3067898 G1021776 1977/78 1776 mot mot Motion 1977/78:1776 av Bengt Fagerlund m. fl. Motion Motion 1776 0 1978-03-14 00:00:00 2014-10-11 18:31:22 2014-10-11 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m. av Bengt Fagerlund m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021776/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021776 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021776 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1977/78:1776</p> <p>av Bengt Fagerlund m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:104 med förslag om<br /> utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m.</p> <p>1 Utgångspunkter för socialdemokratisk familjepolitik</p> <p>För socialdemokratin är familjepolitiken en del av en samlad politik för att<br /> åstadkomma en social utjämning och att skapa ett bättre samhälle. Socialdemokratin<br /> har därför gått i spetsen för att genomdriva åtgärder som<br /> förbättrar barnens levnads- och uppväxtvillkor och samtidigt leder till en<br /> ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. I motionen 1976/77:257<br /> redovisade vi riktlinjer för de närmaste årens familjepolitiska reformarbete<br /> som de beslutats av den senaste socialdemokratiska partikongressen.</p> <p>1 flera motioner till årets riksdag har vi lagt fram förslag om förstärkta<br /> insatser på familjepolitikens område.</p> <p>I motionen 1977/78:332 begär vi bl. a. en utbyggnadsplan för barnomsorgen<br /> så att det av statsmakterna formulerade målet full behovstäckning i<br /> mitten av 1980-talet kan nås.</p> <p>I motionen 1977/78:327 föreslår vi att riksdagen ställer sig bakom ett<br /> principbeslut om utbyggnad av föräldraförsäkringen till att omfatta tolv<br /> månader.</p> <p>I motionen 1977/78:351 lägger vi fram förslag om förbättrat bostadsstöd,<br /> varigenom t. ex. tvåbarnsfamiljer i normala inkomstlägen för nästa år skulle<br /> tillföras ca 1 500 - 1 900 kr. om året i höjda bostadsbidrag.</p> <p>Vi häri motionen 1977/78:331 motsatt oss de försämringar av bosättningslånen<br /> som den borgerliga regeringen föreslagit i budgetpropositionen.</p> <p>Den allmänna fritidsverksamhet i anslutning till skoldagen som var en del i<br /> reformen om skolans inre arbete bör garanteras fortsatt medelstilldelning. I<br /> motionen 1977/78:735 motsätter vi oss därför den borgerliga regeringens<br /> indragning av dessa pengar.</p> <p>1 motionen 1977/78:1688 lägger vi fram förslag om åtgärder för att<br /> åstadkomma en god boendemiljö.</p> <p>Mot bakgrund av de riktlinjer och förslag på familjepolitikens område som<br /> vi lagt fram i dessa motioner har vi granskat regeringens förslag i förevarande<br /> proposition.</p> <p>2 Allmänna synpunkter på propositionen</p> <p>Propositionen innefattar förslag om rätt till heltidsledighet för föräldrar<br /> med barn upp till 1 1/2 års ålder och deltidsledighet för föräldrar med barn<br /> upp till åtta års ålder. Förslaget presenteras som en familjepolitisk reform,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1776</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>syftande till att medge ökad samvaro mellan barn och föräldrar samt till att<br /> åstadkomma ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.