2450124G103131977/7813propproppropProposition 1977/78:13PropositionProposition1301977-10-27 00:00:002024-12-27 14:39:592008-06-12 17:30:44om nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G10313/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G10313https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G10313
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1977/78:13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1977/78:13</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>om nytt system för de
statliga sjöfartsavgifterna, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslutad den 27 oktober
1977,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:230.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BO
TURESSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås ett nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna. Förslaget
innebär alt en särskild farledsvamavgift införs för gods som transporteras med
fattyg till och från Sverige. Äv de nuvarande fyravgitterna avskaffas inrikes
och lokal fyravgitt. Den allmänna fyravgiften bibehålls med den nya benämningen
fyravgifi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anmäls i propositionen en reducering av de statliga passageavgif-lerna i Trollhätte
kanal och Södertälje kanal. Kapitalkostnaderna för kanalerna fömtsätts t. v. inle
påverka avgifierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
nytt anslag, Ersäitning till viss kanallrafik, föreslås på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78. Genom detta anslag, som föreslås föras
upp med ett formellt belopp av 1 000 kr., får statens vattenfallsverk ersättning
för de minskade intäkter av kanallrafiken som följer av reduceringen av passageavgifien
i Trollhätte kanal. Ersättningen avräknas mol inkomsterna av de ställiga sjöfartsavgitterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fonden
för Södertälje kanalverk föreslås ingå i Sjöfartsverkets fond och kostnaderna
och intäktema under fonden kommer därmed all föras under anslagel Farleds verksamhel,
exkl. isbrytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nya systemet beräknas bli genomfört den 1 januari 1978,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1977/78. 1 saml. /V/- 13</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>föreskrifter om trafik,
transporter och kommunikationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 1 § lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter
om trafik, transporter och kommunikationer skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bemyndigas att meddela föreskrifter som avses i 8 kap. 3 S regeringsformen, om
föreskrifterna gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>befordran i spårbunden trafik som är avsedd för
allmänheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sådan befordran i vägtrafik som ombesörjes av
järnvägsföretag till komplettering av eller som ersättning för
järnvägsbefordran som avses under 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>säkerheten i spårbunden trafik eller ordningens
upprätthållande i samband med sådan trafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>postbefordran eller telekommunikationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>rätt att driva sjöfart inom Sveriges sjöterritorium
med utländskt fartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>trafikregler eller säkerhetsanordningar för
sjötrafiken inom Sveriges sjöterritorium eller för sjötrafiken med svenska
fartyg, sjöflygplan och svävare utanför Sveriges sjöterritorium,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skeppsmätning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bemyndigas alt med-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen bemyndigas att med<br>
dela föreskrifter om avgifter för</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dela föreskrifter om avgifter för<br>
granskning eller kontroll enligt be-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>granskning eller kontroll enligt be<br>
slämmelse som avses i försia styckei</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stämmelse som avses i första stycket<br>
3. Regeringen bemyndigas också att</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3. Regeringen bemyndigas också alt<br>
beslula föreskrifter om fyravgifter</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>besluta föreskrifter om fyravgifier<br>
och om avgifter för skeppsmätning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>och jarledsvaruavgijier samt om av<br>
gifter för skeppsmätning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:194.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1977-10-27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Turesson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 lade sjöfartsverket fram förslag till
nytt syslem för de statliga sjöfartsavgifterna. Denna del av verkets anslagsframställning
fogades som bilaga till betänkandet (Ds K 1975:8) Säkerhel i faried, avgivet av
den sakkunnige med uppdrag att verkställa översyn av sjöfartsverkets förslag
rörande utvidgad skyldighel att anlita lots m, m,', och ingick i
remissbehandlingen av detta. Yitranden över betänkandet har avgetts av
rikspolisstyrelsen, chefen för marinen, televerket, statens järnvägar,
sjöfartsverket, sjösäkerhetsrådet, generaltullstyrelsen, riksrevisionsverket, slatens
naturvårdsverk, statens vattenfallsverk, länsstyrelserna i Stockholms,
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län, Befraktarrådet, Kusttankers intresseförening.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Lotsdisirikts-befälets förening Lotsförbundet,
Näringslivets trafikdelegation. Ostkustens sjöfartsförening. Rederiföreningen
för mindre fartyg, Sjöassuradörernas förening. Statsanställdas förbund, Statstiänstemannaförbundet,
Svenska hamnförbundel. Svenska kommunförbundet. Svenska k ryssarklubben, Svenska
Petroleum Institutet, Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening,
Sveriges redareförening, Sveriges skeppsklarerare- och skeppsmäklareförening,
Sveriges ångfartygs assurans förening saml Vänerns seglationsförening.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna harbilagt
yttranden från bl. a. kommuner, handelskamrar, förelag och föreningar, </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Sakkunnig hovrättslagmannen Göran
Steen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I* Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 13</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafikpolitiska
utredningen' som efter riksdagens begäran genom tilläggsdirektiv år 1975 fick
i uppdrag alt undersöka transportstödets eventuella konkurrensförskjulande
verkningar mellan land- och sjötransport i väner-området överiämnade ijuni 1977
betänkandet (Ds K 1977:4) Åtgärder för att främja godstrafiken på Vänern och
Mälaren. Yttranden över belänkandel har avgeits av statens järnvägar, statens
vägverk, sjöfartsverket, riksrevisionsverket, arbelsmarknadsslyrelsen, slatens
vattenfallsverk, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands och Kopparbergs län, Befraktarrådet, Centralorganisationen
SACO/SR, Föreningen för inre vallenvägar, LO, Landstingsförbundet,
Näringslivets trafikdelegation. Rederiföreningen för mindre fartyg. Svenska hamnförbundel.
Svenska kommunförbundet, Sveriges redareförening, Sveriges åkeriförbund.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Vänerns hamnförbund, Vänerns seglationsförening
samt 1957 års Vänerkommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
har bilagt yitranden från bl, a, landsting, kommuner och handelskamrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
De statliga sjöfartsavgifterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Nuvarande system för de statliga sjöfartsavgifterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
förslag i prop, 1970:119 godkände riksdagen (SU 1970:143, rskr 1970:347)
allmänna riktlinjer för lolsningsverksamhelen m, m, samt för bestämning av
kostnadsansvar och avgifter för sjöfarten. 1 fråga om lolsningsverksamhelen
innebar beslulel främsl all lidigare långigående lolsavgiftspliki bortföll, Lolsningsavgift
skulle erläggas enbart då lots togs i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
sjöfartens kostnadsansvar undantogs den slalliga isbrytningen. Verksamheien
borde enligl föredraganden betraktas som ell driftbidrag lill sjöfarten främsl
på norriandskusten och kostnaderna också framdeles bestridas av skattemedel. I
övrigt borde kostnaderna för sjöfartsverkels båda program, farledsverksamhel
och fartygsverksamhet, i sin helhet läckas av -fömtom vissa bidrag från Ijärde
och tionde huvudtitlarna - avgifter på sjöfarten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bestämning av kostnadsansvaret för anslagel Fariedsverksamhet, exkl, isbrytning
skildes i proposilionen mellan kostnaderna för genomgående och lokal sjöfart.
Utgångspunkt var därvid vissa definitioner av olika typer av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Ledamöter: direktören Olle Nelander, tillika ordförande,
statssekreteraren Bengt Furbäck, tillika vice ordförande, riksdagsledamoten
Fritz Börjesson, riksdagsledamoten Rolf Clarkson, förbundsordröranden Hans
Ericson, förste ombudsmannen Rune Larson, riksdagsledamoten Cari-Wilhelm Lothigius,
f d, riksdagsledamoten John Magnusson, riksdagsledamoten Sven Mellqvist,
förbundsordföranden Lars-Erik Nicklasson, riksdagsledamoten Hagar Normark.
riksdagsledamoten Arne Persson, riksdagsledamoten Rolf Sellgren och direktören
Sven Östling,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>farleder,
nämligen genomfartsled, lillfartsled och infartsled. Kostnadema för den lokala
sjöfarten avsåg huvudsakligen loisväsendet saml fariedsulmärk-ning och sjömälning
i hamnarnas tillfarts- och infarlsleder. De kunde betraktas som särkostnader
för en hamn eller ett anlal näriiggande hamnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadema
för genomgående sjöfart hänförde sig till - fömtom isbrytningen - havsfyrar, posilionsbeslämningsmedel
saml sjömälning utanför den yttre kustlinjen (lunglrafikkorridorerna).
Kostnaderna var till viss del gemensamma för prakliskl lagel all sjöfart i
Sverige, lill viss del särkostnader för en slörre region, t, ex, norrlandshamnarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som underiag
för förslagen i propositionen låg sjöfartsulredningens betänkande (Slenc, K
1968:9) De statliga sjöfarisavgifterna, Uiredningen hade förordat en
långtgående uppdelning av kostnadsansvaret och anpassat sina förslag lill
taxeuppbyggnad därefter. Propositionen byggde däremot på en fortsatt
avgiftsutjämning såväl mellan fartyg av olika storlek som mellan olika hamnar
och kustavsnitt. Vid riksdagsbehandlingen undersiröks starkt angelägenheten av
en sådan utjämning med hänsyn lill de lokaliserings- och regionalpolitiska
strävandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all bibehålla lotsningsbenägenhelen på en från sjösäkerhelssynpunkl godtagbar
nivå föreslogs i proposilionen en sänkning av lolsningsavgifterna med i
genomsnitt 25 %. 1 ännu högre grad än tidigare fick därigenom kostnaderna för lolsningsverksamhelen
täckas av andra, obligatoriska avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bidra lill all läcka kostnaderna för lokal sjöfart infördes en ny avgifi, lokal
fyravgift, som utformades på samma säll som den sänkta lotsningsav-giften. Avgiftsparametrar
blev således dels fartygets sloriek mätt i nellodräk-tighet, dels ledens längd.
Avgift skulle ulgå vid resor på hamnar i olika avgiftsområden (normall samma
som dåvarande lulldistrikt) i såväl direkl som kombinerad utrikes fart. Genom
att i förväg erlägga tolv avgifter för vissl avgiftsområde befriades dock
fartyget från ytteriigare avgifter för resor på samma avgiftsområde under
halvåret (januari-juni resp, juli-december),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
kostnaderna för genomgående sjöfart ställdes i försia hand allmän fyravgift, i
stort motsvarande tidigare fyr- och båkavgift. Avgiften skulle ulgå för
ankommande resor i direkt utrikes fart med ell enhelligl belopp per registerton
av fartygels netlodräktighet. Avgiftspliklen begränsades till ett visst antal
resor per år. För linjefartyg i s, k. fjärrzonsfart reducerades under vissa
förutsättningar avgiften till hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
resor i inrikes fart mellan olika avgiftsområden infördes en ny avgift, inrikes
fyravgift. Avgiften hade i princip samma konstmktion som den allmänna fyravgiften;
dock utgick avgift enbart för den del av nettodräktig-heten som översteg 400
registerton. Avgiften omfattade också bogserat gods och då beräknad efler
godsels volym. Betalningsskyldigheten ålades vamä-garen i frågaom </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a href="http://bog.se/"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>bog.se</span></a> </span><span
style='font-family:Verdana'>ra t gods varvid som grund för debiteringen fömtsattes
ett deklaralionsförfarande, och i övrigt redaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverkei
fick rätt att beslula om sådana avvikelser från avgiftssystemet-l. ex. i form
av rabalter-som var företagsekonomiskt motiverade för verkei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiftsbestämmelsema
som trädde i krafl den I januari 1971 är iniagna i lolsavgiflskungörelsen
(1970:699, ändrad senast 1976:952) och fyravgifts-kungörelsen (1970:702, ändrad
senast 1977:122),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
principiella uppbyggnaden av sjöfarisavgifterna har inle ändrats sedan år 1971,
Däremoi har avgifterna höjts i olika omgångar. 1 fråga om allmän och inrikes
fyravgift har därtill skett en ökning av anlalel avgiftsplikliga resor. Dessa
uppgår numera lill tolv mol sju år 1971. Avgiftsbeloppet per registerton av netlodräkligheten
har höjts från 2,00 lill 3,50 kr. Den lägsta gränsen för uttag av inrikes fyravgift
är från den I maj 1977 höjd lill I 500 netloregister-ton. Lokal fyravgift har
räknats upp med sammanlagt nära 70 % och loisningsavgiften med i genomsnitt 45 96,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
den I juli 1976 avräknas 6,5 % av fyravgifterna som bidrag lill den av handelsfiotlans
kultur- och fritidsråd (HKF) bedrivna verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
innevarande budgetår beräknas inkomsterna av sjöfarisavgifterna exkl. HKF:s
andel till sammanlagt 140 milj, kr,, varav allmän fyravgift 88, inrikes fyravgift
5, lokal fyravgift 16 och lotsavgifter 31 milj, kr. Som följd av en viss mindre
ökning av trafikvolymen förutsätts de sammanlagda inkomsterna under budgetåret
1978/79 stiga med 7 milj. kr, lill 147 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Sjöfartsverkets förslag till nytt avgiftssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 konstaterade sjöfartsverket all
de avgiftsökningar om genomsnittligt ca 20 % som skett från den I januari 1972 lillsammans
med stegringen av trafikvolymen hade i slort selt gett balans mellan utgifter
och inkomster under anslagel Farledsverksamhel, exkl, isbrytning de fyra
budgetåren 1971/72-1974/75, För budgetåret 1975/ 76 skulle däremoi uppslå ett
underskott i storleksordningen 40 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underskottet
skulle öka ytterligare under budgetåret 1976/77, Sjöfartsverket räknade med en
nettoulgift under anslagel om 166 milj. kr. De allmänna sjöfarisavgifterna
beräknades ge en inkomsl av enbari 120 milj, kr., vilket gav ell underskott i
storleksordningen 45 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underskottet
var hänförligt lill den lokala sjöfarten. Mot en nettoulgift av 106 milj, kr.
