<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3067944</hangar_id>
 <dok_id>G1021822</dok_id>
 <rm>1977/78</rm>
 <beteckning>1822</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1977/78:1822 av Karl Boo och Karl Bengtsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1822</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1978-03-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:31:54</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1977/78:92 om åtgärder för att  förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik</titel>
 <subtitel>av Karl Boo och Karl Bengtsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G1021822/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G1021822</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021822</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;1822—1825&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1977/78:1822&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Karl Boo och Karl Bengtsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1977/78:92 om åtgärder för att&lt;br /&gt; 
förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;En ökad satsning på kollektivtrafik är angelägen från bl. a. miljö-,&lt;br /&gt; 
energi- och trafiksäkerhetssynpunkt. Samtidigt förbättras möjligheterna&lt;br /&gt; 
för dem som saknar bil att komma till arbetsplatser, service och fritidsaktiviteter&lt;br /&gt;
av olika slag. Den framlagda propositionen är ett steg i rätt&lt;br /&gt; 
riktning och bör kunna bidra till att förbättra den kollektiva trafikens&lt;br /&gt; 
utvecklingsmöj ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna att bedriva kollektivtrafik varierar i hög grad mellan&lt;br /&gt;
olika regioner. Det är därför svårt att direkt kunna överföra de&lt;br /&gt; 
erfarenheter som vunnits i Stockholms och örebro län på andra delar&lt;br /&gt; 
av landet. Utgångspunkten för planeringsarbetet måste vara de trafikmässiga&lt;br /&gt;
förutsättningar som råder inom resp. län. Landsting och kommuner&lt;br /&gt;
måste därför börja med att noga analysera resbehov och trafikstandard&lt;br /&gt;
innan man binder sig för en viss trafikmässig eller organisatorisk&lt;br /&gt;
lösning. Detta arbete kan ta lång tid i anspråk men blir samtidigt&lt;br /&gt; 
en garanti för att de framlagda förslagen är väl genomtänkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav är det tveksamt om planeringsarbetet skall styras&lt;br /&gt; 
av en så snäv tidsram som de föreslagna tre åren (Västsverige fem år).&lt;br /&gt; 
Med tanke på vikten av de beslut som skall fattas hade det varit att&lt;br /&gt; 
föredra att ingen särskild tidpunkt satts ut. Regeringen kunde i stället&lt;br /&gt; 
förbehålla sig möjligheten att efter exempelvis fem år göra en utvärdering&lt;br /&gt;
av läget och då besluta om en viss normerande lösning, såvida parterna&lt;br /&gt;
inte kan komma överens inom en viss tidsperiod. Behovet av att&lt;br /&gt; 
på detta sätt följa upp utvecklingen kan därvid åter aktualisera frågan&lt;br /&gt; 
om inrättandet av ett samordningsorgan på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall kan samverkan mellan kommuner och landsting vara&lt;br /&gt; 
en lämplig uppläggning av huvudmannaskapet för trafiken. Ibland kan&lt;br /&gt; 
emellertid andra lösningar vara att föredra. Så har man t. ex. i Stockholms&lt;br /&gt;
län lagt ansvaret för den lokala och regionala trafiken på landstinget.&lt;br /&gt;
I Östergötlands län arbetar å andra sidan en för ändamålet tillsatt&lt;br /&gt;
arbetsgrupp utifrån ett primärkommunalt ställningstagande om att&lt;br /&gt; 
kommunerna bör ansvara för den lokala trafiken och dessutom ta initiativ&lt;br /&gt;
till att lösa huvudmannaskapet för den regionala trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda dessa alternativ kan visa sig fördelaktiga även i andra län. Man&lt;br /&gt; 
bör därför överlåta på landstingen och kommunerna att själva avgöra&lt;br /&gt; 
hur samverkan skall utformas för att man skall nå en så ändamålsenlig&lt;br /&gt; 
