3106698 G102194 1977/78 194 mot mot Motion 1977/78:194 av Olof Palme m. fl. Motion Motion 194 0 1977-11-25 00:00:00 2014-11-04 16:17:07 2014-11-04 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland av Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G102194/text https://data.riksdagen.se/dokument/G102194 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G102194 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43">5 </div> <div class="block ml_6">Motion 1977/78:194 av Olof Palme m. fl. med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland </div> <div class="block ml_6">Planmässig hushållning med mark och vatten Sverige har i sin natur unika tillgångar, som vi måste slå vakt om. För socialdemokratin är varje hot mot människans livsmiljö en uppfordran till politisk handling. Hotet mot natur och miljö skärper kraven på en planmässig hushållning. En ohämmad konkurrens om naturresurser som mark och vatten undergräver möjligheterna att tillförsäkra alla människor en god yttre miljö. Våra mark- och vattentillgångar måste användas så att de kommer alla medborgare till gagn. Ibland råkar angelägna mål -1, ex. kravet på orörd natur och människors behov av arbete i en region - i konflikt med varandra. Miljöproblemen kan emellertid inte isoleras från andra samhällsproblem. För att ge samhället möjligheter att planera för en god livsmiljö för alla och samtidigt behålla välfärd och sysselsättning tog den socialdemokratiska regeringen initiativ till en fysisk riksplanering. Ett första steg mot en sådan mera planmässig hushållning med våra mark- och vattentillgångar togs genom riksdagens beslut 1972 (prop. 1972:111, CU 1972:35, rskr 348). Därigenom lades fast vissa riktlinjer för hushållningen med värdefulla naturtillgångar om vilka konkurrensen är stor eller vilka är särskilt känsliga för miljöpåverkan. Beslutet förutsattes bli uppföljt genom närmare preciseringar av de geografiska riktlinjerna för en övergripande fysisk planering. Genom beslut 1975 (prop. 1975/76:1, CU 1975/76:1, rskr 45) gjordes en sådan precisering beträffande vissa av de s. k. verksamhetsanknutna riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Vidare godkände riksdagen vissa principfrågor om ansvarsfördelning m. m. i den fortsatta fysiska riksplaneringen. Formerna för den fortsatta fysiska riksplaneringen hänger nära samman med frågan om en framtida lagstiftning rörande markanvändning och byggande. Den socialdemokratiska regeringen avsåg att kring årsskiftet 197677 låta remissbehandla ett förslag till nytt system för planläggning, vilket därefter skulle läggas till grund för förslag till riksdagen. Till följd av regeringsskiftet har emellertid det angelägna arbetet på en reformering av byggnadslagstiftningen avsevärt fördröjts. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Mot. 1977/78:194 </div> <div class="block ml_42">6 </div> <div class="block ml_4">Riktlinjer för vattendrag i norra Svealand och Norrland I samband med besluten år 1972 om den fysiska riksplaneringen tillkallade den socialdemokratiska regeringen en utredning för att närmare studera vattenkraftsutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand. Detta utredningsarbete följdes sedan upp med en likartad utredning rörande vattenkraftsutbyggnader i norra Norrland. Genom regeringens proposition 1977/78:57 inbjuds nu riksdagen att ta ställning till vissa riktlinjer rörande vattenkraftsutbyggnad i vattendrag i norra Svealand och Norrland. Propositionens förslag innebär visserligen långtgående undantag från vattenkraftsutbyggnad, men förslagen innebär likväl inte någon större framgång för miljöintressena. Bostadsministern säger nämligen i propositionen, att det nu lämnade förslaget ger regeringen handlingsfrihet att i samband med kommande förslag till riktlinjer för energipolitiken på nytt pröva vattenkraftens roll i energipolitiken. Denna prövning har förutskickats till 1978. Därmed undanröjs inte genom propositionen den oklarhet som råder beträffande den framtida vattenkraftsutbyggnaden. Detta är olyckligt såväl med hänsyn till miljöintressen som behovet av en tryggad energiförsörjning och full sysselsättning. Regeringens proposition om riktlinjer för vattendragens utnyttjande är i själva verket