stod inkomsier i form av lokala fyravgifter och lotsavgifter otn ca 35 milj,
kr. Jämfört med utgifterna för geriomgående sjöfart, ca 60 milj, kr., skulle däremoi
allmän och inrikes fyravgift ge ell överskott i storleksordningen 25 milj, kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
slora avgifisökningar som även vid en ny uppgång av trafikvolymen krävdes för
all återupprätta balansen mellan utgifter och inkomsier under anslaget gick enligl
sjöfartsverkets bedömning inle - utan allvarliga verkningar för sjöfarten och
sjösäkerheten - all la ul inom ramen för gällande avgiftssystem. En omläggning
av della borde ske. Därvid borde också enligl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>riktlinjerna
i prop. 1970:119 kostnadsansvaret återupprättas för resp, lokal och genomgående
sjöfart.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del föreslagna nya
avgiftssystemet innebar viss ändring av taxeuppbyggnaden för loisningsavgifter
och lokala fyravgifter. 1 syfte all främsl hålla uppe lotsningsbenägenhelen
borde en slörre del av avgiftsbelaslningen läggas på de korta lederna och de slora
fartygen. Vad avsåg avståndslilläggen i taxorna byggde förslaget på en nyupprällad
statistik över kosinads- och produktionsförhållandena inom lolsningsverksamhelen,
som svarar för ca 80 % av kostnaderna för lokal sjöfart. Kostnaderna för lotsningar
fördelade sjöfartsverket mellan avståndsfasta och avståndsberoende kostnader. Till
de senare fann verkei inle skäl all föra annal än loisarnas tid ombord på betiänade
fartyg saml anknyiande insiällelse- och hemresor. Tiden för loisarnas beredskap
jämle hela kostnaden för bastiänslen (utkik, båttjänsl, adminislralion elc) ansåg
verket vara avsiåndsfasl, dvs. oberoende av lolsledernas längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
förden lokala farledsutmärkningen inkl. sjömälning i lill-och infarlsleder
fördelade sjöfartsverkei proportionellt mol lolsledernas längd. Av de lotala
kostnaderna för lokal sjöfart, 64 milj. kr, för budgetåret 1973/74, var enligl
sjöfartsverkets beräkningar enbart ca 12 milj. kr. eller knappa 20 % all hänföra
till avslåndsberoende kostnader. Della innebar, ansåg verkei, alt avståndslilläggen
för lokal fyravgift och lolsningsavgift borde halveras, dvs. för varje avslåndsklass
om fem nautiska mil sänkas från 20 lill 10 % av avgiften i avslåndsklassen, 4-5
nautiska mil. Sjöfartsverket anpassade de föreslagna avgifterna så all de skulle
i genomsnitt ge samma inkomster som de då gällande taxorna, dvs. sainmanlagt ca
37 milj. kr, räknat för budgetåret 1976/77.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erforderliga
ökningar av de befintliga lokala avgifterna, lolsningsavgift och lokal
fyravgift, gick enligt sjöfartsverkets mening svåriigen all förena med farledssäkerheien
och den lotsningsbenägenhel som denna förutsatte. Också de redovisade nya
taxorna tålde bara begränsade ökningar. Vid en ordning med principiell lolsfrihel
fanns en koppling mellan lolsningsavgifterna och de obligatoriska sjöfarisavgifterna.
Sverige hade internationellt selt myckel höga sådana avgifter som följd av
landets decentraliserade hamnväsende och de krav på kostnadstäckning och avgiflsutjämning
som gällde. Del var en naturiig strävan hos redare och befälhavare att hålla
nere den samlade avgiftsbördan, Särskill påtaglig blev denna strävan i lägen
med pressade frakter. Åtgärderna att reducera avgiftsbördan fick gå ut över den
enda inte obligatoriska avgiften, loisningsavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
sjöfartsavgifter för fartyg hade som en parameter fartygens netlodräktighet, Netlodräkligheten
liksom f ö, bruttodräktigheten gav ofta ett dåligt uttryck för fartygens
relativa lastförmåga, vare sig denna mättes i vikt eller volym. Varje mått på
fartygets storlek, i och för sig bra eller dåligt, tog dessutom inte hänsyn
till den del lastförmågan utnyttiades under den akluella resan. Fartyg som
transporterade last i enbart en riktning och framför alll dellastade fartyg
blev hårt avgiftsbelastade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Starka
motiv förelåg för all göra lastens vikl till en avgiftsparameter. I de allmänna
hamnarna utgick avgifter för såväl fartyg som vara, Belalningsan-svarig för den
senare var normall varuägaren. Liksom i fråga om laslageplal-sernas s. k.
grundpenningar borde i princip fartygsavgifterna svara mol hamnens kostnader
fram till kajkanten, inberäknat kajens "förtöj ni ngs värde". Någon
sådan princip hade emellertid inte upprätthållits för de allmänna hamnarnas
del. Vamavgifterna bidrog i många fall till all också läcka hamnarnas kostnader
för infartsleder, hamnbassänger m. m,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverkei föreslog
införandet av en särskild farledsvaruavgift. De betänkligheter som man tidigare
haft mol en statlig varuavgift var främsl att uppbörden skulle bli komplicerad
och därmed dyr. Avgiften hade då fömtsätts debiterad redaren. En exakt
beräkning av varukvantiteten för varje resa blev ofrånkomligen tidsödande, Generaltullstyrelsen
hade därför inte kunnat acceptera en omläggning i fråga om de avgifter som togs
upp av tullverket. En lösning var emellertid all låta hamnarna debitera och la
ut avgiften som tillägg till vamhamnavgiften. Uppburen lilläggsavgift kunde inlevereras
t. ex. kvartalsvis, 1 de fall vamhamnavgifi inle uigick, vilket gällde främsl
de industri- och grossistägda lasiageplatserna, betalades motsvarande avgifter
på grundval av en deklaration av det gods som omsatts under
redovisningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket förutsatte
alt vamavgifien skulle ulgå med samma belopp i utrikes och inrikes fart. Avgift
för inrikes gods skulle betalas i lossningshamnen. Avgiften borde vara
enhetlig, dvs. utgå med samma belopp per ton oavsett vamslag. De speciella krav
på farledsverksamhelen som det fariiga godset, huvudsakligen mineraloljor,
ställde kunde i och för sig motivera en högre avgift för dylikt gods. Då
mineraloljorna - efter raffinering här i landet eller efter omlastning från slörre
fartyg - ofla blev taxerade som såväl utrikes som inrikes gods fimns dock knappasl
tillräcklig anledning lill sådan differentiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skäl
kunde enligt sjöfartsverket åberopas för att låta den nya avgiften innefatta
också passagerare och av passagerarna medförda personbilar. Passagerare avgiftsbelades
emellertid vanligen inle i hamnarna och borde därför åtminstone tills vidare
läggas utanför avgiftssystemet. Medförda personbilar kunde däremoi lämpligen avgiftsbeläggas
och också överförda lastfordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgifterna
för lokal sjöfart beräknade sjöfartsverket till 106 milj, kr. för budgetåret
1976/77. Beloppet borde fördelas så alt 40 % läcktes med lokala fartygsavgifter
och 60 % med vamavgifier. De senare föreslogs debileras vamägarna via hamnarna.
Någon anledning fanns enligt verket inte all belasta redarna med dessa
avgifter. En sådan belastning kunde få vissa svåröverskådliga överväliringseffekler
och skulle som sjöfartsverkei uttalat tidigare föra med sig negativa verkningar
för farledssäkerheten genom kopplingen mellan frivilliga och obligatoriska
avgifter. Del kunde tilläggas att det decentraliserade hamnväsendet väsentligen
var ett varuägareintresse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
motiverade att vamägarna direkl dellog i alt beslrida de höga kostnader som
delta medförde för det statliga farledsväsendei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfarten
på Vänern och på hamnarna i Trollhätte kanal borde inte belastas med farledsvamavgiften.
Huvuddelen av kostnaderna för lokal sjöfart läcktes här genom särskilda
avgifter (kanal- och seglalionsavgifier). Transi-togods borde vidare vara
befriat från varuavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
de befintliga lokala sjöfartsavgifterna borde vamavgifien differentieras efter
infartsledernas längd. Det syntes dock moliveral all tillämpa en ganska grov
differentiering av varuavgifien och sätta avgiftsintervallerna lill tio
nautiska mil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1973
års utrikes och inrikes varuirafik inkl, färjegods men exkl, sjöfarten på Trollhätte
kanal och Vänern, var ca 98 milj. ton. För att uppnå en totalinkomst av ca 60
milj, kr. borde avgiften i avslåndsklassen upp lill 10 nautiska mil få sällas
vid 50 öre per lon. För varje lillkommande 10 nautiska mil borde göras ett lillägg
av 11 öre eller 22 % av grundbeloppet. Baserat på i huvudsak samma avstånd som
gällde för uttag av lokal fyravgift skulle godsvolymen fördela sig på följande säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstånd</span></p>
</td>
<td width=125 colspan=2 valign=top style='width:93.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Godskvaniiieter</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgift i öre</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppbörd</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n, mil</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>milj.</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ton</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>per ton</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>milj, kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-10</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57,7</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28.9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11-20</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20,7</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21-30</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 MO</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13,3</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51-60</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71-80</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,8</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3,6</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>98,0</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
avgiftsområde för vilkel lokal fyravgift beräknades efter 41 nautiska mil hade
förts lill avståndsklassen 31-40 nautiska mil lillsammans med Södertälje,
Stockholms och Uddevalla avgiftsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiftsbeläggning
av överförda fordon och bogserat gods skulle ge ell visst inkomstlillskott.
Därtill borde man kunna räkna med en ökning av trafikvolymen, uppskattningsvis
10 %,jämförtmedår 1973. Inkomsterna budgetåret 1976/77 skulle därmed bli ca 65 milj,
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverkei
fömtsatte all de omlagda taxorna för loisningsavgifter och lokala fyravgifter
räknades upp med 10 % så alt den sammanlagda uppbörden kom upp till 41 milj,
kr. Fariedsvaruavgiften för inrikes gods motiverade all den svårdebilerade
inrikes fyravgiften slopades. Kostnadema för genomgående sjöftm vid den delvis
summariska fördelning som skett skulle hell läckas av den allmänna fyravgiften.
Den beräknades vid oförändrad avgiftsnivå ge ca 80 milj. kr, budgetåret
1976/77, Häremot stod kostnader för genomgående sjöfart om ca 60 milj, kr.
Avgiften kunde sänkas med ca 25 % vilket vid lio avgiftsplikliga resor per år
innebar en avgift av 2,00 kr. per ton netto.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket
tillade alt verket övervägt att utbyta den allmänna fyravgiften mol ett
konstant lillägg till fariedsvaruavgiften vad gällde utrikes gods. Beloppet
skulle då bli ca 60 öre per ton. Då den allmänna fyravgiften saknade
motsvarighet i de flesia sjöfartsländer skulle omläggningen medverka till att
sjöfarten på Sverige kunde drivas på mera likartade villkor i förhållande till grannländerna.
Vidare skulle beroendet av dräktighelen som avgiftsparameter ytterligare
begränsas. Sjöfartsverkei såg del också som en fördel att huvuddelen av sjöfarisavgifterna
direkt belastade vamägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En lill
ett fåtal resor per år begränsad avgiftsplikt utgjorde dock en stimulans för
både redare och varuägare att binda sig för moderna transportuppläggningar med
fartyg hell sysselsatta i trafik pä viss eller vissa svenska hamnar, antingen
det nu gäller färjelrafik eller någon annan typ av kortväga systemtransporter.
Delta påverkade positivt sjöfartens effektivisering och också
farledssäkerheten. Sjöfartsverket förordade därför bibehållande, i varje läll
tills vidare, av en - reducerad - allmän fyravgifi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Remissyttranden över sjiifartsverkets förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av remissinstanserna har inte i och för sig något att erinra mol att den med
fartygen transporterade varumängden införs som en grund för beräkning av de
statliga sjöfartsavgifterna och inle heller att vamavgifien i princip debiteras
varuägaren och uppbörden läggs på hamnarna, Riksrevisionsverket utesluter inte
att betydande fördelar kan stå att vinna med en varuavgift av föreslagen typ.
Kostnadsökningarna nödvändiggör förändringar i nuvarande avgiftssystem.
Sveriges redarejörening delar uppfattningen att nuvarande avgifter inte kan
höjas utan allvarliga konsekvenser. Fartygens dräklighel är inle lämpad alt
ligga som bas för avgiftsberäkningen. Därtill kommer att de internationella
skeppsmätningsbestämmelserna inte lolkas enhelligl av olika länders myndigheler
vilket kan medföra konkurrensnackdelar för svenska fartyg. Kusnankers iniressejörenlng
lill vars yttrande rederiföreningen för mindre fartyg ansluter sig anför
liknande synpunkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsliyels
trajikdelegation anser att del är olämpligt att vamavgifien erläggs av
varuägaren. En debitering av fartygen med hänsyn till deras ianspråkiagande av
farledsanordningar m. m, förefaller lämpligare. Delegationen ser inte förslagel
som en slutlig lösning av frågan hur sjöfartsverket skall uppnå
kostnadstäckning. Några egentliga rationaliseringsvinster uppnås inte heller. Befrakianådet
anser att del föreslagna avgiftssystemet inte ger rationaliseringseffekter med
avseende på kalkylunderlag, avgiftsberäkning och inkassering utan snarare
motsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Generaltullslyrdsen
uttalar att en avgift som åvilar godsets ägare kan komma att bli administrativt
betungande för sjöfartsverket och hamnarna, t. ex. då särskild räkning skall
utställas på var och en av många ägare till gods i ett siyckegodslastat fartyg.
