3068051 G1021929 1977/78 1929 mot mot Motion 1977/78:1929 av Olof Palme m. fl. Motion Motion 1929 0 1978-04-17 00:00:00 2014-10-11 18:33:04 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:165 om värdesäkert lönsparande av Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021929/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021929 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021929 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1977/78:1929</p> <p>av Olof Palme m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:165 om värdesäkert lönsparande</p> <p>Inledning</p> <p>För att stimulera det frivilliga sparandet har under tidigare år en rad<br /> olika åtgärder vidtagits från samhällets sida. Man har bl. a. sökt stimulera<br /> det regelbundna lönsparandet och utformat särskilda statliga sparobligationer<br /> med sikte på att skapa en för de enskilda hushållen lämplig<br /> sparform samtidigt som de skulle underlätta den statliga upplåningen.<br /> Man har också vänt sig med särskilda sparerbjudanden till privatpersoner<br /> som fått skatteåterbäring.</p> <p>Bakom dessa olika åtgärder på sparandets område har i första hand<br /> legat två motiv. Dels har avsikten varit att utforma sparformer som i<br /> första hand vänder sig till den stora mängden småsparare och att för<br /> dessa skapa en jämförelsevis säker och lättillgänglig planeringsform. Dels<br /> har motivet också varit att åstadkomma en medverkan från hushållens<br /> sida vid statens mera långfristiga upplåning, varigenom statens anspråk<br /> på kapitalmarknaden kunnat begränsas.</p> <p>Den under senare tid mycket kraftiga inflationen och den dramatiska<br /> ökningen av statens upplåningsbehov har understrukit behovet av att<br /> samhället medverkar till att skapa sparformer som begränsar inflationens<br /> verkningar för den stora mängden småsparare, samtidigt som den även<br /> underlättar statens mera långfristiga upplåning. En för oss självklar utgångspunkt<br /> är därvid att åtgärderna inte skall bidraga till ökade klyftor<br /> i fråga om inkomster och förmögenheter och inte heller till en ökad koncentration<br /> av den ekonomiska makten. I det följande kommer vi därför<br /> först att granska regeringens förslag med hänsyn till dess fördelningspolitiska<br /> effekter. Därefter kommer vi även att analysera åtgärderna ur ekonomisk-politisk<br /> synvinkel varefter vi avslutningsvis föreslår de åtgärder<br /> som vi i dagens läge funnit vara påkallade.</p> <p>Förslagets fördelningseffekter</p> <p>Regeringens förslag innebär att man kraftigt stimulerar banksparande<br /> och sparande i en ny typ av aktiefonder. Varje person med inkomst av<br /> tjänst eller rörelse erhåller rätt att dra av 20 procent av det insatta beloppet<br /> direkt från skatten upp till ett samlat sparbelopp på 4 800 kr. per år.<br /> Därtill kommer sedan skattebefrielse för samtliga inkomsttagare — således<br /> även de med övriga typer av inkomster — för räntorna på dessa in</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1929</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>sättningar.</p> <p>Regeringens avsikt är självfallet att härigenom premiera nysparandet.<br /> Men som ett flertal remissinstanser framhållit kommer man inte att ha<br /> några som helst garantier för att detta verkligen leder till ett nysparande.<br /> Snarare kan det göras troligt att den helt övervägande effekten kommer<br /> att bli att man flyttar över redan existerande tillgodohavanden eller ett<br /> sparande som redan bedrivs men i andra former till denna nya form av<br /> premierat sparande. De skattelättnader som följer av regeringens förslag<br /> kommer således att tillfalla de människor som har möjligheter att utnyttja<br /> dessa nya förmåner. Såsom framgår av den följande tabellen växer andelen<br /> personer med ränteinkomster med storleken på bruttoinkomsten.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Procentuella andelen personer med ränteinkomster enligt RRV.s undersökning,<br /> taxeringsåret 1976</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:21px;">Brutto</p> <p style="margin-left:21px;">inkomst</p> <p style="margin-left:21px;">tkr</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">Antal<br /> personer i<br /> populationen</p> </td> <td><p style="margin-left:16px;">Antal</p> <p style="margin-left:16px;">personer med<br /> ränteinkomster</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">Procentuell<br /> andel som har<br /> ränteinkomster</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">0— 10</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">860 137</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">307 287</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">35,7</p> </td> </tr><tr><td><p>10— 