2450138G1031421977/78142propproppropProposition 1977/78:142PropositionProposition14201978-03-09 00:00:002024-12-27 14:42:452008-06-12 17:31:01om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G103142/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G103142https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G103142
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1977/78: 142 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78: 142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 9 mars 1978,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att aniaga de förstag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:219.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEN
ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås en ny lag om avbetalningsköp som skall gälla för köp som
sluts mellan näringsidare i deras yrkesmässiga verksamhet etter som annars
faller utanför konsumentkreditlagen (1977:981). Den föreslagna tagen ersätter
tillsammans med den nyligen antagna konsumentkreditlagen den nu gällande lagen
(1915:219) om avbetalningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya avbelatningsköptagen bygger i stor utsträckning på den nuvarande. Den
innehåller en tvingande reglering som främst syftar till att ge
avbetalningsköparen ett skydd mol alltför stränga påföljder om han får svårt
att fullfölja köpet. Lagen begränsar säljarens möjligheter att kräva ut
betalning i förtid eller att återta varan. Sådana åtgärder får vidtas endasl om
köparen har gjort sig skyldig titt mera väsentligt kontraktsbrott. Köparen
garanteras en rimlig ekonomisk uppgörelse med säljaren när varan måste
återiämnas. Liksom f n, ställs ett smidigt handräckningsförfarande till
säljarens förfogande när han har rätt att återta varan. Reglerna i den nya
avbetalningsköplagen har anpassats till konsumentkreditlagens systematik och
terminologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningen
förestås träda i kraft samtidigt med konsumentkreditlagen, dvs. den 1 januari
1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
beslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag gäller avbetalningsköp som sluts mellan näringsidkare i deras<br>
yrkesmässiga verksamhet eller som annars faller utanför konsumentkredit<br>
lagen (1977:981).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
avbelalningsköp avses avtal om köp av vara, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>t,
betalningen skall erläggas i särskilda poster, varav minsl en sedan varan har
lämnats ut litl köparen, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2,
avtalet innehåller villkor som ger säljaren möjlighet att återtaga varan om
köparen ej fullgör sin del av avtalet (förbehåll om återtaganderätt).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
avtalet betecknats som uthyrning eller betalningen som vederiag för varans
nyttjande föreligger ändå a\betatningsköp, om det är avsetl att den titt vilken
varan utlämnas skatt bli ägare av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
1 lagen avses med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontantpris:
det pris till vilkel varan vanligen hålls till banda mol kontant betalning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kredilbelopp:
den del av kontantpriset varmed belatningsanstånd lämnas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditkostnad:
det sammanlagda beloppet av alla räntor, tillägg och andra kostnader som
köparen har att erlägga med anledning av krediten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditfordran:
summan av kreditbeloppet och kreditkoslnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Avtalsvillkor som inskränker köparens befogenheter eller förmåner<br>
enligt denna lag är ogiltigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förlidsbeialning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Köparen har alttid räll all betala sin skuld till säljaren i förtid.<br>
Säljaren fSr kräva betalning i förtid endast om han har gjort förbehåll härom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
köparen sedan mer än Ijonon dagar är i dröjsmål med att eriägga förfallen del
av kreditfordringen som uppgår litl mer än en tiondel av hela kreditfordringen
etter, om dröjsmålet avser två etter flera vid olika tidpunkter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förfallna
poster, titt mer än en tiugondel av denna, etter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
köparen genom alt åsidosätta i förbehållet angiven förpliktelse på gmnd av
avbetat ningsköpet har äventyrat säljarens säkerhet i varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Vid förlidsbeialning enligl 4 § skall vid beräkning av säljarens fordran<br>
den otelalda delen av kreditfordringen minskas med den del av kreditkost<br>
naden som enligt beräkningsgmnder, som står i överensstämmelse med god<br>
sed på marknaden, är att hänföra till den ej utnyttjade kredittiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
avräkning enligt första stycket får säljaren tillgodoräkna sig heta kostnaden
för uppläggning av krediten, om denna kostnad särskilt anges i avtalet och ej
är oskälig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
yräkningsförbehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Belopp som köparen erlägger för avräkning på säljarens fordran på gmnd<br>
av avbetalningsköpet Hr säljaren inte först avräkna på annan fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket utgör ej hinder för säljare att göra gällande förbehåll om avräkning på
fordran som avser ersättning för reparation eller annan ålgärd beträffande
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Aieriaganderäti</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Förbehåll om återtaganderätt får göras gällande endast om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>t.
köparen sedan mer än fjorton dagar är i dröjsmål med att erlägga förfallen och
ej preskriberad det av k red i t förd ringen som uppgår titt mer än en tiondel
av hela kredilfordringen eller, om dröjsmålet avser två eller flera vid olika
tidpunkter förfallna poster, litl mer än en tiugondel av denna, etter som utgör
återstoden av kreditfordringen, etter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2, köparen genom att
åsidosätta i förbehållet angiven förpliktelse på grund av avbetalningsköpel har
äventyrat säljarens säkerhel i varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Om köparen i fall som avses i 7 § t efter utgången av den där angivna<br>
tiden men innan varan återtages erlägger belopp som inle har betalats i rätt
tid<br>
jämte dröjsmålsränia och ersättning för säljarens koslnader i anledning av<br>
dröjsmålet, i förekommande fatt beräknade enligt de gmnder som anges i 9 §<br>
fjärde och femte styckena, fSr säljaren ej återtaga varan på grund av<br>
dröjsmålet. Ej heller försäljaren i sådant falt göra gällande avtalsvillkor som<br>
avses i 4 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgörelse
vid åleriagande av vara</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Vill säljaren utnyttja rätt att återtaga vara, skall avräkning göras mellan<br>
honom och köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
tillgodoräknas härvid varans värde vid återtagandet. Värdet beräknas efter vad
säljaren kan antagas fl ut genom att på lämpligt sätt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försälja
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
flr tillgodoräkna sig den obetalda delen av kreditfordringen efter avräkning
enligt 5 §, fordran som avser ersäitning för reparation eller annan åtgärd
beträffande varan och som omfattas av förbehåll som avses i 6 § andra slycket
samt i förekommande fatt dröjsmålsränia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
flr därjämte tillgodoräkna sig ersättning för följande kostnader för
återtagande av varan, nämligen exekulionsavgift, skälig kostnad för transport
av varan samt utgift för inställelse vid förrättning för återtagande, om
inställelsen har varit påkallad för tillvaratagande av säljarens rätt. Vid
bestämmande av ersättning för uigift för inställelse tillämpas bestämmelserna
om beräknande av ersättning av allmänna medel till vittne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål om handräckning för återtagande flr säljaren, enligt vad regeringen närmare
föreskriver, tillgodoräkna sig även skälig ersättning för eget arbete med
anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett störte belopp än<br>
säljaren, flr varan återtagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden till<br>
köparen etter, när varan har värderats av utmätningsman, nedsätter mellan<br>
skillnaden hos denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
säljaren för att kunna återtaga varan eller för att denna efter återtagande
skall kunna bmkas på avsett sätl måst betala skuld som åvilar köparen, flr
säljaren vid titlämiming av försia stycket avräkna sådan betalning mot
mellanskillnad köparen till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgodoräknas
säljaren ett större belopp än köparen, flr säljaren inte kräva ut mer än
mellanskillnaden (restskulden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handr</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Säljaren Hr hos utmätningsman söka handräckning för varans återtagande
under fömtsättning att rörande avbetalningsköpel har upprättats en av parterna
underskriven handling, som innehåller förbehåll om återtaganderätt samt uppgift
om kontantpriset, krediibeloppet, kreditkostnaden, kredittiden,
kredilfordringen och de tidpunkter när betalning skatt eriäggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skall innehålla
uppgift om hur slor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om säljaren
gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som
avses i 6 § andra stycket, ersäiming för reparation etter annan åtgärd
beträffande varan, skall i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den
delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handting som anges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exekutionsavgift
skall förskotteras av sökanden, om utmätningsmannen begär det. Betalas inte
förskott inom förelagd tid, får handräckningen inställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om handräckning enligt denna tag tillämpas bestämmelserna om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utmätning
i 56, 59, 60 och 60 a SS utsökningslagen (1877:31 s. 1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Handräckning får beviljas endasl om det är uppenbart att säljaren
enligt 7 § får göra gällande förbehållet om återtaganderätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Lämnar säljaren anstånd med sökt handräckning och varar anståndet
över sex månader från dagen för ansökningen, är denna förfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utmätningsmannen flr
bevilja anstånd med handräckning, om särskilda skäl föreligger med hänsyn lill
köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock ej beviljas
uiöver fyra månader från dagen för ansökningen om handräckning.
Utmätningsmannen för föreskriva villkor för anståndet och, om anledning
föekommer till del, förklara all anståndet skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Vid handräckning skall utmätningsmannen värdera varan. Om del behövs
får en eller flera sakkunniga anlitas att biträda vid värderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Beslut i fråga om handräckning överklagas hos överexekutor. Mot
överexekutors beslut för lalan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
köparen eller säljaren missnöjd med värdering eller annan åtgärd vid
handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mol den andre vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visar
inte säljaren att han har väckt talan vid domstot inom en månad efler det att
handräckningen genomfördes eller, om förrättningen inom den tiden har
överklagats, inom en månad efter det att överexekutors beslut meddelades, får
köparen hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 § första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
1 fråga om handräckning gäller iövrigl utsökningslagen (1877:31 s. </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>i<br>
tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åleriagande
genom verksiäUighei av dom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Ansökan om verkstäUighet av dom varigenom köparen har förpliktats<br>
återlämna vara som har sålts genom avbetalningsköp görs skriftligen eller<br>
muntligen, varvid domen skall ges in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om verkställigheten tillämpas 12 S tredje stycket, 14 S och, om ej annat
följer av domen, 15 S- Beträffande talan mot utmätningsmannens värdering
tillämpas 16 § andra och tredje styckena. Den tid av en månad som anges i
sislnämnda stycke räknas dock i fatt då förrättningen har överklagats från den
dag då beslut av högre instans vann taga kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utmätningsförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Vara som har sålts genom avtietatningsköp för ej utmätas för fordran på gmnd
av köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979. Samtidigt upphävs lagen (1915:219) om
avbetalningsköp samt lagen (1977:982) om ändring i lagen (1915:219) om
avbetalningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning titt eller avses annars däri lagmm som
har ersatts genom föreskrift i den nya lagen skatt i stället denna tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äldre
tag gälter fortfarande i frå.ga om köp som har ingåtts före den nya tagens
ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs alt 17, 18, 20 och 22 §§ konsumentkreditlagen (1977:981) skatt ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
kreditgivaren utnyttja rätt alt återtaga vara, skatt avräkning göras mellan
honom och köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
tillgodoräknas härvid va-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Köparen tillgodoräknas härvid va-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>rans
värde vid återtagandet. Vid råns värde vid återtagandet. Värdel<br>
beräkning av värdet äger 3 § lagen beräknas efler vad krediigivaren kan<br>
(1915:219) om avbelalningsköp mot- anlagas få ul genom att på lämpligt<br>
svarande lillämpning.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>sätl försäUa varan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditgivaren
för tillgodoräkna sig den obetalda delen av kreditfordringen efter avräkning
enligt 13 S samt i förekommande fall dröjsmålsränia, dock ej enligt högre
räntefot än som anges i 6 S räntelagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditgivaren
för därjämte tillgodoräkna sig ersättning för följande kostnader för
återtagande av varan, nämligen exekutionsavgift,skälig kostnad för transport av
varan samt utgift för inställelse vid förrättning för återtagande, om
inställelsen har varit påkallad för tillvaratagande av kreditgivarens rätt. Vid
bestämmande av ersättning för utgift för inställelse äger bestämmelserna om
beräknande av ersättning av allmänna medel till vittne motsvarande tillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål om handräckning för återtagande för kreditgivaren, enligt vad regeringen
närmare föreskriver, tillgodoräkna sig även skälig ersättning för eget arbete
med anledning av målet samt arvode titt ombud eller biträde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett störte belopp än kreditgivaren,
för varan återtagas endast om krediigivaren betalar mellanskillnaden litl
köparen eller, när varan värderats av utmätningsman, nedsätter mellanskillnaden
hos denne.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har krediigivaren för an
kunna återtaga varan eller för all denna efter återtagande skall kunna brukas
på avsetl sätt måst beiala skuld som åvilar köparen, Jår krediigivaren vid
tillämpning av första stycket avräkna sådan betalning mot mellanskillnad
köparen UU godo. Tillgodoräknas kreditgivaren ett större belopp än köparen, för
kreditgivaren ej kräva ut mellanskillnaden (restskulden) i annat falt än då
varan har utsatts för betydande värdeminskning genom att köparen vanvårdat
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20
§ Kreditgivaren för hos utmätningsman söka handräckning för varans återtagande,
under fömtsättning att rörande kreditköpet har upprättats en av parterna
underskriven handling, som innehåller förbehåll om återtaganderätt samt uppgift
om kontantpriset, krediibeloppet, kreditkoslnaden, kredittiden,
kreditfordringen och de tidpunkter när betalning skatt eriäggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om handräckning skall Ansökan om handräckning skatt<br>
göras skriftligen samt innehålla upp- göras skriftligen samt innehålla upp<br>
gift om hur stor del av kreditford- gift om hur stor del av kreditford<br>
ringen som uiestår obetald. Vid ringen som ulestår obetald. Om<br>
ansökningen skall fogas styrkt av- krediigivaren gör anspråk på dröjs-<br>
skrift av den handling som anges i målsränta skall i ansökningen också<br>
första stycket.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>uppges vad kreditgivaren fordrar i den</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delen.
Vid ansökningen skatt fogas styrkt avskrift av den handting som anges i första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om handräckning och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om handräckning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verkställighet
av dom, som anges i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>verkställighet av dom, som anges i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21
§ tredje stycket, äger i övrigt 10 §</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>21 § tredje styckei,
äger i övrigt 12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>tredje och fjärde
styckena, 12-15 §§</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>andra och Iredje styckena samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>och 16 §
JÖrsia siycket lagen</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>14-18 §§ lagen (1978:000) om avbe-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>(1915:219) om
avbelalningsköp mot-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>talnlngsköp mellan näringsidkare</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svarande
tillämpning. Härvid skall hänvisningen i 14 § andra stycket till 5 § försia
Slycket avse 18 § första stycket denna lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>m.
Jl. motsvarande tUlämpning. Härvid skall hänvisningen i 16 § Iredje slycket
till 10 § Jörsta stycket avse 18 § första stycket denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1977:984) om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 10 kap. 10 § brottsbalken i den lydelse paragrafen har erhållit
genom tagen (1977:984) om ändring i nämnda balk skall hanedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydetse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=68>
<tr>
<td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad i 8 kap. 13 S sägs
om inskränkning i åklagares ålalsrätt skall äga motsvarande tillämpning
beträffande annal i detta kapitel omförmält brott än grov förskringring och
sådan trolöshet mot huvudman som är att anse som grov.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olovligt förfogande över
egendom, som kommit i gärningsmannens besittning genom avtal, enligt vilket
äganderätten skall övergå först sedan betalning eriagts eller som innehåller
förbehåU om aieriaganderäti som avses i f § lagen (1915:219j om
avbetalningsköp eller 15 § konsumentkreditlagen (1977:981), må ej åtalas av
åklagare, med mindre åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur atlmän synpunkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olovligt förfogande över
egendom, som kommit i gärningsmannens besittning genom avtal, enligt vilket
äganderätten skall övergå först sedan betalning erlagts, eUer som
gärningsmannen eljesi innehar på grund av kreditköp med förbehåU om
återtaganderätt, må ej åtalas av åklagare, med mindre åtal av särskilda skäl
finnes påkallat ur allmän synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-02-16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, statsråden Bohman, Ahlmark, Turesson,
Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Wikström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
med förslag till lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
bemyndigande den 4 juni 1971 tillkattade dåvarande statsrådet Lidbom sakkunniga
för att verkställa utredning angående den rättsliga regleringen av
avbetalningsköp och andra former av konsumlionskredit m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sakkunniga, som antog namnet kreditköpkommittén (Ju 1971:05), inriktade till en
början sitt arbete på konsumentområdet. 1 augusti 1975 avlämnade kommittén
belänkandet (SOU 1975:63) Konsumentkreditlag m. m. På grundval av betänkandet
lade regeringen i mars 1977 fram proposiiion (1976/77:123) med förslag till
konsumentkreditlag m. m. Förslaget antogs i november 1977 av riksdagen, med
vissa av lagutskottet förordade ändringar (LU 1977/78:5, rskr 25, SFS
1977:981-984). Konsumentkreditlagen (1977:981), som träder i kraft den 1
januari 1979, innehåller bl. a. bestämmelser om kreditköp som inom
konsumentområdet ersätter lagen (1915:219) om avbetalningsköp
(avbetalningsköplagen) samt delarav konsu-mentköplagen (1973:877, ändrad senast
1977:983).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
det att kreditköpkommittén hade avlämnat det nyssnämnda betänkandet,
ombildades kommittén så att återstående delar av utredningsarbetet utfördes av
en utredningsman' med biträde av experter och sekreterare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Ordföranden i marknadsdomstolen, justitierådet Peter Wesieriind (tidigare ordförande
i kreditköpkommitién). Experter: sekreteraren i Sveriges industriförbund
Catharina Andréen (t. o, m, den 3 januari 1977), hovrättsassessorn Jörgen
Beck-Friis. bankdirektören Sven Åke Cason, direktören i Sveriges mekanförbund
Rolf Deullar (fr.o.m, den 4 januari 1977), direktören i Sveriges
grossistförbund Kun Hjärpe (fr, o. m, den 20 januari 1977) och byråchefen hos
konsumentverket Ursula Wallberg,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningsmannen
bedrev arbetet under beteckningen kreditköputredningen. Sedan
utredningsuppdraget i sin helhet slutförts avlämnade utredningen i juni 1977
betänkandet (SOU 1977:24) Näringsidkares avbetalningsköp m, m. 1 betänkandet
läggs fram förslag till en ny avbetalningsköplag som skall ha lillämpning på
sådana avbelalningsköp som inte omfattas av konsumentkreditlagen. Vidare
föreslås vissa följdändringar i konsumentkreditlagen och i 10 kap, 10 §
brottsbalken. De lagförslag som innefattas i betänkandet bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden
över betänkandet avgetts av Göta hovräti, bankinspektionen, riksskatleverkel
(RSV), länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, statens industriverk,
kommerskollegium, statens pris- och kartellnämnd (SPK),
näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentverket/konsumentombudsmannen (KO),
konsumenttjänstulredningen. Föreningen Sveriges kronofogdar, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges hanlverks- och induslriorganisation (SHIO),
Kooperativa förbundel (KF), Svenska företagares riksförbund. Lantbrukamas
riksförbund (LRF), Svenska handelskammarförbundet. Svenska bankföreningen.
Svenska sparbanksföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund. Post- och
kreditbanken (PKbanken), Finansieringsföretagens förening. Motorbranschens
riksförbund (MRF), Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening. Svenska
åkeriförbundet. Svenska taxiförbundet. Svenska busstrafikförbundet och Sveriges
schaktentreprenörers riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har bifogat yttranden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
från kronofogdemyndighetema i Eslövs, Göteborgs, Haparanda, Malmö, Stockholms,
Västerås och Växjö distrikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommerskoUegium
från Skånes handelskammare, Gotlands handelskammare och handelskammaren i
Örebro och Västmanlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen och PK-banken har avgett ett gemensamt yttrande. Svenska
handelskammarförbundet och Skånes handelskammare har avgett likalydande
yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Nuvarande förhållanden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Avbetalningsköp mellan näringsidkare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nyligen antagna konsumentkreditlagen (1977:98 Dskall reglera sådana
avbetalningsköp som sker mellan konsument som köpare/kredittagare och
näringsidkare som säljare/kreditgivare, Avbetalningsköplagen kommer till följd
härav (se I S enligt SFS 1977:982) i fortsättningen att gälla för bl, a,
avbetalningsköp där säljaren är privatperson och köparen näringsidkare, där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>båda
parter är privatpersoner etter där båda parter är näringsidkare. Av dessa olika
situationer lorde det endast vara den senare som har praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av utredningens betänkande
framgår att redan begränsade undersökningar ger vid handen att
avbetalningsköpet spelar en icke oväsenllig roll vid affärer näringsidkare
emellan. Detta gälter särskilt beiräffande mindre företags anskaffning av
fordon eller maskiner som kan vara av grundläggande betydelse för rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
byggnads- och anläggningsbranschens del har uppskattats alt de medelstora
entreprenadföretagen (företag med ett femtiotal maskiner) vid betydligt mer än hälften
av sina maskinanskaffningar begagnar sig av avbelalningsköp. För mindre
entreprenadföretag kan andelen avbetalningsköp uppgå till 90 procent,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lantbmkarnas anskaffning
av lantbruksmaskiner sker i icke obetydlig omfattning genom avbelalningsköp.
Såvitt gäller traktorer och självgående skördetröskor har uppgetts att
avbetalningsköpel är vanligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat område där avbetalningsköp ofta förekommer är skogsbmket. Köparna är då i
allmänhet lantbrukare eller heltidssysselsatta skogsmaskin-förare som med egna
maskiner utför uppdrag åt främst större skogägare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom åkeribranschen finns
en belydande andel små företag. Av landels över 20 000 åkeriföretag ulgör
enbilsåkerierna omkring 70 procenl. En stor del av särskilt de mindre
företagens förvärv av lastbilar för rörelsen sker genom avbetalningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
personbilar köps av näringsidkare i beaktansvärd omfattning genom
avbelalningsköp. Särskilt gälter detta taxiföretag samt andra småföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avbetalningsköp
förekommer också vid mindre och medelstora förelags anskaffning av
verkstadsmaskiner och kontorsutmstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
köparföretagens möjligheter att genomföra avbetalningsköpen framgår av
utredningens betänkande att problem synes uppkomma huvudsakligen för mycket
små och kapitatsvaga företag under oerfaren ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
närmare redogörelse för näringsidkares avbelalningsköp lämnas i belänkandet (s.
55-70). Bl. a. lämnas där en del uppgifter om tillämpade avbetalningsvitlkor
och om försäljningsföretagens finansiering av sin avbe-lalningsförsätjning.
Vidare redovisas näringsidkares möjligheter att på annat sätt än genom
avbetatningskredil finansiera inköp etter brukande av fömödenheter för
rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Lagen (1915:219) om avbelalningsköp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avbetalningsköplagen
har främsl till syfte att genom tvingande regler skydda avbetalningsköparen mol
all säljaren gör gällande alllför stränga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>påföljder
vid kontraktsbrott. Å andra sidan ställs ett snabbt och billigt
handräckningsförfarande till säljarens förfogande i de fall då han enligt tagen
har rätt alt återta försått gods. Lagen reviderades år 1953.1 samband med att
konsumentkreditlagen antogs gjonles vissa ändringar i 1, 4, 11 och 15 §§
avbetalningsköplagen (SFS 1977:982). Ändringarna är avsedda alt träda i kraft
den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagen är tillämplig endast
på avbetalningsköp. Härmed förstås enligt 1 §ett avtal enligt vilket lösöre
säljs mot betalning i särskilda poster, av vilka åtminstone någon skall
erläggas efter det att godset har utgetts till köparen. Dessutom krävs att säljaren
har förbehållit sig antingen rätt att återta godset om köparen åsidosätter vad
som åligger honom (återtagandeförbehåll) eller äganderätten till godset tills
betalningen etter viss det därav har eriagts (äganderättsförbehåll eller
ägareföriiehåll). Att sådani förbehåll har gjorts är det karakteristiska för
avbetalningsköp och innebär att godset står som säkerhet för att köparen
fullgör sina förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
avtalet getts formen av hyresavtal skall avbetalningsköp ändå anses föreligga
om avsikten är att den titt </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a
href="file:///\\atle2-s\ilken"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>\ilken</span></a> </span><span style='font-family:Verdana'>godset har
utgetts skall bli ägare av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanlagda
beloppet av de poster som köparen har att erlägga enligt avtalet benämns i
tagen avbetalningspriset. Med post avses dock inte sådan ränta eller gottgörelse
för försäkringspremie som köparen skatt utge särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av konsumentkreditlagens lillkomst upptogs i 1 § avbetalningsköplagen
en erinran om att vis.sa avbetalningsköp regleras i konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
2 § första stycket avbetalningsköplagen begränsas säljarens rätt att göra
gällande särskilda påföljder om köparen råkar i dröjsmål med betalningen. Om
köparen underlåteratt betala förfallen post eller eljest fullgöra sin
betalningsskyldighet för säljaren återta godset, utkräva ännu inle förfallen
post eller göra annan i avtalet stadgad särskUd påföljd gällande endast om
belalningsdröjsmålet har viss minsta omfattning. Det krävs att köparens
underlåtenhet avser belopp som uteslår obetalal minst 14 dagar utöver
förfallodagen och att detta belopp uppgår till minst en tiondel av
avbetat-ningsprisel eller, om i beloppet ingår två eller fiera poster, lill
minst en tjugondel av avbetalningspriset eller att beloppet utgör återstoden av
säljarens fordran. Med uttrycket "särskild påföljd" markeras att
bestämmelserna inte begränsar säljarens rätt att i vanlig ordning driva in sin
fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen efter utgången av den nämnda Ijortondagarsfristen men innan godset
alertas eriägger belopp som inle har betalts i rätt tid jämle ränta samt
ersätter säljarens kostnader i anledning av dröjsmålet för säljaren enligt 2 §
andra stycket inte göra gällande särskilda påföljder, om delta skulle vara
obilligt med hänsyn till att betalningsdröjsmålet berott på att köparen till
följd av sjukdom eller arbetslöshet etter av annan särskild orsak huvudsakligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utan
egen skuld har råkat i betalningssvårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
köparen inte värja sig enligt 2 § har säljaren rätt att återta godset. Vill han
göra detta, skall avräkning ske mellan parterna enligt reglerna i 3-5 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
tillgodoräknas enligl 3 § värdel av godset, när det alertas. Värdet skall
beräknas efter vad säljaren kan anlas utvinna genom att på lämpligt sätt
försälja godset. Hänsyn skatt sålunda tas till omständigheter som kan höja
värdet i säljarens hand, såsom att han på nytt kan sälja godset i egen rörelse
och dessförinnan reparera eventuell skada på godset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4 § anges vad säljaren skall tillgodoräknas. Främsl gäller det obetalda poster,
för vilka i avtalet bestämd förfaltodag är inne när återtagande sker. Vidare
tillgodoräknas säljaren övriga obetalda poster med en viss reduktion som syftar
till att köparen inte skall behöva betala fulla avbelalningspriset med hänsyn
titt att uppgörelse sker i förtid. Reduktionen innebär att säljaren av dessa
poster tillgodoräknas endast så stor det som godsets kontantpris utgör i
förhållande litl avbetalningspriset. Har säljaren i avtalet uppgeil del pris
lill vilket han skulle ha varit vittig att sälja godset mol kontant betalning
skall delta anses som godsets kontantpris, om det inte kan antas att godset
kunde ha köpts till lägre pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
tillgodoräknas vidare ränta och gottgörelse för försäkringspremie, som säljaren
har att fordra och som inte inräknats i avbetalningspriset, samt kostnad som han
måste vidkännas för godsets återtagande. Ersättning för sådan kostnad utgår
enligt kungörelsen (1974:812) om ersättning för kostnad i mål om handräckning
enligt lagen (1915:219) om avbetalningsköp, m, m. (ändrad senast 1976:796). Om
köparens rätt till godset är beroende av att han ersätter säljaren för
reparation eller annan åtgärd med avseende på godset, tillgodoräknas säljaren
även fordran på sådan ersättning (fömtsätter s. k. kopplingsförlsehåtl, se
härom i det följande).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 samband med antagandel
av konsumentkreditlagen har gjorts vissa huvudsakligen formella ändringar i de
nu berörda reglerna. Ändringama innebär väsentligen att bestämmelserna i den
nyss nämnda kungörelsen överflyttas titt 4 § avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
godsets värde överstiger det belopp som har tillgodoräknats säljaren, får denne
enligt 5 § första stycket inte återta godset utan att han betalar överskottet
till köparen etter, om värderingen gjorts av utmätningsman, nedsätter
överskottet hos denne. Är godsets värde mindre än vad som lillgodoräknals
säljaren, får han enligt 5 § andra styckei inte utkräva mer än del
överskjutande beloppet. Denna regel innebär att säljaren definitivi går
förlustig del belopp varmed avbelalningspriset enligt de nyss berörda
bestämmelserna skall reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
har berörts köparens möjlighet att enligt 2 § andra stycket avvärja åleriagande
vid sådant betalningsdröjsmål som berott på att han huvudsakligen ulan egen
skuld har råkat i betatningssvårigheter. Enligt 6 § försia</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slycket
kan köparen emellertid, oavsett orsaken till belalningsdröjsmålet, alttid
avvärja att godset alertas sedan säljaren framställt yrkande om återtagande. Då
fordras dock att köparen på en gång betalar vad säljaren har att fordra enligt
4 §, dvs, efter viss reduktion av säljarens fordran enligt avtalet. Köparen har
enligt 6 § tredje stycket även i annat falt rätt alt fullgöra sin
betalningsskyldighet i förtid, varvid säljarens fordran likaledes skall
beräknas i huvudsak enligt de i 4 § angivna grunderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
säljaren har återtagit godset, har köparen enligt 6 § andra stycket rätt att
inom viss tid därefter lösa tillbaka godset. Denna rätt består under 14 dagar
efter återtagandet. Vitt köparen utnyttja återlösningsrätten skall han betala
säljaren godsets värde vid återtagandet samt vad säljaren kan ha att fordra
enligt 5 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förekommer alt flera föremål säljs genom samma avbetalningsköp. Vill säljaren i
sådant fall återta godset har köparen enligt 7 § första slycket rätt att
behålla de föremål han önskar. Han skall då betala säljaren de värden som har
åsatts dessa varor samt vad säljaren kan ha att fordra enligt 5 § andra
stycket, dvs. den eventuella skillnaden mellan vad säljaren med avseende på
hela köpel har lillgodoräknals enligt 4 § och samttiga föremåls värde när
återtagandet sker. Har säljaren redan återtagit föremålen, har köparen rätt att
inom 14 dagar därefier återiösa de föremål han önskar mot att han ersätter
säljaren enligt de nyss angivna reglerna. Köparens rält att behålla eller lösa
åter något eller några av flera föremål gäller enligt 7 § andra stycket inte om
nämnda föremål har sådant samband med de övriga att dessas värde påtagligt
skutte minskas genom avskiljandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
avtalsvUlkor har ansetts vara så otillböriiga vid avbetalningsköp att de
förklarats ogiltiga genom bestämmelser i 8 §. Genom 8 § första stycket
OgUtigförklaras s. k. kopptingsförbehåtl, dvs. förbehåll att köparens räll titt
godset skatt vara Ijeroende av att han fullgör annan förpliktelse än sådan som
åligger honom på grund av avlx;tatningsköpet. Till komplettering härav
ogiltigförklaras i 8 § andra stycket s, k. avräkningsförbehåll, dvs, förbehåll
att av köparen inbetalt belopp först skall avräknas på fordran som tillkommer
säljaren av annan grund än avbetalningsköpel. Reglerna är dock inte
undantagslösa. Såväl kopplings- som avräkningsförbehåll är nämligen giltiga, om
de avser ersättning för reparation etter annan åtgärd med avseende på godset,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
9 § ges en bestämmelse till köparens skydd vid tillämpning av förfalto-klausul,
dvs, avtalsvillkor enligt vilket köparens underiåtenhet att fullgöra sina
åligganden skatt medföra alt han inle har rält till avtalad förfaltotid. Om
säljaren med åberopande av en föifattoktausut utkräver hela köpeskillingen
eller del därav som annars inte skulle vara förfallen titt betalning, skatt
säljarens fordran beräknas enligt reglema i 4 §, dvs. med viss reduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
kan återta godset genom frivillig uppgörelse med köparen. Säljaren kan också
vända sig titt domstot octi fö köparen förpliktad att utge godset. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vanligaste
är emellertid alt säljaren utnyttjar det handräckningsförfarande som
avbetalningsköplagen ställer till hans förfogande. Detta förfarande regleras i
10-14 SS samt 16 S första stycket avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 S för säljaren hos utmätningsman söka handräckning för godsets återtagande.
En förutsättning för detta är att det om avbetalningsköpel har upprättats en av
köparen underskriven handling som innehåller äganderätts-eller
återtagandeförbehåll, uppgift om godsets kontantpris saml uppgift om vad
köparen har att betala och när de särskilda beloppen förfaller till betalning.
Ansökan om handräckning görs skriftligen och skall innehålla uppgift om den det
av avbetalningspriset som är obetald. Gör säljaren anspråk på ränta,
gottgörelse för försäkringspremie eller ersäitning för reparation eller annan
åtgärd med avseende på godset skatt även sådan fordran anges. Köpehandlingen
skall i original och bestyrkt avskrift bifogas ansökningen. Om utmätningsmannen
begär det skall säljaren betala handräckningskostnaden i förskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 S tredje stycket äger 56, 59, 60 och 60 a SS utsökningslagen (1877:31 s. 1)
motsvarande tillämpning vid handräckning. Detta innebär bl. a, följande.
Handräckning söks där köparen har sitt hemvist eller där godset finns. Köparen
skatt i regel underrättas om handräckningen i så god tid att han kan beräknas
fö nödvändigt rådrum för alt bevaka sin rätt. Föreligger fara att godset göms
undan etter försiörs eller är saken annars brådskande behöver köparen dock inte
underrättas. Köparens frånvaro utgör inle hinder för handräckningens
genomförande, om det inte anses erforderiigt att han får tilirätle alt yttra
sig. Om handräckning inte genast kan verkställas för utmätningsmannen vid behov
säkerställa handräckningen genom vissa säkerhetsåtgärder i avvaktan på
verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handräckning
för enligt 11 § första stycket avbetalningsköplagen beviljas endast om
utmätningsmannen finner uppenbart att det föreligger sådant betat ni ngsdröjsmål
som anges i 2 S första stycket eller att köparen har åsidosatt annan
förpliktelse av väsentlig betydelse för säljaren. Enligt 11 S andra stycket för
gång- och sängkläder som är oundgängligen behövliga för köparen, hans make och
oförsörjda barn inte i något falt alertas. 1 11 § Iredje stycket föreskrivs att
handräckning inte får beviljas om köparen visar sannolika skäl att varan har
sålts titt oskäligt högt pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med konsumentkreditlagens tillkomst har 11 § andra stycket
avbetalningsköplagen upphävts (beiräffande motiven härför, se prop, 1976/
77:123 s. 150).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmätningsmannen
har enligt 12 § vissa möjligheter att medge anstånd med verkställigheten. Detta
är fallet om handräckning sökts på grund av betalningsdröjsmål samt dröjsmålet
beror på att köparen till följd av sjukdom eller arbetslöshet eller av annan
särskild orsak huvudsakligen utan egen skuld har råkat i betatningssvårigheter
som kan antas vara av tillfällig natur. Anstånd får dock inte medges om
säljarens rätt litl godset äventyras etter hans</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rätt
eljest otillbörligt åsidosätts. Anstånd får medges intill tre månader från
dagen för ansökningen om handrät:kning. Om synnerliga skäl löreligger kan nytt
anstånd medges intill sex månader från nämnda dag. Utmätningsmannen för
föreskriva villkor för anståndet och, om anledning till det förekommer,
förklara att detta skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
säljaren kan medge uppskov med verkställigheten av handräckning. Har på gmnd
härav verkställighet inte skett när sex månader har förfiutit från ansökningen
är denna enligt 16 S första stycket förfallen. Säljaren är dock oförhindrad att
på nytt ansöka om handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
handräckning skall utmätningsmannen enligt 13 § uppteckna och värdera det gods
som skall alertas. Om det behövs får utmätningsmannen vid värderingen anlita
biträde av sakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
14 § första stycket får beslul i fråga om handräckning överklagas hos
överexekutor men inte i högre instans. Om köparen eller säljaren är missnöjd
med värdering eller annan åtgärd som vidtagits vid handräckningen kan han dock
enligt 14 § andra stycket föra saken till domstol efler stämning på den andre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har nämnts kan säljaren hos domstol utverka dom, varigenom köparen
förpliktas all utge gods som sålts genom avbetalningsköp. Beträffande
förrättning för verkställighet av sådan dom äger i slor utsträckning reglerna
om handräckning motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Säljarens fordringar på
grund av avbelalningsköp är i princip likställda med fordringar i allmänhet.
Han är alltså oförhindrad att redan före utgången av den i 2 § angivna fristen
i vanlig ordning utkräva obetalda poster. Säljaren kan därvid vända sig till
domstot för att fö en exekutionstitel i form av dom eller tagsökningsutslag och
därefter söka utmätning hos köparen. För denna situation har dock i 16 § andra
slycket uppställts en viktig regel till köparens skydd, enligt vilken det gods
avbetalningsköpel avser inte för utmätas för fordran på gmnd av köpet. Skälet
lill denna regel är all värderingsreglema i 3 § annars skutte sättas ur spel.
Vidare skutte köparen förlora sin rätt enligt 6 och 7 §§ att behålla eller
återlösa det köpta godset eller del av det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
17 S första styckei framgår lagens tvingande nalur. 117 S andra slyckel finns
en regel som innebär alt avtal om domstols behörighet att uppta tvist angående
avbetalningsköp är ogiltigt, om avtalet har ingåtts innan tvisten uppkom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på Jörmögenlieis-rällens
område</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ändringar i avtalstagen (SFS 1976:185), vilka trädde i krafl den 1 juli 1976,
intogs i tagens 36 S en förmögenhetsrältstig generalklausul som ersatte bl. a.
tidigare gällande generalklausuler i 8 § avbetalningsköplagen och 8 §
skuldebrevslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generalklausulen
i 36 § avtalstagen ger domstolarna möjlighet att jämka eller åsidosätta
oskäliga villkor i avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område. Avtalsvillkor får enligt generalklausulen jämkas etter lämnas ulan
avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll,
omständigheterna vid avtalels tillkomst, senare inträffade förhåltanden och
omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det
inte skäligen kan krävas att delta i övrigt skatt gälla med oförändrat
innehåll, för avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas
utan avseende. Vid prövningen skatt särskild hänsyn tas till behovet av skydd
för den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Delta gäller
inte bara privatpersoner som konsumenter utan även andra avtalsparter. De
angivna bestämmelserna har motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan
rättshandling på förmögenhetsrättens område än avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generalklausulen
är i princip tillämplig inom hela förmögenhetsrätten och kan tillämpas bl. a.
på avtal eller andra rättshandlingar som gälter krediter av olika slag. 1 den
proposition som ligger till gmnd för generalklausulen (prop, 1975/76:81) har
framhållits att även om det på vissa områden, såsom vid avbelalningsköp, finns
särskilda tagbestämmelser till skydd för svagare avtalspart kan
generalklausulen ändå ha en viktig funktion att fylla som en kompletterande
skyddsregel, bl, a, i speciella situationer som inte har kunnat regleras i den
särskilda lagen (prop, s, 112).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generalklausulen
kan tillämpas på alla slags villkor, även sådana som avser vederiaget (priset)
för en prestation, Iprop, 1975/76:81 påpekas att ett område där det finns
särskild anledning att överväga jämkning av vederlaget är kreditköpen. Det
haremellertid också understrukits, att hänsyn alltid måste tas till samttiga
omständigheter i det enskilda fallet och att avsikten inte har varit att
generalklausulen skatt fungera som ett medel för en atlmän priskontroll (prop.
s. 138). En annan typ av avtalsvillkor som berörts i propositionen är s. k.
förfalloklausuler, dvs, viltkor som innebär att ett tån etter annan kredit
under vissa förhållanden skall förfalla titt betalning före avtalad förfaltodag
samt avtalsvillkor som ger kreditgivare rätt att säga upp krediten titt
betalning i förtid. Även sådana avtalsvUlkor kan, om de i ett enskill falt
framstår som oskäliga, jämkas etter åsidosättas med stöd av generalklausulen
(prop. s. 139 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
37 S avtalslagen i dess lydelse efter den 1 juli 1976 gäller att sådana
förbehåll är ogiltiga, som innebär att pant eller annan säkerhet skall vara
förverkad, om den förpliktelse för vars fullgörande säkerheten ställts inte
rätteligen fullgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Konsumentkreditlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med konsumentkreditlagen är att i olika hänseenden stärka konsumenternas
ställning i kreditsammanhang, främst vid kreditköp. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
förbättrar konsumentens beslutsunderiag genom bestämmelser som ålägger
näringsidkare att vid krediterbjudande och kreditgivning lämna konsumenten
viktig information om kreditvillkoren. Genom krav på normalt 20 procents
konlantinsai.s vid kreditköp minskas bl.a. risken för sådan konkurrens om
konsumenterna som sker genom förespeglande av skenbart förmånliga
kreditvillkor. Möjligheterna för säljare att förbehålla sig rält att ta
tillbaka vara som sålts på kredit begränsas titt varor som är lämpade alt
utgöra säkerhet för kredit. De nu nämnda reglerna anknyts till del
näringsrättstiga systemet i marknadsföringslagen (1975:1418,ändrad 1976:55)
resp. lagen (1971:112) om förbud rnot oskäliga avtalsvillkor
(avtalsviltkorsta-gen, ändrad senast 1977:452), Det belyder bl.a, att närmare
riktlinjer för tillämpningen av dessa regler skall ulformas av konsumentverket,
i första hand efter förhandting med beröida näringslivsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagen
innehåller vidare bestämmelser som tar sikte på den situationen att avtal om
kredit har träffats. Bestämmelserna är inriktade på kreditköpet. De ger
konsumenten en starkare ställning gentemot säljare eller annan kreditgivare
samt ett skydd mot betungande följder av betalningssvårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1 S är konsumentkreditlagen tillämplig beträffande varje form av kredit
(belatningsanstånd etter lån) som är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk och
som erbjuds, lämnas eller förmedtas till konsument av näringsidkare i dennes
yrkesmässiga verksamhet. Med konsument avses enskild medborgare i egenskap av
privatperson. Näringsidkare är varje fysisk eller juridisk person som
yrkesmässigl driver verksamhet av ekonomisk natur. Med kreditgivare avses
enligl 2 S den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga
kreditgivarens fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de olika bestämmelserna i tagen lar bestämmelserna om informationsplikt vid
marknadsföring av kredit sikte på alla krediter. Huvuddelen av tagens
bestämmelser galler däremot endast krediter som lämnas för kreditköp. Härmed
avses enligt 3 § köp av vara, vid vilket säljaren lämnar köparen anstånd med
någon det av belatningen eller vid vilket någon del av betalningen erläggs med
tielopp som köparen får låna av säljaren eller av annan kreditgivare på gmnd av
överenskommelse mellan denne och säljaren. Under begreppet kreditköp faller
sålunda bl. a. sedvanliga detbetatningsköp-såsom avbelalningsköp - samt s. k.
låneköp och köp som sker med utnyttjande av kontokredit, allt i den mån köpet
avser vara (prop. 1976/ 77:123 s. 158).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av 4
§ framgår att lagen är tvingande till konsumentens förmån. Avtalsvillkor som
inskränker konsumentens befogenheter eller förmåner enligt lagen är ogiltigt.
Bestämmelsen avser villkor varigenom konsumenten i förväg godtar inskränkningar
i sina rättigheter enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5-7
S§ innehåller beslämmelser om näringsidkares informationsplikt vid
marknadsföring av kredit. Enligt 5 och 6 §§ skall näringsidkare dels vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annonsering,
skyltning och liknande marknadsföring beträffande kredit och dels innan
kreditavtal slutes lämna information om den effektiva räntan för krediten.
Ärdel fråga om kredit för förvärv av särskild vara, tjänst eller annan
nyttighet, skall även kreditkoslnaden och kontantpriset anges. Skyldighet alt
tämna information föreligger dock inte, om krediten är av ringa omfattning
eller det annars föreligger särskilda skäl (jfr prop. s. 162 f samt LU
1977/78:5 s. 17 ft). Den information som skall lämnas innan kreditavtal slutes
måste vara skrifttig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
2 S framgår närmare vad informationsplikten avser. Med kontantpris menas del
pris till vilket vara, tjänst eller annan nyttighet vanligen hålles konsument
tillhanda mot kontant betalning. Kreditkostnaden är det sammanlagda beloppet av
alla räntor, tillägg och andra kostnader som konsumenten har att eriägga med
anledning av krediten. I kreditkostnaden skatt inräknas föriust av sådan rabatt
som säljaren regelmässigt lämnar till konsumenter som betalar kontant men som
inte kommer kreditförvärvare till del. Sådan rabatt måste följaktligen dras av
vid angivande av kontanpriset (prop. s. 156 O- Med effektiv ränta fören kredit
avses kreditkoslnaden angiven som en åriig ränta beräknad på krediibeloppet, i
förekommande falt med hänsyn tagen till att delbetalningar skatt göras under
den löpande kredittiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
7 S konsumentkreditlagen framgår ati lagens bestämmelser om informationsplikt
äratt betrakta som en utfyllnad av generalklausulen i 3 S marknadsföringslagen.
Enligt denna kan näringsidkare åläggas att vid marknadsföring tämna information
som har särskild belydelse från konsumentsynpunkt, 7 S konsumentkreditlagen
innehåller en erinran att marknadsföringslagen gäller i fråga om underlåtelse
att tämna information som anges i 5 och 6 S§ konsumentkreditlagen etter som
annars är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Härigenom markeras även
att 5 och 6 S§ konsumentkreditlagen inte uttömmande anger den information som
kan krävas vid marknadsföring av kredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
stor betydelse är att konsumentverket genom anknytningen till
marknadsföringstagen har fött en bas för att utfärda närmare riktlinjer
beträffande den information som bör lämnas titt konsumenterna i samband med
marknadsföring av kredit. Det har fömtsätts att konsumentkreditlagens särskilda
bestämmelser om informationsplikt skall fyllas ut och preciseras genom sådana
riktlinjer. Dessa torde i allmänhet komma att utfärdas efter överiäggningar
mellan konsumentverket och berörda näringsidkare etter branschorganisationer
(jfr prop, 1975/76:34 s. 103-108 och 126 f samt prop. 1976/77:123 s. 85 f, 350
f och 370 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagens
särskilda bestämmelser om kreditköp inleds med de i 8 och 9 §§ upptagna
reglerna om kontantinsats. Enligt 8 S skall säljaren vid kreditköp ta ut
kontantinsats i enlighet med god sed på marknaden. Kontantinsatsen skatt
motsvara minst 20 procent av varans kontantpris, om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
särskilda förhållanden föranleder annal. Som kontantinsats anses inte betalning
med medel som köparen får låna av säljaren eller av annan kreditgivare på grund
av överenskommelse mellan denne och säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
reglerna om kontantinsats anknyter titt marknadsföringslagen. Om näringsidkare
för egen eller annans räkning säljer vara utan att iaktta dessa regler, skall
det enligt 9 § anses; utgöra sådan handling som avses i 2 S
marknadsföringslagen, dvs. otillbörlig marknadsföring. Härav följer bl. a. att
konsumentverket kan utfärda riktlinjer även för tillämpningen av kontantinsatsreglerna.
Verket har härigenom möjlighet att öva inflytande på vad som skall anses utgöra
god sed på marknaden när det gäller uttagande av kontantinsats. I övrigt får
hänvisas till prop. 1976/77:123 s. 100-109 och 166-169.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
konsumentkreditlagen innehåller vikliga civilrättstiga bestämmelser om de
befogenheter som vid kreditköp tillkommer köparen gentemot annan kreditgivare
än säljaren. Bakgrunden till beslämmelserna är att det har blivit allt
vanligare att konsument vid kreditköp engageras i ett s. k,
trepartsför-håltande. Detta kan ske så att betalningen för en vara erläggs med
pengar som konsumenten får låna av annan kreditgivare än säljaren på grund av
överenskommelse mellan denne och kreditgivaren (j definitionen av kreditköp).
Denna situation föreligger vid s, k, låneköp och vid köp med användande av de
allmänt förekommande kontokortskrediterna. Konsumenten är här formellt sett
part i två avtalsförhållanden, ett köpeavtal med säljaren och ell kreditavlal
med den särskilde krediigivaren. Ett Ireparlsför-hållande kan också uppstå
genom alt säljaren vid kreditköp ger konsumenten betalningsanstånd och därefter
tiveriåter eller pantsätter sin fordran mot konsumenten till annan, som därmed
inträder som kreditgivare. Delta förfarande är mycket vanligt vid
avbetalningsköp. Konsumenten har efter överlåtelsen eller pantsältningen e tt
beiala sin skuld på grund av köpet till den nye kreditgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
nu berörda situationer skulle konsumenten, om särskilda lagregler saknades,
vara eller kunna bli avskuren från möjligheten att gentemot den särskilde (nye)
kreditgivaren göra invändningar på grund av köpel, t. ex. rörande fet i varan
eller dröjsmål rned leverans (jfr prop. 1973:138 s, 150 ffoch 265 ff .samt
prop. 1976/77:123 s. 111 O- Konsumentköplagen förbättrade i viss mån
konsumentens ställning i detta hänseende genom de särskilda reglerna om
kreditköp i lagens 15 och 16 §§. Genom 10 S konsumentkreditlagen, som ersätter
15 och 16 §§ konsumentköplagen, stärks konsumentens ställning ytteriigare. 1 10
S första stycket föreskrivs generellt all köparen vid kreditköp får mol
kreditgivares krav på betalning framställa samma invändningar på gmnd av köpet
som han kan göra mot säljaren. Enligt 10 S andra stycket för köparen vidare
rätt att i vissa fall kräva tillbaka betalning som har erlagls lill särskild
etter ny kreditgivare. Om köparen på grund av köpet har anspråk mot säljaren på
återbetalning av köpeskilling, skadestånd eller annan penning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>prestation,
svarar nämligen kreditgivaren lika med säljaren för anspråkets fullgörande.
Kreditgivaren är dock inte skyldig att betala mer än vad han har mottagit av
köparen med anledning av krediten. Beträffande den närmare innebörden av 10 S
får hänvisas till prop, 1976/77:123 s. 113-116 och 169-172,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
reglerna i 10 § ansluter ett i 11 § upptaget förbud för kreditgivare vid
kreditköp att motta vissa fordringsbevis av köparen. Förbudet avser växel och
annan skuldförbindelse som kan medföra att köparen förlorar sin rätt att mot
krav på betalning göra invändning på grund av köpet, om ny borgenär i god tro
förvärvar förbindelsen. Förbudet är straffsanktionerat. Bestämmelserna i 11 S
ersätter liknande bestämmelser i 17 S konsumentköplagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>och
13 S§ konsumentkreditlagen innehåller regler om förtidsbetalning vid kreditköp.
Enligt 12 § första stycket har köparen alltid rätt att betala heta sin skuld
till kreditgivaren i förtid. För att kreditgivaren skall ha rätt att påfordra
betalning i förlid krävs enligt 12 S andra styckei för det första all
kreditgivaren har förbehållit sig sådan rätt genom en s. k. förfalloklausul.
Vidare krävs att köparen sedan merän en månad är i dröjsmål med att erlägga
förfallen del av kreditfordringen och att denna del uppgår till mer än en
tiondel av hela kreditfordringen (summan av kreditbelopp och kreditkostnad, se
2 S). Om dröjsmålet avser två eller flera vid olika tidpunkter förfallna poster
är det emellertid tillräckligt att dessa tillsammans utgör mer än en tiugondel
av heta kreditfordringen (LU 1977/78:5 s. 29 O- Enligt 12 S tredje stycket för
dock bank eller annan kreditgivare göra gällande strängare förbehåll om
betalning i förtid, om skyldighet därtill följer av annan författning (jfr
prop. 1976/77:123 s, 119 0-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>§
innehåller regler som syftar till att köparen vid förlidsbeialning inte skall
behöva betala den del av kostnaden för krediten som belöper på den återstående,
icke utnyltiade kredittiden, I prop, 1976/77:123 hade regeringen i denna del
föreslagit en enkel schablonregel. Riksdagen valde emellertid en annan lösning
(LU 1977/78:5 s, 33 fO- Enligt denna skall den obetalda delen av
kredilfordringen minskas med den del av kredilkostnaden som enligl
beräkningsgrunder, som slår i överensslämmelse med god sed på marknaden, är
all hänföra till den ej utnyttjade kredittiden (första stycket). Om betalning
sker på annan lid än i avtalet bestämd förfallodag skall den ej utnyttjade
kredittiden räknas från första förfallodagen efter betalningen. Kreditgivaren
får dock enligt 13 § andra stycket tillgodoräkna sig hela kostnaden för uppläggning
av krediten, om denna kostnad särskilt anges i avtalet och inte är oskälig.
Bestämmelserna i 13 S är tillämpliga vare sig förtidsbelalningen sker på
köparens eget initiativ eller lill följd av att kreditgivaren kan åberopa en
förfalloklausut. Som kommer att framgå i det följande skall de tillämpas även
vid den uppgörelse som skall ske, om kreditgivaren med stöd av förbehåll om
återtaganderätt tar tillbaka vara som sålts på kredit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i 13 S avsedda reduktionen av kreditkoslnaden kan, om krediigivaren så
påfordrar, ske med användande av beräkningsmetoder som ger god matematisk
rättvisa mellan parterna, 1 första hand har man här åsyftat tUlämpning av dens,
k,78-regeln(seSOU 1975:63 s, 139 f, 200 f och 228 f samt LU 1977/78:5 s, 33
ft). Å andra sidan kan beräkningsmetoderna framstå som alltför komplicerade.
Det har fömtsätts att konsumentverket och berörda näringslivsorganisalioner kan
utarbeta råd och anvisningar samt ta fram tabeller och Uknande hjälpmedel för
den praktiska tillämpningen (LU 1977/ 78:5 s. 38).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av den tidigare lämnade
redogörelsen för gällande avbetalningsköplag (avsnitt 2,2,1) framgår att s, k,
kopplings- och avräkningsförbehåll vid avbelalningsköp i allmänhet är ogiltiga.
Sådana förbehåll kan dock göras gällande, om de avser fordran på ersättning för
reparation eller annan åtgärd med avseende på avbetalningsgodset. Genom
konsumentkreditlagen utesluts även denna möjlighet. Såvitt gäller
avräkningsförbehåll följer detta av 14 S. Om köparen till kreditgivaren eriägger
ett belopp för avräkning på viss kreditfordran i anledning av kreditköp, för
kreditgivaren enligt 14 S inte först avräkna beloppet på annan fordran som han
har mot köparen. 1 fråga om kopplingsförbehåll får hänvisas till den följande
redogörelsen för 15 S andra stycket konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>15-23 §§
konsumentkreditlagen innehåller bestämmelser som endast gäller kreditköp med
förbehåll om återtaganderätt, dvs. sådana kreditköp som i dag normalt faller
underavbetalningsköptagen. Med förbehåll om återtaganderätt avses enligt 15 §
första stycket avtalsvUlkor som ger kreditgivaren möjlighet att återta varan,
om inte köparen fullgör sin del av kreditköpsavtal. Ett sådant villkor kan vara
utformat som ett s. k, äganderätts- eller ägarförbehåll (prop. 1976/77:123 s.
178).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
åtskilliga fall där förbehåll om återtaganderätt har uppställts torde
kreditgivaren inte kunna tillgodoföra sig något nämnvärt ekonomiskt värde genom
att återta varan. Denna kan t. ex. vara av sådant slag att den har ett mycket
ringa andrahandsvärde. Trots detta har varan ofta ett betydande bmksvärde för
köparen. 1 denna situation utgör återtaganderäiten ett rent påtryckningsmedel,
Konsumentkreditlagen bygger bl, a, på tanken att detta normalt inte bör
förekomma. Som ett medel att åstadkomma delta resultat har i 15 § tredje
styckei tagits upp vissa bestämmelser av näringsrättslig natur. Enligt dessa
gäller att näringsidkare kan förbjudas att använda förbehåll om återtaganderätt
vid försäljning av vara som med hänsyn till sin beskaffenhet eller sitt värde
eller på grund av förhållandena på marknaden inte är lämpad som kreditsäkerhet.
I fråga om sådant förbud tillämpas bestämmelserna i avlalsvillkorslagen. Detta
innebär att fråga om förbud prövas av marknadsdomstolen etter, i falt som inte
är av störte vikl, av KO. Förbud skatt normall förenas med vite. Anknytningen
litl avlalsvillkorslagen medför alt konsumentverket på samma sätt som när det
gäller reglerna om marknadsföring</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
kontantinsats kan ta fram riktlinjer beträffande användningen av förbehåll om
återtaganderätt, i första hand efter överiäggningar med berörda näringsidkare
eller branschorganisationer (prop, s, 128 Q-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 15
§ andra stycket anges förutsättningarna för att ett förbehåll om
återtaganderätt skall få göras gällande. För det första krävs att förbehållet
har gjorts av säljaren i samband med köpet för att trygga säljarens rätt till
betalning. Annan kreditgivare än säljaren kan alltså inle förbehållas detta
slags säkerhet i varan, vilket innebär att återtaganderätt är utesluten i
samband med låneköp och köp med användande av kontokort. Ett av säljaren till
säkerhel för dennes egen fordran uppställt förbehåll kan däremot åberopas av
annan kreditgivare titt vilken säljaren har överiåtit eller pantsatt sin rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all ett förbehåll om återtaganderätt skall fö göras gällande fordras vidare
enligt nämnda stycke att köparen sedan mer än en månad är i dröjsmål med all
erlägga förfallen och ej preskriberad del av kreditfordringen och att denna det
uppgår till mer än en tiondel av hela kreditfordringen. Om dröjsmålet omfattar
två etter flera poster är det dock tillräckligt att dessa tillsammans utgör mer
än en tjugondel av heta kreditfordringen (LU 1977/ 78:5 s. 40 O- Kraven på
betatningsdröjsmåtels längd och beloppsmässiga omfattning överensstämmer alltså
med dem som gäller för att kreditgivaren skall kunna kräva betalning i förtid.
Att endast dröjsmål med kreditfordringen kan åberopas titt stöd för
återtagande innebär alt kopplingsförbehåll inte kan användas för att säkerställa
annan fordran genom återtaganderäiten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om köparen har råkat i sådant kvalificerat belatningsdröjsmål som avses i 15 §
andra stycket kan köparen enligt 16 § avvärja återtagande. Härför krävs att
köparen innan varan alertas erlägger hela del belopp som inte har betalats i
rätt tid samt ev. dröjsmålsränta och ersättning för kreditgivarens kostnader
enligl grunder som anges i 17 § tredje-femte styckena. 1 sådant fall får
kreditgivaren inte heller göra gällande en förfalloklausut med åberopande av
dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kreditgivaren vill utnyttja rätt att återta vara och köparen inte vill eller
förmår avvärja detta genom betalning, skatt förhållandet mellan dem avvecklas
genom en uppgörelse som regleras i 17 och 18 SS-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
17 S första stycket skatt vid uppgörelsen göras en avräkning mellan
kreditgivaren och köparen. Köparen skall härvid enligt andra stycket
tillgodoräknas varans värde vid återtagandet. Vid beräkning av värdet äger 3 §
avbelatningsköptagen motsvarande tillämpning (se avsnitt 2.2.1 ovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditgivaren
får enligt 17 § tredje styckei tillgodoräkna sig den obetalda delen av
kreditfordringen efter sådan reduktion av kreditkostnaden som anges i 13 §.
Vidare för kreditgivaren tillgodoräkna sig dröjsmålsränta, dock inte enligt
högre räntefot än som anges i 6 § räntelagen (1975:635). 1 förekommande fall
får kreditgivaren också tillgodoräkna sig ersättning för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
kostnader för återtagande avvaran. Detta gällerenligt 17 § fjärde stycket
exekutionsavgift, skälig transportkostnad och i viss mån utgift för inställelse
vid förtättning för återtagande, 1 mål om handräckning för återtagande för
kreditgivaren enligt 17 § femte slycket tillgodoräkna sig även skälig ersättning
för eget arbete med anledning av målel saml arvode till ombud eller biträde. I
denna del kan regeringen meddela närmare föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det vid avräkningen uppkommer ett saldo till köparens förmån, för varan enligt
18 § första slycket alertas endast om kreditgivaren betalar mellanskillnaden
till köparen eller, när varan värderats av utmätningsman, nedsätter
mellanskillnaden hos denne. Detta motsvarar vad som gällerenligt avbetat ni
ngskö plagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördel
fatt att avräkningen resulterar i ett saldo till kreditgivarens förmån har
hittills gällande rätt inneburit att kreditgivaren efter återtagandet har
kunnat driva in köparens restskuld på vanligt sätt. Genom 18 § andrastycket
konsumentkreditlagen införs nu i stället ett principiellt förbud för kreditgivaren
att kräva ut restskulden. Skulden för dock krävas ut i det undantagsfallet att
varan har utsatts för betydande värdeminskning genom köparens vanvård.
