2450130G1031351977/78135propproppropProposition 1977/78:135PropositionProposition13501978-03-30 00:00:002024-12-27 14:42:452008-06-12 17:30:48om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G103135/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G103135https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G103135
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78:135</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
riktlinjer för intemationellt utvecklingssamarbete m. m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 30 mars 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:229.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås riktlinjer för Sveriges intemationeUa utvecklingssamarbete.
Solidaritet med människoma i de fattiga länderna är det främsta motivet för ett
omfattande svenskt biståndsprogram. För dessa insatser anvisas redan nu ett
belopp som motsvarar något mer än 1 % av bruttonationalprodukten. Det bör vara
en strävan att avdela en växande del av Sveriges resurser för bistånd. Målen
för Sveriges insatser inom intemationellt utvecklingssamarbete är att stödja
och främja de fattiga ländemas egna ansträngningar för ekonomisk utvecklmg,
social rättvisa, nationell självständighet och demokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Merparten
av biståndsanslagen används för långsiktigt planerat samarbete med ett
tjugotal s, k. programländer. Insatsema planeras i samråd med mottagarländerna
och kan därigenom inlemmas i deras totala utvecklingsplanering. En betydande
del av biståndet utgår dessutom i form av bidrag tUl internationella
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
kommer att fortsätta sina ansträngningar att få tiU stånd en intemationell
överenskommelse om att biståndet skaU lämnas utan krav på att upphandling skall
ske i givarlandet. I avvaktan på konkreta resultat på detta område 'är det
nödv'ändigt att en del av det bUaterala biståndet binds tiU upphandUng i
Sverige. Mottagarländerna bör emeUertid fritt få välja vUka varor och tjänster
de vUl köpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs också fram förslag om att inrätta en fond för att stärka
Sveriges och svenska företags möjligheter att stödja u-ländernas försök att
bygga ut sin industrieUa kapacitet. Fonden föreslås få ett gnmdkapital på 100
milj. kr., varav 35 milj. kr. tillförs budgetåret 1978/ 79. Samtidigt får
styrelsen för intemationell utveckling (SIDA) ökade resurser och
arbetsuppgifter för att stärka Sveriges kapacitet att lämna bistånd på
industriområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
tin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främja tillkomst och
utveckling av tiUverkande företag i u-länder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller<br>
myndighet som regeringen bestämmer får stiftelse som har bUdats för<br>
att främja tUlkomst och utveckUng av tiUverkande företag i u-länder<br>
besluta om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>finansieUt stöd tUl sådant företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bidrag tUl förinvesteringsstudier och andra studier
som avser förutsättningama för tUlverkande företag i u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FinansieUt stöd kan lämnas
tiU företag som ägs gemensamt av eUer drivs i samverkan meUan svenskt företag
och företag eUer annan institution i värdlandet. Stödet kan ha formen av
aktieteckning, lån eller lånegaranti.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 § Den som hos stiftelse
som avses i 1 § har tagit befattning med<br>
fråga som anges i paragrafen får ej obehörligen yppa vad han därvid<br>
har erfarit om affärs- eller driftsförhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
UTRIKESDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-03-30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden UUsten, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, AsUng, Söder, Troedsson, Krönmark,
Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet UUsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om riktUnjer för intemationellt utvecklingssamarbete m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>INLEDNING</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tUlkaUade dåvarande chefen för
utrikesdepartementet den 8 december 1972 tio sakkunniga med uppdrag att företa
en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-ländema. De
sakkurmiga antog benämningen biståndspolitiskai utredningen (BPU). I
tUläggsdirektiv den 12 maj 1977 fick de sakkim-niga i uppdrag att utforma
riktlinjer för u-landsinformationen och de administrativa formerna för
biståndsförvaltningens arbete. Utredningen som då bestod av nio ledamöter
kompletterades med ytterligare två.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har avlämnat huvudbetänkandet (SOU 1977:13) Sveriges samarbete med u-Iändema
samt en separat bUagedel (SOO 1977:14). Utredningen har därutöver avlämnat ett
betänkande (SOU 1977: 73) U-landsinformation och internationell solidaritet och
avser inom några månader inkomma med ytterUgare ett betänkande om de
administrativa formerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
huvudbetänkandet har efter remiss yttranden avgivits av styrelsen för
internationell utveckling (SIDA), biståndsutbUdningsnämnden (BUN),
flyktingberedningen, beredningen för u-landsinformation, beredningen för
u-landsforskning (SAREC), svenska institutet, socialstyrelsen,
konjunkturinstitutet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) — som avlämnat yttrande från Chalmers tekniska
högskola ■— svenska unescorådet, statens jordbruksnämnd, svenska
FAO-kommittén, kommerskollegitim (KK), importkontoret för u-landsprodukter
(IMPOD), arbetsmarknadsstyrelsen (AMSl), ILO-kommittén, statens industriverk
(SIND), styrelsen för teknisk ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>veckling
(STU), fulhnäktige i riksbanken, ambassaderna i Addis Abeba, Dar-es-Salaam,
Gaborone, Hanoi, Islamabad, Lissabon, Lusaka, Nai-robi, ambassadkansUet i
Bissau, FN-r.epresentationen i New York, OECD-delegationen i Paris, Svenska
kyrkans misston, Sveriges frikyrkoråd/Frikyrkan Hjälper, exportkreditnämnden
(EKN), Uppsala universitet (rektorsämbetet och företagsekonomiska
institutionen), Göteborgs imiversitet (fakultetsnämnden vid
samhäUsvetenskapliga fakulteten), Stockhohns universitet (rektorsämbetet,
botaniska, ekonomisk-historiska, naturgeografiska, socialantropologiska och
statistiska institutionema samt institutet för intemationeU ekonomi), Umeå
universitet (samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden). Karolinska institutet,
Sveriges Exportråd, Rädda Barnens Riksförbund, Sveriges Grossistförbund,
Sveriges Industriförbund m. fl. /Sveriges Industriförbund har avgivit ett gemensamt
remissvar tiUsammans med Svenska Handelskammarförbimdet, IntemationeUa
Handelskanmiarens svenska nationalkommitté, Sveriges Hantverks- och
Industriorganisation (SHIO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)/,
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Tjänstemäimens Centralorganisation (TCO),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Redareförening, Centerns
Ungdomsförbund (CUF), FoUcpartiets Ungdomsförbund (FPU), Kristen Demokratisk
Ungdom (KDU), Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund
(SSU), Svenska Bankförenmgen, Svenska sparbanksföreningen, lOGT-NTO-förelsen,
KFUK-KFUM:s riksförbund. Kooperativa förbundet (KF), Lutherhjälpen,
Studieförbundet Folkuniversitetet, Studieförbundet Vuxenskolan, Svensk
Industriförening, Svenska Ekumeniska Nämnden, Svenska FN-förbundet, Svenska
fredskårsförening-en, Sveriges Kristna Ungdomsråd, Sveriges KyrkUga
Studieförbund och Swedish Co-operative Centre (SCC).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har yttranden avgivits av Sveriges CivUingenjörsförbund, Sveriges Kristna
Socialdemokraters Förbund, Sveriges socialdemokiratiska kvinnoförbund, Kristen
Demokratisk Samling (KDS), Fredrika Bremer-Förbimdet, Svenska Missionsrådet och
Förbimdet Vi Unga/Pak-Swedish Welfare Assosiation (PAKS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande tUlkaUade statsrådet Ullsten den 5 maj 1977 en
särskild utredare med uppdrag att företa en utredning om Sveriges
utvecklingssamarbete på industriområdet. Utredningen antog benämningen 1977 års
industribiståndsutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har avlämnat betänkandet (SOU 1977:77) Sveriges ut-'vecklingssamarbete på
industriområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
betänkandet har efter remiss yttranden avgivits av SIDA, SA-REC, statskontoret,
RRV, UHÄ — som avlämnat yttranden från Uppsala universitet, Göteborgs
universitet och Linköpmgs universitet samt från Chahners tekniska högskola —
KK, IMPOD, SIND, STU, fullmäktige i riksbanken, rUisgäldskontoret,
ambassaderna i Addis Abeba,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dacca,
Dar-es-Salaam, Gaborone, Hanoi, Havanna, Islamabad, Lissabon, Luanda, Lusaka,
Maputo, Nairobi, Wien, ambassadkansliet i Bissau, OECD-delegationen i Paris,
Institutet för intemationeU ekonomi vid Stockholms universitet,
Latinamerika-institutet i Stockholm, EKN, Sveriges Exportråd, Sveriges
Industriförbund m.fl. /Sveriges Industriförbund har avgivit ett gemensamt
remissvar tiUsammans med Svenska Handelskammarförbundet, IntemationeUa
Handelskanmiarens svenska nationaUcommUté, SHIO och SAF/, LRF, TCO, LO,
Företagareföreningamas FÖrbimd, Svenska Bankföreningen, Centralorganisationen
SACO/SR, KF, Svensk Industriförening och Svenska Konsultföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har yttranden avgivits av Sveriges CivUingenjörsförbund, CUF, FPU, Sveriges
Kristna Socialdemokraters Förbund, SSU, Adoptionscentrum och Svenska
Missionsrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>UTREDNINGAR
OCH REMISSYTTRANDEN 1 U-landspoIitik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.1
Utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att u-ländernas krav gentemot de rika länderna har fått större
genomslagskraft under 1970-talet. Kraven gäller inte längre enbart ökat
finansieUt och tekniskt bistånd eUer förbättrade biståndsvUl-kor. EnUgt
utredningen kännetecknas u-ländemas "i-landspolitUc" av en helhetssyn
på de ekonomiska relationerna mellan rika och fattiga länder. I-ländemas
biståndspolitik är en viktig del i dessa relationer som emellertid även
inbegriper handels-, jordbruks-, sjöfarts-, industri och näringspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>U-ländernas
krav har lett tUl förhandlingar mellan u-landsgmppen och i-ländema.
Förhandlingama har resulterat i ett antal resolutioner och dokument av vilka
handlingsprogrammet om upprättandet av en ny ekonomisk världsordning, antaget
av FN:s extra generalförsamling 1974, är det mest långtgående och oftast
citerade. Utredningen påpekar att Sverige i stor utsträckning ställt sig bakom
u-ländernas krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen innebär det svenska stödet för grundtankarna i en ny världsordning
bl. a. att regeringen har åtagit sig att imdersöka vad ett tillmötesgående av
u-ländemas krav skuUe kräva för åtgärder och få för konsekvenser. Vidare bör
enUgt utredningen alla åtgärder som har effekter på u-ländema betraktas som
u-landspolitik — behovet av en ökad samordning av u-landspolitiken är därför
stort. Utredmngen uppmanar statsmakterna att klarare än hittUls definiera
motiv, mål och medel för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
svensk u-landspolitik. Utredningen konstaterar att u-landspolitiken naturligen
sönderfaller i en multilateral och én bilateral del. Vad avser den multUaterala
u-landspoUtiken förordar utredningen att Sverige arbetar för att u-ländemas
intressen även beaktas i internationella över-enskonmielser som främst avser
i-ländema. Utredningen anser vidare att Sverige liksom hittUls bör stödja
u-landsgruppens krav på ökat medinflytande i vissa internationeUa organ såsom
den Internationella valutafonden (IMF) och vid intemationeUa förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller den bilaterala
delen av u-landspoUtUcen understryker utredningen att denna påverkas av
åtgärder inom bl. a. handelspolitikens, jordbrukspolitikens, sjöfartspolitikens
och näringspolitikens område. Utredningen presenterar ett antal förslag
rörande den IjUaterala u-landspolitiken. Bl. a. bör Sverige bevUja de minst
utvecklade u-ländema tuUpre-ferenser för samtliga färdigvaror och upphäva de
importbegränsningar som diskriminerar u-länderna i förhåUande till europeiska
länder. Utredningen förordar vidare i ett avsnitt som behandlar svenska
företags verksamhet i u-länderna en lagstiftning som faststäUer vissa
riktlinjer för företagens direktinvesteringar utomlands. I fråga om svenska
företags nyinvesteringar i SydafrUia och Namibia föreslår utredningen att
regeringen förelägger riksdagen ett förslag om förbud för sådana investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>E>et
bör enligt utredningen ej heller komma i fråga att utnyttja biståndsmedel för
att täcka ev. skadefall inom exportkredit- och investe-ringsgarantisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
instämmer, liksom flertalet remissinstanser, i utredningens grundtanke i fråga
om u-landspolitiken, nämUgen att en helhetssyn på relationerna med u-världen är
nödvändig och en ökad samordning önskvärd, SIDA vänder sig emeUertid mot
utredningens synsätt att skUda motiv skuHe ligga bakom biståiidsrelationer
respektive kommersiella relationer med u-länderna. SIDA menar att det s. k.
solidaritetsmotivet successivt kommer att få lämna plats för svenska
egenintressen, då samarbetet med u-ländema i framtiden enligt styrelsens
uppfattning kommer att vara baserat på ömsesidiga fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund
m. fl. ger i ett gemensamt remissyttrande uttryck för samma synsätt som SIDA.
Den helhetssyn som utredningen förordar går stick i stäv mot den statistiska
uppdelning av bistånd och kommersiella insatser som redovisats i betänkandet.
Handel och investeringar bör enligt förbundet undan för undan ersätta
biståndet i takt med att u-länderna utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LO och TCO betonar båda
vikten av fördjupade studier för att nå fram tUl en svensk u-landspoUtUi. LO
efterlyser främst allmänna studier</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
de ekonomiska krafter som leder till ökad maktkoncentration å ena sidan och
ökad undemtveckling å den andra. TCO instämmer i utredningens krav på analys
av en mer solidarisk u-landspolitiks konsekvenser, t. ex. för de
industribranscher som redan möter stark konkurrens från u-landsprodukter. Även
Kotijunkturinstitutet, KK, Sveriges Gros-sistförbimd, Svenska FN-förbundet och
FPU, pekar på behovet av ytterligare utredningsmaterial rörande olika
konsekvenser av en politik baserad på u-Iändernas krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal remissinstanser har klarare än utredningen tagit ställning i
frågan om de u-landspoUtiska åtgärderna bör vara genereUa eUer huvudsakligen
selektiva tUl sin karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF,
TCO, LO, flera kristna organisationer och SSU poängterar att generella
u-landspoUtiska åtgärder inom t. ex, handels- och jordbrukspolitikens område
riskerar att huvudsakligen gynna de rikare u-länderaa och u-länder som det av
andra skäl framstår som mindre angeläget att stödja. Remissinstansema menar att
u-landspolitiken bör utformas i direkt samarbete med ett begränsat antal
u-länder. MUF förespråkar generellt verkande åtg'årdeT bl. a. för att
stimulera det internationella varuutbytet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i några fall tagit stäUning tUl vissa av utredningens konkreta förslag
inom området u-landspolitik, KK avstyrker förslaget rörande
teko-restriktionerna och förslaget om utvidgat preferenssystem för de minst
utvecklade u-ländema, medan Sveriges Grossistförbund tUlstyrker det senare
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att regeringen borde lagstifta om riktUnjer för svenska företags
investeringar utomlands kritiseras av Sveriges Exportråd och Sveriges
Industriförbund m. fl., som bl. a. menar att sådan lagstiftning är onödig,
eftersom u-länderna själva har regler för de utländska investeringarna. Flera
kristna organisationer, bl. a. Frikyrkan Hjälper och Svenska Ekumeniska
Nämnden, är liksom LO, CUF och FPU, positiva tUl förslaget om riktUnjer för de
svenska direktinvesteringarna och hävdar bl. a. att dessa bör prövas inte
endast med företagsekonomiska kriterier utan även från bl. a.
fördelningspolitiska och sociala utgångspunkter liksom från utvecklings- och
resurssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser kommenterar utredningens diskussion av och förslag rörande
exportkredit- och investeringsgarantier. EKN och Sveriges Exportråd
konstaterar båda att ett klart behov av fortsatt statlig garanti för vissa
risker som inte täcks av EKN:s reguljära medel föreligger. Sveriges
Industriförbund m. fl. förordar en utvidgning av länder-kretsen för det svenska
investeringsgarantisystemet så att detta kommer att omfatta samtliga u-länder,
en fråga som ej behandlats av utredningen. Näringslivsorganisationema avstår
liksom EKN och Exportrådet från att ta ställning i frågan om utayttjande av
biståndsanslaget för skadefallstäckning inom det s. k. u-garantisystemet för
exportkrediter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Volymm</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>let</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1 Utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att riksdagens beslut om enprocentmålet år 1968 var viktigt. Det
fattades vid en tidpunkt då Sveriges bistånd var relativt blygsamt. BPU
konstaterar också att enprocentplanen har varit av avgörande betydelse för att
föra upp biståndet tiU dagens nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biståndsdebatten
har under senare år inriktats på nya områden, vUket enUgt BPU har gjort att
volymmålet fått mindre betydelse. FramföraUt är det kravet på en ny ekonomisk
världsordning som står i centrum för debatten. Biståndet anses fortfarande
viktigt men intresset knyts i ökad utsträckning till insatser på andra områden,
t. ex. handelsliberalisering, bättre villkor på sjöfartsmarknaden och ett
ändrat valutasystem. Sverige har deklarerat en principiellt positiv inställning
tiU u-ländemas krav på en ny ekonomisk världsordning. När dessa krav skaU
tillgodoses i form av konkreta åtgärder, medför detta kostnader för det svenska
samhäUet. Dessa kostnader låter sig emellertid inte mätas inom ramen för ett volymmål.
De består t. ex. i minskade statsintäkter om åtgärderna avser sänkta tuUar på
u-landsimport. En följd av råvaruavtal kan bli högre priser för konsumentema i
Sverige. Åtgärderna kan också innebära att konsumtionsmönstret förändras.
Effekterna i det faUet kan helt enkelt inte alls mätas, de kan för övrigt vara
både positiva och negativa för samhäUsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
understryker vidare att det var naturUgt att den svenska biståndsdebatten
under 1960-talet i hög grad handlade om hur anslagen snabbt skuUe kunna ökas. I
takt med att volymen har ökat har emeUertid frågan om biståndets kvalitet och
inriktning blivit aUt viktigare. Detta har också avspeglat sig i den svenska
debatten, som under senare år mest har handlat om planering och val av
samarbetsländer. BPU anser att det därför vore olyckligt om denna viktiga
debatt återigen kom i skymundan därför att intresset skulle koncentreras tUl
frågan om ett volymmåls storlek och tidpunkten för dess uppnående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund finner BPU inte anledning att nu uppställa ett nytt volymmål för
biståndet. Man framhåller emeUertid att ambitionen bör vara att öka de
egentliga biståndsanslagen, varvid 1 % av BNP skall vara en miniminivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
reservation uttalar David Wirmark att utredningen borde ha lagt fram förslag
till en ny plan för ökning av u-landsbiståndet efter enprocentplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanserna ansluter sig i allt väsentiigt tUl utredningens
slutsatser. SIDA framhåller t. ex. att man nu inte vill föreslå att ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nytt
mål för anslagsvolymen preciseras. Styrelsen menar därvid att det finns andra
mål för u-ländernas utveckling och för den svenska u-landspolitiken, som först
bör formuleras. SIDA framhåller dock att solidariteten med de fattiga folken
kräver att enprocentmålet överträffas såsom statsmaktema har fömtsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kritik som framförs av en del remissinstanser gäUer främst frågan om att
upprätta en plan för biståndsanslagens framtida utveckling. KDS föreslår t. ex.
en plan för biståndets utveckling med sikte på att snarast nå upp tUl 2 % av
bruttonationalprodukten. Frikyrkan Hjälper framhåller att ett nytt volymmål
jämte en tidsram, som anger hur och när målet skall nås, bör faststäUas. I
detta sammanhang framhålls dock att frågan kommer i ett nytt läge om Sverige
får en väl utvecklad och sammanhåUen u-landspolitik. Sveriges Kristna
Ungdomsråd anser att möjUgheten att faststäUa ett nytt etappmål bör utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Hanoi anser det i en vikande konjunktiu- vara värdefullt att ha volymmålet
fastlagt, medan OECD-delegationen i Paris betonar att det är angeläget att
någon slags långtidsplanering behåUs i framtiden. Delegationen hänvisar därvid
till Norges långtidsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FPU
anser att en riktpunkt för planeringen av biståndsanslagens höjning bör vara
att biståndet skall öka med 25 % per år. MUF anser också att en ny plan för
biståndets volymutveckling bör antas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
framhåUer riksbanken i sitt remissvar att de senaste årens ogynnsamma
bytesbalansutveckling gör att en alhnän återhållsamhet måste iakttas när det
gäUer utvecklingsbistånd. Vidare framhålls att ytterligare ambitioner i fråga
om biståndsvolymen f. n., inte torde vara realistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
Mål och motiv för biståndet 3.1 Utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltsedan
riksdagens första ställningstagande tUl principer om Sveriges samarbete med
u-länder har solidaritet med de fattiga folken angetts som ett överordnat
motiv. I prop. 1962: 100 framhölls att ett bistånd inriktat på att främja
"ekonomisk utveckling på längre sikt" kunde "härledas ur
känslor av moralisk plikt och intemationell solidaritet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
"delar den i tidigare propositioner och utskottsutlåtanden framförda
uppfattningen att kravet på soUdaritet med de fattiga länderna utgör ett
tiUräckUgt motiv för ett omfattande svenskt biståndsprogram. Härav följer att
detta motiv är överordnat andra skäl som kan anföras till förmån för Sveriges
bistånd".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
motiv får ökad tyngd i och med att politiken i Sverige inriktas på att öka
jämlikhet och jämställdhet mellan olika grupper och individer. Solidaritet
måste tillämpas både inom landet och i det internatio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nella
samarbetet. BPU menar också att solidaritetsmotivet stärks av insikten om att
u-ländernas ekonomiska situation påverkas av den världsordning de rika
länderna infört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
framhåller att en biståndspolitik som huvudsakligen bärs upp av kravet på
solidaritet "måste få en markerad inriktning på social rättvisa och
ekonomisk utjämning". Biståndet måste nå ut till de fattiga människorna i
u-ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en del av solidaritetsmotiven urskiljer BPU rent humanitära skäl att lämna stöd
i akuta nödsituationer. En del av anslaget bör därför reserveras för detta
ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
betonar också att det kan finnas utrikespolitiska skäl för bistånd. Bidrag till
FN-organens verksamhet blir indirekt ett stöd för FN:s ställning som centralt
organ för att främja internationeU solidaritet och säkerhet. Här finns alltså
ett gemensamt bistånds- och utrikespolitiskt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
understryker också vad som från u-landshåll betonats under senare år,
närtUigen att det ligger i de rika ländernas eget intresse ati främja de
fattiga ländernas ekonomiska utveckling. Härigenom ökar Sveriges möjligheter
att få avsättning för export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ekonomisk utveckling som bygger på intern resursmobilisering och obundet
bistånd leder tiU att många alUarisfria u-länder kan stärka sin ekonomiska och
politiska ställning. Denna utveckling har enligt BPU ett klart utrikespolitiskt
intresse för Sverige "i en värld som hotas av att bli dominerad av
supermakter och jätteföretag".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU betonar avslutningsvis
att det. överordnade solidaritetsmotivet ställer krav på hur biståndet
utformas. Vissa slag av bundet bistånd som direkt gynnar givarlandets företag
kan ha så påtagliga nackdelar att det "inte är förenligt med
solidaritetsmotiv som måste utgå från en självklar respekt för mottagarlandets
suveränitet och rätt att själv bestämma sin utveckling".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även målen för Sveriges
utvecklingssamarbete fastställdes när riksdagen tog StäUning tiU prop. 1962:
100. BPU anser att de mål som då antogs av en enhäUig riksdag i aUt väsentligt
bör gälla även i framtiden. I detta sammanhang betonas värdet av den stora
enighet som råder om dessa principer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det allmänna målet för
biståndet är att åstadkomma eller bidra till att höja de fattiga människornas
levnadsnivå, genom direkta angrepp på fattigdomen och dess orsaker. Detta mål
är enligt BPU en självklar utgångspunkt för biståndspoUtiken. Allt bistånd
måste inriktas på att stärka u-ländernas egna resurser och förmågan att
effektivt använda dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller de mål som
har mer direkt betydelse för biståndets utformning och val av samarbetsländer
urskiljer BPU fyra mål:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>resurstiUväxt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ekonomisk och social utjämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ekonomiskt och politiskt oberoende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) demokratisk
samhällsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
anser att det första av de angivna målen har en avgörande betydelse därför att
ökade resurser gör det lättare att nå andra mål. Ju större produktionen är desto
mer finns det att fördela genom olika åtgärder som syftar tiU social rättvisa.
AUa u-länder satsar i någon mening på att öka produktionen. De skiUnader som
finns gäller metoderna att nå ökad tillväxt. BPU anser att "i den
utsträckning detta mål bör vara styrande för inriktningen av Sveriges bistånd
förefaller det rimligt att ge förtur åt länder som satsar på en varu- och
tjänsteproduktion direkt för de breda folklagrens behov och beaktar
sysselsättningsproblemen". BPU tillfogar också att om en konflikt
uppkommer mellan utjämnings- och tillväxtmål måste det förstnämnda målet få
väga över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
framhåller att ökad tonvikt under senare år lagts vid utjämningsmålet både i
Sverige och i den intemationella debatten. Detta beror sannolikt på en insikt
om att tiUväxt inte automatiskt leder tiU att resurserna fördelas jämnare. För
att åstadkomma ökad social rättvisa fordras bestämda politiska åtgärder. Det är
därför enligt BPU väsentligt att se mindre till de uttalande målen för
u-ländernas politik och mer till hur denna omsätts i praktisk handling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU framhåller
utjämningsmålets särskilda betydelse för valet av samarbetsländer. Även i
fortsättningen skall Sveriges bistånd gå till mycket fattiga länder men
"det måste också nå ut till de fattiga människorna". Detta fordrar
att biståndsinsatserna sker i samarbete med en regering som själv satsar på
social rättvisa..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
pekar i detta sammanhang också på principerna om att biståndet skall utformas
i nära samverkan med mottagarlandets regering och infogas i utvecklingsplanen.
Även denna princip kräver enligt BPU "ett grundläggande samförstånd mellan
de samarbetande länderna om målen för de gemensanuna insatserna". BPU
betonar därvid vikten av att detta samförstånd kan bygga på internationellt
antagna rekommendationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Strävan
efter ekonomiskt och politiskt oberoende har för flera u-länder blivit ett
allt mer markerat mål. BPU menar att detta mål har betydelse för det svenska
biståndet i två avseenden. NormalfaUet är att bistånd lämnas som stöd tUl ett
lands långsiktiga strävan att bygga en fastare ekonomisk bas för ökad polUisk
självständighet. DärtiU kommer att Sverige bör ha en beredskap för att öka
biståndet till länder som utsätts för ett yttre tryck som hotar deras
självständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
anser det naturligt att man i Sverige hyser förhoppningen om att den ekonomiska
utvecklingen i u-länderna på sikt skall leda till en de-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911/18:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mokratisk
samhäUsutveckling. För enskUda medborgare är de personliga fri- och
rättigheterna lika åtråvärda som hos oss och övergrepp mot den enskilde drabbar
lika hårt. Samtidigt är det uppenbart att ett fuUt utvecklat demokratiskt
samhällssystem bygger pä en rad ekonomiska och sociala förutsättningar som ännu
inte är förhanden i flertalet u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund är det enligt BPU naturligt att knyta förhopp-ningama om en
demokratisk samhällsform till utvecklingen på lång sikt och till en relativt
vid tolkning av demokratibegreppet. Man bör aUtså inte bara se tiU den formeUa
ramen utan också tUl de faktiska former för folkligt deltagande och inflytande
som finns. Betydande vikt bör därvid läggas vid möjligheter att öppet framföra
kritik utan risk för repressalier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
avslutar sin genomgång av målen för svensk biståndspoUtik med att konstatera
att utvecklingssamarbetet även i framtiden bör syfta tUl att i u-länder stödja
en utveckling mot "ökad resurstiUväxt, ekonomisk och social utjämning,
ekonomiskt och politiskt oberoende samt demokratisk samhäUsutveckling.
Gemensamt syftar dessa mål tUl att befrämja social rättvisa för de fattiga
människorna. Härav följer att det svenska biståndet i första hand bör inrUctas
på fattiga u-Iänder som själva aktivt strävar att förbättra de ekonomiska och
sociala förhållandena för de sämst stäUda gmppema".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
principer bör enligt BPU vara vägledande för val av samarbetsländer. Denna
krets av länder bör dock liksom hittills förändras endast med stor försiktighet
och beslut bör föregås av noggranna undersökningar om föruts'ättningama för
det planerade samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
principer bör gälla i de fall då det blir aktueUt att avbryta ett samarbete.
BPU framhåller emeUertid att mindre poUtiska och ekonomiska förändringar inte
påkallar sådana åtgärder. Toleransmarginalerna måste vara vida för de länder
med vilka ett omfattande samarbete inletts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
anser att det finns två huvudskäl som kan och bör leda tiU att samarbetet
successivt avvecklas. Ett mottagarland kan nå en sådan ekonomisk nivå att
bistånd inte längre är motiverat. Det bör då gälla en mycket betydande och
stadigvarande förbättring. Ofta finns i detta fall skäl att fortsätta
samarbetet i andra former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra skälet är att mottagarlandets politik förändras på ett sådant sätt att
förutsättningama för samarbetet väsentligen förändras. Även i detta fall bör
avvecklingen ske gradvis, bl. a. för att uppfylla de långsiktiga förpliktelser
Sverige normalt åtar sig i förhållande tiU programländer. Endast om de
grundläggande politiska och ekonomiska fömtsättningama ändras är det, enUgt
BPU, rimligt att omedelbart avbryta ett samarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som berört frågan om mål och motiv för biståndet (SIDA,
socialstyrelsen, SIND, Uppsala universitet, ILO-kommittén, Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges Grossistförbund, Sveriges Industriförbund m.fl,
TCO, CUF, FPU, KDS, KDU> MUF, SSU, Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund, lOGT-NTO-rörelsen, KFUK-KFUM:s riksförbund. Lutherhjälpen,
Svenska FN-förbundet, Svenska Kyrkans Mission, Svenska Missionsrådet, Vi
Unga-PAKS, samt ambassaderna i Addis Abeba, Hanoi, Islamabad, Nairobi och
FN-repre-sentationen i New York) instäminer i allt väsentligt i utredningens bedömningar.
Den kritik som framförs av en del remissinstanser gäller främst bristen på
analys av sambandet mellan mål och medel samt eventuella målkonflikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU:s
tes att solidaritetsmotivet utgör ett tillräckligt skäl för ett omfattande
biståndsprogram får ett mycket starkt stöd hos remissinstansema. En del av
remissinstansema pekar också på andra viktiga motiv. SIDA understryker sålunda
att "vårt eget intresse kräver den utjämning som vi eftersträvar".
Svenska Kyrkans Mission ser biståndet inte bara som uttryck för solidaritet
utan också som "ett viktigt led i det internationeUa fredsarbetet".
Även ambassaden i Addis Abeba betonar vikten av att se biståndet som en del av
Sveriges ansträngningar att främja internationeU solidaritet och fred.
FN-representationen i New York lyfter särskilt fram det rent ekonomiska
ömsesidiga beroendet som ett viktigt motiv för bistånd. Industriländernas
beroende av u-ländemas råvaror och marknader gör att åtgärder för att höja
dessa länders köpkraft är av stor betydelse för OECD-länderna. Delegationen
hävdar också att utredningens argumentering om Sveriges behov att samarbeta
med andra små och medelstora självständiga stater "måste tillskrivas
avsevärd be* tydelse". Ambassaden i Islamabad redogör utföriigt för
behovet att främja Sveriges export på u-landsmarknaderna, särskUt som andra länder
använder biståndet för att främja de egna exportföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser, som yttrat sig i frågan, stöder, som jag redan nämnt, de fyra
mål utredningen föreslagit. Uppsala universitet och Göteborgs universitet reser
frågan om inte ekologisk balans också borde vara ett övergripande mål för
svenskt bistånd. Även SIDA, Umeå universitet och Svenska Nationalkommittén för
Biologi berör denna fråga i sina yttranden. SIDA framhåUer att fortsatt
överkonsumtion i de rika länderna är något som "varken ekologin eller
moralen tål". En begränsning av resursutnyttjandet och en jämnare
fördelning är därför en föratsättning för fortsatt välfärd i de rika länderna.
Nationalkommittén understryker att "varje utvecklingsprojekt bör föregås
av en gnmdlig ekologisk förundersökning". Det långsiktiga samarbetet bör
därför inriktas på en UtveckUng som bevarar och förbättrar mottagarlandets
biologiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1911fl8:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>naturresurser.
Chalmers Tekniska Högskola anser att den tillväxtfilosofi, som anses Ugga bakom
BPU:s förslag, är diskutabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser berör mer direkt de olika målens förhåUande till varandra. SIDA
anser att man inte behöver befara någon konflikt mellan utjämnings- och
tUlväxtmålen. Styrelsen hävdar "att tiUväxt i så hög grad är en
förutsättning för utjämning, att utveckling för de fattiga folkens del måste
innefatta båda i förening". Dessutom är det sannolikt så att utjänming i
ett större perspektiv befordrar tUlväxten. SIDA betonar också vikten av att
biståndet medverkar tiU att främja en demokratisk samhällsutveckling och ser
detta som ett centralt led i ansträngning-ama att stärka de sämst ställda
grapperaas stäUning. Därmed ökar också deras möjlighet att få en större del av
de samlade resursema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund m.fi understryker att de samlade svenska biståndsinsatserna bör
bedömas utifrån hur väl de uppfyller samtliga fyra mål. Det är emellertid inte
reaUstiskt att räkna med att varje projekt kan uppfyUa alla kriterier. De fyra
målen bör emellertid jämstäUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
m. fl. hävdar också att det inte föreligger någon principiell motsättning meUan
å ena sidan svenska företags export till och investeringar i u-ländema och å
andra sidan målen för den offentliga biståndspolitiken. De kommersiella
insatserna är av minst lika stor betydelse för u-ländernas utveckling som biståndsinsatserna.
Förbundet m, fl. stäUer sig därför kritiska tiU den statiska uppdelning mellan
bistånd och kommersiella insatser som man anser kommer tUl uttryck i BPU:s
betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CUF
sammanfattar sin syn på målen genom att konstatera att det svenska biståndet
skall "främja en ekonomisk och social utveckling i mottagarlandet tiU
förmån för breda folkgmpper". FPU understryker att resurstiUväxt måste
betraktas som mindre viktigt än andra mål. SSU vUl rangordna målen och därvid
sätta utjämnings- och oberoendemålen främst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
pekar på risken av att allmänt formulerade mål kan vara svåra att förstå. Det
bör därför klart sägas ut att biståndet syftar tiU att tillgodose fattiga
människors behov av bostad, mat, vatten, kläder, utbildning, hälso- och
sjukvård. Göteborgs universitet menar att de mål BPU angett är oprecisa. Bl.
a. är resurstiUväxt alltför snävt. "Detta utveckUngs-mål bör avse att öka
samhäUets kapacitet att använda de potentiellt tUlgängliga resursema för en
ändamålsenlig förbrukning, utan att resmrs-basen föröds så att den framtida
försörjningen hotas."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser
(RRV, SAREC, Uppsala Universitet, KF, TCO, Lutherhjälpen, ambassaderna i Addis
Abeba, Dar es Salaam, Gaborone och Lissabon samt OECD-delegationen i Paris)
understryker vikten av att Sverige håUer fast vid principerna för
landprogrammering av biståndet. OECD-delegationen i Paris pekar på att
"de överföringsmetoder som tiUämpas inom ramen för
landprograrruneringssystemet" hör till de aspekter på svenskt bistånd som
"i många avseenden väckt upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>märksamhet
i OECD:s biståndskommitté DAC som en modell och en föregångare". Enligt
beskickningen i Dar es Salaam har Tanzania länge varit en förkämpe bland
u-länderna för bistånd enligt dessa principer och man har gjort klart att det
är i samarbetet med Sverige man har nått längst i utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO,
TCO, Svenska FN-förbundet, Lutherhjälpen, lOGT-NTO-rörel-sen. Svenska Kyrkans
Mission, CUF, FPU och SSU understryker samtliga att biståndet måste inriktas
på länder som själva strävar att befrämja social rättvisa för de sämst ställda
grupperna. RRV, LO och Svenska FN-förbundet menar att biståndet måste inriktas
på länder som för en politik i linje med de svenska målen, annars riskerar de
svenska insatserna att bli isolerade från den allmänna utvecklingen i landet
och sakna stöd från landets myndigheter. TCO understryker att biståndet skall
stödja u-landsregeringarnas egna åtgärder och program för att förbättra
levnads- och livsviUkor för befolkningen. Lutherhjälpen pekar på betydelsen att
stödja regeringar som försöker tiUgodose de sämre stäUda folkgruppernas behov.
Lutherhjälpen tUlägger att de enskilda hjälporganen kan göra viktiga insatser
bland de fattiga i "icke-progressiva länder". Svenska Kyrkans Mission
arior att "svenska biståndsinsatser bör göras i länder vars samlade
politik syftar tiU förbättringar för folkflertalet. Endast på så vis finns
garantier för att de fattigaste nås av insatsema". Enligt
lOGT-NTO-rörelsen bör biståndet imiktas på de fattigaste länderna "dock
med distinktionen att biståndet verkligen måste nå ut tUl de fattigaste
människoma".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenskt
bistånd skaU enligt CUF ges till Länder som strävar efter jämlikhet och en
ekonomisk och social utveckUng för breda folkgrupper. FPU understryker att "det
absolut viktigaste är att Sverige satsar på sådana länder som själva för en
aktiv poUtik för att förbättra de ekonomiska och sociala förhållandena för de
sämst stäUda grapperna".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av remissinstanserna anser att de faststäUda målen för svenskt<br>
bistånd aktualiserar frågan om att avbryta samarbetet med några av<br>
programländerna. LO anser att Sverige idag har ett samarbete med län<br>
der som för en politik som inte överensstämmer med målen. Regeringen<br>
uppmanas därför att överväga en gradvis minskning av biståndet till så<br>
dana länder. TCO menar att ett redan inlett samarbete bör kunna om<br>
prövas om det visar sig att det inte kan genomföras enligt de urspmng<br>
liga fömtsättningama. SSU hävdar att om BPU:s förslag till imiktning<br>
och utformning av biståndet skall gälla så bör det "rimligen också få<br>
omedelbara följder för valet av samarbetsländer". Vissa av de nuva<br>
rande programländerna uppfyUer enhgt SSU:s uppfattning inte kraven.<br>
FPU anser också att det i kretsen av programländer firms länder som<br>
inte uppfyller de mål utredningen anger. Förbundet menar att en konti<br>
nuerlig bedömning bör göras av vilka mottagarländer som skall få fort<br>
satt bistånd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. .</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MUF
StäUer sig bakom de två skäl BPU anfört som gnmd för att avveckla samarbetet.
DärtUl viU man emeUertid foga ett tredje skäl. Gm en biståndsmottagare inleder
angreppskrig bör utvecklingssamarbetet avbrytas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
anser att Sverige i samarbetet med varje enskilt land bör förut skicka
"att biståndet i sin helhet skaU omprövas både tUI volym och innehåll
efter t. ex. en tioårsperiod. Därmed skuUe nya samarbetsformer, nya länder och
nya ändamål kuima tas upp tiU diskussion inom ramen för biståndspoUtiken och
för u-landspolitiken i stort".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av remissinstansema kritiserar BPU för att analysen av sambandet mellan mål
och medel är bristfällig. Mer konkret gäUer det om ett landprogrammerat
bistånd, som innebär att mottagarlandet ges ett avgörande inflytande på hur
medlen skall användas, verkligen kan nå ut till de fattiga människoma i länder
där regering och myndigheter inte driver en aktiv poUtik i detta syfte. RRV
hävdar att det i stort sett gör detsamma om stödet går tUl projekt, program
eUer ett lands utvecklingsbudget. Det är mottagarlandets totala
utvecklingspoUtik som är avgörande för om de svenska biståndspolitiska målen i
någon mån skall kunna tillgodoses. RRV menar att BPU bättre borde ha belyst
svårigheterna i samarbetet med länder som för en poUtik som väsentligt awUcer
från svenska biståndsmål. Även SIND anser att utredningen hade vurmit om en mer
inträngande diskussion av mål-medelproblematiken hade företagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SCC
framhåller att frågan om en överensstämmelse eller motsägelse mellan mål och
faktiska åtgärder är ett aUvarligt dilemma i biståndsarbetet. Liksom SIDA anser
SCC att man måste ha en pragmatisk instäUning till de faststäUda huvudmålen,
Ofta måste den praktiska verksamheten gälla delmål som leder i riktning mot
mer övergripande mål. Om de svenska målen kommer i konflikt med förslag från
mottagarlandet måste, enligt SCC, Sveriges inställning få företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Frikyrkoråd/Frikyrkan hjälper fiimer det förvånande att utredningen inte med
större eftertryck konstaterat behovet av mer måUn-riktad u-landspolitik på
biståndspolitikens bekostnad. De direkta angreppen borde mera imiktas "på
överflödet och dess orsaker än på fattigdomen och dess orsaker".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
för internationell ekonomi menar att så länge man håller fast vid principen om
mottagarlandets rätt att bestämma över biståndets inriktning föreUgger en
aUvarlig målkonflikt som inte kommer fram klart och tydligt i betänkandet. I
länder som för en politik som strider mot de svenska målen är det tveksamt om
man verkligen kan nå ut tiU de fattiga människorna. Institutet anser att
"det finns tillräckligt många fattiga i tiUräckUgt många u-länder som för
en tillräckUgt utjämnande politik". Om dessa länder får allt bistånd har
man löst den angivna mål konflikten och därmed garanterat att varje
biståndskrona går tUl fattiga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>människor
"d. v. s. effektiviteten med avseende på det deklarerade övergripande
målet skulle maximeras".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Dar es Salaam saknar i betänkandet en genomlysande diskussion av hur
biståndet skall nå ut till de fattiga grupperna i de fattiga länderna. Ambassadkansliet
i Bissau konstaterar att eftersom biståndet "långt ifrån enbart rUttas
tiU länder som för en social och ekonomisk utjämningspolitik är det uppenbart
att stora delar av det svenska biståndet aldrig — eller endast på mycket lång
sikt - når eftersatta grupper". Det är tveksamt om dessa problem går att
komma tiU rätta med genom den s. k. dialogen meUan givare och mottagare.