Som alternativ kan övervägas all ålägga fartygets redare eller ägare belalningsskyldighel
för denna avgift, Sveriges skeppskla-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rerare-
och skeppsmäklarejörening avvisar en på gödsel beräknad avgift, I samband med färjelrafik
m, m. är del vanligl alt hamnavgiften för varan debiteras rederiet som täcker
in denna kostnad i sin fraktsätlning. Statens järnvägar betecknar argumentet
att avgiften skulle träffa varuägaren som ovidkommande då självfallel alla
avgifter som primärt belastar redaren måsle bäras av varuägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska hainnjörbundets mening kommer en varuavgift som uppbärs av hamnarna att
av vamägarna betraktas som en ny hamnpålaga även om de influtna medlen
levereras vidare till statsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De huvudsakliga
erinringarna mot avgifisförslagei är av mera principiell karaktär och avser i
första hand frågan till vilken del statens kostnader för farledsverksamheten
bör läckas med avgifter på sjöfarten. Vidare diskuteras hur
kostnadsansvarigheten bör fördelas mellan olika typer av fartyg m. m, med hänsyn
till ianspråktagna tjänster saml hur avgifterna bör avvägas dels för att
upprätthålla konkurrenskraften hos sjöfarten och de svenska hamnarna, dels för
att stimulera till rationalisering av sjöfartsverkets verksamhet och då främsl
loisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
hamnförbundet uttalar i fråga om kravet på kostnadstäckning för
farledsverksamheten att allmänna och samhällsekonomiska skäl syns tala för att
sjöfarten behandlas på samma sätt som järnvägen. Man bör därför avvakta de
förslag som trafikpolitiska utredningen kan komma att framlägga. Till trafikpolitiska
uiredningen hänvisar också bl, a. Näringslivets irafikdelegalion. Svenska kommiinlörhundei,
Sveriges redarejörening och åtskilliga länsslyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statensjärnvägar
konstaterar att varuavgift enligt förslaget skulle komma att utgå för bl. a.
del med färjelederna på Danmark och kontinenten avgående och ankommande godset.
Ingen av dessa leder behöver eller anlitar lots. Avgiften får närmasl fiskal karaklär
och skulle påverka transportsäll och transportvägar. Exempelvis skulle norsk
hamn kunna komma att anlilas i slällel för svensk. För en samhällsekonomisk riklig
resursfördelning fordras en avgiftssätlning som så långt som möjligt är baserad
på kostnadsförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Malmöhus län framhåller all f. n. råder ett något snedvridet konkurrensförhållande
mellan hamnarna i Öresund, Sjöfartsavgifter och lotsavgifter är lägre i de
danska hamnarna. Detta innebär att gods transporteras på färja över Öresund
för alt lastas eller lossas i dansk hamn i stället för i exempelvis Helsingborg
eller Malmö. Länsstyrelsen anser inte dessa hell onödiga farjet ran sporter
förenliga med en i övrigi rationell irafikupplägg-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
komnninförbiindei uttalar att de svenska hamnarnas konkurrenskraft skulle
försämras vid införandet av en vamavgifi jämfört med hamnarna på kontinenten. Riksrevisionsverket
anser att före ett ställningstagande krävs bl, a. ett malerial som belyser
förslagets förväntade konsekvenser för avgiftsbelastningen på transporter av
olika kategorier vad gäller godsslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1*» Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 13</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hamnar,
regioner, fartygstyper etc. Verkei anser att kostnadstäckningskravet på
handelssjöfarten i sig skall ses som i huvudsak grundat på rättviseöverväganden.
Ävgifisbördans fördelning måsle därför anses vara av centralt intresse, även om
avgifisutformningen skulle vara av liten betydelse från effektivitetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Näringslivets trajikdelegation. Svenska hamnjörbundet m. fl. anseratt förslagets
effekter på godstrafiken inte närmare utretts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
hamnförbundel anser att införandet av ett nytt avgiftssystem bör göras beroende
också av de rationaliseringar som kan ske inom lotsväsendet. Betydande
besparingar borde gå att vinna om lotsningen och den lokala farledsverksamheten
fördes över från statlig till regional och lokal regi. En utredning bör ske av
det framtida huvudmannaskapet och t. v. bör därför nuvarande system för de
statliga sjöfartsavgifterna bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om avgiftsbeläggningen av inrikes gods möter erinringar i vissa
remissyttranden. Svenska komnninjdrbundet anför att den inrikes sjöfarten
skulle få sin konkurrenskraft försämrad jämfört med landtransporterna. Näringslivels
trajikdelegation hänvisar också lill risken att gods överförs till landtransportmedlen
med ökad energiåtgång och andra negativa samhälleliga effekter som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Petroleum Institutet utlalar all redan nuvarande syslem med allmän och inrikes
fyravgift innebär en extra belastning av inom landet raffinerade oljeprodukter
på så säll att avgift först uttas av fartyg med last av råolja och därefter
också av fartyg med last av produkter från raffinaderierna. Den föreslagna varuavgifien
skulle ytteriigare skärpa denna dubbla belastning och gynna import av färdiga
produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
länsslyrelsen I Väslernorrlands län skulle de föreslagna avgiftshöjningarna på
bogserat virke Ht inle acceptabla konsekvenser för länel och även för Sverige i
övrigt. Inte heller Ostkustens sjöjärisjörening kan godta förslaget till denna
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förutsatta avståndsdifferentieringen av varuavgifien ifrågasätts av Svenska Petroleum
Inslilutet. Om man i princip eftersträvar att för bensin och eldningsoljor ta ul
samma pris över hela landet bör inte sjöfartsavgifierna motverka en sådan
strävan. Svenska hamnförbundel anser att avslåndsdiffe-reniieringen även om den
är kostnadsmässigt motiverad får en för många hamnar ogynnsam affärspsykologisk
effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Trafikpolitiska utredningens förslag tili åtgärder för att främja godstrafiken
på Vänern och Mälaren</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Utbyggnader, trafikvolym och ekonomi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vänerns
och Mälarens förbindelser med havet har förbättrats de senaste åren. Trollhätte
kanal och Vänern kan från år 1975 trafikeras av fartyg med ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>djupgående
av 5,3 mot tidigare 4,6 m vilket innebär att fartygens maximala lastförmåga för
specialbyggda fartyg ökat från ca 2 500 till 3 500 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För Södertälje kanal,
vilken jämte den inom Stockholms hamn belägna Hammarbyleden binder samman
Mälaren med Östersjön för större fartyg, har det tillåtna djupgåendet ökal från
maximalt 6,0 till 6,8 m. Specialbyggda fartyg kan ta laster om 7 000 ton mol
före utbyggnaden knappast mer än 4 000 ton.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statsverkets kostnader för
utbyggnaderna utgör för Trollhätte kanal 72 milj, kr, och för Södertälje kanal
39 milj, kr. Härtill kan läggas huvuddelen av kostnaden förden specialisbrytare
som anskaffats för vänersjöfarten. Vidare har landsting och kommuner gjort
investeringar i farieder och hamnar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trollhätte kanal förvaltas
av statens vattenfallsverk genom Trollhätte kanalverk. Kanalverkel svarar också
för lotsningen i kanalen. Fariedsul-märkning och lolsning i Vänern ombesörjs av
ett icke statligt organ, Vänerns seglationsstyrelse. Södertälje kana! utgör en
särskild affärsverksfond som förvallas av sjöfartsverket. Verket svarar som en
del av den allmänna slalliga fariedsijänslen för farledsutmärkning och lolsning
i Mälaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
vänerhamnarna, inberäknat hamnarna vid Trollhätte kanal, och mälarhamnarna
nådde sin högsla trafikvolym år 1974 med 4,2 resp. 4,6 milj. ton. Totalt
svarade insjöhamnarna detta år för nära 8 % av det i de svenska hamnarna
omsatta godset. Mineraloljeprodukler, till hell övervägande del transporterade
i inrikes fart, utgjorde det viktigaste vamslagel. För Mälaren svarade dock de
kortväga gruslransporierna lill Stockholm för i stort samma kvantitet som oljeskeppningarna.
Det i utrikes fart lossade godset låg på ungefär samma nivå i väner- och mälarhamnarna
med gipssten, stenkol, metaller och för vänerhamnarna också salt som viktigare vamslag,
1 fråga om exportgods omsatte däremot vänerhamnarna med sin stora
skogsproduktutförsel ungefär den dubbla kvantiteten jämfört med mälarhamnarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna konjunkturförsvagningen har inneburit belydande trafikbortfall de
senaste åren. Även i ell längre perspektiv bedöms trafikutvecklingen betydligt
mera negativt än i samband med utbyggnadsbesluten i början av 1970-talet.
Skälet härför är främst de stagnerande oljetransporterna och de försämrade fömtsättningarna
för skogsprodukt- och cementindustrin. Detta påverkar väsentligt förulsällningarna
all täcka drifts- och kapitalkostnader med avgiftsintäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För båda
kanalförvaltningarna gäller i princip alt de skall vara ekonomiskt självbiirande.
Under en följd av år har det vid då låga oavskrivna anläggningsvärden också
gått all täcka kostnaderna med avgifter. Kanalavgifter uttas enligl särskilda
taxor för fartyg och transporterat gods. Vamavgifterna är värdelarifferade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Trollhätte kanal uttas en förhöjd fartygsavgift för större fartyg. En moisvarande
ordning har sjöfartsverket övervägt för Södertälje kanal. En sådan omläggning
av taxan har dock ännu inte kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
beräknade uppbörden av kanalavgiften år 1977 utgör för Trollhätte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kanal
ca 13 milj, kr. och Södertälje kanal 3 milj. kr,, vilkel belyder en genomsnittlig
avgift per lon gods om i runda lal fyra resp en kr, Trollhätte kanalverk måste
avdela viss del av kanalavgifterna för all läcka underskott i lolsningsverksamhelen.
Inte för någon av de båda kanalerna har avgifterna kunnat avvägas så att de ger
utrymme för att täcka de efter utbyggnaderna starkt ökade kapitalkostnaderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vänerns
seglationsstyrelses verksamhet fömtsätter alt intäkter och kostnader går alt
balansera, Seglationstaxan omfallar fartygs- och varua vgifter, de senare värdelarifferade
på ungefär samma sätt som taxan för Trollhätte kanal. Den för år 1977 beräknade
avgiftsintäkten utgör ca 2,5 milj. kr, Kanalverkel svarar för avgifisuppbörden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Merkostnader för kanal- och insjöfarten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar beräkningar av de tillkommande kostnader i form av avgifter och
förlängd restid som är förbundna med att fartyg anlöper Vänern i stället för
all avsluta resan i väslkuslhamn. Tillkommande avgifter består i huvudsak av lolsnings-,
kanal- och seglationsavgifter lill kanalverkel och Vänerns seglationsstyrelse.
Kanal- och seglalionsavgifterna ulgår efter dels fartygets siorlek mätt i
dödvikt resp. nellodräkiighei, dels den transporterade vammängden, Varuavgifierna
är värdelarifferade och varierar mellan 4,25 och 1,80 kr, per ton av lasten
beroende på varuslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som exempel tar uiredningen
ell fartyg med en dödvikt av I 300 lon (netlodräktighet 310 regislerlon) med
last från hamn vid norra Vänern, Lasten beslår av I 000 lon papper vilkel ingår
i den högsta vamavgiftsklassen. Tillkommande avgifter - vid returresan i
ballast - utgör ca 9,80 kr, per lon av lasten, varav 5,20 kr. faller på kanal-
och seglationsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fartygets mertid jämfört
med anlöp av Göteborg anger utredningen till ett och ett halvt dygn. Kostnaden
härför beräknas lill 9.70 kr, per lon, Mertiden sammanhänger i försia hand med
del förlängda avsiåndel saml slussningar och farlnedsätlningar i kanalen. Efter
korrigering för möjlighetema till returiasl m. m, tar utredningen upp den
sammanlagda merkostnaden till i genomsnitt 16 kr, per ton för sådana varuslag
som omfattas av transportstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen redovisar
också vissa beräkningar för mälarlrafiken, Lolsnings- och lokala fyravgifter
utgår här enligt samma beslämmelser som för hamnarna vid kusten. De framför alll
för Västerås och Köping myckel långa lederna gör emellertid all avgiftsnivån
ligger betydligt högre. Jämfört med Norrköping med en för kuslhamnarna lång
infartsled är avgiftema ungefär dubbelt så höga. Grundas jämförelsen på en hamn
med en relalivi kort infarlsled såsom Gävle ligger avgiftsnivån för mälarhamnarna
ungefär fyra gånger så högl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
av ledens längd bestäms avgifierna av fartygens nettodräktighet. Ju lägre
dräktighet desto högre bliravgifterna räknat per ton av lastförmågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
anlöp av Köping med full last i en riktning blir de sammanlagda avgiftema vid
en last av 1 000 lon 2,70 kr, per lon av lastförmågan. Vid laster om 4 000 och
6 000 ton blir motsvarande siffra 2,00 resp. 1,50 kr, per lon. Som en
ytterligare avgift lillkommer kanalavgiften, Varulaxan för Södertälje kanal är
värdetarifferad. Sjöfartsverket föreslår i ett under oktober 1976 remitterat
förslag till ny kanaltaxa en spännvidd från 65 till 25 öre per ton. Härtill
kommer fartygsa vgifi som enligl verkets laxeförslag i de fall lasten i en riktning
överskrider 3 000 lon skulle öka vid stigande last. För ell fartyg med 4 000
tons last ulgör i den högsla varuavgifisklassen fartygs- och varuavgift sammanlagt
ca 1,30 kr, per godston vid full last i en riktning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Transportstödet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om det statliga, regionalpoliliska transportstödet med tillhörande anvisningar
är intagna i kungörelsen (1973:895 ändrad senast 1975:792).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportstöd
utgår i form av fraklbidrag för järnvägstransport och landsvägstransport i
yrkesmässig trafik om transporten sker lill eller från orl inom det i
kungörelsen angivna stödområdet. Transportsträckan eller, vid kombinerad
järnvägs- och landsvägstransport den sammanlagda transportsträckan kortaste
lämpliga väg, måsle översliga 250 km, för alt bidrag skall ulgå. Vid transport
som gått fram inom finskt eller norskt område får också tillgodoräknas den
utländska transportsträckan. Transportstöd ulgår dock enbari för den del av
transporten som gått fram över svenskt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
delar av stödområdet, för vilka det med hänsyn lill land- och sjöiransportavsiånd
m, m, skeppning av export- och imporlgods över vänerhamn kan vara ell
alternativ ligger inom huvudsakligen Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs län.