Beträffande den närmare motiveringen för dessa bestämmelser -vilka bl. a. torde
komma att få en understödjande effekt på reglerna om kontantinsats och om
begränsning av återtaganderäiten till mera värdebeständiga varor-för hänvisas
till prop. 1976/77:123 s. 133 f samt till LU 1977/ 78:5 s. 70-72.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör påpekas att med restskuld enligt 18 § andra stycket endast avses belopp som
omfattas av de tidigare berörda avräkningsregterna. Kreditgivaren är således
alltid oförhindrad att även efter varans återtagande kräva ut ersättning för
rättegångskostnader som hänför sig till dom varigenom köparen har förpliktats
ulge varan (prop, s. 184).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
en vara återtagits har köparen enligt 19 § rätt att inom fjorton dagar lösa den
tillbaka från kreditgivaren. 1 så falt måste köparen emellertid betala
kreditgivaren inte bara varans värde vid återtagandet utan också den restskuld
som kan ha uppkommit vid avräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
återtagande kan komma till slånd på olika sätt (jfr avsnitt 2.2.1 ovan). Det
kan ske genom en uppgörelse direkt mellan parterna, utan medverkan av
myndighei. Kreditgivaren kan också vända sig lill domstol och utverka en dom
som innebär att köparen förpliktas ulge varan. Domen kan sedan verkställas på
vanligt sätl, med beaktande av konsumentkreditlagens regler om avräkning mellan
parterna m m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
vanligaste förfarandet lorde emellertid även i fortsättningen bli att
krediigivaren hos utmätningsman begär handräckning för återtagande av varan.
Bestämmelser härom har upptagits i 20-22 S§ konsumentkreditlagen, t viss
utsträckning hänvisar dessa titt handräckningsreglerna i avbetalningsköplagen.
Vikliga avvikelser förekommer dock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
20 § konsumentkreditlagen för krediigivaren hos utmätningsman</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>söka
handräckning för varans återtagande. Som förutsättning härför gäller att det
rörande kreditköpet har upprättats en av parterna underskriven handting, som
innehåller förbehåll om återtaganderätt samt uppgift om kontantpriset,
kreditbeloppet, kreditkostnaden, kredittiden, kreditfordringen och de
tidpunkter när betalning skall erläggas. Denna handling skall i avskrifi
bifogas handräckningsansökningen, som skall vara skriftlig och innehålla
uppgift om hur slor del av kredilfordringen som utestår obetald. Saknas i
nyssnämnda handting uppgift om exempelvis kontantpris skall ansökningen avstås
(prop. s. 185). Detsamma gäller om köparen visar sannolika skäl att handlingen
innehåller felaktig uppgift till köparens nackdel (prop. s. 185,360 och 373).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 21
§ första styckei föreskrivs att handräckning för beviljas endast om det är
uppenbart att de fömtsättningar som anges i 15 § andra stycket föreligger.
Enligt 21 S andra stycket får handräckning inte beviljas, om förbehåll om
återtaganderätt har använts i strid mot sådant förbud som avses i 15 § tredje
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
21 S tredje stycket har köparens s. k. beneficium vid återtagande utvidgats
väsentligt i förhållande titt vad som gälter enligt avbetalningsköplagen.
Handräckning eller verkställighet av dom, varigenom köparen har förpliktats alt
lämna tillbaka vara som sålts med förbehåll om återtaganderätt, får sålunda
inte beviljas beträffande vara som faller under reglema om beneficium vid
utmätning i 65 S utsökningslagen (1877:31 s, 1). Detta innebär att handräckning
eller domsverkstältighet inte för ske med avseende på bl, a, möbler och annan
utrustning som är nödvändig för ett hem och dess skötsel. Vidare undantas
föremål som tjänar uteslutande till köparens personliga bmk och utrustning som
fordras för köparens förvärvsverksamhet, allt lill skäligt värde, 1 denna del
får i övrigt hänvisas till prop, s. 187.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i övrigt angår förfarandel vid handräckning och domsverkslällighet hänvisar 22
S konsumentkreditlagen lill bestämmelserna i 10 S tredje och fjärde siyckena,
12-15 §S och 16 § första stycket avbetalningsköplagen. En redogörelse för dessa
bestämmelser har tidigare lämnats (avsnitt 2,2.1 ovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
kreditköp med förbehåll om återtaganderätt är kreditgivaren oförhindrad att
göra gällande sin fordringsräti i vanlig ordning. Han kan således vända sig
till domstol för alt fö ett verkställbart utslag på sin fordran i stället för
att göra gällande sin återtaganderätt. Med stöd av sådani utslag kan
kreditgivaren begära utmätning hos köparen. För denna siluation innehåller
emellertid 23 § konsumentkreditlagen den viktiga regeln, att den vara som har
sålts med förbehåll om återtaganderätt inte får utmätas för fordran på grund av
kreditköpet. Syftet med regeln är främsl att förhindra att konsumentkreditlagens
regler om avräkning mellan partema sätts ur spel. Del i lagtexten använda
uttryckel "fordran på grund av kreditköpet" inbegriper -fömtom
kreditfordran - också fordran på lagsökningskostnad o. d. som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hänför
sig till köpel. Inte heller på grund av sådan fordran kan alltså varan utmätas.
Det är därvid utan belydelse om rätten att ta tillbaka varan har gått förlorad
på grund av att kreditfordringen helt eller till större delen har erlagts
(prop, s, 373),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterievnaden
av konsumentkreditlagen har ställts under offentlig tillsyn. Bestämmelserna
härom finns i 25-29 SS-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Annan tagstijining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Annan
lagstiftning av intresse i detta sammanhang är bl. a, inkassolagen
(1974:182,ändrad 1975:744)som i första hand syftariill att undanröja riskerna
för att gäldenärer utsätts för otillböriiga inkassoåtgärder. Vidare bör nämnas
förordningen (1959:575) med föreskrifter om vissa betalningsvillkor vid
yrkesmässig försäljning av bilar (ändrad senast 1976:1074), Förordningen
innehåller en konjunkturpolitiskt motiverad reglering av kontantinsats (f n.
minst 40 procent) och kreditlid (f n. högst 18 månader) vid sådan bilförsäljning
(se närmare prop. 1976/77:123 s. 34 f samt SOU 1977:24 s, 49 ff).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1 Inledande
anmärkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått i avsnitt 1 antog riksdagen den i prop. 1976/77:123 föreslagna
konsumentkreditlagen med vissa av lagutskottet förordade ändringar (LU
1977/78:5). Ändringarna avsåg i huvudsak förutsättningarna för att kreditgivare
vid kreditköp skall fö göra gällande s. k. förfalloklausut och förbehåll om
återtaganderätt (12 och 15 §§), beräkningen av kreditgivarens fordran när
avtal om kreditköp avslulas i förtid (13 §) samt kreditgivares rätt att efter
återtagande av vara kräva ut ev. restskuld (18 S)- Då ulredningens betänkande
avgavs före lagutskottets har de av riksdagen gjorda ändringarna i
konsumentkreditlagen inle kunnai. beaktas av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2 Allmänna
utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar i avsnitt 4 av betänkandet sina allmänna överväganden rörande
avbetalningsköplagens framtid mot bakgmnd bl, a, av förslaget till
konsumentkreditlag. I avsnittet 5.1 berör uiredningen frågan om
konsumentkreditlagen lämpligen kan utgöra en allmän förebild för lagstiftning
rörande krediter utanför konsumentområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
ställer sig avvisande till tanken att konsumentkreditlagens regler generellt
skulle efterliknas utanför konsumentkreditområdet. Enligt utredningen gör sig
här till slor del andra synpunkler gällande än inom konsumentområdet. Av störst
intresse är kreditavtal där båda parter är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsidkare.
Utredningen framhåller alt ett företag typiskt sett är beroende av krediter för
att kunna driva sin rörelse och att onödiga förvärv inte utgör något framträdande
inslag. Bristande jämbördighet mellan parterna förekommer men är inte
tillnärmelsevis lika vanlig som i förhållandet näringsidkare-konsument. Det
faller sig enligt utredningen naturiigt att ställa högre krav på den som driver
näring än på en konsument bl, a. när det gälter att tillvarata de egna
intressena. Kreditlransaktioner i näringsidkarförhåtlanden kan dessutom förete
betydande olikheter sinsemellan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
konsumentkreditlagen framträder enligt utredningens mening vissa bestämmelser
som viktigare än andra när del gäller att stärka kredittagarens/ köparens
ställning. Utredningen syftar på reglema om informationsplikt vid
marknadsföring av kredit (5-7 §§), om kontantinsats vid kreditköp (8 och 9 S§),
om köparens befogenheter gentemot särskild kreditgivare vid kreditköp (10 §)
och om begränsning av användningen av förbehåll om återtaganderätt till köp
avseende varor som kan anses lämpade att utgöra säkerhet för kredit (15 S
tredje slyckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser det inle kunna komma i fråga att utanför konsumentkreditområdet införa
generellt tillämpliga beslämmelser om inforniattönspliki vid marknadsjöring av
kredii. Det finns enligt utredningens mening inte heller lillräckliga skäl för
en sådan informationsplikt med ett mera begränsat tUlämpningsområde, t. ex.
enbart såvitt avser avbetalningsköp som faller utanför konsumentkreditlagen.
Den huvudsakliga grunden för denna ståndpunkt är att informationsplikten inte
skulle fö samma betydelse utanför konsumentkreditområdet som inom detta.
Ändamålet med den i konsumentkreditlagen föreskrivna informationen rörande bl.
a, effektiv ränta är främst att ge konsumenten möjligheter att göra jämförelser
mellan olika altemativ. Den näringsidkare som överväger avbetalningsköp för sin
rörelse saknar emellertid, framhåller utredningen, inte sällan annan utväg.
Alternativen självfinansiering och avstående från köp har i regel inte samma
aktualitet för en sådan näringsidkare som för konsumenten (jfr även betänkandet
s. 55 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
avvisar också ett lagstadgat konianiinsatskrav vid krediiköp utanför
konsumentområdet. Utredningen framhåller att de varor som en näringsidkare
köper på avbetalning normalt behövs för hans rörelse, 1 kommersiella
förhåltanden är leverantörskrediier ofta ett nödvändigt led i finansieringen av
en rörelse. För näringsidkaren måsle det enligt utredningen typiskt sett vara
titt övervägande fördel att kunna göra ett avbetalningsköp med lågeller ingen
kontantinsats. Utredningen sägersig visseriigen ha funnit att det åtminstone
tidigare har förelegat vissa problem för främst mindre företag att fullfölja
sina avbetalningsköp bl. a, när det gällt entreprenadmaskiner och lastbilar.
Enligt utredningen skulle ett krav på hög kontantinsats ha kunnat motverka
sådana problem. Under de senaste åren har emellertid skett en avsevärd
förbättring. Om ett ingripande skulle behövas bör detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligl
uiredningen i varje fall inle ha formen av en allmän konlantinsalsreg-lering.
Problem inom viss bransch eller beträffande visst varuslag bör angripas med
direkta medel, anpassade efter omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår s. k. treparisjörhållanden framhåller uiredningen att det vid
avbetalningsköp näringsidkare emellan är vanligt att kreditgivningen finansieras
genom att säljaren erhåller betalning av tredje man (särskild kreditgivare),
som på grund av pantsättning eller överiåtelse i stället övertar säljarens
rättigheter gentemot köparen. Ofta är del redan när köpeavtalet ingås fömtsätt
att en särskild kreditgivare på detta sätt skall träda in (jfr betänkandet s.
56). Det förekommer i hilhörande fall alt köparen genom en bestämmelse i
köpeavtalet (s. k. cui-offklausul) avskärs från möjligheten att gentemot den
särskilde kreditgivarens krav på betalning framställa invändningar på grund av
köpet, t. ex, rörande fel i varan. Köparen kan i trepartsförhåtlandel inte
heller kräva all den särskilde kreditgivaren återbär någon del av den betalning
som han redan har uppburit av köparen, t, ex, om köpet hävs. Dessa
begränsningar i köparens befogenheter för betydelse främst om säljaren blir
insolvent och därför inte kan tillgodose köparens ev. anspråk på grund av
köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått i avsnitt 2.2.5 (jvan innebär 10 S konsumentkreditlagen en
betydande förstärkning av konsumentens ställning i bl. a. den nu berörda situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ulredningens mening saknas det anledning att införa motsvarande regler utanför
konsumentkreditområdet. Såvitt gäller möjligheten att kräva åter redan eriagd
betalning i samtiand med hävning o. d. hänvisar utredningen till att köparens
situation inte förändras genom att säljaren överlåter eller pantsätter sina
rättigheter enligt köpeavtalet. Enligt utredningen förhåller det sig
visserligen annorlunda om överlåtelsen på grund av en cut-offklausul medför att
köparen även avskärs från rätten att mot den särskilde kreditgivarens krav på
betalning framställa sådana invändningar på grund av köpet som han hade kunnat
åberopa mot säljaren. Utredningen framhåller emellertid att köparens slällning
i denna situation är jämföriig med den som han skulle ha befunnil sig i, om han
hade betalat kontant. Den risk som läggs på en kreditköpare genom en
cut-offktausut kan därmed enligl utredningens mening inte betraktas som typiskt
sett oskälig i näringsidkarförhåtlanden. 1 anslutning härtill påpekar uiredningen
också alt bruket av växlar - som på grund av växetlagstiftningen kan medföra
samma effekter som cut-offklau-suler - är allmänt godtaget i kommersiella
förhållanden och knappast kan förbjudas just vid avbetalningsköp aäringsidkare
emellan, så länge pålagliga missförhållanden inte har framkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
finner inte heller skäl föreligga att efter mönster av konsumentkreditlagen
söka begränsa användningen av JÖrbehåU om åiertagande-rätt vid kreditköp
utanför konsumentkreditområdet. Enligt utredningen har det inte framkommit
några olägenheter med nuvarande ordning. Förbehåll</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
återtaganderätt används enligt utredningen här mest vid näringsidkares köp av
dyra varor med betydande andrahandsvärde. I kommersiella förhåltanden kan det
inte heller utan vidare anses ligga i kreditbehövande köpares intresse att
stränga krav ställs på varans värde som säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av sina ställningstaganden i nu berörda frågor har utredningen
övervägt, om del över huvud taget behövs särskild lagstiftning beträffande
avbelalningsköp som inte omfattas av konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 denna del framhåller
utredningen bl. a. att den nu gällande avbetalningsköplagen har tillkommit med
sikte inte bara på konsumenters utan också på kapitalsvaga småföretagares
avbelalningsköp (betänkandet s. 75 O- Avbetalningsköpet spelar alltjämt en
beaktansvärd roll när sådana näringsidkare skall skaffa nädvändig utrustning
för rörelsen. Utredningen påpekar att den förmögenhetsrättstiga
generalklausulen i 36 § avtalslagen visseriigen ger ökade möjligheter att komma
ål avtalsvillkor som i det enskilda fallel framsiår som oskäliga Gfr avsnitt
2.2.2 ovan). Avbetalningsköparens ställning blir enligt uiredningen emellertid
säkrare om man genom lagstiftning skapar ett preciserat minimiskydd. Det möter
enligt utredningen också betänkligheter all i anslutning till förbättringar
för konsumenterna försvaga det skydd som f n. gälter för näringsidkare som
köper på avbetalning, i all synnerhet som dessa ofta är beroende av denna
kreditform för sin rörelse. Enligt utredningen bör man alltså även i
fortsättningen i tag reglera även sådana avbetalningsköp som faller utanför
konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
lagstiftningstekniken berör utredningen frågan huruvida reglerna för sådana
avbetalningsköp som nyss nämndes bör sammanföras med konsumentkreditlagen titt
en enda lag. Enligt utredningen skulle det emellertid framstå som onaturligt
med en lag som gällde för, i princip, alla krediter på konsumentområdet men som
utanför detta omfattade endast en särskild form av kreditköp, nämligen
avbelalningsköp. Uiredningen befarar även att en gemensam lag kan leda titt en
alltför långtgående saklig samordning mellan reglema för konsumenlkreditköp och
reglerna för de avbetalningsköp som utredningens överväganden avser. Enligt
uiredningen är ett fiertal saktiga skillnader mellan dessa regelsystem
motiverade. En särskild avbetalningsköplag vid sidan av konsumentkreditlagen
blir enligt utredningen mer överskådlig och tättolkad än en gemensam lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår
alltså att man beträffande avbelalningsköp som inte omfattas av
konsumentkreditlagen behåller en särskild, tvingande lag. Denna bör enligt
uiredningen ersätta den nuvarande avbetalningsköplagen, vilken bl, a, har
blivit språkligt omodern, samt anpassas till konsumentkreditlagens systematik
och terminologi. Enligt utredningens mening måste också en del av de materiella
lösningarna i konsumentkreditlagen slå igenom i en ny avbetalningsköplag.
Olikheter bör enligt utredningen i princip förekomma endast om de motiveras av
de särskilda hänsyn som gör sig gällande på konsumentområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har övervägt (avsnitt 5,2 i betänkandet) huruvida särskilda regler bör gälla
för sådana näringsidkare som vid upplagande av kredit för rörelsen skulle kunna
anses ha samma behov av skydd som konsumenler. Som exempel nämns hantverkan;,
lantbrukare och fiskare. Enligt utredningen är del emellertid praktiskt taget
omöjligt att åsladkomma en hanteriig och rättvis gränsdragning mellan olika
näringsidkare i detta hänseende. Utredningen finner det vidare principiellt
betänkligt att låta en grupp av näringsidkare åtnjuta förmånligare regler än
andra. En ev. särskild reglering avseende resurssvaga näringsidkare bör enligl
utredningen i vart fatt inte gå ut på att dessa jämställes med konsumenter, då
kreditgivning till företag har en delvis annan funktion än kreditgivning till
konsumenter för enskilt bruk. Utredningen tror för sin det att en tillämpning
av exempelvis konsumentkreditlagens bestämmelser om kontantinsats och
begränsning av ålertagan-derätlen närmast skulle försämra
finansieringssituationen för resurssvaga företag. De särskilda hänsyn som i
näringsidkarförhåtlanden kan behöva tas titt alt en kredittagare iniaren
underiägsen ställning kan enligt utredningens mening tillgodoses genom
tillämpning av generalklausulen i 36 § avtalstagen. 1 sammanhanget understryker
utredningen också att det är en viktig uppgift för näringsidkarnäs
intresseorganisationer alt genom information och rådgivning ge stöd åt här
avsedda näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Förslaget till ny avbetalningsköplag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
TUlämpningsområde ni. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om en ny avbetalningsköplags tillämpningsområde framhåller utredningen
att den nuvarande avbetalningsköplagen gäller alla avbelalningsköp som inte
omfattas av konsumentkreditlagen. Sålunda inryms en del sannolikt ytterst
sältan förekommande falt, exempelvis avbetalningsköp mellan två privatpersoner.
Enligt utredningens mening är det dock lämpligast att också en ny
avbetalningsköplag för gälla alla falt utanför konsumentkreditområdet. Den bör
i likhet med den nuvarande gälla endast vid köp av varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sammanhanget tar utredningen vidare upp frågan humvida en ny
avbetalningsköplag, till skillnad från den nuvarande, efter mönster av konsumentkreditlagen
bör i tillämpliga delar omfatta även sådana kreditköp med förbehåll om
återtaganderätt som inte är detbetalningsköp. Att fall med betalning vid ett
enda förfatlotillfälle lämnades utanför den nu gällande avbetalningsköplagen
synes enligt utredningen ha berott på att sådana falt antogs knappast förekomma
i den handel som man hade för ögonen när lagen kom till. Utredningen uppgeratt
kombinationen förbehåll om återtaganderätt och engångsbetalning inte har
tilldragit sig någon uppmärksamhet. När kombinationen kommer till användning
torde vanligen köpesumman vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>låg
eller annan särskild omständighet föreligga, som gör att avtalet inte såsom det
typiska avbetalningsköpel kan anses motivera en lagreglering utanför
konsumentkreditområdet. Uiredningen framhåller vidare att en lagreglering av
fömtsättningarna för återtaganderätt innebär ett ingrepp i annars gällande
regler om hävningsrätt. Det är enligt utredningen inte givet att en för
detbetalningsköp avpassad bestämmelse är lämplig i fall där hela betalningen
skall erläggas på en gång efter varans utgivande. Som exempel nämner
utredningen alt del uianför konsumentkreditområdet knappast kan anses skäligt
att säljaren i sådana fatt vid utebliven betalning skall tvingas vänta viss tid
med t. ex. återtagande. Köparens kontraktsbrott avser här hela hans prestation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening bör de udda fallen av engångsbetalning således kunna lämnas
utanför en ny avbetalningsköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
föreslår alltså att en ny avbetalningsköplag ges tillämpning på samma slags köp
som den nu gällande och att dessa även i fortsättningen betecknas
avbelalningsköp. Härmed förstås enligt förslaget avtal om köp av vara mot
betalning i särskilda poster, av vilka minst en skall erläggas sedan varan har
lämnats ut lilt köparen, och under villkor som ger säljaren möjlighet att
återta varan, om köparen inte fullgör sin det av avtalet (förbehåll om
återtaganderätt). Efter mönster av gällande avbetalningsköplag och konsumentkreditlagen
förestås all det i den nya lagen tas in en erinran om all avbetalningsköp
föreligger även i falt då avtalet har getts formen av ett hyresavtal, om det är
avsett att den till vilken varan lämnas ut skall bli ägare av denna.
Beträffande vissa frågor om gränsdragningen mellan avbelalningsköp och reella
hyresavtal kan hänvisas titt betänkandet (s. 78 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör vissa grundläggande begrepp definieras i lagen. Med koniantpris
bör enligt förslagel förslås det pris titt vilket säljaren skulle ha varit
villig att sälja varan mot kontant betalning. Termen kredilbelopp förestås
definierad som den del av kontantpriset varmed belatningsanstånd lämnas. Med
kreditkostnad bör förstås det sammanlagda beloppet av alla räntor, tillägg och
andra kostnader som köparen har att erlägga till säljaren med anledning av
betalningsanståndet. Med kreditfordran avses i förstaget summan av
krediibeloppet och kredilkostnaden. De sålunda föreslagna definitionerna
överensstämmer i huvudsak med motsvarande begreppsbestämningar i
konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Ålertaganderätlen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör den nya avbetalningsköplagen innebära att förbehåll om
återtaganderätt får göras gällande i två situationer, nämligen dels vid
belalningsdröjsmåt från köparens sida och dels när köparen har äventyrat säljarens
säkerhel i varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller betalningsdröjsmål som grund för återtagande är en av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utgångspunkterna
för utredningens överväganden de regler som enligt prop. 1976/77:123 föreslogs
gälla för konsumentköpens del. Dessa innebar att förbehåll om återtaganderätt
skulle fö göras gällande endast om köparen sedan mer än en månad var i dröjsmål
med förfallen det av kredilfordringen, som uppgick till mer än en tiondel av
hela kreditfordringen. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen
kompletterades denna regel emellertid med en bestämmelse enligt vilken
återtagande för ske även om dröjsmålsbeloppet utgör endast en tiugondel av
kredilfordringen, fömtsätt att dröjsmålet omfattar flera vid olika tidpunkter
förfallna poster (se avsnitt 2,2,3 ovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett betalningsdröjsmål skall berättiga till återtagande bör enligt
utredningen alltid krävas att dröjsmålet har varat mer än en månad. När det
gäller dröjsmålsbeloppels storiek föreslår uiredningen att man som grundregel
släller kravet alt detta belopp uppgår till mer än en tiondel av
kreditfordringen. Enligt utredningen kan denna regel emellertid i vissa falt
vara alltför sträng mot säljaren, eftersom det vid näringsidkares avbetalningsköp
ofta rör sig om stora belopp. Om dröjsmålet överstiger två månader bör del
därför räcka att dröjsmålsbeloppet uppgår till mer än en tiugondel av
kreditfordringen eller utgör återstoden av denna, I del sist nämnda fallet
skall dröjsmålsbeloppels sloriek sålunda enligl förslaget inte ha någon belydelse.
Detta innebär en principiell avvikelse från konsumentkreditlagen. Som
motivering härför åberopar utredningen att det utanför konsumentkreditområdet
är naiuriigast att låta återtaganderäiten gälla så länge den fordran består som
föranlett förbehållet om återtaganderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Experterna
Cason, Deullar och Hjärpe har avgelt ett särskilt yttrande, vari utredningens
förstag rörande kraven på betatningsdröjsmåtels omfattning kritiseras.
Experterna framhåller i det särskilda yttrandet, alt förslaget i förhållande till
nu gällande avbetalningsköplag innebär en skärpning lill säljarens nackdel. Med
hänsyn lill alt köpeobjekten i kommersiella transaktioner ofta representerar
betydande värden kan enligl experterna den föreslagna förlängningen av
tidsfristerna i många fall medföra avsevärda olägenheier för kreditgivarna. 1
det övervägande anlalel fall då återtagande aktualiseras har köparen inställt
sina betalningar, försatts i konkurs eller på annat sätl hamnat i sådant
obestånd att det kan antas all han inle kommer att kunna fullgöra sina
betalningsförpliktelser, Enligl experternas mening ärdel i sådana falt
motiverat att säljaren utan tidsutdräkt för återta varan. Risk föreligger
annars att varans värde snabbt minskar till följd av att köparens möjligheter
och intresse att underhålla varan avtar. Följden av detta kan bli all säljarens
möjligheter alt tillgodogöra sig ett restvärde på varan äventyras. Experterna
uppger att den vid avbetalningsköp vanliga kredittiden för olika typer av
maskiner som säljs till näringsidkare ligger mellan 12 och 60 månader. För
större och dyrare maskiner är motsvarande kreditlid för närvarande 36-60
månader. Experterna framhåller att den tidsfrist som en köpare kan komma i
åtnjutande av till följd av tiugondelskravet därmed kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgå
till hela tre månader eller mer. Experterna förordar därför all den nu gällande
avbetalningsköplagens regler om kvalificerat belalningsdröjsmåt för kvarstå i
huvudsak oförändrade. Enligt experternas mening bör dock det tillägget göras,
att säljare alttid skatt ha rätt att återta vara så snart förfallen del av
kredilfordringen har varit utestående i mer än två månader. Enligt experterna
bör motsvarande regler gälla för säljarens rält att kräva förtidsbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen torde det visseriigen sällan bli aktuellt alt säljaren åberopar
annan gmnd för återtagande än belalningsdröjsmåt. Uiredningen menar likväl att
en ny avbetalningsköplag bör ge viss möjlighet härtill av principiella skäl och
med hänsyn till att det i kommersiella förhåltanden ofta är fråga om dyra varor
och slora krediter. Utredningen framhåller att hanteringen av säljarens
säkerhet för krediten är en av köparens centrala förpliktelser vid
avbetalningsköp. På gmnd härav föreslår utredningen alt förbehåll om återtaganderätt
skall få göras gällande även vid annat kontraktsbrott än betalningsdröjsmål,
om kontraktsbrottet har äventyrat säljarens säkerhet i varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konsumentkreditlagen för förbehåll om återtaganderätt göras gällande endast om
dröjsmåtsbetoppet inte har blivit preskriberat. Detta kan sägas innebära ett
undanlag från den allmänna regeln i gällande rätt, att sakrättsliga anspråk
inte preskriberas (jfr prop. 1976/77:123 s, 130). Enligt utredningen bör den
nya avbetalningsköplagen däremot utgå från den allmänna regeln och återtagande
sålunda kunna ske även på gmnd av preskriberad fordran. Utredningen framhåller
att det i de parlsretationer som här är aktuella vanligen inte kan anses
oskäligt att åberopa ett förbehåll om återtaganderätt i denna situation. Som
jämförelse nämner uiredningen att en sedvanlig panträtt kan utnyttjas även om
den bakomliggande fordringen har preskriberats. Experten Beck-Friis har i
särskilt yttrande anmält avvikande mening i den nu berörda frågan. Han anser
att en ny avbetalningsköplag på ifrågavarande punkt bör ges samma innebörd som
konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att köparen liksom f n. bör ha möjlighet att avvärja ett återtagande som
har aktualiserats. Om köparen har råkat i kvalificerat betalningsdröjsmål skall
han enligt förstaget kunna förhindra återtagande genom att betala det belopp
som inte har erlagts i rätt tid samt dröjsmålsränia och ersättning för
säljarens kostnader. Till skillnad från vad som gäller enligt den nuvarande
avbetalningsköplagen föreslås köparen ha denna möjlighet oavsett anledningen
till att han har råkat i dröjsmål. Har köparen gjort sig skyldig till annat
kontraktsbrott, som berättigar till återtagande, än belalningsdröjsmåt, skatt
han enligt förslaget kunna avvärja återtagande genom betalning som i princip
innebär en slutlig reglering av parternas mellanhavande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.3
Kopplings- och avräkningsjörbehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening kan del i kommersiella förhållanden inle anses vara typiskt
sett oskäligt att kopptings- och avräkningsförbehåll kommer till användning i
de undantagsfall som avses i nuvarande avbetalningsköplag, nämligen då
förbehållen gälter fordran på ersättning för reparation eller annan åtgärd med
avseende på avbetalningsgodset. Utredningen hänvisar härvid till att det
normalt finns ett nära samband mellan själva avbetalningsköpel och fordringar
på grund av reparation e, d. Vidare framhåller utredningen alt säljaren genom
förbehåll av ifrågavarande slag inte kommer i bättre ställning än om han i
stället ulnyttjar sin rätt att kvarhålla varan titt dess att reparationen
betalas (retentionsrätt). Med hänsyn härtill och till frågans praktiska
betydelse vid handel med bitar och maskiner bör enligt utredningen en ny
avbetalningsköplag ge visst utrymme för kopplingar av det slag som avses här.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av att
konsumentkreditlagen överhuvud tagel inle tillåter användning av kopptings- och
avräkningsförbehåll har utredningen emellertid funnit anledning att från mera
principiella synpunkler pröva i vilken ulsträckning de nuvarande
kopplingsmöjligheterna bör bibehållas i en ny avbetalningsköplag. Utredningen
framhåller härvid att ett direkt kopplingsförbehåll medför att säljaren kan
utnyttja sin återtaganderätt för att säkerställa betalningen inte bara av sin
fordran på köpeskillingen utan också av andra fordringar. Enligt uiredningen
har återtaganderäiten emellertid sitt berättigande som säkerhet för att
köpeskillingen betalas. Med hänsyn härlill saknas del enligt utredningens mening
anledning att låta säljaren med stöd av återtagandeförbehåll fö täckning även
för andra fordringar. Utredningen anser därför att en ny avbetalningsköplag
inte bör ge utrymme för tillämpning av direkta kopptingsförbehåtl. Enligt
utredningen saknas det däremoi skäl att hindra användningen av sådana
avräkningsförbehåll som avser fordran på ersättning för reparation eller annan
åtgärd beträffande varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Experterna
Cason, Deullar och Hjärpe har i sitt särskilda yttrande redovisat avvikande
uppfattning även såvitt angår tillåttigheten av kopptingsförbehåtl. Enligt
experterna har utredningen inte visat, att några olägenheter av
kopptingsförbehåtl avseende reparationsfordringar hittills förekommil i samband
med avbetalningsköp mellan näringsidkare. De framhåller alt frågan om
kopplings- och avräkningsförbehåll i dag torde vara av större praktisk
betydelse än vid 1953 års revision av avbetalningsköplagen, bl, a, på grund av
alt kostnaderna för underhåll och reparationer i relation till priset på varan
i dag är större än tidigare. Vidare röner enligt experterna frågan om service,
underhåll och reparationer i dag större uppmärksamhet i samband med köpets
avslutande än vad som förul varit fallet, eftersom många produkter numera är
mer komplicerade än tidigare och därför i större behov av underhåll och
service. Båda parterna är därmed redan i ett tidigt skede</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medvetna
om att sådana åigärder måste vidtas och att detta många gånger medför betydande
kostnader. Enligt experternas mening har således de prakliska skälen för
kopplingsförbehåll efler hand förstärkts. Om kopplings-förbehåll inte tillåts i
förhållandet mellan näringsidkare skutte del innebära risker för att motiverade
reparations- och underhållsåtgärder uppskjuts eller underlåts. Vidare uppkommer
enligt experterna risk för att säljaren tvingas att i högre grad utnyttja sin
retentionsrätt i godset. Experterna säger sig inte vilja resa någon invändning
mot utredningens principiella resonemang beträffande återtaganderättens
karaktär av panträtt utan besittning såsom säkerhetenbart för kredilfordringen.
De anser dock att praktiska skäl bör väga tyngre än de principiella
invändningar som eventuellt kan anföras. Oskälig tillämpning av
kopptingsförbehåtl bör enligt deras mening kunna hindras med tillämpning av 36
S avtalslagen. Under hänvisning till vad sålunda har anförts förordar de tre
experterna att direkta kopplingsförbehåll i fråga om fordran för reparation
eller annan åtgärd med avseende på godset även fortsättningsvis skall godlas
vid avbelalningsköp mellan näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.4
Betalning iJÖriid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
förestår att köparen enligt den nya avbetalningsköplagen -Uksom f n. och enligt
konsumentkreditlagen - skall ha rätt att när som helst betala sin återstående
skuld titt säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
föreslås fö kräva betalning i förtid endasl om han gjort förbehåll om detta
(förfalloklausut) samt köparen genom att åsidosätta förpliktelse enligt avtalet
har äventyrat säljarens säkerhet i varan etter köparen i mer än en månad
underiåtit att eriägga förfallen det av kreditfordringen som uppgår till mer än
en tiondel av kreditfordringen etter, om dröjsmålet överstiger två månader, mer
än en tjugondel av kreditfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
tre experter från näringslivet förordar i sitt särskilda yttrande, att kraven
på betatningsdröjsmåtels omfattning ges samma utformning som dessa experter
har föreslagit såvitt gälter förutsällningarna för återtagande (se avsnitt
3.3.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konsumentkreditlagen har köparen vid kreditköp med förtiehåU om återtaganderätt
samma möjlighet att genom betalning avvärja tillämpning av förfalloklausut som
all avvärja återtagande. Härför fordras enligl 16 § konsumentkreditlagen att
köparen innan varan alertas eriägger belopp, som inte har betalats i rält tid,
jämte ränta och kostnader enligt närmare angivna grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förestår som tidigare har framgått att den nya avbetalningsköplagen skall
innehålla motsvarande regler såvitt angår köparens möjlighel att avvärja
återtagande på gmnd av belalningsdröjsmåt. Utredningen anser däremot att regeln
i 16 § konsumentkreditlagen närdet gäller förfatlopåföljd är alllför kategorisk
för all efterbildas uianför konsumentkreditområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån köparen skall kunna undgå förfatlopåföljd genom helt eller delvis kortigerande
ålgärd, som vidtas efter det att förutsättningarna för sådan påföljd inträtt,
bör lämnas oregterad i den nya avbetalningsköplagen. Det får enligt utredningen
i varje enskilt fall särskilt bedömas, om del enligt 36 § avtalslagen skall
anses oskäligt alt trots sådan åtgärd påfordra tillämpning av en
förfalloklausut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
såväl den nuvarande avbetalningsköplagen som konsumentkreditlagen har köparen
vid betalning i förtid - oavsett anledningen till att sådan betalning sker -
rätt att erhålla viss reduktion av sin skuld lill kreditgivaren. Gmnden härför
är all hela kredittiden inle utnyttjas, till följd varav kredilkostnaden blir
lägre än den annars skulle ha blivit.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår
att även den nya avbetalningsköplagen skall innehålla regler om reduktion av
kreditkostnaden vid förtida betalning. Utredningens förstag i denna det har
utformats med utgångspunkt från den schablonmässiga reduktionsreget som enligt
regeringens förstag i prop. 1976/ 77:123 skulle tas in i konsumentkreditlagen.
Enligt denna skulle vid beräkning av kreditgivarens fordran den obetalda delen
av kreditfordringen minskas med så stor del av kreditkostnaden som den ej
utnyttjade kredittiden utgör i förhållande litl den avtalade kredittiden.
Säljaren skulle likväl alltid fö tillgodoräkna sig hela kostnaden för
uppläggning av krediten, om denna kostnad särskilt angivits i avtalet och inte
är oskälig. Utredningen har föreslagit alt den berörda schablonregeln skall
ingå även i en ny avbetalningsköplag, dock kompletterad med bestämmelser
enligt vilka särhållna kreditkostnadsbelopp alltid skall tillgodoräknas
säljaren, om de uppenbarligen helt hänför sig titt utnyttiad kredittid.
Experterna Cason, Deullar och Hjärpe har emellertid i sitt särskilda yttrande
förordat att reduktionen av kreditkostnaden i stället sker enligt regler som
tar större hänsyn lill den verktiga räntekostnaden för den utnyttjade
kredittiden. De hänvisar härvid titt en avräkningsmetod som kommertill
användning vid förtida betalning av banklån. Denna baseras enligt experterna på
beräkning av den effektiva räntan under den tid som lånet har löpt. Experterna
berör i sammanhanget vidare dens, k. 78-regeln. Experten Beck-Friis anser för
sin del att denna regel bör tillämpas för att bestäma reduktionen av kreditkostnaden
vid förtida betalning enligt en ny avbetalningsköplag.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som har framgått i avsnitt
2.2.3 frångicks den i propositionen föreslagna schablonregeln vid riksdagens
behandling av förstaget till konsumentkreditlag, till förmån för regler som
bygger på en matematiskt mera korrekt fördelning av kreditkostnaden över
kredittiden. Härvid har förutsatts att bl. a. 78-regeln skall komma till
användning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.5
Uppgörelse vid varas återtagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att grundtanken bakom avräkningsreglerna i gällande
avbetalningsköplag och i konsumentkreditlagen är att krediigivaren i princip
skall försättas i samma ekonomiska läge som om köpet hade fullföljts men inte
göra någon extra vinst genom återtagandet. Enligt utredningen bör en ny avbetalningsköplag
bygga på samma syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår
alltså till en början att köparen vid avräkning i anledning av återtagande
skall tillgodoräknas varans värde vid återtagandet, beräknat efter vad säljaren
kan antas utvinna genom att försälja varan på lämpligt sätt. 1 anslutning
härtill tar utredningen upp ett par speciella frågor (belänkandel s. 114 O- Det
förekommer att säljaren för alt kunna fö ett återtagande till stånd måste
betala vissa skulder som egentligen åvilar köparen. Denne kan t. ex, ha lämnat
varan för reparation under sådana förhållanden att den som verkställt
reparationen har rätt att kvarhålla varan som säkerhet för
reparationsfordringen. Om säljaren då för att fö ut varan Ivingas betala
reparationsfordringen bör enligt utredningen hänsyn härtill tas när varans
värde bestäms vid avräkningen. Detta bör gälla även när retentionsrätt utövas
för andra fordringar än reparationsfordringar och säljaren därför måste beiala
sådan fordran. Vidare förekommer att fordon som skall alertas inle för bmkas på
gmnd av att förfallen vägtrafikskatt inte har erlagts (jfr 16 och 21 §§
vägtrafikskattelagen, SFS 1973:601). 1 sådant fall bör enligt utredningen
fordonets värde vid återtagandet bestämmas med hänsyn till att inbetalning
måste göras om fordonet skall fö användas omgående (jfr prop. 1974:164 s, 32),
Återtar säljaren fordonet efter avräkning med avdrag för obetald skatt men blir
det köparen och inte säljaren som inbetalar skattebeloppet, bör enligt
uiredningen köparen anses få en däremot svarande återkravsrätl inom ramen
fördel avdrag som gjorts vid värderingen av fordonet. Också om säljaren inför
återtagandet betalat skatten bör enligl utredningen avdrag göras vid
värderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
skall enligl förslaget få tillgodoräkna sig den obetalda delen av
kreditfordringen efter sådan reduktion av kreditkostnaden som tidigare berörts
(avsnitt 3.3,4) samt i förekommande fall dröjsmålsränta. 1 anslutning härtill
uttalar utredningen bl.a. (betänkandet s. 115) att yrkande om dröjsmålsränta,
när särskild återtagandeförrätlning äger rum, måsle framställas senast vid
denna. Om ett åberopat kontrakt innehåller bestämmelser om dröjsmålsränta kan
enligt utredningens mening säljaren emellertid anses ha framställt sådant
yrkande. Utredningen anser att någon motsvarighet titt konsumentkreditlagens
regel om begränsning av räntefotens storiek inte bör gälla enligt den nya
avbetalningsköplagen (jfr belänkandet s. 86).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
föreslås vidare fö tillgodoräkna sig ersättning för vissa kostnader för
återtagandet enligt regler som i huvudsak moisvarar konsumentkreditlagens
bestämmelser härom (17 S Oärde och femte styckena konsumentkre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ditlagen,
se avsnkt 2,2.3), Den olikheten i förhållande till konsumentkreditlagen
föreslås dock att säljaren, om återtagandet grundas på dom varigenom köparen
har förpliktats att ulge varan, för tillgodoräkna sig även obetald ersättning
för rättegångskostnad enligt domen (jfr betänkandet s, 116),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen vid avräkningen til Igodoräknas ett större belopp än säljaren för varan
enligt förstaget alertas endast om säljaren kompenserar köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det falt att säljaren tillgodoräknas ett större belopp än köparen - dvs. att
den senare belastas med en restskuld - innebär den nuvarande avbetalningsköplagen
att säljaren för kräva ut restskulden, om denna inte har blivit preskriberad.
Samma ordning förestås gälla enligt den nya avbetalningsköplagen. Den
inskränkning av rätten att kräva ut restskuld som följer av
konsumentkreditlagen bör enligt ulredningens mening inte införas i en lag som
kommer att gälla främsl avtal mellan näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.6
Åleriagande genom handräckning eller domsverksiälUghel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att nuvarande ordning för att ivångsvis genomföra ett återtagande av
avbetalningsgods i huvudsak bör behållas också i en ny avbetalningsköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de formella förutsättningarna för handräckning föreslår uiredningen
regler som nära anknyter till konsumentkreditlagens motsvarande bestämmelser.
Enligt förslaget för handräckning beviljas endast om det är uppenbart att
säljaren äger göra gällande förbehåll om återtaganderätt. Den föreslagna regeln
sammanhängei' med handräckningsförfarandels summariska natur och har sin
motsvarighet i konsumentkreditlagen. Utredningen föreslår emellertid vidare att
handräckning inle skall fö beviljas, om köparen gör sannolikt att varan har
sålts till oskäligt högt pris. En motsvarande bestämmelse finns i nu gällande
avbetalningsköplag men har ansetts kunna undvaras i konsumentkreditlagen Qfr
prop. 1976/77:123 s. 135).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
motsvarighet titt regeln i 21 § tredje stycket konsumentkreditlagen, enligt
vilken handräckning etter verkställighet av dom inte för h)eviljas beiräffande
vara som ingår i köpaiens s, k. beneficium enligt 65 § utsökningslagen, bör
enligt utredningens mening inte upptas i en ny avbetalningsköplag. Utredningen
anför bl. a. all återtaganderäiten närmast är jämförbar med panträtt. Enligt 67
§ första stycket utsökningslagen utgör bestämmelserna i 65 S samma lag inte
hinder mot att pant utmätes för pantfordringen. Konsumentkreditlagens
samordning med 65 § utsökningslagen är betingad av sociala hänsyn. Ett
motsvarande "avsteg" kan enligt utredningen inte göras utanför
konsumentkreditområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av det hittiUs anförda innebär ulredningens förslag att avräknings- och
handräckningsreglerna i den föreslagna nya avbetalningsköplagen på vissa
punkler blir oförmånligare för köparen än motsvarande regler i
konsumentkreditlagen. Del blir alltså av betydelse, vilken lag som är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillämplig
på ett köp. Mot den bakgmnden anser utredningen att det behövs en hanterlig
regel för utmätningsmannens bedömning av frågan om den nya
avbetalningsköplagens tillämplighet i det enskilda fallet. Utredningen föreslår
därför att det i den nya avbetalningsköplagen föreskrivs, att handräckning
enligt lagen inte får beviljas, om del finns påtaglig anledning räkna med
möjligheten att avbetalningsköpel omfattas av konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förestår vidare all i den nya avbetalningsköplagen tas in en rad regler om
handräckningsförfarandet, vilka i sak motsvarar vad som gäller enligt den
nuvarande avbetalningsköplagen. På grund av hänvisning i konsumentkreditlagen
skall dessa regler tillämpas även vid handräckning enligt den tagen. Vidare
föreslår utredningen alt i den nya avbetalningsköplagen skall föras in vissa
bestämmelser, som f n. åierfinns i utsökningslagen och gäller för
handräckningsförfarandet på grund av hänvisning i nuvarande avbetalningsköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
förstaget skall beslut i fråga om handräckning överklagas hos överexekutor, som
härvid är sista instans. Part som är missnöjd med värdering etter annan ålgärd
vid handräckningen skall emellertid vara oförhindrad att väcka talan mot den
andre vid domstol, varvid för säljaren gäller vissa tidsfrister, om han vilt
undvika att köparen får disponera ett vid avräkningen ev, uppkommet saldo till
köparens förmån. Vidare förestås en altmän hänvisning till utsökningslagens
bestämmelser i den mån dessa är lillämpliga på handräckningsförfarandet. Nu
berörda regler överensstämmer med vad som gäller enligt den nuvarande
avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sålunda föreslagna bestämmelserna om handräckningsförfarandet skall enligt
utredningsförslaget i huvudsak ha tillämpning även i fråga om verkställighet av
dom, varigenom köparen har förpliktats att åleriämna vara som sålts genom
avbetalningsköp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.7
Uiniätnlngsjörbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
gällande avbetalningsköplag för det gods som här sålts genom avbetalningsköp
inte utmätas för fordran på grund av köpet. Detsamma gälter enligt
konsumentkreditlagen såvitt angår vara som har sålts med förbehåll om
återtaganderätt. Utredningen anser att ett utmätningsförbud bör gälla även
enligt en ny avbetalningsköplag. Enligt förslaget för sålunda vara, som har
sålts genom avbelalningsköp, inte utmätas för fordran på gmnd av köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang tar utredningen emellertid upp frågan, huruvida
utmätningsförbudel bör gälla även efter del att rätten att ta tillbaka varan
har gått förtorad på grund av att kreditfordringen har blivit belalad.
Uiredningen framhåller att det i ett rättsfall rörande tillämpningen av
gällande avbetalningsköplag har anseits alt utmätningsförbudet inle gäller i
den berörda siluaiionen (se NJA 1976 s. 128). 1 prop. 1976/77:123 med
förslag litl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumentkreditlag
m. m. har föredragande departementschefen däremot uttalat att
utmätningsförbudet gäller även om rätten att återta varan har gått föriorad på
grund av alt kreditfordringen helt etter till störte delen har eriagts (prop.
s. 373).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening hör man utanför konsumentkreditområdet upprätthålla den
linje som kommit till uttryck i nyssnämnda rättsfall, dvs. tillåta utmätning
för fordran på grund av köpet sedan återtaganderäiten upphört på grund av
betalning av kredilfordringen. Det kan här vara fråga om exempelvis
lagsökningskostnader. Enligt uiredningen bör uianför konsumentkreditområdet
säljaren vid avbetalningsköp liksom vid andra kreditköp fö la varan i anspråk
för täckning av varje fordran på gmnd av köpel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.8
Vitesklaiisuler m. tn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande avbetalningsköplagens reglerom att säljaren vid köparens
betalningsdröjsmål får göra gällande särskild påföljd bara om belalningsdröjsmålet
är på visst sätt kvalificerat avser inte endast förfallopåföljd och återtagande
ulan även annan särskild påföljd i form av 1, ex. vite. 1 konsumentkreditlagen
har avtalsvillkor om sådana andra särskilda påföljder inte ansetts kräva
särskilda bestämmelser, utan det har ansetts tillfyllest att villkoren kan
angripas med stöd av 36 S avtalslagen (jfr avsnitt 2.2.2). Enligt utredningen
kan det betraktelsesätt som sålunda ligger bakom konsumentkreditlagen anläggas
även såvitt gäller en ny avbetalningsköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
såväl den gällande avbetalningsköplagen som konsumentkreditlagen har köparen
inom fjorton dagar efler ett återtagande rält att på vissa villkor lösa
tillbaka den återtagna varan. Enligl utredningen bör detta inte gälla enligt en
ny avbetalningsköplag. Utredningen hänvisar härvid till de ganska stränga krav
som i förslaget ställs upp för att återtagande skall få ske saml till köparens
möjligheter all avväga återtagande genom betalning och att få uppskov med
verkställigheten av återtagande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
konsumentkreditlagen finns inle någon motsvarighet lill bestämmelserna i den
nuvarande avbetalningsköplagen om falt där fiera föremål har sålts genom samma
avbetalning:iköp. Enligl utredningen bör del även inom området för en ny
avbetalningsköplag vara möjligt att undvara lagbestämmelser av detta,innehåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den nuvarande avbetalningsköplagen finns en bestämmelse om att avtal om
domstols behörighet att ta upp tvist angående avbelalningsköp är utan verkan,
om avtalet har ingåtts innan tvisten uppkommit. Uiredningen framhåller att
konsumentkreditlagen däremoi inte innehåller några särskilda bestämmelserom
sådana s. k. pn)rogationsavtal etter om skiljeavtal. Begränsningar i deras
verkan kan dock följa av 11 S tagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om
mindre värden och av 3a S tagen (1929:145) om skiljemän. Härtill kommer enligt
utredningen den spärr mot oskäliga avtalsvillkor av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förevarande
slag, som 36 S avtalslagen utgör. Enligt utredningens mening för denna anses
tillräcklig när det gäller tvister om avbetalningsköp utanför
konsumentkreditområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Andra frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av de frågor som hillilis har berörts har utredningen även haft att
överväga frågor om de särskilda finansieringsformerna leasing och factoring och
om konsumenttjänster på kredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.1
Leasing liU näringsidkare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
lämnar i betänkandet (s, 57-70) uppgifter angående s. k. leasing
(långiidsuthyrning) och dess förekomst i näringsidkarförhåtlanden. Härav
framgår i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Leasing förekommer i två
huvudvarianter, finansiell och operationell leasing. Särskilt finansiell
leasing är under vissa omständigheter ett lämpligt atternativ lilt köp. Vid
sådan leasing är avtalets finansieringsfunktion del väsentliga för både
uthyraren och hyresmannen. Uthyraren svarar i regel inte för reparationer och
underhåll. Finansiell leasing kännetecknas av att hyresavtalet är ouppsägbart
under en basperiod som med hänsyn till varans ekonomiska livslängd och
hyresmannens önskemål normalt varierar mellan 3-8 år. Leasingavgifterna täcker
tillsammans varans anskaffningskostnad (minus påräkneligt restvärde) och den
särskilda kapitatkostnadsersättning som uthyraren betingar sig. Vid
basperiodens slut har hyresmannen i allmänhet rätt att fortsätta
hyresförhållandet mot kraftigt nedsatt avgift. Däremoi ges han sältan på
förhand rätt att köpa varan vid basperiodens ulgång, eftersom hyresavtalet
normalt ulformas med sikte på all klart utesluta del från avbetalningsköplagens
tillämpningsområde. Vid finansiell leasing anmodar vanligen hyresmannen ett
finansieringsföretag att inköpa varan för uthyming till hyresmannen (indirekt
leasing). Det förekommer att leverantör av utrustning lämpad för leasing
träffar överenskommelse med finansieringsföretag om att leverantören skall
kunna hänvisa kunder titt finansieringsföretagel för avtal med detta om inköp
för leasing. Ganska vanligt är att leverantören, efter alt själv ha ingått
teasingavtal med kunden, till finansieringsföretaget överiåter eller pantsätter
den uthyrda varan och sina rättigheter enligt avtalet. En leverantör kan på nu
beskrivna olika sätt omgående få likvida medel för varan och i regel befrias
från kreditrisken. Han kan också välja att själv finansiera leasingverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Operationell
leasing innebär i regel kortare hyrestid än vid finansiell leasing och
skytdighei för uthyraren att svara för reparationer och underhåll. Såväl
belåning av leasingkontrakl som självfinansierad uthyrning förekommer vid
operationell leasing.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
syfte med leasing är att nyttjaren inte skall behöva binda kapital som kan få
en mera givande användning. Leasingavtalet innebär ofta att hyresmannen i
begynnelseskedet inte behöver betala ett så stort belopp som kontantinsatsen
vid avbetalningsköp. Kraven på kundens kredilvärdighet är i allmänhel minst
lika stränga vid leasing som vid avbetalningsköp. Leasing är således inte något
altemativ för den som inte godtas som kund vid avbetalningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen har leasing inte alls eller endast i ringa omfattning kommit till
användning som finansieringsform när det gäller företags och andra
näringsidkares anskaffning av enlreprenadmaskiner, tantbmksmaski-ner,
skogsmaskiner, lastbitar och bussar. Däremot kan en stor det av personbilarna
inom företagssektorn antas vara finansierade genom leasing (jfr betänkandet s,
68 O- Leasing är också av betydelse vid företags anskaffning av
verkstadsmaskiner och dyrbarare kontorsmaskiner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen påpekar att
lagsliftning angående leasing hittills inte har ansetts erforderiig.
Utredningen har ansett sig sakna anledning att gå in på frågan om det framtida
behovet av sådan lagstiftning, eftersom leasing fungerar som ett alternativ
till köp över huvud taget och inte enbart till avbetalningsköp. Utredningen
frainhåller vidare att leasing inte i någon nämnvärd omfattning utnyttjas av de
minsta företagen. Oskäliga villkor i leasingavtal kan, framhåller utredningen,
kommas åt med tillämpning av 36 § avtalslagen. Härvid kan bestämmelserna
rörande avbetalningsköp indirekt få betydelse, t. ex. när det gälter att bedöma
skälighelen av villkor rörande återtagande av varan före hyrestidens utgång och
återtagandels ekonomiska följder för hyresmannen (jfr betänkandet s. 79 och
93),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.2
Köparens ställning vid Jacloring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kreditformen factoring (belåning eller köp av kundfordringar) lämnar
utredningen följande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Factoring
innebär att factorn - normalt ett finansieringsföretag - lämnar röretsekredit
ål ett försäljningsföretag mot säkerhel i dettas fakturafordringar sedda som en
helhet. Försäljningsföretaget får åtnjuta kredit motsvarande viss procent av de
fordringar som factorn för tillfältet har såsom säkerhet, dock med viss
beloppsbegränsning. Man brukarskilja mellan fakturabelåning och fakturaköp. Vid
fakturabelåning - som är den i Sverige ojämförligt vanligaste formen - står
försäljningsföretaget risken för att kunden inte betalar, medan vid fakturaköp
denna risk överläs av factorn mot särskild riskpremie. Uiöver kreditgivning
bmkar avtalet innebära, att factorn övertar hanteringen av
försäljningsföretagets kundfordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
försäljningsföretaget fakturerar en kundfordran använder det normalt formulär med
tryckt uppgift om all fordran har överlåtits på factorn och alt kunden därför
skall eriägga betalning till factorn. Denne för sedan till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försäljningsföretaget
redovisa skillnaden mellan å ena sidan det belopp som kunden har eriagt till
factorn (vid fakturaköp fakturabeloppet) samt å andra sidan kreditbeloppet lilt
försäljningsföretaget plus ränta och annan ersättning till factorn, - Den
factoring som bedrivs av de svenska factoringbolagen omfattarenligt uppgift i
princip endast fakturafordringar som avser andra köp än konsumentköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
erinrar om att det för ett par år sedan i en riksdagsmotion (1974:653)
påtalades att en köpare kunde förbise uppgift i fakturan om att betalning skall
ske till ett finansieringsföretag. Om köparen på grund av sådani förbiseende
betalar till säljaren, löper han risk att behöva betala fakturabeloppet en gång
lilt. Enligt den i sammanhanget analogt lillämpliga 29 S skutdebrevstagen kan
vid överlåtelse av enkell skuldebrev gäldenären visseriigen med befriande
verkan betala titt den ursprungliga borgenären, om gäldenären inte har vetskap
om eller skälig anledning misstänka att överlåtelse av skuldebrevet har skett.
Motsvarande gälter enligt 10 S samma lag vid pantsättning. Motionärerna menade
emellertid att detta skydd för köparen inte var lillräckligi starkt och
hemställde därför att riksdagen skulle anhålla om översyn av gällande
lagstiftning med hänsyn titt systemet med factoring. Motionen avstyrktes av
lagutskottet, som i sitt belänkande (LU 1974:28) anförde bl. a, att risken för
dubelbetalning i praktiken inte var så uttalad att den ensam kunde motivera den
förordade lagöversynen, 1 sammanhanget nämndes också det inom den dåvarande
kreditköpkommittén pågående arbetet. Motionen avslogs av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
lägger inte fram någol förslag till lagsliftning rörande factoring. Uiredningen
framhåller emellertid som sin uppfattning att den allmänna princip som kommer
till uttryck i 29 S skuldebrevstagen inte har mindre bärkraft vid factoring än
i andra sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.3
Konsumenlkreditlagens tillämplighet på konsumenters föivärv av Uänster m. ni.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagens
bestämmelser om kreditköp är f n. tillämpliga endast vid köp av vara. Denna
begränsning är emellertid inte gmndad på något slutligt Slällningstagande titt
behovei av skyddsregter i tag såvitt gälter kreditförvärv av tjänster och andra
nyttigheter som inte utgör varor. 1 prop. 1976/77:123 med förstag till
konsumentkreditlag m. m. förklarades sålunda, att kreditköputredningen hade att
återkomma med förslag rörande sådana skyddsregler, om det bedömdes som
erforderiigt. Vidare framhölls bl. a. att resultatet av
konsumenttjänstutredningens (Ju 1972:07)arbete fick avvaktas i detta sammanhang
(prop, s, 81, jfr även s, 138).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditköputredningen
redovisar nu i belänkandel sina överväganden i frågan humvida
lillämpningsområdel för konsumentkreditlagens bestämmelser om kreditköp bör
utvidgas titt att omfatta även konsumenters</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditförvärv
av andra nyttigheier än varor, främst tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att kreditgivning i samband med förvärv av annat än varor är av
skiftande beskaffenhet och att man här rör sig på ett område som är svårt att
överblicka. Vad angår bl. a. förfalloklausuler, kopplings- och avräkningsförbehåll,
vitesklasusuler samt andra avtalsvillkor som rör frågor där parterna har
stridiga intressen anser utredningen därför, att generalklausulen i 36 §
avtalslagen framstår som rätt slags medel mol oskälig avtalstill-lämpning på
ifrågavarande område. De skiftande förhållandena gör enligt utredningen också
alt en ovillkorlig rätt för konsumenten att betala sin skuld i förtid här inte
kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
tar emellertid till närmare övervägande upp frågan om en utvidgning av
tillämpningsområdet för konsumentkreditlagens bestämmelser om kontantinsats
och irepartsförhåtlanden vid kreditköp, främst till att omfatta även
kreditförvärv av tjänster. När det gäller förvärv av andra nyttigheier, t. ex,
värdepapper och fast egendom, anser utredningen alt man utan vidare kan avfärda
tanken på att låta ifrågavarande regler i konsumentkreditlagen tjäna som
allmän förebild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om tjänsteområdet framhåller utredningen till en början att detta är vida
mera heterogent och svåröverskådligt än varuområdet. Som exempel på
konsumenttjänster nämner utredningen uppförande av hus, reparation av bil,
klädtvättning, godsförvaring, undervisning, hushållshjälp, transporter samt
sällskapsresearrangemang. Utredningen anför vidare att det innebär problem att
faslslälla vad som är kredii när tjänst tillhandahålls, Kredii slår i motsats
till kontant betalning, dvs. betalning samtidigt med att del förvärvade
objektet överiämnas. I fråga om tjänster är emellertid huvudregeln att
betalning behöver eriäggas först \id anfordran, sedan tiänsten har utförts.
Kreditkostnad eller moisvarande brukar härvid inte förekomma om inte parterna
har kommit överens om att konsumenten skall åtnjuta särskilt anstånd med
betalningen. Vid enstaka slag av tiänster är det dock vanligt att den som tilthandahålter
tiänsten lietingar sig betalning i förskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en kontantinsalsreglering skall införas på tiänsleområdet torde man enligt
utredningen sålunda tvingas att ställa upp regler om förskottsbetalning, vilket
skulle betyda krav på tidigareläggning av betalningen i förhållande till vad
som f n. vanligen tillämpas. Enligt utredningen måsle det emellertid normall
anses vara till övervägande fördel för konsumenten att inte behöva betala något
innan han har fått minst motsvarande del av motpartens prestation. Frånvaron av
reglering beträffande tidpunkten för betalningen har såvitt utredningen känner
till hittills inte skapat några pålagliga problem av del slag som
konsumentkreditlagens kontantinsalsreglering avser all motverka. Risken för
oöveriagda avtal om umbäriiga tiänster måsle enligt utredningens mening typiskt
setl vara avsevärt mindre än moisvarande risk vid varuköp. Åtskilliga tjänster
avser reparation eller annan åtgärd beträffande sak som konsumenten redan har.