lösning som möjligt. Denna valfrihet bör även innefatta beslut om vilka&lt;br /&gt; 
trafikformer huvudmannaskapet skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1822—1825&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78:1822&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Periodkortsutredningen lade fram två alternativ till organisationsform&lt;br /&gt; 
för samverkan på regional nivå — kommunalförbund och aktiebolag.&lt;br /&gt; 
Båda dessa alternativ har för- och nackdelar. En sak bör noteras när&lt;br /&gt; 
det gäller kommunalförbund. Fullmäktigeförsamlingen kan bli mycket&lt;br /&gt; 
stor i län med många kommuner. Detta alternativ är därför mindre&lt;br /&gt; 
lämpligt i våra större län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till lag om huvudmannaskap sägs att ansvaret skall avse&lt;br /&gt; 
lokal och regional kollektivtrafik på väg. Propositionen innehåller även&lt;br /&gt; 
ett förslag om att statsbidrag skall kunna utgå till viss järnvägstrafik&lt;br /&gt; 
med utpräglat lokala och regionala trafikuppgifter. Reglerna för statsbidragsgivningen&lt;br /&gt;
motsvarar dem som gäller för busstrafiken. Beloppen&lt;br /&gt; 
kommer därför att vara blygsamma i förhållande till trafikens kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett första påseende kan det synas förmånligt att även den spårbundna&lt;br /&gt;
trafiken blir bidragsberättigad, men på sikt kan detta få mindre&lt;br /&gt; 
önskvärda effekter för huvudmannen. Det kan nämligen ligga i SJ:s&lt;br /&gt; 
intresse att föra över det ekonomiska ansvaret för vissa olönsamma bandelar&lt;br /&gt;
på huvudmannen med motivering att linjerna främst har lokala&lt;br /&gt; 
och regionala trafikuppgifter. Om då driftbidrag ställs som enda alternativ&lt;br /&gt;
till nedläggning blir det svårt att stå emot det starka politiska tryck&lt;br /&gt; 
som vill värna trafikens fortbestånd. En utveckling där ansvaret för&lt;br /&gt; 
järnvägstrafiken på detta sätt successivt flyttas över från staten till kommuner&lt;br /&gt;
och landsting kan inte accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man får vidare räkna med att de huvudmän som genomför större&lt;br /&gt; 
taxereförmer även har intresse av att få dessa biljetter giltiga för järnvägsresor.&lt;br /&gt;
Detta förutsätter att man kan nå rimliga överenskommelser&lt;br /&gt; 
med SJ i ersättningsfrågan. Erfarenheterna från Örebro län är inte särskilt&lt;br /&gt;
goda och man kan förutse liknande svårigheter i andra län. Mot&lt;br /&gt; 
denna bakgrund finns det anledning att efterlysa riktlinjer för beräkning&lt;br /&gt;
av ersättningen till SJ vid köp av trafiktjänster av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att den i planen upptagna trafiken skall komma till utförande&lt;br /&gt; 
under lämpliga former och till rimliga kostnader måste huvudmannen&lt;br /&gt; 
ha beslutanderätten över om trafiken skall ske i egen regi eller genom&lt;br /&gt; 
anlitande av annan trafikutövare. Propositionens förslag innebär en viss&lt;br /&gt; 
förbättring av huvudmannens ställning, men för att nå den nödvändiga&lt;br /&gt; 
valfriheten kan ett par kompletteringar krävas. Först och främst måste&lt;br /&gt; 
huvudmannen själv få avgöra om han skall begära övertagande av tillstånd&lt;br /&gt;
eller hänskjuta frågan till kollektivtrafiknämnden i de fall förhandlingarna&lt;br /&gt;
med trafikföretagen strandar. Det är dessutom befogat&lt;br /&gt; 
med en tidsbegränsning av den inskränkning i möjligheten att begära&lt;br /&gt; 
övertagande av tillstånd som föreslås inträda efter kollektivtrafiknämndens&lt;br /&gt;
beslut. Som förslaget nu är utformat kan nämnden fatta ett beslut&lt;br /&gt; 
som räcker flera år framåt i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bussbidragsnämnden har redan nu ett starkt inflytande över den&lt;br /&gt; 
lokala och regionala trafiken. En förstärkning av nämndens ställning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78:1822&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;inger vissa betänkligheter. Förslaget att nämnden skall ta fram underlag&lt;br /&gt; 