en tidsbegränsad, provisorisk principproposition. En kortsiktighet av detta slag är främmande för den fysiska riksplaneringen. I anslutning till 1975 års riksdagsbeslut angående energihushållning m. m. (prop. 1975:30, CU 1975:28, NU 1975:30, rskr 202,203) förutsatte visserligen civilutskottet att regeringen, sedan det tillkommande utredningsmaterialet hade remissbehandlats, skulle förelägga riksdagen en redovisning av materialet jämte därav föranledda förslag till kompletterande riktlinjer för vattenkraftsutbyggnader fram till år 1985.1 energibeslutet förutsätts vattenkraftsproduktionen öka med 5 TWh fram till 1985. Nu har emellertid nästan hela år 1977 förflutit utan att riksdagen fått möjlighet att ta ställning till frågan om riktlinjer för vattenkraftsutbyggnaden, samtidigt som riksdagen redan under nästa år kommer att få ta ställning till vattenkraftens roll i samhällets energipolitik. Därtill kommer den ökade osäkerhet beträffande den framtida energipolitiken efter 1978, som blivit en ofrånkomlig följd av regeringens splittring i energifrågorna. Såväl en ansvarsfull energipolitik som en planmässig hushållning med våra mark- och vattentillgångar kräver långsiktiga ställningstaganden. Regeringens proposition innebär emellertid ett provisoriskt ställningstagande på mycket kort sikt. Tvärtemot vad som sägs av bostadsministern kommer därför, även efter ett ställningstagande till de i propositionen föreslagna riktlinjerna, oklarhet alltjämt att bestå beträffande avvägningen mellan bevarandeintressen och kraftintressen i fråga om vattenkraftsutbyggnaden. Mot denna bakgrund bör enligt vår mening riksdagens ställningstagande till riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6">Mot. 1977/78:194 </div> <div class="block ml_43">7 </div> <div class="block ml_5">Svealand och Norrland anstå till dess att frågan kan prövas i direkt anslutning till riksdagens ställningstagande till den framtida energipolitiken. En sådan handlingslinje skulle stämma väl överens med principerna för den fysiska riksplaneringen. Även om vi sålunda anser att frågan om vattenkraftsutbyggnaden bör bedömas i samband med ställningstagandet till en mera långsiktig energipolitik, vill vi emellertid redan nu redovisa vissa ställningstaganden. 1. Som de nämnda utredningarna har visat knyts starka bevarandevärden till åtskilliga av de ännu outbyggda vattendragen. Enligt vår uppfattning bör därför återhållsamhet iakttas när det galler den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden. Med hänsyn till bl. a. behovet av elkraft och sysselsättningseffekterna är emellertid en viss ytterligare vattenkraftsutbyggnad ofrånkomlig. Detta har också förutsatts i riksdagens energipolitiska beslut 1975. Mot denna bakgrund är, enligt vår mening, ett fåtal ingrepp i större älvar att föredra framför ett stort antal ingrepp i mindre vattendrag. En sådan handlingslinje är avgjort att föredra från kraftsynpunkt och är också skonsammare från miljösynpunkt. Denna uppfattning har också kommit till uttryck i såväl utredningarna som ett stort antal remissvar. En begränsning av antalet ingrepp som påverkar miljön för att därigenom kunna bevara större områden orörda ligger f. ö. helt i linje med den allmänna syn som varit vägledande för arbetet med den fysiska riksplaneringen. I utredningarna har framhållits de stora bevarandevärden som de mindre vattendragen har. Det gäller framför allt de s. k. skogsälvarna i närheten av de större orterna vid kusten. En vattenkraftsutbyggnad ger i många av de mindre vattendragen endast ett litet krafttillskott. Däremot har dessa vattendrag stor betydelse från rekreationssynpunkt för befolkningen. Det finns också i detta sammanhang skäl att varna för en alltför stark tro på att s. k. småkraftverk i stort antal kan byggas ut utan att detta leder till negativa konsekvenser för miljön. Vi ställer oss därför mycket tveksamma till den utbyggnad i de mindre vattendragen som möjliggörs i propositionen. En strävan bör i stället vara att i ökad utsträckning söka erbjuda rekreationsmöjligheter t. ex. genom fiskebefrämjande åtgärder i anslutning till sådana vattendrag där bevarandesynpunkterna i första hand bör beaktas. 2. 