Endast researrangemang torde kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktualisera
det betraktelsesätt som ligger bakom konsumentkreditlagens
kontantinsalsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under hänvisning till bl.
a. nu berörda förhållanden uttalar utredningen att någon atlmän
kontantinsalsreglering beträffande tiänster inte kan komma i fråga. En
grundläggande förutsättning för en sådan reglering måste nämligen enligt
utredningen vara att ett krav på kontantinsats typiskt sett är befogal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att man möjligen skulle kunna länka sig att beträffande visst slag
av tjänst, där ingripande anses påkallal, införa en motsvarighet titt
kontantinsatsregteringen vid varuköp, Enligl utredningens mening bör dock för
detta krävas att det vid ifrågavarande slag av tjänst är brukligt att
konsumenten avkrävs förskottsbetalning, kanske också att medgivande till
betalning i efterhand innebär debitering av kreditkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller frågan om
en utvidgning av reglerna om trepartsförhållanden i 10 § konsumentkreditlagen
till tjänsteområdet framhåller utredningen att det sannolikt är mycket ovanligt
att den som tillhandahåller tjänst låter annan överta hans fordran på
(efterhands-) betalning. Något egentligt skäl att i dessa fall tillförsäkra
konsumenten en bättre ställning än som följer av nämnda allmänna regler har
enligt utredningen inte framkommit. Utredningen anför att det på tjänsteområdet
oftast är fråga om angelägna förvärv, vid vilka efterhandsbetatning är naturiig
och fördelaktig för konsumenten. Den tredje part som övertar betalningsanspråk
på grund av tiänst kan inte såsom vid varuköp typiskt sett anses underiätta
användningen av kredit. Inte heller kan han bereda sig rätt att återta
förvärvsobjektet. Med hänsyn litl de skiftande förhållandena på tjänsteområdet
är del enligt utredningen vidare möjligt att en reglering motsvarande den som
gäller vid överlagande av fordran på grund av kreditköp skulle kunna fö
olämpliga konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad angår det fall att
kreditgivaren redan från börian är en annan än den som tillhandahåtler tjänsten
anför uiredningen att bestämmelserna i 10 S konsumentkreditlagen för
motsvarande situation inte har en sådan bakgrund att de i sig uppfordrar till
en likartad reglering på tjänsteområdet. Utredningen finner inle fog för
synsättet att kreditgivarens ansvar måste vara detsamma oavsett vad som
förvärvas med hjälp av krediten. En grundläggande förutsättning för en titt
tjänsteområdet utsträckt reglering måste enligt utredningens åsikt vara att det
anses åtminstone typiskt sett oskäligt mot konsumenten att kreditavtatet
"hålls isär" från avtalet om Ijänst, Underiag för en sådan ståndpunkt
saknas emellertid på tjänsteområdet. Beträffande särskilt krediter av typen
låneköp framhåller utredningen vidare att dessa inte utgör något uppmärksammat
inslag vid vanliga konsumenttjänster. 1 de fall då sådana krediter förekommer
kan enligt utredningen reglema i gällande rätt mycket vät tänkas vara lämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
därefter angår s. k. externa kontokrediter framhålls att de kan tänkas komma
till ökad användning vid konsumenters förvärv av tiänster. Liksom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>när
det gäller tåneköpsfati föreligger enligt utredningen här svårigheter all
överblicka området för en eventuell reglering motsvarande den på varuområdet.
Utredningen anser sig dock våga påstå, att det i fråga om extern kontokredit
förefaller ännu mindre sannolikt att reglerna i gällande rätt skutte vara
typiskt sett oskäliga mot konsumenten, eftersom sambandet mellan kreditavtalet
och förvärvsavtalet här är mera uttunnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
10 § konsumentkreditlagen anknyter ett i 11 § samma lag upptaget
straffsanktionerat förbud mol användning av växlar och andra löpande
fordringshandtingar i kreditköpssammanhang. Utredningen anför att något reellt
behov av ell moisvarande fijrbud på tjänsteområdet inte har framkommit. Bruk
av t. ex. växel kan enligt utredningen mycket väl tänkas vara försvariigt vid
sådana avtal om tjänst där det titt äventyrs förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4 Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4.1 Allmänna
utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.1 Förstagets
bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avbetalningsköpel
är föremål för särskild rättslig reglering genom lagen (t915:219) om
avbetalningsköp (ändrad senast 1977:982), avbetalningsköplagen, Lagen kom titt
sedan det hade visat sig att avbetatningssystemet, som introducerades under
senare hälften av förra seklet, medförde åtskilliga missförhållanden. Bl. a,
hade säljarna ofta utnyttiat sin i allmänhet överlägsna ekonomiska ställning
lill titt påtvinga köparna oskäligt hårda avtalsvillkor. Del främsla syftet
med avbetalningsköplagen var all genom tvingande regler skydda
avbelalningsköparna, som ofta levde under små ekonomiska omständigheter, mot
maktmissbmk från säljarens sida. Reglerna i avbetalningsköplagen går framför
allt ut på att hindra all köparen drabbas av alltför stränga påföljder vid
försummelse att fullgöra de skyldigheter som avtalet ålägger honom samt på att
garantera honom en rimlig ekonomisk uppgörelse med säljaren om han inte förmår
fullfölja köpet, Lagen reviderades år 1953, En av de mest betydelsefulla
ändringar som då gjordes var att lagens tillämpningsområde utvidgades lill att
omfatta alla avbetalningsköp. Tidigare hade den gällt endast för köp där
avbelalningspriset ej översteg 3 000 kr. Till stöd för denna uividgning av
lillämpningsområdel anfördes vid 1953 års revision bl, a, intresset av alt även
kapiialsvaga småföretagare erhöll det skydd som lagen ger,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avbetalningsköplagen
gäller enbari för den form av kreditköp, avbetalningsköp, som närmare
definieras i lagens t S- Där uppställs bl. a. det kravet för lagens
tillämplighet att säljaren skall ha förbehållit sig ägande- eller
återtaganderätt lill del försålda godset, Detbetalningsköp utan sådant förbehåll
- i det följande benämnt förbehåll om återtaganderätt - faller alltså inte
under lagens skyddsregler. Inte heller omfattar tagen sådana särskilda former</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
köpkredit som har utvecklats under de senaste årtiondena, exempelvis
kontokortskrediter och olika varianter av s, k, låneköp. Vidare är lagen
tillämplig endast på köp av tösöre (vara).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av den utveckling av bl, a, nya kreditköpsformer som hade ägl rum
tillsattes år 1971 kreditköpkommittén (Ju 1971:05) för alt utreda den rättsliga
regleringen av avbelalningsköp och andra former av konsumtions-kredit m. m.
Kommittén tog sig först an konsumentområdet och lade år 1975 fram betänkandet
(SOU 1975:63) Konsumentkreditlag m, m. Detta har i väsentliga delar legat till
gmnd för den nyligen antagna konsumentkreditlagen (1977:981),som träder i
kraftden Ijanuari 1979(prop, 1976/77:123, LU 1977/78:5, rskr 25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagen
ingår som ett led i den lagstiftning till skydd för konsumenterna som har
genomförts under senare år. Genom lagen har tagils ett nytt grepp på uppgiften
att ge kredittagarna ett rimligt skydd mot alltför ogynnsamma avtalsvillkor.
Medan avbetalningsköplagen gäller endasl fören särskild form av kreditköp,
omfattar konsumentkreditlagen alla former av kredit. 1 gengäld är lagens
tillämpningsområde begränsat till konsumentkrediter, dvs. krediter som är
avsedda huvudsakligen för enskill bruk och som lämnas, erbjuds eller förmedlas
till konsument av näringsidkare i dennes yrkesmässiga verksamhet. Såviii gäller
konsumentkredilerna innehåller lagen en uttömmande reglering beträffande bl. a.
sådana avbetalningsköp som hittills har omfattats av avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagen
medför sålunda en väsenilig inskränkning av tillämpningsområdet för
avbetalningsköplagen. Denna skulle i fortsättningen gälla endasl förbi,
a.avbetalningsköp där säljaren är privatperson och köparen näringsidkare, där
båda parter är privatpersoner - förutsatt att krediten inte förmedtas av
näringsidkare som ombud för krediigivaren-eller där båda parter är
näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
kreditköpkommittén hade lagt fram sina förslag beträffande konsu-menikrediterna
återstod av dess uppdrag bl. a. alt utreda behovet av en särskild avbetalningsköplag
med det nyss angivna tillämpningsområdet. En fråga som därvid aktualiserades
var huruvida den lagstiftning som hade föreslagits för konsumentområdet i
själva verket borde utsträckas till alt gälla även utanför delta område.
Kommittén hade i sitt betänkande själv pekat på att i vart fall en det
näringsidkare såsom kredittagare kunde ha samma behov av skydd som
konsumenterna. Vidare framhölls i proposilionen med förslag till
konsumentkreditlag m. m. (prop, 1976/77:123 s. 81) att en fråga som borde övervägas
i det fortsatta utredningsarbetet var humvida det fanns behov av särskilda
regler till konsumenternas skydd vid förvärv på kredii av bl.a, tiänster,
Konsumentkreditlagens regler om kreditköp gäller nämligen endasl vid köp av
varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
arbetet med dessa och en del andra återstående delar av utredningsuppdraget
ombildades kreditköpkommitién till en enmansutredning som erhöll biträde av
experter och sekreterare, kreditköpulredningen. Denna har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nu
i betänkandet (SOU 1977:24) Näringsidkares avbetalningsköp m. m, redovisat sina
överväganden beiräffande bl, a, nyss berörda frågor. Utredningen har sett
spörsmålet om avtjetatningsköptagens framtid som sin mest väsentliga uppgift, I
belänkandel läggs fram förslag till en ny avbetalningsköplag som föreslås
ersätta den nuvarande och gälla avbetalningsköp som inte omfattas av
konsumentkreditlagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.2
TUlämpning i näringsidkarförhåtlanden av vissa beslämmelser I konsumentkreditlagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utanför
konsumentkreditområdet är det utan ivekan kreditavtal med näringsidkare på båda
sidor som är av den största prakliska betydelsen. Mina överväganden i det
följande kommer därför i princip att ske med utgångspunkt i denna
partskonstellation. Detta överensstämmer med vad som har skell i betänkandet.
Jag kommer senare att särskilt la upp frågan om behandlingen av andra
partsförhållanden som tigger uianför konsumentkre-ditområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det faktamaterial som utredningen har redovisat i betänkandet framgår att
avbetalningsköpet alhjämi spelar en betydelsefull roll då näringsidkare skall
skaffa utrustning för rörelsen. Delta gäller särskilt beträffande kapitalsvaga
småföretagare. På grund härav finner jag det för min del klart alt det inte kan
komma i fråga att för näringsidkarförhållanden avskaffa del skydd som
avbetalningsköplagen f n. skänker köparen. De frågor som nu är aktuella gäller
i stället om näringsidkarens slällning när han uppträder som kredittagare bör
förbättras samt om det i övrigi är påkallat all i vidgad utsträckning ingripa
med lagstiftning rörande kredit i näringsidkarförhållanden, 1 likhei med
utredningen finner jag det ändamålsenligt att dessa frågor övervägs mot
bakgrund av den nyligen tillkomna regleringen i konsumentkreditlagen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 konsumentkreditlagen har
införts bestämmelser som föreskriver viss informationsplikt för näringsidkare
vid marknadsföring av konsumentkrediter. Näringsidkare är sålunda skyldig att
lämna information om den effektiva räntan för krediten. Är det fråga om kredit
för förvärv av särskild vara, tjänst ellerannan nyttighet, skall även
kreditkoslnaden i kronor saml kontantpriset anges. Informationen är avsedd att
ge den som överväger att utnyttja kredit ett bättre beslutsunderiag. Kravet på
en öppen redovisning av kostnaderna för olika krediter torde därjämte kunna
medverka titt att hålla dessa kostnader nere. Bestämmelserna om
informationsplikt gäller i princip för alla slags konsumentkrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En annan nyhet i
konsumentkreditlagen är att det för kreditköp, bl. a. sedvanliga
avbetalningsköp, uppställs krav på en kontantinsats som normalt skall motsvara
minst 20 procent av den köpta varans kontantpris. Kravet på kontantinsats är
bl. a. avsett att moiverka osund kredithandet. Lagen innehåller vidare
beslämmelser som är avsedda att begränsa användningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
förbehåll om återtaganderätt vid kreditköp - dvs. användningen av det vanliga
avbetalningsköpet - till köp som avser varor med ett sådant andrahandsvärde att
de typiskt sett är lämpade att utgöra säkerhel för kredit. Avsikten bakom dessa
bestämmelser är att återtaganderäiten skall komma till användning endast i fall
då den kan fungera som en kreditsäkerhet i egentlig mening, genom att
återtagandet kan tillföra kreditgivaren ett ej obetydligt ekonomiskt värde.
Såväl kravet på kontantinsats som de nu senast berörda bestämmelserna
underbyggs med ett principiellt förbud för kreditgivare att efter återtagande
av vara kräva ut den skuld som eventuellt återstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditköpulredningen
har inte funnit skäl föreslå att de nu berörda reglerna i konsumentkreditlagen
etter motsvarigheter titt dem skall ges tillämpning utanför
konsumentkreditområdet. En skyldighet för kreditgivare att tämna information om
effektiv ränta m. m. skulle enligt utredningen här fö en alltför begränsad
praktisk betydelse. Vad angår ett krav på kontantinsats framhåller utredningen
bl. a. all de krediiköp som görs av näringsidkare normalt avser varor som är
nödvändiga för rörelsen. Utredningen har funnit det i allmänhet vara till
fördel för en näringsidkare att kunna köpa på kredit utan etter med endast tåg
kontantinsats. Förbehåll om återtaganderätt kommer enligt utredningen utanför
konsumentområdet mest till användning vid näringsidkares köp på kredit av dyra
varor med belydande andrahandsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
bedömningar i dessa hänseenden har biträtts av praktiskl laget samtliga
remissinstanser. Även jag kan ansluta mig till utredningens slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde sålunda inte vara påkallat att införa lagbestämmelser rörande skyldighet
att lämna information om effekliv ränta m. m. för kredit som lämnas etter
erbjuds titt näringsidkare. Man bör enligt min mening i allmänhet kunna utgä
från att den kredittagare som handlar inom ramen för en affärsmässigt
organiserad verksamhet också skaffar sig kännedom om den verkliga kostnaden för
en kredit. F. ö. torde informationsplikten i konsumentförhållanden få en
smittande effekt, så att för framliden även mindre erfarna näringsidkare blir
medvetna om vikten av korrekt och jämförbar information om kostnaderna för
olika krediter. Sådan information torde därför i stor ulsträckning komma att
lämnas, även om det inte påbjuds av uttryckliga lagregler. Jag avser dock att i
det följande (avsnittet 4.6) förestå vissa bestämmelser som indirekt torde
medföra att tydtiga upplysningar om bl. a. kreditkostnaden alttid lämnas vid
avbelalningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
huvudsakliga överväganden som ligger bakom kravei på kontantinsats vid
konsumentkreditköp har knappast någon bärkraft när det gäller näringsidkares
kreditköp för rörelsen. Oöverlagda imputsköp, föranledda av lockande krediterbjudanden,
torde här inle förekomma i någon beaktansvärd omfattning. Däremot kan det
givetvis tänkas att ett krav på kontantinsats vid kreditköp i någon mån skutte
kunna moiverka etablering och utbyggnad av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företag
med otillräcklig ekonomisk grundval och minska antalet kreditköp som sedermera
inte kan fullföljas. Såsom uiredningen har framhållit framstår emellertid ett
krav på kontantinsats inte som ett lämpligt medel alt komma tillrätta med sådana
problem, i alt synnerhet som de torde ha aktualitet endast inom vissa
branscher. Inte heller synes det påkallat alt med giltighet för näringsidkares
kreditköp införa lagbestämmelser som begränsar användningen av förbehåll om
återtaganderätt titt att avse varor som är lämpade att utgöra säkerhet för
kredit. Som framgår av vad utredningen har anfört torde de varor som
näringsidkare köper på kredit under förbehåll om återtaganderätt vanligen vara
av sådan beskaffenhet att de uppfyller det angivna villkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad slutligen angår
konsumentkreditlagens principiella förbud för säljaren att efler återtagande av
vara kräva ut köparens eventuella restskuld har detta en utpräglat
konsumentskyddande karaklär. Somjag har nämnt har regeln också ett visst
samband med kravet på kontantinsats och strävan att begränsa användningen av
förbehåll om återtaganderätt vid konsumentkreditköp. Jag delar utredningens
uppfattning att ett moisvarande förbud inte bör införas när det gälter
kreditköp näringsiiJkare emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till konsumentkreditlagens
regler om kreditköp hör civilrältsliga bestämmelser om kredilköparens
befogenheter mot annan kreditgivare än säljaren i s. k. Irepartsförhåtlanden.
Bestämmelserna lar sikte dels på den situationen alt kreditgivaren redan från
början aren annan än säljaren,såsom vid låneköp och vissa kontoköp, dels på del
faltet att säljaren visseriigen är ursprunglig kreditgivare men sedermera
överiåter etter pantsätter sin fordran mot köparen. Tidigare var det vanligl
att köparen härvid genom en s. k. cut-offktausut skars av från rätten att mot
den nye kreditgivaren framställa invändningar som hänförde sig till köpet. I
båda dessa situationer tillförsäkras köparen genom konsumentkreditlagen rätten
att mot den särskilde eller nye kreditgivarens krav på betalning göra gällande
samma invändningar på grund av köpet som han skutte ha kunnat rikta mot
säljaren. Köparen har också rätt alt i vissa fatt kräva tillbaka betalning som
han har eriagt titt särskild etter ny kreditgivare. Till dessa regler anknyter
ett straffsanktionerat förbud för kreditgivare vid kreditköp att av köparen ta
emot växelförbindelse eller annat fordringsbevis som inskränker köparens rätt
alt framställa invändningar på grund av köpet mot godtroende förvärvare av
beviset.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kreditköpulredningen anser
att någon motsvarighet lill konsumentkreditlagens regler om
irepartsförhåtlanden inte bör gälla utanför konsumentkreditområdet. Enligt
utredningens mening kan det i näringsidkarförhållanden inte anses typiskt sett
oskäligt att vid låneköp o, d, kreditavtatet hålls åtskilt från köpeavtalet
eller att i överiåtelse- och panisältningssituationer den nye kreditgivaren
skyddar sig genom en cut-offklausut. Utredningen påpekar också bl, a, all
bruket av växlar är allmänt godtaget i kommersiella förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden i den nu berörda frågan har godtagits av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>praktiskl
taget samtliga remissinsianser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föregen
del vitt jag särskilt framhålla följande. Om en konsument ingår avtal om
låneköp och han får låna medel litl betalningen för den köpta varan av en
särskild kreditgivare på grund av överenskommelse mellan denne och säljaren,
lorde konsumenten vanligen uppfatta säljaren som sin enda motpart. Det skulle
kunna verka både överraskande och stötande om han på grund av den formella
skillnaden mellan kreditavtatet och köpeavtalet skulle kunna tvingas att betala
sin skuld titt kreditgivaren även om säljaren inte fullgjorde sina
förpliktelser enligt köpeavtalet. När säljaren själv ursprungligen lämnar
krediten torde konsumenten ofla inte vara medveten om all en överlåtelse eller
pantsättning av säljarens fordran mot honom till följd av en cut-offktausul
skulle kunna försätta honom i motsvarande situation. Syftet med
konsumentkreditlagens regler om kreditköpares invändningsrätt mot särskild
etter ny kreditgivare är att förhindra sådana överraskande och från
konsumentsynpunkt föga rimtiga effekter som nu har berörts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
huvudsaktiga skäl som sålunda ligger bakom konsumentkreditlagens regler gör sig
inte alts på samma sätt gällande när köparen är näringsidkare. Den som själv
driver rörelse får förutsättas vara förtrogen med vantiga konstruktioner för
kreditgivning och finansiering och kunna inrätta sitt handlande därefter. Som
utredningen påpekar är också användningen av växlar allmänt godtagen
näringsidkare emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av del anförda delar jag ulredningens uppfattning att det saknas skäl att
beträffande näringsidkarförhållanden vidta någon ändring av de rättsregler som
f n, gäller i fråga om kreditköpares möjlighet alt mol särskild eller ny
kreditgivare framställa invändningar som gmndas på köpet. Inle heller finns det
anledning att i näringsidkarförhåtlanden införa en rätt för köparen alt
återkräva redan erlagd betalning från fristående kreditgivare etter att
förbjuda användningen av växlar o, d,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.3
En ny avbetalningsköplag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som har berörts nu har avsett sådana regler i konsumentkreditlagen som
saknar motsvarighet i gällande avbetalningsköplag, Härulöver innehåller
konsumentkreditlagen emellertid bestämmelser i ämnen som regleras även i
avbetalningsköplagen. Dessa bestämmelser gälter köparens rätt att genom
betalning i förtid avsluta ett kreditköp samt kreditgivarens rätt att med stöd
av en s. k. förfalloklausut kräva betalning i förtid. Vidare regleras i båda lagarna,
ehuru på olika sätt, tiltåltigheten av s. k. avräkningsförbehåll. En avsevärd
det av konsumentkreditlagens bestämmelser om kreditköp gäller kreditköp med
förbehåll om återtaganderätt, dvs. främst just det sedvanliga
avbetalningsköpel. Härvidlag regleras i båda tagarna förutsättningarna för att
ett förbehåll om återtaganderätt skall få göras gällande vid köparens
belalningsdröjsmåt. Enligl konsumentkreditlagen är detta den enda grund som kan
föranleda återtagande, Avbetalningsköplagen tillåter däremot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åleriagande
även på andra grunder men reglerar inte närmare förutsällningarna härför. Båda
lagarna innehåller därjämte bestämmelserom tillåtligheten av s, k,
kopplingsförbehåll, regler om den ekonomiska uppgörelsen mellan parterna vid
återtagande samt bestämmelser om återtagande på exekutiv väg genom bl, a,
handräckning. I det senare hänseendet gäller på grund av en hänvisning i
konsumentkreditlagen avbetalningsköplagens bestämmelser i avsevärd ulsträckning
även för konsumentkredilköpen. Såväl i konsumentkreditlagen som i
avbetalningsköplagen föreskrivs att fordran på grund av köpet inte får
föranleda utmätning av vara som omfattas av återtaganderätt. Slutligen bör här
nämnas att båda lagarna innehåller regler som syftar till att köparen vid
uppgörelse i förtid skatt få sin skuld till kreditgivaren reducerad, detta med
hänsyn till att hela kredittiden ej utnyttjas. Utöver de nu redovisade reglerna
finns i avbetalningsköplagen vjssa besiämmelsersom det inte har ansetts
påkallat att överföra till konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag redan tidigare har
slagit fast måste det skydd som gällande avbetalningsköplag ger åt köparen i
vart fall i huvudsak behållas såvitt avser köp utanför konsumentkreditområdet,
dvs. främst köp som sluts mellan näringsidkare. Det förslag till en ny
avbetalningsköplag som kreditköputredningen har lagt fram uppfyller detta krav
och innebär härutöver vissa förbättringar av köparens ställning vid
avbelalningsköp. Förslaget innehåller bestämmelser i alla de ämnen som jag nyss
berörde och som f n, regleras såväl i konsumentkreditlagen som i
avbetalningsköplagen. Terminologiskt och systematiskt har förslaget anpassats
litl konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innanjag går närmare in på
utredningens förslag vill jag ta upp en fråga som aktualiseras av
konsumentkreditlagens vidsträckta tillämpningsområde såvitt gäller olika former
av kreditköp. Med kreditköp avses i konsumentkreditlagen köp av vara, vid
vilket säljaren lämnar köparen anstånd med någon det av betalningen eller vid
vilket någon det av betalningen erläggs med belopp som köparen får låna av
säljaren etter av annan kreditgivare på grund av överenskommelse mellan denne
och säljaren, Lagens regler om kreditköp omfattar därmed inte bara det
sedvanliga avbetalningsköpel, dvs, delbetalningsköp med förbehåll om
återtaganderätt, utan även andra delbe-tatningsköp, köp där heta betalningen
erläggs någon gång efter det att varan har utgivits samt olika former av
tåneköp och kontoköp vid vilka kreditgivaren är en annan än säljaren. Mot
bakgrund härav kan ifrågasättas om reglerna utanför konsumentkreditområdet,
såsom utredningen har föreslagit, bör begränsas titt att avse endasl
avbetalningsköp i hittillsvarande mening. Del har emellertid inte under
utredningsarbetet kommit fram att det utanför konsumentkreditområdet skulle
föreligga något beaktansvärt behov av sådana regler för andra kreditköp än
avbetalningsköp. Frågan har inte heller tagits upp vid remissbehandlingen av
betänkandet. Jag har därför funnit mig böra godta utredningens förslag all den
lagstiftning som nu är i fråga skall inriktas på sådana avbetalningsköp som
regleras i den nuvarande avbetalningsköplagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ny avbetalningsköplag bygger i huvudsak på förutsättningarna att parterna
i ett avbetalningsköp utanför konsumentkreditområdel normalt är mera jämbördiga
än vad som ar fallet inom konsumentområdet samt att man bör kunna ställa högre
krav på den köpare som är näringsidkare än på en konsument när del gäller att
ta tillvara de egna intressena. En annan omständighet som har tillmätts
belydelse vid utformningen av utredningens förstag är att det vid
avbetalningsköp näringsidkare emellan ofta rör sig om dyrbara varor och Stora
krediter. Dessa utgångspunkter har medfört att förslaget i flera avseenden
innebär en något annan avvägning mellan parternas intressen iin den som har
kommii till uttryck i konsumentkreditlagen. Utredningen har emellertid
samtidigt framhållit att olikheter mellan de båda regelkomplexen bör förekomma
endast i den mån sådana skillnader är motiverade av särskilda hänsyn, 1
förslaget har därför tagits upp inte bara det väsentliga i
konsumentkreditlagens terminologi och systematik utan även en del av de
lösningar i sak som den lagen innehåller,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
har i huvudsak fött ett välvilligt mottagande under remissbehandlingen, I vart
fäll det stora flertalet remissinstanser har godtagit de nyss angivna allmänna
utgångspunkterna för lagförslaget. Ävenjag kan ansluta mig till all dessa bör
bilda grundvalen för ny lagsliftning om avbelalningsköp utanför
konsumentområdet och att utredningens förslag i det väsentliga bör genomföras.
För egin det vill jag emellertid tillägga att behovet av sakliga ändringar i nu
gällande avbetalningsköplag synes vara förhållandevis begränsat, Pågrund härav
anserjag att de nya reglerna på vissa punkter, där en hel del remisskritik har
förekommit, närmare bör anslutas till den nu gällande lagens ståndpunkt. Detta
galler bl, a. förutsättningarna för att säljaren vid köparens
betalningsdröjsmål skall fö göra gällande förbehåll om återtaganderätt och en
eventuell förfalloklausul. I fråga om kopplingsförbehåll innebär
utredningsförslaget att dessa i fortsättningen inte skall kunna komma till
användning. Även på denna punkt bör de synpunkler som har framförts under
remissbehandlingen föranleda närmare anslutning till nu gällande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
andra punkter åter har jag funnit att de nya reglerna bör utformas i närmare
överensstämmelse med motsvarande beslämmelser i konsumentkreditlagen.
Härvidlag tänkter jag först och främst på reglema om reduktion av
kreditkostnaden vid uppgörelse i förtid, där utredningens förslag får anses ha
förlorat aktualitet genom deti( lösning som valdes vid riksdagens behandling av
försliiget till konsumentkreditlag. Vidare bör reglerna om köparens rätt att
betala i förtid och om förbud mot utmätning av vara, som köpts genom
avbetalningsköp, för fordran på grund av köpet i högre grad än enligl
ulredningens förslag samordnas med motsvarande regler i konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglersomjagsåtundaförestårbör.såsom utredningen harförordat, tas upp i en
särskild lag om avbetalningsköp som ersätter den som nu gäller. Som uiredningen
vidare har föreslagit bör den nya lagen göras tvingande till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>köparens
förmån. Avtalsvillkor som inskränker köparens befogenheter eller förmåner
enligt lagen bör alltså vara ogiltigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.4
Frågor om förhållandet mellan konsumentkreditlagen och en ny avbetalningsköplag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>iag
avser att i de följande avsnitten närmare behandla de olika spörsmål beiräffande
de nya reglernas utformning somjag nu har berört. Dessförinnan vilt jag
emellertid ta upp ett par mera principiella frågor som avser förhållandet
mellan konsumentkreditlagen och en ny avbetalningsköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har framgått aktualiserades redan under det utredningsarbete som tedde
fram titt konsumentkreditlagen frågan huruvida vissa näringsidkare borde
omfattas av samma reglersom enligl konsumentkreditlagen gäller för konsumenter.
Som exempel nämndes då fiskare, hantverkare och lantbrukare, Kreditköpulredningen
har nu närmare övervägt detta spörsmål men avvisat tanken på att ,särskitda
regler skulle gälla för en del näringsidkare såsom kredittagare. Denna
ståndpunkt har godtagits av praktiskl laget samtliga remissinstanser och jag
ansluter mig för egen del till den. Jag vill härvid stryka under att de nya
regler om avbelalningsköp som nu föreslås, i likhet med den gällande
avbetalningsköplagen, tar sikte på att bland näringsidkarna skydda de särskill
resurssvaga. Dessa torde nämligen ofla vara hänvisade till avbetalningsköpel
när det gäller att finansiera inköp för rörelsen, I praktiken innebär därför
den nu föreslagna lagstiftningen en särreglering på kreditköpsområdet för
sådana näringsidkare som i fråga om skyddsbehov står konsumenlköparen nära,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytteriigare
en fråga som rör lorhållandet mellan konsumentkreditlagen och en ny
avbetalningsköplag gäller huruvida de falt där kredit lämnas av privatperson -
utan att detta sker genom förmedling av näringsidkare som ombud för
kreditgivaren - bör hänföras under den ena eller den andra lagens
tillämpningsområde. Problemet gälter i realiteten huruvida vissa av konsumentkreditlagens
regler om kreditköp bör utsträckas titt att omfatta sådana fall. Enligt min
mening är det nämligen uppenbart att det inte kan komma i fråga att för dessa
fall tillämpa konsumentkreditlagen i dess helhet, t. ex. bestämmelserna om
informationsplikt, krav på kontantinsats och begränsning av användningen av
förbehåll om återtaganderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ansett att hithörande fall även i fortsättningen bör hållas utanför
konsumentkreditlagens tillämpningsområde och att de sålunda, i den mån fråga är
om avbetalningsköp, i stället bör falla under den nya avbetalningsköplagen.
Utredningens ställningstagande har lämnats utan erinran av praktiskt tagel alla
remissinstanser. En instans anser dock att den nya avbetalningsköplagen bör
gälla enbart köp mellan näringsidkare i och för deras rörelser medan kreditköp
mellan andra paner bör hänföras under konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del ansluterjag mig på denna punkt till utredningens förslag. Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avvägning
mellan säljares/kreditgivares och köpares motstående intressen som har skett i
konsumentkreditlagen måste i flera hänseenden anses föga lämplig för de fall
som här otvivelaktigt är av störst intresse, nämligen kreditköp direkt mellan
två privatpersoner. F. ö. bör tilläggas att den av utredningen föreslagna
ordningen står i överensslämmelse med vad som gäller i fråga om
lillämpningsområdel för den med konsumentkreditlagen nära besläktade
konsumentköplagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.5 Leasing</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har i korthet berört frågan om s. k. leasing till näringsidkare. Leasing - som
innebär långtidsuthyrning av t, ex, maskiner eller fordon -ulgör en
finansieringsform som kan tjäna som ett altemativ lill avbetalningsköp och
under vissa omständigheter vara mer fördelaktig. Enligt utredningen saknas det
anledning alt genom någon lagstiftningsåtgärd söka begränsa användningen av
leasing i näringsidkarförhållanden. 1 övrigt har utredningen inle ansett sig ha
anledning att gå närmare in på frågan om behovei av särskild lagstiftning
rörande leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen av betänkandet har detta spörsmål berörts av endast en
remissinstans, nämligen RSV. RSV har anfört all det vid leasing synes kunna föreligga
ett lika stort behov av regler till skydd för den svagare parten - hyresmannen
-som vid avbetalningsköp samt antytt alt en närmare undersökning härav bör
göras i nu förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag erinra om att en näraliggande fråga var aktuell under arbetet
på konsumentkreditlagen. Kreditköpkommitién hade i sitt betänkande lagt fram
förslag till en tag rörande uthyrning av varor lill konsumenler, vilken var
avsedd bl. a. att skydda hyresmannen mot alltför ofördelaktiga avtalsvillkor
särskill vid hyresavtal för längre tid. I propositionen med förslag till
konsumentkreditlag intogs emellertid den ståndpunkten alt man åtminstone tills
vidare borde avstå från att införa en särskild lagstiftning om uthyrning,
eftersom frågorna behövde övervägas närmare och del inte fanns något som lydde
på att det förelåg ell omedelbart behov av särskilda lagregler på området.
Samtidigt framhölls dock att frågan fick tas upp till förnyad prövning om
utvecklingen gav anledning till del (jfr prop. 1976/77:123 s. 143).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
överväganden som sålunda gjordes beträffande lagsliftning om bl, a,
långiidsuthyrning av varor till konsumenter har enligt min mening tillämpning
även när det gäller frågan om särskilda lagregler rörande leasing till
näringsidkare, F, n, saknas skäl att vidla några åtgärder på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.6 Factoring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har vidare någol uppehållit sig vid en fråga som för några år sedan
aktualiserades i en riksdagsmotion (1974:653) och som gälter köparens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ställning
vid s. k. factoring, Factoring innebär i allmänhet all ell finansieringsförelag
(factorn) lämnar rörelsekredit åt ett försäljningsföretag mot säkerhel i dettas
fakturafordringar, vilka övertåts till etter pantsätts hos factorn.
Försäljningsföretagets kund, dvs, köparen, för normalt ett formulär med tryckt
uppgift om all fordringen har överiåtils på factorn och att kunden därför skall
eriägga betalning lill denne, 1 den nyss nämnda moiionen framhölls att en
köpare kunde förbise en sådan betalningsanvisning och i stället betala till
försäljningsföretaget. Köparen riskerar då att behöva betala även till factorn,
om köparen kan anses ha haft åtminstone skälig anledning misslänka att
försäljningsföretaget inte längre var rätt betalningsmottagare, jfr 10 och 29
SS tagen (1936:81) om skuldebrev. Riksdagens tagutskott avstyrkte emellertid
ett i moiionen framställt yrkande om alt gällande regler skutte ses över i
syfte att eventuellt förbättra köparens ställning. I sitt belänkande (LU
1974:28) anförde utskottet bl, a, att risken för dubbelbetalning i prakliken
inte var så uttalad att den ensam kunde motivera den begärda översynen. Vidare
hänvisades till det arbete som pågick inom den dåvarande kreditköpkommittén,
Moiionen avslogs av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
- som i sitt betänkande redovisar en uppgift att factoring i Sverige i princip
inle omfattar fakturafordringar på gmnd av konsumentköp -har inte föreslagit
någon åtgärd i den nu diskuterade frågan. Utredningen har hänvisat till det
skydd för köparen som tigger i det nyss nämnda kravet på alt han, föratt
riskera dubbetbetatning, skall ha haft åtminstone skälig anledning misstänka
alt fordringen mot honom har överlåtits eller pantsatts. Frågan huruvida delta
krav är uppfyllt skatt, påpekar utredningen, bedömas med hänsyn till
omständigheterna i del enskilda fallel. Med del sisl sagda torde utredningen ha
avsett all bedömningen kan påverkas av sådana omständigheter som t, ex. en
bristfällig formulering etter olämplig placering av den tidigare nämnda
informationen om till vem betalning skatt ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del för jag anföra följande. Som lagutskottet antydde i sitt nyss nämnda
betänkande torde det i piakliken inle föreligga någon större risk för alt den
köpare som felaktigt betalar till säljaren tvingas att beiala även till factorn.
Skulle detta likväl ske, har köparen naturligtvis anspråk på att säljaren
återbetalar det belopp som han felaktigt har uppburit. Härmed är emellertid
inte sagt att den nu berörda frågan saknar betydelse. Utredningens betänkande
ger dock inte något säkrare faktiskt underiag för ett ställningstagande. Något
förslag titt ändrade regler läggs därför inte fram nu. Utvecklingen på området
bör emellertid uppmärksamt följas så att frågan om en lagändring vid behov på
nytt kan aktualiseras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.7
KredU i samband med avtal om ijänsi m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagens
regler om kreditköp gäller endasl vid köp av vara. Frågan om behovet av
liknande skyddsregler även vid kreditförvärv av andra nyttigheter, bl, a,
tiänster, berördes dock i propositionen med förslaget till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumentkreditlag.
Det framhölls där alt denna fråga, som har visst samband med
konsumentljänstutredningens (Ju 1972:07) uppgifter, borde närmare övervägas av
kreditköputredningen i dess fortsatta arbete. Utredningen har nu redovisat
sina synpunkter i denna del. Härvid har frågeställningen begränsats lill alt i
huvudsak avse huruvida kreditköpsreglerna i konsumentkreditlagen börges ett
mera vidsträckt tillämpningsområde än det som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör en
sådan uividgning över huvud taget komma i fråga endast såvitt avser kravet på
kontantinsats och reglerna om s, k, trepartsförhållanden,dvs, om köparens
befogenheter mot annan kreditgivare än säljaren. Den kreditgivning som
förekommer i samband med förvärv av annat än varor är enligt utredningen
nämligen av så skiftande beskaffenhet och så svåröverskådlig att mera precisa
regler inte bör införas i övrigt, t, ex. när det gäller köparens rätt att
beiala i förtid, skydd mot oskälig tillämpning av förfalloklausuler och tUlåtligheten
av avräkningsförbehåll. I sådana avseenden framstår enligt ulredningens mening
den förmögenhetsrättsliga generalklausulen i 36 S lagen (1915:218) om avtal och
andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen) som det
lämpliga rättsliga medlet att komma åt missförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
krav på kontantinsats och en utsträckning av konsumentkreditlagens bestämmelser
om trepartsförhållanden bör enligt utredningen emellertid övervägas enbart när
det gäller förvärv av tiänster, däremot inte i fråga om köp av andra
nyttigheter såsom exempelvis värdepapper och fast egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande ett krav på
kontantinsats vid förvärv av tjänst framhåller utredningen att huvudregeln när
det gälter betalningen för tiänst är att denna skall erläggas först i efterhand,
dvs, sedan tiänsten har utförts, och då vid anfordran. En reglering motsvarande
kontantinsatskravet vid kreditköp av vara måste därför på tiänsleområdet
utformas som ett krav på viss betalning vid en tidigare tidpunkt. Enligt
utredningen är ett sådant krav emellertid varken påkallat eller lämpligt. För
konsumenten måste del normalt anses vara titt övervägande fördel att inte
behöva betala något förrän han har fött minst motsvarande del av motpartens
prestation. Kontantinsaiskraveis funktion att motverka oöverlagda avtal har
enligt utredningen förhållandevis ringa aktualitet på tiänsleområdet, möjligen
med undanlag för researrangemang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser det inte
heller böra komma i fråga att utvidga tillämpningsområdet för
konsumenlkreditlagens regler om köparens befogenheter mot annan kreditgivare
än säljaren till att omfatta även krediter för förvärv av tjänster. Enligt
utredningen är det sannolikt mycket ovanligt alt den som tillhandahåller
tjänster överiåter sin fordran på betalning till annan, 1 den mån detta
förekommer och cut-offklausuler då kommer till användning har konsumenten
enligl utredningens mening ett tillräckligt skydd i generalklausulen i 36 S
avtalslagen. Sådana kreditkonstruklioner som låneköp och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontoköp
med annan kreditgivare än säljaren spelar enligt uiredningen en betydligt
mindre roll på tjänsteområdet än på varuområdet, även om kontokrediterna kan
tänkas få ett vidgat användningsområde. Enligt utredningen saknas del på
tjänsteområdet underiag för ståndpunkten att det skulle vara typiskt sett
oskäligt mot konsumenten/krediltagaren att kredilavtalet i sådana fall
behandlas som ett rättsförhållande som är skilt från avtalet om utförande av
tiänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen
har de ställningstaganden av uiredningen som har återgetts nu berörts närmare
endast av ett par remissinstanser. Konsumentverket/konsumentombudsmannen (KO)
anser att utredningens bedömningar visserligen inte framstår som omotiverade
men förordaratt det slutliga ställningstagandet i hithörande frågor för vänta
till dess all konsumenttjänstutredningen har avslutat sitt arbete.
Konsumenttjänstulredningen säger sig dela uppfattningen att
konsumentkreditlagens besiämmelserom kontantinsats och trepartsförhållanden
inte bör tjäna som förebild på tjänsteområdet samt ansluter sig i huvudsak till
de skäl för denna ståndpunkt som har anförts i beiiinkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föregen
del harjag funnit att frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för
konsumentkreditlagens regler om kreditköp till alt omfatta även konsumenters
kreditförvärv av andra nyttigheter än varor - eller införandet av liknande
regler för sådana förvärv - bör diskuteras i detta lagstiftningsärende endast
såvilt gälter tjänster. I fråga om andra kreditförvärv ger betänkandet inte
underlag för något slällningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kreditköputredningen och konsumenttjänstutredningen har anfört ger enligl min
mening stöd för att en reglering på tiänsleområdet som skulle motsvara kravet
på kontantinsats vid kreditköp av vara f n, inle bör komma i fråga. Den
framtida utvecklingen bör emellertid följas så att denna fråga på nyll kan
aktualiseras, om det visar sig nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen har anfört
beaktansvärda skäl för all särskilda skyddsregler för konsumenten i
trepartsförhållanden på tiänsleområdet varken är nödvändiga eller helt
lämpliga, Konsumenttiänstutredningen har anslutit sig till dessa överväganden.
På grund härav bör det inte komma i fråga att nu införa sådana regler. Det
slutliga ställningstagandet i denna fråga bör emellertid enligt min mening
anstå litl dess konsumenttjänstulredningen har slutfört sill uppdrag. Då torde
del föreligga andra möjligheter alt bedöma behovei av exempelvis bestämmelser
som riktar sig mol cut-offklausuler i avtal om tjänster och att överblicka
konsekvenserna av sådana bestämmelser. Vidare bör del kunna bättre bedömas om
det är lämpligt att utsträcka vissa andra bestämmelser om kreditköp till att
omfatta kreditavtal i samband med förvärv av tiänster.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Återtaganderätt och förtidsbetalning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
karakteristiska för avbetalningsköpet och grunden titt dess stora utbredning är
att själva den köpta varan kan utgöra säkerhet för säljarens fordran mot
köparen fastän varan är i köparens besittning och kan användas av honom. Detta
praktiska arrangemang är möjligt tack vare att det i avtalet tas in förbehåll
om rätt för säljaren att återta varan vid exempelvis bristande betalning samt
att förbehållet har verkan inte bara mellan säljaren och köparen utan i
allmänhet även gentemot Iredje man, t. ex, köparens andra fordringsägare. Varan
som sådan kan sålunda inte utmätas för köparens skulder och den dras inte
heller in i köparens konkurs (jfr dock Eklund-Nordström, Lagen om
avbetalningsköp, Stockholm 1957, s, 31-33). Nu angivna förhållanden, jämte
uppdelningen av betalningen i mindre poster, gör att avbetalningsköpet aren
form av kreditköp som slår öppen även förden som har en förhållandevis svag
ekonomi. Någon särskild kreditsäkerhet behöver ju inle presteras, och om varan
är avsedd för köparens näringsverksamhet kan dess användning tillföra köparen
de medel som behövs för att betala varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljarens
återtaganderätt visade sig emellertid tidigt kunna medföra oskäliga följder för
avbetalningsköparna, eftersom denna rätt enligt avtalen ofta inträdde redan vid
minsta belalningsdröjsmåt och köparen vid ett återtagande inle var garanterad
en rimlig ekonomisk uppgörelse. Dessa omständigheter utgjorde den huvudsakliga
anledningen till avbetalningsköplagens tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nära samband med åierlaganderälten slår de s, k, förfalloklausuler som
praktiskl laget alltid förekommer i avtalen om avbetalningsköp. En sådan
klausul innebär vanligen att säljaren har rätt att påfordra omedelbar betalning
av hela den återstående skulden, om köparen exempelvis råkar i dröjsmål med
betalningen. Då avbetalningsköparen föratt kunna fullfölja köpet i regel är
beroende av att betalningen får erläggas i mindre poster är förfallopåföljden
oftast liktydig med att köparen måste låta säljaren återta varan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.2 Säljarens
räll att kräva betalning i förtid och återta varan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
2 S första stycket i avbetalningsköplagen begränsas säljarens rätt att göra ett
återtagandeförbehåll eller en förfalloklausul gällande för det fall köparen
råkar i dröjsmål med betalningen. Om köparen underlåter all betala förfallen
post eller eljest fullgöra sin betalningsskyldighet får säljaren återta godset
eller utkräva annars ej förfallen post endast om belalningsdröjsmålet har viss
minsta omfattning. Det krävs all köparens underlåtenhet avser belopp som
utestår obetalal minst 14 dagar utöver förfallodagen och att detta belopp
uppgår till minsl en tiondel av avbetalningspriset eller, om i beloppet ingår
två etter flera poster, till minst en tiugondel av avbetalningspriset eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
beloppet utgör återstoden av säljarens fordran. Med avbetalningspriset förslås
sammanlagda beloppelav de poster som köparen enligt avtalet haratt eriägga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avbetalningsköplagen
begränsar inte säljarens möjlighel att åberopa ett förbehåll om återtaganderätt
eller en förfalloklausul av annan anledning än köparens belalningsdröjsmåt. Här
råder alltså principiellt avtalsfrihet. Vidare bör anmärkas att enligl gällande
rätt säljarens befogenhet att återta varan kvarstår även om säljarens fordran
har blivit preskriberad. Delta följer av att återtaganderäiten som tidigare har
berörts är ett sakrättsligt anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom konsumentkreditlagen
fijrbättras konsumentköparens skydd mot återtagande och förfaltopåföljder. För
det första är det endast köparens dröjsmål med betalningen av förfallen del av
kreditfordringen som kan åberopas som grund för att återta varan eller utkräva
förfallopåföljd. Med kreditfordringen avses summan av det belopp med vilket
köparen ursprungligen fick betalningsanstånd (kreditbeloppet) och alla
köparens koslnader med anledning av krediten (kreditkostnaden). Vidare har den
tidsfrist som medges köparen fördubblats, så alt del krävs att dröjsmålet har
varat under mer än en månad. Beträffande återtaganderäiten föreskrivs
uttryckligen att denna ej får göras gällande på grund av preskriberad fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller kraven på
betalningsdröjsmålets beloppsmässiga omfattning föreslogs i propositionen
angående konsumentkreditlag all del skulle fordras alt dröjsmålet omfattade ett
belopp som översteg en tiondel av kreditfordringen. Vid riksdagsbehandlingen
av förslagel godtogs denna bestämmelse emellertid endast som en huvudregel. För
vissa fall ansågs den vara alltför sträng mot kreditgivaren, och den
kompletterades därför med en regel enligl vilken det är tillräckligt att
dröjsmålet omfattar ett belopp som överstiger en tiugondel av kreditfordringen,
om dröjsmålet avser två eller flera vid olika tidpunkter förfallna poster. Här
skedde alltså ell närmande till avbetalningsköplagens ståndpunkt. Regleringen
innebär alt återtagande aldrig får ske när restskulden ulgör en tiugondel eller
mindre del av kredilfordringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kredilköpulredningens
förslag innebär alt den nya avbetalningsköplagen i likhet med
konsumentkreditlagen skall uttömmande ange i vilka läll ett förbehåll om
återlaganderätt elleren förfalloklausul får göras gällande, Della börenligt
utredningen få ske dels vid kvalificerat betalningsdröjsmål och dels när
köparen genom avtalsstridigl förhållande har äventyrat säljarens säkerhet i
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag i fråga om de krav som bör ställas på ett betalningsdröjsmåls
omfattning i olika hänseenden lades fram innan riksdagen hade behandlat
regeringens förslag till konsumentkreditlag och har utformats mot bakgrund av
regeringsförslaget. Förslaget innebär att återtagande får ske om köparen sedan
mer än en månad är i dröjsmål med all erlägga förfallen del av kreditfordringen
som uppgår lill merän en tiondel av hela kredilfordringen eller, om dröjsmålet
överstiger två månader, uppgår lill mer än en tjugondel av kredilfordringen
eller utgör återstoden av denna. En förfalloklausul får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
förslaget göras gällande om köparen i mer än en månad har underlåtit att
erlägga förfallen del av kredilfordringen och den uppgår lill mer än en tiondel
av hela kredilfordringen eller, om dröjsmålet överstiger två månader, lill mer
än en tiugondel av kreditfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tre av utredningens
experter, alla företrädare för näringslivet, har i ett särskilt yttrande
förordat att man i stället bibehåller de fömtsättningar som enligt den
nuvarande avbetalningsköplagen gäller för säljarens rätt att återta varan och
göra en förfalloklausul gällande vid belalningsdröjsmåt. De nuvarande
bestämmelserna bör enligt experterna emellertid kompletteras med en regel
enligt vilken säljaren alttid skall ha rätt att återta varan och utkräva
avtalad förfallopåföljd, om förfallen del av kreditfordringen har varit
utestående i mer än två månader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt utredningen torde
det i praktiken sällan bli aktuellt att säljaren åberopar annan grund för
återtagande än köpa rens dröjsmål med betalningen. Utredningen anser emellertid
av principiella skäl och med hänsyn lill att det vid näringsidkarens
avbetalningsköp ofta rör sig om dyrbara varor och stora krediter att det bör
finnas möjlighet för säljaren att göra gällande ett förbehåll om
återtaganderätt också om köparen har äventyrat säljarens säkerhet i varan genom
alt åsidosätta annan förpliktelse på grur|d av avbetalningsköpet. Även
förtidsbetalning bör kunna krävas i det fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att ett förbehåll om återtaganderätt skall få göras gällande
även om säljarens anspråk på betalning har blivit preskriberat. Enligt
utredningen kan del i de pa risförhållanden som härärakiuella normalt inle
anses oskäligt att ålertaganderätlen sålunda får göras gällande på samma sätl
som en vanlig panträtt. En av utredningens experter har dock i särskilt
yttrande förordat att en ny avbelalningsKöplag på denna punkt ges i princip
samma innebörd som konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De förslag från
uiredningen som har redovisats nu har fåll ett blandat mottagande vid
remissbehandlingen. Förslaget att den nya avbetalningsköplagen i likhet med
konsumentkreditlagen skall uttömmande ange de fall i vilka ell förbehåll om
återtaganderätt eller en förfalloklausul får göras gällande har godtagits av
remissinstanserna. Däremot råder delade meningar när del gäller vilka krav som
bör ställas på omfattningen av ett betalnings-dröjsmål för alt det skall få
åberopas i sammanhanget. Del stora fiertalet remissinstanser, däribland de
allra flesta företrädare för näringslivsintressen, anser all kraven bör
bestämmas i huvudsak på samma sätt som enligt den nu gällande
avbetalningsköplagen. En majoritet av dessa instanser ansluter sig helt till
det sijrskilda yttrandet av de tre experterna från näringslivet och förordar
sålunda också att nuvarande bestämmelser skall kompletteras med en regel enligt
vilken återtagandeförbehåll och förfalloklausul alllid fårgöras gällande vid
belalningsdröjsmåt som överstiger två månader, oavsett storleken av del belopp
som dröjsmålet avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
alt ett förbehåll om återtaganderätt elleren förfalloklausul också skall la
göras gällande, om köparen genom annat kontraktsbrott än betal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsdröjsmål
har äventyrat säljarens säkerhet i varan, har lämnats utan erinran av nästan
alla remissinstanser, t ett par yttranden framförs emellertid kritik som går ul
på att den föreslagna bestämmelsen är alltför allmänt hållen. Några få
remissinstanser har särskill berört frågan huruvida ålertaganderätlen bör få
göras gällande även när fordran har preskriberats och har härvid motsatt sig
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag till en början framhålla att ett åleriagande av varan i regel
utgör en mycket allvarlig påftitjd för avbetatningsköparen. Varan kan ha ett
Slort bruksvärde för honom, och inte sältan torde han få svårt att på goda
villkor skaffa en liknande vara. Detta kan naturligtvis vara särskilt
allvarligt, om köparen är näringsidkare och behöver varan för sin rörelse. Tillämpningen
av en förfalloklausul, som vanligen innebär alt kreditavtalet hävs och alt
köparens heta återstående skuld förfaller till omedelbar betalning, torde ofta
leda lill att varan alertas och är även i andra fall i allmänhet till stor
nackdel för köparen. Jag biträder därför utredningens förslag att den nya
avbetalningsköplagen bör innehålla uttömmande besiämmelserom i vilka fall ell
förbehåll om återtaganderätt eller en förfalloklausul får göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Återtagande bör få ske och
förfalloklausut göras gällande liksom nu om köparen råkar i kvalificerat
dröjsmål med betalningen. När det gäller dröjsmålets omfattning anser jag att
den nya avbetalningsköplagen, som i första hand tar sikte på köp mellan
näringsidkare, i störte utsträckning än som följer av utredningens förslag bör
beakta säljarens intresse av alt utan dröjsmål kunna återta varan eller kräva
betalning i förtid, om köparen inte fullgör sin betalningsskyldighet. Den
nuvarande avbetalningsköplagens regler på denna punkt har nämligen såvitt känt
inte våtlat några olägenheier. Tvärtom har såväl näringslivets experter i
utredningen som nerlalet remissinstanser på näringsidkarsidan ansett att
bestämmelserna har fungerat lillfredsslällande. De torde sålunda innefatta en
rimlig avvägning mellan säljarens och köparens intressen. På gmnd härav
förordar jag att den tidsfrist som köparen har på sig innan återtagande för ske
eller förfatlopåföljd för utkrävas liksom f n, bestäms till fjorton dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
på dröjsmålsbeloppets storlek bör i enhetlighetens intresse ulformas på samma
sätt som enligt konsumentkreditlagen. Dröjsmålet bör alltså avse förfallen del
av kredilfordringen som uppgår till mer än en tiondel av hela kreditfordringen
etter, om dröjsmålet avser två eller flera vid olika tidpunkter förfallna
poster, till mer än en tjugondel av hela kreditfordringen. Termen kreditfordran
bör ges samma innebörd som i konsumentkreditlagen och sålunda beteckna summan
av det belopp med vilket köparen har fåll belatningsanstånd (krediibeloppet)
och kredilkostnaden. Den nuvarande avbetalningsköplagen sätter i stället det
belopp som dröjsmålet avser i förhållande till avbelalningspriset. Då detta i
allmänhet är högre än kreditfordringen på grund av att det inkluderar även
kontantinsatsen, kan de nya reglerna te sig något strängare mot köparen. Delta
bör emellertid kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>godtas,
bl. a, med hänsyn till alt jag i det följande kommer alt föreslå att köparen
lättare än f n. skall kunna avvärja återtagande eller förfallopåföljd sedan han
väl har råkat i kvalificerat belalningsdröjsmåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
principiella skäl och med hänsyn lill all det vid köp mellan näringsidkare
ofla är fråga om avsevärda kreditbelopp och kreditkostnader bör det inte komma
i fråga alt, efter mönster av konsumentkreditlagen, låta möjligheten till
återtagande upphöra sedan köparen har betalat en viss, låt vara större, del av
kreditfordringen. Som utredningen har förestagit bör säljaren enligt de nya
reglerna sålunda alltid, oavsett beloppets storlek, få återta varan om
dröjsmålet avser återstoden av kreditfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare berördes synes de nuvarande reglerna om återtagande m. m, vid
belalningsdröjsmåt ha fungerat tillfredsställande. Vidare mildras, enligt vad
jag nyss anförde, kraven på dröjsmålels beloppsmässiga omfattning någol enligt
de bestämmelser som har föreslagits nu. Främsl med hänsyn härtill finns det
enligt min mening inte anledning att, som de tre experterna från näringslivet
har förordat, komplettera de föreslagna bestämmelsema med en regel enligt
vilken återtagande alllid skutte få ske och förfatlopåföljd alltid utkrävas om
ett betalningsdröjsmål har varat i mer än två månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fordringar på gmnd av sådana köp som skall omfattas av den nya
avbetalningsköplagen torde under överskådlig tid komma att gälla den hiltillsvarande
preskriptionstiden av lio år. Även reglerna om preskriptionsavbrotl kan antas
bestå i alll väsentligt. Med hänsyn härlill kan det framstå såsom en i huvudsak
teoretisk fråga, om återtagande bör få ske på grund av preskriberad fordran.
Enligt min mening saknas det emellertid anledning att i det här diskuterade
hänseendet låta återtaganderäiten få annan innebörd enligt den nya
avbetalningsköplagen än enligt konsumentkreditlagen. Jäg kan alltså inte
biträda ulredningens förstag att återtagande skatt kunna ske även efter del att
säljarens fordran har blivit preskriberad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som säljer en vara med förbehåll om återtaganderätt får anses ha ett berättigat
intresse av att köparen inte handhar varan så att den utsätts för onormal
värdeminskning eller förfogar över varan så att säljarens möjligheter att
återta den eller kontrollera dess skick omintetgörs, I och för sig kan det vara
rimligt att säljaren förbehåller sig rätt alt för sådant fall kräva omedelbar
betalning av hela den fordran för vilken återlaganderällen gälter. När delta
likväl inte har medgetts på konsumentkreditområdet har grunden varil bl, a, att
kreditgivarna vid konsumeniköp i allmänhet saknar praktisk möjlighet att
kontrollera köparnas hantering av varorna samt faktiskt iniresse av all kräva
betalning i förtid i annat fall än vid belatningsdröjsmål. Säljarens
principiellt berättigade intresse av att säkerheten bevaras intakt hardärför
fått stå tillbaka för konsumentens intresse av att få åtnjuta avtalade
kreditvillkor så länge han fullgör sin betalningsskyldighet på ett godtagbart
sätl (jfr prop. 1976/77:123 s. 119 saml LU 1977/78:5 s, 30 och 41),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning all samma intresseavvägning inte bör göras när
del gäller avbetalningsköp mellan näringsidkare. Som flera gånger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lidigare
har framhållits rör del sig här ofta om stora krediter. Avbetalningssäljarna
har därmed typiskt sett ett hell annal intresse än vid konsumentköp inte bara
av alt köparen fullgör sin betalningsskyldighet utan även av all
kredilsäkerhelen så långt möjligt bevaras. Som utredningen har föreslagit bör
den nya avbetalningsköplagen därför lämna möjlighet åt säljaren att kräva
betalning i förtid, om köparen genom alt åsidosätta förpliktelse på grund av
avbetalningsköpet har ävenlyral säljarens säkerhetsrätl. Med hänsyn titt de
risker för säljaren som det kan innebära om köparen trots vanvård e, d, får
fortsätta all disponera över varan ulan alt ha erlagt full betalning för denna,
har jag också funnit mig böra biträda utredningens förslag all även ett
förbehåll om återtaganderätt skall få göras gällande direkt på grund av att
säljarens säkerhetsrätl har äventyrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.3
Köparens rält an avvärja skytdighei all betala i förtid och återtagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
2 S andra stycket i den nuvarande avbetalningsköplagen gäller att säljaren inle
får kräva betalning i förlid eier återta godset på grund av köparens
betalningsdröjsmål, om köparen efter utgången av fjortondagars-fristen men
innan godset alertas erlägger det belopp som han har underiåtit att betala i
rätt tid jämte ränta samt ersätter alla kostnader som säljaren har måst
vidkännas i anledning av dröjsmålet. Som en ytteriigare föruisättning gäller
att utkrävande av sådan påföljd för belalningsdröjsmålet skulle vara obilligt
med hänsyn lill att detta berott på att köparen till följd av sjukdom eller
arbetslöshet eller av annan särskild orsak huvudsakligen utan egen skuld har
råkat i betalningssvårigheter, I konsumentkreditlagen uppställs däremot inle
något sådant villkor för att köparen genom korrigerande betalning skall kunna
avvärja återtagande eller förfallopåföljd. Enligt 16 S konsumentkreditlagen är
det tillräckligt att köparen innan varan alertas erlägger belopp, som inte har
betalats i rält lid, jämle ränta och ersättning för vissa kostnader som
föranletts av ett tilltänkt återtagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör i
fortsättningen även utanför konsumentkreditområdet gälla att köparen genom
korrigerande betalning skall kunna avvärja återtagande på gmnd av
betalningsdröjsmål, oavsett orsaken litl dröjsmålet. Härför börenligt
utredningen fordras all köparen innan varan alertas erlägger det belopp, som
inle har betalats i rätt tid, jämte ränta och ersättning för säljarens
kostnader i anledning av tilltänkt åleriagande. Det kan särskilt anmärkas alt
kostnadsersättning enligt förslagel, lill skillnad från vad som gäller enligt
konsumentkreditlagen, skatt innefatta även ersättning för säljarens eventuella
kostnader i rättegång som har syftat till dom på säljarens rätt att återta
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som enligt utredningen däremot bör lämnas oreglerad i en ny
avbetalningsköplag är huruvida köparen genom korrigerande betalning skall kunna
avvärja även en avtalad förfatlopåföljd. Denna fråga får enligt utredningen i
förekommande fall i stället bedömas med tillämpning av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förmögenhetsrällsliga
generalklausulen i 36 S avtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
nu ifrågavarande förslag har lämnats ulan erinran av praktiskt taget samtliga
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
enligl min mening bör den nya avbetalningsköplagen ge köparen möjlighel att
avväoa påföljd av ett kvalificerat belatningsdröjsmål, oavsett vad delta har
berott på. Såsom utredningen har anfört får en sådan ordning anses innebära en
rimlig avvägning mellan säljarens och köparens inlressen även om de är
näringsidkare. Jag kan emellertid inte biträda ulredningens förslag all de nya
reglerna i denna del skall inskränkas till att avse endast rätt för köparen att
hindra återtagande. Om en korrigerande betalning inte därjämte hindrar att
säljaren med åberopande av en förfalloklausut kräver ut köparens heta
återstående skuld enligl köpeavtalet, synes reglerna bli av ringa värde för
köparen. Ett sådant krav torde nämligen oftast leda till alt ett återtagande
inom kort aktualiseras på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser alltså att köparen genom en korrigerande betalning bör kunna avvärja
såväl förfatlopåföljd som återtagande på grund av ett kvalificerat dröjsmål.
