3068042 G1021920 1977/78 1920 mot mot Motion 1977/78:1920 av Bernt Ekinge Motion Motion 1920 0 1978-04-17 00:00:00 2014-10-11 18:32:58 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:159 om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst, m. m. av Bernt Ekinge html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021920/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021920 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021920 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion<br /> 1977/78:1920<br /> av Bernt Ekinge</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av propositionen 1977/78:159 om ändring i lagen<br /> (1966: 413) om vapenfri tjänst, m. m.</p> <p style="margin-left:3px;">Den nuvarande vapenfrilagstiftningen har lett till att hundratals ungdomar,<br /> med en allvarlig övertygelse mot bruk av vapen, årligen satts<br /> i fängelse, ofta efter en mycket godtycklig undersökning av myndigheterna<br /> angående deras samvetsnöd. Folkpartiet har i många år begärt<br /> att vapenfrilagen måste ändras. Det grundläggande krav vi ställt på en<br /> ny lagstiftning är att alla som är beredda att göra en samhällsnyttig<br /> insats — längre än den vanliga värnplikten — får möjlighet till det, om<br /> de på grund av sin övertygelse vägrar bära vapen och göra värnplikt.</p> <p style="margin-left:3px;">En vapenfrilagstiftning med denna inriktning vilar på fyra hörnpelare,<br /> vilka samtliga är nödvändiga för att undvika en mängd fängelsedomar<br /> också i framtiden:</p> <p style="margin-left:3px;">1. Villkoren för vapenfri tjänst måste formuleras på ett rimligt sätt,<br /> bl. a. genom att man undviker svårtolkade begrepp av typ ”djup samvetsnöd”.</p> <p style="margin-left:3px;">2. Prövningsförfarandet måste utformas så att godtycke och felaktiga<br /> avslag elimineras. Det betyder att man utgår ifrån att den enskildes<br /> ansökan och förklaring är allvarligt menad — då den bibehålls efter<br /> grundlig information om bl. a. verkningarna i form av längre tjänstgöringstid<br /> m. m. och betänketid — och att i normalfallet ingen reell<br /> nämndprövning sker.</p> <p style="margin-left:3px;">3. Tjänstgöringsalternativen måste vara så vida att man inte genom<br /> brist på lämpliga alternativ driver fram många fall av totalvägran.</p> <p style="margin-left:3px;">4. Sanktionerna bör utformas så att man så långt möjligt undviker<br /> fängelsestraff.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag till ny vapenfrilagstiftning innebär från de utgångspunkter<br /> jag här angivit viktiga framsteg.</p> <p style="margin-left:3px;">Villkoren förändras på ett radikalt sätt. Begreppet ”djup samvetsnöd”<br /> kommer bort. Alla sorn på grund av allvarlig personlig övertygelse vägrar<br /> bruka vapen mot annan och fullgöra vanlig värnplikt skall få vapenfri<br /> tjänst. En samhällsetisk övertygelse skall kunna anses lika allvarlig<br /> och personlig som en helt individualetisk övertygelse. Hur man reagerar<br /> i en nödvärnssituation blir i fortsättningen inte relevant för att få<br /> vapenfri tjänst.</p> <p style="margin-left:3px;">Prövningen av ansökan om vapenfri tjänst skall i allt väsentligt bygga<br /> på information och den enskildes egen förklaring. En sökande som<br /> efter informationssamtal och betänketid bekräftar sin övertygelse enligt</p> <p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1920—1921</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1977/78</p> <p style="margin-left:13px;">1920-1921</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Mot. 1977/78:1920</p> </div> <div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">2</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">lagens villkor skall utan ytterligare myndighetsprövning beviljas vapenfri<br /> tjänst. Bara om påtagliga skäl talar emot detta — såsom uppenbart<br /> organiserade massansökningar eller att det av omständigheterna klart<br /> framgår att vad sökande egentligen eftersträvar är ett anstånd med militärtjänstgöringen<br /> — sker en närmare utredning och verklig prövning i<br /> vapenfrinämnden. Här införs alltså bl. a. en omvänd bevisbörda.