3068035G10219131977/781913motmotMotion 1977/78:1913 av Ingrid Sundberg m. fl.MotionMotion191301978-04-17 00:00:002014-10-11 18:32:532014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1977/78:135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m.av Ingrid Sundberg m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G1021913/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G1021913https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021913
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_39"><p style="text-align:right;">Mot. 1977/78:1913</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1977/78:1913</p>
<p>av Ingrid Sundberg m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1977/78:135 om riktlinjer för<br />
internationellt utvecklingssamarbete m. m.</p>
<p>Med anledning av regeringens proposition 1977/78: 135 om riktlinjer<br />
för internationellt utvecklingssamarbete m. m. vill undertecknade framföra<br />
följande synpunkter och förslag.</p>
<p>1. Inledning, främjande av mänskliga rättigheter</p>
<p>Resonemanget, som förs i propositionen, anser undertecknade väl<br />
vart att utveckla och till vissa delar skärpa. I det bilaterala utvecklingssamarbetet<br />
har Sverige större möjligheter att påverka regeringar till<br />
ökad respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna utan att frågor<br />
om nationell prestige måste aktualiseras. Det bör därför uttalas att Sverige<br />
i sina biståndsförbindelser aktivt skall försöka föra upp frågor av<br />
detta innehåll på dagordningen vid förhandlingar om biståndsavtal. Att<br />
allvarliga förändringar till det sämre i ett mottagarland kan få principen<br />
om långsiktighet och stabilitet i vårt bistånd att vika är självklart.</p>
<p>Behandlingen av de ärenden som förekommer i de inernationella biståndsorganen<br />
har sällan föranlett några markeringar med utgångspunkt<br />
i inställningen till mänskliga rättigheter. Dessa betraktas tillhöra den<br />
politiska sfären och bör därför lämpligen behandlas i arbetet inom FN.<br />
Trots dessa svårigheter och de ytterligare betänkligheter som redovisas<br />
i propositionen bör Sverige tillsammans med andra stater, där de mänskliga<br />
rättigheterna respekteras och upprätthålles, inte bara följa en linje<br />
som ger oss möjlighet att markera vår ståndpunkt, utan aktivt verka<br />
för att åtminstone de svåraste fallen av åsidosättande av mänskliga rättigheter<br />
uppmärksammas. Det är därmed speciellt viktigt att en uppslutning<br />
kring en sådan politik kan åstadkommas bland de nordiska<br />
staterna. Svenska säraktioner kan motverka sitt syfte.</p>
<p>2. Samarbete med enskilda länder, landprogrammering</p>
<p>Propositionen redovisar i detta avsnitt de principer som bör ligga till<br />
grund för Sveriges utvecklingssamarbete. Där beskrivs även de metoder<br />
som bör användas vid planering och utformning av enskilda landprogram.<br />
Ett par detaljanmärkningar bör dock göras för att precisera dessa<br />
principer, som i övrigt är klara och tillämpbara. Vi instämmer i propositionens<br />
förslag att svenskt stöd till större investeringsprojekt bör behandlas<br />
i särskild ordning. Förslaget att riksdagen alltid bör godkänna</p>
<p>1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1913</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78: 1913</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ett projekt om detta skulle kunna komma att överskrida den av riksdagen<br />
godkända treåriga landramen för det aktuella landet kan förorsaka<br />
omprioriteringar, eftersom biståndsmedel inom landramen, som<br />
avsatts till andra insatser, kan komma att användas till det större projektet.<br />
Riksdagens beslut om landramens innehåll kan därför i praktiken<br />
komma att åsidosättas.</p>
<p>Två lösningar är möjliga. Dels kan en begränsning införas, som innebär<br />
att endast 70 procent av den treåriga landramen får beräknas komma<br />
att användas till ett större projekt för att på så sätt undvika en ej<br />
tidigare förutsedd överföring inom ramen. Dels kan en övre beloppsgräns<br />
sättas utöver vilken riksdagen alltid måste lämna sitt godkännande.<br />
Det är också möjligt att kombinera dessa två förslag.</p>
<p>Samtidigt bör påpekas att regeringen också av andra skäl än projektens<br />
beloppsmässiga storlek bör inhämta riksdagens godkännande. Detta<br />
då främst om ett föreslaget projekt innebär nyheter av principiellt slag<br />
eller om projektet kan komma att medföra utrikespolitiska betänkligheter.</p>
<p>En annan punkt, på vilken större klarhet bör råda, är formerna för<br />
avvecklingen av bistånd och övergången till andra typer av samarbete.<br />
Resonemanget i propositionen, i vilket undertecknade instämmer, bör<br />
kompletteras med ett uttalande om en kontinuerlig översyn av biståndsavtalen<br />
med enskilda länder. Syftet med resultatvärderingen av gjorda<br />
biståndsinsatser måste också vara att dess resultat skall användas vid en<br />
bedömning av hur det fortsatta biståndssamarbetet skall utformas, avtrappas<br />
eller eventuellt avslutas.</p>
<p>Dessa problem måste i framtiden få en smidig lösning, för att undvika<br />
onödiga — och ibland — smärtsamma konflikter med mottagarländerna.<br />
Utvecklingssamarbetet är avtalsbundet, och det blir därför<br />
naturligt att vid förhandlingar om nya avtal ingående granska uppnådda<br />
resultat och realismen i de framtida utvecklingsplanerna. Naturligtvis<br />
skall mottagarländerna kunna räkna med ett långsiktigt samarbete från<br />
svensk sida, men de måste även vara medvetna om den vikt Sverige<br />
fäster vid att de biståndspolitiska målen uppfylles.</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställes</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br />
beträffande riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete<br />
såvitt avser främjande av mänskliga rättigheter,</p>
<p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br />
beträffande riktlinjer för internationellt utvecklingsarbete såvitt<br />
avser samarbete med enskilda länder.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 17 april 1978<br />
INGRID SUNDBERG (m)</p>
<p>MARGARETHA af UGGLAS (m) SVEN-OLOF TRÄFF (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0INGRID SUNDBERGm1undertecknare0UGGLASm2undertecknare0SVEN-OLOF TRÄFFm3undertecknareG1021913av Ingrid Sundberg m. fl.mot_197778__1913.pdf92646pdfmed anledning av propositionen 1977/78:135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete m. m.https://data.riksdagen.se/fil/5DA040E8-9D69-48E7-B376-77813694593A