För att säljarens berättigade intressen skatt tillgodoses föranleder detta
emellertid att kraven på den korrigerande betalningen bör bestämmas på ett
något annat sätl än enligl utredningens förslag. Såsom utredningen har påpekat
följer nämligen av förslagel alt köparen för att avvärja återtagande inte
skulle vara skyldig all ersätta t, ex, säljarens koslnader i inledd rättegång
om utkrävande av förfatlopåföljd för dröjsmålet. Enligt min mening bör i
stället föreskrivas att köparens korrigerande betalning för att medföra den här
diskuterade verkan måste omfatta, förutom belopp som inte har betalats i räll
tid jämte ränta, ersäitning för i princip säljarens alla kostnader i anledning
av dröjsmålet. Detta stämmer överens med vad som gällerenligt den nuvarande
avbetalningsköplagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.4
Köparens rätt att beiala I förlid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande avbetalningsköplagen ger köparen en ovillkorlig rätt att fullgöra sin
betalningsskyldighet mot säljaren i förlid. Bestämmelser härom finns i 6 S
första och iredje styckena. Första slycket avser den situationen att säljaren
har yrkat att återfå godset. Köparen kan då på en gång betala allt vad säljaren
skulle kunna tillgodoräkna sig vid ett återtagande, Efler sådan betalning får
godset ej alertas. Om köparen i annal fall vill betala i förtid har han rätt
titt detta enligt tredje slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
12 S första slycket konsumentkreditlagen gäller att köparen vid krediiköp
alltid har rätt alt betala sin skuld till kreditgivaren i förtid. Med skuld
avses här återstoden av kredilfordringen. Genom sådan betalning upphör rätten
att återta varan med stöd av förbehåll om återtaganderätt. Det bör anmärkas att
kreditgivaren enligl konsumentkreditlagen inte först får på annan fordran
avräkna belopp som köparen eriägger för avräkning på kreditfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att köparen även enligl en ny avbetalningsköplag ges rätt att
befria sig från säljarens återtaganderätt genom betalning i förtid. Sådan
betalning föreslås kunna ske när som helst innan varan alertas. Säljaren bör
enligl utredningen dock inte vara skyldig att avstå från sin säkerhet utan full
kompensation. Utredningen föreslår därför alt den förtida betalningen måste
avse alll som siiljaren skulle kunna tillgodoräkna sig vid ett återtagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag har i
sakligt hänseende lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. En remissinstans
- RSV - har dock i sitt ytirande särskilt anmärkt alt bestämmelserna om
köparens rätt till betalning i förlid bör ulformas på samma sätl som i
konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del anserjag att
köparen enligt den nya avbetalningsköplagen, liksom f n., bör ha rätt att
beiala .sin skuld till säljaren i förlid. Härigenom får köparen möjlighet alt
när som helst förvärva definitiv äganderätt titt varan. Med hänsyn till den
reduktion av kreditkoslnaden som, enligt vad jag kommeratt föreslå i det
följande, skall ske vid betalning i förtid kan köparen utnyttja rätten till
förlidsbeialning också för att på rimliga villkor frigöra sig från en
avbetalningskredit som han anser oförmånlig i kostnadshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enhetlighetens intresse bör den nya avbetalningsköplagens bestämmelser om
köparens rätt att betala i förtid ges samma uiformning som i konsumentkreditlagen.
Det bör alltså föreskrivas att köparen alltid har rält att beiala sin skuld
titt säljaren i förtid, t normalfallet, dvs. om köparen tidigare har skött sina
betalningar, har säljaren inte någon annan fordran mot köparen som här är av
intresse än återstoden av kreditfordringen. Om emellertid köparen skutte ha
ådragit sig annan skuld till säljaren som har med köpet att göra, 1. ex,
skyldighet alt beiala dröjsmålsränta eller ersättning för säljarens kostnader i
anledning av betalningsdröjsmål, kan säljarens berättigade iniresse av att få
betalt för sådan fordran innan ålertaganderätlen upphör tillgodoses genom alt
han får möjlighet att i första hand avräkna erlagd betalning på denna fordran.
Titt hithörande frågor återkommcT jag i ett följande avsnitt. Jag skall där
även ta upp frågan om säljarens rätt all i första hand avräkna eriagd betalning
på sådan säljarens fordran som avser ersättning för reparation av varan o. d,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Avräkning vid förtidsbetalniing</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kredit som avbetalningsköparen erhåller medför praktiskt taget alllid kostnader
för honom i form av s. k, avbelatningstiltägg, gäldränta m. m. Hur stora
kostnadema blir beror bl. a. på kredittidens längd och kreditbeloppets storiek.
Om köpel avslulas genom betalning i förtid, bör köparen ha anspråk på att få
sin kostnad för krediten reducerad med hänsyn till alt hela den avtalade
kredittiden inte utnyttjas. Regler om sådan reduktion finns både i den nuvarande
avbetalningsköplagen och i konsumentkreditlagen. De skall tillämpas såväl när
köparen på eget initiativ betalar i förlid som när säljaren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
stöd av en förfalloklausul eller i samband med återtagande av varan utkräver
betalning i förtid. Bl, a. i fråga om metoden att beräkna reduktionen råder
emellertid väsentliga skillnader mellan de båda tagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nuvarande avbetalningsköplagen reduceras köparens skuld med tillämpning av
en schablonregel. Denna innebär i huvudsak att säljaren tillgodoräknas endast
så stor del av de vid avräkningstillfältel ännu ej förfallna posterna som
godsets kontantpris utgör i förhållande litl avbetalningspriset. Intresset av
en ekonomiskt och matematiskt mera korrekt reduktion har här fått stå tillbaka
för kravet på enkla och lättiUämpade regler Gfr SOU 1950:42 s, 36 fQ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditköpkommittén
påpekade i sitt betänkande (SOU 1975:63) Konsumentkreditlag m. m, att bl. a,
finansieringsföretagen hade gjorl gällande att en mera genomarbetad metod för
i-eduktionen skulle införas. Kommittén anslöt sig till detta önskemål och
föreslog bestämmelser för avräkningen vid förtidsbetalning som till skillnad
från avbetalningsköplagens schablonregel beaktade såväl kredittidens längd som
kreditkostnadernas fördelning över kredittiden. Detta uttrycktes i kommitténs
lagförslag så, att vid beräkning av kreditgivarens fordran från den obetalda
delen av skuldbeloppet (kredilfordringen) skulle avräknas den del av
kreditkostnaden som hänförde sig till den ej utnyttjade kredittiden.
Kreditgivaren skutte dock få tillgodoräkna sig hela kostnaden för uppläggningen
av krediten, om denna kostnad särskilt hade angetts i avtalet och inte var
oskälig. Kommittén gav inte några närmare anvisningarom hur kostnadsreduktionen
skutte räknas fram utan förutsatte att ändamålsenliga beräkningsmetoder skulle
kunna utvecklas i samråd mellan den myndighet som skulle ha tillsyn över lagen
och berörda näringsidkarorganisationer. Såsom en relativt enkel beräkningsmetod
som gav godtagbara resultat angav kommittén dock den s. k. 78-regetn, Vid
avräkning enligt denna regel proportionaliseras kreditkostnaderna direkt på det
vid varje tidpunkt utestående krediibeloppet enligt följande formel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rt(tf
1) r n(n+l) '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>där</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>R = reduktionen av
kredilkostnaden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t = återstående antalet
amorteringar när förtidsbetalningen sker</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>n = ursprungtiga antalet
amorteringar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>C = kreditkoslnaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den proposiiion som låg till gmnd för konsumentkreditlagen framhölls bl, a, att
del naturiigtvis i och för sig var önskvärt att avräkningen mellan parterna vid
betalning i förtid kunde ske enligt regler som gav ett så rättvist resultat som
möjligt. Det ansågs emellertid att de regler som kommittén hade föreslagit ofta
kunde medföra alltför komplicerade beräkningar för att uppfylla kravei på
nödvändig enkelhet. 1 propositionen föreslogs därför att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avräkningen
i stället skulle ske enligt en schablonregel som innebar att den obetalda delen
av kreditfordringen skulle minskas med så stor det av kreditkostnaden som den
ej utnyttjade kredittiden utgjorde i förhållande till den avtalade kredittiden.
Kreditgivaren skulle dock alltid få tillgodoräkna sig uppläggningskostnad som
var angiven i avtalet och inte var oskälig (se prop, 1976/77:123 s, 120 f och
175 fO.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid riksdagens behandling
av propositionen ansåg sig lagutskottet (LU 1977/78:5 s, 31-39) inle kunna
godta förslaget om hur reduktionen av kredilkostnaden skulle gå lill, då delta
inte tog hänsyn lilt förhållandet mellan amorterat och icke amorterat belopp.
Resultatet blev därför enligt utskottets mening från rättvisesynpunkt mindre
tillfredsställande. Från den synpunkten ansågs inte heller
avbetalningsköplagens schablonregel nöjaktig. Det bör här inskjutas att såväl
den bestämmelse som hade föreslagits i propositionen som avbetalningsköplagens
regel praktiskt taget alltid gynnar köparen, om de jämförs med en matematiskt
korrekt beräkningsmetod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
att ha inhämtat lagrådets yttrande föreslog utskottet för sin del
avräkningsbestämmelser som närmare anslöl till kreditköpkommitténs förslag,
Utskottsförslagel bifölls av riksdagen. Bestämmelserna om avräkningen fick
därmed del innehåll som numera framgår av 13 S konsumentkreditlagen. Enligt
denna bestämmelse skall vid beräkningen av kreditgivarens fordran den obetalda
delen av kreditfordringen minskas med den del av kreditkoslnaden som enligt
beräkningsgmnder, som står i överensstämmelse med god sed på marknaden, är att
hänföra lill den ej utnyttjade kredittiden. Vidare upptas i paragrafen dels en
särskild regel fördel fall att förlidsbeialning sker på annan tid än avtalad
förfallodag, dels den i proposilionen föreslagna bestämmelsen om kreditgivarens
rätt att tillgodoräkna sig uppläggningskostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
centrala i 13 S konsumentkreditlagen är föreskriften att den del av
kreditkostnaden skall avräknas som är alt hänföra till den ej utnyttjade
kredittiden. Paragrafen anger här själva principen för reduktionen. Den ger
emellertid vissl uirymme för an\'ändning av skilda beräkningsmetoder som kan
leda lill sinsemellan olika resultat, 1 detta hänseende framgår av
lagutskottets belänkande i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avräkningsmetod som står i överensstämmelse med den i 13 S angivna principen är
all reduktionen baseras på den verkliga räntekostnaden. Denna metod ger ett
matematiskt exakt resultat men är komplicerad och svår att tillämpa i
praktiken. Enligt utskottet är avräkning med tillämpning av den s. k. 78-regeln
i allmänhet att föredra i konsumentkreditsammanhang. Utskottet underströk
emellertid samtidigt att det enligt dess mening är invändningsfritt, om
parterna i konkreta fall tillämpar den besvärligare men samtidigt mer korrekta
räntemeioden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
utskottet synes avräkning enligt 78-regeln ge ett resultat som nära
överensstämmer med det matematiskt korrekta, i vart fall vid krediter av den
storiek som normalt förekominer i konsumentkreditsammanhang. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsättning
för detta är emellertid alt krediten amorteras löpande med jämna lidsmellanrum
och lika slora belopp under hela kredittiden. Vid avvikelser härifrån ger
78-regeln inte ett matematiskt helt tillfredsstältande resultat, och regelns
användbarhet minskar ju större oregelbundenheterna blir. Bestämmelsen i 13 S
ger emellertid utrymme för att i sådana fall även andra beräkningssätt används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
13 S konsumentkreditlagen sålunda anger endast själva principen för
reduktionen av kreditkostnaden finns det behov av råd och vägledning för dess
lillämpning i del praktiska affärslivet. Härom har laguiskoltet i sitt
betänkande uttalat att det får ankomma på konsumentverket i dess egenskap av
tillsynsmyndighet enligt lagen att i samarbete med berörda
näringslivsorganisationer tillgodose detta behov. Detta kan enligt utskottet
lämpligen ske genom att avräkningstabeller, grundade på 78-regeln, och andra
anvisningar utarbetas. Avsikten all lillämpningen i huvudsak skall grundas på
anvisningar av detta slag har kommit till uttryck genom hänvisningen i
paragrafen till beräkningsgmnder som står i överensstämmelse med god sed på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
en ny avbetalningsköplag som skall gälla utanför konsumentkreditområdel bör ge
köparen rält all få sin kostnad för krediten reducerad om uppgörelse sker i
förtid. Kreditköpulredningen har också lagt fram förslag litl regler i delta
ämne. Dessa bygger emellertid i huvudsak på det tidigare redovisade förslaget i
propositionen angående konsumentkreditlagen. Med hänsyn till att detta förslag
inle antogs av riksdagen anserjag mig här böra lämna utredningens förslag åt
sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som har tagits upp i 13 S konsumentkreditlagen kan medföra att
avräkningsmetoder, som har betecknats som komplicerade och svåra alt tillämpa,
kan komma lill användning om krediigivaren begär del. Av lagutskottets lidigare
nämnda betänkande framgår emellertid att riksdagen har haft sin uppmärksamhet
riktad på de olägenheter som kan vara förknippade med bestämmelserna men ansett
nackdelarna vara av så underordnad praktisk belydelse att intresset av att ge
möjlighet lill ekono-miskt och matematiskt korrekta avräkningar har fått väga
över. Detta intresse gör sig självfallel än starkare gällande vid
avbelalningsköp mellan näringsidkare, bl. a, med hänsyn till att det här ofta
är fråga om betydligt större krediter. Det bör därför inte komma i fråga all
den nya avbetalningsköplagen, som i första hand tar sikte på köp mellan
näringsidkare, i det nu diskuterade hänseendet skutte ge sämre möjligheter för
säljaren än konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att den nya tagen i likhet med konsumentkreditlagen endasl bör ange
själva principen för reduktionen av kreditkostnaden. Denna princip ger utrymme
för olika avräkningsmetoder. Hit hör avräkning som bygger på den verkliga
räntekostnaden samt under vissa förutsättningar avräkning enligl 78-regeln. Med
tanke på att de olika möjliga beräkningsmetoderna för många torde framstå som
komplicerade och valet mellan dem svårt behövs det även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utanför
konsumentkreditområdet anvisningar för den praktiska tUlämpningen. Jag anser
mig kunna utgå från att berörda näringsidkarorganisationer kommer att ta fram
avräkningstabeller och andra hjälpmedel samt utfärda rekommendationer för deras
användning i olika fall. Sådana anvisningar torde bli faktiskt normbildande för
köp mellan näringsidkare. Med hänsyn lilt detta bör i den nya
avbetalningsköplagen, liksom i konsumentkreditlagen, anges att principen för
avräkning mellan parterna får sin närmare utformning genom vad som är god sed
på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslår alltså alt i
den nya avbetalningsköplagen tas in bestämmelser om avräkningen vid
förtidsbetalning, enligt vilka vid beräkning av säljarens fordran den obetalda
delen av kreditfordringen skatt minskas med den del av kreditkostnaden som
enligt beräkningsgrunder, som står i överensstämmelse med god sed på marknaden,
är att hänföra titt den ej utnyltiade kredittiden, I överensstämmelse med vad
som gäller enligt konsumentkreditlagen bör säljaren vid avräkningen dock alltid
få tillgodoräkna sig hela kostnaden för uppläggningen av krediten, om denna
kostnad särskilt anges i parternas avtal och inte är oskälig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare har nämnt
fmns del i 13 S konsumentkreditlagen en särskild regel för det fatt att
förtidsbelalning sker på annan tid än avtalad förfaltodag. Vid tillämpningen av
konsumentkreditlagens regler om avräkningen vid förtidsbetalning skall i sådant
fall den ej utnyttjade kredittiden räknas från första förfallodagen efter
betalningen. Bestämmelsen har utformats efter förebild av 6 § tredje stycket
andra meningen i den nuvarande avbetalningsköplagen. Den är föranledd av
önskemålet att hindra att köparen fåren alltför förmånlig avräkning, om han
förtidsbelalar sin skuld strax innan en amortering förfaller till betalning.
Att bestämmelsen har tagits upp i konsumentkreditlagen, trots att den innebär
ell avsleg titt konsumentens nackdel från principen om matematisk rättvisa
mellan parterna, för ses mot bakgmnd av att avräkning enligt 78-regeln har
avselts bli det normala förfarandet på konsumentområdel. Som framgår av den
fömt redovisade formeln har nämligen vid tillämpningen av 78-regeln antalet
återstående amorteringar direkt betydelse för resultatet av avräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Närdet gäller köp mellan
näringsidkare finns det knappast anledning att ge något särskilt företräde åt
78-regeln. Såväl näringslivets experter i kreditköputredningen som flertalet
remissinstanser på näringstivssidan har förordai att avräkningen vid
förtidsbetalning i näringsidkarförhållanden i försia hand baseras på en
beräkning av den verkliga eller effektiva räntan. Med en sådan beräkningsmetod
behövs inte någon särskild regel beiräffande förtidsbetalning som sker på
annan tid än avtalad förfaltodag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
förut antydde kan det befaras att de nu förestagna avräkningsreglerna kan
komma att vålla vissa lillämpningsprobtem, inte minst vid handräckning för
återtagande av vara innan kredittiden har löpt ut. Det är därför angeläget att
avtalen om avbetalningsköp i fortsättningen upptar närmare bestämmelser om hur
avräkningen vid förtida uppgörelse skall gå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till.
Detta lorde kunna ske exempelvis i den formen att parterna i avtalet hänvisar
till anvisningar som har utarbetats för viss bransch e, d, I sista hand går del
naturligtvis ut över parterna, om handräckningsförfarandet skulle komma att
fungera mindre snabbt och smidigt än f n. Jag anser mig därför kunna utgå från all
parterna på olika sätt söker underlätta den prakliska lillämpningen av den nya
reglerna. Jag räknar också med alt riksskatleverkel såsom centralmyndighet för
kronofogdemyndigheterna kommer att biträda dessa med sammanställningar över
gällande branschanvisningar och med tabeller och andra hjälpmedel för
uträkningar enligt givna metoder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till vad som nu har anförts vill jag understryka att den nya lagen
avses bli tvingande endasl på del sättet att köparens befogenheter och förmåner
enligt lagen inte får inskränkas genom avtal. Det finns alltså inte något
hinder mot att man t. ex, för vissa branscher, där önskemålet om enklare
avräkningsreglerdominerar, utformar avtalsformulär som innehåller mera
schablonartade avräkningsregler, under förutsättning all köparen inte härigenom
sätts i en sämre ställning än som följer av lagens regler (jfr LU 1977/78:5 s,
38), Säljaren kan också i det enskilda fallet, genom avtalet eller i exempelvis
en handräckningssiluation, till köparens förmån avstå från tillämpningen av
mera invecklade avräkningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Avräknings- och kopplingsförbehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild typ av avtalsvillkor som behandlas i den nuvarande avbetalningsköplagen
är s. k. kopplingsförbehåll och avräkningsförbehåll. Med kopptingsförbehåtl
avses ett viltkor enligt vitkel köparens rätt titt det köpta godset görs
beroende av att köparen fullgör även annan förpliktelse än som åligger honom
enligt avbetalningsköpel. Delta innebär att säljaren kan utnyttja sin rält alt
återta godset om köparen åsidosätter sådan annan förpliktelse och att säljaren
vid ett återtagande, oavsell på vilken grund detta sker, ur godsets värde får
tillgodogöra sig ersättning även för en fordran som avses med
kopplingsförbehåtlet. Med avräkningsförbehåll åsyftas ett avtals-viltkor som ger
säljaren rält alt besiämma på vilken fordran en betalning från köparen skall
avräknas när säljaren har mer än en fordran mot köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 S avbetalningsköplagen förbjuds i princip att kopplingsförbehåll används vid
avbetalningsköp. Undanlag görs dock för del faltet att ett kopplingsförbehåll
avser ersättning för reparation eller annan åtgärd med avseende på godset. Inte
heller avräkningsförbehåll får förekomma annat än då det avser ersättning för
reparation e, d. Förbehåll som slrider mol dessa regler är ulan verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
effekterna av att kopplings- och avräkningsförbehåll sålunda i viss omfattning
tillåls vid avbelalningsköp kan framhållas följande. Enligl 2 S
avbetalningsköplagen krävs det föratt säljaren skall få utkräva förfallopåföljd
elleråterta varan ett kvalificerat belatningsdröjsmål från köparens sida. Dessa
beslämmelser gäller inte beträffande sådan fordran på ersättning för repara-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tion
e, d, som omfattas av ett giltigt kopplingsförbehåll. I fråga om förutsättningarna
för utkrävande av förfatlopåföljd eller återtagande vid dröjsmål med betalning
av sådan fordran råder sålunda i princip avtalsfrihet (jfr Eklund-Nordström,
Lagen om avbelalningsköp, 1957, s. 83). Detta innebär naturligtvis en viss
försvagning av köparens skydd. Å andra sidan kan säljaren inte utnyttia den
enkla och snabba handräckningsvägen för att återta en vara på grund av dröjsmål
med betalningen av kopplad fordran. Detta följer av bestämmelsen i 11 S första
stycket avbetalningsköplagen. Vill säljaren återta varan på gmnd a\' dröjsmål
som nyss nämndes, måste han sålunda väcka talan vid domstot om att återfå den
(jfr Eklund-Nordström, a, a., s. 83 O- Om säljaren mot köparen har både en
fordran enligt själva avbetalningsköpel och en fordran för reparation etter
annan åtgärd beträffande varan kan säljaren emelleitid med stöd av ett
avräkningsförbehåll i första hand avräkna alla inbetalningar på den senare
fordringen. Har köparen inte tillräckliga medel för att i tid betala båda
fordringarna, kan säljaren härigenom åstadkomma att köparen råkar i
kvalificerat dröjsmål med betalningen av fordringen enligt avbetalningsköpel
och på grund härav återta varan med anlitande av handräckning. Om fordringen
för reparation e. d. då inte är fullt betald kan säljaren, som tidigare nämnts,
tillgodoräkna sig denna fordran vid återtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
konsumentkreditlagen utesluts helt användningen av kopptingsförbehåtl som
innebär att återtaganderäiten kan utnyttjas som säkerhet för annan fordran än
kreditfordringen. Enligt 15 S andra stycket konsumentkreditlagen gälter
sålunda att endast kvalificerat dröjsmål med betalningen av kreditfordringen
får åberopas som grund för åleriagande. Vid återtagande får kreditgivaren
tillgodoräkna sig endast obetald del av kreditfordringen saml dröjsmålsränia
och ersättning för vissa kostnader. Vidare gäller enligt 14 S
konsumentkreditlagen att kreditgivaren inte får försl på annan fordran avräkna
belopp, som köparen eriägger för avräkning på kredilfordringen vid kreditköp.
Detta innebär att inte heller avräkningsförbehåll kan komma lill användning vid
konsumentkreditköp. Beträffande motiven för alt varje möjlighet till koppling
sålunda har avvisats kan hänvisas titt prop, 1976/ 77:123 s, 123-125 Gfr även
LU 1977/78:5 s, 42 O-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt kreditköputredningen
kan del vid avbelalningsköp mellan näringsidkare inle anses typiskt sett
oskäligt all säljaren får utnyttja kopptings- och avräkningsförbehåll i den
utsträckning som f n, är lillålen enligt avbetalningsköplagen. Totalförbudet i
konsumentkreditlagen har emellertid gett utredningen anledning att mol bakgrund
av mera principiella synpunkler föreslå en inskränkning av de nuvarande
kopptingsmöjligheterna vid avbelalningsköp utanför konsumentområdet.
Utredningen framhåller all förbehållet om återtaganderätt har sill
berättigande för att säljaren skall kunna säkerställa betalningen av
köpeskillingen. Mot den bakgrunden saknas det enligt utredningens mening
anledning alt låla säljaren få täckning även för annan fordran med stöd av ett
återtagandeförbehåll. Utredningen har därför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslagit
att ett återtagande inte skall kunna utlösas genom ett kopplingsförbehåll.
Enligt utredningen finns del däremot inte skäl att hindra användningen av
avräkningsförbehåll som avser fordran på ersättning för reparation etter annan
åtgärd beträffande varan. Ett avräkningsförbehåll bör emellertid inte få leda
titt att fordran för reparation e, d, tillgodoräknas säljaren vid återtagande
av varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
tre experter från näringslivet anser i sitt särskilda yttrande att
kopplingsförbehåll även i fortsätlningen skall tillåtas i samma omfattning som
enligt den gällande avbetalningsköplagen. Enligt experterna har detta större
betydelse i dag än när de nuvarande reglerna kom till, bl, a, på grund av alt
kostnaderna för reparationer och underhåll numera är högre i förhållande till
varornas pris. Om möjligheterna att använda kopplingsförbehåll slopas kan del
enligt experterna medföra risk för att motiverade reparationer o, d, inte
vidtas eller all de skjuls upp. Experterna framhåller även all utredningen inte
har redovisat att några olägenheter har uppkommit i samband med avbetalningsköp
mellan näringsidkare till följd av gällande reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora flertalet remissinstanser, främst företrädare för näringslivels
inlressen, har anslutit sig till den uppfaltning som har redovisats av
experterna från näringslivet. Från något håll har påpekats att det framstår som
inkonsekvent alt förbjuda kopplingsförbehåll men lillåia avräkningsförbehåll
beiräffande reparationsfordringar o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag
framhålla all de skäl som vid konsumentkreditlagens tillkomst anfördes för att
avskaffa användningen av kopplingsförbehåll vid konsumentkreditköp i stor
utsträckning gör sig gällande även såviti avser avbetalningsköp mellan
näringsidkare. Liksom utredningen anser jag del också rikligt att
återtaganderäiten i princip får användas endast för att säkerställa säljarens
rätt till betalning enligt själva avbetalningsköpel. Jag vill emellertid erinra
om att jag i del föregående (avsnitt 4.2) har framhållit alt säljaren därmed
också har ett berättigat intresse av att varan hålls i ett sådani skick att
säljarens säkerhet inte äventyras. Delta kan underlättas, om säljaren får viss
möjlighel alt utnyttia varans värde för att säkerställa fordringar på
ersättning för reparationer, underhåll o, d. Man kan inte heller bortse från
att en sådan ordning i en del fall kan vara till direkl fördel för köparen
genom all han lättare än annars kan få reparationsåtgärder m, m, utförda på
kredit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redan utredningens förstag
i fråga om avräkningsförbehåll innebär en praktiskt betydelsefull inbrytning i
principen att återtaganderäiten bör säkerställa endast rätten titt betalning
enligt själva avbetalningsköpet. Som har framgått tidigare har delta förslag i
och för sig godtagits av praktiskt taget alla remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag nyss anförde och med hänsyn titt remissutfallet i övrigt
anserjag emellertid att man bör kunna gä ett steg längre, när man nu befinner
sig utanför konsumentkredilköpens område. Enligt min mening bör säljaren
sålunda inte endasl fö rält alt åberopa ett avräkningsförbehåll i den
omfallning som utredningen har föreslagit, Harett sådant förbehåll uppställts</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
fråga om fordran på ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande
varan, bör säljaren också få tillgodoräkna sig sådan fordran när varan alertas.
En sådan ordning synes mera Uiljdriklig än den som utredningen har föreslagit.
Om säljaren tillåts att i första hand avräkna kontant betalning på
reparalionsfordringar o, d,, kan det framstå som svårförståeligt att han inle
skulle ha en motsvarande möjlighet när köparen eriägger "betalning"
genom alt varan återtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den nu föreslagna lösningen finns det emellertid inte lillräcklig anledning att
i fortsättningen behålla säljarens nuvarande möjlighel att förbehålla sig rätt
att återta varan vid dröjsmål med betalning av reparationsfordringar o. d. Som
framgår av den tidigare redogörelsen kan denna rätt f n. inte göras gällande
handräckningsvis, och någon lagändring härvidlag har inte ifrågasatts.
Kopplingsrälten Iramstår då som föga betydelsefull från praktisk synpunkt vid
sidan av säljarens möjlighet att i första hand avräkna betalning på
reparationsfordringar o, d. samt att tillgodoräkna sig sådana fordringar i
samband med ett återtagande. 1 likhei med uiredningen anserjag därför att den
nya avbetalningsköplagen inte bör lämna uliymme för all använda sådana direkta
kopptingsförbehåtl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5
Uppgörelsen vid återtagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
den nuvarande avbetalningsköplagen och konsumentkreditlagen föreskriveratt
avräkning skatt ske mellan parterna om säljaren (kreditgivaren) vill utnyttja
sin räll att återta en vara. Avräkningsreglerna är tillämpliga såväl vid
uppgörelse ulan myndighels rnedverkan som när varan återtas genom handräckning
eller domsverkslällighet. Bestämmelsernaom vad köparen och säljaren skall
tillgodoräknas bygger i princip på tanken att säljaren (kreditgivaren) skatt
försättas i samma ekonomiska läge som om köpet rätteligen hade fullgjorts vid
den tidpunkt då återtagandet sker. Köparen tillgodoräknas sålunda varans värde
vid återtagandet. Säljaren (kreditgivaren) tillgodoräknas den obetalda delen av
sin fordran enligt köpet med viss reduktion, eventuell dröjsmålsränta- enligl
konsumentkreditlagen maximerad titt viss räntesats -samt kostnader för
återtagandet enligt vissa närmare föreskrifter. Enligl avbetalningsköplagen
tillgodoräknas säljaren emellertid desutom fordran på ersättning för reparation
e. d. beträffande godset, under förutsättning att avtalet innehåller
kopplingsförbehåll avseende sådan fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett större belopp än säljaren
(kreditgivaren), får varan enligt båda lagarna återtas endast om mellanskillnaden
betalas lill köparen eller, om varan har värderats av utmätningsman, nedsätts
hos denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördel
fall att avräkningen i stället resulterar i ett saldo lill säljarens förmån får
denne enligl avbetalningsköplagen kräva ut mellanskillnaden (restskulden) men
inte mer. Enligt konsumentkreditlagen gäller däremot ett principiellt förbud
för krediigivaren att kräva ul restskulden. Förbudel gäller dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
i det undantagsfallet att varan har utsatts för belydande värdeminskning genom
vanvård från köparens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditköputredningens
förslag till bestämmelser i en ny avbetalningsköplag om uppgörelsen mellan
parterna vid återtagande innebär till väsentlig det att den nuvarande
avbetalningsköplagens regler anpassas till konumentkre-ditlagen. Köparen skatt
enligt förslaget tillgodoräknas varans värde vid återtagandet, beräknat efter
viss gmnd. Säljaren får tillgodoräkna sig den obetalda delen av
kreditfordringen efter den förut behandlade reduktionen av kreditkostnaden (se
avsnitt 4.3 ovan) samt i förekommande fall dröjsmålsränta. Enligt utredningen
bör utanför konsumentkreditområdet inte gälla någon särskild begränsning av
räntesatsens storlek. Vidare har utredningen föreslagit att säljaren skatt få
tillgodoräkna sig närmare angivna kostnader för återtagandet i huvudsaktig
överensstämmelse med vad som föreskrivs i konsumentkreditlagen och i den
nuvarande avbetalningsköplagen. Gmndas återtagandet på dom varigenom köparen
har förpliktats att utge varan skall säljaren enligt förslaget fö tillgodoräkna
sig även olselald ersättning för rättegångskostnad enligt domen. Denna
bestämmelse saknar motsvarighet i konsumentkreditlagen. Ger avräkningen till
resultat all en restskuld uppkommer för köparen skall säljaren enligt förslaget
ha rätt att kräva ut denna men inte mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har i de nu berörda delarna tillstyrkts eller lämnats<br>
ulan erinran av praktiskl taget samtliga remissinstanser,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del harjag redan tidigare anslutit mig till ulredningens förslag i fråga
om säljarens rätt all utkräva eventuell restskuld (se avsnitt 4.1 ovan). Även i
övrigt kan jag i huvudsak biträda förslaget till regler om avräkningen mellan
parterna när återtagande sker. Jag anser dock alt det är överflödigt att
föreskriva att säljaren, när återtagandet grundas på dom, får tillgodoräkna sig
fordran på rättegångskostnad enligt domen. Det är här fråga om en domfäst och
exigibel fordran som säljaren kan kvitta mot ett eventuellt saldo köparen till
godo. Av vad jag har anfört i det föregående avsnittet (4,4) följerå andra sidan
att de av utredningen föreslagna bestämmelserna bör kompletteras med en
föreskrift all säljaren också får tillgodoräkna sig sådan fordran på ersättning
för reparation e. d, som omfattas av ett avräkningsförbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga som har tagits upp av utredningen gäller hur man bör förfara vid
avräkningen, om säljaren för att kunna återta varan måste betala en skuld som
köparen har titt tredje man. Köparen kan t. ex. ha lämnat varan för reparation
under sådana förhållanden alt den som har verkställt reparationen har
retentionsrätt, dvs, rätt att hålla kvar varansom säkerhet för sin fordran på
ersättning. Måste säljaren då för att få ut varan betala köparens
reparationsskuld bör detta enligt utredningen beaktas genom avdrag på varans
värde vid avräkningen. Detsamma bör enligt utredningen gälla när retentionsrätt
utövas för andra fordringar än reparationsfordringar och säljaren måste betala
sådan fordran för att kunna återta varan. Utredningens förstag motsvarar vad
som har ansetts böra gälla enligt den nuvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>avbetalningsköplagen
och konsumentkreditlagen (se prop. 1976/77:123 s, 181 </span></b><b><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>0.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En liknande fråga kan
uppkomma på grund av att fordorl inle får brukas, om förfallen vägtrafikskatt
(fordonsskatt etter kilometerskatt) fot det löpande och det närmast föregående
skatteåret inte har erlagts, se 16 och 21 §§ vägtrafikskattelagen (1973:601), I
sådant fall bör enligt utredningen avdrag göras på fordonets värde vid
återtagandet med hänsyn till att inbetalning måste göras om fordonet skall få
användas Qfr prop, 1974:164 s, 32), Har säljaren återtagit ett fordon efter
avräkning med avdrag för obetald skatt men blirdet sedermera köparen såsom
ftimtvarande ägare av fordonet som betalar in skattebeloppet (jfr 7 S
vägtrafikskattelagen), bör köparen enligt utredningen anses få en däremot
svarande återkravsrätl mot säljaren inom ramen för det avdrag som skett på
fordonets värde vid återtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens överväganden
i dessa frågor har biträtts eller lämnats utan erinran av det stora flertalet
remissinstanser. Vissa kritiska synpunkler har emellertid framförts i
yttrandena från RSV och några kronofogdemyndigheter. Såvitt gälter köparens
vägtrafikskatteskutder anser sålunda RSV och ett par kronofogdemyndigheter att
dessa bör beaktas vid avräkningen endast om säljaren senast vid återtagandet
erlägger skatten. RSV ifrågasätter dock om del inte vore rimligt att medge
säljaren visst anstånd härmed men ändå beakta skatteskulden vid avräkningen, om
skulden uppgår till särskilt stort belopp och köparen annars skulle fö ett
saldo sig till godo. Några kronofogdemyndigheter ställer sig avvisande till
att säljarens betalning av köparens reparationsskulder e, d, titt tredje man
eller av köparens vägtrafikskatteskutder skall behandlas som en
"dold" post vid avräkningen och anser att sådan betalning i stället
bör öppel tillgodoräknas säljaren som en kostnad för återtagandet eller som en
särskild avräkningspost.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del harjag kommit fram titt att de frågor som här diskuteras bör lösas
genom ultryckliga lagregler och inte enbart genom motivuttalanden. Under
remissbehandlingen har nämligen framkommit att nuvarande praxis hos
kronofogdemyndigheterna inle torde vara fullt enhetlig och att del i någon mån
råder delade meningar om vad som bör gälla på de ifrågavarande punklerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det vara klart att säljaren i samband med ett återtagande bör på något
sätl få tillgodoräkna sig alt han har varit tvungen att betala köparens skulder
lill tredje man som har retentionsrätt i varan. Detsamma bör gälla om säljaren
måste beiala köparens skuld avseende t, ex, väglrafikskalt för att varan efter
återtagande skall kunna brukas på avsett sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
betalningar som här avses kan iblartd uppgå till betydande belopp. En reglering
i avbetalningsköplagen av säljarens rätt att i samband med ett återtagande
tillgodoräkna sig sådana betalningar bör emellertid begränsas till en rätt
försäljaren att avräkna dem mol ell saldo köparen lill godo som annars skulle
ha uppkommit. Det saknas anledning att genom avbelatningsköptagen därutöver la
ställning lill frågan i vad mån säljaren genom sin betalning får en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motsvarande
fordran mot köparen. Med hänsyn härtill bör de nu aktuella betalningarna inte
regleras i bestämmelserna om den vanliga avräkningen mellan parterna såsom
poster som skall tillgodoräknas säljaren. Detta skulle kräva onödigt
komplicerade regler, ) stället bör frågan lösas genom ett undanlag från
principen att varan får alertas endast om säljaren erlägger sådan
mellanskillnad lill köparens förmån som har uppkommit vid den obligatoriska
avräkningen. Enligt undantagsföreskriften bör säljaren mot köparens
tillgodohavande få avräkna sådan betalning av köparens skuld, som säljaren har
varit tvungen alt erlägga för att kunna återta varan eller för att denna efter
återtagande skall kunna brukas p avsetl sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nu föreslagna regeln
innefattar ipte någol krav på all säljaren har betalat köparens hela skuld, t,
ex, en vägtrafikskatteskuld, föratt han skall få återta varan. Det räcker att
betalningen på skulden motsvarar köparens tillgodohavande. Med hänsyn härtill
bör å andra sidan endast fjaktiskt fullgjord betalning kunna åberopas av
säljaren. Om skulden inle hade existerat, hade ju säljaren ändock blivit
tvungen att till köparen betala eller för hans räkning nedsätta ett motsvarande
belopp för att kunna återta varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
bestämmelser om kreditgivarens rätt att vid återtagande tillgodoräkna sig
betalning av köparens skulder bör föras in i konsumentkreditlagen. Jag
återkommer till della i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6
Förfarandet vid återtagande, förbud mot utmätning, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande avbetalningsköplagen innehåller bestämmelser om handräckning för
återtagande av avbetalningsgods och verkställighet av dom varigenom köparen har
förpliktats åleriämna vara som har sålts på avbetalning. Enligt
konsumentkreditlagen får dessa bestämmelser i stor utsträckning tillämpning
även på konsumentkreditköp med förbehåll om återtaganderätt,
Konsumentkreditlagens regler om handräckning m, m, innebär dock en del
betydelsefulla avvikelser från moisvarande regler i avbetalningsköplagen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kreditköpulredningen
föreslår att den nuvarande avbetalningsköplagens regler om handräckning m, m, -
med de ändringar däri som skett i samband med konsumenlkreditlagens lillkomsl
(SFS 1977:982)-i huvudsak förs över lill den nya avbetalningsköplagen.
Utredningens förslag innehåller dock vissa sakliga och formella avvikelser från
de nuvarande reglerna. Sålunda föreslås, efter mönster från
konsumentkreditlagen, alt ansökan om handräckning skall få göras endast om det
beträffande köpet har upprättals en skriftlig handling som innehåller uppgifter
om olika faktorer som har belydelse vid handräckningen, bl, a, kredilkostnaden.
Vidare föreslår utredningen en regel som är avsedd alt göra del lättare all besiämma
huruvida den nya avbetalningsköplagens eller konsumentkreditlagens föreskrifter
om handräckning skall tillämpas i ett enskilt fall. Enligt denna regel skall
handräckning enligl den nya lagen inte få beviljas, om del finns påiaglig
anledning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>räkna
med möjlighelen alt det ifrågavarande köpel faller under konsumentkreditlagen,
1 lagtekniskt hänseimde föreslås ati en hänvisning i den nuvarande
avbelatningsköptagen lill 56, 59, 60 och 60 a SS utsökningslagen (1877:31 s, 1)
ersätts med fullständiga beslämmelser i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna föreslås i samma omfattning som reglerna i den nuvarande
avbetalningsköplagen bli lillämpliga också på konsumentkreditköp med förbehåll
om återtaganderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag i likhet med remissinsianserna ansluta mig lilt utredningens
förslag i de flesia hänseenden. Beträffande vissa punkter får jag dock särskilt
anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har föreslagit bör det för alt säljaren skall få ulnyttja
handräckning fordras, alt beträffande köpet har upprättats en av parterna
underskriven handting som innehåller:bl, a, uppgifter om kreditkostnaden för
köpel. Detta torde få till följd att köparen praktiskt tagel alttid kommer att
erhålla skriftlig information om sin kostnad för krediten (jfr avsnitt 4,1,2
ovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nuvarande avbetalningsköplagen krävs alt säljaren i ansökan om handräckning
uppger bl, a. vad han fordrar i ränta, om han gör anspråk på sådan. Någon
motsvarighet titt den regeln finns inte vare sig i konsumentkreditlagen etter
i utredningens förslag. Utredningen uttalar (betänkandet s. 115) alt säljare
som vilt göra anspråk på dröjsmålsränia bör ha möjlighet att framställa yrkande
härom senast vid återtagandeförrättningen saml att sådant yrkande får anses ha
blivit framstäitt, om ett åberopat kontrakt innehåller bestämmelser om
dröjsmålsränia Gfr även prop. 1976/77:123 s. 182).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen sålunda förestagit har under remissbehandlingen kritiserats av RSV
och några kronofogdemyndigheter, som befarar att onödiga praktiska problem
skall uppstå. Om säljaren inte såsom f n, framställer ränteyrkande redan i
ansökningen om återtagande utan gör det försl i samband med
ålertagandeförätiningen kan del enligt dessa remissinstanser leda lilt alt
förrättningen inte kan genomföras i ell sammanhang. Kronofogdemyndigheten kan
vidare belasta:; med komplicerade ränteberäkningar trots alt säljaren i
praktiken kanske saknar intresse av alt kräva ut dröjsmålsräntan eller skulle
nöja sig med ett lägre och på enklare sätt beräknat räntebelopp. De
ifrågavarande remissinstanserna anser därför att del enligt den nya avbelatningsköptagen
bör fordras att säljaren i sin ansökan uttryckligen anger vad han fordrar i
dröjsmålsränia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns det skäl att beakta de synpunkter av praktisk art som sålunda
har förts fram. Jag förordar därför att både i den nya avbetalningsköplagen och
i konsumentkreditlagen införs en föreskrift om all säljaren i ansökningen skall
uppgi; vad han fordrar i dröjsmålsränta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående (avsnitt 4,4 och 4.5) har jag föreslagit att säljaren vid
avräkningen i samband med återtagande skall få tillgodoräkna sig fordran på
sådan ersättning för reparation e. d. beträffande varan som omfattas av ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avräkningsförbehåll.
Del bör krävas att säljaren i ansökan om handräckning anger vad han fordrar i
sådant hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nuvarande avbetalningsköplagen gäller att handräckning inte för beviljas om
köparen visar sannolika skäl att godset har sålts till oskäligt högt pris.
Utredningen har föreslagit att denna regel, som saknar motsvarighet i
konsumentkreditlagen (se prop. 1976/77:123 s, 135), skall föras över till den
nya avbetalningsköplagen. Förslaget har godtagits av praktiskt taget samtliga
remissinstanser. Föregen del anserjag emellertid att bestämmelsen är överflödig
i en lag som främst skall omfatta avbelalningsköp mellan näringsidkare. Den
torde också kunna vålla praktiska svårigheter för kronofogdemyndigheien. Jag
förestår därför att bestämmelsen får ulgå. 1 de fall där den till äventyrs kunde
aktualiseras lorde generalklausulen i 36 § avtalslagen erbjuda köparen
tillräckliga möjligheter att undgå oskäliga följder Gfr prop. 1975/76:81 s.
138).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens förslag får beslut i fråga om handräckning överklagas hos
överexekutor, som härvid är sista instans. Part som är missnöjd med värdering
eller annan åtgärd vid handräckningen skall emellertid vara oförhindrad att
väcka talan mot den andre vid domstol. Förslaget överensstämmer i dessa delar
med gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
remissyttrandena från bl. a. RSV och Föreningen Sveriges kronofogdar har
anförts alt överexekutors beslut i handräckningsärende i fortsätlningen bör
kunna överklagas, åtminstone i hovrätt. Som skäl härför åberopas bl. a,
intresset av vägledning för rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i denna fråga
hänvisa titt det arbeie som f n. pågår med en fullständig reformering av
utsökningsrätten på grundval av förstag från tagberedningen. 1 det sammanhanget
övervägs att avskaffa överexekutorsin-stitutionen. Om detta blir fallet, måste
givelvis frågan om inslansordningen i handräckningsärenden enligt
avbetalningsköplagen tas upp. En näraliggande lösning är härvid att hovrätt
görs titt andra instans. Den nu diskuterade frågan bör emellertid övervägas i
det större sammanhang som utsökningsreformen utgör. Jag är därför inte beredd
att nu föreslå någon ändring i gällande besvärsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har nämnts föreslår utredningen att hänvisningen i den gällande
avbetalningsköplagen titt 56, 59, 60 och 60 a S§ utsökningslagen i den nya
lagen skatt ersättas med fullständiga bestämmelser av i sak samma innehåll som
de ifrågavarande paragraferna i utsökningslagen. Dessa reglerar bl. a. vilken
utmätningsman som är behörig i utsökningsärende samt vissa åtgärder av
utmätningsman i sådant ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan fömtses att utsökningsbatksreformen kommer att innebära vissa ändringar av
de bestämmelser i utsökningslagen som har angetts nyss. På grund härav bör
denna reform avvaktas innan frågan las upp om att föra in motsvarande
bestämmelser i den nya avbetalningsköplagen. Jag förestår alltså att den
nuvarande hänvisningen litl utsökningslagen behålls t. v.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
16 § andra slyckel i den nuvarande avbetalningsköplagen får det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gods
som har sålts genom avbetalningsköp inte utmätas för fordran på grund av köpet.
En moisvarande bestämmelse finns i 23 § konsumentkreditlagen beträffande vara
som har sålts med förbehåll om återtaganderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att ett utmätningsförbud bör gälla även enligl en ny avbetalningsköplag.
Enligt förslaget får sålunda vara, som har sålts genom avbetalningsköp, inte
utmätas föi fordran på grund av köpet. Uiredningen framhåller emellertid att
utmätningsförbudet i den nuvarande avbetalningsköplagen i ett rättsfall (NJA
1976 s. 128) inte har ansetts gälla efter det all kapitalskulden enligl ett
avbetalningsköpekontrakt samt en uppkommen handräckningskostnad betalats.
Utmätning av avbetalningsgodset ansågs då få ske för tagsökningskostnad på
grund av köpet Gfr prop. 1976/77:123 s. 362). Enligt utredningen bördetta avgörande
vara vägledande när utmätningsförbudet utformas i en ny avbetalningsköplag.
Utredningen föreslår därför en uttrycklig bestämmelse om att detta förbud inte
längre skall gälla, om kreditfordringen har betalats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del vilt jag
erinra om att den nu berörda frågan, som uiredningen också påpekat, har
diskuterats i propositionen med förslag till konsumentkreditlag (prop.
1976/77:123 s. 361-364 och 373). Det framhölls där att det i
konsumentkreditlagens regel orn ulmätningsförbud använda uttrycket "fordran
på gmnd av köpet" inbegriper inte bara kreditfordringen ulan också fordran
på lagsökningskostnad o. d. som hänför sig till köpet. Inte heller på gmnd av
sådan fordran kan alltså varan utmätas. Det är därvid utan betydelse om rätten
att återta varan har gått föriorad på grund av att kreditfordringen helt eller
till större delen har betalats. Dessa uttalanden föranledde inle någon erinran
från riksdagens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör
utmätningsförbudet i den nya avbetalningsköplagen ha samma innebörd som i
konsumentkreditlagen. Det ter sig föga tilltalande att säljaren, sedan
ålertaganderätlen har upphört på grund av att kredilfordringen har betalats,
genasi skutte kunna få utmätning i varan för betalning av andra fordringar på
grund av köpet, för vilka utmätning i varan inte kan ske så länge
ålertaganderätlen gäller. Härtill kommer, när det gäller köp som faller under
den nya avbetalningsköplagen, att mina förslag i fråga om avräkningsförbehåll
(avsnitt 4.4) innebär att säljaren med stöd av ett sådant förbehåll alltid i
första hand kan avräkna köparens betalningar på andra fordringar på grund av
köpet än kreditfordringen. Genom att utnyttia ett avräkningsförbehåll kan
säljaren alltså vidmakthålla återtaganderäiten intill dess samtliga fordringar
på grund av köpet har betalats. Från köparens synpunkt innebär detta den
fördelen all han vid eventuella betalningssvårigheter är garanterad en
uppgörelse enligl de tidigare berörda reglerna om avräkning mellan parterna vid
ett återtagande. Mol den bakgrunden bör säljaren inte kunna genom avräkning på
kredilfordringen, så att ålertaganderätlen upphör, åstadkomma all varan får
utmätas för fordran på grund av köpet, med de nackdelar som della vanligen
lorde innebära för köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför att vara som har sålts genom avbelalningsköp inle får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utmätas
för fordran på grund av köpet och att delta skall gälla även om rätten att
återta varan har upphört på grund av att kreditfordringen har betalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7
Rätt att lösa tillbaka återtagen vara, vitesklausuler m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
både den gällande avbetalningsköplagen och konsumentkreditlagen har köparen
rätt att inom Oorion dagar efter ett återtagande på vissa villkor lösa tillbaka
den återtagna varan. Utredningen har ansett att en sådan rätt att oberoende av
överenskommelse med säljaren återlösa varan inte längre bör gälla utanför
konsumentkreditområdet. Förstagel har godtagits av alla remissinstanser utom
en, som anser att den nuvarande regeln bör föras över till den nya lagen. För
egen del ansluter jag mig till utredningens åsikt. Köparens möjligheter att
genom korrigerande betalning avvärja återtagande, vilka förbättras genom den
nya lagen (se avsnitt 4,2 ovan), samt möjligheterna till anstånd med
handräckning och domsverkslällighet bör ge köpare utanför
konsumentkreditområdet ett tillfredsställande skydd. Det torde för övrigt kunna
anlas att köparen i regel kan träffa överenskommelse med säljaren om att få
lösa tillbaka en återtagen vara på villkor som motsvarar dem som föreskrivs i
den nuvarande avbetalningsköplagen. Enligt dessa skatt köparen till säljaren
betala inte bara varans värde vid återtagandet utan även den restskuld som kan
ha uppkommit vid avräkningen i samband med återtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande avbetalningsköplagens reglerom att säljaren vid köparens
betalningsdröjsmål får göra gällande särskild påföljd bara om ett betalningsdröjsmål
är på visst sätt kvalificerat avser inte endast förfatlopåföljd och återtagande
utan även särskild påföljd i form av t, ex, vite. Jag delar ulredningens uppfattning
att sådana andra särskilda påföljder inte behöver regleras i den nya
avbetalningsköplagen. Della har inte heller skett i konsumentkreditlagen (se
prop, 1976/77:123 s, 122). Som utredningen har framhållil lorde det även
utanför konsumentkreditområdet vara tillfyllest att avtalsvillkor om sådana
påföljder kan angripas med stöd av generalklausulen i 36 S avtalslagen, om de
framstår som oskäliga. Delsamma gäller enligt min mening de avtalsvillkor om
domstols behörighel att uppta tvist angående avbetalningsköp som f n. regleras
i 17 S andra stycket avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
konsumentkreditlagen finns inle någon motsvarighet lill bestämmelserna i den
nuvarande avbetalningsköplagen om fall där flera föremål har sålts genom samma
avbetalningsköp. Enligt utredningen bör sådana bestämmelser kunna undvaras
också i en ny avbetalningsköplag. Någon erinran mol detta har inte framställts
under remissbehandlingen. Jag ansluter mig lill utredningens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1977/78. 1 samf Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>82</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.8
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya avbetalningsköplagen bör träda i kraft samtidigt med konsumentkreditlagen,
alltså den Ijanuari 1979, De nya bestämmelserna bör emellertid äga tillämpning
endast på avtal som har ingåtts sedan bestämmelserna har trätt i kraft. Detta
torde slå i överensstämmelse med allmänna grundsatserGfr prop. 1976/77:123 s.
149) men bör likväl komma till uttryck i en särskild övergångsbestämmelse. Som
utredningen har föreslagit bör vidare i en övergångsbestämmelse anges att, om
det i tag etter författning förekommer hänvisning titt eller om däri annars
avses lagrum som har ersatts genom föreskrift i den nya lagen, denna i stället
skatt tillämpas. Vad som har sagts nu bör självfallet gälla endast i den mån
ett köp faller under den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.9
Följdändringar i konsumentkreditlagen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
har nämnt i avsnittet 4.5 bör i konsumentkreditlagen tas upp regler om att
kreditgivaren i samband med återtagande får mot ett saldo köparen till godo,
som kan ha uppkommit vid avräkningen mellan parterna, avräkna betalning på
vissa köparens skulder. Detta föranleder ett tillägg till 18 S
konsumentkreditlagen. Vidare bör, i enlighet med vad jag har anfört i avsnittet
4.6, bestämmelserna om handräckningsansökan i 20 S andra styckei
konsumentkreditlagen kompletteras med föreskrift om att sådan ansökan skall
innehålla uppgifl om vad kreditgivaren fordrar i fråga om dröjsmåls-ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har förestagit
vi.ssa följdändringar av formell natur i 17 S andra .stycket och 22 S konsumentkreditlagen.
Förslagen bör godtas, när det gäller 22 S dock med vissa justeringar som
föranleds av mina ställningstaganden i avsnittet 4,6. Även utredningens
förslag om ändring i 10 kap, 10 S andra stycket brottsbalken bör genomföras.
Ändringen behövs bl, a, därför att man under en övergångstid £;fter den nya
avbetalningsköplagens ikraftträdande har alt räkna med förekomsten av köp som
fortfarande faller under de äldre reglerna om avbetalningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med det anförda liar inom jusiiliedepartemenlei upprättats förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tag om avbelalningsköp mellan näringsidkare m, fl,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i konsumentkreditiagen (1977:981),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1977:984) om ändring i
brottsbalken. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>83</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1
Förslaget till lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger lagens tillämpningsområde. Den motsvarar i sakligt hänseende 1 § i
utredningens förslag till avbetalningsköplag samt 1 § första, andra och fjärde
styckena i den nuvarande avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När konsumentkreditlagen
träder i kraft den 1 januari 1979 kommer det stora fiertalet av de nuvarande
avbelalningsköpen, nämligen konsumentköpen, att omfattas av den lagen. Den nya
avbetalningsköplagen skatt gälla endasl för avbetalningsköp som inte faller
under konsumentkreditlagen. Hit hör bl. a. köp där säljaren är privatperson och
köparen näringsidkare,därbåda parter är privatpersoner - fömtsätt att krediten
inte förmedlas av näringsidkare som ombud för krediigivaren - eller där båda
parter är näringsidkare Gfr t S konsumentkreditlagen). Köp mellan näringsidkare
i deras yrkesmässiga verksamhet har här den största praktiska betydelsen. Detta
förhållande återspeglas i lagens rubrik samt i första styckei av förevarande
paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förevarande paragraf sägs alltså att lagen gäller avbetalningsköp söm sluts
mellan näringsidkare i deras yrkesmässiga verksamhel eller som annars faller
utanför konsumentkreditlagen. Beträffande den sistnämnda lagens tillämpningsområde
för hänvisas titt prop. 1976/77:123 s. 152-155. Härskall endast framhållas att
fysisk person som är näringsidkare är att betrakta som konsument i
konsumentkreditlagens mening när han handlar uianför sin yrkesmässiga
verksamhet. Konsumentkreditlagen kan alltså vara att tillämpa på ett köp som en
näringsidkare ingår i sin egenskap av privatperson, fömtsätt all övriga
förulsättningar för tagens tillämplighet är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
definition av avbetalningsköp som upptas i 1 § andra stycket är i sak densamma
som återfinns i den nuvarande avbetalningsköplagen. Uttrycket
"lösöre" har dock bytts ul mot den modernare termen "vara".
Härmed avses fysiska föremål, inbegripet levande djur. Begreppet vara omfattar
däremot inte byggnad på annans mark etter rättigheter av olika slag och inte
heller aktier och andra värdepapper etter fast egendom Gfr prop. 1976/77:123 s.
158). Vidare talas i den föreslagna lagen inte om äganderättsförbehåll utan
endast om förbehåll om återtaganderätt. Härmed avses villkor som ger säljaren
möjlighet att återta varan, om köparen inte fullgör sin det av avtalet. Ett
sådant viltkor kan emellertid formuleras på olika sätt, bl. a. som ett
förbehåll om fortsatt "äganderätt" för säljaren Qfr prop, 1976/77:123
s. 178).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett avbetalningsköp i den nya tagens mening skatt föreligga fordras liksom
f n. alt betalningen skall eriäggas i två etter fiera avbetalningar, i lagen
kallade poster, och att någon av posterna skall betalas sedan varan har lämnats
ut titt köparen. Humvida någon post skall erläggas dessförinnan saknar däremot
iDetydetse, liksom posternas antal och inbördes storiek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
fordras för att ett avbetalningsköp skall föreligga att avtalet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innefattar
ett förbehåll om återtaganderätt titt säljarens förmån. Förbehållet måste
givetvis vara giltigt mellan parterna enligt allmänna avtalsrättstiga regler.
För detta krävs inte alt förbehållet har kommit titt innan varan utgavs titt
köparen etter i samband därmed. Det bör nämnas att konsumentkreditlagen på
denna punkt intar en strängare hållning. Ett förbehåll om återtaganderätt kan
enligt 15 § konsumentkreditlagen inte göras gällande ens i förhållandet mellan
kreditgivare och köpare, om inte förbehållet har gjorts i samband med köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
frågan om ålerlagandeförbehållets giltighet och verkningar mellan parterna har
man att skilja frågan om säljarens möjligheter att åberopa ett sådant förbehåll
mot tredje man. dvs, förbehållets sakrättsliga verkningar. Denna fråga regleras
varken i den nuvarande avbetalningsköplagen eller i konsumentkreditlagen. Inte
heller behandlas den i den nu föreslagna tagen, som endast avser förhållandet
mellan parterna i avbetalningsköpet. Spörsmål rörande den sakrättsliga effekten
av förbehåll om återlaganderätt får liksom hittills lösas med stöd av de regler
som har utbildats i doktrin och genom rättspraxis. Allmänt kan här framhållas
att del finns flera fall där ett förbehåll om återtaganderätt visseriigen har
verkan mellan partema men inte kan åberopas av säljaren mot tredje man Gfr
exempelvis prop, 1976/77:123 s. 355 med där gjorda hänvisningar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att lagens beslämmelser enligt sin ordalydelse avser endast förhållandet
mellan säljare och köpare gäller de naturligtvis även mellan köparen och den
som har övertagit säljarens rättigheter enligt köpeavtalet, t. ex. en bank
etter ett finansieringsföretag som kan göra gällande säljarens rätt på gmnd av
överiåtelse etter panlsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
stycket av förevarande paragraf innehåller en regel som syftar titt att under
lagens tvingande bestämmelser om avbetalningsköp föra in avtal som har ktätts i
nyttjanderättsavtatets form men som i själva verket måste anses utgöra
köpeavtal. Det avgörande tiärvidtag är huruvida det kan anses ha varit
parternas avsikt att den som har fött vara utlämnad till sig skall bli ägare av
varan. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 1 S andra slyckel av den nuvarande
avbetalningsköplagen samt i 3 S andra stycket konsumentkreditlagen. Närdet
gäller gränsdragnin.gen mellan köp och nyttjanderättsavtal kan i övrigt
hänvisas till prop. 1976/77:123 s. 158 f och 347 f Gfr även ulredningens
betänkande s. 104 </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen ges definitioner av vissa termer som förekommer i lagen.
