3092011 G1021749 1977/78 1749 mot mot Motion 1977/78:1749 av Gunnar Oskarson och Olle Aulin Motion Motion 1749 0 1977-01-01 00:00:00 2014-11-03 21:09:15 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för det militära försvaret av Gunnar Oskarson och Olle Aulin html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021749/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021749 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021749 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion</p> <p>1977/78:1749</p> <p>av Gunnar Oskarson och Olle Aulin</p> <p>med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för<br /> det militära försvaret</p> <p>Regeringen har i propositionen 1977/78:24 lagt fram förslag till ny<br /> befälsordning för det militära försvaret. Förslaget omfattar en samlad lösning<br /> för allt befäl - yrkesbefäl, reservbefäl och värnpliktsbefäl.</p> <p>Propositionen föreslår att allt blivande yrkesbefäl, efter befälsutbildning<br /> tillsammans med övriga värnpliktiga, skall genomgå en gemensam grundläggande<br /> yrkesutbildning. Denna skall ge allmän kompetens för en första<br /> uppgiftsnivå oavsett vilka uppgifter som officeren efter hand skall lösa inom<br /> organisationen. Allt yrkesbefäl skall enligt den nya befälsordningen kunna<br /> fullgöra uppgifter som chef, fackman och utbildare i såväl krigs- som<br /> fredsorganisationen.</p> <p>Efter hand skall alla vidareutbildas till uppgifter på plutonchefsnivån i<br /> krigsorganisationen och till uppgifter i fredsorganisationen som kvalificerad<br /> utbildare vid pluton eller som kvalificerad delsystemledare eller tekniker.<br /> Den föreslagna befälsordningen förutsätter att omkring hälften av varje<br /> årsklass officerare vidareutbildas till befattning på högre nivåer. Detta skall<br /> ske genom successivt urval, där individens mognadstakt och personliga<br /> förhållanden förutsätts erhålla en betydligt större betydelse än som nu är<br /> fallet.</p> <p>Den föreslagna befälsordningen är unik inte bara i den svenska statliga<br /> verksamheten utan också vid jämförelse med andra länders krigsmakter. Den<br /> tillgodoser många av de krav och önskemål som kan ställas på ett<br /> utbildningssystem för yrkesbefäl inom ett försvar av den typ vi har i Sverige.<br /> Utbildningen med övriga värnpliktiga kommer att ge det blivande yrkesbefalet<br /> erfarenheter som bör göra dem beredda att förstå och rätt ta hand om de<br /> värnpliktiga under utbildning och i krigsförband. Genom att rekryteringen<br /> avses ske ur hela värnpliktsgruppen är förutsättningarna goda för att<br /> yrkesbefälet Hr den nödvändiga förankringen i det svenska samhället. Kravet<br /> på allmän behörighet m. m. liksom den tvååriga teoretiska och praktiska<br /> utbildningen till yrkesofficer samt den obligatoriska vidareutbildningen efter<br /> några års yrkesverksamhet bör garantera att yrkesbefälen som utbildare och<br /> fackmän på ett skickligt sätt skall kunna lösa sina uppgifter i fredsarbetet.<br /> Detta bör även ge erforderligt underlag för att yrkesbefälet skall kunna<br /> tillfredsställande fullgöra de inledande chefsuppgifterna inom krigsorganisationen.<br /> Det är därför högst troligt att försvarsmakten genom den nya<br /> befälsordningen kommer att få yrkesbefäl av god kvalitet för de grundläggande<br /> arbetsuppgifterna.</p> <p>Systemet med successivt urval ger varje yrkesofficer möjligheter att erhålla</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:1749</p> </div> <div class="block ml_42"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>utbildning för befattningar på högre nivåer i fred och krig. Sådan utbildning<br /> bör givetvis helt ske efter frivilligt åtagande. Under förutsättning att denna<br /> vidareutbildning blir tillräckligt attraktiv torde det bli möjligt att få dem som<br /> är mest lämpade för chefsuppgifter inom skilda verksamhetsområden, och på<br /> efter hand högre nivåer, att söka sig till sådan utbildning.