<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450120</hangar_id>
 <dok_id>G103126</dok_id>
 <rm>1977/78</rm>
 <beteckning>126</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1977/78:126</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>126</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1978-03-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:39:59</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:30:38</publicerad>
 <titel>om ersättning för brottsskador</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G103126/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G103126</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G103126</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78: 126 Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1911 nS: 126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
ersättning för brottsskador;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 2 mars 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har tagits upp bifogade utdrag av regeringsprotokoU
ovannämnda dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
regeringens vagnar THORBJÖRN FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SVEN ROMANUS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
propositionen föreslås nya regler om ersättning av statliga medel fÖr
brottsskador (broltsskadeersättning). Reglerna las in i en broltsskadelag.som ersätter
nuvarande bestämmelser om sådan ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Personskador ersätts i
fortsättningen ulan behovsprövning. Den skadeli­dande skall i princip 11 full
ersättning för skadan. Detsamma gäller när någon har tillfogats egendomsskada
genom broll av rymling från kriminalvårdsan-slall e. d. Broltsskadeersättning
skall även kunna utgå för egendomsskador i andra fall i den mån den
skadelidandes försörjningsmöjligheter har allvariigt äventyrats genom skadan
eller ersätlningsbehovet i övrigt är särskilt angelägel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökningar om broltsskadeersättning
skall prövas av en ny myndighet, broltsskadenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya brottsskadelagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
förslag till Brottsskadelag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        §
Denna lag gäller ersättning av statsmedel för skada till följd av brott&lt;br&gt;
(broltsskadeersättning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
tillämpas om brottet har begåtts i Sverige. Vid personskada är lagen dessutom
tillämplig om brottet har begåtts utomlands mot någon som hade hemvist i
Sverige. Lagen tillämpas dock ej, om brottet och den skadelidande har så ringa
anknytning till Sverige atl det inte är rimligt alt skadan ersätts av svenska
statsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar
för brottsskadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Broltsskadeersättning ulgår för personskada. Som personskada ersätts
även skada på kläder, glasögon och liknande föremål som den skadade bar på sig
vid skadetillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Brottsskadeersättning ulgår för sakskada i fall då brottet har
begåtts av någon som var&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;intagen i kriminalvårdsanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;inskriven vid eller inlagen i ungdomsvårdsskola,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;inlagen i allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare, såvitt gäller försökspermilterad dock endast om han bodde
på inackordetingshem eller fick familjevård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;häktad enligl beslut som hade verkställts, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;underkastad motsvarande frihetsberövande i Danmark,
Finland, Island eller Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
slycket tillämpas även på ren förmögenhelsskada, om särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§
Broltsskadeersättning utgår för sakskada och ren förmögenhetsskada även i annat
fall än som avses i 3 § i den mån den skadelidandes möjligheter all försöria
sig allvarligt har äventyrats genom skadan eller ersätlningsbe­hovet annars,
med hänsyn lill hans ekonomiska villkor och omständighe­terna i övrigt,
framstår som särskilt angelägel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmande
av brottsskadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ Broltsskadeersättning med anledning av personskada bestäms enligt 5 kap. 1-5 §§
skadeståndslagen (1972:207).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Livränta
utgår endast när ersättningen är av väsentlig betydelse för den skadelidandes
framtida vård eller försörjning. Livränta värdesäkras enligt lagen (1973:213)
om ändring av skadeståndslivränlor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadeersättning
med anledning av sakskada bestäms enligt 5 kap. 7 § skadeståndslagen
(1972:207).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Vid bestämmande av broltsskadeersättning avräknas skadestånd på grund
av skadan som skadevållaren har betalat eller kan antagas ha förmåga att
betala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Vid bestämmande av brotlsskadeersältning med anledning av person­skada
avräknas, förutom skadestånd, annan ersättning som den skadelidande har rätt till
på grund av skadan och som inte har avräknats redan med stöd av 5 kap. 3 5
skadeståndslagen (1972:207). Avräkning sker dock ej i den mån ersättningen
motsvarar ell sparande från den skadelidandes sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bestämmande av brottsskadeersättning med anledning av sakskada eller ren
förmögenhetsskada avräknas, förutom skadestånd, annan ersättning som den
skadelidande har rätt till på grund av skadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Vid bestämmande av brotlsskadeersältning för skada på egendom, som&lt;br&gt;
ej var försäkrad mot skaderisken och som den skadelidande måste antagas ha&lt;br&gt;
underlåtit att försäkra på grund av omfattningen av sina tillgångar och&lt;br&gt;
riskspridningen i sin verksamhet, avräknas försäkringsersättning som skulle&lt;br&gt;
ha utgått om försäkring hade funnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bestämmande av brotlsskadeersältning för skada på egendom, som enligt
vedertaget bruk borde ha hållits försäkrad mot skaderisken men som den
skadelidande har försummat atl försäkra, avräknas i skälig omfattning försäkringsersättning
som skulle ha utgått om försäkring hade funnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
1 fråga om jämkning av broltsskadeersättning på grund av medverkan&lt;br&gt;
genom vållande på den skadelidandes sida tillämpas 6 kap. 1 § skadestånds­&lt;br&gt;
lagen (1972:207).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadeersättning
kan även i fall då det inte följer av första stycket sättas ned eller falla
bort, om särskilda skäl föreligger med hänsyn till att den skadelidande eller,
om skadan har lett till döden, den avlidne genom sitt uppträdande i samband med
brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat
skaderisken. Vid sakskada eller ren förmögen­hetsskada kan ersättningen också
sällas ned eller falla bort, om särskilda skäl föreligger med hänsyn till att
den skadelidande genom underlåtenhet att vidtaga sedvanliga
försiktighetsåtgärder uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §
Vid personskada och vid sakskada eller ren förmögenhelsskada avräk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nas
ett självriskbelopp. Beloppet fastställs av regenngen eller myndighet som
regeringen bestämmer och beräknas med ledning av de lägsta självriskbelopp som
tillämpas här i landet vid konsumentförsäkring som innefattar skydd mot skada
till följd av brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
slycket gäller ej i fråga om skada lill följd av brott av någon som avses i 3 §,
om brottet har begåtts på eller i närheten av anstalt eller annan plats där han
var omhändertagen eller fick vård eller om i övrigt särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
§ Broltsskadeersättning med anledning av personskada som fastställs i form av
engångsbelopp utgår med högst tjugo gånger det basbelopp enligl lagen
(1962:381) om allmän försäkring som gäller då ersättningen bestäms. Ersättning
som fastställs i form av livränta utgår för varje år med högst tre gånger det
basbelopp som gäller då ersättningen bestäms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadeersättning
med anledning av sakskada och ren förmögenhets­skada utgår med högst tio gånger
det basbelopp som gäller då ersättningen bestäms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prövningen
av ärende om brottsskadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
Ärende om brottsskadeersättning prövas av broltsskadenämnden.&lt;br&gt;
Regeringen kan dock föreskriva att annan myndighet skall pröva ärende om&lt;br&gt;
ersättning för skada vållad av någon som avses i 3 § 1 eller 2, om ansökan&lt;br&gt;
gäller ersättning med högst 500 kronor. Mot beslut av sådan myndighet förs&lt;br&gt;
talan hos broltsskadenämnden genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
brotlsskadenämndens beslut får talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13      §
Broltsskadenämnden består av ordförande, vice ordförande och tre&lt;br&gt;
andra ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden skall vara lagfarna och&lt;br&gt;
erfarna i domarvärv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadenämnden
är beslutför med fyra ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den utsträckning som regeringen föreskriver får ordföranden, vice ordföranden
eller tjänsteman vid broltsskadenämnden på nämndens vägnar avgöra ärende om brotlsskadeersältning
som ej är av principiell betydelse eller annars av större vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14      §
Ansökan om brottsskadeersättning skall göras inom två år från det att&lt;br&gt;
brottet begicks. Föreligger särskilda skäl kan ansökan prövas även om den har&lt;br&gt;
kommit in för sent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökan prövas endast om
brottet har anmälts lill åklagare eller polismyn­dighet eller om sökanden visar
giltig anledning till alt sådan anmälan inte har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15      §
Kostnad för biträde eller utredning i ärende om brottsskadeersätlning&lt;br&gt;
kan ersättas av allmänna medel, om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till&lt;br&gt;
sökandens ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16      §
Anspråk på brotlsskadeersältning fär inte överlåtas innan ersättningen&lt;br&gt;
är tillgänglig för lyftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anspråk
på brotlsskadeersältning med anledning av personskada lär inle lagas i mät för
den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad
som föreskrivs i utsökningslagen (1877:31 s. 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17      §
Utgår broltsskadeersättning, inträder staten intill det utgivna beloppet i&lt;br&gt;
den skadelidandes rätl till skadestånd lill den del detta ej har avräknats vid&lt;br&gt;
bestämmande av ersättningen. Detsamma gäller beträffande annan förmån&lt;br&gt;
på grund av skadan som hade bort avräknas vid ersättningens bestämmande&lt;br&gt;
men som då inle var känd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 oktober 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:170.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1978-02-09&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anionsson, Mogård, Olsson, Åsling, Söder,Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullslen, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Romanus Lagrådsremiss om ersättning för brottsskador&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som tillfogas skada genom brott har f. n. vissa möjligheter att få ersättning
av allmänna medel. Vid personskada kan sådan ersättning efter behovsprövning
utgå från ett särskilt anslag på justitiedepartementets huvudtitel.
Förutsättningarna för denna ersättningsrätl regleras i kungö­relsen (1971:505)
om ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott. För skador
som har vållats av intagna på kriminalvårdsanstalt eller liknande inrättning
kan ersättning även ulgå från ett särskilt anslag på socialdepartementets
huvudtitel. Denna ersättning avser personskador, sakskador och, i viss
utsträckning, förmögenhelsskador i övrigl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eflerhemställan
av riksdagen tillkallades i juni 1974 särskilda sakkunniga' för all utreda
frågan om vidgad ersättning till brottsoffer m. m. Ifebruari 1975 utvidgades de
sakkunnigas uppdrag till att avse även frågan om statlig ersättning för skada
till följd av förskingring av förmyndare eller god man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sakkunniga, som antog namnet brottsskadeutredningen, avlämnade i juli 1977
betänkandet (SOU 1977:36) Ersättning för broltsskador. Till protokollet i detta
ärende bör fogas en sammanfattning av betänkandet som bilaga 1 och det
lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2. Beträffande nuvarande
svenska och utländska förhållanden saml utred­ningens närmare överväganden
hänvisas till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Riksåklagaren Holger Romander, ordförande, samt riksdagsmännen Sven lohansson och
Arne Nygren. Experter: hovrättsassessorn Edvard Nilsson, direktören Erland Strömbäck
och lagmannen Carl-Edvard Sturkell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), Svea hovrätt, domstolsverket, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen,
brottsförebyggande rådet, försvarets civilförvalt­ning, socialstyrelsen,
riksförsäkringsverket, kammarkollegiet, statskontoret, JK-utredningen (Ju
1974:20), decentraliseringsulredningen (Kn 1975:01), Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, överförmyndarnämnden i Stockholms kommun. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Central­organisationen SACO/SR, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Trafikförsäkringsanslalternas
nämnd. Försäkringsjuridiska föreningen, Husmodersförbundet Hem och Samhälle,
Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund. Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän,
Sveriges skadefria bilisters förbund. Föreningen Sveriges polischefer.
Föreningen Sveriges statsåklagare, Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen
Sveriges överförmyndare och Övervakarnas riksför­bund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ
har bifogat yttranden från överåklagarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardislrikt
samt från länsåklagaren i Uppsala län och länsåkla­garen i Blekinge län och
Kronobergs län. Länsåklagaren i Uppsala län har bifogat yttrande från
åklagarmyndigheten i Uppsala åklagardislrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttrande
över betänkandet har dessutom inkommit från Försäkringsbo­laget Ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En sammanställning av
remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Allmän motivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som tillfogas skada till person eller egendom kan under vissa omständigheter få
skadestånd av annan. Utgångspunkten är därvid atl den skadelidande skall ha
full ersättning för den förlust han har lidit. Om den skadeståndsskyldige
skyddas av s. k. ansvarsförsäkring, betalas skadeståndet av försäkringsgivaren
inom försäkringssummans ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt lill skadestånd
föreligger bl. a. när den skadelidande har tillfogals skadan genom brott.
Skadeståndsreglerna ger emellertid ett bristfälligt skydd i dessa fall. Många
gånger går del inle all få klarhet om vem som har förövat brottet. Och även om
gärningsmannen är känd saknar han ofta förmåga alt ens lill någon del fullgöra
sin skadeståndsskyldighel, Den skadelidande kan i allmänhet inle heller räkna
med att få ut skadeståndet från en ansvarsför­säkring. Sådan försäkring gäller
nämligen normalt inte vid skada som framkallas genom brott. Det torde f. ö.
höra till undantagen alt gärnings­mannen håller sig med ansvarsförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som drabbas av skada till följd av brott har alltså i praktiken ofta sämre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligheter
än andra skadelidande att 11 ut det skadestånd som han kan vara berättigad till
på grund av sin skada. Detta förhållande har sedan länge väckt uppmärksamhet i
den allmänna debatten. För att förbättra brottsoffrens ställning har också
statsmakterna infört vissa möjligheter till ersättning av allmänna medel i
dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
år 1948 infördes ett provisoriskt ersättningssystem avseende skador som vållas
av rymlingar från kriminalvårdsanstalt, ungdomsvårdsskola eller liknande
inrättning. Ersättningen utgår efter en skälighetsprövning från ett särskilt
anslag på socialdepartementels huvudtitel. Anslaget, som vanligen kallas
rymlingsanslaget, administreras sedan ett antal år av socialstyrelsen. Normerna
för ersättningen har numera utvecklats och uppnått sådan stadga att man i
praktiken kan tala om en rätt till ersättning i de flesta fall. Från anslaget
betalas ersättning för personskada, sakskada och i viss uisträckning ren
förmögenhetsskada. Vid skadevärderingen följs med smärre avvikelser allmänna
skadeståndsregler. Som regel ulges full ersättning för skador som inle ersätts
från försäkring. Någon behovsprövning förekommer inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bistånd
kan också ges ål dem som i andra fall åsamkas personskada genom brott. Sålunda
har fr. o. m. budgetåret 1971/72 tagils uppett särskilt anslag på justiliedepartementels
huvudtitel för ersättning i sådana fall. Bestämmelser om utnyttjande av
anslaget finns i kungörelsen (1971:505) om ersättning av allmänna medel för
personskada på grund av brott (ändrad 1974:355). Enligt kungörelsen utgår
ersättning efter prövning av den skadelidandes behov. Därvid las hänsyn lill
skadestånd eller annan ersättning som tillkommer honom med anledning av skadan.
Ersättning utgår inte i vidare mån än som följer av allmänna regler om
skadestånd vid personskada. Ärende om ersättning prövas av regeringen efter
beredning i justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om vidgad
ersättning av allmänna medel till brottsoffer aktualise­rades av riksdagen år
1974 (JuU 1974:1, rskr 1974:22). Med anledning härav tillsattes brottsskadeutredningen
(Ju 1974:18) för att undersöka frågan. Utredningen avlämnade ijuli 1977
betänkandet (SOU 1977:36) Ersättning för brottsskador. 1 betänkandet föreslås
alt de nuvarande systemen beträffande rymlingsskador och personskador i övrigt
på grund av brott slås samman till ett ersättningssystem och att bestämmelser i
ämnet tas upp i en brottsska­delag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebär
i sak att den nuvarande behovsprövningen vid personskador tas bort och att
ersättning i stället skall utgå enligl den skadeståndsrältsliga principen om
full gottgörelse för skadan. Ersättning skall enligt förslaget även utgå för
egendomsskador till följd av brott, om skadan har avsett egendom som är av
särskild betydelse för den skadelidandes försörining. Också i andra fall skall
egendomsskador till följd av brott ersättas, om de har vållats av någon som är
intagen i eller har rymt från kriminal­vårdsanstalt eller liknande inrättning.
De regler som f n. gäller om sådana skador behålls i slort sett oförändrade.
Slutligen föreslås att ansökan om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättning
förde nu berörda brottsskadorna, s. k. brottsskadeersättning, skall prövas av
en ny myndighet, broltsskadenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag har fått ett gynnsamt mottagande vid remissbehand­lingen. Huvuddragen i
förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av praktiskt taget samtliga
remissinstanser. Från några håll ifrågasätts dock om inte staten bör ta på sig
ett vidsträcktare ersättningsansvar än utredningen har föreslagit. Vidare anser
ett par remissinstanseratt ärenden om brottsskade­ersättning bör prövas av
domstol, i varje fall i sista instans, och inte uteslutande i administrativ
ordning. Från försäkrings håll ifrågasätts å andra sidan om inte
försäkringsbolagen kunde ta hand om skaderegleringen av ersättningsärendena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag till en början understryka alt de nuvarande möjligheterna lill
ersättning av allmänna medel för broltsskador fyller en viktig uppgift. Till
stor del täcks visseriigen ersättningsbehovet för de skadelidande av
socialförsäkringen och andra former av försäkring på den skadelidandes sida. 1
detta sammanhang märks särskilt det s. k. överfalls­skyddet som ingår i de
flesta hem- och villahemförsäkringar och som ger ersättning när den försäkrade
har skadats genom misshandel eller annal uppsåtligt våld. Erfarenheten visar
emellertid att försäkringsskydd helt eller delvis saknas i ett beaktansvärt anlal
fall, framför alll när det gäller personer i knappa ekonomiska omständigheter.
Med hänsyn lill brottsoffrens ogynn­samma belägenhet i fråga om utsikterna att
genom skadestånd få full kompensation för sin skada föreligger därför för deras
del ett särskilt behov av ekonomisk hjälp från samhällets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan är nu om de
åtaganden som staten hittills har gjort är tillräckliga eller om de bör
utvidgas. För en utvidgning talar rent allmänt hänsynen till brottsoffren. De
flesta av oss torde finna det rimligt och rättvist att samhället visar sin
solidaritet med dem som drabbas av brott genom att ta på sig ett större
ekonomiskt ansvar. Här kommer även kriminalpoliliska aspekter in i bilden. Eu ökal
statligt ansvar för brottsskador kan nämligen bidra till att allmänheten får en
positivare attityd till den öppnare och mer humana kriminalvård som
statsmakterna under stor enighet har fattat beslut om. Detsamma gäller
inställningen till ungdoms- och nykterhelsvården. Ett sådant samhällsansvar
skulle också - i förening med återhållsamhet i utövningen av regress mot skadevållaren
- kunna underlätta rehabiliteringen av den som till följd av brott har ådragit
sig en omfattande skadeståndsbörda. Hans vilja atl la arbete måste
uppenbarligen främjas, om han inte förföljs av alltför betungande
skadeståndsanspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är å andra sidan uppenbart att staten inte kan la på sig ett obegränsat ansvar
för alla förekommande brottsskador. Här liksom på andra områden måste olika ersältningsbehov
i samhället vägas mot varandra. 1 första hand får man alltså inrikta sig på att
tillgodose de mest angelägna behoven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare
en omständighet som manar till försiktighet är att ett system&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
statlig ersäUning för broltsskador inte får medföra att allmänheten blir mindre
benägen att skaffa sig försäkringsskydd mot dessa skador. Detla skulle innebära
att staten tog över ansvaret för den sektor av försäkrings­branschen som tar
sikte på skyddet mot skador på grund av brott. Som utredningen har understrukit
är en sådan utveckling inte önskvärd. Det är också viktigt att en vidsträckt ersällningsrätt
inte verkar hämmande på allmänhetens benägenhet att själv vidta olika
skyddsåtgärder i brottsförebyg­gande syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
sociala och humanitära synpunkter är skälen för ett statligt engage­mang
särskilt starka när det gäller personskador. Möjligheterna till statlig
ersättning för sådana skador begränsas f. n. av kravet på att ersättningen
skall utgå efter prövning av den skadelidandes behov. Om denna begränsning las
bort, ger ersättningssystemet full gottgörelse lill den skadelidande. Som jag kommer
att gå in på närmare i ett följande avsnitt finns det inle anledning anta att
det uppstår någon större ökning av siatens kostnader för personska­dor, om
kravet på en behovsprövning avskaffas. Inte heller i övrigt inger det några
betänkligheter atl slopa den begränsning för ersättningsrätlen som f. n. ligger
i denna behovsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller egendomsskador i allmänhet är skälen för ett ersättnings-åtagande
från samhällets sida inte lika påtagliga som vid personskador. 1 stor
utsträckning rör del sig om skador som de skadelidande kan och bör försäkra sig
mot. Omständigheterna kan emellertid vara ömmande även när någon har tillfogats
ekonomiska föriuster genom annans brottsliga förfarande. Delta gäller särskilt
fall där den skadelidandes försörjningsmöjligheter allvarligt äventyras genom
skadan eller där t. ex. en pensionär har berövats egendom som han endast med
stora ekonomiska uppoffringar har lyckats skaffa sig. Med tanke på bl. a.
sådana fall kan det finnas anledning att införa en rätt till ersättning av
allmänna medel för egendomsskador. Om ersättningsrätlen begränsas till de
särskilt angelägna ersättningsbehoven, behöver kostnaderna för statens del inte
bli alltför stora. 1 övrigt ger sig emellertid de skäl lill känna som jag förut
har angett mot ett vidsträckt statligt ersättningsåtagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffandeegendomsskadorsomvållasav
vissa rymlingarm. fl. föreligger dock speciella förhållanden. När
rymlingsanslaget infördes åberopades som skäl för att ge statlig ersättning i
dessa fall i första hand hänsyn lill de kringboende, som annars lätt kunde
komma att inta en negativ hållning till anstalten och dem som vårdades där.
Också de öppnare vårdformer som hade börjat tillämpas inom kriminalvården och
andra vårdområden och som innebar risker för en ökad rymningsfrekvens ansågs
tala för alt det allmänna fick bära kostnaderna för rymlingsskadorna som ett
slags omkostnad för vården. Dessa skäl är fortfarande bärande och motiverar att
ersättning för dessa skador ges enligt förmånligare regler än jag nyss har
förordat för egendomsskador i allmänhet. Den praxis som har utbildats vid
tillämpningen av rymlingsanslaget innebäratt som regel full ersättning ges
enligt allmänna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skadeståndsrättsliga
principer. De skadelidande har alltså redan nu en fördelaktig ställning när det
gäller möjligheterna alt få ersättning för rymlingsskador. Även om del kan
finnas anledning atl göra vissa justeringar och preciseringar i de nuvarande
reglerna om dessa skador, är några större ändringar inte påkallade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad jag nu har anfört framgår att jag i alll väsentligt ansluter mig till utredningens
förslag i fråga om de grunder som i fortsättningen bör tillämpas för ersättning
av allmänna medel för brottsskador. Denna ersättning, som lämpligen kan kallas broltsskadeersättning,
bör i princip bestämmas enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler. En
utgångspunkt bör alltså bl. a. vara att den skadelidande skall ha full
ersättning för sin skada. Vissa avsteg från skadeståndsreglerna kan dock visa
sig nödvändiga. Exempelvis kan det finnas anledning att införa ett högsta tak
för brottsskadeersättningen. Till dessa frågor återkommer jag i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen har
framhållit är det önskvärt all ersättningsreglerna så långt del är möjligt görs
gemensamma för rymlingsskador och andra brottsskador. Det finns därför
anledning att föra samman de nuvarande ersältningsanordningarna för dessa båda
skadekategorier till ett enhetligt prövningsförfarande. En möjlighet vore att
anförtro prövningen åt de allmänna domstolarna. Mot delta talar emellertid att
de skadelidandes ersättningsanspråk liksom hittills får anses vara av
offentligrättslig natur. Vidare blir rätten till ersättning för andra
egendomsskador än rymlingsskador i väsentlig mån beroende av en skönsmässig
prövning. Handläggning vid allmän domstol skulle dessutom med stor sannolikhet
medföra en ganska tyngande administration. Jag kan därför inte tillstyrka alt brottsskadeären-dena
handläggs av de allmänna domstolarna. Vidare finner jag det främ­mande all, som
en remissinstans har varit inne på, låta försäkringsbolagen ombesörja
skaderegleringen. Den bästa lösningen är därför att ärendena prövas av någon
myndighet i administrativ ordning. Vilken myndighet som bör ha hand om
ersättningsprövningen aren fråga som jag avser att behandla i ett senare
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna om
brottsskadeersättning bör tas in i en särskild författning som får ersätta de
nuvarande bestämmelserna om rymlingsskador och personskador på grund av brott. Efiersom
reglernaärav offentligrältslig natur och innefattar rättigheter för enskilda
kräver de inte lagform enligt regerings­formen. Med hänsyn bl. a. till
ersättningssystemets allmänna betydelse anser jag emellertid liksom utredningen
att reglerna bör ges i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Det geografiska tillämpningsområdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1971 års kungörelse om ersättning av allmänna medel för person­skada på grund
av brott utgår ersättning om brottet har begåtts i Sverige eller förövats utom
landet mot någon som har hemvist här. I fråga om rymlingsskador gäller däremot
en annan ordning. Del nuvarande rymlings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anslaget
tillämpas nämligen på skador som en rymling från svensk anstalt har vållat i något
land inom Norden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag innebär i fråga om tillämpningsområdet för person­skador all broltsskadeersättning
skall utgå enligt samma regler som anges i 1971 års kungörelse. Detta förslag
har i allmänhet lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Från ett par
håll ifrågasätts dock om de som har hemvist här i landet skall kunna få
ersättning när brottet har begåtts utomlands, i varje fall när del har förövats
i ett land utanför Norden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del ser jag inte någon anledning till atl man på denna punkt skulle
försämra de möjligheter som finns f. n. till ersättning av allmänna medel för
personskada på grund av brott. Ersättning bör därför som hittills kunna utgå inte
bara när brottet har begåtts här i landet utan också när det har begåtts
utomlands mot någon som har hemvist här. Som utredningen har framhållit bör
dock motsvarande ersättning som den skadelidande kan ha rätt till i ett annat
land där han har skadats räknas av när brottsskadeersältningen bestäms. Del får
nämligen i första hand anses vara en angelägenhet för den främmande staten att
se till att han kompenseras för sin skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller sakskada och ren förmögenhelsskada föreslår utredningen att de nya
reglerna skall tillämpas om brottet har begåtts här i landet. 1 fråga om
rymlingsskador innebär förslaget en begränsning i förhållande till nuvarande
praxis på så sätt att ersättning inte skall utgå för skador som en rymling från
svensk anstalt vållar i annal nordiskt land. Ä andra sidan föreslår utredningen
den utvidgningen att ersättning skall kunna ulgå även när en rymling från de
nordiska grannländerna vållar skada här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag, som beträffande rymlingsskador överensstämmer med den målsättning man
i det nordiska lagsliftningssamarbetet har enats om, har överiag godtagits av
remissinstanserna. Även jag ansluter mig till förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har slutligen föreslagit att brotlsskadeersältning inte i något fall skall
utgå, om skadehändelsen har så ringa anknytning lill Sverige att det inte är
rimligt att skadan ersätts av allmänna medel här. Detta förslag har inte kommenterats
av någon remissinstans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
utredningen anser jag att det skulle föra för långt alt tillämpa de svenska
ersättningsreglerna på fall där det beror av endast tillfälliga omständigheter
att brottet har begåtts eller fullbordats i Sverige. Exempelvis finns det inte
någon anledning att staten skulle ersätta skador till följd av brott som begås
på ett fartyg när det under färd mellan utländska orter passerar svenskt
territorialvatten. Om någon som då tillfogas personskada är bosatt i Sverige,
bör ersättning dock kunna utgå i enlighet med vad jag förut har förordat om
ersättning till den som skadas utomlands. A andra sidan kan det även vid brott
som begås utom landet mot någon som har hemvist i Sverige tänkas situationer
där ersättning inte rimligen bör komma i fråga. Det av utredningen förordade
undanlaget bör därför utformas så all det tar sikte på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fall
där brottet har ringa anknytning inte bara till Sverige utan även till svenska
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Brottsskadeersättning för personskada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
brottsskadorna tilldrar sig personskadorna särskild uppmärksamhet. De medför
ofta ett kraftigt ingrepp i den skadades livsföring och försönnings-möjligheter
och kan innebära inte bara ekonomiska förluster utan också fysiskt och psykiskt
lidande av ibland allvariigt slag. Som jag tidigare harsagt är det därför en
viktig uppgift för staten att ge ekonomisk kompensation till dem som tillfogas
personskada på grund av brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
de nuvarande möjligheterna lill ersättning av allmänna medel för personskada på
grund av brott infördesår 1971 betonades atl en förhållan­devis stor reslriktivitet
var påkallad innan erfarenheter hade vunnits av det nya systemet. Regleringen
tog sikte på all tillgodose de socialt mest ömmande behoven. Ersättning utgår
därför f. n. endast efter en prövning av den skadelidandes behov av ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
uiredningens förslag skall brotlsskadeersältning för personskador i
fortsättningen utgå utan någon behovsprövning. Detta förslag har tillstyrkts eller
lämnats ulan erinran av flertalet remissinstanser. Socialstyrelsen avstyrker
dock förslaget, som enligt styrelsens mening inte utgör någon angelägen
förändring från social synpunkt och som kan medföra att staten helt får ta över
ansvaret för den del av den privata försäkringsverksamheten som avser
överfallsskyddet inom hem- och villahemförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan visserligen sägas vara en mindre angelägen reform från social synpunkt atl
införa en möjlighet till ersättning av allmänna medel även för skadelidande
vilkas ekonomiska situation är sådan all de själva kan bära sin skada utan atl
råka i ekonomiskt trångmål. Principiellt sett är del dock rikligast att
brottsskadeersättning kan utgå till alla som har tillfogats personskada på
grund av brott. Till stöd för alt ge brottsskadeersättning också till den grupp
skadelidande som f. n. saknar möjlighet att få sådan ersättning talar vidare de
kriminalpoliliska skäl som jag förut har anfört till förmån för vidgade ersätlningsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I tillämpningen av de
nuvarande ersättningsreglerna har sökandens ekonomiska förhållanden endast
undantagsvis föranlett att ersättning har jämkats eller helt vägrats. 1 viss
mån kan detta hänga samman med atl ersättning inte kommer i fråga om skadan
täcks av en hem- eller villahem­försäkring med överfallsskydd. Personer med god
ekonomi håller sig sannolikt i stor utsträckning med sådant försäkringsskydd,
och de torde komma att göra det också i fortsättningen. På grund härav behöver
man knappast räkna med någon större ökning av siatens kostnader för person­skador
på grund av brott, om den nuvarande behovsprövningen avskaf­fas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag nu har sagl gäller dock endast under förutsättning att försäkrings­bolagen
inte kommer att upphöra att meddela försäkringsskydd vid skador på grund av
överfall, om behovsprövningen tas bort. Ett sådant resultat skulle från flera
synpunkter vara olyckligt. En utveckling i denna riktning är emellertid inte
sannolik. Från försäkringshåll har under remissbehandlingen upplysts alt det inle
är aktuellt alt slopa överfallsskyddet i hem- och villahemförsäkringarna, även
om det statliga ersättningssystemet vid person­skador på grund av brott inte
kommer att innehålla någon behovsprövning i fortsättningen. Jag utgår vidare
från att överfallsskyddet också efter en sådan reform kommer att ingå endast
som en del i en samlad försakringslösning och alltså inle kan väljas bort
fristående från försäkringen i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av de skäl jag nu har
anfört förordar jag att brotlsskadeersältning för personskador i fortsättningen
skall kunna utgå ulan prövning av den skadelidandes behov av ersättning. Som
jag senare kommer att utveckla närmare kan det dock vara motiverat att begränsa
ersättningen i fråga om de allra högsta kraven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt nuvarande regler
ersätter staten personskador vid alla slag av brott, även sådana där gärningen
är strafföar redan vid ett oaktsamt beteende. Enligt utredningen bör denna
ordning gälla även i fortsättningen. Detta kritiseras av en remissinstans som
anser att det är naturiigt med en begränsning till de rena våldsbrotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motiven för alt staten
skall träda in med ersättning åt dem som har skadats genom brott framträder visseriigen
med särskild styrka när det gäller våldsbrott eller andra former av uppsåtliga
brott som kan föranleda person­skada. Även vid brott där gärningsmannen endast
har varit oakisam måste man emellertid räkna med att den skadelidande kan komma
att ställas utan ersättning om inte staten griper in. Bl. a. kan påpekas att
överfallsskyddet i hem- och villahemförsäkringarna inte gäller vid skada som
den försäkrade har tillfogats genom oaklsamhetsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del sagda talar för att
också skador på grund av ouppsålliga brott bör inrymmas i ett statligt
ersättningssystem för broltsskador. Som framhölls redan vid tillkomsten av de
nuvarande ersättningsreglerna skulle det inte heller vara tilltalande att i fråga
om rätten lill ersättning dra en strikt gräns mellan uppsåtliga och vårdslösa
handlingar. F. ö. bör man inte utan starka skäl inskränka de möjligheter till
ersättning som gäller f. n. Liksom utredningen anser jag därför att rätlen till
ersättning för personskador bör begränsas endast genom kravet att skadan skall
ha vållats genom brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Brottsskadeersättning för sakskada och  ren  förmögenhetsskada i allmänhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
brottsskador som inte medför personskada kan innebära kännbara förluster för
den skadelidande. Skadan kan utgöra sakskada, dvs. skada på bestämt föremål,
eller ren förmögenhetsskada, dvs. ekonomisk skada i annat fall än när person-
eller sakskada har uppkommit. Om skadan har vållats av en rymling från
kriminalvårdsanstalt eller liknande inrättning kan ersättning utgå från det
nuvarande rymlingsanslaget. Detta återkommer jag till i nästa avsnitt. 1 andra
fall finns det f. n. ingen möjlighet atl få ersättning för skadan av allmänna
medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningens
förslag innebär alt brottsskadeersättning skall kunna utgå för skada på eller föriust
av egendom som fordras för den skadelidandes försörjning. Ren förmögenhetsskada
bör enligt utredningen i princip hållas utanför ersättningsanordningen.
Utredningen påpekar dock alt en gränsdrag­ning mellan sakskada och ren
förmögenhetsskada kan ge godtyckliga resultat i vissa fall. Med tanke på sådana
fall föreslår utredningen att ren förmögen­hetsskada skall kunna ersättas om
det föreligger synnerliga skäl. Utredningen anser att denna
undantagsbestämmelse bör kunna tillämpas bl, a. när åldringar med starkt
nedsatt motståndskraft har tillfogats ren förmögenhets­skada genom brottsligt
hot eller svek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
delar i allmänhet utredningens uppfattning atl brolts­skadeersättning för
sakskada och ren förmögenhetsskada - utom när det är fråga om rymlingsskada -
bör komma i fråga bara i begränsad omfattning. Några remissinstanser anser dock
atl utredningsförslaget är för restriktivt, särskilt när det gäller ersättningsmöjlighelerna
för åldringar som har utsatts för brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del vill jag understryka atl egendomsskador till följd av brott ibland kan
få socialt ödesdigra följder. Sä kan först och främst vara fallet när någon I
knappa ekonomiska omständigheter har berövats sparade medel eller annan egendom
som han behöver för sin försörjning. Skadan kan också framstå som särskilt
kännbar för den skadelidande i fall då den avser egendom som är ett resultat av
en lång tids arbete och som utgör en viktig del av den skadelidandes tillvaro.