Av Älvsborgs län ingår dalslandsdelen i stödområdet. Vad avser Värmlands län omfatiar
stödområdet främst de inre delarna av länel. Endasl i fråga om Säffle kommun
går del fram lill Vänern. Undantagna är sålunda Grums, Kil, Hammarö, Karlstads,
Forshaga, Kristinehamns och Storfors kommuner. Hela Kopparbergs län med
undanlag av de båda sydligaste kommunema ingår i stödområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förde
stödberättigade delarna inom här angivna tre län utgår fraktbidragei, oavsett
transportsträckans längd, lill ell belopp som svarar mol 15 96 av den bidragsgrundande
fraktkostnaden. Vad avser de varuslag som omfattas av iransporlslödet gäller i
fråga om transport från orl inom stödområdet alt transportstöd i princip ulgår
om varan förädlals lill hel- eller halvfabrikat. Undantagna från transportstöd ärbl,
a, rundvirke, pappersved, pappersmassa saml obearbetade varor av jäm och stål
och andra oädla metaller. Härtill kommer från I januari 1978 också vissa grövre
papperssorter, I fråga om transporter lill stödområdet är stödet däremoi
inriktat på råvaror och halvfabrikat som av mottagaren skall förädlas till hel-
och halvfabrikat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>16</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Trafikpolitiska utredningens överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.1
Transportstöd UU vänersjöfarten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafikpolitiska
utredningen redovisar en analys av hur transportstödet har påverkat exportskeppningarna
över vänerhamnarna. Grundmaterialet har erhållits från fraktbidragsnämnden och
avser de godskvaniiieter från Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs län för vilka
år 1974 utgått transportstöd vid transport till utlandet. Undantagna är
exportsändningar till Finland och Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Totalt utgör kvantiteterna
ca 580 000 ton, varav sågade trävaror 200 000 ton, papper och papp 284 000 ton
och övrigt gods 97 000 lon, Äv den lotala godskvantiteten kommer från Älvsborgs
län 44 000 lon, Värmlands län 143 000 ton och Kopparbergs län 394 000 lon.
Järnvägen svarar hell eller huvudsakligen för 88 % av den sammanlagda iransporikvantiielen.
1 fråga om utlaslningshamnarna faller 114 000 ton på den närmast belägna
västkust-hamnen, Uddevalla. Över Göteborg går 164 000 ton och över hamnarna på sträckan
Halmstad -Trelleborg 288 000 lon. Till ostkusthamnarna hänför sig enbart 15 000
ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sin analys utgår uiredningen från de lyper av sjötransportsystem som vänerhamnarna
kan erbjuda. Kanaldimensioner, godsunderlag och geografiskt läge innebär olika
begränsningar. Även efter utbyggnaden kan för kanalen anpassade fartyg inte ta
större laster än ca 2 500 ton av skrymmande gods som papper och sågade
trävaror. Trafikområdet begränsas vanligen till östersjö- och nordsjöområdena
och till fartyg med godshanteringen gmndad på lift on/lift off-meioden. För
transporter med uinyitiande av roll on/roll off-meloden, alltså lastfärjor av
olika slag, är trafikanterna hänvisade lill väslkusthamnarna, främst Göteborg
och de skånska järn vägsfärjehamnarna. Linjetrafiken på transoceana och mera
avlägsna europeiska hamnar är i huvudsak koncentrerad till Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utgående transportstöd kan
i första hand påverka transportuppläggningarna till vänerhamnarnas nackdel i
de fall då dessa är lillgängliga för samma typer av fartyg som används vid utlastning
över västkusthamn. Den hamn som då främst kommer i fråga är med hänsyn lill
landtransportavstånd m.m. Uddevalla. Enligl fraklbidragsnämndens statistik
utlastas över Uddevalla år 1974 ca 114 000 ton stödberättigat gods. Härav
utgjorde inle mindre än 107 000 ton papper från en avlastare i Kopparbergs lan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt utredningens
bedömning bör del bortsett från transportstödet vara ekonomiskt ungefär
likvärdigt att skeppa sistnämnda gods över Uddevalla och över hamn vid norra
Vänern. Lägre järnvägskostnad vid utlastning över vänerhamn svarar i stort mot
tillkommande fartygskostnader jämfört med Uddevalla. Möjligen kan andra
faktorer som sluverikosinader fälla utslag till vänerhamnens fördel. Frågan har
emellertid förlorat sin aktualitet. Efter tillkomsten av ett nytt
transportsystem med insats av slora fartyg skeppas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>godset
numera över ostkusthamn. Vid då aktuella landtransporlavstånd faller
transportstödet bort. Från den I januari 1978 ulgår därtill inle längre transportstöd
för ifrågavarande typ av papper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övrigt
över Uddevalla utlastat transporlstödsberätligat gods utgjorde år 1974 inle mer
än ca 7 000 lon, varav 4 000 lon sågade trävaror till andra EG-länder än
Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av den godsmängd som omfattas av analysen, ca 470 000 av 580 000 lon, utgörs av
sådant gods för vilkel utnyttias andra iransportupp-läggningar än som vänerhamnarna
har kunnat medverka till. Del fördelar sig med 87 000 ton på Danmark, 296 000
ton på andra EG-länder och 86 000 lon på övriga länder. Det senare består
huvudsakligen av transoceant linjegods för vilket vänerhamnarna inle erbjuder
några skeppningslägenheter. För danmarksgodset gynnar de korta avstånden direkla
landtransporter från dörr till dörr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för exporten till andra EG-länder hårde direkta landtransporterna en betydande
andel. Av godset från Värmlands och Kopparbergs län går ca hälften med järnväg
till kontinenten. Över huvud rör det sig enligt utredningen till hell
övervägande del om färjegods, transporterat på järnvägsvagnar, lastbilar eller
på annat sätt som enhetsgods, Äv materialet framgåratt avlastarna är beredda
att förlänga landlransporterna för att kunna utnyttja på fätietrafiken baserade
transportuppläggningar. 1 annat fall skulle Uddevalla ha haft en belydligt
större andel av i försia hand det transportstödsberättigade godset från
Kopparbergs län. Skillnaderna i utgående transportstöd är begränsade.
Utredningen drar den slutsatsen att det normalt inte är transportstödet utan
den transporttekniska utvecklingen med övergång till direkttransport via
tågfärjelinjerna och annan ro/ro-trafik som avgjort befraktarnas val av skeppningsallernativ.
Över huvud har färjetrafiken vuxit starkt under det senasle årtiondet på
bekostnad av mer konventionella sjötransportformer. Transportstödet har snarasl
befäst en av andra skäl vald transportuppläggning. Någon mera omfatiande trafikavledning
från vänerhamnarna kan stödet knappast ha medfört. De kvanliteter del kan röra
sig om uppskattar uiredningen, mol bakgrund av 1974 års kvantiteter och efter
vissa kontakter med avlastare, lill högst något tiotusental lon, främst
trävaror från Värmlands län,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
tillägger emellertid att ett lill vänersjöfarten utvidgat transportstöd kan
medverka till att visst gods, främst sågade trävaror som nu skeppas över hamn
vid norra Vänern, skulle tryggas för vänersjöfarten på längre sikt. Med de
vinster som går att nå vid systematiserade transporter och en koncentration av utlastningen
kan detta påverka hamnvalet också för annat gods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
är medveten om alt åtgärder behövs för att upprätthålla vänersjöfartens
konkurrensförmåga. En utvidgning av transportstödet skulle dock få enbart
begränsade verkningar. Uiredningen anser sig därför inte nu böra förorda en
sådan åtgärd. Frågan om att utvidga transportstödet till att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 13</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omfatta
annal än landtransporter bör övervägas i samband med att stödet enligt
statsmakternas beslut skall ses över under år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.2
Sänkning av passagekostnaderna för väner- och niälarsjöjärten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening bör - som också berörts av riksdagens trafikutskott i
betänkandet 1973:8-de omedelbara åtgärderna föratt främja vänersjöfarten få en
mera generell innebörd och inriklas på de höga passagekostnaderna, dvs. kanal-
och seglalionsavgifterna, Ulredningens förslag fär därmed konsekvenser för
också Södertälje kanal och mälarsjöfar-len.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
hänvisar lill det av statsmakterna år 1970 beslutade systemet för de statliga
sjöfartsavgifterna. Delta präglas av en mycket omfatiande koslnadsutiämning
inom ramen för en, bortsett från den statliga isbrylar-verksamheten, lotal
kostnadstäckning. De speciella avgifterna för de inre vattenvägarna togs
emellertid inle upp år 1970 och kom all lämnas uianför koslnadsutiämningen. Uiredningen
anseratt del finns skäl föratt nu föra in kanal- och insjöfarlen i ell slörre
sammanhang. Nuvarande avgiftsprinciper innebär en stark avgifisbelaslning på
trafiken på hamnarna vid Trollhätte kanal och Vänern, Om än med mindre tyngd
gäller samma förhållande för mälarsjöfarten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
ansluler sig lill statsmakternas uttalanden år 1970 alt vid ulformningen av ett
system för de statliga sjöfarisavgifterna hänsyn måsle las till de regional-
och lokaliseringspoliliska strävandena. Samhällsekonomiska skäl saknas enligt
utredningen för alt göra avsleg från principen av del skälet all en geografisk
del av farledsverksamheten fåll särskilda huvudmän elleralt farledsverksamheten
kräver speciella i och för sig dyrbara anordningar i form av slussar för alt
bemästra nivåskillnader. Kostnaderna är lill sin huvuddel fasta och påverkas alltså
inle av ändringar i trafikvolymen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För den genomgående
trafiken längs kusten är avgiften i form av allmän eller inrikes fyravgift
densamma om fartyget slutar sin resa i väslkuslhamn eller anlöper hamn i
nordligaste Sverige. Mol denna bakgrund finner utredningen skäligt att kanal-
och insjötrafiken inle skall bära högre kostnader för sina leder än hamnarna
vid kusten. 1 stället för kanal- och seglationsavgifter bör det utgå lokala
fyravgifter eller fariedsvaruavgifter för förlängda distanser. Kostnaderna för fariedsanordningarna
bör täckas inom ramen för de statliga sjöfartsavgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
ser den förordade omläggningen närmast som en konsekvens av redan fattade
beslut. Någon trafikavledning från kuslhamnarna lär den inte innebära. Vänerlrafiken
belastas även framdeles med betydande merkostnader i form av loisningsavgifter m.
m. samt tidsfördröjning för fartygen. Härtill kommer den begränsade
fartygsstorleken till följd av slussarnas dimensioner vilka också medför att en
övergång lill ro/ro-lrafik</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>knappasl
är möjlig. Del föreslagna avgiftssysiemet är närmasl alt se som en ålgärd för
all slå vakt om väner- och kanalsjöfarlens nuvarande trafikunderlag. De belydande
investeringar som lagls ned de senaste åren bör la nyttiggöras. Utvecklingen av
näringslivet inom norra delen av vänerområdel ger därtill motiv för att inte
ytterligare begränsa sysselsättningsmöjligheterna inom detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser all moisvarande synpunkler åtminsione delvis kan läggas också på
Södertälje kanal och niälarsjöjärten. Genom all avgiftsomläggningen får
omfatta också denna skapas ell enhetligt syslem för de slalliga sjöfarisavgifterna
och sjöfarten på de inre vattenvägarna främjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förutsätter att omläggningen av avgiftssystemet skall ske inom ett tills vidare
bibehållet kostnadsansvar för farledsverksamhelen i dess helhet. Denna har
under senare år kommii all visa betydande underskoll. En inkomstförstärkning
krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det har inte varit
trafikpolitiska ulredningens uppgifl all mera i delalj gå in på ulformningen av
de statliga sjöfarisavgifterna inkl, del förslag om en farledsvaruavgift som
redovisats av sjöfartsverkei. En sådan avgifi finner dock utredningen av olika
skäl lämplig. Med nuvarande avgiftssystem och avgiftsnivåer räknar uiredningen
med all för vänersjöfartens del avgiftsned-sättningarna skulle ligga vid i
medeltal tre kr. per ton gods. Utredningen förutsätter därvid att lokal
fyravgift skall utgå i kanallrafik också för inrikes gods,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om Södertälje kanal hänför sig avgifislindringarna huvudsakligen lill del
utrikes godset. I medeltal skulle avgiftsnedsällningarna för detta gods ligga i
storleksordningen en kr, per ton gods,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de kostnader för kanalerna m. m, som utredningen föreslår framdeles skall
läckas av de allmänna sjöfarisavgifterna ingår inte kapitalkostnaderna för de
under de senaste åren genomförda utbyggnaderna. Med hänsyn till trafikutveckling
m, m, har dessa kostnader ännu inle föranlett några laxeökningar. Statens vatlenfallsverk
har hemställt all få skriva bort kapitalkostnaderna för Trollhätte kanal.
Enligt ulredningens mening lorde i del konkurrensläge som vänerlrafiken
befinner sig inie finnas praktiska möjligheler alt av kanalsjöfarlen la ul den
högre avgift som behövs för alt täcka kapitalkostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitalkostnaderna
för utbyggnad av Södertälje kanal bör inte heller belasta mälarlrafikanlerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5.
Remissyttranden över trafikpolitiska utredningens betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av remissinsianserna tillstyrker avgiftslälinader för inlands-sjöfarten genom
alt kust- och insjöhamnar jämställs i avgiftshänseende. Olika uppfattningar
råder dock om en sådan utiämning skall ske inom ramen för de allmänna sjöfarisavgifterna
eller bestridas med skallemedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Laiidstingsjörbundet
betonar angelägenheten av all trafikpolitiken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utformas
mot bakgrunden av övergripande regionalpoliliska mål. Del är därvid viktigt alt
minska de kostnadsmässiga olägenheier som följer med långa transportavstånd.