Bestämmelserna motsvarar titt stor del 2 § i utredningsförslaget. Definitionerna
av vad som skatt avses med kontantpris och kreditkostnad har dock närmare
anslutits till motsvarande bestämningar i 2 § konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
kreditkostnad avs&s i lagen det sammanlagda beloppet av alla räntor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillägg
och andra kostnader som köparen har att eriägga med anledning av den kredii han
erhåller genom avbetalningsköpet. Vilken benämning de olika kostnadsposterna
ges saknar betydelse liksom deras nalur, bara de debiteras köparen med anledning
av krediten. Det kan vara fråga om t, ex. kostnader för all inhämta
kreditupplysningar, olika slag av fasta eller röriiga avgifter, s. k.
avbetalningstillägg, gäldräntor m. m. Till kreditkostnaden hör också ersättning
till säljaren för sådana försäkringspremier avseende varan som säljaren skall
erlägga enligt avtalet mellan parterna. Om det i stället, vilket torde vara det
vanliga, enligt avtalet åligger köparen att hålla varan försäkrad bör de
premier som han betalar till försäkringsgivaren inte betraktas som en
kredilkostnad Gfr ulredningens betänkande s, 106). Med anledning av vad som har
anförts i ett remissyttrande bör framhållas, att om säljaren i den senare
situationen på grund av köparens försummelse att fullgöra försäkringsplikten
måste träda lill och erlägga försäkringspremier för att skydda sin säkerhet, så
utgör de belopp som säljaren på grund härav kan kräva ut av köparen inte
kreditkostnad i lagens mening. Detta följer av det nyss sagda samt av att
kreditkostnad enligt tagen självfallet omfattar endast belopp som debileras
köparen även när han fullgör alla sina förpliktelser enligt köpeavtalet. Med
kreditkostnad avses sålunda inte heller dröjsmåtsräntor, straffavgifter e. d,,
som debiteras köparen endast för den händelse han åsidosätter sina åligganden
enligt köpeavtalet Gfr prop. 1976/77:123 s, 156),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kreditkostnad skall enligt den nya avbetalningsköplagen också betraktas ett
tillägg vid avbelalningsköp som består i att köparen helt eller delvis går
miste om sådan "rabatt" som säljaren lämnar köpare vid förvärv mot
kontant betalning. Titt skillnad från vad utredningen har föreslagit
(betänkandet s. 106) behöver enligt departementsförslaget beaktas endast sådana
rabatter som den enskilde säljaren regelmässigt lämnar lilt köpare som betalar
kontant men som inte kommer avbetalningsköparen titt del. Som kreditkostnad
behöver däremot inte räknas föriust av rabatt som pä grund av omsländigheterna
i det särskilda fattet kunde ha utgått till köparen, om han hade betalat
kontant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu har sagts belyses av definitionen av termen kontantpris. Kreditkoslnaden
utgör ju skillnaden mellan hela den betalning som avbetatningsköparen har att
erlägga enligt avtalet och varans kontantpris. Med kontantpris avses enligl
tagen det pris titt vilkel varan vanligen hålls tillhanda mot kontant
betalning. Härav framgår att kontantpriset inte får inrymma sådana regelmässigt
lämnade "konlantrabatter" som nyss berördes. I första hand åsyftas
det pris som den enskilde säljaren vanligen tar ut vid kontanlaffärer. Om något
sådant pris till äventyrs inte kan fastställas, för man fatta tillbaka på det
pris som får anses ulgöra det gängse marknadspriset vid kontanlaffärer
beträffande varor av ifrågavarande slag. t definitionen underförstås att det
skall vara fråga om det kontantpris som vanligen tillämpas gentemot den
kategori av köpare som den ifrågavarande avbetatningsköparen tillhör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu berörda reglerna, vilka i pi-incip överensstämmer med vad som gäller enligt konsumentkreditlagen,
torde inte behöva vålla några tUlämpningssvårigheter, eftersom kontantpriset
och kreditkoslnaden i allmänhet kommer att anges i ett av båda parter
undertecknat skriftligt avtal. En sådan skriftlig dokumentation av bl. a. kontantpriset
utgör nämligen en förutsättning för att säljaren skatt kunna återta varan genom
handräckning (se nedan under 11§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmandel
av kreditkostnaden har betydelse bl. a. för tillämpningen av reglerna om
reduktion av kreditkostnaden vid uppgörelse i förtid (se 5 § och 9 § tredje
stycket). Som närmare skall beröras under 3 § skall den föreslagna lagen vara
tvingande till köparens förmån, vilket innebär att köparen dock alltid kan
åberopa ett avtal som ger honom slörre förmåner än lagen. Härav bör följa att
avtalet skall ligga till grund för beräkningen av reduktionen även om parterna
i detta har angett ett lägre kontantpris och en högre kreditkostnad än som
följer av de här berörda definitionerna, t. ex. därför att de har beaktat en
individuell rabatt som skutte ha beviljats köparen vid kontantaffär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
kredilbelopp avses i lagen den det av kontantpriset varmed betalningsanstånd
lämnas. Termen kreditfordran används för att beteckna summan av kreditbelopp
och kredilkostnad. Kreditfordringens storiek har avgörande betydelse vid
tillämpningen av bl. a. de viktiga beslämmelserna i 4 § andra stycket och 7 §
om förutsättningarna för att säljaren skall få göra gällande en förfalloklausul
resp. ett förbehåll om återtaganderätt vid köparens belatningsdröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
6 § första Slycket och 19 § förekommer uttrycket "fordran på grund
av" avbetalningsköpet. Härmed åsyftas inte endast kreditfordringen ulan
även andra fordringar som säljaren har mot köparen och som är att hänföra till
köpet, såsom fordran på dröjsmålsränia eller på ersättning för kostnader i
lagsökningsförfarande eller vanlig rättegång rörande köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 17 S första slyckel i den nuvarande avbetalningsköplagen samt 3 S i
utredningsförslaget och 4 S konsumentkreditlagen. Den faststår att lagen i
förhållandet mellan köpare och säljare är på det sätlel tvingande till köparens
förmån alt de befogenheter och förmåner som lagen tillerkänner köparen inte får
inskränkas genom villkor i avtal. Avtalsvillkor är ogiltigt i den mån villkoret
innebär en sådan inskränkning. Köparen för däremot alltid åberopa avtalsvillkor
som för honom är förmånligare än lagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
avser avtalsvillkor varigenom köparen i förväg godtar inskränkningar i sina rättigheterenligt
lagen. Däremot hindrar paragrafen inte köparen att, när en befogenhet eller föimån
som lagen tillerkänner honom har aktualiserats, i del konkreta faltet avstå
från befogenheten eller förmånen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
giltig verkan. Det har inte ansetts behövligt alt i lagtexten särskilt utmärka
detta förhållande Gfr prop. 1976/77:123 s. 348 och 369 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4 § regleras köparens rätt att betala i förtid samt säljarens rätt att kräva
förtidsbetalning. Paragrafen kan jämföras med 2 S förstastycket och 6 S tredje
stycket i den nuvarande avbetalningsköplagen, med 4 § och 8 § första stycket i
utredningsförslaget samt med 12 § konsumentkreditlagen. Paragrafen har
behandlats under 4,2 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt första slycket har
köparen alltid rätt att betala sin skuld till säljaren i förtid. Denna köparens
befogenhet är ovillkoriig och kan som framgår av 3 § inte åsidosättas genom
avtal. Med skuld åsyftas här den obetalda delen av kreditfordringen. Genom alt
erlägga betalning som täcker denna kan köparen, som framgår av 7 §, befria sig
från säljarens återtaganderätt. Bestämmelsen i första stycket är emellertid
inte avsedd att hindra säljaren från att med stöd av ett giltigt avräkningsförbehåll
i första hand avräkna en av köparen eriagd betalning på annan förfallen fordran
på gmnd av avbetalningsköpet etter på fordran som avser ersättning för
reparation etter annan åtgärd beträffande varan (se 6 §). Om säljaren vill
utnyttja sin möjlighet lill sådan avräkning kan köparen alltså bli tvungen att
betala ett högre belopp än som motsvarar den obetalda delen av
kreditfordringen, om han vill befria sig från återtaganderäiten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra styckei begränsar
säljarens möjligheter att kräva betalning i förtid. Bestämmelserna riktar sig
mot s. k. förfatloktausuler i avtal om avbetalningsköp. Av inledningen till
andra stycket framgår att avtalet måste innehålla en sådan klausul, om säljaren
över huvud taget mot köparens vilja skall kunna kräva betalning i snabbare takt
än som framgår av den överenskomna belalningsplanen. Härutöver krävs att
köparen har gjort sig skyldig till ett på angivet sätt kvalificerat
betalningsdröjsmål etter att han genom avtalsbrott har äventyrat säljarens
säkerhet i varan. En föruisättning för att dessa grunder skall kunna åberopas
till stöd för ett krav på förtidsbetalning är självfallel att detta också
följer av den ifrågavarande förfalloklausulen. Om denna uppställer strängare
krav på exempelvis omfattningen av ett belatningsdröjsmål än lagen, måsle
dessa krav vara uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagen får en förfalloklausut göras gällande för det första, om köparen sedan
mer än fjorton dagar är i dröjsmål med att eriägga förfallen del av kredilfordringen
som uppgår till mer än en tiondel av hela kreditfordringen eller, om dröjsmålet
avser två eller flera vid olika tidpunkter förfallna poster, till merän en tjugondel
av hela kreditfordringen. De båda krav som uppställs, tidskravet och storiekskravet,
måste samtidigt vara uppfyllda. Utgångspunkten för tidsberäkningen är den betalningsplan
som parterna har kommit överens om. Det förtjänar dock särskilt påpekas att den
i paragrafen angivna respittiden av fjorton dagar börjar löpa först när köparen
är i dröjsmål med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förfallen
det av kredilfordringen som är av den storlek som krävs i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditfordringen
torde i allmänhet utgöra ett konstant belopp. 1 vissa fall kan dock kreditkoslnaden
variera under avtalstiden, t, ex. därför att räntesatsen har anknutits lill
diskontot. 1 sådana fall kommer kreditfordringens storiek att förändras med
variationen i kreditkostnaden. Givetvis skatt hänsyn tas till delta vid
tillämpningen av 4 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av innehållet i ett par remissyttranden skall framhållas att det av 4
S andra stycket punkt 1 framgår att endast belopp som enligt betalningsplanen
är förfallet till betalning skall beaklas när det gäller att avgöra om kraven
på dröjsmålsbeloppets storiek är uppfyllda. Upplupen men ännu inte förfallen
ränta får sålunda inte medräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
beslämmelserna i andra styckei punkt 1 följer att köparen kan undgå förfatlopåföljd
genom att under loppet av fjoriondagarsfristen eriägga det belopp som inte har
betalats i rätt t id. Säljaren kan inte vägra att ta emot sådan betalning. Han lorde
dock inte vara skyldig alt acceptera betalning av endast en del av den
förfallna fordringen. Sedan köparen väl har råkat i ell belalningsdröjsmåt som
uppfyller både tids- och beloppskraven kan han däremot inte avvärja förfatlopåföljd
genom all erbjuda betalning som endast motsvarar dröjsmåtsbeloppet. Säljaren
kan då inte anses skyldig att la emot sådan betalning och därigenom hindras
från all göra förfalloklausulen gällande. Om säljaren frivilligt tar emot
betalningen går han emellertid miste om sin rält att kräva betalning i förtid
på grund av det ifrågavarande dröjsmålet. Av paragrafens formulering framgår
nämligen alt det kvalificerande dröjsmåtsbetoppet alUjämt måsle utstå obetalat
när förfaltopåföljden görs gällande. Det nu sagda överensstämmer med vad som gäller
enligt den nuvarande avbetalningsköplagen (se Eklund-Nordström, Lagen om
avbetalningsköp, 1957, s, 42) samt enligl konsumentkreditlagen (prop,
1976/77:123 s. 173 ff, 354 och 374).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 § har köparen viss räll att hindra att säljaren gör gällande en förfalloklausul,
även om köparen har kommii i sådant kvalificerat belalningsdröjsmåt som anges
i 4 § andra stycket punkt 1.1 denna del får hänvisas till vad som anförs under
8 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4 § andra stycket punkt 2 har säljaren vidare rätt att med stöd av en förfalloklausul
kräva betalning i förtid, om köparen genom att åsidosätta en i klausulen
angiven förpliktelse på gmnd av avbetalningsköpel har äventyrat säljarens
säkerhet i varan. Här avses den säkerhet för att kreditfordringen belalas som
ligger i ålertaganderätlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har framhållit (betänkandet s. 107) kan den nu ifrågavarande
grunden åberopas exempelvis om köparen genom vanvård eller avtalsstridig
användning av varan utsätter denna för en onormalt snabb värdeminskning. Den
kan också aktualiseras om köparen inte uppfyller föreskriven skyldighet att
hålla varan försäkrad. Säljarens säkerhet kan vidare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>äventyras
om köparen i strid mot avtalet frånhändersig besittningen av varan eller för
denna ur landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle vara mindre lämpligt, om avbetatningskontrakten i fortsättningen kom
att uppta endast en atlmän hänvisning titt den nya lagen av innehåll exempelvis
att säljaren kan fordra förtidsbetalning om köparen genom kontraktsbrott har
äventyrat säljarens säkerhet i varan. För att motverka detta har i andra
stycket punkt 2 ställts upp ett krav på att köparen skall ha åsidosatt en
förpliktelse som har angetts i själva förbehållet. Här avses även förpliktelse
att avhålla sig från visst förfarande med varan. Givetvis kan i förbehållet
göras hänvisning till annan del av avtalstexten där den åsyftade förpliktelsen
har slagits fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller att avgöra om köparen genom visst förfarande har äventyrat säljarens
säkerhet i varan måste hänsyn tas lill samtliga föreliggande omständigheter. Är
det t. ex. fråga om att köparen har vanvårdat varan bör det sålunda beaklas om
varan ändå, i det skick som den har, kan anses utgöra tillräcklig säkerhet förden
återstående delen av säljarens fordran. Hänsyn bör också las lill humvida
säljarens återtaganderätt över huvud taget kan anses ha varit ägnad att ge
honom en kredilsäkerhet i egentlig mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
köparen genom ett avtalsbrott tillskapat ett förhållande som, om det fick
bestå, skutte äventyra säljarens säkerhet i varan, bör säljaren ändå inte kunna
påkalla betalning i förtid, om köparen har vidtagit sådan rättelse att
säljarens intresse av fullgod säkerhet för krediten åter kan anses
tillgodosett. Köparen kan t. ex. i strid mol avtalet ha överiämnat besittningen
av varan till annan men härefter ha återtagit den. I hilhörande situationer kan
del dock i vissa fall bedömas att köparen genom sitt förfarande har visat en
sådan brist på respekt för säljarens intressen att dennes säkerhet i varan
likväl får anses äventyrad. Säljaren bör sålunda exempelvis inte behöva finna
sig i uppreJDade förfaranden av nytt angivet slag från köparens sida,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
reglerar köparens rätt att vid förtidsbetalning få sin skuld reducerad på vissl
sätt med hänsyn titt all hela kredittiden inle utnyttias. Den motsvarar
väsentligen 13 § konsumentkreditlagen. Beslämmelserna har utförligt behandlats
under 4.3 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
förtidsbetalning förstås betalning av belopp som enligt den avtalade betalningsplanen
ännu inte är förfallet titt betalning. Det saknar betydelse om det är köparen
själv som tar initiativet titt förtidsbetalning eller om det är säljaren som
med stöd av en avtalsktausul påfordrar sådan betalning (se 4 S). Som framgår av
9 S Iredje stycket skall bestämmelserna i 5 S tillämpas även vid den avräkning
som äger rum när säljare återtar vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gälter den närmare innebörden av första stycket kan i huvudsak hänvisas litl
vad som har anförts i den allmänna motiveringen. Som där har framhåtlis ger
bestämmelserna möjlighet att använda matematiskt korrekta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beräkningsmetoder
för att bestämma den reduktion av kreditkostnaden som köparen skall ha. Av den
allmänna moiiveringen framgår vidare att det finns utrymme för tillämpning av
olika beräkningsmetoder, som överensstämmer med den i första stycket angivna
principen för reduktionen men som i det enskilda fallet kan ge sinsemellan
något olika resultat. Med anledning härav bör påpekas all tagen medger att säljaren
- om inte annat har avtalats -påfordrar tillämpning av den beräkningsmetod som
ger det för honom gynnsammaste resultatet, fömtsätt att metoden står i
överensstämmelse med den angivna principen för reduktionen och god sed på
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad som har anförts under 2 § skatt som kredilkostnad anses även föriusten
av sådana rabatter som regelmässigt lämnas lill kontantköpare men som inte
kommer avbetatningsköparen titt det. En speciell form av rabatter ulgör
emellertid des. k. kassarabatterna. När det gäller behandlingen av sådana
rabatter i nu förevarande sammanhang bör vid tillämpningen av den nya avbetalningsköplagen
gälla samma ordning som vid tillämpningen av konsumentkreditlagen. I denna det
får hänvisas till LU 1977/78:5 s. 39.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens andra siycke får säljaren vid avräkningen tillgodoräkna sig hela
kostnaden för uppläggning av krediten, om denna kostnad särskilt anges i
avtalet och ej är oskälig. Som exempel på uppläggningskostnad kan nämnas
säljarens kostnad för kreditupplysning. Hit hör också administrationskostnader
som hänför sig titt avialsförhåtlandels inledande skede, men däremot inte efter
hand uppkommande aviseringskostnader och liknande. Det kan vara svårt för
säljaren att i det enskilda fallet ange den exakta kostnaden för uppläggningen
av krediten. En schablonmässig beräkning bör därför kunna komma i fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 6 § i utredningsförslaget och kan jämföras med 8 § i den nu gällande avbetalningsköplagen
och med 14 S konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har fiera förfallna skulder till samma borgenär har i princip befogenhet
alt själv avgöra på vilken skuld avräkning skall ske vid betalning som inte
läcker alll vad han är skyldig, Gäldenären kan emellertid tänkas på förhand avstå
från denna befogenhet. Avtalsvillkor varigenom sådani avslående görs är i
allmänhet bindande. Beslämmelserna i 6 S begränsar emellertid användningen av
villkor av angivet slag, s. k. avräkningsförbehåll, i samband med
avbetalningsköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
huvudregeln i försia stycket får belopp som köparen erlägger för avräkning på
säljarens fordran på gmnd av avbetalningsköpel inle först avräknas på annan
fordran. Uttrycket "fordran på gmnd av avbetalningsköpel" omfattar
inte endast kreditfordringen utan även andra fordringar som säljaren har mol
köparen och som är att hänföra lilt köpet, såsom fordran på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dröjsmålsränta
eller på ersättning för kostnader i lagsökningsförfarande eller vanlig
rättegång rörande köpet. Huvudregeln utgör därför inte hinder för säljaren alt
avräkna belopp, som köparen betalar för avräkning på kreditfordringen, på
annan fordran på grund av köpet. I enlighet med vad som nyss anfördes
förutsätter delta emellertid att säljaren har förbehållit sig rätt härlill
genom ett avräkningsförbehåll. Även utan sådani förbehåll torde säljaren dock
ha rätt att i första hand låta betalning gälla fordran på dröjsmålsränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
huvudregeln i första stycket görs emellertid ett undantag i andra styckei. Enligl
detta får säljaren göra gällande förbehåll om avräkning på fordran som avser
ersättning för reparation etter annan ålgärd beträffande varan. Bestämmelsen är
avsedd att ha samma innebörd som motsvarande bestämmelse i den nuvarande avbetalningsköplagens
8 S- Med "annan åtgärd" beträffande varan avses närmast åtgärd som
har till syfte att bevara eller öka varans värde, såsom kompletterings- etter
förbättringsarbeten på denna. Även förvaring av varan åsyftas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ligger i sakens natur alt säljaren bör undertätta köparen, om han med stöd av
ett avräkningsförbehåll avräknar eriagd betalning på annan fordran än den som
köparen har avsett, I åtskilliga avbetalningskontrakt förekommer en bestämmelse
enligt vilken, om fordran på ersättning för reparation e, d. föreligger,
avräkning alltid i första hand sker på sådan fordran såvida inte säljaren
meddelar annat. Det finns inte anledning att ingripa mot en sådan avtalspraxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om möjligheterna att utnyttja avräkningsförbehåll enligt tagen är tämligen
begränsade får de anses vara av stor praktisk betydelse för säljaren. Av 4 och
7 §§ följer nämligen att rälten att kräva tjetatning i förtid eller återta
varan kvarstår endast så länge någon del av kreditfordringen utestår obetald.
Genom att utnyttja ett avräkningsförbehåll kan säljaren se titt att hans återtaganderätt
och rätt att kräva betalning i förtid gäller intill dess att han har erhållit
täckning såväl för reparationsfordringar o, d, som för varje fordran på grund
av köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
9 § tredje stycket gäller att säljaren vid uppgörelse i samband med återtagande
av vara för tillgodoräkna sig sådan fordran på ersättning för reparation etter
annan åtgärd beträffande varan som omfattas av ett avräkningsfört)ehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
anger vissa fömtsättningar för att förbehåll om återlaganderätt skatt fö göras
gällande. Den kan jämföras med 2§ första styckei i den nuvarande avbetalningsköplagen
samt med 15 § andra stycket konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmndläggande
förutsättningar för att en vara skall kunna återtas från köparen är
naturligtvis alt förbehållet om återtaganderätt är giltigt enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 197)/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänna
avtatsrättstiga regler och att de i avtalet uppställda villkoren för att
förbehållet skall få göras gällande är uppfyllda. Därjämte uppställs i 7 §
vissa särskilda krav för att förbehåll om återtaganderätt skatt få göras
gällande. Dessa krav är i princip desamma som enligl 4 S gäller för säljarens
rätt att åberopa en förfalloklausul. Här kan därför i huvudsak hänvisas lill
vad som har anförls under 4 S- I 7S punkt 1 anges dock uttryckligen alt vid
betalningsdröjsmål ett förbehåll orn återtaganderätt för göras gällande endast
på grund av dröjsmål med betalning av icke preskriberad del av kredilfordringen.
Härav följer att man inte heller vid lillämpningen av 7 S punkt 2 skall ta
hänsyn till preskriberad del av kreditfordringen när del gälleratt avgöra, om
säljarens säkerhet i varan har äventyrats. Vidare föreskrivs i 7 S punkt 1 alt
förbehåll om återlaganderätt fårgöras gällande oavsett dröjsmålsbeloppets siorlek,
om dröjsmålet avser återstoden av kreditfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om verkan av att köparen vid betalningsdröjsmål erbjuder betalning av dröjsmålsbetoppet
under respittiden av Ijorton dagar samt av att säljaren frivilligt mottar sådan
betalning därefter men innan återtagande sker får jag hänvisa till vad som har
anförts under 4 S- Av 7 § punkt 1 framgår att det kvalificerande
dröjsmålsbeloppet alltjämt måste utestå obetalat när återtagande sker. Härav
följer all säljaren går miste om sin rätt att på gmnd av ett belatningsdröjsmål
återta varan, om han innan återtagandet sker mottar sådan betalning av en del
av dröjsmålsbetoppet, att detta inte längre uppgår till så stor del av kredilfordringen
som krävs enligt bestämmelserna i 7 S punkt 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 S har köparen viss rätt att hindra att säljaren gör gällande ett förbehåll om
återtaganderätt, även om köparen har kommit i sådant kvalificerat beialningsdröjsmål
som anges i 7S punkt I, 1 denna del får hänvisas lill vad som anförs under 8 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör anmärkas all del enligl annan författning än den nya avbetalningsköplagen
kan föreligga särskilda begränsningar av möjlighelen att göra gällande ett
förbehåll om återtaganderätt Gfr 2 kap. 4 och 5 SS jordabalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar med vissa ändringar 8 S andra stycket i utrednings-förstaget. Den kan
jämföras med 2 S andra slycket i den nuvarande avbetalningsköplagen (se även 6 §
första styckei samma lag) och med 16 § konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 § kan köparen, sedan han har råkat i sådant kvalificerat dröjsmål som anges i
7 § punkt 1, hindra att varan alertas på grund av dröjsmålet genom att i
efterhand erlägga det belopp som inte har betalats i rätt tid plus ränta och
kostnader. Denna möjlighet har köparen så länge varan inle har återtagits,
oavsett anledningen till belalningsdröjsmålet. Rättelse kan ske både före och
efter det alt kreditgivaren har inlett rättegång eller exekutivt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förfarande
för att återta varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att rättelse skall anses fullgjord måste köparen till en början betala allt som
inte har erlagts i rätt tid enligt avtalet jämle dröjsmålsränia. Således måste
köparen beiala även belopp som har varit förfallet i mindre än fjorton dagar
och därför inte har haft betydelse för säljarens rätt att göra gällande
förbehåll om återtaganderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
måste köparen ersätta säljaren för alla dennes kostnader i anledning av
dröjsmålet, 1 denna del överensstämmer förevarande paragraf med moisvarande
bestämmelse i den nuvarande avbetalningsköplagen. Den innefattar därmed en mot
köparen strängare regel än 16 § konsumentkreditlagen, enligt vilken köparen
behöver ersätta krediigivaren endast för vissa närmare angivna kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De kostnader som avses i 8
§ är bl. a. sådana kostnader i ett inlett förfarande för återtagande som anges
i 9 S Oärde och femte styckena. Kostnader av det slaget skall beräknas enligl
de grunder som anges i sistnämnda två lagrum. Andra kostnader i anledning av
dröjsmålet kan vara t.ex, kostnader i lagsökningsförfarande eller vanlig
rättegång angående betalning eller återtagande. Även sådana kostnader skall
ersättas för all rättelse enligl 8 S skall anses fullgjord. Paragrafen släller
därmed något slörre krav på den korrigerande betalningen än motsvarande
bestämmelse i utredningsförslaget, enligt vilken köparen inle skulle vara
skyldig att ersätta kostnader i lagsökningsförfarande eller rättegång som
syftat enbart till utkrävande av förfallopåföljd. Denna avvikelse från utredningsförslaget
sammanhänger med att köparens korrigerande betalning enligt förevarande förslag
avvärjer även tillämpning av en förfalloklausul.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Över huvud taget är tanken
bakom 8 § att säljaren skatt försättas i samma situation som om
betalningsdröjsmålet aldrig hade inträffat. Som har berörts under 4.5 i den
allmänna motiveringen kan det hända att säljaren i samband med ett återtagande
måste betala en skuld som åvilar köparen för att kunna återta varan, t. ex. en
ersättning lill en reparatör som utövar rätt alt hålla kvar varan som säkerhet
för sin fordran (retentionsrätt). Sådan betalning torde visserligen i allmänhet
äga rum på ett sent stadium av återtagandeförfaran-det. Om köparen likväl efter
betalningen men innan återtagandet sker erbjuder korrigerande betalning enligt
8 § måste denna omfalta även ersättning för en sådan utgift för säljaren som nu
har berörts. Detsamma bör gälla om säljaren för att efter ett återtagande kunna
bmka ett fordon på avsett sätt har tvingats att betala en vägtrafikskatteskuld
som åvilat köparen. Det är ju här fråga om koslnader som säljaren aldrig skulle
ha ådragit sig om betalningsdröjsmålet inte hade inträffat, och om han inte
vore berättigad till full ersäitning för dem skutte köparens möjligheter till
rättelse i efterhand uppenbarligen kunna missbrukas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkan
av rättelse enligt 8 § är, som redan har framgått, för det första att säljaren
inte på grund av ifrågavarande dröjsmål får återta varan. Därtill kommer enligt
paragrafens andra mening, att säljaren inte heller får kräva ut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förtida
betalning (se 4 S) på gmnd av dröjsmålet. Däremot är säljaren oförhindrad att
vid framtida kvalificerade dröjsmål göra gällande förbehåll om återtaganderätt
och förfalloklausut. Rättelse enligl 8 § inverkar självfallet inte på säljarens
rätt att på grund av köparens vanvård av varan e, d. kräva betalning i förtid
enligt 4 § andra stycket punkt 2 eller göra gällande förbehåll om återtaganderätt
enligt 7 § punkt 2,1 sammanhanget bör dock erinras om att ett belalningsdröjsmåt
aldrig bör anses utgöra ett sådant äventyrande av säljarens säkerhet i varan
som avses i de båda nu nämnda lagrummen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som utredningen har
framhållit kan säljaren inle genom vägran att la emot betalning enligt 8 §
hindra verkan som anges i paragrafen. Denna inskränker emellertid inte den rält
som säljaren kan ha att i första hand avräkna köparens betalning på annan
fordran än sådan som avses i 8 § Gfr 6 §). Om t. ex. utmätningsman i ett anhängigt
ärende om återtagande för ett meddelande från köparen att denne har eriagt
korrigerande betalning, bör utmätningsmannen därför höra efter hos säljaren,
om betalningen har avräknats på sådani sätt att rättelse har uppnåtts enligt 8 S-
Utredningen har i detta sammanhang uttalat att säljaren dock bör fö avräkna
betalning, som erläggs för rättelse enligt 8 S, på annan fordran endast under föruisättning
att sådan avräkning hade kunnal ske även om betalning hade erlagts i rätt tid.
Härmed lorde utredningen åsyfta bl, a, att den fordran på vilken avräkning sker
måste ha varit förfallen till betalning redan när det belopp som dröjsmålet
avser skutte ha erlagls enligt den avtalade belalningsplanen, Efiersom del
godtas att en betalning som eriäggs för rättelse enligl 8 S över huvud taget
för avräknas på annan fordran bör emellertid den av utredningen antydda
inskränkningen i säljarens rätt härvidlag inte gälla. Avgörande bör i stället
vara förhållandena när den korrigerande betalningen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
behandlar uppgörelsen mellan parterna vid återtagande av vara (se även 10 §).
Den motsvarar med vissa ändringar 9 § första-femte styckena i
utredningsförslaget och kan jämföras med 3 och 4 §§ i den nuvarande avbetalningsköplagen
saml med 17 § konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket sägs all om säljaren vill återta varan, avräkning skall göras
mellan honom och köparen. Avräkningen sker på del sätt som anges i de följande
styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglema
om avräkning tillämpas både vid handräckning för återtagande och vid
verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktals att lämna tillbaka en
vara. Reglerna skall emellertid också tillämpas om säljaren återtar varan utan
medverkan av myndighet. Av 3 § framgår att reglerna om avräkning inte kan
åsidosättas genom avtal till köparens nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket skatt köparen tillgodoräknas varans värde vid återtagandet.
Värdet skatt beräknas efter vad säljaren kan antas få ul genom all på lämpligt
sätt försälja varan Reglerna om värderingen är avsedda att ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
innebörd som 3 S i den nuvarande avbetalningsköplagen. I denna del kan hänvisas
till prop, 1953:3 och prop, 1976/77:123 s, 181, Som framgår av vad som har
anförts under 4.5 i den allmänna motiveringen skall bestämmandet av varans
värde dock inte påverkas av alt säljaren eventuellt har betalat eller kan anlas
komma att betala vissa köparens skulder Gfr 10 S)- I övrigt bör hittillsvarande
värderingspraxis kunna tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får enligt tredje stycket först och främst tillgodoräkna sig den obetalda delen
av kreditfordringen efter reduktion enligt 5 §. Här kan hänvisas till vad som
har anförts vid den paragrafen samt under 4.3 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Normalt
kan avtalets uppgifter om kreditfordringens och kreditkostnadens storlek m. m.
läggas till gmnd för beräkningen av vad säljaren skall tillgodoräknas enligt 9
§ tredje styckei. Av 11 § framgår all del är en fömtsättning för handräckning
att bl. a. dessa uppgifter har angetts i en av parterna undertecknad handting
rörande köpel. Vid domsverkstältighet blir domens innehåll avgörande. Av domen
kan följa att beräkningen skatt grundas på exempelvis en annan kredilkostnad än
den som har angetts i kontraktet Gfr prop. 1976/77:123 s. 182),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket får säljaren vidare tillgodoräkna sig fordran som avser
ersättning för reparation eller annan åtgärd beiräffande varan och som omfattas
av ett giltigt avräkningsförbehåll, 1 denna del får hänvisas till vad som har
anförts under 6 §, Fordringen för tillgodoräknas även om den inte är förfallen lill
betalning vid avräkningstiltfältet. Säljaren får även tillgodoräkna sig dröjsmålsränia.
Av 12 § framgår att säljaren i ansökan om handräckning skatt uppge bl. a. vad
han fordrar i dröjsmålsränta samt i ersättning för reparation e, d,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
9 § fjärde och femte styckena får säljaren vid avräkningen också tillgodoräkna
sig ersättning för vissa kostnader som kan uppkomma vid återtagande av vara.
Bestämmelserna överensstämmer med 17 § fjärde och femte styckena konsumentkreditlagen
Gfr prop. 1976/77:123 s. 182 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bortsett
från bestämmelsema i andra slycket moisvarar paragrafen 10 §
utredningsförslaget och 5 § i den nuvarande avbetalningsköplagen. Den kan
jämföras med 18 § konsumentkreditiagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>öm
köparen vid avräkningen enligt 9 § tillgodoräknas ett större belopp än
säljaren, får varan enligt huvudregeln i 10 § första stycket återtas endast om
säljaren betalar mellanskillnaden titt köparen eller, när varan har värderats
av utmätningsman, nedsätter mellanskillnaden hos denne. Säljarens möjlighet
till nedsättning av mellanskillnaden motiveras av hans intresse av att inte
behöva betala ut något belopp till köparen när säljaren anser att avräkningen hargett
ett oriktigt resultat (se 16 § andra och tredje styckena samt 18 S andra
stycket, jfr prop. 1976/77:123 s. 183 f och ulredningens belänkande s, 116),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 10 S andra stycket är formellt sell en nyhel. Den har behandlats under4.5 i
den allmänna motiveringen. Bestämmelsen tarsikte på den situationen att
säljaren för att kunna återta varan eller för att denna efler återtagande skall
kunna brukas på avsetl sätt har blivit tvungen att betala en skuld som åvilat
köparen. Som framgår av den allmänna motiveringen kan det vara fråga om en
skuld till tredje man som har retentionsrätt i varan. Ett annat ofta
förekommande fall är att säljaren för att ett fordon skall kunna brukas måste
betala väglrafikskalt (fordonsskatt och/eller kilometerskatt) som köparen har
underlåtit alt eriägga. Bestämmelsen i andra stycket innebär all, om avräkningen
har resulterat i ell saldo köparen lill godo, säljaren mot detta saldo för
avräkna sådan betalning som nu har nämnts i stället för all beiala ul saldot
till köparen eller nedsätta ett motsvarande belopp hos utmätningsmannen. Om den
ifrågavarande betalningen täcker hela den mellanskillnad som tillkommer köparen
kan varan sålunda återtas utan betalning eller nedsättning enligt första slycket,
I annat fall behöver säljaren endast betala eller nedsätta del belopp med
vilket mellanskillnaden överstiger säljarens betalning av köparens skuld.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om återtagande sker utan
medverkan av myndighet är det naturligtvis en föruisättning för avräkning
enligt andra stycket att köparen går med på avräkningen. Vid handräckningellerdomsverkslältighetfårdet
ankomma på utmätningsmannen att pröva om fömtsättningarna för avräkning
föreligger. Del måste krävas att säljaren på ett titlförlittigt sätt styrker
att betalning har skett och att den har gällt en skuld av det slag som avses i
bestämmelsen. Köparen kan göra anspråk på att få ett bevis om betalningen som
han kan åberopa mot den fordringsägare som har mottagit säljarens betalning.
Såväl köparen som säljaren bör fö ett bevis om att avräkning har skett enligt
andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finner utmätningsmannen
att förutsättningarna för avräkning enligl 10 S andra stycket inte är
uppfyllda, måste säljaren verkställa betalning eller nedsättning enligl första slycket
för att få återta varan. Säljaren kan överklaga utmätningsmans beslut att inte
tillåta avräkning. Är det fråga om handräckning, gäller härvid 16 §. Säljaren
kan också enligt 16 § andra stycket väcka lalan mot köparen vid domstol rörande
sin rätt till avräkning enligt 10 § andra slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör anmärkas all
säljaren också har möjlighet att mot ett saldo köparen till godo kvitta exigibla
fordringar som han har mot köparen. Det gäller t. ex. säljarens fordran på rätlegångsko.stnad
enligt dom varigenom köparen har förpliktats att åleriämna varan, 1 denna del
kan hänvisas till vad som har anförts under 4,5 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om säljaren vid
uppgörelsen mellan partema tillgodoräknas ett större belopp än köparen, dvs, om
en restskuld uppkommer för köparen, får säljaren enligt 10 S iredje stycket
inte kräva ut mer än mellanskillnaden (restskulden). Bestämmelsen motsvarar 5 S
andra slycket i den nuvarande avbetalningsköplagen. Den avses framför alll
uttrycka att säljaren definitivt går förlustig del belopp med vilket kredilfordringen
har reducerats enligt 9 S tredje</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas att 10 S iredje styckei gäller endast belopp som har ingått i avräkningen
enligt 9 S- Betalning som avses i 10 S andra stycket och som inte har kunnal avräknas
mot ett saldo till köparens förmån är säljaren givelvis oförhindrad att kräva ul
i vanlig ordning. Detsamma gäller andra fordringar mot köparen som inte
omfattas av avräkningsreglerna i 9 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
uppställer som en grundläggande formell förutsättning för att säljaren skall få
söka handräckning för varans återtagande att det rörande köpet har upprättats
en av parterna underskriven handling, som innehåller förbehåll om återtaganderätt
samt uppgift om kontantpriset, kreditbeloppet, kreditkostnaden, kredittiden,
kreditfordringen och de lidpunkter när betalning skatt eriäggas. Paragrafen
har samma innebörd som 20 S första slycket konsumentkreditlagen (se prop,
1967/77:123 s, 185, 360 och 373),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör påpekas att kreditkostnaden och därmed kreditfordringen i vissa fall kan
variera under avtalstiden, t. ex. därför att räntesatsen har anknutits till
diskontot. De uppgifter om dessa faktorer som har intagits i den handting som
avses i 11 § kan därmed ha blivit inaktuella när ansökan om handräckning görs.
Detta hindrar självfallet inte att sådan ansökan för göras. Säljaren måsle
emellertid i samband med ansökningen lämna de nya och korrekta uppgifterna. Om
återtagande begärs på grund av betalningsdröjsmål har ju krditfordringens storiek
i en det fall betydelse för prövningen huruvida förutsättningar för återtagande
föreligger Gfr 7 § punkt 1), och kreditkostnadens storiek har betydelse för avräkningen
enligt 9 § tredje stycket och 5§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller bl. a. bestämmelser rörande innehållet i ansökan om handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
12 § första stycket skatt ansökan om handräckning göras skriftligen och
innehålla uppgift om hur stor del av kreditfordringen som utestår obetald. Om
säljaren gör anspråk på dröjsmålsränia etter, i fall då varan omfattas av
giltigt avräkningsförbehåll, ersättning för reparation eller annan åtgärd
beträffande varan, skatt han i ansökningen också uppge vad som fordras i den
delen. Vid ansökningen skatt fogas styrkt avskrift av den i 11 S beskrivna handtingen
rörande köpel. Vanligen torde del vara fråga om ett skriftligt köpekontrakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har ifrågasatt om inte köpehandlingen, såsom föreskrivs i den
nuvarande avbetalningsköplagen, bör ges in även i original. Härigenom skutte
man bl. a. bättre kunna kontrollera att sökanden är rätt fordringsägare och inle
har överiåtit sina rättigheter mot köparen. Tillräckliga </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1977/78. 1 samf Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skäl
synes emellertid inle föreligga att på denna punkt gå ifrån utredningens
förslag Gfr även 20 § andra styckei konsumentkreditlagen). Om del flnns
anledning anta att sökanden inte är rätt borgenär kan han självfallet åläggas
att styrka sin rätt exempelvis genom alt förete köpehandlingen i original.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas alt 12 § inle uttömmande anger de uppgifter som bör lämnas i
samband med ansökan om handräckning. Det ligger sålunda i sakens natur att
sådana uppgifter måste lämnas om både sökanden och köparen att dessa kan
identifieras. Köparens personnummer eller organisationsnummer torde vanligen
framgå av köpekontraktet. Det bör kunna krävas att ansökan innehåller eller
kompletteras med uttrycklig uppgifl om varans art, eftersom denna vanligen har
betydelse för planläggningen av återtagandeförrättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad som har anförts i ett remissyttrande skall vidare påpekas att
säljaren i samband med ansökan om handräckning kan vara skyldig att förete även
andra handlingar, såsom växlar och andra löpande fordringshandlingar som har
utfärdats av köparen och avser fordringar som skall beaktas vid avräkningen
mellan parterna. Härvidlag kan hänvisas till uttalanden som gjordes i samband
med 1953 års ändringar i den nuvarande avbetalningsköplagen (prop. 1953:3 s.
106-108 och 113, se även Eklund-Nordström, Lagen om avbelalningsköp, 1957, s,
99 O-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 12
S andra slycket upptas bestämmelser om sökandes skyldighet att på
utmätningsmans begäran erlägga exekutionsavgift i förskott, Beiräffande den
närmare innebörden av dessa bestämmelser kan hänvisas lill vad utredningen har
anfört i sill betänkande (s. 118). Det har inte ansetts nödvändigt att i
lagtexten särskill ange alt utmätningsmannen vid sökandens underlåtenhet all
betala förskott kan häva redan vidtagen ålgärd Gfr 12 S tredje slycket i
föreliggande tagförslag samt 60 a S utsökningslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 S
tredje styckei motsvarar 10 § fjärde styckei i den nuvarande avbetalningsköplagen.
De bestämmelser i utsökningslagen titt vilka hänvisas handlar om behörig
utmätningsman, underrättelse till gäldenären (denne skatt normalt underrättas),
betydelsen av gäldenärens frånvaro när förrättning skall ske (frånvaro är
enligt huvudregeln inte hinder för förrättningen) och provisorisk åtgärd i falt
där verkställighet inte kan ske genast,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i sak 13 S första och andra styckena i utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu föreslagna lagens regler om fömtsättningarna för återtagande och
handräckning samt om uppgörelsen mellan parterna vid återtagande skiljer sig i
vissa hänseenden från motsvarande regler i konsumentkreditlagen. Den nya avbetalningsköplagen
är sålunda på en det punkter mindre fördelaktig för köparen än konsumentkreditlagen.
Skillnaderna kan självfallel fö betydelse i ett mål om handräckning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att handräckning enligt den nya avbetalningsköplagen skatt beviljas för fömtsättas
att handräckningsansökningen kan anses innefatta ett yrkande om att denna lag
skatt tillämpas. Ett sådant yrkande torde ofta kunna utläsas av
omständigheterna i samband med ansökningen, om det inte har framställts
uttryckligen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Emellertid kan det ibland
vara tveksamt om det aktuella köpet verkligen omfattas av den nya avbetalningsköplagen
och inte i stället av konsumentkreditiagen. Köparen kan i. ex. göra gällande
alt han har ori köpet i egenskap av konsument och att varan är avsedd
huvudsakligen för enskilt bmk Gfr 1 § konsumentkreditlagen och prop.
1976/77:123 s. 152-154). Handräckningsprocessen är med sin summariska natur
föga lämpad för en mer ingående prövning av sådana frågor. Utmätningsmannen
måste likväl kunna fatta ett avgörande, och det för härvid anses önskvärt att i
möjligaste mån förhindra att ett köp som omfattas av konsumentkreditlagen
föranleder handräckning enligt avbelatningsköptagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den nu angivna bakgrunden föreskrivs i 13 § första stycket, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad utredningen har förestagit, att handräckning enligt
förevarande tag inle för beviljas, om det finns skälig anledning anla att avbetalningsköpel
omfattas av konsumentkreditlagen. Del är inte någon formell förutsättning för
tillämpning av bestämmelsen att köparen har gjort invändning om att konsumentkreditlagen
gäller för köpet. Vid prövningen av om det skall anses föreligga "skälig
anledning antaga" att konsumentkreditlagen är tillämplig på ett köp blir
bl, a. varans art och köpekontraktets innehåll av betydelse (se vidare
betänkandet s, 119).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en ansökan om handräckning avslås enligt 13 S första styckei kan beslutet
överklagas enligt 16 S första stycket. Säljaren är vidare oförhindrad att söka
utverka en dom varigenom köparen förpliktas återlämna varan enligt reglerna i
den nya avbetalningsköplagen. Det kan emellertid också tänkas att
handräckningsansökningen innefattar att andrahandsyrkande om handräckning
enligt konsumentkreditlagen, I sådant fall kan handräckning givetvis ske enligt
den lagen, om fömlsätlningarna i övrigt är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 13 § andra stycket
för handräckning beviljas endast om det är uppenbarl att säljaren enligl 7 §
för göra gällande förbehållet om återlaganderätt. Bestämmelsen har i princip
samma innebörd som 11 § första slycket i den nuvarande avbetalningsköplagen och
anknyler nära till 21 § första styckei konsumentkreditlagen (se härom prop,
1976/77:123 s, 186),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar med en redaktionell ändring 14 S i utredningsförslaget. Den kan
jämföras med 12 S och 16 S första stycket andra meningen i den nuvarande avbetalningsköplagen,
vartill hänvisas i 22 S konsumentkreditlagen, Beslämmelserna i paragrafen kan
sägas ulgöra en motsvarighet titt reglerna i 88 c S utsökningslagen om anstånd
med utmätning och uppskov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
försäljning av utmätt egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Säljaren kan som
handräckningssökande alltid lämna köparen anstånd med sökt handräckning, Föratt
en ansökan inte på grund härav skall kvarstå oavslutad under alltför lång tid
föreskrivs i första styckei alt ansökningen är förfallen, om anståndet varar
över sex månader från dagen för ansökningen. Som framgår av bestämmelsens
formulering hindrar den inte att handräckning genomförs efter sexmånaderstidens
utgång, om bara anståndet har upphört dessförinnan. Har en ansökan om
handräckning däremot förfallit enligt 14 S första slycket, måste säljaren göra
en ny ansökan om han därefter vill återta varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 S punkt 1 har köparen vid betalningsdröjsmål alltid en respillid av fjorion
dagar på sig innan säljaren kan återta varan, t praktiken torde det vanligen förfiyta
betydligt längre tid innan säljaren ansöker om handräckning för återtagande.
Del för likväl anses vara befogat att utmätningsmannen liksom f n. har viss
möjlighet att bevilja anstånd med sökt handräckning. Bestämmelser härom har
upptagits i 14 S andra slycket. Enligt dessa för utmätningsmannen bevilja
anstånd med handräckning, om särskilda skäl föreligger med hänsyn till köparens
förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd får dock inte beviljas utöver
fyra månader från dagen för ansökningen om handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anstånd som beviljas av
utmätningsmannen skall ha till syfte att ge köparen möjlighet att efler
rättelse fullfölja köpet. För att särskilda skäl för anstånd skall föreligga
bör därför krävas att det är troligt att köparen blir i stånd att fullgöra sin
betalningsskyldighet. Det bör emellertid normalt fordras att även andra skäl
talar för anstånd. Ett sådani skäl kan vara att köparens betatningssvårigheter
kan anses ursäkttiga. Ett annat kan vara att belalningsdröjsmålet avser endast
en mindre, återstående del av kreditfordringen. Vid prövningen av humvida
anstånd skatt beviljas måste utmätningsmannen emellertid ta hänsyn också litl
säljarens intresse av att behålla fullgod säkerhet i varan Gfr 7 § punkt 2)
etter av att återfå varan för försäljning på nytt. Utmätningsmannen bör därför
normalt inhämta yttrande från säljaren innan anstånd beviljas. Om det
framkommer att säljaren redan före ansökningen om handräckningen har lämnat
köparen anstånd med betalningen kan detta naturiigtvis tala mot ett ylleriigan;
anstånd. Andra omständigheter som kan föranleda resirikliviiel med anstånd är
att belalningsdröjsmålet avser ett belydande belopp eller har varat under
avsevärd tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör påpekas att det enligt 14 § andra stycket inte är uteslutet att anstånd med
handräckning beviljas även i fall då återtagande har aktualiserats på gmnd av
att säljarens säkerhet i varan har äventyrats Gfr 7 § punkt 2). Det tigger dock
i sakens natur att det sällan kan bli fråga om anstånd i denna situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14
S andra stycket ålägger inle utmätningsmannen att bevilja anstånd ulan ger
honom endast en rätt att göra detta. Det föreskrivs vidare att utmätningsmannen
kan ställa upp villkor för anstånd. Ett sådani villkor kan gälla t. ex.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
köparen gör vissa avbetalningar under anståndstiden eller att varan under denna
tid inle för användas. Utmätningsmannen kan vidare, om anledning förekommer lill
detta, förklara att ett beviljat anstånd skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
föreskriver att utmätningsmannen vid handräckning skall värdera varan Gfr 9 §
andra stycket). Om del behövs, får en eller flera sakkunniga anlitas att
biträda vid värderingen. Motsvarande bestämmelser finns f n. i 13 § avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 18 § i utredningsförslaget samt 14 § i den nuvarande avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket får beslut i fråga om handräckning överklagas hos överexekutor,
som härvid är sista instans. 1 denna del kan hänvisas till vad som har anförts
under 4.6 i den allmänna motiveringen. Någon särskild tid behöver inte iakttas
för överklagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
har i sitt remissyttrande tagit upp flera frågor som sammanhänger med
möjligheten att överklaga beslut i fråga om handräckning. Med anledning härav
kan anföras följande, Ell typiskt fall i vilket rättelse bör kunna vinnas genom
överklagande hos överexekutor föreligger när handräckning över huvud taget inte
borde ha meddelats Gfr Eklund-Nordström, Lagen om avbetalningsköp, 1957, s,
115), 1 ett sådant fall kan överexekutor upphäva beslutet om handräckning. På
grund av hänvisningen till utsökningslagen i 17 S Gfr 16 S första stycket
första meningen i den nuvarande avbetalningsköplagen) lorde överexekutor vidare
med tillämpning av 208 S utsökningslagen kunna förordna alt handräckningsförfarandet
tills vidare skall inställas i avvaktan på överexekutors slutliga utslag. Även
om återtagandet redan har verkställts när överklagande sker bör överexekutor -
åtminstone i fall då det bedöms som möjligt att återställa varan -kunna pröva,
om handräckning hade bort beviljas. Besvaras frågan nekande, bör överexekutor i
ett sådant fall kunna förordna att verkställigheten skall gå åter i den mandel
kanske. Det bör nämnas att hithörande frågor kommer att uppmärksammas i samband
med den pågående reformen av utsökningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen etiersäljaren är missnöjd med värdering ellerannan åtgärd vid
handräckning, är han enligt 16 S andra stycket oförhindrad att väcka talan mot
den andre vid domstol. Som utredningen har påpekat (betänkandet s. 122) är
denna möjlighet av särskild betydelse vid missnöje med värderingen av varan,
eftersom ell överklagande till överexekutor i detta fall sällan kan leda till
åsyftat resultat. Bevisning om varans värde kan nämligen behöva föras genom
förhör med vittnen eller sakkunniga, och dessa kan endast inför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>domstol
höras under ed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller befogenheten all stämma in saken till domstol är begränsad titt viss
tid. Om emellertid säljaren inte visar att han inom en månad efter handräckningen
etter, om förrättningen inom den tiden har överklagats, inom en månad efter del
alt överexekutors beslut meddelades har väckt talan vid domstol, för detta
enligt 16 S tredje stycket titt följd att köparen får lyfta belopp som enligt
10 S första stycket har nedsatts hos utmätningsmannen. Att köparen för lyfta
beloppet hindrar inte att han senare på talan av säljaren kan förpliktas att
helt etter delvis beiala tillbaka beloppet till säljaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 19 § i utredningsförslaget och 16 § första stycket första meningen i
den nuvarande avbetalningsköplagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som är fallet enligt den nuvarande avbetalningsköplagen är de
regler om handräckning som upptas i det föreliggande lagförslagel inte
uttömmande. Därför anges i 17 § att i fråga om handräckning gäller i övrigt utsökningslagen
i tillämpliga delar. Hänvisningen till utsökningslagen avser närmast den lagens
allmänna föreskrifter (1 och 9-10 kap.) jämte de särskilda författningar som de
allmänna föreskrifterna i vissa fall förutsätter. Som utredningen har
framhållit bör emellertid även regler i andra kapitel av utsökningslagen kunna
beaktas i situationer där den nu föreslagna tagens regler om handräckning
framstår som ofullständiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller bestämmelser om återtagande genom verkställighet av dom varigenom
köparen har förpliktats åleriämna vara som sålts genom avbelalningsköp.
Paragrafen moisvarar i sak 20 § i utredningsförslaget och kan jämföras med 15 §
och 16 § första stycket försia meningen i den nuvarande avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkställighet
av dom i tvistemål regleras i utsökningslagen med därtill anknyiande
författningar. Denna reglering gäller i tillämpliga delar även vid
verkställighet av dom som avses i förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
18 S första slyckel för ansökan om verkställighet göras skriftligen eller muntligen,
varvid domen skatt ges in. Närmare föreskrifter finns i Ulsökningskungörelsen
(1971:1098), jfr 12 S utsökningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om verkslälligheten äger enligt andra stycket vissa av lagens
föreskrifter om handräckning motsvarande tillämpning. Della gäller reglerna i
12 S tredje stycket, vilka hänvisar till vissa bestämmelser i utsökningslagen
(se under 12 S)- Vidare skall beslämmelserna i 14 S om anstånd m. m. tillämpas
även i fråga om verkställighet av dom. Om inte annat följer av den
ifrågavarande domen, skall utmätningsmannen också vid verkställighet av dom
värdera varan enligl föreskrifterna i 15 S Gfr utredningens betänkande s. 124).
Utredningen har föreslagit att bestämmelserna om verkställighet av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dom
skall uppta en hänvisning även till reglerna om sökandens skyldighet att
förskottera exekulionsavgift (se 12 S andra slycket), Skyldighel härlill följer
emellertid av bestämmelser i utsökningslagen som är direkt tillämpliga vid
verkställighet av dom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller förbud mot utmätning av vara, som har sålts genom avbelalningsköp,
för fordran på grund av köpet. Den motsvarar i sak 23 § konsumentkreditlagen
och kan jämföras med 16 § andra stycket i gällande avbetalningsköplag.
Innehåltet i paragrafen har berörts under 4,6 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhållits av utredningen torde utmätningsförbudet i 19 § innebära att
inte heller köparens rält lill varan får utmätas för fordran på gmnd av
avbetalningsköpet (betänkandet s. 125, jfr Eklund-Nordström, Lagen om
avbetalningsköp, 1957, s, 122). Säljaren kan inte utan överenskommelse med
köparen möjliggöra utmätning genom att avstå från sin återtaganderätt enligt
avtalet. Självfallet kan utmätningsförbudet inte kringgås genom att säljaren överiåter
sin fordran till tredje man. Förbudet avser nämligen fordran på gmnd av köpet
oavsett vem som innehar fordringen Gfr Eklund-Nordström, a. st.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen om avbelalningsköp mellan näringsidkare m, fl, skatt träda i kraftden
Ijanuari 1979, Samtidigt upphävs den nuvarande avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lag eller annan författning hänvisar till eller åsyftar lagrum som har ersatts
genom föreskrift i den nya lagen, skall i stället denna föreskrift tillämpas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>t
enlighet med allmänna rättsgrundsatser skall äldre lag fortfarande gälla i
fråga om köp som har ingåtts före den t januari 1979,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Förslaget till lag om ändring i konsumentkreditlagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
17 § konsumentkreditlagen finns bestämmelser om vad vardera parten skall
tillgodoräknas vid uppgörelse i samband med återtagande av vara. Enligt 17 S
andra stycket skall köparen tillgodoräknas varans värde vid återtagandet. Vid
beräkning av värdet skall 3 § i den nuvarande avbetalningsköplagen äga
motsvarande tUlämpning, Denna hänvisning ersätts i förslaget med en bestämmelse
av i sak samma innebörd som 9 S andra styckei andra meningen i den nya avbetalningsköplagen.
