3067949 G1021827 1977/78 1827 mot mot Motion 1977/78:1827 av Sven Mellqvist m. fl. Motion Motion 1827 0 1978-03-29 00:00:00 2014-10-11 18:31:57 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:92 om åtgärder för att förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik av Sven Mellqvist m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021827/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021827 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021827 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1977/78:1827</p> <p>av Sven Mellqvist m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:92 om åtgärder för att<br /> förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik</p> <p>1. Bakgrund</p> <p>Under den socialdemokratiska regeringen påbörjades ett brett upplagt<br /> reformarbete på det trafikpolitiska området. Detta utgick från ett<br /> samhällsekonomiskt synsätt och präglades av en alltmer markerad solidaritetspolitik<br /> och därmed ett ökat samhälleligt ansvar för utvecklingen.<br /> Trafikpolitiken måste enligt vår uppfattning utformas så, att den<br /> medverkar till en god transportförsörjning och en god trafikmiljö i landets<br /> olika delar till den samhällsekonomiskt lägsta kostnaden. Samtidigt<br /> skall den bidra till att utjämna skillnader i socialt och ekonomiskt hänseende<br /> mellan enskilda eller grupper av människor såväl inom som mellan<br /> olika regioner. Den framtida trafikpolitiken skall också vara ett<br /> verksamt medel för att uppnå mål inom andra samhällsområden och<br /> samordnas med exempelvis regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken,<br /> miljöpolitiken och energipolitiken. Såväl den enskilde som näringslivet<br /> har blivit alltmer beroende av ett väl fungerande transportsystem. Människorna<br /> ställer växande krav på en utbyggnad och standardmässig förbättring<br /> av den kollektiva persontrafiken.</p> <p>Från slutet av 1960-talet har det pågått ett intensivt utredningsarbete<br /> för att ta fram underlag för en mera socialt betingad och samhällsekonomiskt<br /> inriktad trafikpolitik. Trafikpolitiska utredningen, trafikplaneringsutredningen,<br /> utredningen om regionalt gällande rabattkort, kollektivtrafikutredningen,<br /> kommittén för långsiktig vägplanering, utredningen<br /> handikappanpassad kollektivtrafik och bilarbetstidsutredningen har<br /> alla lagt fram sina förslag. Härtill kommer förslag om förbättrad hamnoch<br /> flygplatsplanering samt förslag om inrättandet av ett samordnande<br /> organ för trafikplaneringsfrågor. Man bör också nämna trafiksäkerhetsutredningen<br /> och trafikbullerutredningen.</p> <p>Det omfattande material som dessa utredningar tagit fram var avsett<br /> att bilda grundval för ett genomgripande trafikpolitiskt reformarbete.<br /> Från den dåvarande borgerliga oppositionen restes ofta krav om en ny<br /> trafikpolitik. Trots att den borgerliga regeringen vid sitt tillträde medgav<br /> att tillräckligt underlag för en trafikreform förelåg och trots flerfaldiga<br /> löften, bl. a. i regeringsdeklarationen och i en rad uttalanden i<br /> riksdagen från kommunikationsministern, om att reformarbetet skulle<br /> fullföljas har ännu ingen trafikpolitisk proposition förelagts riksdagen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1827</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Detta får mycket negativa konsekvenser på flera avsnitt av trafikpolitiken,<br /> inte minst när det gäller den kollektiva trafiken på järnväg.</p> <p style="margin-left:3px;">Från socialdemokratiskt håll ser vi allvarligt på att den utlovade trafikpolitiska<br /> propositionen låter vänta på sig. Vi kräver att regeringen<br /> redovisar en plan för sitt trafikpolitiska reformarbete där en helhetssyn<br /> på dessa frågor redovisas. Det är från demokratisk synpunkt betänkligt<br /> att riksdagen inte får en sådan redovisning. Dessutom tillkommer risken<br /> att det omfattande utredningsmaterial som tagits fram blir förlegat<br /> om propositionen dröjer alltför länge. I den budgetsituation som den<br /> borgerliga regeringen nu försatt sig i och där — enligt uttalanden från<br /> den borgerliga regeringen — utrymme saknas för en trafikpolitisk proposition<br /> ser vi oss nödsakade att acceptera att vissa delar av den utlovade<br /> propositionen läggs fram, även om de delar som är mycket kostnadskrävande<br /> måste utgå. Vi kan därför godta att regeringen nu lägger<br /> fram förslag som syftar till att förbättra den lokala och regionala<br /> kollektivtrafiken och bygger på den s. k. länskortsutredningens betänkande.