Åtgärder inom transportområdet bör vidtas som främjar en bättre jämvikt i näringsgeografiskt
avseende mellan landels olika delar samt ell effeklivi uinyitiande av landels
resurser. Detta medverkar i sin lur lill att skapa ökad jämlikhet i ekonomiskt
och socialt hänseende mellan människor i olika regioner, Näringslivsulvecklingen
inom stora delar av väner- och mälarhamnarnas omland ger regionalpolitiska
motiv för att sjöfarten på dessa hamnar inte skall behöva bära högre kostnader
för länga lill- och infarlsleder än hamnarna vid kusten. Alt slopa de särskilda
kanal-och seglalionsavgifterna ligger i linje med den långigående koslnadsutiämning
inom farledsväsendet som redan tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kommunjörbundei ullalar att sjöfarten på Vänern och Mälaren spelar en betydande
roll för näringslivet i berörda delar av Mellansverige och då framför alll för
basnäringarna skogsbmk och järnhantering. Del är därför ett slarkl regionalpolitiskt
iniresse att sjöfarten kan upprätthållas på de akluella insjöhamnarna och även
utvecklas vidare. Belydande investeringar har de senasle åren skett i hamnar
och farleder, Della kapital bör utnyttjas på ett samhällsekonomiskt rikligt säll.
Sjöfarten är dessutom ett ur energisynpunkt myckel fördelaktigt iransporiallernaliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
erinrar om att de områden som främsl berörs av ulredningens förslag tillhör
Älvsborgs och Värmlands län, I båda dessa län pågår belydande strukturella
omvandlingar av näringslivet med åtföljande problem på arbetsmarknaden. För att
motverka hotande störningar i sysselsättningen får man under de närmaste åren
räkna med stora behov av arbetsmarknadspolitiska och regionalpoliliska
åtgärder. Det är därför angeläget att undvika sådana ytterligare omställningar
som kan orsakas av den offentliga avgiftssättningen för insjötrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmtands
län uttalar att vänersjöfarten är av utomordentligt stor betydelse för
näringslivet i vänerlänen och en av de avgörande faktorerna för nuvarande
näringslivs- och befolkningsstruktur. Detta har också uppmärksammats av
statsmakterna och kommii lill uttryck i en utbyggnad av kanalen och i
anskaffning av en isbrytare som möjliggör åretmntsjöfart. Tillsammans med
kommunala och privata följdinvesteringar har det skapats förutsättningar för en
på sikt bestående sjöfart. Den godsökning som förväntats har emellertid
uteblivit, 1 stället har godsvolymen minskat och ligger långl under
prognoserna,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vatieiifallsverkei uttalar
all om kanallrafiken stimuleras som del i ett regionalpolitiskt program innebär
detta ingen motsättning till verkels egen förelagsekonomiska inrikining av kanalrörelsen.
Del under senare år alltmer försämrade ekonomiska resultatet för
kanalverksamheten har allvariigt oroat verket. Både drift- och kapitalkostnader
har ökal kraftigt och irafikuiveckllngen har inte varit lillräcklig för att
med intäkter kompensera de ökade kostnaderna. Den i samband med utbyggnaden av
kanalen förväntade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>trafikökningen
har nästan hell uteblivit. Inte ens de rena driftkostnaderna läcks för
närvarande av trafikiniäkierna. Trots gjorda rationaliseringsinsatser har
successiva laxehöjningar måst vidiagas. En ylieriigare sådan är akluell från
årsskiftet. Denna får dock ses som temporär att gälla intill ändrade regler för
kostnadstäckningen har genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läns.styrelsen
I Alvsborgs län betonar viklen av en rationell avgiflspoliiik för transporterna
på Trollhätte kanal och Vänern. Avgifterna bör utformas med hänsyn lill främsl
de samhällsekonomiska kostnaderna, Ulnytljandegraden hos gjorda investeringar
är för närvarande låg. En ökad vänersjöfart skulle medföra besparingar inom
landsvägstransporterna i form av minskade olyckor och miljöstörningar, minskat vägslilage
och vägbyggnadsbehov saml reducerad trängsel, Avgiftssätiningen är ell mera
flexibelt trafikpolitiskt medel än iransporlslödet samiidigi som del senare endasl
avser begränsade varugrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län underslryker viklen av all de slora invesleringarsom skell i
Södertälje kanal och Mälar-leden verkligen uinyttjas eftersom syftel med dessa
är alt minska långa landsvägstransporter och ge industrin en förbättrad
transportservice,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser all ell system med anslag för all läcka kanalkoslnader m. m. kan innebära
fördyringar av driften. I stället bör avgiften fortfarande ulgå men avräknas
mot de allmänna sjöfarisavgifterna, Della skulle ulgöra en stimulans för
personalen att driva verksamheien så ekonomiskt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lönsstyrelsen
i Siockholms län liksom Svenska kominunjörbundet m. fi. anser att en avveckling
av kanalavgifterna också bör omfatta Hammarbyleden. Norrköpings kommun vars
yttrande bifogals av länsstyrelsen i Östergötlands län anser alt
investeringarna i Lindökanalen är av samma typ som investeringarna i Trollhätte
kanal och Södertälje kanal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a, TCO anser att i ett slulligt ställningslagande bör ingå också avgifterna för
fritidsbåtar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de remissmyndigheter som förordar en skattefinansiering hör bl. a. Svenska konimunförbundet,
Sveriges redarejörening och TCO. Kommunförbundet erinrar om all isbrytningen
har setts som ett viktigt regionalpolitiskt stöd till Norriand och vänerområdel.
Staten har av denna anledning tagit på sig kostnaderna. Förbundet anser alt ett
liknande betraktelsesätt bör kunna läggas på kanal- och insjöfarlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels
trajikdelegation och Befraktarrådet anserdet inle lillfredsslällande alt som
för närvarande två olika avgiftssystem tillämpas för sjöfarten i Sverige, dvs.
dels ett strikt kosinadsläckande syslem med särskilda kanal-och seglationsavgifter
för Väner- och Mälarlrafiken dels ett kostnadsuljäm-nande system för övriga
farleder. En omläggning lar dock inte innebära en koslnadsutiämning som uiredningen
föreslagit ulan underskollen bör finansieras över den allmänna budgeten, Della
bör gälla som allmän princip. Andra regioners näringsliv och irafiksiarka
farleder bör inle bära kostnaderna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
sådana trafiksvaga leder som är önskvärda av regional- och lokaliseringspoliliska
skäl eller av energi- och miljöhänsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liknande synpunkler anförs
av Svenska åkeiiförbundei. Också sjöfartsverket och Svenska hamnförbundel
anser all ell siöd lill inlandssjöfarten bör vara beroende av skallemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sjöjdrisverket anser all uiredningen
inle lillfredsslällande har belysl den skäliga storleken av ell stöd lill
kanal- och insjöfarlen och hur del nu föreslagna slödel kan vänlas påverka
konkurrenssituationen mellan de olika irafikmedlen. Verkei ifrågasätter om det
är möjligt att med de löne- och prisstegringar som har skell de senaste åren hålla
fast vid 1970 års koslnadsläckningsprinciper för farledsverksamhelen.
Omfördelningen mellan irafiksiarka och irafiksvaga områden kan leda lill inte
önskvärda konsekvenser och försvaga sjöfartens möjligheter att konkurrera med
andra irafikmedel och trafiksystem. All ytterligare öka belastningen på slörre
delen av sjöfarten på Sverige och samiidigi skärpa kostnadsutjämningen anser sjöfartsverket
oriktigt. Stödet lill kanal- och insjöfarlen bör liksom stödet lill isbrytningen
och landlransponmedlen finansieras med skattemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska haninförbundei utlalar
all koslnadsutiämningen mellan västkust och ostkust saml mellan irafiksiarka
och Irafiksvaga farleder med åren har blivit avseväri slörre än som förutsattes
år 1970, Trafikpolitiska ulredningens förslag innebär all ytteriigare en utiämningsfaktor
införs i del statliga sjöfarisavgifissystemei. Varken från kapital-eller
drifts-och underhållssyn-punki gärdet dock att jämställa en konsibyggd
slusskanal och en naturlig, om än utprickad kustfarled. Förslaget innebär
därför ett grundskott mol del principielli kostnadsanpassade avgiftssystem som
nu gäller och därmed även indirekl mol den gällande hamnpoliiiken. Om stöd
skall lämnas till väner-och mälarsjöftirlen bör della ske över statsbudgeten
och utan all mbba sjöfarisavgiflssyslemel. Förbundel har ingen erinran mol alt
anläggningskostnaderna i Trollhätte kanal och Södertälje kanal skrivs bort med
statsmedel. Med den trafikutveckling som har skell lorde del saknas prakliska möjligheler
all av kanalsjöfarten ta ul den högre avgift som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens järnvägar och riksrevisionsverket
avstyrker hell ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens järnvägar anser
att man genom avlyftandet av de kostnadsanpassade avgiftema för kanalsjöfarten
konserverar mindre tidsenliga irafikupp-läggningar. Förslagel innebär ett
åsidosättande av de trafikpolitiska målsättningarna om kostnadsansvar och
konkurrens på lika villkor och föregriper bedömningen av kostnadsansvarsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anser
all principen om utiämnande avgifter inom en irafikgren inle självklart leder till
en från samhällets synpunkl väl avvägd iransporlmedelsförsörjning. Uiredningen
borde ha preciserat effekterna av all ka nal-och seglationsavgifter slopas. Om
motivet för en avgiftssänkning är regionalpolitisk bör denna direkl komma
industriföretagen tillgodo.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinsianser anser alt utredningen har underskattat effekterna av nuvarande
transportstöd för vänersjöfartens del, Länsslyrelsen i Värmlands län framhåller
att konkreta exempel finns på förelag som i dag väljer att transportera slödberättigat
gods via väslkuslhamnar i stället för via vänerhamn just på grund av
transportstödets inverkan på kostnaderna, Samlrans-porl sker också med inte slödberättigat
gods. Härigenom kan gods som inle har redovisats i fraktbidragsstalisliken lill
följd av transportstödet ha avletts från vänersjöfarten. Även efter en
utjämning av sjöfarisavgifterna kommer de konkurrensförskjulande effekter som
transportstödet har för vissa transporter att beslå. Först i kombination med
transportstöd blir ett genomförande av ulredningens förslag det verksamma medel
som krävs för all främja godstransporterna på Vänern och därmed utvecklingen av
näringslivet och sysselsättningen runt Vänern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ett transportstöd uttalar sig bl. a, också länsstyrelserna I Skaraborgs och
Örebro län liksom arbetsmarknadsstyrelsen. vaiienfatlsverket och SACO/SR. 1 ett
läge där sjöfarten bär sina kostnader inberäknat isbrytningen bör enligt statens
järnvägar det statliga transportstödet kunna utvidgas till all gälla också sjötransporter.
Därmed lorde del vara möjligt alt med tillgängliga resurser uppnå bättre effekt
både samhällsekonomiskt och regionalpolitiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser all en utvidgning av transportstödet till alt omfalla också de inre vattenvägarna
inte svarar mot avsikten med nuvarande stöd. Svenska hamnjörbundet går på samma
linje och hänvisar till risken för spridningseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser tar i sina yttranden upp det framlida huvudmannaskapet för Trollhätte
kanal och fariedsverksamhelen i Vänern. Vaitenjalls-verket anser i likhet med
utredningen att huvudmannaskapet för kanalen inle bör ändras. Den samordning av
kanaltrafiken och vatleniappningen som ända från lillkomslen av
kraftstationerna och Vänerns reglering utvecklats inom verket är nödvändig och
bör inle ävenlyras. Förvaltningen av kronans omfallande markinnehav längs
kanalen och Göta älv torde vidare administreras bäst inom ett och samma verk.
Även i övrigi har kraftverksförvall-ningen och kanalförvaltningen ell omfallande
samarbeie på del lekniska och administrativa områdei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
ell oförändrat huvudmannaskap beträffande kanalen uttalar sig också länsstyrelsen
I Värmlands län. TCO. Vänerns hamnJÖrbund. Vänerns seglationsstyrelse och Vänerkommiitén.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfansverkei
anser däremot att kanalen bör överföras till sjöfartsverkets förvaltning.
Driftansvar och kostnadsansvar bör ligga under samma myndighei och departemeni.
En samverkan vid budgelbehandlingen är ingen praktisk lösning, Verkei räknar därtill
med möjligheler all samordna lolsningsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket
liksom övriga remissinstansersom uttalat sig i frågan anser att fariedsverksamhelen
i Vänern bördrivas i oförändrade former,dvs, med seglalionsslyrelsen som
huvudman.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vaiienfallsverket
pekar på möjlighelen all kanal verket svarar för uppbörden av fariedsavgift för
kanal- och vänerhamnarnas del. Detta bör förenkla adminislralionen. Även med
det föreslagna avgiftssystemet kommer kanalverket nämligen för ca tre ijärdedelar
av antalet passager all debilera lots-och andra tiänster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4. Statens vattenfallsverks framställning om
nedskrivning av kapi<br>
talkostnaderna för utbyggnad av Trollhätte kanal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelse den 30 november 1976 hemställer statens vattenfallsverk om nedskrivning
av den lill 72 milj, kr. angivna kostnaden för den av statsmakterna är 1971
beslutade utbyggnaden av Trollhätte kanal. Verket erinrarom all investeringarna
år 1970 hade kostnadsberäknats till 50 milj, kr. Fördyringen är i huvudsak alt
hänföra lill allmänna kostnadsökningar. Inom vissa farledsavsnitt har därtill
åtgärderna blivit mer omfattande och kostnadskrävande än som ursprungligen
kunde fömtses,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 de ursprungliga
utredningarna bedömdes kanalutbyggnaden som klart samhällsekonomiskt lönsam.