</p> <p style="margin-left:3px;">Jag förutsätter att vapenfrinämnden ges möjlighet att genom delegering<br /> handlägga klara ärenden som kansliärenden. Vid de fall som behandlas<br /> i plenum bör sökanden beredas möjligheter till personlig inställelse<br /> och ha rätt till personligt biträde.</p> <p style="margin-left:3px;">Vid ett eventuellt avslag på en ansökan förutsätter jag vidare att vapenfrinämnden<br /> utförligt redovisar skälen för avslaget.</p> <p style="margin-left:3px;">Vid förstagångsvägran kommer villkorlig dom att utdömas. Systemet<br /> med upprepade domar upphör.</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen slås också fast att de förändringar som föreslås i vapenfrilagstiftningen,<br /> och särskilt prövningsförfarandet, är betydande.<br /> ”Regeringen avser därför att noga följa den praktiska tillämpningen och<br /> verkningarna av den nya lagstiftningen, så att alla som är berättigade<br /> till vapenfri tjänst får sådan tjänst och samtidigt den allmänna värnplikten<br /> upprätthålls.” Detta innebär således ett åtagande från regeringen<br /> att se till att lagen tillämpas så att alla som är berättigade till vapenfri<br /> tjänst verkligen får sådan tjänst.</p> <p style="margin-left:3px;">I ett avseende — tjänstgöringsalternativen — lägger dock regeringen<br /> ett otillräckligt förslag. Visserligen blir alternativen fler än i dag. Men<br /> det kommer inte att finnas några andra alternativ än sådana som leder<br /> till krigsplacering.</p> <p style="margin-left:3px;">Vapenfriutredningen föreslog enhälligt att vissa tjänster borde finnas<br /> som inte medför krigsplacering, t. ex. i naturvårdsarbete. Annars skulle<br /> ett antal ungdomar, som av principiella skäl inte kan acceptera försvarsprägeln,<br /> i onödan drivas i fängelse i stället för att få göra en lång,<br /> samhällsnyttig insats.</p> <p style="margin-left:3px;">Statistiken över antalet vägransfall visar följande utveckling sedan<br /> den nuvarande vapenfrilagstiftningen tillkom 1966:</p> <p style="margin-left:3px;">Anmälan om vägran järn. 26 § vapenfrikungörelsen<br /> (inkl. ett enligt bedömningar mindre antal som rymt etc. av icke principiella<br /> skäl)</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>År</p> </td> <td><p style="margin-left:27px;">Totalt</p> </td> <td><p style="margin-left:30px;">Tidigare sökt<br /> vapenfri tjänst</p> </td> <td><p style="margin-left:13px;">Ej tidigare sökt<br /> vapenfri tjänst</p> </td> </tr><tr><td><p>1967</p> </td> <td><p style="text-align:right;">49</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">48</p> </td> </tr><tr><td><p>1969</p> </td> <td><p style="text-align:right;">316</p> </td> <td><p style="text-align:right;">66</p> </td> <td><p style="text-align:right;">250</p> </td> </tr><tr><td><p>1971</p> </td> <td><p style="margin-left:27px;">743</p> </td> <td><p style="margin-left:30px;">175</p> </td> <td><p style="text-align:right;">568</p> </td> </tr><tr><td><p>1973</p> </td> <td><p style="text-align:right;">807</p> </td> <td><p style="text-align:right;">307</p> </td> <td><p style="text-align:right;">500</p> </td> </tr><tr><td><p>1975</p> </td> <td><p style="text-align:right;">969</p> </td> <td><p style="text-align:right;">401</p> </td> <td><p style="text-align:right;">568</p> </td> </tr></table></div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1920</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">De