3067918 G1021796 1977/78 1796 mot mot Motion 1977/78:1796 av Olof Palme m. fl. Motion Motion 1796 0 1978-03-28 00:00:00 2014-10-11 18:31:35 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet av Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021796/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021796 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021796 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1977/78:1796<br /> av Olof Palme m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens<br /> fortsatta verksamhet</p> <p>Sammanfattning</p> <p>I motionen föreslås att den allmänna programverksamheten skall bedrivas<br /> inom ett sammanhållet företag, att lokalradion organiseras som ett dotterföretag<br /> till Sveriges Radio samt att utbildningsradion blir ett fristående företag.<br /> Regeringens förslag om en uppdelning av Sveriges Radio i fyra självständiga<br /> dotterbolag skulle innebära en ökad byråkratisering till stora kostnader.<br /> Riksradio och television bör samordnas i en distriktsorganisation, vilket bl. a.<br /> innebära» riksradion till skillnad från propositionens förslag får en distriktsorganisation<br /> som täcker hela landet. Distrikten föreslås också få en mer<br /> självständig ställning än i regeringsförslaget.</p> <p>Lokalradion föreslås få möjligheter att bygga ut underredaktioner.<br /> Programverksamheten för invandrarna föreslås utbyggd. Egenproduktionen<br /> bör öka och medel tilldelas Sveriges Radio för att också möjliggöra<br /> kvalitetsförbättringar.</p> <p>I motionen föreslås åtgärder för en effektivare långsiktig planering inom<br /> Sveriges Radio, bl. a. genom en metod för automatisk kostnadskompensation,<br /> som nära ansluter till den faktiska kostnadsutvecklingen, och genom<br /> treåriga rullande verksamhetsbudgetar.</p> <p>Försöksverksamhet med närradio och när-TV bör ske inom ramen för<br /> lokalradions sändningsrätt och också omfatta försök med s. k. allemansradio<br /> enligt den modell som prövats av lokalradion.</p> <p>I motionen kritiseras regeringens uppfattning att våldsinslag i underhållningsprogram<br /> inte har någon entydigt skadlig inverkan på barn. Det är<br /> numera väl dokumenterat att så är fallet. Sveriges Radio bör därför söka<br /> minska inslagen av våld i underhållningsprogram.</p> <p>I motionens konstateras att förslagen i propositionen innebären försämring<br /> av yttrandefriheten genom att kravet på balans i programutbudet skall gälla<br /> bl. a. för varje programföretag och varje TV-kanal för sig. Kravet på ett<br /> balanserat programutbud bör som hittills gälla för hela den samlade<br /> rundradioverksamheten inom Sveriges Radio.</p> <p>Anslagen till Sveriges Radio och till Sveriges Lokalradio bör även i<br /> fortsättningen särredovisas. För att bl. a. möjliggöra en förbättring av<br /> programkvaliteten och en utbyggd programverksamhet på olika områden<br /> föreslås en ökad medelstilldelning för Sveriges Radio med 60 milj. kr. jämfört<br /> med innevarande år. För lokalradion föreslås en ökning av anslaget till</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1796</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>driftkostnader med 15 milj. kr. Det innebär en ökning i jämförelse med<br /> regeringens förslag på sammanlagt 24,1 milj. kr. I verkligheten blir tillskottet<br /> till programverksamheten med vårt förslag betydligt större genom att inga<br /> extra kostnader drabbar företaget på grund av icke motiverade organisatoriska<br /> förändringar.</p> <p>Inledning</p> <p>Redan i direktiven till radioutredningen framhöll den socialdemokratiska<br /> regeringen att en allmän förutsättning för utredningsarbetet skulle vara att de<br /> grundläggande villkor, som sedan länge gällt för rundradioverksamheten i<br /> vårt land, inte rubbas. Bl. a. skulle radion och televisionen även i fortsättningen<br /> ha karaktären av en rundradio i allmänhetens tjänst som var<br /> självständig i förhållande till påtryckningar utifrån och som gav utrymme för<br /> nya initiativ, originalitet i presentationen samt mångsidighet och mångfald i<br /> programproduktionen.</p> <p>En allmän utgångspunkt skulle vidare vara statsmakternas beslut om den<br /> statliga kulturpolitiken, dit också programverksamheten inom radio och<br /> television till väsentliga delar hör.</p> <p>Regeringens proposition (prop. 1977/78:91) om radions och televisionens<br /> fortsatta verksamhet m. m. innebär i dessa avseenden inga ändringar.</p> <p>När det gäller organisationen i stort av rundradioverksamheten prövades<br /> olika modeller av radioutredningen (SOU 1977:79). En enig utredning fann att<br /> de många skilda kraven på rundradion bäst kan tillgodoses om det slutliga<br /> ansvaret för den allmänna programverksamheten behålls samlat i ett enda<br /> företag. Den allmänna programverksamheten i ljudradio och television borde<br /> därför även i framtiden enligt radioutredningen bedrivas inom ett sammanhållet<br /> företag. Lokalradions inre organisation uttalade sig utredningen inte<br /> närmare om. Utredningen ansåg emellertid att lokalradion t. v. borde vara ett<br /> dotterbolag till Sveriges Radio. Sveriges Utbildningsradio borde enligt<br /> radioutredningen i framtiden vara ett självständigt företag.</p> <p>En genomgång av remissyttrandena visar att förslaget om ett sammanhållet<br /> företag för den allmänna programverksamheten fått ett nära nog<br /> enhälligt stöd av remissinstanserna. Också förslagen beträffande lokalradion<br /> och utbildningsradion har fått ett massivit stöd under remissbehandlingen.<br /> Det finns sålunda en bred enighet om att organisationen i stort bör behållas<br /> oförändrad när det gäller riksradion, televisionen och lokalradion samt att<br /> utbildningsradion bör bli ett fristående företag.</p> <p>Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att föredraganden i propositionen<br /> anför att utredningen i vissa grundläggande frågor har mött en mycket<br /> stark kritik och att det därför varit nödvändigt att finna andra lösningar än<br /> dem som utredningen har förordat. Föredraganden anser att valet har stått<br /> mellan att göra vissa förändringar inom ramen för nuvarande organisation<br /> och att med vägledning av bl. a. remissopinionen utarbeta ett nytt alternativ.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Utbildningsministern har valt den senare möjligheten.</p> <p>Det är i och för sig riktigt att utredningsförslaget på vissa punkter mött stark<br /> kritik. Det gäller bl. a. förslaget att alla regionalt producerade TV-program för<br /> rikssändningar skulle sändas i en kanal (TV R), medan övriga program som<br /> framställs i Stockholm skulle sändas i den andra kanalen (TV S). Men i fråga<br /> om organisationen i stort finns ingen sådan kritik, och det är därför direkt<br /> vilseledande när det i propositionen sägs att remisskritiken skulle motivera<br /> ett i grunden nytt alternativ.</p> <p>Till bilden hör också att Sveriges Radios styrelse och SIF-klubben vid<br /> Sveriges Radio enhälligt har avvisat alla propåer om en uppdelning av den<br /> allmänna programverksamheten inom Sveriges Radio, dvs. riksradion och<br /> televisionen, oavsett om det skulle ske genom att ett antal helt fristående<br /> företag bildades eller genom en koncernkonstruktion med ett formellt<br /> sammanhållande moderbolag och ett antal självständiga dotterbolag.<br /> Sveriges Radio och SIF-klubben anser att de åsyftade förändringarna i<br /> programproduktionen bättre kan tillgodoses inom ramen för ett sammanhållet<br /> företag. Också från flera av de stora aktieägarna i Sveriges Radio (LO,<br /> TCO, KF och LRF) har framförts stark kritik mot förslaget om en uppdelning<br /> av Sveriges Radio, som inte har något stöd i vare sig utredningsförslag eller<br /> remissyttranden.</p> <p>Utbildningsministern framhåller att fyra nyckelord varit vägledande vid<br /> utarbetande av förslaget, nämligen integritet, kvalitet, mångfald och decentralisering.<br /> Det torde inte råda några delade meningarom att dessa nyckelord,<br /> vilka redan nu gäller, bör vara vägledande också i fortsättningen, men som<br /> bl. a. framgår av Sveriges Radios remissyttrande kan de mål som döljer sig<br /> bakom nyckelorden bättre tillgodoses inom nuvarande organisatoriska<br /> ramar.</p> <p>Det finns, sammanfattningsvis, enligt vår mening inga skäl att nu göra en<br /> omfattande omorganisation av Sveriges Radio, som i sig kommer att ta stora<br /> resurser i anspråk. Utgångspunkten för ett ställningstagande till rundradions<br /> verksamhet under den kommande avtalsperioden bör i stället vara att<br /> kvalitetsmässigt förstärka programverksamheten både för den allmänna<br /> rundradioverksamheten och för lokalradion och utbildningsradion.</p> <p>Organisationsfrågor</p> <p>I propositionen föreslås att Sveriges Radio delas upp i fyra olika programföretag:<br /> ett för TV, ett för riksradio, ett för lokalradio och ett för utbildningsradio.<br /> Dessa fyra programföretag skall ha självständighet i sin programverksamhet<br /> men också i ekonomiskt, tekniskt, administrativt och personalpolitiskt<br /> avseende. De fyra programbolagen skall ingå i en koncern, som leds av<br /> ett moderbolag. Moderbolagets uppgifter blir mycket begränsade. I huvudsak<br /> skall moderbolaget svara för anslagsframställningar och fördelning av<br /> tilldelade medel till de fyra programbolagen samt fördelning av sändnings</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>tider mellan dotterföretagen. Moderbolaget skall vidare utse styrelserna i<br /> dotterbolagen samt ge programföretagen riktlinjer för den långsiktiga planeringen.