Sålunda föreskrivs att värdet skall beräknas efter vad kreditgivaren kan antas
fö ut genom att på lämpligt sätt försälja varan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
18 § har tagits in ett nytt andni stycke som moisvarar 10 § andra stycket i den
nya avbetalningsköplagen. Har kreditgivaren för all kunna återta varan eller
för att denna efler återtagande skall kunna brukas på avsett sätt måst betala
skuld som åvilar köparen, för kreditgivaren i samband med att återtagande sker
avräkna sådan l)etatning mot en eventuell metlanskitlnad köparen titt godo. Här
kan hänvisas lill vad som har anförts under 4.5 i den allmänna motiveringen
samt i specialmotiveringen till 10 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som har sagts under 4.6 i den allmänna motiveringen har i 20 §
andra stycket lagils in en föreskrift om att kreditgivaren i ansökan om
handräckning skall uppge vad han fordrar i dröjsmålsränia, om han gör anspråk
på sådan ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 22 §, enligt vilka avbetalningsköplagens regler om handräckning och domsverkstältighet
i vissa delar äger motsvarande tillämpning vid handräckning och domsverkstältighet
enligt konsumentkreditlagen, har ändrats så att hänvisningama i paragrafen
avser motsvarande bestämmelser i den nya avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna i konsumentkreditlagen
föreslås träda i kraft samtidigt med den nya avbetalningsköplagen, dvs. den 1
januari 1979. Samma dag iräder konsumentkreditiagen i kraft enligt SFS
1977:981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3
Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:984) om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
förslaget ändras den särskilda åtalsregeln i 10 kap. 10 S andra stycket
brottsbalken. Lagrummets senaste lydelse framgår av SFS 1977:984, som dock ännu
inte har trätt i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den föreslagna lydelsen av 10 kap. 10 § andra stycket får åklagare endasl om
åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur altmän synpunkt väcka åtal
beträffande olovligt förfogande över egendom, som har kommit i gärningsmannens
besittning genom avtal, enligt vilket äganderätten skall övergå först sedan
betalning har erlagts etter S(3m gärningsmannen eljest innehar på grund av krediiköp
med förbehåll om återtaganderätt. Förstaget har utformats i enlighet med ulredningens
förslag i denna del Gfr betänkandet s, 127),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förstagen titt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tag om avbelalningsköp mellan näringsidkare m. fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tag om ändring i tagen (1977:984) om ändring i
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:201.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Ulredningens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till Avbetalningsköplag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
beslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna lag är tillämplig på avbetalningsköp. Med avbetalningsköp förstås<br>
avlat om köp av vara mot betalning i särskilda poster, av vilka minst en skall<br>
erläggas sedan varan lämnats ut till köparen, och under viltkor som ger<br>
säljaren möjlighet alt återtaga varan, om köparen ej fullgör sin del av avtalet<br>
(förbehåll om återlaganderätt).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avbetalningsköp
skall anses föreligga utan hinder av alt avtalet har betecknats som uthyrning
eller betalningen som vederiag för varans nyttjande, om det är avsetl att den litl
vilken varan lämnas ut skall bli ägare av denna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 frågaom
vissa avbetalningsköp gälter i stället fördenna lag beslämmelser i konsumentkreditlagen
(1977:000),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
1 lagen avses med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontantpris:
del pris till vilket säljaren skulle ha varil villig att sälja varan mot
kontant betalning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditbelopp:
den del av kontantpriset varmed beialningsanslånd lämnas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditkostnad:
del sammanlagda beloppet av alla räntor, tillägg och andra koslnader som
köparen har all erlägga lill säljaren med anledning av belalningsanståndet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditfordran:
summan av krediibeloppet och kreditkoslnaden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Avtalsvillkor, varigenom köparen på förhand avstår från befogenhet eller<br>
förmån enligt denna lag, är ogiltigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förlidsbeialning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Säljaren får kräva betalning i förtid endast om han gjort förbehåll härom<br>
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>köparen genom alt åsidosätta förpliktelse på grund
av avbetalnings-köpet har äventyrat säljarens säkerhet i varan eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>köparen i mer än en månad underlåtit att eriägga
förfallen del av kreditfordringen som uppgår till mer än en tiondel av heta kredilfordringen
etter, om dröjsmålet överstiger två månader, mer än en tjugondel av hela</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparens rätt att betala i förtid gäller vad som följer av 8 S första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Vid förtidsbelalning enligt 4 S skall vid beräkning av säljarens fordran<br>
den obetalda delen av kreditfordringen minskas med så stor del av<br>
kreditkostnaden som den ej utnyttjade kredittiden utgör i förhållande till den<br>
avtalade kredittiden. Säljaren får dock alltid tillgodoräkna sig hela kostnaden<br>
för uppläggning av krediten, om denna kostnad särskilt anges i avtalet och ej<br>
är oskälig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
hinder av första stycket skall särhåtlet kreditkostnadsbelopp som uppenbarligen
helt hänför sig titt utnytyad kredittid tillgodoräknas säljaren, medan köparen
aldrig är skyldig att betala någon det av särhåltet kreditkostnadsbelopp som
uppenbarligen helt hänför sig till ej utnyttjad kredittid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förbud
mot viss avräkning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Belopp som köparen eriägger för avräkning på säljarens fordran på grund<br>
av avbetalningsköpet för säljaren ej först avräkna på annan fordran. Utan<br>
hinder av vad nu sagts får dock säljaren uinytGa förbehåll om avräkning på<br>
fordran som avser ersättning för njparation eller annan åtgärd beträffande<br>
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ålertaganderätlen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Förbehåll om aieriaganderäti får göras gällande endast om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>t.
köparen genom att åsidosätta förpliktelse på grund av avbetalningsköpel har
äventyrat säljarens säkerhel i varan etter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
köparen sedan mer än en månad är i dröjsmål med all erlägga förfallen del av
kreditfordringen som uppgåi litl mer än en tiondel av heta kreditfordringen
etter, om dröjsmålet överstiger två månader, uppgår lill mer än en tjugondel av
hela kredilfordringen eller ulgör återstoden av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Betalar köparen på en gång vad säljaren äger tillgodoräkna sig enligl<br>
grunder som anges i 9 S, blir förbehåll om återtaganderätt utan verkan. Sådan<br>
betalning för erläggas när som helst innan varan återtages.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
köparen efter utgången av tid som anges i 7 S 2 men innan varan återtages erlägger
belopp, som ej har betalats i rält tid, jämte dröjsmålsränia och kostnader
enligt grunder som anges i 9 S, får varan ej återtagas på grund av dröjsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgörelse
vid varans återtagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Vill säljaren utnyttja rätt att återtaga varan, skall avräkning göras mellan<br>
honom och köparen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
tillgodoräknas härvid varans värde vid återtagandet, Värdel beräknas efter vad
säljaren kan anlagas utvinna genom att ombesörja varans försäljning på lämpligt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får tillgodoräkna sig den obetalda delen av kreditfordringen efter avräkning enligl
5 S saml i förekommande fall dröjsmålsränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säljaren
får därjämte tillgodoräkna sig ersättning för följande koslnader för
återtagande av varan, nämligen exekutionsavgift, skälig kostnad för transport
av varan samt utgift för inställelse vid förrättning för åleriagande, om
inställelsen har varit påkallad för tillvaratagande av säljarens räll. Vid
fastställande av ersättning för utgift för inställelse äger bestämmelserna om
beräknande av ersättning av allmänna medel till vittne moisvarande tillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>t
mål om handräckning för återtagande får säljaren, enligt vad regeringen närmare
föreskriver, tillgodoräkna sig även skälig ersättning för eget arbete med
anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundas
återtagandet på dom, varigenom köparen har förpliktats utge varan, får säljaren
även tillgodoräkna sig obetald ersättning för rättegångskostnad enligt domen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett större belopp än<br>
säljaren, får varan återtagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden titt<br>
köparen eller, när varan värderats av utmätningsman, nedsätter mellanskill<br>
naden hos denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgodoräknas
säljaren ett större belopp än köparen, får säljaren ej kräva ut mer än
mellanskillnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Handräckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Säljaren fär hos utmätningsman söka handräckning för varans återtagande,
under förutsättning alt det om avbetalningsköpel har upprättats en av parterna
underskriven handting, som innehåller förbehåll om återtaganderätt saml uppgifl
om kontantpriset, krediibeloppet, kredilkostnaden, kredittiden, kredilfordringen
och de tidpunkter när betalning skall erläggas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Handräckning söks hos utmätningsman i den ort där köparen har sitt
hemvist eller varan finns. Med köparens hemvist förstås den ort där han är
bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den döde senast var bosatt och,
beträffande annan juridisk person, den orl som enligt 10 kap, rättegångsbalken
grundar domstols behörighel i tvistemål i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
skatt göras skriftligen samt innehålla uppgift om den del av kreditfordringen
som uiestår obetald. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den
handling som anges i 11 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exekutionsavgift
skall förskotteras av sökanden, om utmätningsmannen begär det. Betalas ej
förskott inom förelagd tid, får förrättningen inställas. Utmätningsmannen kan i
sådani fall även häva redan vidtagen åtgärd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Handräckning enligt denna lag får ej beviljas, om det finns påtaglig<br>
anledning räkna med möjligheten att avbetalningsköpet omfattasav konsu-<br>
inentkredillagen (1977:000),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handräckning
får beviljas endasl om del är uppenbarl, att säljaren äger göra gällande
förbehåll om återtaganderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gör
köparen sannolikl att varan sålts litl oskäligt högt pris, får handräckning ej
beviljas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Lämnar säljaren anstånd med sökt handräckning och fortfar anståndet<br>
över sex månader från dagen för ansökningen, är denna förfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmätningsman
lar bevilja anstånd med handräckning, om särskilda skäl föreligger. Anstånd får
beviljas under högst fyra månader från dagen för ansökningen om handräckning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Köparen skall underrättas om handräckningsansökningen och förestå<br>
ende förrättning i så god tid, att han kan beräknas få behövligt rådrum all<br>
bevaka sin rält. Föreligger risk att köparen skaffar undan eller förstör varan<br>
eller är saken eljesi brådskande behövs dock inle underrättelse. Sådan behövs<br>
ej heller om köparen saknar känt hemvist och det ej har kunnat klarläggas var<br>
han uppehåller sig eller var ombud för honom finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handräckning
får genomföras i köparens frånvaro, om det icke är erforderliga att köparen får
tillfälle att yttra sig vid förrättningen. Är köparen ej närvarande men
anträffas hans make, någon anställd eller annan som har hand om varan, skatt
denne anmodas att närvara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Utmätningsman får vid behov Säkerslälla sökt handräckning genom att<br>
taga vård om varan. Är denna i iredje mans besittning fär i stället förbud<br>
meddelas innehavaren att ulan utmätningsmannens tillstånd lämna ul varan<br>
eller vidtaga annan ålgärd därmed till men för sökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmätningsmannen
fårej längre än nödvändigt upprätthålla åtgärd enligl försia stycket. Har
handräckning ej följt inom två veckor skatt åtgärden hävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Vid handräckning skall ulrnätningmannen värdera varan. Om del behövs
får en eller fiera sakkunniga anlitas att biträda vid värderingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Beslut i fråga om handräckning överklagas hos överexekutor. Över
dennes beslut får klagan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Partsomärmissnöjdmed
värdering eller annan ålgärd vid handräckningen är oförhindrad att väcka talan mol
den andre vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visar
ej säljaren alt han väckt lalan vid domstol inom en månad efter handräckningens
genomförande eller, om förrättningen inom den tiden överklagats, inom en månad
efter del överexekutors beslut meddelas, får köparen hos utmätningsmannen lyfta
det belopp som enligl 10 S försia stycket kan ha blivit nedsatt hos denne.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
1 fråga om handräckning gäller i övrigt utsökningslagens (1877:31 s, 1)<br>
beslämmelser i lillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återtagande
genom domsverkslällighet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
I fråga om verkställighet av dom, varigenom köparen har förpliktats<br>
åleriämna vara som sålts genom avbetalningsköp, gäller vad nedan sägs och i<br>
övrigi utsökningslagens (1877:31 s, 1) bestämmelser i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om verkställighet görs skriftligen eller muntligen med ingivande av domen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12
S försia och iredje siyckena, 14-16 SS saml, om ej domen föreskriver annat, 17 S
äger motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Part som är missnöjd med
utmätningsmannens värdering är oförhindrad att väcka talan mot den andre vid
domstol. Visar ej säljaren alt han väckt sådan talan inom en månad efter
verkställigheten eller, om förrättningen inom den tiden har överklagats, inom
en månad efter det beslul av högre instans vunnit laga kraft, får köparen hos
utmätningsmannen lyfta det belopp som enligt 10 S försia slycket kan ha blivit
nedsatt hos denne,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utmätniiigsförbiid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Vara som har sålts genom avbetalningsköp får ej utmätas för fordran på<br>
grund av köpet. Vad nu sagls gäller dock ej om kreditfordringen har<br>
betalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>, då lagen (1915:219) om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avbetalningsköp
upphör att gälla. Äldre lag gäller dock fortfarande i fråga om köp som har ingåtts
före den nya lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förekommer i lag eller
annan författning hänvisning till eller avses annars däri lagrum som har
ersatts genom föreskrift i den nya lagen skall i stället denna tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>110</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i konsumentkreditlagen (1977:000)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 17 och 22 SS konsumentkreditlagen (1977:000) skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lydelse
enligt prop. 1976177:123</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
kreditgivaren utnylGa rätt att återtaga vara, skall avräkning göras mellan
honom och köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
tilgodoräknas härvid va-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Köparen tillgodoräknas härvid va-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>rans
värde vid återtagandet. Vid råns värde vid återtagandet. Värdet<br>
beräkning av värdel äger 3 lagen beräknas efter vad kreditgivaren kan<br>
(1915:219) om avbelalningsköp mol- anlagas uivinna genom alt ombesörja<br>
svarande lillämpning.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>varans försäljning på lämpligi säll.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditgivaren
får tillgodoräkna sig den obetalda delen av kredilfordringen efter avräkning
enligt 13 S samt i förekommande fall dröjsmålsränta, dock ej enligt högre
räntefot än som anges i 6 S räntelagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditgivaren
får därjämte tillgodoräkna sig ersättning för följande kostnader för
återtagande av varan, nämligen exekutionsavgift, skälig kostnad för transport
av varan samt utgift för inställelse vid förrättning för återtagande, om
inställelsen har varit påkallad för tillvaratagande av kreditgivarens rält. Vid
beslämmande av ersättning för utgift för inställelse äger beslämmelserna om
beräknande av ersättning av allmänna medel titt vittne motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
mål om handräckning för åleriagande får kreditgivaren, enligt vad regeringen
närmare föreskriver, tillgodoräkna sig även skälig ersättning för eget arbete
med anledning av målet samt arvode till ombud eller biträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om handräckning och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om handräckning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verkställighet
av dom, som anges i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>verkställighet av dom, som anges i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21
S tredje stycket, äger i övrigt 10 </span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>21 S tredje slycket, äger i övrigt 12 </span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>tredje
och fjärde siyckena. 12-15 \i</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>första och tredje styckena samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>och
16 Jörsta slyckel lagen</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>14-20 avbeialningsköplagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>(1915:219)
om avbelalningsköp mot-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>(1978:000) motsvarande tiUämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>svarande
Ullämpning. Häivid skall</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Härvid skall hänvisningarna i 18 </span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>hänvisningen
i 14 i} andra slyckel Ull</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>iredje siyckei och 20 i Ijärde siycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
jörsta styckei avse 18 JÖrsia</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>lill 10 Jörsia styckei avse 18 jörsta</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Slycket
denna lag.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>slyckel denna lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äldre
bestämmelser gäller dock i fråga om köp som har ingåtts före lagens
ikraftträdande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>111</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives alt
10 kap, 10 S brottsbalken skall ha nedan angivna lydetse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Lydelse enligl prop.
1976177:123</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=20 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=70>
<tr>
<td valign=top align=left height=70 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad i 8 kap. 13 S sägs
om inskränkning i åklagarens åtalsrätt skall äga motsvarande tillämpning beiräffande
annat i detta kapitel omförmält brott än grov förskingring och sådan
trolöshet mot huvudman som är att anse som grov.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olovligt förfogande över
egendom, som kommit i gärningsmannens besinning genom avtal, enligt vilket äganderäilen
skall öveigå först sedan betalning erlagls eller som innehåUer Jörbehåll om återtaganderäli
som avses i 1 lagen (1915:219) om avbelalningsköp eller 15 <) konsumentkre-(Inlagen
(1977:000), må ej åtalas av åklagare, med mindre åtal av särskilda skäl finnes
påkallat ur atlmän synpunkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olovligt förfogande över
egendom, som kommii i gärningsmannens besittning genom avtal, enligt vilket
äganderätten skall öveigå först sedan beialning erlagts, eller som gärningsmannen
eljest innehar på grund av krediiköp med Jörbehåll om återlaganderätt, må ej
åtalas av åklagare, med mindre ålal av särskilda skäl finnes påkallat ur atlmän
synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>BUaga
2 Sammanställning av remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslaget till avbetalningsköplag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.1 Göta
tiovräit: Hovrätten delar utredningens uppfaltning att del möter<br>
betänkligheter att i anslutning till förbättringar för konsumentköpare<br>
avskaffa skyddsregter för näringsidkande avbetatningsköpare, eftersom<br>
avbetalningsköpel alltjämt spelar en beaktansvärd roll vid kapitatsvagare<br>
näringsidkares anskaffning av nödvändig utmstning för rörelsen. Såsom<br>
utredningen anför tatar praktiska skäl för att de bestämmelser som i<br>
fortsättningen bör gälla för avbelalningsköp utanför konsumentkreditom<br>
rådet får bilda en ny lag som ersätter den nuvarande. Hovrätten kan alltså i
allt<br>
väsentligt ansluta sig till det förstag lilt avlDetalningsköplag, som
utredningen<br>
lagt fram, och har endast smärte påpekanden att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrättens mening har den föreslagna lagtexten i vissa falt fått en mindre
lyckad utformning. Sålunda bör, i den mån beslämmelserna i lagen till sitt
saktiga innehåll överensstäinmer med konsumentkreditlagens regler, samma
uttryckssätt användas. En översyn bör därför göras i detta hänseende. Därvid
bör jämväl vissa uttryck omformuleras etter utgå. Enligt hovrättens mening kan
exempelvis uttrycket "särhåtlet" i 5 § med fördel ersättas av
"särskilt" och "den andre" i 18 och 20 §S, ulan att missförstånd
uppstår, hell utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.2 Bankinspektionen
ansluter sig till vad utredningen anför om behovet av<br>
den föreslagna lagregleringen och anser förstaget ägnat att läggas lilt grund
för<br>
lagstiftning. Inspektionen vill emellertid framhålla, att rättsförhållandena är<br>
och bör vara väsentligt andra än när det gäller konsumentkrediter. Även om<br>
många näringsidkare, som gör avbetalningsköp, är ekonomiskt svagare än<br>
säljarna, torde det motsatta förhållandet i belydande utsträckning vara för<br>
handen. Avbelalningsköp utgör en av fiera tänkbara former för finansiering<br>
som i regel kan tämligen fritt övervägas som alternativ titt andra, exempelvis<br>
leasing och banktån mot säkerhet i företagsinleckning. Intresset av att skydda<br>
köparen får vägas mot intresset av möjligheter för säljaren och dennes<br>
kreditgivare att skydda sin fordran, vilket i sin tur blir av betydelse för
dessas<br>
möjligheter och benägenhet att använda kreditformen i fråga. Rent allmänt<br>
finns det knappast anledning att i den nya, för näringsidkare avsedda<br>
avbetalningsköplagen, uppställa längre gående skyddsföreskrifter för<br>
köparna än som finns i nuvarande avbetalningsköplag, som dock på sin tid<br>
närmast utformades med tanke på konsumentkrediler och så sent som 1953<br>
undergick en omfattande översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagen avser liksom 1915 års lag endast avbetalningsköp betr. vilka
säljaren förbehållit sig återtaganderätt. Lagens syfte är alltså att reglera denna
rätt, I betänkandet diskuteras om det finns anledning alt betr. näringsidkares
avbetalningsköp införa bestämmelser som ansluter titt konsumentkreditlagens
föreskrifter om informationsplikt, kontantinsats och möjlighet för köparen att
vid irepartsförhåtlanden göra invändningar mot annan kreditgivare än säljaren.
Inspektionen delar utredningens mening att sådana bestämmelser inte erfordras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.3 RSV:
Både konsumentkreditlagen och avbetalningsköplagen avser alt<br>
reglera avtal om försäljning av vara, när betalning inte sker kontant och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>säljaren
förbehållit sig rätten att återta varan om betalningsvillkoren inte uppfylls av
köparen. Förslaget till avbetalningsköplag är i materiella och andra hänseenden
utformat i nära överensstämmelse med konsumentkreditlagen. Det kan därför
starkt ifrågasättas om det inte vore bällre att sammanföra bestämmelserna för
båda formerna av avbelalningsköp, konsument- och näringsidkarköp, i en lag.
Det kan inte anses vara något onaturiigt att i samma tag ge regler om kredit
endast till konsument medan lagens regler om avbetalningsköp gäller för
samtliga köp, såväl försäljning lill konsument som till näringsidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheien i Göteborgs distrikt:
Förslaget innebär att den nuvarande avbetalningsköplagen ersätts med en ny som
anpassats till konsumentkreditlagens systemalik och terminologi. En samordning
har också skett i sak. Mot denna ordning finns i och för sig intet alt erinra.
Härvid bör man självfallel beakta att behovet av skyddsregler för köparen inte
är lika framträdande i kommersiella förhållanden. Ur kronofogdemyndighetens
synpunkt innebär emellertid lagstiftningstekniken, att avbetalningsköp uppdelas
i två lagar, vilket kan leda titt en oenhetlig räiistillämpning samt
svåröverskådliga regler för allmänheten. Enligt kronofogdemyndighetens
uppfattning hade den norska modellen med en lag för alla kreditköp varit att
föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Haparanda distrikt: Den nya
avbetalningsköplagen bör så långt del är möjligt ansluta sig titt konsumentkreditlagens
systematik och terminologi. Avgörande sakliga skillnader mellan de båda
lagstiftningarna bör i möjligaste mån undvikas. Denna anpassning kommer att ha
sitt kanske allra största värde för den personat vid kronofogdemyndigheterna
som kommer att praktiskt få tillämpa lagstiftningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheien i Malmö distrikt: Den
nuvarande avbetalningsköplagen är trots vissa reformeringar i viss mån
otidsenlig och i behov av en förnyelse. Kronofogdemyndigheten anser därför,
liksom utredningen, att behov föreligger av en ny lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndighetema
handlägger åriigen ett stort antal återtagnings-mål. Myndigheterna har därför
stor erfarenhet av såväl juridisk som praktisk tillämpning av lagen. Den
föreslagna avbetalningsköplagen innehåller inte så revolutionerande nyheter att
tillämpningen av den föreslagna lagen kan bereda kronofogdemyndigheterna större
svårigheter än vad fallet är med nuvarande lag. Kronofogdemyndigheten har
därför inte något att invända mot förslagets utformning utan anser att det kan
ligga till gmnd för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.7 Kronofogdemyndigheten
i Väsierås distriki: Såvitt kronofogdemyndig<br>
heten kan förstå för nu gällande avbetalningsköplag anses ha fungerat i<br>
huvudsak väl och därför torde behovet av en reformering av lagen i och för sig<br>
böra betecknas som måttligt. Så måste särskilt anses vara fallet, om<br>
avbetalningsköp hänföriiga titt kategorien konsumentköp kommer att<br>
specialregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
emellertid mer än sextio år förflutit från tillkomsten av avbetalningsköplagen
och en omfattande lagstiftning till skydd för köparen i varierande konsumentpräglade
avtalsförhållanden tillkommit, torde dock</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>trots
allt ett visst behov av en översyn av lagens bestämmelser få anses föreUgga.
Och givetvis är det angeläget, att avbetalningsköplagens terminologi och
systematik anpassas titt nyare konsumentköprättslig lagsliftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som man sålunda söker anpassa avbetalningsköplagen till<br>
sistnämnda slag av lagstiftning måste man dock ha i minnet del förhållandet,<br>
all vid avbelalningsköp mellan näringsidkare i deras rörelser behovet av<br>
skyddsregler till köparens förmån ter sig mindre angeläget än då köparen är<br>
konsument.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
kronofogdemyndighetens uppfattning lorde här föreliggande förslag till avbetalningsköplag
i stort sett lämpa sig väl att antas som gällande tag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronqfogdemyndiglieien i Växjö disirikl: Den
nuvarande avbetalningsköplagen har i praktiken i slort sett fungerat väl. De
olägenheter som finns med lagen har visal sig vid konsumenlkreditköp. Del är
exempelvis kronofogdemyndighetens skyldighel att återta vara som ingår i beneficiel.
Sedan konsumentkreditköpen överförts till den föreslagna konsumentkreditlagen
finns enligt myndighetens mening inte skäl att i sak göra några större
ändringar i avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Statens induslriverk: Det visar sig enligl
utredningen att särskilt de mindre och medelstora förelagen i stor utsträckning
använder sig av avbetalningsköp när det gälter inköp av utrusining för
rörelsen. Industriverket ser med tillfredsställelse att reglerna avseende
återtagande av varan och krav om förtidsbelalning m. m. preciseras och utformas
såatt köparen ges bättre skydd än vid nuvarande lagstiftning. Från de
synpunkter industriverket har att beakta tillstyrker verket utredningens
förslag om ny avbetalningsköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l.l.lOGoUands
handelskammare: Utredningens målsättning har varil att i enUghet med direktiven
skapa rättsregler titt köparens förmån. Men att som i konsumentkreditlagen i
detalj föreskriva krav på t. ex. minsta kontantinsats, vidgad upplysningsplikt
o. dyl. har ansetts främmande för direkta kommersiella köp, en uppfattning som
hell delas av handelskammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>SPK har efter granskning av det framlagda förslaget
till avbetalningsköplag ej funnit anledning föreslå några ändringar i detsamma
utan vill för sin del tillstyrka att lagstiftningen ifråga genomföres i
anslutning till konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>NO: Kreditköputredningens förslag all ersätta den
nuvarande avbetalningsköplagen med en ny som kommer att gälla huvudsakligen
för avbetalningsköp mellan näringsidkare tillstyrks av NO. Tanken att avbetalningsköpare
som driver näring skutte ställas utan del skydd som avbetalningsköplagen Htlills
gett medan konsumenternas skydd på förevarande område genom konsumentkreditlagen
väsentligt stärks måste naturiigtvis som utredningen gjort avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyddsintresset
när det gäller kommersiella avbetalningsköp är emellertid inte lika stort som
när det gäller konsumentköp vilket leder till att man här måste använda sig av
delvis andra bedömningsgrunder. Dessa olikheter i skyddsintresse gör det
motiverat att, av de skäl som utredningen anför, inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>överföra
konsumentkreditlagens bestämmelser om t. ex. minsta kontantinsats,
informationsplikt för säljaren och irepartsförhåtlanden till den nya avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditköputredningen
har också övervägt frågan om särregler för krediter till sådana näringsidkare -
exempelvis hantverkare, tantbrukare och fiskare -som skulle kunna anses ha
samma behov av skydd som konsumenter i kreditförhållanden. Utredningen hardock
av både praktiska och principiella skäl avvisat en sådan särreglering. NO
ansluter sig till utredningens ståndpunkt i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden i övrigt leder titt att den nuvarande avbetal<br>
ningsköplagens bestämmelser i stor utsträckning förs över titt den nya tagen<br>
med de ändringar som föranleds av konsumentkreditlagens terminologi och<br>
systemalik. På några viktiga punkter har emellertid konsumentkreditlagens<br>
lösningar i sak fött genomstag i den nya avbetalningsköplagen. Dessa<br>
ändringar innebär att köparens ställning i förhållande titt säljaren stärks<br>
jämfört med nu gällande avbetalningsköplag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
har inte i och för sig några invändningar mot att köparnas ställning vid
kommersiella avbetalningsköp stärks något genom dessa anpassningar till konsumentkreditlagens
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges kronofogdar anser förslagel
till avbetalningsköplag vara i väsentliga delar mycket väl underbyggt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges advokalsamfund: Samfundet delar
utredningens mening att det inte bör ifrågakomma att som en följd av reformer
på konsumentkreditområdet avskaffa förefintligt skydd utanför detta område.
Det bör följaktligen alUjämt finnas särskilda tvingande lagregler för
avbetalningsköp utanför konsumentkreditområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förestagna lagen kommer i allt väsentligt att gälla för kommersiella
avbetalningsköp, dvs. transaktioner där såväl köpare som säljare är näringsidkare.
Med hänsyn härtill och då konsumentens skyddsbehov blivit väl tillgodosett i konsumentkreditlagen
synes det enligt samfundels mening inte finnas skäl att införa regler som i
nämnvärd omfattning stärker köparens ställning utöver vad som gäller enligl
nuvarande lag om avbetat ni ngs köp. Utredningen har beaktat denna allmänna
synpunkt, och samfundet tillstyrker tagförslaget med de undantag som nedan
anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
anser att samma uttryckssätt bör användas i den nya avbetalningsköplagen och konsumentkreditlagen
i den mån bestämmelserna har samma sakliga innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund: Förbundet vill rent
allmänt ifrågasätta om avbetalningsköp mellan näringsidkare nödvändigtvis måste
regleras i en särskild och så pass detaljerad lag. Måhända kan eventuella
missförhållanden i avbetalningskontrakt lösas med hjälpav generalklausulen i 36
§ avtalstagen. Förbundel motsätter sig emellertid inle att reglema om avbelalningsköp
moderniseras genom införandet av en ny tag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges grossistförbund: Vi tillstyrkeratt
föreliggande förslag till ny avbetalningsköplag i huvudsak läggs till grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund: 1 utredningens förslag
tigger att avbetalningsköplagen skatt vara helt skild från konsumentkreditlagen.
Vi anser att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ensådan
uppdelning är riktig eftersom situationen fören fysisk person skiljer sig från
en juridisk person i ganska stor omfattning. Särskilt gälter detta när den
juridiska personens ekonomiska ansvar är slarkt begränsat på grund av använd
företagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har vid bedömningen av betänkandet haft att ta ställning till på vilket sätt
säljarnas och köparnas intressen skall balanseras. Detaljhandeln uppträder i
denna fråga som både säljare och köpare. En konsekvens därav är att vi inte
ställer högre krav och anspråk på de regler som skall gälla för näringsidkare i
egenskap av avtetalningsköpare från detaljhandeln än de detaljisterna själva är
beredda alt leva upp titt såsom avbetalningsköpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.18 SHIO:
Över huvud taget ftnns det anledning att förmoda att många av<br>
de problem som utredningen har velat komma tilträtta med på ett smidigare<br>
sätt kan lösas genom en tillämpning av 36 § avtalslagen. Den generalklau<br>
sulen ger stora möjligheter att komma åt oskäliga villkor i avtal och andra<br>
rättshandlingar på förmögenhetsrättens områden. På så sätt kan avtalsvillkor<br>
jämkas etter lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt med hänsyn till<br>
avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade<br>
förhåltanden och omständigheterna i övrigt. Det borde vara enklare och mer<br>
ändamålsenligt att använda sig av den lagstiftning som finns än att stifta nya<br>
lagar mot problem som ändå inte upplevs vara av någon större dignitet av<br>
dem som skulle kunna tänkas drabbas av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan i och för sig tänka sig att en näringsidkares situation i extrema fatt kan
vara jämförbar med en konsiuments och att han därför kan behöva det skydd som konsumentkreditlagen
skall ge. Men i huvudsak för man utgå ifrån att näringsidkaren är insatt i
ekonomiska realiteter och i övrigt har sådan vana vid ekonomiskt
ansvarstagande, att likheten med konsumenten är försumbar, SHIO, som företräder
de små och medelstora företagen och därmed sådana näringsidkare som skutte
kunna fatta inom den kategori avbetalningsköplagen avser alt skydda, har ej
ansett detta vara något problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär inte heller några större förändringar jämfört med nuvarande
tag, varför vi i princip kan ansluta oss till den allmänna utformningen av
förstaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>AFdelar utredningens bedömning att det vid sidan av
den reglering av avbetalningsköp som finns i konsumentkreditlagen alUjäml bör
finnas särskilda lagregler för övriga avbetalningsköp. Tack vare att konsumentköplagen
avskiljts menar dock KF att nya avbetalningsköplagen icke i alla lägen och med
samma styrka som tidigare behöver ta sikte på att skydda köparen. Lagen kommer
endast undantagsvis all bli lillämplig på avtal som icke är träffade mellan två
näringsidkare i och för deras rörelser. På grund härav anser KF att en i och
för sig önskvärd anpassning till konsumentkreditlagens systematik och
terminologi icke får ske på bekostnad av säljarens berättigade intressen i
kommersiella förhållanden, KF vilt därför i stort ansluta sig titt de lösningar
som förordas i de särskilda yttrandena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska företagares riksförbund: Avbetalningsköp i
den nuvarande tagens mening spelar en viktig <span style='text-transform:uppercase'>hdII
</span>bl. a. vid mindre företags anskaffning av fordon och maskiner. Detta
gäller såväl vid etablerandet av rörelse som vid expansion. Åkerier och
entreprenadföretag är exempelvis ofta helt beroende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
denna kreditform. Det i betänkandet framlagda förslaget titt avbetalningsköplag
avser att reglera sådana avbetalningsköp som faller utanför konsumenlkreditlagens
tillämpningsområde. Den föreslagna lagen kommer därför att gälla för
kommersiella avbetalningsköp, dvs. transaktioner där såväl köpare som säljare
är näringsidkare. Enligt förbundet betyder detta alt andra bedömningsgrunder
gör sig gällande än vad som är fallet vid konsumentköp, varför förbundet
ansluter sig till utredningsmannens förstag titt allmän utformning av avbetalningsköplag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>/./?/■'tillstyrkerenuppdelningavavbetatningsköpenpåtvålagarenligt
förslagel. Härigenom ges såväl konsumenter som näringsidkare möjUgheter att i
ett sammanhang och i en lag överblicka ett avbelalningsköps legala
konsekvenser. Dessutom förbättras fömtsättningarna fören mer överskådlig
rättstillämpning. Vad nu sagts utgör inte något hinder föratt regelsystemen i
stor utsträckning, som också förestås, materiellt är identiska, Särtegler för
konsumentkrediter bör förankras i speciella, påtagliga konsumentintressen.
Utredningen har vidare i förslaget anknutit titt konsumentkreditlagens
terminologi och systematik. Även detta synes LRF ändamålsenligt och tillstyrkes.
LRF kan i princip ansluta sig till den allmänna utformningen av förslaget till
ny lag om avbetalningsköp. Det kan dock på några punkter diskuteras huruvida
den gjorda avvägningen mellan säljarens och köparens intressen är den
lämpligaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska handelskammarförbundet och Skånes
handelskammare: Handelskammarförbundet/handelskammaren kan titt en början
konstatera att den av utredningen valda tekniken för reglering av förevarande
område innebär att avbetalningsköpen kommer att regleras av två separata och
fullständiga lagar, en för konsumentområdet och en för övriga avbetalningsköp.
Den ena tagen blir således icke supplementär litl den andra, såsom fallet för
närvarande kan sägas vara i förhållandet mellan konsumentköplagen och köplagen.
För avbetalningsköpens vidkommande synes en tagreglering uppdelad på separata
lagar skapa störst klarhet och bäst fömtsättningar för lätthanterlighet i
rättstillämpningen, Handelskammarförbundel/handels-kammaren vill därför för sin
del tillstyrka att avbetalningsköpen regleras genom två olika lagar såsom
utredningen förutsatt. Vid valet mellan att låla konsumentkreditlagen
kompletteras av den nuvarande avbetalningsköplagen elleralt införa nya regler
för avbelalningsköp utanför konsumentområdel vill handelskammarförbundet/handetskammaren
förorda del senare atternativet. Handetskammarförbundel/handetskammaren får
således förorda att det nu framlagda förslaget blir föremål för lagstiftning.--------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att konsumentkreditlagen och den nya avbetalningsköplagen utformas som
fristående och fullständiga lagar, uppkommer inte i någon nämnvärd grad fråga
om analogitillämpning av lagama på det område som inte omfattas av respektive
tag. Likväl är givetvis frågan om förhållandet mellan de materiella reglerna i
de båda lagarna av stort intresse. Handets-kammarförbundet/handetskammaren
noterar härvid med lillfredsställelse att reglerna i de falt de behandlar samma
problem i stor utsträckning är identiska i de båda lagförslagen. Handelskammarförbundel/handelskam-maren
vilt betona vikten av att reglerna på konsumentområdet inte avviker från de
regler som gäller i övriga fall annat än då klart påvisbara och preciserbara
konsumentintressen tatar härför. Så långt det är möjligt, med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beaktande
av sådana konsumentintressen, bör regler om avbetalningsförhållanden, liksom
andra förmögenhetsrättsliga förhåltanden, vara generellt giltiga. Det torde
vara av betydande intresse för såväl näringsidkare som konsumenter att oklarhet
i rättstillämpningen inte skapas i onödan genom dubbet uppsättning regler av
olika innehåll där så inte är oundgängligen påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska sparbanksföreningen: Mot bakgmnd av de
intressen som föreningen har att tillvarata för sparbankernas räkning finner
föreningen betänkandet väl avvägt och lillstyikerdet därför, dock med de
ändringar som föranleds av experterna Casons, Deullars och Hjärpes särskilda
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.24<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>MRF: Nuvarande avbetalningsköplag är i vissa delar svårpenetrerad.
Genomgripande ändringar i lagen har inverkat menligt på dess systematik. Det
kan på grund härav finnas skäl all göra en altmän översyn av lagen för att
erhålla en mer systematiskt riktig tagtext. Härtill kommer alt det är lämpligt
all eftersträva en samordning beträffande terminologi och systematik mellan avbetalningsköplagen
och konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
synpunkter får i allt vä<;enttigt anses tillgodosedda genom det nu
remitterade förslaget till ny avbelalningsköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det i och för sig är lämpligt att eftersträva en samordning mellan avbetalningsköplagen
och konsumentkreditlagen, så följer inte härav att det är nödvändigt att ändra
de materiella reglerna i avbetalningsköplagen för att skapa likhet med konsumentkreditlagen.
Ändringar av nu angivet slag torde ovillkoriigen kräva att det finns ett
bestämt reformbehov, dvs. att vissa av bestämmelserna i den nuvarande avbetalningsköplagen
i den praktiska tillämpningen visat sig medföra uppenbara nackdelar för endera
eller båda parterna i ett avtalsförhållande. Vid denna bedömning måste beaktas
att avbetalningsköplagen huvudsakligen kommer att reglera förhållandena vid avbelalningsköp
mellan näringsidkare. Vid sådana avbetalningsköp gör sig andra bedömningsgmnder
gällande än som har relevans vid konsumentköp. MRF:s överväganden skatt ses mol
denna bakgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska akeriförbundet och Svenska laxiförbundet
tillstyrker de av utredningen framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska busstrajikförbundet: Några närmare
uppgifter om i vilken omfattning avbetalningsköp förekommer inom den verksamhet
förbundet företräder föreligger inte. På rent erfarenhetsmässiga grunder finner
förbundel dock den bedömning som utredningen redovisat i avsnitt 3,6 vara
realistisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma gmnder, vilka i sin tur bl. a. kan relateras titt förbundets återkommande
kontakter med företrädare för tillverkare och leverantörer av produkter till
trafik- och terminalföretagen, kan konstateras alt avbetalningsköpen hittills inle
kommit att framstå som något väsentligt problemområde för inblandade parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
uttalat önskemål av kreditköpsregler med avseende på de transporttjänster som
busstrafikföretagen själva ulför har inte förekommit, Förbundel har därför inga
anspråk på att utredningen borde ha tagit upp frågan om utvidgning av reglemas
tillämplighet till detta område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det vid granskningen i övrigt av utredningens förslag inte framkommit något som
skulle kunna bli till nackdel för medlemsföretagen har förbundet med dessa
kommentarer inget att erinra mot att förslagen läggs titt grund för ny
lagstiftning på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.27 Sveriges
schaktenireprenörers riksjörbund: Den kategori näringsidkare<br>
vårt förbund företräder är i stor utsträckning beroende av de krediter de kan<br>
erhålla genom avbetalningsköp. Mer än 50 % av de verksamma schaklen-<br>
treprenörerna är enmaskinägare, tekniskt yrkeskunniga men ifråga om köp<br>
och avtal jämställda med konsumenter. 1 förhållande till kreditgivarna är de<br>
beroende av samma skydd som föreslås för köparna i konsumentkreditlagen.<br>
Då avbetalningsköplagen avser alla kategorier av näringsidkare, och en<br>
gränsdragning skulle vara svår att åstadkomma, är det motiverat med en<br>
separat lag, men den bör enligt vår uppfattning samordnas med konsument<br>
kreditlagen i större utsträckning än som skett. I något fall anser vi att
lydelsen<br>
i nuvarande avbetalningsköplag bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Informaiionspllkl
vid marknadsföring av kredit</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.28 Sveriges
schaktentreprenörers riksförbund: Med hänsyn till att många<br>
mindre näringsidkare är oförmögna att rätt beräkna sina räntekostnader bör<br>
den effektiva räntan anges under 2 § i likhet med i konsumentkreditla<br>
gen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kontantinsats</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.29 Sveriges
schaktenireprenörers riksförbund: Enligt de för vår bransch<br>
utarbetade standardvittkoren (Maskin 75) skall minst 20 % av köpeskillingen<br>
eriäggas före leverans. Vårt förbund har under många år med skärpa hävdat<br>
att kravet på en kontantinsats av viss storleksordning förhindrar oöveriagda<br>
nyanskaffningar och medför att den nyetablerade maskinägaren känner ell<br>
större ansvar för sin verksamhet. Vi kan ej ansluta oss litl utredningens<br>
synpunkter att bestämmelser om kontantinsats skulle försämra finansie<br>
ringssituationen försvaga företag. En huvudregel bör medtagas sorn anger en<br>
lägsta kontantinsats för att förbehåll om återtaganderätt skatt kunna åbero<br>
pas. Bestämmelsen bör kompletteras med förbud mot lån av säljare eller<br>
annan kreditgivare i likhet med vad som anges i konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Treparislörhåtlanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.30 Kronofogdemyndigheien
i Västerås distriki: En fråga, som då och då<br>
komplicerar handläggningen av återtagningsmåt hos kronofogdemyndig<br>
heten är den, huruvida äganderättsfdrbehållet gått föriorat genom att säljaren<br>
utnyttjat av köparen utfärdad växel eller annan löpande förbindelse och<br>
därigenom skall anses ha fött likvid för köpeskillingen. Med det komplicerade<br>
kreditsystem, som numera existerar, förekommer en mångfald variationer,<br>
som kanske endast obetydligt skiljer sig från varandra men som kan föranleda<br>
motsatta svar på frågan om äganderältsförbehållets bestånd. I direktiven för<br>
utredningen ålades de sakkunniga att överväga de frågor, som kunde<br>
aktualiseras av det s. k. trepartsförhållandet. Dessa överväganden har också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lett
till att man i regeringens proposition 1976/77:123 föreslagit förbud mot
användande av vissa fordringsbevis - främst växel och andra löpande skuldebrev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet framhåller kreditköputredningen att det faller sig naturligast all allljämt
låta allmänna regler om trepartsförhållanden gälla utanför konsumentkreditområdet.
Denna uppfattning torde man tveklöst kunna ansluta sig till. Det skulle
emellertid ha varit av stort värde för de rättstillämpande myndigheterna om
utredningen vetat verkställa en pro-bteminventering inom del aktuella
rättsområdet och kanske med utgångspunkt i denna inventering dra upp de
riktlinjer för den fortsatta rättstillämpningen, som berörda undersökning
möjligen skutte ha kunnat ge underiag för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.1.31<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges föreningsbankers förbund: Enligt
förbundets uppfattning kan ifrågasättas om inte förbudet mol dubbla betalningshandtingar
med fördel skulle kunna tillämpas även på kommersiella avbelalningsköp, i vart
fall som en särtegel för sämre ställda näringsidkare. Skyddsaspekterna gör sig
även gällande här om än inte med samma styrka som på konsumentsidan. En viktig
faktor är att bruket av dubbla betalningshandtingar ofta inte är raiionelli ens
för säljarna. Säljarnas möjligheter att överiåta avbetalningsfordringar på
bank underiättas inte genom innehav av fordringsbevis vid sidan av avbelalningskontrakl.
Snarare medför detta komplikationer ur administrativ synpunkt för både köpare
och säljare men framförallt för banken. Förbundet vill med det anförda inte
påyrka införandet av ett straffsanktionerat förbud mot betingande av dubbla betalningshandtingar
vid kommersiella avbetalningsköp. Däremot kan möjligen ifrågasättas att regler
med diskuterad innebörd kan införas om man i framtiden skulle komma fram titt
alt särregler för sämre ställda näringsidkare ändock erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges schaklenlreprenöivrs
riksjörbund: Enligt den i betänkandet </span><span style='font-family:Verdana'>gjorda
materialredovisningen har vårt förbund ej haft någon erinran mot att
växelförbindelse lämnas på krediibeloppet. Det hardock förekommil all del varit
till uppenbar nackdel för köparen. Med hänsyn härtill skutte en bestämmelse i
likhet med 11 § i konsumentkreditlagen------------------------ vara befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skatterättsliga
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.33 /?5F
anförde i sitt remiss\'ar över betänkandet Konsumentkreditlag<br>
(SOU 1975:63) vissa skatterällsliga synpunkter såvitt avsåg räntans behand<br>
ling vid kreditköp. Titt komplettering av dessa synpunkter kan här upplys<br>
ningsvis anföras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomstbeskattningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rättsfallet RÅ 1968 ref 54 medgavs avdrag i form av åriiga värdeminskningsavdrag
för ränta, expeditionskostnader och avbetatningstittägg som inräknats i det i
köpekontraktet angivna inköpspriset för en i åkerirörelse på avbetalning inköpt
lastbit. Rättsfallet har kommenterats i Skattenytt 1969 s. 190 och 243.
Härefter kom 1970 regeringsrättens pleniavgörande, RÅ 1970 ref 9, där räntan
förklarades avdragsgill även om den ingick i avbetalningspriset.
Avbetalningstillägg och expeditionskostnader ansågs inte avdrags-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gilla.
I detta mål var dock fråga om köp på avbetalning av personbit för privat bruk.
Näringsidkares köp på avbetalning av rörelseinventarier får i skattehänseende
bedömas mot bakgrund av dessa båda rättsfall. För näringsidkaren kan dock
räntan även betraktas som en direkt avdragsgill kostnad medan övriga nämnda
kostnader för räknas in i värdeminskningsunderia-get.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mervärdeskatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nu gällande regler i andra stycket av anvisningarna till 14 § lagen om
mervärdeskatt skall avbetalningstillägg, finansieringstiltägg, ränta och annat
pristillägg som skall eriäggas av köparen enligt avtalet räknas in i det vederiag
som utgör gmnd för det beskattningsvärde på vilket skatten beräknas. Det kan upplysas
att mervärdeskatteulredningen i betänkandet (Ds B 1977:6) Översyn av
mervärdeskatten. Del 111, föreslår den ändringen av nu gällande regler att det
i vederlaget skall räknas in avbetalningstillägg och varje annat pristillägg
som skall eriäggas av köparen enligt avtalet utom ränta, se bet. s. 125-127 och
207. Slatsmaktema har ännu inte tagit slällning lill förslaget. Om det
genomförs ankommer det på RSV att ge erforderlig vägledning i fråga om vad som
bör inrymmas under begreppet ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2
Tillämpningsområde m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2.1
RSV: Avbelalningsköp förekommer dets mellan näringsidkare och konsument och
dels mellan näringsidkare. Vidare kan förekomma köp mellan konsumenter och köp
där konsument säljer till näringsidkare. Sistnämnda typer av köp är relativt fö
till antalet. Det bör ges så enkla, entydiga och lättiUämpade regler som
möjligt om vilkendera av lagarna som är tillämplig. Detta är väsentligt såväl
för avtalsparterna som för kronofogdemyndigheterna. Dessa skall i ett återtagningsmåt
snabbt och enkelt kunna bedöma situationen och handlägga målet på ett korrekt
sätt. Enligt konsumentkreditlagen och föreliggande förslag titt avbetalningsköplag
skall konsumentkreditlagen gälla beträffande - något förenklat uttryckt - köp
där näringsidkare säljer en vara till konsument huvudsakligen för privat bmk
medan avbetalningsköplagen skall omfatta alla övriga falt. Enligt RSV:s mening
kan det diskuteras om inte lagarnas tillämpningsområde borde bestämmas på annat
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det torde vara lättare att
konstatera alt del är fråga om ett köp mellan näringsidkare i och för deras
rörelser än att stå fast att avtalet avser annat slags köp. Redan uppgift om
parterna-firmanamn, kontorsadress-gerofta besked om köpets art i detta
avseende. Näringsidkarköp torde som regel avse dyrare varor vilka också titt
sin art skiljer sig från varor som köps av konsumenter för privat bruk. Av
kontraktet torde alltså regelmässigt klart framgå alt båda parterna är
näringsidkare. Skutte detta inte vara fallet bör det vara enkelt för parterna -
vilka båda oftast är bokföringsskyldiga -att visa detta förhållande i en tvist.
Man kan utgå ifrån alt avtal mellan två jämställda parter, som båda är vana vid
affårsmässiga uppgörelser, mer exakt ger uttryck för avtalels verktiga innehåll
och även beaklar de omständigheter som kan bli betydelsefulla vid inträffat
kontraktsbrott e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man anser all det generellt setl är enklast att konstalera om ett avtal ingåtts
mellan två näringsidkare borde konsekvensen bli att denna grupp för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utgöra
ena lagens tillämpningsområde och alla övriga avbetalningsköp hänvisas till den
andra lagen. För kronofogdemyndigheternas del torde en sådan ordning minska
gränsdragningsproblemen vid den praktiska tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en sådan ändring skutte avbelalningsköp där både säljare och köpare är
konsumenter eller där näringsidkare köper av konsument komma att regleras av konsumentkreditlagen
och inte av avbetalningsköplagen. 1 och för sig torde varken konsumentkreditlagen
eller avbetalningsköplagen vara lämplig för dessa udda situationer fär vilka
ingen av lagarna ärdirekl avsedd. Del är emelleriid inte uteslutet att den
generellt mer köparväntiga konsumentkreditlagen i vissa avseenden skutte vara
att föredra. 1 vart fall är ju ena parten samma som i "normalt" avbelalningsköp
som hör under konsumentkreditlagen. Enligt RSV:s mening lorde det vidare vara
en fördel om sådana näringsidkarköp där varan delvis - kanske titt stor del -
är avsedd att användas för privatbmk reglerades av avbetalningsköplagen. Det är
oftast fråga om bilar, bålar, husvagnar och liknande. I dessa fall har köparen
som regel förvärvat egendomen i rörelsen med utnyttjande av de förmåner han
därigenom kunnat få. Eftersom han är näringsidkare behöver man ej heller utgå
ifrån att han inle kan ta tillvara sin rätt gentemot säljaren och han bör
därför anses tillräckligt skyddad genom avbetalningsköplagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2.2------------------------------------ Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: Enligt lagförslagets första<br>
paragraf är lagen tillämplig på avbetalningsköp som inte omfattas av<br>
konsumentkreditlagen. Detta innebär att avbelatningsköptagen avses inne<br>
fatta bl. a, avbelalningsköp mellan privatpersoner. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår frekvensen av avbetalningsköp mellan privatpersoner finns i utredningen
inte redovisat något underiag för bedömning. Ett sådant underiag bör kunna tas
fram genom exempelvis förfrågningar hos kronofogdemyndigheter om förekomsten
av ansökningar om handräckning för återtagande av avbetalningsgods i fall där
parterna utnyttjat avbetalnings-köpsformen i egenskap av privatpersoner. Visar
det sig då att sådana avbetalningsköp förekommer i en icke obetydlig
utsträckning, anmäler sig frågan humvida de avsteg som lagförslagets
bestämmelser om avle-latningsköp innebär i förhållande till konsumentkreditlagens
motsvarande bestämmelser är acceptabla i det icke kommersiella förhållandet
mellan två privatpersoner. Här aktualiseras fnimför allt skillnaderna när del
gäller krav på kontantinsats och h>egränsning av återtaganderätt med hänsyn
titt varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2.3 Kronojbgdemyndigtieten
i Haparanda distrikt: I 2 § lämnas en definition<br>
på termer som förekommer i tagen. I specialmoliveringen till denna paragraf<br>
(sidan 106) anges all till kreditkostnad hör bl. a. försäkringspremier som<br>
erläggs av säljare. Enligt nuvarande avbetalningsköplag för säljare tillgodo<br>
räkna sig försäkringspremie som en särskild post i vidräkning i samband med<br>
återtagning. Någon motsvarighet finns inte i den föreslagna lagen i annan<br>
mån än att försäkringspremien upptas som kreditkostnad och på så sätt<br>
räknas säljare tillgodo. Emellertid konstaterar utredningen alt kreditkostnad<br>
ulgör som regel ett av framtida faktorer oberoende belopp. Alt uiredningen<br>
använt begreppet "som regel" torde sammanhänga med att kredilkostnaden
i<br>
vissa fall icke kan exakt beräknas i förväg då den kan vara knuten till det vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varje
lillfälle gällande diskontot. 1 de fall säljare redan vid köpet tar på sig
betalningsansvaret för försäkringspremier bör dessa självfallet kunna hänföras
till kreditkostnad. Nu är det väl ändock ytterst sällan säljaren tar på sig att
hålla godset försäkrat för köpares räkning. Del ankommer på köpare alt hålla
godset försäkrat i enlighet med de särskilda kreditvillkoren. F. n. lorde det
vara först i de fatt köpare försummat försäkringsplikten som säljare får träda
till och skydda sin egendom genom att erlägga oguldna förfallna premier. Om en
sådan av säljare eriagd premie skatt läggas titt kreditkostnad kan det -
förutom att delta icke överensstämmer med definitionen på kreditkostnad - vid
återtagning ge anledning titt svåriösta problem. Försäkringspremier, särskilt
inom bilhandeln, kan uppgå titt belydande belopp och avse årslånga perioder
framåt i tiden, SkatI sådan försäkringspremie gollskrivas säljaren i sin
helhet, skall den gollskrivas endast lill den del premien avser utnyttiad
kredittid och hur skall förfaras om premien täcker tid utöver avtalad
kreditlid. Storleken på premierna kan också medföra alt det belopp som ej
inbetalts i rätt tid lätt påverkas på ytterst kännbart sätt. Den nuvarande avbetalningsköplagens
regler om beaktande av eriagda försäkringspremier har fungerat bra, varför
kronofogdemyndigheten inte är beredd lillslyrka förestagen ändring. Skutte
försäkringspremierna likväl med hänsyn till konsumentkreditlagen böra hänföras
till kreditkostnad bördetta klart framgå av definitionen, varjämte av 5 S
närmare bör framgå hur stor det av premien säljare för tillgodoräkna sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.3
Återtaganderätt och betalning i förtid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Köparens
rätt alt beiala i förtid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.1 RSV:
Köpare skall enligt förstaget - liksom enligt konsumentkredit<br>
lagen - alttid ha rätt att betala sin skuld till kreditgivaren i förlid, (Något<br>
missvisande formulering på s, 108, andra stycket, försia meningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få enhetlighet mellan konsumentkreditlagen och avbetalningsköplagen och
undanröja tvekan bör andra stycket ändras så att där liksom i 12 § konsumentkreditlagen
direkt anges att köparen alttid har rätt att beiala sin skuld i förtid.
Hänvisning till 8 § kan då utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
Jör återtaganderätt och rätt all kräva betalning i Jöriid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.2 Göta
hovräti: 14 § finns bestämmelser om förtidsbetalning. Säljaren för<br>
kräva sådan endast om han gjort förbehåll härom samt köparen genom att<br>
åsidosätta förpliktelse på grund av avbetalningsköpel har äventyrat säljarens<br>
säkerhet i varan eller om köparen på visst sätt är i dröjsmål med betalningen.<br>
Rätten titt förtidsbetalning då köparen äventyrar säljarens säkerhel i varan<br>
utgör, i förhållande titt nuvarande lag, en nyhet. Enligt hovrättens mening<br>
kan det i praktiken uppstå svåra tillämpningsproblem när det skatt bedömas<br>
huruvida en köpare skall anses ha äventyrat säljarens säkerhel i varan.<br>
Avsaknaden av en sådan regel har, enligt hovrättens erfarenhet, icke våtlat<br>
olägenheter hittills. Skulle behov av en sådan bestämmelse ändå anses<br>
föreligga, bör fömlsättningen för dess tiltämplighel preciseras. Det bör enligt<br>
hovrättens mening icke finnas utrymme alt tillämpa bestämmelsen i andra<br>
falt än när beaktansvärda skäl ger anledning därtill. Detta kan exempelvis<br>
uttryckas så att köparen genom att åsidosätta förpliktelse på grund av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avbetalningsköpet
uppenbart har äventyrat säljarens säkerhet i varan. Delsamma bör gälla ifråga
om ålertaganderätlen enligt 7 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.3 Kronojögdeniyndigheien
i Göieborgs distriki: Beträffande förstagets 4 § 2<br>
och 7 § 2 kan bestämmelsen om en tiondel respektive tjugondel av heta<br>
kreditfordringen som utgångspunkt för kvalificerat dröjsmål ifrågasättas.<br>
Kreditfordringsbeloppet torde regelmässigt vara ett lägre belopp än det belopp<br>
som motsvaras av gällande avbetalningsköplags avbetatningspris. På grund<br>
härav uppstår kvalificerat dröjsmål vid ett lägre belopp än enligt nu gällande<br>
tag, vilket innebär en skärpning som minskar köparens skydd. Ifrågasättas<br>
kan om inte avbetalningspriset bör lagas som utgångspunkt i nu berörda<br>
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i samma paragrafer till en respektive två månader föreslagna lidsgränsen anser
kronofogdemyndigheten böra möjliggöra fler frivilliga uppgörelser och därmed
måhända nedbringa antalet återtagningsansök-ningar och därigenom öka köpaiens
skydd. Utredningsmannens förslag tillstyrks därför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.4 Kronofogdemyndigheten
i Vä.xjö disiriki: Den obetalda delen av kredit<br>
fordringen som är förfallen enligt avbetalningsplanen sätts i relation till<br>
kredilfordringen i stället för i den nuvarande lagen till avbetalningspriset.
Det<br>
belopp som måste vara förfallet för rält alt kräva förlidsbetalning eller
begära<br>
återtagande blir lägre enligt förslagel än enligt den nuvarande tagen. Häremot<br>
har myndighelen inte funnit något att erinra. Man har föreslagit samma<br>
bestämmelse i konsumentkreditlagen och del bör vara lämpligt - inte minst<br>
vid kronofogdemyndigheternas handläggning - att man har samma regler i<br>
båda lagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
kan man ställa sig betänksam lilt den ökning av tidsfristen för betatningsförsummelse
som föreslagits. Det måste föreligga kvalificerat belatningsdröjsmål då
säljaren inger målet för återtagande. Tid för förrättning skall utsättas och
köparen skall om inte särskilda undantagsfall föreligger tillstältas
underrättelse om förrättningen. Han skall fö behövligt rådmm att bevaka sin
rätt. Det kommer således att förflyta ganska lång lid från förfallodagen innan
återtagande kommer till slånd. Detta kan vara titt nackdel för säljaren,
särskilt om köparen är på obestånd eller upphört med sin näringsverksamhet och
inte längre har något intresse av varan. Han kanske t. o. m, vidtar åigärder
för att sälja den, 1 många av dessa fall kan säljaren emellertid tänkas kunna
åberopa åt(irtaganderätl genom att köparen på gmnd av kontraktsbrott har
äventyrat säljarens säkerhel i varan. Med hänsyn härtill och till det lämpliga
i att härvidlag ha samma regler i konsumentkreditlagen och avbetalningsköplagen
bör förslaget -ehuru med en viss tvekan - kunna accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.5 Bankinspektionen:
Utredningens förslag om vad som skall kvalificera<br>
för krav på förtidsbelalning etter återtagande innebär en lindring för köparen
i<br>
förhållande lilt nuvarande tag om avbelalningsköp. Förslaget innebär<br>
väsentligt minskad möjlighet för säljföretag att tiltvarata sina intressen om<br>
köparen brister i betalning på grund av obestånd. Därmed försämras också<br>
säkerheten för kreditinstitut som finansierar sätjföretagens krediter. Detta<br>
kan inverka på företagens möjligheler att med oförändrade viltkor refinan<br>
siera sig i kreditinstituten och därmed också oförmånligt påverka kreditkost-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>naderna
för avbetalningsköpare i allmänhet. Inspektionen får i denna fråga ansluta sig
till det vid betänkandet fogade särskilda yttrandet. -14 § 2 och 7 § 2 uttrycks
samma sak på olika sätt. Ett likartat ordval lorde vara ägnat all underlätta
förståelsen av beslämmelserna och förordas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska företagares riksjörbund: Förbundel vilt här
anföra att köpobjekten i kommersiella transaktioner ofta representerar
betydande värden och att den förestagna förlängningen av tidsfristerna kan
medföra slora olägenheter för kreditgivarna. Den vid avbetalningsköp vanliga
kredittiden för olika typer av maskiner som säljs till näringsidkare ligger
mellan 12 och 60 månader. För större och dyrare maskiner är motsvarande
kredittid för närvarande 36-60 månader. Därmed kan den tidsfrist som en köpare
kan komma i åtnjutande av uppgå till heta tre månader eller mer. Med hänvisning
härtitt instämmer förbundet i experterna Cason, Deullar och Hjärpes förslag att
bestämmelsen i nu gällande lag om avbelalningsköp kvarstår med tillägget att
säljare alltid skall ha rätt att kräva förtidsbetalning eller att återta vara
så snart förfallen del av kreditfordringen har varit utestående i mer än två
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Även Gotlands handelskammare, handelskammaren Jör
Örebro och Västmanlands län, Sveriges Industrijörbund, Sveriges
grossistförbund, SHIÖ, Svenska sparbanksföreningen och Sveriges Jareningsbankers
förbund ansluter sig i denna det lill det särskilda yttrande som avgetts av
experterna Cason, Deullar och Hjärpe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>LRF: Utredningens förstag innebär en begränsning i
förhållande till gällande regler av säljarens rätt att då köparen dröjer med
betalningen kräva förtida iDetalning respektive återtagande. I regel torde
köparen, då återtagande blir aktuellt, redan ha inställt sina betalningar,
försatts i konkurs etter eljest kommit på obestånd. Säljaren bör då utan större
tidsutdräkt kunna återta varan, som annars riskerar att snabbt minska i värde
genom köparens minskade möjligheter och intresse av att ta hand om den. På
denna punkt har experterna i utredningen förordat att gällande återtagarregel
bibehålls kompletterad med en rätt för säljaren att återta varan om förfallen
del av kreditfordringen ulestått mer än två månader. LRF finner i och för sig
goda skäl för denna ståndpunkt. Möjligen skulle dock en kanske lämpligare
avvägning stå att finna i en kompromiss mellan utredningens förslag och
expertförslaget. Återtaganderätt skulle t. ex. kunna knytas till att en större
del av kreditfordringen, t. ex, en tiondel varit obetald kortare tid än två
månader, t. ex, en månad, Samma rätt skutte kunna gälla om förfallen del av
fordringen utestått mer än två månader, LRF hemställer att frågan övervägs ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska bankföreningen och PK-banken: Experterna Cason,
Deullar och Hjärpe har föreslagit att nuvarande regel om återtaganderätt skatt
bibehållas dock med det tillägget att sådan rätt alltid skatt finnas om
förfallen det av kreditfordringen har utestått längre tid än två månader.