Den förväntade ulvecklingen av godsvolymen skulle därtill i slorl setl tillföra
kanalrörelsen de högre intäkter som krävdes föratt läcka årskostnaderna för
anläggningskapitalet. Framtida taxeändringar skulle närmasl bero på ulvecklingen
av driftskostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom de senasle årens
lågkonjunktur och ändrade förulsällningar för oljeförbrukning och för
cementindustrin har emellertid trafikutvecklingen blivit svagare än vad som
förutsatts vilkel ändrat rörulsätlningarna för kapilalkosinadsläckningen, Valtenfallsverket
erinrar om sin lidigare framförda synpunkl alt kanalulbyggnaden delvis borde
finansieras av medel för lokaliseringspoliliska ändamål. Vidare hänvisar verket
till de förslag i finansieringsfrågan som på sin lid framlades av kanaltrafikutredningen
i belänkandel (SOU 1967:32) Vänerns och Vätterns förbindelse med västerhavet.
Utredningen hade redovisat de extra avgifter som uiöver de allmänna sjöfarisavgifterna
under lång lid uttagils för vänerlrafiken. Vid framräkning av ulredningens
siffror rörande denna merbelastning t, o, m. år 1986 svarar den mot ell nuvärde
som minsl uppgår lill ulbyggnadskosinaden för Trollhätte kanal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5. Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
system för de statliga sjöfarisavgifterna infördes år 1971 efter beslul av
riksdagen år 1970 (prop, 1970:119, SU 1970:143, rskr 1970:347), Utgångspunkt
för systemet äratt kostnaderna för del slalliga farledsväsendet med undanlag av
isbrytningen skall läckas av - förutom vissa bidrag från försvarsdepartementets
och jordbruksdepartementets huvudtitlar - avgifter på sjötrafiken över svenska
hamnar. Avgifterna är därvid avvägda så att en koslnadsutiämning sker mellan olika
kuslavsniii och hamnar saml också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
fartyg av olika storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tidigare långtgående lotsavgiftsplikl
har ersatts med en ordning som innebär all lolsningsavgift belalas bara då lots
anlitas. Loislvång föreligger dock för sådana större fartyg som transporterar fariig
last eller trafikerar svårnavigerade farvatten. Lolsningsavgifterna hålls låga
för att bibehålla lotsningsbenägenhelen på en nivå som är tillfredsställande
från säkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För alt bidra lill lotsningskostnaderna
las från år 1971 ut en obligatorisk avgifi för ingående resor i utrikes fart,
nämligen lokal fyravgift, I stället för lidigare fyr- och båkavgift ulgår en
efter ungefär samma grunder uppbyggd allmän fyravgift. Denna kompletteras med
en liknande avgift för resor i inrikes fart, nämligen inrikes fyravgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
system för de statliga sjöfartsavgifterna omfattar sålunda fyra olika avgifter,
nämligen dels lolsningsavgift, dels allmän, lokal och inrikes fyravgift.
Samtliga dessa avgifter fastställs av regeringen. Lolsningsavgift och lokal
fyravgift utgår enligt klassindelade taxor. Avgiftema besiäms på grundval av
fartygets storiek mätt i nettodräktighet och den aktuella ledens längd.
Avgifterna är degressiva, dvs. de ulgår med lägre belopp räknat per dräkiighets-
och avståndsklass ju större fartyget och ju längre leden är. För bestämning av
lokal fyravgift är landel indelat i avgiftsområden. Fartygen kan för anlöp av ell
avgiftsområde få avgiflsskyldigheten all upphöra genom förskottsbetalning av
tolv avgifter per halvår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmän
och inrikes fyravgift utgår proporlionelll mol fartygens nettodräktighet för
ett begränsat antal resor per år oavsett vilken svensk hamn fartyget anlöper.
Antalet avgiftspliktiga resor har sedan år 1971 i olika omgångar ökat från sju lill
tolv samiidigi som avgiften har höjts. Den utgör f n. 3,50 kr. per netioregisterton.
Vissa avgiftslälinader medges för fartyg som är insalta i långväga linjetrafik,
I fråga om inrikes fyravgift gäller att viss del av netlodräkligheten är
undantagen från avgiftsplikl för att bl. a, stödja den mindre skeppsfarten.
Gränsen för avgiftsfrihet höjdes från den I maj 1977 från 400 till 1 500 netioregisterton,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
intäkterna från fyravgifterna avräknas fr. o. m, budgetåret 1976/77 viss del
för att täcka kostnader för verksamheten inom handelsflottans kultur-och
fritidsråd (HKF) (prop. 1975/76:73, TU 1975/76:10, rskr 1975/76:89). Ändelen
utgör f n, 6,5 96,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de fyra budgetåren 1971/72-1974/75 täcktes kostnaderna under sjöfartsverkets
anslag Farledsverksamhet, exkl, isbrytning i stort setl av influtna sjöfarlsavgifter
jämle övriga inkomsier. Därefter har - trots de avgiftshöjningar som har skett
successivt - uppstått underskott vilka t, o, m, innevarande budgetår beräknas lill
totalt drygl 120 milj. kr, Tolajt beräknas sjöfartsavgifterna vid nuvarande
nivå ge en inkomsl för innevarande budgetår - exkl, HKF:s andel - om 140 milj,
kr,, varav loisningsavgifter m. m, 31 milj, kr,, allmän fyravgift 88 milj, kr.,
lokal fyravgifi 16 milj. kr, och inrikes fyravgifi 5 milj, kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anslagsframställningen för budgetåret 1976/77 föreslår sjöfartsverket ett nyll
syslem för de statliga sjöfarisavgifterna. Verket hänvisar lill all lolsningsverksamhelen
svarar för en myckel betydande del av kostnaderna under anslaget
Farledsverksamhet, exkl. isbrytning. Vid en ordning med principiell lolsfrihel
måste enligl verkei lolsningsavgifterna hållas låga och kostnaderna läckas med
andra, obligatoriska avgifter. Bl, a, med hänvisning till de olika bristerna i skeppsmälningssysiemet
bedömer sjöfartsverket att del inle är möjligt all i lillräcklig omfallning
höja fyravgifterna. Sjöfartsverket pekar också på kopplingen mellan lolsningsavgifterna
och de obligatoriska avgifterna. Enda möjlighelen för en befälhavare all hålla
nere den samlade avgiftsbelaslningen är alt avslå från all anlita lots med den
fara som della kan innebära från sjösäkerhelssynpunkl, Verkei finner del därför
moliveral alt lägga över en del av avgifterna på det gods som transporteras med
fartygen och ålägga varuägarna betalningsskyldighet för avgiften på samma säll
som gäller i fråga om de varuhamnavgifter som de allmänna hamnarna lar ul. Genom
all göra vamägarna direkt belalningsansvariga skulle man undvika vissa överväliringseffekler.
Även del förhållandel all vamägarna har del slörsia intresset av nuvarande
decentraliserade hamnsyslem med de kostnader som della innebär för den slalliga
fariedsverksamhelen gör enligl verkei ell sådani ansvar befogal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
gäller för de nuvarande avgifterna skulle enligl sjöfartsverkets förslag varuavgiftens
siorlek vara oberoende av transporterat varuslag. Avgiften förutsätts vidare ulgå
med samma belopp för utrikes och inrikes gods. På samma sätt som loisningsavgiften
och den lokala fyravgiften påverkas storleken av den föreslagna varuavgiften av
längden av den för resp. hamn aktuella infartsleden, Sjöfartsverkei förutsätter
all avståndslilläggen halveras jämfört med nuvarande taxor varigenom den totala
merbelastningen för hamnar med långa infarlsleder hålls nere, Sjöfartsverkei
föreslår också en omläggning av lolsningsavgifterna och de lokala fyravgifterna
så all en ökad del av avgifterna läggs på de slörre fartygen. I samband med all
varuavgifien införs bör vidare den inrikes fyravgiften slopas och den allmänna fyravgiften
sänkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverkets
avgiftsförslag är intaget som bilaga till belänkandel (Ds K 1975:8) Säkerhel i
farled vilkel har remissbehandlals. Ålskilliga remissinstanser gör sill
ställningslagande till den nya s, k. fariedsvaruavgiften beroende av frågan om
sjöfartens framlida kostnadsansvar för del statliga fariedsväsendel och lorutsäller
att denna fråga las upp av trafikpolitiska uiredningen (K 1972:07). Så har
numera skell, 1 belänkandet (Ds K 1977:4) Åigärder för all främja godslrafiken
på Vänern och Mälaren, vilkel jag återkommer lill i del följande, ullalar uiredningen
all nuvarande kostnadsansvar för farledsverksamhelen bör behållas t, v, Uiredningen
anser också att den inkomstförstärkning som krävs för alt sjöfartsverkets
kostnader skall läckas lämpligen kan åstadkommas genom den farledsvaruavgift
som verket har föreslagit, Uiredningen har däremoi med hänsyn lill direktiven
för sill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arbeie
avstått från all mera i detalj gå in på sjölärisavgifternas lekniska konslruklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluler mig lill trafikpolitiska ulredningens uppfallning i fråga om kostnadsansvaret.
P. g, a, all slatsmaklerna genom riksdagsbeslut år 1970 åtog sig att läcka
kostnaderna för den statliga isbrytningen har slalen kommit att ta på sig ett
betydligt större åtagande än då förutsågs, Ell mycket slort investeringsprogram
med bl. a, tre nya, lunga isbrytare har medfört alt de årliga drifts- och
kapitalkostnaderna för innevarande budgetår beräknas till 100 milj, kr. Även om
den utökade isbryiarkapaciteien lill slor del är all se som ett regionalpolitiskt
stöd åt Norriand och vänerområdel ulgör den en mycket betydelsefull beredskap
för sjöfarten på Sverige i övrigt. En sådan beredskap kommer under siränga
vintrar också detta område till godo ulan all därmed redare eller varuägare
belastas med avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för farledsverksamhelen i övrigi bör som jag redan uttalat läckas med avgifter.
De riktlinjer för avvägning av avgiftsnivån som fastställdes år 1970 bör gälla
också i fortsättningen och den av regional- och näringspolitiska skäl
motiverade koslnadsutiämningen mellan olika hamnar och kuslsträckor bibehållas.
Stor hänsyn måsle självfallet också framdeles tas lill farledssäkerheten. Så
långt det går att förena med dessa överordnade mål bör emellertid avgifterna
anpassas efter de kostnader som olika typer av sjöfart åsamkar farledsverksamhelen.
Della föranleder enligl min meningen viss omfördelning av avgiftema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
lyper av sjöfart påverkar med olika tyngd säkerhetskraven i farledsverksamhelen
och därmed kostnadema för denna. De slörsia kraven släller transporterna av
mineraloljor och annal farligt gods genom de miljörisker som dessa transporter
innebär. Kraven tillgodoses inte enbart av de säkerhetsåtgärder i form av loislvång
m. m. som är inriktade på just dessa transporter. För alt undvika kollisioner
och grundstötningar måsle säkerhels-nivån i övrigt hållas högre än som annars
skulle vara befogal. En åtgärd i delta syfte med slora konsekvenser för
kostnadsnivån är alt man som redan har nämnts genom låga loisningsavgifter
allmänt håller uppe lotsningsbenägen-heten. Kostnadsansvarigheten motiverar
enligt min mening att en stor del av del samlade avgiftsuttaget läggs på oljetransporterna
och de ofta stora fartyg som utnyttjas för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan typ av sjöfart som det finns anledning att ta upp i detta sammanhang ärden
kortväga färjelrafiken. De behov som fiirjorna själva har av lotsservice är lill
skillnad från tankfartygen små, vilkel bör påverka avgiftsuttaget. Särskilt de passagerarförande
färjorna, med deras ofta höga lärt och täta lurlisla. släller emellertid stora
krav på trafiken i övrigi och påverkar därför den allmänna farledsslandarden.
Med nuvarande avgiftssystem bidrar färjetrafiken i myckel ringa oinrailning lill
alt läcka kostnaderna för farledsverksamhelen. Fyravgifter ulgår endast för en
liten del av ullorda resor, då som tidigare nämnts allmän fyravgift utgår för högsl
tolv resor per år och lokal fyravgift för högst tolv resor per halvår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bidra till den utiämning av farledskoslnaderna mellan landels olika delar,
som systemet för de statliga sjöfartsavgifterna enligt 1970 års riksdagsbeslut
syftar till, bör framdeles för samtliga sjötransporter-om inte särskilda skäl
talar emot - uttas viss minimiavgift. Därutöver får ske en differentiering så
att inom ramen för de överordnade målen hänsyn tas till kostnadsansva-righetssynpunktema.
Avgiftssystemet skall vidare så långt möjligt utformas så att sjöfartens och de
svenska hamnarnas konkurrenskraft kan bibehållas. Avgiftssystemet bör därtill
vara lättöverskådligt med låga kostnader för uppbörd och annan administration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller grunderna för avgiftsberäkningen tas som nämnts samtliga nu utgående
avgifter - med undanlag av avgifierna för bogserat gods - ut efter fartygens nettodräktighet.
Denna besiäms genom s. k. skeppsmätning. Nuvarande skeppsmätningssyslem är behäftai
med olika brister vartill kommer den skiljaktiga lillämpningen i olika länder
av internationellt gällande bestämmelser. För fartyg med samma nettodräktighet
kan lastförmågan för ell fartyg vara mer än dubbelt sä slor som för ett annal.
Fördelningen av de samlade avgifterna på fartyg av olika typer blir därigenom otillfredsställande
avvägd vilkel också har påtalats av svenska redare. Ju högre avgiftema måste
sällas för all nå kosinadsläckning deslo kännbarare blir bristerna i skeppsmälningssysiemet.