<br /> Det understryks särskilt i propositionen att dotterföretagen, i alla<br /> frågor som rör programverksamheten men även i övriga frågor som rör<br /> driften av verksamheten, bör vara helt självständiga och bära det fulla<br /> ansvaret gentemot staten och publiken.</p> <p>Det lämnas i propositionen inga hållfasta skäl för den föreslagna omorganisationen<br /> i vad gäller den allmänna programverksamheten.</p> <p>För en omorganisation talar enligt utbildningsministern starka principiella<br /> och praktiska skäl. Bl. a. sägs att de föreslagna organisationsförändringarna<br /> ger bättre förutsättningar för mångfald i programverksamheten. Ljudradion<br /> anses i den nuvarande organisationen löpa risk att hamna i skuggan av TV<br /> och att underordnas televisionens krav i skilda avseenden. Självständighet i<br /> fråga om ekonomi, teknik, organisation, administration och personalfrågor är<br /> enligt propositionen viktiga förutsättningar för självständighet i programverksamheten.</p> <p>De framförda motiven för en uppdelning av Sveriges Radio är långt ifrån<br /> övertygande. Utbildningsministern anser att de praktiska och kostnadsmässiga<br /> skälen för ett sammanhållet företag när det gäller ljudradion och TV är<br /> svaga. Vi kan inte dela den uppfattningen. Som vi utförligare redovisar längre<br /> fram i motionen kan kostnadsfördyringen till följd av regeringens förslag<br /> uppskattas till 12 milj. kr. i engångskostnader och 25 milj. kr. per år i ökade<br /> driftsutgifter. Den föreslagna omorganisationen kommer att ställa stora krav<br /> på nya lokaler och därmed ökade kostnader. De kostnadsmässiga skälen är<br /> därför mycket starka för att behålla det sammanhållna företaget. En<br /> omorganisation av den betydande omfattning som regeringen förordar borde<br /> ha åtföljts av en närmare precisering av de praktiska konsekvenserna och<br /> åtföljande kostnader. Självfallet kommer en omorganisation enligt propositionen<br /> också att medföra stora praktiska problem. Ca 1/3 av personalen, dvs.<br /> minst 1 500 personer, torde direkt beröras av den föreslagna omorganisationen.<br /> Det gäller bl. a. omplaceringar av personal och därmed MBL-förhandlingar<br /> samt lokalfrågor.</p> <p>Den mångfald i programverksamheten som utbildningsministern säger sig<br /> eftersträva får man inte genom den föreslagna organisationsförändringen<br /> utan framför allt genom angivande av vilka riktlinjer som gäller för<br /> programverksamheten och de resurser som ställs till förfogande. Genom att<br /> programbolagen skall teckna egna avtal med staten och vart och ett för sig<br /> svara för att kraven på opartiskhet och saklighet samt balans i utbudet<br /> uppfylls - detta krav gäller även var och en av de båda T V-kanalema - innebär<br /> förslaget betydande risker för en försämring av yttrandefriheten och mångfalden<br /> i programutbudet. Ljudradion får enligt vår mening en försämrad<br /> ställning då den inte längre får en rikstäckande distriktsorganisation utan i<br /> väsentlig utsträckning hänvisas till att köpa tjänster av lokalradion och TVdistrikten.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vi yrkar avslag på propositionens förslag att göra om Sveriges Radio till en<br /> koncern med ett moderbolag och fyra självständiga programbolag. Det bör<br /> vidare ankomma på ledningen för Sveriges Radio att själv besluta om<br /> teknikens organisation, varvid bör prövas om drifttekniken kan knytas<br /> närmare till programenheterna. Företaget bör även pröva att inom ramen för<br /> nuvarande organisation ge riksradion möjlighet till vidgad självständighet i<br /> fråga om bl. a. administration, ekonomi och teknik.</p> <p>I propositionen föreslås att den nuvarande särskilda enheten för utlandsprogram<br /> förs till riksradiobolaget. Någon närmare motivering lämnas inte.</p> <p>Radioutredningen föreslog att utlandsradion borde ingå i ljudradioenheten<br /> och alltså upphöra som självständig enhet. Som motiv anfördes att verksamheten<br /> borde bedrivas enligt samma regler för programverksamheten som för<br /> Sveriges Radios övriga verksamhet. Vidare skulle förutsättningarna för<br /> personellt samarbete mellan riks- och utlandsprogrammen gynnas av en<br /> sammanslagning.</p> <p>Vi delar uppfattningen att samma regler skall gälla för utlandsprogrammet<br /> som för Sveriges Radios övriga verksamhet. Men de skäl som radioutredningen<br /> anför gäller inte i första hand den organisatoriska inplaceringen. De av<br /> utredningen åsyftade effekterna kan mycket väl uppnås utan organisationsförändringar.<br /> Vi föreslå att utlandsprogramenheten skall bestå som en<br /> självständig enhet inom Sveriges Radio.</p> <p>När det gäller distriktsorganisationen föreslår utbildningsministern att de<br /> nuvarande distrikten delas upp så att radio och TV skiljs åt även på<br /> distriktsplanet och förs till olika bolag. Som vi tidigare har framhållit föreslås i<br /> propositionen ingen egen landsomfattande distriktsorganisation för riksradion.<br /> Utbildningsministern utgår dock från att riksradiobolaget skall ha egna<br /> redaktioner i Malmö och Göteborg samt i minst en ort i Norrland.</p> <p>I övrigt hänvisas riksradion främst till att samarbeta med lokalradion, som<br /> anses kunna lämna direkta bidrag till riksradion i form av färdiga program och<br /> annan medverkan. Lokalradiobolaget sägs till och med delvis kunna tjäna<br /> som distriktsorganisation för riksradiobolaget.</p> <p>Den föreslagna lösningen av distriktsverksamheten för riksradions del är<br /> från flera synpunkter olycklig. Ett av motiven för den föreslagna omorganisationen<br /> är enligt propositionen att stärka ljudradions ställning. Så blir<br /> emellertid inte fallet när den i stor utsträckning hänvisas till att köpa tjänster<br /> av lokalradion och i vissa fall av TV-distrikten. Den föreslagna lösningen ter<br /> sig än mer egendomlig med tanke på att distriktsproduktionen för rikssändningar<br /> under avtalsperioden föreslås öka från nuvarande ca 30 % till 40 %.<br /> Också för lokalradions del är den föreslagna lösningen olycklig. Den innebär<br /> nämligen att lokalradion i stor utsträckning skall inrikta sin produktion på<br /> program lämpliga för rikssändningar. Nyckelordet integritet blir i detta<br /> sammanhang ett honnörsord utan innebörd. Lokalradion bör i stället ges<br /> förutsättningar att utvecklas till en verklig lokalradio. - Vi återkommer<br /> senare till lokalradion.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1796</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>När det gäller TV-distrikten skall en väsentlig utgångspunkt enligt<br /> propositionen vara utvecklingen av regional-TV. Det föreslås därvidlag att<br /> regional-TV under den kommande avtalsperioden skall byggas ut till att<br /> omfatta hela landet och sändas från 11 regional-TV-områdén. Detta innebär<br /> att det också skall inrättas 11 TV-distrikt, vilka noggrant preciseras i<br /> propositionen. Vi kommer senare i motionen att behandla frågan om<br /> regionala TV-sändningar.</p> <p>Vi har ingenting att erinra mot förslaget om distriktens antal och<br /> geografiska avgränsning. Det är emellertid inte motiverat att riksdagen i<br /> detalj skall fastställa Sveriges Radios distriktsorganisation. Detta bör liksom i<br /> dag ankomma på företaget självt. Vidare bör enligt vår mening distrikten avse<br /> både ljudradion och TV, så som i dag är fallet.</p> <p>Regeringens förslag innebär också en försvagning av distriktens ställning. I<br /> dag är radiochefen ansvarig för det totala programutbudet och därmed inför<br /> radionämnden. Distriktschefer och programenhetschefer är därigenom<br /> jämställda i organisationen.</p> <p>I den föreslagna organisationen blir det programbolagschefen som bär<br /> ansvaret för programutbudet och inför radionämnden. Distrikten blir<br /> därigenom underordnade resp. programbolagschef och förTV-företaget resp.<br /> kanalchef. Vi finner detta mindre tillfredsställande, speciellt med tanke på att<br /> en bärande tanke i propositionen är att väsentligt öka andelen regionalt<br /> producerade program för rikssändningar.</p> <p>Vi vill förorda en utveckling av den nuvarande organisationen som ger ökat<br /> inflytande och ökad självständighet för distrikten. Detta kan ske genom att<br /> distrikten ges rätt att själva besluta om sändning samt att de får ökat<br /> inflytande över och ansvar för programutbudets sammansättning. Distrikten<br /> åtar sig att producera ett visst antal program inom skilda programsektorer.<br /> Inom denna ram beslutar distrikten själva om sändning av de egna<br /> programmen. Det bör ankomma på företagsledningen att närmare genomföra<br /> den här föreslagna ordningen i samråd med programenheter och distrikt.</p> <p>När det gäller lokalradions organisatoriska inplacering menar vi att Sveriges<br /> Lokalradio t. v. bör ingå som ett dotterbolag i Sveriges Radio. Den bör också<br /> ges en mera självständig ställning än enligt propositionen genom att<br /> riksdagen direkt beslutar om medelstilldelningen och genom att merparten<br /> av styrelseledamöterna utses av regeringen.