Bankföreningen och PK-banken anser att starka skäl har anförts för en sådan
regel. Skutte emellertid denna regel anses alltför sträng, skulle en rimtig mellan-lösning
kunna vara en rätt för säljaren att återtaga varan om t/10 av kredilfordringen
har utestått obetald minst en månad och alltid om en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förfallen
del av kreditfordringen utestått mer än två månader. Teoretiskt skutte en sådan
regel kunna grunda återtaganderätt även om belalningsför-summelsen i det särskUda
fallet avsåg endast ett hett obetydligt belopp. I prakliken borde dock köparen
då oftast kunna åberopa den nya generalklausulen i 36 § avtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska handelskammarförbundel och Skånes
handelskammare: Förstaget innebär en begränsning i förhållande till nu gällande
regler av säljarens rätt att vid köparens betalningsdröjsmål kräva förtida
betalning respektive återtagande. Handetskammarförbundet/handetskammaren ställer
sig för sin del tveksam litl den av utredningen förordade konstruktionen. Som
framhålls i ett särskilt ytirande av experterna Cason, Deullar och Hjärpe har
köparen i det övervägande anttitet falt då återtagande aktualiserats instäitt
sina betalningar, försatts i konkurs etter på annat sätt hamnat i obestånd. I
en sådan situation ter det sig rimligt att låta säljaren utan onödig tidsutdräkt
kunna återta den på kredit sålda varan. Handelskammarförbundet/handels-kammaren
vill således förorda alt förevarande regel ges en sådan utformning att
säljarens krav på reell säkerhet i den sålda varan vid köparens belatningsdröjsmål
icke åsidosätts. Detta synes mera angeläget än att tillerkänna säljaren en
principiellt icke oantastlig och litl sin utformning något diffus rätt litl
återtagande i fatt då köparen liar "äventyrat säljarens säkerhet"
genom annal kontraktsbrott. Handetskammarförbundet/handelskammaren vilt
avslutningsvis beträffande detta stadgande ifrågasätta om inte förevarande
regel borde ulformas lika i konsumentkreditlagen och avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges kronofogdar: Föreningen bedömer
det tveksamt om tillräckliga skäl framlagts i betänkandet för att konstruera
det kvalificerade betalningsdröjsmålel på ett sätt, som avviker från
motsvarande bestämmelse i konsumentkreditlagen. I kronofogdepraktiken lär det
knappast ha iakttagits, att säljare av t. ex. lastbitar och maskiner yrkat
återtagning i andra fatt än då större tietopp än en tiondel av
avbetalningspriset utestått obetalt sedan en längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
vill också peka på att det för den praktiska rättstillämpningen uppenbariigen
är betydelsefullt, att likartade frågor i de båda närbesläktade lagama för en
gemensam lösning, om inte synneriigen starka skäl kan tas fram för en avvikande
reglering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.12 Kommerskollegium:
Av utredningen framgår alt avbetalningsköp<br>
spelar en icke oväsentlig roll vid särskilt mindre näringsidkares anskaffning<br>
av maskiner och annan utmstning som ofta är av grundläggande betydelse för<br>
rörelsen. Detta lalar för att näringsidkande avbetalningsköpare kan ha ett vät<br>
så starkt behov av skyddsregler som konsumentköpare. Kollegiet delar<br>
utredningens uppfattning att konsumentkreditlagen och avbetalningsköp<br>
lagen bl.a. i fråga om varans återtagande bör innehålla ungefär likartade<br>
regler och finner det mot bakgmnd härav rimligt att köparen, oavsett om han<br>
är konsument eller näringsidkare, har minsl en månads lidsfrist innan<br>
säljaren kan tillgripa återtagande. Däremot synes förslaget, alt under viss<br>
fömtsättning tillåta en dröjsmålstid överstigande två månader, vara alltför<br>
långtgående mot bakgrund av de ökade risker för värdeföriuster för säljaren<br>
som delta kan innebära. Enligl kollegiets mening bör därför den senare delen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
4 § 2 och 7 § 2 utformas så att säljaren alltid får rätt alt kräva
förtidsbetalning etter att återta varan så snart förfallen det av kredilfordringen
har varit utestående i mer än två månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>KF: KF anser det riktigt att lagen innehåller
spärrar mot krav på förlidsbetalning etter återtagande på grund av kortvariga
och obetydliga betatningsförsummelser. Tidsfrister och beloppsgränser bör också
såsom utredningen förestagit vara desamma för rätt litl förtidsbelalning och
återtagande. KF biträder även ulredningens mening, att köpare alltid skatt
kunna undvika återtagande genom alt innan återtagande faktiskt sker erlägga
samtliga förfallna poster, dröjsmålsränta och övriga kostnader säljaren haft på
grund av dröjsmålet, men att det vore ett alltför stort avsteg från allmänna
kreditprinciper om köparen på motsvarande sätt skulle kunna undgå krav på
förtida betalning. Med hänsyn titt dessa överväganden beträffande rätten titt förlidsbetalning
anser KF nu gällande 14-dagarsfrist alltför kort. De av uiredningen förestagna
tids- och beloppsgränserna anser dock KF vara alltför generösa mot köpare i
kommersiella förhållanden där det ofta är fråga om stora belopp och många
avbetalningsposter. KF förestår att förtidsbetalning respektive återtagande
skatt kunna utkrävas om köparen är i dröjsmål i mer än en månad med att erlägga
förfallen del av kreditfordringen som uppgår till en tiugondel av heta
kreditfordringen etter om förfallen del av kreditfordringen har varit
utestående i mer än två månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Som
utredningsmannen närmare redovisat är i kommersiella förhåltanden avbelalningsköp
i stor utsträckning den enda utvägen för kapitatsvaga näringsidkare att
anskaffa utmstning för rörelsen. Kreditrisken för säljaren får då bedömas vara
mycket betydande. Mot bakgrund härav och med beaktande av de synpunkter experterna
Cason, Deullar och Hjärpe anfört i sitt särskilda yttrande ifrågasätter
länsstyrelsen om de försämringar för säljaren som lagförslagets bestämmelserom
kvalificerat belatningsdröjsmål som förutsättning för rätt titt återtagande
innebär i förhållande titt nu gällande ordning är acceptabla. Den speciella
karaktären hos avbetalningsköp i kommersiella förhållanden synes motivera en
lösning som närmare ansluter sig titt nu gällande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Väsierås distrikt:
Kronofogdemyndigheten vilt för sin del starkt ifrågasätta det lämpliga i den
föreslagna föriängningen av betalningsfristen. Köpeobjekten i de kommersiella
transaktioner, som del ju i detta sammanhang är fråga om representerar ofta
betydande värden och en förlängning av tidsfristen torde i många fatt kunna
medföra avsevärda olägenheter för säljarna, som dessa vät kan tänkas på ett
eller annal sätl försöka kompensera sig för i sina köpeavtal titt nackdel för
den seriösa delen av kundkretsen. Det vitt mol bakgrund härav synas som om
nuvarande lagbestämmelser på området för anses mera välfunna än de föreslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund: Utredningen föreslår att fömlsätlningarna
för säljarens rätt att kräva förtidsbetalning och återtagande av den sålda
varan skall skärpas titt förmån för köparen. Vad vi känner titt finns del ingen
kritik mot de nuvarande reglema i avbetalningsköplagen. Det fungerar således på
ett tillfredsställande sätt. Vi anser därför att det inte finns någon anledning
att frångå nuvarande bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.17 FlnansieringsföreiagensJÖrening:
Förslaget innebär att köparens dröjs<br>
mål kan vara tre månader eller längre. Om köparen är i dröjsmål i början på<br>
kredittiden kan bestämmelserna innebära att kreditgivaren kan agera först<br>
sedan köparen dröjt i mer än en tjugondel av kredittiden vid vilken tidpunkt<br>
förfallen det av kredilfordringen uppgår titt mer än en tjugondel av heta<br>
kreditfordringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
föreningens mening kan bestämmelsema leda titt obitliga resultat. Detta
särskilt i fall när köparen vid upprepade fall varit i dröjsmål och vid längre
kredittider än 60 månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åberopande av samma skäl och omständigheter som anförts av näringslivets
experter är det föreningens uppfattning att säljaren i kommersiella förhållanden
skall ha möjligheter att genast kunna kräva förtidsbetalning eller
återtagande. Det finns enligt föreningens mening ingen orsak att ge köparen ett
bättre skydd än vad gällande tag om avbetalningsköp, som idag även gäller
konsumenter, ger. Föreningen hemställer därför att bestämmelsen i nuvarande
lag om avbetalningsköp kvarstår oförändrad med de språkliga ändringar som föranledes
av lagförslaget i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.18 MRF:
Nuvarande regler om fömtsättningarna för säljarens rätt att<br>
kräva förtidsbetalning och återtagande av den sålda varan har fungerat<br>
tillfredsstältande i den praktiska tillämpningen. De tidsfrister som finns<br>
föreskrivna i gällande lag utgör en skälig och rimlig avvägning mellan<br>
parternas intressen i avtalsförhållandet. Vid denna bedömning bör beaktas att<br>
de varor som säljs på avbetalning ofta representerar betydande värden, t. ex.<br>
lastbilar, lantbruks- och entreprenadmaskiner etc. Om köparens betalnings<br>
förmåga försämras i sådan grad att denne inte kan fullgöra sina amorteringar,<br>
ärdel ett berättigat intresse för säljaren alt så skyndsamt som möjligt kunna
fö<br>
återta varan. Vid försäljning av lastbit på avbetalning inträffar det ofta att<br>
köparen vid obestånd inte bara underiåter att fullgöra sina amorteringar till<br>
säljaren, ulan även brister i sin belalningsskyldighel titt staten för
förfallen<br>
kilometerskatt, försäkringspremier och andra utskylder. Visseriigen för<br>
köparen i en sådan siluation enligt vägtrafikskattetagen inte bruka fordonet,<br>
men della hindrar emellanåt inte denne från att fortsätta alt bruka fordonet.<br>
De årliga vägtrafikskatlerna för en tung tastbitskombination kan uppgå till<br>
50 000 kr. Ofta är det fråga om åkare, som är helt beroende av det köpta<br>
fordonet försin försörjning. Polisens kontrollverksamhet i angivet hänseende<br>
är begränsad. En föriängning av tidsfristen för återtagning av ett fordon kan<br>
således medföra att detta är belastat med förfallen kilometerskatt för tiden<br>
från uppkommet obestånd till återtagningsförrättningen. För att fordonet<br>
efter återtagningen skall få brukas måste den förfallna skatten betalas. Detta<br>
medför att avbetatningssäljaren - för den händelse denne önskar bmka<br>
fordonet eller sälja detta vidare - indirekt blir tvungen att betala den
förfallna<br>
skatten. Förbundet har hos statsmakterna i tidigare sammanhang hemställt<br>
om att reglerna i vägtrafikskattetagen ändras så att säljaren inte drabbas av<br>
den indirekta skattskyldighet som följer av förbudet att bruka fordonet.<br>
Förbundets hemställan har hitinlitts icke villfarits av statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som ovan anförts är det förbundets erfarenhet att en köpare som befinner
sig i en insolvenssituation icke vinnlägger sig att vårda och underhålla
avbetalningsgods på ett tillfredsställande sätt. Följden härav kan bli att
säljarens möjligheter att tillgodogöra sig ett restvärde på varan kan komma att
äventyras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda anser förbundet att reglema i nuvarande avbetalningsköplag
om rätt för säljaren att vid köparens belatningsdröjsmål kräva förtidsbetatning
eller att återta varan i huvudsak bör kvarstå oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Även Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening
anser att den gällande avbetalningsköplagens regler i denna del bör bibehållas
i huvudsak oförändrade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>FinansieringsJÖrelagens förening: Föreningen utgår
ifrån att i 4 § 2 och 7 § 2 skall förstås så att i förfallen det av
kreditfordringen även ingår upplupen ej förfallen ränta fram titt den dag
kreditgivaren får kräva betalning i förtid resp. får göra gällande förbehåll om
återtaganderätt. Om så ej är faltet får föreningen hemställa att ändring sker i
enlighet med föreningens utgångspunkt. Reglerna skulle annars leda titt att
kreditgivare som tillämpar låneränta (= ränta i efterskott) måste avvakta
åtgärder under en längre tid än kreditgivare som tillämpar förskottsränla för
alt uppnå kravet på en tiondel eller en tjugondel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MRF
instämmer i dessa synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.21<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Haparanda distrikt:! S 2
lagförslaget reglerar frågan om i vilka falt återtaganderätt för göras gällande
i händelse av kvalificerat belalningsdröjsmåt. Del är av utomordentlig vikt att
frågan om tidpunkten för belalningsdröjsmålet nu genom det klara uttalandet i
motiveringen (sidan 112) äntligen lösts. Av detta uttalande framgår, att det
kvalificerade belalningsdröjsmålet alltiämt skall föreligga vid återtagandetilt-fältet.
Enligt den nuvarande avbetalningsköplagen har rått två olika tillämpningar av
bestämmelsen. Vissa myndigheter har fullt riktigt i enlighet med kommentaren
titt gällande avbetalningsköplag ansett att det avgörande för frågan om
återtagande skutte vara belalningsdröjsmålet vid tidpunkten för godsets
återtagande. Andra har hävdat att tidpunkten för målets ingivande titt
utmätningsmannen vore avgörande, även om köpare sedermera gjort avbetalningar
titt säljare, som denne inte avvisat. Den senare uppfattningen har även detatsav
såväl RSV som JO(seJO:s beslut 3145/75,1976-05-13, RIC 39/76). Med hänsyn till
de olika uppfattningarna vore det värdefullt att det av 7 S 2 klart skulle
framgå att förbehållet endast fick göras gällande om det belopp som
konstituerar kvalificerat betalningsdröjsmål alltiämt utestår oguldet när
återtagande skatt ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:
Lagförslaget anger i försia paragrafen som kriterium för avbelalningsköp bl. a.
förbehåll om återtaganderätt. Utredningsmannen betonar (sid. 104) att för alt
ett avbetalningsköp i lagens mening skatt föreligga fordras att förbehållet
enligt allmänna rättsregler är giltigt åtminstone mellan parterna och enligt
sådana regler möjliggör för säljaren att återta varan vid kontraktsbrott från
köparens sida. Ett enligt tagen giltigt återtagandeförbehåll kan alltså sakna sakrätlslig
verkan och därmed värde som kreditsäkringsmedet. Utredningsmannen anger (sid.
80) som krav för att återtagandeförbehåll skall tillerkännas sakrätlslig verkan
bl. a. att förbehållet gjorts av säljaren före varans utgivande. Länsstyrelsen ifrågasätterom
inle undantag från kravet kan vara befogal i det fatt där varan utgivits titt
den andra parten i anledning av hyresavtal som senare ersattes av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 142</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avtal
om avbetalningsköp beträffande varan. Anledning synes inte finnas att för sakrättsligt
skydd i detta fall kräva alt säljaren återtar besittningen till varan, som
därefter ånyo lämnas ut till den andra parten, sedan avtal med återtagandeförbehåll
upprättats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återtagande
på grund av preskriberad fordran</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.23 Bankinspektionen:
1 de i 7 S föreslagna bestämmelserna om ålertagan<br>
derätlen föreskrivs inte såsom i motsvarande beslämmelser i 15 S konsu<br>
mentkreditlagen alt fordran för vilken återtaganderätt tas i anspråk inte för<br>
vara preskriberad. Enligt det nu föreliggande tagförslaget beträffande närings<br>
idkarens avbetalningsköp skutte alltså komma att tillämpas vad som gäller i<br>
fråga om panträtt och som innebiir all pant kan las i anspråk, även om den<br>
fordran för vilken panten gällei är preskriberad. Orsaken till alt avsteg<br>
härifrån skedde betr, återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen var att det<br>
ansågs otillfredsstätlande att förbehåll om äganderätt etter återtaganderätt<br>
kunde utnyttjas, även om själva fordringen preskriberats. Starka skäl ansågs<br>
därför tala för att bestämmelser infördes om preskription av rätten att ta<br>
tillbaka avbelatningsgods. Den effekten uppnåddes genom att såsom villkor<br>
för ålertaganderätlen stipulerades att det ifrågavarande fordringsbetoppet ej<br>
var preskriberat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Återtaganderäiten
kan enligt inspektionens uppfattning liksom panträtten betraktas såsom en
säkerhetsrätt. Den ger en grund för sakrätlsliga anspråk om kredit inte
infrias. Från den utgångspunkten finns ej anledning anlägga en annan syn på återtaganderäiten
än på panträtten. Väsentligt i sammanhanget är emellertid enligt inspektionens
uppfattning att innebörden av en säker-heisrätt som ålertaganderätlen inte
skiftar beroende på kategori av kredittagare. Därför anser bankinspektionen
att samma regel som i konsumentkreditlagen bör gälla näringsidkares kredit enligl
det nu föreliggande förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.24----------------------------------- Kronofogdemyndigheien
i Västerås distrikt: Såsom framgår av utta<br>
landen i betänkandet kan återtagning av vara, som sålts på avbetalning, äga<br>
rum även om den som grund för återtagningen åberopade betalningsförsum<br>
melsen avser fordringsbelopp, som preskriberats. Detta måste enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kronofogdemyndighetens
uppfattning anses vara högsl otillfredsställande.Visserligen torde frågan med f
n. gällande tioårig preskriptionstid ha</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>begränsad praktisk beiydele, men
med en förkortad preskriptionstid,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varom förslag redan
föreligger, kan ju situationen helt förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.25 Sveriges
schaktentreprenörers riksjörbund: I likhei med experten Beck-<br>
Friis anser vi att del i 7 § bör anges att återtaganderätt endast för göras<br>
gällande beträffande ej preskriberad det av fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Köparens
möjlighet att avvärja åleriagande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.26 RSV:
Köparen har möjlighet att genom betalning av vissa poster<br>
förhindra att återtagning sker trots att lilt återtagning berättigande betalnings-<br>
dröjsmål inträffat. Sådan betalning kan ske ända till dess återtagning sker.<br>
Köparen skatt i förekommande fall betala även reparationsfordran och<br>
liknande för vilken avräkningsförbehåll enligt 6 § gjorts. Uppgift om sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fordran
bör därför - om såsom förestagits kopplingsförbehåll inte får ske -inflyta i återtagningsansökningen,
även om den i och för sig inte är av betydelse för handräckningens
verkställighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndiglteten I Växjö disiriki: Förslaget
till ny lag ger köparen möjlighet alt - oavsett orsaken till dröjsmål - avvärja
återtagande genom att betala allt som inte erlagts i rätt lid jämte dröjsmålsränia
samt säljarens kostnader i samband med återtagande. Om köparen betalar den
angivna skulden förekommer det ytterst sällan att säljaren vidhåller sitt krav
på återtagande. Det finns därför inte några invändningar att göra mot den
föreslagna ändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.3.28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Haparanda disiriki: Enligt
8 § andra stycket kan köpare, sedan han råkat i sådant kvalificerat belalningsdröjsmåt
som anges i 7 § 2, hindra att varan alertas på grund av dröjsmålet genom att eriägga
det belopp, som ej betalats i rätt tid jämte dröjsmålsränia och kostnader.
Denna möjlighet synes köpare ha oavsett anledningen till belalningsdröjsmålet
under hela kredittiden. Kronofogdemyndigheien är mycket tveksam titt denna
utvidgning av köparens möjligheter att vid upprepade tillfällen få hindra ett
återtagande ulan alt särskilda skäl för belalningsdröjsmåt föreligger etter ens
behöver redovisas. Visserligen bör de särskilda dröjsmåtsräntorna jämte
kostnaderna som - fömtom i 9 § angivna kostnader - även skall omfatta
eventuella reparationsfordringar och vägtrafikskatter, vara av sådan betydelse
att dessa kan leda till viss återhållsamhet från köparens sida. Likväl torde
bestämmelsen komma att medföra att en viss grupp näringsidkare/ köpare kommer
att utnyttja denna möjlighet. En motsvarighet till nuvarande avbetalningsköplagens
2 § andra slycket med vissa ökade möjligheler för utmätningsmannen att pröva
frågan om belalningsdröjsmålet skatt leda till ett återtagande eller ej hade
varit att föredra. En sådan utformning av bestämmelsen hade gett
utmätningsmannen möjlighet att vägra godtaga delbetalning om ej särskilda skäl
till belatningsdröjsmål företåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Köparens
rän all lösa lillbaka vara som återtaglis</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3.29 Sveiiges
sctiakienireprenörers riksförbund: Oavsett att kraven för<br>
återtagande skärps i den nya lagen bör köparens rätt all inom fjorton dagar<br>
lösa tillbaka varan bibehållas, i likhet med nuvarande tag och konsument<br>
kreditlagen. För köpare som tillfälligt kommit på obestånd bör denna tidsfrist<br>
medges att återiösa varan och för säljaren innebär Ijorton dagars dröjsmål<br>
ingen väsentlig nackdel. Eventuellt kan krav ställas att köparen, så snart han<br>
fått vetskap om att utmätning skett, begär denna frist för att få lösa tillbaka<br>
varan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.4
Reduktion av kreditkostnaden vid betalning i Förtid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen: Vid beräkning av säljarens fordran
vid förtidsbetalning måste den obetalda delen av kreditfordringen minskas med kredilkostnad
som belöper på den ej utnyttjade kredittiden. För beräkning av denna
kreditkostnad anvisas i 5 § lagförslaget en schablonregel enligt vilken
relationen mellan ej utnyttjad kredittid och avtalad kredittid läggs till grund
för beräkningen. Med en sådan beräkning får man emellertid inte ett ullryck för
den verktiga kreditkostnaden för den nyttjade resp. icke nyttjade kredittiden. Tillämpad
på större avbetalningskrediler ger den ifrågavarande schablonmetoden resultat som
så väsentligt avviker från de verkliga kreditkostnadsbeloppen alt metoden
enligt inspektionens uppfattning inle bör föreskrivas i tagen. Det synes
tillräckligt all i lagen anges att kreditkostnad som avser icke utnyttjad
kredittid skall frånräknas, varvid kan förutsättas att rättstillämpningen
normalt kommer att använda den av kreditköpkommittén (SOU 1975:63) diskuterade
formeln (78-regetn).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>RSV: Reduceringsregeln bör vara praktiskt inte
alltför komplicerad att tillämpa och ge ett materiellt rimligt resultat. Enligt
RSV:s mening bör avvägningen mellan dessa intressen i fråga om köp mellan
näringsidkare la större hänsyn till att resultatet blir tillräckligt rättvist
än att regeln är lätt all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillämpa.-- RSV
vitt därför ifrågasätta om inte den s. k. 78-regeln borde i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stället
göras lillämplig. Såsom anförs i särskilt yttrande lilt betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(s.
132 O innebär 78-regetn att reducering sker "med en nära nog matematiskt
korrekt beräkning med hänsyn till utnyttjat kreditbelopp och utnyttiad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kredittid".-- Formeln
för 78-regeln kan utan större svårigheter tillämpas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
kronofogdemyndighet vid återtagningsförrättningar. ---</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Även kronofogdemyndigheien i Göteborgs distrikt,
kommerskollegium, Skånes handelskammare, Gotlands handelskammare,
handelskammaren för Örebro och Västmanlands län, NO, Sveriges advokatsamfund.
Sveriges Industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund, SHIO,
K.F, Svenska företagares riksförbund, LRF, Svenska handelskammarförbundel,
Svenska bankföreningen, PK-banlcen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges föreningsbankersförbund,
Finansieringsföretagensförening, MRF samt Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening
anser att reglerna rörande reduktion av kreditkostnaden vid betalning i förtid
bör utformas så att de ger god matematisk rättvisa mellan parterna. Flertalet
av dessa remissinstanser ansluter sig litl det särskilda yttrande som i denna
del avgetts av experterna Cason, Deullar och Hjärpe samt hänvisar litl 78-regetn
som en hjälpregel. Svenska handelskammarförbundet och Skånes handelskammare
förordar sålunda en matematiskt korrekt reduktion, vilket enligt dem inte
hindrar användning av 78-regeln som hjälpregel. Svenska bankföreningen, PK-banken
och Sveriges föreningsbankers förbund föreslär att reduktionsregeln utformas så
att säljaren för ersättning för den verkliga räntekostnaden. Finansieringsföretagens
förening hänvisar till det nyss nämnda särskilda yttrandet samt framhåller att
reduktionen bör ske enligt de regler som tillämpas vid förtida betalning av lån
i bank och som baseras på beräkning av den effektiva räntan under den tid lånet
löpt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveiiges schakienireprenörers riksförbund: Under
förutsättning att den effektiva räntan anges kan avräkning ske enligt de regler
som tillämpas vid banktån.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.4.5
Föreningen Sveriges kronojbgdar: För samtliga avbetalningsköp skulle införas en
hett ny nomenklatur. Avräkningssystemet skulle avvika från vad som nu gäller.
Föreningen, som fömtser att den förestagna ordningen kommeratt vålla
tillämpningsproblem, vilt ifrågasätta om inte de nu gällande och allmänt
intränade avräkningsnormerna med utgångspunkt från kontantpris och
avbetalningspris bör tillämpas även i fortsättningen. Det måste bedömas som
mycket sannolikt att många avt)etalningskonlrakt under lång tid framåt inte
skulle komma att uppfylla de föreslagna reglernas krav på exakthet, t. ex. vad
gäller redovisning av uppläggningskostnad. Nuvarande regler kan också från
köparens synpunkt betecknas som fördelaktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.4.6 Kronofogdemyndigheien i Eslövs distrikt: Reglerna om förtidsbetatning
skall såvitt avser reducering av kreditfordringen tillämpas även vid den
avräkning som äger rum, om säljaren återtar varan. Då vissa kreditkostnader
uppenbarligen kan vara svåra att exakt ange, finns fog för antagande att
lagregeln kan vålla lolkningssvårigheier för den exekutiva personaten vid återtagningsförrättningar.
Anvisningar från centralmyndigheten om beräkningen av kreditkostnader torde
därför vara erforderiiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.4.7
Göta hovrätt: Det kan finnas anledning uppmärksamma frågan huruvida de
föreslagna reglema om avräkning vid förtidsbetalning skall beaktas av
domstolarna i lagsökningsmål när gäldenären inte inkommit med svar. Motsvarande
problem uppstår när betalningsskyldighet åläggs genom tredskodom. 1 6 §
lagsökningstagen föreskrivs att, om gäldenären erhållit del av lagsökningshandtingarna
men inte inkommer med svar, rätten skall avgöra målet på de skäl borgenären
företett. Tredskodom skall enligt 44 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken gmndas
på kärandens framställning av omständigheterna i målet, såvitt svaranden
erhållit del av framställningen och den ej strider mot förhållande som är
allmänt veterligt. I den mån framställningen ej innefattar laga skäl för
käromålet etter del eljest uppenbart framgår, att käromålet är ogrundat, skall
det ogillas. Med hänsyn till avräkningsregetns tvingande karaktär anser
hovrätten att den bör tillämpas i lagsökningsmål, när gäldenär inte inkommit
med svar. Detsamma börgälla vid tredskodom, om borgenären åberopar ett kontrakt
till stöd för sin talan. Har reduktion enligt 15 S inte gjorls när borgenären
bestämt sitt yrkande, skall sålunda rätteri i sådana fall tillämpa reduklionsregeln.
Eftersom det är tikviddagen som skall vara bestämmande för vilka
avbetalningsposter som skall underkastas reduktion, kan rätlen inte fixera det
belopp som gäldenären har att erlägga ulan för nöja sig med att i sitt
avgörande ange de gmnder efter vilka reduktionen skatt ske. Uträkningen för
sedan ankomma på kronofogdemyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.5
Kopplings- och avräkningsförbehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.5.1
Föreningen Sveiiges kronofogdar: I konsumentkreditlagen införs ett väl
motiverat absolut förbud mot koppling och avräkningsförbehåll. De starka skäl,
som anförts mot att lillåia sådana förbehåll vid konsumentköp, gör sig gällande
även i fråga om övriga avbetalningsköp. I praktiken måste de näringsidkare, hos
vilka återtagning enligt den nya lagen kan komma att verkställas, vara att
jämställa i allt väsentligt med konsumenter. Det finns i sammanhanget skäl att
erinra om att tagstiftaren i 36 § avtalslagen stadgat ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
skydd även för den som utan att vara konsument intar en underiägsen ställning i
avtalsförhållandet. Föreningen anser följaktligen att den föreslagna tagen bör
innehålla förbud mot alla former av avräkningsförbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svenska åkeriförbundet: På en punkt innehåller den
föreslagna nya avbetalningsköplagen en nyhet, nämligen avskaffandet av
säljarens kopplingsrätt av säkerheten i den sålda varan lill även reparationer
m, m. på densamma under avbetalningstiden. Även om genomförandet av detta
förslag lorde leda till en annan kreditvärdering än för närvarande vid
reparationskrediter hos säljaren, synes olägenheterna härav inte vara så stora,
att förslaget bör avstyrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>RSV anser att den f n. föreliggande möjligheten
titt koppling för ersättning för reparation etter annan åtgärd med godset bör
finnas kvar.. Nämnda förbehåll har anseits vara till fördel för både säljare
och köpare och några nackdelar med de gällande bestämmelserna har inte
redovisats i betänkandet. Redogörelsen för förekommande avtalstyper i olika
branscher visar också att kopptingsförbehåtl för reparationsfordringar m. m.
allmänt förekommer. Enligt RSV:s mening bör man-såsom skett närdet gäller andra
frågor - även i detta fall hellre utgå ifrån de faktiska konsekvenserna än
teoretiska resonemang. Det kan vidare anmärkas att situationen för säljaren, om
han har reparationsfordran, blir sämre än annan reparatörs om kopptings-förbehåll
inte fårgöras. Säljaren kan knappast använda sig av retenlionsrätten som
påtryckningsmedel eftersom godsets användning ofta är en förutsättning för
köparen alt kunna fullfölja sina betalningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Västerås distrikt: Givelvis
får sådana förbehåll generellt sett anses otiltt)öriiga med lanke på såväl
köparen själv som tredje man och de bör därför i princip inte fö förekomma, Enligl
kronofogdemyndighetens uppfattning talar emellertid med betydande styrka
omständigheterna för att man även framdeles tillåter - förutom avräkningsförbehåll
-kopplingsförbehåll i fråga om ersäitning för reparation ellerannan åtgärd med
avseende på avbetalningsgodsel. Såvitt myndigheten kan förstå, anfördes vid
införandet av ifrågavarande kopplingsförbehåll i f n, gällande avbetalningsköplag
beaktansvärda skäl härför, som allljämt synes äga fult giltighet. Några
egentliga olägenheter med tillålli.gheten av kopplingsförbehåtlet i fråga har
heller inte försports och utredningens motivering för avskaffandet av detta
förefaller inte övertygande. Enligl myndighetens uppfattning framstår det som
en klar inkonsekvens att såsom utredningen tänkt sig (6 § tagförslaget) tillåta
avräkningsförbehåll i fråga om fordringar av här berört slag men däremoi ställa
sig helt avvisande till kopplingsförbehåll beträffande samma slag av
fordringar. Myndigheten anser sig därför böra föreslå, att även i
fortsättningen kopptingsförbehåtl, som avser fordran på ersättning för
reparation e. d. med avseende på varan, tillerkänns verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.5.5
Kronofogdemyndigheten i Växjö distrikt:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kopplingsförbehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att man av principiella skäl inte bör tillåta kopptingsförbehåtl. Del
saknas enligt utredningen anledning all låla säljaren med stöd av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>återtagandeförbehåll
fö täckning för annan fordran än köpeskillingen. Myndigheten anser att
praktiska synpunkter bör väga över detta av principiella skäl föranledda
ståndpunktstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det saknar så gott som
helt praktisk betydelse för tredje man att säljaren får ett sakrättsligt skydd
i varan för sin reparationsfordran. Varan sjunker i regel i värde i snabbare
takt än avbetalning sker. Det är ovanligt att köparen har ett övervärde i
varan. Om ett övervärde för köparen föreligger och tas i anspråk för tredje
mans fordran kommer ytterst sällan en kopplad reparationsfordran in i bilden.
Man bör därför i praktiken kunna bortse från att kopplingsförbehållen kan leda
till en konkurrenssituation mellan säljaren och köparens övriga borgenärer. Den
av principiella och sakrättsliga skäl föranledda kritiken mot kopplingsförbehåll
för reparationsfordran avvisades på gmnd av praktiska överväganden vid 1953 års
revidering av avbetalningsköplagen. Kopplingsförbehållen har i dag större
praktisk betydelse såväl för säljaren som köparen än vid tiden för 1953 års
lagändringar. Kopptingsförbehålten har såvilt myndigheten kunnal finna i sin
exekutiva verksamhet inte medfört några olägenheter. Man bör därför bibehålla kopptingsförbehåtlen
för fordran på reparation eller annat åtgärd beträffande godset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avräkningsförbehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
har möjlighet att freda sig från åtagande genom förtida betalning. Anvisningar
vad han behöver betala finns i 8 §. Skyldighet att betala kostnad för
reparation eller annan åtgärd med varan föreligger inte enligt förslaget. Genom
det av uiredningen föreslagna avräkningsförbehåltet äger emellertid säljaren
rätt all tillgodoräknas ersättning för reparationsfordran i första hand. Reglema
om förtida betalning mbbas därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avräkningsförbehåltet lorde
kunna göras gällande också då handräckning begärts hos kronofogdemyndigheten. Della
kan medföra praktiska svårigheter vid handläggningen. 1 målet hos myndighelen
får säljaren p. g. a. kopplingsförbudel inte åberopa reparationsfordran. Myndighelen
kan därför vara ovetande om en sådan fordrans existens. Om köparen utnyttjar
sin fredningsräll och eriägger betalning lill kronofogdemyndigheten enligt 8 §
2 st. kan myndigheten bara konstatera alt hinder för återtagande föreligger och
redovisar målet. Säljaren gör emellertid, när han får medlen i sin hand,
avräkning mot reparationsfordran och konstaterar att han fortfarande har en
upplupen fordran enligt avbetalningsköpel, som berättigar till återtagande.
Köparens fredningsräll har då satts ur spel, trots att köparen följt
spelreglerna så som de presenteras i handräckningsmåtet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I och för sig kan problemet
lösas genom förbud att tillämpa avräkningsförbehåll, när handräckning begärts
hos kronofogdemyndighet. Riktigare synes dock vara endera att tillåta både avräkningsförbehåll
och koppting etter att förbjuda både avräkningsförbehåll och koppting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>t.5.6
MRF: Enligt gällande avbetalningsköplag är kopptingsförbehåtl tillåtet om det
avser ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande godset (8 § 2
st,). Bestämmelsen tar enligt förarbetena lill 1953 års ändringar i lagen sikte
bl. a. på bilbranschen. Del ansågs vara till belydande fördel för den
avbetalningsköpare som inte kan betala en reparation kontant, om säljaren
-reparatören - med hänsyn till uppstäitt förbehåll var vittig att avslå från retenlionsrätten
och omedelbart efter utförd reparation tämna ut fordonet elleralt över huvud
åtaga sig en reparation på kredii. Inle minst tänkte man på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fordon
som brukas i yrkesmässig irafik eller eljest i köparens näringsverksamhet.
Köparens förmåga all fullgöra avbetalningarna på köpeskillingen och därmed
behålla biten är i sådana fall ofta beroende av de inkomster som han kan få
genom att använda den. Vid 1953 års revision av lagen var de organisationer som
företräder säljar- och köparintressena angående fordon för yrkesmässig trafik
ense om lämpligheten av kopptingsförbehåtl för reparationer o. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MRF:s erfarenheter har regeln om kopplingsförbehåll i den praktiska
tillämpningen fungerat tillfredsställande och några olägenheter har inte kunnat
noteras. Tvärtom har denna möjlighet att ställa säkerhet uppfattats som positiv
bland både säljare och köpare samt medfört alt köparna erhållit en smidig,
snabb och biltig kreditform ulan att några som helst rättssäkerhetsmässiga
etter administrativa skadeverkningar uppstått för den berörda delen av
företagsamheten. Den har också bidragit titt ökad trafiksäkerhet. Det torde
ofta vara svårt för köpare att erhålla kredit hos annan än säljaren för att fö
nödvändiga reparationer till stånd. Detta gäller särskilt beträffande sådana
köpare som är att anse som småföretagare, t. ex. en åkare som bedriver
verksamhet med endast en eller ett par lastbilar. För denna kategori av köpare
skulle ett avskaffande av kopplingsförbehåtlet kunna medföra betydande
ölägenheter om ett reparalionsbehov uppkommer, särskilt om detta är plötsligt
och ofömtsett. Att i en sådan siluation kunna finansiera erforderiiga
reparationer genom upptagande av lån hos bank el. dyl. torde ofta bli svårt inle
minst i lider med kreditrestriktioner. Även om anknytningar till
finansieringssystem skulle kunna medföra en lösning av finansieringsfrågan i gynnsammti
tider, så kan problemet kvarstå för de köpare som saknar sådana möjligheter
eller under perioder med penningknapphet. Ett avskaffande av kopptingsrätten
får enligt förbundets mening en negativ effekt för främst småfiretagare.
Önskemål om stmkturrationali-sering inom kundkategorierna bör enligt MRF:s
mening befrämjas med andra medel än att försvåra trafiksäkerhetsmässigl etter transportekonomiskt
betingade reparationer. Effekten av ett borttagande av kopptingsrätten blir oivelydigi
alt reparatörerna vid utebliven kontant likvid tvingas utnyttja retentionsrätten,
vilket är negativt förde kundersom är omedelbart beroende av fordonel för sin försönning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har enligt förbundets mening inte redovisat att några ölägenheter av kopplingsförbehåll
avseende reparationsfordringar hittills har förekommit i samband med avbe;tatningsköp
mellan näringsidkare. Därtill kommer att frågan om kopptingsförbehåtl i dag lorde
vara av större praktisk betydelse än tidigare, bl, a. på grund av att
kostnaderna för underhåll och reparationer i relation till priset på varan i
dag är större än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det anförda hemställer förbundet om att kopplingsförbehåll
beträffande fordringar för reparationer eller liknande åtgärder med avseende på
godset skatt tillåtas i samma omfattning som enligt nu gällande avbetalningsköplag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
må tilläggas att nu anförda synpunkter har relevans ej blott för åkare och
annan yrkesmässig trafik, utan i minst lika hög grad för andra företagargrupper
för vilka kopptingsrätten enligt MRF:s mening har lika stor betydelse. Hos en
mycket stor andel av de små och medelstora företagen är motorfordon nödvändiga
inventarier i rörelsen. Detta kan gälla grupper som handel, service,
entreprenörer, tantbrukare, småindustri osv. Under 1950-talet,då övervägandena
till nu gällande regler gjordes, var företagsamhetens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>motorfordonsinnehav
på ett avgörande sätt koncentrerat till åkare etc. I dag har motorismen kommit
att fö generell spridning hos förelagen i gemen som firmabitar av olika slag.
Denna betydande förändring i strukturen måste enligt MRF återspeglas i
lagstiftningen. Det som lidigare var ett mer isolerat problem för den
yrkesmässiga trafiken har i dag generell räckvidd för stora delar av
näringslivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1,5.7
Även bankinspektionen, kronofogdemyndigheten i Göteborgs distrikt,
kommerskollegium, Skånes handelskammare. Gollands handelskammare,
handelskammaren för Örebro och Västmanland, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
industriförbund, Sveriges grossistförbund. Sveriges köpmannaförbund, SHIO,
Svenska företagares riksförbund, KF, LRF, Svenska handelskammarförbundel.
Svenska bankföreningen, PK-banken, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
föreningsbankers förbund, Finansleringsföreiagens förenitig samt Sveriges biUndustri-
och bilgrossistförening anser att kopplingsförbehåll enligt en ny avbetalningsköplag
bör tillåtas i samma begränsade utsträckning som enligt gällande lag. Flertalet
av dessa remissinstanser hänvisar härvid till det av experterna Cason, Deullar
och Hjärpe avgivna särskilda yttrandet eller anför synpunkler liknande dem som
upptagits i detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.6
Uppgörelsen vid återtagande av vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveiiges grossistförbund: I andra stycket anges att
återtagen varas värde skatt beräknas efter vad säljaren kan antagas utvinna
genom att ombesörja varans försäljning "på lämpligt sätt". Detta
uttryck bör i en proposition närmare klargöras. Enligt vår uppfaltning bör
värdet beräknas på grundval av det värde, som kan utfås vid kontanlförsäljning
av objekt inom den rimtiga tid som kan vara erforderiig för att exempelvis göra
en maskin funktionsduglig och förbereda försäljning. Detta torde innebära att
försäljning skall kunna ske inom 1-3 månader. Ett värde på en större maskin är
helt beroende av det aktuella konjunkturiäget och tittgången på iDegagnade
maskiner av likartat slag samt formen för försäljning - kontantförsäljning
eller försäljning mot avbetalning under ett eller flera år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>RSV: Enligt specialmotiveringen (s. 114 O skatt
förfallen, obetald vägtrafikskatt tillgodoräknas säljaren oavsett om han
betalat skatten eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser att skatten inte bör avräknas annat än om den eriagts av säljaren. Det
inträffar att säljaren efter ett återtagande inte avser att bruka fordonel. 1
stället avregistreras eller avställs det eller utförs ur riket. 1 sådant fatt underiåter
säljaren att betala skatten och den bör då inte heller ha tillgodoräknats honom
vid avräkningen. Räknar säljaren däremot med att bmka fordonet eller avyttra
det såsom regislreringspliktigt fordon här i riket bör han, för att skatten
skatt tillgodoräknas honom vid avräkningen, senast vid återtagningstitlfältet eriägga
skatten. - Det medges dock att det i vissa lägen kan vara orimligt att kräva
att säljaren senast vid återtagnirigen skatt betala skatten för att den skall
tillgodoräknas honom. Speciellt kilometerskatten kan uppgå till stora belopp,
kanske till flera 10 000-tals kronor när det är fråga om lunga lastbilar.
Säljaren borde då ha möjlighet att få betala skatteskulden med de medel han
erhåller när han på nytt säljer fordonet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Speciellt
om avräkning skulle resultera i ett saldo köparen tillgodo är det rimligt all
säljaren även i sådana fall får tillgodoräkna sig skatten. Del är möjligt att
frågan inte kan lösas fullt tillfredsställande utan att beslämmelserna om brukningsförbud
bättre anpassas till återtagningssiluationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.6.3 Kronojögdeniyndigheien
i Eslövs distrikt: Kronofogdemyndigheten<br>
hälsar med tillfredsställelse att i specialmotiveringen till 9S uttryckligen<br>
anges, att sådan reparalionsersättning saml väglrafikskalt som säljaren<br>
nödgats eriägga skatt beaktas vid varans värdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter anförs av föreningen Sveriges kronofogdar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Göteboigs distrikt: En
regel bör införas om att säljaren får tillgodoräkna sig betalning av
reparationsfordran hos tredje man som hävdat retentionsrätt titt godiset.
Vidare bör 9 § kompletteras med en uttrycklig regel om att säljaren får
tillgodoräkna sig ullägg för köparen avseende förfallen vägtrafikskatt, under
förutsättning att skatten är betald etter att motsvarande belopp deponerats hos
kronofogdemyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronojbgdemyndlghelen i Haparanda distrikt:
Utredningen berör även frågan hur förfallna icke eriagda vägtrafikskalter för
det innevr.rande och det närmast föregående skatteåret skatt beaktas. Här kan
först anmärkas, att numera även kilometerskalter intar samma inskränkande
särställning och därför bör beaktas på samma sätt som vägtrafikskalter.
Utredningen har tyvärr åberopat föredragande departementschefens enligt
myndighetens uppfattning hett felaktiga uttalanden i frågan i prop, 1974:164,
Kronofogdemyndigheten är av den bestämda uppfattningen att oguldna vägtrafik-
och kilometerskalter skall beaktas vid återtagande endast i de fall säljaren
vid återtagandeförrättningen styrker att skatten erlagts eller då eriägger
skatten Det kan inte vara rimligt att säljare får beakta restförda skatter i
andra fall. Det inträffar bl, a, ej sällan att säljare efter ett återtagande
icke kommer att nyttia etter avyttra återtagel fordon såsom registreringsptiktigt
fordon här i riket. Fordonet avförs eller ulförs ur riket. Räknar säljaren med
att nyttia fordonet eller att avyttra detta såsom registreringsptiktigt fordon
så erlägger han senast vid återtagandetillfället sådana skatter som hindrar
fordonels bmkande. Sådan betalning beaktas vid återtagningen, 1 motsatt falt
underlåter säljaren att eriägga skatterna och del finns då ej heller anledning
beakta dessa vid återtagandet. Betalningsansvaret för sådana skatier kvarligger
ju hos den försumlige köparen. Skutte säljare mot förmodan efter att ha erlagt
skatterna efter återtagandet besluta att avföra ett återtaget fordon från
registret bör han i vanlig ordning kunna söka och eriiåtta restitution på den
ännu ej utnyttjade delen av väglrafikskatten. Att i något fall gå den motsatta
vägen med återkravsrätl för köpare finner kronofogdemyndigheten mindre
lämpligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.6.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheien i Väsierås distrikt: För den
händelse köparen lämnat varan för reparation under sådana förhållanden att den
som verkställt reparationen har rätt att kvarhålla varan som säkerhet för reparalionsford-ringen
(retentionsrätt) och säljaren då för att fö varan återtagen tvingas betala reparalionsfordringen,
förestår utredningen, att hänsyn härtill tas, när varans värde bestäms vid avräkningen
(s, 114). Varan får alltså under angivna fömtsättningar åsättas ett fiktivt
värde och detta kan enligt kronofogdemyndighetens mening inte anses tUlfredsställande.
Värderingen bör nämligen ske</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utifrån
rent objektiva kriterier och sålunda endast baseras på varans substansvärde.
Kronofogdemyndigheten anser därför för sin del, att det måste vara riktigare
att Ijehandta en fordran av ifrågavarande slag som en kostnad för varans
återtagande, som hett öppet tillgodoräknas säljaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
synsätt i fråga om värderingen torde f ö. böra tillämpas, när avbetalningsköpet
avser fordon som inte får bmkas därför att köparen försummat att betala
förfallen väglrafikskalt. Även i sådant falt föreslår uiredningen, att
fordonets värde vid återtagandet bestäms med hänsyn lill all förfallen skatt måsle
betalas föratt fordonet skall få användas. Det förefaller dock som om
utredningen tagit allt för tätt på problemet med den obetalda vägtrafikskatten,
som efter återtagningen lätl kan komma att vålla svåriösta förvecklingar. Som
bekant är del ju köparen som gentemot staten svarar för den debiterade
vägtrafikskatten, som ju kan indrivas hos honom även efter återtagningen, om
säljaren nu inte skutte "lösa" skatten. I linje med vad som tidigare
sagts vad gäller reparationsfordran, kan kronofogdemyndigheten inte finna annat
än att vid återtagningen som värde på det fordon, för vilket skatten för
innevarande etter föregående skatteår inte erlagts, anges fordonets
substansvärde och att säljaren vid återtagningen tillgodoräknas summan av den
obetalda skatten, detta under fömtsättning dock att han senast vid återtagningsförtätlningen
betalar skatten i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.6.7
Kronofogdemyndigheten i Växjö distrikt: Vid återtagande kan den situationen
uppstå - fallen är i förhållande till antalet handräckningsmåt ringa - att
varan finns hos en annan reparatör än säljaren som méd åberopande av retentionsrätt
vägrar att utlämna varan. För att återtagandet skall kunna genomföras tvingas
säljaren betala denna reparationsfordran. Kronofogdemyndigheten har då ställts
inför frågan hur lösenbeloppel skall behandlas vid avräkningen mellan säljaren
och köparen. En det myndigheter lär ha tillgodoräknat säljaren beloppet i avräkningen.
Andra myndigheter har ansett att avbetalningsköplagen utesluter möjligheten alt
ta med en sådan fordran i avräkningen. Skälet är att tagen inte reglerar
förhållandet mellan köpare och en utomstående reparatör. Myndigheterna har
måhända vidare ansett att denna säljarens fordran - så som koslnadsbegreppet är
utformat i avbetalningsköplagen - inle utgör någon kostnad för återtagandet.
Ett uteslutande av säljarens kostnad av detta slag i avräkningen har tett till
att köparen gynnas eftersom denne tillgodoräknas värdet av varan efter
reparationen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med en revidering av avbetalningsköplagen måsle frågan få en definitiv
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
lösningar kan länkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>Man
bortser vid avräkningen från lösenbeloppet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>till
lösenbeloppet tas när varans värde bestämmes,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>Lösenbeloppet
tillgodoräknas säljaren som antingen en kostnad för varans återtagande etter en
särskild post i avräkningen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BeträtTande
de olika alternativen kan anföras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a) 1
detta fall får säljaren utkräva lösenbetopf)el i annan ordning. Lösningen<br>
har den nackdelen att den gynnar köparen, som tillgodoräknas godsels värde i<br>
reparerat skick. Lösningen bör inle accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b) Denna
lösning innebär i realiteten att man "bakvägen" vid själva<br>
återtagandet medger en koppting. Detta stämmer dåligt överens med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningens
förstag att kopplings förbehåll inte skall medges. Öm man tar bort kopptingsförbehåtlen
torde denna lösning dock vara den enda länkbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>c)
Om man låter kopplingsförbehålten vara kvar bör denna lösning införas.
Lösenbeloppet är inte någon kostnad i egentlig mening för godsets återtagande.
Lösenbeloppel bör därför inte tas upp bland kostnaderna. Det blir klarast om
man tar upp den som en särskild post som säljaren får tillgodoräkna sig i avräkningen.
1 lagtexten bör intas att belopp för reparationsfordran som säljaren tvingas
betala för att få återtagande genomfört skatt räknas säljaren litl godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om kopptingsförbehåtlen
kvarstår bör köparen för att avvärja varans återtagande om säljaren yrkar det
betala även reparationskostnad som kan kopplas till kontraktet. Säljarens
betalning av lösenbeloppet måste ske i själva återtagningsögonblicket.
Dessförinnan har köparen möjlighet att betala sin skuld enligt 8 § 2 st, och
låta varan vara kvar hos reparatören. Del kan således inle bli aktuellt för
köparen att betala lösenbeloppet lill kronofogdemyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan i sammanhanget framhållas att man i finsk praxis i avräkningen räknar
säljaren till godo även reparationsräkningens belopp, som säljaren har att
betala innan han får fordonel i sin besittning (SJT 1966 sid, 305),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.6.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges schakienireprenörers riksjörbund: I 9§
artges att säljaren för tillgodoräkna sig bland annat dröjsmålsränta, men där
är ej i likhet med i 17 S i konsumentkreditlagen denna begränsad titt
bestämmelserna i 6 § i räntelagen. Enligt vår mening föreligger ifråga om
dröjsmålsränta ej de principiella skäl som åberopas i utredningen att särskilja
näringsidkare och övriga konsumenter. Vi anser att 9 § tredje stycket bör
kompletteras tiied hänvisning till 6 § i räntelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.6.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronojögdemyndtgheten i Eslövs distriki: I 9 §
anges bland annat vissa kostnader som säljaren får tillgodoräkna sig vid varans
återtagande. Reglerna är överförda från nuvarande lag om avbetalningsköp. Vid lillämpningen
härav har uppstått tvekan hur "ersättning för utgift som säljaren åsamkats
för inställelse vid återtagandeförrätlning, om inställelsen har varil påkallad
för tillvaratagande av hans rätt" skatt tolkas. Erfordras exempelvis
kallelse från kronofogdemyndighet till förrättningen för att säljaren skall
kunna tillgodoräknas denna kostnad?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.6.10 Föreningen
Sveriges kronofogdar: De motiv som för konsumentkredit<br>
köpens del medfört att säljaren inle efter återtagning får kräva ut mellan<br>
skillnad, bör medföra ett liknande förbud i den nya avbetalningsköplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.7
Återtagande genom handräckning eller verkställighet av dom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7.1
/?SFanseratlavbelalningskonirakt skall inges i original när handräckning söks
hos kronofogdemyndighet. Detta krav-som överensstämmer med vad som nu gälter -
motiveras av att kronofogdemyndighet därigenom säkrare kan kontrollera alt
sökanden är saklegilimerad (att kontraktet inte har överlåtits) och all
anteckning om verkställd återtagning kan ske på originalkontraktet. Kronojbgdemyndigheten
i Göteborgs distrikt delar denna uppfattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ht</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheien i Stockholms distriki: Enligt
12 § andra stycket behöver säljaren endast inge styrkt avskrift av
köpehandlingen och inte som nu köpehandlingen i huvudskrift och bestyrkt
avskrift. Trots alt myndighelen på gmnd av erfarenhet hyser vissa tvivel
beträffande lillföriitlighelen hos bestyrkta avskrifter, vilt myndighelen inte
motsätta sig förslaget i denna det. Däremot bör eventuella växlar och andra
löpande handlingar, som har utfärdats av köparen i anslutning till köpet, inges
i original samtidigt med ansökan om handräckning. Dessa fordringsbevis bör av
utmätningsmannen förses med anteckning om alt de har föreletts i mål om
handräckning för återtagande. Risk finns annars för missbruk genom att ett
sådant fordringsbevis kan överlåtas lill någon som förvärvar det i god tro och
kräver köparen trots att fordringen har blivit helt eller delvis betald genom
återtagandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>/Sl-anseraltdet i 12 S skatt anges att ansökningen
även bör innehålla uppgift om köparens person- eller organisationsnummer.
Uppgiften underlättar identifieringen inför återtagandet och bör finnas för
registreringen hos kronofogdemyndigheien, speciellt sedan REX-systemet införts.
Även kronojbgdemyndigheten i Stockholms distrikt anser att köparens
personnummer bör anges, om köparen är fysisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Eslövs distrikt: Det är
inte sältan förekommande att en vara i avbetatningskontraklet beskrives med
enbart typ- och tillverkningsnummer. Varans art framgår inte av köpehandlingen.
Kronofogdemyndigheten ifrågasätter därför om inte uppgift om varans art bör
krävas i ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>RSV: Enligl belänkandel (s. 115 m) skulle
dröjsmålsränta inte behöva yrkas särskilt om åberopat kontrakt innehåller
bestämmelser om sådan ränta eller dom, som begärs verkställd, innehåller
föreskrift om att säljaren skall tillgodoräknas dröjsmålsränta vid avräkning.
RSV vitt dock försin del hävda att dröjsmålsränta inte skatt tillgodoräknas
säljaren i någol falt u|an att denne särskilt yrkat därom. Till stöd fördenna
uppfattning för RSV åberopa vad som anförts i saken av kronofogdemyndigheten i
Haparanda, RSV hemställer att lagförslaget ändras så att dröjsmålsränta
tillgodoräknas endast på särskilt yrkande av säljaren, I yrkandet bör anges
räntesats och den lid för vilken ränta yrkas. Sådant yrkande bör framställas
redan vid ansökningens ingivande till kronofogdemyndighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronojbgdemyndlghelen i Haparanda distrikt: Av 9 S
3 framgår att säljare i förekommande fall får tillgodoräkna sig fömtom den
obetalda delen av kreditfordringen även dröjsmålsränta. Utredningen menaratt
yrkande om sådan ränta skall framställas senast vid återtagandeförrättningen
men tillägger att säljaren anses ha yrkat ersättning för dröjsmålsränta om
åberopat kontrakt innehåller bestämmelser om detta. Kronofogdemyndigheten anser
det olämpligt att yrkande om dröjsmålsränta skall beaktas enbart på grund av
innehållet i de särskilda kontraktsvillkoren. Yrkande om dröjsmålsränia bör
alltid ske och delta yrkande bör icke ske vid återtagandeförrättningen utan
redan vid handräckningsansökans ingivande till kronofogdemyndigheten.
Anledningen härtill är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta avbetalningssäljare underiåter f n. att yrka särskild dröjsmålsränta
från varje posts förfaltodag. De begränsar sitt ränteyrkande till tidpunkten
från sista förfallodagen etter i vissa fall från dagen för ansökans</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ingivande.
Härigenom förenklas heta handräckningsförfarandet. Säljaren slipper undan med
en summarisk uppställning om storleken av förfallna resp. icke förfallna
poster. Kronofogdemyndigheten för ett myckel förenklat ränteulräkningsförfarande.
Förestagen automatisk bevakning av dröjsmålsränta skulle medföra omfattande merarbete
för såväl kronofogdemyndighet som säljare. Näringsidkare emellan kan
kredittiden i vissa fall uppgå titt 48-60 månader. En utföriig specifikation av
de skilda delbetalningarna blir erforderiig. Sådana delbetalningar kan omfatta
regelrätta avbetalningsposter men även reparationskostnader, försäkringspremier
och liknande poster. Även krediteringar kan förekomma. Är dröjsmålsräntan
knuten titt diskontot eller utgörs av en viss procentenhet per månad kan ränteulräkningen
bli väl så komplicerad. Om säljare dessutom får komma med detta ränteyrkande
först vid själva återtagandeförtättningen så bör del för envar som behärskar
det praktiska exekutiva handräckningsförfarandel framstå som helt uteslutet att
återtagandet kan genomföras i ett sammanhang. Vid återtagandeförrättningen är
som regel parterna närvarande, säljare bl. a. för att identifiera och
omhänderta godset men också för att kunna hos utmätningsmannen nedsätta
eventuellt belopp, som vid vidräkningen kan komma köparen tillgodo. Av denna
anledning måste förrättningsmannen ha vidtagit långtgående förberedelseåtgärder
i fråga om vidräkningen. Han skatt strängt taget i normalfallet endast behöva
komplettera vidräkningen med av säljare yrkade instätletse-och transportkostnader,
särskilda värderingskostnader i förekommande fatt och uppgift om godsets värde.
Godset får, som av 10 § framgår, icke utlämnas lill säljare med mindre denne
hos utmätningsmannen nedsatt eventuellt belopp köparen tillgodo. En återtagandeförrätlning
medger icke utrymme för komplicerade ränieberäkningar men ett återtagande bör
enligt kronofogdemyndighetens uppfaltning genomföras vid en och samma
förrättning. Av denna anledning bör det klart framgå av 9 S 3 att säljare i
förekommande fatt får tillgodoräkna sig dröjsmålsränia, dock endast om han senasl
vid ansökans ingivande yrkal della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten i Göteborgs distrikt: 1 specialmoliveringen,
sidan 115, återfinns följande mening: "Innehåller åberopat kontrakt bestämmelser
om dröjsmålsränta kan säljaren anses ha yrkat sådan ränta". Kronofogdemyndigheien
anser uttalandet stå i strid mot 17:3 RB och bör inte föranleda att nuvarande
praxis som uttryckligt yrkande frångås. Ett tUlrälta-täggande motivutlalande
bör därför införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronojögdeniyndigheien i Västerås disiriki: Ofta
torde räntebelopp, som tillkommer säljaren, vara relativt obetydligt och denne
kanske därmed ha ringa intresse att utkräva beloppet i fråga. Att under sådana
förhållanden ålägga utmätningsmannen att praktiskt selt alltid efter mer eller
mindre invecklade räkneoperationer fastställa upplupen ränta förefaller
knappast motiverat. Utredningens förslag kan också i vissa fall tänkas vålla
säljaren olägenheter i form av komplettering med uppgifter om köparens inbetalningar
och därmed förknippad risk för fördröjning av återtagningen.
Kronofogdemyndigheten förestår därför, alt nuvarande bestämmelser om att
säljaren har att framställa formligt yrkande om dröjsmålsränta för alt fö
tillgodoräkna sig sådan vid återtagningen bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheien i Siockholms (Usiriki: Enligt
avbetalningsköplagen gäller i fråga om vissa avbetalningsköp i stället konsumentkreditlagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(1
§ sista stycket). Handräckning enligt avbetalningsköplagen får inte beviljas,
om det finns påtaglig anledning att räkna med möjligheten att avbetalningsköpet
omfattas av konsumentkreditlagen (13 S första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
myndigheten redan i annal sammanhang har påtalat kommer nödvändigheten att
pröva vilken lag, som är tillämplig, att medföra olägenheter, som inte borde
förekomma i en summarisk process. För att undanröja dessa bör beträffande
köpehandlingens innehåll som ytterligare fömtsättning för handräckning
uppställas krav på sådana uppgifter om köparen och säljaren samt ändamålet med
köpet att det av handlingen klart framgår att den gäller ett avbetalningsköp
enligt avbetalningsköplagen. I annat fatt får konsumentkreditlagen tillämpas om
villkoren därför är uppfyllda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7.10
Konsumeniverkel I KO: Den föreslagna avbetalningsköplagen innehåller vissa beslämmelser
som ger köparen ett sämre skydd än motsvarande regler i konsumentkreditlagen.
Detta medför att gränsdragningen mellan tillämpningsområdena förde två lagama
måste ägnas särskild uppmärksamhet. Avgörande för om konsumentkreditlagen är
tillämplig i ett visst falt skall enligt förarbetena till lagen vara vad den
köpta varan skall användas till. I sista hand bör köparens syfte med förvärvet
vara avgörande (prop. 1976/77:123 s. 153 f). Då det inom ramen för ett ordinärt
domstolsförfarande uppstår tveksamhet om ett vissl köp har samband med konsumenlkredit
eller ej, bör frågan normalt kunna utredas på ett tillfredsställande sätt, Annoriunda
förhåller det sig däremot då bedömningen skall göras i samband med att
kreditgivaren begär handräckning för varans återtagande. Avgörande för om
handräckning skall beviljas kan vara alt det inte är fråga om konsumentköp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fall dådet inte är fråga om konsumeniköp för handräckning ske- förulom om köparen
kommii i dröjsmål med betalning av mer än en tiondel av kredilfordringen - om
dröjsmålet överstiger två månader och avser mer än en tjugondelav
kreditfordringen eller ulgöråterstodenavden(13 S2st.och7 § 1 st. förslaget).
Till skillnad från vad som gäller för krav mot konsument för också preskriberad
fordran ligga till grund för handräckning (s. 82). Vidare kan handräckning enligl
förslaget ske om köparen genom att åsidosätta förpliktelse på grund av
avbetalningsköpet -1, ex. genom vanvård av varan, genom att använda den på ett avtalsstridigl
sätt eller genom att underlåta att hålla den försäkrad (s. 107 och 111) - har
"äventyrat säljarens säkerhet i varan". Vid konsumentkredit är detta
inte möjligt. Också i vissa andra falt då handräckning inte för ske om det är
fråga om konsumentköp är handräckning möjlig i de avtalssituationer som
förstaget avser Gfr 21 § andra stycket och tredje stycket konsumentkreditlagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är således fömtsätt att en säljare kan komma alt begära handräckning i ett
sådant fatt då fömtsättningarna för handräckning är uppfyllda enligt avbetalningsköplagen
men däremot inte enl igt konsumentkreditlagen. Det är av rättssäkerhetsskäl
viktigt att handräckning då sker bara under fömtsättning att avtalet verkligen
avsåg annal än konsumentköp. 1 vissa fall kan någon tvekan om avtalets karaktär
knappast råda, t. ex. då avtalet avser egendom som en person normalt saknar
anledning att förvärva annat än för yrkesmässig användning. Många produkter -
såsom personbilar, möbler och vissa hushållsapparater - kan dock lika väl
användas privat som i näringsverksamhet. Som utredningen också framhåller (s.
119) kan gränsdragningsproblem uppkomma. För att handräckning inte av misstag
skall ske enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avbetalningsköplagen
i fall när denna inte borde tillämpas föreslår utredningen att handräckning
skall vägras om det finns "påtaglig anledning räkna med möjligheten att avbetalningsköpel
omfattas av konsumentkreditlagen" (13 S första slycket). Enligl verkets
mening finns det emellertid med en sådan avfattning av regeln stor risk för att
handräckning felaktigt kommer att ske med tillämpning av avt)etatningsköptagen.
Ordet "påtaglig" måste anses innebära all köparen för att avvärja
handräckning tvingas förebringa förhållandevis stark bevisning om ätt en vara
förvärvals för huvudsakligen enskilt bruk. En så utformad regel anser verket
mindre lämplig. Regeln synes i stället böra utformas så att handräckning inte
skatt beviljas om det finns anledning räkna med att avbetatningsköpet omfattas
av konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7.11 Sveriges
advokatsamjund: 13 § försia slycket i förstaget har erhållit en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>formulering
som enligt samfundets mening inte är tillfredsställande. Då</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det klart bör framgå i
vilka falt handräckning kan beviljas enligt tagen, bör 13 § i stället innehålla
en regel av innebörd att handräckning skatt beviljas om det inte är uppenbart
att konsumentkreditlagen skatt tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Göia hovräti: Vad som uttrycks i 13 S första
stycket följer av allmänna principer. Bestämmelsen bör därför utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finansleringsföreiagens Jörening: I 13 § iredje
stycket anges att handräckning för varans återtagande ej får beviljas om
köparen gör sannolikl att varan sålts till oskäligt högt pris. Föreningen anser
att denna konsekvens är alltför långtgående. Enligt föreningens mening bör
handräckning kunna beviljas i de fall förutsättningar för återtagande
föreligger med utgångspunkt från samma varas beräknade skäliga pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sverigesgrosslsijörbund: Eftersom lagen avser avbelalningsköp
mellan näringsidkare, som båda måste fömtsättas ha kännedom om marknaden och
priser, ifrågasätts om inte 13 § tredje stycket kan utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 14 § andra stycket anges
att utmätningsman får bevilja anstånd med handräckning om särskilda skäl föreligger.