<br /> På detta sätt skapas klarhet i den viktiga huvudmannaskapsfrågan<br /> — vem som bär ansvaret för trafikförsörjningen inom en region.<br /> Förslaget innebär att tillståndslagstiftningen anpassas så att de kommunala<br /> huvudmännen kan fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande<br /> sätt. Även det ökade statliga stödet som föreslås i propositionen är en<br /> viktig förutsättning för ett bättre kollektivtrafiksystem och torde tillsammans<br /> med de övriga förslag som läggs fram i propositionen kunna<br /> medverka till att underlätta införande av samordnade taxesystem i länen<br /> i form av t. ex. periodkort.</p> <p style="margin-left:3px;">Det bör i sammanhanget framhållas att den kollektiva trafiken måste<br /> främjas på olika sätt. Den kollektiva trafikförsörjningens attraktivitet<br /> sammanhänger — utöver tillgängligheten i form av tillfredsställande<br /> turtäthet och linjedragning — med taxe- och prisnivån. Om huvudmännen<br /> i resp. län inom ramen för samordnade taxesystem utformar<br /> regionala periodkort kan en minskning av reskostnaden för stora grupper<br /> av människor och därmed en utjämning av reskostnadema åstadkommas.<br /> Att skapa förutsättningar för att utjämna reskostnadema<br /> mellan människor som bor i olika delar av en region framstår enligt vår<br /> mening som en angelägen åtgärd inom ramen för en solidarisk trafikpolitik.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi vill dock peka på ytterligare ett par områden som borde ha behandlats<br /> i samband med de nu redovisade frågorna. Vi ser från socialdemokratiskt<br /> håll den regionala trafikplaneringen som en viktig grund<br /> för en ny trafikpolitik. Genom denna har ett omfattande underlag tagits<br /> fram. I detta planeringsmaterial redovisas — utifrån varje läns förhållanden<br /> — en bedömning av framtida transportbehov och förslag till<br /> olika trafiklösningar. I planerna har olika konkreta åtgärder för att<br /> uppnå balans mellan utbud och efterfrågan föreslagits. Det gäller bl. a.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1827</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>förslag till förbättringar av kollektivtrafiken och förslag om utbyggnad<br /> av trafikleder och terminaler samt andra åtgärder för att förbättra<br /> godstrafikförsörjningen. Genom trafikplaneringen kan allmänna trafikpolitiska<br /> riktlinjer omsättas till meningsfulla handlingsprogram på lokal<br /> och regional nivå.</p> <p>Regeringen har redovisat i budgetpropositionen att en vidareutveckling<br /> och komplettering av den tidigare omgången av regional trafikplanering<br /> kommer att initieras under år 1978. För att det skall vara möjligt<br /> att gå vidare på det nu föreliggande mycket omfattande materialet från<br /> den tidigare omgången av den regionala trafikplaneringen torde det behövas<br /> vissa översiktliga ställningstaganden. Endast härigenom skapas<br /> den grund som är nödvändig för ett fortsatt arbete på det regionala planet.<br /> Enligt vår mening är det angeläget att riksdagen får ta ställning till<br /> regeringens slutsatser av den tidigare planeringen och de därpå grundade<br /> riktlinjerna före en ny omgång av en regional trafikplanering. I vår<br /> motion 1977/78: 1582 har vi föreslagit att dessa bör underställas riksdagen<br /> för godkännande.</p> <p>En annan fråga som borde ha behandlats i detta sammanhang är de<br /> handikappades trafiksituation.</p> <p>På kommunikationsområdet har kommunal färdtjänst och bidrag till<br /> anskaffning av egen bil införts. Vår syn på handikappfrågorna innebär<br /> emellertid att samhällsmiljön — så långt det är möjligt — bör anpassas<br /> så att den handikappade kan delta i olika aktiviteter i samhället på<br /> samma villkor som andra medborgare.</p> <p>Det finns åtskilliga brister i dagens trafikmedel, som vållar stort besvär<br /> för de rörelsehindrade. En del brister bör kunna avhjälpas vid löpande<br /> underhåll. Andra kräver mera omfattande förändringar och får<br /> genomföras i samband med nyanskaffning. Det är angeläget att staten<br /> genom lämpligt organ utfärdar normer och riktlinjer. Som underlag för<br /> dessa är det väsentligt att man i forsknings- och utvecklingsarbetet på<br /> trafikområdet i ökad utsträckning uppmärksammar de handikappades<br /> problem. Trafikföretagen bör bereda de handikappades organisationer<br /> möjlighet att lämna synpunkter på utformningen av de investeringar<br /> som görs.