</p> <p>Utbildningsradion föreslås i propositionen ingå som ett programbolag i<br /> koncernen. Vi menar liksom en överväldigande majoritet av remissinstanserna<br /> att Sveriges Utbildningsradio bör vara ett fristående företag. Motiven<br /> härför och utformningen av en sådan organisatorisk lösning finns utvecklade<br /> i propositionen 1975/76:110, till vilken vi hänvisar. Skäl för att göra<br /> utbildningsradion fristående är bl. a. att utbildningsradions verksamhet i<br /> långa stycken skiljer sig från den som bedrivs inom Sveriges Radio i övrigt<br /> samt att hela verksamheten är skattefinansierad.</p> <p>Vårt förslag innebär emellertid inte att vi ställer oss bakom den motivering</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>för en fristående ställning för utbildningsradion som radioutredningen<br /> framförde, nämligen att utbildningsradion skall tjäna som ett instrument för<br /> samhällets utbildningspolitik och därför inte kan fä det slag av självständighet<br /> och integritet som rundradion i övrigt tillförsäkras. Utbildningsradion<br /> måste, som också framhölls i propositionen 1975/76:110, ges en lika hög grad<br /> av integritet som rundradioverksamheten i övrigt samt garanteras en fri och<br /> obunden ställning som producent av utbildningsprogram.</p> <p>Inom Sveriges Radio finns i dag ett antal gemensamma funktioner för hela<br /> verksamheten. Det gäller bl. a. fastighetsförvaltningen och flera<br /> administrativa och tekniska funktioner, bibliotek och arkiv, personalutbildning<br /> och företagshälsovård, resetjänst, publik- och programforskningsavdelningen(PUB)samt<br /> programtidningen Röster i Radio/TV. Med den konstruktion<br /> som föreslås i propositionen borde det rimligen vara en uppgift för<br /> moderbolaget att svara för dessa uppgifter. Det sägs emellertid i propositionen<br /> ”att det inte får bli moderföretaget i koncernen som direkt svarar för de här<br /> behandlade funktionerna”. De bör i stället styras från programföretagen och<br /> antingen läggas hos ett av programföretagen, som sedan säljer tjänster till de<br /> andra företagen, eller utföras av ett eller flera gemensamt ägda dotterföretag.</p> <p>Detta kan alltså innebära att koncernen inte bara kommer att bestå av ett<br /> moderbolag och fyra dotterbolag utan också av ett antal dotterdotterföretag.<br /> Förslaget visar klart att regeringen vill göra moderbolaget så obetydligt som<br /> möjligt, och resultatet blir att Sveriges Radio ytterligare styckas sönder och att<br /> bryåkratin och kostnaderna växer. Vi yrkar avslag på förslaget när det gäller<br /> administrationen av de gemensamma funktionerna. Med vårt förslag i<br /> organisationsfrågan kan berörda gemensamma funktioner handläggas som<br /> nu är fallet.</p> <p>Vi föreslår att Sveriges Radio även i fortsättningen har ensamrätt till<br /> rundradiosändningar. Lokalradions och utbildningsradions rätt till etersändningar<br /> bör regleras i separata avtal med Sveriges Radio, så som nu är<br /> fallet.</p> <p>Styrelsernas sammansättning</p> <p>I propositionen föreslås att antalet styrelseledamöter i moderbolaget ökas<br /> från 13 till 15 jämfört med Sveriges Radios nuvarande styrelse. Ökningen<br /> beror dels på att regeringen föreslås utse sju i stället för sex ledamöter samt att<br /> verkställande direktören (radiochefen) skall ingå i styrelsen. Vidare skall inga<br /> suppleanter utses. Dotterbolagen föreslås få 14 ledamöter, av vilka ordförande<br /> och 10 ledamöter utses av moderbolagets styrelse och två av<br /> personalen. Verkställande direktören föreslås ingå som självskriven ledamot.<br /> Inte heller i dotterföretagen föreslås några suppleanter.</p> <p>Vi föreslår att styrelsen för Sveriges Radio skall bestå av 15 ledamöter på<br /> samma sätt som moderföretaget enligt regeringens förslag. Emellertid anser</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>vi att suppleanterna bör finnas kvar, dels för att ge stor spridning av<br /> uppdragen, dels för att erfarenheten visar att suppleanterna ofta får tjänstgöra.<br /> Antalet suppleanter bör ökas med en plats för att också verkställande<br /> direktören skall ha en ersättare. Suppleanten för verkställande direktören<br /> utses av styrelsen.</p> <p>När det gäller Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio bör<br /> antalet styrelseledamöter fastställas till 10. Det innebär en ökning med en<br /> plats jämfört med nuläget, vilket motiveras av att verkställande direktören<br /> också bör ingå. Antalet suppleanter bör ökas med en plats för att också ge<br /> verkställande direktören en ersättare.</p> <p>Enligt propositionen skall dotterbolagens styrelser, bortsett från personalrepresentanterna,<br /> utses av moderbolaget. F. n. utses fem ledamöter av<br /> regeringen och två av bolagsstämman, medan personalen utser två. Vi ser<br /> inget skäl att föreslå någon ändring i nuvarande ordning. Det innebär att vi<br /> föreslå att fem av lokalradions styrelseledamöter, inkl. ordföranden, skall<br /> utses av regeringen, två av bolagsstämman och två av personalen. Verkställande<br /> direktören bör vara självskriven ledamot av styrelsen. Ersättare för<br /> verkställande direktören utses av styrelsen för lokalradion. I övrigt bör som<br /> för närvarande tre suppleanter utses av regeringen och en av bolagsstämman.<br /> Personalen utser två ersättare.</p> <p>Av ledamöterna i styrelsen för Sveriges Utbildningsradio bör sju utses av<br /> regeringen samt två av personalen. Verkställande direktören bör vara<br /> självskriven ledamot av styrelsen. Ersättare för verkställande direktören<br /> utses av styrelsen. Regeringen utser fyra suppleanter och personalen två.</p> <p>Huruvida arbetsutskott skall utses inom de olika styrelserna behöver inte<br /> särskilt regleras. Det bör ankomma på varje styrelse att avgöra om<br /> arbetsutskott skall inrättas liksom sammansättningen av och uppgifterna för<br /> arbetsutskottet.</p> <p>Programfrågor</p> <p>I propositionen föreslås i enlighet med radioutredningens förslag en ökad<br /> medverkan i radio och TV av fristående utövare av konstnärlig, publicistisk,<br /> vetenskaplig och liknande verksamhet, s. k. frilansmedverkan. Vi delar<br /> uppfattningen att det är angeläget med en ökad frilansmedverkan i programverksamheten.<br /> En mera omfattande frilansmedverkan förutsätter en god<br /> sammanhållen planering inom hela rundradioverksamheten. En uppsplittring<br /> av verksamheten på flera självständiga företag kan därför göra det<br /> svårare att åstadkomma en planmässigt motiverad spridning på större och<br /> mindre uppdrag av frilansmedverkande. Även kravet på ökad frilansmedverkan<br /> talar därför för ett sammanhållet företag.</p> <p>Enligt förslaget i propositionen skall en viss begränsad ökning ske av<br /> riksradions sändningstider. Bortsett från det särskilda dagblocket med<br /> repriser, som utbildningsministern föreslår, skall ingen ökning av riks-TV:s</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>sändningstider ske. För att tillgodose olika angelägna önskemål om utrymme<br /> på bra sändningstid erfordras en koordinering av programutbudet i de olika<br /> kanalerna. Vi anser liksom utbildningsministern att televerket i kommande<br /> internationella förhandlingar rörande frekvensfördelning bör verka för att<br /> Sverige får ytterligare frekvensutrymme för att kunna etablera en .fjärde<br /> radiokanal, P 4.</p> <p>Vi anser i 'likhet med utbildningsministern och remissinstanserna att<br /> andelen regionalt producerade riksprogram under avtalsperioden bör öka till<br /> 40 %, även om vi är medvetna om att detta innebär betydande kostnadsökningar.</p> <p>I vad gäller frågan om en utbyggnad av regional-TV, vill vi inte motsätta oss<br /> att den byggs ut till att omfatta hela landet. Vi vill dock erinra om att detta är<br /> en synnerligen dyr verksamhet, som minskar möjligheterna till insatser på<br /> andra områden av rundradioverksamheten. Huruvida den föreslagna utbyggnaden<br /> helt kan ske under nästa avtalsperiod blir beroende av medelstilldelningen<br /> under de kommande budgetåren. Riksdagen bör därför inte nu<br /> besluta att regional-TV-sändningarna skall vara fullt utbyggda vid slutet av<br /> den kommande avtalsperioden. Det bör i stället åligga Sveriges Radio att själv<br /> avgöra takten i utbyggnaden liksom frågan om det är möjligt att öka<br /> sändningstiden från nuvarande 10 minuter per dag fem dagar i veckan.</p> <p>1 fråga om lokalradion föreslås endast medel för konsolidering av verksamheten<br /> i huvudsak på de nuvarande produktionshuvudorterna. Utbildningsministern<br /> anser att en tillfredsställande bevakning av hela länet skall kunna<br /> ske, utgående från produktionshuvudorten. Det är enligt vår mening<br /> nödvändigt att konsolidera verksamheten vid de nuvarande produktionshuvudorterna.<br /> Men det är också angeläget att lokalradion får möjligheter att<br /> bygga ut ett system med underredaktioner för att bättre kunna spegla lokala<br /> frågor och förhållanden. Vi kan alltså inte dela utbildningsministerns<br /> uppfattning att bevakningen av länen även i fortsättningen skall ske från en<br /> enda ort. Honnörsorden mångfald och decentralisering tycks i detta sammanhang<br /> inte ha påverkat utformningen av regeringens förslag. Vi har i vårt<br /> förslag om medelstilldelning beaktat behovet av en sådan utbyggnad.