20</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">1 096 588</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">602 336</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">54,9</p> </td> </tr><tr><td><p>20— 30</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">821 628</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">456 074</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">55,5</p> </td> </tr><tr><td><p>30— 40</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">890 885</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">495 733</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">55,6</p> </td> </tr><tr><td><p>40— 50</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">959 909</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">596 345</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">62,1</p> </td> </tr><tr><td><p>50— 60</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">527 806</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">363 927</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">70,0</p> </td> </tr><tr><td><p>60— 80</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">390 014</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">309 048</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">79,2</p> </td> </tr><tr><td><p>80—100</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">119 443</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">98 586</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">82,5</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:21px;">100—500</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">lil 948</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">99 803</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">89,2</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:21px;">500—</p> </td> <td><p>744</p> </td> <td><p>723</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">97,2</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:21px;">Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;">5 779 102</p> </td> <td><p style="margin-left:16px;">3 329 862</p> </td> <td><p style="margin-left:12px;">57,6</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_3"><p>Såsom framgår av tabellen så har ungefär 50 % av inkomsttagarna med<br /> en bruttoinkomst under 40 000 kr. ränteinkomster. I inkomstlägena kring<br /> 100 000 och däröver ligger motsvarande andel på 80—90 %. I den mån<br /> sparandet således sker genom överföring från redan existerande tillgångar<br /> kommer förslaget att i en klart högre grad gynna personer med högre<br /> inkomster. Denna effekt mildras i viss utsträckning av att man i propositionen<br /> föreslagit att det särskilda avdraget på 20 % på det insatta beloppet<br /> skall vara ett avdrag från skatten och inte från inkomsten. Men den<br /> grundläggande skillnaden består likväl mellan dem som till följd av<br /> bättre ekonomiska omständigheter kan utnyttja de nya förmånerna och<br /> dem som inte har denna möjlighet. Fördelningspolitiskt sett innebär<br /> detta en omfördelning av den samlade skattebördan från högre inkomsttagare<br /> till lägre.</p> <p>Denna effekt understryks ytterligare av den föreslagna befrielsen från<br /> att betala skatt på de ränteinkomster som man erhåller på detta sparande.<br /> För alla de personer som redan kunnat utnyttja de sparavdrag på 800 kr.</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1929</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>som tillkommer enskilda personer — respektive 1 600 kr. för två makar<br /> — kommer den föreslagna skattebefrielsen att innebära en utvidgning av<br /> detta sparavdrag — en utvidgning som då i första hand personer i bättre<br /> ekonomiska omständigheter kommer att kunna tillgodogöra sig.</p> <p>Fördelningseffekterna blir ännu mera utmanande om man finansierar<br /> sparandet i de av regeringen föreslagna nya formerna genom att ta lån —<br /> lån vars räntor man med nuvarande skattesystem får göra avdrag för,<br /> samtidigt som då inkomsterna inte kommer att beskattas.</p> <p>Enligt vår mening kommer de av regeringen framlagda förslagen att<br /> leda till en kraftig favorisering av högre inkomsttagare, av personer med<br /> förmögenheter och möjligheter att ta lån. Vi har därigenom fått en ytterligare<br /> bekräftelse på att den borgerliga regeringen konsekvent bedriver<br /> en politik som gynnar de egna grupperna och vilken i en allt större utsträckning<br /> leder till ökade bördor för människor med låga inkomster och<br /> med en stor försörjningsbörda. De ekonomiska klyftorna i samhället växer<br /> genom den borgerliga regeringens politik — och kommer att ytterligare<br /> göra det genom det nu föreliggande förslaget.