<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3106679</hangar_id>
 <dok_id>G102177</dok_id>
 <rm>1977/78</rm>
 <beteckning>177</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1977/78:177 av Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>177</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1977-11-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 16:16:50</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att  främja de mindre och medelstora företagens utveckling</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G102177/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G102177</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G102177</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977/78:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att&lt;br /&gt; 
främja de mindre och medelstora företagens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har alltid spelat en viktig roll för det kapitalistiska systemet. Under&lt;br /&gt; 
kapitalismens tidigare utveckling var statens roll främst inriktad på att värna&lt;br /&gt; 
och utvidga den s. k. fria marknaden. Dess ingrepp i marknaden och i&lt;br /&gt; 
produktionen var däremot begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsapparatens storlek och betydelse växte emellertid successivt, om än&lt;br /&gt; 
till en början långsamt. Ett genombrott för expansionen av statens roll för det&lt;br /&gt; 
ekonomiska systemet har ägt rum från andra världskriget. Statsbudgeten&lt;br /&gt; 
(inkl. de lokala förvaltningarna) motsvarar mellan en tredjedel och hälften av&lt;br /&gt; 
BNP i samtliga utvecklade kapitalistiska stater - frånsett Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer de många direkta statliga insatserna i det ekonomiska livet&lt;br /&gt; 
som inte direkt går att avläsa i budgeter och statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakerna till ökningen av statens ekonomiska roll är förknippade med&lt;br /&gt; 
kapitalismens lagbundna utveckling. Hit hör den under imperalismen&lt;br /&gt; 
skärpta internationella konkurrensen, som medför ökade statliga engagemang&lt;br /&gt;
för stöd åt de nationella kapitalen. Hit hör också tillväxten av&lt;br /&gt; 
arbetarklassen, som medfört en skärpning av klasskampen och ökade krav på&lt;br /&gt; 
staten att mildra många av de sociala verkningarna av det kapitalistiska&lt;br /&gt; 
systemet. Härtill hör också orsaker som hänger samman med de kapitalistiska&lt;br /&gt;
företagens behov av ackumulation och tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalister måste ackumulera (dvs. anhopa) kapital för att fö profit och&lt;br /&gt; 
kunna fortsätta som kapitalister. De måste öka sina kapital för att inte slås ut&lt;br /&gt; 
av andra. De måste ha en ständig ström av profiter. Men i denna ström sker&lt;br /&gt; 
ofta brott. Balansen mellan produktion och konsumtion, fördelningen mellan&lt;br /&gt; 
olika näringsgrenar, branscher och företag förändras ideligen. Kapitalet&lt;br /&gt; 
försöker öka sina profiter genom hårdare utsugning av de arbetande, det pågår&lt;br /&gt; 
en ständig strid mellan kapital och arbete om fördelningen, arbetet underordnas&lt;br /&gt;
kapitalet och människors möjlighet att fö ett arbete underordnas&lt;br /&gt; 
kapitalets vinstutsikter. Alla kapital strävar efter mera vinster, men eftersom&lt;br /&gt; 
de enskilda kapitalen inte ser till, och inte kan se till, helheten blir resultatet&lt;br /&gt; 
inte förutsebart. Detta för sitt mest tillspetsade uttryck i de regelbundet&lt;br /&gt; 
återkommande kriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu domineras de flesta branscher av ett eller några fö storföretag. Dessa&lt;br /&gt; 
kan genom sin prissättning, sin makt över marknader och råvarukällor, sin&lt;br /&gt; 
sammanväxt med finanskapitalet och sin stora betydelse och därmed sitt&lt;br /&gt; 
inflytande över staten vidmakthålla en snedfördelning av de samhälleliga&lt;br /&gt; 
resurserna till sin förmån. Detta skärper den näringsmässiga och regionala&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78:177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;obalansen. Det ställer mindre företag i beroendeställning. Detta ställer ökade&lt;br /&gt; 
krav på staten, som har som en uppgift att mildra och dölja kapitalismens&lt;br /&gt; 
olika motsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Koncentrationen av kapital och makt till fä och stora företag har gjort dessa&lt;br /&gt; 
