3067937 G1021815 1977/78 1815 mot mot Motion 1977/78:1815 av Lars Werner m. fl. Motion Motion 1815 0 1978-03-28 00:00:00 2014-10-11 18:31:48 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:112 om riktlinjer för fiskeripolitiken, m. m. av Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021815/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021815 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021815 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion</p> <p style="margin-left:3px;">1977/78:1815</p> <p style="margin-left:3px;">av Lars Werner m. fl.</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av propositionen 1977/78:112 om riktlinjer för<br /> fiskeripolitiken, m. m.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringens proposition 1977/78:112 grundar sig i huvudsak på förslag till<br /> nya riktlinjer för fiskeripolitiken som angetts av fiskerikommittén. Det gäller<br /> fiskets framtida omfattning och inriktning, licensiering av yrkesfiske, statliga<br /> insatser för fiskets rationalisering samt prisregleringen på fisk.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt propositionen bör målen för fiskeripolitiken vara att skapa förutsättningar<br /> för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få en ekonomisk<br /> och social standard som är jämförbar med den som erbjuds inom andra<br /> näringar och trygghet i arbetet, samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av<br /> god kvalitet till rimliga priser. Fisket bör bedrivas så effektivt som möjligt<br /> inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna<br /> och fångsterna bestämmas av möjligheterna till en lönsam och stabil<br /> avsättning. Hänsyn skall tas till behovet av sysselsättning främst i kust- och<br /> skärgårdsområden, där fisket har stor regionalpolitisk betydelse.</p> <p style="margin-left:3px;">Propositionen föreslår även en fortlöpande planering av fiskets omfattning<br /> och inriktning, varvid syftet med planeringen är att ta till vara de fiskresurser<br /> som står till förfogande och utnyttja fiskeflottan så effektivt som möjligt. Vad<br /> beträffar den föreslagna licensieringen av yrkesfisket syftar denna enligt<br /> propositionen till att skapa garantier för att det statliga stödet till fisket<br /> kommer yrkesfisket till del. Särskilt stöd föreslås utgå i form av fiskerilån,<br /> lånegaranti och statsbidrag. Förslaget om nya riktlinjer för prisregleringen på<br /> fisk syftar enligt propositionen till att ge större inkomststabilitet inom fisket,<br /> samtidigt som konsumenterna ges ett större inflytande över prisregleringen.</p> <p style="margin-left:3px;">Vidare föreslås åtgärder för att främja beredning och avsättning av<br /> svensk fångad fisk. Särskilda åtgärder föreslås för att främja reproduktion av<br /> vissa fiskslag.</p> <p style="margin-left:3px;">Fiskerinäringen har offrats</p> <p style="margin-left:3px;">Den svenska fiskerinäringen har sedan länge varit styvmoderligt<br /> behandlad av höga myndigheter. Dess fackliga organisation har varit svag i<br /> jämförelse med exempelvis jordbrukarnas föreningsrörelse. Det kan i viss<br /> mån förklaras med att fiskarna till antalet varit få i förhållande till<br /> jordbrukarna. Detta är dock inte hela förklaringen till den starkare ekonomiska<br /> föreningsrörelse som jordbrukarna byggt upp och det omfattande<br /> statliga stöd som under åren kommit jordbruket till del. Det svenska fisket,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1815</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">och då framför allt väst- och ostkustfisket, har offrats till förmån för andra<br /> näringsgrenar. Ett exempel härpå är uppgörelsen med EG-länderna, där<br /> svenska fiskprodukter är belagda med tullavgifter, men det är fritt fram och<br /> utan tullavgifter för dessa länders export av samma varor till Sverige. Detta<br /> förhållande har slagit hårt mot den svenska berednings- och konservindustrin<br /> på fiskets område. Enligt industriverkets utredning var konsumtionen<br /> 1976 ca 1,8 miljarder, medan saluvärdet av den svenska fiskkonservproduktionen<br /> var något över 500 milj. kr. Att det ensidiga åtagande som gjordes i<br /> anslutning till Sveriges frihandelsavtal med EG nu äntligen skall bli föremål<br /> för överläggningar med EG för en avveckling av tullen på svensk export av<br /> beredda och konserverade fiskvaror hälsas med tillfredsställelse. Vpk har<br /> varit motståndare till detta avtal. Vår uppfattning har vi framfört i motioner i<br /> riksdagen.