</p> <p>Grundtanken i propositionens förslag till ny befälsordning är att allt<br /> yrkesbefäl går igenom en gemensam utbildning till yrkesofficer. Vi finner<br /> denna riktig. En konsekvens blir emellertid att den särskilda rekryteringsoch<br /> utbildningsvägen till regementsofficer upphör. Genom den nuvarande<br /> direkta rekrytering av sådana ynglingar som bedöms lämpliga för chefsuppgifter<br /> - bataljonschef i krig och kompanichef i fred samt motsvarande<br /> befattningar - och genom en sneddning från plutons- och kompaniofficerskårerna<br /> har försvarsmaktens behov av chefer och kvalificerad stabspersonal i<br /> huvudsak kunnat tillgodoses. En situation där rekryteringen till ledande och<br /> kvalificerade befattningar blir kvantitativt otillräcklig får allvarliga verkningar,<br /> särskilt som konsekvenserna först visar sig på sikt. Erfarenheterna<br /> torde visa att det främst blir verksamheten lokalt som drabbas hårdast i form<br /> av oacceptabla vakanser. Detta leder lätt till en orimlig arbetssituation för allt<br /> kvarvarande befäl.</p> <p>Vilka konsekvenserna enligt den föreslagna befälsordningen blir av att<br /> nuvarande utbildningsväg till kvalificerade chefsbefattningar försvinner är<br /> svårt att förutspå. Vi har emellertid i förslaget sett en risk för att den nya<br /> utbildningen mot chefsbefattningar inom försvaret inte blir så attraktiv att<br /> försvarets behov av sådan personal med erforderlig kvalitet blir fyllt. Skälen<br /> till detta synes främst vara att utbildningen under de första åren är<br /> långsammare än i det nuvarande systemet, många växlingar sker mellan<br /> skolor och tjänst vid förband, samt att det tar lång tid innan de mer<br /> kvalificerade, självständiga befattningarna nås.</p> <p>Efter drygt tre års utbildning - värnpliktsutbildningen inräknad - har den<br /> nuvarande regementsofficeren utbildning för befattningar som plutonchef i<br /> krig och ställföreträdande plutonchef i fred. Han har dessutom fått vidgade<br /> kunskaper om försvaret, speciellt då sin egen försvarsgren (truppslag), vilket<br /> är en förberedelse för vidareutbildning. I den nya befälsordningen kommer<br /> motsvarande kompetensnivå att ha nåtts först efter fem till nio år. Den längre<br /> tiden i det nya systemet är en följd av att en mer omfattande praktisk<br /> utbildning och tjänstgöring bedömts nödvändig. Vid en jämförelse mellan<br /> den föreslagna befälsordningen och dagens utbildning samt andra civila<br /> utbildningsvägar kommer emellertid tempot i den militära yrkesutbildningen<br /> att uppfattas som långsamt. Risk finns därför att utbildningen inte blir<br /> attraktiv i den utsträckning som är önskvärd.</p> <p>De officerare som skall gå igenom militärhögskolans allmänna kurs, som<br /> ger kompetens som bataljonschef i krig och kompanichef i fred m. m., har att,<br /> omväxlande med den praktiska tjänsten vid sitt förband, gå igenom fyra olika<br /> skolor med något till några års mellanrum. Utbildningstiden vid dessa skolor</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1749</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>är åtta-tolv månader. Under denna tid måste officeren i de flesta fall bo på<br /> annan ort än hemorten. I dagens samhälle, där båda makarna ofta är<br /> förvärvsarbetande, har de unga männen i högre grad än tidigare praktiska<br /> uppgifter inom familjen samt i regel även på annat sätt starkare bindningar till<br /> sin hemort. Bortovaron för att genomgå vidareutbildning kommer att bli ett<br /> allvarligt problem i större utsträckning än vad som tidigare varit fallet.</p> <p>1 propositionen anges vissa tider för praktisk tjänst mellan de olika skolorna<br /> i vidareutbildningen. Vid en sammanräkning av tiderna visar det sig att de<br /> som snabbast går igenom utbildningssystemet kan ha erhållit utbildning vid<br /> militärhögskolans allmänna kurs först efter 13 år mot 11 i dagens befälssystem.<br /> Han har då uppnått 32 års ålder. Huvuddelen av dem som genomgått<br /> skolan kommer emellertid att vara äldre, en del av dem upp till 43^14 år.