Beskickningen anser också att BPU borde fört en djupare diskussion om biståndets
effekter i stort. Bl. a. borde ha behandlats frågan om inte bistånd i vissa
fall motverkar eller försenar nödvändiga strakturförändringar i
mottagarländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Multilaterala frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
hävdar, att den multUaterala u-landspolitiken bör syfta tiU att "ge u-ländema
som grupp en ökad andel av världens restirser och en förstärkt maktposition i
förhållande till de rika i-länderna". Ett aimat mål för denna politik bör
vara att underlätta samarbetet inom u-lands-kretsen bl. a. inom ramen för de
alliansfria staternas organisation och 77-gruppen. Sverige bör stödja
gemensamma organ för dessa grapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
understryker BPU nödvändigheten av att särskilja oUka grupper av u-länder från
varandra. EnskUda u-länder har sinsemellan starkt varierande förutsättningar
och bekänner sig ofta tiU olika utveck lingsstrategier. Det bör enligt BPU
närmare diskuteras vilka u-Iänder som kan tänkas dra nytta av föreslagna
u-landsinriktade åtgärder från i-ländernas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
betonar att Sverige bör verka för att u-ländemas intressen även beaktas i
internationella överenskommelser som främst berör i-länderna. Det är angeläget
att stödja u-ländernas krav på verkligt medinflytande i internationeUa
förhandlingar. Detta innebär att Sverige bör understödja dels att beslut i
handels- och utvecklingsfrågor fattas i FN-organ och inte i mindre grupper i
vilka u-ländema har svårt att hävda sig, dels att röstreglerna ändras till
u-ländemas förmån i vissa internationeUa organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar, att generella åtgärder inom ramen för en svensk u-landspolitik i
första hand knappast gynnar de fattigaste u-ländema. Dessutom är i-Iänderna som
grupp förmodligen i mindre omfattning än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
beredda att tillmötesgå de samlade krav u-ländema för fram i diskussionerna om
nya internationeUa ekonomiska strukturer. Härav drar BPU slutsatsen att en av
utgångspunkterna för en multilateral u-landspolitik kan vara att eftersträva
internaUonella överenskommelser så utformade "att de i så stor utsträckning
som möjUgt inriktas på de fattigaste u-länderna". BPU förordar att en
analys görs av vilka ytterU gare u-landskrav Sverige är berett att acceptera
"om de för svensk del skuUe gälla en viss grupp u-länder", t. ex. de
minst utvecklade eUer hårdast drabbade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
gör ingen utförlig analys av vilka åtgärder Sverige aktivt bör verka för vid
diskussionen av nord-syd-relationema i multUaterala organ utan redovisar endast
relativt kortfattat områden som i detta sammanhang bör prioriteras av Sverige.
Sålimda bör Sverige enligt BPU aktivt understödja tUlkomsten av ett för
u-länderna förmånUgt integrerat råvaruprogram. U-ländemas krav på en länk
mellan skapandet av internationell Ukviditet och utvecklingsfinansiering bör
likaledes få svenskt stöd. Överföringen av resurser tiU u-ländema i form av s.
k. speciella dragningsrätter (SDR) bör anpassas till svängningar i den
internationella konjunkturen. "De fattiga länderna bör tUlföras
finansiella resurser när den intemationella konjunkturen är på väg nedåt".
BPU förordar även att Sverige aktivt verkar för internationella
överenskommelser om en uppförandekod för teknologiöverföring och ett
internationeUt informationssystem om tillgänglig teknologi som utformas så att
de bidrar tiU att motverka skillnaden i förhandUngsstyrka mellan i- och
u-landspar-tema på teknologiorarådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäUer de multUaterala organens operativa verksamhet på biståndsområdet har
BPU i enlighet med sina direktiv lagt särskild vikt vid en granskning av
omfattningen av de svenska bidragen till FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och
Internationella utvecklingsfonden (IDA).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>UNDP
och andra FN-organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om UNDP konstateras att kritikerna av detta organ framför allt skjutit in
sig på de höga administrativa kostnadema. Förklaringen tUl detta problem får
enligt BPU bl. a. sökas i att UNDP uteslutande är inriktat på att lämna
tekniskt bistånd, som i motsats till finansiellt bistånd är synnerligen
personalkrävande. Dessutom fördyras UNDP:s administration av att det är
fackorganen som verkstäUer de av UNDP finansierade biståndsprojekten, vUket
leder tUl visst dubbelarbete. Fackorganen ersätts enligt en schabloimietod för
sina administrationskostnader. Ovanpå denna post måste läggas UNDP:s egna
administrativa kostaa-der. BPU noterar att diskussioner om bl. a. en bättre
samordning av FN:s biståndsarbete pågår inom ramen för arbetet på en reform av
FN:s stmktur på det ekonomiska och sociala området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
understryker vidare att de aUmänna motiven för multUateralt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samarbete
gäUer också för UNDP. Invändningarna mot UNDP-syste-met, framför aUt
beträffande dess administrativa brister, är dock enligt BPU av så aUvarlig
natur, att frågan om framtida ökningar av de svenska bidragen måste bU beroende
av om UNDP förmår att effektivisera sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
betonar även vikten av reformer inom UNDP-systemet. Strävan bör vara att komma
tillrätta med de problem som sammanhänger med att UNDP och de verkstäUande
fackorganen i viss utsträckning utföi; sanuna arbete. Frågan om att låta UNDP finansiera
inte enbart expert bistånd och förinvesteringsstudier utan även kapitalbistånd
bör övervägas. PersonalpoUtiken inom FN-systemet bör reformeras. Personlig kapacitet
och lämpUghet bör vara avgörande vid tjänstetUlsättniagar på alla nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Världsbanksgruppen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
framhåller att hela det svenska biståndet tiU Världsbanksgruppen tUlfaUer IDA
och att det således i första hand är detta organ som bör bedömas. Styrelse och
administrativ stab Uksom kriterierna vid projektbedömning är dock gemensamma
för själva banken (IBRD) och IDA. Det är därför omöjligt att göra en strikt
åtskillnad meUan IBRD och IDA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
betonar att IDA vid projektbedömning ofta tiUämpar snävt ekonomiska kriterier
på ett sätt som är främmande för svensk biståndspolitik, även om en viss
omprövning av praxis i detta avseende pågår. Ofta ställs krav på att en
investering skall ge vad banken bedömer son» rimlig avkastning, vUket kan ha
tUI följd att de satsningar som görs inte kommer de fattigaste folkgrupperna
tUlgodo. Krav av denna typ betyder också att mottagarlandets fördelningspoUtUc
styrs på ett otillbörhgt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>U-ländernas
inflytande på IDA:s verksamhet är enligt BPU förhållandevis svagt, eftersom
ett lands röststyrka i Världsbanksgruppen är pro portionell mot dess
kapitalinsats. I vissa fall representeras 18 u-länder av en enda
exekutivdirektör i bankens styrelse. De svåra samordningsproblem detta medför
tvingar ofta exekutivdirektören i fråga att agera ganska fritt och utan
förankring i den ländergrupp han företräder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
framhåller vidare, att banken för sin upplåning i hög grad är hänvisad till
kapitalmarknaderna i de västUga stormaktema. Västmakterna överhuvudtaget och
s'årskilt Förenta Staterna är vidare kraftigt överrepresenterade i
Världsbanksgrappens administration. Detta förhål-. lande har särskUt allvarUga
konsekvenser på grund av att principieUt mycket viktiga beslut ibland fattas av
direktionen utan hörande av styrelsen. Detta gäUde t. ex. ett faktiskt beslut
att stoppa vidare krediter tiU Allende-regeringen i Chile.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
anför slutUgen att IDA:s utlåning volymmässigt är koncentrerad till ett mindre
antal länder. Lån borde i större utsträckning kunna ges</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tUl
länder som i överensstämmelse med FN:s utvecklingsstrategi söker genomföra
strukturreformer i folkflertalets intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
dessa faktorer skall dock enligt BPU vägas att IDA är administrativt
effektivt. Det är den viktigaste käUan för obtmdna krediter på mjuka villkor
tUl u-länderna tUl vUken det i dag inte finns något altemativ. Stor betydelse
ur svensk synpunkt bör också tUlmätas det stöd för IDA, som u-länderna uttalat
vid upprepade tillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande svarar Sverige för 4 % av de samlade IDA-bidragen. BPU drar
slutsatsen, att Sverige bör fortsätta att lämna bidrag tiU IDA. Dessas storlek
bör bestämmas av i vUken utsträckning IDA:s politik står i överensstämmelse med
målen för den svenska biståndspoUtiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mer allmäima frågan om vUka överväganden som bör vara utslagsgivande för
storleken av de svenska bidragen tiU de internationella organisationernas
biståndsverksamhet i framtiden hävdar BPU att varje organisations poUtik måste
bli föremål för individuell prövning. Det av; görande kriteriet vid prövningen
bör vara graden av överensstämmelse mellan inriktningen aV organisationens
verksamhet och de för den svenska biståndspoUtiken uppstäUdå målsättningarna.
Frågan om orga-" nisationens administrativa effektivitet bör däremot ges
underordnad betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vniversalitetsprincipen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
för även ett resonemang om universaUtetsprincipens tUlämpning inom
intemationeUa organisationer. Utredningen vänder sig mot argumentet att denna
princip skulle omöjliggöra att de intemationella organisationerna i sitt
biståndsarbete prioriterar de länder som aktivt satsar på att förbättra
situationen för de fattigaste folkgrupperna. Beslut har fattats inom UNDP om en
koncentration av biståndet till de fattigare u-länderna. Mottagarländernas egna
ansträngningar att satsa på strukturreformer och gynna de fattigaste gmpperna
skall också i viss utsträckning vägas in i bedömningen vid fördelningen av
UNDP:s resurser. BPU hänvisar till att en anknytning av IDA:s verksamhet tiU
FN:s utvecklingsstrategi säkerställdes i samband med förhandUngarna om den
fjärde påfyllnaden av IDA:s resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU hävdar att det i och
för sig är naturligt — och i fråga om FN-organen nödvändigt — att de
multUaterala organisationema täcker in ,alla medlemsländer i sitt
biståndsprogram. Däremot bör universaUtets-gaincipen inte innebära att ett
visst medlemsland på gnmdval av t.ex. NP och folkmängd har rätt tiU en given
andel av den biståndsgivande irEtionens resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2
Remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser behandlar inte alls eller endast i förbigående de pågående
intemationella förhandUngarna om nya, mer rättvisa ekonomiska relationer
mellan statema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett par yttranden berörs sambandet mellan de mellanstatliga relationerna å ena
sidan och den inre politiska strukturen i u-ländema å den andra. SIDA fäster
således uppmärksamheten på den länk som fmns mellan en ny ekonomisk
världsordning och basbehovstänkandet. Institutet för internationell ekonomi
anser det vara viktigare att diskutera en ny nationell ordning i flertalet
u-länder än en ny intemationell ekonomisk ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
får kritik från många instanser (beredningen för u-landsinformation, RRV,
Göteborgs universitet, Sveriges Kristna Ungdomsråd, Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund, SCC m. fl.) för att den otillräckligt behandlat frågan om vilka
anpassningsåtgärder som bör vidtas i Sverige som en följd av kraven från
u-ländema. FN-representationen i New York understryker allmänt betydelsen av
att Sverige tar ställning till de konkreta enskUdheterna i kravet på en ny
världsordning. Detta är av största betydelse för trovärdigheten i Sveriges
utrikespoUtiska agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser
diskuterar på vUka punkter Sverige vid diskussioner i multilaterala organ bör
kunna solidarisera sig med u-ländemas krav. FN-representationen i New York
framhåller önskvärdheten av att Sverige genom en förutseende poUtik på
hemmaplan kan minimera behovet att visa återhållsamhet inför u-ländemas krav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TCO betonar att Sverige
aktivt bör medverka i genomförandet av FN:s handels- och utvecklingskonferens
(UNCTAD) integrerade råvaruprogram. Andra frågor TCO fäster stor vikt vid är
en överenskommelse om avskrivning av vissa u-länders skulder, FN-arbetet på en
uppförandekod för transnationella företag samt ansträngningar att säkra ett
större u-landsinflytande i vissa internationella organ för ekonomi och handel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU:s förslag att anpassa
en överföring av specieUa dragningsrätter till u-ländema efter förändringarna i
det intemationella konjunkturläget får inget stöd av remissinstanserna. Denna
idé står enligt Sveriges Riksbank inte i överensstämmelse med SDR-systemets
grundtanke på planmässigt skapande av reserver. Svenska Bankföreningen finner
den föreslagna konstmktionen onödigt kompUcerad och InstUutet för internationell
ekonomi hävdar, att det knappast behövs nya kanaler för överföring av
biståndet. Det saknas skäl att gå omvägen över IntemationeUa Valutafonden (IMF)
vid resursöverföringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
menar att BPU överdrivit betydelsen av i-ländernas handelshin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>der
mot u-ländernas färdigvaruexport. U-ländernas handelspolitiska problem bottnar
inte så mycket i GATT-reglema som i en bristande tUl-lämpning av dessa regler.
Ambassaden i Nairobi förordar att tanken på omvända preferenser —- att
u-ländema sedan 0-tuU uppnåtts för en vara erbjuds premie på exporten — åter prövas
och föreslår också att ett system för exportintäktsstabilisering utvecklas och
läggs tUl grand för nya initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>UNDP
och andra FN-organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Starkt
stöd för FN-organens operativa biståndsverksamhet lämnas av SIDA som lägger
särskUd vikt vid att FN-organens insatser baseras på
landprogrammeringsprincipen och understryker att bistånd som kanaliseras genom
FN blir anonymt och kan tas emot som en rättighet från ett organ i vUket
mottagarna själva har inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några remissorgan (Svenska
Missionsrådet, FPU, Svenska FN-förbundet) betonar att Sverige måste verka för
att FN-biståndet bUr effektivare och mindre kostnadskrävande. Särskilt gäller
detta, enUgt FPU, UNDP. Längst går LO, som anser att UNDP-bidragets storlek kan
ifrågasättas med hänsyn tiU utvecklingsprogranunets begränsade effektivitet.
FN-representationen i New York frardhåller att mycket som UNDP bokför som
administrativa kostnåder egentligen har karaktären av bistånd och pekar på de
ansträngningar som Sverige gjort i UNDP-styrel-sen för att skapa
förutsättningar för ett effektivare och rationeUare program. Enligt
delegationen bör en koppling meUan framtida bidragsökningar och den
administrativa effektiviteten i FN-systemet ske med beaktande av att andra
givarländer kan ta sveiisk tvekan inför ett' fortsatt stort engagemang i UNDP
tUl intäkt för återhållsamhet med de egna bidragen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om rekrytering av
tjänstemän till administrationen av FN-bi ståndet tas upp av några
remissinstanser {LO, FN-representationen i New York, Svenska FN-förbundet), som
förordar en aktivare insats än hittUls från svensk sida i rekryteringsfrågor.
Delegationen anser det "inte osannolikt att ett svenskt intresse för
personalfrågor inom FN-organen, markerat på rätt sätt, kan bli ett stöd för de
personer inom dessa organisationer, som har ansvar för
rekryteringsfrågor."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilda önskemål
beträffande UNDP uttrycks av FPU, som kräver en bättre insyn i dess verksamhet
och Sveriges Industriförbund m. fl. som StäUer krav på en mer omfattande
UNDP-upphandling i Sverige. Om en sådan inte kommer tUl stånd bör bindning av
en viss del av det svenska UNDP-bidraget övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppfattning att "Sveriges multUaterala bistånd i framtiden måste bygga på
en prövning av varje organisation" som syftar tUl att fastställa graden av
överensstämmelse meUan organisationens verksamhet och den svenska
biståndspolitiken, kritiseras av Svenska FN-för-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bimdet
och FN-representationen i New York. Representationen hävdar att denna princip
inte utan vidare kan tillämpas i organ med u-landsma-joritet. I de faU då
svenska biståndsmålsättningar inte är identiska med u-ländernas egna
målsättningar bör detta inte leda tiU att organisationen 'straffas' härför
genom minskade svenska bidrag. FN-förbundet ger uttryck för liknande synpunkter
och bestrider dessutom — med undantag för IDA — giUigheten av den bedömning som
antas ligga till grund för BPU:s rekommendation i denna fråga — att
svårigheterna att nå de svenska biståndsmålen som regel är större på det
multilaterala området än i fråga om direkt bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FN-representationen
i New York diskuterar i sitt yttrande också Sveriges möjligheter att i de
internationella organens styrelser påverka andra medlemsländer och hävdar att
flera viktiga beslut i UNDP-sty-relsen under senare år knappast skulle ha
kommit till stånd utan svensk medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Världsbanksgruppen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser ger uttryck för en kritisk inställning tUl Världsbanken. SSU,
CUF och Chalmers Tekniska Högskola kräver att Sverige lämnar Världsbanksgmppen.
Enligt SSU bör det svenska ID A-bidraget under alla förhållanden reduceras
avsevärt. Svenska Missionsrådet betonar att stödet till organ såsom
Världsbanken, i vilka givardominansen är markerad, bör omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
LO som Sveriges Industriförbund m. fl. kommer till slutsatsen — om än från
skilda utgångspunkter — att storleken på det svenska ID A-bidraget kan
ifrågasättas. LO hänvisar till bankens mål, organisatoriska uppbyggnad och
beslutsformer medan Industriförbundet m. fl. pekar på att den svenska bidragsandelen
är oproportionerligt stor. FPU anser att olika FN-organ bör prioriteras framför
den av USA dominerade Världsbanken vid fördelningen av svenska bidrag till de
multilaterala organens biståndsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Nairobi hävdar att Världsbanksgruppen genom att ställa vUlkor för sina
insatser i Kenya gett impulser till en hälsosam nyinriktning av kenyansk
politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Bilaterala frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Landprogrammering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.1.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att synen på utvecklingens orsaker och biståndets roll i
sammanhanget förändrats under perioden efter andra världskriget. Det är inte
möjligt att skapa utveckling i ett land med hjälp av punkt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>insatser
inom vissa sektorer. Det krävs en helhetssyn och en sammanhåUen strategi av
åtgärder på alla områden för att resultatet skall bli en utveckling som når
större delen av landets befolkning. Biståndet skall användas inom ramen för ett
sådant samlat grepp. Denna inställning Ugger tiU grund för utredningens
diskussion om landprogrammeringen och önskemål att inrikta det svenska
biståndet på vissa sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landprogrammeringen
är en metod att planera utvecklingsbistånd vUken utgår ifrån dels en given
finansiell ram, dels det enskilda u-landets behov och prioriteringar. Genom
landprogrammeringen får mottagar-ländema ett avgörande inflytande över
biståndets inriktning och innehåll. Målsättningen är bl. a. att göra möjligt
för mottagarlandet att inordna det svenska biståndet i landets totala
utvecklingsplanering. Den nu tillämpade tekniken för landprogrammering har
utformats gradvis under perioden från år 1970 och framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
påpekar att huvudprincipen om mottagarlandets bestämmande inflytande över
samarbetsprogrammens inriktning och utformning inte kan tUlämpas till fullo
därför att statsmakterna skulle ha uppstäUt vissa andra mål och riktlinjer för
biståndet. Utredningen avser härmed i första hand begränsningar av två slag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>De övergripande målen för det svenska biståndet är inte alltid förenliga
med den utvecklingspolitik som vissa av programländema för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Vissa ämnesområden har ansetts som särskUt lämpade för svenska
bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att ju större överensstämmelsen är mellan svenska biståndspolitiska
mål och mottagarlandets utvecklingsmål, desto lättare är det att till
mottagarlandet överlåta styrningen av biståndets inriktning och innehåll.
Graden av likhet mellan ett mottagarlands utvecklingspolitik och det svenska
biståndets övergripande målsättningar bör enligt utredningen påverka de
finansieUa länderramarna, Sedan länderramens storlek fastställts bör
mottagarlandet få prioritera biståndets inriktning och innehåll i samråd med de
svenska biståndsmyndigheterna. Svenska råd och rekommendationer kan framföras i
den dialog mellan de svenska biståndsmyndigheterna och representanter för mottagarländerna
som ingår som ett naturligt led i biståndssamarbetet. Härmed avses dels de
diskussioner som äger rum i saraband med ingående av samarbetsavtal, dels den
kontinuerliga dialog som äger rum om inriktning och utformning av enskilda
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar vidare, att alltsedan det statliga svenska biståndet startades har
vissa ämnesområden ansetts vara särskilt lämpade för svenska biståndsinsatser.
Ett av de skäl som anges är att området enligt svensk mening varit eftersatt i
den internationella biståndsverksamheten. Ett annat skäl är att svenska
erfarenheter på vissa områden ansetts vara särskilt värdefulla och lämpade att
utnyttja också i u-lands-sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
hänvisar till de uttalanden från statsmakterna som går ut på att det direkta
biståndets inriktning på ämnesområden och projekt skall styras av
mottagarlandets önskemål och prioriteringar. Samtidigt konstaterar utredningen
att statsmakterna i propositioner och riksdagsbeslut angett vissa sektorer och
ämnesområden som särskUt lämpade för svenskt bistånd. De ämnesområden som i
detta sammanhang nämns i utredningen är famUjeplanering och befolkningsfrågor,
åtgärder som är inriktade på att förbättra kvinnomas situation, kooperativ
verksamhet, forskning, sysselsättnings- och industrialiseringsfrågor samt
jordbruksutveckling och livsmedelsförsörjning. Enligt utredningen är dessa två
principer inte möjliga att helt förena. Problemet som måste lösas är därför om
de av Sverige särskilt uppmärksammade ämnesområdena skaU utgöra undantag från
huvudregeln om mottagarlandets prioriteringar eller om de skall vara
underordnade dessa prioriteringar i biståndet tUl programländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU:s
slutsats är att principen om mottagarländernas rätt att själva prioritera
inriktningen av det svenska biståndet bör utgöra grunden för samarbetet.
Landprogrammeringen som metod skall gälla för aUa programländer. Denna metod
bör således tUlämpas även i samarbete med länder vilkas utvecklingspolitik inte
helt stämmer överens med målen för det svenska biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dialogen med representanter för u-länder bör man enligt utredningens mening
från svensk sida vara oförhindrad att aktualisera av Sverige prioriterade
ämnesområden och därvid särskilt framhåUa Sveriges intresse av att stödja
kvinnoutbildning och andra åtgärder för att förbättra kvinnans situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sture
Korpås och Arma-Lisa Nilsson anför i en särskild reservation att biståndet i
första hand bör möta de fattigaste människomas mest elementära behov. Under den
förutsättaingen bör Sverige, enligt reservantema, stödja en arbetsintensiv
industri, som förädlar u-landets egna produkter och råvaror och som ger
sysselsättning och bättre Uvsbe-tingelser åt dess egen befolkning.
Reservanterna kan inte ställa sig bakom de delar av betänkandet, som förutsätter
införande av modem storskalig produktionsteknik som ett primärt behov i fattiga
länder. Reservanterna anför vidare: "ViU ett u-lands regering ändå sträva
efter denna form av utveckling, är det värt att beakta, men man får inte blunda
för att u-ländernas ledare kan ha värderingar, som mera bygger på i-ländernas
föratsättningar än på folkflertalets behov i det egna landet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.7.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
av remissinstansema ifrågasätter i sig landprogrammeringen som metod vid
planeringen av biståndet. Däremot förekommer olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>meningar
om vilka undantag som bör göras från huvudprincipen om mottagarlandets rätt att
bestämma över biståndets inriktning och utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser (LO, TCO, KF, Lutherhjälpen, ett flertal ambassader)
understryker särskilt vikten av att u-ländemas egna prioriteringar måste vara
avgörande vid utformningen av biståndet. En del remissinstanser anser att en
viss grad av styrning av biståndet bör göras från svensk sida i syfte att se
tUl att svenska biståndspolitiska mål uppnås, RRV m. fl. anser att det räcker
med att Sverige förklarar målen för den svenska biståndspolitiken i dialogen
med mottagarlandet, medan andra vill att det svenska biståndet skall ha en viss
bestämd inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om vilken roU
Sverige bör spela i dialogen med mottagarlandet berörs av andra
remissinstanser. SIDA anser att man från svensk sida bör sträva efter att
"partema enas om basbehovens tillfredsställande som prioriterat mål för
samarbetet och att Sverige bör förorda samarbete på områden och med tUlämpning
av metoder som stöder denna inriktning". Hur starkt en sådan strävan skaU
hävdas inför u-landet kan enligt SIDA inte anges generellt. "Eftersom
programländerna är olika i fråga om ekonomiska och praktiska föratsättningar
och resurser och har olika önskemål om graden och arten av svensk medverkan kan
dialogen med mottagarländerna inte följa någon allmängiltig dagordning.
U-landets prioritering är en given utgångspunkt, de svenska resurserna en
annan. Stor svensk respekt för u-låndsregeringens uppfattning och stor
ödmjukhet med hänsyn till uppgiftens svårighetsgrad är påkallade. Samtidigt
bör man i dialogen visa fasthet i betoningen av internationellt överenskomna
mål och i vissa fall svenska övertygelser". SIDA vill få möjlighet att
"i en dialog med mottagarländerna självständigt, långsiktigt och
kvalificerat arbeta med frågan hur biståndsmedlen skall användas i varje land
för att bäst bidra till att bekämpa fattigdomen med hänsyn till landets förutsättningar".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden i Dar es Salaam
påpekar att respekten för mottagarlandets planer, prioriteringar och
initiativrätt inte är problemfri. Den begränsade, i vissa avseenden helt
otillräckliga, administrativa kapaciteten på mottagarsidan innebär att
biståndskontoret måste bidra med råd och teknisk hjälp i det löpande
samarbetet. Enligt ambassadens mening är utredningens diskussion av dialogen
mellan givare och mottagare alltför begränsad. "Dialogen innehåller en rad
känsliga avvägningar som kunde ha exemplifierats och genomlysts mera fylligt.
På skalan mellan total svensk involvering i projektbistånd och totalt
mottagarcentrerat budgetstöd spelar denna fortlöpande dialog en viktig roll.
Resultatet blir normalt en pragmatisk blandning mellan dessa ytterligheter".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En del remissinstanser, t.
ex. Stockholms universitet, anser att Sverige i dialogen bör kuima betona vissa
speciella områden där det finns svensk fackkunskap. Uppsala universitet anser
att de ekologiska dimensionerna bör uppmärksammas i dialogen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser anser att det svenska biståndet bör ha en viss bestämd
inriktning. CUF anser att biståndet bör vara inriktat på att möta de fattigaste
människomas mest elementära behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>"Biståndssatsningar
bör i huvudsak ske på landsbygden för att motverka en snabb
urbanisering". Det svenska biståndet bör enligt CUF endast undantagsvis
användas för större industriprojekt. Denna inställning delas bl. a, av
Förbundet Vi Unga/PAKS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
FAO-kommittén anser att biståndet bör inriktas på insatser som bidrar till att
utveckla mottagarländernas jordbruk och ökar deras möjUgheter tUl
självförsörjning i fråga om basUvsmedel. Kommittén förordar vidare bl.a.
fortsatt stöd tiU kooperativ verksamhet inom jordbrukssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCC
anser att det i den svenska biståndspoUtiken bör beredas utrymme för ett ökat
stöd åt folkligt förankrade självhjälpsaktioner. Man understryker
kooperationens betydelse som utvecldingsinstmment, KF delar denna uppfattning
men påpekar att statliga åtgärder för att stödja utvecklingen av kooperationen
innefattar åtskUliga problem, då kooperationen föratsätter aktiv folklig
medverkan och behöver stå självständig för att kunna utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Nairobi åberopar exempel från Kenya och Rwanda och hävdar att för de fattigaste
u-ländema torde basbehovsstrategin kräva att uppmärksamheten primärt fästs vid
jordknappheten i förening med den snabba befolkningstillväxten. Ambassaden
önskar se en större koncentration än hittUls tiU ämnesområden som direkt berör
basproblemen. Ambassaden menar att bidrag med biståndsmedel borde kunna få
betydande effekter inom småindustriutveckling och miljövård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser instämmer i utredningens förslag att frågan om kvinnoutbUdning
och andra åtgärder för att förbättra kvinnans situation bör drivas särskilt
hårt från svensk sida. Svenska FN-förbundet anser att jämstäUdhetsfrågorna bör
integreras i allt svenskt bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2
Rcsultatvärderiug</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att resultatvärdering innebärande en jämförelse mellan uppgjorda
planer och det faktiska utfallet kan göras på olika nivåer, från projekt eller
delar av ett projekt tUl utvecklingen i ett helt land. Resultatvärdering
innehåller vanligtvis en bedömning av hur verksamhet genomförts och dess
resultat, en jämförelse mellan resultatet och använda resurser och en analys av
orsakerna tUl de resultat som uppnåtts, särskUt då dessa avviker från uppgjorda
planer. Resultatvärderingen syftar till att precisera och anpassa
verksambetens mål och ge synpunkter på dess fortsatta inriktning och
utformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
betonar att statsmaktemas syn på resultatvärderingen gradvis förändrats allt
eftersom betoningen av mottagarlandets ansvar för biståndets innehåll och
inriktning förstärkts. I proposition 1962: 100 sågs resultatvärderingen som ett
i första hand svenskt intresse. I 1972 års statsverksproposition påpekades
däremot att införandet av landprogrammeringen gjort det möjligt och angeläget
för biståndsgivaren att i växande utsträckning lämna den detaljerade kontrollen
och uppföljningen av den biståndsfinansierade verksamheten åt mottagarlandets
egna organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det mottagarinriktade synsätt som under senare år präglat det svenska biståndet
anser BPU det naturUgt att också huvudansvaret för resultatvärderingen bör
ligga hos mottagarlandets myndigheter. Därav följer att uppföljningen och
resultatvärderingen i första hand inriktas på effekterna av de projekt och
program som stöds med svenskt bistånd, snarare än att försök görs att värdera
vad just de biståndsfinansierade åtgärderna resulterat i. Från svensk sida bör
man enligt utredningen understryka sin beredviUighet att samabeta med
mottagarlandets myndigheter om uppläggning av resultatvärderingsprogram och
påpeka vikten av att bygga in metoder för uppföljning under beredningen av nya
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
understryker att Sverige mer aktivt än hittiUs bör bedöma hur de internationeUa
organisationemas biståndsverksamhet stämmer med huvudmålen för det svenska
biståndet. Ökad uppmärksamhet bör också ägnas utvärdering av större
biståndsprojekt som enskUda organisationer bedriver med finansiellt stöd från
SIDA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att åtskilliga resultatvärderingar gjorts inom den svenska
biståndsverksamheten. Vissa behandlar enstaka projekt som t. ex.
nutritionsinstitutet i Etiopien. Andra behandlar hela sektorer, t. ex.
landsbygdens vattenförsörjning i Tanzania. En särskild enhet för resultatvärdering
inrättades inom SIDA år 1970 och ett särskUt resultatvärderingsprogram
utarbetades 1971.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
basis av erfarenheterna av det första resultatvärderingsprogram-met utarbetade
SIDA år 1974 ett nytt program för verksamheten på re-sultatvärderingsområdet.
Utredningen citerar programmets tre huvudmålsättningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att bidra tUl effektivare utvecklingsarbete i
u-länderna genom att stödja dessas egen planering, uppföljning,
resultatvärdering och angränsande verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att bidra till effektivare bistånd genom SIDA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att bidra tiU förbättrad kunskap hos allmänhet och
statsmakter om utvecklingen i u-ländema, de långsiktiga effekterna av utvecklingssamarbetet
samt biståndets effektivitet och resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att SIDA och mottagarländerna har ett gemensamt intresse i ett
effektivt utvecklingssamarbete. Olika uppfattningar kan däremot råda om
biståndsverksamhetens mål och inriktning. En-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
utredningen är det mot målsättningama för det svenska biståndet som biståndets
effekter skall mätas. I en RRV-rapport "SIDA i Indien" betonar RRV
särskUt betydelsen för biståndsplaneringen av övergripande landanalyser
strukturerade efter de biståndspoUtiska målen. Tillsammans med aktueUa
landanalyser bör beskickningarnas ekonomiska och politiska rapporter och de
kvartalsrapporter som biståndskontoren upprättar vara av stort värde för att
bedöma hur förenlig ett u-lands utvecklingsansträngning är med målsättningen
för det svenska biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
och statskontoret delar utredningens syn på resultatvärderingen. Statskontoret
betonar särskUt att det svenska utvärderings- och effekt-granskningsarbetet
inte får tära på u-ländemas begränsade personalresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund m. fl. kan inte godta att omfattningen av utvärderingsverksamheten
i första hand styrs av mottagarländemas önskemål. Tvärtom bör det enligt
organisationerna vara ett vUlkor för bevU-jande av bistånd att mottagarlandet
tiUåter biståndsorganet att utöva kontroU att medlen används på avsett vis. Det
är också angeläget med en utvärdering av hur bidragen tUl multilaterala
organisationer används. KF och LRF understryker behovet av ökade kunskaper om
effektema av biståndsarbetet. Diskussionen kommer allt mer att imikta sig på biståndets
kvalitet sedan det kvantitativa målet uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
universitet betonar att uppföljningsverksamheten bör få ökad prioritet och
resurstilldelning. Det är inte självklart att denna utvärdering skall Ugga
inom SIDA. Den bör om möjligt anförtros utomstående, "neutral"
bedömare. Rektorsämbetet vid Stockholms universitet understryker
mottagarlandets roU i utvärderingsprocessen och behovet av stöd till uppbyggande
av kompetens i evalueringsforskning vid mottagarländernas egna
forskningsinstitutioner. Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms
universitet efterlyser utvärdering av oUka mottagarländers förmåga att ta emot
och adekvat använda biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
för internationeU ekonomi anser att projektbistånd är lättare att utvärdera än
exempelvis sektorstöd med avseende på de biståndspolitiska målsättningama.
Samtidigt anser institutet emellertid att kontinuerUga landanalyser och
utvärderingar av mottagarlandets utvecklingspolitik fyller en viktigare
funktion än projektutvärderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3
Resurstyper i biståndet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenskt
bistånd utgår i form av personal, konsulttjänster, varor eUer som finansiellt
bistånd. BPU redogör för omfattningen av respektive</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>resurstyp
och disloiterar de vUlkor som kan vara förknippade med användningen av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
faktiska sammansättnmgen av det svenska biståndet med avseende på resurstyper
gäller de slag av projekt som stöds med svenskt bistånd och vilka resurser
mottagarlandet självt kan ställa upp med eUer kan få från andra biståndsgivare.
Fördelningen mellan olika svenska resurser är därför enUgt nuvarande
planeringsmetod inte något som Sverige på förhand fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
perioden 1966/67—1975/76 fördelade sig de totala svenska bilaterala
biståndsutbetalningarna på följande sätt mellan resursslagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalbistånd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8,3 %</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsulttjänster</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2,0 %</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>23,2 %</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansiellt
bistånd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>66,5 %</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika resurstypema är delvis utbytbara. Mottagarlandet kan förvandla pengar
till varor eller tjänster. Varor från Sverige kan frigöra finansiella resurser
i mottagarlandet som kan användas för andra ändamål. Inom det svenska
biståndet kan mottagarlandet dessutom under löpande avtalsår, t, ex. om förseningar
skulle uppstå på ett område, omfördela de svenska resurserna i den
utsträckning det är praktiskt möjligt, med hänsyn till den svenska personalens
tjänstgöringsperioder, leveranstider för varor, tillgång på konsulter, etc.
Denna flexibilitet anses av utredningen vara en av anledningarna tiU
mottagarländernas höga uppskattning av det svenska biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
tar Idart avstånd från tanken att ange bestämda andelar av det totala
bilaterala biståndet för de oUka resurstyperna, då en sådan ordning skulle
hindra biståndets anpassning till mottagarländemas behov. En på förhand
bestämd fördelning på resurstyper skulle också försvåra mottagarlandets egen
resursplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
påpekar att det dock finns vissa ofrånkomliga begränsningar i mottagarländemas
frihet att välja resurser. Till dessa begränsningar hör bindningen till inköp i
Sverige för en viss del av de finansieUa resurser som ställs till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
anser det självklart att det svenska biståndet liksom hittiUs bör baseras på de
önskemål som mottagarländerna framför. Därmed skapas de bästa möjlighetema att
bidra tiU den utveckling i mottagarländerna, som det svenska biståndet syftar
tUl att stödja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4
Projekt- och programbistånd — om biståndets ändamålsbindning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.4.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
redogör för de olika typer av insatser som förekommer inom det svenska
biståndet. Termen projektstöd används ofta för att ange</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
de resurser som ställs tiU förfogande avser ett på förhand bestämt avgränsat
ändamål. Program-, ■ sektor- och planstöd betecknar i tur och ordning en
allt lägre grad av förhandsbindning tiU bestämda ändamål. I den intemationella
biståndsdiskussionen används vanligen termen programbistånd för att beteckna
alla biståndsformer som inte är projektbistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sektorstöd avses stöd tUl genomförandet av ett program eller en plan för
utvecklingen av en viss sektor. Planstöd är bistånd tiU ett lands hela
utvecklingsplan utan bindning till någon särskild sektor. Importstöd är en
specialform av planstöd. Det innebär att utländsk valuta ställs till
mottagarlandets förfogande för import av varor avsedda för utvecklingsändamål.
Importstödet kan utgå i form av svenska varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
redovisar fördelama med mindre förhandsbindning av biståndet, bl. a. större
flexibilitet, bättre möjUgheter att integrera biståndet i u-landets
utvecklingsplanering, lättare samordning av olika givares bistånd, snabbare
resursöverföring och enklare administration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
betonar att det kan förekomma en omfattande svensk medverkan även i planering
och genomförande av olika former av programbistånd. Den svenska medverkan i t.
ex. sektorprogram kan vara lika stor som i ett enstaka projekt exempelvis genom
deltagande 1 utredningsarbete, tillhandahåUande av experter och konsulter samt
genom löpande rådgivning och medverkan i utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
det under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet skedde en utveckling
mot programbistånd med minskad svensk medverkan i planering och genomförande
har flera mottagarländer under senare år uttryckt önskemål om en omfattande
svensk medverkan i beredningen av projekt eUer program som stöds med svenskt
bistånd. Enligt BPU bör omfattningen av svensk medverkan i planering och
genomförande få bero på mottagarlandets önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att behovet att informera svensk opinion om konkreta projekt
ibland anförs tiU förmån för denna biståndsform. Detta motiv är emellertid
otUlräckligt för att avgöra frågan om i vilken utsträckning biståndet skall
vara på förhand ändamålsbundet. Däremot kan det i länder med svag
administration ibland vara nödvändigt att lämna biståndet i form av stöd tUl
klart avgränsade projekt. Enligt BPU bör biståndets ändamålsbindning normalt
bero av verksamhetens natur och avgöras av mottagarlandets myndigheter i samråd
med de svenska biståndsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.4.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som yttrat sig i frågan om biståndets ändamålsbindning
tUlstyrker tendensen mot biståndsformer med mindre förhandsbindning. Några
remissinstanser tar upp problem som är förknip-.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pade
med projektbistånd, t. ex. svårigheterna med och ibland avsaknaden av
förankring och uppföljning av de projekt som stöds med svenskt bistånd. Ingen
remissinstans vUl helt utesluta projektbistånd i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
anför att genereUa bidrag tUl programländemas budget bör ingå som ett normalt
led i samarbetet och i vissa länder utgöra huvuddelen av biståndet, nämligen
då man är övertygad om att landets ut-vecklingsansträngning är klart inriktad
på de intemationellt uppställda målen för utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Hanoi redovisar problem med projektbistånd, särskilt bistånd till stora
projekt. SIDA har inte kapacitet att administrera flera stora projekt samtidigt
och utlejning av projektledning medför nya problem i fråga om rollfördelning,
övervakning och kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Civilingenjörsförbund anser att sektorstöd som utnyttjar svensk expertis,
svenska experter och ger hjälp tUl utbildning, ofta är att föredra framför helt
obundet planstöd. Vad beträffar genomförande av SIDA-finansierade
utvecklingsprojekt av mer komplicerad natur, exempelvis kraftverksbyggen
hävdar förbundet att tonvikt måste läggas på yrkesutbildning och
driftsuppföljning inom projektens ram. Planering för dessa aktiviteter bör
göras samtidigt med planeringen av det projekt som skall byggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5
Personalbistånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.5.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av de resurser som ställs tUl förfogande inom biståndssamarbetet är personal.
Beroende på vilken anställningsform som används kan den utsända personalen
delas upp i följande kategorier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kontraktsanställda (s. k. experter) inom det
direkta biståndet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fredskårsdel tagare inom det direkta biståndet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>experter, biträdande experter och volontärer inom
intemationella organisationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>volontärer inom frivilliga svenska organisationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>konsulter Inom det direkta biståndet eller inom
internationella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA:s
rekrytering uppgick budgetåret 1965/66 till 353 personer. Budgetåret 1975/76
rekryterades 1 058 personer. Det rörde sig således om en tredubbling av
rekryteringsverksamheten under tioårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att huvudmålen för det svenska personalbiståndet är desamma som för
hela utvecklingssamarbetet. Särsldlda principer för personalbiståndet har inte
angivits av statsmakterna. SIDA har i sina riktlinjer för personalbiståndet angett
bl. a. följande som målsättning för verksamheten:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att överföra kunskaper och erfarenheter och därmed
bidra tUl en utveckling av u-ländernas egna personalresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att öka u-ländemas tillgång på utbildad personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grandval av FN:s, OECD:s utvecklingskommittés (DAG) och SIDA:s bedömningar gör
utredningen följande sammanfattning av u-ländernas behov av biståndspersonal:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det totala antalet biståndsfinansierad personal
kommer knappast . att öka fram till 1980, och beräknas därefter minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Efterfrågan på biståndspersonal för allmän
administration och allmän undervisning har minskat de senaste åren. Denna
trend beräknas fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Efterfrågan på specialister beräknas komma att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Efterfrågan på personal som utför en konkret uppgift
och därefter återvänder till sitt hemland beräknas komma att öka. Sådana uppgifter
Innebär ofta kortare tids vistelse i mottagarlandet än vid kontraktsanställning.