Med nuvarande pressade fraktmarknad blir effekten ännu allvarligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett nyll
skeppsmätningssyslem har utarbetats inom Intergovernmental Maritime Consultative
Organisation (IMCO) och år 1969 innefattats i en internationell konvention.
Denna kan komma alt träda i kraft om ett par år. För befintliga fartyg gäller
emellertid bestämmelser om så långa övergångstider all konventionens faktiska belydelse
för ett bättre avvägt avgiftsuttag ligger långt fram i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
vilket skeppsmälningsyslem som tillämpas finns den påtagliga nackdelen i
avgiftssammanhang all ett mått på farlygels siorlek inte lar hänsyn till hur
myckel lastförmågan är utnyttjad. Fartyg med dellasl eller last enbari i en riktning
belastas betydligt hårdare per transporterat lon än fartyg med full last i både
ingående och utgående fart. I nuvarande avgiftssystem har man bara delvis
kunnat ta hänsyn härlill. Della kan betyda nackdelar också för svenska hamnar i
deras konkurrens med sådana utländska hamnar för vilka tillämpas en annan
ordning för att täcka farledskostnader m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar sjöfartsverkets mening som också har funnii stöd i remissbehandlingenatt
nuvarande avgiftssystem bör omarbetas. Fartygens dräklighel bör i minskad omfallning
påverka avgifternas siorlek genom att den transporterade godsmängden förs in
som en ny beslämningsgrund. Härigenom går del bättre all avväga det samlade avgifisullagei
efter farlygels faktiska transporipresialioner och erhållna frakter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissaändringarbörenliglmin
mening göras i sjöfartsverkels avgiftsförslag för att tillgodose synpunkler som
har kommii fram vid remissbehandlingen. Vissa remissinstanser har påpekat att
en farledsvaruavgift inle bör utformas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>så
att den påverkar konkurrensen mellan svenska och utländska oljeraffinaderier.
Sjöfartsverket föreslår visserligen alt den inrikes fyravgiften slopas men
verkels förslag lill avgiftsulformning innebär att för den i Sverige raffinerade
oljan ulgår farledsvaruavgift dels för den importerade råoljan, och dels för de
sjöledes befordrade oljeprodukterna vare sig lossningshamnen är belägen i
Sverige eller i utlandet. Jag anser det lämpligare att göra ett sådant tillägg lill
fariedsvaruavgiften för importerade mineraloljor - råolja och oljeprodukter-
att de täcker också avgiftema för de utlastade produkterna. Vidare bör avgiften
avvägas så att den bidrar lill de merkostnader för farledsverksamheten som är
förbundna med oljetransporter och transporter med stora fartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Någon särskild avgift
skulle sålunda inte ulgå för de oljor som sjölrans-porleras i inrikes fart. Övrigi
inrikes gods transporteras vanligen med små fartyg vilkas krav på fariedsväsendel
är begränsade. Transportavstånden är därtill i åtskilliga fall korta. Med den
från den I maj 1977 lill I 500 lon netto höjda avgiftsfria netlodräkligheten
belastas dessa transproter vanligen inte längre med inrikes fyravgift.
Övervägande skäl lalar för all undanta inrikes transporter från farledsvaruavgift
med den ytterligare förbällring som delta innebär för den mindre skeppsfarten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
sjöfartsverkei förordar jag sålunda all den inrikes fyravgiften las bort. Till
skillnad från sjöfartsverkei anserjag dock att från farledsvaruavgift bör undantas
utlastade mineraloljeprodukler och i inrikes fart också annal gods. Närdet
gäller differentieringen av fariedsvaruavgiften med avseende på varuslag har
jag funnit det lämpligt med två avgiftsnivåer, en högre för importerade
mineraloljor och en lägre för import- och exporlgods i övrigi. Att driva
differentieringen efter varuslag längre anserjag f n, inle vara moliveral med
hänsyn till koslnadsansvarigheien och konstruktionen av de avgifter som fariedsvaruavgiften
kompletterar. Det bördock ligga inom sjöfartsverkets befogenheter att på samma
sätl som gäller nuvarande sjöfarlsavgifter medge sådana nedsättningar som är
affärsmässigt betingade sett från verkets synpunkt. Skulle i någol fall farledsvaruavgiftens
höjd förhindra transport av vissl gods över svensk hamn bör därför en
nedsättning kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverket
log i sill förslag upp frågan om en eventuell avgiftsbeläggning också för
passagerare som befordras med fartyg. Verket kopplade därvid samman
passageraravgiften med de i vissa hamnar som en del av fartygsavgifterna
utgående tilläggen för antalet medförda passagerare. Eftersom sådana tillägg
utgick endasl i ett fålal hamnar föreslog sjöfartsverket dock inte någon
avgiftsbeläggning av passagerarna. Jag är inle heller för min del beredd all f n.
förorda en särskild statlig passageraravgift. Detta bör dock få påverka de
övriga avgifter som las ut av färjelrafiken med dess tyngdpunkl på kombinerad lasi-
och passagerarbefordran, Fariedsvaruavgift bör ulgå som för annat gods, Eriäggs
fyravgift forell lilel anlal resor per år har färjorna ändå en belydande avgiftslälinad
jämfört med andra fartyg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser har haft erinringar mot sjöfartsverkets avgiftslorslag när del
gäller farledsvaruavgiftens avståndsberoende. Enligl sjöfartsverkets förslag
skulle den nya fariedsvaruavgiften bidra lill kostnaderna för lokal fariedsverksamhet,
i första hand lotsväsendet. Farledsvamavgiften skulle i princip bli
avståndsberoende på samma sätt som lolsningsavgifterna och de lokala
fyravgifterna. Jämfört med uppbyggnaden av nuvarande taxor skulle dock
avståndstilläggen som lidigare har nämnls halveras och merbelastningen lör
hamnar med längre infarlsleder därigenom hållas nere.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjöfartsverkets
kostnader för lolsning och lokal farledsutmärkning påverkas självfallel av
farledernas längd. Hamnar med inskjutna lägen har å andra sidan vanligen
konkurrensfördelar genom förkortade anslutnings-transporter på land. Detta bör
(a påverka avgiftsuttaget dock utan all väsentligt rubba del överordnade målet
med dess regionalpolitiskt betingade avgiftsuljämning. Skäl finns dock knappast
enligl min mening att ha två olika obligatoriska avgifter med sådana tillägg
eftersom avgiftssysiemet därigenom skulle bli onödigt komplicerat. Den lokala
fyravgiften bör med den förhållandevis begränsade inkomst som avgiften ger -
som tidigare nämnls ca 16 milj. kr, per år - kunna avskaffas och fariedsvaruavgiften
anpassas i moisvarande mån. Jag kan mot den redovisade bakgrunden tillstyrka en
avgift med viss differentiering efter ledlängden. Hamnarna fördelas därvid
lämpligen som sjöfartsverket har föreslagit på avgiftsklasser om vardera tio nautiska
mil, Avgiftsskillnaderna bör dock därvid enligt min mening göras mindre än vid
en sådan uppräkning av nuvarande avgifter som behövs för att läcka
sjöfartsverkets kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar således alt inom ett nyll avgiftssystem även den lokala fyravgiften
avskaffas. Av de nuvarande fyravgifterna, nämligen allmän, inrikes och lokal
fyravgift, skulle därmed återstå endast den allmänna fyravgiften, som då bör
benämnas fyravgifi. Från denna avgift bör läckas också bidraget till
handelsflottans kultur- och fritidsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De allmänna
hamnarna kan enligl sjöfartsverkets uppfaltning ulan någol Slörre merarbete la
på sig debitering och uppbörd av farledsvamavgift uiöver redan utgående vamhamnavgifter.
Normall åligger det varuägarna all betala dessa avgifter. 1 de fall det
transporterade godset fördelar sig på ett stort anlal varuägare, dvs. i
färjetrafik och annan linjelrafik, har emellertid redarna av prakliska skäl med
hänsyn till främsl de nya iransporllösningarna med enheislasltrafik o, dyl,
övertagit betalningsansvaret för varuhamnavgifierna och räknar in dessa i
frakten, Varuägarna belastas alltså bara indirekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
skyldighel för en hamn, allmän eller enskild, all som sjöfartsverket har
förutsatt la på sig debitering och uppbörd av en farledsvaruavgift bör enligt
min mening inle föreskrivas. Överenskommelser kan dock ske med hamnarna varvid
dessa kompenseras för lillkommande uppbördskosinader. Nås inte sådana
uppgörelser bör tullverket - på samma sätt som gäller i fråga om nuvarande fyravgifier
- svara för debiteringen och uppbörden, 1 jämförelse med nuvarande lullruliner
för debitering av fyravgifter innebär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>detta
inle någon nämnvärd merbelastning för verket-även om verket skulle svara för
hela uppbörden - under förulsällning all avgifierna begränsas lill utrikes gods
och avgiftssystemet i övrigi förenklas. Ett villkor äremellertid all tullverket
kan debilera redarna på grundval av en lasideklaralion. Dessa får i sin lur la ul
ersättning av varuägarna. Berörda myndigheter kommer all la upp diskussion med
företrädare för redarna och hamnarna för all få till slånd ell uppbördssyslem,
som är så enkelt och rationellt som möjligt för alla parter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med den utformning av ett
nytt system för de statliga sjöfarisavgifterna somjag nu har redovisat bör
huvuddelen av de erinringar som har framförts vid remissbehandlingen av
sjöfartsverkets förslag blivit beaktade. Konkurrensnackdelarna för de svenska
oljeraffinaderierna elimineras genom all avgiften endasl läggs på import av
olja. Den inrikes sjöfarten fåren minskad avgiftsbelastning. Ett slopande av
den slorleksdegressiva lokala fyravgiften gynnar allmänt den mindre
skeppsfarten, Avståndslilläggen för trafik på hamnarmed inskjutna lägen blir
lägre än de skulle ha blivit vid en uppräkning av nuvarande avgifter. Med ett
lägre uttag av fyravgifter minskar vidare de nackdelar som följer med
avgifternas nuvarande anknytning lill fartygens nellodräkiighei och därmed till
bristerna i skeppsmätningssystemet. Del nya avgiftssystemet missgynnar inte de
svenska hamnarna i deras konkurrens med hamnarna på kontinenten. Fariedsvamavgiften
blirdensamma oavsell den sjölransportuppläggning som väljs. Jämfört med en uppräkning
av i försia hand allmän fyravgifi för all nå samma totalinkomst påverkas konkurrensen
mellan olika typer av fartyg m. m. betydligt mindre. Anlalel avgifter minskar
och en viss förenkling bör kunna ske av debitering och uppbörd. Jag räknar med att
del nya avgiftssystemet skall kunna införas fr, o, m, den I januari 1978. Del
bör ankomma på regeringen all närmare utforma avgiftssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslår därför alt
regeringen begär bemyndigande av riksdagen för della ändamål. Bemyndigandet kan
meddelas genom att ett lillägg görs till lagen (1975:88) med bemyndigande alt
meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid de överväganden som
jag har gjort i samband med förslagel till nytt avgiftssystem har jag räknat
med att avgiftsnivån skall anpassas så att kostnadsläckning uppnås för anslagel
Farledsverksamhet, exkl, isbrytning under budgetåret 1978/79. Såsom jag nyss haranfört
bör regeringen fastställa avgifterna med stöd av riksdagens bemyndigande och
jag kommer senare all lägga fram de förslag som behövs i det avseendet. Jag vill
emellertid redan nu informationsvis ge några exempel på hur avgifterna med
nuvarande bedömningar ungefär skulle bli,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fariedsvaruavgiften skulle
för mineraloljor ulgå med 1,90 kr, per lon och för övrigt utrikes gods med 95
öre per ton. Den högre avgiften för mineraloljor är som jag lidigare har beröri
motiverad av - förulom avgiftsbefrielsen för inrikes gods och exporterade oljor
- de speciella krav som oljetransporterna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>släller
på farledsverksamhelen. Till de nämnda grundbeloppen skulle - i förekommande
fall-läggas avståndstillägg med 12 öre per lon gods och per 10 nautiska mil.
För kuslhamnar skulle avslåndstilläggel uppgå lill högsl 36 öre per ton gods,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 fråga om fyravgiften bör
den nuvarande avgiftsnivån - 3.50 kr. per lon -kunna bibehållas, Däremoi hören
minskning av anlalel avgiftsplikliga resor per år ske från tolv till lio.
Lotsavgifterna bör t. v, lämnas i princip oförändrade. Av de totala inkomsterna
beräknas ungefiir hälften hänföra sig till den nya fariedsvaruavgiften. Som
tidigare nämnls avräknas f n. 6,5 % av intäkterna från fyravgifterna för alt
läcka kostnaderna för verksamheien inom handelsflottans kultur och fritidsråd.
Genom all inrikes och lokal fyravgift nu föreslås slopade måsle procenlullagel
anpassas i moisvarande mån. Jag kommer senare att föreslå regeringen de
åtgärder i detta avseende som föranleds av det nya avgiftssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om de nya avgiftema börjar tillämpas från den I januari 1978 och kostnadsläckning
uppnås för budgetåret 1978/79 bör påpekas all ell betydande underskoll för
innevarande budgetår liksom för de båda budgetåren 1975/76 och 1976/77
kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill underslryka all
det är av slor vikl all man kan hålla nere sjöfartsverkets kostnader och därmed
den framtida samlade avgiftsnivån. En belydande rationalisering har tidigare skell
inom lotsväsendet och pågår sedan ett anlal år främsl inom fyrväsendel.
