3068070 G1021948 1977/78 1948 mot mot Motion 1977/78:1948 av Inger Lindquist Motion Motion 1948 0 1978-04-27 00:00:00 2014-10-11 18:33:17 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:155 om exportkreditfinansiering, m. m. av Inger Lindquist html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021948/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021948 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021948 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Mot. 1977/78</p> <p style="text-align:right;">1948-1949</p> <p>Motion<br /> 1977/78:1948<br /> av Inger Lindquist</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:155 om exportkreditfinansiering,<br /> m. m.</p> <p>I det av Exportkreditutredningen framlagda betänkandet (Ds H 1978:1)<br /> Exportkreditfinansiering framgår klart den viktiga roll kreditvillkoren spelar i<br /> konkurrensen vid export av kapitalvaror. Med den betydelse denna export<br /> har för både handelsbalansen och sysselsättningen i landet måste det vara en<br /> väsentlig uppgift för staten att tillse att svenska exportörer kan konkurrera på<br /> lika villkor med de utländska konkurrenterna när det gäller exportkreditgivning.<br /> De utländska konkurrenterna åtnjuter ofta - som utredningen framhåller<br /> - genom olika former av statssubventionerade refmansieringssystem<br /> gynnsamma villkor, som endast sällan är sämre än de s. k. consensusvillkoren<br /> jämte de bankkostnader som är motiverade av handläggningen av<br /> krediterna.</p> <p>Syftet med den nu framlagda propositionen är att ge svensk exportindustri<br /> den generella stimulans, som ligger i att företagen kan erbjuda kreditvillkor<br /> som är likvärdiga med konkurrenternas. Härigenom har införts ett aktivt drag<br /> i den industripolitik, som hittills av bistert nödtvång kommit att i mycket<br /> bestå av selektiva stödåtgärder för sviktande branscher för att ge rådrum för<br /> nödvändiga omstruktureringar. Det är därför synnerligen positivt att de<br /> utvecklingskraftiga delarna av svenskt näringsliv nu stimuleras genom en<br /> generell åtgärd, vilket säkert kan underlätta omstruktureringsprocessen. Ett<br /> stöd av detta slag borde också kunna bredda exportaktiviteten, som i Sverige<br /> till skillnad från många andra västeuropeiska länder domineras av ett (åtal<br /> mycket stora företag. Ett enkelt och konkurrensneutralt system för export kreditfinansiering<br /> skulle förvisso öka intresset hos många små och medelstora<br /> företag att engagera sig i export, företag som tidigare avhållit sig härifrån<br /> på grund av kreditfrågornas komplicerade natur.</p> <p>Ett nytt system måste emellertid uppfylla två huvudkrav för att dessa<br /> önskade effekter skall kunna uppnås: för det första måste systemet vara<br /> enkelt och lättfattligt, för det andra måste de kreditvillkor systemet erbjuder<br /> vara likvärdiga och inte bara nästan likvärdiga med konkurrenternas.</p> <p>I propositionen föreslås nu införandet av två parallella system: dels det s. k.<br /> räntestödet, dels det s. k. SEK-systemet. Inte något av dessa system uppfyller<br /> emellertid båda huvudkraven. Räntestödet åstadkommer visserligen<br /> konkurrensneutralitet, så länge refinansieringsräntan inte med 4 % överstiger<br /> consensus-räntan, vilket innebär att refinansieringsräntan kan uppgå<br /> till 11 1/4 % utan att de svenska företagens konkurrensförmåga försämras på<br /> detta område. Systemet är emellertid inte lättfattligt, och det kommer därför</p> <p>1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1948-1949</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1948</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>att medföra att små och medelstora företag missgynnas. Vidare förefaller det<br /> tveksamt om detta system verkligen kan ge den behövliga stimulansen ens<br /> för stora börsnoterade företag. Dessa har visserligen genom införandet av ett<br /> bidragsalternativ befriats' från det formella vinstberoendet för att kunna<br /> utnyttja stödet. I realiteten är emellertid dessa företag på sikt tvungna att<br /> redovisa vinster för att i fortsättningen kunna skaffa nytt riskvilligt kapital.<br /> Därmed kommer detta system att de facto hos dessa företag lägga ett internt<br /> tak för det antal exportkreditavtal de kan ingå med hjälp av stödet. Blotta<br /> existensen av ett sådant tak måste verka hämmande också på dessa företags<br /> intresse av att lämna exportofferter förenade med kredit.</p> <p>Detta hade inte varit allvarligt, om det alternativa systemet - SEKsystemet<br /> - utformats i enlighet med utredningens förslag. SEK-systemet är<br /> utan tvekan lättfattligt och därför enkelt tillgängligt också för små och<br /> medelstora företag, som ej besitter egen kvalificerad skatte- och finansieringsexpertis.