Uppdragen har hittills ofta utförts av konsultföretag eller individer på
könsiUtbasis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Efterfrågan på personal på meUannivå, dvs. sådan
personal, som hittQls ofta anställts på fredskårsvillkor, beräknas komma att
minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
berör i korthet den bistånds- och katastrofutbildning som sedan 1972 bedrivs av
biståndsutbildningsnämnden. Målen för denna utbildning är bl. a. att skapa en
reservkår för rekrytering av svensk personal för utvecklingssamarbete och att
skapa vidgade möjligheter för organisationen att rekrytera personal för
biståndsinsatser och katastrofhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
fyra års kurser har drygt 350 personer genomgått den ettåriga utbildningen.
Omkring hälften av eleverna har varit värnpliktiga och ca 15 % har varit
vapenfria tjänstepliktiga. För övriga har utbildningen inte ersatt värnplikt.
Enligt utredningen anser nänmden att de hittills vunna erfarenheterna är
tUlräckligt omfattande för att motivera en översyn av verksamheten. Utredningen
föreslår att verksamheten bör prövas i särskUd ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller personalbistånd som del av det svenska biståndet konstaterar
utredningen att biståndspersonal engageras främst för två olika typer av
uppgifter. Ett u-land behöver personal för olika löpande uppgifter inom
landets förvaltning t. ex. som lärare eller ingenjörer. Vidare kan ett u-land
behöva utländsk personal därför att landet saknar personal med tillräckligt
kunnande på vissa områden. I det senare fallet där det lika mycket är fråga om
kunskapsutveckling som kunskapsöverföring används den utländska personalen
både för att lösa vissa problem och för att utbUda inhemsk personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalbiståndet
inom det bUäterala utvecklingssamarbetet styrs av mottagarländemas önskemål.
Normalt rekryteras svenskar, men det finns i princip Ingenting som hindrar att
utländsk personal rekryteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1977/78.1 saml. Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
nämner att Sverige i vissa program kompletterar SIDA:s rekrytering genom att
ställa finansiella resurser till förfogande som mottagarlandet kan använda för
att finanslera konsulttjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
noterar en ökande efterfrågan på specialkunnande och räknar med att detta
koinmer att innebära att en ökad andel ay det totala svenska personalbiståndet
utgörs av konsulter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
befarar också att en ökad specialisering av biståndsbefattningarna skall
minska rekryteringsunderlaget. Den ökade efterfrågan på kortare uppdrag och
konsultuppdrag innebär emeUertid samtidigt att fler personer kan bli
tUlgängliga. Bl.a. för att förbättra kontaktema med den svenska resursbasen på
områden av vikt för utvecklingssamarbetet och för att bredda
rekryteringsimderlaget har SIDA inlett samarbete med vissa vetenskapliga
institutioner och statliga myndigheter. Utredningen räknar med att denna form
av samarbete utvidgas i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
betonar vikten av att bibehåUa de kriterier beträffande gedigen
yrkeserfarenhet, anpassningsförmåga, förståelse för främmande kulturer och god
psykisk balans som tUlämpas i rekryteringsarbetet. Samma kriterier bör, enligt
utredningen, tillämpas även vid upphandling av konsulter och kortlidsanställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
redogör för fredskårsverksamheten och konstaterar att den från början var
avsedd att utgöra en del av det svenska personalbiståndet samtidigt som den
skulle ge svensk ungdom tUlfäUe tiU utveck ling och utbildning genom engagemang
i u-land. Fredskårsverksamheten sker på blygsammare ekonomiska vUlkor än annat
personalbistånd. Enligt BPU har skillnaderna mellan fredskårsdeltagare och
kontraktsanställda bl. a. gällt den ekonomiska ersättningen och utbildningens
innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Antalet svenska
fredskårsdeltagare har minskat under de senaste åren beroende pä minskad
efterfrågan och rekryteringssvårigheter. Samtidigt har antalet volontärer inom
de enskilda organisationernas biståndsverksamhet ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU nämner de
motsättningar som finns om fredskären och hänvisar bl. a. tUl Svenska
Fredskårsföreningen som menar att SIDA håUer på att avveckla fredskåren. SIDA
intar ståndpunkten att detta inte är fallet utan att verksamheten fullföljs
enligt de av statsmakterna fastställda riktlinjema. Mmskningen i antalet
utsända fredskårsdeltagare beror enligt SIDA främst på minskad efterfrågan och
i viss mån på rekryteringssvårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU förordar en
fortsättning av fredskårsverksamheten enligt nuvarande riktlinjer vilket
innebär att fredskårspersonal i första hand betraktas som en del av det svenska
utbudet av resurser att utnyttjas inom ramen för det vanliga
biståndssamarbetet. Samtidigt som utredningen understryker att personalbistånd
liksom övrigt utvecklingssamarbete utformas utifrån u-ländemas behov och
önskemål, tar utredmngen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fasta
på SIDA:s påpekande i sin anslagsframställning för btidgetåret 1977/78 om att
mottagarländerna fortlöpande bör informeras om möjligheten att från Sverige
erhåUa instraktionspersonal av den typ freds-kårspersonalen utgör. Utredningen
anser också att förbättringar i an-ställningsvjHkoren bör kunna prövas om detta
väntas underlätta rekryteringen av fredskårspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.5.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, däribland Uppsala och Stockholms universitet, anser att det
kunskapsöverförande biståndet har en mycket viktig roll att spela i Sveriges
relationer med u-länder. I vissa fall anser man att kunskapsöverföring bör ges
mer utrymme på bekostnad av finansieUt bistånd. Man berör också svårigheterna
att rekrytera lämplig personal för SIDA-uppdrag i u-länder. Forskningssamarbete
med institutioner och enskilda forskare i u-länder framhåUs som önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser att större effektivitet skuHe kunna uppnås i biståndet om man i större
utsträckning än hittUls anlitade kvalificerad biståndspersonal att kontinuerligt
bevaka projekt ända fram tUl fuUföljandet. Kon-junkturinstUutet ifrågasätter om
inte berörda biståndsmyndigheter i större utsträckning och mera systematiskt
skulle kunna utayttja den kunskapsfond som finns hos svenskar som varit
verksamma i u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, RRV, KF och Stockholms universitet, understryker vikten av
ett riktigt lurvalsförfarande och god förberedelse av den personal som skall
rekryteras av SIDA för tjänstgöring i u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Lusaka tar fasta på utredningens resonemang om att personalbistånd bör vara
bara en del av en personalutvecklingsplan för den aktueUa samhällssektorn eller
institutionen. Ambassaden anser att personalbistånd av fredskårsmodell bör
prövas inom nya områden och med högre löner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OECD-delegationen
i Paris redovisar DAC:s bUd av det framtida behovet av utländsk personal i
u-länderna som grupp. Denna bild avviker något från den som skisseras i
utredningen, enligt yUken en nedgång förutses efter 1980 i efterfrågan på
fredskårister och experter i traditionell mening. Vid DAC förutser man ett ökat
behov av personal som kan arbeta bland de fattigaste människoma på landsbygden
samt av mycket kvalificerade experter för kortare uppdrag och av tekniker för
utbildningsuppdrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.6
Planeringsmetoder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.6.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att régermgens bemyndigande att göra långtidsutfästelser till
mottagarländerna bör bibehåUas. Dessa utfästelser är av två olika slag.
Regeringen har rätt dels att göra utfästelser om rambclopp för en treårsperiod,
dvs. för det budgetår riksdagen vid varje tUlfälle beslutar om samt de två
följande budgetåren, dels att i samband med avtal om särskUda insatser göra
utfästelser som sträcker sig över en sexårspe-riod. BPU föreslår följande
preciseringar beträffande de två olika be-myndigandenas inbördes förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
utfästelser om planerings- eller landramar bör även i fortsättningen avse en
treårsperiod. Om regeringen anser att utfästelser om planeringsramar för ett
visst land bör avse en längre period äri tre år bör riksdagens bemyndigande
begäras från fall tiU fall. Regeringens.rätt att göra treårsutfästelser bör
begränsas tiU att avse bidrag eUer landramar som är oförändrade i förhåUande
till det belopp som fastställts av riksdagen för det kommande budgetåret. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatsavtalen
sträcker sig ofta över én längre tidsperiod än planeringsramarna. Därigenom
uppstår frågan om vilka förpUktelser Sverige har efter den treåriga
planeringsperioden. Detta problem kan enligt utredningen lösas om man avstår
från beloppsmässiga preciseringar för enskUda projekt. Projektens genomförande
och omfattning blir då beroende av kommande beslut om planeringsramar. Även
med denna metod uppstår emellertid hos mottagarlandet känslan att Sverige är
förpUk-tat tUl insatser av en viss omfattning. Insatsavtal som avser en längre
tid än planeringsperioden bör därför enligt utredningen användas med försiktighet.
En allmän tumregel bör vara att det tänkta samarbetet under de budgetår som
följer på den treåriga planeringsperioden bör rymmas inom det belopp som
motsvarar högst 50 % av landramen under insatsavtalets löptid. Tiden för
insatsavtalets längd bör begränsas tUl fem år. Ramen för utfästelser skulle
således motsvara planeringsramen för de tre första åren och 50 % av ramen för
vart och ett av de två följande budgetåren. Denna metod ger möjlighet att, om
mottagarlandet så önskar, ge indirekta utfästelser om de samlade resursemas
sektorfördelning. Insatser som inte ryms inoin denna ram får anmälas tUl
riksdagen för särskilt bemyndigande från faU tiU faU. Utrednmgen anser .-att
regeringen inom ramen för sitt allmänna bemyndigande på sätt som itilttills
skett bör kunna delegera rättea att ingå insatsavtal tUl SIDA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>$.6.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
av remissinstanserna ifrågasätter behovet av långsiktighet i planeringen av
biståndet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
tillstyrker de av utredningen föreslagna utvidgningarna av regeringens
fullmakt att göra åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser att övergången till ett länderprogrammerat bistånd förutsätter rörlighet
och smidighet såväl i planeringen av svenska biståndsinsatser som i valet av
resurser. I det praktiska biståndsarbetet finns ofta en motsättning meUan
svenska myndigheters behov av noggrann förhandsplanering av biståndsinsatsema
och behovet av anpassning tiU en föränderlig situation i ett u-land som är
nödvändig för att insatsen skaU ge resultat. Det hade enligt KF varit önskvärt
att utredningen, mer än vad som skett, diskuterat dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i <span style='text-transform:uppercase'>Lmjö </span>diskuterar de oUka typer
av utfästelser som kan göras från svensk sida. Ambassaden anser att tendensen
tiU längre avtalsperioder eUer tUl utfästelser som avser flera år är positiv.
Fördelarna minskas dock av att utfästelser för åren efter avtalsåret endast är
minimibelopp i den meningen att beloppen i absoluta tål är samma som
avtalsårets. Ambassaden anser därför att det vore av stort värde för
mottagarlandet om de svenska utfästelsema om den totala biståndsvolymen
utvidgades tlU att omfatta mer realistiska belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden kommenterar
också frågan om insatsavtalens betydelse. Den flexibilitet som systemet med
samarbetsavtal och indikativa aUoke-ringar medger, kan enligt ambassaden
utnyttjas tUl fullo endast av länder med god finansieU kontroU och god central
planering. För mottagarlandet är det viktigt att biståndsgivaren ikläder sig
utfästelser under ett projekts hela genomförandetid och också att de specieUa
vUlkor som är förknippade med hjälpen tUl projektet fastslås i avtal. Detta
gäller spe-cieUt större insatser av projekttyp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Något annorlunda förhåller
det sig, enligt ambassaden, med programstöd, t. ex. stöd tiU ett lands
hälsovårdsverksamhet, där mottagarlandets Investeringsnivå och löpande
utgifter i högre grad kan och måste anpassas till en föränderlig ekonomisk och
statsfinansieU situation. I sådana fall kan det ofta vara lämpligt att volymen
utiändskt bistånd varierar efter årliga prövningar och att därmed
insatsavtalet snarast koncentreras på Intentioner med biståndet än på
preciseringar om åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden påpekar
slutligen att det ur mottagarlandets synpunkt är viktigt att tidsperioden för
insatsavtalet anpassas tiU insatsens karaktär. Om t. ex. ett kraftverksbygge
tar sex år att genomföra bör därför biståndsavtalet också kunna löpa sex år.
Detta behöver i sig inte strida mot utredningens påpekande att långfristiga
insatsavtal bör användas med försiktighet, särskilt om landramama görs mer
realistiska vad storleken beträffar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.7
Finansierings villkor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.7.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att andelen gåvor av svenska biståndsåtaganden med åren har ökat.
Den helt övervägande delen av biståndet lämnas nu som gåva. KredltviUkoren har
också gradvis mjukats upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
diskuterar huruvida biståndet i framtiden skaU utgå helt i form av gåva. Som
argument härför anförs i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En övergång tUl rent gåvobistånd medför en
minskning i u-ländernas skuldsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>TiUsammans med övrig kreditgivning bidrar de
svenska utveck-lingskreditema tiU att skapa bindningar. Skuldsättaingen minskar
u-ländernas möjlighet att självständigt utforma sin utvecklingspoUtik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En övergång tUl rent gåvobistånd behöver inte
innebära någon ökning av den statsfinansieUa kostnaden för biståndet, då
enprocentmålet beräknas netto. Detta mnebär att biståndsanslaget skall uppgå
tiU ett belopp som motsvarar 1 % av BNP plus eventueUa återbetalningar i form
av räntor och amortermgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Argument
som enligt utredningen kan anföras mot en övergång till rent gåvobistånd är bl.
a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det kan hävdas att Sverige har bättre
förutsättningar att delta i IntemationeUa förhandlingar om biståndsviUkor och
skuldkonsoUde-rmgar, om vi fortsätter att lämna krediter. BPU anser emeUertid
inte att detta är ett tungt vägande argument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ett skäl som tidigare anförts för kreditgivning är
att krediten är en affärsmässig transaktion mellan jämbördiga parter. Enligt
utredningens mening får detta argument för kreditbistånd i stort sett anses
som överspelat. Anledningen är att det är denna typ av biståndstransaktioner
som kraftigt bidragit tUl att skapa u-ländernas nuvarande skuldproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ett annat skäl för fortsatt kreditgivning är att
ett mottagarlands ekonomi i framtiden kan koimna att förbättras så mycket att
återbetalning av svenska biståndskrediter ter sig som helt naturlig. Också andra
förändringar kan ske i mottagarlandet som medför att återbetalning förefaller
berättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
anser att skälen för en övergång till endast gåvobistånd är starka och föreslår
att det svenska biståndet i framtiden normalt skall utgå som gåva. Krediter
skaU dock i undantagsfall kunna lämnas om särskUda u-landsskäl talar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
anför vidare att en naturUg konsekvens av en övergång till rent gåvobistånd
vore att avskriva samtiiga nu utestående biståndskrediter. Man framhåller att
Sverige sagt sig vara berett att inom ramen för en intemationeU överenskommelse
skriva av biståndskrediter tiU u-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länder
som tUlhör någon av kategoriema minst utvecklade eller hårdast drabbade. För
det fall att en sådan överenskommelse inte bedöms kunna komma till stånd inom
runlig tid, föreslår utredningen att Sverige på egen hand skriver av sina
biståndskrediter till dessa länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.7.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Av
de femtontal remissinstanser som kommenterat frågan om gåvobistånd ansluter
sig flertalet tUl utredningens förslag. TUl dessa hör bl. a. Svenska
sparbanksföreningen. Svenska Kyrkans Mission, Svenska Missionsrådet, FPU och
Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Lusaka delar utredningens uppfattning att övervägande skäl talar för att det
svenska biståndet i framtiden skall länmas i form av gåvor. Ambassaden
framhåller att denna ståndpunkt dock endast gäller om den totala
biståndsvolymen är oberoende av om medlen utgår som gåva eller kredit. För det
fall att biståndsvolymen skulle kunna ökas genom att man i vissa fall lämnade
krediter på hårdare vUlkor än vad som nu är fallet, anser ambassaden att ett
sådant alternativ kan vara värt att diskutera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken
anser Inte att de skäl BPU anför som stöd för förslaget om övergång till gåvobistånd
är tUlräckligt övertygande. Man anser heller inte att dessa skäl motiverar den
relativt kraftiga satsning på gåvobistånd som de senaste årens utveckling
Laneburit. Vidare framhåUs att vissa argument för fortsatt kreditbistånd inte
bemöts av utredningen. Detta gäller bl. a. utrikesutskottets påpekande i dess
betänkande 1974: 3, att det i framtiden kan komma att finnas fall, där ett
mottagarlands ekonomi förbättrats så mycket att återbetalning av svenska
krediter ter sig som helt naturlig. Riksbanken förordar att de frågor som
tagits upp i yttrandet blir föremål för närmare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Hanoi anser att det bör övervägas i vad mån Sverige genom fortsatta statUga
mjuka krediter kan öka flexibUiteten i biståndspolitiken och därmed nå en
större anpassning tlU olika u-länders situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framhålls att läget för Vietnams del är att kapitalbehoven på kort och
medellång sikt är mycket stora, men att den ekonomiska prognosen på lång sikt
sannolikt är gynnsam. Det borde därför vara naturligt att ägna ökad
uppmärksamhet åt möjligheterna att genom krediter och olika former av
uppmjukning av krediter relativt snabbt öka volymen av det mjuka kapitalflödet.
Ambassaden framhåUer vidare att samarbetsformer borde kunna aktualiseras som
gör det möjUgt för ett mottagarland, som så önskar, att använda en del av
landramen tiU att mjuka upp vissa kommersieUa import- eller projektkrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Exportråd påpekar i sitt yttrande att subventionerade statUga lån, med eller
utan koppling till biståndet, i dag lämnas av flertalet i-län-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>der
i syfte att stödja den egna exporten till u-länderna. Med anledning av att
andra i-länder bl. a. blandar bistånd och kommersiella krediter har enligt
remissinstansens mening svenska exportföretag inte kunnat arbeta på samma
viUkor som andra i-länders företag, I yttrandet framhålls att man utgår från
att problemet med kreditkonkurrens kommer att behandlas av den av
handelsministern tillsatta exportkreditutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de remissinstanser som tagit upp frågan om skuldavskrivning instämmer i
utredningens förslag. Riksbanken framhåller att dess synpimkter i frågan om
gåvobistånd Inte innebär att man ifrågasätter lämpligheten av fortsatta
skuldavskrivningar i de fall det befinns rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.8
Katastrofbistånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.8.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
redovisar inledningsvis de syften som riksdagen under de senaste åren angett
för katastrofbiståndet, nämligen "hjälp åt människor i u-länder som
drabbas av naturkatastrofer och krig eUer jämförbara konflikter" samt
"extra bistånd tUl länder som erhåUer svensk urieck-lingshjälp och vars
försörjning och UtveckUng hotas av oförutsedda händelser". De
biståndsinsatser som kan bli aktuella kan avse både den omedelbara
undsättaings- och räddningsfasen och den därpå följande rehabUiterlngen. Från
svensk sida har man även aldivt verkat för ökade internationella satsningar på
katastrofberedskap och katastrofförebyggande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Katastrofbiståndet
har på senare år ökat kraftigt. Budgetåret 1969/70 uppgick beslutade insatser
tUl drygt 6 milj, kr. Budgetåret 1973/74, då en särskUd katastrofreserv för
första gången avsattes, var beloppet 180 milj. kr. Budgetåret 1976/77 var det
sammanlagda tillgängliga beloppet 313,5 milj. kr. En stor del av anslagen t. o.
m. budgetåret 1976/77 togs i anspråk för länder, områden och befrielserörelser
i Indokina och södra Afrika. I takt med att länder i dessa områden befriats och
biståndet kunnat ges en mera långsiktig karaktär, har belastningen på katastrofanslaget
minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att beslut om svenska katastrofbiståndsinsatser fattas efter en
prövning som gäller såväl mottagarland som katastrofens omfattning och
effekter. Prövningen sker i en katastrof grupp, som inrättades 1972. I gruppen
ingår representanter för utrikesdepartementet, SIDA och Röda Korset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att det svenska katastrofbiståndet huvudsakligen har kanaliserats
på tre vägar, nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>direkt, bilateralt, administrerat av SIDA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>genom enskilda svenska eller internationella
organisationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>genom olika FN-organ</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Valet
av kanal görs från fall till fall med hänsyn till vad som bedöms mest
ändamålsenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att den bUaterala kanalen sällan anlitats efter jordbävningar
eller i liknande akuta situationer, utan desto mera för att tillgodose mycket
angelägna biståndsbehov med anledning av torka eller översvämningar,
återuppbyggnadsinsatser efter krig eUer andra händelser, som utsatt ett land
för mycket stora påfrestningar. Den bilaterala kanalen har i stor utsträckning
anlitats för veteleveranser. Utredningen anser inte något behov föreligga av
att bygga upp ett svenskt statiigt katastrofhjälpsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enskilda
organisationer har främst anlitats för insatser vid akuta naturkatastrofer. De
viktigaste svenska organisationema som förmedlar katastrofhjälp är Svenska
Röda Korset, Lutherhjälpen, Rädda Barnen samt Frikyrkan Hjälper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
FN-systemets organisationer framhåller utredningen att i första hand FN:s
flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s Bamfond (UNICEF) har kommit att få
väsentiiga uppgifter som förmedlare av katastrofbistånd. Detsamma gäUer
InternationeUa Uvsmedelsprogram-met (WFP) som använder en del av sina resurser
för katastrofinsatser. Vidare häller Sverige ett katastroflager av vete,
huvudsakligen till WFP:s disposition för katastrofbistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
redogör för de beslut i FN:s generalförsamling, som ledde till att ett särskilt
samordnmgskontor för katastrofbistånd, UNDRO (Office of the United Nations
Dlsaster Relief Co-ordlnator), kunde inleda sin verksamhet år 1972.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UNDRO
har främst tre uppgifter: dels samordning av internationella
katastrofhjälpsinsatser, dels hjälp till u-ländema att förbättra katastrofberedskapen,
dels också hjälp tiU u-länderna att planera katastrofförebyggande åtgärder. På
gnmd av otUlräckliga finansieUa och personeUa resurser har UNDRO hitdUs inte
helt kunnat uppfylla sina funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hjälp av friviUiga
medel (varav ca 15 % från Sverige) genomförs nu en betydande utökning av
personalen. BPU framhåller emellertid att Sveriges principiella inställning
till UNDRO är att de administrativa kostnadema skall bäras av FN:s reguljära
budget. Vidare konstateras att det inte föreligger något större medelsbehov för
direkta katastrofinsatser tfll UNDRO:s förfogande, eftersom UNDRO:s uppgifter
är samordnande. Från svensk sida har man betonat UNDRO:s roll i fråga om
katastrofberedskap och förebyggande av katastrofer men det har framhållits att
kostnaderna för dessa verksamheter på längre sikt bör täckas av existerande
biståndsprogram, främst genom UNDP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att huvuddelen av det svenska katastrofbiståndet har lämnats i
form av kontantbidrag och att denna bidragsform är den administrativt mest
lätthanterliga. Livsmedelsbistånd förekommer främst i form av vete och fisk.
Vidare används en särskild vete-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mjölsbaserad
katastrofkost (SEF) i katastrofbiståndet. Personalbistånd förekommer genom
enskilda organisationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
framhåUer att handläggningen av katastrofbistånd föratsätter en aktiv
medverkan av såväl UD som SIDA och nära samråd med främst Röda Korset.
Katastrofgrappen bör kurma vara ett lämpUgt forum både för samråd om enskUda
katastrofinsatser och för frågor rörande rUctiinjema för det svenska
katastrofbiståndet. Utredningen hänvisar till utrikesutskottets rekommendation
att jSIDA ges en central uppgift vid beredning och genomförande av
katastrofhjälpsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sina överväganden och förslag konstaterar BPU att katastrofmedlen utgör en
reserv för akuta, oförutsedda behov orsakade av extraordinära omständigheter,
som utgår under begränsad tid. DärtUl kommer åtgärder för att förebygga
katastrofer och förbättra katastrofberedskapen i u-länder som ofta hemsöks av
katastrofer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
bör enligt BPU även för framtiden se det som sin uppgift att skyndsamt
kanalisera nödvändiga resurser till behövande människor. Vidare bör Sverige
arbeta för att bygga upp den intemationeUa katastrofberedskapen främst genom
stöd tlU FN:s katastrofkoordinator, UNDRO, och till Röda Kors-föreningarnas
förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
framhåUer att bristen på utvärdering av hittills gjorda katastrofinsatser är
en allvarUg svaghet och efterlyser förbättringar härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
understryker att social och ekonomisk utveckling i u-länderna utgör den
främsta förutsättningen för att undvika långtgående konsekvenser av naturkatastrofer.
Katastrofförebyggande åtgärder måste således ske inom ramen för u-ländernas
långsiktiga utvecklingspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
överskådlig tid kommer, enligt utredningen, en omfattande katastrofreserv att
behövas för länder som drivits in i ekonomiska kriser eller drabbats av torka,
översvämningar, jordbävningar eller krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.8.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser att utredningen borde ha ägnat större uppmärksamhet åt frågan om
framtagning av näringsriktig katastrofkost att användas i det internationella
biståndsarbetet, lOGT/NTO-rörelsen anser att katastrofbistånd skall kunna ges
till särskUt nödlidande länder oavsett vilken politisk ledning dessa har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rädda
Barnens Riksförbund anser att katastrofgruppen är alltför inriktad mot
statligt bistånd och förordar att den utvidgas med 1—2 representanter för
humanitära organisationer. Därigenom skuUe prövningen kunna bli allsidigare
och flera hjälpkanaler kimna anlitas fortare vid plötsligt intriiffade
katastrofer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lutherhjälpen
instämmer i utredningens bedömnuig att det inte finns något behov av att bygga
upp ett statligt system för katastrofhjälp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.9
Stöd til! befrielserörelser, flyktingar och övriga humanitära ändamål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.9.1 Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
ger en bakgrundsteckning av Sveriges bistånd tUl befrielserörelser i södra
Afrika och återger i korthet beslut och åtgärder vidtagna av FN med anledning
av situationen i Namibia, Sydrhodesia och Sydafrika. Utredningen hänvisar tiU
de riktUnjer för stöd tiU befrielserörelser som riksdagen f aststäUde år 1969
i enlighet med statsutskottets utlåtande 1969: 62.1 detta utiåtande tillstyrks
himianltärt och utbildnings-mässlgt stöd tUl medlemmar av vissa
befrielserörelser i södra Afrika "med beaktande av att utfornmingen av
svenskt statUgt bistånd ej kan tillåtas komma i konflikt med den folkrättsliga
regeln i de faU då FN entydigt tagit ställning mot förtryck av folk som
eftersträvar nationell frihet. Detta kan anses vara faUet beträffande
Sydvästafrika, Rhodesia och de tmder Portugals överhöghet stående områdena i
Afrika. Vad avser hjälp tUl apartheidpoUtikens offer kan sådan hjälp motiveras
bl. a. med FN:s uttryckliga fördömande av den sydafrikanska apartheidpolitiken".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utrednmgen
hänvisar också tUl utrikesutskottets utlåtande år 1975 (UU 1975: 4) och finner att
humanitärt bistånd och utbUdningsstöd tUl befrielserörelser enligt gällande
principer kan utgå i de faU FN:s generalförsamling entydigt tagit ställning
mot förtryck av folk, som eftersträvar nationeU frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utrednmgen förordar att de
riktlinjer för humanitärt bistånd tiU befrielserörelser i södra Afrika som
riksdagen faststäUde år 1969 på grundval av statsutskottets utiåtande 1969:2
skaU fortsätta att utgöra grunden för det svenska biståndet på detta område.
Stödet tiU befrielse- ■ rörelserna bör utökas, anser utredningen, och
formema för planering och överföring av detta stöd i möjligaste mån likna dem
som gäller för utvecklingssamarbetet med programländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.9.2 Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser (TCO, Sveriges Kristna Ungdomsråd, SSU, Sveriges Krisma
Socialdemokraters Förbund, SIDA, ambassaden i Lusaka, lOGT/NTO-rörelsen, CUF)
som särskilt yttrat sig om bistånd tiU befrielserörelser stöder genomgående
utredningens slutsatser, TCO, Sveriges Kristna Ungdomsråd och SSU förordar att
stödet till befrielserörelserna byggs ut, Sveriges Kristna Socialdemokraters
Förbund anser det vara utomordentligt viktigt att stödet till befrielserörelser
utformas så att det medverkar tiU utveckling inriktad på rättvisa och oberoende
och att det därför är angeläget att noggrant analysera konkurrerande
befrielse-rörelsers inriktning och folkliga stöd. SIDA finner i likhet med
utredningen att några nya riktlinjer för humanitärt och administrativt bistånd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
nationella befrielserörelser inte behöver utarbetas så länge södra Afrikas
befrielse ej uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Lusaka instämmer i utredningens bedömning att stödet till befrielserörelserna
så långt som möjligt bör utformas efter samma mönster som utvecklingssamarbetet
med programländerna. Ambassaden framhåller betydelsen av stor flexibilitet i
samarbetet med befrielserörelserna med möjlighet till omfördelningar mellan
olika program under löpande samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lOGT/NTO-rörelsen
anser utan särskild hänvisning tUl södra Afrika att det i vissa fall kan vara
motiverat att ge bistånd tUl länder, vars regim Sverige ogillar, om man
därigenom bidrar till att imderlätta befrielse- eller nationaliströrelsers
verksamhet. Det betonas att sådant stöd inte får omfatta vapenhjälp utan bör begränsas
tlU humanitära och utvecklingsfrämjande insatser. TCO framhåUer de
biståndsbehov sOm uppstått till följd av det växande förtrycket i många
latinamerikanska läiider och förordar ökade humanitära biståndsinsatser till
förmån för de drabbade och de många flyktingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CUF
anser att Sverige bör kunna stödja befrielserörelser som kämpar för
förändringar i den ekonomiska och sociala stmkturen i länder där det råder en
utjänmlngsfientlig politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.10
Stöd till ensldlda organisationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.10.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att anslagsposten för svenska enskilda organisationers
utvecklingsfrämjande verksamhet i u-länder har ökat i snabb takt. Budgetåret
1962/63 anvisades knappt en miljon kronor för detta ändamål. För budgetåret
1976/77 anvisade riksdagen 50 mUj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de enskUda organisationer som erhållit stöd för utvecklingsarbete har
missionsorganisationerna och till dessa knutna organisationer för
biståndsverksamhet dominerat. Under perioden 1962/63—1974/75 erhöll dessa
omkring 70 % av de totala bidragen. Den största mottagaren har varit
Pingstmissionen, som erhållit en femtedel av de samlade bidragen. Svenska
Baptistsamfundet har erhåUit ca 11 % och Svenska Kyrkans Mission ca 8 %.
Sammanlagt ca 17 % har gått tUl Svenska Missionsförbundet, Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen och Örebrömissionen samt Lutherhjälpen och Frikyrkan
Hjälper,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Humanitära
organisationer har erhållit omkring 12 % av utbetalningarna under budgetåren
1962/63—1974/75. Under samma period har kooperationen och de fackliga
organisationerna tillsammans mottagit omkring 7 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är först under de senaste åren som bidragen till facklig utbUd-ningsverksamhet
fått större omfattning. Under budgetåret 1977/78 be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>räknas
bidragen komma att uppgå till 7—8 milj. kronor, fyra gånger mer än 1916/11.
Även bidragsgivningen för kooperativ verksamhet bar ökat. Dessutom utgör deima
ett viktigt inslag i det direkta samarbetet med flera mottagarländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidragen
avser huvudsakligen kostnader för utrustning, byggnader och volontärer. I fråga
om antalet utsända volontärer är missionsorganisationernas dominans påtaglig.
90 % av samtiiga biståndsfinansierade volontärer som var verksamma i u-länder
den 1 juli 1974 var knutna till mlsslonsorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Drygt
60 % av de samlade utbetalningarna för utrustning och byggnader t. o. m.
budgetåret 1973/74 gällde projekt i Afrika. Knappt 30 % gick till Asien och
drygt 5 % tlU Latinamerika. Något mer än hälften av dessa bidrag avsåg
programländer. I Afrika var de främsta mottagarländerna Etiopien,
Folkrepubliken Kongo, Zaire, Tanzania och Burundi, i Asien Indien och
Bangladesh och i Latinamerika Colombia och Brasilien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
volontärerna som i mitteii av år 1974 var verksamma i totalt 25 länder arbetade
närmare hälften i Zaire, Tanzania och Etiopien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga bidrag, exkl. bidrag för volontärer, som utbetalades under
sjuårsperioden 1966/67—1973/74 uppvisade följande sektorfördelning: utbildning
64 %, sjuk- och hälsovård 23 % och landsbygdsutveckling 13 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
positiva syn på de enskUda organisationernas roll i utvecklingssamarbetet som
tidigare redovisats av statsmakterna delas av BPU. I betänkandet framhåUs de
unika möjligheter som denna kanal erbjuder för att nå eftersatta grupper.
Genom sitt samarbete med systerorganisationer i u-länderna kan enskilda
organisationer också stärka framväxten av folkrörelser i u-länder vilket kan
utgöra ett väsentligt inslag i en demokratisk samhällsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser målen för bidragsgivningen konstaterar BPU att de hittills har varit
desarmna som för det direkta statliga biståndet och att detta bör gälla även i
framtiden. Bidrag skall liksom hittills kunna lämnas för verksamhet i länder
utanför programländernas krets,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
förordar att gällande riktUnjer för bidragsgivning till enskilda organisationers
utvecklingsarbete i huvudsak fortsätter att tillämpas. På några punkter
föreslår utredningen kompletteringar eUer preciseringar. Olika typer av
enskilda organisationer behandlas därvid separat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Missionens
biståndsverksamhet gäller främst sjukvård och undervisning. Den är ofta
integrerad med den missionerande verksamheten. Utredningen anser det
självklart ätt, liksom hittiUs, biståndsmedel endast skall kunna utgå för
ekonomiskt och socialt utvecklingsarbete, däremot inte tiU missionerande
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
missionen bedriven verksamhet på sjukvårdens och undervisning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ens
område är av sådan karaktär att det är viktigt att insatsema är väl inpassade i
landets planering. Motsvarande gäller för verksamhet som bedrivs av t. ex.
humanitära organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fackliga och kooperativa biståndsverksamheten är ofta av annat slag än
missionens. Facklig och kooperativ utbildning ingår inte på samma sätt i ett
u-lands direkta utvecklingsplanering som t. ex. allmän sjukvård och
grundskoleundervisning och samhäUet tar normalt inte över verksamheten efter en
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
finner det önskvärt att bidragen tiU de fackliga och kooperativa
organisationema ökar inom ramen för växande anslag till enskilda
organisationers verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
inriktningen på sektorer finner BPU att denna blir beroende av vilka
organisationer som kan komma ifråga för stöd samt värdländemas prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
att vidga kretsen av bidragsmottagande organisationer Uksom önskvärdheten av en
jämnare fördelning av bidragen mellan dessa talar för flexibla krav på
organisationernas planerings- och förvaltningskapacitet. Samtidigt bör det
krävas att organisationerna i väsentlig utsträckning bidrar ekonomiskt eller
genom egna arbetsinsatser tUl den verksamhet tiU vUken bidrag söks. BPU
understryker att start- och administrationsbidrag ej bör utgå till
organisationer, vars kapacitetsproblem är av den arten att de för sin
verksamhet löpande är beroende av denna typ av stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
svenska enskilda organisationer bör som regel kunna erhålla bidrag. Undantag
från denna regel bör som hittills kunna beslutas av SIDA :s styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.10.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
tiotal remissinstanser varav huvuddelen med anknytning tiU missionsverksamhet
anser att det krav på myndighetsgodkännande som SIDA nu ställer för missions-
och humanitära organisationer men inte för fackliga organisationer bör slopas
även för missionens och de humanitära organisationernas biståndsverksamhet.
Frikyrkan Hjälper och Sveriges Kristna Ungdomsråd anser att kravet på myndighetsgodkännande
bör släppas i länder utanför programlandskretsen. Svenska Missionsrådet
föreslår att myndighetslntyg skall avkrävas endast i de faU som detta är
sakligt befogat på grund av projektets omfattnmg och då det ingår i offentUg
verksamhet, medan mindre insatser skall behandlas på ett friare sätt oavsett
vilken organisation som ansöker om stöd. Svenska Kyrkans Mission, Svenska
Ekumeniska Nämnden och Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund anför som
motiv för att släppa kravet på myndighetsgodkännande att det är orimligt att
fordra godkännande från mottagarlandets myndigheter för stöd tUl folkrörelser
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ofta
arbetar under hårt politiskt tryck för ekonomisk och social rättvisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal av de till missionsverksamheten knutna remissorganen förordar ett
system med ramanslag till de enskUda organisationerna. Härigenom skulle
planering och administration underlättas. LUmande synpunkter utvecklas av KF
och SCC. Motivet för att ge kooperationen ett ökat ansvar för planering och
genomförande av projekten är enligt KF följande: "En förutsättning för
kooperativ verksamhet är att staten accepterar en självständig kooperativ
rörelse som verkar inom den nationella planeringens ram. När en kooperativ
organisation i ett u-land har utvecklats och fått stadga är det naturUgt att
biståndet helt eller delvis kanaliseras genom denna organisation. Detta måste
ske i samförstånd med statsmaktema. Det bör vara naturUgt både för givar- och
mottagarlandet att en utveckling av den kooperativa rörelsen i ett u-land för
med sig att det fortsatta biståndet går till rörelsen själv".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
föreslår att SCC ges ett större ansvar än vad som f. n. är fallet för stöd tUl
kooperativ verksamhet i former som låter en obunden kooperativ Insats förenas
med SIDA:s ansvar för samhällets resurser och behov av samordning.
Förutsätmingar och former för denna delegering bör enUgt SCC utredas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Missionsrådet förordar en delegering av beslut från SIDA till ett samrådsorgan
för redan väl etablerade organisationer som mlsslo-nema, de fackliga och
kooperativa rörelsema inom ramen för av SIDA fastställda fleråriga ramavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabba ökningen av anslagen tUl enskilda organisationers biståndsverksamhet
har enligt SIDA aktuaUserat behovet av nya samarbetsformer med
organisationerna. Beredning och förvaltning av insatsema bör mer och mer
överlåtas tUl de enskilda organisationerna. För att ge organisationerna
möjUghet att planera sin verksamhet på längre sikt förbereds fleråriga ramavtal
med de organisationer som får bidrag av större omfattning. Samarbetsformer av
detta slag avser SIDA utveckla med LO, TCO, SCC och de större
missionsorganisatlonema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Kristna Ungdomsråd och KFUK-KFUM:s riksförbund förordar att de restriktiva
bestämmelser som gäller för bidragsgivning till internationella enskilda
organisationer uppmjukas. SIDA bör också få vidgade möjUgheter att stödja
folkrörelser i frågor som rör internationell samordning och samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
biståndsprojekt med finansieUt stöd från SIDA bör enligt RRV utvärderas i högre
grad än vad som nu sker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt SCC bör SIDA vid
stöd till kooperationens biståndsverksamhet tillämpa kravet på medfinansiering
med större flexibilitet än hittills. I vissa fall bör kravet på ekonomisk
motprestation helt kunna släppas. SCC skulle då fungera på samma sätt som
privata företag, vars tjänster upphandlas av SIDA. Enligt SIDA:s yttrande
tjänstgör vissa enskUda organisationer som uppdragsgivare åt staten, t. ex.
Röda Korset för hu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>manitära
insatser och SCC för av programländer begärda insatser på kooperationens
område. I sådana fall ersätts de för sina tjänster åt det statliga
utveckUngssamarbetet på samma sätt som andra institutioner vilka utför dylika
uppdrag. Uppbyggnaden av sådan kapacitet utanför förvaltningen bör enUgt
styrelsen uppmuntras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadens
organisationer behandlar i sina yttranden faclcför-eningarnas roU i u-ländema
och Sveriges möjligheter att stödja framväxten av fackliga organisationer. LO
anser att det krävs starka fackföreningar för att på sikt få de intemationella
storbolagens verksamhet under demokratisk kontroll. I alltför många u-länder
förvägras i dag människorna rätten att organisera sig demokratiskt i någon
form. Att söka bygga upp fackliga rörelser i dessa länder är ofta en av de få
vägarna att på sikt få till stånd en utveckling i demokratisk riktning. Stöd
till facklig utbildningsverksamhet bör enligt LO inte begränsas av de regler
för länderval i biståndet, som gäller för statliga organisationer. Fackligt
bistånd kan i stäUet bli ett viktigt.sätt att stödja människor i länder, som ej
nås av SIDA:s egen verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
menar att hittUls uppnådda erfarenheter talar för att väsentligt ökade svenska
insatser i form av kunskapsöverföring och finansiella bidrag för facklig
utbildning kommer att vara möjliga under de närmaste åren. Förutsättningarna
härför är att medel ställs till förfogande på de villkor som står i
överensstämmelse med straktur och arbetsformer inom de fackliga
organisationerna och deras internationella förgreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund m. fL ifrågasätter på principiella grunder om bidrag till
enskilda organisationers biståndsverksamhet bör utgå till verksamhet som
innebär stöd tUl endera parten på arbetsmarknaden i främmande länder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.11
Multibi-bistånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.11.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
mitten av 1960-talet tillkom den form av samarbete med u-länderna som fått
beteckningen multibi-bistånd. Med begreppet multibi-bistånd avses här direkt
landdestinerade eller regionala och interregionala insatser som finansieras med
bilaterala medel och utförs av mellanstatliga institutioner. De första
multibiprojekten avsåg utbildningsprogram för kvinnor i några afrikanska länder
i samarbete med FN:s organisation för undervisning, vetenskap och kultur
(UNESCO), Världshälsovårdsorganisationen (WHO) och IntemationeUa
arbetsorganisationen (ILO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
motiv som åberopats för multibi-bistånd har varit av olika slag. Ett har varit
att den egna biståndsförvaltningen inte haft kapacitet att administrera viss
verksamhet som ändå ansetts angelägen. Ett annat har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varit
att Sverige genom att ge specialdestinerade bidrag tiU fackorgan kunnat
intressera dessa för uppgifter som Sverige anser väsentUga. De afrikanska
kvinnoprogrammen och familjeplaneringen är exempel härpå. Ett tredje motiv är
att ett nära samarbete med fackorganen tUl-fört SIDA bredare erfarenhet av
biståndsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av invändningarna mot miUtibi-blstånd har gått ilt på att de enskilda
mottagarländema som regel inte haft något väsentligt inflytande över valet och
genomförandet av Insatsema. När landprogrammeringen i början av 1970-talet
infördes såväl i Sveriges bilaterala biståndssamarbete som i det multUaterala
biståndet, ändrades riktlinjema för multlbi-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringen
har medfört att de landdestberade multibilnsatsema koncentrerats till de
svenska programländema och där kommit att jämställas med gängse bUateralt
bistånd, vUket bl, a. innebär att de skaU finansieras inom de svenska
landramama. Utrednmgen välkomnar denna utveckling. Den har haft tlU följd att
antalet projekt i programländema som finansierats av Sverige och genomförs av
intemationeUa biståndsorgan minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydande del av multibi-biståndet går till kurser, seminarier och program med
regional och global inriktning i FN-organens regi, alltså insatser som inte
planeras inom ramen för enskilda landprogram. Denna typ av multlbi-verksamhet
har vuxit snabbt under senare år. Utredningen anser att FN-organen är
naturliga huvudmän för denna verksamhet som omfattar flera mottagarländer.
