3068065 G1021943 1977/78 1943 mot mot Motion 1977/78:1943 av Per Bergman m. fl. Motion Motion 1943 0 1977-01-01 00:00:00 2014-10-11 18:33:14 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:175 med förslag till hyresförhandlingslag m. m. av Per Bergman m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021943/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021943 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021943 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Mot. 1977/78</p> <p style="text-align:right;">1943-1944</p> <p>Motion<br /> 1977/78:1943</p> <p>av Per Bergman m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:175 med förslag till hyresförhandlingslag<br /> m. m.</p> <p>Vid sidan av hyreslagens system har på bostadssektorn utbildats ett<br /> kollektivavtalsliknande system. Detta system tillämpas så gott som undantagslöst<br /> på det allmännyttiga området. Systemet bygger på en överenskommelse<br /> mellan Hyresgästernas riksförbund och Sveriges allmännyttiga<br /> bostadsföretag, SABO, som bl. a. innehåller en rekommendation till de lokala<br /> hyresgästföreningarna och bostadsföretagen att teckna lokala förhandlingsöverenskommelser.<br /> Det finns över 400 lokala förhandlingsordningar i hela<br /> landet på den allmännyttiga sektorn, och ett mycket stort antal bostadslägenheter<br /> berörs sålunda av systemet.</p> <p>Överenskommelser mellan bostadsföretag och hyresgästförening blir<br /> bindande för de enskilda hyresgästerna genom att i hyresavtalen tas in s. k.<br /> förhandlingsklausuler. Sådana klausuler innebär att hyresgästen förbinder sig<br /> att följa bostadsföretagets och hyresgästföreningens överenskommelser<br /> beträffande hyra m. m.</p> <p>Även inom den privata bostadssektorn förekommer liknande förhandlingsordningar.<br /> De förhandlingsordningar som var knutna till fastställelse av<br /> bashyra och till den s. k. avvecklingslagen tillkom för att få en smidig<br /> övergång från hyresregleringen till en friare hyresmarknad. Denna ordning<br /> tillkom inte som en följd av krav från hyresgäströrelsen.</p> <p>Samtliga förhandlingsordningar i den mening som den nu föreliggande<br /> propositionen talar om, såväl på den allmännyttiga som på den privata<br /> bostadssektorn, bygger på frivilliga överenskommelser. Hyresgästernas<br /> riksförbund har alltså inte, som det ibland felaktigt har hävdats i den<br /> allmänna debatten, något förhandlingsmonopol. Hyresgäströrelsen har heller<br /> inte eftersträvat något sådant. Däremot har hyresgäströrelsen begärt att alla<br /> hyresgäster skulle tillförsäkras laglig rätt till förhandlingsordning.</p> <p>Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte också en särskild<br /> utredning i detta syfte, hyresrättsutredningen. Erfarenheterna av de kollektiva<br /> förhandlingssystemen visar att de utan tvekan fyller ett praktiskt behov.</p> <p>Ett belägg för detta är att lokala förhandlingsordningar har etablerats i ökande<br /> utsträckning och att man i endast ett förhållandevis litet antal fall har<br /> underställt en träffad förhandlingsöverenskommelse hyresnämnds prövning.</p> <p>Hyresrättsutredningen, i vilken deltagit företrädare för såväl Hyresgästernas<br /> riksförund som fastighetsägarnas organisationer, har i sitt enhälliga<br /> betänkande föreslagit att förhandlingsrätten skall utformas som en rätt till</p> <p>1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1943-1944</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1943</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>förhandlingsordning. Förhandlingsordning bör enligt förslaget i princip<br /> omfatta samtliga lägenheter i en eller flera fastigheter. Den organisation som<br /> får förhandlingsrätt skall alltså ta till vara samtliga hyresgästers intresse. Den<br /> rådande ordningen med förhandlingsklausuler i de enskilda hyresavtalen bör<br /> enligt utredningen bibehållas. För att en förhandlingsöverenskommelse om<br /> hyra eller annat hyresvillkor skall gälla det enskilda hyresförhållandet bör<br /> alltså krävas att hyresgästen undertecknat en sådan klausul.