</p> <p>Fiskets omfattning och inriktning</p> <p>Enligt propositionen kommer under de närmaste åren fängstmöjligheterna<br /> när det gäller viktiga områden av fiskslag att vara starkt begränsade på grund<br /> av de senaste årens överfiskning främst i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön,<br /> varför möjligheter att under de närmaste åren öka det svenska fisket endast<br /> finns i Östersjön. Om nu endast Östersjön står till förfogande för ett rationellt<br /> drivet fiske är sannerligen framtiden mörk för det svenska fisket. Överfiskningen<br /> i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt är nu ett faktum. I framför allt<br /> Nordsjön har under flera år förekommit ett formligt rovfiske med de mest<br /> effektiva fiskredskap.</p> <p>Östersjön, ett relativt litet innanhav, står till förfogande för flera nationers<br /> fiske. Stora fiskeflottor från andra nationer finkammar Östersjön. Nu skall<br /> även västkustfiskarna här söka sin ekonomiska bärgning, sedan fiskevattnen<br /> västerut inte längre står till förfogande på samma sätt som tidigare. Mycket<br /> talar för att även Östersjön kommer att vara utfiskad inom en snar framtid,<br /> trots kvoteringar. I propositionen sägs exempelvis inget om den s. k.<br /> mittlinjen i Östersjön.</p> <p>Reproduktionen av fisk</p> <p>Sverige, en liten nation med en ständigt krympande fiskarkår, bedriver ett<br /> fiske som i effektivitet inte kan mäta sig med det i länder som exempelvis<br /> Sovjet och Japan. Östersjön som fiskevatten måste alltså vårdas på ett mer<br /> hänsynsfullt sätt än tidigare. Förgiftningen av Östersjön måste få ett slut. Här<br /> gäller det numera framför allt reproduktionen av fisk. Men länderna kring<br /> Östersjön spyr ut sina gifter som aldrig förr. Sverige är i detta avseende inte<br /> den minste förorenaren. Från Rönnskärsverken och cellulosafabrikerna i norr<br /> och utefter hela den svenska kusten sker en förorening, som i verklig mening<br /> förhindrar reproduktion av fisk. I anslutning till reproduktionen av fiskbe</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1815</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ståndet sägs det inget i propositionen om dessa omfattande vattenföroreningar<br /> eller att dessa skall stävjas, vilket är en påtaglig brist i propositionen.</p> <p>Laxfisket vid ostkusten är inte som förr. De många kraftverken hindrar<br /> laxen att nå sina yngelplatser. Laxtrappor, som skulle ha underlättat för laxen<br /> att nå lekplatserna, har i stor utsträckning nonchalerats.</p> <p>Ålfisket, som förr var en verklig näring utefter vissa av landets kuster, ger<br /> inte tillnärmelsevis samma avkastning som tidigare. Så kallade ålledare förbi<br /> kraftverken, vilka ger möjligheter för ålyngeln på sin väg från Sargassohavet<br /> att nå upp i de svenska älvarna och insjöarna, saknas. I Sovjetunionen<br /> exempelvis lär ålledare ingå som en viktig del i reproduktionen av ål. I<br /> propositionen saknas helt dylika initiativ för fiskens reproduktion.</p> <p>Fiskodling</p> <p>Fiskerikommitténs förslag att inom ramen för rationaliseringsstödet till<br /> fisket bevilja statsbidrag till fiskodling och utsättning av fisk kan jordbruksministern<br /> inte biträda. Fiskodling är dock en värdefull tillgång vid livsmedelsförsörjningen<br /> i andra länder. Enligt tillgängliga uppgifter finns i Norge<br /> över 300 anläggningar för matfiskproduktion, vilka tillsammans producerar<br /> ca 4 000 ton per år. För att ytterligare nämna några exempel är fiskodlingar en<br /> stor tillgång för livsmedelsförsörjningen i länder som Kina, Vietnam,<br /> Nordkorea etc.