<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3092010</hangar_id>
 <dok_id>G1021748</dok_id>
 <rm>1977/78</rm>
 <beteckning>1748</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1977/78:1748 av Tore Nilsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1748</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1978-02-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 21:09:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för  det militära försvaret</titel>
 <subtitel>av Tore Nilsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G1021748/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G1021748</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021748</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:343px;text-align:right;"&gt;Mot. 1977/78&lt;br /&gt; 
1748-1751&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977/78:1748&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Tore Nilsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för&lt;br /&gt; 
det militära försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt tjänsteställningssystem för krigsmakten infördes fr. o. m. den 1 juli&lt;br /&gt; 
1972 jämlikt Kungl. Majus beslut den 26 mars 1971. Vissa övergångsbestämmelser&lt;br /&gt;
och kompletterande anvisningar utfärdades med generalorder och&lt;br /&gt; 
expeditionschefsskrivelse den 27 december 1971 med senare kompletteringar.&lt;br /&gt;
Enligt regeringens proposition 1977/78:24 (s. 57) om ny befälsordning&lt;br /&gt; 
för det militära försvaret bör det genom 1972 års tjänsteställningsreform&lt;br /&gt; 
införda tjänsteställningssystemet i princip gälla även efter befälsordningsreformen.&lt;br /&gt;
Tillfället har således icke tagits till vara att i efterhand rätta till de&lt;br /&gt; 
orättvisor i tjänsteställningen som vid genomförandet av tidigare reform&lt;br /&gt; 
drabbade det icke-aktiva befälet och som under hela 1970-talet bl. a. påtalats&lt;br /&gt; 
av dettas organisationer, ej minst av nuvarande Svenska värnpiiktsofficersförbundet&lt;br /&gt;
(SVOF), tidigare Värnpliktiga underofficerares riksförbund&lt;br /&gt; 
(VUOR), vilket märkligt nog nu icke ens hörts såsom remissinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudprincip för utarbetande av ovannämnda övergångsbestämmelser&lt;br /&gt; 
varatt ”personal, som redan innehar en - i jämförelse med det nya systemet högre&lt;br /&gt;
tjänstegrad, skall inte förlora denna vid övergången”. Såsom nedan&lt;br /&gt; 
påvisas iakttogs ej denna princip för vissa reservanställda och värnpliktiga&lt;br /&gt; 
underofficerare. Dessutom gick åtminstone under en övergångsperiod vissa&lt;br /&gt; 
tidigare förvaltare - denna grupp missgynnades generellt genom att dess&lt;br /&gt; 
särskilda urvalsgrad helt gick förlorad och befattningshavarna fick samma&lt;br /&gt; 
tjänstegrad (kapten) som tidigare fanjunkare (på aktiv stat)-tjänsteställningsmässigt&lt;br /&gt;
om ej omedelbart till major befordrade kaptener. Detta gällde dock&lt;br /&gt; 
blott i enskilda fall, varjämte före rust mästaregradens införande pensionerade&lt;br /&gt; 
överfurirer kom att inneha en titel som i fortsättningen användes för en lägre&lt;br /&gt; 
tjänstegrad. Vissa äldre officerare, såväl på aktiv stat som ”inom försvarsgren”&lt;br /&gt;
utnämnda, blev slutligen genom det nya tjänsteställningssystemets&lt;br /&gt; 
införande eftersatta i förhållande till tidigare kolleger i yngre officerskurser&lt;br /&gt; 
därigenom att de av åldersskäl hunnit utträda ur reserven. Rättviseskäl hade&lt;br /&gt; 
talat för att de i efterhand tillagts närmaste högre grads ”namn”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom benämning för den högsta normala slutgraden - någon särskild&lt;br /&gt; 
urvalsgrad var däremot ej förutsedd - inom den nya plutonofficersgruppen&lt;br /&gt; 
fastställdes den gamla underofficerstiteln fanjunkare. I denna grad förordnades&lt;br /&gt;
dels dåvarande reservanställda, värnpliktiga och krigsfrivilliga fanjunkare&lt;br /&gt;
(motsv.), dels dåvarande rustmästare och äldre överfurirer (motsv.) på&lt;br /&gt; 