</p> <p>Hyresgäströrelsen och de oorganiserade hyresgästerna</p> <p>Organisationslivet är väl utvecklat i vårt land. Genom folkrörelserna<br /> kommer olika medborgarintressen till uttryck. Folkrörelserna är på en och<br /> samma gång viktiga delar i den demokratiska opinionsbildningen och i det<br /> praktiska reformarbetet. Socialdemokratin ser i folkrörelserna ett medel för<br /> vidgad demokrati och fortsatt framstegspolitik.</p> <p>Det är den breda uppslutningen och det aktiva engagemanget hos de<br /> många människorna som ger folkrörelserna styrka och slagkraft. Endast<br /> genom organisationer där man solidariskt verkar tillsammans kan man uppnå<br /> den styrka som krävs för att hävda gemensamma intressen. På bostadsförsörjningens<br /> område har såväl samhället som bostadskonsumenterna ett<br /> gemensamt intresse av att verka för en solidarisk bostadspolitik.</p> <p>Som framhållits har det system som nu föreslås bli lagfäst sedan lång tid<br /> tillämpats för en mycket stor del av hyreslägenheterna i landet, nämligen<br /> lägenheterna i det allmännyttiga bostadsbeståndet. En viktig förutsättning<br /> för att systemet har fungerat så väl är att hyresgästerna kunnat företrädas av<br /> en väl etablerad organisation, som har goda möjligheter att ta till vara<br /> medlemmarnas intressen.</p> <p>Hyresgäströrelsen växte fram ur den bostadskris som rådde under första<br /> världskriget. Hyresgästernas riksförbund består i dag av 21 regionalt<br /> verksamma föreningar med tillsammans omkring 650 000 medlemmar.</p> <p>Genom lagstiftningen har hyresgästernas rättsliga ställning stärkts väsentligt.<br /> Men det betyder inte att den enskilde hyresgästen ensam i allmänhet har<br /> en stark position gentemot hyresvärden. Många hyresgäster har inte någon<br /> närmare insikt om de komplicerade villkor som reglerar förhållandena på<br /> hyresmarknaden, och de kan därför ha svårt att ta ställning till skäligheten i<br /> de krav som hyresvärden framställer.</p> <p>Detta faktiska underläge gentemot hyresvärden, som hyresgästerna i<br /> allmänhet som enskilda individer befinner sig i, har många hyresgäster sökt<br /> motverka genom att ansluta sig till den organiserade hyresgäströrelsen.<br /> Genom att kanalisera sina krav och synpunkter till en organisation vinner<br /> hyresgästerna en betydande styrka. En väl uppbyggd organisation kan genom<br /> att ta till vara hyresgästernas gemensamma resurser samla sådana kunskaper<br /> och erfarenheter att den kan möta hyresvärden på jämställd fot. En<br /> organisation kan också anlita specialister och andra, som kan hävda</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1943</p> </div> <div class="block ml_42"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>hyresgästernas ståndpunkter i förhandling.</p> <p>Dessa synpunkter på värdet av att hyresgästerna organiserar sig för att ta till<br /> vara sina intressen har också understrukits av hyresrättsutredningen.<br /> Utredningen framhåller att hyresgästerna genom ett kollektivt handlande i<br /> fria förhandlingar bäst kan hävda och dra nytta av den ställning de erhållit<br /> genom lagstiftningen. Den uppställda förutsättningen att fria förhandlingar<br /> kräver jämställda parter uppfylls enligt utredningen bäst om hyresgästerna<br /> uppträder gemensamt i en organisation av viss stadga.