</p> <p>Den föreslagna åtgärden är i stort sett en anpassning för den kommunala<br /> och privata arbetsmarknadens del av de regler som sedan länge gällt för den<br /> statliga arbetsmarknaden. Det hade då varit naturligt att man som ett<br /> underlag för riksdagens beslut hade redovisat en utvärdering av de statliga<br /> reglerna. Men varken arbetsgruppen i socialdepartementet eller den borgerliga<br /> regeringen redovisar material av värde i sammanhanget. Torftigheten i<br /> detta avseende är så framträdande att departementschefen tvingas konstatera<br /> beträffande visst material från budgetdepartementet att det inte ens är möjligt<br /> att närmare analysera hur möjligheterna till ledighet har utnyttjats. Eftersom<br /> de statliga bestämmelserna omfattar anställda med olika tjänstgöringar och i<br /> skilda yrken, skulle en sådan genomlysning ha varit av betydelse för att<br /> bedöma effekterna av nu framlagt förslag.</p> <p>För vissa anställda innebär de föreslagna lagreglerna en fördel. Det är<br /> sålunda en trygghet att kunna återgå till heltidsarbete efter ledighet för vård<br /> av barn.</p> <p>Betydande principiella och praktiska invändningar kan dock riktas mot<br /> förslaget.</p> <p>Som bl. a. TCO framhåller kan man befara att endast de familjer som har<br /> råd att avstå från en del av sin inkomst kommer att kunna dra nytta av<br /> reformen, eftersom den inte är förenad med någon rätt till ersättning för<br /> inkomstbortfallet. Reformen är inte till för låginkomsttagare och ensamstående<br /> föräldrar.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang särskilt redovisa vad TCO anfört just<br /> beträffande de ensamstående föräldrarnas möjlighet att utnyttja åtgärden.</p> <p>Av de 640 000 familjer som i slutet av 1976 hade barn under åtta år utgjorde<br /> ensamföräldrarna 10-15 %. Mer än 90 % av dessa var kvinnor. Samtidigt<br /> som man kan konstatera att av totala antalet kvinnor med barn under åtta år,<br /> arbetade 29 % på heltid, så var motsvarande siffra för ensamföräldrarna<br /> 60 %.</p> <p>Dessa siffror visar att det i många tvåföräldersfamiljer bedöms vara<br /> ekonomiskt möjligt att den ena föräldern (oftast modern) har förkortad<br /> arbetstid. Att det just är modern som tar ut den kortare tiden får anses ha<br /> samband inte bara med den traditionella uppfattningen om kvinnan som<br /> huvudansvarig för hem och barn, utan också med det faktum att kvinnan så<br /> gott som alltid har en lägre lön än mannen.</p> <p>Siffrorna visar också att en majoritet av ensamföräldrarna inte bedömt det<br /> vara ekonomiskt möjligt att förkorta sin arbetstid, trots att de arbetsmarknadsmässiga<br /> förutsättningarna knappast skiljer sig mot vad som gäller för<br /> tvåföräldersfamiljerna. Samtidigt är det rimligt att räkna med att ensamföräldrarnas<br /> behov av förkortad arbetstid är större än vad som gäller för<br /> tvåföräldersfamiljen. Ensamföräldern skall inte bara klara av vård av barn och<br /> sitt arbete, utan också ensam utföra alla andra sysslor i och omkring<br /> hemmet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1776</p> </div> <div class="block ml_42"><p>16</p> </div> <div class="block ml_5"><p>På många arbetsplatser kommer det också att föreligga organisatoriska och<br /> andra hinder för att ledighetsreglerna skall kunna utnyttjas. Som bl. a. LO<br /> påpekar gäller det inte minst många skiftarbetande och andra med oregelbundna<br /> eller obekväma arbetstider liksom många anställda i hårt bundet<br /> linearbete och i lagarbete m. fl. LO:s synpunkter har också stöd i de<br /> undersökningar som en tidigare arbetsgrupp inom socialdepartementet<br /> redovisat (Ds S 1976:5). Av dessa framgick bl. a. attén förkortad arbetsdag för<br /> småbarnsföräldrar möter en rad olika problem, vilka hänför sig till både<br /> arbetstidsformen på arbetsplatsen och arbetets art. Svårigheterna är särskilt<br /> framträdande inom sjukvården och hos trafikföretag men finns också vid<br /> företag med två- och främst treskift. Däremot ansåg arbetsgruppen att<br /> svårigheterna skulle kunna bemästras på arbetsplatser med övervägande<br /> administrativa uppgifter och inom handeln. Några nya uppgifter som går<br /> emot dessa slutsatser finns inte i propositionen.