</p> <p>I propositionen diskuteras avvägningen mellan s. k. egen och främmande<br /> produktion, dvs. mellan program som framställts med företagets egen<br /> personal och teknik, å ena sidan, och sådana som gjorts utanför företaget i<br /> Sverige eller utomlands, å den andra. I remissyttrandena över radioutredningens<br /> förslag har från flera håll framhållits vikten av att öka andelen<br /> egenproducerade program. Exempelvis anser TCO att en ökad egenproduktion<br /> bör eftersträvas inom alla de områden som programverksamheten<br /> omspänner för att programutbudet i sin helhet skall anses tillfredsställande.</p> <p>Utbildningsministern är emellertid inte beredd att rent allmänt förorda en<br /> kraftigare ökning av andelen svenska program. Han åberopar därvid<br /> ekonomiska skäl - genomsnittskostnaden för de egenproducerade program</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_43"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>men är betydligt högre än för den främmande utländska produktionen - men<br /> även kulturpolitiska skäl, nämligen möjligheterna att ge den svenska<br /> publiken vidgade kontakter med skilda utländska förhållanden och<br /> miljöer.</p> <p>Självfallet kan utländska program av god kvalitet bidra till en större<br /> kunskap om människor och förhållanden i andra länder. Men det beror<br /> naturligtvis på vilken typ av program som köps utifrån. Enligt vårt<br /> förmenande är det angeläget att söka öka både andelen egenproducerade<br /> program och kvaliteten på dessa. Vi har därför i vår medelsberäkning tagit<br /> hänsyn härtill. Som vi visar i avsnittet om anslagsberäkningar kommer de<br /> medel som utbildningsministern anvisar inte att räcka till för att genomföra<br /> allt vad som föreslås i propositionen. I ett sådant pressat ekonomiskt läge är<br /> det stor risk för att billiga utländska underhållningsprogram av låg kvalitet<br /> kommer att få ett ökat utrymme i televisionen på bekostnad av den dyra<br /> egenproduktionen. Såväl utbildningsministerns principiella syn på egen och<br /> främmande produktion som medelstilldelningen kommer därför med stor<br /> sannolikhet att medföra en förflackning av programutbudet. Genom den<br /> ökade regionala TV-produktionen kommer det att finnas möjligheter att öka<br /> produktionen också i Stockholm. Som Sveriges Radio har framfört är det inte<br /> möjligt att i större utsträckning öka omfattningen av gestaltande och annan<br /> tung produktion utan ett väsentligt bidrag från produktionen i Stockholm.</p> <p>Enligt utbildningsministern bör en grundläggande målsättning för<br /> programverksamheten under den kommande avtalsperioden vara att åstadkomma<br /> kvalitetsförbättringar. Vi vill gärna understryka detta men noterar<br /> samtidigt att den föreslagna medelstilldelningen inte medger några egentliga<br /> kvalitetsförbättringar. Honnörsordet kvalitet blir därmed ett tomt ord. Vi<br /> föreslår därför en höjning av medelstilldelningen utöver regeringens förslag<br /> för att möjliggöra en kvalitetshöjning genom bl. a. bearbetning och gestaltning<br /> i ökad utsträckning.</p> <p>Vad beträffar det som i propositionen sägs om programsättningsprinciperna,<br /> nyhetsförmedlingen och utrikesbevakningen har vi inga erinringar.</p> <p>När det gäller kravet på opartiskhet och saklighet liksom i fråga om<br /> bevakningen av s. k. slutna samhällen återkommer vi under avsnittet<br /> Lagförslag med specialmotivering.</p> <p>I propositionen behandlas också frågan om vdldsinslag i underhållningsprogram.<br /> Utbildningsministern anser inte att några särskilda föreskrifter<br /> härvidlag är nödvändiga utan hänvisar till de allmänna reglerna för programverksamheten.<br /> Vi delar uppfattningen att frågan om s. k. underhållningsvåld<br /> inte bör regleras i lag eller avtal, bl. a. därför att de problem det här är fråga om<br /> är svåra att avgränsa.</p> <p>Däremot tar vi avstånd från de synpunkter som utbildningsministern för<br /> fram när det gäller betydelsen av våldsinslagen. Det hävdas bl. a. i<br /> propositionen att de undersökningar som gjorts av hur vuxna och barn<br /> påverkas av film och TV inte medger några entydiga slutsatser. Detta är ett</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>minst sagt förvånande uttalande. Det är numera väl dokumenterat att<br /> våldsinslagen i underhållningsprogram har en klart negativ inverkan på<br /> framförallt barn. Utbildningsministerns lättsinniga uttalande om betydelsen<br /> av underhållningsvåld markeras ytterligare av att han nöjer sig med att<br /> påpeka att den ökning av underhållningsvåldet som har ägt rum i biograffilm<br /> och kommersiellt producerade TV-program inte bör återspeglas i den svenska<br /> televisionens programutbud. Någon aktiv strävan att söka minska våldsinslagen<br /> är med andra ord enligt utbildningsministern inte angelägen.</p> <p>Vi delar inte denna uppfattning. De kulturpolitiska målen gäller också för<br /> Sveriges Radios programverksamhet, och i propositionen framhålls att<br /> radions och televisionens kulturpolitiska uppgifter bör skrivas in i avtal. Ett<br /> av de kulturpolitiska målen är att motverka kommersialismens negativa<br /> verkningar. Detta måste rimligen också tolkas så, att Sveriges Radio så långt<br /> möjligt bör söka minska inslagen av våld i underhållningsprogram. Med detta<br /> uttalande, som vi anser att riksdagen börge regeringen till känna, kan vi godta<br /> att någon särskild, uttalad föreskrift om omfattningen av våld i underhållningsprogram<br /> inte erfordras i avtalet mellan staten och Sveriges Radio eller i<br /> radiolagen.</p> <p>I propositionen läggs vissa synpunkter på programverksamheten för att i<br /> större utsträckning göra programmen tillgängliga för döva och hörselskadade<br /> samt för synskadade. Vi vill särskilt betona vikten av att fler TV-program<br /> textsätts samt att försöksverksamheten med text-TV snarast kommer i gång.<br /> Det bör också framhållas att det är angeläget att söka göra en större del av<br /> programutbudet tillgängligt för psykiskt utvecklingsstörda.</p> <p>Vi finner också skäl att understryka principen att programföretagen bör<br /> svara för programinformation till olika handikappgrupper. Det är viktigt att<br /> det programhäfte som Sveriges synskadades riksförbund nu utger också kan<br /> utges i framtiden, i varje fall till dess en bättre information kan ges på annat<br /> sätt. Sveriges Radio bör därför kraftigt öka sitt bidrag till riksförbundet för att<br /> möjliggöra fortsatt utgivning av programhäftet. På sikt bör programinformationen<br /> utvecklas så att alla blinda och svårt synskadade kan nås.</p> <p>Propositionens uttalanden när det gäller programverksamheten för språkliga<br /> minoriteter finnér vi alltför torftiga. Någon uttalad målsättning finns inte i<br /> propositionen. Det finns skäl att erinra om att den traditionella uppfattningen<br /> om Sverige som enhetligt i språkligt och kulturellt avseende inte längre gäller.<br /> Som statens invandrarverk framhållit i sitt remissyttrande har de senaste<br /> decenniernas invandring i grunden förändrat vårt samhälle: ”Av ett tidigare<br /> homogent Sverige har blivit ett mångspråkigt och flerkulturellt samhälle.”<br /> Omkring en miljon människor i vårt land har direkt eller nära kontakt med en<br /> annan språk- och kulturmiljö än den svenska. Det är mot denna bakgrund<br /> nödvändigt att fler program kommer till stånd både för invandrarna och om<br /> invandrarna. Därför bör minoritetsprogrammen breddas till innehållet och<br /> sändas på fler språk än i dag. Detta medför krav på en förstärkning av<br /> minoritetsspråksredaktionernas personalresurser. Det är också önskvärt att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>program produceras om de olika språkliga och etniska minoriteterna.</p> <p>Det är en uppgift för Sveriges Radio och lokalradion att utforma<br /> programverksamheten för invandrarna. En förutsättning för en förstärkning<br /> av denna verksamhet är dock att medel ställs till förfogande. Enligt vår<br /> mening bör programverksamheten för invandrare successivt byggas ut under<br /> de närmaste åren. Ett motiv för den av oss föreslagna ökningen av<br /> medelstilldelningen jämfört med regeringens förslag är att möjliggöra en icke<br /> obetydlig förstärkning redan under nästa budgetår.</p> <p>I propositionen föreslås att det kvalificerade scenteaterutbud som möjliggörs<br /> genom stöd från det allmänna i ökad utsträckning bör göras tillgängligt<br /> för den del av befolkningen som inte har tillfälle att se scenföreställningarna.<br /> Sådana TV-sändningar av scenföreställningar från teatrarna, s. k. transmissioner,<br /> bör enligt förslaget i första hand ske från Operan och Dramaten, men<br /> det skall också kunna ske från regionala teatrar, riksteaterensembler och fria<br /> teatergrupper.</p> <p>Vi ställer oss också positiva till flera transmissioner av teaterföreställningar<br /> i televisionen. Enligt vår mening har regeringen emellertid alltför starkt<br /> markerat föreställningar från Operan och Dramaten. Det är lika viktigt att<br /> transmissioner sker från regionala och lokala teaterföreställningar, om<br /> nyckelordet decentralisering skall få någon innebörd på detta område. Vi<br /> anser emellertid i motsats till utbildningsministern att denna verksamhet<br /> rymmer så många problem av främst konstnärlig och upphovsrättslig art, att<br /> det i första hand bör bli fråga om en försöksverksamhet som sedan<br /> utvärderas.</p> <p>I propositionen föreslås att en fast teaterensemble skall knytas till Sveriges<br /> Radio. Vi anser också att det är värdefullt med en sådan ensemble men vill<br /> särskilt betona vikten av att en successiv förnyelse av ensemblen kan ske.