</p> <p>Propositionens förslag om bildande av nya fondbolag och aktiefonder<br /> och de därtill knutna särskilda reglerna i fråga om sammansättningen av<br /> dessa fondbolags styrelse ligger vid sidan av den allmänna strävan till en<br /> demokratisering av den ekonomiska makten som enligt vår mening bör<br /> känneteckna reformerna på detta område. Förslaget kommer inte att leda<br /> till att man ingriper mot den privata maktkoncentration som för närvarande<br /> kännetecknar vårt ekonomiska liv. Det finns snarare risker för<br /> att denna ytterligare kommer att befästas.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Förslagets konsekvenser för den ekonomiska politiken</p> <p>En viktig uppgift för den ekonomiska politiken är att finna sådana former<br /> för finansieringen av den borgerliga regeringens stora budgetunderskott,<br /> att detta inte leder till en allvarlig rubbning av den samhällsekonomiska<br /> balansen i vårt land. Ett viktigt led i en sådan politik är att försöka<br /> finna sådana former för sparandet, att en så stor del som möjligt av<br /> den statliga upplåningen kan ske utanför banksystemet. Anledningen härtill<br /> är att en upplåning i affärsbankerna från statens sida leder till att dessa<br /> instituts utlåningskapacitet ökar, vilket — vid en i övrigt oförändrad<br /> kreditpolitik — kan leda till en ökning av inflationstrycket i ekonomin.<br /> Denna effekt kan visserligen motverkas genom exempelvis successivt<br /> höjda likviditetskvoter. Men anspråken på sådana kreditmarknadsregleringar<br /> kan vid en fortsatt stor upplåning i banksystemet komma att växa<br /> till en omfattning som blir ohanterligt stor. Som också bl. a. riksbanksfullmäktige<br /> och styrelserna för AP-fonden framhållit i sina yttranden över<br /> lönsparutredningens betänkande synes det därför vara att föredra att i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1929</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>stället åstadkomma en ordning som stimulerar till en placering i obligationer.</p> <p>Innebörden i det av regeringen framlagda förslaget är egentligen att<br /> man för det första genom mycket betydande samhällsinsatser stimulerar<br /> hushållen att placera sitt sparande på särskilda inlåningskonton i banksystemet.<br /> I den mån detta lyckas, vilket ingalunda är uppenbart, kommer<br /> detta att för det andra föranleda åtgärder för att neutralisera den likviditetsökning<br /> som härigenom sker i banksystemet och få över dessa medel<br /> till obligationsmarknaden. Genom denna omväg över banksystemet ökar<br /> självfallet bankernas möjligheter att dra ekonomisk fördel av denna ytterligare<br /> insättning, samtidigt som det även kan bereda statsmakterna svårigheter<br /> att i ett senare led kanalisera över detta till kapitalmarknaden och<br /> till en mera långsiktig finansiering av det statliga budgetunderskottet.<br /> Denna omfördelning till bankernas förmån kan få klara nackdelar för<br /> exempelvis försäkringssektorn, vilken effekt icke närmare utretts eller<br /> beaktats i propositionen. Man kan således inte utesluta att genomförande<br /> av propositionens förslag kommer att försvåra våra möjligheter att föra<br /> en effektiv kreditpolitik i ett läge då anspråken på denna politik kommer<br /> att vara alldeles osedvanligt stora.</p> <p>En även i detta sammanhang viktig fråga är om det föreslagna systemet<br /> verkligen kommer att leda till ett ökat nysparande eller det i huvudsak<br /> endast kommer att innebära en omfördelning av redan existerande sparande.<br /> Riksgäldsfullmäktige har i sitt remissvar på lönsparutredningens<br /> betänkande framhållit riskerna för att de nya sparformerna kommer att<br /> få negativa effekter på de redan nu existerande formerna för statlig upplåning<br /> direkt från hushållssektorn eller på lönsparandet. Flera andra remissinstanser<br /> har redovisat liknande synpunkter. Som särskilt riksrevisionsverket<br /> (RRV) framhållit i sitt remissvar kan detta få ogynnsamma<br /> statsfinansiella konsekvenser. Redan i det fall då hela effekten blir ett<br /> nysparande blir kostnaderna för statsverket betydande. I takt med att andelen<br /> nysparande av det totala, premierade sparandet sjunker, stiger i motsvarande<br /> mån kostnaden för det faktiskt åstadkomna nysparandet. Skulle<br /> den procentuella andelen verkligt nysparande ligga under 40 %, kommer<br /> kostnaden för staten att bli större än den stimulanseffekt man åstadkommit.<br /> Blir andelen nysparande mycket lågt, kommer nettoeffekten att bli en<br /> relativt kraftig inkomstöverföring till de grupper som utnyttjar sparandet.