</p> <p>Det bör också uppmärksammas att för den stora grupp som nu deltidsarbetar<br /> innebär förslaget inte någon rätt att övergå till heltidsarbete. Det är i dag<br /> ca 900 000 som deltidsarbetar, och det är främst fråga om kvinnor. Vi vet att<br /> en inte obetydlig del av dem skulle vilja ha ett heltidsjobb. För denna grupp<br /> blir det snarast ökade svårigheter genom de nya lagreglerna. Deltidsarbetet<br /> synes nu tillta, bl. a. som en följd av regeringens passiva ekonomiska politik.<br /> Vi vill i detta sammanhang erinra om att den tidigare jämställdhetsdelegationen<br /> lagt fram förslag om ändring av trygghetslagarna i syfte att göra det<br /> möjligt för deltidsarbetande att övergå till heltidsarbete. Den borgerliga<br /> regeringen har inte lagt förslag om ett genomförande av delegationens<br /> framställning, och inte heller i denna proposition behandlas frågan. När nu<br /> frågan överlämnats till utredningen för översyn av anställningsskyddslagstiftningen,<br /> är det angeläget att utredningen snabbt tar upp denna fråga.</p> <p>Problem kan komma att uppstå inom den offentliga sektorn, vilket<br /> skolöverstyrelsen, Kommunförbundet och Landstingsförbundet redovisat.</p> <p>En annan aspekt som försummats av den borgerliga regeringen i detta<br /> sammanhang gäller betydelsen av att arbetslivet anpassas till människorna<br /> och att det tar hänsyn till föräldrars och barns behov. Det gäller då, som LO<br /> framhållit, inte bara förändring av arbetstider utan också inflytande- och<br /> arbetsmiljöfrågor m. m. Föräldrar som utsätts för buller, stress och förslitning<br /> i arbetet har svårare att orka med att ge barnen en god omvårdnad. Ett<br /> monotont, hårt arbete kan göra det svårare att förmedla en aktiv, initiativrik<br /> inställning till barnen. Bundenhet gör det också svårt att hålla kontakt med<br /> daghem och skola och att ta hand om barnen vid akuta, oförutsedda<br /> behov.</p> <p>För dessa grupper innebär förslaget ingen lösning av problemen. Det<br /> betyder att mer genomgripande ändringar i arbetslivet krävs.</p> <p>Regeringens föreställning att åtgärderna skulle leda till en ökad<br /> jämställdhet mellan män och kvinnor är också obefogad. Med all sannolikhet<br /> kommer ledighetsmöjligheterna att främst utnyttjas av kvinnor, Uppgifterna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1776</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>från den statliga sektorn tyder på detta. I förslaget finns inte heller något<br /> instrument som skulle kunna åstadkomma en utjämning, vilket t. ex. det<br /> socialdemokratiska förslaget om föräldraförsäkringen innehåller. Vår<br /> uppfattning om förslagets begränsade effekt i dessa avseenden stämmer<br /> överens med de synpunkter LO och TCO redovisat i denna del.</p> <p>Ett genomförande av ledighetsförslaget kan vidare, särskilt om det<br /> kombineras med vårdnadsbidrag, innebära ytterligare ett argument för dem<br /> som vill förhindra barnomsorgens utbyggnad. Särskilt gäller detta utbyggnaden<br /> av spädbarnsavdelningar.</p> <p>Vi konstaterar också att regeringen inte gjort några bedömningar av de<br /> samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser ett genomförande av<br /> förslaget kan få.