Enligt min mening bör det finnas möjligheter till broltsskadeersättning i
sådana särskilt ömmande fall som jag nu har berört. Särskilt angeläget ärdet
att kunna ge ersättning åt dem som lill följd av fysiskt eller psykiskt
handikapp eller hög ålder har nedsatt motståndskraft och därför har svårare än
andra att freda sig mot brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med remissinstanserna biträder jag alltså utredningens förslag att de
nuvarande ersättningsmöjligheterna vid brottsskador bör utvidgas lill att avse
också vissa andra egendomsskador än sådana som har vållats av rymlingar från
kriminalvårdsanstalt e. d. Jag delar vidare utredningens uppfattning atl
ersättning bör kunna ges efter en skälighetsprövning som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;binds
endast av vissa allmänna riktlinjer. Som några remissinstanser har påpekat
täcker emellertid den formulering som utredningen har föreslagit inte helt alla
ersättningsvärda fall. Jag förordar därför i stället en formulering som innebär
alt den skadelidande har rätt till broltsskadeersättning i den mån den
skadelidandes försöriningsmöjligheter har allvariigt äventyrats genom skadan
eller ersätlningsbehovet i övrigt är särskilt angeläget. Även med denna
formulering står det klart att ersättning utgår endast i undantags­fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ersättningsmöjligheterna begränsas på detta sätt finns det knappast anledning
att göra någon formell skillnad mellan fall där skadan utgör sakskada och fall
där brottet har lett till ren förmögenhelsskada. Som utredningen har påpekat
kan en sådan gränsdragning f. ö. ibland ge ganska konstlade resultat. 1
praktiken torde ersättning emellertid som regel bli aktuell bara vid sakskada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fråga som har tilldragit sig särskild uppmärksamhet är i vad mån statlig ersättning
bör utgå för förmögenhetsföriuster som drabbar omyndiga m. fl. genom
förskingring eller liknande brott av förmyndare eller god man, Utredningen har
funnit att ett särskilt ersättningssystem för sådana skador skulle få obetydlig
användning, bl. a. på gmnd av de ökade möjligheter att kontrollera
förvaltningen av förmynderskapoch godmanskap som har införts genom ändringar i förmynderskapslagstiftningen
(prop. 1974:142, LU 1974:38, rskr 1974:404). Utredningen har därför inle velat
förorda någon särskild ersättningsanordning för dessa fall. Denna ståndpunkt
har överlag godtagits av remissinstanserna. Jag har samma uppfattning men vill
tillägga att ersättning naturligtvis bör kunna utgå under de speciella
förutsättningar som jag nyss har förordat beträffande egendomsskador i
allmänhet, nämligen vid särskilt angelägna ersättningsbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
ett avseende bör sakskador enligt utredningen ersättas utan någon sådan skälighetsprövning
som jag förut har förordat. Det gäller skada på kläder och andra personliga
bruksföremål som har uppkommit i samband med att den skadelidande har
tillfogats personskada. Detta förslag, som i allmänhet har godtagits under
remissbehandlingen, har förebild i nuvarande praxis vid tillämpningen av brotisskadeanslaget
för personskador. Enligl denna praxis ersätts nämligen skada på kläder,
glasögon och liknande föremål. Jag ansluter mig till förslaget, som dock bör
jämkas något så all det helt överensstämmer med vad som gäller f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Brottsskadeersättning för sakskada och ren förmögenhetsskada i samband med
rymning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
det nuvarande rymlingsanslaget utgår ersättning för personskada, sakskada och i
viss utsträckning ren förmögenhetsskada, om skadan har vållats av någon som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;avvikit, permitlerats eller beviljats frigång från kriminalvårdsanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;avvikit eller permitlerats från ungdomsvårdsskola eller omhändertagils
på sådan skola och placerats för vård utom skolan, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;avvikit eller beviljats tillfällig permission från allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare eller efler omhändertagande på sådan anstalt är bosatt
på inackorderingshem eller åtnjuter familjevård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tillämpningen av rymlingsanslaget har ersättning i vissa fall utgått även för
skador som utan samband med rymning eller rymningslörsök har vållats inom
anstalten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ersättningens bestämmande följs med smärre avvikelser allmänna
skadeståndsregler. Ersättning utgår alltså utan behovsprövning och obero­ende
av om omständigheterna i övrigt är ömmande eller inte. Ren förmögenhelsskada
ersätts dock endast i undantagsfall. Ansökningar om ersättning för t. ex.
bedrägeri eller förskingring avslås som regel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nämnts i avsnitt 2.1 föreslår utredningen atl de som har drabbats av brott av
personer som är intagna på anstalt m. m. fortfarande skall ha en särskilt
gynnsam ställning i ersältningshänseende. Eftersom personskada skall ersättas
fullt ut redan enligt de regler som har behandlats i avsnitt 2.3 blir del
emellertid i detla sammanhang endast fråga om ersättning för sakskada och ren
förmögenhetsskada. Sakskada skall enligt utredningsförslaget liksom hittills ersättas
utan begränsning. För ren förmögenhetsskada skall ersättning dock ulgå endast
om särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller tillämpningsområdet för den särskilda regleringen föreslår utredningen
vissa utvidgningar. Sålunda bör reglerna enligt utredningens mening omfatta
också skador vållade av den som på grund av misstanke om brott eller av annan
anledning är intagen i polisarrest eller allmänt häkte eller har avvikit
därifrån. Utredningen föreslår vidare att ersättning skall kunna utgå när skadevållaren
har rymt från annat nordiskt land där han har underkastats frihetsberövande som
svarar mot vad som anges i de svenska reglerna. 1 övrigt föreslår utredningen
endast vissa förtydliganden i bestäm­melserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen har utredningens förslag i allmänhet godtagits. Ett par
remissinstanser är emellertid kritiska till förslaget att kretsen skadevållare
även skall omfatla personer som är tillfälligt omhändertagna och placerade i polisarrest.
Andra remissinstanser anser att staten börsvara också för skador av dem som är
föremål för kriminalvård i frihet eller som är intagna i anstalt eller
vårdinrättning för vilken landstingskommun eller kommun är huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Idet
föregående (avsnitt 2.1) har jag uttalat att egendomsskador som är s. k. rymlingsskador
bör ersättas enligl förmånligare normer än andra egendoms­skador, huvudsakligen
i överensstämmelse med gällande regler. För sakskada bör alltså i princip full
ersättning utgå, oavsett omständigheterna i det särskilda  fallet.  Som 
utredningen   har  föreslagit bör däremot  ren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förmögenhetsskada
ersättas endast i undantagsfall. Jag återkommer till detta i
specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya ersättningsreglerna om rymlingsskador i brottsskadelagen bör naturiiglvis i
första hand ta sikte på samma kategorier skadevållare som omfattas av de
nuvarande reglerna. Enligt min mening talar emellertid starka skäl för att
utsträcka dessa regler till dem som är häktade på grund av beslut som har
verkställts. I dessa fall utgör frihetsberövandet i allmänhet endast ett första
led i ingripanden som f. n. inryms under ersättningsreglerna, 1 regel bereder
del inte heller några svårigheter att konstatera om någon som har vållat skada
vid tillfället var häktad eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förhållandena är inte helt
likartade vid de andra mer tilirälliga frihetsbe­rövanden som enligl
utredningens mening också bör föras in under en ersättningsanordning för
rymlingsskador. Utöver anhållande och häktning förekommer flera sådana frihetsberövanden
inom vårdområdet. Sålunda kan övervakningsnämnd under kortare tid låta
omhänderta en person. Vidare kan barn, ungdomar och alkoholmissbrukare
tillfälligt omhändertas enligt barnavårdslagen (1960:97) eller nykterhelsvårdslagen
(1954:579). 1 många av dessa fall placeras den omhändertagne i polisarrest
eller häkte. Det finns även frihetsberövanden som inle har direkt anknytning
till något vårdområde, såsom hämtning lill förhör inför domstol eller
omhändertagande enligt lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande eller
lagen (1976:511) om omhän­dertagande av berusade personer m. m. Dessa frihetsberövanden
är ofta mycket kortvariga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De skäl, främst hänsynen lill
närboende, som motiverar att staten svarar för skador vållade av rymlingar gör
sig inle gällande med samma styrka när det gäller de kortvariga frihetsberövanden
som jag nu har berört. Del kan även uppstå problem när det gäller atl avgöra om
exempelvis ett beslut enligt lagen om tillfälligt omhändertagande fortfarande
skall anses beslå i fall då en person har avvikit från en polisarrest och
därefter vållat skada. Eftersom antalet rymningar i samband med kortare frihetsberövanden
sannolikt är mycket litet, finns det inle heller något större behov av att dessa
fall omfattas av ersättningsreglerna för rymlingsskador. Jag tillstyrker därför
inte utred­ningens förslag på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag har
förordat i avsnitt 2.2 bör staten svara för skador som en rymling från annat
nordiskt land vållar här i landet. Den begränsning av kretsen skadevållare som
jag nyss har förordat bör dock gälla även i dessa fall. Ersättning bör alliså ulgå
endast när den som har rymt från ett annat nordiskt land har underkastats ett frihetsberövande
vars motsvarighet här I landet inryms under det statliga ersättningssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I den allmänna debatten
och i riksdagsmotioner har vid olika tillfällen framförts krav på att staten
skall ersätta skador som har vållats av personer vilka är föremål för
kriminalvård i frihet. Uppmärksamheten har därvid särskilt riktals mot fall därskadevållaren
har dömts till ungdomsfängelse eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;internering
och överförts till vård utom anstalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
staten skulle ersätta även skador vållade av personer som är villkorligt frigivna,
överförda till vård utom anstalt eller i annat läll föremål för kriminalvård i
frihet, har man enligl min mening närmat sig ett system där staten svarar för
snart sagt alla brottsskador. En utvidgning till dessa skadevållare kan inte
heller motiveras av de skäl som talar för särskilt gynnsamma regler när det
gäller ersättning till dem som tillfogas skador av rymlingar från olika
anstalter. Jag anser därför, i likhet med utredningen, atl det inle finns tillräcklig
anledning att utvidga kretsen skadevållare till dem som är föremål för
kriminalvård i frihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fråga som också har tilldragit sig uppmärksamhet i skilda sammanhang är rätlen till
ersättning när skador har vållats av någon som har rymt från anstalt eller
annan vårdinrättning för vilken landstingskommun eller primär­kommun är
huvudman. De inrättningar som här kommer i fråga avser psykiatrisk vård,
omsorgsvård för psykiskt utvecklingsstörda, barna- och ungdomsvård samt nykterhelsvård.
Skador som har vållats av intagna vid sådana vårdinrättningar ersätts f. n.
inte av staten från rymlingsanslaget annat än när det är fråga om s. k. erkända
vårdanstalter för alkoholmissbru­kare. De flesta kommuner har dock tecknat en
särskild försäkring som ger ersättning i dessa fall oberoende av om fel eller
försummelse kan konstateras hos vårdpersonalen. Även de kommuner som inle har
tecknat sådan försäkring utger i regel ersättning på liknande grunder. Några
kommuner ger dock ersättning endast på skadeståndsrättslig grund, dvs. bara när
skadan har vållats genom fel eller försummelse hos någon som tjänstgör vid
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 samband med att vissa
ändringar gjordes i skadeståndslagen år 1975 uttalade riksdagen att det var
otillfredsställande att skyddet för de skadeli­dande var sämre inom den
kommunala vårdsektorn än vid motsvarande statliga vårdinrättningar. Riksdagen
ansåg emellertid att man borde hålla fast vid principen att ersättningsfrågan
skulle lösas genom ett frivilligt försäk­ringsskydd som bekostades av de
kommunala huvudmännen själva. Riks­dagen ville därför inle ta initiativ till
lagstiftningsåtgärder som syftade till att låta del statliga
ersättningssystemet omfatta även sådan vårdverksamhet som bedrevs av
landstingskommun eller kommun (se LU 1975:16 s. 46 f, rskr 1975:133).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del finner jag inte anledning att nu inta en annan ståndpunkt än den som
riksdagen har gett uttryck åt. Jag anser alltså alt det inte f. n. är påkallat
alt staten tar på sig ell vidsträckt ansvar för egendomsskador som har vållats
av intagna vid anstalt eller vårdinrättning för vilken landstings­kommun eller
primärkommun är huvudman eller genom lag ålägger huvudmännen ett sådant ansvar.
Del kan dock finnas anledning att återkomma till denna fråga, om huvudmannaskapet
för ungdomsvårdssko­lorna och de statliga vårdanstalterna för
alkoholmissbrukare i en framtid förs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;över
från staten till landstingskommunerna eller primärkommunerna i anslutning till
den nya sociallagstiftning som har föreslagits av socialutred­ningen i
betänkandet (SOU 1977:40) Socialtjänst m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild fråga är om ersättning skall kunna utgå även för skador som har uppkommit
utan samband med brott, 1 den hittillsvarande tillämpningen av rymlingsanslaget
har ersättning ibland getts i sådana fall. Utredningen vänder sig mot denna
praxis och anser att ersättning i fortsättningen bör komma i fråga endast när
skadan har vållats genom en brottslig handling. Utredningen framhåller dock all
man i fall då skadan har tillfogats arbetsgivare, hyresvärd, övervakare eller
fosterförälder till skadevållaren eller då den har vållats vid en rymning inte
bör ställa alltför höga krav på bevisningen om atl den skadevållande handlingen
ulgör ett brott. Detta uttalande kritiseras av ett par remissinstanser, som
anser det olämpligt att man inför något slags presum­tion för att skadan i
dessa fall har vållats genom brott. I övrigt har uiredningens förslag lämnats
utan erinran under remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
utredningen anser jag att en genomgående förutsättning för ersättning enligt de
nya reglerna bör vara att skadan har vållats genom brott. Ett sådant krav bör
alltså i fortsättningen gälla även vid rymlingsskador. Som framhållits under
remissbehandlingen bör frågan om det föreligger ett brott inte bedömas på annal
sätt i dessa fall än vid andra brottsskador. Den som begär brotlsskadeersältning
måste alltså kunna visa att skadan har uppkommit genom en brottslig handling
och inte enbart genom en oakt­samhet som ej är straffbar. Omständigheterna
torde emellertid ofta vara sådana att sökandens påstående om hur skadan har
uppkommit kan godtas ulan någon mera ingående utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan tilläggas att skador som har tillfogats fosterförälder, hyresvärd e.d, i
viss uisträckning kan ersättas från de anslag för placering av elever i
enskilda hem m. m. som står till ungdomsvårdens förfogande. Liksom utredningen
räknar jag med att sådan ersättning kommer atl utgå även i fortsättningen i den
mån det framstår som skäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6
Avräkning av skadestånd och andra förmåner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande brottsskade- och rymlingsanslagen utgör ett supplerande skydd för de
skadelidande och ger ersättning endast i den mån andra möjligheter att täcka
skadan saknas. När ersättningen bestäms tas därför hänsyn till skadestånd och
annan ersättning som den skadelidande har rätt till på grund av skadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
enligl utredningens förslag skall skadestånd och annan ersättning som den
skadelidande har rätt till på grund av skadan beaktas när brottsskadeersättning
bestäms. Skadestånd skall dock avräknas bara i den mån det har betalats eller
kan beräknas bli betalt. Vidare skall förmåner från personförsäkring som
innefattar sparande avräk nas.endast i skälig omfatt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag har i allmänhet lämnats utan erinran vid remissbe­handlingen. Från
några håll understryks dock att beviskravet inte får ställas för högt närdet
gäller sannolikheten för att den brottslige skadevållaren inte kommer att
fullgöra sin skadeståndsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare har sagt är ett av skälen till ett statligt ersättningssystem för broltsskador
att den skadelidande i dessa fall ofta riskerar atl gå miste om det skadestånd
som han kan vara berättigad till för sin skada. Det är med hänsyn till detta
uppenbart att brottsskadeersätlning inle skall utgå om skadeståndet trots alll
betalas. Som utredningen har föreslagit bör även skadestånd, som visserligen
inte har betalats men som man med fog kan utgå från kommer att betalas, räknas
av när brottsskadeersättningen bestäms. 1 detta hänseende bördock alltför
stränga krav på utredningen inte ställas upp. Den skadelidande bör i princip
inte anses ha någon skyldighet att väcka skadeståndstalan mot skadevållaren
eller att söka driva in ett utdömt skadestånd. 1 ersätiningsärendet får i
stället en bedömning göras av den skadelidandes faktiska utsikter atl genom
sådana åtgärder få ut del skade­stånd som han kan vara berättigad till enligt skadeståndsrältsliga
regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
skadestånd skall avräknas innebär att också ersättning från förekom­mande
ansvarsförsäkring skall beaktas när brottsskadeersättningen bestäms. Som jag
tidigare har sagt kan den skadelidande visserligen i regel inte räkna med att
skadeståndet betalas från en ansvarsförsäkring som skadevållaren har tecknat. 1
vissa fall kan det emellertid bli aktuellt med ersättning från den s. k. trygghetslörsäkringen,
som gäller bl, a. när en arbetstagare skadas i arbetet genom brott. Också det i
hem- och villahemförsäkringen ingående överfallsskyddet läcker i allmänhet det
skadestånd som den skadelidande kan ha rätt till när han har skadats till följd
av en brottslig handling. Brottsskadeersättning skall alltså inte utgå i den
mån den skadelidande kan få sin skada ersatt genom sådan försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
skada som har föranlett anspråk på brotlsskadeersältning kan medföra att den
skadelidande får rätt till även andra förmåner än skadestånd o.d. Beträffande
personskada kan nämnas förmåner från socialförsäkringen, förmåner på grund av
anställningsavtal och förmåner från enskild person­försäkring. Vid sakskada kan
den skadelidande ha rätt till ersättning från sakförsäkring, i. ex.
stöldförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När del gäller personskada
bör givetvis förmåner som enligt skadestånds-rättsliga regler skall avräknas
vid bestämmande av skadestånd beaktas också när brottsskadeersätlning bestäms.
Det innebär att avräkning skall ske för förmåner som är förenade med
regressrätt mot skadevållaren förden som har betalat ut dem, t. ex. ersättning
för sjukvårdskostnader i vissa fall. Vidare skall ersättning för inkomstföriusl
eller föriust av underhåll minskas med förmåner som anges i 5 kap. 3 §
skadeståndslagen, dvs. ersättning från socialförsäkringen eller annan likartad
förmån, sjuklön eller pension från arbetsgivare, pension från kollektiv
tjänstepensionsförsäkring samt periodisk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättning
från sådan olycksfalls- eller sjukförsäkring som har meddelats på grund av
kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen har framhållit bör avräkningen emellertid inte stanna vid dessa
förmåner. Enligt skadeståndsreglerna kan den som har tillfogats' personskada
utan avräkning uppbära vissa försäkringsförmåner vid sidan av förekommande
skadestånd. Så är fallet med förmåner från s. k, summaför­säkring, dvs, liv-,
olycksfalls- eller sjukförsäkring som ger ersättning med ett på förhand bestämt
belopp utan närmare anpassning till skadan i det enskilda fallet. De skäl som
har föranlett atl sådana förmåner inte avräknas inom skadeståndsrätten (se prop.
1975:12 s. 126 f och LU 1975:16 s. 32 O framträder inte med samma styrka när
det gäller ersättning av allmänna medel som skall utgå först om den
skadelidande inte kan få kompensation för sin skada på annat håll. Även
förmåner från summaförsäkring bör därför som regel avräknas när broltsskadeersättning
bestäms. Ibland kan dock förmåner från livsförsäkring inrymma ett visst mått av
sparande, och det kan då vara oskäligt att dra in hela förmånerna i avräkningsförfarandet.
Som utredningen har föreslagit bör förmånerna i dessa fall avräknas endast i
skälig omfatt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
samma sätt som gäller inom skadeståndsrätten bör avräkning ske för förmåner som
den skadelidande har rätt till på grund av personskada, oavsett om han
utnyttjar denna rätt eller ej. Som utredningen har framhållit utan erinran från
remissinstanserna bör det däremot inte komma i fråga att avräkna förmåner som
skulle ha kunnat utgå, om den skadelidande hade skaffat sig försäkringsskydd
mot personskada. Även om det kan sägas att han egentligen borde ha hållit sig
med sådant försäkringsskydd, bör någon avräkning inte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sakskada och ren förmögenhetsskada finns inte några särskilda avräkningsregler
inom skadeslåndsrätten. Av de principer om försäkringsgi­vares regressrätt som
gäller enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal följer dock att avräkning
skall ske för försäkringsförmåner som den skadelidande har fått ut med
anledning av skadan. Något hinder mot atl denne kräver full ersättning för
skadan direkt av den skadesiåndsskyldige finns emellertid inte. Vad som hade
kunnat utgå från försäkringen, om den skadelidande i stället hade utnyttjat
den, räknas alltså inte av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
likhet med utredningen anser jag alt en sådan valfrihet för den skadelidande
inte kan medges när det gäller brottsskadeersättning. Den som har tillfogats
sakskada eller ren förmögenhetsskada genom brott bör vara skyldig att utnyttja alla
andra ersättningsmöjligheter innan brotlsskadeersält­ning kan komma i fråga. På
samma sätt som vid personskada bör avräkning alltså ske inte bara för förmåner
som den skadelidande har fått ut utan också för andra förmåner som han har rätt
till på grund av skadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
vissa fall förekommer del alt den skadelidande medvetet har underiåtit att skaffa
sig försäkringsskydd mot egendomsskador med hänsyn till sina egna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligheter
att täcka dessa skador. Sådana rättssubjekt som staten, de största kommunerna
samt vissa större företag brukar i princip inte försäkra sin egendom med hänsyn
till den riskutjämning som förekommer inom verksamheten. Enligt utredningen bör
dessa s. k, självförsäkrare inle ha rätt till brottsskadeersättning för skada
på egendom i vidare mån än om försäkring hade funnits. Jag delar denna
uppfattning, som allmänt har godtagits under remissbehandlingen. Vid
bestämmande av brottsskadeersätlning för sakskada och ren förmögenhetsskada bör
alltså avräknas även ersättning som skulle ha utgått från försäkring som den
skadelidande har underiåtit att teckna på grund av omfattningen av sina
ekonomiska intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En näriiggande fråga är om
underiålenhet av den skadelidande att i andra fall teckna försäkring för
sakskada och ren förmögenhelsskada bör beaktas när brottsskadeersätlning
bestäms. Sådan underiålenhet kan i vissa fall tillmätas betydelse inom
skadeståndsrätten. Sålunda kan enligt 3 kap, 6 § och 6 kap, 2 ij
skadeståndslagen den skadelidandes underiålenhet att skydda sig genom sedvanlig
försäkring medverka lill att skadeståndet jämkas. Frågan om verkan av
skadelidandes underiålenhet att teckna sakförsäkring har vidare behandlats av skadeståndskommiltén
(Ju 1967:68) i betänkandet (SOU 1975:103) Skadestånd &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;VI. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitléns
överväganden mynnar ut i ett förslag om att skadestånd med anledning av
sakskada skall kunna jämkas, om den skadelidande har försummat att hålla sådan
försäkring som är normal och tillbörlig för hans verksamhet och förhållanden i
övrigt eller om annars särskilda skäl föreligger med hänsyn lill befintliga
försäkringar eller försäk­ringsmöjligheter. Detta förslag övervägs f. n. i
justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För brotlsskadornas del
gäller f. n, att ersättning från rymlingsanslaget kan påverkas av att den
skadelidande vid brandskada på byggnad har underiåtit att försäkra byggnaden
till dess fulla värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen bör brottsskadeersätlning
kunna jämkas, om den skadelidande har försummat att hålla försäkring som det
enligt allmänt vedertagna normer får anses ankomma på en person med motsvarande
ekonomiska förhållanden alt teckna. Med tanke på sådana fall föreslår
utredningen en bestämmelse om att brottsskadeersätlning kan jämkas efter vad
som är skäligt med hänsyn till föreliggande försäkringsmöjligheter på den skadelidandes
sida. Enligt utredningen får bestämmelsen sin största bety­delse vid
rymlingsskador. Vid sakskada eller ren förmögenhetsskada i andra fall torde
bestämmelsen sällan bli tillämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag har i
allmänhet inte kommenterats under remissbe­handlingen. Ett par remissinstanser
kritiserar dock den föreslagna bestäm­melsen från lagteknisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan atl föregripa
kommande ställningstagande till skadeståndskommit­téns förslag anser jag att
det finns anledning att låta den skadelidandes underlåtenhet att hålla
försäkring påverka rätten till ersättning av allmänna medel för brottsskador.
Som jag tidigare har sagt bör nämligen ett statligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättningssystem
för broltsskador utformas så att det inte minskar allmän­hetens benägenhet alt
skaffa sig försäkringsskydd mot sådana skador. Visserligen finns det inte några
fastlagda normer som anger i vilken utsträckning en person bör hålla sin
egendom försäkrad. Exempelvis brandförsäkring har dock numera så utbredd
omfattning att del allmänt torde kunna anses att den skadelidande får skylla
sig själv om han har underiåtit atl skaffa sig sådant försäkringsskydd.
Detsamma kan sägas vid underiålenhet i annat fall att försäkra särskilt
värdefull egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar alltså att man vid bestämmande av brottsskadeersättning för sakskada
och ren förmögenhetsskada skall avräkna även ersättning som skulle ha utgått
från försäkring som det enligt vedertaget bruk får anses ha ankommit på den
skadelidande att teckna men som han har försummat alt hålla. Hänsyn bör dock
tas till om försummelsen har sin grund i förbiseende eller annars är av mera
ursäktlig natur. Att avräkna hela den försäkringser­sättning som skulle ha
utgått om den skadelidande hade hållit sig med tillböriigt försäkringsskydd kan
då förefalla hårt. Även i andra situationer kan det te sig rimligt atl
avräkning inte sker fullt ul. Med tanke på sådana fall bör föreskrivas att
avräkning skall ske i skälig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen har framhållit torde det i allmänhet inte bli aktuellt alt reducera
ersättningen på denna grund när det gäller andra egendomsskador än
rymlingsskador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7
Jämkning pä grund av den skadelidandes beteende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
skadeslåndsrätten gäller enligt 6 kap, 1 § skadeståndslagen att ett skadestånd
i vissa fall kan sättas ned eller helt falla bort på grund av den skadelidandes
medverkan lill skadan. Vid personskada får sådan jämkning ske endast i
sällsynta fall, nämligen i huvudsak bara när den skadelidande har medverkat till
skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Däremot kan skadestånd med
anledning av sakskada eller ren förmögenhetsskada jämkas också när den
skadelidande har medverkat till skadan genom en vårdslöshet som inte är grov.
Såväl vid personskada som vid sakskada eller ren förmögenhetsskada skerjämkningen
efler vad som är skäligt med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor. Även
omständigheterna i övrigt, framför allt parternas ekonomiska förhållanden,
skall vägas in vid bedöm­ningen så all jämkningen inte leder till obilliga
resultat för den skadeli­dande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11971 års kungörelse om
ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott finns inte någon
uttrycklig bestämmelse om jämkning av ersättningen på gmnd av den skadelidandes
medverkan till skadan. 1 den praktiska tillämpningen har ersättningen dock
ibland jämkats av sådan anledning. Vid jämkningen har hänsyn inle sällan tagits
även till andra omständigheter än sådana som får beaktas inom skadeslåndsrätten,
t. ex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;provocerande
uppträdande av den skadelidande under sådana förhållanden att i varie fall grov
vårdslöshet inte kan anses föreligga. En situation där jämkning ofta har skett
är då skadan har uppkommit vid slagsmål i samband med spritförtäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
i tillämpningen av rymlingsanslaget har vissa regler utbildats om följderna av
den skadelidandes medverkan till skadan. Ersättningen kan jämkas om den
skadelidande genom oaktsamhet har underiättat skadans uppkomst. Framställningen
om ersättning kan avslås helt när vårdslösheten är betydande. Jämkning kan
också ske om den skadelidande har förvarat värdefull egendom på mindre
betryggande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningens förslag skall brottsskadeersätlning kunna jämkas på grund av den
skadelidandes uppträdande i samband med brottet, t. ex. då han har uppträtt
provocerande eller deltagit i brottslig eller på annat sätt klandervärd verksamhet.
Vid personskada får jämkning dock inte ske så att den skadade under hela livet blir
lidande av en tillfällig oaktsamhet. Utredningen föreslår vidare att den
skadelidandes underiålenhet att vidta sedvanliga försiktighetsåtgärder skall
kunna medföra att ersättningen sätts ned eller faller bort helt. Denna
bestämmelse tar främst sikte på egendoms­skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har i allmänhet inte kommenterat förslaget i denna del. Från några håll betonas
dock alt jämkningsreglerna inte får tillämpas alltför strängt mot den
skadelidande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller brotlsskadeersältning är förhållandena något annoriunda än i fråga
om skadestånd. Det rör sig i detta fall om en ersättningsanordning som inle
bara har en social funktion utan också skall ses i ett kriminalpolitiskt
sammanhang. Det kan därför vara rimligt att den som har deltagit i brottslig eller
på annal sätt klandervärd verksamhet fär finna sig i en viss reduktion av ersättningen
även om hans beleende inte skulle föranleda jämkning enligl skadeståndsrältsliga
regler. Brottsskadeersättning bör också kunna jämkas, om den skadelidande
medvetet har provocerat skadevållaren eller om han har gell sig i lag med
okända personer under sådana förhållanden som typiskt innebär risk för att
tillfogas skada genom brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersätlning bör
alltså kunna jämkas på grund av den skadeli­dandes beteende i något större
utsträckning än som gäller inom skadestånds­rätten. Framförallt vid personskada
måste jämkningen dock ske med stor försiktighet. Detta bör i lagen uttryckas så
att jämkning i detta fall får ske bara om särskilda skäl föreligger med hänsyn till
den skadelidandes uppträdande i samband med brottet och andra liknande
omständigheter. Vid sakskada och ren förmögenhelsskada talar inte sociala synpunkter
med samma styrka för en begränsning av jämkningsmöjligheten. Något krav på
särskilda skäl för jämkning bör därför inte ställas upp i detta fall. Även här
bör jämkning dock ske med viss försiktighet, så atl inte en lillfällig oaktsamhet
får ödesdigra konsekvenser för den skadelidande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
egendomsskador bör brottsskadeersättningen, som utred­ningen har framhållit,
kunna jämkas också i fall då den skadelidande har underlåtit all vidta
sedvanliga försiktighetsåtgärder. Som jag tidigare har sagt är det nämligen
angeläget att ett statligt ersättningssystem beträffande broltsskador inte
leder lill atl medborgarna blir mindre aktsamma om sin egendom. I ett sådant
ersättningssystem bör det därför vara möjligt att la hänsyn till om den
skadelidande har sett till sina tillgångar på ett tillfreds­ställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.8
Självrisk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
försäkringsavtalen gäller ofta särskilda villkor om självrisk som innebär att
försäkringstagaren själv får svara för viss del av skadan. Sådan självrisk har
ett dubbelt syfte, dels att påverka försäkringstagaren så att han så långt
möjligt undviker att skador uppkommer, dels att bespara försäkrings­bolaget
kostnader för reglering av skador på endast mindre belopp. Själv­risken är
vanligen konstruerad antingen så all ett visst belopp alltid dras av från
försäkringsersättningen eller så att ersättning ulgår först när skadan
överstiger ett visst belopp, men då utan någon reduktion. Vid hem- och villahemförsäkring
tillämpas vanligen en självrisk på 300 kr. Inom andra försäkringsformer
förekommer varierande självriskbelopp, oftast mellan 300 och I 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1971 års kungörelse om ersättning av allmänna medel för person­skada på grund
av broll gällde ursprungligen att ersättning inte utgick om den skadelidandes
behov av gottgörelse understeg 300 kr. År 1974 infördes emellertid i stället
ett självriskavdrag på 200 kr. När det gäller ersättning från rymlingsanslaget
tillämpas däremot inle någon självrisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl utredningens
förslag skall brottsskadeersätlning minskas med ell visst självriskbelopp vid
personskador liksom vid egendomsskador som har vållats av rymlingar från
kriminalvårdsanstalt e.d. Enligt utredningens mening bör någon självrisk däremot
inle tillämpas vid andra fall av egendomsskador. Ett undantag från huvudregeln
om självrisk föreslås även för fall då den skadelidande är bosatt i närheten av
anstalt därskadevållaren är intagen eller från vilken han har avvikit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna godtar i
regel förslaget om viss självrisk vid ersättning för personskador och
rymlingsskador. Socialstyrelsen avstyrker dock förslaget när det gäller
rymlingsskador. Styrelsen påpekar att de ersättningar som r n. betalas ut för
dessa skador i stor utsträckning avser självrisk eller del av självrisk som den
skadelidande har fått stå förenligt försäkringsavtal. Om ett självriskavdrag
införs också vid utbetalning av brottsskadeersättning skulle det enligt
styrelsens mening medföra att utgifterna från rymlingsan­slaget går ned till
ungefär hälften. Ett par remissinstanser anför även kritik mot det föreslagna
undantaget för dem som bor nära en anstalt och befarar att detta undantag kan
ge upphov till tolkningssvårigheier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
min mening är del angelägel att den myndighet som skall ha hand om det nya
ersättningssystemet vid brottsskador inte belastas med ett stort antal ärenden
som rör endast låga belopp. De administrativa kostnaderna bör givelvis slå i
någorlunda rimlig proportion till de ersättningsbelopp som betalas ut. Del kan
i princip inle heller anses vara någon lämplig ordning alt den som har fått ul
försäkringsersättning minskad med ett självriskbelopp kan vända sig mot staten
och begära ersättning för detla belopp. 1 varie fall kan det inle vara
rationellt att samma skada prövas först av ett försäkrings­bolag och sedan på
nytt av staten. För atl man skall undgå sådana resultat bör en utgångspunkt
därför vara atl viss självrisk skall gälla också i fråga om brottsskadeersättning.
Denna självrisk bör som utredningen har föreslagit utformas så att ett visst
belopp alltid räknas av från den ersättning som den skadelidande i övrigt är
berättigad till. På så sätt undviks olämpliga tröskeleffekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen har framhållit föreligger emellertid särskilda förhål­landen när
någon som är intagen i eller har avvikit från kriminalvårdsanstalt e, d. har
vållat person- eller egendomsskada i närheten av anstalten. Som jag tidigare
har sagt infördes rymlingsanslaget med tanke just på dessa fall. En avsikt var
nämligen alt genom denna ersättningsmöjlighet kunna mildra eventuella negativa
reaktioner hos kringboende som genom närheten till anstalten löpte särskild
risk all drabbas av rymlingsskador. Detla syfte skulle uppenbariigen kunna
motverkas om deras ersättningar måste reduceras med ell visst självriskbelopp.
Jag anser därför att man bör avstå från att införa någon självrisk i dessa
fall. Liknande synpunkter gör sig ibland gällande också när någon i annat fall
har tillfogals rymlingsskada där rymlingar erfarenhets­mässigt ofta begår
brott. Med tanke främst på sådana fall bör undantaget från huvudregeln
utsträckas att gälla även när särskilda skäl i övrigt föreligger mot att
tillämpa självrisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från utredningen anser jag atl tillräckliga skäl däremot inte föreligger
att göra undanlag från regeln om självriskavdrag när det gäller krav på
ersättning för andra egendomsskador än rymlingsskador. Därvid harjag fäst
avseende bl, a. vid att den som har åsamkats sådan skada ändå nästan aldrig
skulle ha varit berättigad till brottsskadeersätlning om kravet endast hade
gällt ett belopp under självrisknivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningens förslag skall självrisken uppgå till 200 kr., dvs. samma belopp
som f n. gäller enligt 1971 års kungörelse. Utredningen föreslår vidare alt den
som har försäkring med högre självrisk inle skall kunna fa ersättning av staten
för skillnaden mellan denna självrisk och den statliga självris­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser
anser att självrisken inte bör anges som ett fast belopp utan sättas i relation
till basbeloppet eller fastställas av regeringen. Vidare framhåller Svea
hovrätt all den statliga självrisken inte bör påverkas av att den skadelidande
har försäkring med högre självrisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del anser jag att den statliga självrisken bör ligga i nivå med den självrisk
som vanligtvis gäller vid hem- och villahemförsäkring. Självrisken vid sådan
försäkring har nyligen höjts från 200 till 300 kr. och kan vänlas stiga ytteriigare
inom den närmaste tiden. Enligl vad som har upplysts från försäkringshåll är
det troligt att den så småningom kommer att sättas i relation till basbeloppet.
För att få en smidig anpassning till denna självrisk anser jag atl man i lagen
bör överlämna åt regeringen alt fastställa den statliga självrisken med ledning
av de lägsta självriskbelopp som tillämpas vid försäkringsskydd mot
brottsskador. Regeringen bör i sin tur kunna uppdra ål annan myndighet, t. ex.
den som skall administrera det statliga ersättnings­systemet, att fortlöpande
justera självriskbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fall då den skadelidande har försäkring med högre självrisk än den statliga bör
han enligt min mening i princip vara oförhindrad att få broltsskadeer­sättning
för mellanskillnaden. Utredningens förslag att staten över huvud laget inte
skall ge ersättning i denna situation innebär att den som helt saknar
försäkring kan komma i ett bättre läge än den som har försäkring med hög självrisk.
Som har påpekats under remissbehandlingen kan det tänkas all försäkringstagaren
har vall en sådan försäkring därför att han inte har haft råd att betala den
högre premie som försäkring med lägre självrisk medför. Del kan inte anses
rimligt om en sådan försäkringstagare skulle få lägre ersättning sammanlagt än
den som saknar försäkring eller har haft råd atl ta försäkring med låg
självrisk. Om den högre självrisken är att se som en form av självförsäkring
kan den emellertid komma atl räknas av enligt de regler som jag har förordat i
avsnitt 2.6. Och ärdet högre självriskbeloppet föranlett av att vissa
säkerhetsåtgärder har satts åt sidan, kan hela beloppet komma att avräknas med
stöd av de regler om jämkning på grund av den skadelidandes beteende som jag
har behandlat i avsnitt 2.7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.9
Ersättningens form&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd
utges ofta i form av engångsbelopp. Vid personskada utgår ersättningen dock i
vissa fall som livränta. Enligt en uttrycklig bestämmelse i 5 kap. 4 § skadeståndslagen
fastställs ersättning för framtida inkomstföriusl eller föriust av underhåll i
form av livränta eller engångsbelopp eller som livränta jämte engångsbelopp.
Härvid blir den skadelidandes önskemål i stor utsträckning bestämmande för
ersättningens form. Hittills har livränta varit den dominerande
ersättningsformen i dessa fall. Är ersättningen av väsentlig betydelse för den
skadelidandes försörjning skall den enligl den angivna bestämmelsen fastställas
som livränta, om inle särskilda skäl talar mot detla. Också ersättning för mer
omfattande framtida kostnader vid större skador utgår vanligen som livränta. 1
skaderegleringspraxis har vidare förekommit att ersättning för ideella
olägenheter som inte ulgör sveda och värk eller lyte och stadigvarande men
fastställs som livränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
tillämpningen av de nuvarande brottsskade- och rymlingsanslagen torde
ersättning hittills inle ha utgått i forrri av livränta, även om den
skadelidande någon gång har begärt del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningens mening finns del inte något hinder mot atl den skadelidande
tillförsäkras livränta genom att staten köper en sådan hos riksförsäkringsverket
eller behörigt försäkringsbolag. Utredningen föreslår dock att
brottsskadeersättning i allmänhet skall fastställas som engångsbe­lopp.