<br /> Genom propositionens förslag om införandet av extra kostnader<br /> utöver consensus-räntan och sedvanliga hanteringskostnader hos<br /> bankerna har emellertid den genom systemet skapade konkurrenskraften i<br /> motsvarande mån försämrats. Svenska exportörer arbetar med få undantag<br /> på en köparens marknad. Det är inte exportören som bestämmer kreditvillkoren<br /> utan den utländske köparen. Denne erhåller från de flesta konkurrentländerna<br /> villkor lika med consensus-ränta jämte bankkostnader. Från en<br /> svensk exportör kan han enligt propositionen under räntestödssystemet<br /> erhålla samma villkor, men under SEK-systemet fördyras krediterna med<br /> 1/4 % för valutakrediter resp. 3/4 % för krediter i svenska kronor. Han har<br /> sålunda allt skäl att tvinga exportören att utnyttja räntestödet i stället för<br /> SEK-systemet. Härigenom förhindras den med reformen önskade stimulansen<br /> av exporten.</p> <p>Vidare medför det förhållandet, att två skilda räntenivåer föreslås för de två<br /> systemen, att det torde bli omöjligt för de svenska affärsbankerna att med<br /> utländska köpare och banker sluta s. k. ramkreditavtal. En rad konkurrentländer<br /> har funnit att sådant avtal har en avsevärd exportfrämjande effekt.<br /> Värdet av dessa avtal ligger främst däri, att de utländska köparna i förväg är<br /> informerade om den totala kreditkostnaden samt att de därigenom kan vara<br /> övertygade om att inga finansiella kostnader belastar priset. Vidare torde<br /> sådana åtgärder ha ett väsentligt värde för små och medelstora företag, som på<br /> detta sätt befrias från varje form av kreditförhandling, vilket utan tvekan<br /> måste underlätta dessa företags exportansträngningar. De föreslagna extrakostnaderna<br /> i SEK-systemet minskar sålunda också på detta sätt önskade<br /> stimulanseffekter, genom att de minskar likvärdigheten mellan de två<br /> systemen.</p> <p>Det måste förebringas tungt vägande skäl för att man skall kunna godtaga<br /> att de nya exportkreditfinansieringsmöjligheterna begränsar den stimulerande<br /> effekten för exportindustrin. Som skäl för att inte låta subventioneringen<br /> inom SEK-systemet omfatta också SEK:s marginal, vilken i dag är</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1948</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1/4 96 men som tidigare varit högre och som återigen kan bli högre, har<br /> anförts dels att man genom att göra SEK-systemet mindre konkurrenskraftigt<br /> kan undvika köbildning inom den föreslagna ramen på 10 miljarder kronor,<br /> dels att denna marginal i huvudsak skall tjäna syftet att göra det möjligt för<br /> SEK att lämna utdelning till sina aktieägare, hos staten och affärsbankerna<br /> och att det därför skulle vara stötande att subventionera denna. Det först<br /> åberopade skälet är svårt att ansluta sig till. Man syftar med reformen till att<br /> stimulera exporten men tror samtidigt att stimulansen skall bli så effektiv att<br /> man måste förhindra den. Ett generellt stimulerande system befrämjas<br /> givetvis inte av köbildning, men det finns andra sätt att slippa köer än att ta<br /> bort själva stimulansen. Det rimliga borde vara att så länge man önskar<br /> stimulera exporten i stället successivt höja ramen om köbildningstendenser<br /> skulle uppstå-vi harju inte sett dem ännu, och utredningen har påpekat att<br /> den av utredningen föreslagna ramen vilar på ytterst osäkra beräkningar.<br /> Skulle det å andra sidan i ett senare stadium stå klart att exporten inte behöver<br /> stimuleras, går det självfallet att då införa den föreslagna meravgiften (men i<br /> så fall i bada systemen). Ingen vill dock hävda att svensk exportindustri inte i<br /> dag behöver all stimulans den kan få. Värdet av det andra argumentet kan<br /> inte vara särdeles stort, eftersom företag som utnyttjar räntestödssystemet<br /> kan låna kronor till marknadsränta hos SEK, varvid de får betala SEK:s<br /> upplåningskostnad jämte marginal. I det fallet utgör det uppenbarligen inte<br /> något hinder att marginalen omfattas av den subventionering det extra<br /> ränteavdraget (resp. räntebidraget) innebär.</p> <p>I propositionen föreslås vidare en extra premie vid utlåning i svenska<br /> kronor inom SEK-systemet. Eftersom större delen av den här aktuella<br /> exporten sker i kronor, skulle det från konkurrenssynpunkt vara allvarligt om<br /> SEK för krediter i kronor måste ta ut ett extra påslagomt. ex. 0,5 96. Effekten<br /> skulle bli att kronkrediter endast kan refinansieras till satser som alltid ligger<br /> 0,75 96 över consensus.