Det kan ifrågasättas om inte sådant anstånd bör kunna medges först efter
medgivande etter hörande av den som sökt förrättningen. Bestämmelserna angående
handräckning m. m. i den föreslagna avbetalningsköplagen bör generellt
synkroniseras med motsvarande regler i utsökningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7.15 Kronofogdemyndiglteten
i Haparanda distrikt: Kronofogdemyndig<br>
heten vilt framhålla betydelsen av att anståndsregeln nu utformats motsva<br>
rande 88 c § UL. Den nuvarande anståndsbestämmelsen i 16 § avbetalnings<br>
köplagen har visat sig i vissa falt omöjlig i sin praktiska tillämpning. Där<br>
stadgas nämligen att om säljare medgivit uppskov med sökt förrättning och<br>
på grund därav verkställighet ej har skett då sex månader förflutit från dagen<br>
för ansökningen, ansökningen är förfallen. 1 vissa fall har säljare återkallat<br>
anståndet senast dagen etter någon dag före sexmånadersfristens utgång.<br>
Med hänsyn till alt själva verkställigheten skall ha skett innan fristens
utgång<br>
skulle en strikt tillämpning av anståndsregeln ha medfört att ansökan fött<br>
förklaras förfallen på grund av att erforderiiga förberedelseåtgärder såsom<br>
underrättelse om utsatt förrättning m. m. svåriigen hunnit vidiagas. Utmät<br>
ningsmannen torde dock i de flesia fatt ha tillämpat anståndsregetn enligt<br>
88 c § UL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges schaktenireprenörers riksjörbund: 117 §
anges att utmätningsmannen för anlita sakkunnig att biträda vid värderingen.
Vid värdering av entreprenadmaskiner kan med fog antas alt utmätningsmannen i
allmänhet ej besitter den kunskap som erfordras för värdering. De sakkunniga
som anlitas är ofta knutna till säljföretag i branschen. I specialmoliveringen
anges alt utmätningsmannen måste ha tillgång titt kvalificerade och opartiska
värderingsmän. Del kan ifrågasättas om kravet på opartiskhet blir helt
tillgodosett när värderingsmän anställda hos säljföretag i branschen uppträder
som sakkunniga och värderar maskiner åt varandra. Det vore önskvärt att kravet
på kvalifikation och opartiskhet också framkom i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>RSV: Enligt RSV:s mening bör handräckningsbeslut
kunna överklagas vidare från överexekutor till hovrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att rättstillämpningen
i handräckningsmål skall kunna bli enhetligare är det nödvändigt att målen kan
komma under hovrättens prövning och utmynna i utslag som får publicitet. Också
dessa mål kan innebära ställningstaganden titt svåriösta rättsfrågor och det är
inte rimligt att de tillämpande myndigheterna lämnas utan den vägledning
överinstansernas avgöranden ger. Att målen i princip alltid kan komma även
under allmän domstols prövning hjälper föga. Sådan prövning sker inte i någon
nämnvärd omfattning och avgörandena ger inte svar på frågan hur man bort
förfara i handräckningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I förarbelena borde vidare
diskuteras hur besvär skall handläggas när det överklagade beslutet inneburit
att återtagning beviljats, verkställighet skett och varan återiämnats till
säljaren. Praxis varierar för närvarande. Vissa överexekutorer anser sig -
eftersom lagstöd härför saknas i nuvarande avbetalningsköplag - förhindrade alt
då längre pröva frågan i sak och än mindre kunna förordna om att varan skatt
återställas till köparen. Del har emellertid förekommit att överexekutor,
ibland under åberopande av gmnderna till 50 § utsökningslagen, förordnat att
verkställighet skall gå åter i den mån detta kan ske. Genom alt återiösningsrätlen
utgått ur lagförslaget kan säljaren genast efter återställandet förfoga över
godset. Har man tänkt sig att överprövande myndighet ändå skulle kunna meddela
ett inhibitionsbeslut i den tänkta situationen (med verkan mot säljaren)? Eller
kan det på annat sätt, t. ex. genom alt anknyta säljarens fulla förfoganderätt
titt att kronofogdemyndighetens beslut vinner laga kraft, säkerställas att
köpare genom ett överklagande i handräckningsväg kan komma till sin rält även
sedan återtagningsbeslutei verkställts? I betänkandet (s. 122 m) nämns den
situationen, att köpare menar att handräckning över huvud taget inte bort
meddelas, som exempel på fall när rättelse kan sökas genom att talan fullföljs
till överexekutor. Naluriigen bör även ett sådant beslut kunna överprövas och
ändras efter överklagande. Det är inte tillräckligt att part genom skadeståndsprocess
kan komma till sin rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör också i förarbetena sägas något om överinstansens befogenhet
att ingripa i förfarandet redan innan kronofogdemyndigheten verkställt
handräckningen (särskilt beslut meddelas som regel inte). Det kan inträffa att
köparen inför kronofogdemyndigheten framställer invändningar mot ansökningen
som myndigheten emellertid inte finner utgöra skäl för att vägra handräckning.
Viss tveksamhet lycks råda huruvida köparen då -innan verkställighet sker - kan
erhålla interimistiskt beslut av överexekutor. Överexekutorernas praxis varierar
också beträffande frågan, om besvärspröv-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
förutsätter att kronofogdemyndigheien meddelat ett fonnligt beslut med
anledning av köparens invändningar. Det kan av rättssäkerhetsskäl ifrågasättas
om inte köparen bör ha möjlighet all få verkställigheten stoppad i avvaktan på
överinstansens slutliga beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.7.18 Kronofogdemyndigheien
i Malmö disiriki: Enligt 18 S första stycket får<br>
klagan över överexekutors beslut, liksom nu är fallet, inte föras. 1 special<br>
moliveringen till denna beslämmelse sägs (sid. 122) att del, med hänsyn lill<br>
handräckningsmålens typiskt sett enkla b)eskaffenhet och till den oinskränkta<br>
möjligheten alt väcka talan vid domstot, inle är tillåtet att klaga i högre<br>
instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheten
vilt till en början bestämt påstå att dessa handräckningsmål inte alttid ärenkla,
I åtskilliga mål har utmätningsmannen att ta slällning till myckel besväriiga
och svårlösta spörsmål, vilka många gånger kan vara minsl lika intrikata som
de, som förekommer i utsöknings-målen. Delta utgör skäl nog för att klagorätt
över överexekutors beslut bör tillskapas. Därtill kommer alt den prövning som
sker hos överexekutor inte är mer kvalificerad än den som utmätningsmannen kan åsladkomma.
Utmätningsmännens formella och reella kompetens är i dagens läge inte mindre
än överexekutors. Denne hardärför inte större möjlighet än utmätningsmännen att
ulföra en kvalificerad bedömning. Överexekutor utgör därför numera inte en
reell överinstans utan är i praktiken mera av formell natur. För parterna i återlagningsmålen
måste det därför vara angeläget att klagan i högre instans kan föras. För
utmätningsmännen är det också av intresse att hovrätt skall kunna pröva
handräckningsmål. Hovrättens avgöranden kan på ett hell annat sätt bli
normgivande för utmätningsmannens praxis än vad överexekutors beslul kan bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kronofogdemyndigheien i Väsierås disiriki:
Utredningen föreslår i 18 S första styckei att - i likhet med vad som f n.
gäller - överexekutor skatt vara högsta instans vad beträffar klagan över
utmätningsmannens beslut i fråga om handräckning. Ulan att på något säll
överdriva betydelsen av den inskränkning av besvärsmöjligheten, som berörda
stadgande innebär, vitt dock kronofogdemyndigheten för sin del ifrågasätta, om
det ändock inte skulle fö anses vara befogat att tillåta besvär åtminstone i
hovrätt. Detta skulle nämligen enligt myndighetens förmenande slarka berörda
parters tilltro lilt förfarandet och säkeriigen även bättre uppfylla krav på
likformig rättstillämpning än vad förfarandet med en till överexekutor
begränsad klagorätt kan tillgodose. Dessutom förhåller det sig ju så, att vid
klagomål mot återtagande genom domsverkställighet besvärsräiien inle är
inskränkt till överexekutor. Det föreligger alltså beroende på gru nden för
återtagandet en klar diskrepans i besvärsordningen, som vät knappasl kan påstås
vara sakligt motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.7.20<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges kronofogdar: En särskild fråga
är om överexekutor även fortsättningsvis bör vara sisla instans för prövning av
mål om besvär över kronofogdemyndighets förfärande i handräckningsmål. I dessa
besvärsmål förekommer många gånger komplicerade frågor av både utsök-ningsrätlstig
och civilrättslig karaktär. Det är t. ex. inte realistiskt att åberopa, att
parterna har möjlighet att alltid väcka talan vid atlmän domstol i fråga om
godsets värde. 1 praktiken vill inte säljare eller köpare anlita domstotsvägen.
Erfarenhetsmässigt kan påstås att man regelmässigt föredrar att få sin sak prövad
genom den exekutiva besvärsprocessen. Det bör också framhållas att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erfarenheten
visar att de olika överexekutorerna kommit fram titt skiljaktiga lösningar i
rättsfrågor. I själva verkei lorde det sedan många år föreligga ett behov att
kunna föra vissa av dessa besvärsmål under hovrätts prövning. Föreningen finner
för sin del besvärsbestämmelsen föråldrad och att det är svårförståeligt att
besvär över handräckningsförfarande inte kan prövas av högre instans under det
att den stora massan av okomplicerade utmätnings-besvär utan inskränkning kan
överklagas lilt hovrätterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.8
Förbud mot utmätning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.8.1
RSV: TUI skillnad från vad som föreslagits i konsumentkreditlagen skall
avbetalningsgods enligt avbetalningsköplagen få utmätas för fordran på gmnd av köpel
sedan kreditfordringen slulbelalats. Detta torde vara principiellt riktigt och
överensstämmer också med gällande rätt enligt rättsfallet NJA 1976 s. 128.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fordringar för vilka utmätning i här tänkta situationer skall kunna ske enligt avbetalningsköplagen
men inte enligt konsumentkreditlagen (dvs. fordringar på grund av köpel som
återstår sedan kredilfordringen slulbelalats) avser närmast dröjsmålsränta och rättegångs/tagsökningskostnader,
som är hänföriiga till kreditfordringen. Det är vidare att beakta att om köpare
i förtid, gör slutbetalning enligt förslagets 8 S han också skall betala
eventuell dröjsmålsränia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
belopp del här är fråga om uppgår uppenbarligen ytterst sällan -jämförda med
kontraktsbeloppet - till annat än helt små summor och om utmätning för dessa
belopp sker kommer föremålet för förtättningen naluriigen alt väljas med hänsyn
härlill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den ringa betydelsen bestämmelsen i andra punkten således skulle få
anser RSV att den bör utgå. Som tidigare sagts bör skillnad mellan avbetalningsköplagen
och konsumentkreditlagen inte göras om inte sakliga skäl talar härför,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Andra frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Leasing till näringsidkare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1.1
RSV: S. k. finansiell leasing medför för köparen praktiskt tagel samma faktiska
konsekvenser som ett ordinärt avbetalningsköp, dock med den skillnaden att han
efter hyrestidens utgång inte blir ägare till varan och normalt inte heller för
rätt att köpa varan. Hyrestiden vid denna typ av leasing är ouppsägbar och bestäms
med hänsyn till bl, a, varans ekonomiska livslängd. Hyresavgifterna täcker - fömtom
eventuell vinst - varans anskaffningskostnad (minus påräknat restvärde).
Hyresmannen kan efler hyrestidens utgång i allmänhet fortsätta förhyra varan
mot avsevärt lägre pris. Att han inte ges rätt att köpa varan anges i t)elänkandet
(s, 57) bero på att "hyresavtalet normalt utformas med sikte på att klart
utesluta det från avbetalningsköplagens tillämpningsområde,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förefaller som om det i ett avtalsförhållande av nämnda slag kan föreligga lika
starka behov av skyddsregler för den svagare parten -hyresmannen - som i fråga
om avbetalningsköp. 1 belänkandel redogörs inte närmare för vad kontrakten
normalt stadgar t. ex. om betalningsdröjsmål ellerändra kontraktsbrott. Även om
denna typ av leasing i vart fall ännu inte vunnit större utbredning
ifrågasätter RSV om det inte i detta sammanhang</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>borde
närmare undersökas om tehov föreligger att göra vissa av avbetalningsköplagens
regler - eller liknande - lillämpliga på sådana avtal. Generalklausulen i 36 §
avtalslagen ger visseriigen skydd mot de mest uppenbara orättvisorna. Det torde
emellertid inte vara åsyftat att generalklausulen skall behöva tillämpas i
ofta förekommande, fömtsägbara situationer. Sådana fatt bör regleras direkt i
speciallagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Köparens
ställning vid factoring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Konsumeniverkel I KO: Utredningen har i korthet beröri frågan om köparens
ställning vid factoring (s. 93 O- Bakgrunden är den risk som kan finnas att en
köpare betalar sin skuld på gmnd av köpet till säljaren utan att få
tillgodoräkna sig betalningen eftersom säljaren överlåtit eller pantsatt sin
fordran lill ett factoringförelag och köparen anses vara i ond tro beträffande
överlåtelsen. Även om den factoring som förekommer idag såsom utredningen påstår(s,
93) i princip inte omfattar konsumentfordringar kan det dock tänkas inträffa
att en näringsidkaie som har träffat avtal om fakturabetåning (eller
fakturaköp) felaktigt bedömer att en viss fordran inte avser konsumeniköp och
att han därför pantsätter (eller säljer) den. En konsument kan därför komma att
göra en sådan rättsföriust som anges ovan. Som framgår av riksdagsbehandlingen
av motion 1974:653 borde visserligen risken för detta vara liten (se
lagutskottels utlåtande 1974:28), Med tanke på den omfattning och ekonomiska
betydelse som faktoring har idag och till att riksdagsutskottet 1974 avstyrkte
initiativ i frågan från riksdagens sida bl.a. med hänvisning till det inom
kreditköpkommittén pågående arbetet hade det varit önskvärt att utredningen mer
ingående utrett hithörande problem och övervägt i vad mån särskilda regler - i
form av en ändring av 29 § skuldebrevslagen eller av annat slag - kan anses
erforderliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3 Konsumentkreditlagens
tilliimplighet på konsumenters förvärv av<br>
tjänster m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.1 A'o«i(/wenn'e;A:e?/A'0.-Bestämmelsernaom
kreditköp i konsumentkre<br>
ditlagen avser varor men däremot inte Gänster och andra nyttigheier.<br>
Utredningen berör denna begränsning. Till vad uiredningen i delta samman<br>
hang anför om fristående lån (s. 96) vill konsumentverket anmärka att<br>
villkoren för sådana lån i vissa fall kan komma att bedömas med stöd av lagen<br>
(1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor (avtalsvill korstagen). Det kan<br>
således bli fallet med sådana lån som lämnas av långivare som inte står under<br>
tillsyn av bankinspektionen eller försäkringsinspektionen. Verket kommer<br>
inom kort att ta ställning till frågan vilka åtgärder som kan vara motiverade på<br>
detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
avvisar tanken att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelsema om kreditköp
i konsiimentkreditlagen till Gänster och andra nyltigheter. Även om flera av de
omständigheter utredningen anför som stöd för sin uppfattning inte kan frånkännas
betydelse, anser konsumentverket att ett slutligt ställningstagande till frågan
inte bör tas nu utan först sedan konsumenlGänstutredningen avslutat sitt
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.2 Konsumenttjänstulredningen:
KonsumenlGänstutredningen delar kre<br>
ditköputredningens uppfattning att konsumentkreditiagens bestämmelser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
kontantinsats och trepartsförhållanden inte bör tjäna såsom förebild för en
reglering på Gänsternas område. Konsumenttjänstutredningen kan också i huvudsak
ansluta sig titt de i betänkandet anförda skälen för denna ståndpunkt. Några
omständigheter förtjänar dock att framhållas särskUt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
avtal om Gänster skall som regel betalning ske i efterskott, dvs. först när Gänsten
är utförd. Enligt utredningens mening är det av största betydelse för
konsumenten att inte behöva betala förrän näringsidkaren utfört sin prestation.
Om konsumenten redan har betalt, torde han i allmänhet ha svårt att framtvinga
fullgörande vid dröjsmål eller avhjälpande vid fel. Rätten titt hävning och
prisavdrag lorde också vara svår alt genomdriva om näringsidkaren skall betala
tillbaka allt etter något av vad han erhållit. Utredningen kommer därför att
förestå att principen om betalning i efterskott skatt lagfästas. Bestämmelsen
föreslås visserligen inte bli tvingande men missbruk fömtsätts kunna stävjas
med stöd av avlalsvillkorslagen och den nya generalklausulen (36 §
avtalstagen). Bestämmelsen kompletteras vidare genom regler som ger konsumenten
rält att innehålla betalningen (deten-tionsrätt) för att förmå näringsidkaren
till prestation etter avhjälpande och för att framtvinga specificerad räkning,
när konsumenten ifrågasätter prisets skälighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (s. 97) ställs frågan om konsumenten skatt anses få kredit, om betalning
inte krävs innan den avtalade Gänsten börjar utföras. Eftersom priset som regel
inte förfaller titt betalning förrän efter Gänstens utförande, måste svaret bli
nekande. Den omständigheten att det vid enstaka slag av Gänster är vanligt alt
den som tillhandahåller Gänsten betingar sig betalning i förskott saknar härvid
betydelse för den principiella frågeställningen. Detta kan lämpligen belysas
med en jämförelse från köprättens område. Huvudregeln är där att säljarens och
köparens prestationer skatt utväxlas samtidigt, dvs. köparen skatt betala när
han får varan (14 § köplagen). Härigenom tillgodoses ett säkerhetsintresse hos
vardera parten Gfr Heltner, Köprätt s. 59). Det kan dock förekomma att säljaren
betingar sig betalning dessförinnan. Vid bestältningsavtal t. ex. kan det vara naturiigt
att säljaren vitt ha betalt - helt etter delvis - redan vid avtalets ingående.
Att betalning ibland sker i förskott (i förhållande titt avlämnandet) medför
inte att köparen skall anses få kredit när han i andra falt inte behöver betala
förrän vid mottagandet av varan. Att betalning skall ske i efterskott (i
förhållande lill avtalets ingående) innebär med andra ord inte någon kredit så
länge avtalet inte ger avkall på principen om att betalning skatt äga rum i
samband med prestationens avlämnande. Principiellt sett föreligger det alltså
här inte någon skillnad mellan köp och tiänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagens kontantinsalsreglering
tar främst sikte på köp där säljarens prestation - avlämnandet av varan - äger rum
i omedelbar anslutning till avtalet. Om köparen utan motprestation genasi kan
få en åtråvärd vara i sin hand kan han frestas att göra förhastade eller
onödiga köp. På Gänsternas område torde det endast vara vid avtal av ringa
ekonomisk betydelse som konsumenten kan få näringsidkarens prestation i
omedelbart samband med avtalet. Det vantiga är i stället att den beställda
prestationen tar viss tid. När den väl är utförd kan konsumenten inte göra
mycket åt sin betalningsskyldighet. Vare sig han då skall betala kontant eller
får anstånd med betalningen, har han ådragit sig en skuld till näringsidkaren.
En reglering moisvarande den om kontantinsats vid varuköp skulle - som också
sägs i betänkandet (s, 97) - beträffande Gänster därför få ske i form av krav
på förskottsbetalning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen redan anfön har förskottsbetalning sådana betydande nackdelar för
konsumenten alt varje krav på annat än en partiell förskottsbetalning bör vara
uteslutet. Enligt utredningens mening skulle det emellertid vara i hög grad
obefogat alt uppställa ett generellt krav på partiell förskottsbetalning vid
avtal om Gänster, Detta beror bl, a, på att marknadsföringen av Gänster
typiskt sett skiljer sig markant från marknadsföringen av de konsumentkapilalvaror
vilka kontantinsatsregleringen främst tar sikte på.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Detta gäller med undantag
för researtangemang. Kreditköputredningen är också inne på tanken att
researrangemang skulle kunna särbehandlas (s. 98). KonsumenlGänstutredningen
vänder sig emellertid mot uttalandet i betänkandet alt en förutsättning för krav
på partiell förskottsbetalning skulle vara att det vid ifrågavarande Gänst är
brukligt att konsumenten avkrävs förskottsbetalning. Om det är brukligt att
konsumenten avkrävs förskottsbetalning - vilket hillilis varit fallet på
reseområdet - finns det inte någon rimtig anledning att genom lagstiftning
uppställa krav på förskottsbetalning. Om utvecklingen går mot att konsumenterna
tillåts betala hela priset efter hemkomsten och detta visar sig medföra
olägenheter av något slag, skulle man däremoi kunna överväga ett lagstadgat
krav på partiell förskottsbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konsumenttjänstutredningens mening kan man diskutera om det från
konsumentsynpunkt är godtagbart att konsumenten, som hittills i stor
utsträckning, skall behöva betala heta priset före avresan. Detta är dock en
fråga som inte faller in under kreditproblematiken. Däremot kommer den att
uppmärksammas under konsumenlGänstutredningens fortsatta arbete. Uiredningen
har enligt sina direktiv att överväga införandet av konsumentskyddande
lagstiftning om sältskapsresor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kreditköpulredningen anfört om trepartsförhåltanden på Gänsteom-rådel (s.
98-101) föranleder inte någon ytteriigare anmärkning från konsumenttjänstutredningens
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Svenska bankjöreningen och PK-banken: I ett särskill kapitel diskuierar
utredningen bl. a. lämpligheten av att - utöver vad som skutte ske genom den
föreslagna lagen om avbelalningsköp - överföra konsumentkreditlagens regler och
principer även till vissa närmare berörda områden utanför sistnämnda lag.
Utredningen finner inte tillräckliga skäl för en sådan utvidgning.
Bankföreningen och PK-banken delar denna uppfattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:182.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 De remitterade förslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Denna tag gäller avbelalningsköp som sluts mellan näringsidkare i deras<br>
yrkesmässiga verksamhet eller som annars faller utanför konsumentkredit<br>
lagen (1977:981).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
avbetalningsköp avses avtal om köp av vara, om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>betalningen skall eriäggas i särskilda poster,
varav minst en sedan varan har lämnats ut litl köparen, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avtalet innehåller viltkor som ger säljaren
möjlighet att återtaga varan om köparen ej fullgör sin det av avtalet
(förbehåll om återtaganderätt).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har avtalet betecknats som
uthyrning eller betalningen som vederiag för varans nyttjande föreUgger ändå
avbetalningsköp, om del är avsett att den till vilken varan utlämnas skall bli
ägare av denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
I lagen avses med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontantpris: det pris till
vilket varan vanligen hålls titt hända mot kontant betalning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditbelopp:
den del av kontantpriset varmed betalningsanstånd lämnas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditkostnad:
det sammanlagda beloppet av alla räntor, tillägg och andra kostnader som
köparen har att eriägga med anledning av krediten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kreditfordran:
summan av krediibeloppet och kreditkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Avtalsvillkor som inskränker köparens befogenheier etter förmåner<br>
enligt denna lag är ogiltigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förtidsbelalning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Köparen har alltid rätt att betala sin skuld lill säljaren i förtid.<br>
Säljaren får kräva betalning i förtid endast om han hargjort förbehåll härom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>saml</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. köparen sedan mer än Qorton
dagar är i dröjsmål med att eriägga förfallen del av kreditfordringen som
uppgår lill mer än en tiondel av hela kreditfordringen eller, om dröjsmålet
avser två eller flera vid olika tidpunkter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förfallna
poster, titt mer än en tiugondel av denna, etter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
köparen genom att åsidosätta i förbehållet angiven förpliktelse på gmnd av
avbetalningsköpet har äventyrat säljarens säkerhel i varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Vid förtidsbelalning enligt 4 § skatt vid beräkning av säljarens fordran<br>
den obetalda delen av kredilfordringen minskas med den det av kreditkost<br>
naden som enligt beräkningsgmnder, som står i överensstämmelse med god<br>
sed på marknaden, är att hänföra lill den ej utnytGade kredittiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
avräkning enligt första stycket får säljaren tillgodoräkna sig hela kostnaden
för uppläggning av kiediten, om denna kostnad särskilt anges i avtalet och ej
är oskälig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
yräkningsförbehåll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Belopp som köparen erlägger för avräkning på säljarens fordran på grund<br>
av avbetalningsköpet får säljaren inte först avräkna på annan fordran,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
stycket utgör ej hinder för säljare alt göra gällande förbehåll om avräkning på
fordran som avser ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Aieriaganderäti</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Förbehåll om återtaganderätt får göras gällande endast om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>köparen sedan mer än fjorton dagar är i dröjsmål
med all erlägga förfallen och ej preskriberad del av kredilfordringen som
uppgår till mer än en tiondel av heta kreditfordringen etter, om dröjsmålet
avser två etter flera vid olika tidpunkter förfallna poster, ull merän en tiugondel
av denna, eller som utgör återstoden av kreditfordringen, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>köparen genom att åsidosätta i förbehållet angiven
förpliktelse på grund av avbetatningsköpet har äventyrat säljarens säkerhet i
varan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Om köparen i falt som avses i 7 S 1 efter utgången av den där angivna<br>
tiden men innan varan återtages eriägger belopp som inte har betalats i rätt
tid<br>
jämte dröjsmålsränia och ersättning för säljarens kostnader i anledning av<br>
dröjsmålet, i förekommande fatt beräknade enligt de gmnder som anges i 9 §<br>
Ijärde och femte siyckena, för säljaren ej återtaga varan på grund av<br>
dröjsmålet. Ej heller får säljaren i sådant falt göra gällande avtalsvillkor
som<br>
avses i 4 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppgörelse
vid åleriagande av vara</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Vill säljaren utnyttja rätt att återtaga vara, skatt avräkning göras mellan<br>
honom och köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köparen
tillgodoräknas härvid varans värde vid återtagandet. Värdet beräknas efter vad
säljaren kan antagas fö ul genom att på lämpligt sätt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försälja
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Säljaren för tillgodoräkna
sig den obetalda delen av kreditfordringen efter avräkning enligt 5 §, fordran
som avser ersättning för reparation eller annan åtgärd beträffande varan och
som omfattas av förbehåll som avses 16 § andra stycket samt i förekommande fall
dröjsmålsränta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Säljaren får därjämte
tillgodoräkna sig ersättning för följande kostnader för återtagande avvaran,
nämligen exekutionsavgift, skälig kostnad för transport av varan samt utgift
för inställelse vid förrättning för återtagande, om inställelsen har varit
påkallad för tillvaratagande av säljarens rätt. Vid beslämmande av ersättning
för utgift för inställelse tillämpas bestämmelserna om beräknande av
ersättning av allmänna medel till vittne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mål om handräckning för återtagande får säljaren, enligt vad regeringen närmare
föreskriver, tillgodoräkna sig även skälig ersättning för eget arbete med
anledning av målet samt arvode titt ombud etter biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett störte belopp än<br>
säljaren, för varan återtagas endast om säljaren betalar mellanskillnaden titt<br>
köparen eller, när varan har värderats av utmätningsman, nedsätter mellan<br>
skillnaden hos denne.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har säljaren för att kunna
återtaga varan eller för att denna efter återtagande skall kunna brukas på
avsett sätt måst betala skuld som åvilar köparen, för säljaren vid tillämpning
av första stycket avräkna sådan betalning mot mellanskillnad köparen till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgodoräknas
säljaren ett större belopp än köparen, för säljaren inte kräva ut mer än
mellanskillnaden (restskulden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Handräckning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Säljaren för hos utmätningsman söka handräckning för varans återtagande
under fömtsättning att rörande avbetalningsköpet har upprättats en av parterna
underskriven handling, som innehåller förbehåll om återtaganderätt samt uppgift
om kontantpriset, krediibeloppet, kreditkostnaden, kredittiden,
kreditfordringen och de tidpunkter när betalning skall eriäggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ansökan om handräckning skall göras skriftligen. Den skatt innehålla
uppgift om hur stor del av kreditfordringen som uiestår obetald. Om säljaren
gör anspråk på dröjsmålsränta eller, i fall då avtalet innehåller förbehåll som
avses i 6 § andra stycket, ersättning för reparation etter annan åtgärd
beträffande varan, skatt i ansökningen också uppges vad säljaren fordrar i den
delen. Vid ansökningen skall fogas styrkt avskrift av den handling som anges i
11 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exekutionsavgift
skall förskotteras av sökanden, om utmätningsmannen begär det. Betalas inte
förskott inom förelagd tid, för handräckningen inställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om handräckning enligt denna lag tillämpas bestämmelserna om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utmätning
i 56, 59, 60 och 60 a SS utsökningslagen (1877:31 s, 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Handräckning enligl denna lag får ej beviljas, om del finns skälig anledning aniaga
alt avbetalningsköpet omfattas av konsumentkreditlagen (1977:981).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handräckning
för beviljas endast om det är uppenbart att säljaren enligt 7 S får göra
gällande förbehållet om återtaganderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Lämnar säljaren anstånd med sökt handräckning och varar anståndet<br>
över sex månader från dagen för ansökningen, är denna förfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmätningsmannen
för bevilja anstånd med handräckning, om särskilda skäl föreUgger med hänsyn
titt köparens förhållanden och övriga omständigheter. Anstånd för dock ej
beviljas utöver fyra månader från dagen för ansökningen om handräckning.
Utmätningsmannen för föreskriva viltkor för anståndet och, om anledning föekommer
till del, förklara att anståndet skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Vid handräckning skatt utmätningsmannen värdera varan. Om det behövs
för en etter flera sakkunniga anlitas att biträda vid värderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Beslut i fråga om handräckning överklagas hos överexekutor. Mot överexekutors
beslut för lalan ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
köparen eller säljaren missnöjd med värdering etter annan åtgärd vid
handräckningen, är han oförhindrad att väcka talan mot den andre vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Visar
inte säljaren att han har viickl talan vid domstol inom en månad efter det att
handräckningen genomfördes eller, om förrättningen inom den tiden har
överklagats, inom en månad efter det att överexekutors beslut meddelades, får
köparen hos utmätningsmannen lyfta belopp som har nedsatts enligt 10 § första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
I fråga om handräckning gäller i övrigt utsökningslagen (1877:31 s. 1) i<br>
tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åleriagande
genom verkstäUighet av dom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Ansökan om verkställighet av dom varigenom köparen har förpliktats<br>
återlämna vara som har sålts genom avbelalningsköp görs skriftligen eller<br>
muntligen, varvid domen skatt ges in,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om verkställigheten tillämpas 12 S tredje stycket, 14 S och, om ej annat
följer av domen, 15 S- Beträffande talan mot utmätningsmannens värdering
tillämpas 16 S andra och tredje styckena. Den tid av en månad som anges i
sistnämnda stycke räknas dock i falt då förrättningen har överklagats från den
dag då beslut av högre instans vann laga krafl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utmätningsförbud</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Vara som har sålts genom avbetalningsköp får ej utmätas för fordran på grund
av köpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979, då lagen (1915:219) om avbetalningsköp
upphör att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till etter avses annars däri lagmm som
har ersatts genom föreskrift i den nya lagen skatt i stället denna tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äldre
tag gäller fortfarande i fråga om köp som har ingåtts före den nya lagens
ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 17, 18, 20 och 22 §§ konsumentkreditlagen (1977:981) skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
kreditgivaren utnylGa rätt att återtaga vara, skall avräkning göras mellan
honom och köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Köparen tillgodoräknas
härvid va- Köparen tillgodoräknas härvid va<br>
rans värde vid återtagandet. Vid råns värde vid återtagandet. Värdet<br>
beräkning av värdel äger 3 § tagen beräknas efler vad kreditgivaren kan<br>
(1915:219) om avbelalningsköp mol- anlagas få ul genom all på lämpligi<br>
svarande tillämpning.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>sätt försälja varan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditgivaren
för tillgodoräkna sig den obetalda delen av kreditfordringen efter avräkning
enligt 13 Ssamt i förekommande fall dröjsmålsränta, dock ej enligt högre
räntefot än som anges i 6 S räntetagen (1975:635).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kreditgivaren för därjämte
tillgodoräkna sig ersättning för följande kostnader för återtagande av varan,
nämligen exekutionsavgift,skälig kostnad för transport av varan samt utgift för
inställelse vid förrättning för återtagande, om inställelsen har varit påkallad
för tillvaratagande av kreditgivarens rätt. Vid bestämmande av ersättning för
utgift för inställelse äger bestämmelserna om beräknande av ersättning av
allmänna medel till vittne motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 mål om handräckning för
återtagande för kreditgivaren, enligt vad regeringen närmare föreskriver,
tillgodoräkna sig även skälig ersättning för eget arbete med anledning av målet
samt arvode titt ombud eller biträde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18
§ Om köparen vid avräkningen tillgodoräknas ett störte belopp än kreditgivaren,
för varan återtagas endast om kreditgivaren betalar mellanskillnaden lill
köparen eller, när varan värderats av utmätningsman, nedsätter mellanskillnaden
hos denne.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har kreditgivaren för alt
kunna återtaga varan ellerföratt denna efter återtagande skatt kunna brukas på avsetl
sätt måst beiala skuld som åvilar köparen, får krediigivaren vid i il lämp
-ning av första styckei avräkna sådan betalning mot mellanskillnad köparen UU
godo. Tillgodoräknas kreditgivaren ett större belopp än köparen, för kreditgivaren
ej kräva ut mellanskillnaden (restskulden) i annat fall än då varan har
utsatts för betydande värdeminskning genom att köparen vanvårdat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20
S Kreditgivaren för hos utmätningsman söka handräckning för varans återtagande,
under förutsättning att rörande kreditköpet har upprättats en av parterna
underskriven handling, som innehåller förbehåll om återtaganderätt samt uppgift
om kontantpriset, krediibeloppet, kreditkostnaden, kredittiden,
kreditfordringen och de tidpunkter när betalning skatt eriäggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om handräckning skall</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ansökan om handräckning skall</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>göras skriftligen samt
innehålla upp- göras skriftligen samt innehålla upp<br>
gift om hur slor del av kreditford- gift om hur stor del av kreditford<br>
ringen som utestår obetald. Vid ringen som utestår obetald. Om<br>
ansökningen skall fogas styrkt av- krediigivaren gör anspråk på dröjs-<br>
skrifl av den handling som anges i målsränta skall i ansökningen också<br>
första stycket.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>uppges vad krediigivaren fordrar i den</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delen.
Vid ansökningen skatt fogas styrkt avskrift av den handling som anges i försia slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om handräckning och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om handräckning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>verkställighet
av dom, som anges i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>verkställighet av dom, som anges i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21
§ tredje stycket, äger i övrigt 10 §</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>21 § tredje stycket,
äger i övrigt 12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>tredje
och Jjärde siyckena, 12-15 §§</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>andra och tredje styckena samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>och
16 § första slyckel lagen</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>14-18 §§ lagen (1978:000) om avbe-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>(1915:219) om
avbetalningsköp mot-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>talningsköp mellan näringsidkare</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop 1977/78:142</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svarande tillämpning.
Härvid skall hänvisningen i 14 § andra stycket och 5 § första styckei avse 18 §
första stycket denna lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>m.fl. motsvarande tillämpning.
Härvid skall hänvisningen i 16 § iredje slycket till 10 § första slyckel avse
18 § första stycket denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1977:984) om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs
att 10 kap. 10 § brottsbalken i den lydelse paragrafen harerhållit genom lagen
(1977:984) om ändring i nämnda balk skatt hanedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10 S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=68>
<tr>
<td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad i 8 kap. 13 S sägs
om inskränkning i åklagares åtalsrätt skall äga motsvarande tillämpning
beträffande annat i detta kapitel omförmält brott än grov förskringring och
sådan trolöshet mot huvudman som är att anse som grov.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olovligt förfogande över
egendom, som kommit i gärningsmannens besittning genom avtal, enligt vilket
äganderätten skatt övergå försl sedan betalning eriagts eller som Innehåller förbehåU
om återiagande-rält som avses I 1 § lagen (1915:219) om avbelalningsköp eller
15 § konsumentkreditlagen (1977:981), mä ej åtalas av åklagare, med mindre
åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur atlmän synpunkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olovligt förfogande över
egendom, som kommit i gärningsmannens besittning genom avtal, enligt vilket
äganderätten skatt övergå först sedan betalning erlagts, eller som gärningsmannen
eljest innehar på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt, mä ej
åtalas av åklagare, med mindre åtal av särskilda skäl finnes påkallal ur atlmän
synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft den 1 januari 1979,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1978-03-08</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f d, justitierådet Brunnberg, regeringsrådet Petrén, justitierådet Sven Nyman, justitierådet
Knutsson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 16 februari 1978 har regeringen på
hemställan av statsrådet Wikström beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förstag titt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fi,,
.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1977:984) om ändring i
brottsbalken. Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ove
Sköller-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hotm.
Förstagen föranleder följande yttranden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om avbetaliningsköp mellan näringsidkare m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
specialmotiveringen titt denna paragraf anges tre kategorier av avbetalningsköp
på vilka lagen blir lillämplig, nämligen köp där säljaren är privatpersonoch
köparen näringsidkare, köp därbåda parter är privatpersoner - förutsatt att
krediten inte förmedlas av näringsidkare som ombud för säljaren - och köp där
båda parter är näringsidkare. Del förtjänar framhållas att denna uppräkning
inte är uttömmande. Sålunda kommer lagens tillämpningsområde också att omfatta
falt där köparen inte är privatperson men inte heller kan betecknas som näringsidkare.
Som exempel på sådana köpare kan nämnas icke näringsutövande dödsbon,
stiftelser och ideella föreningar samt statliga och kommunala myndigheter. Vad gälter
köp som ingås av enskilda fysiska personer kommer lagen att omfatta fall då
varan inte är avsedd huvudsakligen för enskilt bruk utan exempelvis för
köparens yrkesverksamhet. Frågan om köparen i denna verksamhet har ställning
som arbetstagare etter självständig företagare torde härvidlag vara utan
betydelse. Lagen lorde sålunda bli tillämplig exempelvis; om en enskild
arbetstagare på avbetalning köper en maskin som han skall använda i sin
yrkesverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådei:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf skall vid förtidsbelalning säljarens fordran minskas med den del
av kreditkostnaden som är att hänföra till den ej utnytGade kredittiden.
Reduktionen skatt ske enligt beräkningsgrunder "som står i
överensstämmelse med god sed på marknaden". Av denna regel jämförd med 3 §
följer, att en mellan parterna avtalad beräkningsmetod skatt gälla, om den inte
litl köparens nackdel avviker från vad som kan anses överensstämma med sådan
god sed. För det falt att avtal inte har träffats om beräkningsmetoden och
parterna är oense om hur reduktionen skatt ske synes specialmoliveringen till
paragrafen innebära att den av säljaren hävdade metoden skatt ges företräde, om
den står i överensstämmelse med den i paragrafen angivna principen. Lagtexten
ger emellertid inte täckning för en sådan tillämpning. Det synes tigga närmare
titt hands att, om parterna åberopar skilda beräkningsmetoder som båda är
förenliga med god sed på marknaden, välja den metod som leder till det
matematiskt mest korrekta resultatet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådei:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket av denna paragraf innehåller ett förbud mot användning av avräkningsförbehåll.
I andra slycket stadgas att första stycket ej utgör hinder för säljare alt göra
gällande förbehåll om avräkning på fordran som avser ersättning för reparation
eller annan åtgärd beträffande varan. Härmed torde avses fordran som tillkommer
säljaren på gmnd av att han själv etter något företag som han äger vidtagit
reparation eller annan åtgärd beträffande varan, möjligen också fordran av dylikl
slag som säljaren förvärvat genom universatfång, men däremot inte fordran som
han förvärvat genom singu-tarfång. Det syners nämligen inte förenligt med
stadgandets syfte Gfr här NJA 11 1953 s. 296 fl) att säljaren skulle kunna
avräkna betalning mot reparations- eller liknande fordringar som han - kanske
mot underpris - köpt upp hos andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Brunnberg:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
femte stycket av denna paragraf ges en regel om att i mål om handräckning för
återtagande säljaren får, enligt vad regeringen närmare föreskriver,
tillgodoräkna sig skälig ersäitning för eget arbete med anledning av målet samt
arvode till ombud eller biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
materiellt avseende föreskriver regeln alltså att ersättning i angivei
hänseende skall utgå med belopp som är skäligt. Avsikten är emellertid att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regeringen
skall utfärda föreskrifler om vad som härvidlag skall anses ulgöra skälig
ersättning. Man torde ha utgått ifrån att föreskrifler av detta slag är att
anse som sådana föreskrifter om verkställighet av lag som regeringen har
befogenhet att besluta om enligl 8 kap. 13 § regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det måste dock betecknas
som i viss mån tveksamt om det nämnda grundlagssiadgandel verkligen har
avseende på föreskrifter av den art varom nu är fråga. Kompetens att lagstifta
om enskildas ekonomiska förhållanden inbördes tillkommer enligt 8 kap. 2 §
regeringsformen riksdagen ensam och får inte delegeras till regeringen. Det är
därför i allmänhet uteslutet att regeringen kan meddela verkstäUighetsföreskrifter
enligt 8 kap, 13 S regeringsformen rörande lagstiftning av sådan natur. Enligt
min mening är det emellertid i förevarande fall inte fråga om en egentlig
civilrättslig bestämmelse utan om skyldighet att betala kostnad som står
rättegångskostnad nära. Regleringen har alltså ett visst processrättsligt
inslag, och med hänsyn härtill synes kunna godtagas att regeringen skall
meddela föreskrifter om med vilket belop ersättningen skatt utgå i normalfall.
En förutsättning härför synes dock böra vara att en föreskrift i arnnet
avfattas så att det klart framgår att domstolen har principiell rätt att
bestämma ersätiningen i fall då det föreligger utredning om vad som kan anses
utgöra skälig ersättning. En sådan föreskrift kan lämpligen avfattas så, att
skälig ersättning, i fall då utredningen ej ger stöd för annat bedömande, skall
anses utgöra visst i föreskriften angivei belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigi åberopar jag det av dåvarande lagråd, vari jag ingick, avgivna yttrandet
över förstaget lill 17 § konsumentkreditlag (prop. 1976/77:123 s, 357 0),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Peirén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 9 § femte stycket
föreslås att i mål om handräckning för återtagande säljaren får tillgodoräkna
sig skälig ersättning för eget arbete med anledning av målet samt arvode till
ombud eller biträde, allt enligl vad regeringen närmare föreskriver. Genom
stadgandet avses skola faststås att regeringen har befogenhet att reglera
storleken av den säljaren vid avräkningen i samband med handräckningen
tillkommande ersättningen för egna kostnader och utlägg. Bestämmelsen har en
motsvarighet i gällande rätt, nämligen i 4§ tredje stycket lagen (1915:219) om
avbetalningsköp. Enligt denna 4 S får säljaren vid återtagande av gods
tillgodoräkna sig kostnad som han måst vidkännas vid återtagande av godset.
Jämlikt nämnda tredje stycke utgårsådan ersättning enligt besiämmelsersom
Konungen meddelar. Sådana bestämmelser har också meddelats i kungörelse
(1974:482). Enligt denna utgår exempelvis ersättning till säljare för eget arbeie
och för arvode lill ombud och biträde med skäligt belopp dock högst 130 kronor(fr,
o, m. 1978-04-01) om ej särskilda skäl föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
av liknande innebörd har meddelats av Kungl. Maj:l eller regeringen beträffande
ersättning för inkassokostnad och kostnad i mål om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagsökning
och om betalningsföreläggande. En bestämmelse identisk med den nu föreslagna
har införts i 17 S konsumentkreditlagen (1977:981), vilken träder i kraft den 1
januari 1979,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med sistnämnda lags antagande upptog lagrådet frågan om
grundlagsenligheten av föreskrifter genom vilka det lämnades titt regeringen
att besluta om storleken av den ersättning vilken borgenär kan vara berättigad
erhålla av gäldenär för kostnader han haft i samband med att han gjort gällande
sitt krav. De invändningar, som lagrådet framförde ur grundlagssynpunkt (prop,
1976/77:123 s. 357-359) mot att regeringen utfärdade föreskrifter av detta
slag, vann icke regeringens eller riksdagens beaktande (se samma prop, s, 372),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tre regler i regeringsformen (RF) om vilkas tillämpning det kan vara fråga är
följande. Enligt 8 kap, 2 § RF skall föreskrifter om enskildas ekonomiska
förhållanden inbördes meddelas genom lag. Riksdagen har icke lillagis rätt att
delegera denna beslutskompetens till annan utan har själv att utöva den. Enligt
8 kap, 13 § RF är regeringen tillagd en omedelbar kompelens att genom
förordning besluta föreskrifter om verksiäUighei av lag. Enligt 11 kap. 4 § RF
skall föreskrivas om rättegången i lag. Del konstitutionetia spörsmålet som
föreligger i förevarande sammanhang är av vilket slag sådana normer är som
reglerar mettanhavandet mellan två enskilda vad gäller gäldenärens skyldighet
att betala borgenärens kostnader i samband med att statlig rättslig myndighet
på ett eller annal sätt bistår borgenären med att få sill huvudkrav realiserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudregeln
om parts rätt till ersättning av motparten för rättegångskostnad finns i 18
kap. t § rättegångsbalken och innebäratt part som tappat målet skall ersätta
motparten hans rättegångskostnad. Hur ersättningen skatt beräknas anges närmare
i 18 kap. 8 § nämnda balk. Stadgandet förutsätter att domstolen har att med
ledning av de normer som rättegångsbalken uppställer frilt bedöma ersättningens
storiek. I denna fria prövningsrätt görs i det ifrågavarande lagmmmet den
inskränkningen att, då det gäller inkassoåtgärd som vidtagits före rättegången,
domstolen är bunden att följa de bestämmelser som regeringen meddelal angående
storleken av ersättningen för sådan kostnad. Bestämmelser härom finns i
kungörelse (1974:811),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ifrågavarande regeln i rättegångsbalken har tillkommit under 1809 års
regeringsforms giltighetstid. Den kan därför icke omedelbart belysa huru de
grundlagsregler i 1974 års RF om vilka nu är fråga skatt tillämpas i ell fatt
av enahanda natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
huvudalternativ erbjuder sig vid grundlagsreglernas lolkning. Regler om
storleken av den säljaren eller borgenären tillkommande ersättningen utgör
sådana föreskrifter om enskildas ekonomiska förhållanden inbördes som endast
kan bestämmas genom lag och om vilka riksdagen icke kan överiåta till annan att
lagstifta. Reglema om denna ersättnings sloriek är en föreskrift till
verkställighet av lagen om avbetalningsköp. Sådan föreskrift får regeringen
utfärda som förordning med stöd av 8 kap. 13 § RF. Lagen om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avbetalningsköp
kan ses som en lag som innehåller regler både om enskildas inbördes ekonomiska
förhållanden och om det handräckningsförfarande varigenom säljare kan återfå
försålt gods, dvs. som sådan lagregel om rättegången som avses i 11 kap, 4 S
RF, En av regeringen till avbetalningslagen meddelad verkslällighetsföreskrifl
kan avse verkställighet till lag om antingen parternas privaträttsliga mellanhavanden
eller handräckningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
sakens natur saknas det i princip utrymme för föreskrifler titt verkställighet
av tag, som reglerar enskildas ekonomiska förhåltanden inbördes. VaGe
föreskrift härvidlag som innehåller något materiellt nytt utöver lagen skutte
nämligen i sig inkräkta på riksdagens exklusiva normgivningskompetens inom
detta område. Att normer, som bestämmer storleken i krontal av ersättningsbelopp
som en enskild är skyldig en annan enskild, skulle kunna utfärdas som
föreskrift till verkställighet av en lag som reglerar dessa förhållanden mera
generellt får anses uteslutet. Ej heller kan det anses som en verkslällighetsföreskrifl
att till utfyllnad av ordet "skälig" ersättning utfärda en detaljerad
författning om vad som är skäligt i olika lägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
kan tala för att regeringens behörighet att meddela verkställighetsföreskrifter
till en tag om rättegång också skatt innefatta kompetens att normera hur mycket
en enskild part som anlitar det statliga rättsväsendet får lov att ta ul av en
annan enskild i kostnadsersättning. Om den enskilde begär att det offentliga rätlsmaskineriei
skall sättas i rörelse för hans skutt, får han därmed anses ha överiåtit åt det
allmänna att bestämma storieken av den ersättning han kan erhålla av sin
motpart fiir de kostnader han haft att via rättsmaskineriet göra sig betald.
Det föreligger också ett belydande praktiskl behov av att kunna enkell reglera
ersättningsfrågorna i de summariska processuella förfaranden varom är fråga och
för vilka standardisering aren förutsättning. En sådan standardisering erhålles
bekvämt genom att regeringen utfärdar föreskrifter som förenhelligar eisättningsbeloppen
i dessa förfaranden. Att beslämmelser av denna art i verkligheten fyller ell belydande
praktiskt behov framgårav föredragande statsrådets anförande vid antagande av inkassolagen
(se prop. 1974:42 s. 83-86).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundsals av delta slag för dock mycket långl. Av bestämmelsen i 18 kap, 8 S
andra stycket rättegångsbalken framgår att det icke bara är kostnaden v/W
domstolen ulan även kostnaderna,/Ö/-e rättegång som regeringen tillagt sig
kompetens att reglera över huvudet på de berörda enskilda parterna. Någon
riktig gräns för hur långt della resonemang för synes icke finnas. Godtas det,
torde i och för sig konstiiutionetta hinder icke möta mol alt regeringen
exempelvis utfärdar föreskrifter till verkställighet av 18 kap, rättegångsbalken,
vari regeringen normerar vad part skall äga uppbära av motpart i ersättning för
rättegångskostnad i olika situationer. Någon principiell skillnad mellan del
slag av kostnader som nu regleras genom de tidigare nämnda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>administrativa
kungörelserna och rättegångskostnad som vid tvist mellan två enskilda parter
ännu enligt 18 kap, rättegångsbalken bestäms av domstol finns icke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
de uttalanden som hittills gjorts i denna fråga kan spåras den tankegången att
här är fråga om ett mellanting mellan tillämpningsföreskrifter titt en lag om
enskildas ekonomiska förhållanden inbördes och en lag om rättegång. Eftersom
det område om vilkel är fråga har betydande inslag av lag'om rättegång, vore
det i och för sig rimligt att föreskrifter till verkställighet av tag finge
utfärdas och, då föreskrifterna gäller ett ganska snävt fält av enskildas
ekonomiska förhållanden inbördes och den verkställighet det gälter blott avser
att uttolka ordet "skäligt" inom denna snäva ram till belopp i kronor
och ören, skulle föreskrifterna kunna godlas som föreskrifter till
verkställighet av lag enligt 8 kap. 13 S RF. Enligt min mening ger
regeringsformen icke stöd föratt man vid dess tillämpning av praktiska skäl
inför "korsningsprodukter" av denna art. Regeringsformen har sina
olika kategorier och man tvingas, även om det kan vara praktiskt olägligt, att
hänföra olika förekommande företeelser under dessa kategorier. Det är icke
möjligt att efter någon glidande skata konstruera mellanformer. Jag kan i detta
sammanhang ansluta mig titt professor Håkan Strömbergs i just detta ämne
uttalade mening (Förvaltningsrättslig Tidskrift 1977 s. 195): Inför valet att
antingen omarbeta grundlagsreglerna eller låta konstitutionell praxis gå sin
egen väg mer eller mindre vät camoufierad genom omtolkning av grundlagen tvekar
jag inte all rekommendera del förra atternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en avvägning av de olika faktorer som inverkar på denna fråga ser jag ingen
annan utväg än alt hålla fast vid gmndprincipen all här är fråga om normer för
att reglera enskildas inbördes ekonomiska förhållanden. Denna bedömning leder
titt att önskvärda regler för standardisering av ersättningsbeloppen måste
antas av riksdagen i form av lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den mån en normgivningskompetens på detta område skulle lillkomma regeringen,
måste den vita direkt på grundtagsregeln i 8 kap. 13 § RF. Det är icke
riksdagens sak att genom lag närmare uttolka den regeringen omedelbart i
grundtag givna kompetensen.-Om tvekan skulle uppkomma om vidden av denna
kompetens är det i sisla hand domstolarna som i sin rättstillämpning har all
uppdraga gränserna förden, Kompelensen kan bli varken slörre eller mindre än
vad regeringsformen i sig anger genom en av riksdagen anlagen lagregel. Om en
sådan lagregel skulle ge regeringen en vidare kompetens än den har omedelbart
enligt regeringsformen, skulle den i själva verket utgöra en regel om
delegation av riksdagens kompetens. En sådan delegation på det fält varom nu är
fråga, vore i sin tur grundlagsstridig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning till det anförda får jag förorda att orden "enligl vad
regeringen närmare föreskriver" måtte utgå ur förevarande paragrafs femte
stycke.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådei:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket av denna paragraf innehåller en regel som tar sikte på fall där det i
ett handräckningsärende uppkommer tvekan huruvida konsumentkreditlagen etter
den nya avbetalningsköplagen är tillämplig på köpet. I många situationer är det
inle för prövningen av handräckningsärendet nödvändigt att ta ställning titt
denna fråga, eftersom utgången skulle bli densamma oavsett vilken av de båda
lagarna som tillämpades. Ibland får emellertid valel av tillämplig lag
avgörande betydelse, exempelvis om fömtsättningarna för handräckning är
uppfyllda enligl den ena men inte enligt den andra av de båda lagarna eller om avräkningen
mellan parterna leder lill olika resultat beroende på vilken av lagama som
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
får anses ankomma på säljaren, som ansöker om handräckning, att hos
utmätningsmannen visa att titt grund för hans ansökan ligger ett avbelalningsköp
som är hänföriigt under lagen. Det kan förhålla sig så att på
avbetalningskontraktet är direkt angivet att det gäller mellan näringsidkare, kontraktsformutären
i vissa braniicher är så ulformade. Säljaren kan även på annat sätt visa att
köparen förvärvat varan i och för sin yrkesverksamhet. Förmår inte säljaren
visa att fråga är om ett avbetalningsköp av detta slag skall ansökningen om
handräckning enligt denna tag inte upptagas utan avvisas. Skulle det klariäggas,
att fråga är om ett avbelalningsköp enligt konsumentkreditlagen kan sökanden
givetvis begära att i stället få ansökningen behandlad enligt den tagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
allmänna principer ankommer det alttid på utmätningsmannen som myndighet att ex
officio pröva sin behörighet att fatta beslut om de åtgärder som begäres av
honom. Stadgandet i 13 S första stycket tar sikte på en enda av många olika
tänkbara situationer, inför vilka utmätningsmannen kan ställas i ärenden av
detta slag. Det kan verka missvisande att särskilt lagstifta om detta fall. Den
föreslagna regeln säger icke heller något utöver vad som följer av allmänna
rättsgrundsatser. Föreskriften synes lämpligen böra utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbesiämmdserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådei:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första stycket skall den nya tagen träda i kraft den 1 januari 1979, då 1915
års tag om avbelalningsköp skall upphöra att gälla. 1 1915 års tag har genom
lag den 1 december 1977 (nr 982) vidtagits vissa ändringar, som skall träda i
kraft den 1 januari 1979, därvid dock föreskrivits att äldre bestämmelser
skatt gälla i fråga om köp som har ingåtts före ändringslagens ikraftträdande.
De nu förevarande övergångsbestämmelserna innehåller ingen regel om upphävande
av 1977 års lag. Denna kommer alltså att formellt kvarstå och av de däri meddelade
reglerna kommer f. ö. den nyss nämnda övergångsbestämmelsen om äldre köp att få
även reell giltighet efter den 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:142</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>januari
1979, detta trots att en motsvarande övergångsbestämmelse nu intagits i den nya
lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m, fl. Lagrådet föreslår att, för
tydlighets skull, även lagen 1977:982 om ändring i 1915 års lag om
avbetalningsköp upphäves med verkan från och med den 1 januari 1979. Att i de
fall, då 1915 års lag alUjämt skatt tillämpas efter sislnämnda datum, detta
skall ske utan beaktande av 1977 års ändringar kommer då att uttryckligen
utsägas av stadgandet i iredje stycket i de nya övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>17
S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Brunnberg:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hänvisar lill vad jag anfört vid 9 S förslaget till lag om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m. fl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Petrén:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning titt vad jag anfört under 9 S lagen om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m. fl, föreslårjag att i femte stycket orden "enligt vad
regeringen närmare föreskriver" utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1977:984) om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
lämnas utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1978-03-09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fältdin, ordförande, och statsråden UUsten, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Troedsson, Mundebo, Krönmark,
Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler tagrådets yttrande' över förslag till lag om avbetalningsköp mellan
näringsidkare m. fl, och till lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),
m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för tagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad två av tagrådets ledamöter har uttalat i anslutning till 9 S
femte styckei i förslaget till lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.
fl. och 17 S femte stycket konsumentkreditlagen vill jag framhålla alt det
varken av regeringsformen eller av dess förarbeten Gfr SOU 1972:15 s. 162) kan
utläsas att regeringens befogenhet all meddela föreskrifier om verkställighet
av lag skulle vara begränsad litl vissa kategorier av tag och inte kunna gälla
t, ex, civilrältsliga lagbestämmelser. Min ståndpunkt är alltså densamma som
den jag gav uttryck för i ärendet angående konsumentkreditlagen. Jag kan också
i övrigt hänvisa till mina uttalanden i det ärendet (prop. 1976/77:123 s. 372),
vilka riksdagen får anses ha godtagit. Jag finner således inte skäl att föreslå
någon ändring av 9 S femte styckei i förslagel lill lag om avbetalningsköp
mellan näringsidkare m, fl. etter av 17 S femte slyckel konsumentkreditlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan biträda vad lagrådet haranfört i anslutning till 1,5,6 och 13 SS iden
förestagna lagen om avbelalningsköp mellan näringsidkare m. fl. saml beiräffande
övergångsbestämmelserna litl lagen. Med anledning därav föreslårjag att 13 S
första stycket för utgå samt att i övergångsbestämmelserna föreskrivs att såväl
lagen (1915:2 lS')om avbetalningsköp som lagen (1977:982) om ändring i den
lagen upphävs när den föreslagna lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.
fl, träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 16 februari 1978,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>,67</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen förestår riksdagen att antaga de av tagrådet
granskade förslagen med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>168<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposition....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... </span><span style='font-family:
Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 16 februari 1978</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande förhållanden.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Avbetalningsköp mellan näringsidkare......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftning.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lagen (1915:219) om avbetalningsköp </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>2.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lagen (1915:218) om avtal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område </span><span style='font-family:
Verdana'>................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagen.................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Annan lagstiftning......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Utredningen................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledande anmärkningar........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till ny avbetalningsköplag............ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde m, m................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ålertaganderätlen ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kopplings- och avräkningsförbehåll.... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Betalning i förtid............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Uppgörelse vid varas återtagande .. i </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>3.3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Återtagande genom handräckning eller
domsverkställighet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utmätningsförbud.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Vitesklausuler m.m......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4 Andra
frågor......................................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Leasing till näringsidkare................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>3.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Köparens ställning vid factoring........ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'>3.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentkreditlagens tillämplighet på
konsumenters förvärv av Gänster m, m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 Föredraganden............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4,1
Allmänna utgångspunkter..................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>4.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagets bakgrund....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>4.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Tillämpning i näringsidkarförhåtlanden
av vissa bestämmelser i konsumentkreditlagen </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>4.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>En ny avbetalningsköplag................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'>4.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Frågor om förhållandet mellan konsumentkreditlagen
och en ny avbetalningsköplag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Leasing....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>4.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Factoring..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>4.1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kredit i samband med avtal om Gänst m.
m,,,,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2 Återtaganderätt
och förtidsbetatning......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>4.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'>4.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Säljarens rätt att kräva betalning i
förtid och återta varan </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt;text-indent:0cm'>4.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Köparens rätt att avväga skyldighet
att betala i förtid och återtagande </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>4.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Köparens rätt att betala i förtid........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Avräkning vid förtidsbetalning................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Avräknings- och kopplingsförbehåll............ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Uppgörelsen vid återtagande.................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet vid återtagande,
förbud mot utmätning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m,
m................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7 Rätt
alt lösa tillbaka återtagen vara, vitesktausuler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.
m................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande och
övergångsbestämmelser </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Följdändringar i konsumentkreditlagen m,
m. </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:
Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>i82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1 Förslaget
lill lag om avbelalningsköp mellan näringsidkare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m,
fl.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förstaget titt lag om ändring i konsumentkreditlagen
,.,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget lill lag om ändring i lagen
(1977:984) om ändring i brottsbalken </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Beslut......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagor............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens lagförslag.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>De remitterade förstagen............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av lagrådets
protokoll den 8 mars 1978........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 9 mars 1978 , ,.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G103142prop_197778__142.pdf8000318pdfom avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.https://data.riksdagen.se/fil/36E734A7-963F-4725-8F3C-55CE479C8BEF