till ett slags flaggskepp för den svenska ekonomin. Deras framgång har setts&lt;br /&gt; 
som förutsättningen för landets ekonomiska utveckling. Att de kunnat växa&lt;br /&gt; 
sig större, effektivare och mäktigare har därför varit en angelägenhet för den&lt;br /&gt; 
statliga ekonomiska politiken. Man har inte sett att deras intressen inte är&lt;br /&gt; 
landets och folkets. Deras intresse är deras profiter. Ensidig exportinriktning,&lt;br /&gt; 
stor kapitalexport, regional obalans, underläge, svårigheter och kollaps för&lt;br /&gt; 
många småföretag har varit följden av denna statsunderstödda utveckling&lt;br /&gt; 
mot en mera monopolitisk kapitalism. Kapitalismen har dock inget val: dess&lt;br /&gt; 
livsbetingelse av ökad ackumulation leder till kapitalkoncentration - lika&lt;br /&gt; 
säkert som dag följs av natt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Systemets egen utveckling skärper dess inre motsättningar. Dess avsaknad&lt;br /&gt; 
av samhällelig samordning och planering av produktionen uppenbarar&lt;br /&gt; 
alltmer att den privata vinstjakten inte kan fortsätta att vara styrinstrument&lt;br /&gt; 
för produktionens och produktivkrafternas utveckling. Utslagning och&lt;br /&gt; 
arbetslöshet, angrepp på levnadsstandard och trygghet är hot eller realitet för&lt;br /&gt; 
allt fler arbetande. Miljö och natur förstörs. Ekologiska system bryts ned.&lt;br /&gt; 
Naturtillgångar förslösas. Människornas kommunikation och kultur utsätts&lt;br /&gt; 
för kommersiell vandalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utvecklingen mot monopolen skärper också skillnader och skapar problem&lt;br /&gt; 
inom den kapitalägande klassen. Storbolagens överläge slår på olika sätt mot&lt;br /&gt; 
mindre företag och äventyrar deras möjligheter att utvecklas. För de minsta&lt;br /&gt; 
företagen betyder pris- och hyreshöjningar att de ofta hamnar i valet mellan&lt;br /&gt; 
ruin och att slukas upp av ett storbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motsättningarna mellan stora och små företag är inte en motsättning&lt;br /&gt; 
mellan stort och smått i allmänhet, utan en kamp mellan de stora kapitalens&lt;br /&gt; 
strävan efter ökad makt och dominans och många mindre företags strid för att&lt;br /&gt; 
överleva. Det är en strid som följer av olikmässigheterna i de enskilda&lt;br /&gt; 
kapitalens utveckling. Småföretagens svårigheter kommer därför inte att&lt;br /&gt; 
upphöra under kapitalismens fortsatta utveckling. De kommer att bestå, även&lt;br /&gt; 
om småföretagen ges ökade statliga subventioner och skatteförmåner, som&lt;br /&gt; 
regeringen föreslår. Mindre och större produktionsenheter och företag kan&lt;br /&gt; 
bara bli naturliga samverkande komplement i en planmässigt och efter&lt;br /&gt; 
samhälleliga intressen styrd ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I en sådan ekonomi kan avvägningen mellan vilken produktion och vilka&lt;br /&gt; 
företag som skall bedrivas i stor eller liten skala göras efter samhälleliga&lt;br /&gt; 
riktlinjer. Förändringar i ena eller andra riktningen kan där göras planmässigt,&lt;br /&gt; 
utan att förorsaka arbetslöshet och utslagning eller regionala problem.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den politik för ekonomin som helhet som bedrivs av regeringen syftar inte&lt;br /&gt; 
alls till någon planering eller styrning av ekonomin efter samhälleliga behov.&lt;br /&gt; 
Den syftar till att understödja kapitalismens planlösa och slumpmässiga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78:177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;utveckling. Bevarandet av kapitalägarnas makt är för regeringen huvudsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition 1977/78:40 om de mindre och medelstora företagen&lt;br /&gt;
avviker inte från denna huvudinriktning. Propositionen utgår från&lt;br /&gt; 
syftet att bevara privatkapitalismen. Den innebär ingen ändring i att&lt;br /&gt; 
profitjakten skall styra ekonomins utveckling. Detta innebär att även&lt;br /&gt; 
fortsättningsvis många småföretag kommer att slås ut efter profitjaktens och&lt;br /&gt; 
inte efter samhällsnyttans logik. Huvudtanken i propositionen kan sägas vara&lt;br /&gt; 
minimal samhällelig styrning av näringslivets utveckling - men samhälleligt&lt;br /&gt; 
risktagande. Eftersom det är de arbetande som betalar huvuddelen av&lt;br /&gt; 