Livränta skall enligt förslaget kunna utgå endast när ersättning för inkomstföriusl
eller föriust av underhåll är av väsentlig betydelse för den skadelidandes
försörjning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen har från försäkringshåll förordals atl livränta skall kunna
användas även när särskilda skäl i övrigl talar mot engångsbe­lopp. Vidare har
framhållits att det bör vara möjligt att ge ersättning i form av livränta också
när det gäller framtida kostnader för vård m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
brottsskadeersättning i princip skall bestämmas enligt skade­ståndsrältsliga gmndsatser
bör ersättningen enligl min mening kunna utgå också i form av livränta. Som
utredningen har framhållit bördetta kunna ske genom all staten skaffar
livräntan hos riksförsäkringsverket eller behörigt försäkringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan i vilken
utsträckning ersättningen skall kunna fastställas som livränta har visst
samband med de regler om begränsning av ersättningsnivån som jag kommer in på i
nästa avsnitt. Äv de skäl som närmare redovisas där bör man tillåla högre
sammanlagd ersättning när livränta utgår än när skadan ersätts med ett
engångsbelopp. Om någon begränsning i rätten att få livränta inte införs,
riskerar man emellertid då att livränta alltid begärs. Jag anser därför liksom
utredningen att ersättningen bör kunna utgå som livränta endast i vissa fall.
En lämplig begränsning ligger enligt min mening i ett krav på att ersättningen
skall vara av väsentlig betydelse för den skadelidandes framtida vård eller försörining.
Såvitt gäller ersättning för framtida inkomst­föriusl eller föriust av
underhåll skall ersättningen ju enligt skadeståndslagen i regel utgå som
livränta i dessa fall. Och som har framhållits under remissbehandlingen bör en
motsvarande möjlighet att ge livränta finnas beträffande vårdkostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.10
Ersättningsnivån&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
grundläggande princip inom skadeståndsrätten är atl skadeståndet skall ge den
skadelidande full kompensation för hans skada. Detta innebär att skadeståndet i
vissa fall kan uppgå till betydande belopp. Några generella begränsningar i
ersättningsnivån gäller inte inom skadeslåndsrätten. För personskadornas del
har visserligen vid några tillfällen diskuterats ett högsta tak för ersättningen.
Senast skedde detla i samband med att nya ersättnings­bestämmelser infördes i
skadeståndslagen år 1975. Tanken på en begräns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsregel
av detla slag avvisades emellertid, huvudsakligen med hänvisning till de
betänkligheter som kan möta mot att sälta in inkomstuljämnande åtgärder just
när en inkomsttagare har drabbats av allvariig personskada (prop. 1975:12 s.
101 f, LU 1975:16 s. 22 ff, rskr 1975:133).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller ersättning av allmänna medel för broltsskador har frågan om
särskilda maximeringsregler hittills inle varit aktuell i vårt land. Redan den skälighetsprövning
som sker f. n. begränsar nämligen utrymmet för ersätt­ningsbelopp på hög nivå.
Regler om begränsning av ersättningsnivån är annars inle ovanliga i de
motsvarande ersätiningsanordningar som gäller utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen bör det statliga ersätiningssyslemet förses med särskilda
begränsningsregler, så alt staten inte behöver utge exceptionellt höga
ersättningsbelopp. Utredningen föreslår därför att brottsskadeersättning inte
skall få överstiga tjugo basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
vid personskada eller tio basbelopp vid annan skada. Skall ersättningen utgå
som livränta, får den för varje år bestämmas till vad som svarar mot högst tre
basbelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningens
förslag godtas av flertalet remissinstanser. Svea hovrätt anser dock atl några
särskilda maximiregler inte behövs. Från försäkringshåll riktas vidare kritik
mot del föreslagna maximibeloppet vid livränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
regler som jag har förordat i det föregående innebär att staten i princip skall
ge full ersättning till den som har tillfogats skada till följd av brott. En strikt
tillämpning av denna princip kan emellertid innebära atl staten i ett enda ersätlningsärende
får utge myckel stora belopp. Liksom utredningen anser jag att man bör gardera
staten mot extrema ersättningskrav. Det syfte som ligger bakom
ersättningssystemet motiverar inte heller att de skadeli­dande får ersättning i
obegränsad utsträckning. Jag förordar därför alt ett tak införs för
ersättningsbeloppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
grund för regler om begränsning av ersättningsnivån kan läggas två olika
principer, varav den ena avser en brullonivå och den andra tar sikte på en
nettonivå. Med bruttonivån avses då den sammanlagda kompensation som den
skadelidande kan fä genom både brottsskadeersätlning och andra förmåner som han
kan ha räll till på grund av skadan. Nettonivån utgörs däremot endast av den brottsskadeersätlning
som återstår sedan de andra förmånerna har räknats av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen har en nettoregel vissa nackdelar, främst på grund av att den
gynnar den som har rätt till slora förmåner vid sidan av brottsskadeer­sältningen.
Regeln är dock lätt att tillämpa och uppfyller kravet all skära bort endast
extrema anspråk. Utredningen förordar därför att begränsningsreg­lerna tar
sikte på en nettonivå. För min del anser jag utredningens argumentering
övertygande och ansluter mig alltså till delta förslag. Jag biträder också de
föreslagna beloppsgränserna om tjugo basbelopp vid personskada och tio
basbelopp vid egendomsskada, dvs. f. n. ca 240 000 resp. 120 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen har framhållit förslår emellertid en nettonivå på tjugo basbelopp
inte långt när ersättning för personskada har fastställts som livränta, framför
allt inte när det är fråga om en yngre person. Det bör därför vara möjligt att
ge livränta med belopp som sammanlagt överstiger denna ersättningsnivå. För
delta fall behövs alltså en begränsningsregel av annat slag än den jag nyss har
förordat. Liksom utredningen anser jag alt man vid bedömningen av vad som kan
vara ett lämpligt gränsbelopp bör ulgå från del nuvarande taket inom den
allmänna försäkringen, dvs. en årsinkomst av 7,5 basbelopp. Förtidspension i
form av folkpension och tilläggspension utgår i detta inkomslläge med högst
4,85 basbelopp. För alt fylla ul vad som inle utgår från den allmänna
försäkringen kan del alltså vara lämpligt med ett åriigt tillskott motsvarande
tre basbelopp. Jag förordar därför all ersättning som skall utgå i form av
livränta begränsas lill detla belopp, dvs. f. n. ungefär 36 000 kr. om året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.11
Återkrav av brottsskadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
regler som jag har förordat i del föregående innebär alt skadestånd som den
skadelidande med fog kan räkna med alt f ut av skadevållaren skall räknas av
när brottsskadeersätlning bestäms. Om sådan avräkning inle sker därför att det
bedöms som osannolikt att skadevållaren kommer atl fullgöra sin skadeståndsskyldighel
eller någon del av den, uppkommer frågan huravida staten genom en regresstalan
skall kunna kräva tillbaka den utgivna ersättningen från skadevållaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. gäller att den som ansöker om ersättning från brottsskade- eller rymlingsanslaget
skall intill ersättningens belopp till staten överiåta sin rätt till ersättning
av den som har vållat skadan. 1 praktiken sker denna överiåtelse i och med att
sökanden undertecknar ansökningsblanketten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anser att staten också i det nya ersättningssystemet bör ha möjlighet att
regressvis återkräva utgiven brottsskadeersättning från den som har vållat broltsskadan.
Utredningen föreslår därför alt staten skall träda in i den skadelidandes rätl lill
skadestånd som inte har räknats av när ersätt­ningen bestämdes. Utredningen
betonar dock atl denna regressmöjlighet måste utövas med beaktande av skadevållarens
ofta svåra situation och viklen av hans sociala återanpassning. Utredningen
räknar med att regress­rätten kommer att utnyttjas endast i undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag har i
allmänhet inte mött någon erinran under remissbehandlingen. JK anser dock att vårdpoHtiska
eller andra skäl inte bör få föranleda att en person som har ådragit sig skadeståndsskyldighel
genom brott försätts i en ekonomiskt mer gynnsam situation än den som på annat sätt
har blivit skadesiåndsskyldig. LO understryker å andra sidan vikten av att
staten gör en vårdpolitisk bedömning vid prövningen av frågan om en regressfordran
skall drivas in eller skrivas ay.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening är det följdriktigt alt den skadelidandes rätt lill skadestånd av skadevållaren
övergår på staten i samband med att den skadelidande tillerkänns broltsskadeersättning.
Därmed är emellertid inle sagt att staten i varje läge skall försöka driva in
denna regressfordran från skadevållaren. 1 och med atl del i brottsskadeärendet
har bedömts som praktiskt taget utsiktslöst atl skadevållaren kommer att betala
skadeståndet eller någon del av det till den skadelidande, är chanserna naturiiglvis
inte särskilt stora att staten skall lyckas driva in sin regressfordran. Som
jag tidigare har sagt får man emellertid inte kräva för mycket av den
skadelidande i fråga om hans aktivitet mot skadevållaren för alt få ul
skadestånd. 1 och för sig har staten naturiiglvis större resurser att driva in
sin regressfordran. Det kan också länkas alt det i efterhand kommer fram att de
uppgifter om skadevållarens ekonomiska förhållanden som har legal till grund
för bedömningen i brottsskadeärendet är felaktiga eller att skadevållaren efter
del alt ärendet har avgjorts flr nya tillgångar eller inkomslmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
är alltså hur långt staten i dessa fall bör gå i utövningen av sin regressrätt.
Som framkommit under remissbehandlingen gör sig olika synpunkter gällande i
denna fråga. Å ena sidan är det naturiiglvis angeläget all en brottslig skadevållare
gör rätl för sig och åtminstone inte kommer i ett bättre läge än andra skadevållare
därför atl broltsskadeersättning kan utgå. Å andra sidan är det också viktigt atl
den som efter frihetsstrafTeller annan vård skall anpassas i samhället inte
förföljs av skulder som han inte kan klara av eller som i varie fall hindrar
honom alt leva under normala förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild fördel med ett statligt brotisskadesystem är alt staten genom att ta
över den skadelidandes skadeståndsanspråk mot den brottslige skadevål­laren får
möjlighet all i varje särskilt fall göra en rimlig avvägning mellan de
intressen som jag nyss pekade på. Ällmänt sell anser jag att de värdpoliliska synpunkterna
måste väga över intresset atl skadevållaren lill varie pris fullgör sin betalningsskyldighet.
Staten bör alltså utöva sin regressrätt mot skade­vållaren med slor
försiktighet, så att dennes anpassning till samhället inte i onödan försvåras.
Liksom utredningen räknar jag därför med atl denna regressrätt kommer att användas
endast i undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
skadelidande kan ibland även ha rätl till andra förmåner på grund av skadan an
skadestånd. Som jag tidigare har förordat skall sådana förmåner avräknas när brottsskadeersältningen
bestäms. Om detta underlåts därför alt förmånen inte var känd vid
ersättningsprövningen - den skadelidande kan t. ex. ha förbisett att han har en
försäkring som täcker skadan - bör staten enligl utredningen kunna kräva att få
ut denna förmån. Utredningen föreslår därför alt staten skall inträda i den
skadelidandes räll lill sådan förmån. Jag ansluter mig till detta förslag, som
har lämnats utan erinran under remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.12
Administrationen av det nya ersättningssystemet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.12.1
Beslutande organ&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärenden
om ersättning av allmänna medel för personskador på grund av brott handläggs f.
n. inom justitiedepartementet och prövas av regeringen. Ansökningar om
ersättning från rymlingsanslagel prövas av socialstyrelsen. Ärenden som rör
större belopp avgörs dock av regeringen, och vissa mindre ärenden har
delegerats till styrelserna för ungdomsvårdsskolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har sagt i det föregående (avsnilt 2.1) bör de två nuvarande ersättningsanordningarna
föras samman lill ett enhetiigt prövningsförfa­rande och prövningen handhas av
administrativ myndighet. Samma stånd­punkt har utredningen intagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
atl ha avvisat tanken alt ersätlningsprövningen enligt brottsska­delagen skall
anförtros ål något av de organ som nu har hand om motsvarande ärenden
diskuterar utredningen om beslutsbefogenheten bör läggas på någon befintlig
myndighet som sysslar med skadereglerande verksamhet för statens räkning. Med
hänvisning främst till brottsskadeären-denas särpräglade karaktär kommer utredningen
emellertid till slutsatsen all flertalet ärenden lämpligen bör handläggas av en
särskild, fristående nämnd, broltsskadenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att nämnden skall bestå av fem ledamöter. Ordfö­randen och vice
ordföranden bör vara lagfarna och ha erfarenhet av skadeståndsrättsliga frågor
och handläggning av brottmål. En ledamot bör vara väl förtrogen med frågor som
rör skadereglering. Ytteriigare två ledamöter bör ha erfarenhet från olika
sidor av samhällslivet. Praktiska och ekonomiska skäl talar enligt utredningen
för atl ersättningsfrågorna inte skall kunna komma under prövning i flera
instanser. Nämndens beslut bör därför inte kunna överklagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndens
verksamhet torde enligt utredningen inte bli av den omfatt­ningen att det är
meningsfullt att bygga upp ett eget kansli förden. 1 stället bör nämnden
administrativt knytas lill någon myndighet med näriiggande uppgifter.
Utredningen anser sig inle kunna la slutlig ställning till vilken myndighet som
bör vara värdmyndighet för broltsskadenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har godtagit utredningens förslag alt en särskilt tillskapad
nämnd skall ha hand om prövningen av brottsskadeärendena och anslutit sig till
vad utredningen har föreslagit om nämndens sammansätt­ning. Ett par instanser
har förespråkat att nämndens beslut skall kunna överklagas. Remissinstanserna
har på något undantag när inle haft något atl erinra mot att broltsskadenämnden
administrativt knyts till annan myndig­het. Som värdmyndighet har under
remissbehandlingen förts fram bl. a. JK, domstolsverket, försvarets
civilförvaltning, brottsförebyggande rådet, kam­markollegiet och
rikspolisstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prövningen
av ärenden enligt den föreslagna brottsskadelagen kommer atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ha
betydande inslag av skälighetsbedömning. Jag kan särskilt erinra om villkoren
för ersättning för egendomsskador som inle är rymlingsskador och om reglerna om
jämkning av ersättning på grund av den skadelidandes medverkan till skadans
uppkomst. Dessa och andra avvägningar som krävs när lagen skall tillämpas måste
göras mot bakgrund av de särskilda skäl av främst socialpolitisk och kriminalpolitisk
art som bär upp ersättningssyste­met. Den tillämpande myndigheten måste vidare
vara väl förtrogen med skadeståndsrätt och skadereglering. Jag delar uiredningens
uppfattning atl de anspråk som med hänsyn lill det sagda bör ställas på
prövningen av brottsskadeärendena tillgodoses bäst om prövningen anförtros ål
en fristå­ende nämnd. Jag anser också att nämnden har fått en för ändamålet
lämpad sammansättning i utredningens förslag och ansluter mig till vad
utredningen har ullalat om ledamöternas kvalifikationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till den sakkunskap som finns representerad i nämnden bör det inte möta
några betänkligheter mot att låta dess avgöranden bli slutliga. För detla talar
också, förutom praktiska och ekonomiska skäl, att nämndens beslut många gånger
kommer att grunda sig på delvis utpräglat skönsmässiga bedömningar. Jag
biträder alltså utredningens förslag all nämndens avgö­randen inte skall kunna
överklagas. Som utredningen har påpekat bordel f. ö. vara möjligt att under
åberopande av nya omständigheter ansöka om ersättning hos nämnden även efter
ett tidigare avslagsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser liksom utredningen att det finns skäl som talar för att broltsskadenämnden
administrativt knyts lill någon annan myndighet eller får kansli gemensamt med
annan myndighet. Närmast i åtanke kommer en myndighet som svarar för statlig
skadereglering, främst JK. Frågan om den framlida organisationen av den
statliga skaderegleringen utreds emellertid f. n. av JK-utredningen (Ju
1974:20). 1 väntan på utredningens förslag och statsmakternas ställningstagande
till detla bör slutlig ställning inte tas till frågan om var nämndens kansli
skall vara placerat. 1 stället fören provisorisk lösning väljas. Härvid bör bl.
a. beaktas all huvuddelen av den personal som (. n. sysslar med brottsskadeärenden
är placerad vid socialstyrelsen. Det ligger därför nära till hands att t. v.
låta brotlsskadenämndens kansli vara knutet till socialstyrelsen. Kansliet bördock
inle ingå i styrelsens organisation utan tillsammans med själva nämnden bilda
en självständig myndighet under justitiedepartementet. Nämnden och dess kansli
bör emellertid få ta i anspråk lokaler hos socialstyrelsen och i kostnadsbesparande
syfte utnyttja vissa av styrelsens servicefunktioner. Efter samråd med chefen
för socialde­partementet förordar jag den nu angivna lösningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.12.2
Delegation av beslutanderätten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
förvaltar f. n. rymlingsanslaget och beslutar också i flertalet ärenden. 1
fråga om mindre skador som har vållats av elev vid ungdoms-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vårdsskola
flr skolstyrelse besluta i ärende där kravet uppgår till högst 100 kr, eller,
när fråga arom enbart självrisk, till högst 300 kr. Omkring 500 ärenden om året
avgörs av skolstyrelserna. Någon delegation av ärenden inom kriminal- eller nykterhelsvården
förekommer f. n. inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl utredningen bör
möjligheten att delegera beslutanderätt till styrel­serna för
ungdomsvårdsskolorna finnas kvar. Utredningen föreslår med hänsyn bl. a. till
penningvärdets förändring att den nu tillämpade värde­gränsen höjs och sätts
vid 500 kr. Detta skulle medföra att av 2 800 ärenden per år angående
rymlingsskador på ungdomsvårdens område omkring I 500 kan handläggas av
skolstyrelserna. Den föreslagna beloppsgränsen bör enligt utredningen omprövas
när erfarenheter har vunnits av den utökade delega­tionen. Liksom nu bör
skolstyrelserna ha möjlighet att överiämna ett ärende till den specialiserade
myndigheten, dvs. enligt förslaget broltsskadenämn­den. Utredningen förordar
vidare atl delegation av ärenden skall kunna ske även till de anstalter inom
kriminalvården där skadefrekvensen enligt erfarenhet är högre än genomsnittet.
En sådan delegation borde kunna komma till stånd i samband med den planerade
reformen angående ledningen för kriminalvårdsanstallerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har i allmänhet ingen erinran mot utredningens förslag i denna del.
Socialstyrelsen är dock kritisk och invänder bl. a. att en förutsättning för en
snabb och enhetlig handläggning är att ärendena samlas hos en myndighet. Några
remissinstanser har även synpunkter på den föreslagna värdegränsen. Decentraliseringsulredningen
förordar i första hand all ärendenas art skall läggas till grund för
decentralisering av handlägg­ningen. Om av praktiska skäl en beloppsgräns måste
väljas anser utredningen atl del i vart fall inle skulle innebära några
nackdelar med en väsentligt höjd värdegräns vid lokala avgöranden, t. ex. 5 000
kr. vid ärenden om egendoms­skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom utredningen anser
jag atl ersättningsprövningen i fråga om rymlingsskador i viss uisträckning bör
kunna decentraliseras till lokala ansialtssiyrelser. En sådan ordning ställer
sig fördelaktig från utredningstek­nisk synpunkt och kan dessutom ha betydelse
när det gäller all skapa en positiv inställning till anstalten hos de
närboende. Jag förordar därför all brottsskadelagen öppnar möjlighet för
regeringen atl delegera brotlsskade­nämndens beslutanderätt till annan
myndighet. Liksom hittills bör besluts­befogenhet tillkomma styrelserna vid ungdomsvårdsskolorna.
Utredningen om personalen vid kriminalvårdens anstalter har i ell nyligen
avlämnat belänkande (SOU 1977:76) föreslagit all särskilda styrelser skall
inrättas för kriminalvårdsanslaltema. 1 styrelserna skall bl. a. ingå lokalt
utsedda före­trädare för det allmänna samt personalrepresentanter. 1 samband
med prövningen av uiredningens förslag får frågan om ytterligare delegation övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördelningen
av ärenden mellan broltsskadenämnden och de lokala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutsorganen
kan enligt min mening knappast baseras på något annat kriterium än en
beloppsgräns som hänför sig till yrkad ersättning. Jag delar utredningens
uppfattning atl en högre gräns bör gälla än den som f. n. bestämmer
ungdomsvårdsskolornas kompetens. Om gränsen sätts alltför högt kan emellertid
belastningen bli kännbar på anstalternas personal. Risken är också stor att
praxis i brottsskadeärendena blir oenhetlig. Den av utredningen föreslagna
beloppsgränsen, 500 kr., framstår enligt min mening som rimlig vid en avvägning
av de delvis motstående synpunkter som spelar in vid bedömningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
ärenden som gäller lägre belopp än 500 kr. kan givetvis vara av sådan art alt
de inte lämpar sig för prövning på lokal nivå. För sådana fall bör det finnas
möjlighet för anstaltsstyrelsen att överföra ärendet till brottsskade-nämnden.
Sökande som är missnöjd med den lokala myndighetens beslut bör ha rätt att
överklaga avgörandet till nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
har i sitt remissyttrande förordat atl broltsskadenämnden skall ha räll alt
delegera beslutanderätt lill tjänstemän på nämndens kansli. Detta bör enligt
styrelsen gälla ärenden av enkel beskaffenhet och ärenden där en fast praxis
har utbildats. En ordning med viss intern delegering tillgodoser enligt min
mening önskemålet om en snabb handläggning och förefaller även i övrigt invändningsfri.
1 första hand bör dock delegation ske till nämndens ordförande och vice
ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.12.3
Kostnadsersättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
i andra rättsliga angelägenheter kan en skadelidande när han vänder sig till en
myndighet för att erhålla ersättning för broltsskada beviljas allmän rättshjälp
och därigenom fä sina kostnader för biträde m.m. betalade. De nuvarande reglema
om brottsskadeersätlning ger härutöver en sökande särskilda möjligheter till
ersättning av allmänna medel för kostnader. För brotisskadeanslaget gäller
sålunda att ersättning kan utgå till sökanden för arvode till biträde och för
utredning i ersätiningsärendet om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till
hans ekonomiska villkor. Även från rymlingsan­slaget kan ersättning för
kostnader ulgå efler prövning i varie särskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att de nuvarande möjlighetema att efter skälighets­prövning ge
ersättning för kostnader i ärenden om brottsskadeersätlning behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen har uiredningens förslag kommenterats endast av JK. Denne
påpekar att rätt till ersättning för kostnader i princip inle föreligger i
förvaltningsärenden. Enligl JK finns inte några skäl av sådan tyngd att de för broilsskadeärendenas
del motiverar avsteg från denna princip, ulan möjlig­heten att erhålla
rättshjälp flr anses fullt tillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
jag anser alt möjligheten för den skadelidande atl erhålla rättshjälp flr anses
tillräcklig i de allra flesta situationer. Det skulle emellertid kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;leda
till otillfredsställande konsekvenser om den skadelidande saknade varje möjlighet
att vid sidan av den allmänna rättshjälpen 11 ersättning av allmänna medel för
kostnader i ärende om brottskadeersätining. Fall kan förekomma när den
skadelidande till följd av ett ursäktligt förbiseende har underiåtit att söka
rättshjälp i tid och därför ådrar sig kostnader i ärendet som inte står i
rimlig proportion lill den beviljade brottsskadeersättningen. Med tanke på
främst dessa undanlagssiluationer förordar jag all kostnadsersättning i brottsskadeärende
skall kunna utgå, om det med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden och
övriga omständigheter föreligger synneriiga skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.13
Ikraftträdande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är givetvis önskvärt all de nya reglerna kan träda i tillämpning utan dröjsmål.
De kräver dock en del förberedelsearbete och kan därför inte sättas i kraft
omedelbart. Bl. a. kan arbelel på alt bygga upp broltsskadenämnden beräknas la
viss tid i anspråk. På gmnd härav bör reglerna inle träda i kraft förrän den 1
oktober 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har övervägt atl göra de nya ersättningsreglerna retroaktiva, exempelvis så atl
de tillämpas på skador som har inträffat efter utgången av år 1977. Utredningen
har emellertid stannat för att inle föreslå någon sådan relroaktivitet. Jag
delar denna bedömning, som har godtagits av remissin­stanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen talar praktiska skäl för att broltsskadenämnden efter ikraftträdandet
handlägger alla ärenden om ersättning av allmänna medel för brottsskador, även
om skadan har inträffat före ikraftträdandet och alltså skall bedömas enligt de
äldre ersättningsreglerna. I enlighet härmed föreslår utredningen alt nämnden
skall ta över de ärenden som vid ikraftträdandet är anhängiga hos regeringen
eller socialstyrelsen. Ett undantag föreslås dock för fall där socialstyrelsen
har meddelat beslut i ärendet före denna tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningens
förslag har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. För min del anser jag
förslaget lämpligt och ansluter mig alltså lill det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 Upprättat
lagforslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till brottsskadelag. Förslaget bör fogas lill regeringsprotokollet i
detta ärende som bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
har liksom i uiredningens förslag filt rubriken &amp;quot;brottsskadelag&amp;quot;' fastän
den inle innehåller alla bestämmelser som gäller skador på grund av brott.
Någon risk för missförstånd torde detla inte föranleda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadelagen
är uppdelad på olika avsnitt. Lagen inleds med vissa bestämmelser om
tillämpningsområdet (1 §). Därefter följer bestämmelser om rätlen till brottsskadeersätlning
för personskada (2 §)och för sakskada och ren förmögenhetsskada (3 och 4 §§).
Bestämmelser om hur broltsskadeer­sättning skall bestämmas finns i 5-10 §§,
medan prövningen i ärende om brottsskadeersätlning regleras i 11-14 §§. Lagen
avslutas med vissa andra bestämmelser om brottsskadeersätlning (15 och 16 §§),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det följande återges lagen i finstilt text och mina kommentarer till lagen i vanlig
text.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag gäller ersättning av statliga medel för skada till följd av broll (brotlsskadeersältning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
tillämpas om brottet har begåtts här i landet. Vid personskada är lagen
dessutom tillämplig om brottet har begåtts utomlands mot någon som har hemvist
här. Vad som har sagts nu gäller dock ej, om brottet har så ringa anknytning till
Sverige eller svenska förhållanden att det inte är rimligt att skadan ersätts
av allmänna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket. Ersättning som utgår enligl lagen kallas brottsskadeersätl­ning. Även
om sådan ersättning inte är atl anse som skadestånd, bestäms den enligt 5 § i
huvudsak enligl skadeståndsrättsliga regler. All också andra skadeståndsrältsliga
grundsatser bör kunna tillämpas återkommer jag lill i specialmotiveringen till
5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för alt broltsskadeersättning
skall utgå är all skadan har uppkommit till följd av brott, dvs. en handling
som är belagd med straff (se I kap. 1 § brottsbalken). Handlingen måste alltså
uppfylla inte bara de objektiva brottsrekvisit som gäller enligt en
straffbestämmelse utan också de krav i subjektivt hänseende på uppsåt eller oaktsamhet
som uppställs i bestämmel­sen. Vidare flr det inte föreligga en sådan
situation, t. ex. nöd eller nödvärn, som enligl 24 kap. brottsbalken eller
oskrivna gmndsatser utesluter slraff-barhet. Något krav att gärningsmannen har
fällts till ansvar för brottet gäller emellertid inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För atl ett brott skall
anses föreligga är det i och för sig inte någon förutsättning all
gärningsmannen har fyllt 15 år eller alt han är själsligt normal. Att han inte
kan dömas till påföljd för brottet är en annan sak. Om gärningsmannen är mycket
ung eller om hans sinnesbeskaffenhet avviker från det normala, kan delta emellertid
medföra alt del krav på uppsåt eller oaktsamhet som uppställs i strafftestämmelsen
inle är uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
tillämpas vid alla slags broll, inle bara sådana som regleras i brottsbalken
utan också sådana som avses i specialslraffrättsliga författ­ningar. För lagens
tillämpning är det vidare likgiltigt om gärningen är slraflbar endast vid uppsåtligt
eller även vid oaktsamt beteende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersätlning
ulgår av statliga  medel.  Äv  11 §  framgår alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättningsfrågan
prövas av en särskild myndighet, broltsskadenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket. Lagen är i första hand tillämplig på skador till följd av brott som
har begåtts här i landet. Frågan var ett brott skall anses begånget är alt
bedöma enligl allmänna straffrättsliga principer. För att brotlsskadeersält­ning
skall kunna utgå är det alltså tillräckligt att den brottsliga handlingen har
förelagils här eller all brottet har fullbordats här, oavsett om övriga moment
i händelseförloppet har inträffat utomlands (se 2 kap. 4 § brottsbalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersätlning
för personskada kan utgå även när brottet har begåtts utomlands, under
förutsättning att den som brottet har begåtts mot har hemvist här i landet vid
tiden för brottet. Med begreppet hemvist bör i detta sammanhang förstås
stadigvarande bosättning, dvs. vistelse i avsikt att stanna kvar i landet under
en inte alltför kortvarig tidrymd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om brottet har begåtts i Sverige eller riktar sig mot någon som har hemvist
här, är lagen inle tillämplig om brottet trots, detta saknar närmare anknytning
till Sverige eller svenska förhållanden. Denna undanlagsregel är avsedd atl
skära bort rena ylleriighelsfall, där motiven för ell statligt engagemang helt
saknas. När del gäller brott som rent formellt har begåtts i Sverige tar
bestämmelsen sikte främst på fall där brottet har förövats under flygning över
svenskt territorium utan att flygplanet landar här eller ombord på ell fartyg
när det under färd mellan utländska orter passerar svenska farvatten.
Beträffande brott som har begåtts utomlands avses bl. a. fall då en utländsk
medborgare skadas utomlands medan han har sitt hemvist i Sverige men åter är
bosatt i hemlandet när ersättningsfrågan prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som har tillfogals personskada har rätt till brotlsskadeersältning. Som personskada
ersätts även skada på kläder, glasögon och liknande föremål som den skadade bar
pä sig vid skadelilirället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innebär att brottsskadeersättning för personskada i fortsätt­ningen utgår ulan
prövning av den skadelidandes behov av ersättningen. Den behovsprövning som f. n.
gäller enligt 1971 års kungörelse om ersättning av allmänna medel för
personskada på grund av brott har alltså tagits bort. I stället gäller den
skadeståndsrättsliga principen om full ersättning för skadan. Vissa
begränsningar i denna princip uppställs dock i lagen. Sålunda skall ersättningen
enligt 9 § i regel minskas med ett självriskbelopp, och enligl 10 § gäller ett
högsta tak för ersättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet
personskada avses ha samma innebörd som del har inom skadeslåndsrätten.
Begreppet har visseriigen inte definierats i skadestånds­lagen, 1 förarbetena lill
denna lag har dock gjorts vissa uttalanden om vad som är atl hänföra till
personskada (se prop. 1972:5 s. 576). En sammanfallande beskrivning av gällande
rätt i fråga om innebörden av delta begrepp finns även i utredningens
belänkande s. 35 och 120.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
1 kap. 3 § skadeståndslagen tillämpas bestämmelser om skyldighet alt ersätta
personskada också i fråga om lidande som utan samband med personskada har
tillfogats genom vissa brott mot den personliga integriteten. Någon motsvarande
bestämmelse finns inte i brottsskadelagen. Det innebär alt broltsskadeersättning
för lidande kan utgå bara om brottet har föranlett personskada i egentlig
mening. Vid t. ex. ofredande eller ärekränkning ulgår alltså inle ersättning,
om inte den skadelidande genom brottet har tillfogats sådan psykisk chock att
personskada föreligger. Lidande som uppkommer i samband med personskada ersätts
som sveda och värk, lyte eller annal stadigvarande men eller olägenheter i
övrigt till följd av skadan (se 5 kap. 1 § första stycket 3 skadeståndslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har nämnt i specialmotiveringen till 1 § utgår broltsskadeersätt­ning vid
såväl uppsåtliga brott som oaklsamhetsbrott. Till skillnad från vad som gäller
enligt vissa utländska ersättningsanordningar av detta slag kan ersättning ges
inte bara vid egentliga våldsbrott, t. ex. mord, dråp eller misshandel, utan
också vid vilken annan straffbar handling som helst som kan medföra
personskada, t. ex. vållande till annans död eller kroppsskada. Detta
överensstämmer med nuvarande regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om brottsskadeersättning för personskada är i vissa hänseenden förmånligare för
den skadelidande än reglerna om brottsskadeersättning för egendomsskador. I
enlighet med vad jag har förordat i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4)
skall emellertid vissa sakskador som har ett nära samband med personskador
ersättas enligl de regler som gäller för dessa skador. Det gäller skada pä
kläder, glasögon eller liknande föremål som den skadade bar på sig vid skadelilirället.
Uttrycket &amp;quot;liknande föremål&amp;quot; bör tolkas restriktivt. Värdeföremål som
klockor, smycken, plånböcker, portföljer e. d. faller utanför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
bör observeras atl skadade kläder e. d. ersätts bara när skadan har tillfogats
i samband med en personskada Med skada likställs föriust av föremålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som har tillfogals sakskada har rätl lill brottsskadeersätlning, om brottet har
förövats av någon som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;var intagen i kriminalvårdsanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;var inskriven vid eller inlagen i ungdomsvårdsskola,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;var intagen i allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare, såvitt gäller försökspermilterad dock endast om denne bodde
på inackorderingshem eller fick familjevård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;var häktad på grund av beslut som har verkställts,
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;i Danmark, Finland, Island eller Norge var
underkastad motsvarande frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
slycket tillämpas även på ren förmögenhetsskada, om särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller bestämmelser om brottsskadeersätlning för sådana egendomsskador som
i första hand faller under begreppet rymlingsskador. En förutsättning är all skadevållaren
har varit omhändertagen för vård i samhällels regi på sätt som närmare anges i
paragrafen. Rätlen till ersättning är inte beroende av någon behovsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
enligt paragrafen kan ulgå inle bara till fysiska utan även lill juridiska
personer. Ersättning lill juridiska personer kan dock ibland vara utesluten på
grund av den i 7 § andra slycket föreslagna bestämmelsen om avräkning av belopp
för vilket den skadelidande står som s. k. självförsäk­rare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket. Enligt den gängse definitionen (prop. 1972:5 s. 579) avses med
sakskada en skada som genom fysiska medel direkt har tillfogats fysiskt föremål,
vare sig det är fråga om lös sak eller fast egendom med tillbehör. Till lösa
saker räknas i detta sammanhang också pengar och vissa värdepapper. Som skada
på fysiskt föremål räknas även förlust av föremålet. Med &amp;quot;fysiska medel&amp;quot;
kan i viss utsträckning jämställas underiålenhet att vidta en viss åtgärd.
Typexempel på brott som medför sakskada utgör stöld och skadegö­relse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppräkningen
av de kategorier av skadevållare som omfattas av den särskilda regleringen för
rymlingsskador inleds i punkt 1 med personer som har intagits i kriminalvårdsanstalt.
De påföljder som här kommer i fråga är fängelse, ungdomsfängelse, internering
och anstallsbehandling i samband med skyddstillsyn. De särskilda reglerna
gäller från den tidpunkt då verkställigheten börjar, och ansvaret upphör när
den intagne friges villkoriigi, överförs till vård utom anstalt eller friges
från anslaltsbehandlingen. Ersättningssystemet omfattar alltså skador som den
intagne vållar inom anstalten, under rymning eller vid permission eller frigång
eller då han av annan anledning vistas utanför anstalten under
behandlingstiden, t. ex. på ell sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
liknande sätt omfattas enligt punkt 2 ungdomar som har skrivits in vid
ungdomsvårdsskola eller av annan anledning är intagna i sådan skola.
Bestämmelsen avser alltså också sådana ungdomar som har intagits i
ungdomsvårdsskola för utredning eller observation eller intagits för frivillig vård
enligt den försöksverksamhet som pågår vid vissa skolor. Del allmännas ansvar
för skador som vållas av eleverna gäller inom anstalten saml under rymning,
permission och vård utom skola, och upphör alltså först då eleven skrivs ut
från skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
3 avser personer som har lagils in i allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare
och överensstämmer i sak med nuvarande regler. Bestämmelsen omfattar alltså
både dem som har tagils in tvångsvis och dem som har gått in frivilligt i sådan
anstalt. Ersättning kan utgå för skador som har uppkommit under vården i
anstalt, under s. k. tillfällig permission samt under försökspermission när den
intagne bor på inackorderingshem eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtnjuter
familjevård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
punkt 4 omfattar paragrafens ersättningsregler också skador som har vållats av
häktade. Del allmänna kan dock uppenbarligen inte ta på sig ansvar för
egendomsskador som orsakals av den som har förklarats häktad i sin frånvaro.