aktiv stat. De erhöll samtliga tjänsteställning närmast efter fänrik, alltså&lt;br /&gt; 
närmast motsvarande den äldre sergeantsgraden. Endast pensions- och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1748-1751&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78:1748&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;förtidsavgångna f. d. underofficerare på aktiv stat hänfördes till den nya&lt;br /&gt; 
kompaniofficersgruppen med tjänstegraderna kapten, löjtnant och fänrik.&lt;br /&gt; 
Även i detta fall förekom dock stundom att vederbörande erhöll lägre&lt;br /&gt; 
tjänsteställning än tidigare innehavd -1, ex. så att en på reservstat befordrad&lt;br /&gt; 
fanjunkare (styckjunkare, flaggunderofficer) numera innehar förordnande&lt;br /&gt; 
såsom fänrik i reserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fanjunkaregraden må anföras att denna sedan länge hade varit&lt;br /&gt; 
en tjänstegrad med tjänsteställning mellan löjtnant och fänrik. Samtliga&lt;br /&gt; 
tidigare tjänstegradsinnehavare hade även erhållit förordnande med denna&lt;br /&gt; 
tjänsteställning. Det oaktat fastställdes nu benämningen fanjunkare - med&lt;br /&gt; 
bibehållen äldre gradbeteckning (”stjärnknapp”), som på sin tid hade införts&lt;br /&gt; 
under andra förutsättningar (för att markera tjänsteställning såsom ”officers&lt;br /&gt; 
vederlike”)-för en ny, lägre tjänstegrad. Detta var klart olämpligt, eftersom&lt;br /&gt; 
därmed-tvärtemot knäsatta riktlinjer-ej hänsyn togs till gradens dåvarande&lt;br /&gt; 
(och pensionsavgångna, tillika ur reserven avförda) innehavare. Enligt 36 8 2&lt;br /&gt; 
mom. dåvarande regeringsform förutsedd lagstiftning om statstjänstemännens&lt;br /&gt;
rättsställning, varom grundläggande bestämmelser givits i 29 § statstjänstemannalagen&lt;br /&gt;
den 3 juni 1965 (nr 274), tillförsäkrades tjänstemän i&lt;br /&gt; 
princip oavsättlighet, dvs. skydd för redan förvärvade rättigheter, i detta fall&lt;br /&gt; 
bl. a. tjänsteställning före fänrik. Även sergeanter i reserven, förut med&lt;br /&gt; 
tjänsteställning före rustmästare, övergick till den nya sergeantsgraden, vari&lt;br /&gt; 
eljest dåvarande yngre överfurirer (motsv.) förordnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa olägenheter hade enklast kunnat undvikas därest dels tjänstegraden&lt;br /&gt; 
fanjunkare (med bibehållen tjänsteställning och gradbeteckning) övergångsvis&lt;br /&gt;
hade reserverats för nämnda tidigare innehavare, varvid i stället den&lt;br /&gt; 
nya, högsta plutonofficersgraden benämnts översergeant (jfr SOU 1967:15, s.&lt;br /&gt; 
135), dels bl. a. dåvarande sergeanter i reserven inplacerats i den sålunda&lt;br /&gt; 
föreslagna översergeantsgraden. Nya fanjunkare skulle således ej längre&lt;br /&gt; 
utnämnas eller förordnas, utan graden skulle ”utslockna” med nuvarande&lt;br /&gt; 
befattningshavares avgång. Titeln ”översergeant” förekommer i våra nordiska&lt;br /&gt;
grannländer och har även andra internationella motsvarigheter, medan&lt;br /&gt; 
titeln ”fanjunkare” (Fahnenjunker) numera veterligt endast förekommer i&lt;br /&gt; 
Västtyskland och där har en helt speciell betydelse (officersaspirant). 1 ett från&lt;br /&gt; 
grunden helt nytt system bör man ju även undvika sådana äldre benämningar&lt;br /&gt; 
som kan ge historiskt betingade associationer och därvid bli missvisande i&lt;br /&gt; 
nuläget. Nya gradbeteckningar (vinklar) bör följaktligen även fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralförbundet för befälsutbildning (CFB) gjorde under år 1972 framställning&lt;br /&gt;
om att de som den 30 juni 1972 var värnpliktiga eller krigsfrivilliga&lt;br /&gt; 
fanjunkare (motsv.) eller fanjunkare (motsv.) i reserven skulle förordnas till&lt;br /&gt; 
värnpliktiga löjtnanter vid övergången till det nya systemet. Denna tillstyrktes&lt;br /&gt;
av försvarsgrenscheferna genom överbefälhavaren dock endast så till&lt;br /&gt; 
vida att förordnande i högre tjänstegrad skulle kunna ges efter prövning av&lt;br /&gt; 
varje särskilt fall. Ett dylikt dispensförfarande kan emellertid icke vara&lt;br /&gt; 
