3068010 G1021888 1977/78 1888 mot mot Motion 1977/78:1888 av Kurt Hugosson Motion Motion 1888 0 1978-04-14 00:00:00 2014-10-11 18:32:37 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 av Kurt Hugosson html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021888/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021888 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021888 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Mot. 1977/78</p> <p style="text-align:right;">1888-1895</p> <p>Motion<br /> 1977/78:1888</p> <p>av Kurt Hugosson</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om<br /> tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78</p> <p>Den naturkatastrof som inträffade i Tuve den 30 november 1977 var<br /> synnerligen omfattande, och själva skredområdet upptog en yta på ca 300 000<br /> m2. Vid skredet omkom åtta personer och 39 skadades. Av de skadade avled<br /> senare en man av de svåra skador han ådrog sig i samband med olyckan.</p> <p>Inom skredområdet totalförstördes 67 bostadshus. Ytterligare 84 bostadshus,<br /> som ligger inom ett område där risken för ytterligare skred anses<br /> föreligga, är evakuerade. Av dessa har fem redan rivits och sannolikt kommer<br /> ytterligare ett tiotal att rivas. Övriga hus inom skredriskområdet kan<br /> sannolikt åter användas för bostadsändamål, sedan erforderliga åtgärder för<br /> stabilisering av marken och förstärkningar av byggnadernas grunder vidtagits.<br /> Utöver dessa fastigheter har ett antal hus varit evakuerade tidigare av<br /> säkerhetsskäl.</p> <p>Inom skredområdet där husen totalförstördes bodde 230 personer, inom<br /> skredriskområdet som fortfarande är evakuerat ytterligare 206 personer.</p> <p>Inom det tidigare evakuerade området bodde 212 personer.</p> <p>Trots ovan angivna statistiska beskrivning av naturkatastrofens omfattning<br /> är det svårt att förmedla den fruktansvärda omfattning som jordskredet i<br /> Tuve innebar. Ett till stora delar försvunnet bostadsområde, en helt ny<br /> landskapsbild och splittring av en socialt sammansvetsad befolkning blev<br /> resultatet på ett par minuter då naturkatastrofen inträffade.</p> <p>Självfallet skall de människor som drabbats hållas ekonomiskt skadeslösa.</p> <p>De mänskliga tragedier som blev en följd av olyckan genom att nära och kära<br /> förlorade livet kan naturligtvis icke ersättas ekonomiskt liksom inte heller det<br /> psykiska lidande som Tuveborna fått utstå.</p> <p>Vid riksdagens frågestund den 15 december 1977 krävdes också helt<br /> följdriktigt att de drabbade skulle hållas ekonomiskt skadeslösa. Med<br /> tillfredsställelse kan jag också konstatera att kommunministern som regeringens<br /> företrädare vid detta tillfälle uttalade att regeringens allmänna<br /> inställning var att en generös bedömning skulle ske av de ekonomiska<br /> skadorna och att de drabbade, så långt det är möjligt, skulle hållas ekonomiskt<br /> skadeslösa.</p> <p>I regeringens proposition 1977/78:125 med förslag till tilläggsbudget lil till<br /> statsbudgeten för budgetåret 1977/78 föreslår kommunministern att ett<br /> reservationsanslag av 65 000 000 kronor skall anvisas till ersättningar m. m. i<br /> samband med naturkatastrofen i Tuve. 1 propositionen uttalar departementschefen:<br /> "Vad gäller de enskilda personer som har lidit skada genom</p> <p>1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1888-1895</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1888</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>katastrofen anser jag vara angeläget att staten - i den mån ersättningsskyldigheten<br /> inte ankommer på försäkringsgivarna - träder in med hjälp. Härvid<br /> bör enligt min mening eftersträvas att de skadelidande skall försättas i samma<br /> ekonomiska situation som före katastrofen.”</p> <p>Jag delar departementschefens uttalande på denna punkt och utgår från att<br /> så också blir fallet även i de frågor som ännu icke slutbehandlats. 