Del krävs därför att häktningsbeslutet skall ha verkställts eller med andra ord
att den häktade har tagits i förvar av myndighet. Har så sketl, ulgår ersättning
för skador som den häktade vållar inom allmänt häkte eller i annan lokal där
han förvaras, under transport eller annan tillåten vistelse utom förvaringslokalen
eller under rymning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pu/j/fJ
bygger på principen att varje nordiskt land svarar för de skador som har
uppkommit inom detla land. Enligl bestämmelsen i punkt 5 kan ersättning ges för
skador vållade av personersom i Danmark, Finland, Island eller Norge har
underkastals ett frihetsberövande som motsvarar de fall som har berörts under
punkterna 1-4. De kategorier som omfattas är alltså de som är föremål för
behandling inom kriminalvården, ungdomsvården eller nykterhelsvården samt
häktade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket. Med ren förmögenhetsskada avses enligt 1 kap. 2 § skadeståndslagen
sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person-
eller sakskada. Begreppet har samma innebörd i brottsskadelagen. Definitionen
åsyftar dels skada på en persons ekonomiska ställning eller förvärvsverksamhet
i allmänhet, dels skada på andra ekono­miska rättigheter än dem som avser en
bestämd sak. Som exempel på brott som medför endast ren förmögenhelsskada kan
nämnas bedrägeri och förskingring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
hittills bör vid rymlingsskador ersättning för ren förmögenhels­skada ulgå
endast undanlagsvis. Särskilda skäl atl ersätta sådan skada kan föreligga när
brottet har begåtts mot arbetsgivare, fosterföräldrar, övervakare eller andra
som står i liknande förhållande till gärningsmannen. Ersättning kan också komma
i fråga vid skador som formelll ulgör ren förmögenhels­skada men som till sin
typ ligger mycket nära sakskada. Som exempel kan nämnas fall där någon rånas på
tillhörigheter genom hot eller där en åldring luras att lämna ifrån sig värdeföremål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som har tillfogals sakskada eller ren förmögenhetsskada har även i annat fall
än som avses i 3 § rätt till brottsskadeersättning i den mån hans möjligheter
alt försöria sig allvarligt har äventyrats genom skadan eller ersättningsbehovet
annars, med hänsyn till den skadelidandes ekonomiska villkor och
omständigheterna i övrigl, framstår som särskilt angeläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller den nya bestämmelsen om brotlsskadeersältning för sakskada och ren
förmögenhetsskada i allmänhet. Bestämmelsen har genom sin restriktiva
utformning en klar undanlagskaraktär. Den syftar endast till att öppna en
möjlighet till ersättning åt personer som lever under blygsamma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ekonomiska
förhållanden och som har drabbats av en kännbar skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen nämns till en början att skadan allvariigt har äventyrat den skadelidandes
möjligheter att försöria sig. Endast skador som påtagligt försvårar för den
skadelidande att bereda sig och sin familj rimligt upphälle åsyftas. Ett sådant
fall kan föreligga när den som driver ett mindre företag genom brott förlorar
mera dyrbar utrustning som är nödvändig för hans rörelse. Ersättning kan också
utgå, om någon i knappa ekonomiska omständigheter har blivit av med egendom som
behövs för det dagliga livet, t. ex. möbler, och han saknar ekonomiska resurser
att inom överskådlig tid skaffa sig sådan egendom på nytt. Delsamma gäller om
den skadelidande under motsvarande betingelser har berövats sparmedel, som han
har satt av för sill uppehälle eller annars angelägna utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i en del andra situationer kan ersätlningsbehovet undantagsvis framstå som så
angeläget att brottsskadeersättning bör kunna utgå för egendomsskada. Jag
tänker här på fall då den skadade egendomen utgör en viktig del av den
skadelidandes tillvaro och han har lagt ned stora ansträngningar på all skaffa
sig den. Detla gäller särskilt när brottet riktar sig mot åldringareller
handikappade, t. ex. då en pensionär får sin sommarstuga skövlad. Normalt ger
paragrafen dock inte ersättning försommarstugeinbrolt e.d. En förutsättning för
ersättning i nu berörda fall är att den skadelidandes ekonomiska situation inle
är sådan att han har möjlighet att själv kompensera sig helt eller delvis för
sin skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om paragrafen i första hand torde komma atl tillämpas på sakskada är ersättning
inte utesluten vid ren förmögenhetsskada. Detta gäller särskilt när skadan lill
sin typ ligger mycket nära sakskada, exempelvis då den brottsliga handlingen består
i en psykisk påverkan på någon som på grund av hög ålder eller fysiskt eller
psykiskt handikapp har starkt nedsatt motståndskraft. Ersättning är också
tänkbar när förmögenhetsföriusten allvariigt försvårar den skadelidandes
försörjningsmöjligheter. En omyndig vars förmyndare har förskingrat hela hans
kapital kan sålunda komma all få ersättning enligt denna paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
och några remissinstanser har diskuterat huruvida enskild näringsidkare skall
kunna fl ersättning för brottsskada som har drabbat egendom i rörelsen. Som
framgår av vad jag redan förut har sagt är näringsidkare inte utesluten från
rätten lill sådan ersättning. 1 praktiken torde omständigheterna dock mycket
sällan vara så ömmande att ersättning kan ulgå enligl denna paragraf. För detta
får fömlsältas att broltsskadan har lett lill atl näringsidkarens framtida
utkomstmöjligheter allvariigt har satts på spel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
paragrafen behöver valet inte stå mellan att betala ut full ersättning för den
aktuella skadan och all avslå ersättningskravet. Broltsskadenämnden kan efter
omständigheterna tillerkänna den skadelidande ett skäligt belopp för den lidna
skadan i den mån denna inle läcks av annan ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om brottsskadeersättning för personskada tillämpas 5 kap. 1-5 §§
skadeståndslagen (1972:207) samt lagen (1973:213) om ändring av skade­ståndslivräntor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Livränta
utgår endast när ersättningen är av väsentlig betydelse för den skadelidandes
framtida vård eller försörining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om brottsskadeersättning för sakskada tillämpas 5 kap. 7 § skade­ståndslagen
(1972:207).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innebär att broltsskadeersättning bestäms i huvudsak enligt skadeståndsrättsliga
principer. Också i övrigt bör allmänna skadeståndsrätts­liga regler eller
grundsatser kunna tillämpas, t. ex. de som gäller om adekvat kausalitet. Det
blir dock givetvis inte aktuellt att tillämpa sådana särskilda bestämmelser som
på skadeståndsområdel har ställts upp till skydd för vissa skadeståndsskyldiga
som saknar ansvarsförsäkring (t. ex. 6 kap. 2 § skade­ståndslagen). Enligl min
mening kan del överlämnas ål broltsskadenämnden atl närmare avgöra vilka
allmänna skadeståndsrältsliga regler eller grund­satser som bör gälla i fråga
om brottsskadeersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
ansökan om brottsskadeersätlning görs torde frågan om skadestånd på grund av
brottet inte sällan ha prövats av domstol. Eftersom brotlsskadeer­sältning inle
i alla avseenden följer samma regler som gäller för skadestånd, kan domstolens
avgörande i skadeslåndsfrågan inle ulan vidare läggas till grund för
bedömningen i brottsskadeärendet. Broltsskadenämnden måste alltså göra en
självständig prövning i ärendet. Del ligger dock i sakens natur all domstolens
avgörande i allmänhet kommer att bli vägledande vid denna prövning. En fömtsättning
är då givetvis att domstolen har gått in i saklig prövning av skadeslåndsfrågan
och inle dömt ut skadeståndet enbart på grund av medgivande av skadevållaren.
Skäl all inte följa domstolens avgörande föreligger även i fall då
omständigheter har tillkommit som inte var kända vid domstolsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket. Närdet gäller personskada bestäms broltsskadeersätlningen enligt 5
kap. I eller 2 § skadeståndslagen. Den som har tillfogats personskada kan
alltså få ersättning för kostnader, inkomstföriusl och skadeföljder av ideell
natur. Har personskada lett lill döden kan ersättning utgå för vissa kostnader till
följd av dödsfallet och för efterievandes föriust av underhåll. Frånsett den skälighetsprövning
som föreskrivs i 5 kap. 2 § skadeståndslagen när del gäller ersättning för föriust
av underhåll skall ersättningen i princip täcka skadan fullt ut. Som jag har
nämnt i specialmotiveringen till 2 § utgår ersättningen alltså utan någon
behovsprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
gäller i fråga om skadestånd skall förmåner som avses i 5 kap. 3 § skadeståndslagen
räknas av när broltsskadeersättning bestäms. Enligt 7 § brottsskadelagen skall
även andra förmåner som den skadelidande har räll till på grund av skadan
räknas av i viss utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av hänvisningen till 5 kap. 5 § skadeståndslagen kan den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skadelidande
sedan han har fått brottsskadeersättning för inkomstföriusl eller förlust av
underhåll återkomma och begära ytterligare ersättning, om de förhållanden som
har legat till gmnd för ersättningens bestämmande har ändrats väsentligt.
Däremot torde det i praktiken knappast bli aktuellt atl med stöd av
bestämmelsen sänka en redan fastställd livränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förutsättning för omprövning av ersättningen är alltså att ändringen är väsentlig.
Sådana mindre förändringar som man alltid har atl räkna med bör normall
kompenseras genom att ersättningen från början fastställs med viss marginal.
Inget hindrar heller atl broltsskadenämnden i ersätiningsärendet föreskriver
att ersättningen kan omprövas även vid förändringar som inte är väsentliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om ersättningens form hänvisar paragrafen i första hand till 5 kap. 4 §
skadeståndslagen, som innebär att ersättning för framtida inkomstför­lust eller
föriust av underhåll fastställs i form av livränta eller engångsbelopp eller
som livränta jämte engångsbelopp. Bestämmelsen kompletteras dock av vissa
föreskrifter i andra stycket av förevarande paragraf vilka avviker från skadeståndsreglerna.
Skälen för denna avvikelse har jag redovisat i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.9).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket. Huvudregeln är atl ersättningen skall fastställas som engångsbelopp.
Endast när ersättningen är av väsentlig betydelse för den skadelidandes
framtida vård eller försörjning flr den fastställas i form av livränta. Som regel
skall också ersättning för framtida inkomstföriusl eller föriust av underhåll
fastställas som livränta i detla fall (se 5 kap. 4 § skadeståndslagen). Frågan
huruvida ersättning kan anses ha väsentlig betydelse för den skadelidandes försörining
får avgöras efler samma principer som gäller inom skadeståndsrätien (se prop.
1975:12 s. 169 0.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln
att brottsskadeersättning skall utgå i form av engångsbelopp bör inte tillämpas
stelt. Om ersättningsfrågan är svårbedömd, t. ex. i fråga om utsikterna atl den
skadade så småningom blir helt återställd, kan broltsska­denämnden besluta om
ersättning för viss tid och ta upp ersättningsfrågan för slutligt avgörande vid
en senare tidpunkt. Hinder bör inle heller möta atl den ersättning som har
fastställts betalas i olika omgångar, om detta anses lämpligt. Nämnden bör även
kunna betala ul belopp å conto, t. ex. om prövningen av ersättningsfrågan kan vänlas
dra ut på liden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgår
ersättningen som livränta, skall den värdesäkras enligt lagen (1973:213) om
ändring av skadeståndslivränlor. Har ersättningen fastställts som engångsbelopp
får den skadelidande själv sörja för värdesäkringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredjestycket. Brottsskadeersätlning
för sakskada bestäms enligl 5 kap. 7 i; skadeståndslagen. Ersättning kan alltså
utgå för sakens värde, om den har gått helt föriorad genom skadehändelsen. Kan
saken användas på nytt efter reparation, ulgår i stället ersättning för
reparationskostnaderna och för värdeminskning i den mån saken efter
reparationen har lägre värde än före skadefallet. Ersättning kan vidare utgå
för annan kostnad till följd av skadan och för inkomstförlust eller intrång i
näringsverksamhet som skadan har föranlett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6!)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bestämmande av brottsskadeersättning avräknas skadestånd som den skadelidande
har rätl till på grund av skadan och som har betalats eller kan beräknas bli
betalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atl
skadestånd som den skadelidande har filt ul med anledning av sin skada skall
räknas av när hans brotlsskadeersältning bestäms torde i allmänhet inte vålla
några bekymmer. Svårare är atl avgöra om avräkning bör ske på den grunden atl
skadestånd kan beräknas bli betalt. Avräkning blir givetvis inte aktuell, om
gärningsmannen till brottet är okänd. 1 övrigl flr man, som jag har sagt i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.6), inle ställa alltför stora krav på den
skadelidande i fråga om hans aktivitet för att fl ut ett skadestånd som han har
rätt till på grund av skadan. I många fall torde det redan från börian framstå
som klart alt den skadelidande har små utsikter att inom överskådlig tid fl
betalning för skadeståndet. Detta gäller särskilt om skadevållaren är eller har
varit inlagen på anstalt. 1 dessa fall är det uppenbariigen meningslöst att den
skadelidande och det allmänna skall belastas med kostnader för rättegång och
verkställighet för atl fl ul skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det finns anledning att räkna med att skadevållaren åtminstone lill någon del
kan betala skadestånd - antingen omedelbart eller genom avbetalningar - bör det
krävas av den skadelidande atl han med enkla medel söker få betalning. Någon
gång kan del vara lämpligt atl han gör upp direkt med skadevållaren om hur
denne skall betala skadeståndet. Annars bör den skadelidande i samband med
polisanmälan framställa sill krav och begära atl åklagaren för hans talan i
brottmålet mot skadevållaren. Utredningen i rättegången om skadevållarens ekonomiska
och andra förhållanden torde sedan ofta kunna ge ett gott underlag föratt
avgöra om den skadelidande bör söka verkställighet av domen rörande hans
anspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
formellt hinder föreligger inte mot att den skadelidande ansöker om brottsskadeersätlning
även om han inte har vidtagit sådana åigärder som jag nu har angett. Hans underiålenhet
kan emellertid då medföra att skade­ståndet helt eller delvis räknas av, trots
att det inte har betalats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
skadestånd som inle har betalats räknas av med stöd av denna paragraf, bör broltsskadenämnden
lämna den skadelidande anvisningar om vilka åigärder som det enligl nämndens
mening är lämpligt att han vidtar för att få ut skadeståndet. Lyckas den
skadelidande inte därefter få betalning från skadevållaren genom dessa åtgärder,
kan han återkomma och begära brotlsskadeersältning för den del som räknades av
när ersättningen fast­ställdes i det tidigare ärendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avräkning av skadestånd
som inte har betalats kap bli särskilt aktuell om den skadelidande kan få ut
skadeståndet från en gällande ansvarsförsäkring som läcker skadan. Så kan någon
gång vara fallet, om skadan har vållats genom ett ouppsåtligt brott. Som jag
har nämnt i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) kan det vidare tänkas att
skadan täcks av den trygghetsförsäkring som gäller för större delen av
arbetsmarknaden. Ersättning som kan ulgå från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådan
försäkring skall räknas av med stöd av denna paragraf när brottsska­deersättning
bestäms. Detsamma gäller ersättning som den skadelidande kan få från det överfallsskydd
som ingår i de flesta hem- och villahemförsäk­ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7s'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bestämmande av brottsskadeersättning för personskada avräknas, utöver
skadestånd saml förmån som avses i 5 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207),
annan ersättning som den skadelidande har rätt till på grand av skadan.
Ersättning som innefattar sparande avräknas dock endast i skälig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bestämmande av brottsskadeersättning för sakskada och ren förmö­genhetsskada
avräknas, utöver skadestånd, förmån från försäkring och annan ersättning som
den skadelidande har rätt lill på grund av skadan. Detsamma gäller ersättning
som skulle ha utgått från försäkring som den skadelidande har underlåtit att
hålla på grund av omfattningen av sin verksamhet och sina tillgångar, 1 skälig
omfattning avräknas även ersättning som skulle ha utgått från försäkring som
del enligt vedertaget bruk llr anses ha ankommit på den skadelidande atl teckna
men som han har försummat att hålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket. Av 5 § framgår atl förmåner som avses i 5 kap. 3 § skadeståndslagen
skall räknas av när brottsskadeersätlning bestäms. Ersätt­ning för inkomstföriusl
eller föriust av underhåll skall alltså minskas med ersättning från
socialförsäkringen eller annan likartad förmån, sjuklön eller pension från
arbetsgivare, pension från kollektiv tjänslepensionsförsäkring saml periodisk
ersättning från sådan olycksfalls eller sjukförsäkring som har meddelats på
grund av kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
skadestånd och förmåner som avses i 5 kap. 3 S skadeståndslagen skall vid brottsskadeersätlning
för personskada avräkning ske av annan ersättning som den skadelidande har rätt
till på grund av skadan. Det gäller framför allt ersättning för kostnader,
oavsett om ersättningen är förenad med regressrätt för utgivaren eller inle,
och ersättning från liv-, olycksfalls- eller sjukförsäkring, även när
försäkringen inle har meddelats på grund av kollektivavtal. Ersättning som
inrymmer visst mått av sparande avräknas dock bara i skälig omfattning. Vid avräkningen
får man då göra en ungefärlig uppskattning av hur stor del av ersättningen som
kan anses utgöra sparande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från vad som gäller inom skadeslåndsrätten bestäms ersätt­ningen efter
en jämförelse mellan skadans totala belopp och summan av de olika förmåner som
tillkommer den skadelidande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atl
avräkningen skall ske när brottsskadeersättning bestäms innebär att man skall
ta hänsyn till de andra förmåner som vid denna tidpunkt har utgått, utgår eller
kan vänlas utgå. Avräkningen sker rngd de belopp av de andra förmånerna som den
skadel idande har rätt till på grund av skadan, oavsett om han utnyttjar denna
rätt eller inte. Detla överensstäpimer med vad som gäller inom skadeståndsrätien
(se prop. 1975:12 s. 163 f):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;' 7 i;
andra stycket andra och tredje meningarna i det remitterade förslaget svarar
mot 8 &amp;gt;; i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket. Vid sakskada och ren förmögenhelsskada avräknas i full utsträckning
försäkringsförmåner och annan ersättning som den skadeli­dande har rätt till på
grund av skadan och som redan har utgått eller kan komma att utgå i framtiden.
Dessutom avräknas i vissa fall förmåner som skulle ha utgått från försäkring om
den skadelidande hade tagit sådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
sådant fall är när den skadelidande är s. k. självförsäkrare, dvs. sådant rättssubjekt
som underiåter att hålla sig med försäkring därför all riskfördel­ningen inom
den egna verksamheten är jämföriig med riskuljämning genom försäkring. Den
skadelidande uppträder alltså så alt säga som egen försäk­ringsgivare. I första
hand avses sådana offentliga rättssubjekt och storföretag som i princip underiåter
att försäkra sin egendom eller som håller försäkring med avsevärt större
självrisk än normalt. Att en företagare har underlåtit att hålla sig med
försäkring med normal självrisk som han ulan några svårigheter hade kunnat
kosta på sig utgör ett starkt indicium på alt självförsäkring föreligger.
Däremot torde del vara sällsynt atl en privatperson kan anses som självförsäkrare.
Självförsäkring bör inte anses föreligga om en sådan person underiåter att
försäkra t.ex. sin bil, inle ens om han har en större förmögenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreligger
självförsäkring, skall avräkning ske fullt ut för belopp som skulle ha utgått,
om försäkring med normal självrisk hade tagils i försäkringsbo­lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
annat fall när underiålenhet atl hålla försäkring kan påverka brotts­skadeersättningens
storlek är när det enligt vedertaget bruk får anses ha ankommit på den
skadelidande att teckna försäkring. Härmed avses försäkringar som nästan alla
skadelidande av motsvarande kategori brukar teckna. Som exempel kan nämnas
ordinär fastighelsförsäkring för företagare och villaförsäkring. Dessa
försäkringar har en så gott som hundraprocentig utbredning. Däremot avses inle
sådan sakförsäkring på lösöre som ingår i vanlig hemförsäkring, även om också
denna försäkringsform har stor omfattning. Som jag har sagt i den allmänna
motiveringen (avsnilt 2.6) kan man å andra sidan kräva av den skadelidande atl
han försäkrar mer speciell eller särskilt dyrbar egendom, t. ex. konstsamlingar,
lyxbilar och större bålar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föratt
avräkning skall kunna komma i fråga i fall då det är vedertaget bruk atl
försäkring las fordras alt den skadelidandes underiålenhet all hålla försäkring
kan lillräknas honom som en försummelse. Om det t. ex. beror av missförstånd
från försäkringsbolagets sida att försäkringsskydd saknas skall avräkning
naturligtvis inle ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte ens när man kan tala
om viss oaktsamhet från den skadelidandes sida i fråga om försäkringsskyddet
behöver avräkning göras fullt ul. Som jag har sagl i den allmänna motiveringen
skall avräkning ske endast i skälig omfattning när försummelsen har sin grund i
förbiseende eller annars är av mera ursäktlig natur. Så kan vara fallet vid
glömska att förnya försäkringen eller att betala premien. Delsamma gäller om
det föreligger misslag rörande försäkringens omfattning, i varje fall om
misstaget inte är alltför grovt. Ell skäl att underlåta fullständig avräkning
kan vidare vara alt den skadelidande inle har kunnat fullgöra premiebetalningen
på grund av betalningssvårighe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ler.
Reduktion av avräkningen kan komma i fråga också i andra speciella fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
kan sägas att full avräkning på grund av försummelse alt hålla vedertagen
försäkring bör ske huvudsakligen när försummelsen är medveten och inga hinder
skulle ha funnits för den skadelidande att med en förnuftig disposition av sina
tillgångar ordna ett tillfredsställande försäkringsskydd. Härmed bör likställas
fall när den skadelidande visserligen har försäkring men med en självrisk som
vida överstiger vad som är normalt för hans kategori med avseende på sådan
egendom som del är fråga om. Brottsska­deersättningen får i dessa fall sällas
ned till ett belopp som motsvarar ordinär självrisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8S'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadeersättning
för personskada kan jämkas om särskilda skäl föreligger med hänsyn lill den
skadelidandes uppträdande i samband med brottet och andra liknande
omständigheter. Har skadan lett till döden, kan ersättning till efterievande
också jämkas om särskilda skäl föreligger med hänsyn till den avlidnes
uppträdande i samband med brottet och andra liknande omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brotlsskadeersältning
för sakskada och ren förmögenhelsskada kan jämkas efter vad som är skäligt med
hänsyn till den skadelidandes uppträdande i samband med brottet och andra
liknande omständigheter eller hans underiålenhet atl vidtaga sedvanliga
försiktighetsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket. Frågan huruvida den skadelidandes uppträdande i samband med brottet
bör föranleda all ersättning för personskada sätts ned måste i varie särskilt
fall bedömas mot bakgrund av samtliga förekommande omständigheter Detsamma
gäller frågan om jämkning av sådan ersättning skall ske på grund av andra
liknande omständigheter, t. ex. atl den skadelidande har gett sig in i en
situation som typiskt sett innebär risk för all han skall utsättas för broll.
Ätt jämkning får ske bara när det föreligger särskilda skäl innebär atl inte
varje oaktsamhet frän den skadelidandes sida skall kunna medföra att
ersättningen jämkas. Som jag harsagt i den allmänna motiveringen måste
jämkningsmöjligheten begagnas med försiktighet, så att inte socialt oacceptabla
resultat uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
skadan har lett till döden, kan den avlidnes beleende i vissa fall gå ul över
skadelidande efterlevande. Förutsättningarna för jämkning är desamma som de jag
nyss har behandlat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket. Vid sakskada och ren förmögenhetsskada kan den skadeli­dandes
uppträdande i samband med brottet och andra liknande omständig­heter leda lill
jämkning av broltsskadeersättning i något större utsträckning än vid
personskada. Något krav på särskilda skäl för jämkning gäller nämligen inte i detla
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller jämkning på grund av den skadelidandes underlåtenhet att vidta
sedvanliga försiktighetsåtgärder bör ledning kunna hämtas från de säkerhetsföreskrifter
som gäller enligt försäkringsbolagens villkor, t. ex. i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;' 8 !;
i det remitterade förslaget svarar mot 9 S i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga
om förvaring av slöldbegäriig egendom, om stöldskydd på bilar och om låsning av
dörrar och fönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
personskada och vid sakskada eller ren förmögenhelsskada avräknas ett
självriskbelopp. Beloppet fastställs av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer och beräknas med ledning av de lägsta självriskbelopp som tillämpas
här i landet vid försäkring för skada till följd av brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket gäller ej i fråga om skada som har vållats av någon som avses i 3 §,om
brottet har begåtts på eller i närheten av anstalt eller annan plats där han
har varit omhändertagen eller fltt vård eller om i övrigt särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket. Självrisken vid broltsskadeersättning bör ligga i nivå med den lägsta
självrisk som tillämpas vid försäkring förbrottsskador. Vägledande blir därmed
den självrisk som normalt gäller vid hem- och villahemförsäk­ring, dvs. f. n.
300 kr. Om denna självrisk så småningom anknyts till basbeloppet eller indexregleras
på annat sätt, kan del vara lämpligt alt göra del även med den statliga
självrisken. Avsikten är att föreskrifter om självrisk­belopp skall ges i
förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
den skadelidande tillfogats skador vid flera olika tillfällen, skall ett
självriskavdrag göras för varje skadetillfälle för sig. Självrisk dras också av
särskilt för personskador och för egendomsskador, även om de har uppkommit vid
samma tilirälle. Däremot skall endast ett självriskbelopp dras av, om den
skadelidande vid samma tillfälle har tillfogals flera egendoms­skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket. Något
självriskavdrag skall inle göras, vare sig vid person­skada eller annan skada,
om skadan har vållats av sådan rymling e. d. som anges i 3 § på eller i
närheten av anstalt där han är omhändertagen. Motsvarande gäller när skadan har
uppkommit i närheten av fosterhem eller annan plats där den intagne vårdas
eller i övrigl är omhändertagen. Även om skadan inte har uppkommit på eller i
närheten av anstalten etc. skall självriskavdrag underiåtas, om det föreligger
särskilda skäl. Härmed avses främst fall då skadan har inträffat där rymlingar
erfarenhetsmässigt begår brott. En sädan situation torde ofta kunna anses
föreligga om den skadeli­dande vid flera tillfällen har utsatts för brott av
rymlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersätlning
för personskada utgår med högst tjugo gånger det basbelopp enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring som gäller då ersättningen bestäms. Skall
ersättningen utgå som livränta, bestäms den för varje år lill högst ett belopp
som svarar mot tre gånger nämnda basbe­lopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersättning för
sakskada och ren förmögenhelsskada utgår med högst tio gånger del basbelopp som
anges i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
9 tj i det remitterade förslaget svarar mot 10 vi i propositionsförslaget, 2 10
§ i del remitterade förslaget svarar mot 11 ij i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
torde inle kräva några närmare kommentarer. Det bör dock påpekas att den
skiljer sig från den motsvarande bestämmelsen i utred­ningens förslag på så
sätt att något självriskbelopp enligl 9 § inle skall dras av sedan ersättningen
har begränsats med stöd av förevarande paragraf Det kan vidare anmärkas att
något hinder inte föreligger mot att livränta för vårdkostnader, inkomstföriusl
eller förlust av underhåll utgår med högst tre basbelopp per år vid sidan av
ett engångsbelopp för t.ex. ideell skada. Om den skadelidande har tillfogats
flera olika skador kan ersättningen också i vissa fall totalt uppgå till högre
belopp än som anges i första eller andra stycket. Frågan hur
begränsningsreglerna skall tillämpas i sådana fall flr avgöras efler motsvarande
principer som jag har angett i specialmotiveringen lill 9 § beträffande
tillämpningen av reglerna om självrisk vid flera olika skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärende
om broltsskadeersättning prövas av broltsskadenämnden. Ansökan om ersättning
med högst 500 kronor för skada vållad av någon som avses i 3 § 1 eller 2 flr
dock prövas av annan myndighet som regeringen bestämmer. Mot beslut av sådan
myndighet förs talan hos broltsskade­nämnden genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
brotlsskadenämndens beslut flr talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
Slycket. I enlighet med vad jag harsagt i avsnitt 2.12 i den allmänna motiveringen
prövas ärenden om brottsskadeersätlning enligl huvudregeln av broltsskadenämnden,
som är gemensam för hela landet. Nämndens sammansättning anges i 12 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
frågan om delegation av beslutanderätten lill vissa anstalts- och skolstyrelser
har jag behandlat i nämnda avsnitt i den allmänna motive­ringen. Det i
paragrafen upptagna bemyndigandet för regeringen atl besluta om delegation
avser skadevållare som anges i 3 § I eller 2, dvs. personersom är intagna i
kriminalvårdsanstalt eller ungdomsvårdsskola. Den rätt att besluta om
ersättning som kan ges åt anstalts- eller skolstyrelse gäller inle bara
egendomsskador utan också personskador som har vållats av personer som nyss
nämndes. Frågan om styrelsens behörighet all handlägga ett ärende beror i det
enskilda fallel på vilket belopp som sökanden begär i ersättning. Om inte annat
framgår av ansökan torde man fl utgå från att sökanden yrkar ersättning utan
sådant självriskavdrag som anges i 9 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut av anstalts- eller
skolstyrelse skall kunna överklagas hos broltsska­denämnden. För besvärstalan
gäller de allmänna reglerna i förvaltningslagen (1971:290). Endast sökanden kan
överklaga beslutet. Besvärstiden är tre veckor från den dag då sökanden fick
del av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket. Brotlsskadenämndens
beslut bör, som jag har sagt i den allmänna motiveringen, inte kunna
överklagas. Taleförbudet gäller både när nämnden har faltal beslut som första
instans och när den har överprövat anstalts- eller skolstyrelses avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
förbud alt föra talan mot brottsskadenämndens beslut behöver inle &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' IH i det remitterade förslaget
svarar mot 12 § i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medföra
att eventuella orikligheter i ett sådant beslut blir beslående. Om beslutet är
oriktigt på grund av felräkning eller liknande förbiseende kan nämnden enligl
allmänna förvallningsrätlsliga regler besluta om rättelse. Vid allvariiga fel
kan reglerna om resning i förvaltningsärenden bli tillämpliga. Nämndens
avgörande vinner fö. inte rättskraft i den mån en ansökan har avslagits. Den
skadelidande kan alltså göra en ny ansökan hos nämnden under åberopande av nya
omständigheter. Och har ändring inträffat i de förhållanden som har legat lill
grund för ersättningens bestämmande, kan omprövning ske under de
förutsättningar som anges i 5 kap. 5 § skadestånds­lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadenämnden
består av ordförande och vice ordförande, vilka skall vara lagfarna och erfarna
i domarvärv, och tre andra ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadenämnden
är beslutför när minst fyra ledamöter är närva­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den utsträckning som regeringen föreskriver fär ordföranden, vice ordföranden
eller tjänsteman vid broltsskadenämnden avgöra ärende om brotlsskadeersältning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågorna
om brotlsskadenämndens sammansättning, dess beslulförhel och möjligheten all
låta ledamot eller tjänsteman vid nämnden pröva brottsskadeärende är enligt min
mening sä viktiga att de bör regleras i brottsskadelagen. Frågorna har delvis
berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.12).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brotlsskadenämndens
ledamöter bör utses av regeringen för viss längsta tid. För varje ledamot utom
ordföranden bör finnas en ersättare. Bestäm­melser om detta kan las upp i
förordning med instruktion för nämnden. Där bör också anges vilka
omröstningsregler som skall tillämpas när det uppkommer skilda meningar inom
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del är angeläget alt
beslut om brotlsskadeersältning fattas utan dröjsmål. Delegation av
beslutanderätten med stöd av tredje slycket främjar en snabb handläggning. Det
är dock givet att alla ärenden av principiell betydelse eller annars av större
vikt måste avgöras av nämnden själv. Utrymmet för delegation torde öka alll
eftersom en fast praxis utbildar sig vid nämnden. Föreskrifter om delegering flr
meddelas i den förordning som jag nyss nämnde. 1 första hand bör övervägas alt
ge beslutanderätt åt nämndens ordförande och vice ordförande. Del kan vara lämpligt
att nämnden med jämna mellanrum fär en översiktlig redogörelse för de ärenden i
vilka ordföranden, vice ordföranden eller en tjänsteman har beslutat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några särskilda
bestämmelser i lagen om handläggningen av brottsskade­ärendena anser jag inte
behövas. Förvaltningslagen blir tillämplig på förfarandet. Handläggningen blir
i allmänhet skriftlig. Förhandling kan emellertid hållas om det i undanlagsfall
skulle visa sig nödvändigt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
12 ii i det remitterade förslaget svarar mot 13 5 i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inhämta
muntliga uppgifter från sökanden eller annan. Utredning i t. ex. medicinska
frågor kan tillföras nämnden genom att den anlitar experter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökan
om brottsskadeersätlning skall göras inom två år från det att brottet
förövades. Föreligger särskilda skäl flr ansökan prövas även om den har kommit
in för sent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökan
prövas endast om brottet har polisanmälts eller sökanden visar giltig anledning
till att sådan anmälan inte har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket. För närvarande finns det inle någon regel om all ansökan om ersättning
från brottsskade- eller rymlingsanslagel skall göras inom någon bestämd tid. 1
likhet med utredningen anser jag emellertid atl ordningsskäl talar för att en
bestämd ansökningslid införs. En lid av två är frän brottets begående synes
lämplig från olika synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fast tidsgräns kan emellertid få obilliga konsekvenser. En för sent inkommen
ansökan bör därför kunna prövas om förseningen framstår som ursäktlig och det
är viktigt för den skadelidande att han flr sin föriust ersatt. Omständigheter
som leder till atl ansökningen bör kunna prövas trots att den har kommit in för
sent kan vara all skadans fulla omfattning har stått klar först lång lid efter
del att brottet begicks, att den skadelidande på grund av sjukdom har varit
förhindrad att göra ansökan eller atl han inte har känt till ersältningsordningens
existens. Som allmän förutsättning bör gälla att det inte är fråga om låga
belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
är inte tillämplig i fall när ansökningen avser omprövning av ett tidigare
beslut om brottsskadeersätlning. För begäran om ytteriigare ersättning på grund
av samma skada enligt reglerna i 5 kap. 5 § skadestånds­lagen torde i stället
kunna tillämpas den allmänna preskriptionstiden av tio är räknat från del
tidigare avgörandet (jfr prop. 1975:12 s. 217).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket. Bestämmelsen motsvaras av regler i gällande rätl med samma sakliga
innebörd. Bakgrunden lill dessa regler är närmast att polisens utredningsmaterial
är av stort värde som grundval för ersätlningsprövningen. Genom en snabb
polisanmälan kan grundläggande uppgifter säkras för den fortsatta utredningen.
Bestämmelsen kan ocksä sägas tillgodose det allmännas intresse av atl brott
blir beivrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
innehåller inle någon anvisning om när polisanmälan bör göras. Anmälan kan
alltså göras när som helst, t. o. m. efter det att ansökan om brotlsskadeersältning
har gjorts. 1 praktiken medför dock en sen polisanmälan ofta alt sökanden får
svårt all göra troligt alt han verkligen har utsatts för broll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
vissa fall kan det länkas all sökanden har godtagbara skäl atl inle göra polisanmälan.
Atl anmälan saknas ulgör då inle något hinder mot att ansökningen prövas. Det
kan t. ex. tänkas atl polisen ulan anmälan har filt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
13 S i det remitterade förslaget svarar mot 14 § i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kännedom
om brottet och utrett saken. Ett annat praktiskt fall är all gärningsmannen och
den skadelidande tillhör samma familj. Kravet på polisanmälan kan också frångås
i vissa fall av rymlingsskador när det redan från börian är klart vem som är
gärningsman och skadorna är av mera alldagligt slag. Det bör då vara
tillräckligt alt skadehändelsen anmäls lill vederbörande anstalt. Detta gäller
särskilt när skadevållaren är inskriven vid ungdomsvårdsskola. I fråga om
elever vid sådana skolor skall nämligen göras en särskild åtalsprövning enligt
69 § barnavårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
krävs inte att gärningsmannen har fällts till ansvar för brottet eller atl åtal
har väckts innan ansökan om broltsskadeersättning prövas. Om ansvarsfrågan är
tveksam kan det dock finnas anledning att vänta med prövningen av ansökan till
dess atl del har avgjorts om åtal skall väckas eller lill dess all brottmålet
har avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
uiredningens lagförslag har särskilda föreskrifter tagits upp om att ansökan
skall göras på blankett som fastställs av broltsskadenämnden och ges in lill
den myndighet som skall besluta i ärendet samt vara åtföljd av den utredning
som behövs för ersättningsprövningen. Enligt min mening har emellertid
bestämmelser i dessa frågor sin plats i förordning. Genom information lill
allmänheten och utdelning av blanketter på polisstationer m. fl. ställen bör broltsskadenämnden
verka för all ansökningarna från början är i sådant skick att ärendena kan
avgöras utan onödiga uppskov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnad
för biträde eller utredning i ärende om brottsskadeersättning kan ersättas av
allmänna medel, om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till sökandens
ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
de flesta fall torde de sökande inte behöva anlita biträde i brottsskade­ärende
eller göra särskild utredning i ärendet. Ansökningsblankettens innehåll och den
information som broltsskadenämnden lämnar torde oftast ge tillräcklig ledning
förde skadelidande. Jag förutsätter också att brotlsska­denämndens personal och
polisen lämnar upplysningar och råd till de sökande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I vissa fall kan dock en
sökande behöva särskild rättslig hjälp. 1 så fall bör rättshjälp enligl
rättshjälpslagen (1972:429) tas i anspråk. Endast i rena undanlagsfall bör den
möjlighet lill kostnadsersättning som föreslås i förevarande paragraf kunna
användas. Angående de situationer då ersättning enligt bestämmelsen kan komma i
fråga kan jag hänvisa till vad jag har sagt i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.12.3). Jag kan tillägga atl det inle bör vara någon absolut
förutsättning för atl ersättning skall medges att ansök­ningen om broltsskadeersättning
bifalls. Ersättningen bestäms efler en skälighetsbedömning och kan avse hela
eller en del av sökandens kostnader i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:173.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räll
lill ersättning enligt paragrafen avser endast kostnader i ärende om brottsskadeersätlning.