</p> <p>Erfarenheterna från det hittills tillämpade frivilliga förhandlingssystemet<br /> visar att den fortlöpande demokratiseringen av boendet i hög grad har<br /> främjats genom den förhandlingsform som parterna på bostadsmarknaden<br /> har funnit.</p> <p>Mot bakgrund av de här anförda synpunkterna finner vi det anmärkningsvärt<br /> att föredragande statsrådet i regeringens proposition 1977/78:175 ägnar<br /> ett så oproportionerligt stort intresse åt möjligheterna för en enskild eller<br /> mindre grupp av enskilda hyresgäster att ”mäla” sig ur kollektivet i samband<br /> med förhandlingsöverenskommelser. Vi har alltid haft och kommer också i<br /> framtiden att ha en fri organisationsbildning i vårt land. Ingenting hindrar<br /> därför enskilda hyresgäster att vara oorganiserade. Nu görs emellertid frågan<br /> om de oorganiserade hyresgästernas ställning till en huvudfråga i propositionen,<br /> och man får närmast intrycket att regeringen anser att den föreslagna<br /> lagstiftningen i första hand skall tjäna som ett värn för den oorganiserade<br /> hyresgästen mot den organiserade hyresgäströrelsen.</p> <p>Enligt vår mening finns det tvärtom starka skäl att ytterligare stärka<br /> hyresgästkollektivets ställning på bostadsmarknaden. Ett grundläggande<br /> socialt mål är att alla människor skall ha råd att efterfråga en bostad som<br /> svarar mot deras behov. Till målsättningen för bostadspolitiken hör bl. a. att<br /> lägenheter av olika åldrar bör betinga priser som i huvudsak motsvarar<br /> skillnaden i bruksvärde. En utjämning av bostadskostnaderna mellan skilda<br /> årgångar har därför eftersträvats. En sådan utjämning har samhällets stöd<br /> genom såväl lagstiftning som ekonomiska insatser. Sålunda ställer staten<br /> årligen genom lånesystemet mycket stora belopp till bostadsmarknadens<br /> förfogande, bl. a. i syfte att verka för målsättningen lika kostnad för likvärdig<br /> bostad.</p> <p>En uppsplittring av organisationerna på bostadsmarknaden skulle riskera<br /> att motverka denna målsättning. Den samlade bedömning av hyressättningsfrågorna<br /> som kan ske inom en väl etablerad organisation bör däremot<br /> verksamt kunna hindra en inte önskvärd hyressplittring.</p> <p>Slutligen vill vi i detta sammanhang framhålla att systemet med kollektiva<br /> överenskommelser på bostadsmarknaden har gjort det möjligt att i stor<br /> utsträckning undvika en detaljreglering av hur hyresvillkor skall utformas.<br /> Detta har inneburit att hyressättningsfrågorna har kunnat avbyråkratiseras.<br /> Det nu presenterade lagförslaget riskerar emellertid, genom försök att reglera<br /> organisationsförhållandena för hyresgästerna och genom inte helt klara</p> <p>1* Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1943-1944</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1943</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>motivuttalanden, att bli svåröverskådligt och svårbegripligt för den enskilde<br /> hyresgästers</p> <p>Mot bakgrund av vad vi anfört bör enligt vår mening regeringen noga följa<br /> tillämpningen av den nya lagen och vidta de åtgärder som kan bli erforderliga<br /> för att förhindra att de målsättningar för bostadspolitiken som vi nämnt i det<br /> föregående motverkas. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna.</p> <p style="text-align:right;">Förhandlingsavgift</p> <p>I lagförslagets 20 § behandlas frågan om ersättning till hyresgästorganisationen<br /> för dess förhandlingsarbete. Enligt förslaget skall av förhandlingsöverenskommelsen<br /> framgå hur stor del av hyran som utgör ersättning av detta<br /> slag. Vidare sägs att beloppet inte får överstiga vad som är skäligt, och<br /> skäligheten skall kunna prövas av hyresnämnden.</p> <p>Lagförslaget inger betänkligheter från flera synpunkter. Dels ingriper lagen<br /> här i en fråga som på alla andra områden överlämnas till parternas fria<br /> prövning och överenskommelser, dels är förslaget direkt förödmjukande för<br /> hyresgästernas organisationer, då det enbart är kostnader som dessa har som<br /> skall kunna granskas och fastställas av hyresnämnd. Överenskommelser om<br /> ersättning för hyresgästorganisationernas förhandlingsarbete innebär att<br /> dessa kostnader ingår i den kalkyl som ligger till grund för överenskommelsen<br /> om hyra. Men på samma sätt ingår naturligtvis hyresvärdarnas<br /> avgifter till intresseorganisationer liksom andra förhandlingskostnader i de<br /> överenskomna hyrorna. Regeringens förslag innebär att fastighetsägarnas<br /> organisationskostnader, som också kommer att belasta hyran, inte ifrågasätts,<br /> medan motsvarande kostnader för hyresgästorganisationen skall<br /> underkastas särskild prövning. En på detta sätt olika behandling av likvärdiga<br /> kostnader för parterna på hyresmarknaden kan inte accepteras.</p> <p>Förslaget inger också betänkligheter med hänsyn till strävan att i<br /> hyreslagstiftningen komma ifrån den tidigare hyresregleringens detaljerade<br /> granskning och fastställelse av vilka kostnader som skulle få utgöra underlag<br /> för hyran. Den av regeringen föreslagna ordningen skulle bli ett helt<br /> främmande inslag i hyreslagstiftningen.</p> <p>Med hänsyn till det anförda bör den i lagförslaget föreslagna 20 § utgå.</p> <p style="text-align:right;">Partsställningen i ärende om förhandlingsordnings bestånd</p> <p>Enligt 4 § andra stycket i lagförslaget skall hyresnämnden i tvist mellan<br /> hyresvärden och ett antal hyresgäster om införande eller bibehållande av<br /> förhandlingsklausul i hyreskontrakten kunna förordna att den förhandlingsordning<br /> till vilken de omtvistade klausulerna hänvisar inte vidare skall gälla<br /> för det eller de hus som är i fråga.</p> <p style="text-align:right;">Enligt vår mening har det processuella förfarandet i ärenden av detta slag<br /> fått en otillfredsställande utformning i regeringens förslag. Enligt 30 § tredje</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1943</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>stycket i lagförslaget skall den hyresgästorganisation som har slutit avtalet<br /> om förhandlingsordning inte kunna föra talan som part inför hyresnämnden.<br /> Organisationen skall endast beredas tillfälle att yttra sig i frågan. Om<br /> hyresnämnden beslutar att upphäva förhandlingsordningen, har organisationen<br /> dock tillerkänts besvärsrätt rörande beslutet.</p> <p>Den föreslagna ordningen utgör ett undantag från allmänna förvaltningsrättsliga<br /> principer. Som lagrådet har påpekat skulle nämligen hyresgästorganisationen<br /> enligt förvaltningslagen anses vara part och också ha besvärsrätt<br /> i ärendet. Detta gäller även fastighetsägarorganisation som är avtalspart på<br /> hyresvärdens sida.</p> <p>Vi finner det anmärkningsvärt att de organisationer som har slutit avtalet<br /> om förhandlingsordning inte ges rätt att föra talan som parter inför<br /> hyresnämnden när nämnden har att pröva fråga om förhandlingsordningens<br /> bestånd. Ett beslut om upphävande av förhandlingsordningen påverkar i hög<br /> grad organisationernas rättsliga ställning. Självfallet bör de då ha rätt att som<br /> likaberättigade parter föra sin talan i ärendet. Vi kan alltså inte godta en<br /> ordning som innebär att ett civilrättsligt giltigt avtal skulle kunna upphävas<br /> av myndighet på talan av tredje man utan att de avtalsslutande parterna har<br /> möjlighet att på lika villkor tillvarata sina intressen vid den rättsliga<br /> prövningen.