</p> <p>Vi vill också betona att folkrörelserna och deras verksamhet bör speglas<br /> bättre i programverksamheten i radio och TV än f. n.</p> <p>Kontakter med publiken</p> <p>Radioutredningen underströk angelägenheten av bättre kontakter mellan<br /> Sveriges Radio och publiken. Utredningen föreslog därför att nio regionala<br /> publikråd med 15 ledamöter i varje skulle inrättas som en försöksverksamhet<br /> under tre år. Ledamöterna skulle utses av Sveriges Radio efter förslag från<br /> olika föreningar och organisationer. Råden skulle ha rådgivande uppgifter för<br /> programverksamheten. De skulle också ha egna ekonomiska och personella<br /> resursersamt kunna beställa undersökningar. Råden skulle sammanträda två<br /> tre gånger per år.</p> <p>Förslaget om regionala publikråd har genomgående kritiserats av remissinstanserna.<br /> Det skulle bli en alltför tungrodd organisation, och<br /> ansvarsfördelningen skulle bli oklar.</p> <p>Inte heller utbildningsministern biträder förslaget om regionala publikråd.<br /> Han föreslår i stället att dotterföretagen årligen skall inbjuda ägarna </p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>folkrörelserna, pressen och näringslivet - i koncernens moderbolag till<br /> konferenser om den egna programverksamheten. Sådana konferenser föreslås<br /> förekomma två gånger per år inom vart och ett av programföretagen.<br /> Utbildningsministern undantar emellertid utbildningsradion, eftersom de<br /> rådgivande kommittéerna har till uppgift att lämna råd och synpunkter på<br /> verksamheten inom de fyra utbildningssektorerna.</p> <p>Vi delar utbildningsministerns och remissinstansernas kritik i vad gäller de<br /> regionala publikråden. De skulle bli administrativt ohanterliga. Råden skulle<br /> bli institutionaliserande organ, som kan komma i konflikt med principen om<br /> programverksamhetens integritet. Men självfallet är det angeläget att en<br /> rundradio i allmänhetens tjänst har en omfattande kontaktverksamhet.<br /> Sveriges Radio har i sitt remissyttrande framhållit detta och understrukit<br /> nödvändigheten av att visa öppenhet och beredskap för nya synsätt samt<br /> ambition att lyssna till alla olika önskemål och krav som finns i samhället.<br /> Sveriges Radio har vidare pekat på en lång rad olika former för publikkontakter,<br /> som bör utvecklas vidare. Det gäller bl. a. publikforum och de<br /> kontakter med organisationer, näringsliv och skolor, som anordnas i<br /> anslutning till publikträffarna. Vi anser för vår del att den bästa lösningen är<br /> att dessa kontakter utvecklas i enlighet med vad som framhölls i Sveriges<br /> Radios remissyttrande. Också bolagsstämman kan, om aktieägarna så<br /> önskar, utvecklas till ett centralt forum för programdebatt. Det bör ankomma<br /> på företagsledningen för Sveriges Radio att finna formerna för att ytterligare<br /> fördjupa och förstärka programkontakterna.</p> <p>När det gäller Sveriges Utbildningsradio bör de rådgivande kommittéerna,<br /> såsom föreslås i propositionen, kunna tjäna som lämpliga organ för publikkontakter.<br /> Vi vill dock framhålla att flera av de olika kontaktkanaler som<br /> Sveriges Radio har pekat på i sitt remissyttrande också med fördel kan<br /> komma till användning inom utbildningsradion. Det bör vara en uppgift för<br /> ledningen för Sveriges Utbildningsradio att främja ytterligare publikkontakter.</p> <p>Finansiering och medelstilldelning</p> <p>I .propositionen föreslås att Sveriges Radio får en rimlig och förutsebar<br /> kompensation för automatiska kostnads- och löneökningar. Utgångspunkten<br /> skall vara den allmänna kostnadsutvecklingen så som den avspeglar sig i<br /> konsumentprisindex (K.PI). Det innebär att programföretagen enligt organisationsförslaget<br /> i propositionen skall kunna påräkna en kompensation som<br /> motsvarar utvecklingen av KP1 för resp. budgetår.</p> <p>Det är enligt vår mening angeläget att Sveriges Radio ges bättre möjligheter<br /> än f. n. till en långsiktig planering. Ett viktigt skäl för att ge Sveriges Radio en<br /> schablonmässig automatisk kostnadskompensation är att någon extra tilldelning<br /> inte behöver komma i fråga. Detta förutsätter emellertid att den<br /> automatiska kompensationen på ett rimligt sätt överensstämmer med den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p>faktiska kostnadsutvecklingen.</p> <p>En genomgång av de senaste budgetåren visar att konsumentprisindex<br /> vissa år skulle ha gett Sveriges Radio en högre medelstilldelning än som har<br /> skett. Andra år skulle förhållandet ha blivit det motsatta. När löneökningarna<br /> är måttliga och de allmänna prisstegringarna omfattande ger en kompensation<br /> enligt KPI ett högre belopp än som motsvarar den verkliga kostnadsutvecklingen.<br /> Vid motsatt utveckling blir det en lägre kompensation. Enligt vår<br /> mening blir utvecklingen så slumpartad att ett bättre mått än KPI bör<br /> väljas.</p> <p>Grovt taget utgörs Sveriges Radios kostnader till två tredjedelar av<br /> lönekostnader, resten av allmänna omkostnader. En kombination av en<br /> löneindex och en KPI-index skulle ge ett utfall som mycket nära ansluter sig<br /> till de faktiska kostnadsökningarna för varje budgetår. Självfallet bör Sveriges<br /> Radios egen löneutveckling inte läggas till grund vare sig när det gäller de<br /> årliga löneförändringarna eller förändringen av lönekostnadernas andel av<br /> totalkostnaderna från år till år. Radioutredningen framhöll att en kompensation<br /> för den faktiska totala personalkostnaden skulle kunna innebära ett<br /> fastställande av hur stor andel av Sveriges Radios verksamhet som skall<br /> utföras av fast personal. En sådan ordning skulle också kunna påverka<br /> förhandlingssituationen när det gäller Sveriges Radios löner. Dessa problem<br /> undviks om man väljer en annan löneindex än företagets egen löneutveckling<br /> och om man väljer en schablonmetod. Vi föreslår därför att den automatiska<br /> kostnadskompensationen utgår på det sättet att två tredjedelar av basbeloppet<br /> förändras med utgångspunkt i de faktiska lönekostnadsförändringarna på<br /> SIF-SAF-området och en tredjedel på grundval av utvecklingen av konsumentprisindex.</p> <p>Radioutredningen föreslog att treåriga rullande verksamhetsplaner skulle<br /> införas. De skulle enligt utredningen fastställas av statsmakterna i samband<br /> med medelstilldelningen. Förslaget har allmänt tillstyrkts av remissinstanserna.<br /> Även utbildningsministern anser att förslaget har stora förtjänster.<br /> Men med hänsyn till det nuvarande samhällsekonomiska läget är han inte nu<br /> beredd att tillstyrka en övergång till en ordning med treåriga rullande<br /> verksamhetsplaner.</p> <p>Enligt vår mening är ett system med treårig rullande budget en väsentlig<br /> förutsättning för en mer långsiktig planering. Det innebär att Sveriges Radio<br /> får betydligt större möjligheter än för närvarande att bedriva programverksamheten<br /> planmässigt och rationellt. Det besvärliga samhällsekonomiska<br /> läget talar enligt vår uppfattning inte mot en sådan ordning utan är i stället ett<br /> starkt skäl för att införa en mer långsiktig budgetplanering, som ger Sveriges<br /> Radio bättre möjligheter än i dag att bedriva en rationell planering.<br /> Regeringen bör därför i budgetpropositionen nästa år återkomma med ett<br /> förslag om en treårig rullande verksamhetsbudget. Sveriges Radio bör i sin<br /> anslagsframställning för budgetåret 1979/80 redovisa förslag för den<br /> närmaste treårsperioden.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Radionämnden m. m.</p> <p>I propositionen avvisas ett förslag från en tidigare utredning (Ds U 1974:7)<br /> om att inrätta en radioombudsman. I stället föreslås att en tjänst som chef för<br /> radionämndens kansli inrättas. Denne skulle få rätt att bl. a. självständigt<br /> besluta om utredning och granskning av program och programinslag samt att<br /> å nämndens vägnar fatta beslut, som ej innebär att program strider mot<br /> radiolag och avtal.</p> <p>Vi vill inte heller ställa oss bakom förslaget om att inrätta en särskild<br /> radioombudsman. Vi har med hänsyn till den omfattande arbetsbördan ingen<br /> erinran mot att en kanslichefstjänst inrättas hos nämnden samt att kanslichefen<br /> får rätt att besluta om utredning och granskning av program samt rätt<br /> att infordra yttrande från programföretagen. Däremot kan vi inte godta<br /> regeringens förslag att kanslichefen å nämndens vägnar skulle få rätt att fatta<br /> någon form av fällande beslut.</p> <p>Regeringens förslag innebär att kanslichefen ej får fälla ett program såsom<br /> stridande mot radiolagen eller avtalet men väl att han får kritisera sända<br /> program. Inom programföretaget görs i praktiken ingen åtskillnad mellan<br /> fällda och kritiserade program. I båda fallen sker en seriös prövning av hur<br /> man skall kunna undvika att inslag i framtiden fälls eller kritiseras av<br /> radionämnden. Med hänsyn till nuvarande praxis inom Sveriges Radio kan<br /> en olikartad handläggning av fällda och kritiserade program inom radionämnden<br /> lätt skapa den uppfattningen att kritiserade program inte behöver<br /> tas lika allvarligt inom programföretaget som fällda program. Detta vore<br /> enligt vår mening en olycklig utveckling. Vi föreslår därför att såväl fällande<br /> som kritiserande utslag av radionämnden skall fattas av nämnden så som i<br /> dag är fallet. Däremot bör kanslichefen ha rätt att fria program.