Ersättning för sådana kostnader som den skadeli­dande har haft när han har
försökt atl 11 sin fordran mot skadevållaren fastställd genom dom eller när han
har försökt få domen verkställd omfattas inte av bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I5ij'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anspråk
på brotlsskadeersältning flr inte överiåtas innan ersättningen är tillgänglig
för lyftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anspråk
på brottsskadeersätlning för personskada får inte lagas i mät för den
skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp får dock skeenligl vad som
föreskrivs i utsökningslagen (1877:31 s. 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen,
som saknar motsvarighet i utredningens förslag, har förebild i bl. a. 6 § lagen
(1974:515) om ersättning vid frihetsinskränkning och 29 § trafikskadelagen
(1975:1410).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket. Bestämmelsen har tillkommit för atl förhindra atl den skadelidande överiåter
sitt anspråk på brotlsskadeersältning till underpris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersätlning
får anses vara tillgänglig för lyftning i och med all del ersällningsprövande
organet har meddelat sitt ersällningsbeslut. Delta gäller även om beslutet inte
är definitivt därför all det har överklagats till broltsskadenämnden enligt 11
§ första stycket tredje meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överlåtelse
i sirid mot första stycket är ogiltig. Staten kan alltså inle med befriande
verkan mot den skadelidande betala ut ersättning till annan som har förvärvat
dennes anspråk. Något hinder finns däremot inte mot atl betala ul ersättningen till
någon som uppträder som befullmäktigal ombud för den skadelidande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller f. n. beträffande skadestånd med
anledning av personskada. De föreskrifter i utsökningslagen som avses är 66 § 3
och 8 mom. saml 67 d §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgår
brottsskadeersättning, inträder staten intill det utgivna beloppet i den
skadelidandes räll till skadestånd till den del detla ej har avräknats vid bestämmande
av ersättningen. Detsamma gäller beträffande annan förmån på grund av skadan
som hade bort avräknas vid ersättningens bestämmande men som då inte var känd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
ger staten möjlighet all kräva tillbaka brottsskadeersätlning från den som
enligt skadeståndsrättsliga regler är ansvarig för skadan. Som jag har sagt i
den allmänna motiveringen (avsnilt 2.11) måste staten vid utövningen av denna
regressrätt göra en avvägning mellan det allmänna intresset all en brottslig skadevållare
gör rätt för sig och önskemålet att hans rehabilitering inte försvåras av
alltför betungande beialningsanspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
15 5 i det remitterade förslaget svarar mot 16 S i propositionsförslaget.  16 S
i det remitterade förslaget svarar mot 17 S i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill erinra om alt dessa synpunkter delvis kan ha beaktats redan när den skadelidandes
skadestånd har fastställts av domstol eller när det annars blir aktuellt i brottsskadeärendet
atl avgöra hur slort skadestånd den skadeli­dande kan anses ha rätt till. Enligl
6 kap. 2 § skadeståndslagen kan ett skadestånd nämligen jämkas, om skyldigheten
alt utge skadeståndet är oskäligt betungande med hänsyn till den skadeständsskyldiges
ekonomiska förhållanden. Vid skadestånd på grund av uppsåtligt brott är
visserligen huvudregeln att jämkning inte skall ske. Jämkning behöver dock inte
vara utesluten i detta fall, om i övrigt starka skäl talar för att lindra
skadestånds­ansvaret. Exempelvis kan hänsyn till den brottslige skadevållarens
möjlig­heter till återanpassning i samhället motivera atl ett för honom
betungande skadestånd sätts ned med stöd av jämkningsregeln. Sådan jämkning
inverkar inle på den skadelidandes möjligheter all fl broltsskadeersättning som
läcker hela skadan (se prop. 1975:12 s. 140 och 178, LU 1975:16 s. 59 f, rskr 1975:133).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ett skadestånd sätts ned enligt denna jämkningsregel blir del givetvis inte
aktuellt för staten atl sedan broltsskadeersättning har utgelts utöva regress
mot skadevållaren för den del av skadeståndet som har bedömts vara oskäligt
betungande för denne och därför har jämkats bort. Omvänt skulle del kunna sägas
att något hinder för regress inte föreligger när det gäller den del av
skadeståndet som skadevållaren har ansetts kunna bära. Detla är emellertid inle
lika säkert. Vid tillämpningen av jämkningsregeln skall nämligen också beaktas
den skadelidandes behov av skadeståndet och övriga omständigheter. En
nedsättning av skadeslåndsskyldigheten Hr inle gå sä långt att resultatet blir
obilligt mot den skadelidande. Det kan på grund härav tänkas att skadevållaren
har slora svårigheter att betala även det skadestånd som inte har jämkats bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 brottsskadeärendet måste
alltså en självständig bedömning göras av hur långt staten skall driva sitt
regresskrav mot skadevållaren. Att de vårdpoli­tiska synpunkterna bör tillmätas
särskild betydelse vid denna bedömning har jag redan sagl i den allmänna
motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon gång kan regress med
stöd av paragrafens första mening komma att utövas mot annan än den brottslige skadevållaren.
Så kan vara fallel när den skadelidande har rätt lill skadestånd av en
arbetsgivare som är ansvarig enligl 3 kap. skadeståndslagen för skada som en av
hans anställda har vållat genom brott. Vidare kan staten enligt andra meningen
rikta återkrav mot t. ex. ett försäkringsbolag beträffande förmån som enligt 7
§ skulle ha avräknats när broltsskadeersättning bestämdes men som då inte var
känd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestäm
melser'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i krafl den 1 oktober 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
lagen upphävs kungörelsen (1971:505) om ersättning av allmänna medel för
personskada på grund av broll saml brevet (1973:493) lill socialstyrelsen
angående anslag för budgetåret 1973/74 till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. Äldre bestämmelser om bestäm­mande av ersättning
tillämpas dock fortfarande i fråga om skada som har inträffat före den I
oktober 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärende
om ersättning enligt de äldre bestämmelserna som är anhängigt hos regeringen
eller socialstyrelsen när lagen träder i kraft skall överlämnas till broltsskadenämnden.
Delta gäller dock ej, om socialstyrelsen har meddelat beslut i ärendet före
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. gäller vissa bestämmelser om ersättning av allmänna medel lill skadelidande
som har biträtt ordningsmakten. Bestämmelser av delta slag finns bl. a. i
förordningen (1948:195) om ersättning och belöning av stats­medel vid biträde
ät ordningsmakten. Dessa särskilda ersättningsregler upphävs inle i detta
sammanhang utan gäller vid sidan av brottsskadela­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
11 § kan regeringen bestämma att annan myndighet än broltsska­denämnden skall
pröva ansökningar om ersättning med högst 500 kr. för vissa rymlingsskador. F. n.
gäller att styrelse för ungdomsvårdsskola flr besluta i sådana ärenden, om
ansökan avser ersättning med högst 300 kr. Vid lagens ikraftträdande kommer del
sannolikt att finnas en del ärenden hos socialstyrelsen som ligger mellan dessa
båda beloppsgränser. 1 samband med alt bestämmelser utfärdas om delegering av
ärenden lill annan myndighet än broltsskadenämnden flr övervägas om ett sådant
redan anhängiggjort ärende bör överiämnas till dessa andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer atl lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till brottsska­delag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Andra och tredje styckena i övergångsbestämmelserna i det remitterade förslaget
saknar motsvarighet i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning
av utredningens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att de regler som gäller f. n. om ersättning av allmänna medel för broltsskador
skall göras förmånligare i åtskilliga hänse­enden. De nya reglerna har förts
samman till en brottsskadelag. Ersättning som utgår enligt denna lag kallas broltsskadeersättning.
Uppgiften att pröva ansökningarom brotlsskadeersältning bör enligt utredningen
läggas på en ny myndighet, broltsskadenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
geograflska tillämpningsområdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersätlning
skall enligt huvudregeln utgå för skador genom brott som har förövats i
Sverige. Ersättning utgår dock inte om skadehändelsen har så ringa anknytning till
Sverige att del inte är rimligt all skadan ersätts av allmänna medel. När det
gäller personskador kan ersättning utgå även vid brott utom landet under
förutsättning att den skadelidande har hemvist här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottskadeersättning
för personskada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de skador som kan drabba samhällsmedborgare framstår personska­dorna som
särskilt angelägna att täcka. De ersättningsmöjligheter som infördesår 1971 log
sikte på alt tillgodose de socialt mest ömmande behoven. Ersättningen skulle
utgå efter en prövning av den skadelidandes behov av ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har funnit att flera skäl talar för att ersättning av allmänna medel bör kunna
utgå också till skadelidande vilkas ekonomiska förhål­landen är sådana alt de f.
n. inte har möjlighet atl få sådan ersättning. Erfarenheterna från
tillämpningen av brotisskadeanslaget ger utredningen anledning att anta atl
någon större ökning av statens kostnader för brottsskadeersättning vid
personskada inte behöver befaras genom en frikostigare regel i detta avseende.
Utredningen föreslär därför att brottsska­deersättning för personskador i
fortsättningen skall bestämmas utan någon behovsprövning. Ersättningen skall i
stället utgå enligt skadeståndsrättsliga regler, bl.a, principen om full
ersättning för den lidna skadan. Vissa begränsningar i ersättningsmöjligheterna
är dock nödvändiga av olika skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersättning
för sakskada och ren förmögenhetsskada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om sakskada och ren förmögenhetsskada som har vållats av rymlingar och
andra intagna vid anstalter (rymlingsskador) föreslår utred­ningen endast
mindre ändringar. Kretsen av de skadevållare som kommer i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga
vidgas något till att omfatta bl. a. anhållna och häktade. En särskild regel om
skador vållade av rymlingar från annat nordiskt land införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 riksdagen och i andra
sammanhang har vid olika tillfällen förts fram krav på att ersättning skall
utgå av statsmedel också vid andra egendomsskador än rymlingsskador. Redan en
försiktig beräkning av de kostnader som föranleds av brott ger vid handen att
statsfinansiella skäl f. n. inte medger att staten tar på sig någon större del
av dessa skador. Ocksä vissa invändningar av rättspolitisk natur kan riktas mot
ett utökat ersättningssystem. Utredninen har emellertid funnit att särskilda
skäl talar för att ersättning skall kunna ges vid brott som avser egendom av
särskild betydelse för enskilda personers framlida försörining. Utredningen
föreslår därför atl broltsskadeersättning skall kunna utgå vid föriust av eller
skada på egendom som fordras för den skadelidandes försörjning, vid ren förmögenhelsskada
dock endast om synneriiga skal föreligger. De situationer som utredningen
främst häri åtanke ärbrotl varigenom en arbetstagare ellerenskild näringsidkare
flr redskap eller inventarier stulna eller förstörda liksom fall då föremål
eller penningmedel som är nödvändiga för någons försörining avhänds honom genom
brott. Ersättningen skall bestämmas efter en skälighetsprövning som inte enbart
skall inrikta sig på sökandens behov. Föriuster som sökanden kan bära ulan större
svårighet skall inle ersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har också prövat frågan om ersättning av allmänna medel för skador lill följd
av brott mot omyndiga m. fl. av förmyndare eller god man. Det är ett viktigt
allmänt intresse atl omyndigas egendom bereds effektivt skydd. Staten har också
genom detaljerade föreskrifter i förmynderskapslagstift­ningen om placering av
omyndigas egendom, redovisningsskyldighet för förmyndare och kontroll genom
organ för det allmänna sökt förebygga eller begränsa brott mot omyndiga.
Antalet förluster pä grand av brott av förmyndare med avseende på omyndigas
egendom har varit mycket litet. Om fel eller försummelse i samband med
kontrollen från del allmännas sida har medverkat lill atl skada har uppkommit
kan numera staten eller kommun vara skadeståndsskyldig. Utredningen har funnit
att ett särskilt ersättnings­system för skador på detla område måste förses med
långtgående undantag och skulle komma lill obetydlig användning. Utredningen
kan därför inte förorda att det införs någon sådan särskild ersätlningsmöjlighet.
Utredningen har dock, för den händelse en ersättningsmöjlighet pä detla område
bedöms motiverad, lämnat synpunkter på de problem som möter när del gäller all utforma
ett sådant system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmande
av brottsskadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadeersättning
skall i princip bestämmas efter skadeståndsrättsliga regler och alltså utgöra
full ersättning förden lidna skadan. Därvid skall dock avräknas andra förmåner
som sökanden har rätl till på grund av skadan. Skadestånd skall avräknas om det
har betalats eller kan beräknas bli betalt. Vidare skall ersättning från
försäkring dras av i skälig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten
och vissa större kommuner och företag underlåter i princip att skydda sig genom
försäkring med hänsyn till den riskfördelning som ändå förekommer i deras
verksamhet. Sådan s. k. självförsäkrare har enligt förslaget inte rätt till
ersättning i större utsträckning än om försäkring hade funnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innehåller särskilda regler om jämkning av broltsskadeersätt­ning.
Underlåtenhet av den skadade att teckna försäkring mot skador genom brott kan
påverka ersättningen när det är fråga om försäkring som är bruklig i motsvarande
förhållanden. Också den skadelidandes underlåtenhet alt vidla sedvanliga
försiktighetsåtgärder kan medföra att ersättningen sätts ned eller faller bort.
Ett exempel på detta är att den skadelidande har förvarat stöldbegärlig egendom
på ett olämpligt sätt. Jämkning kan vidare ske med hänsyn till den
skadelidandes uppträdande och övriga omständigheter i samband med brottet.
Härvid kan hänsyn tas lill om den skadelidande har uppträtt provocerande.
Ersättningen kan också jämkas om skadan har uppkommit i samband med att den
skadelidande har deltagit i brottslig eller på annat sätt klandervärd
verksamhet. Vid personskada får dock jämkning inle ske så att den skadade under
hela livet blir lidande av en tillfällig oaktsamhet.Broltsskadeersättning för
personskada skall i regel utgå i form av ett engångsbelopp, vilket utredningen
föreslår maximerat till 20 basbelopp, f. n. drygt 220 000 kr. Om ersättning för
framlida inkomstföriusl eller föriust av underhäll är av väsentiig betydelse
för den skadelidandes försörjning skall åriig livränta kunna utgå med högst tre
basbelopp, dvs. omkring 33 000 kr. Från ersättningen dras en självrisk av 200
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
andra skador än personskada föreslås som högsta ersättningsbelopp tio
basbelopp, vilket f. n. motsvarar drygl 110 000 kr. Självrisk på 200 kr. skall enligt
förslaget dras av vid rymlingsskador som uppkommer i närheten av anstalten
eller annan plats där skadevållaren har erhållit vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regress
mot skadevållaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den mån brottsskadeersättning utgår skall staten enligt förslaget överta den
skadelidandes rätl lill skadestånd av gärningsmannen. Staten lar härigenom en
möjlighet att regressvis återkräva den utgivna ersättningen av den som har
vållat skadan. Denna möjlighet måste dock utövas med beaktande av skadevållarens
ofla svåra situation och vikten av hans sociala återanpassning. Utredningen
räknar med att regressrätten kommer att utnyttjas endast i undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Administrationen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare nämnts föreslås atl ansökningar om brottsskadeersätlning prövas av en
särskild nämnd, broltsskadenämnden. Denna föreslås fl en allsidig
sammansättning som tillgodoser behovet av juridisk sakkunskap, erfarenhet av
skadereglering och insikter i kriminalpoliliska spörsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadenämndens
avgöranden skall enligl förslaget inte kunna överkla­gas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökningar
om ersättning med mindre belopp skall kunna prövas av t. ex. styrelse för
ungdomsvårdsskola,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föratt
brottsskadeersättning skall utgå förutsätts i regel att polisanmälan har skett.
Ansökan om ersättning skall vidare göras inom två år från det brottet
förövades, om inle särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sökande skall, utöver vad som följer av rättshjälpslagen, i vissa fall kunna fl
ersättning för sina kostnader för biträde eller utredning i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sammanlagda utgiften från brotisskadeanslaget och rymlingsanslaget var för
budgetåret 1975/76 omkring 1,8 milj. kr. Utredningen beräknar atl
anslagsbehovet för det första budgetåret efter den reform som utredningen
föreslår uppgår till omkring 3,0 milj. kr. Man kan räkna med alt bl. a. en
vidgad kännedom om möjligheten att få ersättning för brottsskador kommer att
leda lill ett ökat antal ansökningar. 1 samband härmed understryker utredningen
vikten av en fullgod information tiU allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har beräknat personalbehovet för brotlsskadenämndens kansli till 13,5 tjänster.
Anslagsbehovet för ersättningsordningens admini­stration under det första
budgetåret kan beräknas till 1,7 milj. kr. Det bör beaktas att dessa resurser lill
övervägande delen motsvaras av besparingar i fråga om personal och övriga
kostnader vid socialstyrelsen och justitiedepar­tementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya ersättningsreglerna skall tillämpas endast pä skador som inträffar efter brottsskadelagens
ikraftträdande. 1 fråga om äldre skador tillämpas de hittillsvarande reglerna
om bestämmande av ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om förfarandet vid
fastställande av brottsskadeersätlning skall de nya reglerna tillämpas genast
vid ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Utredningens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till Brottsskadelag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Till den som har tillfogats skada genom brott utgår ersättning av stats­&lt;br&gt;
medel (brotlsskadeersältning) enligt denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadeersättning
utgår ej om skadehändelsen har så ringa anknytning lill Sverige alt det icke är
rimligt att skadan ersattes av allmänna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Brottsskadeersätlning utgår för personskada om brottet har begåtts&lt;br&gt;
i Sverige eller förövats utom landet mot person som har hemvist här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
utgår också för skada som i samband med personskada har uppkommit på kläder och
andra personliga bruksföremål som den ska­delidande bar på sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Brotlsskadeersältning utgår för sakskada och, om särskilda skäl fö­&lt;br&gt;
religger, för ren förmögenhetsskada om brottet har begåtts i Sverige och&lt;br&gt;
förövats av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;person som är intagen i kriminalvårdsanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;person som är inskriven vid ungdomsvårdsskola eller
av annan anledning är intagen i sådan skola,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;person som är intagen i allmän värdanstalt för
alkoholmissbrukare, dock ej under försökspermission annal än när han bor på
inackorde­ringshem eller åtnjuter familjevård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;person som på grund av misstanke om brott eller
eljest är intagen i polisarrest eller allmänt häkte eller har avvikit därifrån,
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.   person
som i Danmark, Finland, Island eller Norge har underkastats&lt;br&gt;
motsvarande frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ 1 annal fall än som avses i 3 i; utgår brottsskadeersättning för
förlust av eller skada pä egendom som fordras för den skadelidandes försörining,
om brottet har begåtts i Sverige. Ersättning för ren förmögenhetsskada ulgår
dock endast om synneriiga skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Beträffande brottsskadeersätlning äger 5 kap. skadeståndslagen (1972:207)
och lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivränlor mot­svarande
tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Livränta
utgår endast när ersättningen avser inkomstföriusl eller föriust av underhåll
och är av väsentlig betydelse för den skadelidandes försörining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Vid bestämmande av brottsskadeersätlning beaktas, utöver förmåner som avses i
5 kap, 3 S skadeståndslagen (1972:207), i skälig omfattning ersättning i övrigt
som sökanden har rätt till på grand av skadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som måste antagas ha underiätit att försäkra egendom på grund av omfattningen
av sina intressen äger ej rätt till ersättning för skada på egendomen i vidare
mån än om försäkring hade funnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skadestånd
avräknas i den mån det har betalats eller kan beräknas bli betalt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Brottsskadeersätlning får ej överstiga tjugo gånger basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring vid personskada eller tio gånger
bas­beloppet vid annan skada. Skall ersättningen utgå som livränta flr den dock
bestämmas till vad som svarar mot, för år räknat, högst tre gånger bas­beloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Brottsskadeersätlning kan jämkas efler vad som är skäligt med hän­syn
till föreliggande försäkringsmöjligheter pä den skadelidandes sida, den
skadelidandes underlätenhet att vidtaga sedvanliga försiktighetsåt­gärder, hans
uppträdande i samband med brottet och övriga omstän­digheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Från det belopp, vartill den sammanlagda gotlgörelsen enligt 5-8 iJ!;
uppgår, avräknas 200 kronor. Om skadan omfattas av försäkring med högre
självrisk än 200 kronor avräknas dock belopp motsvarande hela självrisken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avräkning
enligt första stycket sker ej i fråga om skada som har vållats av någon som
avses i 3 &amp;gt;; när skadan har uppkommit på eller i närheten av anstalt eller
annan plats där han har erhållit vård. Avräkning sker ej heller vid skada som
avses i 4 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Har brottet ej polisanmälts, utgår brottsskadeersättning endast om
sökanden visar giltig anledning till att sådan anmälan icke har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Fråga om brottsskadeersättning prövas av broltsskadenämnden. An­sökan
om ersättning med högst 500 kronor i anledning av skada vållad av någon som
avses i 3 § I eller 2 flr dock prövas av annan myndighet som regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Ansökan om brottsskadeersättning skall göras inom två år från det brottet
förövades. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den har
kommit in för sent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökan
göres på blankett som fastställes av broltsskadenämnden och ges in till den
myndighet som skall besluta i ärendet. Till ansökningshand­lingen skall fogas
de handlingar som behövs för prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Mot beslut av myndighet som anges i 11 5 andra meningen föres talan hos
broltsskadenämnden genom besvär. Mot brottsskadenämndens beslut får talan ej
föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Om särskilda skäl föreligger med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden,
utgår ersättning för hans kostnad för biträde eller utredning i brottsskadeärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Utgår broltsskadeersättning träder staten i motsvarande mån in i den
skadelidandes rätt till skadestånd eller annan förmån på grund av brottet som
icke har beaktats när brottsskadeersättningen fastställdes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§ Ersättning enligt denna lag utbetalas av broltsskadenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphäves kungörelsen
(1971:505)om ersättning av allmänna medel för personskada på grund av brott
samt föreskrifterna i brevet (1973:493) till socialstyrelsen angående anslag
för budgetåret 1973/74 till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m.
fi. Äldre bestäm­melser om bestämmande av ersättning tillämpas dock alltjämt i
fråga om skada som har inträffat före upphävandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärende om ersättning
enligt de äldre bestämmelserna, vilket vid ikraft­trädandet av denna lag är anhängigt
hos regeringen eller socialstyrelsen, skall överiämnas till brotlsskadenämnden.
Delta gäller dock ej ärende där socialstyrelsen har meddelat beslut före ikrafiträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttrandena 1 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag har fått ett gynnsamt mottagande under remissbe­handlingen. Huvuddragen
i förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av praktiskt laget samtliga
remissinstanser. Från några häll ifrågasätts dock om inte staten bör ta på sig
ett vidsträcktare ersättningsansvar än utredningen har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
delar utredningens uppfattning all de som tillfogas skada genom brott har ett
särskilt behov av ekonomisk hjälp frän det allmännas sida på grund av deras
ogynnsamma belägenhet i fråga om möjligheterna att få ut det skadestånd som de
kan vara berättigade lill. Samtidigt måste dock beaktas inle bara hänsynen till
brottsoffren utan också skadeståndsskyldighetens reparaliva funktion och
preventiva effekt, rättvisesynpunkter samt intresset att allmänheten på egen
hand försäkringsvägen skyddar sin person och sin egendom. Enligl JK har
utredningen lyckats balansera dessa synpunkter väl. Svea hovrätt framhåller att
det är tydligt att staten inte kan åta sig atl ersätta alla brottsskador utan
att en avvägning mellan olika ersättningsbehov i samhället måste ske. Hovrätten
har i princip inte någon erinran mot den avvägning som utredningen har gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges statsåklagare påpekar att lagstiftningen med de före­slagna reglema
endast lar nägra försiktiga steg framåt saml all rådande brottslighet och den
kriminalpolitiska utvecklingen borde föranleda än större generositet.
Föreningen accepterar dock i nuvarande läge uiredningens avvägning av intresset
alt brotlsdrabbade skall hållas skadeslösa mot andra av utredningen antydda rältspoliliska
och ekonomiska intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Sveriges domareförbund är det rimligt atl samhället känner ett särskilt ansvar
för dem som har drabbats av brott. De ersättningar till brottsoffren som f. n.
utgår av allmänna medel är emellertid inte betydande om de sätts i relation
till samhällels utgifter i brottsförebyggande och resocialiserande syften. Det
synes därför förbundet som om utredningens grandsyn på statens ansvar för
brottsoffren såsom vilande på samhällssoli-dariteten är alltför snäv. Också den
i och för sig önskvärda humaniseringen av kriminalpolitiken synes motivera en
generösare inställning från samhällets sida mot dem som genom utformningen av
den humanitära kriminalpoli­tiken utsatts för brott. Förbundet tror att en
generösare inställning i någon mån skulle öka allmänhetens gehör för den
moderna kriminalpolitiken. Å andra sidan är det av stalsfinansiella och
praktiska skäl nödvändigt med återhållsamhet i statens ersättningsåtaganden.
Det är vidare angeläget atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättningsreglerna
inte verkar hämmande på allmänhetens benägenhet att själv vidta skyddsåtgärder
i brottsförebyggande syfte. Det är både från kriminalpolitiska och
samhällsekonomiska synpunkter bällre att brott före­byggs än att skadoma blir
ersatta genom skadestånd, försäkring eller del allmänna. Förbundet ansersigdärför
i stort sett kunna godta de riktlinjer som utredningen har dragit upp för
statens ersättningsåtaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
brottsförebyggande rådet understryker all vidgade möjligheter för brottsoffer
att 11 ersättning av allmänna medel kan bidra till att hos allmänheten vinna
gehör för moderna strävanden inom kriminalpolitiken och till att underiätta
återanpassningen i samhället av dem som har begått brott. Liknande synpunkter
framförs av länsåklagarmyndigheten i Uppsala län, LO, SACO/SR och Folksam. JK
anser dock att utredningens syn på effektema av ett vidgat samhällsansvar för
brottsskador med avseende på allmänhetens inställning till kriminalvården och
dem som begår brott samt brottslingarnas återanpassning är alltför optimistisk.
Detsamma gäller enligl JK effekten på målsägandens inställning till den som har
begått brottet. Också Husmodersförbundet Hem och Samhälle ifrågasätter om
liberalare ersättnings­regler kommer att leda till att allmänheten lättare
accepterar en humanare kriminalpolitik. Överåklagaren i Stockholm befarar atl
skadeståndsreglernas brottsavhåUande effekt på sikt kommer atl påverkas
ogynnsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
allmänt kritisk inställning till utredningens förslag redovisas i en skiljaktig
mening till brottsförebyggande rådets yttrande. Enligl vad som anförs i reservationen
har utredningen inte undersökt vad ett system för brottsska­deersätlning skall
syfta lill och på grund härav inte diskuterat 'andra fördelningsprinciper. Ett ersätiningssystem
efter samma principer som sjukförsäkringen skulle ge bällre läckning för det
enskilda offret. Dessutom skulle fördelningen bli mer rättvis än vad som i dag
är fallet. Å andra sidan skulle en sådan lösning fl konsekvenser dels för
försäkringsbranschen, som skulle föriora en del av sin verksamhet, och dels för
risken för bedrägerier m. m. En annan lösning är därför en obligatorisk
försäkring administrerad av försäkringsbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Det geografiska tillämpningsområdet för ett statligt ersättnings­system&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag om det geografiska tillämpningsområdet har i allmänhet lämnats utan
erinran under remissbehandlingen. Enligt RA, som anser att förslaget är väl
avvägt, har tillbörlig hänsyn tagits till den nordiska rättsgemenskapen.
Folksam anser dock att det skulle vara försvariigt med en begränsning till
enbart brottsskador som inträffar inom de nordiska länderna. Också JK
ifrågasätter om de som har hemvist här i landet skall kunna få brottsskadeersätlning
för brott som har begåtts utomlands. I den mån någon med hemvist här i landet
lider nöd på grund av en utomlands erhållen skada, bör hjälpen från samhällets
sida enligl JK:s mening utgå i annan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Ersättningsgilla skador&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1     Personskada&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser tillstyrker att den nuvarande behovsprövningen vid personskador
tas bort. Enligt JK kan en behovsprövning strikt tillämpad leda till resultat
som framstår som godtyckliga. Också rättvisesynpunkter talar enligt JK för att alla
som har tillfogats personskada genom brott har rätt till brottsskadeersättning.
Liknande synpunkter framförs av RÅ, rikspolissty­relsen, SACOfSR, föreningen
Sveriges fiivårdsijänsiemån och Husmodersför­bundet Hem och Samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
avstyrker däremot att behovsprövningen vid ersättning för personskador slopas.
Ett särskilt ersättningssystem för brottsskador kommer i praktiken alt få liten
betydelse med hänsyn till förekomsten av olika försäkringsförmåner. Slopandet
av behovsprövningen är i varje fall från social synpunkt inle någon angelägen
förändring. Eftersom de skadelidande vid våldsbrott vanligen tillhör ekonomiskt
mindre välbeställda grapper är förslaget inle heller från praktisk synpunkt
mycket all orda om. Konsekven­sema av den föreslagna ändringen kan däremot bli atl
staten får la över ansvaret för den del av det privata försäkringsväsendet som
nu läcker personskador vid brott. Styrelsen vänder sig i och för sig inte mot
detta men anser atl del innan en sådan reform genomförs bör vara närmare
bestämt vad den innebär. Det måste bl. a. finnas garantier för alt det statliga
systemet fungerar lika bra för de skadelidande som det överfallsskydd som
tillhanda­hålls av del privata försäkringsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
försäkringsbolags riksförbund framhåller å andra sidan all ett borttagande av
den nuvarande behovsprövningen vid personskador inte kommer att medföra att i
vart fall de lill riksförbundet anslutna försäkrings­bolagen slopar sitt
överfallsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
frågan vilka slags personskador som skall ersättas anser Folksam att en
begränsning till våldsbrott är ganska naturiig. De exempel från nuvarande
praxis där ersättning har utgått för skada som har vållats genom oaktsamhet
talar mot en vid gräns. Enligt Folksam skulle ersättning ha varit lika
motiverad vid många andra olycksfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2      Sakskada
och ren förmögenhetsskada i allmänhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan om ersättning för andra brottsskador än personskador framhåller
några remissinstanser vikten av alt stor återhållsamhet iakttas. Sålunda
uttalar JK all staten inle bör la på sig ansvaret för sådana skador i vidare
mån än när det från allmän synpunkt är särskilt angeläget att så sker. Övervägande
skäl talar för att den som vill tillförsäkra sig ett bättre skydd för sin
egendom än det som skadeståndslagen bjuder så långt del är möjligt får göra det
försäkringsvägen. En ordning som innebär att staten i ökad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utsträckning
övertar det ekonomiska ansvaret för egendomsskador är varken önskvärd eller
försvarlig. Liknande synpunkter framförs av rikspolisstyrelsen. som anför att
en principiell ersättningsskyldighet för staten visserligen kan vara motiverad
i vissa fall - exempelvis när någon vars motståndskraft är nedsatt till följd
av hög ålder eller fysiskt eller psykiskt handikapp tillfogas skada på grund av
psykisk påverkan - men alt det kan ifrågasättas om inte ersättningen i dessa
fall bör inordnas i del statliga socialförsäkringssyste­met.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folksam
avstyrker helt ett statligt ersättningsåtagande under hänvisning till de skäl
som utredningen har anfört mot ett allmänt åtagande. Vad särskilt gäller
åldringsfallen kan väl typfallet anses vara den ensamboende som blir brottsoffer
därför att del är känt att han har ett litet kapital och atl han förvarar del
hemma efiersom han inte litar på banken. Hur tragiskt detla fall än är
motiverar det inte statliga ersättningsanordningar. Det ärsnarare ett praktiskt
än ett ekonomiskt problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges statsåklagare ifrågasätter å andra sidan om inle förslaget till
ersättning för ren förmögenhetsskada har fått en alltför snäv utformning.
Praxis kan komma atl bli alltför restriktiv i fall då ömmande och humanitära
skäl talar för ersättning. Det är lill exempel angeläget all ersättning kan
utgå till gamla människor som genom s, k. åldringsbedrägerier frånluras sina
pengar just medelst utnyttjande av deras av åldern nedsatta motståndskraft. Föriust
av mödosamt samlade besparingar kan medföra slora påfrestningar pä denna
kategori. Stalsfinansiella invändningar mot en något störte frikoslighet i fall
som dessa synes ej väga tungt, särskilt med hänsyn till de möjligheter till
jämkning av brottsskadeersätlning som utredningen har föreslagit i annat
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
kritiserar utredningens uppfattning atl allmänheten - om ökade ersätlningsmöjligheter
infördes - skulle bli mindre benägen alt teckna försäkring eller mindre aktsam
om sin egendom. Den av utredningen föreslagna möjligheten att jämka
brottsskadeersättningen med hänsyn lill den skadelidandes underlåtenhet att
vidta normala försiktighetsåtgärder kan förhindra all ersättningen i denna del
får allt för stor omfattning. LO påpekar alt det är en allvarlig brist att
utredningen inte har undersökt storieken av de kostnader som skulle uppkomma,
om ersättningssystemet vidgades till att gälla även andra sakskador än
rymlingsskador som drabbar enskilda. LO anser att utredningen bör kompletteras
i denna del. Också socialstyrelsen menar att frågan om ersättning vid sakskador
bör föras vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser vänder sig mot den föreslagna formuleringen att ersättning
skall ulgå för skada på eller föriust av egendom som fordras för den skadelidandes
försörjning. Försäkringsjuridiska föreningen framhåller alt denna formulering
kan ge upphov till tolkningssvårigheter. Enligt Folksam är formuleringen
troligen felaktig när det gäller åldringsbrotten. Den stämmer inte heller när
det gäller de av utredningen angivna exemplen att arbetstagare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
näringsidkare förlorar redskap eller inventarier. Enligt Folksam är det orimligt
att betrakta en sådan förlust som ett hot mot försöriningsmöjlighe-len. Svea
hovrätt anser att det bör framgå tydligare att bestämmelsen är tillämplig även
när den skadade egendomen erfordras för försörjning av den skadelidandes familj
eller annan som den skadelidande är försörjningsskyldig mot. Enligl hovrätten
är förtydligande även påkallat med hänsyn till de fall då skadad egendom tillhör
dödsbo, handelsbolag e.d. och den vars försörjning det är fråga om är delägare
i denna juridiska person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att näringsidkare som till sin ställning kan jämföras med arbetstagare
bör kunna få ersättning kommer enligt JK atl medföra problem. JK anser det
svårt att ur den helerogena gruppen näringsidkare sortera ut en mindre grupp
som företer likheter med vanliga arbetstagare. Också rikspolisstyrelsen ställer
sig tveksam till definitionen av de näringsid­kare som skall kunna få
ersättning för sakskador från staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller uiredningens
förslag alt ersättning kan utgå för skada, som i samband med personskada har
uppkommit på kläder och andra personliga braksföremål som den skadelidande bar
på sig, konstaterar Sveriges advokat­samfund atl denna ersätlningsmöjlighet
inte omfattar tillhörigheter som stjäls eller utsätts för skadegörelse vid samlidigt
inträffad personskada. Den som blir rånad pä armbandsur eller smycken får således
inle ersättning för förlusten även om han i samband därmed utsatts för
misshandel. Delta aren svårförståelig distinktion, som skapar onödiga
gränsdragningsproblem. Om en person som llr ett knytnävsslag inte bara får sin
skjorta nedblodad utan också i fallet efler slaget sin klocka sönderslagen, flr
han ersättning för klockan. Framgår del emellertid alt gärningsmannen haft för
avsikt att råna vederbörande - på klockan eller på något annal - bortfaller ersättningsrätlen.
Samfundet förordar därför en regel som innebär atl skada på eller föriust av kläder
och personliga bruksföremål i princip alllid ersätts, om skadan har uppkommit
inte bara i samband med personskada utan också som en följd av sådan skada.
Liknande synpunkter anförs a\föreningen Sveriges statsåkla­gare, som anser alt
ersättning bör utgå även för stöld av pengar, smycken e.d. i samband med
personskada, Husmodersförbundet Hem och Samhälle fram­håller all också armbandsur
och ringar, i varje fall vigselringar, bör anses som personliga bruksföremål
och alltså ersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Sakskada och ren förmögenhetsskada i samband med rymning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atl
rymlingsskador skall ersättas enligt särskilt förmånliga regler har under remissbehandlingen
satts i fråga endast i en reservation lill brottsförebyggande rådets yttrande
samt, såvitt gäller ren förmögenhelsskada, av Folksam.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser anser atl ersättningsmöjlighelerna vid rymlings­skador bör
utvidgas lill att avse även skador som har vållats av personer som står under
kriminalvård i frihet. 1 denna riktning uttalar sig kriminalvårdssty-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;relsen,
föreningen Sveriges statsåklagare och föreningen Sveriges frivårdstjän­stemän.
Brottsförebyggande rådet anser atl frågan om en sådan utvidgning åter bör
prövas sedan någon lids erfarenheter har vunnits av reglerna om den nya anordningen
för brottsskadeersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningens
uppfattning att också fall, där skadevållaren är häktad, anhållen eller
omhändertagen enligt 26 eller 28 - 30 kap. brottsbalken, bör omfattas av
reglerna om ersättning för rymlingsskador delas av rikspollssiy-relen och
kriminalvårdsstyrelsen. Också domstolsverket ansluter sig lill delta förslag.