Utredningen framhåUer samtidigt att det är viktigt att den svenska
bidragsgivningen inte blu: av sådan omfattning att den riskerar att snedvrida
FN-organens verksamhet eller försvårar för UNDP att samordna fackorganens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
reservatlon uttalar ledamöterna Sture Korpås, Anna-Lisa NUsson, Per Petersson
och David Wirmark att — som alternativ tUl att SIDA av brist på resurser
avvisar ett u-lands önskemål — samarbete med ett internationellt organ på
svensk bekostnad bör ses som ett naturligt inslag i verksamheten. S.k.
muUibi-samarbete är enligt reservanterna fortfarande en viktig faktor för de
områden där de svenska erfarenheterna är OtUlräckliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.11.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som yttrat sig i denna fråga (SIDA, OECD-delegationen i Paris
och Svenska sparbanksföreningen) ser skäl för fortsatt ändamålsbestämt bistånd
via meUanstatUga organisationer. SIDA anser, mot bakgrand av att det svenska
landprogrammerade biståndet nu nått en omfattrung som borde föranleda viss
återhållsamhet, att bistånd tiU särskilda icke landspecifika ändamål i ökad
utsträckning bör kunna övervägas. SIDA nämner som exempel aktioner för att
stödja ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>formningen
av basbehovsstrategier, regionala program för bekämpning av sjukdomar,
forskning kring livsmedel, vatten och energiförsörjning. Enligt SIDA bör
insatserna särskUt rikta sig till de fattiga gmppema i u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
har i skrivelse tUl regeringen den 18 januari 1978 angående SI-DA:s samarbete
med FN:s fackorgan inom ramen för särskilda program lämnat förslag tUl
riktiinjer för denna verksamhet. I skrivelsen framhåUs att denna typ av bistånd
utgör ett viktigt komplement till övriga biståndsformer. Ett av skälen för
detta är enligt SIDA att ändamålsbestämda bidrag som lämnas vid sidan av
FN-organens reguljära budget kan leda till att nya arbetsområden tas upp eller
att pågående verksamhet inom särskUt viktiga områden kan intensifieras. Vidare
påpekas att den ämnesinriktade verksamheten 1 samarbete med FN-organen har visat
sig värdefull för att på sikt förbättra Sveriges förmåga att aktivt delta i det
intemationeUa utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.12
Vanibistånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.12.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
definierar varubistånd som svenskt bistånd som är formellt förhandsbestämt tUl
upphandUng av i Sverige tillverkade varor och svenska tjänster. Den konstaterar
att den bindning av svenskt bistånd som förekommer enUgt riksdagens beslut är
enkel bindning. Detta innbär att biståndsmottagaren fritt kan välja vilka
svenska produkter som skall ingå i det bundna biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BPU
redogör för utvecklingen av Sveriges bundna bistånd och konstaterar att det
uppgick till mellan 20 och 30 milj. kr. per år under perioden 1963/64—1971/72
samtidigt som de totala anslagen kraftigt ökade. Dess andel av de totala
biståndsanslagen sjönk från ca 10 % budgetåret 1966/67 tUl ca 2 % år 1971/72.
Därpå steg det på nytt och ligger under budgetåret 1977/78 på ca 14 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU konstaterar att
u-länderna i internationeUa sammanhang har uttalat sig starkt emot bundet
bistånd. Bland de nackdelar med bundet bistånd som anförts nämner utredningen
bl. a. högre priser, ökad belastning på mottagarlandets administration,
negativa effekter på mottagarlandets industrialisering inom aktuella sektorer,
försämrade möjligheter för handeln meUan u-länder, snedvridning av den
Inhemska pris-strukturen i mottagarlandet samt ökat ekonomiskt beroende tiU de
länder som binder sitt bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fyra
huvudmotiv för att binda det svenska biståndet presenteras täm-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Utredmngen använder sig av begreppet varabistånd, medan i denna proposition
begreppet bundet bistånd kommer att användas för att beteckna samma företeelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ligen
utförligt, nämligen hänsyn till betalningsbalans, sysselsättning, försvarsberedskap
och långsiktiga exportfrämjande effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
betalningsbalansskälen konstaterar utredningen att det bundna bistånd som
levereras från företag som är konkurrenskraftiga endast i liten utsträckning
kan antas vara addltloneUt, dvs. leda tUl export som inte skuUe kommit till
stånd ändå. Detta gäller särskUt under högkonjunktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att bundet bistånd under högkonjunktur inte kan ha nämnvärda
sysselsättningseffekter. Vid lägre kapacitetsutnyttjande inom det svenska
näringslivet räknar utredningen däremot med att bundet bistånd kan ha viss
sysselsättningseffekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att statsverkspropositioner och utskottsutlåtanden hittlUs inte
anfört försvarsberedskapsskäl som motiv för bundet bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
det bundna biståndets eventueUa exportfrämjande effekt konstaterar utredningen
att leverans av icke-konkurrensmässlga produkter sannolikt inte har någon eUer
negativ effekt i detta avseende. För konkurrensmässiga produkter — som det med
nuvarande regler för upphandling gäUer — konstateras att erfarenhetema är
begränsade. Merparten av sådana uppköp som hittills har förekommit har skett
genom obunden upphandUng. Utredningen konstaterar att bland programländema endast
Indien tillhör de större svenska u-landsexportmarknadema. Endast i länder som
av kolonial traditon handlar främst med sitt f. d. moderland anser utredningen
att bundet bistånd kan skapa en ny exportmark nad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att Sverige aUtid haft en jämförelsevis låg andel av sitt bistånd
bundet tUI upphandling i Sverige. Skälet härför har varit att det svenska
biståndet primärt syftar tiU att tUlgodose u-ländernas intresse. Svenska
exportintressen har fått komma i andra hand. Det bedömdes emellertid nödvändigt
i början av 1970-talet att binda en något ökad andel av biståndet. Motivet för
denna bindning har främst varit behovet av att stärka betalningsbalansen och
främja sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar att försöken att nå en internationeU överenskommelse om avbindning
hittills har misslyckats, men förordar en fortsatt aktiv svensk politik för att
åstadkomma en intemationell avbindning av biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU:s
majoritet förordar att en del av biståndet även fortsättningsvis binds till
upphandling i Sverige, så länge en IntemationeU överenskommelse om avbindning
inte nåtts. Bbdningen bör ske på så sätt att mottagarlandet självt väljer de
varor och tjänster som skall ingå i biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
konstaterar avslutningsvis att en betydande del av biståndet sannoUkt även i
fortsättningen kommer att resultera i upphandling i Sverige, oavsett om
biståndet binds eller inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
utredningens majoritet har riksdagsledamöterna David Wirmark och Bertil Måbrink
reserverat sig. I sin reservation påpekar Wirmark att utredningen redovisar en
rad så timgt vägande skäl mot bindning att utredningens behandling av frågan
borde utmynnat i förslag om avskaffande av förhandsbindningar av svenskt
bistånd, Måbrink konstaterar i sin reservatlon att bundet bistånd medför stora
nackdelar för mottagarländema och föreslår att förhandsbindningen avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.72.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om bundet bistånd är en av de frågor i betänkandet som föranlett flest
kommentarer från remissLnstanserna. Tre yttranden innehåller klara yrkanden på
en ökad andel bundet bistånd (Sveriges Industriförbund m. fl., Sveriges
Grossist förbund och Svensk Industriförening). Tolv instanser instämmer i stort
sett med utredningens slutsats att viss bindning i ungefär nuvarande
storleksordning synes mest ändamålsenlig under rådande omständigheter. 17
remissinstanser förespråkar en fuUständig avbindning av det svenska biståndet,
vissa dock med reservatioT nen att avvecklingen av det bundna biståndet kan
behöva ske gradvis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De näringsorganisationer
som yttrat sig i frågan förespråkar ökad bindning. Klarast uttalar sig Sveriges
Industriförbimd m. fl., som i och för sig anser det önskvärt med en
intemationell överenskommelse om. avbindning, men som i avvaktan, på en sådan
överenskommelse anser det angeläget att Sveriges bindning ligger på en nivå som
i någon mån är jämförbar med andra. industriländerSi Sverige skuUe stärka sin
position i avbindningsförhandlingama genom att själv binda en avsevärt ökad del
av sitt bistånd, anser organisationerna. Ökad bindning sktdle leda till bl.a.
förbättrad bytesbalans, höjd konkurrensförmåga, ökad sysselsättning och ökad
förståelse för u-hjälp hos den svenska allmänheten och den svenska industrin.
Organisationema konstaterar även att en otiU-räcklig del av de svenska bidragen
till multilaterala organisationer resulterar i beställning i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
instämmer i utredningens förslag vad gäUer fortsatt bindning av biståndet samt
förnyade initiativ tiU en intemationeU överenskommelse om avbindning. LO
förordar vidare en mer långsiktig och aktiv planering av det bundna biståndet
från SIDA, varigenom problemen med bundet bistånd borde kunna minimeras. Denna
planering bör dock, enligt LO, inte inriktas så att det bundna biståndet
kommer att ersätta tidigare rent kommersieU export från Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIDA påpekar att svenska
varor och tjänster upphandlats till betydande belopp oberoende av bindning.
Utredningen har ej givit något skäl tiU antagandet att bindning leder till
ökade biståndsleveranser från Sverige. MöjUgheter finns, enligt SIDA, att
ytterUgare höja andelen svenska varor och tjänster inom biståndet, genom att
mottagarländerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>får
ökad Information om det svenska utbudet av konkurrenskraftiga varor. Även om
denna information i första hand åligger företagen själva och exportfrämjande
myndigheter och organisationer, förklarar sig SIDA beredd att medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
finner det ej motiverat att ange ett särskUt volymmål för bundet bistånd. Om
ett u-lands myndigheter och företag är väl informerade om det svenska
näringslivets möjligheter att leverera konkurrenskraftiga varor, kommer
biståndet enligt SIDA:s erfarenhet ändå att leda tUl upphandling i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Samarbete med u-länderna på industriområdet 6.1 AUmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industribiståndsutredningen
(IBU) ger en kortfattad bakgrund tlU u-ländernas ökade efterfrågan på bistånd
inom industriområdet. IBU hänvisar tiU 1971 års industribiståndsutredning
(Industriutveckling och utveckUngssamarbete, SOU 1972: 90) som ägnade motiv,
mål och strategier för industriutveckling ett betydande utrymme. 1977 års
utredning har kompletterat detta material med en enkätundersökning omfattande
elva u-länder, varav sju är programländer för det svenska biståndet. Den
företagna undersökningen visar att brist på kapital, utbUdad arbetskraft och
utländsk valuta, samt bristande marknadskärmedom och otiUräcklig infrastmktur
utgör de grundläggande hindren för u-ländernas
industrialiseringsansträngningar. Utredningen konstaterar vidare bl, a, att de
studerade länderna överlag har en positiv inställning till import av utländsk
teknologi, även om viUkoren för utiändska etableringar varierar avsevärt meUan
ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>IBU pekar på att
u-ländernas efterfrågan på bistånd och annat samarbete inom industriområdet
ökat kraftigt under 1970-talet. Hänvisning görs därvid såväl till kollektivt
framförda u-landskrav på industriområdet som tUl bilateralt framförda önskemål
inom och utanför det reguljära biståndssamarbetet. Utredningen redogör för de
vid FN:s organisations för industriell utveckling (UNIDO) andra
generalkonferens framförda u-landskraven som resulterade i den s, k.
Lima-deklarationen och påpekar att u-ländernas krav på ökade investeringar från
i-länderna intar en framskjuten plats i deklarationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
redovisar SIDA:s hittUlsvarande erfarenheter av utveckUngssamarbetet inom
industriområdet. SIDA lämnar stöd i oUka former till industriutveckling i
flertalet programländer. Utredningen konstaterar att programländernas
efterfrågan på industribistånd av olika skäl är svår att kvantiflera, men pekar
på att utbetalningarna inom området industri</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ökat
kraftigt under senare år och att undersökningen av sju programländer visar att
de länder som önskar ökade biståndsinsatser inom industriområdet ofta
samtidigt efterfrågar ett mer aktivt engagemang från svenska företag. Länderna
efterfrågar även olika former av industrisamarbete utanför biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av redovisningen av det hittUlsvarande industribiståndet konstaterar
IBU att vissa typer av insatser lämpar sig mindre väl för traditionell
biståndsverksamhet. Detta gäller främst överföring av kapital och teknologi
inom ramen för samägda företag, s. k. joint ventures, och anskaffning av
riskvUUgt kapital. Utredningen redovisar hur ett antal andra OECD-länder
försökt att lösa detta problem genom att inrätta offentliga utvecklingsbolag.
Utredningen beskriver några exempel på utvecldingsbolag och redovisar de
skUlnader i inriktning och finansiering som dessa bolag uppvisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
ger en presentation av de genomförda intervjuerna med svenska tUlverkande företag
och konsultföretag. Det konstateras att huvudparten av de svenska
u-landsinvesteringama är koncentrerade tUl ett mindre antal relativt rika
u-länder. De faktorer som begränsar företagens möjligheter att utvidga sitt
u-landsengagemang är enUgt utredningen främst bristande möjligheter att erhåUa
konkurrenskraftig finansiering och brist på personal. Företagen har förklarat
sig beredda — under vissa förutsättningar — att medverka i u-landsprojekt i en
rad oUka former. IBU drar därför slutsatsen att svenska företag är beredda att
i högre grad än tidigare medverka i en överföring till u-länderna av kunnande,
teknologi och kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser som yttrar sig över u-ländernas efterfrågan på industribistånd
(bl. a. SIDA, SIND, IMPOD och Sveriges Industriförbund m.fl. /Svenska
Handelskammarförbundet, InternationeUa Handelskammarens svenska
nationalkommitté, SHIO och SAF/) delar utredningens uppfattning att
efterfrågan på Industrisamarbete från såväl programländer som andra u-länder
har ökat. Ambassaden i Hanoi, LRF, CUF, Institutet för internationeU ekonomi,
Uppsala och Göteborgs universitet menar emellertid att efterfrågan är
ofullständigt belyst av utredningen. Remissmstanserna saknar en analys av
övrig efterfrågan, dels sådan som gäller andra insatser inom industriområdet än
de utredningen föreslagit, dels insatser inom andra sektorer än industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA,
LO, TCO, CUF, SSU och Uppsala universitet efterlyser en klarare diskussion av
målen för industribiståndet och sambandet mellan dessa mål och de allmänna
principema för biståndspolitiken. SIDA pekar på ett antal mål för
industribiståndet som statsmakterna och styrel sen successivt fastställt i
takt med att antalet industriinsatser i program-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länderna
ökat; ökad sysselsättning, minskade regionala Inkomst- och
sysselsättningsskUlnader, minskat ekonomiskt och teknologiskt utlands-beroende
samt ökning av sådan produktlon som tillgodoser befolkningens elementära
behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
framhåUer vikten av att industribistånd främst utgår till de länder som strävar
efter ökat ekonomiskt oberoende. Enligt TCO bör industribistånd till de
fattigare u-länderna i första hand kanaliseras till sektorer som förser
befolkningen i dessa u-länder med basföraödenheter. Sveriges Industriförbund,
m fl. menar att det är olämpligt att från svensk sida förorda en viss
Industrialiseringstrategi framför en annan. Målen för de svenska insatserna bör
enligt förbundet styras av u-ländernas egna önskemål och prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CUF
framhåller att målen för det svenska industribiståndet bör styras av de
utvecklingskrav u-länderna själva faststäUt. Bland dessa vUl CUF understryka
bl. a, successiv inhemsk kontroll över råvaror och förädlingsprocesser, krav
att industristödet bör bidra till landsbygdsutveckling och regional balans.
Enligt SSU står u-ländemas grundläggande problem i vad avser industrialisering
att finna i de multinationella företagens dominans över det teknologiska
kunnandet. Svenskt industribistånd måste enligt förbundet stödja u-ländernas
strävan efter självständig industri:-planering och oberoende. FPU poängterar
att svenskt Industribistånd bör ha som mål att bygga upp en u-landsanpassad
teknologi, till stor del vara Inriktat på småindustri samt medverka till
ekonomisk utveckling på landsbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, bl. a. LO, SAREC, OECD-delegationen i Paris och
Latinamerika-institutet menar att utredningens analys av orsakerna till
u-ländemas industriallserlngsproblerh är ofullständig. Enligt LO:s uppfattning
har som en följd därav utredningens olika förslag kommit att bli lösryckta från
sitt sammanhang och svåra att relatera till det övriga biståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser berör effektivitetsaspekterna på industribiståndet. RRV
betonar att en omsorgsfull landanalys är en förutsättaing för ett effektivt
industribistånd. SIND saknar i betänkandet en diskussion av altemativa förslag
till industristöd, som från effektivitetssynpunkt eventuellt skulle ha bedömts
som mer värdefulla bidrag tUl u-ländemas industrialisering. En sådan diskussion
borde enligt verket ha utgjort en dominerande del av utredningens betänkande.
Sveriges Industriförbund m. fl. anser att en grundläggande förutsättning för
ett effektivt industri-bistånd är att svensk industris kunskaper och
erfarenheter utnyttjas i biståndsarbetet. Det är därför enligt förbundet
viktigt att mottgarländerna får en klar bild av den svenska industrins utbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. STU, CUF och Latinamerika-institutet kommenterar förhållandet meUan bistånd
och kommersiell verksamhet. Enligt STU är det angeläget att Sveriges good-will
i u-länder används inom industribiståndet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att skapa fastare kontakter av kommersieU karaktär. CUF och Latinamerikanska
institutet vamar för att utredningens förslag kan komma att sudda ut gränslinjen
mellan bistånd och kommersiella förbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAREC
och OECD-delegationen i Paris saknar en analys av utländska privata
investeringars roll 1 u-länder som bakgnmd tUl de av utredningen framförda
förslagen. FPU, CUF och Svenska Ekumeniska Nämnden förordar skärpt kontroll av
svenska företags utiandsinveste-ringar. DyUka investeringar får enligt FPU ej
bidra till att stödja regeringar som motverkar frihet och social jämlikhet,
Latinamerika-institutet menar att utredningen ger en alltför förenklad bild av
verkligheten när den okritiskt antar att utländska investeringar har en positiv
inverkan på u-ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND,
ambassaderna i Islamabad och Lissabon ifrågasätter om utredningens
huvudförslag kan motiveras från biståndspolitiska utgångspunkter och urskiljer
snarare en önskan att stödja svensk företagsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA,
CUF och SSU betonar att stöd till kooperativ verksamhet bör ingå som en viktig
del i industribiståndsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Överväganden och förslag beträffande SIDA:s verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
föreslår att SIDA mer aktivt än hittiUs bör bevaka och inventera det pågående
intemationeUa och inhemska arbetet rörande u-landsanpassad teknologi. SIDA bör
finansieUt kunna stödja utvecklingsarbete rörande anpassad teknologi i såväl
u-länder och internationeUa organisationer som, i begränsad omfattning,
institutioner och företag i Sverige. Utredningen föreslår vidare att en
samordningsgmpp i vilken bl. a. SIDA och STU bör ingå tillsätts. AUmänt
förordas ett intensifierat samarbete mellan SIDA och STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
förordar att fortsatt prioritet ges åt stöd till utvecklingen av småindustri i
programländerna. Stödet till institutioner som stärker ländernas egen kapacitet
inom småindustriområdet bör fortsätta. SIDA bör företa en omfattande
resursinventering av svensk småindustri för att utröna tillgängligheten av bl,
a. personal, arbetsintensiv teknik, ej utnyttjade anläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
förordar att SIDA ökar sin beredskap att förstärka u-ländemas kapacitet på
förhandlingsområdet. Verket bör bl. a. överväga att sluta ett avtal med FN:s
Center för transnationella företag (UNCTNC) i syfte att kanalisera svenska
bidrag genom centret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
bör vidare enligt utredningen upprätta ett samarbete med institutioner i
Sverige som har möjlighet att ställa personal till förfogande för uppdrag att
bistå u-länder i förhandlingar med utländska företag. Utredningen pekar dock på
de risker för internt svenska konflikter som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
kunna uppstå om SIDA:s egen personal engagerar sig i förhandlingar mellan ett
u-land och ett svenskt företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
presenterar ett antal uppslag rörande åtgärder som bör övervägas av SIDA för
att främja rekryteringen av experter från svensk industri. Bl. a. förordas att
SIDA genomför en kartläggning av tillgängliga experter inom industriområdet
och att verket organiserar rekryteringsfrämjande kurser riktade mot potentieUa
experter. Utredningen pekar vidare på de trygghets- och meritvärderingsproblem
som uppstår i samband med experttjänstgöring och rekommenderar SIDA att ingå
överenskommelser med industrin för att lösa dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
betonar vikten av att SIDA genom en allmän inventering ökar sitt kunnande om
Sveriges industrieUa resursbas och framhåUer särskUt småindustri och s. k.
basindustrier. Målet för inventeringen skulle vara att ge SIDA möjlighet att
mer effektivt än hittills kunna presentera det svenska utbudet för
mottagarländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
anser vidare att SIDA i anslutaing till den svenska resursinventeringen på
eget initiativ bör företa sektorstudier i de programländer som kan väntas bli
föremål för fortsatt svenskt industribistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
finner det angeläget att SIDA överväger ytterligare insatser för att stödja
programländemas exportansträngningar och förordar bl. a. fortsatt stöd tUl FNrs
Intemational Trade Center (ITC) och IMPOD. Möjligheter till nordiskt samarbete
på detta område bör enligt utredningen tiUvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för ett effektivt industribistånd är enligt utredningen att
SIDA:s kontakter med det svenska näringslivet fördjupas och byggs ut, Utrednmgen
pekar på att ett sådant samarbete även skulle öka kunskaperna om och
förståelsen för svensk biståndspolitik inom näringslivet. Bl. a. förordar
utredningen att det samarbete som redan etablerats mellan SIDA,
Industriförbundet och Exportrådet byggs ut ytterligare och kompletteras med
ett regelbundet samråd mellan SIDA:s ledning och företrädare för näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett avsnitt om SIDA:s organisation, konstaterar utredningen att genomförandet
av de presenterade förslagen torde kräva en förstärkning av SIDA med minst fem
nya tjänster. Utredningen anser vidare att det statliga avlöningssystemet utgör
ett hinder för rekrytering av personer med industriell erfarenhet och förordar
en utredning för att komma till rätta med detta problem. SIDA:s Industribyrå
bör enligt utredningen vid behov kunna förstärkas tUlfälligt genom utnyttjande
av konsulter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
beklagar att utredningen inte närmare utrett det stöd till industriutveckling
som kan komma att ges genom det s. k. importstödet. Detta används i stor
utsträckning för upphandling av svensk utmstning för u-ländemas industriella
utveckUng.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har synpunkter på frågan om u-landsanpassad teknologi. SIDA,
Sveriges Industriförbund m. fl och LRF instämmer i utredningens uppfattning att
det är u-ländema själva som måste ha huvudansvaret för teknologianpassningen.
Många remissinstanser, såsom SAREC, KK, KF och ambassaden i Luanda, betonar att
generella omdömen om anpassad teknologi inte kan göras utan att lokala
förhållanden och projektets art måste få vara avgörande. Principema för val av
teknologi i ett u-land skUjer sig inte från de överväganden som görs vid
investeringar i i-länderna, framhåUer ambassaden i Maputo.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAREC
föreslår att en ny utredning får i uppdrag att vidare studera forskningen om
u-ländemas industriaUsering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund m. fl. vUl tiU skiUnad från utredningen att SIDA skaU ges
möjUghet att stödja även kommersieU utveckling av u-landsanpassad teknologi då
det inte går ätt dra någon klar gräns mot mer biståndsimiktad
teknologianpassning. Flertalet remissinstanser tiUstyrker den föreslagna
samrådsgruppen för teknologianpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
befarar att utredningen underskattat behovet av teknisk-industriell kompetens
för den planerade verksamheten på teknologianpassningens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är övervägande positiva tlU tanken på stöd tUl småindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF och ambassaden i
Maputo är tveksamma till förslaget att göra en inventering i Sverige och anser
att det istället är efterfrågan i mottagarländerna som först bör kartiäggas.
Remissinstanserna är positiv-va till att SIDA lämnar förhandUngsbistånd till
u-ländema och delar i flera fall utredningens uppfattning att SIDA inte självt
bör engagera sig aktivt på u-landets sida vid förhandlingar med svenskt
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser
påpekar att frågan om tjänstledighet och meritvärdering vid rekrytering av
experter behöver ägnas ökad uppmärksamhet. Sveriges Industriförbund m. fl.
anser att rekryteringen bör underlättas om SIDA Istället för att anlita
enskilda experter rekryterar hela företag. LRF föreslår att SIDA träffar
överenskommelser med organisationer och företag om exempelvis tjänstledighet
vid .expertuppdrag. LRF anser också att det är en fördel för förankringen i
Sverige av biståndsverksamheten om svenska experter utnyttjas.
Industriförbundet m. fl. förklarar sig villigt att på nytt ta upp diskussionen
om återanställning av utsänd personal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIDA och ambassaderna i
Maputo och Dar es Salaam är tveksamma till alltför allmänna Inventeringar av
den svenska resursbasen. Sådana inventeringar bör istället ske med utgångspunkt
från preciserade projektönskemål från u-ländemas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund
m. fl. anser att sektorstudier i mottagarländerna bör företas med utgångspunkt
från den svenska resursbasen och inriktas på branscher där Sverige har särskilt
goda förutsättningar att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämna
effektivt bistånd. LRF framhåller att skogs- och livsmedelssektorerna
sannolikt kommer att kunna tillhandahålla viss expertis. Ambassaden i Luanda
varnar för att missförstånd kan uppstå om SIDA utför studier för svenska
företags räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund m. fl anser att den marknadsföring på export utredningen
diskuterar bör Inriktas på hela världsmarknaden, Inte enbart på Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt Sveriges Industriförbund m. fl. också angeläget att SIDA informerar
näringslivet om situationen i programländerna. Företagareföreningarnas
riksförbund erinrar om att ett kontaktnät redan existerar i föreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser är eniga om att SIDA:s resurser på industribiståndsområdet
behöver förstärkas. TCO och ambassaden i Dar es Salaam anser att föreslagna
fem nya tjänster inte är tillräckUgt. Flera ambassader betonar också att
fältorganisationen kan behöva förstärkas om SIDA får nya uppgifter på
industriområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret,
LO och TCO vill vänta med beslut om personalförstärkningar tlU dess
biståndsutredningens organisationsbetänkande före ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
befarar att SIDA trots resursförstärkningar kommer att behöva göra en
prioritering av alla de uppdrag som utredningen föreslår att SIDA skall
fullgöra. LRF anser att största vikt bör läggas vid den mindre och medelstora
industrui samt vid projekt som berör basindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3
Överväganden och förslag rörande en fond för industrielit samarbete med
u-Iändema</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.3.1
Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
finner att ett stort antal fattigare u-länder önskar hjälp av Sverige för sin
industrieUa utveckling, samt att många av dessa länder välkomnar en medverkan
från det svenska näringslivet i detta arbete. IBU konstaterar emellertid att
denna efterfrågan bära tUl viss del och i vissa utvalda länder kan tUlgodoses
inom ramen för SIDA:s verksamhet. Utredningen anser därför att regeringen
borde vidta åtgärder för att, i de fattigare u-ländernas intresse och på deras
vUlkor, främja överföringen av kapital och kunnande från svenska företag till
dessa länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
föreslår i detta syfte att ett organ inrättas med uppgift att främja uppkomsten
av tiUverkande företag i de fattigare u-ländema. Organet borde ges följande
uppgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att informera svenskt näringsUv om
investeringstillfällen i u-länder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att informera u-länder om möjligheten av ett
samarbete med svenska företag genom organets förmedling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att satsa riskkapital i form av aktier i, och
långfristiga lån tUl, företag i u-länderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att uppmuntra företag i Sverige att också satsa
sådant kapital,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— att
medverka tUl att ytterligare behövlig finansiering anskaffas för de<br>
projekt organet engagerar sig i,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att göra fömndersöknlngar i egen regi och
finanslera sådana undersökningar som utförs av andra intresserade parter, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att samarbeta med SIDA för industriell utveckling i
programländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
anser att organet bör få formen av en självständig stiftelse med namnet Fonden
för industrieUt samarbete med u-låndema. Fonden bör enligt utredningen ej ha
som syfte att förmedla biståndsinsatser av benefik karaktär, utan sträva efter
att sammanföra parter som har fömtsättningar att kunna utveckla ett för båda
parter lönsamt långsiktigt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
föreslår att staten ensam tiUskjuter fondens grundkapital och vill inte
utesluta att kapltaltiUskottet under ett uppbyggnadsskede tas från
biståndsmedel. Utredningen förordar att fondens styrelse leds av SIDA:s
generaldirektör eUer annan representant för SIDA. Utrikes-, handels- och
industridepartementen bör enligt förslaget vara företrädda i styrelsen som bör
ha nio ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Fonden bör under
uppbyggnadsskedet ha relativt liten personal, företrädesvis personer med
erfarenhet från industriell verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lffl,JÖK§i§£tt.,fenden,gss„e.tt.ji]ti.näK
den bemyndigats att uggtajåa pkapiJglmÄt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
ländervalet för fondens insatser konstaterar IBU att med de relativt rika
u-länderna har industrieUt samarbete i allmänhet kunnat etableras utan
speciella stödåtgärder från regeringens sida. Utredningen förordar sålunda att
prioritet ges dels åt programländerna för svenskt bistånd, dels andra fattigare
u-länder med förutsättningar att utveckla ett industriellt samarbete med
Sverige. Enligt utredningen bör det ankomma på fondens styrelse att definiera
begreppet "fattigare". Vid val av mottagarländer bör detta
fattigdomskriteriimi kompletteras med en bedömning av resp. lands
utvecklingspolitik och av landets vUja och förmåga att leva upp till sina
internationella betalningsförpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller kriterier för val av projekt anser IBU att fonden bör stödja sådana
projekt som är kommersiellt lönsamma och har en positiv utvecklingseffekt 1
värdlandet. Ett svenskt företags vUlighet att satsa riskkapital i ett projekt
bör utgöra ett viktigt moment i prövningen av den kommersieUa lönsamheten.
Utredningen anser att ett projekts utvecklingseffekt bör prövas enligt de
kriterier som 1971 års industribiståndsutredning rekommenderade som
förutsättning för investeringsga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rantl,
dvs. bl. a. ianspråktagandet av inhemsk arbetskraft, överföring av teknologi
och långsiktiga betalningsbalanseffekter för värdlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör enUgt utredningen inte själv investera i ett u-land med mindre än att ett
svenskt företag är berett satsa riskkapital i projektet i fråga. Vid långivning
bör fonden kräva säkerhet av normal kommersieU typ. Utredningen förutser att
fondens låneverksamhet normalt kommer att ske på villkor som innehåUer mindre
än 25 % gåvoelement och att låneverksamheten därmed inte skulle räknas som
offentligt bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
finner det naturligt att understödja de av 1971 års industribiståndsutredning
föreslagna modifikationerna av investeringsgarantisystemet samt utvidgning av
länderkretseh för detta system. Utredningen konstaterar att investeringsgaranti
och insats ay fonden många gånger kan komma i fråga för samma projekt.
Utredningen förordar vidare att regeringen ingår investeringsskyddsavtal och
dubbelbeskattningsavtal med de länder utanför programlandskretsen som kan komma
att bli värdländer för mer omfattande investeringar i fondens regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att särskUt främja industriutveckling i programländema föreslår utredningen att
svenska företag som förvärvar andelar i företag i dessa länder ges rätt att
skriva ned värdet av dessa tUlgångar i vidare mån än gällande svenska
skatteregler tUlåter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller vikten av ett nära samarbete meUan fonden och SIDA. Enligt
utredningen bör insatser från fonden kunna kompletteras med insatser
förmedlade av SIDA inom ramen för biståndet. Som områden lämpade för sådana
kompletterande insatser nämner utredningen bl. a. UtbUdning och stödjande
infrastruktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.3.2
Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser — Sveriges Industriförbund m. fl. Företagareföreningarnas
Förbund, Svensk Industriförening, Sveriges Exportråd, STU, KF, IMPOD, SACOfSR,
Sveriges Civilingenjörsförbund, SIDA, LRF och TCO samt ambassaderna i Lusaka,
Maputo, Dar es Salaam och ambassadkansliet i Bissau tillstyrker att en fond för
industrieUt utvecklingssamarbete inrättas. I flera fall har remissvaren
avgivits med utgångspunkt från att biståndsmedel ej tas i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA,
LRF och TCO framhåUer att man anser att fonden bör inrättas på försöksbasis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund m.fl menar i sitt yttrande att en fond av den föreslagna typen
skulle vara ett viktigt instrument för att stimulera svenska investeringar i
fattigare u-länder. Fonden skulle vidare tjäna tUl att dämpa u-ländernas
osäkerhet när det gäller att samarbeta med ett i-landsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser
tUlstyrker förslaget med vissa reservationer. SIDA anser i sitt yttrande att
det är oklart från vUka utgångspunkter den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslagna
fonden skaU verka. SIDA framhåUer, lUisom bl, ä. LO, TCO, FPU och
OECD-delegationen i Paris att fonden måste verka i överensstämmelse med de
allmänna biståndspoUtiska målen i synnerhet som fonden föreslås ta i anspråk
biståndsmedel för sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser anser sig kunna konstatera att industripolitiska motiv ligger
tUl grand för utredningens förslag (LO, SIND, CUF, ambassaden i Lissabon,
Uppsala universitet och ett antal institutioner vid Göteborgs universitet). LO
kritiserar utredningen för att ge företagen initiativrätt till insatser. LO
menar att detta tiUsammans med risken att statligt stöd till svensk industri i
u-ländema kan innebära ökad utflyttning av industrin vilket på sikt kan minska
biståndsviljan i Sverige, CUF hävdar i sitt yttrande att förslaget är
oförenligt med svenska biståndspolitiska riktiinjer och målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
LRF som KK är tveksamma tiU om en fond, av den föreslagna typen, verkUgen
konuner att generera kapital från industrin fÖr investeringar 1 u-ländema och
anser att utredningen mer ingående borde undersökt om inte den nuvarande
kapitalmarknaden redan fungerar tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
och fullmäktige i riksbanken vänder sig mot utredningens förslag om att fonden
skaU anta formen av en stiftelse. Fonden bör istäUet inrättas som ett
aktiebolag, då ett bolag enligt nuvarande praxis skuUe få rätt tUl upplåning
med statliga garantier i motsats till en stiftelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaderna
i Dacca och Hanoi samt Svenska Ekumeniska Nämnden anser att förslaget bör
utredas vidare innan definitivt beslut fattas i frågan. Ambassaden i Hanoi
framhåUer att det nuvarande förslaget kan innebära en risk för att
industribiståndet snedvrids mot de u-länder som traditionellt haft en generös
instäUning till utländska företags Investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAREC,
Uppsala universitet och ambassaden i Luanda menar att SIDA och Exportrådet är
bättre kanaler för industribistånd än den före slagna fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
för internationell ekonomi menar att ett obundet kapital-tiUskott skulle vara
effektivare för u-länderna än den föreslagna fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSU
motsätter sig den modell tUl fond som föreslås i utredningen men ställer sig i
princip positiva till en fond som ger mer tyngd åt de biståndspolitiska
motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter
på fondens storlek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>100
mUj. kr. bör vara tillräckligt som utgångspunkt för fonden enligt Sveriges
Industriförbund m. fl. och ambassaden i Dar es Salaam. Sveriges
Industriförbund m. fl. menar att detta grundkapital kan generera mångdubbelt
större belopp och konstaterar att eventueU upplåning förmodligen i första hand
kommer att ske utomlands. FuUmäktige i riks-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>banken
menar att 100 mUj. kr. är ett tiUräckligt startkapital oberoende av möjligheter
tlU kapitalmarknadsupplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansiering
av fondens verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora flertalet av remissinstanserna avvisar förslaget att ta i anspråk
biståndsmedel för fondens verksamhet (SAREC, LO, TCO, RRV, SIND, ambassaderna i
Lusaka, Hanoi, Dar es Salaam, Nairobi, Dacca, Lissabon och Luanda samt FPU, CUF
och Latinamerika-institutet) då man anser det angeläget att särskUja bistånd
och den typ av kommersieU verksamhet som föreslås i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
förordar i sitt yttrande "att medel för fondens verksamhet tas i anspråk
under ett särskUt anslag i statsbudgeten". SIDA erinrar om vad styrelsen
framhåUit i sin anslagsframställning för 1978/79 om att "biståndsanslagens
användning bör begränsas tUl att uppnå biståndspolitiska mål". Slutsatsen
för SIDA blir därmed att "frågan huruvida biståndsmedel bör användas för
uppbyggnad av fonden bör bli beroende av om biståndsmålen ges en avgörande
betydelse för fondens verksamhet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att frågan om fondens finansiering är ofullständigt belyst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter
på fondens styrelse och personal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissorgan som SIDA, TCO, RRV och ambassaden i Dacca ställer sig avvisande tUl
utredningens förslag om att SIDA skaU utse ordförande 1 fondens styrelse med
motiveringen att fonden enligt utredningen skall drivas med affärsmässiga
principer och remissinstanserna menar att det är angeläget att göra en åtskiUnad
meUan bistånd och kommersiella aktiviteter. Sveriges Industriförbund m. fl.
menar att utrikesdepartementets representant bör vara fondstyrelsens
ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
fondstyrelsens sammansättning i övrigt anser LO att den fackliga representationen
bör vara starkare än vad som föreslås i utredningen och STU säger sig vilja
ingå i fondens styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondens
personal bör enligt Sveriges Industriförbund m. fl. tUl övervägande del bestå
av personer med erfarenhet från industri och bankväsen, helst också ha
erfarenhet från verksamhet i u-länder. SIDA anser liksom OECD-delegationen i
Paris och ambassaden i Lusaka att personalen i första hand bör ha
u-landserfarenhet för att en kvalificerad bedömning skall kunna göras av
projektens utvecklingseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
förutser personalbyten för kortare tidsperioder meUan SIDA och fonden. STU
anser att fondens personal bör knytas tiU STU för att fonden skall kunna
tUlgodogöra sig STU:s kunskaper rörande anpassad teknologi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter
på fondens val av samarbetsländer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser (LO, TCO, LRF, FPU, SSU, SIND och Latinamerika-institutet)
anser att fondens verksamhet enbart bör Inriktas på de svenska programländerna.
LO menar i sitt yttrande att det är viktigt att stödja länder som för en
nationeU utjämningspolitik och dessutom hävdar LO i Ukhet med TCO att
utredningens förslag strider mot kori-centrationsprinclpen som hittiUs varit
vägledande för svenskt bilateralt bistånd. TCO menar att samarbetet i ett
senare skede skulle kunna breddas även tUl länder utanför programlandskretsen
men att då andra medel än biståndspengar skiUle tas i anspråk. LRF motiverar
sin ståndpunkt med att fonden behöver nära samverkan med SIDA centralt och med
biståndskontoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
remissinstanser anser att fondens insatser i princip skall koncentreras till
programländema men att även andra "fattigare" u-länder skall kunna
komma i fråga. SIDA anför att fondens verksamhet i länder utanför
programlandskretsen skaU "gnmdas på de utrikespolitiska och utvecklingspolitiska
kriterier som gäller för utvecklingssamarbetet och som
industribiståndsutredningen angivit". Ambassaderna i Dacca, Lissabon,
Nairobi och Lusaka samt delegationen i Paris menar att fondens medel bör
koncentreras tUl programländerna men att även andra fattigare u-länder bör
komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund m. fl. anser att det inom definitionen "fattigare
u-länder" bör finnas möjlighet till insatser i något mer utvecklade
länder, i projekt i fattiga landsändar eller projekt som kan gynna fattigare
befolkningsgrapper. Industriförbundet m. fl. ansluter sig inte tiU utredningens
förslag att fondens verksamhet skall inriktas på länder vars
utvecklingsansträngningar står i rimUg överensstämmelse med den svenska
biståndspolitiken. Förbundet m. fl. menar att det snarare är de enskUda
projekten som bör överensstämma med målen för biståndspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter
på kriterier för projektval</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA,
RRV och ambassaden i Lusaka instämmer med utredningens förslag beträffande
kriterier för projektval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF,
RRV och Sveriges Industriförbund m. fl. hävdar å sin sida att fonden även skall
kunna satsa medel för andra projekt än direkt stöd tUl tillverkande industri t.
ex. inom jord- och skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KK
anser att fonden ej bör delta i projekt på råvara- och naturresurs-området.