</p> <p>På åtskilliga utländska marknader, bl. a. i vissa statshandels- och u-länder,<br /> vägrar köparna bestämt att betala en högre ränta än consensus-satserna, och<br /> de behöver inte heller göra detta eftersom många leverantörländer tillmötesgår<br /> detta krav och i viss utsträckning t. o. m. erbjuder räntor under<br /> consensus. För att ha någon möjlighet att konkurrera skulle de svenska<br /> företagen då tvingas att inkludera räntedifferensen om 0,75 96 i varans pris.<br /> Vid en affär med sju års kredittid motsvarar detta 2 96 på kontantpriset. Få<br /> företag arbetar i dag med sådana marginaler att de kan innesluta sådana påslag<br /> i sina priser.</p> <p>Problemet förvärras av att vissa köparländer insisterar på att affärer med<br /> Sverige skall ske i kronor. Eftersom svenska exportörer i dag i normalfallet<br /> arbetar på en köparens marknad, har företagen ingen möjlighet att erbjuda<br /> lägre ränta genom att ordna en kredit i utländsk valuta. Värdet av fördyringen<br /> av kronkrediter som ett skäl för fakturering i annan valuta måste vara mycket<br /> ringa, om man betänker hur konkurrenssituationen ser ut för svenska</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1948</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>exportörer. I och för sig föreligger vissa likheter mellan propositionens förslag<br /> om högre ränta för kronkrediter än valutakrediter och det engelska exportkreditsystemet.<br /> I detta land uttasen högre ränta vid utlåning i inhemsk valuta<br /> jämfört med utländsk sådan. Systemet skiljer sig emellertid på en avgörande<br /> punkt från det i propositionen föreslagna SEK-systemet, så till vida som<br /> finansieringsmedlen för utlåning i inhemsk valuta hämtas från den inhemska<br /> marknaden, som ingalunda är av obegränsad storlek. I SEK-systemet avses<br /> till skillnad häremot huvuddelen av refinansieringen ske på utländska<br /> marknader, och det enda tänkbara skälet att söka försvåra fakturering i<br /> svenska kronor genom ett högre pris på krediter i denna valuta måste därför<br /> vara en strävan att minska de kursrisker staten kan löpa genom den<br /> föreslagna kursgarantin till förmån för SEK. En sådan anordning behövs<br /> emellertid inte så länge staten bevarar kronans värde i förhållande till<br /> utländska valutor.</p> <p>Propositionen avviker slutligen på ytterligare en punkt från utredningens<br /> förslag - en avvikelse som allvarligt kan hindra den avsedda exportstimulerande<br /> effekten av reformen - nämligen så till vida som varken räntestödssystemet<br /> eller SEK-systemet skall kunna utnyttjas vid export till i-länder,<br /> annat än i fall då förekomsten av utländsk statssubventionerad konkurrens<br /> kan göras sannolik. Som skäl för denna begränsning, vilken såvitt avser<br /> räntestödet är en. försämring jämfört med de villkor som hittills i praktiken har<br /> tillämpats, har anförts strävanden inom EG att mellan EG-länderna inbördes<br /> begränsa kreditkonkurrensen. Ännu har emellertid dessa strävanden uppenbarligen<br /> ej omsatts i praktiska resultat. Möjligheterna för ett företag att bevisa<br /> förekomsten av utländsk statssubventionerad kreditkonkurrens torde vidare<br /> vara begränsade till ett fåtal fall och då närmast förutsätta extraordinära<br /> åtgärder från det svenska företagets sida. Ett omfattande prövningsförfarande<br /> beträffande nödvändigheten av att erbjuda subventionerade krediter vid<br /> export till i-länder skulle också medföra en byråkratisk ordning, som strider<br /> mot huvudkravet på enkelhet och lättfattlighet. Detta framstår som än<br /> mindre nödvändigt mot bakgrund av Exportkreditutredningens framställning<br /> av den omfattande kreditkonkurrensen också på i-landsmarknader.</p> <p>Åberopande det anförda hemställes</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen uttalar att de två alternativa systemen görs<br /> likvärdiga genom borttagande av de föreslagna straffavgifterna i<br /> SEK-systemet, men med bevarad möjlighet för regeringen att i<br /> ett ändrat marknadsläge minska subventionsgraden, varvid<br /> dock likvärdiga förändringar måste göras i båda systemen, så att<br /> full parallellitet bevaras,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen uttalar att båda systemen - utan krav på bevisning<br /> om utländsk statssubventionerad kreditkonkurrens - skall<br /> kunna utnyttjas också vid export till i-landsmarknader.</p> <p>Stockholm den 27 april 1978</p> </div> <div class="block ml_4"><p>INGER LINDQUIST (m)</p> </div> </div> </div> 0 INGER LINDQUIST m 1 undertecknare G1021948 av Inger Lindquist mot_197778__1948.pdf 153008 pdf med anledning av propositionen 1977/78:155 om exportkreditfinansiering, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/B912C4AA-64E3-4F7F-B987-A6AFEEBB20A9