</p> <p>Det är självfallet väsentligt att en handikappanpassning av det kollektiva<br /> färdväsendet omfattar alla länkar i transportkedjan. Olämpligt<br /> utformade gångvägar med många trappor, övergångsställen med stark<br /> trafik etc. utgör ofta svåra hinder för exempelvis rörelsehindrade och<br /> synsvaga på väg till eller från t. ex. en busshållplats. Taxi utnyttjas ofta<br /> av äldre personer och av kommunerna i färdtjänsten, varför en bättre<br /> handikappanpassning framstår som väsentlig. Även i detta fall bör<br /> normer och riktlinjer utfärdas.</p> <p>Enligt vår mening är det viktigt att de förslag som HAKO-utredningen<br /> lagt fram så snart som möjligt kan bli föremål för statsmakternas</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1827</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ställningstagande. Endast härigenom kan man få ett underlag för planering<br /> av den framtida trafikens organisation och för beslut om olika<br /> typer av investeringar i transportapparaten. I vår motion 1977/78: 1582<br /> om trafikpolitiken har vi krävt att riksdagen skall uppmana regeringen<br /> att snarast lägga fram förslag i frågan.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi vill i detta sammanhang också ta upp frågan om taxiservicen. Under<br /> senare år har åtskillig kritik anförts mot taxiservicen. Det gäller såväl<br /> servicen inom de större tätorterna som på landsbygden. Man har<br /> bl. a. hänvisat till de uppenbara svårigheterna att anpassa vagnmateriel<br /> till efterfrågan.</p> <p style="margin-left:3px;">Frågan om taxiservicen sammanhänger givetvis nära med frågan om<br /> taxinäringens struktur och organisation. Denna har också under senare<br /> år varit föremål för en hel del uppmärksamhet och även utredningsinsatser.</p> <p style="margin-left:3px;">Det förslag till ändrad företagsstruktur m. m. för taxinäringen som<br /> år 1974 avgetts av den s. k. strukturarbetsgruppen med representanter<br /> för Svenska kommunförbundet, Svenska taxiförbundet och Svenska<br /> transportarbetareförbundet och som överlämnats till kommunikationsdepartementet<br /> för prövning i samband med den fortlöpande översynen<br /> av yrkestrafikförordningen är fortfarande under beredning i regeringens<br /> kansli.</p> <p style="margin-left:3px;">I den nämnda strukturarbetsgruppens rapport behandlas bl. a. frågorna<br /> om företagsmässig samordning av taxirörelsen i kommunerna, bättre<br /> samordning av beställningstrafiken, formerna för tillståndsgivningen<br /> enligt yrkestrafikförordningen m. m. Ett tidsprogram med etappvis genomförande<br /> av förslagen skisseras, och inrättande av en rådgivande<br /> nämnd föreslås.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi vill framhålla det angelägna i att regeringen följer upp intentionerna<br /> i strukturarbetsgruppens förslag. Problemen med avseende på<br /> taxirörelsen är nämligen i olika avseenden sådana att de motiverar särskilda<br /> åtgärder från regeringens sida för att främja en utveckling, anpassning<br /> och samordning av taxirörelsen i nära kontakt med de kommunala<br /> instanserna. Sådana åtgärder måste givetvis ta hänsyn till att<br /> taxitrafiken arbetar under olika förutsättningar i de större tätorterna<br /> och i landsbygds- och glesbygdsområdena. Målsättningen måste vidare<br /> vara att taxinäringen skall vara en integrerad del i den kollektiva persontrafikförsörjningen.</p> <p style="margin-left:3px;">2. Förslagen i propositionen</p> <p style="margin-left:3px;">Som ett led i en ökad satsning på kollektiv trafik bör ansvaret för den<br /> lokala och regionala trafikförsörjningen klarläggas, i syfte att skapa förutsättningar<br /> för bl. a. samordning och planering av resurser, regionala<br /> rabattsystem etc. I propositionen läggs förslag fram om att huvudman</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1827</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">naskapet för den lokala och regionala kollektiva trafiken på landsväg<br /> utövas genom interkommunal samverkan mellan landstingskommunen<br /> och kommunerna i respektive län. I anslutning härtill framläggs vissa<br /> förslag till ändring i yrkestrafikförordningen. Ändringen innebär bl. a.<br /> att huvudmannen föreslås kunna inneha eget linjetrafiktillstånd och få<br /> rätt att anlita entreprenör med tillstånd för beställningstrafik för att utföra<br /> trafiken.