1 det<br /> följande vill jag peka på vissa av de problem som fortfarande är föremål för<br /> övervägande och som såväl de drabbade genom sin samrådsgrupp i Tuve som<br /> länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i skrivelser till kommundepartementet<br /> påtalat. Jag förutsätter också att den snabba och obyråkratiska<br /> handläggning som hittills kännetecknat myndigheternas åtgärder vid Tuvekatastrofen<br /> fortsätter och att hela skaderegleringen snarast genomförs.</p> <p>I propositionen föreslås bl. a. att ägare av bostadsfastigheter inom skredriskområdet<br /> bor-om de inte vill flytta tillbaka till fastigheterna sedan dessa<br /> åter blivit beboeliga - kunna få sina fastigheter inlösta så att de så snabbt som<br /> möjligt kan skaffa nya bostäder. Motsvarande avses gälla i fråga om radhus<br /> inom sk red riskom rådet som innehas med bostadsrätt. Göteborgs kommun<br /> har beslutat att ge bl. a. nu nämnda kategorier bostadsinnehavare förtur till de<br /> grupphus, bostadsrättslägenheter och kommunala tomter för friliggande<br /> småhus som produceras under åren 1978 och 1979. För närvarande sker en<br /> fördelning av kommunala tomter till personer som sålunda berörts av<br /> skredet.</p> <p>De åtgärder som behöver vidtas innan fastigheterna inom skredriskområdet<br /> åter får utnyttjas för bostadsändamål är främst släntstabiliseringar samt<br /> grundförstärkningar i anslutning till enskilda byggnader för att förhindra<br /> ytterligare skred- och sättningsskador på byggnader. Inom Almhöjdsområdet<br /> beräknas 35 bostadsfastigheter efter sådana stabiliserings- och förstärkningsåtgärder<br /> åter bli möjliga att bebo från och med den 1 juli 1978. Inom andra<br /> delar av skredriskområdet kan det ta avsevärt längre tid innan återflyttning<br /> blir möjlig.</p> <p>Det är framför allt två frågor de berörda fastighetsägarna är särskilt<br /> angelägna att erhålla besked om i samband med ställningstagandet till<br /> inlösen- och ersättningsfrågorna. Båda spörsmålen gäller villkoren i samband<br /> med återflyttning eller inlösen och är för många av avgörande betydelse då de<br /> nu står inför valet att flytta tillbaka eller slutgiltigt ordna sin bostadsfråga på<br /> annat sätt. Frågorna, som ej behandlats i regeringens proposition, gäller dets<br /> om samhället avser att lämna någon form av utfästelse att avhjälpa framdeles<br /> eventuellt uppkommande skador på fastigheterna till följd av skredet, dels<br /> hur vissa beskattningseffekter, som kan uppkomma och försvåra anskaffandet<br /> av annan bostad, skall kunna elimineras.</p> <p>1. Vad först angår frågan om ansvarsut/astelse för eventuella framtida<br /> skador syftar de planerade stabiliserings-, grundförstärknings- och reparationsåtgärderna<br /> till att förhindra uppkomsten av sådana skador och till att<br /> försätta bostadsfastigheterna i ett skick som gör dem fullt jämförbara med</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1888</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>andra fastigheter av ungefär samma ålder och med liknande utförande.<br /> Avsikten är att den fastighetsägare som i stället för att begära inlösen av sin<br /> fastighet väljer att flytta tillbaka inte skall utsätta sig för någon särskild<br /> ekonomisk risk. Alternativen bör vara ungefär likvärdiga. Oavsett hur stora<br /> ansträngningar som görs från samhällets sida för att åstadkomma betryggande<br /> åtgärder för att förebygga skador, är det emellertid naturligt att många<br /> fastighetsägare i ett fall som detta hyser oro för att sättningsskador och<br /> liknande likväl skall uppstå. Det är också högst ovisst om försäkringsgivarna<br /> till följd av gällande försäkringsavtal bär något ansvar för sådana skador.</p> <p>Med hänsyn till det anförda är det enligt min mening motiverat att staten som<br /> i samråd med kommunen bedömer vilka stabiliserings- och förstärkningsåtgärder<br /> som bör utföras och som dessutom i stor utsträckning bekostar<br /> åtgärderna - gentemot fastighetsägarna utfäster sig att under viss tid<br /> framöver svara för sådana skador på fastigheterna som visar sig vara<br /> föranledda av skredet eller av åtgärder som samhället vidtagit i anledning av<br /> skredet. En dylik utfästelse skulle inte minst från psykologisk synpunkt vara<br /> av stor betydelse och kan antas främja att många familjer väljer att flytta<br /> tillbaka till sina fastigheter. Att så sker är i åtskilliga fall önskvärt från både<br /> allmän och enskild synpunkt.