1975 års energipolitiska beslut förutsatte bl. a. en utbyggnad av vattenkraften med 5 TWh. Vattenkraften är en förnyelsebar energikälla som i allmänhet kan byggas ut till förhållandevis låga kostnader. För att i enlighet med vad vi framhållit i det föregående i så stor utsträckning som möjligt begränsa miljöeffekterna av en ytterligare vattenkraftsutbyggnad, bör enligt vår mening en av de s. k. orörda Norrlandsälvarna få byggas ut. Etapp I i Kalixälven bör därför tillätlighetsprövas för vattenkraftsutbyggnad. Av de orörda Norrlandsälvarna lämnade den socialdemokratiska regeringen frågan om en eventuell utbyggnad av Kalixälven öppen. Kalixälven är därför den enda av de outbyggda huvudälvarna, vilken har utretts tillfredsställande med </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Mot. 1977/78:194 </div> <div class="block ml_43">8 </div> <div class="block ml_5">avseende på vattenkraftsutbyggnad. Från kraftförsörjningssynpunkt finns det mycket starka skäl att bygga ut någon hittills outnyttjad huvudälv för kraftproduktion. Kalixälven svarar ensam för ungefär en tredjedel av det möjliga energitillskottet i det utredningsmaterial som den s. k. Ekströmska utredningen redovisar. En utbyggnad av etapp I i Kalixälven skulle möjliggöra en mer återhållsam linje vid prövningen av utbyggnadsförslag i mindre vattendrag. Ett ställningstagande till en vattenkraftsutbyggnad är självfallet inget lätt avgörande. Som det har belysts i de båda utredningarna innebär det bl. a. att bevarandeintressen måste vägas mot kraftintressen. Men även andra betydande intressen måste tillmätas vikt i en sådan bedömning. Sålunda spelar självfallet kraven på full sysselsättning, industriell utveckling och regional balans en stor roll vid ställningstagandet till en eventuell vattenkraftsutbyggnad. Utredningen har visat att Kalixälven lämpar sig väl för utbygnad, främst i sitt mellersta lopp. Visserligen kan mycket starka skäl redovisas för att bevara Kalixälven outbyggd, men det har också visat sig möjligt att få ut ganska mycket kraft - och därvid ändå spara stora natur- och kulturvärden även vid en partiell utbyggnad av älven. Länsstyrelsen i Norrbottens län har framhållit att en utbyggnad skulle innebära ett värdefullt energitillskott från länets synpunkt. Vi delar denna uppfattning. I dag hotas speciellt Norrbotten av sysselsättningssvårigheter och en ekonomisk kris. Samhället måste därför vidta kraftfulla åtgärder för att vända denna utveckling. En ökad satsning på vidareförädling av råvarorna i Norrbotten ställer ökade krav på elkraftsförsörjningen. En utbyggnad av vattenkraften kan därför framför allt på sikt ge företagen i Norrbotten bättre utvecklingsmöjligheter. En utbyggnad skulle därtill medföra ett omedelbart sysselsättningstillskott till regionen. Sålunda skulle en eventuell utbyggnad av etapp I enligt Vattenfall ge 7 000 årsarbeten i Pajala kommun, fördelade på en utbyggnadstid av 10 år. I detta sammanhang bör övervägas att bilda ett speciellt bolag av de statliga företagen LKAB, NJA och ASSI tillsammans med statens vattenfallsverk. Bolaget bör ges möjlighet att efter nödvändiga utredningar bygga ut Kalixälven i enlighet med vårt förslag. 3. Med hänsyn till sysselsättning och långsiktig arbetsplanering bör enligt vår mening en utbyggnad av vissa projekt kunna prövas enligt vattenlagen utan att avvakta ett samlat ställningstagande angående utnyttjandet av vattendragen inom den fysiska riksplaneringens ram. Det gäller sådana projekt som har stor betydelse från sysselsättningssynpunkt och som inte tillhör de högst värderade älvsträckorna med hänsyn till motstående intressen. Gällande riktlinjer för regeringens prövning bör ändras så att de ger utrymme för en tillämpning av dessa synpunkter. Enligt vår uppfattning ligger en sådan prövning i linje med riksdagens ställningstagande i samband med 1975 års energipolitiska beslut. Ett omedelbart aktuel lt exempel på sådana projekt är övre Åsele älven där det </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6">Mot. 1977/78:194 </div> <div class="block ml_43">9 </div> <div class="block ml_6">sedan lång tid finns planer på utbyggnad av tre vattenkraftsprojekt Stenkulla och Åsele (som ägs av staten) och Volgsjöfors (som ägs av Graningeverken). Anläggningarna är från kraftekonomisk synpunkt mycket värdefulla. En utbyggnad i övre Åseleälven är också mycket angelägen från sysselsättningssynpunkt. Den skulle bidra till att stabilisera sysselsättningen i Åsele och Vilhelmina kommuner. Från vattenfallsverket har framhållits att en fordröjning av utbyggnaden i Åseleälven skulle leda till allvarliga sysselsättningssvårigheter för den berörda personalen. 