</p> <p>Enligt vår mening är det ändamålsenligt att huvudmannen, som har<br /> ansvaret för den lokala och regionala busstrafiken, kan anlita underentreprenör.<br /> Detta får självfallet inte leda till att möjligheterna för trafikföretagen<br /> att planera sin verksamhet försämras och att därmed de<br /> anställdas trygghet inte kan garanteras. Busstrafikföretagens och de anställdas<br /> intresse av att deras ställning inte skall försämras måste tillgodoses<br /> inom ramen för de avtal om trafikens utförande som sluts med huvudmannen.<br /> Det är därför av vikt att garantier skapas för att avtalen blir<br /> tillräckligt långsiktiga så att bussföretagen ges rimliga ekonomiska planeringsförutsättningar.<br /> Vi anser därför att yrkestrafikförordningen bör<br /> få en sådan utformning i den del som avser innehav av trafiktillstånd<br /> att trygghet skapas för såväl huvudmannen som för eventuella entreprenörer.<br /> Det bör ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderliga<br /> författningsförslag.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang understryka att det är viktigt att skapa en<br /> kollektivtrafik som är bekväm och rationell samtidigt som den tillgodoser<br /> de anställdas trygghet. Enligt vår uppfattning skapas de bästa förutsättningarna<br /> härför om de kollektiva trafikmedlen i ökad utsträckning<br /> förs över i samhällets ägo.</p> <p>Enligt propositionen får den kommunala huvudmannen företrädesrätt<br /> till linjetrafiktillstånd om han gör sannolikt att trafikförsörjningen förbättras<br /> genom att trafiken drivs i huvudmannens regi enligt en av honom<br /> upprättad länsomfattande trafikförsörjningsplan, som innebär ett<br /> effektivt resursutnyttjande och som visar att åtgärder har vidtagits i<br /> trafikanpassande syfte. Nu gällande regler ger innehavaren av linjetrafiktillstånd<br /> företrädesrätt till beställningstrafiktillstånd. Den här angivna<br /> företrädesrätten för huvudmannen till linjetrafiktillstånd bör enligt vår<br /> mening tolkas så att huvudmannen också får företrädesrätt till beställningstrafiktillstånd.</p> <p>Vi vill i det här sammanhanget understryka det angelägna i att, i anslutning<br /> till att trafikförsörjningsplanen upprättas, en genomgång och<br /> omprövning görs av äldre trafiktillstånd i syfte att rensa ut sådana tillstånd<br /> som inte utnyttjas och som kan utgöra hinder för en rationell<br /> trafiklösning.</p> <p>I propositionen föreslås också inrättandet av en särskild kollektivtrafiknämnd,<br /> som vid behov skall pröva frågor som rör ersättning för trafikutövning.<br /> Beträffande nämndens sammansättning sägs i propositio</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1827</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>nen att den bör bestå av ordförande och fyra andra ledamöter. Landstingsförbundet,<br /> Svenska kommunförbundet samt Svenska busstrafikförbundet<br /> bör enligt propositionen ges rätt att föreslå vardera en ledamot.<br /> Föredraganden anser vidare att det bör finnas en ledamot som företräder<br /> statliga trafikföretags intressen. I detta sammanhang vill vi<br /> framhålla vikten av att till ordförande i nämnden utses en utanför<br /> nämnda intressen stående, opartisk person.</p> <p>När det gäller bestämningen från kollektivtrafiknämndens sida av<br /> ersättningens storlek i det enskilda fallet sägs att nämnden, på grundval<br /> av statistiska uppgifter om busstrafikens ekonomiska förhållanden i<br /> landet, kan utföra fortlöpande beräkningar vilka — tillsammans med<br /> parternas egna underlag — kan ligga till grund för bestämning av ersättningen.<br /> En utgångspunkt bör därvid enligt propositionen vara kostnaderna<br /> vid en rationellt bedriven trafik. Vi utgår från att nämnden relativt<br /> snart kommer att utarbeta en praxis i ersättningsfrågor, vilken<br /> kan utformas som normer eller mallar för att uppnå enhetlighet i fråga<br /> om ersättningens storlek.</p> <p>Beträffande stöd till den lokala och regionala spårbundna trafiken<br /> föreslås i propositionen att spårvägstrafik och tunnelbanetrafik ges statligt<br /> driftbidrag enligt samma principer som föreslagits gälla för linjetrafik<br /> med buss. På samma sätt föreslås statsbidrag utgå för viss järnvägstrafik<br /> med utpräglat lokala och regionala trafikuppgifter. Här avsedd<br /> järnvägstrafik finns f. n. endast i Stockholmsområdet, men föredraganden<br /> anser att huvudmannen för den lokala och regionala trafiken<br /> även i andra tättrafikerade delar av landet bör beredas möjligheter<br /> att låta trafikförsörjningen ske med pendeltåg i stället för med bussar.