</p> <p>Sammanfattningsvis innebär vår bedömning av det nu aktuella regeringsförslaget<br /> om ledighet utan lön att det kommer att vara till fördel i enskilda fall,<br /> där arbetsgivaren motsätter sig ledighet av här avsett slag. För andra grupper<br /> blir de nya lagreglerna av mycket begränsat värde. Låginkomsttagare,<br /> ensamstående och anställda med obekväma arbetstider lämnas i stort sett<br /> utanför. Förslaget kan snarare antas befästa ett traditionellt könsrollsmönster<br /> än positivt påverka jämställdhetssträvandena i samhället.</p> <p>Socialdemokratin har, som nämnts ovan, i motionen 1977/78:327 lagt fram<br /> förslag om ett principbeslut rörande en utbyggnad av föräldraförsäkringen till<br /> att omfatta tolv månaders ersättningsberättigad ledighet. Genom utformningen<br /> av ersättningsbestämmelserna och en strikt kvotering av en del av<br /> ledighetstiden kan genom detta förslag båda föräldrarnas ansvar för barnet<br /> slås fast. För att regeringsförslaget skall kunna få betydelse för föräldrarna,<br /> bör det kombineras med ett genomförande av förslagen i motion 327.<br /> Därigenom skulle alla kunna utnyttja en utökad ledighet.</p> <p>3 Förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen</p> <p>Det socialdemokratiska förslaget om en utbyggd föräldraförsäkring<br /> innebär följande.</p> <p>Den nya, särskilda föräldrapenningen har som främsta syfte att möjliggöra<br /> en ökad samvaro mellan barn och föräldrar. Det är därför viktigt att tiden<br /> utökas så att den sammanlagda föräldraledigheten kommer att uppgå till tolv<br /> månader och kunna tas ut, inom vissa angivna ramar, efter föräldrarnas<br /> behov och önskemål.</p> <p>En viktig del i det socialdemokratiska förslaget är att föräldraförsäkringen<br /> helt skall byggas upp enligt inkomstbortfallsprincipen. För den nionde<br /> månaden utgår föräldrapenningen f. n. bara med belopp motsvarande<br /> garantinivån, 32 kr. per dag. I praktiken fråntar man härigenom förvärvsarbetande<br /> föräldrar möjligheten att utnyttja en del av föräldraförsäkringen,<br /> eftersom en ersättning för inkomstbortfallet under hela ledighetstiden för<br /> dem är en förutsättning för att kunna ta ut föräldraledigheten. Detta gäller</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1776</p> </div> <div class="block ml_42"><p>18</p> </div> <div class="block ml_5"><p>inte minst den stora gruppen ensamstående föräldrar. I det socialdemokratiska<br /> utbyggnadsprogrammet för föräldraförsäkringen har rätten till den nya,<br /> särskilda föräldrapenningen knutits till varje barn - detta i motsats till de<br /> borgerligas planer på ett beskattat vårdnadsbidrag som har tänkts utgå per<br /> familj med samma belopp, oberoende av barnantalet. I vårt förslag medför<br /> varje nytt barn i familjen en rätt till en i tid angiven föräldraledighet med<br /> föräldrapenning.</p> <p>Föräldraförsäkringen måste också utformas så att den innebär ett kraftigt<br /> stöd i arbetet för en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Mot den<br /> bakgrunden är en lika fördelning av ersättningstiden mellan föräldrarna en<br /> grundläggande regel i vårt förslag om föräldraförsäkringens utbyggnad.<br /> Försäkringskassan skall bara få göra undantag från den lika fördelningen, då<br /> särskilda skäl föreligger. Nu har införts en närmast formell regel om att<br /> ersättningstiden fördelas lika mellan föräldrarna, men efter anmälan till<br /> försäkringskassan skall föräldrarna utan att ange några skäl automatiskt<br /> kunna upphäva denna regel. Om man menar allvar med kravet på<br /> jämställdhet, räcker det enligt vår uppfattning inte med en regel som utan<br /> vidare kan upphävas. Det skulle enligt vår mening vara till stor skada för<br /> jämställdhetssträvandena, om man inte genomför en strikt lika fördelning av<br /> ersättningstiden mellan föräldrarna vid föräldraförsäkringens utbyggnad till<br /> en förmån som sträcker sig upp till barnets skolålder. Vi föreslår således att<br /> ersättningstiden för den särskilda föräldrapenning skall delas lika mellan<br /> föräldrarna och att undantag från denna regel endast får ske när det föreligger<br /> särkilda skäl.