</p> <p>Närradio och när-TV</p> <p>I propositionen föreslås en försöksverksamhet med närradio och när-TV,<br /> som skall ledas av en kommitté med parlamentarisk sammansättning. Vi vill<br /> för vår del inte motsätta oss att en försöksverksamhet kommer till stånd. Med<br /> hänsyn till den okritiska plädering för ett system med närradio och när-TV<br /> som utbildningsministern utvecklar i propositionen finns det skäl att<br /> understryka att såväl utredningen som försöksverksamheten skall vara helt<br /> förutsättningslös och att den inte får ses som ett första steg i etablerandet av<br /> s. k. närradio och när-TV. Vi vill också erinra om att flera av de remissinstanser<br /> som ställt sig positiva till en vidare utredning och en försöksverksamhet<br /> samtidigt anfört stor tveksamhet till att permanent införa närradio<br /> och när-TV.</p> <p>Vi vill här peka på några problem, som vi anser att utbildningsministern<br /> inte har beaktat. Det gäller bl. a. den geografiska räckvidden av närradion.<br /> Den föreslagna försöksverksamheten skall omfatta sändare med en räckvidd<br /> av omkring 5 km. Även om, som anförs i propositionen, antalet sändare</p> </div> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_42"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p>skulle komma att utvidgas utöver de 200 sändare, som radioutredningen<br /> anger, kvarstår ändå det förhållandet att det blir fråga om en tätortsradio som<br /> endast täcker en mycket liten del av Sveriges yta och långt ifrån hela<br /> befolkningen. Dessa synpunkter är än mer markerade vad gäller när-TV<br /> genom utnyttjande av centralantennanläggningar inom bostadsområden.<br /> Som Sveriges Utbildningsradio har framhållit blir verksamheten förbehållen<br /> redan väl gynnade grupper i samhället. Sveriges Radio har framhållit att en<br /> särskild rundradio av ifrågavarande slag innebär ett avsteg från den princip<br /> som hittills har gällt för rundradioverksamheten i Sverige, nämligen att alla<br /> medborgare oavsett bostadsort skall ha tillgång till sändningarna.</p> <p>Kostnadsfrågorna är i propositionen inte belysta på ett tillfredsställande<br /> sätt. Sålunda framgår inte vad totalkostnaden blir för försöks- och utredningsverksamheten,<br /> endast att det sammantagna statliga medelsbehovet<br /> skall kunna täckas via utbildningsdepartementets kommittéanslag. Det finns<br /> med andra ord ingen som helst uppskattning av kostnaderna för den<br /> försöksverksamhet som riksdagen nu föreslås besluta om. När det gäller<br /> kostnaderna för etablering och drift av närradio- och när-TV-stationerna<br /> nämns vissa uppgifter. I ett mer permanent tillstånd torde det dock komma<br /> att röra sig om betydligt större kostnader. För att nå en publik fordras relativt<br /> kontinuerliga sändningar. Som Sveriges Radio har anfört kan driftkostnaderna<br /> bli betydande med krav på bidrag från samhället av samma slag som till<br /> tidningar, tidskrifter, föreningsliv, teater och annan kulturell verksamhet.<br /> Kostnadsaspekterna bör noga penetreras av kommittén.</p> <p>Risken för reklam i närradio och när-TV avvisas av utbildningsministern<br /> med hänvisning till att det i lag bör stadgas att alla former av reklam skall<br /> förbjudas i försöksverksamheten. Detta är i och för sig tillfredsställande men<br /> ändå inte till fyllest. Frågan om reklam gäller dels inte i första hand<br /> försöksverksamheten utan ett mer permanent tillstånd, dels inte bara reklam<br /> i programmen utan i lika hög grad finansiering av verksamheten av<br /> kommersiella intressen. Kooperativa Förbundet (KF) har understrukit att det<br /> är ytterst få regionala och lokala organisationer, som har personella och<br /> ekonomiska resurser att helt självständigt svara för denna form av utsändningar.<br /> ”Det finns en betydande risk att de organisationer som lättast kan fl<br /> bidrag från näringslivet eller kapitalstarka individer blir finansierade och att<br /> Sverige på detta sätt smygvägen får en reklamfinansierad ljudradio.”<br /> Liknande synpunkter har anförts från Landsorganisationen (LO).</p> <p>I propositionen bemöter utbildningsministern de från flera håll framförda<br /> farhågorna för att en utveckling av närradio och när-TV kan komma att<br /> hämma lokalradions utbyggnad. Kritiken bottnar enligt utbildningsministern<br /> i missuppfattningen om närradions funktion och arbetssätt. Närradio bör<br /> enligt förslaget inte ingå i en rikstäckande rundradioverksamhet och skulle<br /> bl. a. därigenom skilja sig så markant från ljudradion, att det knappast kan bli<br /> fråga om konkurrens.</p> <p>Denna argumentation är inte övertygande. Redan utbildningsministerns</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>snäva syn på lokalradion - den föreslås enbart få medel för en konsolidering<br /> av nuvarande verksamhet - inger stora farhågor. I propositionen föreslås<br /> dessutom att lokalradion i stor utsträckning bör fungera som det föreslagna<br /> riksradioföretagets distriktsorganisation. Förslagen är med andra ord så<br /> konstruerade att de skapar ett vakuum där behov av en närradio och när-TV<br /> kan uppstå.</p> <p>Vi har här kortfattat pekat på några av de problem som ett etablerande av<br /> lokala rundradiosändare skulle aktualisera. Detta innebär inte att vi intar en<br /> negativ syn på mer lokala sändningar än vad lokalradion i dag kan erbjuda. Vi<br /> förutsätter att de av oss nämnda frågorna ingående kommer att studeras av<br /> den aviserade kommittén.</p> <p>Enligt vår mening bör försöksverksamheten bedrivas i nära samarbete med<br /> lokalradion och sändningarna ske inom ramen för lokalradions sändningsrätt.<br /> Därvid kan några försök med närradio enligt utbildningsministerns<br /> modell göras. Vi anser det också viktigt att den försöksverksamhet med s. k.<br /> allemansradio som nu bedrivs inom lokalradion i samarbete med utbildningsradion<br /> kan utvidgas och integreras i den föreslagna försöksverksamheten.<br /> Allemansradion innebär att enskilda, grupper eller föreningar inbjuds att<br /> producera radioprogram. Lokalradion avgör vilka program som skall sändas,<br /> varvid programmet skall vara tekniskt Juridiskt och programmässigt försvarbart.<br /> Programmen får gärna - och måste av uppenbara skäl ofta - vara<br /> subjektiva och partiska. Men detta måste ske på ett sådant sätt att<br /> totalutbudet blir balanserat. På så sätt skapas en garanti för att yttrandefriheten<br /> reellt sett vidgas samtidigt som ett skydd skapas mot att starka<br /> organisationer kommer att dominera och snedvrida verksamheten. Vidare<br /> bör inom ramen för försöksverksamheten försök göras med lokalradiosändningar<br /> begränsade till en kommun, s. k. kommunradio.</p> <p>De försök med när-TV som enligt propositionen skall göras bör enligt vår<br /> mening ha samma karaktär som allemansradion. De bör alltså vara lokala<br /> TV-försök av det slag som åren 1973-1974 prövades av Sveriges Radio, TRUkommittén<br /> och Kiruna kommun i ett kabel-TV-försök. Försök med när-TV<br /> bör ske inom ramen för utbildningsradions eller Sveriges Radios sändningsrätt.<br /> Med den organisation av försöksverksamheten som vi här har föreslagit<br /> erfordras ingen särskild lag om försöksverksamhet med närradio.</p> <p>Lagförslag med specialmotivering</p> <p>I radiolagen stadgas att ensamrätten skall utövas opartiskt och sakligt. I<br /> avtalet mellan staten och Sveriges Radio sägs dessutom att denna bestämmelse<br /> skall tillämpas med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och<br /> informationsfrihet skall råda i rundradion. Utbildningsministern föreslår nu<br /> att även denna vidgning av yttrandefriheten skall överföras till radiolagen. Vi<br /> delar denna uppfattning. Det är viktigt att principen om en vidsträckt<br /> yttrande- och informationsfrihet stadfästs i radiolagen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_43"><p>18</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Självfallet är det viktigt att programföretagen i sin programverksamhet<br /> bemödar sig om att iaktta kraven på opartiskhet och saklighet. Men dessa<br /> regler får inte tolkas så att yttrandefriheten blir beskuren.</p> <p>I detta avseende finns det skäl till oro för konsekvenserna av förslagen i<br /> propositionen. Enligt propositionen skall varje programföretag sluta egna<br /> avtal med staten och därigenom svara för att sändningsrätten utövas opartiskt<br /> och sakligt. ”Ett program eller programinslag som sänds av ett programföretag<br /> kan således inte balanseras av ett annat program eller programinslag<br /> som sänds av ett annat programföretag.” Vad som här sägs om programföretag<br /> gäller dessutom var och en av TV-kanalema.</p> <p>Detta innebären förändring jämfört med situationen i dag. Det stadgas nu i<br /> avtalet att programverksamheten i sin helhet skall präglas av skälig balans<br /> mellan olika åsikter och intressen. Detta innebär att ett partiskt program eller<br /> programinslag kan balanseras av ett annat inslag inte bara i samma kanal utan<br /> också av inslag i andra kanaler. Denna bestämmelse har skapat förutsättningar<br /> för en vid yttrande- och informationsfrihet och granskande reportage<br /> och kontroversiella program. Radionämnden har vid flera tillfällen också<br /> hänvisat till programutbudet i sin helhet vid bedömning av om ett program<br /> skall anses ha brutit mot kravet på opartiskhet och saklighet.