När del gäller omhändertagande enligl lagen (1973:558) om tillfälligt omhändertagande,
vissa kortvariga frihetsberövanden enligt rättegångs­balken och andra liknande frihetsberövanden
är förhållandena emellertid enligt domstolsverket något annorlunda. Inte minst
den omständigheten atl frihetsberövandet endast får pågå under kort lid gör del
enligl verket knappast befogal alt staten lar på sig ett ersättningsansvar i
dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
JK kan den föreslagna utvidgningen av kretsen skadevållare, i vart fall såvitt
avser personer intagna i polisarrest, inte anses uppburen av de skäl - främst
hänsynen till de kringboende - som talar för särskilt gynnsamma regler när det
gäller ersättning till dem som drabbas av brott av personer som är intagna pä
vissa anstalter. Endast i den mån anhållna eller häktade personer förvaras i kriminalvårdsanstalt
torde skäl finnas för att brott begångna av sådana personer under rymning skall
omfattas av ersättnings­anordningen. De personer som bor nära en polisstation
eller ett allmänt häkte är inle mer utsatta för brott än andra. Än mindre
motiverat är det alt statens ansvar för rymlingsskador får omfatla personersom
utan samband med brott har tagits in i polisarrest eller häkte. Låter man dem
som på grund av brott är intagna i polisarrest eller häkte omfattas av
regleringen av rymlingsskador kan del naturiiglvis vara lämpligt med
uniformitet i tillämpningen. Några andra skäl som motiverar ett statligt
ansvarsåtagande i förevarande hänse­ende har dock inte framförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BroUsförebyggande
rådet påpekar alt häktade som skall genomgå rätlspsy-kiatrisk undersökning
regelmässigt intas på särskilda rättspsykiatriska stationer eller kliniker.
Dessa inryms numera så gott som undantagslöst i särskilda byggnader vid av
landsting drivna sjukhus. Staten bekostar dock löner och omkostnader för
undersökningsverksamheten. Vid dessa förhål­landen anser brottsförebyggande
rådet all ersättningsreglerna för rymlings­skador skall avse även skador av
sådan häktad person som är intagen på rättspsykiatrisk station/klinik eller
avvikit därifrån. Socialstyrelsen framför samma uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Er\]\gt
föreningen Sveriges åklagare bör ersättningsreglerna avse också fall då skada
har vållats av någon som har intagits i eller avvikit från militärhäkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
par remissinstanser kritiserar uiredningens uppfattning atl ersättning av
allmänna medel inle skall utgå för rymlingsskador i fall när 1. ex. kommun eller
landstingskommun är huvudman för den aktuella anstalten. Enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domstolsverket
är det naturiigt alt skador som har vållats av personer som av samhället blivit
tvångsvis omhändertagna för vård skall ersättas enligt samma regler vare sig
vården sker i statlig eller kommunal regi. För den enskilde måste del vara
svårt att förstå skillnaden mellan all en skada har orsakats av en internerad
som är psykiskt avvikande och att den har vållats av en patient från ett landstingsdrivet
mentalsjukhus. Det måste därför vara rimligt atl staten svarar också för de
brottsskador vilka har åsamkats av personersom är underkastade psykiatrisk
vård, barnavård, omsorgsvärd eller nykterhelsvård i anstalt, vare sig anstalten
drivs av staten eller annat rättssubjekt. Ett överförande till staten av
skyldigheten all helt svara för sådana broltsskador synes dessutom påkallat med
hänsyn lill att de nuvarande ersättningsformerna enligt vad utredningen har
anfört inte är helt tillfredsställande på den kommunala sidan. Överåklagaren I
Göteborgs åklagardislrikt och Landstingsförbundet anför liknande synpunkter.
Lands­tingsförbundet tillägger att landslingens ansvar med en sådan lösning
skulle kunna inriktas på rent vårdpoliiiskt betingade skaderisker för övriga
patienter inom psykiatrisk vård samt personer inom barnhems- och omsorgsvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
ståndpunkt att kravet på bevisning om atl rymlingsskadan har tillfogats genom
brott inte får sättas särskilt högt i fall då skadan drabbar fosterhem,
arbetsgivare eller liknande kritiseras av JK, som finner det stötande att
införa en sorts presumtion för alt skadan skall anses vållad genom broll i
dessa fall. Domstolsverket anser för sin del alt skador av denna art bör
ersättas generöst men atl del är förenat med vissa risker att visa alltför slor
generositet. Rehabiliteringen av den vårdade kan försvåras, om en vådagärning
av omgivningen uppfattas som brottslig därför all brotlsskade­ersältning utgelts.
Beviskravet får därför inte sällas alltför lågt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Sakskada och ren förmögenhetsskada vid brott mot omyndig e.d.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningens
ståndpunkt atl en särskild ersättningsanordning inte bör införas för skador som
har vållats av förmyndare mot omyndig eller av god man mot den han företräder
har överiag godtagils av de remissinstanser som berört frågan. Endast länsåklagarmyndigheien
i Blekinge län och Kronobergs län ifrågasätter om inte utredningen borde ha
ulfört en noggrannare undersökning om förekomsten av brott mot omyndiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ
anser att det skulle föra för långt alt i delta sammanhang införa regler till skydd
mot brott av förmyndare och gode män. Uiredningens motiv att avvisa ett sådant
syslem är enligt RÅ väl underbyggda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms överförmyndarnämnd
påpekar att överförmyndarorganisa-tionen före år 1976 ansetts fungera mindre
väl men att en undersökning av förmynderskapsutredningen visat att endast ett
fätal förskingringar av myndlingars medel hade förekommit (SOU 1970:67 s. 211).
Eftersom överförmyndarkontrollen har förbättrats genom nu gällande förmynder-skapslagstittning
bör det finnas förutsättningar för atl förskingringar skall bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ännu
mera sällsynta i fortsättningen. Utöver förskingringar kan myndlingar även bli
utsatta för andra brott av förmyndare och gode män. Någon undersökning som
visar omfattningen av denna brottslighet har inte gjorts. Det riiesta talar
dock för att brottsfrekvensen är låg. Med kännedom om den låga brottsligheten
och de problem som skulle möta vid utformningen av en generell
ersättningsanordning i detta avseende ansluter sig överförmyndar­nämnden till
utredningens uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges överförmyndare finner atl den numera förstärkta överförmyndarorganisaiionen
med bl. a. möjlighet till inrättande av överför-myndarnämnder torde medverka till
att brotten mot omyndiga m. fl. blir begränsade. För en sådan utveckling talar
också det förhållandet att överförmyndare och ledamöter i överförmyndarnämnder
numera utbildas för atl kunna sköta sina kontrollfunktioner. Föreningen anser
således att tillräckliga skäl inte föreligger för en generell ersältningsordning
beträffande skador som vållas av förmyndare eller gode män. Föreningen
förutsätter dock att om en myndling drabbas av skador till följd av brott,
riksdag eller regering skall kunna medge ersättning om det föreligger särskilt
ömmande omstän­digheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Ersättningens bestämmande 4.1 Skadeståndsrättsliga principer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
brottsskadeersätlning enligt huvudregeln skall bestämmas enligt skadeståndsrättsliga
principer har i regel inte kommenterats av remissinstan­serna. Socialstyrelsen
framhåller dock att frågan om betydelsen för det statliga ersättningssystemet
av å ena sidan skadeståndsrältsliga principer och å andra sidan
försäkringsbolagens villkor borde ha behandlats mer ingående. Det gäller inte
bara vid bestämmande av ersättningen utan även vid bedömning av andra frågor, t.ex.
hur vidsträckt medvållandebegreppet bör vara. Vid användningen av
rymlingsanslaget tillämpas dels skadeståndsrättsliga regler, dels regler som
överensstämmer med försäkringsbolagens villkor och dels regler som är en
blandning från båda dessa områden. Det säger sig självt alt praxis under sådana
förhållanden blir snårig och lätt utvecklas motsägelse­fullt. Enligt
socialstyrelsens mening talar övervägande skäl för att försäk­ringsbolagens
linje i stort bör följas även av staten. På grund av att målsättningen med
statens åtagande alt ersätta brottsskador i mycket skiljer sig från de syften
försäkringsbolagen har med sin verksamhet kan dock en mera självständig hållning
i vissa avseenden vara värd atl överväga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl JK är del viktigt
att så långt det är möjligt förhindra att skada för vilken någon är ansvarig
enligt skadeståndslagen bedöms olika av olika prövningsinstanser. Om skadeslåndsfrågan
har prövats av domstol bör därför den ersällningsprövande myndigheten enligt
huvudregeln vara bunden av domstolens avgörande. Regeln bör dock förses med det
undantaget att domstolens avgörande inte skall vara bindande i fall där
domstolen inte har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingått
på sakprövning av skadeståndets storiek. Också fall där omständighe­ter, som
inte var kända vid domstolsprövningen, har tillkommit bör kunna föranleda en
ändrad bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folksam
drar upp frågan om ersättning till efterievande barn samt framhåller alt en
avsevärd utjämning har skett på detta område inom skadeståndsrätten. Underhåll,
utbildningsstöd osv, blir inte i samma utsträckning som tidigare större om den
bortgångne försörjaren var högin­komsttagare. Folksam ifrågasätter om inte en
total utjämning vore rimlig när det gäller brottsskadeersätlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2      Avräkning
av skadestånd och andra förmåner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att avräkning skall ske för skadestånd och andra förmåner som den
skadelidande kan vara berättigad till på grund av skadan har i allmänhet
lämnats utan erinran under remissbehandlingen. Beträffande förslaget alt
skadestånd skall avräknas i den mån det har betalats eller kan beräknas bli
betalt understryker dock föreningen Sveriges statsåklagare atl man inte får
ställa för höga krav på bevisningen all skadeståndet inte kan beräknas bli
betalt. De som ådrar sig skadeståndsskyldighet genom brott häri många fall
svårt alt finna och behålla arbete eller är alkoholskadade e.d. En aldrig så
god vilja att betala skadestånd slupar därför på bristande förmåga. När det
gäller personskada är det väl känt från skadeslåndsrätten all det för den
skadades tillfrisknande och rehabilitering är av vikt att ersättningen utgår snabbt
och med ett engångsbelopp och ej fördröjs av långdragen utredning. F.ö. kan
staten enligl utredningens förslag regressvis återkräva den utgivna ersättningen
av skadevållaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt framhåller alt bedömningen av gärningsmannens betalnings­förmåga i
flertalet fall bör grundas på polisutredning. Endast om det finns skäl alt anta
att gärningsmannen har förmåga alt ersätta skadan bör det krävas att den
skadelidande utverkar dom i skadeståndsfrågan och söker verkställighet av
domen. 1 övriga fall innebär det onödigt merarbete att låta säväl allmän
domstol som broltsskadenämnden pröva ersättningsfrågan. Med en sådan ordning
tar del ocksä längre tid innan den skadelidande får ersättning. Om dom i
skadeståndsfrågan inte finns och staten önskar föra regresstalan mot en
gärningsman som inte självmant betalar, måstestaten visseriigen först väcka
talan mot denne vid allmän domstol. Någon väsentlig nackdel lär detta dock inte
innebära, eftersom regressanspråk sällan torde komma att framställas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3      Jämkning
med hänsyn till den skadelidandes eget beteende&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
delar utredningens uppfattning att brottsskadeersätlning bör kunna jämkas med
hänsyn lill omständigheterna i samband med skadehändelsen. Enligt JK bör detta
synsätt - inom vissa gränser- kunna tillämpas även om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skadan
är av allvariigare art. Föreningen Sveriges statsåklagare framför liknande
synpunkter men tillägger att reglerna inle flr tillämpas alltför strängt mot
den skadelidande. Ett låst och kanske moraliserande synsätt skulle kunna leda till
alt exempelvis en ensamslående pensionär, som för att bryta sin ensamhet gett
sig i lag med okända och därvid blivit misshandlad, inte skulle fl full
ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringsjuridiska
föreningen anser att den föreslagna jämkningsregeln i vissa avseenden bryter
mot grundläggande principer i det skadeståndsrätts­liga system som tillkom
genom den nya skadeståndslagen. Föreningen har förståelse för att en
jämkningsmöjlighet bör finnas vid ett uppenbart medvållande från den
skadelidandes sida. Jäm k ni ngs regeln är dock alltför vag och kommer
sannolikt att ge anledning till tolkningssvårigheier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
skadefria bilisters förbund förutsätter att de fordonsägare som saknar försäkring
för tillgreppsskador eller har försäkring med självrisk skall hållas skadeslösa
genom brottsskadelagen. 1 fall där fordon stjäls på grund av att startnycklarna
har lämnats kvar i tändningsläset bör vederbörande ha rätl lill ojämkad
skadeersättning. Detta förfarande har nämligen i regel sin grund i tilirällig
glömska eller i en hastigt uppkommen situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4      Hänsynstagande
till föreliggande försäkringsmöjligheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningens
förslag om jämkning med hänsyn lill föreliggande försäk-ringsmöjligheler har i
allmänhet inle kommenterats under remissbehand­lingen, Svea hovrätt och
Sveriges advokatsamfund framhåller dock atl del bör uttryckligen framgå av
lagtexten alt jämkning av sådan anledning inte skall ske vid personskada.
Vidare anser LO atl lagtexten bör innehålla all jämkningsmöjligheien inte äger
tillämpning på de begränsade möjligheterna till ersättning för sakskada och ren
förmögenhetsskada i allmänhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5      Självrisk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
godtar i regel utredningens förslag att viss självrisk skall avräknas från
brottsskadeersättningen. Socialstyrelsen är dock kritisk och avstyrker
förslaget såvitt avser rymlingsskador. Med utgångspunkt från vissa beräkningar
som har redovisats i en för budgetåret 1970/71 utförd utredning om ersättning
av statsmedel för brottsskador (intagen i serien Socialstyrelsen informerar
1977:2) skulle den av utredningen föreslagna självrisken medföra en minskning
med ungefär hälften av del belopp som r n. betalas ut för rymlingsskador.
Styrelsen ifrågasätter om det verkligen är statsmakternas avsikt all
rymlingsanslaget skall skäras ned så radikalt. Enligt styrelsen har utredningen
överdrivit synpunkten att ett självriskbelopp skulle ta undan
ersättningsanspråk på små belopp för vilka utbetalningar medför förhållandevis
mycket höga administrationskostnader. 1 vart fall får denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;synpunkt
enligt styrelsens mening inte tillmätas avgörande betydelse. Mot utredningsförslaget
kan i stället anföras värdpoliliska aspekter. Det finns risk att ytteriigare
inskränkningar av de redan nu snäva ersättningsbestämmel­serna skulle leda till
en opinion mot de öppna vårdformer som tillämpas. Skärpta bestämmelser skulle
vara speciellt olyckliga i fråga om skador som drabbar privatpersoner. Denna
kategori utgör majoriteten av de skadeli­dande. Styrelsen anser därför att
någon självriskbestämmelse inte bör införas beträffande rymlingsskadorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
par remissinstanser kritiserar även utredningens förslag alt i fråga om självrisken
vid rymlingsskador göra skillnad mellan skadelidande som bor i närheten av
anstalter och övriga skadelidande. Enligl socialstyrelsen har utredningen
härigenom velat återinföra ersättningssystemet till vad som ursprungligen var
syftet med rymlingsanslaget. Vid anslagels tillkomst i slutet av 1940-talel var
ett av huvudskälen atl kompensera de kringboende. En betydelsefull skillnad i
detta sammanhang mellan de dåtida förhållandena och dagens samhälle är dock
biltätheten. Det är numera lätt för en rymmare att få tag i en bil och snabbt
komma långt bort ifrån anstalten och där begå broll. Enligt styrelsen skulle
del bli omöjligt att vinna förståelse hos allmänheten för en så snäv
bestämmelse som den utredningen har föreslagit. Dessutom måste det bli mycket
besvärligt alt tillämpa regeln pä ett något så när rättvisande sätt. Liknande
synpunkter anförs av överåklagaren i Göteborgs åklagardislrikt, som även anser atl
osäkerheten om vad som innefattas i närhetsbegreppet kommerati medföra alt
mänga småärenden får handläggas som avslagsärenden. Någon större administrativ
vinst kommer därför inte all göras genom denna självriskbestämmelse. RÅ
framhåller dock alt dessa farhågor inte bör överdrivas. Förslaget bygger i
denna del på atl frågan flr lösas med beaktande av omständigheterna i varje
särskilt fall. Denna metod torde med hänsyn till de skiftande förhållandena
vara nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen
framhåller att det nya ersättningssystemet enligt utred­ningen inle skall ha
karaktären av ett statligt skadeståndsansvar eller en allmän försäkring lill
förmån för vissa medborgare. Självrisk enligl en försäkring bör därför ej vara
vägledande för avräkning. Dessutom synes beloppet 200 kr. vara för lågt. Vidare
är det uppenbart att ett fast angivet belopp kan komma atl behöva ändras ofta i
förhållande lill indexhöjningar. Styrelsen föreslår därför att det gmndläggande
avräkningsbara beloppet bestäms till ett procenttal av basbeloppet, exempelvis
i storieken 0,5-1 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
försvarets civilförvaltning synes det av utredningen föreslagna självriskbeloppet
främst vara motiverat av administrativa skäl och av det förhållandet att det
inom hemförsäkringen, i vilken överfallsskyddet ingår, tillämpas en självrisk
på 200 kr. De ändringar av självriskbeloppet som kan förutses bli behövliga, t.
ex. vid förändringar av penningvärdet eller försäk­ringsvillkoren för
överfallsskyddet, bör emellertid enligl civilförvaltningen vidtas på annal sätt
än genom lagändring. Enligt civilförvaltningens mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
det kunna ankomma på regeringen att efter förslag från broltsskade­nämnden
fastställa storleken av självrisken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folksam
påpekar att självrisken vid hemförsäkring kommer atl höjas till 300 kr, och kan
komma atl stiga ytteriigare om inle penningvärdet stabiliseras. Troligen kommer
självrisken att anknytas till basbeloppet och vara 3 % av detta. Om brottsskadeåtagandet
skall gälla även sakskador bör observeras att självrisken är högre för
företagare. Det finns inte anledning att den oförsäkrade blir bättre ställd.
Självrisknivån i företagsförsäkring kommer antagligen att bli 7 96 av
basbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna regeln alt högre självrisk än 200 kr. skall avräknas, om skadan
omfattas av försäkring med högre självrisk, medför enligl Svea hovrätt all det
blir fördelaktigare för den skadelidande att sakna försäkring än alt ha försäkring
med hög självrisk. Utredningen har menat alt den som valt försäkring med hög
självrisk fär anses ha förmåga atl själv stå hela självrisken. Det kan
emellertid vara sä alt försäkringen med hög självrisk har valts därför att
försäkringstagaren inte har haft råd atl betala den högre premie som en försäkring
med lägre självrisk medför. En sådan försäkringstagare bör inte få lägre
ersättning sammanlagt än den som saknar försäkring eller har haft råd alt la en
försäkring med låg självrisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.6
Ersättningens form&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningens
förslag alt livränta skall utgå endast när ersättningen avser inkomstföriusl
eller föriust av underhåll och är av väsentlig betydelse för den skadelidandes
försörjning kommenteras endast av Trafikförsäkringsanslal­ternas nämnd. Enligt
nämnden förekommer det fall dä ersättningen visser­ligen inte kan sägas vara av
väsentlig betydelse för vederbörandes försörining men likväl är ganska
betydande och då det med hänsyn till den skadelidandes förhållanden skulle vara
olämpligt att utbetala ett mycket slorl belopp på en gång. Även om sådana fall
väl inte blir ofla förekommande, är del enligt nämndens mening onödigt att
begränsa användningen av livränteformen så hårt som har sketl i utredningens
förslag. En viss uppmjukning förordas av innebörd att livränta skall kunna
förekomma också när särskilda skäl i övrigl talar mot ersättning i form av
engångsbelopp. Nämnden framhåller vidare alt det är oklart om förslaget är
avsett att utesluta också möjligheten att ge periodisk ersätling för framtida
kostnader för vård m. m. Vid t. ex. grava förlamningsfall
(&amp;quot;maximalskador&amp;quot;) förekommer del att vårdersätlningen beräknas till
mycket höga belopp - 18 000-24 000 kr. för år och lill och med högre. Kapitalisering
i sådana fall framstår som föga lämplig. Om ordet livränta i förslaget avses
omfatta ocksä en på förhand bestämd periodisk ersättning för kostnader för vård
o.d. - som fallet torde vara i exempelvis kommunalskatielagen - skulle
emellertid den nyss föreslagna modifika­tionen av bestämmelsen vara tillräcklig
också för kostnadsersättningens del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges statsåklagare instämmer i uiredningens förslag att det bör vara
möjligt all i vissa fall låta ersättning ulgå förskottsvis. Enligt föreningen
bör det dock övervägas om inte principen bör komma till uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7
Ersättningsnivån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att brottsskadeersättningen skall maximeras till vissa belopp lämnas
utan erinran i flertalet remissyttranden. Svea hovrätt anser dock att särskilda
maximeringsregler inte är behövliga. Flertalet höginkomst­tagare torde nämligen
ha sådant försäkringsskydd att brottsskadeersätt­ningen inte behöver uppgå till
föreslaget maximibelopp för att skadan skall ersättas i sin helhet. I övriga
fall talar enligt hovrätten hänsynen till de skadelidande föratt ersättningsbeloppen
inte begränsas. Dessa fall torde bli så sällsynta att en invändning om
statsfinansiella hänsyn saknar bärkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller maximibeloppet av en livränta ifrågasätter Folksam om inte en
bruttonivå på 7,5 basbelopp är en rimligare gräns än den föreslagna nettonivån
på 3 basbelopp. EnWgtförsäkringsjuridiska föreningen framstår en maximering på
3 basbelopp per år som helt otillfredsställande när det gäller livränta för
vissa svårt skadade. Denna gräns bör därför höjas väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikförsäkringsanstallernas
nämnd framhåller all det i tydlighetens intresse bör anges i lagtexten att de
basbelopp som avses i maximeringsreg-lerna är de som gäller vid ersättningens
bestämmande. Enligt nämnden kan dock även andra basbelopp länkas, t. ex, del
som gäller vid årets ingång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I  
5 Regress mot skadevållaren&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
antar att statens regressrätt kommer att aktualiseras endast i undan­tagsfall,
främst av det skälet att brotlsskadeersältning skall utgå endast om det visar
sig att skadevållaren saknar möjligheter att utge skadeståndet. Vårdpolitiska
eller andra skäl bör emellertid enligt JK inte fl föranleda atl en person som
har ådragit sig skadeståndsskyldighet genom brott försätts i en ekonomiskt mer
gynnsam situation än de som på annat sätt, t. ex. genom icke straffbar
vårdslöshet, har blivit skadeståndsskyldiga. Inte heller länsåklagar­myndigheten
i Blekinge län och Kronobergs län anser att vårdpolitiska hänsyn bör utgöra
hinder mot att staten söker driva in alla skadestånd. Det är visseriigen
riktigt atl många som döms till skadestånd pä grund av brott har dålig ekonomi.
Detla är dock inle ett problem som löses genom att man accepterar alt
gärningsmannen inle gör rätt för.sig. 1 stället behövs det insatser av en
effektiv övervakare, uppläggande av en detaljerad ekonomisk plan och noggrann
kontroll av att denna följs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
understryker å andra sidan vikten av att det görs en vårdpolitisk bedömning när
staten prövar frågan om en fordran skall drivas in eller skrivas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av. Skall olika anpassningsåtgärder ha någon föralsältning
att lyckas, måste den straffade få möjligheter till en dräglig materiell
standard när han kommer i arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
Administrationen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna är i allmänhet positivt inställda till
förslaget om ett enhetligt prövningsförfarande i fråga om brottsskador. Flera
remissinstanser, bl. a. domstolsverket, brottsförebyggande rådet,
rikspolisstyrelsen och försvarels civilförvaltning, förklarar uttryckligen alt
de delar uiredningens uppfattning atl en särskild nämnd bör tillskapas med
uppgift att pröva ansökningar om brottsskadeersätlning. Några remissinstanser
anmäler dock tveksamhet på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl JK.s mening väger de åberopade skälen för att
inrätta en särskild nämnd inte tungt. Att ärendena om brottsskadeersätlning
delvis blir särpräglade och inle helt följer vanliga skadeståndsrältsliga
regler kan inte vara ett skäl att lägga prövningen på ett nytt organ. Delsamma
skulle kunna sägas om alla nykonsiraktioner, t. ex. om ärenden enligt lagen om
ersättning vid frihetsinskränkning. Uppgiften har trots detta lagts på en
befintlig myndighet, nämligen JK. Inte heller den väntade ärendemängden är
sådan atl den motiverar att uppgiften läggs på ett helt nytt organ. Enligt JK
är det emellertid önskvärt all någon form av nämnd - dvs. ett pä lämpligt sätt
sammansatt kollegium - tillskapas för all medverka vid prövningen av ärendena.
Delta önskemål kan tillgodoses även pä annat sätt än genom alt nämnden
anförtros ärendena. En lösning skulle t. ex. kunna vara att uppdra prövningen
ät en befintlig myndighet och att till denna myndighet knyta en nämnd för
rådgivande - i vissa fall ev. även beslutande - funktioner i ärenden om
ersättning lill brottsoffer. Statskontoret anför liknande synpunkter och anser
all någon redan befintlig myndighet, t. ex. JK eller försvarels civilför­valtning,
skulle kunna pröva ärenden om brottsskadeersätlning. Om den som har vållat
skadan åtalas för brottet borde i stället domstolen kunna pröva inte endast
åtalet och den skadelidandes yrkanden om skadestånd utan också frågan om broltsskadeersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt har svårt att förstå hur en fullt tillfredsställande prövning av
anspråk på brottsskadeersätlning skall kunna ske annal än vid allmän domstol
med de möjligheter domstolsförfarandet ger exempelvis lill uppta­gande av
bevisning i betryggande former. Hovrätten har full förståelse för de praktiska
och ekonomiska skäl som har föranlett utredningens förslag om atl brottsskadeärendena
skall avgöras av en särskild nämnd vars beslut inte skall kunna överklagas. Med
hänsyn till de betänkligheter som förslaget inger vill hovrätten emellertid
föreslå att denna fråga ytterligare övervägs under del fortsatta
lagstiftningsarbetet, så atl man åtminstone i fall då fråga är om anspråk av
betydande storiek försöker få till stånd en från rätlssäkerhetssyn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;punkt
bättre ordning än den föreslagna. Även försäkringsjuridiska föreningen anmäler
betänkligheter frän rättssäkerhetssynpunkt mot förslaget att brolts­skadenämnden
skall avgöra ersättningsärenden som enda instans. Åtmin­stone i det fall då
ersättningen är av slor betydelse för den enskilde synes det rimligt att han
kan 11 till stånd en överprövning av brottsskadenämndens avgörande. Eftersom
det här är fråga om en lagtillämpning som bygger pä skadeståndsrältsliga
principer, bör prövningen förläggas lill allmän domstol. Därvid bör lämpligen
reglernas tillämpning begränsas till visst belopp, bestämt i anslutning till
basbeloppet. Detta belopp bör ej sättas för högt. En viss, relativt kort
tidsfrist bör föreskrivas inom vilken skall ske endera klandertalan genom
stämning till domstol eller besvär till tingsrätt eller hovrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
försäkringsbolags riksförbund ifrågasätter om inte försäkringsbo­lagen kunde ta
hand om skaderegleringen även beträffande de oförsäkrades överfallsskador.
Försäkringsbolagen är beredda att ställa sin skadereglerings-organisation till
förfogande för dessa skador. Ett sådant arrangemang skulle kunna ha vissa
fördelar såväl för staten som för de skadelidande. Kostnaderna skulle
antagligen bli betydligt lägre för statsverket än om skaderegleringen ordnas
genom en särskilt tillskapad myndighet. Antalet skadefall som inte läcks av
överfallsskyddet måste anses vara helt marginellt, och del förefaller svårt atl
som utredningen har gjort motivera särskild skadereglering, åtminstone
beträffande de vanliga broltsskadorna, med särskilda hänsyn av kriminalpolitisk
art, Samma skadetyper ersätts ju av försäkringsbolagen i de fall dä den
skadelidande har försäkring. Det är en stor fördel bl. a. för utvecklingen av
en enhetlig praxis pä personskadeområdet atl man inte för den begränsade
kategori skadefall det här är fråga om tillskapar ytteriigare en skaderegleringsorganisation.
Kriminalpolitiska motiv kan dock möjligen motivera en särskild ordning för
prövningen av rymlingsskadorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Decentraliseringsulredningen,
som föreslår en omfattande decentralisering av beslutanderätten i brottsskadeärenden,
ifrågasätter om det efter en sådan decentralisering fordras en särskild nämnd
på central nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det fall att en särskild nämnd tillskapas för att avgöra brottsskade­ärenden
har remissinstanserna inte någon erinran mot att denna nämnd administrativt
knyts till någon befintlig myndighet. JK-utrednlngen ifråga­sätter dock om
några egentliga fördelar står atl vinna med alt låta nämndens kansligöromäl
handhas av en redan bestående myndighet. Med hänsyn till den relativt slora
omfattning som nämndens verksamhet beräknas fl bör det enligt JK-utredningens
mening i stället kunna övervägas att skapa ett eget kansli för nämnden och göra
den lill en självständig myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan vilken myndighet som bör utses alt vara värdmyn­dighet för
den föreslagna nämnden konstaterar JK att a v de myndigheter som enligt
utredningen är tänkbara - kammarkollegiet, domstolsverket, rikspo­lisstyrelsen
och JK - JK oomtvistligt torde vara den myndighet som har den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;största
erfarenheten och den vidaste kompetensen av ärenden av liknande beskaffenhet. Brottsskadeärendena
är inte mer särpräglade i förhållande lill skadeståndslagen än
skadeståndsärenden enligt exempelvis trafikskadela­gen, sjölagen, datalagen,
lagen om ersättning vid frihetsinskränkning eller kontrakt. Alla dessa typer av
skadestånd faller inom JK:s kompetens, ibland som &amp;quot;monopol&amp;quot;, oavsett
om det är fråga om s. k. beslutskada, sakskada eller personskada, ren
förmögenhetsskada eller ideell skada. JK erinrar även om att frågan om den
lämpliga organisationen av den statliga skaderegleringen f. n. utreds av JK-utredningen.
1 den mån detta utredningsarbete leder fram till all en central myndighet bör
tillskapas med ställning av &amp;quot;statsadvokat&amp;quot; som skall vara knuten till
JK, skulle statsadvokaldelen av JK vara ett naturligt hemvist för ärenden om
ersättning lill brottsoffer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK-utredningen
upplyser att man inom utredningen f. n. diskuterar alt låta en till JK-ämbelet
knuten statsadvokat svara för siatens skadereglering och handläggning av
tvister i den mån berörd myndighet inte har personalre­surser härför. Med
hänsyn till att brottsskadeersätlning inrymmer åtskilliga skadeståndsrältsliga
inslag skulle det vara av värde om brotlsskadenämnden och JK-ämbelet med en
eventuell statsadvokal hade handläggare som kunde utnyttjas av båda organen.
Dessa omständigheter talar således för att utse JK lill värdmyndighet för broltsskadenämnden.
Följden av en sådan konstruk­tion blir emellertid att flertalet tjänstemän vid
del under JK lydande kansliet huvudsakligen kommer att syssla med ärenden med
vilka JK eller en eventuell statsadvokat inte har någon befallning, något som
enligt JK-utredningens mening är mindre lyckat. En förutsättning för att utse
JK till värdmyndighel för brotlsskadenämnden bör vara att JK eller en eventuell
statsadvokat utses lill ordförande i nämnden. En ordning där JK är ordförande i
broltsskadenämnden synes vara väl förenlig med intentionerna i fråga om
nämndens sammansättning. Med utgångspunkt från den lösning som JK-utredningen
närmast har stannat för vill utredningen således i första hand förorda att JK
utses till ordförande i broltsskadenämnden och att nämndens kansli knyts till JK-ämbelet.
En sådan ordning kan i och för sig genomföras innan ställning tas till JK-utredningens
nyss angivna förslag om JK-ämbetels befattning med tvister som rör siatens
enskilda rätt. Skulle statsmakterna stanna föratt förlägga motsvarande
verksamhet till myndighet utanför jusiitiedepartementet, t. ex.
kammarkollegiet, kommer saken dock i annat läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarkollegiet har inte
någon erinran mot att bli värdmyndighet för brotlsskadenämnden men framhålleratt
det torde komma att medföra slora svårigheter för en värdmyndighel att slå till
förfogande med personal, om detta skulle innebära att denna personal får dela
sig mellan värdmyndighe­tens arbetsuppgifter och brottsskadenämndens. En lösare
anknytning till värdmyndighelen bör vara att föredraga. Kammarkollegiet har
erfarenhet av en sådan lösare anknytning.   Presstödsnämnden och kollegiet har
sålunda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gemensam
telefonväxel, och samtliga löner och andra utbetalningar från presstödsnämnden
sker genom kollegiet. Någon personal gemensam för nämnden och kollegiet finns
dock inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
heller rikspolisstyrelsen motsätter sig att vara värdmyndighet för nämnden, om
detta skulle befinnas rationellt med hänsyn till att styrelsen har stor
erfarenhet av liknande ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
domstolsverket, som anser att nämnden bör knytas till någon myndighet som
tillhör justitiedepartementets verksamhetsområde, förklarar sig berett atl åla
sig uppgiften atl vara värdmyndighel. Till domstolsverket är f. n. knutna tvä
nämnder, notarienämnden och tjänsteförslagsnämnden. Hos verket finns därför
erfarenhet av ett sådant arrangemang. Av särskild betydelse är att som
handläggare lill nämnden ha tillgång till jurister med aktuell domsiolserfarenhet.
Detla skulle domstolsverket ha möjlighet att sörja för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
socialstyrelsen ligger del nära lill hands att styrelsen, som f. n. har hand om
flertalet av rymlingsskadorna, blir värdmyndighel för nämnden. Styrelsen
eftersträvar dock att inrikta sin verksamhet på planering, allmän upplysning
och tillsyn. Då skadeärenden faller utanför detta arbetsområde, anser styrelsen
att den inte bör komma i fråga vid valet av värdmyndighel för brotlsskadenämnden,såvida
annan lämplig myndighet finns. 1 en reservation till styrelsens yiirande anförs
dock all slutligt ställningstagande i frågan bör anslå tills JK-utredningen är
klar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvarets
civilförvaltning föreslåratl försvarets skadereglerings nämnd, som har lill
uppgift atl avge yttrande i fråga om ersättning vid sak- och personskador,
anförtros uppdraget att vara brottsskadenämnd och atl civilförvaltningen utses
all vara värdmyndighel ät denna nämnd. Brottsska­denämndens kansli kommer i slort
sett att ha samma slags arbetsuppgifter som redan nu finns vid
civilförvaltningens juridiska byrå. Den erfarenhet som krävs för att pröva
ärendena i nämnden finns ocksä inom civilförvalt­ningen. Civilförvaltningen
anser därför att ämbetsverket flr anses vara mera lämpat alt vara värdmyndighel
åt brotlsskadenämnden än de myndigheter som utredningen har nämnt i
sammanhanget. Det förefaller inte osannolikt att del av utredningen beräknade
personalbehovet för nämndens kansli skulle kunna minskas något vid en
anslutning till civilförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet framhåller att starka skäl talar för att broltsska­denämnden knyts lill
brottsförebyggande rådet. Ersättningssystemet för broltsskador syftar inte
enbart till atl fylla en social funktion utan har också ett kriminalpolitiskt
syfte. Den dömdes vilja att ta arbete kommer exempelvis att öka, om han inte
riskerar alt förföljas av skadeståndsanspråk på slora belopp. Prövningen av den
dömdes betalningsförmåga vid bestämmande av brottsskadeersättning och innan siatens
regressanspråk görs gällande är ömtålig och kräver insikter i kriminal- och
vårdpolitik. Sakkunskap i dessa hänseenden finns företrädd hos
brottsförebyggande rådet. Hos brotlsförebyg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gande
rådet finns vidare de kunskaper om brotlsutvecklingen som är nödvändiga för alt
bedöma vilken omfattning som brottsskadeersättningen bör tillålas få.
Information i anledning av nya möjligheter till broltsskadeer­sättning är ocksä
en arbetsuppgift som ligger nära brottsförebyggande rådets nuvarande
arbetsområde. Slutligen skulle brottsförebyggande rådet tillföras viktig
information för sitt eget arbete, om prövningen av brottsskadeären­dena förlades
till organ med anknytning till brottsförebyggande rådet. Också trafikförsäkringsanstallernas
nämnd anser atl brottsförebyggande rådet är länkbar som värdmyndighet för broltsskadenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ
ifrågasätter om inle brotlsskadenämnden bör knytas till riksförsäk­ringsverket.
En fördel med denna lösning är att den skadelidande kan vända sig lill
försäkringskassan på hemorten med sin ansökan. Den nu skisserade ordningen
torde vidare medföra en rad administrativa fördelar. Självfallet skall brotlsskadenämnden
i övrigt vara helt fristående från verket. Liknande synpunkter framförs av
åklagarmyndigheten i Malmö åklagardislrikt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller brottsskadenämndens sammansättning har y/k ingen erinran mot uiredningens
förslag. Trafikförsäkringsanslalternas nämnd ifrågasätter dock om det
föreslagna antalet ledamöter är tillräckligt. Med någon utökning skapas
möjligheter till flera sammanträden och alltså en snabbare handlägg­ning.