totala vägransfallen har stigit starkt. Den högra kolumnen visar<br /> att under senare år har ca 500 personer vägrat per år utan att ens ha<br /> sökt vapenfri tjänst. En del av dessa torde inte ansett sig kunna få vapenfri<br /> tjänst enligt nuvarande villkor eller har inte kunnat godta det<br /> nuvarande prövningsförfarandet. Men ett stort antal kan antas ha avstått<br /> från att söka då de inte skulle accepterat nuvarande tjänster, som<br /> alla är inom totalförsvaret, dvs. leder till krigsplacering. Dessa — kanske<br /> hundra eller ett par hundra varje år — riskerar också med det föreliggande<br /> förslaget att så småningom drivas i fängelse.</p> <p style="margin-left:3px;">Visserligen kan man — som föredraganden — hävda att all verksamhet<br /> under krig ingår i totalförsvaret och att det är bra att den enskilde<br /> på förhand vet ungefär vilka uppgifter han får i krigssamhället. Det är<br /> dock en avsevärd psykologisk skillnad mellan att nu i fredstid låta sig<br /> krigsplaceras och att i ett kris- eller krigsläge acceptera att göra en nyttig<br /> samhällsinsats. Ställda i den konkreta situationen skulle säkert nästan<br /> alla vara beredda att göra sin samhällsinsats inom lämpliga delar av totalförsvaret,<br /> också de som i dag inte vill acceptera krigsplacering. Frågan<br /> är då om man i dag skall tvinga dessa personer, i försvarssammanhang<br /> mycket få, i fängelse genom att inte ge någon som helst öppning<br /> i form av tjänstgöringsalternativ utan krigsplacering. En öppning måste<br /> ske av både samhällsekonomiska, effektivitets- och kostnadsskäl samt<br /> av humanitära skäl. I denna fråga delar jag alltså vapenfriutredningens<br /> enhälliga bedömning.</p> <p style="margin-left:3px;">På en annan punkt beträffande tjänstgöringsalternativen bör en ändring<br /> ske, också den i linje med vapenfriutredningens enhälliga förslag.<br /> Från de vapenfrias sida har gång på gång framförts önskemål om att<br /> få tjänstgöra med arbetsuppgifter inriktade på att bidra till internationell<br /> fred och rättvisa, såsom utvecklingssamarbete, freds- och konfliktforskning<br /> och liknande verksamheter.</p> <p style="margin-left:3px;">Under många år har frågan om tjänstgöring i internationellt biståndsarbete<br /> som alternativ till värnpliktstjänstgöring och vapenfri tjänst tagits<br /> upp från folkpartihåll. Sådana möjligheter finns sedan länge i flera europeiska<br /> länder, bl. a. Danmark. Framstötar om motsvarande för vårt<br /> land har tidigare gjorts av t. ex. Broderskapsrörelsen, Svenska ekumeniska<br /> nämnden och Sveriges fredsråd. Redan i samband med betänkande<br /> med förslag om bistånds- och katastrofutbildning föreslog många remissinstanser<br /> att vapenfri tjänst också skulle kunna utföras genom biståndsarbete<br /> i u-land, och i andra remissyttranden beklagades att utredningen<br /> varit förhindrad att behandla frågan.</p> <p style="margin-left:3px;">Den ordning som vapenfriutredningen föreslagit är elegant. Den innebär<br /> att den intresserade som fått vapenfri tjänst måste ansöka hos<br /> SIDA om att bli antagen till biståndsarbete och att beslut sedan skall<br /> ske enligt SIDA:s sedvanliga normer. Vederbörande skall tjänstgöra betydligt<br /> längre tid än vanliga värnpliktiga, nämligen minst två år utom</p> <p style="margin-left:3px;">lt Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1920—1921</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1920</p> </div> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>lands. Av de kategorier arbeten som torde komma i fråga nämns främst<br /> uppgifter som fredskårister och volontärer vid enskilda organisationer<br /> efter prövning av SIDA samt i kanske något eller några enstaka fall<br /> tjänst vid biståndskontoren. Efter u-landstjänstgöringen förs den vapenfrie<br /> över till civilförsvaret.