</p> <p>Enligt utbildningsministerns förslag skall vart och ett av programföretagen<br /> och de två TV-kanalema bedömas för sig. Det är uppenbart att denna ordning<br /> innebär en kraftig inskränkning av den reella yttrandefriheten. Programmen<br /> kommer att bli mer utslätade, och möjligheterna att göra kritiska reportage<br /> och kontroversiella program blir kraftigt beskurna. Inte minst skapar detta<br /> särskilda problem när det gäller medverkan av utomstående programskapare<br /> och konstnärliga medverkanden. Den mångfald och kvalitet i programverksamheten<br /> som utbildningsministern säger sig vilja främja får svårt att frodas i<br /> ett sådant klimat.</p> <p>Vi förordar att den nuvarande organisationen i sina huvuddrag inte ändras.<br /> Vi menar också att den nuvarande bestämmelsen i avtalet, att programverksamheten<br /> i sin helhet skall präglas av skälig balans mellan olika åsikter och<br /> intressen, skall gälla också i framtiden.</p> <p>I det nu gällande avtalet sägs att bolaget i programverksamheten skall<br /> hävda de grundläggande demokratiska värdena. Vi kan godta förslaget i<br /> propositionen att även denna bestämmelse skall ingå i radiolagen. Emellertid<br /> kan vi inte godta förslaget till ändrad formulering.</p> <p>Det finns flera skäl att behålla den nuvarande formuleringen av demokratibestämmelsen.<br /> Det har efter hand utbildats en praxis både inom Sveriges<br /> Radio och radionämnden om hur bestämmelser skall tolkas. Både Sveriges<br /> Radio och radionämnden liksom en majoritet av de remissinstanser som<br /> uttalat sig i frågan har också avstyrkt en ändring av formuleringen. En ny<br /> formulering kommer enbart att skapa nya tolkningsproblem. Då något sakligt<br /> motiv för att förändra den nuvarande formuleringen inte har redovisats<br /> föreslår vi att den nuvarande formuleringen i avtalet oförändrad förs över till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>19</p> </div> <div class="block ml_4"><p>radiolagen. Det innebär att vi inte heller ser något skäl att i själva lagtexten ta<br /> in formuleringen om att företaget skall hävda ”principen om alla människors<br /> lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Självfallet<br /> delar vi i sak innehållet i det citerade avsnittet, men innebörden ryms i<br /> formuleringen ”de grundläggande demokratiska värdena”. Däremot kan<br /> detta avsnitt ingå i specialmotiveringen, varvid bör framhållas att lagen måste<br /> anses innebära bl. a. en skyldighet för företaget att i programverksamheten<br /> fördöma rasism, våld och brutalitet samt att hävda jämställdhet mellan<br /> könen.</p> <p>Vi har inte lämnat konkreta förslag till lagändringar. Det bör ankomma på<br /> vederbörande utskott att utforma erforderliga lagändringar. Vi erinrar också<br /> om att vi i avsnittet om närradio och när-TV föreslagit en sådan ordning att<br /> någon särskild lag om försöksverksamhet med närradio inte erfordras.</p> <p>Anslagsberäkningar</p> <p>För innevarande budgetår utgår för driftkostnader för den allmänna<br /> programverksamheten 786,2 milj. kr. och för lokalradion 83,3 milj. kr., alltså<br /> sammanlagt 869,5 milj. kr. I propositionen föreslås att de båda anslagen läggs<br /> samman till ett och för nästa budgetår upptas till 920,4 milj. kr. Det innebär en<br /> ökning med drygt 50 milj. kr.</p> <p>Vi vill först framhålla att vi delar uppfattningen att även innevarande års<br /> anslag skall kompenseras för inträffade kostnadsökningar samt att basbeloppet<br /> för budgetåret 1978/79 höjs i motsvarande grad. Därvid börden metod<br /> för kostnadskompensation som vi har föreslagit tillämpas. Med hänsyn till<br /> den organisation som vi föreslår och med tanke på att vi vill ge lokalradion en<br /> starkare ställning än vad regeringen är beredd att göra, bör anslagen till<br /> Sveriges Radio och lokalradion även i fortsättningen redovisas vart och ett för<br /> sig. Detta bör tillförsäkra lokalradion möjligheter att utvecklas enligt<br /> statsmakternas intentioner.</p> <p>Den resursförstärkning på ca 50 milj. kr. som föreslås i propositionen är<br /> enligt vår mening klart otillräcklig. Nyckelorden kvalitet och mångfald har<br /> inte påverkat medelstilldelningen. Den räcker inte till för att förverkliga vad<br /> som förutsätts i propositionen. Enbart förslagen om en ökad regional TVproduktion<br /> för rikssändningar med en veckotimme, införande av regionala<br /> TV-sändningar i ytterligare en region samt ett mindre dagblock, bestående av<br /> reprissändningar, kan kostnadsberäknas till minst 25 milj. kr. i helårskostnad.<br /> Försöksverksamhet med text-TV uppskattas kosta 3 milj. kr. för nästa<br /> budgetår. Därtill kommer införandet av fem veckors semester, som för<br /> Sveriges Radio innebär en merkostnad av minst 8 milj. kr., såvida inte<br /> kostnaden för den femte semesterveckan kompenseras genom den automatiska<br /> kostnadskompensationen.</p> <p>Vad som återstår skall enligt propositionen räcka till en ökad frilansmedverkan,<br /> till att göra programmen tillgängliga för handikappade och för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_43"><p>20</p> </div> <div class="block ml_6"><p>språkliga minoriteter, till att inrätta en fast teaterensemble, till att lägga ut<br /> programuppdrag till fristående frilansare, till bättre utlandsbevakning samt<br /> till transmissioner i ökad utsträckning i TV från teatrar. Medlen skall också<br /> användas för en konsolidering av lokalradions verksamhet samt inte minst<br /> för mera gestaltande program och till en allmän förstärkning av programkvaliteten.</p> <p>Till detta kommer att en stor del av den föreslagna anslagsökningen<br /> kommer att behövas för att täcka kostnaderna för den omorganisation som<br /> utbildningsministern föreslår. Vi finner det anmärkningsvärt att inga försök<br /> görs i propositionen att uppskatta dessa kostnader, vilket är normalt vid<br /> organisationsförändringar. Hur stora dessa kostnader blir kan naturligtvis<br /> diskuteras, men det är alldeles uppenbart att de blir omfattande. Riksdagen<br /> föreslås ta ställning till en omorganisation, där en väsentlig del av beslutsunderlaget<br /> saknas.</p> <p>Inom Sveriges Radio har man beräknat att en omorganisation enligt<br /> förslaget i propositionen kommer att medföra kvantifierbara engångskonstnader<br /> på ca 12 milj. kr. Vidare erfordras ca 75 nya tjänster i distrikten samt lika<br /> många nya tjänster centralt. Kostnaderna härför samt för andra extra<br /> driftutgifter kan uppskattas till ca 25 milj. kr. per år, varav 11 milj. kr. faller på<br /> distrikten och 14 milj. kr. på verksamheten i Stockholm.</p> <p>Eftersom genomförandet av den föreslagna omorganisationen måste ske<br /> successivt under nästa budgetår, kommer kostnadskonsekvenserna att bli<br /> mindre än under senare budgetår. Men så mycket står redan nu klart att en<br /> betydande del av de 50 milj. kr. som utbildningsministern föreslår som<br /> resursförstärkning kommer att behöva tas i anspråk för omorganisationen.</p> <p>Vi vill också erinra om att försäljning av tjänster mellan dotterbolag och<br /> mellan moderbolag och dotterbolag enligt gällande skattelagstiftning är<br /> belagd med mervärdeskatt. Skattekostnaderna kan uppskattas till 20 milj. kr.<br /> Dessa inträffar visserligen inte under nästa budgetår, men det borde<br /> onekligen höra till beslutsunderlaget att redovisa problemet. Så har emellertid<br /> inte skett i propositionen.</p> <p>Eftersom vi yrkar avslag på förslaget om en omorganisation av Sveriges<br /> Radio utvecklar vi inte ytterligare konsekvenserna på kostnadssidan av<br /> omorganisationsförändringama och av mervärdeskattefrågan. Vi noterar<br /> endast att dessa stora utgifter inte blir aktuella med vårt förslag, varför ett<br /> betydande belopp utöver vad regeringen föreslår i stället kan tillföras<br /> programverksamheten.</p> <p>Även med en oförändrad organisation är emellertid den föreslagna<br /> resursförstärkningen klart otillräcklig för att Sveriges Radio skall kunna<br /> genomföra intentionerna i propositionen. Ytterligare medel behöver tillföras.<br /> Vi föreslår att anslaget till driftkostnader för Sveriges Lokalradio höjs med 15<br /> milj. kr. jämfört med innevarande budgetår till 98,3 milj. kr. samt att anslaget<br /> för driftkostnader för den allmänna programverksamheten höjs med 60 milj.<br /> kr. i jämförelse med innevarande budgetår till 846,2 milj. kr. Detta innebär<br /> sammantaget 24,1 milj. kr. mer än i regeringens förslag.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>21</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I verkligheten blir tillskottet emellertid betydligt större genom att inga<br /> extra kostnader drabbar företaget på grund av icke motiverade organisatoriska<br /> förändringar. Vårt förslag innebär därför att propositionens intentioner<br /> kan genomföras samtidigt som lokalradion får möjligheter att förstärka de<br /> nuvarande redaktionerna och bygga upp nya underredaktioner. En betydande<br /> förstärkning av programkvaliteten och en utbyggnad av egenproduktionen<br /> liksom av programverksamheten för invandrare kan också genomföras,<br /> vilket inte blir möjligt med regeringens förslag.