Alternativt kan enligt föreningen en dubbel uppsättning ersättare tänkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försäkringsjuridiska
föreningen påpekar att förfarandet inför broltsskade­nämnden synes avsett att
vara uteslutande skriftligt. Detta är enligl föreningen betänkligt från
rättssäkerhetssynpunkt. Den skadelidande bör beredas möjlighet all, om han så
påfordrar, muntligen ulföra sin talan och atl upplysningsvis höra andra
personer inför nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om brottsskadenämndens arbetsformer utgär socialstyrelsen frän alt nämnden
ges möjlighet atl delegera beslutanderätten till tjänstemän på nämndens kansli.
Detta bör gälla ärenden av enkel beskaffenhet och ärenden där en fast praxis
har utarbetats. 1 dessa och liknande fall kan det inte vara försvariigt från
resurssynpunkt att avgörandena fattas av nämnden. Ett sådant delegationsförfarande
tillgodoser också önskvärdheten av en snabb handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att vissa ärenden skall kunna delegeras till styrelserna för
ungdomsvårdsskolorna och vissa kriminalvårdsanslalter har i allmänhet lämnats
utan erinran under remissbehandlingen. Socialstyrelsen är dock kritisk och
menar all det skulle skapa förutsättningar för en snabb och enhetlig
handläggning, om ärendena i sä slor omfattning som möjligt samlades hos en enda
myndighet. Socialstyrelsens erfarenhet är att redan de nuvarande delegalionsreglerna
har gett utrymme för växlande praxis vid ungdomsvårdsskolorna. Rätten för
ungdomsvårdsskolorna att besluta i skadeärenden utökades visserligen år 1973
efter förslag av styrelsen. Skälet till ändringen var dock endast att skolorna
även efter de höjningar som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försäkringsbolagen
då genomfört av självrisker i hem- och affärsförsäkringar skulle kunna
fortsätta atl besluta i ärenden som gällde ersättning för sådana självrisker.
Med utredningens förslag i fråga om självrisk vid utbetalning av broltsskadeersättning
skulle dessa ärenden till stor del försvinna och nya typer av ärenden läggas på
skolorna. Ett annal argument mot att delegera vissa brottsskadeärenden lill
styrelserna för ungdomsvårdsskolor och krimi­nalvårdsanstalter är atl dessa
inrättningar är vårdorgan. Efiersom skadereg­lering faller utanför de uppgifter
som anstaltspersonalen är utbildad för och dagligen arbetar med är del lätt att
denna verksamhet flr komma i andra hand. Socialstyrelsen anser vidare-lill
skillnad från utredningen-att det inte är sannolikt atl ökad delegation skulle
skapa goodwill för de beslutande institutionerna. Ersättningssystemet är redan
begränsat, och om brottsska-deulredningens förslag genomförs kommer det att bli
ännu mer urholkat. Del skulle snarare vara en fördel för dem som arbetar ute på
fältet alt inte behöva göra skadelidande besvikna ulan i stället kunna hänvisa till
all beslutet fattats av broltsskadenämnden. En viktig synpunkt är också all en
samlad administration lättare ger möjlighet till utvärdering av verksamheten,
vilket är värdefullt i det framtida reformarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Decentraliseringsutredningen
förordar å andra sidan en omfattande delega­tion av brottsskadeärenden till de
lokala styrelserna för ungdomsvårdssko­lorna samt nykterhetsvårdens och
kriminalvärdens institutioner. Decentra­liseringsutredningen anser i första
hand alt fördelningen av ärendena på lokal och central nivå bör baseras på
andra kriterier än beloppsgränser. Man bör i stället pröva om ärendena kan
delas upp i lämpliga kategorier efler ärendenas art. Möjligheterna atl i ett
sådant system göra handläggningsorganisalionen flexibel är en fördel som bör
tas till vara. Den lokala ärendevolymen kan därvid fortlöpande anpassas till
nya erfarenheter och till den administrativa kapaciteten på lokal nivå. En
uppdelning efter ärendekalegorier kan emel­lertid fordra erfarenheter av de nya
ersättningsreglerna. Om avgränsningen av de lokala beslutsbefogenheterna i
avvaktan på sådana erfarenheter skulle komma att ske med ansökans ekonomiska
storlek som grund, är det angeläget att redan i samband med den föreslagna
omorganisationen höja de lokala beslutsbefogenheterna till en betydligt högre
nivå än som har diskuterats av brottsskadeutredningen. Skall man uppnå de från
lokal opinionssynpunkt positiva effekter som skolstyrelsernas egna beslut om ersättning
syftar till, kan decentraliseringsulredningen inte se något hinder mot att
beträffande t. ex. ärenden om egendomsskador från börian höja gränsen för de
lokala avgörandena till 5 000 kr. Decentraliseringsutredningen vänder sig
vidare mot brottsskadeutredningens uppfattning atl delegation till kriminalvårdens
anstaltsstyrelse bör ske endast i fråga om sädana anstalter där skadefrekvensen
erfarenhetsmässigt kan beräknas bli högre än genom­snittet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
ifrågasätter om inte den värdegräns som skall vara avgörande för skolstyrelsernas
behörighet bör utformas på motsvarande sätt som i skade­regleringskungörelsen
(1972:416). Det innebär att inte det yrkade beloppet utan i stället del belopp
som det kan bli aktuellt att utge får avgöra vem som skall pröva ärendet. Detta
har i skaderegleringskungörelsen uttryckts så alt det i ärendet uppkommer
&amp;quot;fråga om åtagande för staten att utge skadestånd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
belopp översiigande      kronor&amp;quot;. En på delta sätt utformad regel torde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;få
till effekt atl ytteriigare ett antal ärenden kan avgöras av skolstyrelserna.
Administrativt sell kräver det att alla anspråk på ersättning ges in till
skolstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvarets
civilförvaltning föreslår att beloppsgränsen sätts i relation till basbeloppet,
exempelvis till 5 procent av vid varie beslutstillfalle gällande basbelopp,
dvs. f. n. 590 kr. Även procenttalet kan komma att behöva anpassas, bl. a. med
hänsyn till de erfarenheter som vunnits av delegeringen. Civilförvahningen
föreslår därför att del lill undvikande av alltför ofta förekommande
lagändringar Hr ankomma på regeringen att efter förslag från brotlsskadenämnden
fastställa hur beloppsgränsen skall relateras till basbe­loppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller uiredningens förslag att ersättning i vissa fall skall kunna utgå
för kostnader för biträde eller utredning i ärendet framhåller JK att rätt till
ersättning för kostnader inte föreligger i förvaltningsärenden. Enligt JK finns
inte nägra skäl av sådan tyngd att de för broilsskadeärendenas del motiverar
avsteg från denna princip, ulan möjligheten att erhålla rättshjälp får anses
fullt tillräcklig. Om man emellertid i enlighet med utredningsför­slaget vill
behålla den nuvarande möjligheten till särskild kostnadsersättning i brottsskadeärenden,
uppkommer bl. a, frågan hur man skall se på förhål­landet till
rättshjälpssystemet. Utredningen har i denna del uttalat alt möjligheten lill
kostnadsersättning bör utnyttjas först i andra hand, Samlidigt uttalas
emellertid att ersättning bör kunna utgå till den som uppenbariigen skulle ha
fått allmän rättshjälp om han hade ansökt därom. Men i så fall blir enligt JK
den föreslagna rätten till ersättning för kostnader inte en andrahandslösning,
JK vänder sig även mot utredningens förslag att den särskilda möjligheten till
kostnadsersättning skall kunna utnyttjas för att ersätta den sökande för
kostnadsbidrag i fall då han har allmän rättshjälp. Enligt JK måste
kostnadsbidraget alllid förutsättas vara bestämt med beaktande av den sökandes
ekonomiska situation. Utredningen har inte angett i vilka fall ersättning
skulle kunna utgå även för kostnadsbidraget, men JK kan inte tänka sig att
andra fall har avsetls än sådana där ömmande skäl föreligger. Ett beslut om
ersättning för kostnadsbidraget innebär emellertid i så fall en omprövning av
rättshjälpsnämndens beslut. En sådan ordning är inte acceptabel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
Kostnadsberäkningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.1
Anslaget för brottsskadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
beräkningar av anslagsbehovet för utbetalningar av brotts­skadeersättning har
kommenterats endast av försäkringsjuridiska föreningen, som anser att dessa
beräkningar är för optimistiska. Enligt föreningen finns det skäl atl anta att
det uppskattade beloppet ca 3 milj. kr. redan i inledningsskedet kommer att överskridas
och att det därefter kommer att snabbi stiga ytteriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.2
Administrationskostnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
av utredningen uppskattade beloppet 1,7 milj. kr. för administrationen av del
nya ersättningssystemet framstår enligt JK-utredningen som anmärk­ningsvärt
högt, om beloppet sätts i relation lill de sammanlagda ersättnings­belopp som
beräknas komma att betalas ut. Liknande synpunkter framförs i en leseiyatlon
till brottsförebyggande rådets yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
framhåller att del är svårt alt bedöma om brottsskadeutredningens beräkningar
av personalbehovet - tio handläggare samt viss kanslipersonal -är rimliga.
Dessa beräkningar innebär att varje handläggare i genomsnitt klarar ett ärende
om dagen, Detla förefaller lågt. Enligt vad personalen hos JK har upplyst
skulle det, om vederbörande handläggare fick koncentrera sig på enbart ärenden
om t. ex. ersättning vid frihetsinskränkning, inte möta några svårigheter alt
avgöra åtminstone två sådana ärenden om dagen. Om denna bedömning skulle gälla
även brottsskadeärenden, nedgår behovet av hand­läggare hos brotlsskadenämnden
från tio till fem. Mot denna bakgrand är en viss försiktighet påkallad vid
uppbyggandet av den organisation som krävs för prövningen av
brottsskadeersättningar. Antalet tjänster bör därför begränsas och nödvändiga
medel i stället anvisas för förstärkningspersonal i den mån sådan krävs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folksam anser å andra
sidan att utredningen har underskattat storieken av den administrativa apparat
som kommer att behövas, Broltsskadeadmini-strationen kommer rimligen alt
belastas av förhållandevis många fall som inte kan ersättas. Totalt blir
administrationskostnaderna högst avsevärda i förhållande till ersättningarna.
Särskilt betänkliga blir administrationskost­naderna vid de rena förmögenhetsskador
som skulle kunna ersättas men endast orn synneriiga skäl föreligger. Med den
vida gränsdragning som utredningen tänker sig måste det förekomma flera tusen
presumtiva fall varje år. Av dem skall ett fåtal gallras ut. Vidare måste man
beakta kostnaderna för alt sprida information, tillhandahålla blanketter, bistå
vid ansökningsförfa­rande osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
och Föreningen Sveriges statsåklagare understryker vikten av att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;informationsverksamheten
bedrivs så att de som är berättigade till ersättning verkligen fär kännedom om
möjligheterna därtill. Brotlsskadenämnden bör därför verka för all
informationen när fram lill den skadelidande via i första hand polis, åklagare,
domstolar och advokater, 1 samband med anmälan eller utredning bör dessa kunna
lämna erforderliga upplysningar, exempelvis med ledning av något av brotlsskadenämnden
utlämnat tryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
remitterade lagförslaget&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:232.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till Brottsskadelag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledande
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Denna lag gäller ersättning av statliga medel för skada till följd av brott&lt;br&gt;
(brotlsskadeersältning),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
tillämpas om brottet har begåtts här i landet. Vid personskada är lagen
dessutom tillämplig om brottet har begåtts utomlands mot någon som har hemvist
här. Vad som har sagts nu gäller dock ej, om brottet har sä ringa anknytning till
Sverige eller svenska förhållanden alt det inte är rimligt all skadan ersätts
av allmänna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersättning
för personskada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
Den som har tillfogats personskada har rätt till brotlsskadeersältning.&lt;br&gt;
Som personskada ersätts även skada på kläder,glasögon och liknande föremål&lt;br&gt;
som den skadade bar på sig vid skadetillfället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersättning
för sakskada och ren förmögenhetsskada&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Den som har tillfogats sakskada har rätt till brottsskadeersätlning, om&lt;br&gt;
brottet har förövats av någon som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;var inlagen i kriminalvårdsanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;var inskriven vid eller intagen i
ungdomsvårdsskola,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;var intagen i allmän vårdanstalt för alkoholmissbrakare,
såvitt gäller försökspermilterad dock endast om denne bodde på
inackorderingshem eller fick familjevård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;var häktad på grund av beslut som har verkställts,
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;i Danmark, Finland, Island eller Norge var
underkastad motsvarande frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket tillämpas även på ren förmögenhelsskada, om särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
Den som har tillfogats sakskada eller ren förmögenhelsskada har även i&lt;br&gt;
annal fall än som avses i 3!? rätt lill brotlsskadeersältning i den mån hans&lt;br&gt;
möjligheter att försörja sig allvariigt har äventyrats genom skadan eller&lt;br&gt;
ersäitningsbehovei annars, med hänsyn lill den skadelidandes ekonomiska&lt;br&gt;
villkor och omständigheterna i övrigl, framstår som särskilt angeläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmande
av brottsskadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
1 fråga om brottsskadeersätlning för personskada tillämpas 5 kap. 1-5 §§&lt;br&gt;
skadeståndslagen (1972:207) samt lagen (1973:213) om ändring av skade­&lt;br&gt;
ståndslivräntor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Livränta
utgår endast när ersättningen är av väsentlig betydelse för den skadelidandes
framtida vård eller försörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om brottsskadeersättning för sakskada tillämpas 5 kap. 7 § skade­ståndslagen
(1972:207).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid bestämmande av brottsskadeersätlning avräknas
skadestånd som den skadelidande har rätt till på grund av skadan och som har
betalats eller kan beräknas bli betalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vid bestämmande av broltsskadeersättning för
personskada avräknas, utöver skadestånd saml förmån som avses i 5 kap. 3 §
skadeståndslagen (1972:207), annan ersättning som den skadelidande har rätt till
på grund av skadan. Ersättning som innefattar sparande avräknas dock endast i
skälig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bestämmande av broltsskadeersättning för sakskada och ren förmö­genhelsskada
avräknas, utöver skadestånd, förmån från försäkring och annan ersättning som
den skadelidande har rätt till på grund av skadan. Detsamma gäller ersättning
som skulle ha utgått från försäkring som den skadelidande har underlåtit alt
hålla på grund av omfattningen av sin verksamhet och sina tillgångar. 1 skälig
omfattning avräknas även ersättning som skulle ha utgått från försäkring som
det enligt vedertaget bmk Hr anses ha ankommit på den skadelidande alt teckna
men som han har försummat att hålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Brottsskadeersättning för personskada kan jämkas om särskilda skäl&lt;br&gt;
föreligger med hänsyn till den skadelidandes uppträdande i samband med&lt;br&gt;
brottet och andra liknande omständigheter. Har skadan lett till döden, kan&lt;br&gt;
ersättning till efterievande också jämkas om särskilda skäl föreligger med&lt;br&gt;
hänsyn till den avlidnes uppträdande i samband med brottet och andra&lt;br&gt;
liknande omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Broltsskadeersättning för
sakskada och ren förmögenhetsskada kan jämkas efter vad som är skäligt med
hänsyn till den skadelidandes uppträdande i samband med brottet och andra
liknande omständigheter eller hans underiålenhet att vidtaga sedvanliga
försiktighetsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Vid personskada och vid sakskada eller ren förmögenhelsskada avräk­&lt;br&gt;
nas ett självriskbelopp. Beloppet fastställs av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;
regeringen bestämmer och beräknas med ledning av de lägsta självriskbelopp&lt;br&gt;
som tillämpas här i landet vid försäkring för skada till följd av brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förstastycket
gäller ej i fråga om skada som har vållats av någon som avses i 3 vf, om
brottet har begåtts på eller i närheten av anstalt eller annan plats där han
har varit omhändertagen eller fått vård eller om i övrigt särskilda skäl föreligger,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §
Broltsskadeersättning för personskada utgår med högst tjugo gånger&lt;br&gt;
det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller då&lt;br&gt;
ersättningen bestäms. Skall ersättningen utgå som livränta, bestäms den för&lt;br&gt;
varie år till högst ett belopp som svarar mot tre gånger nämnda basbe­&lt;br&gt;
lopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersätlning
för sakskada och ren förmögenhetsskada utgär med högst tio gånger det basbelopp
som anges i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prövningen
av ärende om brottsskadeersättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11 §
Ärende om broltsskadeersättning prövas av brotlsskadenämnden.&lt;br&gt;
Ansökan om ersättning med högst 500 kronor för skada vållad av någon som&lt;br&gt;
avses i 3 § 1 eller 2 får dock prövas av annan myndighet som regeringen&lt;br&gt;
bestämmer. Mot beslut av sådan myndighet förs talan hos brotlsskade­&lt;br&gt;
nämnden genom besvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
brotlsskadenämndens beslut flr talan inte föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §
Broltsskadenämnden beslår av ordförande och vice ordförande, vilka&lt;br&gt;
skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv, och tre andra ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brotlsskadenämnden
är beslutför när minst fyra ledamöter är närva­rande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den utsträckning som regeringen föreskriver får ordföranden, vice ordföranden
eller tjänsteman vid brotlsskadenämnden avgöra ärende om broltsskadeersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §
Ansökan om brottsskadeersättning skall göras inom två år från det att&lt;br&gt;
brottet förövades. Föreligger särskilda skäl flr ansökan prövas även om den&lt;br&gt;
har kommit in för sent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansökan prövas endast om
brottet har polisanmälts eller sökanden visar giltig anledning till att sådan
anmälan inte har gjorts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14 §
Kostnad för biträde eller utredning i ärende om brottsskadeersätlning&lt;br&gt;
kan ersättas av allmänna medel, om synnerliga skäl föreligger med hänsyn till&lt;br&gt;
sökandens ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 §
Anspråk på brottsskadeersättning får inte överlåtas innan ersättningen&lt;br&gt;
är tillgänglig för lyftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anspråk
på brottsskadeersätlning för personskada får inte tagas i mät för den
skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp får dock ske enligt vad som
föreskrivs i utsökningslagen (1877:31 s.l).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§ Utgår brottsskadeersättning, inträder staten intill det utgivna beloppet i
den skadelidandes rätl lill skadestånd till den del detla ej har avräknats vid bestämmande
av ersättningen. Detsamma gäller beträffande annan förmån på grund av skadan
som hade bort avräknas vid ersättningens bestämmande men som då inte var känd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 oktober 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
lagen upphävs kungörelsen (1971:505) om ersättning av allmänna medel för
personskada på grund av brott samt brevet (1973:493) till socialstyrelsen
angående anslag för budgetåret 1973/74 till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. Äldre bestämmelser om bestäm­mande av ersättning
tillämpas dock fortfarande i fråga om skada som har inträffat före den 1
oktober 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärende
om ersättning enligt de äldre bestämmelserna som är anhängigt hos regeringen
eller socialstyrelsen när lagen träder i krafl skall överlämnas lill brotlsskadenämnden.
Delta gäller dock ej, om socialstyrelsen har meddelat beslut i ärendet före
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:168.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
sammanträde 1978-02-28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
f. d. justitierådet Edling, justitierådet Brundin, regeringsrådet Ericsson och justitierådet
Nordenson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 1978 har regeringen
på hemställan av statsrådet Romanus beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag lill brottsskadelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bertil Ekdahl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt den föreslagna brottsskadelagen
skall ersättning av statsmedel kunna utgå för vissa skador i följd av brott.
Lagen ersätter de nu gällande av Kungl, Maj:t utfärdade bestämmelserna om
brottsskadeersättning men utvidgar i flera hänseenden möjligheterna att erhålla
sådan ersättning. Varken de gällande eller de föreslagna bestämmelserna kan
anses innebära ett fastslående av att staten i princip skulle vara skyldig att
på skadeståndsrältslig eller annan grund svara för skador i följd av brott.
Bestämmelserna måste anses ha den mera begränsade innebörden att staten av
sociala och humanitära skäl åtager sig atl inom bestämmelsernas ram utge brotlsskade­ersältning.
Brottsskadeutredningen, vars betänkande ligger till grund för det remitterade
förslaget, uttalade uttryckligen, att bestämmelserna ägde denna karaktär, och
remissen, vari framhålls att reglerna är av offentligrättslig natur, måste anses
inlaga samma ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huruvida reglerna ges i
form av lag eller i annan ordning kan inte anses inverka på deras rättsliga
innebörd. Att utfärda de nya reglerna genom lag kan emellertid länkas få den
följden att missförstånd uppstår om deras innebörd. Lagformen kan sålunda
medföra, att brottsskadeersätlning i allmänhetens ögon likställs med statlig
ersättning enligt annan lagstiftning-t. ex. lagen om ersättning vid
frihetsinskränkning - enligt vilken den enskilde har ett civilrättsligt grundat
anspråk mot staten, som vid tvist kan genomdrivas genom talan vid allmän
domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom framhålls i remissprolokollet
är det uppenbart, att staten inte kan ta på sig ett obegränsat ansvar för alla
förekommande brottsskador. En begränsning är nödvändig till de fall där,
generellt sett, de sociala och humanitära skälen är starkast. Frän denna
utgångspunkt stadgar också förslaget, att ersättning för personskada alltid
skall ulgå ulan någon prövning av behovet. Däremot skall enligt förslaget
sakskada och ren förmögenhets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skada
- frånsett s. k. rymlingsskador - ersättas endast när så i det enskilda fallet
framstår som särskilt angeläget med hänsyn till den skadelidandes ekonomiska
villkor; som rekvisiten är utformade är utrymmet för sådan ersättning i själva
verket ytterst begränsat. En annan viktig begränsning ligger i att
brottsskadeersättningen är subsidiär i så måtto att den utgår endast om och i
den mån ersättning för skadan inte kan erhållas av den skadevållande eller på
grund av försäkring eller liknande. Mot en begränsning av området för statens
ansvar för brottsskada efter dessa linjer, som framstår som nödvändig redan av
statsfinansiella skäl, kan någon invändning inte resas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
även inom det sålunda avgränsade området skall enligt förslaget gälla särskilda
begränsningar i möjligheten atl få ersättning för brottsskada. En sådan
begränsning är, att ett på visst sätt bestämt tak är satt, varöver brottsskadeersältningen
i det enskilda fallel inle under några förhållanden får stiga. Och vidare skall
enligt förslaget möjligheten att utfå ersättning i form av livränta - vilket
som regel är mer ekonomiskt fördelaktigt för den skadeli­dande än ett
engångsbelopp - vara mer begränsad än enligt skadeståndslagen. En annan
begränsning består i att broltsskadeersättning skall kunna nedsättas ej endast
såsom inom skadeslåndsrätten på grund av medvållande från den skadelidandes
sida utan även på grund av hans uppträdande i samband med brottet och andra
liknande omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
vad som uttalas i remissprolokollet bör i de fall då brottsskadeer­sättning ulgår
denna i princip bestämmas enligt skadeståndsrältsliga normer. Såsom framgår av
det förut sagda har emellertid flera avsteg gjorts från denna princip.
Begränsningarna- liksom även, och kanske i första hand, regeln att ersättning
för sakskada och ren förmögenhelsskada utgår endast i ömmande fall - medför att
möjligheten att erhålla ersättning för brottsskada i stor uisträckning blir beroende
av rena skälighelssynpunkter. Ersättningssy­stemet får därmed påtagliga inslag
av socialt betingade värderingar och avlägsnar sig i motsvarande mån frän
tanken alt staten skulle påtaga sig ett fullt ansvar för vissa skador i följd
av brott. Delta må sakligt sett vara befogat. Men det kan ifrågasättas om inte
ett utfärdande av ersättningsreglerna i form av lag i viss mån är ägnat att
dölja denna verklighet. En annan sak är, atl lagformen kan vara nödvändig till
den del man vill reglera förhållandet enskilda emellan med avseende å fordran
på brottsskadeersätlning; jfr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
i vilken form de tilltänkta reglerna utfärdas, torde emellertid, för att i
görlig mån undvika missförstånd om reglernas innebörd, det i förfallningslexlen
böra undvikas att använda uttryck som &amp;quot;rätt till ersätt­ning&amp;quot; eller
liknande, som för tanken till rättsanspråk. I samma syfte torde också lagens
inledande bestämmelse böra utformas något annorlunda än enligt remissen;
lagrådet återkommer härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 
förslaget skall anspråk på brottsskadeersättning prövas av en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskild
nämnd, kallad brotlsskadenämnden, och dess beslut skall inte kunna överklagas.
Prövningen skall alltså enligt förslaget kunna ske endast i administrativ
ordning. Häremot har lagrådet inte någon erinran med hänsyn till vad som enligt
det sagda får anses gälla beträffande brottsskadeersätt­ningens särskilda
natur. En annan sak arom det från rättssäkerhetssynpunkt kan anses tillfyllest
att prövningen skall kunna ske i endast en instans. Med hänsyn till de skäl som
i remissen anförts till stöd för den föreslagna ordningen torde denna
emellertid kunna godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
övergår nu till atl behandla de särskilda bestämmelserna i lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
lagrådet tidigare anfört torde lagens inledande bestämmelser böra något
omformuleras i syfte att förekomma missförstånd om lagens innebörd. 1 samband
med en sådan omformulering torde också böra anges, att vad som kan ersättas
enligt lagen är personskada, sakskada och ren förmögenhets­skada. Lagrådet
föreslår, atl I § - under rubriken Inledande bestämmelse -ges följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;/
§ För personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada, som tillfogas någon
genom brott, utgår ersättning av statsmedel (brottsskadeersätlning) i den
omfattning och under de villkor i övrigt som föreskrivs i denna lag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
av de villkor som avses i texten är att anspråk på broltsskadeersättning kan
prövas endast i den särskilda ordning som brottsskadelagen anger eller alltså
av administrativ myndighet; se 11 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1 § andra stycket finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Delta är
olika avgränsat för personskada, å ena, samt sakskada och ren förmögenhetsskada,
å andra sidan, Häriämte upptas en allmän undantags­bestämmelse av innebörd att,
om brottet har ringa anknytning till Sverige eller svenska förhållanden, broltsskadeersättning
inte utgår. Enligt lagrådets mening är det emellertid lämpligare att ange den
geografiska avgränsningen för resp, skadetyp i den paragraf som behandlar just
sådan skada för att först därefter ge den generella undantagsbestämmelsen.
Denna torde kunna upptas såsom 4 §, medan innehållet i paragrafen med samma
beteckning enligt det remitterade förslaget flyttas lill 3§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget är undantagsregelns tillämplighet beroende av i vad mån &amp;quot;brottet
har anknytning till Sverige eller svenska förhållanden&amp;quot;. Denna formulering
ger vid handen, att - i enlighet med vad som gäller inom skadeståndsrätien -
frågan huruvida ersättning bör utgå skall bedömas med ledning av förhållandena
vid tiden för brottels begående. Av ett i remisspro­tokollet angivet exempel på
en tilltänkt tillämpning av regeln framgår emellertid, att meningen är att även
omständigheter som inträffat i tiden efter brottet skall kunna påverka
ersättningsfrågan; i exemplet anges sålunda, att hänsyn skall kunna tagas till
en sådan omständighet som var den skadeli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dande
är bosatt &amp;quot;när ersättningsfrågan prövas&amp;quot;. Lagrådet hyser tvekan till tanken
att på sådan grund ställa eil skadefall utanför lagens tillämpnings­område. Det
måste nämligen anses principiellt orikligt att i ett system, enligt vilket det
är just skada i följd av brott som skall ersättas, låta ersättningsfrågan röna
inflytande av händelser eller omständigheter, som timat efter brottet, och
därmed möjliggöra, att en skada, som vid brottels fullbordan hade egenskapen
att vara ersättningsgill, senare förlorar denna egenskap. Härtill kommer, att
tillämpningen av undantagsregeln försvåras, om hänsyn skall tagas även till
omständigheter, som inträffat efter brottet. Anses så emellertid böra kunna
ske, bör i vart fall lagtexten omformuleras så att den ger täckning härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
föreslår, atl 2-4 §§ - under rabriken Förutsättningar för brotts­skadeersätlning
- ges följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;2.1
Brottsskadeersättning med anledning av personskada utgår i fall då brottet
begåtts i Sverige eller då det begåtts utomlands och den skadelidande hade
hemvist i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan
i visst fall brottsskadeersättning för personskada utgå enligt första stycket,
ersätts även skada på kläder, glasögon och liknande föremål som den skadade bar
på sig vid skadelilirället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
För sakskada utgår brottsskadeersätlning i fall dä brottet begåtts i Sverige av
någon som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;var intagen i kriminalvårdsanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;var inskriven vid eller intagen i ungdomsvårdsskola,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;var intagen i allmän vårdanstalt för alkoholmissbrakare, såvitt gäller
försökspermilterad dock endast om han bodde på inackorderingshem eller fick
familjevård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;var häktad på grund av beslut som verkställts, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;i Danmark, Finland, Island eller Norge var underkastad motsvarande frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning för sakskada
genom brott som begåtts i Sverige ulgår även i annat fall än som avses i första
stycket 1-5, i den mån den skadelidandes möjlighet all försörja sig har
allvarligt äventyrats genom skadan eller ersätlningsbehovet annars, med hänsyn till
den skadelidandes ekonomiska villkor och omständigheterna i övrigl, framstår
som särskilt angeläget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de fall och under de förutsättningar i övrigt som anges i första eller andra stycket
kan, om särskilda skäl föreligger, brottsskadeersätlning utgå för ren förmögenhetsskada,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
 Brottsskadeersätlning utgår inte, om det med hänsyn lill den skadeli­dandes
ringa anknytning till Sverige eller till förhållandena i samband med brottet ej
är rimligt att skadan gotlgörs av svenska statsmedel,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;5s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har den principiella utgångspunkten att brottsskadeersätlning skall bestämmas
med tillämpning av allmänna skadeståndsrältsliga regler. Ståndpunkten är naturiig
med hänsyn till att det härgäller skadelidande som är berättigade till
skadestånd av den som har orsakat skadan och att ett av de bärande skälen för
att staten över huvud taget träder in och bereder gottgörelse är, alt de
skadelidande typiskt sett saknar möjligheter att fl ut det skadestånd de har räu
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den angivna utgångspunkten har i första stycket av förevarande paragraf
föreskrivits, att i fråga om brottsskadeersättning för personskada 5 kap. 1-5 §§
skadeståndslagen (SkL) samt lagen om ändring av skadestånds­livräntor (värdesäkringslagen)
skall tillämpas, I andra slycket har emellertid tagits upp en bestämmelse att
livränta får fastställas endast om ersättningen är av väsentlig betydelse för
den skadelidandes framtida vård eller försörj­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
den del de sålunda föreslagna bestämmelserna innebär, att vissa angivna skadeståndsrältsliga
regler skall tillämpas i fråga om personskade-ersältning, ger de inte lagrådet
anledning till erinran. Det särskilda stadgandet om under vilka betingelser
sådan ersättning skall få fastställas som livränta innefattar emellertid en
viss avvikelse frän de skadeståndsrätlsliga reglerna, och lagrådet vill för sin
del ifrågasätta om denna avvikelse är påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna regleringen innebär, att möjligheterna atl fastställa ersätt­ning
för framtida inkomstföriusl eller föriust av underhåll såsom livränta blir något
mer begränsade än enligt 5 kap. 4 § SkL. Förde fall dä ersättningen är av väsentlig
betydelse för den skadelidandes försörjning, dvs. fall av hög invaliditetsgrad,
överensstämmer visserligen bestämmelserna i förslaget med motsvarande
föreskrifter i nämnda lagrum i SkL, Ersättningen skall således i dessa fall
fastställas som livränta, om inte särskilda skäl talar däremot. För övriga fall
- alltså de fall då invaliditetsgraden är jämförelsevis låg -gäller enligt SkL
en valfrihet, dvs. ersättningen kan fastställas som livränta, som engångsbelopp
eller som engångsbelopp jämte livränta, under det atl enligt förslaget
ersättningen i dessa fall ovillkoriigen skall ulgå i form av engångs­belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagets
ståndpunkt i sistnämnda hänseende torde ha förestavats av stalsfinansiella
hänsyn. Man synes ha utgått från att med den utformning man har gett
begränsningsreglerna i 10 § ersättning i form av livränta regelmässigt blir
betydligt förmånligare för den skadelidande - och kostsam­mare för staten - än
ett engångsbelopp och att en särskild begränsning av möjligheterna att använda
livränteformen därför är påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Både
principiella och praktiska hänsyn lalar enligt lagrådets mening för att man i
ett lagreglerat ersättningssystem av detta slag inle avviker från
skadeståndsrättsliga principer annat än om en sådan avvikelse föranleds av tvingande
skäl. Enligt lagrådets uppfattning kan det emellertid ifrågasättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
statsfinansiella hänsyn verkligen gör en särreglering i det aktuella hänseendet
nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
effekt av 1975 års reform av SkL:s personskaderegler torde bli, att i sådana
fall av låg invaliditetsgrad som del här gäller skadestånd för framtida förluster
i större uisträckning än tidigare kommer att utgå som engångsbe­lopp. En sådan
utveckling inom skadeståndsrätten skulle självfallet slå igenom också på brottsskadeområdet,
om 5 kap. 4 § SkL gjordes fullt ul tillämplig. Man kan därför räkna med att
även en strikt tillämpning på brottsskadeområdet av skadeståndsrättsliga
principer skulle leda till att i de aktuella fallen ersättning för framtida
förluster regelmässigt bestäms att utgå som engångsbelopp. Och i den mån en
anknytning till skadeståndsrätten skulle föranleda att ersättningen i enstaka
fall fastställs såsom livränta, skulle livräntebeloppen uppenbarligen bli
blygsamma och följaktligen den ekono­miska betydelsen av att livränieformen
valts i stället för engångsbelopp bli ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilldel
sagda kommer atl det av psykologiska skäl måste bli svårt atl i fråga om valet
av ersättningsfomi avvika från de skadeståndsrältsliga reglerna i de fall då
den skadelidande genom dom eller på annat sätt har tillerkänts en skadeståndslivränta.
Men därmed blir det också med hänsyn till nödvändig­heten att upprätthålla en
enhetlig rättstillämpning på brottsskadeområdet praktiskt sett knappast heller
i andra fall möjligt att avvika frän de skadeståndsrätlsliga grundsatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är sannolikt, att bestämmelsen i andra slycket får en mycket begränsad, om ens
någon statsfinansiell betydelse, samlidigt som den däremot kan komma att
försvåra den praktiska tillämpningen av ersättnings­systemet. Det bör i
sammanhanget också framhållas, att begränsningsregler av den art som har tagits
upp i 10 § av förslaget torde vara ett både effektivare och smidigare
instrument än sådana rent materiellträttsliga bestämmelser som nu diskuteras,
när det gäller att skapa garantier för att de ekonomiska ramarna för
ersättningssystemet inle sprängs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets mening finns under nu angivna förhållanden inte bärande skäl mot att
5 kap. 4 § SkL får gälla utan inskränkning i fråga om brottsskadeersätlning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stadgandet i 5 § andra
stycket av lagförslaget vilar på den förutsättningen atl också ersättning för
andra framtida förluster eller kostnader än förlust av inkomst eller underhäll
skall kunna fastställas i form av livränta. Denna fråga har lämnats oreglerad i
SkL. Lagens bestämmelser kan emellertid inte anses utgöra hinder moi en sådan
rättstillämpning. I rättspraxis har också förekommit, all ersättning för
framtida vårdkostnader har fastställts i form av livränta (se NJA 1961 s. 572
och 1968 s, 23), Än vanligare torde det vara i försäkringsbolagens
skaderegleringspraxis, att framtida kostnader eller ölägenheter gotlgörs genom
livränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör uppenbariigen inte resas hinder mot en motsvarande rättstillämp­ning när
det gäller brottsskadeersättning. Någon bestämmelse i ämnet synes knappast vara
erforderlig. I avsaknad av en uttrycklig reglering får man falla tillbaka på
allmänna skadeståndsrätlsliga regler och praxis på skadestånds-området och näriiggande
områden. För fullständighetens skull bör emellertid i sammanhanget framhållas,
att livränta bör väljas som ersättningsform endast när fråga är om framtida
inkomster eller förluster; ersättning för kostnader eller förluster som
uppkommit i förfluten tid börgivetvis alltid ulgå i form av engångsbelopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
den i 5 § tredje stycket av förslaget upptagna bestämmelsen har lagrådet ingen
saklig erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning lill vad som här har anförts finner lagrådet, att paragrafen kan
utformas efter förebild av 9 § trafikskadelagen; jfr. 5 § första stycket i brottsskadeutredningens
förslag. Paragrafen bör följaktligen ges följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;J
s'' 1 fråga om brottsskadeersätlning äger 5 kap. skadeståndslagen (1972:207)samt
lagen (1973:213)om ändring av skadeståndslivräntor motsva­rande
tillämpning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6-7.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
dessa paragrafer har tagils upp föreskrifter om att vid bestämmande av brottsskadeersätlning
skall ske avräkning för i princip varje ersättningsbe­lopp, som den
skadelidande erhållit eller kan antagas komma atl erhålla från annat håll med
anledning av skadan. I viss omfattning skall vid sakskada eller ren
förmögenhetsskada avräkning också ske för vad den skadelidande skulle ha
uppburit i försäkringsersättning för skadan, om det skadade intresset hade varit
försäkrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i paragraferna
utgår från vad som gäller angående bestämmande av brotlsskadeersältning på
grund av de i 5 § givna föreskrifterna. Hänvis­ningen i detta stadgande lill
bestämmelser i 5 kap. SkL innebär, all i huvudsak skadeståndsrättliga principer
skall vinna tillämpning. Brottsskadeersättning med anledning av person- och
sakskada skall sålunda utgå i de hänseenden som i fråga om skadestånd anges i 5
kap. 1, 2 och 7 §§ SkL. Ersättning skall inte bestämmas till ett belopp i ett
för allt ulan delas upp i skilda poster som belöper på olika förekommande
skadeföljder. Den som har tillfogats personskada skall sålunda ersättas för t.
ex. inkomstförlust under en särskild post. 1 fall då personskada har lett till
döden, skall särskild ersättning bestämmas för t. ex. förlust av underhåll. Av
5 § i förslaget följer också, alt principerna för bestämmande av skadestånd som
sammanträffar med annan förmån flr motsvarande tillämpning. Vid bestämmande av
skadestånd avräknas vissa förmåner, medan andra förmåner ulgår utöver
skadeståndet. Systemet med avräkning av förmån brukar kallas
&amp;quot;samordning&amp;quot;. 1 5 kap. 3 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SkL
ges regler om samordning mellan ersättning för inkomsföriust och föriust av
underhåll, å ena, samt vissa sociala förmåner m. m., ä andra sidan. Enligt
dessa regler avräknas förmånen vid ersättningens bestämmande. Ersättning, och
därmed även skadeståndsskyldigheten, fastställs således till det belopp som
uppkommer efter avräkningen, den s. k. nettometoden. En förutsättning för
avräkning är att förmånen utgår med anledning av föriusten i fråga. Ändamålet
med skadeslåndsposten och den samtidigt utgående förmånen skall således
överensstämma. Av grandsalsen alt skadestånds-poslen och förmånen skall ha
samma ändamål följer vidare bl. a., att överskoll, som uppkommer därför att
förmånerna mer än täcker den aktuella skadeföljden, inte får avräknas pä annan skadeständspost.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 6 och 7 §§ i förslaget utgär sålunda från atl brottsska­deersältningen skall
bestämmas särskilt för varje förekommande skadeföljd. De är utformade som
kompletterande regler till samordningsföreskrifterna i 5 kap. 3 § SkL. Genom
att föreskriva att ifrågavarande förmåner skall avräknas vid bestämmandet av
ersättningen anger de atl samordningen även här skall ske genom avräkning enligl
nettometoden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I remissprolokollet
uttalas emellertid den uppfattningen att brottsskadeer­sättningen, till
skillnad från vad som gäller inom skadeslåndsrätten, skall bestämmas efter
jämförelse mellan skadans totala belopp och summan av de olika förmåner som
tillkommer den skadelidande. Alt en sådan beräknings­metod förordats i
remissprotokollet har uppenbariigen föranletts av syftet atl den skadelidande inle
skall, såsom kan inträffa vid samordning mellan skadestånd och andra förmåner,
bli överkompenserad för skadan. Del synes i och för sig rimligt alt sådan gottgörelse
genom statsmedel varom här är fråga inte skall leda till överkompensation.