1978-1979 sker en nedtrappning av de arbeten som pågår i Juktån, och om denna personal skall kunna flyttas över till övre Åseleälven, där arbetskraftsbehovet angetts till 300 anställda, är ett omedelbart besked i tillståndsfrågan nödvändigt. Mot denna bakgrund togs frågan om en vattenkraftsutbyggnad i övre Åseleälven upp i en socialdemokratisk motion redan i januari i år. Med hänsyn till de omedelbara sysselsättningssvårigheterna i det berörda området bör regeringen, som har ärendet för prövning, fatta ett omedelbart beslut i frågan. Vi vill i detta sammanhang också understryka att en utbyggnad av Volgsjöfors, som har betydelse för fritidsfisket i Vilhelmina kommun, bör kombineras med sådana åtgärder i nedre Vojmån att ett tillfredsställande fiske kan skapas och upprätthållas där. 4. De överledningsprojekt som aktualiserats i propositionen och beträffande vilka föreslås ytterligare utredning är från kraftsynpunkt mycket intressanta. De torde också kunna förenas med mycket begränsade ingrepp i miljön. En överledning ligger också i linje med vår allmänna syn, att ett begränsat antal från kraftsynpunkt betydelsefulla projekt är att föredra framför ett större antal utbyggnadsprojekt i mindre vattendrag. Vi vill alltså för vår del tillstyrka den ytterligare utredning av frågan om överledning av vatten vilken föreslås i propositionen. Sammanfattningsvis innebär våra ställningstaganden 1) att riksdagen bör ta ställning till riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen för utnyttjandet av vattendragen först i samband med ställningstagandet till den framtida energipolitiken, 2) att en utgångspunkt därvid bör vara ett starkt hävdande av bevarandeintressena, 3) att en vattenkraftsutbyggnad av etapp I i Kalixälven redan nu får prövas i syfte att möjliggöra ett beslut i frågan, i direkt anslutning till 1978 års energipolitiska ställningstagande, samt 4) att tillstånd bör ges för sådana projekt som har stor betydelse från sysselsättningssynpunkt men där bevarandeintressena inte bedömts vara så betydande att en utbyggnad bör förhindras. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1977/78:194 </div> <div class="block ml_41">10 </div> <div class="block ml_4">Hemställan Vi föreslår att riksdagen - i avvaktan på ett ställningstagande i anslutning till beslut om den framtida energi politiken-godkänner de riktlinjer för vattenkraftsutbyggnaden som förordas i motionen. Stockholm den 25 november 1977 OLOF PALME (s) ERIK ADAMSSON (s) GÖRAN KARLSSON (s) INGEMUND BENGTSSON (s) VALTER KRISTENSON (s) INGVAR CARLSSON (s) ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s) HANS GUSTAFSSON (s) ESSEN LINDAHL (s) BENGT GUSTAVSSON (s) LISA MATTSON (s) LILLY HANSSON (s) THAGE PETERSON (s) LENA HJELM-WALLÉN (s) ANNA-GRETA SKANTZ (s) PAUL JANSSON (s) INGVAR SVANBERG (s) </div> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 ERIK ADAMSSON s 2 undertecknare 0 GÖRAN KARLSSON s 3 undertecknare 0 INGEMUND BENGTSSON s 4 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 5 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 6 undertecknare 0 ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON s 7 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 8 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 9 undertecknare 0 BENGT GUSTAVSSON s 10 undertecknare 0 LISA MATTSON s 11 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 12 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 13 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 14 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 15 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 16 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 17 undertecknare G102194 av Olof Palme m. fl. mot_197778__194.pdf 287906 pdf med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland https://data.riksdagen.se/fil/AD821B76-219F-4BD9-A054-5D33213A276E