</p> <p>I många fall kommer nuvarande fastighetsägare inte att återflytta även om<br /> en ansvarsutfästelse lämnas. I dessa fall har Göteborgs kommun enligt den<br /> överenskommelse som träffats med staten åtagit sig att efter fastigheternas<br /> iordningställande försälja dem. Om man vid denna försäljning skall kunna<br /> erhålla en ersättning som motsvarar fastighetens marknadsvärde före skredet<br /> är det enligt min mening nödvändigt att staten även i denna situation lämnar<br /> en ansvarsutfästelse för framtida skador av det slag som nämnts ovan.</p> <p>I detta sammanhang vill jag även ta upp den svåra situation som de<br /> drabbade står i då man skall ta ställning till frågan om man skal I bestämma sig<br /> för inlösen av fastigheten eller välja alternativet återflyttning efter reparation.<br /> Många av de människor som just nu står i denna utomordentligt svåra<br /> valsituation har fört fram kravet på att de som väljer alternativet återflyttning<br /> dock får en möjlighet till att även efter en återflyttning på nytt få aktualisera<br /> frågan om en inlösen. Man menar att det är rimligt att i sin ursprungliga<br /> hemmiljö få fatta detta svåra beslut. Man hävdar att man inte på förhand kan<br /> bedöma hur reaktionen blir då man återvänder till sin gamla bostad. Kanske<br /> kommer sömnlösa nätter att i längden psykiskt och fysiskt bryta ned dem<br /> som valt alternativet återflyttning och man därför under återstoden av sitt liv<br /> djupt ångrar sitt beslut. De drabbade har därför i många fall krävt att man får<br /> en rimlig prövotid i sin ursprungliga bostad. Jag anser därför att de som väljer<br /> alternativet återflyttning inom ett år efter återflyttningen skall tillförsäkras<br /> rätten att på nytt få aktualisera frågan om samhällets inlösen av den<br /> reparerade bostaden.</p> <p>2. Vad sedan angår beskattningseflekterna synes dessa, såvitt man nu kan<br /> bedöma, i övervägande antalet fall inte bli av sådant slag att någon av den</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1977/78. J sam!. Nr 1888-1895</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1888</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>anledningen mot sin vilja skall behöva flytta tillbaka till sin fastighet inom<br /> skredriskområdet. Flertalet villor, kedjehus och radhus inom skredriskområdet<br /> innehas med äganderätt. Om innehavarna anskaffar annan bostadsfastighet,<br /> behöver på grund av uppskovsreglerna som regel någon realisationsvinstbeskattning<br /> ej inträda i samband med att fastighet inom skredriskområdet<br /> inlöses av kommunen. Beskattningskonsekvenserna för denna kategori<br /> fastighetsägare har dock ännu inte kunnat överblickas i alla delar utan<br /> övervägs fortfarande inom bl. a. den lokala värderings- och beredningsgruppen.</p> <p>Vad däremot beträffar ett antal innehavare av bostadsrättsradhus inom<br /> skredriskområdet ter sig beskattningskonsekvenserna vid inlösen bekymmersamma.<br /> Reglerna om uppskov med realisationsvinst gäller ej för dessa<br /> fall. Ett tiotal personer, som innehaft sina bostadsrättsradhus mindre än fem<br /> år, kan vid inlösen komma att påföras skatt för realisationsvinst. Dessa<br /> personer kan få avsevärda svårigheter att skaffa sig annan likvärdig bostad för<br /> den ersättning som återstår efter avdrag för skatt. För att de skall få samma<br /> möjlighet att byta bostad som andra innehavare av bostadsrättsradhus och<br /> ägare till fastigheter inom sk red riskområdet, anser jag att de bör, sedan deras<br /> bostadsrättsandelar inlösts av kommunen, direkt av staten erhålla ett<br /> ekonomiskt bidrag som helt kompenserar dem.