<br /> Militärhögskolans högre kurs kommer inte att vara genomgången förrän vid<br /> tidigast 35-36 års ålder. 1 propositionen föreslås härigenom ett utbildningssystem<br /> som gör att minimiåldern för bataljonschef i krig och kompanichef i<br /> fred höjs med två år och att den genomsnittliga åldern höjs än mer. Detta är<br /> ett system för utbildning av chefer som i jämförelse med andra utbildningssystem<br /> inom det svenska samhället ter sig alltför långsamt.</p> <p>Dessa förhållanden torde vägas in vid den värdering av befälsyrket som<br /> ungdomarna gör då de står inför valet av yrkesutbildning. Det är därför en<br /> betydande risk att många som funderar på befalsanställning i stället väljer<br /> någon annan utbildningsväg, som ger vad de uppfattar som mer stimulerande<br /> utbildning samt snabbare leder till självständiga och ledande arbetsuppgifter.<br /> Detta kan allvarligt försvåra rekryteringen till vidareutbildning av dem som<br /> redan blivit yrkesbefäl.</p> <p>Propositionens förslag har dock sådana positiva värden, att de farhågor vi<br /> här redovisat inte bör leda till att större ändringar görs i förslaget. Vi finner<br /> dem dock vara så påtagliga, att vissa åtgärder bör vidtas inom ramen för den<br /> principiella utbildningskonstruktionen för att så långt möjligt undanröja<br /> riskerna för en otillfredsställande chefsrekrytering.</p> <p>Möjligheter bör därför skapas att gå igenom militärhögskolans allmänna<br /> kurs tidigare än propositionen anger. Med hänsyn till rekryteringskrav,<br /> individernas behov av erfarenhet från arbetsuppgifter på olika nivåer och<br /> krigsorganisationens behov av chefer i lämpliga åldrar bör denna kurs kunna<br /> genomgås redan två år efter krigshögskolans högre kurs.</p> <p>Dessa åtgärder bör i huvudsak kunna vidtas av militära myndigheter i<br /> samband med planeringen för den nya befälsordningen. Vi anser dock att<br /> riksdagen bör uttala sig för att militärhögskolans allmänna kurs i regel bör<br /> genomgås två-fyra år efter krigshögskolans högre kurs.</p> <p>Benämningen förden militära yrkespersonalen föreslås i propositionen bli<br /> ”yrkesofficerare”. Det är en benämning som utnyttjas under större delen av<br /> befälsordningsarbetet. Berörda personalorganisationer har emellertid tidigt<br /> framhållit att de endast betraktat ”yrkesofficer” som en arbetsbenämning<br /> samt att en annan benämning bör väljas för det slutliga förslaget. Vi anser att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:1749</p> </div> <div class="block ml_43"><p>7</p> </div> <div class="block ml_5"><p>benämningen ”yrkesofficer” i alltför hög grad markerar anställningsmomentet<br /> för denna grupp av officerare och är allmänt sett mindre tilltalande.<br /> Eftersom dessa officerare också har en mycket betydelsefull uppgift i<br /> krigsorganisationen, synes det vara lämpligare om man med något annat<br /> prefix särskiljer dem från reserv- och värnpliktsofficerare. Vi föreslåratt man i<br /> stället använder benämningen ”stamofficerare”. Uttrycket ”stam” har sedan<br /> länge använts för denna grupp av befäl, och dess innebörd torde vara väl känd<br /> i samhället. Vi tror att denna benämning på ett positivt sätt skall påverka<br /> rekryteringen till officersyrket.</p> <p style="margin-left:11px;">Med stöd av vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:58px;">att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1977/78:24<br /> beaktar vad i motionen anförts angående</p> <p style="margin-left:58px;">1. utbildningsgången inom officersyrket,</p> <p style="margin-left:58px;">2. benämningen stamofficer i stället för yrkesofficer.</p> <p>Stockholm i februari 1978</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GUNNAR OSKARSON (m) OLLE AULIN (m)</p> </div> </div> </div> 0 GUNNAR OSKARSON m 1 undertecknare 0 OLLE AULIN m 2 undertecknare G1021749 av Gunnar Oskarson och Olle Aulin mot_197778__1749.pdf 142144 pdf med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för det militära försvaret https://data.riksdagen.se/fil/1ED32F26-4AC3-4F4D-9162-CC2BA14CE31B