</p> <p>I propositionen har man inte kunnat redovisa någon hållbar grund för<br /> en bedömning av denna för hela systemet så viktiga fråga. Med tanke på<br /> de betydande förmåner som ligger i det föreslagna systemet för särskilt de<br /> grupper som kan förutsättas redan ha ett sparande, synes det vara en betydande<br /> risk för att åtgärderna i första hand kommer att ge upphov till<br /> en omfördelning av sparandet. Det föreligger alltså klara risker för att<br /> statsverkets kostnader för detta kommer att bli större än den stimulanseffekt<br /> man uppnår.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1929</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vi vill därtill framhålla det anmärkningsvärda i att regeringen framlagt<br /> ett förslag som avser att gälla i fem år framåt, utan att man i förslaget<br /> byggt in någon möjlighet att under denna tidsperiod kontrollera utfallet<br /> av förslaget. Det kan av flera skäl finnas anledning att bygga in kontrollstationer<br /> i de förslag som man framlagt. Dels har regeringen själv uttalat<br /> att man avser att föra en ekonomisk politik som successivt tar ner den nu<br /> alltför höga inflationstakten. För det fall man verkligen skulle lyckas med<br /> detta inom de närmast framförliggande åren, framstår de förmåner som<br /> man nu bygger in i det föreslagna sparsystemet som utmanande stora.<br /> Dels föreslår man även ett system vars nettoeffekt på sparandet är utomordentligt<br /> osäker. Skulle det visa sig att nettoeffekten blir mycket ringa<br /> framstår det som statsfinansiellt oansvarigt att fortsätta under en hel<br /> femårsperiod med detta system.</p> <p>Slutligen är därtill — som flera remissinstanser framhållit — det administrativa<br /> systemet för kontrollen av denna nya sparform både omfattande<br /> och svårt att genomföra. Även detta talar för att man borde<br /> givit möjligheter att efter en kortare tid ompröva systemet.</p> <p>Med hänsyn till de mycket tvivelaktiga nettoeffekter som systemet leder<br /> till och med beaktande av dess olämpliga ekonomisk-politiska utformning<br /> och dess negativa fördelningspolitiska verkningar föreslår vi att riksdagen<br /> avslår regeringens proposition 1977/78: 165 om värdesäkert lönsparande.</p> <p>Förslag till alternativa åtgärder</p> <p>Utgångspunkterna för våra bedömningar av behovet av insatser på det<br /> här ifrågavarande området är det som inledningsvis angavs, nämligen<br /> dels önskemålen att kunna erbjuda den stora mängden småsparare sparformer<br /> som tillgodoser rimliga krav på säkerhet och avkastning, dels att<br /> underlätta finansieringen av statens nu mycket stora budgetunderskott.<br /> Enligt vår mening talar övervägande skäl för att lösningen bör sökas efter<br /> en väg som direkt kan kanalisera hushållssektorns sparande till det statliga<br /> upplåningsbehovet, utan att man skall behöva ta omvägen via banksystemet.<br /> Vi vill här peka på att man redan sedan 1960 har en form av statliga<br /> spar obligationer som är speciellt avpassade för den bredare allmänheten.<br /> Dessa obligationer emitteras direkt av riksgäldskontoret och kan köpas<br /> av allmänheten på ett lättillgängligt sätt. Detta sparande uppfyller kravet<br /> att vara långsiktigt genom att det har haft en löptid som varierat mellan<br /> 6 och 9 år. Avkastningen på det senast emitterade sparobligationslånet<br /> har inkl. den bonus som utfaller efter lånetidens slut uppgått till sammanlagt<br /> 10 Vä % per år. Detta innebär att kapitalet i stort sett fördubblas under<br /> den aktuella löptiden, vilket i sin tur medför att dessa obligationer ger en<br /> avkastning som ligger klart över den prisprognos som den borgerliga re&gt;geringen<br /> angivit för det nu innevarande året. Realräntan är i varje fall<br /> för detta år klart positiv för denna sparform.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1929</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Inemot 200 000 personer tecknade sig för det sparobligationslån som<br /> emitterades 1977. Det genomsnittliga beloppet per tecknare uppgick till<br /> ca 6 500 kr. Skall man i dagens läge ytterligare stimulera hushållssektoms<br /> sparande bör det ske efter i stort sett samma riktlinjer som varit vägledande<br /> vid konstruktionen av dessa sparobligationer. Dessa uppfyller<br /> både egenskapen att direkt underlätta finansieringen av det statliga budgetunderskottet<br /> samtidigt som de också ger en positiv realränta — åtminstone<br /> vid den av regeringen nu förutsedda inflationstakten för 1978. Det<br /> vore i detta sammanhang även av intresse att närmare pröva de tankar<br /> om särskilda obligationsfonder som framförts av riksbanksfullmäktige och<br /> förslaget om en ny typ av lönsparobligationslån som framförts av styrelserna<br /> för AP-fonden. Enligt vår mening bör riksgäldskontoret ges i uppdrag<br /> att i enlighet med de riktlinjer som här angivits skyndsamt pröva och<br /> framlägga förslag om en sparform som är lämpad för den stora mängden<br /> småsparare och som underlättar den statliga upplåningen.