3067889G10217671977/781767motmotMotion 1977/78:1767 av Bonnie Bemström och Olle Wästberg i StockholmMotionMotion176701978-03-10 00:00:002014-10-11 18:31:162014-10-11 00:00:00med anledning av propositionen 1977/78:104 med förslag omav Bonnie Bemström och Olle Wästberg i Stockholmhtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G1021767/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G1021767https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021767
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion<br />
1977/78:1767</p>
<p>av Bonnie Bemström och Olle Wästberg i Stockholm</p>
<p>med anledning av propositionen 1977/78:104 med förslag om</p>
<p>utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m.</p>
<p>”Allt fler pappor tar barnledigt.” Så löd en av rubrikerna på forsta sidan i<br />
Från Riksdag & Departement nr 40 1977. Familjestödsutredningen har<br />
tillsammans med riksförsäkringsverket undersökt hur föräldraförsäkringen<br />
har utnyttjats. Under föräldraförsäkringens första år - 1974 - stannade 2<br />
procent av papporna hemma, under 1977 ca 10 procent. Det är med andra ord<br />
riktigt att allt fler pappor tar barnledigt. Men rubriken kunde lika gärna ha lytt:<br />
90 procent av papporna utnyttjar inte föräldraförsäkringen.</p>
<p>Man kan knappast ange ekonomiska orsaker som den avgörande förklaringen<br />
till det låga utnyttjandet. Är då papporna i allmänhet inte intresserade<br />
av att vara hemma för att vårda barn? Möter de motstånd på arbetsplatserna?</p>
<p>SACO/SR gjorde 1977 en undersökning bland sina manliga medlemmar<br />
om ett intresse för pappaledigheten. 74 procent upgav att de ville vara<br />
barnlediga men ursäktade sig med att arbetskamrater/arbetsgivare skulle<br />
ogilla det. Papporna är med andra ord intresserade men känner inget stöd på<br />
arbetsplatserna.</p>
<p>I SOU 1976:71 Roller i omvandling gav sociologen Rita Liljeström några<br />
exempel på arbetsgivares/arbetsledares attityder till pappaledigheten:</p>
<p>”1 dagens läge skulle jag bli besviken om någon av de manliga anställda<br />
kom och bad om pappaledigt.”</p>
<p>”Jag skulle bli ledsen om en av mannarna kom (för att be om pappaledigt).”</p>
<p>”Sorn arbetsledare tyckerjagattdet är obekvämt, men jag visar det inte om<br />
det händer.”</p>
<p>I intervjuerna med arbetsledarna anges orsaken till de negativa attityderna.<br />
Det är framför allt de praktiska arrangemangen som måste ordnas på en<br />
arbetsplats, när någon är frånvarande en längre tid, dvs. samma arrangemang<br />
som måste till när någon är ledig för militärtjänstgöring eller repetitionsövning,<br />
sjukledig, ledig för studier och kanske i viss mån ledig för facklig<br />
verksamhet samt samma arrangemang som arbetsgivare med många kvinnliga<br />
anställda - kommuner, landsting m. m. - redan anpassat sig till.</p>
<p>Men att göra sin egen lilla revolt mot arbetsgivares/kamraters förväntningar<br />
och gamla traditioner är inte så lätt alla gånger.</p>
<p>Regeringen har i propositionen 1977/78:104 föreslagit att arbetstagare i<br />
egenskap av förälder skall få rätt att vara helt ledig från anställning till dess<br />
barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder samt rätt att få förkorta</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1767</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet uppnått åtta<br />
års ålder.</p>
<p>Ytterligare kompensation för inkomstbortfallet, utöver det beslut om<br />
föräldraförsäkring som riksdagen tog våren 1977, är inte föreslaget i detta<br />
sammanhang. Därmed blir förutsättningarna olika för kvinnor och män på<br />