OECD-delegationen i Paris anser att samma kriterier bör gälla för fondprojekt
som för andra projekt för vilka biståndsmedel tages i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Former
för fondens finansiella engagemang</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
pekar på att för vissa av programländema kan andra former av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>långsiktigt
samarbete än joint venture vara att föredra, något som fonden enligt TCO bör
ha möjlighet att tlUmötesgå. RRV ställer sig positivt till att fonden förmedlar
lån och lånegarantier, men avråder från aktie-participation med hänvisning tiU
de intressekonflikter som enligt verket kan uppstå t. ex. vid en eventuell
nedläggning av ett projekt där fonden är engagerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaden
i Nairobi fÖTOTdar att fonden tiU en början begränsar sitt finansiella
engagemang tiU långivning och kreditförmedling. Ambassaden i Hanoi anser att
fonden genereUt bör avstå från att teckna aktier då en dylik verksamhet enligt
ambassaden riskerar att styra fondens aktiviteter till u-länder som
traditioneUt uppvisar en positiv attityd tUl utiändska investeringar och därmed
av egen kraft kan attrahera utländskt kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samarbete
mellan SIDA och fonden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser berör förhållandet meUan fonden och SIDA utan att ännu vilja ta
någon preciserad ståndpunkt eller lämna några förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambassaderna
i Lusaka och Dar es Salaam och CUF finner det önskvärt med ett nära samarbete
meUan SIDA och fonden. Företagareföreningarnas Förbund pekar på risken för
sammanblandning av de båda organens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA
fömtser ett samarbete med fonden men tmderstryker att det är viktigt att
skUlnaderna meUan SIDA och fonden är tydUga inför u-landet och inför
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Investeringsgarantier
ni. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
och CUF avstyrker utredningens förslag om en utvidgning av investeringsgarantisystemet.
LO är avvisande tiU förslaget om en utvidgning av rätten tUl avskrivning för
svenska företagsinvesteringar i u-länder. CC/F avstyrker förslaget om
investeringsskyddsavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund
m.fl, KF, Företagareföreningarnas Förbund och EKN tiUstyrker en utvidgning av systemet
med investeringsskydds-garantier. Industriförbundet m. fl. förordar vidare en
förenkling av handläggningen av investeringsgarantisystemet samt
reser.invändningar mot kriteriema för prövningen av utvecklingseffekten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet m.fl
ansluter sig till utredningens förslag om investeringsskyddsavtal,
dubbelbeskattningsavtal och extra avskrivning vid u-landsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>FÖREDRAGANDEN
1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tio år sedan fastställde riksdagen den s.k. enprocentplanen för Sveriges
utvecklingsbistånd. Samtidigt bekräftades de mål.och riktlinjer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
fortfarande gäller för vårt utvecklingssamarbete med u-länderna. När regeringen
nu har att ta stäUning tiU förslag om Sveriges bistånds-och u-landspoUtik sker
det i en radikalt annorlunda situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste tio åren har biståndsanslagen nästan tlodubblats i löpande priser,
från ca 400 mUj. kr. budgetåret 1968/69 till förslag på inemot 4 miljarder kr.
för budgetåret 1978/79. Anslagen har växt från ungefär en fjärdedels procent av
vår totala produktlon tiU en procent. Vi har nu anledning pröva hur vi skall gå
vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste tio åren har väsentliga förändringar skett i den internationella
ekonomin. När oljepriserna i ett slag fyrdubblades påverkade det hela
världsekonomin. I industrUänderna stagnerade produktionen 1974—75 samtidigt
som inflationen ökade. I det stora flertalet u-länder, som saknar egna
oljetUlgångar, vändes förhoppningar om bättre levnadsvillkor och ekonomisk
utveckling till farhågor om växande fattigdom under kommande år. Det höjda
oljepriset har lett tUl att stora be-talningsbalansrubbningar uppstått, vilka
drabbat både i-länderna och de icke-oljeproducerande u-länderna. Oljeaktionen
skapade samtidigt på många håU i u-världen en ny tiUtro tiU u-ländernas förmåga
att i samverkan ändra fördelningen av makt och resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
u-länder valde efter oljeaktionen att satsa på fortsatt expansion och har
nödgats låna stora summor på den internationella kapitalmarknaden för att
kunna importera. Den efterfrågan på l-ländernas produktlon som dessa u-länders
politik genererat har haft stor positiv betydelse för den ekonomiska
situationen i Industriländerna. A andra sidan har u-ländernas skuldsättning
ökat mycket kraftigt och utgör idag ett svårbemästrat problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del u-länder har med växande framgång satsat på en exportindustri och redan
inom några sektorer blivit svåra konkurrenter till i-länderna. Detta gäller
framför aUt textil- och elektronikområdena, men även stål-och
varvsindustrierna. Genom sin köpkraft och konkurrensförmåga har de ökat sin
andel av världens resurser och deras roll som handelspartners på den
internationella marknaden växer snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SkUInaden
mellan rika och fattiga u-länder blir aUtmer påtagliga. Samtidigt har det
ömsesidiga beroendet mellan världens stater dramatiskt manifesterats. Som det
uttryckes i FN:s deklaration år 1974 om en ny internationeU ekonomisk ordning:
"De utvecklade ländernas och u-ländernas intressen kan inte längre
Isoleras från varandra. Det finns ett nära samband mellan välstånd i i-världen
och tlUväxt och utveckling i u-ländema. Välståndet i världsgemenskapen i sin
helhet bestäms av välståndet i alla länder."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringarna
av vissa grundläggande drag i världsekonomin har ännu ej lett tUl några mera
betydande förändringar i reglerna för den internationeUa ekonomins sätt att
fungera. De ökade oljeinkomstema har medfört ett sparandeöverskott som man ännu
inte helt kunnat åter-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föra
i produktiv användning. Det internationella kredit- och valutasystemet har
trots en betydande anpassningsbarhet inte ensamt kurmat förhindra de stora
svårigheter och svängningar som nu präglar många länders ekonomi.
Frihandelssystemet möter stora påfrestningar med krav på ökad protektionism i
många länder. Det intemationeUa samfundet har inte funnit effektiva metoder för
kontroU av stora företag som opererar intemationeUt. I dessa och många andra
avseenden krävs ett omfattande arbete för att omforma de vUlkor som gäUt för
den internationella ekonomin under efterkrigstiden så att de svarar mot dagens
verklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
ny ekonomisk världsordning måste det gemensamma intresset av samarbete vara den
sammanhållande kraften. Detta föratsätter att alla länder finner de
internationella reglema och principerna rimliga och acceptabla. Om detta ej är
faUet är risken stor för konfrontation och ökad protektionism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
vi lever i "en enda värld" betyder inte att vi lever 1 en enad värld.
Ett Ömsesidigt beroende förutsätter att parterna besitter viss egen styrka.
Många u-länder ser sig idag som aUtför ensidigt beroende av de rika länderna.
De eftersträvar ekonomisk utveckUng och Ökad ekonomisk självständighet för att
få bättre förutsättningar att samarbeta på jämställd fot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>U-ländemas
utveckling uppvisar många viktiga och Imponerande framsteg. Antalet människor
under utbildning har t. ex. ökat kraftigt. Under tjugoårsperioden 1950—70 mer
än tredubblades antalet elever i grundskola i u-länderna. Är 1950 kunde bara en
tredjedel av u-världens vuxna befolkning läsa och skriva. Idag är det över
hälften. Medellivslängden ökade i u-ländema mellan åren 1950 och 1975 från 40
tUl 50 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
höga födelsetalen har i många u-länder pressats ner. I kampen mot de stora
sjukdomarna har i vissa faU högst betydande resultat uppnåtts. Främst gäller
detta smittkopporna. Så sent som vid mitten av 1960-talet kunde fortfarande
hundratusentals fall av smittkoppor registreras årligen.
Världshälsovårdsorganisationens kampanj mot smittkoppor, som pågått 1 drygt 10
år och som fått betydande svenskt stöd, har lett till ett så gott som
fullständigt utrotande av denna sjukdom, som plågat mänskligheten genom
seklerna. Situationen går alltså att påverka. Mycket utvecklingsarbete drivs
med framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verklighet som ännu råder är dock i många hänseenden skrämmande. Enligt
Världsbanken saknar över en miljard människor idag tiUgång till rent
dricksvatten och elementär hälsovård, 700 mUjoner människor är allvarligt
undemärda, 550 mUjoner människor kan inte skriva och läsa. Hundratals miljoner
arbetsföra mäimiskor är utan arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
stora skillnaderna i verklighetens villkor gör att också samarbetets former och
innehåll växlar meUan oUka länder. Med ett växande antal u-länder som uppnår en
viss utvecklingsnivå kan vårt samarbete alltmer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bygga
på direkta ömsesidiga fördelar, ta formen av ett växande utbyte av varor och
tjänster. Det kan i sin tur kräva förändringar i det svenska samhäUet för att
vi skaU kunna anpassa oss till en ny internationell arbetsfördelning och nya
konkurrensviUkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fattigare u-länder kommer biståndet länge att förbU det viktigaste vi kan göra
för att bidra tUl utveckUng. De har svårt att konkurrera och utnyttja
handelsförmåner på de rika ländernas marknader. De har rätt att kräva ett
solidariskt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>U-ländernas
ekonomiska utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hela efterkrigstiden har klyftan mellan fattiga och rika länder vidgats. Detta
ofta upprepade konstaterande avser vanligen de ekonomiska skiUnaderna meUan de
rika industrUänderna och statema i den tredje världen. Det finns flera skäl att
försöka precisera innebörden och effekterna av den rådande skeva fördelningen
av världens resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det ekonomiska mått som vi i brist på bättre vant oss vid att använda,
nämligen bruttonationalprodukt, disponerar jordens fattigaste länder, med
nästan en tredjedel av världens invånare, f. n. endast 3 % av det samlade
produktionsrestiltatet. Den tiondel av jordens befolkning som bor i de rikaste
ländema svarar för nära nog hälften av den totala produktionen av varor och
tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tab. 1. Fördelning av våridens resurser år 1974</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länder
med en brutto-</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antal Invå-</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andel</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brutto-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andel</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>natioaalprodukt
per</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>län- nare</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av värl-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>natio-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>av värl-</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>snittlig</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>invånare</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>der (milj)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dens be-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■
nalpro-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dens to-</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brutto-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>folk-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dukt</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>talpro-</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>national-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.5pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(miljarder
$)</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>duktion</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>produkt
per invånare ($)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mindre
än $ 200</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 1 130</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29%</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>151</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3%</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S
200— $ 499</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42 1 180</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30%</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>367</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7%</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>310</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>$
500— « 1 999</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64 539</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14%</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>541</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10%</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>$ 2 000—
% 4 999</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 631</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16%</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 863</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34%</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 950</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mer än $
5 000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 412</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 %</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 612</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47%</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 340</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
stora inkomstskUlnaderna mellan världens länder är resultatet av en lång
historisk process som i huvudsak inleddes med industrialiseringen i Europa.
Alltsedan början av 1800-talet har — med relativt kortvariga avbrott —
produktionen per invånare kontinuerligt ökat i in-dustriländema. Endast ett
mindre antal u-länder nådde före andra världskriget — som självständiga stater
eUer kolonier — en ekonomisk tillväxt som klart översteg befolkningsökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>U-ländernas
ekonomiska utveckling under tiden efter andra världskriget kan naturligt delas
in i fyra perioder: åren t. o.m. Korea-kriget då en kraftig efterfrågan på
råvaror ledde till stigande priser, resten av,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1950-talet
med en kraftig försämring av u-ländemas bytesförhållanden, 1960-talet som
präglas av stabU expansion och 1970-talet med oljekris, inflation och
internationell ekonomisk instabilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Omedelbart efter andra
världskriget ledde uppdämda behov och återuppbyggnad i Europa och Japan till
en snabbt ökande efterfrågan. Dessa omständigheter ledde tiU en snabb ökning av
u-ländemas råvara-export, som vid 1950-talets början utgjorde 85—90 % av deras
samlade varuutförsel. Bytesförhållandet för u-ländema förbättrades med ungefär
40 % och deras andel av världshandeln ökade från ungefär en fjärdedel tiU
inemot en tredjedel. Flertalet u-länder — både självständiga stater och
kolonier — hade betydande valutareserver vid början av 1950-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1950-talet
innebar framför aUt en återgång till mer normala — och för u-länderna mindre
förmånliga — förhållanden. Råvamprisema föll snabbt. För u-landsgmppen som
helhet innebar detta att exporten, räknad i löpande priser, stagnerade. De
fattiga ländernas andel av världens totala export föll tiUbaka till något
mindre än en fjärdedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmärkande
för 1960-talet var framför allt stabUiteten. Världshandeln ökade i jämn takt.
Prisförhållandet meUan råvaror och industriprodukter ändrades mycket litet.
U-landsgmppens andel av världshandeln föll något. Detta var främst en följd av
att handeln med färdigvaror ökade mycket snabbt inom OECD-ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid under 1960-talet som skUInaden mellan den ekonomiska
utvecklingen i olika u-länder blir tydligare. De oljeexporterande länderna
kunde öka bruttonationalprodukt och export i snabb takt tack vare i-ländernas
växande efterfrågan på olja. En grupp u-länder som redan på 1950-talet inlett
en satsning på export av teko-varor, elektronik, leksaker och läderprodukter
expanderade mycket snabbt. I många av de allra fattigaste u-länderna ökade
produktionen å andra sidan endast nätt och jämnt i takt med befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tab.
2. Procentuell ökning av bruttonationalprodukten per invånare 1950—75</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1950—60
1960—70 1970—75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
u-!änder</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2,9 %</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3,2 %</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3,7 %</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De fattigaste u-länderna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2,6%</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1,8%</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1,1%</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Något rikare u-länder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3,2
%</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>3,5 %</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4,2 %</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I-länder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3,0 %</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3,7 %</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1,9 %</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
under 1970-talet har hittills präglats av dramatiska konjunkturväxlingar och
hög inflation. En intensiv högkonjunktur 1972— 73 avlöstes av efterkrigstidens
mest djupgående lågkonjunktur i OECD-länderna samtidigt som prisema fortsatte
att stiga i snabb takt. OPEC-staterna har tack vare oljeprishöjningama år 1973
dramatiskt förbättrat sitt ekonomiska läge. Andra mineralrika och
exportinriktade u-länder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
fortsatt att expandera i snabb takt trots lågkonjunkturen. Därmed har klyftan
till de fattigaste u-länderna blivit än mer påtaglig. För dessa länder har
utvecklingen, särskilt under de senaste åren, varit klart mer oförmånlig än för
den övriga världen. Den ekonomiska tillväxten per invånare har varit mycket
svag, i några av de fattigaste länderna obefintlig eller negativ.
Exportinkomsterna har inte rädd; för planerade inköp av allt dyrare olja,
konstgödsel och färdigvaror. Bytesförhållandet har 1973—76 utvecklats påtagligt
mycket sämre för de fattigaste länderna än för andra stater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är 1 dessa de fattigaste av jordens länder som majoriteten finns av de
människor som idag saknar tiUgång tiU rent dricksvatten och elementär
hälsovård. Så länge man talar om klyftor mellan länder så är det skillnaden
mellan dessa de fattigaste statema och den övriga världen det huvudsakligen
gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rika
och fattiga u-länder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökande
skUlnader mellan u-länder har bara understrukit ett faktum som alltid varit
giltigt, nämligen att den grupp som FN definierar som u-länder Inte är homogen
i något avseende. Den rymmer rika OPEC-stater som utan svårighet kan betala för
import av livsmedel och färdigvaror. Där finns en växande gmpp länder med en
snabbt expanderande exportinriktad industrisektor. Flera u-länder har rika
råvaratiUgångar och en ekonomi som är starkt beroende av världsmarknadens
prissättning för den dominerande exportvaran. I de fattigaste u-länderna dominerar
självhushållsjordbruket. TUlgången på attraktiva exportprodukten' är begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
är det också givet att u-ländema har mycket skUda bevekel-segrunder för sin
önskan att förändra den rådande ekonomiska världsordningen. OPEC-ländema vill
använda sina särskilda resurser till att få ökad tillgång till modern teknologi
som bas för en industriell utveckling "efter oljan". Flertalet av de
u-länder som har en växande industri och är exportinriktade är idag mycket
skuldsatta. De är nästan helt beroende av en fortsatt snabb ölcning av
färdigvaruexporten för att kurma betala räntor och amorteringar. Därför lägger
de stor vikt vid kraven på en liberalisering av handeln och tUlträde till
i-ländernas kapitalmarknader. Råvamrika u-länder är naturUgen särskUt
intresserade av avtal som kan stabUlsera råvarupriser och exportinkomster. För
de fattigaste u-länderna är ökat bistånd fortfarande viktigast. Trots dessa
skilda utgångspunkter har u-länderna med framgång strävat efter att håUa
samman som grupp och lyckats att lägga fram sina krav gemensamt. Detta bar å
ena sidan givit mera kraft åt kraven; å andra sidan har det blivit svårt att
göra några prioriteringar mellan de skilda kraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
relationer tiU u-ländema måste utformas i klart medvetande om de viktiga
skillnader som finns mellan dessa länder. OPEC-staterna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utgör
en ny betydande maktfaktor på de finansiella och monetära områdena och när det
gäller oljeförsörjningen. I andra u-länder finns industrier som börjar
uppträda som svåra konkurrenter till svenska företag och ställer oss inför
betydande omställningsproblem. Samtidigt är båda dessa grupper av länder
attraktiva marknader för svenska Industriprodukter och svenskt tekniskt kunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är främst de fattigaste ländema som är i behov av ökat bistånd och andra
direkta stödåtgärder. Fortfarande får världens fattigaste nationer emellertid
klart mindre bistånd per invånare än rikare u-länder. Och stora delar av
förslagen till en ny ekonomisk världsordning skulle främst gynna andra länder
än de fattigaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillväxt
och fördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
u-länder har under efterkrigstiden nått en ekonomisk tillväxt som är mycket
snabb vid varje rimlig jämförelse. Produktionsökningen per invånare i relativa
termer har varit snabbare än under någon tidigare period. Även i jämförelse med
expansionstakten i Eiuropa under industrialiseringen framstår den ekonomiska
tillväxten i flertalet u-länder som imponerande. Det måste dock håUas i minnet
att denna expansion sker från en mycket låg nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling har emellertid Inte lett till en allmän stegring av inkomster och
förmögenhet. I flera u-länder förefaUer stora grapper av fattiga människor
tvärtom ha fått sin situation försämrad 1 absoluta termer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statistik
när det gäller inkomst- och förmögenhetsfördelning i u-länder är osäker. Klart
är emellertid att klyftorna meUan rika och fattiga människor är större i
flertalet u-länder än i rika länder. I flertalet u-länder präglas
Inkomstfördelningen av att ett mycket litet skikt disponerar över en mycket
stor del av resurserna, medan resten av befolkningen lever på en låg standard.
I några u-länder har framväxten av en medelklass ändrat denna situation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ibland hävdas att den
alltmer ojämlika fördelningen av inkomster och kapital i många u-länder skuUe
vara en ofrånkomlig följd av ekonomisk tillväxt. Detta kan ifrågasättas. Många
utvecklingsansträngningar sker inom den moderna sektom där kapitalintensiv
teknik ger få nya arbetstillfällen. Många u-länder subventionerar
kapitalinvesteringar med begränsad sysselsättningseffekt. Betydande import av
biståndsfinansierade livsmedel har ofta pressat prisema på böndemas produkter.
Utvecklingen inom jordbrakssektom har i åtskiUiga u-länder gynnat de större jord-ägama.
Skuldsättning och rättslöshet har gjort många småbönder och arrendatorer
jordlösa. Denna utveclding, som inträffat också i länder med svag ekonomisk
tiUväxt, har fördjupat en redan tidigare skev fördelning av förmögenhet,
främst jord och kapital.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ny
ekonomisk världsordning och basbehov</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av grunddragen i det nu rådande internationella ekonomiska systemet — de regler
som gäller för staters ekonomiska samarbete — är resultat av beslut av en
mindre gmpp länder under och omedelbart efter andra världskriget. Sedan dess
har viktiga förändringar skett och ett mer allsidigt inflytande över systemet
håller sakta på att växa fram. Den tidigare angivna globala resursfördelningen
avgör i stor utsträckning hur tredje världens relationer tUl de rika ländema
gestaltar sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>U-ländema
hade många goda skäl när de vid FN:s sjätte extra generalförsamling våren 1974
förde fram förslag om en ny intemationell ekonomisk ordning. Kraven var i
flertalet fall mycket allmänt hållna. Några av u-ländernas viktigaste krav var
— och är — följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>makt över inhemska naturresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ökat bistånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bättre handelsvillkor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bättre och stabilare priser på råvaror</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ett nytt valutasystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ökat Inflytande över internationella beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bättre tillgång till i-ländemas kapitalmarknad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fast samband mellan priser på importerade
industrivaror och exporterade råvaror</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stöd tUl industrialisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ännu ingen möjlighet att klart ange vUken slags ekonomisk världsordning
u-ländema vill åstadkomma. Tills vidare får man nöja sig med att konstatera att
u-länderna kräver en jämnare fördelning av världens resurser och ett större
inflytande över beslut om hur det internationella regelsystemet skall
utformas. På en rad olika punkter har u-ländernas förslag successivt
konkretiserats under de förhandlingar som pågått och denna process fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av kraven gäller generella förbättringar för alla u-länder, t. ex. i fråga om
handel med Industrivaror, överföring av teknologi, export av råvaror och
kommersiell upplåning av kapital. De länder som i första hand kommer att dra
nytta härav är de som har industrivaror att sälja, möjlighet att utnyttja och
betala för teknologi, överskott på råvaror och en kreditvärdighet som tillåter
kommersiell upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
till ny ekonomisk världsordning tar sikte på relationer mellan stater. Interna
förhållanden i de enskilda ländema berörs egentligen inte alls. U-landsgruppen
har också hävdat att internationella konferenser och organisationer i huvudsak
bör avstå från rekommendationer som berör staters inre förhåUanden. Såväl
u-länder som i-länder stödde emellertid vid ILO:s
världssysselsättningskonferens år 1976 den s. k. basbehovsstrategin.
(Konferensens slutdokument återfinns i prop. 1976/77: 60). Grundtanken i denna
strategi är att radikalt förbättra levnadsförhållandena för de fattiga
folkgrupperna i u-länderna. Utveck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tingspolitiken
skaU därför i första hand inriktas på att tillgodose dessa gruppers
grundläggande behov av mat, kläder, rent vatten, bostäder, UtbUdning och
hälsovård. Vidare framhålls behovet av produktiv sysselsättning samt vissa
poUtiska rättigheter. Basbehovsstrategin förutsätter sålunda att "folket
genom fritt valda organisationer deltar i de beslut som berör dem". Även
de mest eftersatta grupperna, landsbygdens befolkning och kvinnorna, bör delta
aktivt 1 den politiska processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
åtgärder kan endast vidtas av nationella regeringar. Det är alltså Inte utan
skäl som basbehovsstrategin kallas för ett förslag till en ny nationeU ekonomisk
ordning i u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
världssysselsättningskonferensen har u-ländema intagit en avvaktande, i vissa
fall avvisande hållning 1 debatten om basbehovsstrategin. Detta har flera
orsaker. De ser bl. a. ett visst konkurrensförhållande mellan strategin och
förslagen om en ny internationell ekonomisk ordning. Flera u-länder hävdade
redan vid världssysselsättningskonferen-sen att en ny ekonomisk världsordning
måste genomföras först. I-ländernas allt starkare stöd för strategin ses
sannoUkt också som ett hot från deras sida att genom biståndsgivningen blanda
sig i u-ländemas egen utvecklingsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De förslag till en ny
ekonomisk världsordning som diskuteras inom FN och andra Instanser syftar tlU
att förbättra de deltagande u-ländernas utbyte av det internationella
samarbetet. Förbättringar för de fattiga människoma kan dock uppnås snabbare om
de internationeUa reformerna sker hand i hand med interna åtgärder som vidtas
av regeringar och myndigheter i u-ländema. Detta är utgångspunkten för Sveriges
syn på förslagen till en ny ekonomisk världsordning och basbehovsstrategin. Jag
vill upprepa vad jag framhöll i förra årets budgetproposition: "För
Sverige är det självklart att vi måste erkänna den grandläggande bristen på
balans i förhållandet mellan fattiga och rika länder, samtidigt som vi inte får
förlora orättvisorna mellan rika och fattiga människor ur sikte. Vi måste
fortsätta att ge starkt stöd åt tankarna bakom en ny ekonomisk världsordning,
samtidigt som vi håller fast vid kravet att förbättringar skall komma de
fattiga människorna tiUgodo."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Främjande
av mänskliga rättigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av målen för det syenska utvecklingssamarbetet är att detta skall bidra tiU ett
demokratiskt samhällssldck i u-länderna. De brister som finns i detta avseende
kan alltså i och för sig inte utgöra hinder för att inleda eller fullfölja
sådant samarbete. Förbättringar 1 u-ländernas sociala, ekonomiska och
kultureUa viUkor är nödvändiga för skapandet av samhällssldck som fuUt ut
möjUggör ett folkligt deltagande i utvecklingssamarbetet och den politiska
beslutsprocessen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
konstaterande Innebär enligt min mening inte att grundläggande mänskliga
rättigheter kan betraktas som inindre angelägna för människor som lever under
de knappa materiella vUlkor som präglar u-ländema. Respekten för dessa värden
måste därför vägas in i valet av samarbetsländer för svenskt bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förändringar
1 detta avseende i mottagarländerna kan också komma att framtvinga reaktioner
från vår sida. Allvarliga brott mot mänskUga rättigheter kan motivera att ett
pågående samarbete omprövas. Inför sådana stäUningstaganden måste dock kravet
på långsiktighet i utvecklingssamarbetet tUlmätas stor vild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de internationella finansorganen har överväganden om mänskliga rättigheter
tills nyUgen håUits tiUbaka. Organens stadgor har åberopats som stöd för en
sådan Unje. Många känner oro för att dessa institutioners verksamhet försvåras
om mänskUga rättigheter ges en plats bland kriterierna för långivningen. Det
är natiu"Ugt att tonvikten i våra insatser på att främja respekten för
mänskUga rättigheter Ugger på arbetet inom FN. Samtidigt är säkerligen effekten
av reaktioner i samband med finansiering av utvecklingsprojekt betydande. Om
ett tUlräckligt antal givarländer medverkar kan ett lån helt stoppas. Redan
hotet om nejröstning kan få resultat. Här finns otvivelaktigt ett instrument
som kan leda tUl förbättringar av den art man strävar efter. Samtidigt är
olägenheterna uppenbara. U-ländema som grupp ogillar aktioner av detta slag,
eftersom man häri ser försök tUl otUlbörlig inblandning i enskUda länders politik;
protektionism och poUtisk antagonism kan också döljas bakom humanitära
argument.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser det rimligt att
de internationeUa biståndsorganen ibland utnyttjas för markeringar för att
främja de mänskliga rättigheterna. Samtidigt finner jag det vara av vikt att
denna reaktionsform används med återhållsamhet. Risken för missbruk är stor,
gränsdragningsproblemen är svåra och de internationeUa organens effektivitet
kan påverkas. TUlsammans med likasinnade stater, särskilt de nordiska, bör
Sverige söka följa en linje som ger oss möjUghet att markera vår ståndpunkt
åtminstone i de svåraste fallen av åsidosättande av mänskliga rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
U-landspolitik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framstår idag som självklart att industrUändernas relationer tiU u-länderna
inte är enbart en fråga om bistånd. Insikten är också allmän att ett nytt skede
av mera ömsesidigt beroende mellan u-ländema och i-länderna har inträtt. Det är
mot denna bakgrund som begreppet u-landspolltik börjat ta form såsom en
samlande beteckning för den hållning vi på skilda områden intar till
u-världen. Man kan i första hand vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sidan
av biståndet urskilja sådana poUtiska beslut som direkt riktar sig tiU
u-länderna. Detta gäller delar av vår handelspolitik, sjöfartspolitik, valutapolitik
och övrig utrikesekonomisk poUtik. Dit hör också de kulturella förbindelserna
med dessa länder. Även inrikespolitiska åtgärder kan få konsekvenser för
u-länderna. Detta gäUer exempelvis delar av vår jord-brukspoUtik,
regionalpolitik, industripolitik och arbetsmarknadspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vare sig vi önskar det
eller inte kommer det att finnas en svensk u-landspolitik 1 den bemärkelsen att
u-ländema kommer att påverkas av vårt fÖrhåUnlngssätt på alla dessa skilda
områden. Med utgångspunkt 1 vår önskan om en snabb ekonomisk och social
utvecklmg i u-världen ter det sig emellertid självklairt att u-landspolitUten
inte får vara passiv eUer omedveten, utan måste bestå i att utformningen av
politiken på skilda områden medvetet söker beakta u-ländernas legitima
intressen och väga samman dem med våra egna, mera näraliggande Intressen. Om vi
underlåter det finns t. o. m. risk att strävandena på biståndsområdet kan
undermineras eller neutraUseras. Uppenbart är att konflikter kan uppkomma
mellan vårt intresse att främja utvecklingsansträngningar och våra andra
intressen. Biståndspolitiska utrednmgen ger flera exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bl. a. behovet av att
bevara en rimlig försörjningsberedskap måste beaktas på flera områden. Inom
textllsektorn har detta lett tUl handelspolitiska skyddsåtgärder mot enskilda
u-länder trots vår allmänt positiva inställning till ökad u-landsexport. Å
andra sidan kan hävdas att Sveriges väl utvecklade arbetsmarknadspolitik och
socialförsäkringssystem med dess kapacitet att underlätta struldurförändringar
i den svenska industrin gjort det möjligt för oss att allmänt sett föra en för
u-Iänderna positiv politik på det handelspolitiska området. Vår utformning av
det allmänna preferenssystemet för u-landsprodukter är ett exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU har utförligt
beskrivit u-ländernas krav på i-ländernas u-Iands-politlk. En huvudmålsättning
för länderna i tredje världen är att få en större andel av jordens resurser och
ökat inflytande på beslut som rör de ekonomiska relationerna mellan i- och
u-värld. U-landsgrappen har drivit kraven bl. a. i deklarationer rörande en ny
ekonomisk världsordning. Trots det massiva gemensamma tryck som u-landsgruppen
lyckats mobilisera står det klart att olika och i åtskilliga fall direkt
motstridiga intressen döljer sig bakom den enade u-landsfronten. De något
rikare u-länderna ger företräde åt krav som för de fattigare länderna har
väsentiigt mindre betydelse. Ett exempel från handelspolitikens område är
i-ländernas tullar och andra handelshinder avseende bearbetade varor. Dessa
har hög prioritet för de rikare u-länder som har en någorlunda utvecklad
industrisektor. För de fattigaste u-länderna däremot utgör i-ländernas tullar
inte det största hindret för att de skall kunna öka sin export. För dessa
länder är det i stället bristen på exportprodukter och kunskap om en effektiv
marknadsföring som utgör den avgörande svårigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund vUl jag instämma i SIDA:s uttalande att "u-landspolitiken
måste baseras på en värdering av motiven för samarbete av flera olika slag med
en rad skiftande grupperingar av länder. Då de mer än 100 u-länderna är så
inbördes olika, kommer också u-landspolitiken att skifta karaktär och innehåU
från land tiU land, från tid tUl annan under den politiska och ekonomiska
utvecklingens gång."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
mitten av 1970-talet har en lång rad förhandlingar ägt rum som berör
u-landskraven på en ny ekonomisk världsordning. Dessa förhandlingar har förts
inom ramen för bl.a. FN, UNCTAD, GATT, Världsbanken, IMF och den i juni 1977
avslutade Paris-konferensen om internationellt ekonomiskt samarbete (CIEC).
Flertalet av de frågor som aktualiseras i dessa sammanhang har bred
u-landspolitlsk anknytning. Ofta berörs frågor som bereds inom skilda
departement i Sverige. Som exempel kan nämnas frågor rörande internationeUt
energisamarbete, pris- och intäktsstabUisering på råvamområdet, havsbottnens
utnyttjande, u-ländemas skuldproblem och resursöverföringar. Det finns dessutom
i detta förhandlingsarbete en tendens att i ökad utsträckning koppla samman
frågoma för helhetsbedömningar och helhetsförhandUngar. Denna tendens — som är
särskUt markant på u-landssidan — återspeglas bl. a. i tiUskapandet av FN:s nya
s. k. översynskommitté. Denna skall kunna sammanträda mellan
församlingssessionerna fram tlU en extra session av generalförsamlingen år
1980. Konunitténs främsta uppgift är att följa det förhandlingsarbete som pågår
i skilda fora och vidta åtgärder för att stimulera och underlätta förhandlingar
där så anses behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av den tidigare berörda utvecklingen mot mera mångskiftande
ekonomiska relationer tUl u-ländema, det intemationella förhandlingsläget och
den principiellt positiva hållning som Sverige intagit till kraven på en ny
ekonomisk världsordning är det angeläget att vi försöker anlägga ett brett
u-landspolitiskt synsätt. Så sker redan idag, men det finns skäl att söka
ytterUgare underlätta en avvägning av de olika intressen som gör sig gällande
vid en utformning av den svenska politiken i förhållande tUl u-ländema.
U-landspolitikens sakliga innehåll måste växa fram successivt och komma till
synes i propositioner och i riksdagens ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underlätta en mer systematisk överblick och granskning av områden där
u-landspolitiska ställningstaganden blir erforderliga har regeringen i dag
beslutat att en samrådsgrupp med representanter för berörda departement skall
tillsättas. Gruppens uppgift bUr att översiktligt granska ämnesområden, inom
vilka u-landspolltlska hänsyn kan behöva tas. Samrådsgrappen skaU uppmärksamma
de potentieUa effektema för u-länderna, då principiellt väsentliga eller
politiskt betydelsefuUa riktlinjer och ställningstaganden aktuaUseras på
områden som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>berör
u-ländernas utveckling. Grappen bör också överväga hur Intresset av
u-landsutveckling och andra intressen kan vägas samman. Gruppen ersätter inte
det löpande samråd mellan berörda departement som sker inom ramen för
regelbundet återkommande kontakter på olika områden som berör u-länder. Den
påverkar Inte heller på något sätt ärendefördelningen mellan departementen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förbindelserna med
u-länderna ställer särskUda anspråk på svenska statens medverkan. Biståndet tiU
progranUändema är det främsta exemplet härpå. Särskild medverkan från statens
sida krävs också i större eller mindre omfattning när det gäUer handel,
kreditgivning, tekniskt och industriellt samarbete samt forskning och
kulturutbyte. Genom s. k. u-garantier har EKN möjUghet att bevUja särskilda garantier
för export till u-länder. Härigenom möjllggöres att krediter utnyttjas för
utvecklingsfrämjande export, vilka annars sannoUkt skulle använts för export
till mer utvecklade länder. Med några u-länder har träffats samarbetsavtal och
inrättats gemensamma kommissioner för att underlätta ett kom-mersieUt, tekniskt
och industrieUt samarbete. Även utan en sådan insti-tutioneU ram företas aktiva
insatser på regeringsnivå för att underlätta ett kommersiellt och industriellt
utbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att underlätta ett utbUdningssamarbete
huvudsakligen med de länder som tecknat samarbetsavtal med Sverige har en
särskUd beredning för internationellt utbildningssamarbete inrättats. Riksdagen
godkände år 1977 regeringens förslag att inrätta ett halvstatUgt
utbildningsbolag för export till u-länder främst av utbUdningstjänster (prop.
1976/77: 83, NU 1976/77: 47, rskr 1976/77: 332). Bolaget väntas komma igång
under år 1978 och då överta utbUdningsberedningens funktioner i vad avser
försäljningen av utbildningstjänster. Vissa biståndsmedel har använts för att
med några länder stödja utvecklingen av derma typ av utbildningssamarbete. Så
bör kunna ske även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är 1975 inrättades
importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) för att stödja u-ländemas
ansträngningar att komma in på den svenska marknaden (prop. 1974: 57, UU 1974:
7, rskr 1974: 206). Verksamheten, som huvudsakligen finansieras med
biståndsmedel, är inriktad på förmedling av kommersiella kontakter och allmän
marknadsinformation. IMPOD har vidare en viktig funktion att fylla som
kontaktpunkt för FN:s internationella handelscenter (ITC).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När Sverige genom
inrättandet äv SAREC (Swedish Agency for Research Cooperation with Developing
Countries) år 1975 ökade sitt stöd till u-landsforskning skapades förbättrade
möjligheter att bistå u-ländernas ansträngningar att förstärka sina egna
resurser inom forsknings- och utvecklingsområdet. Många u-länder lägget"
ökad vikt vid detta för att bättre kunna bedöma sitt behov av utländsk
teknologi Och för att själva utveckla tekniska lösningar som är direkt
anpassade tUl de egna förhål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>landena.
Verksamheten möjliggör också ett ökat samarbete mellan forskningsinstitutioner
i Sverige och u-länder och visst stöd åt forskning i Sverige om problem som är
av direkt betydelse för utvecklingsansträngningarna i tredje världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
kulturutbyte med u-ländema har hittiUs varit av ringa omfattning. Svenska
Institutet har emeUertid haft viss försöksverksamhet i några afrikanska länder
och SIDA har inom sin informationsverksamhet gjort det möjligt för företrädare
för u-ländema att i olUta evenemang presentera sin nationeUa kultur i Sverige.
Däratöver har visst stöd tlU kulturverksamhet även lämnats i andra former bl.
a. genom insatser som genomförts av frivilliga organisationer och folkrörelser.
Liksom hittUls bör biståndsmedel kunna utnyttjas för att stödja ett kultumtbyte
med u-ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vUl speciellt betona den betydelse kulturkontakter — både i form av
personutbyte och samarbete meUan olika kulturinstitutioner — kan ha inom ramen
för ett bredare samarbete med u-länder. BUdningsorga-nisationer och
folkrörelser bör här specieUt kunna engageras. Som BPU betonat kan
kultursamarbete ske på en mer jämbördig nivå än på många andra områden.
Önskvärdheten av ett ökat kultumtbyte med u-länderna påtalas i direktiven till
den pågående utredningen om det svenska kultur- och informationsutbytet med
utiandet. Jag räknar med att utredningen skaU lägga fram förslag om ett ökat
kulturutbyte även med länderna i tredje världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
dessa exempel på åtgärder som företas för att stärka våra förbindelser med
u-ländema kan nu läggas förslaget i denna proposition om en särskild fond
avsedd att stödja u-ländernas industrialisering genom att underlätta ett
samarbete mellan svenska företag och företag i u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av vår u-landspolitik är en långsiktig uppgift som rör även vårt eget samhälles
framtid. Forskning, utredningsverksamhet och en aktiv debatt är nödvändiga
element för att ge underlag för de poUtiska beslut som kommer att behöva
fattas. Forskning i u-landspolitiska spörsmål bör uppmuntras. Likaså är det
viktigt med breda kontaktytor mellan regeringskansU, forskare, organisationer
och folkrörelser i frågor som rör den svenska u-landspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan i detta sammanhang nämnas att styrelsen för sekretariatet för
framtidsstudier i december 1977 beslöt om ett forskningsprojekt, som anknyter
till överväganden om u-landspolitiken. Projektet — Sverige i en ny ekonomisk
världsordning — som igångsattes den 1 februari i år kommer att engagera ett
flertal forskare och u-landsspecia-lister inom olika myndigheter. Jag räknar
med att detta arbete och liknande initiativ skaU kunna ge viktiga impulser för
den svenska u-landspolitiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Motiv för biståndspolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Solidaritet
med de fattiga människorna i den tredje världen är ett tUlräckligt motiv för
ett omfattande svenskt biståndsprogram. Denna uppfattning fastslogs av
riksdagen redan 1962 och har nu bekräftats av biståndspolitiska utredningen.
Den är fortfarande gUtig. Vårt bistånd bör därför formas tUl ett stöd för de
fattiga ländemas egna strävanden att nå ökad självständighet och förbättrade
levnadsviUkor för de fattiga mäimiskorna. Kravet på solidaritet med de fattiga
ländema är också ett naturligt utflöde av strävandena mot jämstäUdhet mellan
grupper och individer inom vårt land. Denna poUtik ges därmed en intemationell
dimension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också andra motiv för vår biståndspolitik. Jag har redogjort för det
ökande ömsesidiga beroende som präglar förbindelserna mellan i- och u-länder.
Vi har ett gemensamt intresse att forma regler för mellanstatiigt samarbete som
ger fördelar för alla deltagande stater. Endast om detta lyckas kan vi imdvika
den konfrontation och protektionism som utgör ett hotande alternativ: För vår
del kan den internationella utvecklingen komma att stäUa krav på omfattande
strukturanpassning. På kort sikt medför detia svårbemästrade omställningsproblem
som måste lösas solidariskt. På längre sikt är en sådan omställning en förutsättning
för vårt deltagande i det internationella ekonomiska samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bistånd är ett medel att
medverka tUl långsiktig ekonomisk utveckling i mottagarländema och ett stöd
för deras strävanden att lägga grunden för en expansion som fortsätter av egen
kraft. För Sveriges del är det ur flera synpunkter positivt att de många
ländema i tredje världen blir politiskt och ekonomiskt starkare. Redan idag är
flera av dessa länder snabbt expanderande marknader för svenska exportvaror.
