3067904 G1021782 1977/78 1782 mot mot Motion 1977/78:1782 av Anders Björck m. fl. Motion Motion 1782 0 1978-03-28 00:00:00 2014-10-11 18:31:26 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. av Anders Björck m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021782/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021782 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021782 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Mot. 1977/78</p> <p style="text-align:right;">1782-1785</p> <p>Motion</p> <p>1977/78:1782</p> <p>av Anders Björck m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens<br /> fortsatta verksamhet m. m.</p> <p>Den tekniska utvecklingen på massmediaområdet har skapat nya möjligheter<br /> att väsentligt öka valfrihet och mångfald. Nya medier har på senare år i<br /> snabb takt presenterats och introducerats på marknaden. Allmänt kan<br /> konstateras att bedömningarna av olika mediers tidsmässiga genombrott<br /> varierat väsentligt. Farhågor och förhoppningar härvidlag har icke uppfyllts<br /> av verkligheten.</p> <p>Men även om användningen av vissa medier icke ännu fått sitt definitiva<br /> genombrott, har den tekniska utvecklingen icke gjort några pauser. Tekniskt<br /> sett kan i dag erbjudas en rad medier som av ekonomiska eller politiska skäl<br /> ännu icke tagits i praktiskt bruk eller blott nått en begränsad användning.</p> <p>Vi kommer även framdeles att få uppleva skilda bedömningar av hur<br /> snabbt och i vilken omfattning som nya medier kommer att kunna tas i bruk i<br /> större skala. Totalt sett kan dock vågas gissningen att nya elektroniska medier<br /> undan för undan, och inom en relativt nära framtid, kommer att väsentligt ha<br /> förändrat individernas och familjernas lyssnar- och tittarvanor.</p> <p>Kännetecknande för den nya situationen kommer att bli den kraftigt ökade<br /> valfrihet som står den enskilda till buds och den totala mångfalden i<br /> programutbudet. Olika intressen och smakriktningar kommer bättre att<br /> kunna tillgodoses, och inte minst minoriteter av skilda slag kommer att<br /> gynnas. Möjligheterna för samhället att hårt styra konsumtionen på detta<br /> område kommer väsentligt att begränsas.</p> <p>De nya medier som möjiggör förändringarna befinner sig i olika utvecklingsstadier.<br /> Satellittekniken kommer, om politisk enighet kan nås i Norden,<br /> någon gång i mitten av 1980-talet att ge oss tillgång till samtliga nordiska<br /> länders TV-program. Också på ljudradiosidan öppnar denna teknik väsentligt<br /> vidgade möjligheter till valfrihet. Men också i vår omedelbara närhet sker<br /> ett aktivt arbete med denna teknik. Beslut föreligger redan att sända upp en<br /> västtysk TV-satellit.</p> <p>Närradio och när-TV kommer att ge organisationer och institutioner<br /> möjligheter att direkt kommunicera med lokala grupper och bidra till ett<br /> aktivt och slagkraftigt organisationsliv i vårt land. Lokala opinioner kan med<br /> denna teknik ges goda möjligheter att komma till tals.</p> <p>Teletext ger, bl. a. i kombination med andra medier, möjligheter till<br /> valfrihet när det gäller att välja det budskap och den information som kan<br /> vara av speciellt intresse för den enskilde. Möjligheterna att texta olika<br /> program som sänds via de officiella kanalerna kan utnyttjas till att tillgodose</p> <p>1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1782-1785</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1977/78:1782</p> </div> <div class="block ml_43"><p>2</p> </div> <div class="block ml_5"><p>olika minoriteters önskemål om information på det egna språket och kan<br /> dessutom vara ett förnämligt sätt att bistå hörselhandikappade.</p> <p>Videotekniken finns sedan ett antal år i betydande användning inom bl. a.<br /> undervisningen. Under de senaste åren har antalet hushåll som anskaffat<br /> videoutrustning för privat bruk ökat starkt. Både videokassetter och den<br /> bildskiva som introduceras på marknaden inom kort ger en stor valfrihet för<br /> den enskilde att valia det program som han eller hon föredrar. I sammanhanget<br /> skall också nämnas de möjligheter som här finns, och också redan<br /> utnyttjas, att förse utlandssvenskar av olika slag med information om vad<br /> som händer i hemlandet. Inom den svenska handelsflottan utnyttjas redan<br /> dessa möjligheter, och man kan förutse att i framtiden också andra kategorier,<br /> t. ex. FN-soldater, ambassadpersonal, de svenska sjömanskyrkorna etc.