Visst avsteg från principen om avräkning för varie skadeföljd för sig torde
därför få göras. Den förordade metoden torde dock möta åtskilliga svårigheter i
tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
synes nödvändigt, att åtminstone grandema för hur en samordning skall ske anges
i lagen. I första hand bör föreskrivas, atl avräkning skall företas för varje skadeföljd
för sig men alt belopp, som ej kan sålunda avräknas, flr avräknas vid
bestämmande av ersättning för annan skadeföljd. En sådan regel kan emellertid inle
anses tillfyllest. 1 fall då ett belopp inle kan avräknas vid bestämmande av
ersättningen för viss skadeföljd kan del vara av väsentlig betydelse för den
skadelidande, till vilken av flera andra aktuella skadeföljder som beloppet
hänförs. Frågan blir framför allt i vad mån den skadelidandes önskemål och
intresse - inte minst från skatlesy npunkt - skall tillgodoses. Vad som
förekommit i detta lagstiftningsärende ger dock inte underiag för bedömning hur
nu berörda spörsmål bör lösas. Lagrådet avslår därför från att föreslå
fullständiga regler i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tanken
bakom föreskriften i 7 fj första stycket andra punkten, atl ersättning som
innefattar sparande skall avräknas endast i skälig omfattning, är synbariigen
att vid den typ av livförsäkringar som vid sidan av riskmo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mentet
inrymmer ett sparande av försäkringstagaren såvitt möjligt bortse från den del
av utfallande försäkringsersättning som motsvarar sparandet. Lagrådet delar
uppfattningen atl försäkringssparande av detta slag inte bör avräknas vid
bestämmande av brottsskadeersättning. Men även om det någon gång av försäkringstekniska
skäl kan vara förenat med vissa svårig­heter alt exakt bestämma hur slor del av
försäkringsersättningen som motsvarar sparande, motiverar detta inle alt, på
sätt som här föreslås, avräkningsförfarandet som helhet grundas på en skälighetsprövning.
Det kan visseriigen bli nödvändigt att bestämmandet av i vad mån ersättningen
skall anses motsvara ett sparande ibland grundas på antaganden. Men det är inte
detsamma som att ersättningen skall avräknas i skälig omfattning; sedan en på
beräkningar eller antaganden gjord uppskattning av &amp;quot;sparandeandelen&amp;quot;
av försäkringsersättningen gjorts, bör denna andel obetingat lämnas utanför avräkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i 7 § andra stycket första punkten av förslaget om viss avräkning när den som
har lidit sakskada eller ren förmögenhetsskada är självförsäkrare kan enligt
lagrådels mening med fördel ges en utformning som närmare knyter an till
vedertagen skadestånds- och försäkringsrättslig terminologi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
systematiskt och redaktionellt hänseende synes de båda nu aktuella paragraferna
kunna förenklas och göras mer lättillgängliga. Huvudprincipen i förslaget är
att varje form av gottgörelse eller ersättning med anledning av skadan som
tillkommer den skadelidande och som han faktiskt har uppburit eller kan väntas
uppbära skall avräknas när brottsskadeersättningen bestäms. Det synes lämpligt
all denna princip kommer till uttryck i en enda huvudregel med giltighet för alla
skadetyper. Hänvisningen i 5 § till 5 kap. 3 § SkL gör en särskild föreskrift
om avräkning för sådana förmåner som avses där överflödig, och den angivna
regeln bör därför la sikte på skadestånd och i övrigt andra ersättningar än
sädana som avses i 5 kap. 3 § SkL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äv
skäl som tidigare redovisats lägger lagrådet inte fram något förslag till författningsreglering
av hur avräkning enligl 6 § skall ske. Lagrådet föreslår, att 6 och 7 §§ i
övrigt får följande lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;ö.s''
Vid bestämmande av broltsskadeersättning avräknas, förutom förmån som avses i 5
kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207), även skadestånd, försäkringsförmån eller
annan ersättning som tillkommer den skadelidande med anledning av skadan och
som har betalts eller får antagas komma att betalas till honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 den mån förmån eller
ersättning som avses i första stycket motsvarar eller kan anses motsvara ett
sparande från den skadelidandes sida skall avräkning ej ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 s Vid bestämmande av
brottsskadeersättning för skada på egendom, som ej var försäkrad mot
skaderisken och som den skadelidande måste antagas ha underlåtit att försäkra
på grund av omfattningen av sina intressen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riskspridningen
i sin verksamhet, avräknas ett belopp motsvarande vad som skulle ha avräknats
enligt 6 §, om försäkring hade funnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
skada tillfogats egendom, som enligt vedertaget bruk bori hållas försäkrad mot
skaderisken men som den skadelidande försummat att försäkra, skall vid
bestämmande av brottsskadeersättning för skadan i skälig omfattning avräknas
ett belopp motsvarande vad som skulle ha avräknats enligt 6 §, om försäkring
hade funnits,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf innehåller bestämmelser om jämkning av brottsskadeer­sättning på grund
av förhållanden på den skadelidandes sida. Dessa bestämmelser avviker från
reglerna i 6 kap. 1 § SkL om jämkning på grund av medvållande. Enligl förslaget
skall nämligen inte bara vållande utan också annat uppträdande frän den
skadelidandes sida i samband med brottet och liknande omständigheter kunna
föranleda jämkning. Särskilt när det gäller personskada innebärdetta en
avsevärd vidgning av jämkningsmöjligheterna i förhållande till vad som gäller
enligt SkL, eftersom skadestånd i personska­defall kan jämkas bara om den
skadelidande har handlat uppsåtligen eller grovt vårdslöst eller, vid dödsfall,
om den avlidne har handlat uppsåtligen. Vidare uppställer förslaget inte något
krav på atl det skall föreligga orsakssammanhang mellan det beteende från den
skadelidandes sida - eller den &amp;quot;liknande omständighet&amp;quot; - som skall
vara jämkningsgrundande saml skadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till brottsskadeersättningens offentligrättsliga natur har lagrådet i
och för sig inte någon erinran mot atl del införs en möjlighet all på grand av
förhållanden på den skadelidandes sida begränsa ersättningen utöver vad som
följer av medvållandereglerna. Men genom att frågorna om jämkning på grund av medvållande
och om nedsättning av ersättningen på annan grund i förslaget har reglerats med
gemensamma kriterier undan­skyms det faktum att del här är fråga om tvä
principiellt artskilda jämkningsregler: å ena sidan en regel av civilrättslig
karaktär, som föratsätter en rättslig prövning med direkt tillämpning av skadeståndsrältsliga
principer, och ä andra sidan en regel vars tillämpning skall vila på en rent skönsmässig
bedömning. Sammanblandningen av de båda reglerna kan föranleda miss­förstånd.
Redan den omständigheten att jämkningsreglerna i 6 kap. 1 § SkL och de nu
aktuella reglerna formellt uppvisar så avsevärda skillnader är ägnad att
inbjuda lill slutsatsen alt det även inom del gemensamma tillämpnings­området
föreligger sakliga skillnader. Del kan därför inie uteslutas, all tillämpningen
av brottsskadelagens jämkningsregler i vad avser medvållande kommer att avvika
från motsvarande rättstillämpning på skadeståndsområ­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund bör enligt lagrådets mening jämkningsbestämmel­serna - utan
nämnvärd ändring av det sakliga innehållet - ges en annan systematisk
uppbyggnad än i det remitterade förslaget. Frågan om jämkning på grund av medvållande
på den skadelidandes sida bör regleras i en inledande bestämmelse i 8  första
stycket, vilken innefattar endast en hänvisning till 6 kap. I S SkL, I
paragrafens andra stycke bör därefter tas upp en fristående regel om möjlighet
alt även i fall då medvållande i egentlig mening inte föreligger sätta ner
brottsskadeersättningen eller låta ersätt­ningen helt bortfalla på grund av
annat förhållande på den skadelidandes sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sistnämnda bestämmelsen bör enligl lagrådets mening utformas pä ett något annoriunda
sätt än de i remissförslaget upptagna reglerna. Med hänsyn till att det här är
fråga om förhållanden som inte står i ett direkt, adekvat orsakssammanhang med
den uppkomna skadan ulan bara på ett mera indirekt sätt har medverkat i det händelseföriopp
som har lett fram till skadefallet, synes nedsättning av ersättningen inte i
något fall - alltså vare sig i fråga om personskada, sakskada eller ren förmögenhelsskada
- böra ifrågakomma, såvida inte särskilda skäl föreligger. Vidare bör det
tydligare än i det remitterade förslagets lagtext framgå, att det förhållande
som skall kunna föranleda nedsättning av ersättningen måste kunna läggas den skadelidande
till last som ett oaktsamt beteende från hans sida. Även om det inte bör
ställas upp något krav på kausalitet mellan den omständighet som skall medföra
nedsättning av ersättningen och skadan, bör dock krävas att den skadelidandes
förhållande har föranlett en ökning av risken för att skadehändelsen skulle
inträffa. På sätt som det remitterade förslaget förutsätter bör slutligen, i
fall då den skadelidande är en efterlevande till någon som har dödats, en
nedsättning av ersättningen enligt den nu aktuella bestämmelsen kunna ske också
på grund av förhållande som kan lillräknas den avlidne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
enlighet med vad som har anförts förordar lagrådet, att 8 § erhåller följande
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;511
fråga om jämkning av brottsskadeersätlning på grund av medverkan genom vållande
på den skadelidandes sida äger 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
i annat fall den skadelidande eller, då ersättning begärs av efterlevande till någon
som blivit dödad, den avlidne genom sitt uppträdande vid eller i samband med
brottet, genom underiålenhet att vidtaga sedvanliga försiktig­hetsåtgärder
eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet föranlett atl
risken för att skadefall skulle inträffa har ökat, kan brottsskade­ersältningen,
om särskilda skäl föreligger, nedsättas eller helt bortfalla.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagen 1977/78. I saml. Nr 126&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
remissen har framhållits del angelägna i att den myndighet som handhar ersättningsfrågorna
inle belastas med ett stort antal ärenden, som rör endast låga belopp; de
administrativa kostnaderna bör stå i någorlunda rimlig proportion lill de
ersättningsbelopp som betalas ut. I remissen föreslås, alt självrisk bör gälla
i fråga om brottsskadeersätlning. Emellertid görs i remissen undantag härifrån
när någon som är intagen i eller avvikit från kriminal­vårdsanstalt eller annan
liknande institution vållat skada i närheten därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
finner de skäl som anförts för det föreslagna undantaget föga bärande. Fastmera
måste även här de skäl som åberopats för att den administrativa myndigheten ej
belastas med ärenden som rör endast små belopp vara avgörande. Finner man sig
likväl av speciella skäl inte kunna frångå den praxis som uppkommil all ej
räkna av själv risk belopp från ersättningar vid s. k. rymlingsskador, bör i
stället den förenklingen övervägas atl självrisk över huvud ej avräknas vid
sådana skador, oavsett var brottet begåtts. Man slipper då ifrån de
tillämpningssvårigheter som är förbundna med den föreslagna undanlagsregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt den föreslagna
lagtexten skall självriskbeloppet beräknas med ledning av de lägsta
självriskbelopp som tillämpas vid försäkring för skada till följd av brott. 1
motiven till denna bestämmelse anförs, alt vägledande blir därmed den självrisk
som normall gäller vid hem- och villahemförsäkring. Regelmässigt ingår
försäkring för brottsskada som ett led i s. k. paketförsäk­ringar som avser alt
läcka även och kanske främst andra skadesituationer. Dessa försäkringar kan
vara av mycket skiftande slag. Vill man knyta an mera direkt till hem- och villaförsäkringama
bör man göra detta med utgångspunkt i det allmänna begrepp som numera används
för bl. a. dessa slag av försäkringar, nämligen konsumentförsäkringar. Enligt
lagrådets mening kan regeln ges det innehållet att självriskbeloppei fastställs
av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer och beräknas med
beaktande av de självriskbelopp som tillämpas vid konsumentförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En viss tvekan kan råda
huruvida självriskbeloppet skall räknas av innan man tar ställning till om brottsskadeersältningen
skall begränsas av något av de tak som anges i den föreslagna 10!;, Brottsskadeutredningen
föreslog, att självrisken skulle räknas av först sedan den slutliga brottsskadeersäitningens
storlek blivit bestämd. Detla förfarande överensstämmer också med den inom
försäkringsväsendet gängse tekniken. Det remitterade förslaget däremot intar
den motsatta ståndpunkten. Lagrådet ansluter sig till utred­ningens förslag och
förordar därför, att 9 !; och 10 § byter plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf innehåller regler om tak för den brottsskadeersättning som kan utgå i
ett skadefall. Avsikten är tydligen enligt motiven, att den inledande regeln i
första stycket, vilken begränsar storleken av ersättning med anledning av
personskada till tjugo gånger basbeloppet, skall omfatta enbart ersättning som
ej fastställs som livränta. Den följande bestämmelsen angående livränta avses
således skola gälla oberoende av hur mycket som fastställs såsom ersättning i
annan form. Genom bestämmelsen avses vidare en begränsning av det
livräntebelopp som kan utgå årligen, vare sig fråga är om en eller flera
livräntor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att det sagda skall komma till klarare uttryck synes första stycket böra jämkas.
Efter vissa redaktionella ändringar i andra stycket kan bestämmel­serna i de
båda styckena ges följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Brottsskadeersättning
med anledning av personskada, som ej fastställs i form av livränta, får ej
överstiga tjugo gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller då ersättningen bestäms. När ersättning fastställs i form
av livränta, får livräntebeloppet eller, om flera livräntor skall utgå,
livräntebeloppen för är ej överstiga tre gånger det basbelopp som gäller då
ersättningen bestäms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersätlning
för sakskada och ren förmögenhetsskada flr sammanlagt ej överstiga tio gånger
det basbelopp som gäller då ersättningen bestäms.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
bestämmelser bör, i enlighet med vad lagrådet förat har förordat, las upp under
9 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
sV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
bestämmelserna i första och andra styckena får enligt lagrådets uppfattning broltsskadenämnden
en sammansättning som väl svarar mot dess viktiga funktion alt såsom i princip
enda instans pröva frågor om broltsskadeersättning. Enligt regeln i tredje
stycket öppnas emellertid möjlighet för regeringen att utan någon som helsl
inskränkning delegera nämndens beslutanderätt ej endast lill ordföranden eller
vice ordföranden utan även lill tjänsteman vid nämnden. Av de i
remissprotokollet anförda motiven till regeln - vilken saknar motsvarighet i brottsskadeutredningens
förslag - framgår visseriigen, att delegationsrätten är tänkt att utnyttjas endast
i fråga om ärenden av mindre vikt och att beslutanderätten i första hand skall
lämnas till ordföranden eller vice ordföranden, men detta återspeglas inle i
lagtexten. Som jämförelse må nämnas, att regeringens delegationsmöjlighet
enligt 11 § är uttryckligen begränsad till vissa speciella skadefall där den
begärda ersättningen ej överstiger 500 kronor, och denna delegationsrätt avser
dock en myndighet, vars beslut dessutom kan över­klagas till broltsskadenämnden.
Enligl lagrådets mening bör även delega-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tionsrätten
enligt 12 § tredje stycket genom uttrycklig föreskrift på visst sätt begränsas,
t. ex, till ärenden av mindre vikt eller, efter förebild av regeln i 11 §, till
ärenden där den yrkade ersättningen understiger visst belopp. Det bör vidare
övervägas huruvida möjlighet över huvud bör slå öppen alt delegera brottsskadenämndens
beslutanderätt i ärenden, som genom besvär från annan myndighet dragits under
dess prövning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
ansluter sig till JK:s uppfattning att någon regel om särskild kostnadsersättning
i brottsskadeärenden ej bör meddelas och avstyrker därför förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna övergångsregleringen torde innebära, att skadefall som inträffat
före den I oktober 1978 men då icke blivit slutligen prövade av regeringen
resp. socialstyrelsen skall upptagas och avgöras av brotlsskade­nämnden med
tillämpning av de äldre ersättningsbestämmelserna. Då dessa bestämmelser
utfärdats i administrativ ordning, synes det lämpligt att också den
erforderliga övergångsregleringen sker i samma ordning. 1 själva lagen torde
alltså böra uteslutande upptagas själva ikrafiträdandebestämmelsen. Härav
följeratt endast skadefall som inträffar den 1 oktober 1978 el ler senare prövas
enligt lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1978-03-02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullslen, Burenstam Linder, Wikström, Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Romanus Proposition om ersättning för brottsskador&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Anmälan av lagrådsyttrande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till brottsska­delag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har i inledningen till sitt yttrande uttalat viss tvekan om del lämpliga i atl
utfärda de nya reglerna om brottsskadeersätlning i form av lag. Enligt lagrådet
kan lagformen kan leda till missförstånd angående reglernas rättsliga innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har sagt i remissprotokollet lämnar regeringsformen i ett fall som det
föreliggande, där det rör sig om offentligrättsliga bestämmelser till förmån för
enskilda, valet fritt mellan att ta upp reglerna i lag eller förordning. Avgörande
för valet blir i första hand om regleringen har så allmänt intresse att den
även till sin närmare utformning bör prövas närmare av riksdagen. Enligt min
mening är bestämmelserna om ersättning av allmänna medel till brottsoffer av
sådan betydelse att ett lagbeslut är motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
lagrådet självt påpekar inverkar det inte på reglernas rättsliga innebörd huruvida
de ges i form av lag eller i annan ordning. 1 lagens inledande paragraf sägs
att ersättningen skall utgå av statsmedel. Av lagen framgår vidare att det ankommer
på förvaltningsmyndighet - i allmänhet broltsskadenämnden -alt pröva ärende om broltsskadeersättning,
och det föreskrivs att talan mot brottsskadenämndens beslut inte får föras. Med
hänsyn till dessa och övriga omständigheter kan jag inle för min del se någon
risk för all lagformen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 9 februari 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;leda
allmänheten till slutsatsen, att anspråk på brottsskadeersätlning är civilrättsligt
grandat, eller annars medföra missförstånd om regleringens rättsliga innebörd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1-1
§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
förordar att bestämmelserna i dessa paragrafer delvis ges en annan redaktionell
utformning än enligt remissprotokollet, 1 syfte atl förekomma missförstånd om
lagens innebörd vill lagrådet sålunda att den inledande bestämmelsen formuleras
om. Enligt lagrådets mening är det vidare lämpligare alt ange den geografiska avgränsningen
för resp. skadelyp i den paragraf som behandlar just sådan skada och atl
därefter ta upp den generella undanlagsbestämmelsen i en särskild paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del finner jag inte tillräckliga skäl för att omarbeta bestämmel­serna i
enlighet med lagrådets förslag. Som jag nyss harsagt anser jag inte att det
finns någon risk för missförstånd om lagens innebörd. Enligt min mening blir
vidare de centrala föreskrifterna om villkoren för ersättning i olika fall mera
lättlästa om de inte tyngs genom bestämningar av den geografiska tillämpningen.
Jag förordar alltså att den i remissprotokollet upptagna dispositionen behälls.
1 enlighet med lagrådels förslag bördock 2-4 §§ fä den gemensamma rubriken
Förutsättningar för brottskadeersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning lill den allmänna rege! om undantag från lagens tillämpnings­område
som i remissprolokollet har tagits upp i 1 § andra stycket sista meningen
uttalar lagrådet tvekan till tanken all ett skadefall ställs utanför
tillämpningen därför alt den skadelidande har flyttat utomlands när ersätt­ningsfrågan
prövas. Vill man att hänsyn skall kunna tas även lill omstän­digheter som har
inträffat efter brottet anser lagrådet att man i vart fall bör formulera om
lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening bör man normall inte la hänsyn till omständighet som har inträffat efler
brottet i fall då brottet har begåtts i Sverige. Däremot bör en sådan
omständighet undantagsvis kunna medföra att brottsskadeersättning som den
skadade enligt huvudregeln är berättigad till inte utgår när brottet har
begåtts utomlands. Som exempel har i remissprotokollet nämnts att en utländsk
medborgare skadas utomlands medan han har sitt hemvist i Sverige men åter är
bosall i hemlandet när ersättningsfrågan prövas. 1 ett sådant fall saknas
normalt de skäl av social art som bär upp bestämmelsen om ersättning av svenska
statsmedel för broll som har begåtts utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan emellertid hålla med lagrådet om att undantagsbestämmelsen har flit en
mindre tillfredsställande lydelse i remissprotokollet. Jag föreslår därför atl
bestämmelsen får den formuleringen att lagen inle skall tillämpas om brottet
och den skadelidande har så ringa anknytning till Sverige all det inle är rimligt
atl skadan ersätts av svenska statsmedel (jfr 4 § enligl lagrådets förslag),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
övrigt förordar jag med beaktande av vad lagrådet har föreslagit vissa formella
jämkningar i paragraferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har utförligt uppehållit sig vid bestämmelsen i paragrafens andra stycke om
möjligheten alt fastställa brottsskadeersättning i form av livränta. Enligt
lagrådet kan det ifrågasättas om statsfinansiella skäl gör det nödvän­digt att
på denna punkt avvika från de principer som gäller inom skade­slåndsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föregen
del vill jag lill en början erinra om att livränta hittills inte torde ha kommit
i fråga vid tillämpningen av brottsskade- och rymlingsanslagen, I enlighet med brottsskadeutredningens
förslag harjag emellertid i remisspro­tokollet förordat atl brollsskadersättning
i regel skall ulgå i form av livränta när ersättningen fyller ett väsentligt
behov för den skadelidandes försörjning (jfr prop. 1975:12 s. 114). Jag har
därutöver förordat att livränta skall kunna ulgå när ersättningen är av
väsentlig betydelse för den skadades framtida vård. Detta innebär att livränta
kan utgå i alla fall som är betydelsefulla från social synpunkt. För dessa fall
kan också enligt 10 § ersättning utges med ett sammanlagt belopp som väsentligt
överstiger den beloppsgräns som annars gäller för ersättning vid personskada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan huruvida ersättning
för personskada skall kunna utgå i form av livränta också i andra fall än de
som socialt sett är särskilt ömmande bör, som jag har sagt i remissprolokollet,
ses mot bakgrund av reglerna i 10 § om begränsning av ersättningsnivån. Om man
i enlighet med dessa regler tillåter högre sammanlagd ersättning när livränta
utgår än när skadan ersätts med ett engångsbelopp, riskerar man atl den
skadelidande begär livränta även i fall då han skulle ha föredragit ett
engångsbelopp när det gäller skadestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet synes utgå från
alt broltsskadenämnden redan med tillämpning av gällande skadeståndsrättsliga
principer skulle kunna regelmässigt motsätta sig den skadelidandes begäran om
livränta i fall då ersättningen inle är av väsentlig betydelse för hans
försörjning. Av förarbetena till 1975 års ändringar i skadeståndslagen framgår
emellertid att valet mellan livränta och engångsbelopp i dessa fall i stor
utsträckning blir beroende av den skadeli­dandes egen inställning (se prop.
1975:12 s, 114foch 167). Och eftersom det i fråga om brottsskadeersätlning inte
finns någon skadesiåndsskyldig vars intressen skall vägas mot den
skadelidandes, skulle möjligheterna att på detta område frångå den
skadelidandes önskemål bli ännu mer begränsade än inom skadeståndsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del finns alltså risk för
att staten utan den angivna bestämmelsen i 5 § andra stycket skulle behöva ge
livränta i åtskilliga fall dä ersättningen saknar väsentlig betydelse för den
skadelidandes framlida vård eller försörjning. Det är vidare troligt att den
sammanlagda ersättningen i en del av dessa fall skulle komma alt överstiga
taket för engångsbelopp enligt 10 §. Även i övrigt torde livränta generellt
sett bli kostsammare än engångsbelopp, bl. a. därför att livränta drar med sig
administrationsutgifter under en längre lid. Risken för kostnadsökning är enligl
min mening så pass slor att jag anser mig böra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidhålla
ståndpunkten att brottsskadeersättning inte bör kunna utgå i form av livränta i
annat fall än då det framstår som särskilt angeläget att gotlgörelsen till den
skadelidande utges i denna form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket i 5 § bör alltså behållas. Paragrafen bör, frånsett mindre redaktionella
jämkningar, få samma utformning som i det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
anser att bestämmelsen i denna paragraf om avräkning av skadestånd som har
betalats eller kan beräknas bli betalt till den skadelidande bör slås samman
med bestämmelserna i 7 § om avräkning av försäkringsför­måner och annan
ersättning som den skadelidande har rätt till på grund av skadan. Enligl min
mening är detta emellertid mindre lämpligt, Förutsätl­ningarna för avräkning är
nämligen inte helt desamma i de båda fallen. Från pedagogisk synpunkt synes det
vidare vara av värde att genom en särskild bestämmelse ge uttryck åt principen
att staten ersätter endast brottsskador som den skadelidande inte kan få
kompensation för i form av skadestånd från den brottslige skadevållaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser alltså att 6 § bör ha det innehåll som har föreslagits i remissprotokollet.
Paragrafen bör dock förtydligas något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
lagrådet har framhållit skall brottsskadeersättning fastställas särskilt för
varje skadeföljd. Detla följer av hänvisningen i 5 S till 5 kap. 1 och 2 §§ skadeståndslagen
i fråga om personskada och 5 kap. 7 § samma lag beträffande sakskada. Men det
hindrar inte atl man, som jag har förordat i remissprotokollet, samtidigt gör
en jämförelse mellan skadans totala belopp och summan av de olika förmåner som
den skadelidande har rätt till på grund av skadan och låter brottsskadeersältningen,
tagen som helhet, bli beroende av hur den jämförelsen utfaller. Innebörden av
detta är atl ett belopp som inte går atl avräkna på den skadeföljd till vilken
det hänför sig får avräknas vid bestämmande av ersättningen för annan skadeföljd.
För att det skall tydligt framgå att en sådan avräkning är möjlig bör
paragrafen omformuleras något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
hur avräkningen närmare skall ulföras i dessa fall kan enligl min mening
överlämnas lill brotlsskadenämnden. Samma problem kan f ö. uppkomma när
avräkning skall göras för skadestånd som skadevållaren har betalat eller kan
antas ha förmåga att betala. Frågan torde huvudsakligen il betydelse från
skattesynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig till vad lagrådet har anfört om atl ersättning som motsvarar ett
sparande från den skadelidandes sida bör helt hållas utanför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avräkningen.
Undantaget för sådan ersättning bör alltså formuleras på ett något annat sätt
än i det remitterade förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
redaktionellt avseende har lagrådet förordat att reglerna om avräkning av
försäkringsförmåner vid såväl personskada som sakskada och ren förmögen­hetsskada
förs samman till ett enda stycke och att undantaget för ersättning som kan
anses motsvara ett sparande därefter tas upp i ett andra stycke. Enligt min
mening är det emellertid från systematisk synpunkt lämpligare att avräkningsreglerna
för personskada resp. för sakskada och ren förmögenhets­skada las upp var för
sig i skilda stycken. Vidare bör undantaget i fråga om ersättning som motsvarar
sparande, liksom hänvisningen till 5 kap. 3 § skadeståndslagen, hänföras endast
till den skadeföljd som kan bli aktuell, dvs. personskada. Jag finner alltså
inte skäl att göra en sådan omdisposition av paragrafen som lagrådet har
förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan däremot tillstyrka lagrådets förslag att bestämmelserna i andra stycket om s.
k. självförsäkring och försummelse att hålla vedertagen försäkring skall brytas
ut ur paragrafen och bilda en egen paragraf, 8 §. Detta föranleder att 8-16 §§
i det remitterade förslaget förskjuts ett steg och alltså i stället betecknas 9-17
§§. Jag biträder också i huvudsak lagrådels förslag till formulering av den nya
8 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
förslag till en annan systematisk uppbyggnad av paragrafen kan jag i huvudsak
godta. Som jag har sagt i remissprotokollet bör emellertid jämkning på grund av
den skadelidandes underlåtenhet att vidta sedvanliga försiktighetsåtgärder
kunna ske endast vid sakskada eller ren förmögenhets­skada. Detta bör enligt
min mening komma till klart uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 §2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
lagrådet har anfört i fråga om undantaget i andra stycket från bestämmelsen om
avdrag för självrisk föranleder mig inte att frångå den ståndpunkt som jag har
intagit i remissprotokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
lagrådet har anfört bör självriskavdragets storiek bestämmas med ledning av de
självriskbelopp som tillämpas vid konsumenlförsäkring. Begreppet
konsumentförsäkring torde emellertid inte ensamt ge tillräcklig anvisning om
vilka försäkringar som skall beaktas. Jag förordar därför att hänvisningen i
första stycket får avse &amp;quot;konsumentförsäkring som innefattar skydd mot
skada till följd av brott&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligl
lagrådet bör självrisken räknas av först sedan den slutliga brotts­skadeersättningens
storiek harblivit bestämd. Lagrådet förordar i delta syfte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        8
!; i det remitterade förslaget svarar mot 9 § i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        9
i; i det remitterade förslaget svarar mot 10 tj i propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
paragrafen byter plats med 10 §, Enligt min mening ter det sig emellertid främmande
atl dra av ett självriskbelopp i fall då ersättningen redan har begränsats med
stöd av 10 §, Jag finner därför inte skäl att placera om de båda paragraferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
vad jag har sagt i del föregående bör en mindre jämkning göras i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
lagrådet har föreslagit i fråga om denna paragraf bör i huvudsak godtas. Jag
anser det dock obehövligt att i lagtexten framhäva att begränsningen av det åriiga
livräntebeloppet gäller vare sig fråga är om en eller flera livräntor till
samma person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12 §2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av vad lagrådet har yttrat angående möjligheten att delegera
beslutanderätt lill brottsskadenämndens ordförande eller vice ordförande eller
till tjänsteman vid nämnden föreslår jag att delegaiionsbe-fogenheten
uttryckligen begränsas till att avse ärende som inle är av principiell
betydelse eller annars av större vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordalydelsen
i paragrafen bör vidare jämkas något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
§3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
lagrådet har anfört i anslutning lill denna paragraf föranleder mig inte att
ändra den ståndpunkt som jag har intagit i remissprotokollet. Paragrafen bör
alltså behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
paragrafer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
vad jag har föreslagit i det föregående bör några redaktionella jämkningar
göras i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets mening är det lämpligt att övergångsbestämmelserna las upp i särskild
förordning. Jag kan ansluta mig till detla. Övergångsbestäm­melserna bör därför
ulgå ur lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl antaga det av lagrådet granskade
förslaget med vidtagna ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' 10 § i det remitterade förslaget svarar mot 11 § i
propositionsförslaget, 212 § i det remitterade förslaget svarar mot 13 § i
propositionsförslaget. 314 § i del remitterade förslaget svarar mot 15 § i
propositionsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Anslagsfrågor för budgetåret 1978/79&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Driftbudgeten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
huvudtiteln&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;G
7 Brotlsskadenämnden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nytt
anslag (förslag) 780 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
beredning av ärenden om ersättning för broltsskador åtgår f. n. i jusiitiedepartementet
och socialstyrelsen sammanlagt ca fem tjänster som handläggare och tre tjänster
som biträde, varav en halvtidstjänst. Kostna­derna för handläggning av dessa
ärenden täcks av medel som anvisas under andra huvudtiteln A 2,
Justitiedepartementet, och femte huvudtiteln E 1, Socialstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av vad jag har yttrat i avsnitt 2.12 i den allmänna motiveringen i
remissprotokollet bör broltsskadenämnden biträdas av ett kansli. Jag räknar
tills vidare med att samma antal tjänster som i dag disponeras för beredning av
brottsskadeärenden behövs på det nya kansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
beräknar medelsbehovel för budgetåret 1978/79 lill 780 000 kr. Beloppet är
avsett att täcka, förutom lönekostnader, utgifter för lokalkostna­der,
reseersättningar, arvoden till brotlsskadenämndens ledamöter, expen­ser, däri
inräknat medel för information, samt vissa andra omkostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen ati&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;godkänna alt en brottsskadenämnd med de uppgifter
jag angett inrältas den 1 oktober 1978,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;till  Broltsskadenämnden  för budgetåret   1978/79
anvisa ett förslagsanslag av 780 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;G
8 Ersättning för skador på grund av brott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nytt
anslag (förslag) 2 000 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1978 års budgetproposition har för budgetåret 1978/79 dels under anslaget G 1. Ersätlningförpersonskador
pågrand av brott (prop. 1977/78:100 bil. 5,s. 121) beräknats ett förslagsanslag
av 1 milj. kr., dels under anslaget 14. Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. på socialdeparte­mentets huvudtitel (prop, 1977/78:100
bil. 8, s. 187) beräknats ett förslags­anslag av 1,2 milj. kr. Riksdagen har
beslutat anvisa de medel som har begärts under anslaget G 1 på justitiedeparlementets
huvudtitel (JuU 1977/78:19, rskr 124), medan beslut i fråga om anslaget 14 på
socialdepartementets huvudtitel ännu inte föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
likhet med brottsskadeutredningen beräknar jag atl medelsbehovel för brotlsskadeersättningar
lill följd av föreliggande förslag ökar med ca 800 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kr.
underdel första året som reformen är i kraft. Fr. o. m. ikraftträdandet den 1
oktober 1978 bör alla ersättningar anvisas under ett nytt anslag under
justitiedepartementets huvudtitel benämnt Ersättning för skador på grund av brott.
Jag beräknar att medelsbehovet från den I oktober 1978 och budgetåret ut blir
ca 2 milj. kr. Medel som har begärts på nu gällande anslag för ersätt ning vid
brottsskador men som ej har utnyttjats den 1 oktober 1978 bör tillföras budgetutjämningsfonden.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;t\\Ersäitningför skador på grund av brott anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000
kr. för budgetåret 1978/79 att disponeras från och med den 1 oktober 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutaratt genom proposition
föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:126&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inneh&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
förslag till brottsskadelag................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 9 februari 1978.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmän motivering.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna utgångspunkter......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det geografiska tillämpningsområdet.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersättning för personskada....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersättning för sakskada och
ren förmögenhets­skada i allmänhet      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsskadeersättning för sakskada och
ren förmögenhets­skada i samband med rymning        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avräkning av skadestånd och andra
förmåner        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämkning på grand av den skadelidandes
beteende ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självrisk............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättningsform..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ersättningsnivån.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Återkrav av brottsskadeersättning............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Administrationen av del nya ersättningssystemet   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.12.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslutande organ.......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.12.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegation av beslutanderätten....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.12.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnadsersättning ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.13 Ikraftträdande
m. m............................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upprättat lagförslag...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslul......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagor............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av utredningens
överväganden.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens lagförslag.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det remitterade lagförslaget............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av lagrådets protokoll den 28 februari 1978... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 2 mars 1978 ...&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G103126</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197778__126.pdf</filnamn>
<filstorlek>5102866</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ersättning för brottsskador</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/29F83AAA-E02B-4FD1-88E8-DAE93D2177C3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>