Att denna trend kan fortsätta och förstärkas är av betydande handelspolitiskt
intresse för Sverige. Även från svenska utrikespolitiska utgångspunkter kan
vidgade möjligheter till ett självständigt handlande för u-länderna vara av
vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är klart att en
långsiktig utveckling mot en fredligare värld inte kan åstadkommas utan en
jämnare fördelning av världens resurser mellan och inom statema. Som ett
särskilt motiv för bistånd kan därför anföras att en utveckling som minskar
klyftorna mellan i- och u-länder minskar spänningen i världen och bidrar tiU
ökad säkerhet. Andra faktorer kan emellertid medföra betydande spänningar. De
territorieUa gränser som kolonialmakterna ofta godtyckligt drog upp, rymmer
många olösta konflikter som berör länder vilka nu växer sig både ekonomiskt
och militärt starkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIDA:s
styrelse gör det väsentliga konstaterandet att jordens resurser inte är
tillräckliga "för att ge alla folk en konsumtionsstandard Uknande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
rika ländemas, och den ekologiska balansen är allvarligt hotad redan av vårt
sätt att tillfredsställa våra nuvarande anspråk. De icke fömyelsebara
tiUgångama måste förvaltas under, gemensamt ansvar." Styrelsen betonar
vidare att "måtta i resursutnyttjandet och utjämning av konsumtionen är
inte bara en fråga om solidaritet mot människoma i dagens värld — det är en
förutsättning för våra barns välfärd i morgondagens." Jag vill instämma i
detta. Det finns Inte några motsättningar mellan de oUka motiv som kan anföras
för vårt bistånd. I förening bildar de en stark grandval för ett omfattande
biståndsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Mål för biståndspolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av betydelse att bred politisk enighet råder om målen för vårt
utvecklingssamarbete. Jag noterar därför med tiUfredsstäUelse det starka stöd
remissinstanserna ger biståndspolitiska utredningens enhäUiga förslag angående
målen för biståndspoUtiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
allmänna målet för allt bistånd är att bidra tUl att höja levnadsnivån för de
fattiga människorna. Främst måste detta ske genom att förstärka
mottagarländernas egna produktiva resurser liksom deras förmåga att effektivt
använda dem. På lång sikt syftar en politik av detta slag till att göra bistånd
överflödigt och bana väg för ett ekonomiskt samarbete mellan jämställda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäUer mål av mer direkt betydelse för biståndets utformning och inriktning
bör även i fortsättningen gäUa att våra insatser skaU bidra till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>resurstUlväxt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ekonomisk och social utjämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ekonomisk och politisk självständighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>demokratisk samhällsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
för att åstadkomma en snabb produktionsökning är ett självklart och högt
prioriterat mål i så gott som samtliga u-länders ekonomiska politik. Detta är
naturligt. Den låga produktionsnivån per invånare och bristen på
produktionskapacitet är en avgörande begränsning för utveckUngsambitionerna i
de flesta u-länder och framför aUt de fattigaste. En ökande produktion är
också i flertalet länder en förutsättning för att man skaU kimna fördela
resurserna mer rättvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
hävdades det ofta i den utvecklingsteoretiska debatten att en ojämn
inkomstfördelning måste accepteras för att tUlväxten skulle stimuleras. Endast
företag och relativt rika grupper ansågs kunna generera €tt sparande som var
tiUräckligt för att öka investeringama. Flera ingående studier under senare år
har visat att denna uppfattning kan ifrågasättas. Även i länder med en relativt
jämn inkomstfördelning har det visat sig att det går att finansiera omfattande
investeringsprogiram. På landsbygden kan också "sparande" ta formen
av ökade arbetsinsat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ser
för att förbättra jordens avkastning. Insatser inom hälsovården blir produktiva
investeringar redan på kort sikt genom att de ger avkastning i form av ökad
arbetskapacitet. En jämnare resursfördelning lägger också grunden för en mer
stabil tillväxt som kan tillgodose de många människornas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomisk
tUlväxt kan självfallet aldrig ses som ett isolerat mål. Den måste alltid
värderas utifrån de behov det gäller att tlUfredsställa. Vissa remissinstanser
menar att målen för blståndspolitUten präglas av en förenklad tillväxtfUosofi.
Jag kan inte dela denna uppfattning. En snabbt ökande produktion av tjänster
och materieUa resurser är en förutsättning för att de stora folkgruppemas
basbehov skaU kunna tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i den synpimkt flera remissinstanser framfört om behovet att ta
ekologiska hänsyn. Att uppstäUa ekologisk balans som ett särskilt femte mål för
biståndspolitiken är måhända ej nödvändigt. Tillväxtmålet måste emellertid idag
avse en produktionsökning som bevarar ekologisk balans och förutsättningar för
fortsatt ökning av resurserna. Även om denna syn på tUlväxten i stort sett
redan präglar vårt samarbete med u-länderna, förtjänar den att än mer
uppmärksammas i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har både internationellt och i enskilda u-länder ökad tonvikt lagts
vid strävanden att åstadkomma en jämnare fördelning av resurserna. Ekonomisk
tillväxt leder inte automatiskt till en ekonomisk utjämning. För att göra de
många människorna delaktiga i utvecklingen fordras bestämda ekonomiska och
politiska åtgärder av regering och myndigheter. Ökad tillväxt och en jämnare
resursfördelning låter sig väl förenas inom en sammanhållen utvecklingsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning att ekonomisk och social rättvisa är ett
huvudsyfte med utvecklingssamarbetet. Denna värdering måste prägla såväl
biståndets utformning som valet av programländer. En förbättring av människors
grundläggande situation i fråga om bostad, mat, hälsa, utbildning och
meningsfull, produktiv sysselsättning är inte bara ett mål i sig självt utan
också en nödvändig förutsättning för en bred ekonomisk och social utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fortsättningen bör Sveriges bistånd koncentreras tlU mycket fattiga länder.
Detta är emellertid ej tillräckligt. Biståndet måste också nå ut till de
fattiga människorna. Detta mål uppnås självklart lättast om mottagarlandets
regering och myndigheter själva aktivt strävar efter att förbättra situationen
för de fattigaste grapperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har pekat på den konflikt som kan finnas mellan främst
utjämningsmålet och den s. k. landprogrammeringsprincipen, som bl. a. innebär
att biståndsinsatsema utformas och inriktas enligt de prioriteringar
mottagarlandet anger. Jag skall senare återkomma tiU denna viktiga fråga. Låt
mig här bara erinra om vad riksdagen framhöll år 1970 i samband med beslutet om
principer för val av nya mottagar-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länder.
De riktluijer som då antogs gäller valet av nya programländer och avsåg ej att
aktualisera ett avbrytande av biståndet tUl länder med vilka Sverige redan
tidigare samarbetade. Den förskjutning av biståndsmedlens fördelning som
förutsågs, måste ske gradvis med hänsyn tiU våra långsiktiga åtaganden. Målen
för biståndet får eftersträvas med en viss flexibUitet och anpassas tlU
förutsättningarna för samarbetet i varje enskilt faU. Att svårighetema att nå
de faststäUda målen kan variera är ett faktum vi måste acceptera. Däremot bör
även i framtiden valet av nya programländer bygga på en värdering av hur
effektivt biståndsresurserna kan utnyttjas för att nå de mål vi faststäUt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
stärka mottagarländernas självständighet har länge angivits som ett av målen
för svensk biståndspolitik. Det har sin bakgrund i att många u-länder idag
känner sitt starka ekonomiska beroende av de rika länderna som ett hot mot den
nyvunna politiska självständigheten. Kraven på en ny intemationell ekonomisk
ordning och diskussionen om ökad kollektiv självtlUlt skall ses mot bakgrund
härav. Sverige stöder u-ländernas strävanden mot ökad ekonomisk och politisk
självständighet på skilda sätt. Biståndet skall bidra tiU en ekonomisk och
social utveckling som kan utgöra grunden för verklig nationell
självständighet. En biståndspolitik med detta syfte spänner, som
biståndspoUtiska utredningen framhåller, över vida fält, från stöd till
jordbmket för att minska beroendet av livsmedelsimport till insatser för att
bygga upp en nationell industri och teknologisk bas som minskar beroendet av
utländsk teknologi. De enskUda svenska Insatserna måste naturligen anpassas
till den strategi mottagarlandet valt för att långsiktigt stärka den nationella
självständigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
att stärka mottagarländernas självständighet bör också mnebära en
beredvillighet på svensk sida att öka stödet tUl u-länder som utsätts för
direkt yttre tryck och vilkas ekonomiska utveckling därigenom hotas. En
politik i detta syfte låg bakom Sveriges samarbete exempelvis med Vietnam.
Denna bevckelsegrund var också ett av skälen till att ökat bistånd gavs tUl
Zambia, när Rhodesia stängde gränsen. De senaste årens ökade bistånd till
länder och befrielserörelser i Södra Afrika skaU också ses som ett stöd för
ökad självständighet och frigörelse från rasis-tiskt förtryck.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är, som
biståndspolitiska utredningen framhåller, naturligt att vi hyser förhoppning om
att den ekonomiska utvecklingen i u-ländema på sikt leder tlU en demokratisk
samhällsutveckling. Personliga fri- och rättigheter är för människor i
u-ländema lika åtråvärda som hos oss; och övergrepp drabbar lika hårt. Kravet
på ett folkligt deltagande i beslutsprocessen måste gälla aUa politiska
system. Möjligheter tUl kritik utgör ett viktigt skydd mot övergrepp. Det är
önskvärt att biståndet kan tjäna att främja framväxten eller bevarandet av en
demokratisk samhällsstruktur.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>83</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
måste vi vara medvetna om att sociala och ekonomiska förhållanden gör det svårt
att upprätthålla en utvecklad demokrati i vår mening. Läs- och skrivkunnighet
är ofta begränsad. Fackföreningar och bondeorganisationer är vanUgen svaga och
ofta direkt beroende av regeringen. Dessutom saknas i flertalet u-länder den
politiska tradition och värdegemenskap som i t. ex. de nordiska länderna gjort
demokratin till det självklara styrelsesättet. Det är därför nödvändigt att
knyta för-hoppningama om fullt demokratiska samhällsformer tlU utvecklingen på
längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör den svenska biståndspolitUcen även i framtiden syfta till att
främja ökad resurstiUväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och
poUtisk självständighet samt en demokratisk samhäUsutveckling i de länder vi
samarbetar med. Gemensamt syftar dessa mål till att främja social rättvisa för
de fattiga människorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
behov att, som en del remissinstanser föreslagit, rangordna de olika målen
finns inte. De har alla sin betydelse, både självständigt och i förening med
varandra. Någon konflikt mellan de olika målen uppkommer normalt inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målen
för biståndspolitiken bör vara vägledande för valet av programländer i
framtiden. Denna krets av länder bör emellertid, som utredningen framhåller,
endast förändras med stor försiktighet. För närvarande talar övervägande skäl
för stark återhållsamhet i fråga om att vidga kretsen. Om nya länder trots
detta skulle aktualiseras, bör beslut härom fattas av riksdagen och föregås av
noggranna undersökningar av förutsättningama för det planerade samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principerna
för val av nya programländer har betydelse även för beslutet att avveckla ett
redan inlett samarbete. Vi mäste emeUertid som redan framhållits acceptera vida
toleransmarginaler när det gäller förändringar i länder med vUka vi har ett
omfattande samarbete. För detta talar inte bara att vi normalt är bundna av
långsiktiga avtal. Utvecklingssamarbete innebär också att vi ikläder oss ett
moraUskt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i huvudsak två omständigheter som kan och bör leda tUl att
utvecklingssamarbetet avvecklas. Ett mottagarland kan nå en så betydande
förbättring av sin ekonomi att bistånd inte längre framstår som befogat. Det
måste naturligtvis röra sig om en betydande och stadigvarande förbättring.
Biståndet bör i detta fall avvecklas gradvis och vanligen fiims skäl att låta
det övergå i andra former av samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat skäl som aktualiserar en avveckling är förändringar i mottagarlandet som
berör föratsättningama för det planerade biståndet. Om exempelvis politiken i
ett land läggs om på sådant sätt att det bUr svårt att förverkliga målen för
biståndet, bör en avtrappning äga rum. Även i detta fall bör den ske med
hänsynstagande tiU våra långsiktiga åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare framhåUit bör också långvariga och aUvarUga kränk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
av grundläggande mänskUga rättigheter kunna påverka vår beredviUighet att
fortsätta samarbetet med enskUda u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är svårt att förutse de situationer som kan föranleda ett omedelbart avbrott i
samarbetet — det har skett hittills i ett faU som följd av en statskupp. Man
kan emellertid inte utesluta att det kan ske så'grundläggande förändringar i
ett mottagarlands politik att det blir aktuellt att omedelbart avbryta
samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Volymmålet för svenskt bistånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>U-landsdebatten
har, som den biståndspolitiska utredningen framhåller, under senare år
breddats och i stor utsträckning kommit att utgå från kraven på en ny
internationeU ekonomisk ordning. Av detta följer dock inte att frågan om
biståndets omfattning fått mindre betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
växande bistånd är särskUt viktigt för de fattigaste u-ländema. Det ökar deras
möjligheter att mobUisera egna resurser och påskynda den ekonomiska och sociala
utvecklingen. Om inte de fattigaste u-ländema förmår bredda sin produktion,
med hjälp av bistånd och andra resursöverföringar, får de också små
möjligheter att utnyttja handelsförmåner och andra fördelar som kan bli
följden av intemationeUa förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de konkreta förslagen 1 deklarationen om en ny ekonomisk världsordning
kräver ökade ekonomiska insatser av de rika ländema. Det gäUer t. ex.
diversifiering av produktionen, stöd till marknadsföring, utveckling av
u-ländemas eget jordbruk och oUka åtgärder för att stabilisera priser och
exportinkomster. Under senare år har man också i högre grad uppmärksammat
förhållandena för de hundratals mUjoner människor som lever i yttersta misär
och som nästan inte aUs fått del av den positiva utveckling som trots aUt skett
i övrigt i flertalet u-länder. För att nå dessa människor, förbättra deras
levnadsvillkor och höja deras produktivitet, fordras nationella program som
kan stödjas med bl-ständsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot denna bakgrund naturligt att u-ländema själva i deklarationerna om en
ny intemationell ekonomisk ordning, begär att uidu-strUänderna skall nå och
överträffa målet 0,7 % av bruttonationalprodukten i utbetalt offentUgt
bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle ha stor positiv betydelse om OECD-ländema och dessutom öststaterna
avdelade en lika stor andel av sin samlade produktion tUl bistånd som Sverige
nu gör. Totalt skulle det innebära en ökning av biståndet med 225—250
miljarder kr. per år, vUket skuUe räcka för att tredubbla investeringarna i de
fattigaste u-ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är djupt beklagligt att biståndet från särsldlt de stora och ekonomiskt starka
i-länderna utvecklats i så långsam takt. Sammantaget för länderna inom OECD:s
utvecklingskommitté (DAC) utgjorde bistånds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1911 fl8:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utbetalningarna
år 1976 0,33 % av BNP. Inte ens hälften av den volym som utgjorde FN:s mål för
mitten av 1970-talet har aUtså uppnåtts. Biståndets andel av den samlade
produktionen låg för tio år sedan högre än i dag. USA, Västtyskland och Japan
ligger alla imder genomsnittet för DAC. Det är särskUt angeläget att biståndet
ökar snabbt från dessa stora och ekonomiskt starka industrUänder. Bl. a.
resultat av den s. k. Nord/Syd-dialogen i Paris ger visst imderlag för en sådan
förhoppning. Det är vidare viktigt att en större del av biståndet går tUl de
fattigaste u-länderna. I dag får, som jag redan nämnt, mer avancerade u-länder
ungefär dubbelt så stort bistånd per invånare som de fattigaste u-ländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
första industrUand nådde Sverige 0,7-procentmålet år 1974. Den av riksdagen år
1968 antagna enprocentplanen har varit av avgörande betydelse för att föra upp
biståndet tUl dagens nivå. En fortsatt ökning av det svenska biståndet är
angelägen. Med ett större bistånd kan vi göra större insatser både via
internationella organisationer och i ett bilateralt utvecklingssamarbete. Med
ett fortsatt växande bistånd kan Sverige i än högre grad fungera som pådrivare
gentemot andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enprocentmålet skaU ses
som ett etappmål. Regeringen har, trots Sveriges ekonomiska svårigheter,
beräknat anslagsramen för såväl innevarande som nästa budgetår så att
biståndsanslaget skaU överstiga nivån 1 % av bruttonationalprodukten. Biståndsanslaget
bör även de kommande åren överstiga nivån 1 % av bruttonationalprodukten och
en strävan bör vara att biståndet skaU utgöra en växande andel av vår sam lade
produktion. Förutsättningarna för en sådan ökning av biståndet förbättras om
Sverige får en god ekonomisk utveclding och återvinner balansen i
utrikesaffärema. Föratsättningama förbättras också, inte minst vad gäller
stödet från den svenska opinionen, om andra industriländer ökar sitt bistånd i
snabbare takt. De stora industrUänderna bör t. ex. ge betydUgt större bidrag
tiU IntemationeUa biståndsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Samarbete med internationeUa organisationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
aktiva stöd för Förenta Nationerna och dess underordnade organ har varit ett
centralt inslag i vår utrikespolitik under hela efterkrigstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För de många små statema
är ett intemationellt umgänge och samarbete i reglerade former av vitalt
intresse. Med alla sina brister representerar FN och fackorganen ett hopp om
ett på fred, lag och rättvisa grandat internationeUt samhällssystem. Vi är ännu
långt från förverkligande av ett sådant mål, men FN-organen möjliggör rådslag
och långtgående samarbete mellan världens stater.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En av de väsentligaste
insatsema som FN stått för har varit att främja och påskynda frigörelsen från
kolonialt styre. Denna process är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>praktiskt
taget fullbordad. De mer betydande undantagen är de av vita minoritetsregimer
styrda länderna i Södra Afrika. De nya statema har nästan alla anslutit sig tiU
FN och organisationens karaktär av världsforum har stärkts. Även fackorganen
har utvecklats i samma riktning. Många av dem har på sina respektive områden
axlat rollen av verkliga internationeUa myndigheter. Även om en del av dem
uppvisar exempel pä otymplig byråkrati, är de omisdiga internationella
samhällsorgan, både som normskapande och som verkstäUande instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avkoloniseringen
har åtföljts av Itrav på de internationella organisationernas medverkan i
utvecklingsarbetet. Den poUtiska jämlikheten måste kompletteras med ekonomisk
ooh social jämlikhet. Arbetet härpå har gradvis kommit att bU den kanske
tyngsta delen av FN:s och de flesta fackorgans verksamhet. Flera särskUda
FN-organ har skapats för detta ändamål: FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s
konferens för handel och utveckling (UNCTAD), FN:s organisation för industriell
utveckling (UNIDO), för att nämna några av de största. Även på detta område
finns både normskapande och operativ verksamhet, båda av högst betydande
omfång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har konsekvent bejakat uppbyggnaden av FN och dess fackorgan som institutioner
för samarbete på skUda områden. Detta gäller i högsta grad oUka organ för
utvecklingsarbetet, liksom den normskapande och operativa verksamheten på
detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
positiva hållning tUl de multUaterala organens arbete på utvecklingsområdet
har inneburit att vi mycket aktivt medverkat i det normskapande arbetet. Vi har
också kanaliserat internationellt sett höga andelar av vårt bistånd tlU de
internationella organens operativa verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
särskUt skäl härför, vUket biståndspolitiska utredningen påpekat, var då det
svenska biståndet inleddes, hänsynen tiU den erfarenhet och administration som
stod tUl förfogande i de internationeUa organisationerna. Med stigande totala
anslag och en alltmer effektiv svensk biståndsadministration har den
multilaterala andelen sjunkit, men utgör fortfarande omkring en tredjedel av
den totala biståndsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser det inte motiverat att förorda någon drastisk förändring av den
fördelning som idag gäUer mellan multilateralt och bUateralt bistånd. Jag
instämmer i denna bedömning och anser det också olämpligt att nu söka fixera
någon specifik procentsats för fördelningen. Det multUaterala ekonomiska
samarbetet har emeUertid genom det ökande intemationella beroendet fått en allt
större betydelse. Inför kraven på en ny ekonomisk världsordning som ger större
inflytande för u-ländema, är det naturligt att multUaterala organ, där
u-ländema själva är medlemmar, tlUdelas en central roU för att kanaUsera
resurser från rika till fattiga länder i syfte bl. a. att undvika de
beroendeförhåUanden, som kan uppstå 1 bUaterala relationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>87</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
måste noga följa utvecklingen inom varje organisation för att rätt kunna bedöma
den lämpliga nivån för de svenska insatserna. Liksom hittiUs bör Sverige genom
sina bidrag och på andra sätt stödja en utbyggnad av de mellanstatliga
biståndsprogrammen. Samtidigt är det angeläget att vi tar fasta på den kritik
som riktats mot de multilaterala organen och tiUsammans med andra
medlemsstater i FN ökar våra ansträngningar att effektivisera de
internationella organisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
kan göra insatser för de internationeUa organen bl. a. genom att vara
rekryteringsbas för personal. Biståndspolitiska utredningen har tagit upp denna
fråga. Jag anser för min del alt vi på ett aktivt sätt bör medverka till att
goda krafter knyts till sekretariaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
agerande inom de mellanstatliga biståndsorganen skaU naturligtvis vägledas av
Sveriges biståndspolitiska målsättningar. Vi måste dock vara medvetna om att vi
har små möjligheter att ensamma genomdriva våra synpunkter. Detta självklara
faktum understryker betydelsen av att genom aktivt samarbete med likasinnade
länder verka för att våra synpunkter blir beaktade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FN-organens
normskapande roll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FN-organens
normskapande verksamhet på u-Iandsområdet har under de senaste decennierna
tUIdragit sig betydande uppmärksamhet. Dels har generalförsamlingen beslutat om
de s. k. utvecklingsårtiondena och den internationella utvecklingsstrategin,
dels har en serie stora FN-kon-ferenser hålUts, vilka antagit
principdeklarationer. U-länderna har lyckats bevara ett stort mått av enighet
i dessa diskussioner och förhandlingar, särskilt sedan den s. k. 77-gruppen
bildades år 1964 i samband raed FN:s första konferens för handel och utveckUng
(UNCTAD I). Även om inte aUa u-landskrav bedömts som realistiska på svensk
sida, har enigheten och uppslutningen bakom dem här välkomnats för den ökade
kraft som därmed givits tUl de samlade kraven på en ny ekonomisk
världsordning. U-Iandsgruppen har energiskt verkat för en mera rättvis
internationell ekonomisk ordning med ökade biståndsvolymer, stabilare
råvarupriser och en ökad andel för u-ländema av världens industriproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är lätt att kritisera
de blygsamma resultaten av de många konferenser som hållits kring dessa teman.
Utgången har ofta blivit att motsättningar tUlfälligt skrivits bort i
Icke-förpliktande formuleringar. De industrialiserade västländema har allmänt
sett intagit en återhållsam linje. De utvecklade kommunistländerna har i stort
sett stäUt sig vid sidan av dialogen mellan i- och u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns således inte
anledning överskatta betydelsen av de förhandlingar som hittills hållits kring
utvecklingsproblemen inom eller utom FN:s ram. Det multilaterala ekonomiska
samarbetet rörande utvecklingsproblemen erbjuder dock en möjlighet att ta steg
mot en bättre och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mer
rättvis världsordning. För första gången söker man på världsvid basis under
organiserade former angripa ekonomiska problem som är centrala för hela
världen. Med tanke på det stora antalet förhandlande parter och de många
motstridiga intressena är de blygsamma resultaten hittills inte förvånande. Vi
måste också vara medvetna om att detta arbete pågått under kort tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
i de Internationella organen är ofta av aUmänt intresse och har ej sällan
konsekvenser för oss själva. Jag vill därför understryka att snabb och sakUg
information om denna verksamhet bör ges i Sverige såväl till riksdagen som den
intresserade allmänheten. Jag får tiUfälle att återkomma till dessa frågor i
nästa års budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bistånd
genom multilaterala organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
nära samband råder mellan multilaterala och bilaterala bistånds-Insatser.
Beslutsfattandet och procedurerna må vara olika, men insatserna ute på fältet
är ofta av liknande slag. För både mottagare och biståndsgivare gäller det att
få ut bästa möjliga utvecklingseffekt för varje insatt krona eller doUar,
oavsett om den kanaliserats via ett nationellt biståndsorgan, FN eller
Världsbanken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
multilaterala biståndet förmedlas huvudsakligen genom två grupper av
mottagare: a) FN-familjen (exkl. Världsbanken och IDA), b) Världsbanken, IDA
samt andra utvecklingsbanker och fonder. Betydelsefulla skillnader finns
mellan dessa båda kategorier. FN-familjens biståndsverksamhet bekostas i någon
mån med medel som uttaxeras från medlemsländerna. Huvuddelen av verksamheten
finansieras dock med frivilliga bidrag från medlemsländerna. Beslut fattas i de
enskUda organen efter principen ett land, en röst. Finansieringen av bankerna
och utveckUngsfonderna sker helt genom frivilliga bidrag och upplåning på
kapitalmarknaderna. Inom bankfamiljen beror röststyrkan på.insatsen. Bankerna
syftar i första hand till kapitalöverföringar, medan FN:s biståndsverksamhet i
huvudsak är inriktad på tekniskt bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vi från svensk synpunkt bedömer de olika organen måste vi se till
effektiviteten och tUl verksamhetens inriktning i förhållande till de
biståndspolitiska målsättningar regering och riksdag uppställt. Därtill har vi
anledning kräva en rättvis fördelning mellan de olika bidragsgivarna. Särskilt
i vissa FN-organ — främst FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s
barnhjälpsfond (UNICEF) — måste vår andel i dag betraktas som hög. Med hänsyn
till vår allmänt positiva inställning tUl det multilaterala samarbetet bör en
utjämning dock Inte ske genom en minskning av de svenska bidragen utan genom
att andra bidragsgivare ökar sina insatser snabbare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
internationeUa organisationerna bör ges möjlighet till långsiktig planering av
sin verksamhet. I viss utsträckning utfäster givarna numera sina bidrag för
flera år. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>VI </span><span
style='font-family:Verdana'>har från svensk sida givit kraftigt stöd här-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
och strävar efter att även i FN-famUjen — IDA och regionalban-kerna använder redan
en sådan metod — få tiU stånd verkliga förhandlingar meUan givarländerna.
Syftet är att, åstadkomma fleråriga utfästelser för att säkra förverkligandet
av vederbörande organs program och målsättningar för bidragsperioden. I det
något längre perspektivet bör tanken på en verklig internationell beskattning
drivas. För närvarande synes dock förutsättningar saknas att förverkliga denna
tanke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FN
och fackorganen har, som ovan påpekats, kritiserats för bristande effektivitet.
Världsbanken och vissa av de regionala bankerna har å andra sidan en erkänd
operativ kraft och målmedvetenhet men har i sin tur fått kritik — inte minst i
Sverige — för politisk okänslighet och en alltför bankmässig syn på de projekt
som skaU finansieras. Kritiken har ibland varit berättigad, men får inte föra
tUl negativism. Med sin olika imiktning och karaktär representerar de båda
huvudgrupperna av biståndsgivande multilaterala organ en nyttig kombination.
Den fördelning av våra bidrag som vi har i dag synes i stort sett lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samordningen
av FN-systemets biståndsverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige har i många år
hävdat att medlemsländernas bidrag tUl FN-systemets tekniska bistånd
huvudsakUgen skall kanaliseras genom UNDP. Vi har haft invändningar mot att
inrätta speciella blständsfon-der som anknyts till FN-organ. Sveriges
utgångspunkt har varit att det är mottagarlandets utvecklingspolitik och
prioriteringar som skall vara riktmärke för biståndsinsatsema och att
resurstillskotten utifrån på ett naturligt sätt skall underlätta de egna
utvecklingsansträngningarna. Enligt vår uppfattning försvåras FN-biståndets
integration i varje enskilt lands utvecklingspolitik, om biståndet splittras på
ett stort antal sär-fonder och specialprogram. Det är bl. a. mot den bakgrunden
som vi har givit ett så starkt stöd till UNDP:s landprogrammering. Vi har också
på aUa sätt sökt hävda UNDP:s samordnande roll på fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En samordning av
FN-systemets tekniska biståndsverksamhet bör även fortsättningsvis ske genom
UNDP. Samtidigt ar det uppenbart att skäl talar för att acceptera att
fackorganen bedriver en egen biståndsverksamhet i samordning med UNDP. Ett
sådant skäl är att fackorganens egna biståndsaktiviteter, liksom i vissa fall,
fonder för specieUa ändamål kan bidra till en ökning av den totala volymen av
resursöverföringar till u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I FN har man under den
gångna generalförsamlingen efter långa och besvärliga diskussioner vunnit
principiell enighet om en reform av FN:s struktur på det ekonomiska och sociala
området. Enligt denna överenskommelse skall de särskilda biståndsfonderna även
efter en integration i viss utsträckning tUlåtas behålla sina separata
identiteter. Det ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC) har fått i uppgift att
övervaka konsolideringsprocessen och tillse att denna åtföljs av en ökning av
de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frivilliga
bidragen tUl FN:s biståndsverksamhet. Att åstadkomma en effektivisering och en
bättre administrativ samordning inom FN-systemet är en angelägen men besvärlig
uppgift. Så mycket viktigare är det att företrädare för Sverige söker verka för
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
UNDP är huvudmottagaren av svenskt bistånd på FN-sidan skall jag här närmare
kommentera vissa aspekter av UNDP:s verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FN:s
utvecklingsprogram (UNDP)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har Sverige framfört uppfattningen att
UNDP-biståndet i högre grad bör inriktas på de fattigaste länderna. Styrelsen
har också fattat beslut att en större del av resursema under innevarande
programperiod (1977—81) skall gä till dessa länder. Jag anser att
koncentrationen av UNDP:s insatser tlU de fattigaste ländema bör fortsätta
under nästa programperiod, Sverige bör vidhåUa den redan framförda ståndpunkten
att de utvecklade länder som fortfarande får UNDP-bistånd bör avstå härifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
svensk tUlskyndan har en principöverenskommelse träffats om att en viss del av
UNDP:s programresurser skall fördelas på grundval av vissa tUläggskriterler,
såsom mottagarländemas ansträngningar för att åstadkomma inkomstutjämning och
social rättvisa. Det är enligt min uppfattning önskvärt att få tlU stånd en
ytterligare förskjutning i denna riktning av UNDP-programmet. Jag delar
utredningens uppfattning att inget medlemsland, på basis av t. ex. BNP och
folkmängd, skall kunna hävda rätt till en given andel av en biståndsgivande
organisations resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är angeläget att
u-ländernas egen utvecklingspolitik bildar utgångspunkten för planeringen av
de multUaterala liksom de bilaterala biståndsinsatserna. Deras prioriteringar
måste avgöra var biståndet skaU sättas in. Samtidigt är det nödvändigt att
verksamheten i så stor utsträckning som möjligt samordnas så att mottagamas
planering imder-lättas. Inom FN-systemet har på bl. a. svensk tUlskyndan ett
steg tagits mot att förverkliga dessa målsättningar genom att UNDP sedan några
år tillbaka ger sitt bistånd på grundval av landprogram som utformas av
mottagarländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Från flera håll har kritik
riktats mot UNDP för administrativ ineffektivitet. Den biståndspolitiska
utredningen har pekat på de viktigaste orsakerna till UNDP:s höga
administrativa kostnader. Det är fackorganen som förmedlar UNDP:s projekt tUl
mottagarna, vUket kan leda till dubbelarbete. Tekniskt bistånd som UNDP är
inriktat på är betydligt mer personalintensivt än finansieUt bistånd. Jag vill
också peka på att UNDP genom sin fältrepresentation ofta utför uppdrag för
andra FN-örgan och bilaterala givare utan att uppbära motsvarande ersättning.
Det bör ändå finnas utrymme för vissa nedskärningar i de administrativa kostnaderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UNDP:s
verksamhet erbjuder alltså vissa problem, men programmet är av central
betydelse för FN:s biståndsverksamhet och det är angeläget att det ges
resurser som motsvarar denna roU, Tidigare har anmärkts att en minskning av
Sveriges relativa andel av bidragen till bl. a. UNDP bör åstadkommas genom att
andra länder ökar sina insatser. En ökning av programmets omfattning skulle
sannoUkt reducera de administrativa kostnadernas andel eftersom den apparat som
är nödvändig för att genomföra biståndsinsatser i ett stort antal länder inte
fullt utnyttjas med programmens nuvarande omfattning. UNDP:s totala resurser,
som skaU fördelas på bortåt 150 länder och territorier, är ungefär av samma
omfattnmg som Sveriges bilaterala bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>IDA
och Världsbanken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IDA
är den viktigaste källan för obunden kreditgivning på mjuka villkor till
u-länderna och dessa länder sluter själva starkt upp kring såväl Världsbanken
som IDA. Det är därvid inte bara kapitalresurserna som spelar roll. Den
kombination av tekniskt kunnande och erfarenhet av samarbete med u-länder som
dessa organ representerar är en viktig faktor. Banken gör också betydelsefuUa
insatser för att utarbeta mera långsiktiga utvecklingsstrategier och program
för att praktiskt förverkliga sådana strategier. Viktiga exempel härpå är
bankens arbete för att förbättra vUlkoren för människorna i de stora
u-lands-städernas slum och att höja produktiviteten hos de fattigaste befolkningsgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Från svensk sida här vi
under de senaste åren stött bankledningen då den sökt ge utiåningsverksamheten
en mera klart markerad inriktning på fattigare befolkningsgrapper och tUl de
länder som i sin utvecklingspolitik eftersträvar en jämnare fördelning av
inkomster och förmögenheter. Det kan idag konstateras att andelen projekt inom
traditionella sektorer som elkraft, transporter och telekommunikationer har
minskat, medan sådana verksamhetsområden som utbUdning och lantbygdsut-veckling
kommit att spela en ökad roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
stöd för IDA:s och Världsbankens verksamhet bör enligt min mening även i
framtiden vara en väsentiig del av vår multilaterala biståndspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under de närmaste åren
kommer förhandlingar att äga mm om en ny påfyllnad av IDA. Jag finner det
naturligt att vi mot bakgmnden av de erfarenheter som ovan redovisats kommer
att aktivt verka för att denna påfyllnad blir betydande. Det svenska bidraget
till påfyllnaden får bedömas i ljuset av det totala bidragsmålet och av andra
bidragsgivares insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för Världsbankens del har frågan om en ökning av det insatta kapitalet
aktualiserats. Det rådde vid årsmötet 1977 allmän enighet om att en väsentlig
ökning skulle komma tiU stårid under en period med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>92</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>början
år 1983. De nordiska länderna kommer under förhandUngarna att verka för att
utlåningsbestämmelsema mildras 1 samband med att kapitalet ökas. En ökad andel
programlån och större möjligheter till finansiering av lokala kostnader kommer
att förordas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömning av Världsbankens roU är det viktigt att uppmärksamma att banken
genom sin kreditvärdighet har möjlighet att mobiU-sera resurser vida utöver det
av medlemsländerna insatta kapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
när det gäller Världsbanken som IDA bör frågan om u-ländernas Inflytande
uppmärksammas. Detta har hittUls varit otUlfredsstäUande. Vi anser det
önskvärt att mottagarländema får spela en större roll i bankens verksamhet.
U-ländemas samlade röststyrka uppgår f. n. tUl omkring 35 %. Från svensk sida
kommer vi att verka för att u-länderna i samband med kapitalökningen inom
banken får ett ökat Inflytande. En principöverenskommelse om översyn av
röstfördelningssystemet i IDA träffades i samband med den femte
IDA-påfyllnaden. Det är emellertid knappast möjligt att åstadkomma en radikal
förändring i detta avseende och samtidigt bevara bankens position på de
internationella kapitalmarknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regionala
utvecklingsbanker och fonder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste åren har Sverige alltmera aktivt deltagit i verksamheten inom den
Asiatiska utvecklingsbanken och fonden och i den Afrikanska utvecklingsfonden.
Dessa institutioner har, liksom Världsbanken, i allt större utsträckning kommit
att inrikta sin verksamhet på projekt till förmån för den fattigaste delen av
befolkningen i medlemsländerna. Regionalbankemas finansiella resurser,
erfarenhet och effektivitet är dock inte jämförliga med Världsbankens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
svensk sida deltar vi f. n. aktivt i påfyUnadsförhandllngar rörande den
Afrikanska utvecklingsfonden och den Asiatiska utvecklingsfonden.
Förutsättningarna synes vara relativt goda för en rimlig ökning av
utlåningsverksamheten i dessa fonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Afrikanska utvecklingsbanken och dess fond har i stor utsträckning karaktären
av en Afrikas egen institution. Den är aktiv i flera av de svenska
huvudmottagarländerna. Vår samverkan med banken och fonden är ett nyttigt
komplement till våra bUaterala biståndsinsatser i dessa länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Asiatiska banken och dess fond har under de senaste åren ökat långivningen till
de fattigare ländema i regionen. Ökade möjligheter har också skapats för
långivning till ländema i Indokina. Från svensk sida har vi välkomnat denna utveckUng
och kommer att stödja banken i dess strävanden att medverka i återappbyggnaden
efter kriget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1977 är vi också med i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Vårt
medlemskap är motiverat av kommersiella hänsyn. Ban-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kens
verksamhet har dock i princip samma imiktning som de övriga regionala
utvecklingsbankerna. Det är därför naturligt att också betrakta den ur ett
u-landspolitiskt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fördeltilng av våra finansiella Insatser mellan de regionala bankerna och IDA
och Världsbanken som f. n. sker fiimer jag rimlig. Detsamma gäller
arbetsfördelningen mellan dessa institutioner. Det är av vikt att Sverige
tillsammans med andra medlemsländer verkar för att dessa olika
finansinstitutioner inriktar sig på att komplettera varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationella
jordbruksutvecldingsfonden (IFAD), börjar sin operativa verksamhet i år.
Fonden, som tUlkom på förslag av världslivs-medelskonferensen år 1974, har tUl
uppgift att bidra till en förbättrad näringsstandard för de fattigaste
människorna genom stöd tiU ökad livsmedelsproduktion i de u-länder som har
särskUda försörjningssvårigheter. De oljeexporterande u-länderna (OPEC) svarar
för nästan hälften av fondens tillgångar på 1 mUjard dollar. Ett annat
välkommet inslag i detta nya FN-organ är röstsammansättningen. I IFAD förfogar
sålunda u-länderna totalt över 2/3 av rösterna mot t. ex. 1/3 i Världsbanken/ID
A.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ämnesinriktad
verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utvecklingssamarbetet har Sverige över åren särskilt engagerat sig för vissa
ämnesområden. Familjeplanering är ett exempel på ett område som Sverige
arbetat för och på olika sätt lämnar sitt stöd tUl. Det har skett genom FN och
Världsbanken, genom enskUda internationella organisationer i direkt samarbete
med enskilda länder, genom stöd till forskning, genom ansträngningar att
utveckla kapacitet och kunnande i u-länder, 1 Sverige och internationeUt. Andra
viktiga särskUda ämnesområden inom det svenska biståndsprogrammet är
forskning, kooperation samt sysselsättningsfrämjande åtgärder och facldig
verksamhet. Åtgärder för att förbättra kvinnans situation tUlmäts stor vikt.
Särskild uppmärksamhet har vidare ägnats miljövård och vissa frågor inom
hälsovård och utbildning, inom landsbygdsutveckling ooh livsmedelsproduktion.
Insatser görs för att anpassa teknik till u-ländernas förhållanden och
effektivisera u-ländemas export och deras internationella upphandling. På
kulturområdet ägnas bl. a. informations- och massmediafrågor uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
forskningsområdet har Sverige anslagit merparten av medlen tUl internationeU
forskning, främst inom områden som hälsovård och familjeplanering, tropiska
sjukdomar, jordbrak och sysselsättning. Även framgent kommer en avsevärd del av
resurserna att gå till sådan forskning. En del av anslagen för forskningsstöd
går direkt tUl uppbyggandet av kapacitet på det nationella planet. SAREC:s
strävan att öka u-ländcrnas förmåga till forskning och Icunskapsutveckling och
tiU att mobilisera svensk forskning till stöd för denna kapacitetsuppbyggnad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>94</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ligger
väl i linje med de mål som u-länderna fört fram i samband med
förberedelsearbetet inför FN:s konferens om vetenskap och teknologi för
utveckling (UNCSTED).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
inom forskning och på andra områden som är viktiga för u-ländernas utveckling
och för det intemationella utvecklingssamarbetet, har sin givna plats inom de
program som Sverige bidrar till, antingen det sker genom meUanstatUga
organisationer, i direkt samarbete med enskilda länder eller genom ensldlda
organisationers arbete. Erfarenheten har emellertid visat att det för att
komplettera derma verksamhet behövs vissa extra resurser vid sidan av
landramar och reguljära bidrag tiU intemationeUa och enskilda organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
samt utrednings- och experimentverksamhet kan vara viktiga inslag i det
ämnesinriktade biståndet, som i budgetsammanhang brukar redovisas under mbriken
särskUda program. Denna verksamhet omfattar också kurser och seminarier,
program för metod- och strategiutveckling samt allmänna bidrag tUl
organisationer med verksamhet inom berörda områden. Den ämnesinriktade
verksamheten bedrivs i samverkan med internationeUa organisationer och i viss
utsträckning med svenska organisationer, myndigheter och företag. Exempel på enskilda
intemationella organisationer som får stöd till sin verksamhet är det
internationella familjeplaneringsförbundet (IPPF) samt Dag Hammarskjölds
Minnesfond, som bedriver kvalificerad utrednings- och utbildningsverksamhet i
frågor som rör internationeUt samarbete och ekonomiska och sociala förhållanden
i u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av de medel som anslagits under posten särskUda program har hittiUs använts
för verksamhet i samarbete med meUanstatUga organisationer. Detta gäller inte
minst kurs- och seminarieverksamheten. Det hindrar inte att Sverige på områden
där vi har särskUda resurser kan anordna sådan verksamhet på bilateral basis.
Ofta är en regional uppläggning ändamålsenlig för denna typ av
utbildningsprogram. Genom samarbetet med FN-organen har verksamheten kunnat
ges större omfattning och längre räckvidd. I andra faU har det gäUt att på
strategiska punkter lämna stöd tUl fackorgan för att påskynda och utvidga en
verksamhet som omfattas av FN-organens beslutande församlingar. Det kan annars
i FN-systemet ofta ta lång tid att få fram behövliga resurser för att utveckla
ny kapacitet och komma i gång med ny operativ verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Normalt skall de
mellanstatiiga biståndsprogrammen fmansieras genom allmänna bidrag från
medlemsländerna. Sverige bör emeUertid kunna lämna ändamålsbestämda bidrag, när
det föreligger särskilda skäl därför. Svenska bidrag bör kunna gälla
ämnesområden som bedöms ha specifik betydelse för u-ländernas utveckling och
där de internationeUa insatserna anses otUlräckliga. I den mån det gäller
program av större omfattnmg bör Sverige verka för att stöd ges av en så stor
krets bidrags-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>givare
som möjligt. Lyhördhet för u-ländernas prioriteringar är viktig vid val av
ämnesområden och problem. Inte minst gäller ifråga om regionalt inriktad
verksamhet, att den måste vara väl förankrad hos de berörda regeringarna.