<br /> kommer med i bilden.</p> <p>Det är föga märkligt att den valfrihet som nu håller på att växa fram genom<br /> de medier som här i största korthet omnämnts och andra, som befinner sig på<br /> experimentstadiet, oroar en del. I debatten har ibland hävdats att det breda<br /> utbud som i framtiden kommer att stå till buds kommer att ha en<br /> fördummande och förråande inverkan. Bakom detta resonemang ligger<br /> antagandet att programkvaliteten av konkurrensskäl genomgående kommer<br /> att bli av otillfredsställande slag men också att ”goda” program konsekvent<br /> kommer att undvikas av stora kategorier, vilka i stället kommer att försöka<br /> leta fram program som kan karakteriseras som enklare underhållningsvåld.</p> <p>Mot denna bakgrund har kraven på förbud och begränsningar liksom<br /> sträng kontroll av utvecklingen gjort sig hörda. Det är knappast överdrivet att<br /> beteckna en del av inslagen i denna debatt som oreflekterad negativism parad<br /> med besserwissermentalitet.</p> <p>1 ett demokratiskt samhälle är det en naturlig utgångspunkt för mediapolitiken<br /> att ge lyssnare och tittare valfrihet inom mycket vida ramar. Denna<br /> valfrihet får inte bara vara teoretisk, den måste i hög grad vara reell. Det är<br /> också viktigt att olika medier ges så likvärdiga arbetsmöjligheter som möjligt.<br /> Vissa medier får inte diskrimineras på andras bekostnad.</p> <p>Sverige har när det gäller etermedier sedan begynnelsen kännetecknats av<br /> monopol och samhällelig styrning. Icke sällan har kritiken varit hård mot det<br /> företag som innehaft monopolet, Sveriges Radio. Det har med fog kunnat<br /> hävdas att SR icke uppfyllt de förpliktelser som ligger i att ha en programverksamhet<br /> som präglas av saklighet och opartiskhet och en skälig balans<br /> mellan olika åsikter och intressen.</p> <p>I regeringens proposition 1977/78:91 föreslås betydelsefulla förändringar<br /> av det nuvarande radio-TV-monopolet. Tendensen i propositionen är klar,<br /> en inskränkning av monopolet och steg mot flera självständiga och med<br /> varandra konkurrerande företag. Detta är en utveckling som måste hälsas<br /> med tillfredsställelse.</p> <p>Men även oavsett detta står det klart att SR i sin nuvarande utformning</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1782</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>hade haft att möta en vittomfattande konkurrens i framtiden. De nya medier<br /> som här har omnämnts skulle väsentligt ha förändrat lyssnares och tittares<br /> valfrihet till det bättre. Vi har nu att räkna med dels en ökad självständighet<br /> och konkurrens inom SR, dels en konkurrens med nya medier.</p> <p>Det säkra grepp som SR hittills har haft över sin publik kommer i framtiden<br /> att vara ett minne blott. Helt andra krav än förut kommer att ställas på de<br /> olika programföretagen i kampen om lyssnare och tittare. Program av dålig<br /> kvalitet eller ett ointressant ämnesval kommer att få nöja sig med minimala<br /> publiksiffror.</p> <p>Denna utveckling mot ökad konkurrens är redan i full gång. I princip är den<br /> att hälsa med tillfredsställelse, även om det är uppenbart att den rymmer<br /> såväl positiva som negativa drag.</p> <p>Då det i debatten förekommit krav på kraftiga begränsningar i möjligheterna<br /> för nya medier att utvecklas, framstår det som angeläget att samhället<br /> bedriver en positiv och väl planerad politik i vad avser de nya medierna. Av<br /> vikt i detta sammanhang är att man hela tiden har en helhetsblick och sätter<br /> in de olika nya medierna i deras totala sammanhang.</p> <p>Hittills har en sådan politik från samhällets sida saknats. Detta är desto<br /> mera beklagligt som den tekniska utvecklingen går snabbt och ofta befinner<br /> sig en bra bit före samhällets intentioner.</p> <p>Utgångspunkten för samhällets massmediafilosofi måste vara att skapa en<br /> så stor mångfald och valfrihet som möjligt. Samtidigt måste de krav som finns<br /> på kvalitet i utbudet beaktas.</p> <p>Samhället bör i dess syften uppmuntra utvecklingen av nya medier och på<br /> olika sätt stimulera till deras praktiska användning. Försöksverksamhet är<br /> här en framkomlig väg.