</p> <p>Mot bakgrund av det anförda föreslår vi att 30 8 tredje stycket förslaget till<br /> hyresförhandlingslag ändras så att hyresgästorganisation och fastighetsägarorganisation<br /> ges partsställning i ärende i vilket upptas fråga om förhandlingsordnings<br /> bestånd. Detta föranleder en följdändring i 31 § i samma lagförslag.<br /> Som framgår av lagrådets yttrande torde organisationernas partsställning i<br /> ärendet följa direkt av förvaltningslagen. I tydlighetens intresse bör dock<br /> enligt vår mening en erinran härom tas in i 17 8 förslaget till lag om ändring i<br /> lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.</p> <p>Förfarandet när förhandlingar har strandats</p> <p>En fråga som propositionen lämnar olöst är hur de allmännyttiga<br /> bostadsföretagen skall kunna få tvist löst när förhandlingar har strandat.<br /> Dessa företag förhandlar med resp. hyresgästförening om behovet av ökade<br /> inkomster för att få täckning för noterade eller förväntade kostnadsökningar.<br /> Det blir då företagets totala behov som skall tillgodoses bortsett från vilket<br /> hus eller vilken lägenhet som förorsakat kostnaden. Fördelningen av<br /> inkomstökningen följer sedan principen lika hyra för lika lägenhet och<br /> fastställs också efter förhandlingar. Då det bara är hyran för enskild hyresgäst<br /> som kan behandlas av hyresnämnden, kan alltså förhandlande part inte<br /> begära hyresnämndens prövning av skäligheten av det totala höjningsbeloppet<br /> i ett läge då strandning skett och parterna sålunda har skilts utan att<br /> vinna enighet vare sig lokalt eller efter medverkan av parternas gemensamma<br /> medlingsorgan, hyresmarknadskommittén.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1943</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Därest ärendet i någon form kunde föras till hyresnämnd för prövning av<br /> skäligheten uppstår givetvis frågan hur hyresnämnden skall kunna bedöma<br /> jämförel sehyran, då denna skall sökas hos det allmännyttiga företaget. Då det<br /> i de flesta fall endast finns ett allmännyttigt bostadsföretag i varje kommun<br /> saknas alltså jämförelsematerial. Hyreslagen saknar sålunda, som föredragande<br /> statsrådet också framhållit, materiella regler för en sådan prövning.</p> <p>Såväl Svenska kommunförbundet som Sveriges allmännyttiga bostadsföretag,<br /> SABO, har emellertid uppmärksammat frågan i anslutning till<br /> remissbehandlingen av hyresrättskommitténs betänkande. Det är enligt vår<br /> mening otillfredsställande att denna fråga alltjämt lämnas olöst. Frågan bör<br /> därför bli föremål för en allsidig belysning i syfte att finna en lösning som<br /> tillgodoser de skilda intressen som kan föreligga.</p> <p>När hyreslagen reformerades i slutet av 1960-talet infördes regler om<br /> prövning av hyrans skälighet, de s. k. bruksvärdesreglerna. Lagstiftaren<br /> utgick därvid från att de allmännyttiga bostadsföretagens hyressättning<br /> skulle tillmätas en stor betydelse. Detta har preciserats i senare lagändring. De<br /> allmännyttiga bostadsföretagens hyror har kommit att bli riktgivande för<br /> hyresmarknaden i övrigt.