lösningen på en generell ”degradering”. F. ö. lämnades denna framställning&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1977/78:1748&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;om generella bestämmelser utan bifall i Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari&lt;br /&gt; 
1974. Problemet bör således lösas i samband med nu aktuell proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vida kretsar av det icke-aktiva befälet har känt sig förbigångna genom att&lt;br /&gt; 
hittillsvarande reformer uppfattats såsom otillbörligt gynnande yrkesbefälet,&lt;br /&gt; 
som i vissa fall fått högre tjänstegrader utan den kompetensgivande&lt;br /&gt; 
utbildning som avses komma yngre kullar till del, vilka utbildats enligt nytt&lt;br /&gt; 
system. Skillnaden blir ännu mer markant genom att det i propositionen (s.&lt;br /&gt; 
61) föreslås att ”plutonsofficerare som är 45 år och äldre bör kunna tilldelas&lt;br /&gt; 
löjtnants tjänstegrad utan sådan kompetensgivande utbildning”. Med andra&lt;br /&gt; 
ord kommer under en knapp tioårsperiod f. d. underbefäl, som före år 1972&lt;br /&gt; 
haft tjänsteställning efter värnpliktiga underofficerare, icke blott att ha fått&lt;br /&gt; 
samma tjänstegrad (ehuru med lägre tjänsteålder) utan även att ha passerat&lt;br /&gt; 
dem med ej mindre än tvä tjänstegrader - utan att samtidigt ha förvärvat&lt;br /&gt; 
högre reell kompetens. Detta torde knappast komma att stimulera den&lt;br /&gt; 
frivilliga befälsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste frågan om det i äldre system utbildade befälets tjänsteställning&lt;br /&gt;
i förhållande till yngre kolleger beaktas, men även detta skulle utan&lt;br /&gt; 
olägenhet kunna ske genom ”övergångsgrader”. Eftersom lägsta tjänstegrad&lt;br /&gt; 
för yrkesbefal föreslås vara fänrik, skulle äldre befattningshavare (f. d.&lt;br /&gt; 
plutonsofficerare) kunna erhålla överfänriks grad (gammal dansk gradbenämning)&lt;br /&gt;
men samma tjänsteställning - mellan löjtnant och fänrik - som de&lt;br /&gt; 
äldre fanjunkare (f. d. underofficerare) varom ovan talats. Genom att de får&lt;br /&gt; 
lägre tjänsteålder skulle den inbördes tjänsteställningen mellan dessa båda&lt;br /&gt; 
kategorier ej behöva rubbas. Alternativet ”underlöjtnant” vore här sämre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen må ifrågasättas huruvida ej - icke blott av psykologiska skäl utan&lt;br /&gt; 
även med hänsyn till högre lönegrad efter urvalsbefordran och de speciella&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifterna -den äldre personal som genomgått på s. 53 i propositionen&lt;br /&gt; 
omnämnd övergångsutbildning borde tilläggas en högre ”mellangrad”,&lt;br /&gt; 
exempelvis premiärlöjtnant (finländsk gradbenämning). Kanske borde även&lt;br /&gt; 
något motsvarande ske beträffande de tidigare förvaltarna. En särskild&lt;br /&gt; 
gradbenämning (och -beteckning) för de i tabellen på s. 59 omnämnda&lt;br /&gt; 
”högre” överstelöjtnanterna/kommendörkaptenerna skulle säkerligen skapa&lt;br /&gt; 
klarhet och bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åberopande vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;att riksdagen hos regeringen anhåller om vidtagande av bl. a. sådan&lt;br /&gt; 
åtgärd att vissa reservanställda och värnpliktiga tidigare underofficerare&lt;br /&gt;
genom övergångsbestämmelser får bibehålla tidigare&lt;br /&gt; 
tjänsteställning även i den nya befälsordningen för det militära&lt;br /&gt; 
försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 februari 1978&lt;br /&gt; 
TORE NILSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1748-1751&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TORE NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G1021748</dok_id>
<subtitel>av Tore Nilsson</subtitel>
<filnamn>mot_197778__1748.pdf</filnamn>
<filstorlek>151726</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för  det militära försvaret</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7DB8EF6C-8BE8-444E-AE42-FDF907F67540</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>