som kan ligga till grund för avtal mellan trafikutövare och huvudmän&lt;br /&gt; 
måste starkt ifrågasättas. Nämndens agerande kan lätt påverka förhandlingssituationen&lt;br /&gt;
och få en kostnadshöjande effekt. På motsvarande sätt&lt;br /&gt; 
kan invändningar resas mot att nämnden får i uppdrag att bistå kollektivtrafiknämnden&lt;br /&gt;
med ekonomiska uppgifter samt att tillhandahålla dess&lt;br /&gt; 
kansli- och sekretariatsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utbyggnad av kollektivtrafiken ställer krav på ökade insatser från&lt;br /&gt; 
samhällets sida. Kommuner och landsting satsar redan nu mer än två&lt;br /&gt; 
miljarder kronor varje år på lokal och regional trafik. Möjligheterna att&lt;br /&gt; 
finansiera en större utbyggnad av trafiken är begränsade eftersom satsningen&lt;br /&gt;
på barntillsyn, långtidsvård och äldreomsorg kräver en mycket&lt;br /&gt; 
hård prioritering av resurserna. Man måste därför utgå från en väsentlig&lt;br /&gt; 
ökning av statsbidraget till trafiken. Det föreslagna beloppet, 190 milj.&lt;br /&gt; 
kr., är otillräckligt om man ställer det i relation till kostnaderna för att&lt;br /&gt; 
åstadkomma en attraktiv kollektivtrafik i länen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen per vägmil förefaller dessutom vara baserad på kostnadsuppgifter&lt;br /&gt;
som ligger några år bakåt i tiden. Genomsnittskostnaden&lt;br /&gt; 
för drift av en normalstor buss ligger i dag betydligt över det i propositionen&lt;br /&gt;
angivna beloppet. Bidragets storlek bör därför räknas upp till&lt;br /&gt; 
dagens kostnadsnivå och därefter på lämpligt sätt kopplas till busstrafikens&lt;br /&gt;
kostnadsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande statsbidragssystemet har utsatts för en hård men ofta&lt;br /&gt; 
befogad kritik. Det är angeläget att detta system snarast möjligt ersätts&lt;br /&gt; 
med ett enklare bidragssystem. Det nya milbaserade statsbidraget bör&lt;br /&gt; 
därför träda i kraft fr. o. m. trafikåret 1979/80 och gälla även i de fall&lt;br /&gt; 
en länshuvudman ännu inte hunnit bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slopandet av skolskjutsavräkningen måste hälsas med tillfredsställelse.&lt;br /&gt; 
Huvudmannen bör kunna ta på sitt ansvar att den i planen upptagna&lt;br /&gt; 
trafiken tillgodoser allmänhetens resbehov och att erforderlig plats finns&lt;br /&gt; 
i fordonen. Föreskrifter som medför besvärliga avgränsningsregler måste&lt;br /&gt; 
undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att kräva tid och resurser att bygga upp en väl fungerande&lt;br /&gt;
kollektivtrafik i hela landet. Enligt vår uppfattning talar emellertid&lt;br /&gt; 
starka skäl för att vi så snart som möjligt bör ta oss an denna uppgift.&lt;br /&gt; 
Propositionens förslag, kompletterade med de synpunkter som framförts&lt;br /&gt; 
i denna motion, bör enligt vår mening innebära en värdefull stimulans&lt;br /&gt; 
för utvecklingen på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:47px;"&gt;att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen&lt;br /&gt;
anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 29 mars 1978&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;KARL GUST. H. BOO (c) KARL BENGTSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lt Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1822—1825&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL GUST. H. BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BENGTSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G1021822</dok_id>
<subtitel>av Karl Boo och Karl Bengtsson</subtitel>
<filnamn>mot_197778__1822.pdf</filnamn>
<filstorlek>92859</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1977/78:92 om åtgärder för att  förbättra lokal och regional kollektiv persontrafik</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F55CB180-BBAE-4A80-B12F-FA3816EEC826</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>