Erfarenheten från familjeplaneringsområdet visar att det också behövs utrymme
för innovativa insatser, där den internationella medvetenheten ännu inte tagit
sig uttryck i en allmän debatt med klara prioriteringar från u-landshåU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner, i likhet med SIDA:s styrelse, att denna verksamhet utgör ett väsentligt
inslag i biståndsarbetet. Den ändamålsbestämda bidragsgivning tiU FN-organ som
kan bli aktueU bör emellertid stå i samklang med den aUmänna politik som
Sverige för inom FN:s biståndsorgan. Regeringen har nyligen fastställt SIDA:s
förslag till handläggningsordning för dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Samarbete med enskilda länder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Från
projektbistånd till landprogrammering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
började lämna direkt bistånd till enskilda länder i mitten ay 1950-talet.
Fastare administrativa former fick verksamheten först i början av 1960-talet.
Idag har Sverige långsiktigt utvecklingssamarbete med ett tjugotal länder och
lämnar mer bistånd i relation tiU våra resurser än något annat industrUand. Det
är en betydande utvecklmg som Sveriges direkta bistånd genomgått under denna
period. Det har ökat kraftigt i volym, särskilt efter år 1962 och än mer efter
1968 års riksdagsbeslut om att Sveriges bistånd skulle nå 1 % av BNP.
Ämnesmässigt har det vidgats. Inledande yrkesutbildningsinsatser har följts av
verksamhet på en lång rad områden: familjeplanering och hälsovård, landsbygdsutveckling
och kooperation, utbildning av olika slag, forskning, infrastruktur såsom
vägar och kraftverk samt industrialisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har byggt upp en förvaltning för verksamheten och skaffat oss en omfattande
erfarenhet av u-länder och utvecklingssamarbete. Betydande kunskap om u-länder
och utvecklingsproblem finns nu hos myndigheter, främst SIDA, institutioner,
organisationer, konsultbolag och andra företag. Arbetet genom åren har också
gett erfarenheter av och kontakter med ett antal länder och därmed förbättrade
möjligheter att medverka i dessa länders utvecklingsansträngningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
har arbetsverktygen blivit flera och arbetsmetoderna förbättrats. Inte minst
viktig därvidlag är den utveckling som skett i fråga om planering och
utformning av samarbetet med de enskilda länderna. Under tidigare år bestod det
svenska biståndet av en rad punktinsatser, planerade och utformade efter skilda
metoder beroende på om de finansierades med gåvomedel eller krediter.
Insatserna identifierades och planerades projektvis och genomfördes, vad
beträffar det gåvoflnansierade biståndet, ofta som svenska projekt till vilka
ett mottagarland lämnade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
överenskommet bidrag. Givarinflytandet över verksamheten var vanligen stort,
medan inlerrunandet av biståndsprojekten i mottagarlandets egna
utvecklingsansträngningar inte alltid var garanterad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
biståndsformer tillkom. De tidigare årens begränsade projekt kom Ibland att
avlösas av stöd till program som kunde omfatta en sektor eller en delsektor av
ett lands ekonomi. Det finansiella biståndet hade tidigt använts för
importstöd, först endast i form av svenska varor, sedan även i obunden form. I
takt med anslagens tiUväxt och en ökad förtrogenhet med samarbetsländerna,
deras behov och prioriteringar, har importstödet fått större omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
att förankra de svenska resursemas användning i mottagarlandets egen
utvecklingsplanering blev efter hand starkare. Detta ledde under 1970-talets
första år fram tiU den metodik för landprogrammering som nu tillämpas. Den tar
sin utgångspunkt i en självklar respekt för mottagarlandets suveränitet, dess
rätt att bestämma om sin egen utveckling. Den förutsätter också, som
utredningen understryker, en helhetssyn på utvecklingen. Ekonomiska och sociala
framsteg för ett u-lands befolkning åstadkoms inte genom utifrån styrda
ptmktinsatser inom vissa sektorer, utan genom en sammanhållen
utvecklingspolitik som ett u-lands regering och folk beslutar sig för att föra.
De resurser som ställs till förfogande genom bistånd måste utnyttjas inom ramen
för en sådan politik för att verkligt effektivt kunna bidra till en förbättring
av befolkningens levnadsvillkor. Biståndet skall ge ett u-land resurser som
underlättar och kanske ibland är en föratsättning för angeläget utvecklingsarbete.
Landprogrammeringen är en metod att planera biståndet så, att det på bästa sätt
kan tjäna detta syfte. Denna metod kräver ömsesidigt förtroende och stor
lyhördhet från biståndsgivarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkt
för landprogrammeringen är den finansieUa ram som riksdagen godkänt för landet
i fråga. Det ankommer sedan på landets regering att ange de behov som man viU
tiUgodose med hjälp av svenskt bistånd. Med denna utgångspunkt utformar partema
i samarbete det program som skall genomföras med svenskt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KoncentraUon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
det bUaterala utvecklingssamarbetet börjat få större omfattning i mitten av
1960-talet, har statsmakterna flera gånger betonat vikten av en koncentration
av detta bistånd till ett begränsat antal länder. Trots denna strävan har
Sverige nu ett långsiktigt utvecklingssamarbete med 20 länder. Starka utrikes-
och biståndspolitiska skäl har motiverat denna relativt vida länderkrets. Bl.
a. har det utvecklingssamarbete som inletts under de senaste åren med Angola,
Guinea-Bissau, Kap Verde och Mo-eambique inneburit en naturlig uppföljning av
det humanitära stödet tUl befrielserörelserna i berörda områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att undanröja den oklarhet som kommit att råda i fråga om be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>greppet
programland, föreslår jag att såsom programland skall anses samtliga länder med
vUka Sverige har ett av statsmakterna beslutat långsiktigt
utvecklingssamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vidgning som skett av kretsen samarbetsländer har inte satt
kon-centrationsprincipen ur spel. Det finns snarast anledning att nu särskilt
understryka denna princip vad beträffar den helt dominerande delen av det
direkta biståndet. I praktiken bör detta innebära att den övervägande delen av
det direkta biståndet koncentreras tiU programländer och att nya länder inte
aktualiseras för långsiktiga samarbetsprogram, såvida mte mycket starka skäl
härför föreligger. Som SIDA nämner i sitt remissyttrande kan detta komma att
bli fallet i fråga om ytterligare länder i södra Afrika, när dessa uppnår
självständighet. Samtidigt kan konstateras att det programmerade biståndet i
vårt samarbete med Cuba och Tunisien enligt riksdagens beslut håller på att
avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, bl. a. SIDA, har talat för en kraftigare minskning av antalet
programländer än vad som aktualiserats i det föregående. Det går naturligtvis
att anföra effektivitetsskäl för en sådan ståndpunkt. En bedömning av
samarbetet med de enskilda länderna bör också fortlöpande ske på grandval av de
kriterier för avveckling av utvecklingssamarbete som jag tidigare anfört. Med
tanke på att utvecklingssamarbete bör vara långsiktigt och Sveriges
rörelsefrihet dessutom kan begränsas av utrikespolitiska hänsyn, är det
reaUstiskt att räkna med att denna prövning mera sällan leder tUl slutsatsen
att bistånd tiU ett land helt skall upphöra. Däremot bör den kunna påverka
samarbetets omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag understrukit anser jag att det direkta samarbetet med enskilda länder tUl
sin helt dominerande del bör inriktas på programländerna. Samarbetet med dessa
länder blir därmed SIDA:s centrala arbetsuppgift. Därutöver bör det emellertid
— såsom nu — finnas möjlighet till begränsade samarbetsprojekt, bl. a. på
kunskapsöverföringens och utbildningens områden, med länder utanför kretsen av
programländer. Sådana insatser vilka normalt inte bör medföra några
långsiktiga förpUktelser för svensk del är framför allt aktueUa inom ramen för
det s. k. bredare samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landprogrammering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
och de remissinstanser som yttrat sig i frågan förordar att Sveriges samarbete
med programländema även fortsättningsvis skall planeras enligt
landprogrammeringens principer. Jag finner det angeläget att så sker. Därmed
bevaras den kombination av långsiktighet och flexibilitet som är ett viUkor för
ett framgångsrikt utvecklingssamarbete. Genom landprogrammeringen
tillförsäkras mottagarlandet möjlighet att styra utnyttjandet av de finansieUa
resurser som Sverige ställer till förfogande och att ta ansvar för
utvecklingssamarbetets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genomförande.
Denna mottagarcentrerlng av det svenska biståndet bör bevaras. Den Innebär
emeUertid inte att biståndsgivaren är hänvisad till rollen att endast vara
leverantör av beställda resurser. Inom ramen för vår landprogrammering har vi
möjlighet att i förbindelserna med varje enskilt land anpassa vår. egen roll
med hänsyn till åtskiUiga faktorer; mottagarlandets utvecklingspolitik och
administrativa kapacitet, dess kunskaper om svenska resurer och intresset av
aktiv svensk medverkan i olika faser av samarbetet. I den dialog som vi för med
programländema har vi ständigt anledning att informera om de grundläggande målsättningarna
för svenskt bistånd och eftersträva, som SIDA uttrycker det, "samförstånd
om basbehovens tillfredsställelse som prioriterat mål för samarbetet". En
viktig uppgift för den svenska parten är också att vid behov informera om det
utbud av svenska resurser och erfarenheter som u-landets regering kan behöva
kännedom om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
diskuterar behovet av inskränkningar i huvudprincipen om mottagarlandets
bestämmande inflytande över samarbetets inriktning och utformning. Jag håller
med utredningen om att det kan uppstå konflikt mellan de svenska
biståndspolitiska målen och ett mottagarlands utvecklingspolitik. I ett sådant
läge finns det särskilt anledning att understryka det svenska biståndets
huvudsyfte —: att bidra tUl en förbättring av de fattiga människornas
levnadsförhållanden — och att verka för att biståndet får tjäna detta syfte.
Biståndsgivaren kan emellertid Inte alltid räkna med gehör för sina synpunkter.
Skulle u-landets utvecklingspolitik och de biståndspolitiska målsättningarna
fortsätta att skära sig, bör detta påverka landramarnas storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
diskuterar också om principen att mottagaren får avgöra biståndets inriktning
och Innehåll bör begränsas av svenska önskemål att lämna bistånd inom vissa,
enligt svensk iippfattning, särskUt angelägna ämnesområden såsom
familjeplanering, åtgärder ägnade att förbättra kvinnans ställning, kooperativ
verksamhet, sysselsättningsfrågor och livsmedelsförsörjning. Som biståndsgivare
bör vi naurligtvls informera om våra erfarenheter samt om svenska institutioner
och organisationer med intresse och övriga förutsättningar att medverka 1
utvecklingssamarbetet. Vi bör i dialogen med våra samarbetspartner också peka
på frågor och områden som vi tillmäter särskild vikt. Dit hör de av utredningen
nämnda ämnesområdena. Dit hör även de miljövårdande åtgärder, både 1 samband
med enskUda projekt och i övrigt, som behövs för att vidmakthålla eller
återställa ekologisk balans. Som utredningen förordar, ankommer det emellertid
på mottagarlandets regering att Inom ramen för sin planering ange den
ämnesmässiga inriktningen av samarbetet med Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om svenskt stöd
till större investeringsprojekt bör enligt min mening behandlas i särskUd
ordning. Sådana projekt kan leda till ett betydande och långvarigt svenskt engagemang,
kan ta stora administra-.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tiva
och andra resurser i anspråk och innebära ett tungt ansvar för biståndsgivaren.
Mot bakgrund härav synes det viktigt, att det från början är klart för
biståndsmottagaren att svenska regeringen önskar stå fri att bedöma Sveriges
möjlighet att delta i och dela ansvaret för större investeringsprojekt. Det
får ankomma på regeringen att avgöra när riksdagens godkännande skall
inhämtas. Detta måste naturligtvis alltid ske om Sveriges totala engagemang i
ett enskilt projekt skuUe kunna komma att överskrida den av riksdagen godkända
treåriga landramen för landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
en reservation tiU BPU har understrukits att det svenska biståndet i första
hand bör möta de fattigaste människornas mest elementära behov. Sverige bör
därför, enligt reservanterna, stödja en arbetsintensiv industri, som förädlar
u-landets egna produkter och råvaror och som ger sysselsättning och bättre
livsbetingelser åt dess egen befolkning. Jag håller med reservanterna om det
önskvärda i utvecklingsinsatser av de slag som förordats. Om en viss teknik
eller särskild produktionsinriktning är utveckhngsfrämjande får bedömas från
fall tUl fall. Varje enskilt u-Iand fastställer självt strategi och val av
teknologi för att uppnå sina utvecklingsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
kartiägger de resurs- och insatstyper som förekommer inom det svenska
biståndet. I likhet med utredningen ser jag inte något behov av politiskt
faststäUda riktUnjer som inskränker flexibiliteten härvidlag. Snarast ser jag
det som en fördel med stor valfrihet när det gäller såväl resurs- som
insatstyper. I den gemensamma planeringen av samarbetet bör det från fall till
fall avgöras hur den svenska insatsen skall utformas och vUka resurser den
skall bestå av — personal, konsulttjänster, varor, pengar för internationell
upphandling eUer lokal finansiering. Insatserna skall i princip kunna variera
från klart avgränsade projekt till importstöd och bidrag tUl omfattande
program eller sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
till ett programlands budget bör också, i vissa fall, kunna ingå som ett
normalt led i samarbetet, om man på svensk sida är övertygad om landets förmåga
att använda resursema på ett sätt som är väl förenligt med Sveriges
biståndspolitiska målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU behandlar frågan om
utfästelser och avtalsformer. Vad som nu gäller är följande. I och med att
riksdagen beslutar om landram för ett budgetår, godkänner den, om inget annat
sägs, också planeringsramar av samma storlek för de två efterföljande
budgetåren. Regeringen får därigenom bemyndigande att utfästa det belopp som
riksdagen godkänt för landet i fråga, dvs. normalt tre gånger det av riksdagen
bevUjade beloppet för det kommande budgetåret. Detta belopp läggs tUl grund
för landprogrammeringen och kan genom avtal ställas tiU mottagarlandets
förfogande. Avtalen är av två slag. Dels finns det årsavtal genom vilka
överenskommelse träffas avseende hela den finansiella ramen för ett, två eller
tre budgetår. Dels finns det insatsavtal om samar bete i fråga om viss
verksamhet, för vilken medlen ställs tUl förfogande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>IOq</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
de belopp som utfästs genom årsavtalen. Insatsavtal kan avse en period på
högst sex budgetår. I den mån de innehåller finansiella utfästelser, måste
dessa Ugga inom den av riksdagen godkända treåriga belopps-ramen för landet i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BPU föreslår vissa
margineUa förändringar i dessa regler. Sålunda föreslås vad som i realiteten
skulle innebära att ramen för utfästelser genereUt skall öka från tre gånger
det av riksdagen godkända årsbeloppet tUl fyra gånger detta belopp. Jag
ifrågasätter behovet och lämpUgheten därav. Normalt bör även för framtiden
gälla samma utfästelseregler som hUtiUs. En ökning av utfästelsebeloppet med
högst en årsram bör dock i undantagsfall kimna beslutas av regeringen. Bl. a.
kan en utökning av planerings- och utfästelseramen behöva aktualiseras i fråga
om länder med vUka Sverige kommit att få en treårig planerings-period baserad
på kalenderår för att sammanfaUa med mottagarlandets budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller insatsavtal förordar BPU att de bör begränsas tUl fem år. Jag ser
inget skäl för en sådan regel. Tidsperioden för ett In-satsavtal bör anpassas
tUl insatsens karaktär. Om ett projekt tar sex eller sju år att genomföra, bör
insatsavtalet sålunda kunna täcka hela denna period. Dess kostnad måste
naturligtvis rymmas inom den ram för utfästelser som riksdagen godkänt för
landet i fråga. Samtidigt vUl jag understryka BPU:s synpunkt att insatsavtal
så ofta som möjligt bör sammanfalla med den treåriga planeringsperioden, medan
längre avtal bör användas med försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Stöd till befrielserörelser och annat humanitärt bistånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
humanitära bistånd till befrielserörelser i södra Afrika har under de två
senaste åren i det närmaste fördubblats. De befrielserörelser som i dag mottar
direkt bistånd från Sverige har organiserad civU verksamhet i en eUer flera av
de tiU Sydafrika, Namibia eller Zimbabwe angränsande fria statema. En
tiUtagande flyktingström söker sig tlU dessa stater. Bördan att försörja
flyktingarna liksom behovet av utbildnings- och sysselsättningsinsatser har
ökat drastiskt. Det är en utvecklmg som kan väntas fortsätta så länge
frihetskampen i de minoritetsstyrda områdena fortgår. Även om
befrielserörelserna får intemationeUt bistånd, kan de inte själva förväntas
påta sig hela ansvaret för att ta hand om flyktingarna. De asylgivande länderna
tvingas också stäUa resurser tiU förfogande. Omfattningen av det svenska
biståndet tiU dessa länder bör avpassas med hänsyn tUl den extra börda de
tvingas ta på sig, såsom skett i de senaste budgetpropositionema,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag finner i Ukhet med BPU
och de remissorgan som yttrat sig i denna fråga, att riksdagens beslut av år
1969 är en god gmnd för det fortsatta stödet tUl befrielserörelserna i södra
Afrika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är min förhoppning att Namibia och Zimbabwe skaU uppnå självständighet inom en
nära framtid. Frihetsprocessen kan dock komma att dra ut på tiden, Sverige bör
vara berett att pröva föratsättningama för reguljärt och långsiktigt
biståndssamarbete med dessa länder när de uppnår verklig självständighet och
majoritetsstyre. Intill dess bör det humanitära biståndet tUl de zimbabwiska
och namlbiska befrielserörelserna fortsätta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sydafrika är utsikterna för snar övergång till majoritetsstyre dåliga. RasåtskiUnadspolitiken
har skärpts. Den parlamentariska oppositionen mot regeringens poUtik är svag
och praktiskt taget aU utomparlamenta-risk opposition har tvingats gå under
jorden. Samtidigt som legala mottagare av stöd för humanitära insatser i
landet försvinner, ökar behovet av bistånd för rättshjälp, försörjningsbidrag
till politiska fångars famUjer och andra socialt inriktade program. Jag
förutsätter ett fortsatt och intensifierat bistånd för dessa ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de flyktingar som lämnar Zimbabwe, Namibia eller Sydafrika har många avbmtit
studier inom teoretiska eller praktiska ämnen som kommer att efterfrågas i de
framtida självständiga statema. Dessa flyktingar bör ges tillfäUe att
fortsätta sin utbUdnmg eller yrkesträning. Det svenska stödet till internationeUa
organisationer som svarar för studiestöd bör därför fortsätta och utvidgas.
Denna typ av bistånd bör även ingå som en del av Sveriges biståndssamarbete med
befrielserörelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag anförde i budgetpropositionen i år finner jag det naturUgt att
biståndssamarbetet med befrielserörelserna i södra Afrika också inriktas på
insatser av mer långsiktig karaktär som är av direkt betydelse för övergången tiU
majoritetsstyre i de berörda ländema. Exempel på dyUka insatser är utrednings-
och forskningsprogram för att karflägga produktionspotential, resurstUlgångar,
behov av stmkturreformer i utjämningssyfte samt behov av tekniskt och
administrativt kunnande. I den mån befrielserörelsema engagerar sig i denna typ
av uppgifter, vilket naturligtvis är önskvärt, bör de kunna få stöd därför.
Sverige bör kunna göra fleråriga utfästelser för insatser av detta slag, såsom
redan sker beträffande Namibiainstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag ansluter mig i detta
sammanhang till BPU:s uppfattning att biståndet till befrielserörelsema i möjUgaste
mån bör följa de samarbetsformer som tillämpas för Sveriges
utvecklingssamarbete med programländerna. För att biståndet tiU befrielserörelsema
skall komma tiU största möjliga nytta är det väsentligt att det lämnas i
flexibla former med möjUghet till omdisponering av medel mellan oUka civila
användningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FN:s
generalförsamling har sedan mitten av 1960-talet uppmanat medlemsstaterna och FN-organen
att länrna bistånd tUl befrielserörelserna i de av minoritetsregimer styrda
områdena i södra Afrika. Flertalet FN-program inrymmer i dag biståndssamarbete
med befrielserörel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ser.
Detta bistånd är emeUertid fortfarande av blygsam omfattning. Befrielserörelserna
har dessutom begränsad erfarenhet av samarbete med FN-maskineriet. FN bÖr
uppmanas att förenkla formema för sin bi-ständsgivnlng till befrielserörelserna
och att inleda ett långsiktigt samarbete med dessa. Sverige har tidigare
lämnat särskilt bidrag till FN:s utvecklingsprogram (UNDP) för bistånd till
befrielserörelser. Sådana insatser bör inordnas i UNDP:s och fackorgans
ordinarie program. FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) intar en särställning, men
även denna institution bör, där så är möjligt, planera inom ordinarie budgetram
för insatser i samråd med befrielserörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Befrielsekamp
pågår också på andra håU i världen än i södra Afrika. Bistånd tlU flyktingar
från dessa konfUktområden kan ofta ges genom FN och enskilda
hjälporganisationer. I den mån direkt svenskt stöd till rörelser utanför södra
Afrika blir aktuellt, bör riksdagens beslut av år 1969 ligga tUl grund för
bedömningen. Om FN:s säkerhetsråd eller generalförsamlingen med svensk
anslutning uttalat sig för sådant stöd, bör inget hinder föreligga för att
humanitärt stöd skall kunna utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har sedan militärkuppen i ChUe 1973 lämnat humanitärt bistånd till politiska
fångar och andra av förtrycket drabbade människor i Latinamerika. Inga tecken
tyder på att kränkningen av mänskliga rättigheter och förföljelsen av
oliktänkande i flera latinamerikanska länder skuUe vara i avtagande. Så länge
sådana förhållanden råder, förutser jag ett fortsatt behov av huinanitärt
bistånd tUl människor i Latinamerika, företrädesvis genom kyrkUga och andra
enskilda organisationer samt FN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
humanitära biståndet till södra Afrika fördelas efter förslag från beredningen
för studiestöd till afrikanska flyktingar och nationeUa befrielserörelser, den
s. k. flyktingberedningen. I budgetpropositionen 1978 har regeringen aviserat
en utvidgning av beredningens mandat så att begränsningen tUl Afrika bortfaller.
Den nya instmktionen för flyktingbe redningen beräknas träda i kraft i juli
1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Katastrofbistånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av huvuduppgiften att långsiktigt främja ekonomisk och social utveckling
i u-länderna har svenskt bistånd också den humanitära uppgiften att lindra
lidande och nöd. Helt kan dessa uppgifter inte skU-jas. Det finns naturligtvis
en humanitär motivering för stöd tUl ekonomisk och social utveckling. Omvänt
kan humanitära insatser för flyktingar eller katastrofdrabbade människor
ibland utformas så att de samtidigt bidrar till ett ekonomiskt och socialt
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratom
medel för långsiktigt planerat utvecklingssamarbete behövs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
inom biståndsanslagen en katastrofreserv, som gör det möjligt för Sverige att
göra snabba insatser när akuta behov uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Katastrofbistånd
bör ges som hjälp åt människor i u-länder som drabbas av naturkatastrofer
eller väpnade konfUkter. Vidare kan katastrofmedel användas som extra bistånd
till länder som .erhåller svensk utvecklingshjälp och vilkas försörjning och
utveckling hotas av oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde för
katastrofmedel är åtgärder för att förbättra katastrofberedskap och förebygga
katastrofer i u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
redogör för de riktlinjer som gäller för katastrofbiståndet och förordar att
samma riktUnjer skall gäUa för framtiden. Jag delar utredningens syn på
katastrofbiståndet och vill särsldlt framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med BPU anser jag det inte föreligga behov av någon särskild statlig
organisation för katastrofhjälp. I stället synes det ändamålsenUgt att svenska
ståtliga medel för katastrofhjälp lämnas i de former som nu förekommer, dvs.
huvudsakligen som bidrag tUl institutioner med operativa uppgifter på
katastrofområdet. Bidrag kan lämnas direkt till drabbade länders regeringar, tlU
enskilda organisationer eUer till intemationeUa organisationer. Det får bedömas
från faU tiU faU vilken kanal som är mest ändamålsenlig. EnskUda
organisationer, främst Röda Korset, Lutherhjälpen, Rädda Barnen och Frikyrkan
Hjälper, förutses därför även i fortsättningen komma att spela en betydelsefuU roU
som kanal för katastrofhjälp. Vidare finns inom den militära svenska FN-beredskapsstyrkan
en specialenhet för hjälpverksamhet i samband med naturkatastrofer och liknande
händelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
FN-systemet förutsätter jag att 1 första hand UNHCR och UNICEF kommer att
förmedla svenskt katastrofbistånd. En viktig kanal för katastrofbistånd är
också FN:s livsmedelsprogram (WFP). Sverige håller ett katastroflager av
livsmedel, främst vete, som står tiU WFP:s förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att utayttja svenska livsmedel och andra varor i katastrofbiståndet bör
beaktas. Ofta kan dock de livsmedel och varor som behövs i katastrofsituationer
skaffas snabbare och tUl bättre pris på närmare håll än 1 Sverige, varför en
huvuddel av katastrofbiståndet liksom hittills kan väntas utgå i form av kontantbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fungerande
internationell samordning av katastrofinsatsema är ofta en förutsättning för
att hjälp skall bU effektiv. Inom FN-systemet är det FN:s
katastrofhjälpskontor, UNDRO, som ansvarar för denna uppgift. Sverige bör
fortsätta att stödja UNDRO:s verksamhet. Vidare bör Sverige stödja de insatser
som görs främst av UNDRO och Röda Kors-föreningarnas förbund för att förbättra
katastrofberedskap och för att planera katastrofförebyggande åtgärder i u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslut om
katastrofinsatser förbereds inom den s. k. katastrofgruppen. Jag finner denna
grupps nuvarande sammansättning och arbetsformer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ändamålsenUga.
I Ukhet med utrednmgen anser jag att SIDA bör spela den centrala rollen i
beredning av katastrofhjälpsärenden. Utredningen påtalar behovet av utvärdering
av svenska katastrofinsatser. Jag ser detta som en uppgift för SIDA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Stöd till enskilda organisationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
enskilda organisationema har en viktig roll att spela inom det svenska
biståndet och utgör ett värdefullt komplement tiU det direkta statliga
utvecklingssamarbetet. I sin biståndsgivning har de enskilda organisationerna
alldeles särskilda möjligheter att nå eftersatta grapper vUket — mot bakgrand
av den svenska biståndspolitiken — utgör ett starkt skäl för stadigt stöd tUl
verksamheten. Dessa organisationer kan därtill bidra till framväxten av
folkrörelser i u-länderna, vUka kan bli ett väsentligt inslag i en demokratisk
samhällsutveckling. De enskUda organisationernas biståndsverksamhet bidrar
också tUI att i vida befolkningsgrupper öka förståelsen för u-ländernas
problem och för behovet av bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
riktlinjer för stöd tiU enskilda organisationers biståndsverksamhet bör i
huvudsak gäUa även framgent. På några punkter finner jag dock anledning att
föreslå preciseringar av dessa riktiinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
övergripande målen för denna biståndsverksamhet är desamma som för det direkta statiiga
biståndet. Huvuddelen av bidragsgivningen har avsett verksamhet inom programländema.
Någon begränsning till denna länderkrets bör emellertid inte eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
endast i fråga om länderinriktnlng utan också vad avser sektorinriktning kan
de enskUda organisationemas insatser utgöra ett komplement tiU det direkta statiiga
biståndet. Detta gäller bl. a. facklig och kooperativ verksamhet. Denna
verksamhet har under de senaste budgetåren tUlförts betydligt ökade medel.
Detsamma gäller missionsorganisationernas verksamhet. Inom ramen för ett
växande totalt bistånd anser jag att bidragen till de enskUda organisationerna
bör öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
gör en åtskUlnad meUan å ena sidan missionens och de humanitära
organisationemas verksamhet Inom hälsovård och undervisning och å andra sidan fackUg
och kooperativ utbUdning. Missionen har i vissa u-länder svarat för
uppbyggnaden av en inte oväsentilg del av resurserna inom hälsovården och
utbildningen. Dessa verksamheters natur gör det angeläget att insatsema är
förankrade hos mottagarlandets myndigheter och väl inlemmade i den nationella
planeringen. På sikt kommer dessa insatser normalt att övergå i samhäUellg
regi. Det är därför viktigt att man på svensk sida försäkrar sig om att de
välkomnas av u-landets myndigheter, åtminstone när insatsema avser uppbyggnad
eller utvidgning av institutioner. Detta bör normalt gälla även kooperativ
verksamhet. FackUg verksamhet har å andra sidan behov av ett större</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911fl8:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mått
av oberoende i förhållande till den statliga administrationen. Som regeringen
anmälde till riksdagen år 1977 finner jag det därför riktigt att låta stödet
till facklig utbildningsverksamhet vara undantaget från kravet på
myndighetsgodkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabba ökningen av bidragen tUl enskilda organisationers biståndsverksamhet
har rest frågan om nya samarbetsformer mellan bi-ståndsförvaltningen och
organisationerna. Flera remissinstanser, bl. a. SIDA, understryker detta.
Organisationemas kapacitet för beredning av insatserna bör stärkas. SIDA avser
att sluta fleråriga ramavtal med de organisationer som får bidrag av större
omfattning för att ge dessa organisationer bättre möjlighet att planera sin
verksamhet på längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
förskjutning av det administrativa ansvaret från den statiiga
biståndsförvaltningen till folkrörelsema hälsar jag med tillfredsställelse. Jag
finner det vidare angeläget att de krav som stäUs på organisationernas
planerings- och förvaltalngskapacltet är så flexibla att de möjliggör en
vidgning av kretsen av bidragsmottagande organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser de enskilda organisationernas motprestationer anser jag i likhet med BPU
att organisationema själva skall lämna ett väsentUgt bidrag till den verksamhet
för vUken man önskar statligt stöd. Dessa bidrag kan utgå i form av kontantbidrag
eller genom egna arbetsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
bör som regel endast lämnas tiU svenska enskilda organisationer. Undantag från
denna regel bör som hittills kunna beslutas av SI-DA:s styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
BiståndsvUIkor och skuldlättnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det för budgetåret 1977/78 avtalade beloppet för utvecklingssamarbete med enskilda
länder lämnas 98 % som gåva. Detta sammanhänger med att mottagarna av Sveriges
bistånd i så stor utsträckning tillhör de fattigaste u-länderna. Återstående 2
% lämnas som räntefria 50-årskrediter, alltså i realiteten i det närmaste som
gåva. En övergång till enbart gåvobistånd, såsom förordas av BPU, är därmed i
praktiken nästan genomförd. Den understryks f. ö. genom den skuldav-skrivningsaktion
som år 1977 utlovades för de fattigaste länderna och som kan ses som en
retroaktiv tiUämpning av principen om rent gåvobistånd för dessa länder. Det
finns emellertid knappast anledning för regeringen att totalt avhända sig
möjligheten att 1 framtiden, när särskilda skäl talar därför, använda
biståndsmedel för kreditgivning på mjuka villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges hållning i fråga
om skuldlättnad har utvecklats successivt. Genom beslut av 1968 års riksdag
bemyndigades regeringen att medge betalningsanstånd för svenska
biståndskrediter i samband med internationella skuldkonsolideringsaktioner.
Detta bemyndigande bekräftades</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>106</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>år
1972 och preciserades tiU att gälla ränteeftergifter och nedskrivning av
skuldbelopp. Genom beslut av 1974 års riksdag gavs regeringen möjlighet att
bevilja ett land skuldlättnad, även om det inte förekom någon internationell skuldlättaadsöverenskommelse
för landet i fråga. Fortfarande gällde att det skulle vara en prövning från faU
tUl fall av ett lands behov av skuldlättnad. Bemyndigandet begränsades till
skuldtjänster, amorteringar och räntor på biståndskrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det handlingsprogram som antogs av FN:s sjätte generalförsamling våren 1974
spelade skuldproblemen en framskjutande roU. I programmet betonades åtgärder
som avskrivning av skulder och betalnlngsan-stånd. Vid FN:s sjunde extra
generalförsamling hösten 1975 underströks vikten av att snabbt genomföra
rekommendationerna i 1974 års handlingsprogram. Sverige förordade då en intemationell
överenskommelse om skuldreglering, omfattande offentliga utvecklingskrediter tUl
de u-länder som enligt FN:s definition hör till de minst utvecklade eller hårdast
drabbade av den intemationeUa prisutvecklingen. Sverige förklarade sig berett
att inom ramen för en sådan överenskommelse avskriva de utvecklingskrediter,
som lämnats till dessa länder. Mot denna bakgrund gav riksdagen vid 1975/76
års riksmöte regeringen bemyndigande att inom ramen för en intemationell
överenskommelse göra utfästelse om avskrivning av återstående kapitalskuld och förfaUna
räntor på ut-vecklingslcrediter tUl samtliga u-länder, som betecknas som minst
utvecklade eller hårdast drabbade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skuldproblemet
var en av huvudfrågorna under konferensen om internationellt ekonomiskt
samarbete (CIEC). Konferensen avslutades i juni 1977. Någon allmän
överenskommelse om skiUdlättnad visade sig inte vara möjlig att uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I FN:s
generalförsamlings andra utskott utfäste jag å regeringens vägnar den 12
oktober 1977, med förbehåll för riksdagens godkäimande, att hela skulden på
svenska utvecklingslcrediter skulle avskrivas vad gällde samtliga u-länder, som
hör till de minst utvecklade eller hårdast drabbade. Det betonades att åtgärden
företogs i förhoppning att den skulle följas av liknande beslut från andra kredltglvande
regeringar. Utfästelsen gjordes mot bakgrund av att ansträngningarna att nå en internationeU
överenskommelse i frågan hade misslyckats trots de berörda ländernas stora
behov av ökade resurser. En avskrivning av de fattigaste u-ländemas
utvecklingskrediter föreföll därtill naturUg för svensk del med tanke på att
det svenska biståndet till dessa länder numera lämnas i form av gåva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1977/78:100 hemstäUde regeringen om riksdagens bemyndigande att
genomföra den utfästa skuldavskrivningsaktionen. Avskrivningen omfattar
kapitalskuld och förfallna räntor på svenska utvecklingskrediter till
Bangladesh, Botswana, Etiopien, Indien, Kenya, Pakistan, Sudan och Tanzania.
Den skuldavskrivning biståndspoUtiska tit-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911 fl8:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>redningen
rekommenderat har därmed underställts riksdagen för godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrivningen
av de åtta nämnda ländernas utvecklingskrediter för-, anleddes av speciella
omständigheter. Den av riksdagen godkända principen för eftergift av
skuldtjänster har varit att sådan bör kunna beslutas av regeringen efter
prövning från fall tUl faU. I prop. 1977/78:100 föreslås att denna ordning
skall fortsätta att gälla med den ändringen att riksdagens bemyndigande tUl
regeringen vidgas från att avse endast skuldtjänster till att även kunna
omfatta ett lands hela kapitalskuld på svenska utvecklingskrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Kunskapsöverföring och kunskapsutveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tjänster som Sverige kan tillhandahåUa är av central betydelse för kvaliteten
på Sveriges bidrag till u-ländemas utveclding. Detta gäller såväl personal och
konsulter som ställs till FN-programmens förfogande som personalbiståndet inom
det bilaterala programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som BPU
redovisar, i stor utsträckning med hänvisning till SIDA:s anslagsframställning
1977/78, ges personalbistånd huvudsakligen för två olika slags uppdrag. Det behövs
utbildad personal för löpande uppgifter inom u-ländernas förvaltning och utbUdningsväsende.
Denna typ av rekrytering syftar främst till att fylla vakanser på områden där
det ännu inte finns tillräcklig tUlgång på utbildad inhemsk arbetskraft. Bäst
tillgodoses detta personalbehov i allmänhet genom anställning av utländsk UtbUdad
personal på kontraktsbasis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den andra typen av
personalbehov tar sikte på arbetsuppgifter som förutsätter ett överförande av
kunskap eUer utveckling av inhemsk erfarenhet. Denna typ av personalbehov kan tUlfredsstäUas
på många olika sätt: genom kontraktsanställning av experter, genom korttidskonsiUter,
genom anlitande av konsultföretag, genom samarbete med en utländsk institution,
genom studiebesök utomlands för inhemska experter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag finner det angeläget
att vi i vårt personalbistånd visar flexibiUtet för att på ett smidigt och
effektivt sätt kunna tUlhandahålla kunnande och samtidigt bidra till en
utveckling av samarbetslandets egna personella och institutionella resurser.
Samtidigt har vi anledning inse begränsningen i våra föratsättningar för denna
uppgift. Vår resursbas är begränsad. I många fall är dét fcuimande och den
erfarenhet vi har inhämtat i Sverige inte tUlämpliga i u-landets miljö,
åtminstone inte utan betydande anpassning. Dessa omständigheter sätter gränser
för våra möjligheter tiU kunskapsöverförande bistånd. Såsom nu i ökande utsträckning
sker finns det därför anledning från svensk sida att vara öppen för metoder
för kunskapsutveckling och kunskapsöverföring som kompletterar det
traditionella personalbiståndet. Fonder för finansiering av konsulter och
obunden finansiering av personal är sådana altemativ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>108</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
håller på att få ökad betydelse. Det halvstatliga bolag som håller på att
bildas för försäljning av utbUdningstjänster och som omnämnts i det föregående,
är en annan möjlig kanal. Andra tänkbara åtgärder är olika former av stöd tlU
inhemsk kunskapsutveckling, studier utomlands och olika former av samarbete meUan
u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TUl
de åtgärder som vidtas från svensk sida för att bidra tUl fortbildning av u-landspersonal
för kvalificerade befattningar inom förvaltning och UtbUdningsväsende hör den
omfattande kurs- och seminarieverksamhet som bedrivs i samarbete med FN-organ.
I en del av verksamheten medverkar också svenska myndigheter, organisationer
och företag. Fortbildningskurserna rör ämnen som skogsbruk, veterinärmedicin,
hamnadministration, sparande, upphandling, företagsledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
i och för sig viktiga altemativ tiU personalbistånd från Sverige gör det inte tiU
en mindre angelägen uppgift att tiUhandahåUa kvalificerad svensk personal för
uppdrag inom ramen för det direkta utvecklingssamarbetet. Jag StäUer mig bakom
BPU:s ståndpunkter beträffande de krav som bör stäUas vid val av personal, dvs.
främst fackkunskap, yrkeserfarenhet, språkkunskaper, anpassningsförmåga,
förståelse för främmande kulturer och god psykisk balans. Dessa krav bör,
enligt utredningen, även tiUämpas vid rekrytering av konsulter och
korttidsan-ställda. Liksom BPU vill jag också betona vikten av utbildning av utresande
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIDA har under senare år
vidtagit en rad åtgärder tiUsammans med svenska institutioner och
organisationer för att tUlförsäkra biståndsverksamheten sakkunskap och
förbättra rekryteringsunderlaget. Exempel härpå är samarbetet med Lantbraksuniversitetet
i Ultuna och med kooperationen. Sådant samarbete bör kunna tjäna syftet att
förstärka biståndsmyndighetens kontakter med det svenska rekryteringsunderlaget.
Det bör också bidra till att intresse och kapacitet utvecklas hos svenska
institutioner och organisationer för verksamhet i u-länder och ibland leda till
en delegering av arbetsuppgifter från myndigheten. Det är dock viktigt att SIDA
besitter tillräcklig egen sakkunskap för att kunna leda och granska
institutionernas och organisationemas verksamhet på biståndsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är numera ett ganska
stort antal konsultföretag som får biståndsfinansierade uppdrag. Den svenska konsiUtkapaciteten
när det gäUer verksamhet i u-länder har rimligen ökat tack vare
biståndsverksamheten. Utredningen räknar med en ökande efterfrågan på speclalfcimnande
och korttidsuppdrag. Med tanke på den viktiga roll som konsultema har
förutsättning att spela, särskUt på kunskapsöverföringens område, synes det
angeläget med en fortsatt utveckling av deras kapacitet och inriktning på u-landsverksamhet.
En ändamålsenlig förberedelse vad avser språkkunskaper och aUmän förståelse av u-landsförhållanden
är lUca viktig för konsultföretagens personal som för den kontraktsanställda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>personalen.
SIDA bör känna ett medansvar för att även konsiUtföre-tagens personal har
relevant utbUdning. Samtidigt är det vUctigt att SIDA vidareutvecklar sin
förmåga att upphandla konsulttjänster samt att hjälpa mottagarländerna att
kontrollera och styra de konsulter som engagerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BPU
behandlar bl. a. frågan om fredskårens framtida verksamhet och förordar en
fortsättning enUgt nuvarande riktUnjer, vilket innebär att fredskåristerna i
första hand betraktas som en del av det svenska utbudet av personal att
utnyttjas inom ramen för det vanliga biståndssamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
redovisats av BPU är åtskilliga problem förknippade med fredskåren. Somliga
anser att fredskåren har svårt att leva vidare, med mindre den ges en särskild
ställning genom egen administration och speciella åtgärder för att under utbUdning
och tjänstgöring utveckla och vidmakthålla en anda av solidaritet och
engagemang. Utredningen konstaterar att efterfrågan minskat på den typ av
personal som ingår i fredskåren. Samtidigt framhåUer BPU att fredskårsinsatserna
ofta givit goda resultat. Det konstateras också att det hos u-länderna finns
ett intresse av instruktionspersonal av den typ fredskåren kunnat tillhandahåUa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av det material som föreUgger finner jag det svårt att ta ställning tiU
frågan om fredskårens framtid. Av detta skäl avser jag föreslå regeringen att
uppdra åt SIDA att utreda frågan och därvid diskutera två huvudalternativ. Ett
första altemativ vore en fuUständig integrering av fredskårspersonalen i det
svenska personalbiståndet. Freds-kårspersonalen skulle enligt detta alternativ
betraktas som en del av det svenska utbudet av resurser att utnyttjas inom
ramen för det vanliga biståndssamarbetet ooh likstäUas med annan personal som stäUs
tlU förfogande. Det skulle dock röra sig om arbetsuppgifter på meUannivå, som
kräver kortare yrkeserfarenhet än vanliga experters. Förmånerna skulle bestämmas
med hänsyn till vad som gäller för övrig personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra alternativet skuUe avse en fredskår som tiUåts inta en särställning inom
biståndet. Fredskårens särart skulle klart framhåUas för mottagarländerna.