</p> <p>Den s. k. bruksvärdesprincipen utsätts nu för en i vissa fall motstridig<br /> kritik. Å ena sidan hävdas ibland att principen driver upp hyresnivåerna i det<br /> privata bostadsbeståndet, därför att de allmännyttiga bostadsföretagens hyror<br /> baseras på andra kostnader än de privata företagens. Detta skulle hänga samman<br /> med att de allmännyttiga företagen får bära ett vidare socialt ansvar. Å<br /> andra sidan hävdas att de allmännyttiga företagen inte tar ut full täckning för<br /> sina kostnader, vilket skulle verka i motsatt riktning.</p> <p>Den hyresutjämning mellan skilda årgångar som förekommer i de<br /> allmännyttiga bostadsföretagen bildar hyresnivåer som av hyresgästernas<br /> företrädare anses för höga i det äldre beståndet och av fastighetsägarnas<br /> företrädare anses för låga i de senaste årgångarna för att utgöra underlag för<br /> bruksvärdesprövning.</p> <p>Utvecklingen på hyresmarknaden har förändrat innebörden av bruksvärdesprincipen.<br /> Enligt vår mening bör det därför nu vara lämpligt att utvärdera<br /> erfarenheterna av systemet. Detta bör lämpligen kunna ske i samband med<br /> en prövning av förfarandet vid strandning, som vi förordat i det föregående.</p> <p>Hemställan</p> <p>Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs</p> <p>1. beträffande hyresförhandlingssystemet att riksdagen som sin<br /> mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:42px;text-align:right;">2. beträffande hyresgästorganisations förhandlingskostnader att<br /> riksdagen med avslag på det i propositionen 1977/78:175</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1943</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:58px;">framlagda förslaget till hyresförhandlingslag i motsvarande<br /> del</p> <p style="margin-left:58px;">a. beslutar att 20 § skall utgå ur lagförslaget,</p> <p style="margin-left:58px;">b. antar 22 § med den ändringen att paragrafen erhåller följande<br /> som motionärernas förslag betecknade lydelse:</p> <p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p> <p>22 §</p> <p style="margin-left:12px;">Har förhandlingsöverenskommelse mot honom.</p> <p>Vid prövning av hyresvillkor en- Vid prövning av hyresvillkor enligt<br /> första stycket skall 12 kap. 48 § ligt första stycket skall 12 kap. 48 §</p> <p>jordabalken tillämpas med den avvi- jordabalken tillämpas med den avvikelse<br /> som kan följa av 21 §. Skälig- kelse som kan följa av 21 §.</p> <p>heten av belopp som avses i 20$ får<br /> prövas även utan samband med prövning<br /> av hyran i övrigt.</p> <p style="margin-left:12px;">Beslut varigenom tiden därefter.</p> <p style="margin-left:12px;">Bestämmelserna i tredje stycket.</p> <p style="margin-left:58px;">c. beslutar att 21-33 §§ i förslaget till hyresförhandlingslag skall<br /> erhålla numren 20-32 §§,</p> <p style="margin-left:58px;">3. beträffande det processuella förfarandet att riksdagen med<br /> avslag på propositionen 1977/78:175 i motsvarande del</p> <p style="margin-left:58px;">a. antar 30 och 31 §§ i förslaget till hyresförhandlingslag med<br /> den ändringen att paragraferna erhåller följande som motionärernas<br /> förslag betecknade lydelse:</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p> <p>30 §</p> <p style="margin-left:12px;">Fråga enligt allmän domstol.</p> <p style="margin-left:12px;">I fråga och hyresnämnder.</p> <p>Fastighetsägarorganisation eller Fastighetsägarorganisation eller<br /> hyresgästorganisation är ej part i hyresgästorganisation är ej part i</p> <p>ärende, vari enligt 4 \v andra stycket ärende enligt 22 §.</p> <p>upptas fråga om förhandlingsordnings<br /> bestånd, eller i ärende om tvist enligt<br /> 22 §.