grund av de inkomstskillnader som råder. Det blir i de flesta familjer ett<br />
mindre inkomstbortfall, om kvinnorna utnyttjar heltidsledigheten än om<br />
männen gör det.</p>
<p>60 procent av kvinnorna går dock i dag tillbaka till sitt jobb inom ett år efter<br />
förlossningen. Det tyder på att kvinnorna uppfattar sitt förvärvsarbete som en<br />
viktig del av sitt liv. Därför är det inte heller säkert att en utvidgad rätt till<br />
tjänstledighet kommer att innebära några större förändringar för dem som vill<br />
arbeta, dvs. det är inte säkert att tjänstledigheten kommer att utnyttjas. Men<br />
för de resterande 40 procenten - där ofta orsaken till att de är hemma är brist<br />
på barnomsorg - innebär den utvidgade rätten till tjänstledighet en trygghet.<br />
För de 25 procenten kvinnor med barn under tre år vilka enligt familjestödsutredningen<br />
deltidsarbetar kan rätten till den föreslagna sextimmarsdagen<br />
innebära en starkare ställning gentemot arbetsgivarna, om de vill öka sin<br />
arbetsdag något och därmed också öka sin inkomst. Förslagen i propositionen<br />
kan bidra till en starkare ställning på arbetsmarknaden för vissa kvinnor men<br />
kan däremot medföra ytterst tvivelaktiga effekter för jämställdhetssträvandena<br />
i andra fall. Föredragande statsrådet är dock opitimisk: ”... en lagfäst<br />
rätt till ledighet för vård av barn torde kunna medverka till att fäderna i högre<br />
grad än f. n. anpassar sina arbetstider så att de får ytterligare tid att umgås med<br />
sina barn.”</p>
<p>Som grund för denna optimism anges antalet pappor som varit barnlediga<br />
och de pappor som stannat hemma för att vårda sjukt barn. Enligt vår<br />
uppfattning är det dock alltför få män som delar ansvaret för barnen för att<br />
man skall kunna tala om en allmän ökning av jämställdheten, i synnerhet<br />
som de barnlediga papporna varit hemma långt kortare tid än kvinnorna, i<br />
snitt 40 dagar av de 210. I de fall där papporna varit hemma har kvinnorna<br />
dessutom i regel tillhört en högre inkomstgrupp.</p>
<p>I propositionen föreslås inte några ytterligare stimulansåtgärder för<br />
papporna. Inkomstbortfallet kompenseras inte. Det är därför önskvärt att<br />
regeringen får riksdagens uppdrag att se över vilka möjligheter det finns att<br />
stimulera papporna att ta lika ansvar och öka deras rättigheter både inom<br />
ramen för föräldraförsäkringen och den utbyggda rätten till tjänstledighet och<br />
rätten till förkortad arbetsdag. En individualisering av föräldraförsäkringen<br />
kan vara en effektiv metod, dvs. en förstärkning av rättigheterna, men också<br />
andra åtgärder kan vara nödvändiga. Det är angeläget att förslag därom<br />
kommer fram snabbt.</p>
<p>Vi hemställer därför</p>
<p style="margin-left:44px;text-align:right;">att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att<br />
stimulera papporna att ta ett ökat ansvar för vården av barn</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1767</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:58px;">inom ramen för föräldraförsäkringen och rätten till utökad<br />
tjänstledighet och förkortad arbetstid.</p>
<p>Stockholm den 10 mars 1978</p>
<p>BONNIE BERNSTRÖM (fp) OLLE WÄSTBERG (fp)</p>
<p style="margin-left:172px;">i Stockholm</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>GOTAB 57760 Stockholm 1978</p>
</div>
</div>
</div>
0BONNIE BERNSTRÖMfp1undertecknare0OLLE WÄSTBERGfp2undertecknareG1021767av Bonnie Bemström och Olle Wästberg i Stockholmmot_197778__1767.pdf106764pdfmed anledning av propositionen 1977/78:104 med förslag omhttps://data.riksdagen.se/fil/5FCBFDDC-7243-479B-AA79-1AC09108ACDA