</p> <p>Genom dessa kriterier, urvalsmetoden och tidslängden säkerställs att<br /> u-ländernas behov avgör och att hårda kvalitetskrav gäller.</p> <p>SIDA, som tidigare verkat återhållande i denna principiella fråga,<br /> anger nu klart i sitt remissyttrande att med de förutsättningar som anges<br /> av utredningen tillstyrks dess förslag beträffande fredskårister. En rad<br /> andra remissinstanser tillstyrker förslaget, en del vill t. o. m. utvidga det.</p> <p>I propositionen uttalas att med hänsyn till inriktningen av den vapenfria<br /> tjänsten kan utredningens förslag inte biträdas. Det bör då påpekas<br /> att utredningens skrivning innebar att dessa tjänster uttryckligen skulle<br /> komma totalförsvaret till godo: ”Efter fullgjord u-landstjänstgöring bör<br /> den vapenfrie föras över till civilförsvaret.” Också i övrigt är biståndsarbete<br /> av vikt härvidlag, vilket klart motiveras: ”Från totalförsvarssynpunkt<br /> torde erfarenhet av u-landstjänst, som regelmässigt innebär improvisation<br /> och arbete under svåra yttre förhållanden, vara värdefull.”</p> <p>Såsom föreslås nedan fordrar förslaget om biståndsarbete utomlands<br /> lagändring endast genom ett tillägg till 4 § i lagen om vapenfri tjänst,<br /> varefter regeringen genom ändring i kungörelsen med vissa bestämmelser<br /> om vapenfria tjänstepliktiga — vilket anges på sid. 18 i vapenfriutredningens<br /> betänkande — kan utforma de närmare bestämmelserna.</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer jag</p> <p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen beslutar om följande ändring av 2 § i regeringens<br /> förslag till lag om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri<br /> tjänst:</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Propositionens förslag</p> <p>Vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra<br /> tjänst i verksamhet som är<br /> betydelsefull för samhället, under<br /> beredskap och krig. Tjänstgöringen<br /> skall ske hos statlig, kommunal<br /> eller landstingskommunal myndighet<br /> eller hos förening eller stiftelse<br /> som regeringen bestämmer.</p> <p>Den som har antagits till bistånds-<br /> och katastrofutbildning får<br /> fullgöra vapenfri tjänst i sådan utbildning.</p> </div> <div class="block ml_23"><p>Motionens förslag</p> <p>Vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra<br /> tjänst i verksamhet som är<br /> betydelsefull för samhället. Tjänstgöringen<br /> skall ske hos statlig, kommunal<br /> eller landstingskommunal<br /> myndighet eller hos förening eller<br /> stiftelse som regeringen bestämmer.</p> <p>Den som har antagits till bistånds-<br /> och katastrofutbildning får<br /> fullgöra vapenfri tjänst i sådan utbildning.</p> </div> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:10px;">2. att riksdagen beslutar om följande ändring av 4 § i regeringens<br /> förslag till lag om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri<br /> tjänst:</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1920</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Propositionens förslag</p> <p>Vapenfri tjänstepliktig som avses<br /> i 2 § första stycket skall uttagas<br /> för den tjänstgöring för vilken<br /> han kan anses bäst lämpad.<br /> I den mån det kan ske skall hänsyn<br /> tagas till den tjänstepliktiges<br /> önskemål. Vapenfri tjänstepliktig<br /> får icke åläggas att tjänstgöra inom<br /> försvarsmakten, om han icke förklarat<br /> sig villig därtill.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Arbetsmarknadsstyrelsen beslutar<br /> om uttagning enligt första<br /> stycket. Styrelsen har också tillsyn<br /> över vapenfria tjänstepliktigas utbildning<br /> och tjänstgöring.