</p> <p>3. Vad gäller principer för ersättning av oförsäkrad lösegendom, framgårav<br /> inkomna ansökningar om ersättning att olika fall föreligger av bristande<br /> försäkringsskydd. I något fall har den skadelidande underlåtit att hålla sin<br /> lösegendom försäkrad. I andra fall åter har försäkring förelegat men ej till<br /> belopp som motsvarat hela värdet av den försäkrade egendomen. Vidare<br /> finns fall där egendom visserligen hållits försäkrad, men egendomsskyddet<br /> på grund av försäkringens typ (företagsförsäkring, lantgårdsförsäkring) ej<br /> gällt för skadehändelser av det slag som nu inträffat. Enligt min mening bör i<br /> sistnämnda fall - i likhet med vad regeringen enligt propositionen ansett böra<br /> gälla i fråga om fastighetsskador som ej täcks av sedvanligt försäkringsskydd<br /> - utgå full ersättning för skadorna. Vad däremot beträffar skador som inte<br /> täcks av något försäkringsskydd antingen på grund av att den skadelidande ej<br /> alls försäkrat egendomen, trots att möjlighet därtill förelegat, eller att han<br /> gjort det i otillräcklig omfattning, kan knappast komma i fråga att utge full<br /> ersättning. Den skadelidande har i dessa fall, i jämförelse med den som<br /> tecknat en betryggande försäkring, påtagit sig själv en större skaderisk. Han<br /> bör därför även om det rör sig om en ovanlig skadehändelse i någon mån<br /> drabbas av konsekvenserna av sitt risktagande. Skadeersättningen bör<br /> följaktligen i dessa fall jämkas. Vad angår storleken av jämkningen måste<br /> givetvis i detta fall beaktas att företrädare för regeringen uttalat att det är<br /> regeringens avsikt att medverka till att de drabbade, så långt det är möjligt,<br /> hålls ekonomiskt skadeslösa samt att regeringens allmänna inställning är att<br /> en generös bedömning skall ske av de ekonomiska skadorna (snabbprotokoll<br /> från riksdagsdebatten den 15 december 1977 anf. nr 43-45). Mot bakgrund av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1888</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>detta regeringsuttalande anser jag att jämkningen skäligen kan och bör<br /> begränsas till 80 % av skadans värde.</p> <p>4. Många personer har gått miste om arbetsförtjänst under den tid som de<br /> på grund av skredet måst ägna sig åt att rädda och flytta bohag samt i övrigt<br /> ordna sin bostadssituation. Staten har genom avtalsverket beslutat att vissa<br /> statstjänstemän som av samma skäl varit tjänstlediga skall uppbära<br /> oavkortad lön under högst sex dagar av tjänstledigheten. Enligt vår mening<br /> bör andra av skredet berörda personer erhålla ersättning av staten för förlorad<br /> arbetsförtjänst i enlighet med den princip staten tillämpar för egna anställda,<br /> såvida icke full ersättning utgått via försäkringsgivaren.</p> <p>5. Inom det drabbade skredområdet fanns ett tiotal rörelseidkare som mer<br /> eller mindre drabbats av skador och intrång genom katastrofen. Värst<br /> drabbad synes den i området etablerade livsmedelsaffären ha bli vit. Bort emot<br /> 50 % av kundunderlaget för denna butik har försvunnit. Samtliga rörelseidkare<br /> har sinsemellan mycket skiftande slag av anspråk. Även om det är<br /> utomordentligt svårt att ersätta immateriella skador förutsätter jag att i den<br /> prövning som nu sker för varje enskild rörelseidkare hänsyn tas till den<br /> alldeles speciel la situation som uppstått (ordessa människor genom den svåra<br /> naturkatastrofen. Även för denna grupp bör i enlighet med kommunministerns<br /> uttalande en generös bedömning ske av de ekonomiska skadorna och<br /> även denna grupp så långt det är möjligt hållas ekonomiskt skadeslös.</p> <p>Med hänvisning till vad jag ovan anfört och under beaktande av den<br /> utomordentligt svåra situation de drabbade vid Tuvekatastrofen hamnat i<br /> hemställer jag</p> <p style="margin-left:59px;">att riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1977/<br /> 78:125 angående ersättningar och lån m. m. i samband med<br /> naturkatastrofen i Tuve beslutar att som sin mening ge<br /> regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande<br /> ersättningsfrågor m. m. till de i samband med naturkatastrofen i<br /> Tuve drabbade människorna.</p> <p>Stockholm den 14 april 1978</p> </div> <div class="block ml_4"><p>KURT HUGOSSON (s)</p> </div> </div> </div> 0 KURT HUGOSSON s 1 undertecknare G1021888 av Kurt Hugosson mot_197778__1888.pdf 209473 pdf med anledning av propositionen 1977/78:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 https://data.riksdagen.se/fil/A34074BC-8F8D-44AC-9E6E-5CDE532D0C2E