</p> <p>Vi kräver i samband härmed också en sådan ändring i föräldraförsäkringens<br /> nuvarande regler att rätten både till föräldrapenning och till den nya,<br /> särskilda föräldrapenningen överstigande garantinivån knyts till individen.<br /> Därigenom ges en förvärvsarbetande make rätt att utnyttja föräldraförsäkringen<br /> med föräldrapenning över garantinivån, även i det fall den andre<br /> föräldern är hemarbetande och för samma tid inte uppbär föräldraförsäkringens<br /> garantibelopp. En förutsättning skall givetvis vara att föräldern<br /> faktiskt har hand om barnet under den aktuella tiden.</p> <p>Vårt förslag innebär även ett krav på en höjning av garantinivån i<br /> försäkringen.</p> <p>Riksdagen bör enligt vår mening vid behandlingen av den nu föreliggande<br /> propositionen samtidigt godkänna de av oss föreslagna riktlinjerna för<br /> föräldraförsäkringens utbyggnad.</p> <p>4 Övriga frågor</p> <p>4.1 Som tidigare nämnts redovisas i propositionen visst material om hur de<br /> nuvarande reglerna inom den statliga verksamheten fallit ut. Heltidsledighet<br /> har utnyttjats av drygt 10 % av kvinnorna, och antalet ledighetsdagar utgör i<br /> genomsnitt 48 dagar; för männen är andelen 1,7 % och antalet dagar i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1977/78:1776</p> </div> <div class="block ml_41"><p>19</p> </div> <div class="block ml_3"><p>genomsnitt 5. För deltidsledigheten är proportionerna än mer ojämlika:<br /> 10,9 96 av kvinnorna har utnyttjat denna, av männen 0,2 96.</p> <p>De angivna siffrorna visaratt nuvarande regler utnyttjats i väsentligt större<br /> utsträckning av kvinnor än av män. Det finns en betydande risk för att också<br /> de nu föreslagna reglerna får denna effekt. De innehåller ju inte heller något<br /> aktivt instrument för att åstadkomma att båda föräldrarna utnyttjar ledighetsreglerna.<br /> Vi finner det särskilt viktigt att man i uppföljningsarbetet<br /> beaktar detta och anser det angeläget att riksdagen genom ett särskilt<br /> uttalande understryker betydelsen härav. Detta bör ges regeringen till<br /> känna.</p> <p>4.2 1 propositionen tas även frågan om informationsåtgärder upp. Till<br /> skillnad från andra reformer på arbetslivets område har det nu aktuella<br /> förslaget kommit till mot de stora löntagarorganisationernas, och f. ö. även<br /> arbetsgivarnas, önskemål. Propositionen har inte förberetts genom ett arbete,<br /> där de fackliga organisationerna tagit del, utan kommit till genom ett påbud<br /> från de borgerliga partierna. Mot den bakgrunden är det desto mer angeläget<br /> att man i genomförandestadiet rättar till vad som från statsmakternas sida<br /> brustit i förberedelsestadiet. Det krävs därför nu ett samarbete, där man från<br /> statens sida ställer material till de fackliga organisationerna för betydande<br /> informationsåtgärder.</p> <p>4.3 Regeringen avser att tillsätta en grupp som skall följa upp erfarenheterna<br /> av de nya reglernas arbetsmarknadsmässiga konsekvenser. Detta är i sig bra.<br /> Men som vi framhållit i det tidigare, kan man befara att reglerna kan få en<br /> hindrande inverkan på utbyggnaden av daghemmen, framför allt spädbarnsavdelningarna.