</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Motionens förslag</p> <p>Vapenfri tjänstepliktig som avses<br /> i 2 § första stycket skall uttagas<br /> för den tjänstgöring för vilken<br /> han kan anses bäst lämpad. I den<br /> mån det kan ske skall hänsyn tagas<br /> till den tjänstepliktiges önskemål.<br /> Vapenfri tjänstepliktig får<br /> icke åläggas att tjänstgöra inom<br /> försvarsmakten, om han icke förklarat<br /> sig villig därtill. Begär vapenfri<br /> innan tjänstgöringen påbörjats<br /> att erhålla tjänstgöring som<br /> inte leder till krigsplacering, äger<br /> han rätt till sådan tjänstgöring.</p> <p>Arbetsmarknadsstyrelsen beslutar<br /> om uttagning enligt första<br /> stycket. Styrelsen har också tillsyn<br /> över vapenfria tjänstepliktigas<br /> utbildning och tjänstgöring.</p> <p>Om bistånds- och katastrofutbildning<br /> samt om tillgodoräkning<br /> av tjänstgöring genom biståndsarbete<br /> utomlands finns särskilda bestämmelser.</p> </div> <div class="block ml_8"><p style="margin-left:10px;">3. att riksdagen beslutar om följande ändring av 5 § i regeringens<br /> förslag till lag om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri<br /> tjänst:</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Propositionens förslag</p> <p>Vapenfri tjänstepliktig är skyldig<br /> att för sin utbildning tjänstgöra<br /> minst trehundranittiofem och högst<br /> fyrahundratjugo dagar. Tjänstgöringen<br /> utgörs av grundutbildning<br /> och repetitionsutbildning.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Inkallas värnpliktiga med stöd<br /> av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom.<br /> värnpliktslagen (1941:967), får<br /> även vapenfri tjänstepliktig kallas<br /> till tjänstgöring. Tjänstgöringstiden<br /> får icke överstiga etthundraåttio<br /> dagar, om tjänstgöringen föranleds<br /> av inkallelse av värnpliktiga<br /> med stöd av 27 § 2 mom. värnpliktslagen.</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Motionens förslag</p> <p>Vapenfri tjänstepliktig är skyldig<br /> att för sin utbildning tjänstgöra<br /> minst trehundranittiofem och högst<br /> fyrahundratjugo dagar. Tjänstgöringen<br /> utgörs av grundutbildning<br /> och repetitionsutbildning. Tjänstgöring<br /> som icke leder till krigsplacering<br /> skall dock fullgöras i ett<br /> sammanhang.</p> <p>Inkallas värnpliktiga med stöd<br /> av 27 § 2 mom. eller 28 § 1 mom.<br /> värnpliktslagen (1941:967) får<br /> även vapenfri tjänstepliktig kallas<br /> till tjänstgöring. Tjänstgöringstiden<br /> får icke överstiga etthundraåttio<br /> dagar om tjänstgöringen föranleds<br /> av inkallelse av värnpliktiga med<br /> stöd av 27 § 2 mom. vämpliktslagen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1920</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Om tillgodoräkning av fullgjord värnpliktstjänstgöring vid beräkning<br /> av tiden för tjänstgöring enligt denna lag och av fullgjord vapenfri tjänst<br /> vid beräkning av tiden för värnpliktstjänstgöring meddelar regeringen<br /> bestämmelser.</p> <p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen beslutar att tjänstgöringsalternativen för vapenfria<br /> vidgas, så att de också kommer att omfatta en del tjänstgöringar,<br /> typ naturvårdstjänst, som är lämpade för vapenfria<br /> som inte krigsplaceras.</p> <p>Stockholm den 17 april 1978<br /> BERNT EKINGE (fp)</p> </div> </div> </div> 0 BERNT EKINGE fp 1 undertecknare G1021920 av Bernt Ekinge mot_197778__1920.pdf 202690 pdf med anledning av propositionen 1977/78:159 om ändring i lagen (1966: 413) om vapenfri tjänst, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/F912D7AE-7FC6-46CD-81D5-B1F79A5C343E