</p> <p>En nordisk TV-satellit kommer att öka valfriheten och samtidigt skapa<br /> stora möjligheter till förståelse av våra nordiska grannländer. Mot denna<br /> bakgrund ter det sig naturligt att inta en positiv hållning till förverkligandet av<br /> det nordiska satellitprojektet. Men det finns anledning att vara kritisk till<br /> eventuella försök att skapa ett gemensamt nordiskt TV-utbud. En viss<br /> samordning kan var av nöden när det gäller läggningen av programscheman,<br /> men det måste vara en koordinering med lätt hand. 1 annat fall riskerar vi att i<br /> stället för ett svenskt TV-monopol få uppleva ett nordiskt. Det kan här icke<br /> vara fråga om att skapa ett gemensamt styrt utbud, utan att erbjuda tittarna<br /> det utbud som finns tillgängligt vid ett visst tillfälle i varje land.</p> <p>Även andra länder kan beräknas sända upp TV-satelliter inom en nära<br /> framtid. I vilken utsträckning vi i Sverige kommer att kunna bli delaktiga av<br /> dessa vet vi ännu ej. Men också här bör en positiv attityd vara lämplig. Det<br /> vore helt orimligt att på något sätt försöka skärma av oss från det utbud som<br /> förekommer i etern. Sådant förekommer förvisso, men endast i länder som ej<br /> är demokratiska.</p> <p>Risken att tittarna kommer att koncentrera sig på s. k. lätt underhållning<br /> har ofta framhållits. De som företräder denna rädsla tycks utgå ifrån att<br /> tittarna i dag företrädesvis ser på kvalificerad dokumentär produktion eller</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1977/78:1782</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>kulturprogram av högsta kvalitet. Sanningen är emellertid en annan.</p> <p>De publikundersökningar som finns tillgängliga visar foga överraskande<br /> att s. k. lätt underhållning jämte nyhetsprogram har de högsta tittar- och<br /> lyssnarsifTrorna. Att försöka tvinga människor att se på s. k. kvalificerade<br /> program genom att företrädesvis endast vissa sådana torde vara dömt att<br /> misslyckas. Effekten blir endast i de allra flesta fall att lyssnaren eller tittaren<br /> ägnar sig åt andra sysselsättningar än radiolyssnande eller TV-tittande.<br /> Ehuru i besittning av stor genomslagskraft kan radio och TV aldrig fås att bli<br /> den enda fritidssysselsättningen. Om man önskar styra lyssnares och tittares<br /> intressen bort från s. k. lätt underhållning måste detta i så fall ske med andra<br /> metoder än att företrädesvis låta utbudet domineras av annat.</p> <p>Det är naturligt att samma resonemang kan föras när det gäller exempelvis<br /> videotekniken. Otvivelaktigt kommer den enskildes valfrihet att öka väsentligt<br /> när videouppspelningsapparater blir allmänt förekommande i hemmen.<br /> Rädsla har uttalats att reklam skall kunna förekomma i samband med<br /> videokassetter och bildskivor. Om detta är endast att säga att den som i dag<br /> köper en smalfilm för uppspelning i hemmet kan göra detta utan hinder av<br /> om ett eventuellt reklambudskap finns inspelat på filmen. Man kan inte gärna<br /> hävda att detta är tillbörligt och samtidigt vilja förbjuda motsvarande inslag i<br /> vad avser videon. Att behandla två likartade medier så olika kan icke vara<br /> rimligt. Det torde dessutom vara praktiskt helt orimligt att stoppa import av<br /> videokassetter eller bildskivor med ett eventuellt reklambudskap. Försök i<br /> denna riktning torde icke vinna någon som helst förståelse hos allmänheten<br /> och försöken att kontrollera efterlevnaden endast utmana löjet.</p> <p>I vad gäller videon framstår det som väsentligt att delar ur SR:s framtida<br /> produktion tillhandahålls konsumenterna i form av videoinspelningar. Detta<br /> kan bli ett värdefullt komplement till det utbud som kommer att finnas i<br /> marknaden i övrigt.</p> <p>Också när det gäller närradion har framförts tankegångar om att den skulle<br /> leda till en ”kommersialisering” av utbudet eller åtminstone vara ett första<br /> steg i denna riktning. Även om en stor del av konsumenterna skulle uppfatta<br /> detta som positivt, är det emellertid inte fråga om något sådant om<br /> propositionens modell för försöksverksamhet väljs. Det råder inga delade<br /> meningar om att den försöksverksamhet som föreslås skall vara fri från<br /> reklam. Närradion kan däremot leda till att olika organisationer ges en god<br /> chans att marknadsföra sig och sin verksamhet, vilket måste betraktas som<br /> positivt.