</p> <p>Avancerade odlingar av blåmussla skulle säkerligen ge den av sysselsättningssvårigheter<br /> drabbade kustbefolkningen i norra Bohuslän arbete och<br /> utkomst. 1 andra länder, som exempelvis Spanien, Italien, Portugal och<br /> Frankrike, är detta slag av musselodling en inkomstbringande näring.<br /> Blåmusslan är ytterst näringsrik, då 60 % av dess torrvikt är rent protein. De<br /> försöksodlingar som är på gång och prövats i norra Bohuslän visar att odling<br /> av blåmussla i dessa kustvatten kan bli en näring av stor omfattning. För att<br /> göra odlingen av blåmussla i Bohusläns kustband till en verklig näring och i<br /> någon mån kompensera tillbakagången av djuphavsfisket bör samhället träda<br /> till. Kustbefolkningen bör uppmuntras genom ekonomiskt stöd för en<br /> utvecklad musselodling. Hjälp till marknadsföring ges av staten. Dessa odlare<br /> bör inte endast bli leverantörer till konservfabriken av sin råvara. De bör<br /> också vara delägare. Här bör utvecklingen ske efter samma linjer som den<br /> svenska jordbrukskooperationen har byggt upp och med stöd av statliga<br /> medel.</p> <p>Yrkesfiskarna en nationell tillgång</p> <p>På s. 70 i propositionen förklarar departementschefen ”det vara angeläget<br /> att yrkesfiskarna får en sådan organisatorisk styrka att de kan tillvarata sina<br /> rättmätiga intressen på ett effektivt sätt och därigenom ta ett ansvar för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1815</p> </div> <div class="block ml_40"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p>fiskerinäringens framtid”. En något dunkel skrivning med tanke på statsmakternas<br /> tidigare uppträdande och behandling av de svenska yrkesfiskarna.<br /> För inte så länge sedan, då det rådde ”full, ja, överfull sysselsättning”,<br /> då glesbygderna skulle avfolkas för att ge arbetskraft till de stora varven och<br /> verkstäderna, infördes det s. k. ”omställningsbidraget” för yrkesfiskare. De<br /> erhöll av staten upp till 12 000 kr., om de lovade att lämna yrkesfisket och<br /> därmed sin gamla fackorganisation för att "varaktigt utöva annan yrkesverksamhet<br /> än fiske”. På Volvo och de stora varven i Göteborg tog man emot<br /> denna arbetskraft med öppna armar. I dag råder andra förhållanden på den<br /> svenska arbetsmarknaden, varför departementschefen föreslår ”en avveckling<br /> av omställningsstöd till fiskare".</p> <p>Den svenska fiskerinäringen har från sin mycket undanskymda plats<br /> genom propositionen mera kommit i fokus. Mot de förhållanden som tidigare<br /> varit gängse att avfolka fiskarkåren är statsmakterna nu inne på linjen om<br /> yrkesutbildning på fiskets område för att bl. a. ”säkra rekryteringen till<br /> fiskaryrket”. Statsmakternas tidigare uppträdande mot den svenska fiskarkåren<br /> med åtgärder för att radikalt minska den under tider av relativt god<br /> fisktillgång men nu med åtgärder för att öka samma fiskarkår, då i stort sett<br /> "endast Östersjön står till förfogande som fångstplats”, verkar något av en<br /> paradox. Det ger en uppfattning om hur statsmakterna har kunnat uppträda<br /> mot en relativt liten yrkesgrupp, som ändå haft och har en stor betydelse för<br /> landets livsmedelsförsörjning. Nu ställs även förslag om att inrätta en allmän<br /> fiskevårdslinje vid universitetet i Göteborg för utbildning av fiskeritjänsteman.</p> <p>Marknadsföring och upplysning</p> <p>Trots Svergies långsträckta kuster med god tillgång på fisk och skaldjur är<br /> svenskarna inget fiskätande och fiskälskande folk i jämförelse med andra<br /> kustnationer som t. ex. Medelhavsländerna och staterna utefter den europeiska<br /> Atlantkusten. Här spelar tillagning, marknadsföring, upplysning och<br /> reklam en väsentlig roll. Då den svenska fiskarkåren och dess organisationer<br /> framför allt inte haft de ekonomiska tillgångarna, bör staten träda till. Det<br /> svenska folket bör lära sig att i större utsträckning än nu äta fisk.