Samtidigt som den skuUe tillhandahålla en typ av personal som efterfrågas av programländema
skuUe den ge yrkeskunniga, företrädesvis unga, människor tUlfälle att utöva
sitt u-landsengagemang och förvärva direkt u-Iandserfarenhet som kan visa sig
värdefull för framtida u-landsuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörande
biståndsutbildningsnämndens verksamhet föreslår utredningen att den skall
utredas i särskild ordning. Jag förutsätter att denna utredning företas som en
del av BPU:s översyn av de administrativa formerna för det svenska biståndet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>HO</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
Upphandling i Sverige och bundet bistånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I Ukhet
med utredningen anser jag att bundet bistånd kan medföra betydande nackdelar
för u-ländema. Det kan leda till att produkter upphandlas till högre priser än
dem som är gängse på världsmarknaden. Det bundna biståndet kan också vara
administrativt svårhanterligt. Därtill finns risken att det kan motverka
industrialisering Inom de sektorer som erhåller biståndet, försvåra handeln
mellan u-länder och skapa ekonomiska och kommersiella band tlU det biståndsflnansierande
landet vUka inte alltid är u-landets långsiktiga intresse. Bundet bistånd kan
även leda till en utveckling mot sådana aktiviteter som förutsätter i-landsimport.
Det är därför förståeligt att u-länderna i många sammanhang har uttalat sig
emot bundet bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser det som en viktig uppgift för Sverige att 1 Intemationella förhandlingar
arbeta för principen om obundet bistånd. Avbindningsförhandlingama i OECD:s
kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) har avbrutits och det är idag osäkert
när förhandlingama kommer att återupptas. Det är angeläget att Sverige verkar
för att detta sker så snart som möjligt. En internationeU överenskommelse om avbindning
skulle bli av stor betydelse för kvaUteten på ländernas bistånd. Från svensk
sida bör i förhandlingar kunna utfästas att Sverige är berett att ansluta sig tUl
ea överenskommelse om avbindning, som omfattar den största delen av det
internationella biståndsflödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest
principen om avbindning av biståndet skuUe slå igenom i det internationella
utvecklingssamarbetet, skulle detta få en positiv effekt för Sveriges
exportmöjligheter. Att verka för fri anbudsgivning på biståndsfinansierade
leveranser ligger väl i linje med Sveriges handelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
sett är den svenska andelen bundet bistånd låg. För att Sverige med framgång
skall kunna agera i internationeUa sammanhang till förmån för obundet bistånd
är det viktigt att den övervägande delen av det svenska biståndet förblir
obunden. Det är angeläget att göra klart för andra givarländer och för u-länderna
att Sverige har svårt att acceptera en situation där Sverige har sitt bistånd
obundet tiU största del, medan andra länder binder sitt bistånd till inköp i
det egna landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
länge en del av det reguljära biståndet är bundet är det viktigt att utforma varubiståndet
så att det medför minsta möjliga nackdelar för u-länderna. De riktlinjer för
det bundna biståndet som riksdagen tidigare godkänt bör även fortsättningsvis
gälla. Mottagarlandet skall således inom en fastställd finansiell ram fritt få
välja varor för upphandling. Därmed uppnås att bindningen blir enkel, dvs. det
blir fråga om bindning endast tUl land, och inte samtidigt till bestämda vamgmpper.
Någon bindning av projektbistånd förekommer inte och bör inte förekomma.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oberoende
av bindning använder naturligtvis våra samarbetsländer en del av
biståndsanslagen för upphandling i Sverige. DärtiU har handeln med ett
betydande antal av programländema ökat, delvis som en följd av de kontakter och
den good-wlll som skapats genom utvecklingssamarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på biståndsanslagens storlek är det numera av betydande intresse att en
försvarlig andel av biståndsmedlen utnyttjas för upphandling i Sverige. Det är
därför viktigt att svenska företag ges reell möjlighet att konkurrera om
upphandlingar som finansieras med biståndsmedel. Detta gäUer såväl i. fråga om
den upphandling som företas av mellanstatliga organisationer som inom det
direkta biståndet. Inte minst synes det viktigt att UNDP ser till att dess upphandUng
i Sverige ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första hand är det naturligtvis företagen själva, Sveriges Exportråd och de
exportfrämjande myndighetema, inkl. ambassadema, som får ta på sig ansvaret för
denna bevakning. Den kan underlättas genom kontakter och informationsutbyte
mellan SIDA och de berörda parterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsikterna
till att biståndsmedel utnyttjas för upphandling i Sverige påverkas av
utformningen av samarbetet med de enskilda ländema. Planeringen av biståndet
har mottagarländernas planer, behov och prioriteringar som utgångspunkt. I den
dialog som utgör ett viktigt led i den gemensamma planeringen av
utvecklingssamarbetet är det emellertid en naturlig uppgift för den svenska
parten att ge mottagarlandet information om de områden på vilka Sverige har
särskild erfarenhet, expertis och kapacitet. Sådan Information kan leda till
samarbete på områden av intresse för konkurrenskraftig svensk exportindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
olika sammanhang har frågan rests om vilka möjligheter som föreligger att
samordna bistånd och kommersiella förbindelser. Biståndsmottagande länder har
bl. a. velat utnyttja biståndsmedel för att täcka en del av kostnaden för
kommersiell upphandling i Sverige. Enligt min uppfattning bör detta liksom
hittills kunna ske bl. a. genom biståndsfinansiering av förinvesteringsstudier.
Likaså bör det vara möjligt för ett samarbetslands regering att utnyttja medel
inom landramen för investeringsprojekt eller delar därav, vari även Ingår
kommersiell finansiering och samarbete med svenska företag. Mottagarlandets
önskemål bör vara vägledande när det gäUer biståndsmedlens utnyttjande 1 fall
som dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>U-ländernas
upphandling i Sverige stöds från samhällets sida också genom de kreditgarantier
som lämnas av EKN. Dessa fungerar som en försäkring för de företag, och banker
som lämnar krediter tlU en utländsk köpare i samband med en exportaffär. Mot en
avgift garanterar EKN merparten av köpesumman för den händelse köparen inte
kan fullgöra sina förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har gett regeringen bemyndigande att låta EKN ikläda sig garantiförpliktelser
om totalt 35 miljarder kr. Huvuddelen av denna to-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1911 f 18:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>talram
gäller s. k. normalgarantier som lämnas för export tiU i prmcip alla länder och
bedöms på rent affärsmässig grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
finns s. k. u-garantler. Dessa bevUjas enbart för export tUl u-länder. För
positivt beslut erfordras också att det projekt affären gäller kan anses bidra
tUl mottagarlandets ekonomiska utveckling. I praktiken accepteras också större
kreditrisker i samband med u-garantler. Detta är motiven för att skadefall som
inte kan täckas med tUlgängliga premiereserver enligt nu gällande ordning skall
belasta biståndsanslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
system har hittills inte inneburit några problem. Ingen utbetalning från
biståndsanslagen har behövts. Så länge de samlade u-garan-tlutfästelsema var
begränsade och väl spridda var också den totala årliga "risken"
liten. Nu är emeUertid situationen en aiman. Den av riksdag och regermg
beviljade ramen för u-garantier uppgår tUl 6 mUjarder kronor. Härav hade vid
utgången av förra året nära 4 mUjarder utnyttjats, i några fall för mycket
stora enskUda affärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
risk för anspråk på biståndsanslaget imder löpande budgetår finns visserligen
inte. Om premiereserven inte är tUlräcklig skaU eventuella skadefaU temporärt
täckas med s. k. rörliga krediter. Först när ett skadefall är definitivt kommer
utbetalningar från biståndsanslaget i fråga. Även denna ordning är emellertid
opraktisk. Merparten av biståndet används för långsiktigt
utvecklingssamarbete. En stor del har utfästs för tre år framöver. De poster
inom anslaget som anvisas för oförutsedda utgifter, t. ex. för katastrofhjälp,
visar sig regelmässigt behövas för avsett ändamål. Det är av dessa skäl inte
rimligt att ansvaret för att täcka skadefall inom den snabbt växande u-garantigivningen
ligger kvar på biståndsanslagen. Jag föreslår därför i samråd med chefen för
budgetdepartementet att risktäckningen för eventueUa definitiva skadefall i
stället läggs på sextonde huvudtiteln Oförutsedda utgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14
Samarbete på industriområdet 14.1 AUmänna frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
tUl Industrialisering är ett av de u-landskrav som fått starkast genomslagskraft
i de senaste årens debatt om en ny ekonomisk världsordning. Flertalet av u-landskraven
på industriområdet återfinns i den s. k. Lima-deklarationen som antogs vid UNIDQ:s
andra generalkonferens år 1975. Målet för i- och u-ländernas gemensamma ansträngnmgar
skaU enligt deklarationen vara att u-ländernas andel av världens industrikapacitet
ökar från nuvarande ca 7 % tiU 25 % år 2000, Ett antal, varandra
kompletterande, vägar att nå detta industrialiseringsmål anges i deklarationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökat
finansieUt och tekniskt bistånd till industriutveckling är ett av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvudkraven.
Endast ett mindre antal av de åtgärder som i-länderna i Lima-deklarationen
åtagit sig att genomföra kan emeUertid hänföras tUl det traditioneUa biståndet.
De flesta av de krav som uppställs avser åtgärder inom områdena handels- och
industripolitik. Bland dessa finns krav på ökade investeringar från i-länderna,
på statliga åtgärder i i-länderna för att stimulera import av u-landsprodukter
och på åtgärder för att främja en näringspolitisk anpassning till u-ländernas industri-och
exportbehov. Det utvidgade svenska preferenssystemet och upprättandet av IMPOD
kan ses som svenska svar på sådana u-landskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utanför
biståndsområdet har de statliga åtgärderna för att främja Sveriges industriella
samarbete med u-länderna hlttiUs främst manifesterat sig i
exportkreditnämndens garantiverksamhet. Nämndens garanti-glvnlng avseende
export till u-länder har ökat väsentiigt imder senare år. Denna export består 1
mycket stor utsträckning av leveranser av industriell utrustning och
investeringsvaror eller hela anläggningar där svenska företag ansvarar för
entreprenaden inkl. montage och igångkör-ning samt driftsledning tmder viss tid
efter det att anläggningen tagits i bruk. En betydande del av svensk
exportindustri, både stora och små företag, deltar i detta industrieUa
samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska biståndsinsatsema för att möta u-ländernas krav på industriområdet har
huvudsakligen gjorts inom ramen för det bilaterala UtveckUngssamarbetet.
Industribiståndets andel av de totala bilaterala utbetalningarna har ökat
kraftigt under senare år och uppgick budgetåret 1976/77 tUl 33 % av utbetalningama
genom SIDA jämfört med 2 % budgetåret 1970/71. En stor del av ökningen
förklaras av några få större projekt — i Vietnam och Tanzania.
Industrisamarbete ingår i eller är under beredning inom ramen för samarbetet
med 17 av Sveriges 20 samarbetsländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste åren har efterfrågan på industriellt samarbete delvis ändrat
karaktär. Allt oftare önskas ett aktivt deltagande av svenska företag i
konkreta industriprojekt, såväl i fråga om projektering och uppbyggnad som i
själva driften. Som en del av ett sådant aktivt engagemang begärs i vissa fall
ett svenskt delägarskap i det nya u-landsföre-taget. Syftet har härvid varit
att tillgodogöra sig såväl det tekniska kunnande som den erfarenhet av
administrativa och ekonomiska system vilka tiUsammans är nödvändiga för
förmågan att bygga upp ett modernt industriföretag. Det har emeUertid visat sig
att svenska företag ofta tvekar inför dylika engagemang, vare sig detta
innefattar riskkapitalsatsning eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1977
års industribiståndsutredning (IBU) tUlsattes mot bakgrund av denna förändrade
efterfrågan, vilken även manifesterats i multUaterala sammanhang. I FN-resolutionen
av 1974 om en ny ekonomisk världsordning uttalades sålunda att "industrUänderna
bör, närhelst det är möjligt, stimulera sina företag att på begäran av de
utvecklingsländer som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1977/78.1 saml Nr 135</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>så
önskar delta i investermgsprojekt Inom ramen för respektive länders
utvecklingsplaner och program".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU:s
betänkande utgör tiU sin huvuddel en beskrivning av svenska resurser på industrisamarbetsområdet
och en diskussion av åtgärder som kan vidtas föf att bättre än hittiUs utnyttja
dessa. För att i ökad utsträckning stimulera svenska företag att deha i
industrisamarbetet med u-ländema föreslår utredmngen att en fond för industrieUt
samarbete upprättas. Utredningen presenterar vidare förslag som rör SIDA:s
verksamhet inom industriområdet. Dessa avser dels vidareutveckling av de typer
av industristöd verket redan lämnar, dels former för att effektivare
tillvarata de svenska industriföretagens kunnande och resurser för samarbete
med u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser i det följande behandla Industrlbiståndsutredningens förslag. Som
bakgrund vill jag först redovisa några aUmänna synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att vi anstränger oss för att positivt möta u-ländernas ökade intresse
för samarbete på industriområdet. Det ligger 1 sakens natur att den svenska
kunskap som efterfrågas tUI största delen finns inom närmgsUvet. Vi bör därför
finna former för att bättre ta vara på denna kunskap i vårt samarbete med u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett sådant vidare
samarbete ligger väl 1 linje med kraven i deklarationerna om en ny
internationell ekonomisk ordning. Att u-ländernas behov av Industriell
utveckling bildar utgångspunkten hmdrar Inte att del i samarbetet kan finnas
inslag av ömsesidigt intresse. Om statsmakterna med en relativt begränsad statiig
satsning lyckas stimulera svenska företag att gå in i ett samarbete i u-länder
kan flerfaldigt större resurser mobiliseras från det svenska näringslivet.
Genom att på särskilt sätt inrikta stimulanserna kan vi vidare intressera
svenska företag för industriutveckling i de fattigare u-länder som hlttUls
endast i mindre utsträckning förmått engagera svenska företag i
industrisatsningar. Det blir också möjligt att särskUt främja uppkomsten av
medelstora och mindre industrier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det primära syftet också i
ett vidare industrisamarbete är att bistå u-länderna i deras
utvecklingsansträngningar. Därav följer att u-landets prioriteringar och
utvecklingsplaner skall vara vägledande. För samarbete på industriomfådeit
gäller samma allmänna mål som för biståndet i övrigt. Som SIDA framhåller i
sitt yttrande kan dessa mål mer duekt relateras till utvecklingssamarbetet på
industriområdet och därvid preciseras. Industristödet bör ges en sådan mriktnlng
att det leder tUl ökad sysselsättning i mottagarländema. Det bör i ett längre
perspektiv kunna bidra till ökad såväl ekonomisk som teknologisk
självständighet. Att medverka till minskade inkomstskillnader mellan olika
regioner inom u-länder och till ökad produktion av varor som är av vikt för att
tillfredsställa basbehoven bör också vara en viktig strävan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14.2
SIDA;s verksamhet inom industriområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
har framlagt en rad förslag beträffande SIDA:s framtida verksamhet på
industriområdet. Förslagen avser att stärka SlDA:s förmåga att lämna och
förmedla industribistånd. En viss utbyggnad av SIDA:s kapacitet på området är påkaUad.
Jag anser det angeläget att SIDA på detta område nära samråder med andra
berörda organ, såsom kommerskollegium, statens industriverk och Sveriges
Exportråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka att förstärkningen av SIDA:s kapacitet inte motiveras av
någon önskan att ge industribiståndet en särställning inom svenskt
utvecklingssamarbete. Även detta bistånd skall givetvis anpassas till
mottagarländernas önskemål i enUghet med landprogrammeringens principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterfrågan
på industribistånd är stor och industriutveckling hör tUl de områden där
Sverige har betydande erfarenhet och kunnande att erbjuda. Den omständigheten
att största delen av sakkunskapen finns hos enskilda företag medför
naturligtvis att den inte automatiskt kan disponeras för det offentliga
utvecklingssamarbetet. Samarbete på industriområdet är dessutom särskUt
komplicerat bl, a. därför att förändringar av u-landssamhällen under medverkan
av västerländsk teknologi ofta har stora återverkningar på den rådande sociala
och kultureUa miljön. DärtUl koinmer att det både för givarland och
mottagarland alltid är svårt att förutse de nackdelar som på lång sikt kan vara
förknippade med import av främmande teknologi och organisationssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare tid bar ökad uppmärksamhet riktats på de för u-ländema negativa
följderna av en industrialisering som är helt grandad på i-landsteknologi.
Utredningen anser att frågan om en för mottagarlandet anpassad teknologi bor
uppmärksammas vid alla svenska biståndsinsatser som rör överföring av
industriellt kunnande tUl u-länder. Flertalet remissinstanser tUlstyrker en
ökad satsning på anpassad teknologi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Teknologianpassning är i
första hand en uppgift för u-länderaa själva. Det är de som måste avgöra vUka
krav som skall ställas på den teknologi som importeras. Biståndsmyndighetens
främsta uppgift blir därmed att på begäran bistå mottagarländer med att
utveckla sin kapacitet att värdera, motta och anpassa den teknologi som skall
importeras. Samtidigt bör stöd också kunna lämnas tUl forsknings- och
utvecklingsarbete i Sverige och i programländer som syftar till att få fram
anpassad teknologi. Sådant stöd bör kunna lämnas såväl till företag och
forskningsinstitutioner i Sverige som tlU u-länder och internationeUa
organisationer och avse utveckling av prototyper, provtlllverkning, testaing
och marknadsundersökningar. Försiktighet bör emellertid iakttas så att inte biståndsmedel
används för uppgifter som normalt får anses falla inom vanlig kommersiell
verksamhet. Även i fortsättningen bör således en leverantör själv ta på sig
kommersiellt motiverade kostnader för erfor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>derlig
teknikanpassning till u-landsmarknaderna. Om det är av allmänt industripolitiskt
intresse att en produkt utvecklas, bör statligt stöd i första hand komma från
styrelsen för teknisk utveckling (STU). Det är endast när framtagnmg eller
anpassning av en produkt är primärt motiverad av ett u-landsintresse som
biståndsmedel bör kunna komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att som biståndsförmedlare kurma spela en konstmktiv roll i fråga om u-landsanpassad
teknologi är det viktigt att SIDA håller sig informerad om UtveckUngen i olika
länder rörande anpassad industriell teknik. SIDA bör vidare skaffa sig överbUck
över arbete som pågår inom svensk forskning och industri för att ta fram en
till u-ländema anpassad industriell teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
förordar imättandet av en samrådsgrupp rörande anpassad industrieU teknologi.
Jag finner det angeläget att SIDA tar fasta på detta förslag och till sig
knyter en grupp med representanter för myndigheter och forskning med
erfarenhet på teknologianpassnlngsområdet. För övrigt vUl jag särskilt imderstryka
vikten av ett nära samarbete i hithörande frågor meUan SIDA, SAREC och STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
flera år tUlbaka lämnar Sverige stöd till småindustriutveckling. IBU
konstaterar att åtskUliga programländer visat stort intresse för samarbete med
Sverige på detta område och räknar med att efterfrågan kommer att öka. Med
tanke på hur viktig småindustrin är för sysselsättningen och en allsidig
utveckling av näringslivet i u-ländema, anser utredningen det angeläget att
SIDA ges kapacitet att vidga stödet till småindustrin i takt med ökande
efterfrågan. Jag delar utredningens syn på bistånd tUl småindustriutveckling
och förutsätter att SIDA fuUföljer sitt arbete på detta område i enlighet med utrednmgens
förslag både i fråga om stöd till Institutioner i programländer och i fråga om
samarbete i olika former med svensk småföretagsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utbildning — främst
yrkesutbildning, teknlkerutbUdning och utbUdning i företagsledning — är
viktiga förutsättaingar för u-ländernas industriella utveckling. Stöd härför,
främst yrkesutbildning, har länge utgjort en viktig del 1 det svenska
utvecklingssamarbetet, och jag finner det angeläget att stor uppmärksamhet
också framgent ägnas detta område. Det bör i första hand ske genom allmänt stöd
för programländernas yrkesutbUdnlngssystem eller för utbUdningsinsatser i
direkt anknytning tUl industriprojekt, inte minst sådana som tiUkommer med
stöd av den fond för IndustrieUt samarbete med u-länder som jag senare kommer
att föreslå. Vidare genomförs en utbUdningsverksamhet i samarbete med mellanstatliga
organisationer såsom ILO, UNIDO och UNCTAD. Denna bör fortsätta. Likaså bör det
finnas fortsatt möjlighet att utnyttja medel som anslås under budgetposten
Bredare samarbete till att underlätta samarbete på utbUdningens område. Med
tanke på de goda förutsättningar många svenska företag har att bedriva ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bildningsverksamhet
inriktad på u-ländcrna och att ta emot praktikanter, bör biståndsmedel också
kunna användas för att finansiera sådan verksamhet främst i den mån den
efterfrågas av länder med vilka Sverige har utvecklingssamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning tUl utrednmgens förslag har jag tidigare framhåUit SI-DA:s roll när
det gäller att förmedla bistånd tUl mottagarländer som önskar stärka sin
kapacitet att välja och anpassa teknik. Mottagarländema kan emellertid också
behöva förstärkning av sin kapacitet att förhandla med utländska företag, bl.
a. om teknologival. Även om det såsom utredningen framhåller, kan vara
lämpligast att SIDA inte direkt deltar i sådana förhandlingar, bör SIDA se som
en av sma uppgifter att på oUka sätt medverka tiU att behövlig
förhandlingskompetens kan ställas tUl u-landets förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Expertrekrytermg
från näringslivet erbjuder särskilda problem. Utredningen har redovisat de
omständigheter som försvårar expertrekryteringen inom industriområdet.
Åtskilliga av dessa omständigheter föreUgger vid aU expertrekrytering för u-landstjänst,
men vissa är i särskilt hög grad tiUämpliga på personal från industrin. Detta
gäller särskilt den begränsade möjligheten tUl tjänstiedighet, i synnerhet för
personal i ledande StäUning. Höga löneanspråk och svårigheter med
meritvärdering är andra faktorer som försvårar rekrytering av personal från
Industrin. Följden blir ofta att man söker andra lösningar än att rekrytera
experter. Man köper t. ex. ett företags tjänster i stäUet för att rekrytera
experter från det. I andra fall tvingas de offentiiga myndighetema konstatera
att de inte kan tUlhandahåUa de tjänster som önskas. I stäUet kanske man
hänvisar till samarbete med enskilda företag. Det är emeUertid angeläget att i
linje med utredningens förslag söka förbättra förutsättningarna för
expertrekrytering från industrin. Inom ramen för det samarbete mellan staten
och näringslivet som föreslås i denna proposition för att öka Sveriges stöd tUl
u-ländernas industrialisering, vore det därför önskvärt att man på ledande håll
inom industrin och dess organisationer vidtog åtgärder för att underiätta
rekryteringen av personal från näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TiU områden som IBU framhåUer
som särskilt viktiga hör också stöd till marknadsföring på exportmarknader.
Marknadsföring, såväl på ett u-lands egen marknad som för export, är
naturligtvis ett angeläget inslag i en ökad industrisatsning. Att man från
svensk sida, som utredningen föreslår, härvidlag främst bör koncentrera sig på
u-landets export förklaras av de bättre möjligheter som vi torde ha att lämna
sådant bistånd. Utredningen förordar bl. a. fortsatt stöd tUl UNCTAD/ GATT:s
International Trade Centre (ITC). IMPOD:s arbete för att underlätta för u-ländema
att marknadsföra sina produkter i Sverige föreslås också successivt förstärkas.
SärskUda åtgärder förordas till stöd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
programländernas exportansträngnmgar. Jag delar utredningens syn på dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBU
förordar ett närmare samarbete mellan SIDA och svenskt näringsliv som ett led
i den ökade satsningen på industrialiseringsstöd tiU u-länderna. Ett sådant
samarbete är naturiiglvis en förutsättning för att näringslivets kunnande i
ökad utsträckning skall engageras i Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna.
Bl. a. bör samarbetet och informationsutbytet meUan Industriförbundet, handelskamraraa,
Exportrådet och SIDA kunna utvecklas ytterligare. Liksom IBU vUl jag dock peka
på den viktiga roll den av utredningen föreslagna fonden för industriellt
samarbete med u-länder kommer att ha i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
arbetsuppgifter för SIDA som här nämnts samt de resursinventeringar och
utredningar som dämtöver kan behövas ställer betydande anspråk på SIDA:s
kapacitet. Jag vUl föreslå att tre tjänster nu tiUförs SIDA. Erfarenhet från
eller ingående kunskaper om näringslivet är önskvärda hos innehavarna av de nya
tjänsterna. Behovet av eventuell ytterligare förstärkning får prövas i den
proposition som tar ställning till BPU:s förslag rörande SIDA:s organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.3
Fonden för industrieUt samarbete med u-länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har såväl svenska programländer som u-ländema kollektivt framfört
önskemål om former av industirieUt samarbete som ligger utanför SIDA:s
ansvarsområde. Som exempel kan nämnas att man ofta i bilaterala förhandlingar
utbett sig ett mer direkt samarbete med svenska företag för satsning av
riskkapital, driftslednmg m, m. U-ländema och även svenska företag har därvid
ej sällan framhåUit att de gärna ser en svensk statlig medverkan som garanti
för samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
små och medelstora företag ställer sig ofta tveksamma till investeringar i
fattiga u-länder, bl. a. därför att riskerna och svårigheterna bedöms som väsentUgt
större än för andra investeringar. Inom ramen för vårt industrisamarbete med u-länderna
är det angeläget att medverka tiU att reducera dessa hmder för investeringar i u-länder
och därigenom öka benägenheten att mvestera i dem. Detta kan bl. a. ske genom
att en fond inrättas som fmansiellt kan medverka tiU att företag tiUkommer i u-länderna
i samarbete med svenska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser alltså att en särskild.fond för industrieUt samarbete med u-länder bör
inrättas. En utvärdering av verksamheten bör göras så snart tillräcklig
erfarenhet vunnits. De övergripande målen för den svenska biståndspolitiken bör
vara utgångspunkt för fondens utformning och verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fondens
uppgifter och verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondens
huvuduppgift skall vara att främja tillkomst och utveckling av tillverkande
företag i u-länderna i enlighet med dessa länders planer och prioriteringar.
Detta kan ske genom överföring av kapital och kunnande från svensk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör ha en viss förmedlande fimktion. Den kan i u-länder informera om
möjligheter till samarbete i utvecklingssyfte med svenska företag och om de
tjänster som dessa företag kan erbjuda. Omvänt kan fonden informera svenska
företag om tillfällen till industriellt samarbete i u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör vidare, för att främja uppkomsten av företag i enlighet med u-ländernas
önskemål, medverka tUl att förinvesteringsstudier genomföres. Detta kan ske
genom uppdrag tiU svenska konsultbolag och andra företag. Sveriges Exportråd
kan Idag täcka 50 % av ett företags självkostnader för en förstudie tUl ett
projekt i ett u-land. Om studien leder till att företaget genomför projektet,
skall företaget återbetala detta bidrag. Samma regel för
återbetalningsskyldighet bör gälla de förinvesteringsstudier som fonden
finansierar och som genomförs av svenskt företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fonden bör finansiellt
kunna medverka i samägda företag, s. k. joint . ventures, tUlsammans med u-landspartner
och svenskt företag. Fonden bör därvid kunna ställa kapital tUl förfogande i
form av aktier och lång- : fristiga lån. Därutöver bör fonden kunnaställarantier
förjipplåmng ', som görs av ett eller flera av de sainyeiknde företagen.
Förslag om ; sådan samverkan kan komma från myndigheter eUer företag i u-länder,
liksom från svenska företag eller myndigheter. Det lokala företaget bör
givetvis arbeta på de kommersiella viUkor som gäller i vederbörande u-land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör kunna samarbeta med statlig, privat eller kooperativ partner såväl i
Sverige som 1 u-land. Samarbete bör även kunna äga rum med konsultföretag.
Fonden bör normalt ej stäUa kapital till förfogande för ett projekt med mindre
den svenska partnern satsar medel i form av aktiekapital eller långfristiga
krediter. Fonden bör även ha möjUghet att engagera sig i sådana kooperativa
företag eller sådana småindustri-projekt i u-länderna för vUka utländskt delägarskap
kan vara uteslutet av formella eller praktiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
IBU föreslår bör ett mål för fonden vara att överlåta sitt engagemang på u-landspartnern
när fondens medverkan inte längre behövs. Fonden bör även, där u-landet så
önskar, på annat sätt söka underlätta att det svenska engagemanget övergår i
inhemska händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
skall ej engageras i projekt som Inger utrikespolitiska betänkligheter eller
kan bedömas få negativa verkningar av någon betydelse för sysselsättning i Sverige.
Fondstyrelsens sammansättning bör vara en tUlfredsstäUande garanti för att så
ej sker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fondens
verksamhet skulle underlättas om en utvidgning och reform av investeringsgarantisystemet
genomfördes i den riktning som 1971 års Industribiståndsutredning föreslog. Som
1977 års industribiståndsutredning påpekar, kan Investeringsgarantl och insats
av fonden många gånger komma i fråga för samma projekt. Regeringen får
tillfälle att i annat sammanhang återkomma till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fondens
ställning och kapitalförsörjning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att fonden får formen av en självständig stiftelse till vilken staten
ensam tillskjuter kapitalet. Några remissinstanser har förordat
aktiebolagsformen. Jag anser emeUertid att avgörande olägenheter är
förknippade med denna form, främst den förväntan om kapitalavkastning som
normalt knyts till denna organisationsform. Fonden bör arbeta utan vinstsyfte.
Jag finner därför att fonden bör inrättas som en stiftelse med staten som
huvudman och med ställning som_sj,äl,v-ständig_|undi,§jgerson. Härigenom kan
den agera som partner i joint ventures samt också uppträdaj eget_ namn på_kapjtalmarlmaderna.JEaQ
4£2.,.börsi,hmda,få,öiligh kapjtalv,m.o.!i.sxM&Äd?v,,,hQgs,tJre,,.,gångex.-deU„vid.,varj
beloppet i grundfonden. Förutom..låa.och aktieteckning förutses-fon-den, som
jag nämnt, kunnaällagarantier för iipplånirig_ som görs ay ett eller flera av
de samyerkande företagen, Jag förutsätter att även sådan garantigivning skaU ryinmasinom
den angivna totalramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länderval</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare anfört bör de övergripande målen för den svenska biståndspolitiken
vara vägledande för utformningen av verksamheten. Detta synsätt måste ha
konsekvenser för frågan i vUka länder projekt kan bli aktuella. Företräde bör
ges projekt i de länder med vilka Sverige redan bedriver ett långsiktigt
utvecklingssamarbete. Utredningen konstaterar att med de relativt rika u-länderna,
t. ex. i Latinamerika och Främre Orienten, har industriellt samarbete kunnat
etableras utan speciella stödåtgärder. I likhet med utredningen finner jag det
därför naturligt att fondens verksamhet inte inriktas på sådana u-länder. I
den mån verksamhet med fondens medverkan kommer att bedrivas i länder utanför
programlandskretsen, skall endast sådana komma i fråga vars
utvecklingsplanering är förenlig med målsättningen för svensk biståndspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kriterier
för insatser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör stödja projekt som främjar en industriell utveckling vilken ligger i linje
med de bistånds- och utveckUngspolitiska mål som angivits tidigare. Fonden
skall således satsa på uppkomsten av tillverkande</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>?</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1911fl8:135</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företag
som bedöms ha en positiv utvecklingseffekt i landet. Särskild vikt skall läggas
vid sysselsättaingsaspekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
dessa ramar bör en rad olika typer av projekt vara tänkbara, från rent exportinriktad
verksamhet som kan ge mottagaren välbehövlig utländsk valuta till produktion av
varor som är av direkt betydelse för att tillfredsställa basbehov hos befolkningen.
Fonden bör normalt endast ge stöd till projekt som ger rimlig avkastning på
kapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör koncentrera sina insatser tiU projekt av medelstort eller mindre omfång.
För uppbyggnaden av större industriprojekt kan de begränsade tillskott som
fonden kan stå för knappast spela någon väsentUg roll. Självklart faller
projekt inom agroindustri och skogsindustri inom fondens verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fondens
grundkapital, styrelse och administration</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan anförts bör staten ensam tillskjuta fondens grundkapital. Då fonden skall
vägledas av de övergripande målen för biståndspolitiken anser jag det rimUgt
att biståndsmedel tas i anspråk för finansiering av grundkapitalet under
uppbyggnadsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
fondens totala kapital genom upplåning kan väntas flerfaldigt överstiga gnmdkapitalet
kommer emellertid övervägande delen av de resurser som kanaUseras av fonden tUl
u-länderna att vara icke-be-ståndsfinansierade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör ledas av en styrelse som utses av regeringen. I styrelsen bör ingå en representant
från vardera SIDA, utrikes-, industri- och handelsdepartementen samt fem
personer med erfarenhet från u-landsverksamhet, industri, bankväsende,
kooperation och facklig verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
bör ha en begränsad personalstyrka. Denna bör ha u-landserfarenhet och
erfarenhet från industrieU verksamhet. Därutöver bör fonden kunna knyta till
sig konsulter för kortare tidsperioder och för sin kunskapsbas kunna repliera
på statliga myndigheter. Fonden bör kunna utnyttja sig av beskickningarna i.sina
kontakter med berörda u-länder och därmed samtidigt, i fråga om
programländerna, få tiUgång till biståndskontorens tjänster. Jag beräknar
medelsbehovet för löner, resor och andra administrativa omkostnader, däri
inberäknat konsultarvoden, till 2 milj. kr. för budgetåret 1978/79,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fondens
storlek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studier
av andra länders utvecklingsbolag ger vid handen att såväl antalet insatser
per år som insatsernas storlek hittlUs varit ganska begränsade. Jag föreslår
att fonden enligt utredningens förslag ges ett grundkapital om högst 100 mUj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1978/79 beräknar jag ett belopp uppgående tiU 35 milj. kr. för en
första inbetalning tUl fondens grundkapital.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>122</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15
Resultatvärdering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målen
för svenskt utvecklingssamarbete är att bidra tUl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>resurstillväxt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ekonomisk och social utjänming</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ekonomisk självständighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>demokratisk samhällsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härav
följer också vad som är resultatvärderingens övergripande uppgift. Den skall
bedöma i vad mån svenskt bistånd bidrar tUl att uppfylla dessa mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dessa bedömningar behövs ett omfattande och mångsidigt material om
utvecklingen i de länder Sverige samarbetar med. Viktiga bidrag kan, som BPU
anför, lämnas av ambassadernas rapportering och de landanalyser som SIDA gör,
liksom av det material som fortiöpande utarbetas som ett led i planeringen av
samarbetet. Genom de rutiner som tUlämpas för landprogrammeringen får SIDA ooh
därefter regeringen regelbundet underlag för en bedömning av vårt samarbete
med enskilda länder och vårt bistånds möjlighet att bidra till en utveckling
som stämmer överens med målen för Sveriges utvecklingssamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighetema
tiU en mera detaljerad bedömning av effekten av svenska biståndsinsatser
begränsas naturUgtvis av utvecklingssamarbetets karaktär. Värdet och effekten
av importstöd och annat planstöd kan normalt prövas endast som ett led i en
allmän bedömning av ett lands utvecklingsansträngningar. När det gäUer stöd
till projekt eller program får man komma ihåg att det svenska bidraget bara
utgör en del av de resurser som ingår i verksamheten. Dessutom är det u-landets
regering som har huvudansvaret för verkstälUgheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund ansluter jag mig tlU BPU:s syn på resultatvär-derlngsarbetet och
viU särskUt peka på de tre huvudmålsättningar som utredningen och SIDA angett
för resultatvärderlngsarbetet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att bidra till effektivare utvecklmgsarbete i u-lEnderna
genom att stödja dessas egen planering, uppföljning, resultatvärdering och angränsande
verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att bidra till effektivare bistånd genom SIDA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att bidra till förbättrad kunskap hos allmänhet och
statsmakter om utvecklingen i u-länderna, de långsiktiga effektema av
utvecklingssamarbetet samt biståndets effektivitet och resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det mottagarinriktade synsätt som under senare år präglat det svenska biståndet
är det naturligt att också huvudansvaret för resultat-värderingen Ugger hos
mottagarlandets myndigheter. Det är dessa myndigheter som i första hand
behöver en redovisning och värdering av resultaten och som har att fatta
beslut om den fortsatta verksamheten. Detta har också under de senaste åren
framhållits av statsmaktema samt av SIDA och RRV. Resultatvärderingens
viktigaste uppgift är så-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ledes
att bidra till effektivare utvecklingsarbete 1 u-ländema genom att stödja
ländernas egen planering, uppföljning och angränsande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
hindrar inte att verksamheten även innefattar en bedömning av SIDA:s egen roll
i biståndssamarbetet. SIDA har det operativa ansvaret för hur den större delen
av de svenska biståndsmedlen används. Som utredningen påpekar gör en
systematiserad datainsamling det lättare för SIDA att tUlse att verksamheten
bedrivs på ett effektivt sätt. Samtidigt ger den underlag för en översiktlig
och meningsfull Information om hur det svenska biståndet används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att diskussionen om resultatvärderingens roll inom det svenska
biståndet främst gällt det bUaterala området. Utredningen föreslår att Sverige
mer aktivt än hittills bör bedöma också hur internationaUa organisationers
biståndsverksamhet stämmer med huvudmålen för det svenska biståndet. En
tredjedel av det svenska biståndet kanaliseras genom sådana organisationer. Jag
instämmer i förslaget och ser häri en viktig uppgift för UD och SIDA gemensamt.
Likaså instämmer jag i utredningens påpekande att ökad uppmärksamhet bör ägnas
utvärderingen av större biståndsprojekt som enskilda organisationer bedriver
med finansiellt stöd från SIDA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>16
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning tUl vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att antaga förslaget till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främ<br>
ja tillkomst och utveckling av tillverkande företag i u-länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>bemyndiga regeringen att medge stiftelsen rätt att ta upp lån eller
utfärda lånegarantier till ett belopp som motsvarar högst tre gånger det vid
varje tidpunkt inbetalade grundbeloppet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>godkänna de principer för ooh den inriktning av svensk u-lands- och
biståndspolitik som jag har föreslagit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>godkärma förslaget att eventuella kostnader för skadefall i samband
med särskilda garantier för export till u-länder (s. k. u-garantier) skall
belasta anslaget oförutsedda utgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att bemyndiga regeringen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5. av
medel som anvisats för detta ändamål på reservationsan<br>
slaget C. 2. Bilateralt utvecklingssamarbete, ta i anspråk<br>
35 000 000 kr. för grundkapital tlU den 1 punkt 1 nämnda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:135</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>124</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stiftelsen
samt högst 2 000 000 kr. för stiftelsens löneutgifter och andra omkostnader
samt 6. av medel som anvisats på reservationsanslaget C. 2. BUateralt
utvecklingssamarbete ta i anspråk högst 1 500 000 kr. för att förstärka
styrelsens för internationell utveckling (SIDA) kapacitet att lämna bistånd på
industriområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>17
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga
innehåll.......................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till Lag om beslutanderätt för stiftelse som har bUdats för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
främja tillkomst och utveckling av tUlverkande företag i u-länder</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>INLEDNING ........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>UTREDNINGAR OCH
REMISSYTTRANDEN ................... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 U-Iandspolitik ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 Volymmålet för svenskt
bistånd............................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Mål och motiv för
biståndet ................................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 Multilaterala frågor .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 Bilaterala frågor............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.1 Landprogrammering
................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>5.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>5.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2 Resultatvärdering
....................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>5.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utrednmgen .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>5.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Resurstyper
i biståndet .............................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
Utredningen ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4........................................................... Projekt-
och programbistånd — om biståndets ändamåls-<br>
blndlnlng.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5 Personalbistånd........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>5.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'>5.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.6 Planeringsmetoder
.................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.7 FinansleringsvUlkor....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.8 Katastrofbistånd
...................................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.9........................................................... Stöd
till befrielserörelser, flyktingar och övriga humani<br>
tära ändamål .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.9.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
191H18:135</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.10............................................................... Slöd
tlU svenska enskilda organisationer </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.10.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>5.10.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.11.............................................................. Multibi-bistånd
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>5.11.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>5.11.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.12.............................................................. Vambistånd
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>5.12.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>5.12.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6 Samarbete med u-länderna
på industriområdet .... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1 AUmänt
.............................................. </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>6.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>6.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2 Överväganden
och förslag beträffande SIDA:s verksamhet</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>6.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'>6.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3.......................................................... Överväganden
och förslag rörande en fond för industrieUt<br>
samarbete med u-länderna........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>6.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'>6.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FÖREDRAGANDEN
............................................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledning ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>U-landspolltlk .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Motiv för biståndspoUtUien................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Mål för biståndspolitiken..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Volymmålet för svenskt bistånd........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samarbete med intemationeUa organisationer ........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samarbete med enskilda länder............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stöd tUl befrielserörelser och annat humanitärt
bistånd </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Katastrofbistånd .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stöd tUl enskUda organisationer.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Biståndsvillkor och skuldlättnad........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kunskapsöverföring och kunskapsutveckUng ........ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upphandling i Sverige och bundet bistånd.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samarbete på industriområdet................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>14.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna frågor ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>14.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>SIDA:s verksamhet inom industriområdet ........ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>14.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fonden för industriellt samarbete med u-länder. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Resultatvärdering ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hemställan .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslut ........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 78022»</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G103135prop_197778__135.pdf6247715pdfom riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m.m.https://data.riksdagen.se/fil/72F02D31-A947-43D0-AA5E-9A281A302B42