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p> <p>31 §</p> <p style="margin-left:12px;">Mot hyresnämnds beslut enligt Mot hyresnämnds beslut enligt</p> <p>denna lag får part föra talan hos denna lag får part föra talan hos</p> <p>bostadsdomstolen genom besvär bostadsdomstolen genom besvär</p> </div> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_9" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1943</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag Motionärernas förslag</p> <p style="margin-left:3px;">inom tre veckor från den dag beslutet inom tre veckor från den dag beslutet</p> <p style="margin-left:3px;">meddelades. Mot beslut enligt 41 meddelades.</p> <p style="margin-left:3px;">andra stycket att förhandlingsordning</p> <p style="margin-left:3px;">inte vidare skall gälla får talan förås</p> <p style="margin-left:3px;">även av hyresgästorganisation sorn är</p> <p style="margin-left:3px;">part enligt förhandlingsordningen.</p> <p style="margin-left:13px;">Besvärshandling skall till bostadsdomstolen.</p> <p style="margin-left:59px;">b. antar 17 § i förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188)om<br /> arrendenämnder och hyresnämnder med den ändringen att<br /> paragrafen erhåller följande som motionärernas förslag betecknade<br /> lydelse:</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag Motionärernas förslag</p> <p>17 §</p> <p style="margin-left:13px;">Om anledning nödvändig utredning.</p> <p style="margin-left:13px;">I ärende är belägen.</p> <p style="margin-left:13px;">I ärende yttra sig.</p> <p style="margin-left:13px;">Innan hyresnämnden meddelar be- Begärs prövning av fråga som avses</p> <p style="margin-left:3px;">slut som avses i 4 § andra stycket i 4 § andra stycket hyresförhand</p> <p style="margin-left:3px;">hyresförhandlingslagen skall den hy- lingslagen inträder organisation med</p> <p style="margin-left:3px;">resgästorganisation med vilken för- vilken förhandlingsordning gäller</p> <p style="margin-left:3px;">handlingsordning gäller beredas till- som medpart till hyresvärden vid</p> <p style="margin-left:3px;">fälle att yttra sig. handläggningen av ärendet i den</p> <p style="margin-left:172px;">delen.</p> <p style="margin-left:59px;">4. beträffande förfarandet när förhandlingar strandats samt beträffande<br /> utvärdering av bruksvärdessystemet att riksdagen som<br /> sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om<br /> utredning av frågorna.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm i april 1978<br /> PER BERGMAN (s)<br /> OSKAR LINDKVIST (s)<br /> LARS HENRIKSON (s)<br /> THURE JADESTIG (s)<br /> MAJ-LIS LANDBERG (s)<br /> BIRGITTA DAHL (s)<br /> MAGNUS PERSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>PER OLOF HÅKANSSON (s)<br /> ROLAND BRÄNNSTRÖM (s)<br /> LENNART NILSSON (s)</p> <p>ERIC JÖNSSON (s)</p> <p>INGVAR CARLSSON (s)<br /> KARL-ERIK HÄLL (s)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ARNE ANDERSSON (s)<br /> i Gamleby</p> </div> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_11" /> </div> </div> 0 PER BERGMAN s 1 undertecknare 0 OSKAR LINDKVIST s 2 undertecknare 0 LARS HENRIKSON s 3 undertecknare 0 THURE JADESTIG s 4 undertecknare 0 MAJ-LIS LANDBERG s 5 undertecknare 0 BIRGITTA DAHL s 6 undertecknare 0 MAGNUS PERSSON s 7 undertecknare 0 PER OLOF HÅKANSSON s 8 undertecknare 0 ROLAND BRÄNNSTRÖM s 9 undertecknare 0 LENNART NILSSON s 10 undertecknare 0 ERIC JÖNSSON s 11 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 12 undertecknare 0 KARL-ERIK HÄLL s 13 undertecknare 0 ARNE ANDERSSON s 14 undertecknare G1021943 av Per Bergman m. fl. mot_197778__1943.pdf 311036 pdf med anledning av propositionen 1977/78:175 med förslag till hyresförhandlingslag m. m. https://data.riksdagen.se/fil/8EF402E6-9E5B-49FF-9532-99C43F1C0317