</p> <p>För att i dagens läge understryka vikten av att hushållen engagerar sig<br /> i ett ökat långsiktigt sparande kan det finnas skäl att överväga ytterligare<br /> stimulanser inom ramen för skattesystemet. En utgångspunkt för våra<br /> överväganden på denna punkt har varit att åtgärderna icke skall leda till<br /> några ytterligare ökade klyftor mellan inkomsttagarna. Ett mot denna<br /> bakgrund lämpligt förslag är då att omvandla det nuvarande s. k. sparavdraget<br /> på 800 kr., som hittills har skett från inkomsterna, till ett avdrag<br /> från skatten. Man uppnår därigenom att värdet av detta avdrag blir lika<br /> för alla oavsett inkomst. För personer med höga inkomster innebär denna<br /> omläggning en relativt ringa ökning av förmånerna. För en låginkomsttagare<br /> skulle däremot förändringen innebära en högst avsevärd förbättring.<br /> För en person med en taxerad inkomst på 40 000 kr. skulle omläggningen<br /> motsvara en ökning av det nuvarande sparavdraget från 800 kr.<br /> till ca 1 750 kr. För en person med 60 000 kr. i taxerad inkomst skulle<br /> förändringen motsvara en höjning av nuvarande avdrag till ca 1 250 kr.<br /> Den föreslagna förändringen bör genomföras från och med 1979 års<br /> taxering.</p> <p>En särskild fråga blir då om detta avdrag från skatten skall ske proportionellt<br /> lika från såväl kommunalskatten som den statliga skatten eller om<br /> den enbart skall drabba den statliga skatten. Enligt vår mening bör avdragsmöjligheten<br /> enbart avse den statliga skatten. Endast i de få fall då<br /> den statliga skatten icke förslår för ett fullt utnyttjande av denna avdragsmöjlighet<br /> skall den kommunala skatten komma i fråga. Med hänsyn<br /> till att kommunerna redan bär sin del av det nu existerande sparavdraget<br /> finns det anledning att väga in effekterna av denna del av vårt<br /> förslag vid de överläggningar som sker mellan regeringen och kommunförbundens<br /> styrelser.</p> <p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig<br /> lagtext.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1929</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:10px;">Under hänvisning till det anförda föreslår vi</p> <p style="margin-left:42px;">att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:42px;">1. att avslå propositionen 1977/78: 165 om värdesäkert lönsparande,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att i enlighet med vad som anförts i motionen uppdraga åt fullmäktige<br /> i riksgäldskontoret att skyndsamt pröva och framlägga<br /> förslag om en sparform som är lämpad för den stora mängden<br /> småsparare och som underlättar den statliga upplåningen,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att i enlighet med vad som anförts i motionen omvandla det nuvarande<br /> s. k. sparavdraget till ett avdrag från skatt.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 17 april 1978<br /> OLOF PALME (s)</p> <p>ERIK ADAMSSON (s) GÖRAN KARLSSON (s)</p> <p>INGEMUND BENGTSSON (s) VALTER KRISTENSON (s)</p> <p>INGVAR CARLSSON (s) ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)</p> <p>HANS GUSTAFSSON (s) INGVAR SVANBERG (s)</p> <p>BENGT GUSTAVSSON (s) ESSEN LINDAHL (s)</p> <p>LILLY HANSSON (s) LISA MATTSON (s)</p> <p>LENA HJELM-WALLÉN (s) THAGE PETERSON (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>PAUL JANSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_21"><p style="text-align:right;">ANNA-GRETA SKANTZ (s)</p> </div> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 ERIK ADAMSSON s 2 undertecknare 0 GÖRAN KARLSSON s 3 undertecknare 0 INGEMUND BENGTSSON s 4 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 5 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 6 undertecknare 0 ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON s 7 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 8 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 9 undertecknare 0 BENGT GUSTAVSSON s 10 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 11 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 12 undertecknare 0 LISA MATTSON s 13 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 14 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 15 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 16 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 17 undertecknare G1021929 av Olof Palme m. fl. mot_197778__1929.pdf 224410 pdf med anledning av propositionen 1977/78:165 om värdesäkert lönsparande https://data.riksdagen.se/fil/9597179A-EC8F-4ED8-8183-86F05982BB0F