</p> <p>I vad gäller försöksverksamheten är det viktigt att skilda organisationer ges<br /> lika chanser att komma till tals i etern. Det får under inga omständigheter bli<br /> så att endast stora och etablerade medlemmar av Organisationssverige får<br /> tillfälle att sända. Också närradions innehåll måste vara varierat, och med<br /> kraft måste tillses att utbudet icke blir ensidigt i så måtto att bara en viss typ av<br /> organisationer kan komma ut i etern.</p> <p>Samma resonemang måste föras i vad avser de kommande försökssänd</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1782</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ningarna med teletext och data-TV. Radioutredningen uttalade att det var<br /> viktigt att de nyhetssändningar som förutsattes äga rum också gav utrymme<br /> för TT. Detta gäller i hög grad alltfort. TT har genom sin objektiva<br /> nyhetsförmedling skapat ett stort förtroende, varför det framstår som i hög<br /> grad lämpligt att TT ges möjligheter att verka också på teletextområdet.</p> <p>Men detta bör också gälla dagstidningarna. Genom att debiteringsfrågorna<br /> på detta område har lösts tekniskt har vi nu möjligheten att låta de<br /> dagstidningar i landet som så önskar också använda sin redaktionella<br /> kapacitet för teletextsändningar. Härigenom skulle vi få möjligheter att få de<br /> framtida teletextsändningarna präglade också av regionala nyheter av mycket<br /> varierat slag.</p> <p>De farhågor som framförts beträffande de nya mediernas utveckling torde<br /> ofta bottna i en massmediapolitisk syn som är negativ till valfrihet och som<br /> tror att en stark styrning av programkonsumtionen är nödvändig för att hålla<br /> denna på en tillfredsställande kvalitativ nivå. Ett sådant synsätt visar<br /> misstroende mot den enskilda människans förmåga att ta sitt eget ansvar i<br /> detta sammanhang.</p> <p>Men det existerar uppenbarligen också här ett misstroende mot samhällets<br /> förmåga att låta producera och sända program av en sådan kvalitet att de<br /> framgångsrikt kan konkurrera med vissa delar av den lättare underhållningen.<br /> Det förtjänar noteras att många av de bästa dokumentärprogrammen<br /> som sänds i svensk TV kommer från länder där utbudet är stort och<br /> ”kommersialiserat”. Detta bottnar ingalunda bara i att det i dessa länder ofta<br /> finns goda ekonomiska, tekniska och personella resurser, utan också i att den<br /> hårda konkurrensen med andra programtyper tvingat fram program som trots<br /> sitt kvalificerade innehåll är så utformade att de kan konkurrera om<br /> tittarsiffrorna.</p> <p>Det är inför framtiden viktigt att det utredningsarbete som bedrivs, liksom<br /> förekommande försöksverksamhet på området, samordnas så långt det är<br /> praktiskt möjligt. I dag arbetar flera utredningar på området. Det gäller bl. a.<br /> videoutredningen och utredningen om reklam i videogrammen. Aviserade är<br /> en utredning om närradion och en om teletext och data-TV.</p> <p>Någon form av central beredning för nya media skulle kunna samordna de<br /> olika aktiviteterna på området och tillse att vissa grundläggande principer<br /> upprätthölls i arbetet. De nya mediernas vikt motiverar i hög grad ett sådant<br /> arrangemang. Beredningar eller råd av detta slag finns i dag för en lång rad<br /> olika samhällsområden.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1782</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen beslutar att vad som i motionen anförts om<br /> utvecklingen av nya medier ges regeringen till känna,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen beslutar uttala sig för att en central beredning för<br /> nya media i enlighet med vad som anförts i motionen<br /> tillsätts.</p> <p>Stockholm den 28 mars 1978</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ANDERS BJÖRCK (m)<br /> OLLE AULIN (m)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">RUNE RYDÉN (m)</p> </div> </div> </div> 0 ANDERS BJÖRCK m 1 undertecknare 0 OLLE AULIN m 2 undertecknare 0 RUNE RYDÉN m 3 undertecknare G1021782 av Anders Björck m. fl. mot_197778__1782.pdf 171778 pdf med anledning av propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. https://data.riksdagen.se/fil/77E5C51E-2F1F-402E-AA5D-F9D02C4FFF30