</p> <p>När det gäller medel för investeringar föreslås i propositionen en ökning<br /> med sammanlagt 10,0 milj. kr. för Sveriges Radio och Sveriges Lokalradio<br /> mot begärda 67,9 milj. kr. i ökning. Detta innebär att en lång rad angelägna<br /> investeringsbehov inte kan tillgodoses. Det gäller bl. a. ersättning för teknisk<br /> utrustning, som inköpts under 1960-talet och som nu är hårt nedsliten.<br /> Utrustningen är i stor utsträckning nu så gammal att det är svårt att uppbringa<br /> reservdelar.</p> <p>Vi är emellertid inte beredda att i år föreslå en höjning av investeringsbeloppet<br /> med hänsyn till de ökningar som föreslås beträffande den allmänna<br /> programverksamheten. Enligt vår mening bör dock medel för investeringar<br /> ges hög prioritet under de närmaste budgetåren. Det föreslagna investeringsbeloppet<br /> på 60,1 milj. kr. föreslår vi fördelat så att Sveriges Radio tilldelas 58,1<br /> milj. kr. och Sveriges Lokalradio 2,0 milj. kr. för nästa budgetår.</p> <p>Regeringen föreslår en höjning av den allmänna mottagaravgiften med 60<br /> kr. och av tilläggsavgiften för innehav av färg-TV med 20 kr. De ytterligare<br /> medel som vi föreslår kan täckas genom att behållningen i rundradiofonden<br /> minskas i motsvarande mån. Enligt vår bedömning blir det under alla<br /> omständigheter nödvändigt att höja mottagaravgifterna redan nästa år för att<br /> tillgodose de av regeringen uppsatta målen. Därest regeringens organisationsförslag<br /> skulle bifallas av riksdagen kommer också de kostnadsmässiga<br /> konsekvenserna härav att få täckas genom höjning av mottagaravgifterna.</p> <p>Sveriges Utbildningsradio</p> <p>Vi erinrar inledningsvis om att vi tidigare i motionen har föreslagit att<br /> Sveriges Utbildningsradio skall vara ett fristående företag och alltså inte ingå i<br /> Sveriges Radio.</p> <p>Oavsett den organisatoriska samordningen med Sveriges Radio är det<br /> enligt vår mening självklart att också Sveriges Utbildningsradio skall få<br /> kompensation för automatiska kostnadsökningar. Därvid börden modell för<br /> kompensation som vi förordat komma till användning.</p> <p>I propositionen föreslås att anslaget totalt höjs med ca 5,8 milj. kr. när<br /> hänsyn tagits till att Sveriges Radios vuxenundervisning överförts till<br /> Sveriges Utbildningsradio. Vi kan i nuvarande läge och med hänsyn till att<br /> också automatisk kostnadskompensation kommer att utgå godta den<br /> föreslagna medelstilldelningen. Vi vill emellertid understryka att den<br /> föreslagna resurstilldelningen inte medger ett förverkligande av de mål som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_42"><p>22</p> </div> <div class="block ml_5"><p>riksdagen fastställde hösten 1976 (prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:8, rskr<br /> 1976/77:46). Utbildningsutskottet uttalade då bl. a. att det finns starka skäl<br /> föra» bygga ut den regionala verksamheten. Detta ställer naturligtvis krav på<br /> resurser som regeringen dock inte har velat förorda.</p> <p>Enligt vår mening är det angeläget att de av riksdagen enhälligt beslutade<br /> målen kan förverkligas. Vi förutsätter därför att regeringen inför kommande<br /> budgetarbete noga prövar vilka krav på ytterligare medel som följer av<br /> riksdagsbeslutet.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs</p> <p style="margin-left:56px;">att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:56px;">1. att avslå regeringens förslag att göra Sveriges Radio till en<br /> koncern, bestående av ett moderbolag samt fyra programbolag,</p> <p style="margin-left:56px;">2. att den allmänna programverksamheten skall organiseras i ett<br /> sammanhållet företag, Sveriges Radio AB,</p> <p style="margin-left:56px;">3. att Sveriges Lokalradio AB skall utgöra ett dotterbolag till<br /> Sveriges Radio,</p> <p style="margin-left:56px;">4. att Sveriges Utbildningsradio AB skall vara ett fristående<br /> företag,</p> <p style="margin-left:56px;">5. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs om teknikens organisation,</p> <p style="margin-left:56px;">6. att enheten för utlandsprogram skall bestå som självständig<br /> programenhet i Sveriges Radio,</p> <p style="margin-left:56px;">7. att distrikten skall bestå som självständiga enheter under<br /> radiochefen och bedriva programverksamhet i både riksradion<br /> och televisionen,</p> <p style="margin-left:56px;">8. att i övrigt godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens<br /> organisation som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:56px;">9. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om<br /> antalet ledamöter och suppleanter i styrelserna för Sveriges<br /> Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio samt<br /> om sättet att utse ledamöter och suppleanter,</p> <p style="margin-left:56px;">10. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs om regionala TV-sändningar,</p> <p style="margin-left:56px;">11. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs om avvägningen mellan egen och främmande produktion,</p> <p style="margin-left:56px;">12. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs angående utbyggnad av underredaktioner hos Sveriges<br /> Lokalradio,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_41"><p>23</p> </div> <div class="block ml_8"><p style="margin-left:20px;">13. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs om våldsinslag i underhållningsprogram,</p> <p style="margin-left:20px;">14. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs om programverksamhet för döva, hörselskadade, blinda<br /> samt psykiskt utvecklingsstörda,</p> <p style="margin-left:20px;">15. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs om programverksamhet för språkliga minoriteter,</p> <p style="margin-left:20px;">16. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs om s. k. transmissioner,</p> <p style="margin-left:20px;">17. att i övrigt godkänna de allmänna riktlinjer för rundradioföretagens<br /> programverksamhet som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:20px;">18. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs angående kontakter med publiken,</p> <p style="margin-left:20px;">19. att Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio<br /> skall ges kompensation för allmänna kostnadsökningar<br /> i enlighet med vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:20px;">20. att treåriga rullande verksamhetsbudgetar skall tillämpas för<br /> Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio och Sveriges Utbildningsradio,</p> <p style="margin-left:20px;">21. att godkänna de riktlinjer för radionämndens organisation och<br /> verksamhet som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:20px;">22. att avslå regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med<br /> närradio,</p> <p style="margin-left:20px;">23. att godkänna de riktlinjer för försöksverksamhet med närradio<br /> och när-TV som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:20px;">24. att med godkännande av vad som i motionen anförs angående<br /> bestämmelser i radiolagen och i specialmotiveringen utfärda lag<br /> om ändring i radiolagen i enlighet med det innehåll som framgår<br /> av motionen,</p> <p style="margin-left:20px;">25. att godkänna de förslag till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade<br /> radio- och TV-verksamhet som anförs i motionen.</p> </div> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1796</p> </div> <div class="block ml_42"><p>24</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:59px;">26. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförs angående verksamheten inom Sveriges Utbildningsradio.</p> <p>Stockholm den 28 mars 1978<br /> OLOF PALME (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>INGEMUND BENGTSSON (s) VALTER KRISTENSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ERIK ADAMSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="text-align:right;">GÖRAN KARLSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br /> PAUL JANSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>INGVAR CARLSSON (s)<br /> HANS GUSTAFSSON (s)<br /> BENGT GUSTAVSSON (s)<br /> LILLY HANSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)<br /> ESSEN LINDAHL (s)</p> <p>LISA MATTSON (s)</p> <p>THAGE PETERSON (s)<br /> ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br /> INGVAR SVANBERG (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 57855 Stockholm 1978</p> </div> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 INGEMUND BENGTSSON s 2 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 3 undertecknare 0 ERIK ADAMSSON s 4 undertecknare 0 GÖRAN KARLSSON s 5 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 6 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 7 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 8 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 9 undertecknare 0 BENGT GUSTAVSSON s 10 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 11 undertecknare 0 ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON s 12 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 13 undertecknare 0 LISA MATTSON s 14 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 15 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 16 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 17 undertecknare G1021796 av Olof Palme m. fl. mot_197778__1796.pdf 805607 pdf med anledning av propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet https://data.riksdagen.se/fil/B1E4D38F-19D7-42E0-9C49-CBE54A06CC14