Rationaliseringen bör fullföljas och omfalta även andra områden. Det kan konslaleras
all lolsningsverksamhelen alltjämt svarar för myckel belydande kostnader
liksom sjökartläggningen. Vid remissbehandlingen av sjöfartsverkets avgifisförslag
har tagits upp olika besparingsmöjligheter bl. a, genom samverkan mellan
sjöfartsverket och hamnarna i fråga om den lokala farledsverksamhelen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Somjag redovisade i prop,
1976/77:100 bil. 9(s. 118) anserjag del angelägel all sjöfartsverkets verksamhel
och organisalion ses över för all uppnå en effektivisering och en anpassning lill
de ändrade krav som betingas av utvecklingen. En sådan översyn hade också
påbörjats av sjöfartsverkei i samarbeie med statskonioret. Jag betonade också
del väsentliga i att resurser som finns inom bl. a, olika myndigheler utnyttjas
på rationellast möjliga säll. Jag såg del därför som angelägel all den
organisationsöversyn som sjöfartsverket hade påbörjat kompletteras med en
karlläggning av de samordningsmöjligheter som kan finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bl.a, som ett led i den av
mig i prop, 1976/77:100 bil, 9. förordade karlläggningen av
samordningsmöjligheter mellan olika slalliga myndigheter med uppgifter inom sjöfarlsområdel
har regeringen lillkallal en kommillé (H 1977:05) med uppdrag alt ulreda frågor
rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstiänslen lill
sjöss. Samtidigt har bl, a, den s, k, sjöräddningsutredningen entledigats. Jag
finner det angelägel att ytteriigare intensifiera samordningsslrävandena och (a
kartlagt de samordningsvinster som kan finnas på andra områden än
sjöräddningens.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1977/78:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har därför i dag uppdragit ål sjöfartsverket all som ett led i den pågående
organisationsöversynen och i samarbeie med bl. a, berörda myndigheler kartlägga
och analysera möjlighelerna lill samordning av resurserna mellan de olika slalliga
myndighetema,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I uppdraget ingår också
som en väsenilig del all - i samarbeie med företrädare för hamnarna - överväga
farmerna för en ökad samverkan i operativt och driftekonomiskt hänseende mellan
den statliga farleds- och lotsningstjänslen och hamnarna. Regeringen fömtsätter
i uppdraget all del samlade arbetet med organisationsöversynen sker skyndsamt
och leder fram till ell program för en effektivisering och rationalisering av
den centrala administrationen, den slalliga farleds-och lolsningstiänslen och
av sjökartläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag övergår nu till att
behandla trafikpolitiska utredningens delbetänkande. Åtgärder för alt främja godslrafiken
på Vänern och Mälaren, Uiredningen har enligl sina direktiv övervägt frågan om
all utsträcka transportstödet till vänersjöfarten. Mot bakgrund av en
statistisk analys har uiredningen funnii att den trafikavledning som iransporlslödet
kan ha inneburil för sjötransporterna via Trollhätte kanal har varit
förhållandevis obeiydlig. En uividgning av transportstödet ser uiredningen
därför som en otillräcklig åtgärd för alt slå vakt om trafiken pä Vänern och de
betydande investeringar som för denna har vidtagits i farieder och hamnar.
Frågan om all utvidga transportstödet lill all omfatta annat än landlransporler
bör enligl ulredningens mening övervägas i samband med alt slödel näsla år blir
föremål för en generell översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Deåtgärdersom
nu bör ske för all slå vakt om väner- och kanallrafiken bör enligl utredningen inriklas
på passagekostnaderna, i försia hand kanalavgifterna. Med de hänsynstaganden
av regional- och lokaliseringspolitisk arl som med 1970 ärs riksdagsbeslut om sjöfarlsavgifter
ledde fram lill en omfatiande koslnadsutiämning för trafiken längs kusten bör enligl
ulredningens mening följa en uyämning också av farledskoslnaderna för inlandssjöfarlen.
De särskilda kanalavgifterna bör las bort och i slällel de allmänna sjöfarisavgifterna
anpassas. Därvid bör en viss, mindre avgift ulgå även för inrikes iransporler.
Drift- och underhållskoslnaderna för Trollhätte kanal och farledsutmärkningen i
Vänern föreslås avräknas mol inkomsterna från de allmänna sjöfarisavgifterna.
De för utbyggnad av Trollhätte kanal anvisade invesieringsmedlen föreslås bli borlskrivna.
Med nuvarande avgiftsuttag skulle passagekostnaderna för vänersjöfarten minska
med ca tre kr. per ton,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
berör också Södertälje kanal och mälarsjöfarten, Uiredningen föreslår bl, a, all
de senasie årens investeringar skrivs bort. Nuvarande passagekostnader föreslås
bli reducerade, i första hand för den utrikes trafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har remissbehandlals. Huvuddelen av remissinsian-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>serna
ansluler sig lill tanken att förbilliga fariedskoslnaderna för inlandssjöfarlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafikpolitiska
utredningens analys av transportstödets inverkan på vänersjöfarten tar jag inle
upp i detta sammanhang. Materialet studeras f n, inom kommunikationsdepariemenlel
inom ramen för den allmänna översyn av transportstödet som skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser liksom uiredningen och huvuddelen av remissinsianserna all del finns skäl
för alt ompröva kostnadsansvaret för de inre vallenvägarna och främst då för Trollhätte
kanal och farledsverksamheten på Vänern, Genom del speciella huvudmannaskapet, valtenfallsverket
resp. Vänerns seglationsstyrelse, har kanal- och vänersjöfarten hållils helt
utanför den avgiftsuljämning sotn sedan länge har gällt för hamnarna vid
kusten och i stort också för mälarhamnarna. Avgiftsbelaslningen har därigenom blivit
högre än för sjöfarten i övrigt. Utvecklingen av sjöiransporliekniken, vilken vänersjöfarten
inle fullt har kunnat få del av lill följd av de begränsade fartygsstorlekarna
m, m,, ökar konkurrensnackdelarna, Särskill gäller dessa nackdelar, som utredningen
har påpekat, del i kanal- och seglalionstaxorna höglariffe-rade godset såsom
papper och andra skogsinduslriprodukier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluler mig lill ulredningens uppfattning alt en ändring bör komma lill slånd
och all avgifisavvägningen bör ses i ett större sammanhang ulan all därför
ändra nuvarande huvudmannaskap, Uiredningen förordar all kust-och inlandshamnar
helt jämslälls i avgiftsavseende. Jag anser dock inle all del finns skäl all nu
gå så långl. De speciella kostnader som kanalverksamheten förorsakar bör enligl
min mening i viss mån få påverka avgiftsuttaget. Av belydelse är att skapa ett sådani
uirymme för avgifisavvägningen att avgifterna för det höglarifferade godset kan
sänkas betydligt. Härmed kan undvikas en avledning av sådani gods lill
kusthamnarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
lämnar i del följande informalionsvis en redogörelse för vissa överväganden
angående kanallaxorna m, m. Enligt vad jag har inhämtat räknar VattenfaUsverket
med all kanalavgifterna för år 1978 behöver inbringa nära 16 milj. kr, för all
tillsammans med övriga inkomsier läcka drifts- och underhållskostnaderna för Trollhätte
kanal, Della förutsätter vid den beräknade trafikvolymen en inkomstförstärkning
om ca två milj, kr. Verket anser all inkomstförstärkningen bör åstadkommas
genom en generell höjning av varuavgifierna med 50 öre per lon gods. Dessa skulle
därigenom variera rnellan två och fyra kr, per ton. Övriga avgifter skulle
lämnas i slort sell oförändrade. 1 den högsla avgiftsklassen skulle varuavgiften
med lillägg för fartygsavgiften - som i genomsnitt ulgör en kr, per ton - ligga
vid genomsnittligt fem kr, per lon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del låglarifferade godset bör avgiftema kunna ligga kvar på ungefär nuvarande
nivå. Spännvidden i kanallaxan bör däremoi minska betydligt. Detta bör ske
genom en omläggning och slark förenkling av kanallaxan. Liksom i fråga om fariedsvaruavgiften
finns skäl all indela godset i endasl två klasser, dvs, mineraloljor och övrigt
gods, Kanalavgifi ulgår därvid också för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inrikes
gods. Jag räknar f n, med en avgift för mineraloljor med ca 2,50 kr, och för övrigi
gods om 1,60 kr, per lon. Beloppen inkluderar också eventuella fartygsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del utrikes godset skulle fariedsvaruavgiften ulgå med avslåndsiillägg. Det
senare skulle som tidigare nämnts utgå med 12 öre per tio nautiska mil, eller
för sträckan Göteborg-Vänersborg 60 öre per lon. Vid en jämförelse med Göteborg
blir för en vara som papper meravgiften 2,20 kr. per lon vilket innebären
reducering jämfört med vattenfallsverkets förslag till ny kanallaxa om nära tre
kr. Även för övrigi högtarifferal gods inberäknat mineraloljor reduceras avgiftema
betydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till de godskvaniiieter
som berörs blir de positiva verkningarna för vänersjöfarten av dessa avgiftsnedsätlningar
belydligt större än vad som skulle ha uppnåtts med ett utvidgat transportstöd
enligt trafikpolitiska utredningens kvantitetsberäkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förordade avgiftssystemet får gynnsamma konsekvenser även för godstrafiken på Säffie
kanal och Göta kanal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Räknat för år 1978
beräknas med den av mig angivna utformningen av speciella kanalavgifter inflyta
ca 8,5 milj, kr., inberäknat avgifter för fritidsbålar m, m. Den nya farledsvamavgiften
bör för kanal- och vänersjöfartens del inbringa 3,7 milj. kr., varav 1,4 milj.
kr. hänför sig till avståndstilläggen. Också denna avgift bör lämpligen
upphöras av kanalverket. Den inkomst som ytterligare erfordras uppgår till 3,8
milj. kr. eller ett belopp av samma storleksordning som fariedsvaruavgiften.
Delta belopp bör avräknas mol inkomsterna av sjöfartsavgifterna i övrigt. Vid
bestämning av den belastning som detta innebär får hänsyn dock tas lill den på
kanal- och vänersjöfarten fallande delen av fyravgiften, ca två milj. kr.
Kravet på avgiftsuljämning blir totalt selt alltså föga betydande och bör inte molivera
någon ändring av 1970 års riktlinjer för avvägningen av sjöfartsavgifterna.
Någon särbehandling med skattefinansiering av driftskostnaderna som vissa remissinstanser
har förordai är enligl min mening inle befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser del angelägel från effektivitetssynpunkt att kanalverkel tillförs inkomster
som grundar sig på trafikvolymen och inle hänvisas lill bidrag som relateras lill
kostnadsutvecklingen. Enklast sker delta genom all kanalverkel i sin
budgetering t. v. har att räkna med dubbla intäkter av fariedsvaruavgiften
varav hälften sålunda skulle avräknas från den gemensamma uppbörden av sjöfarlsavgifter
- som i övrigi som nämnts bl. a. skulle läcka kostnaderna under anslagel Farledsverksamhel,
exkl. isbrytning. Anslags-tekniskt bör detta ske så att del inrättas ell särskill
förslagsanslag av I 000 kr, under sjätte huvudtiteln benämnt Ersäitning lill
viss kanallrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med det av mig förordade avgiftssysiemet
skulle de kostnader för farledsverksamhelen i Vänern som Vänerns seglationsstyrelse
ansvarar för också fortsättningsvis täckas med särskilda avgifter. 1 genomsnitt
ligger de f n. på 80 ä 90 öre per lon gods. Jag föruisätler att seglationstaxan
så långl del är prakliskl möjligt samordnas med taxan för Trollhätte kanal för
att hålla nere uppbördskoslnaderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1977/78:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
överväganden i del föregående får konsekvenser också för Södertälje kanal och mälarsjöfarten.
Jag räknar med att speciella kanalavgifter skall utgå med ca en kr, per lon lor
mineraloljor och ca 65 öre per lon för övrigi gods, dvs, ca 40 % av de för Trollhätte
kanal förulsalta beloppen. För del höglarifferade lorrlaslgodsdel sker
därigenom en avgiftsminskning jämfört med nuläget, Inkomslborlfallel ligger i
storleksordningen 300 000 ä 400 000 kr, per år, Avgiftsjusteringarna får knappasl
någon inverkan på fördelningen av trafiken mellan Södertälje kanal och
Hammarbyleden, Jag förordar i della sammanhang all fonden för Södertälje
kanalverk upphör och tillgångarna i stället redovisas under Sjöfartsverkets
fond. Kostnaderna och intäkterna kommer därigenom fortsättningsvis all falla
under anslagel Fariedsverksamhet. exkl, isbrytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I Trollhätte
kanal och Södertälje kanal har sammanlagt under senare år investerats för ca
110 milj, kr. Med de av mig redovisade avgifterna för trafiken och mot bakgrund
av den akluella trafikutvecklingen i kanalerna bedöms del 1, v, inle möjligt
all läcka kapitalkostnaderna för gjorda investeringar. Med hänsyn härtill
förordar jag i samråd med budgelministern och statsrådet Johansson att de årliga
avskrivningarna bör t, v, läckas genom anlitande av fonden för oreglerade kapilalmedelsföriusler.
Något krav på avkastning bör t. v. inle heller ställas. Bl. a. den framlida
trafik- och kostnadsutvecklingen far avgöra hur frågan om kapitalkostnaderna i
kanalerna slutligt skall lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen dels
föreslår riksdagen att aniaga inom kommunikationsdepartementet upprättat
förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1, lag
om ändring i lagen (1975:88) med bemyndigande all meddela<br>
föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>dels</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. bereder
riksdagen lillfälle all la del av vad jag har anfört i fråga om<br>
allmänna riktlinjer för de statliga sjöfartsavgifterna, m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Fonden
för Södertälje kanalverk uppgår i Sjöfartsverkets fond från<br>
lidpunkt som regeringen beslämmer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4, lill
Ersättning till viss kanallrafik på tilläggsbudget 1 lill siatsbudgeien för<br>
budgetåret 1977/78 under sjätte huvudtiteln anvisa ell förslagsanslag av 1 000<br>
kr,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>GOTAB, Siockholm 1977</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G10313prop_197778__13.pdf1670280pdfom nytt system för de statliga sjöfartsavgifterna, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/57D73204-4B2B-4861-A2A4-AD5B89103CDE