statsapparatens intäkter blir det i förlängningen de arbetande som skall bära&lt;br /&gt; 
riskerna för kapitalisternas företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen benämner i propositionen alla företag med mindre än 200&lt;br /&gt; 
anställda som småföretag. På det viset vill den bunta ihop självständiga&lt;br /&gt; 
hantverkare eller butiksägare som arbetar med någon eller några få anställda&lt;br /&gt; 
med kapitalister som helt kan livnära sig på andras arbete. Det är i flera&lt;br /&gt; 
avseenden stora skillnader mellan dessa kategorier och deras villkor. En&lt;br /&gt; 
butiksägare som måste kämpa hårt för att hålla näsan över vattnet, bl. a. till&lt;br /&gt; 
följd av den borgerliga hyrespoiitiken, kan inte jämställas med en kapitalist&lt;br /&gt; 
som kontrollerar över hundra arbetares försörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna hopbakning av olika kategorier söker regeringen få en&lt;br /&gt; 
bredare förankring för en vidgad förmåns- och subventionspolitik åt&lt;br /&gt; 
kapitalägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsförslaget saknar de nödvändiga övergripande målsättningarna&lt;br /&gt; 
och åtgärderna för tryggare förhållanden för de verkligt små företagen. Där&lt;br /&gt; 
finns ingenting om att kapitalkoncentration och monopolism skall motverkas&lt;br /&gt; 
och bekämpas. Där finns ingenting om den satsning på välplanerade stora&lt;br /&gt; 
industriföretag som grund för småföretagsverksamhet som krävs i många&lt;br /&gt; 
regioner. Regeringsförslaget är i sina huvuddrag ett försök att med vissa&lt;br /&gt; 
ekonomiska favörer flirta med småföretagarna. Men dess ekonomiska&lt;br /&gt; 
stödåtgärder och dess skatteförmåner gynnar snarast mera de större än de&lt;br /&gt; 
mindre bland företagen i den vidsträckta icke-definition av begreppet&lt;br /&gt; 
småföretag som regeringen ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens huvudnummer är stiftelser för regionala utvecklingsfonder.&lt;br /&gt; 
Dessa stiftelser skall få styrelser som utses av landstingen men skall i övrigt&lt;br /&gt; 
enligt regeringsförslaget ha stor självständighet. Vi anser att en regional&lt;br /&gt; 
ekonomisk utveckling måste vara samordnad med en medveten näringspolitik,&lt;br /&gt;
där utbyggnaden av ett nät av offentliga industrier får bilda basen för&lt;br /&gt; 
övrig ekonomisk aktivitet. Ett sådant näringspolitiskt program kräver att&lt;br /&gt; 
befintliga storföretag underordnas samhälleliga mål, vilket på sikt innebär ett&lt;br /&gt; 
församhälleligande - i någon form - av storföretagen. På kort sikt fordras ett&lt;br /&gt; 
ökat statligt inflytande över storföretagens investeringar. Först när ett sådant&lt;br /&gt; 
system byggts upp, med statliga basindustrier i ett samordnat program, kan&lt;br /&gt; 
småföretagen få trygga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under sådana förhållanden - eller i väntan på ett program som syftar dit behöver&lt;br /&gt;
landstingen medel för att främja den regionala ekonomiska utveck&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78:177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;lingen. Formerna för detta kan diskuteras. Men medlen måste förvaltas så, att&lt;br /&gt; 
ett omedelbart politiskt ansvar kan avkrävas för deras förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen bör användas så att de särskilt stimulerar kollektiva egendomsformer&lt;br /&gt;
och samverkan mellan olika småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till vidgade skatteförmåner för dem som har förmögenhet&lt;br /&gt;
i form av företag kan ej godtas. Visserligen är det sant, som&lt;br /&gt; 
budgetministern anför i sin bilaga till propositionen, att småföretagen har&lt;br /&gt; 
skattemässiga problem som de börsnoterade bolagen inte har. Men slutsatsen&lt;br /&gt; 
av detta kan inte vara att göra småföretagarna till ett nytt skattefrälse. Den&lt;br /&gt; 
måste i stället vara att storbolagens skatteprivilegier måste avskaffas. När&lt;br /&gt; 
företagsskatteberedningens förslag kommer till riksdagen finns anledning att&lt;br /&gt; 
återkomma till dessa frågor. Regeringsförslagen till ändringar i lagarna om&lt;br /&gt; 
statlig förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt bör således nu avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att åstadkomma förbättringar för verkliga småföretagare bör man i&lt;br /&gt; 
stället se till att dessa får bra och billiga lokaler. Vi kan därför acceptera tanken&lt;br /&gt; 