</p> <p>Licensieringen</p> <p>Fiskerikommitténs förslag att avgränsa det förvärvsmässiga fisket från<br /> andra former av fiske genom licenssystem har fått delade omdömen bland<br /> remissinstanserna. Enligt fiskerikommitténs mening "bör innehav av licens<br /> berättiga till fiske med alla tillåtna fiskredskap". Vi menar dock att stor<br /> hänsyn måste tas till de speciella förhållanden som råder i vissa kust- och<br /> skärgårdsområden. För befolkningen i dessa områden kan knappast tillämpas<br /> rigorösare föreskrifter än vad som gäller för jordbruket. Kustbefolkningen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1815</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p>måste ges samma möjligheter tili sidoinkomster som jordbruket har för att<br /> därmed erhålla en dräglig inkomst. Kustbefolkningen befarar att den urgamla<br /> rätten till husbehovsfiske kan bli allvarligt kringskuren.</p> <p>För att statligt stöd skall utgå till fiskarna är inte licensiering nödvändig.<br /> Den kontrollapparat som erfordras härför finns redan. Självklart måste en<br /> licensiering, om den genomförs och skall bli meningsfull, knytas till fiskets<br /> utövande. Detta talar dock för att ett ställningstagande till förvärvsfiskelicens<br /> bör anstå till dess att 1973 års fiskevattensutredning avgivit sitt utlåtande.<br /> Denna utredning har som bekant till uppgift att utreda frågan om lagstiftning<br /> rörande rätten att utnyttja olika typer av fiskredskap.</p> <p>Fisken: baslivsmedel</p> <p>Avgörande är dock priset på fisken. Enligt propositionen skall prisregleringen<br /> ge fiskarna samma ställning som jordbrukarna haft sedan länge. Priset<br /> på fisken skall alltså ge fiskarna en bättre ersättning för arbetsinsatserna. För<br /> att undvika större prisökningar för konsumenterna bör fisk föras till de<br /> baslivsmedel som är föremål för statliga subventioner, liknande dem som<br /> tillerkänns produkter från jordbruket som mjölk, kött etc.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> </div> <div class="block ml_10"><p style="margin-left:58px;">att riksdagen med godkännande av propositionen 1977/78:112 i<br /> övrigt beslutar</p> <p style="margin-left:58px;">1. att hos regeringen begära att fisken förs till de baslivsmedel som<br /> blir föremål för statliga subventioner, liknande dem som<br /> tillerkänns produkter från jordbruket som mjölk, kött m. fl.,</p> <p style="margin-left:58px;">2. att licensieringen av yrkesfisket anstår till dess att 1973 års<br /> fiskevattensutredning avgivit sitt yttrande och därmed avslår<br /> punkt 2 i hemställan i propositionen 1977/78:112,</p> <p style="margin-left:58px;">3. uttala att vad som i motionen anförs under rubrikerna Reproduktion<br /> av fisk och Fiskodling snarast bör göras till föremål för<br /> regeringens överväganden och förslag.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 28 mars 1978</p> </div> <div class="block ml_5"><p>LARS WERNER (vpk)</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk)<br /> NILS BERNDTSON (vpk)<br /> GUSTAV LORENTZON (vpk)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br /> JÖRN SVENSSON (vpk)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 57861 Slockholm 1978</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 3 undertecknare 0 GUSTAV LORENTZON vpk 4 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 5 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 6 undertecknare G1021815 av Lars Werner m. fl. mot_197778__1815.pdf 215057 pdf med anledning av propositionen 1977/78:112 om riktlinjer för fiskeripolitiken, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/922C852E-B9B5-48E0-AC3B-B8711FAED191