</p> <p>Statsmakterna har genom beslut vid 1976 års riksdag bundit sig för ett<br /> ambitiöst utbyggnadsprogram inom barnomsorgen. Från socialdemokratisk<br /> sida har vi framhållit, senast i motionen 1977/78:332, nödvändigheten av att<br /> detta program genomförs. Vi föreslår därför att den nämnda arbetsgruppen<br /> också får i uppdrag att följa eventuella konsekvenser av de nya reglerna på<br /> barnomsorgens utbyggnad. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>4.4 Propositionen ger inga upplysningar om hur den utökade ledighetstiden,<br /> och i detta fall främst heltidsledigheten, kommer att behandlas i socialförsäkringssammanhang.<br /> Riksförsäkringsverket har inte tagit upp detta i sitt<br /> remissyttrande, varför den som vill utnyttja reglerna inte kan få någon<br /> ledning om t. ex. sjukpenningsklassplaceringen. I dag kan man enligt praxis<br /> kvarbli i sin sjukpenning vid högst ett års ledighet. Även när det gäller andra<br /> försäkringar, som arbetslöshetsförsäkringen och avtalsförsäkringarna, kan på<br /> samma sätt nya frågeställningar aktualiseras. Vidare måste den nya lagstiftningens<br /> förhållande till trygghetslagarna klarläggas.</p> <p>Det sagda understryker ånyo att det är fråga om ett dåligt förberett förslag.<br /> Riksdagen bör därför av regeringen begära att denna ser till att de oklarheter</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1776</p> </div> <div class="block ml_42"><p>20</p> </div> <div class="block ml_5"><p>som vidlåder propositionen i detta avseende klaras ut, innan lagstiftningen<br /> träder i kraft och informationen påbörjas. Krävs riksdagsbeslut bör regeringen<br /> återkomma under höstens riksmöte.</p> <p>5 Hemställan</p> <p style="margin-left:11px;">Med stöd av det ovan anförda hemställs att</p> </div> <div class="block ml_10"><p style="margin-left:58px;">1. riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för föräldraförsäkringens<br /> utbyggnad som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:58px;">2. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om</p> <p style="margin-left:58px;">a) uppföljning av lagreglerna från jämställdhetssynpunkt,</p> <p style="margin-left:58px;">b) uppföljning av lagreglerna från barnomsorgssynpunkt,</p> <p style="margin-left:58px;">3. riksdagen hos regeringen begär att frågan om de nya lagreglernas<br /> inverkan på förmånerna inom socialförsäkringen m. m.<br /> klarläggs.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 14 mars 1978<br /> BENGT FAGERLUND (s)</p> <p>INGEMUND BENGTSSON (s) ANNA-GRETA LEIJON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>BIRGER NILSSON (s)</p> <p>GÖRDIS HÖRNLUND (s)</p> <p>FRIDA BERGLUND (s)</p> <p>INGRID LUDVIGSSON (s)</p> <p>BERNT NILSSON (s)</p> <p>ERIK V. JOHANSSON (s)<br /> i Simrishamn</p> </div> <div class="block ml_25"><p>ARNE NYGREN (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>OWE ANDRÉASSON (s)<br /> IVAR NORDBERG (s)<br /> SUNE JOHANSSON (s)<br /> KARIN FLODSTRÖM (s)<br /> LARS ULANDER (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 57786 Stockholm 1978</p> </div> </div> </div> 0 BENGT FAGERLUND s 1 undertecknare 0 INGEMUND BENGTSSON s 2 undertecknare 0 ANNA-GRETA LEIJON s 3 undertecknare 0 BIRGER NILSSON s 4 undertecknare 0 GÖRDIS HÖRNLUND s 5 undertecknare 0 FRIDA BERGLUND s 6 undertecknare 0 INGRID LUDVIGSSON s 7 undertecknare 0 BERNT NILSSON s 8 undertecknare 0 ERIK V. JOHANSSON s 9 undertecknare 0 ARNE NYGREN s 10 undertecknare 0 OWE ANDRÉASSON s 11 undertecknare 0 IVAR NORDBERG s 12 undertecknare 0 SUNE JOHANSSON s 13 undertecknare 0 KARIN FLODSTRÖM s 14 undertecknare 0 LARS ULANDER s 15 undertecknare G1021776 av Bengt Fagerlund m. fl. mot_197778__1776.pdf 190365 pdf med anledning av propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/79BA3149-80C9-4E38-A709-BD36ED8C41BF