på att kommunerna får stöd att uppföra kommunägda industri- och&lt;br /&gt; 
hantverkslokaler, förutsatt att dessa färdigställs för småföretagare i ordets&lt;br /&gt; 
egentliga mening, dvs. företag med mindre än 10 anställda. Dessutom bör&lt;br /&gt; 
hyresstopp införas på lokaler för småföretag och få-person-ägda butiker, detta&lt;br /&gt; 
i avvaktan på en bostads- och byggandepolitik som möjliggör lägre hyror. En&lt;br /&gt; 
plan för övergång till lågräntepolitik måste också utarbetas och omedelbart&lt;br /&gt; 
sättas i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att avveckla den allmänna arbetsgivaravgiften. Som ett&lt;br /&gt; 
första steg sänks denna med 2 procentenheter från den första januari 1978 och&lt;br /&gt; 
tas bort i det inre stödområdet. Regeringen tänker inte finansiera detta bortfall&lt;br /&gt; 
från statskassan. Denna åtgärd är finanspolitiskt obetänkt. Vi har i andra&lt;br /&gt; 
sammanhang yrkat att den allmänna arbetsgivaravgiften skall vara kvar men&lt;br /&gt; 
att den skall tas ut i förhållande till omsättning och förbrukning av energi och&lt;br /&gt; 
råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den politik som förordats i det föregående har helt andra utgångspunkter&lt;br /&gt; 
än regeringspolitiken. Medan regeringen vill bevara kapitalismen och den&lt;br /&gt; 
otrygghet den medför för främst arbetarna och tjänstemännen, men också för&lt;br /&gt; 
småföretagen, vill vi en politik som syftar till en samordning och planering av&lt;br /&gt; 
produktionen. Den alternativa linje visavi småföretagen som vi förordar kan&lt;br /&gt; 
sålunda sammanfattas i följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;1. Skärpta åtgärder och lagstiftning mot monopolism och kapitalistisk&lt;br /&gt; 
maktkoncentration.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;2. En medveten näringspolitisk styrning av ekonomin efter samhälleliga&lt;br /&gt; 
mål.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;3. Regionala stödåtgärder för näringslivets utveckling måste stå under&lt;br /&gt; 
landstingens och regeringens omedelbara politiska ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;4. Särskild stimulans av kollektivt ägande av småföretag eller samverkan&lt;br /&gt; 
mellan småföretag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78:177&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;5. Avslag på regeringens förslag till ändringar i förmögenhets-, arvs- och&lt;br /&gt; 
gåvobeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;6. Statligt stöd till kommunala industri- och hantverkslokaler till företag&lt;br /&gt; 
med högst tio anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;7. Hyresstopp - vilket också omfattar många småföretagares lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;8. Övergång till lågräntepolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;9. Omläggning av arbetsgivaravgiften så att den tas ut efter omsättning,&lt;br /&gt; 
energi- och råvaruförbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Med denna annorlunda huvudinriktning av näringspolitiken kan regeringens&lt;br /&gt;
yrkanden i här icke berörda delar godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Med hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;1. att riksdagen i anledning av propositionen 1977/78:40 uttalarsig&lt;br /&gt; 
för de riktlinjer för näringspolitiken gentemot de små företagen&lt;br /&gt; 
som förordas i motionen och hos regeringen hemställer om de&lt;br /&gt; 
förslag som föranleds därav,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att avslå förslagen i propositionen om&lt;br /&gt; 
ändringar i lagarna om förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;Stockholm den 25 november 1977&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EIVOR MARKLUND (vpk)&lt;br /&gt; 
NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
GUSTAV LORENTZON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUSTAV LORENTZON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G102177</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197778__177.pdf</filnamn>
<filstorlek>156769</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1977/78:40 om åtgärder för att  främja de mindre och medelstora företagens utveckling</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/18516A0E-1587-4FDC-8977-C8F88645708C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>