</p> <p>Vi anser att järnvägen är ett viktigt inslag i kollektivtrafiken. Det har<br /> dock visat sig att betydande svårigheter föreligger när kommuner och<br /> landsting skall träffa avtal med SJ om att köpa trafiktjänster.</p> <p>Mot bakgrund av erfarenheterna från bl. a. Göteborgsregionen, där<br /> man hittills inte lyckats träffa avtal med SJ, anser vi — till skillnad<br /> från kommunikationsministern — att det föreligger ett klart behov av<br /> mera fastlagda riktlinjer för hur ersättningen bör regleras. Vi föreslår<br /> därför att regeringen skyndsamt utarbetar förslag till normer för hur<br /> SJ skall ersättas för att tågen upplåts för resenärer inom ramen för ett<br /> samordnat regionalt trafik- och taxesystem.</p> <p>Vi vill avslutningsvis erinra om att en del av det resande som sker<br /> inom länet och kommunerna utgör ett led i ett mera långväga resande,<br /> varvid den lokala och regionala trafiken får karaktären av matartrafik<br /> till den interregionala trafiken, vilken oftast sker på järnväg med statlig<br /> huvudman. Det bör i detta sammanhang slås fast att staten måste ta<br /> det övergripande ansvaret för den interregionala trafiken och att det lokala<br /> och regionala trafiksystemet måste samordnas med det interregionala<br /> systemet. För att få till stånd en sådan samordning måste bl. a.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1827</p> </div> <div class="block ml_40"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>omfattningen av det landsomfattande järnvägsnät för vilket staten har<br /> ansvaret fastläggas.</p> <p>3. Hemställan</p> <p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till det anförda får vi hemställa</p> <p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen beslutar godkänna vad som anförts i motionen<br /> om utformningen av avtal mellan huvudman med linjetrafiktillstånd<br /> och underentreprenör,</p> <p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen<br /> om företrädesrätt för kommunal huvudman till beställningstrafiktillstånd,</p> <p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen<br /> om omprövning av linjetrafiktillstånd,</p> <p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen<br /> om tillsättningen av ordförande i kollektivtrafiknämnden,</p> <p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen hos regeringen begär att ett förslag till normer<br /> för hur SJ skall ersättas av kommuner m. fl. för köp av kollektivtrafiktjänster<br /> skyndsamt utarbetas,</p> <p style="margin-left:43px;">6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen<br /> om ansvaret för den interregionala trafiken.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 29 mars 1978</p> </div> <div class="block ml_3"><p>SVEN MELLQVIST (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>BERTIL ZACHRISSON (s)<br /> OLLE ÖSTRAND (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>BIRGER ROSQVIST (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>NILS HJORTH (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>KURT HUGOSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ESSEN LINDAHL (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)<br /> MARGIT SANDÉHN (s)<br /> CHRISTER NILSSON (s)<br /> STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)<br /> STURE ERICSON (s)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>RUNE JONSSON (s)<br /> i Husum</p> </div> <div class="block ml_3"><p>RUNE JOHANSSON (s)<br /> i Åmål</p> </div> </div> </div> 0 SVEN MELLQVIST s 1 undertecknare 0 BERTIL ZACHRISSON s 2 undertecknare 0 OLLE ÖSTRAND s 3 undertecknare 0 BIRGER ROSQVIST s 4 undertecknare 0 NILS HJORTH s 5 undertecknare 0 KURT HUGOSSON s 6 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 7 undertecknare 0 SVEN-GÖSTA SIGNELL s 8 undertecknare 0 MARGIT SANDÉHN s 9 undertecknare 0 CHRISTER NILSSON s 10 undertecknare 0 STEN-OVE SUNDSTRÖM s 11 undertecknare 0 STURE ERICSON s 12 undertecknare 0 RUNE JONSSON s 13 undertecknare 0 RUNE JOHANSSON s 14 undertecknare G1021827 av Sven Mellqvist m. fl. mot_197778__1827.pdf 236097 pdf med anledning av propositionen 1977/78:92 om åtgärder för att förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik https://data.riksdagen.se/fil/10D50DAF-6243-4054-AB00-C02AF1348584