3091998 G1021736 1977/78 1736 mot mot Motion 1977/78:1736 av Bengt Gustavsson m. fl. Motion Motion 1736 0 1978-02-08 00:00:00 2014-11-03 21:09:05 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för det militära försvaret av Bengt Gustavsson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G1021736/text https://data.riksdagen.se/dokument/G1021736 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G1021736 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Motion </div> <div class="block ml_44">Mot. 1977/78 1736-1741 </div> <div class="block ml_3">1977/78:1736 av Bengt Gustavsson m. fl. med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för det militära försvaret </div> <div class="block ml_3">1. Den proposition om ny befälsordning som den borgerliga regeringen nu lagt fram knyter an till det principbeslut som på förslag av den socialdemokratiska regeringen fattades vid 1973 års riksdag. Efter detta beslut har ett fortsatt utredningsarbete ägt rum, vilket slutligen grundades på ett regeringsuppdrag den 11 mars 1976. I motionen 1976/77:248 underströk vi vikten av att en ny befälsordning infördes under försvarsbeslutsperioden 1977-1982. Bakom detta uttalande ställde sig ett enigt försvarsutskott (FöU 1976/ 77:13). Det är således tillfredsställande att det förslag som nu föreläggs riksdagen grundas på tidigare ställningstaganden. Vi vill i sammanhanget emellertid påpeka att den insyn i och det samråd kring befälsordningsfrågorna som möjliggjordes för de borgerliga partierna i oppositionsställning efter 1976 års val inte har kommit det socialdemokratiska partiet till del. Arbetet med en ny befälsordning kommer genom det förestående riksdagsbeslutet att föras ytterligare en viktig bit framåt. Åtskilligt detaljutredande återstår dock. Och regeringen har ännu inte redovisat sina ställningstaganden till förslagen från beredningen om kvinnan i försvaret, vilka öppnar för kvinnor - om än i försökets form - den sista kvarvarande helt manliga karriären. Vi utgår dock från att regeringen i ett kommande förslag i denna del ämnar följa upp de socialdemokratiska initiativen. Det föreliggande regeringsförslaget har emellertid brister i vissa avseenden. Vi kommer i det följande att lägga fram sådana förslag till ändringar som innebär ett konsekvent fullföljande av 1973 års beslut och de därefter beslutade riktlinjerna. 2. Socialdemokratin ser, vilket vi framhållit i skilda sammanhang, den allmänna värnplikten som grund för vår försvarsförmåga. Endast genom den allmänna värnpliktens princip kan krigsorganisationen ges den kvalitet och den bredd som svarar mot vårt försvars uppgifter. En stark och levande demokrati kan inte heller överlåta åt andra att utöva försvaret mot yttre angrepp. Vämpliktsförsvaret är också en viktig garanti för att försvarsmakten blir föremål för folklig insyn, kontroll och påverkan. Detta synsätt har i det nu aktuella sammanhanget betydelse i bl. a. följande avseenden. För det första bör allt befäl ha samma grundläggande utbildning - dvs. rekryteras genom värnpliktsutbildningen. För det andra kommer det helt dominerande antalet befäl i krigsorganisationen att utgöras av människor 1 Riksdagen 1977/78. 3 sami. Nr 1736-1741 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Mot. 1977/78:1736 </div> <div class="block ml_43">2 </div> <div class="block ml_5">med civila yrken. Och för det tredje måste utbildningen av värnpliktiga tillmätas utomordentligt stor betydelse, vilket får konsekvenser för befälsutbildningens utformning. - Vi vill samtidigt erinra om att vad vi anfört om det militära försvarets framtida inriktning i motionen 1977/78:429 utgör ett starkt skäl för att inte nu göra några låsningar av antalet yrkesbefäl. Vad vi här anfört leder till delvis andra bedömningar i regeringsförslaget rörande dels målet för den grundläggande gemensamma utbildningen, dels utformningen av densamma. 3. Kraven på yrkesbefälet måste relateras till uppgiften som ledare, fackman och utbildare i fred. Men yrkesbefälet måste också utnyttjas på ett med hänsyn till dess utbildning och erfarenheter riktigt sätt i krigsorganisationen. I den socialdemokratiska regeringens uppdrag till överbefälhavaren om ny befälsordning (från mars 1976) var en utgångspunkt att yrkesbefälet efter genomgång av vad som då kallades yrkesofficersskola (i propositionen officershögskolor) skulle, i mån av behov, krigsplaceras som plutonchef. Detta skulle dock, för att lämpligheten efter utbildningen skulle kunna prövas, ske efter en väl vitsordad tjänstgöring i befattningen. Denna syn överensstämmer med vad som uttalats i propositionen 1975/76:199 och vad vi senare framhållit i motionen 1976/77:248. I propositionen går emellertid regeringen inte så långt. Man sätter (s. 44) målet för den gemensamma grundläggande utbildningen till att yrkesbefäl skall kunna fullgöra uppgifter i befattningen på troppchefsnivå. Vi finnér emellertid att avgörande skäl talar för den lösning som angetts i de ovan nämnda riktlinjerna. Därigenom inriktar man utbildningen mot en med hänsyn till relationen mellan antalet yrkesbefäl och reservbefäl m. m. lämplig nivå och tillvaratar också på ett bättre sätt yrkesbefälets kunnande och erfarenheter. Det sagda utesluter givetvis inte att det fortfarande på troppchefsnivå i krigsorganisationen finns uppgifter som måste skötas av yrkesfolk. Som bl. a. TCO-S hävdat bör detta antal befattningar kunna minskas jämfört med vad regeringen räknar med. Riksdagen bör därför uttala att målet för den grundläggande gemensamma utbildningen bör för yrkesbefäl i vad gäller krigsorganisationen vara plutonchef, en nivå som dock inte skall nås förrän efter en viss tids väl vitsordad tjänstgöring i befattningen eller annan liknande tjänstgöring. Denna tjänstgöring bör vara av begränsad tidsmässig karaktär och genomgås som regel inom ett år efter utbildningstidens slut. Riksdagen bör vidare uttala att det antal befattningar på troppchefsnivå som skall besättas av yrkesbefäl bör minskas. Detta bör ges regeringen till känna. 4. Vad vi nyss anfört bör även få konsekvenser på utformningen av officershögskoleutbildningen. Propositionens förslag om en uppdelning i en allmän linje och en specialistlinje saknar grund i riktlinjerna för befälsordningsarbetet. Från synpunkten att kunna rekrytera på bästa möjliga sätt och att inte på ett tidigt stadium åstadkomma utbildningsmässigt betingade </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1977/78:1736 </div> <div class="block ml_41">3 </div> <div class="block ml_4">skillnader är det viktigt att den grundläggande utbildningen blir gemensam. Propositionens förslag kan medföra risker för att man ånyo får en icke önskvärd uppdelning för skilda kategorier. En gemensam utbildning markerar också den vikt man tillmäter utbildarfunktionen. Officershögskolans allmänna kurs bör således vara gemensam. Utbildningstidens längd bör fastställas så att kostnaderna inte blir högre med en gemensam utbildning än med två skilda linjer. Detta bör ges regeringen till känna. 5. Vi vill även ta upp vissa övriga utbildningsfrågor i detta sammanhang. Den kvalitetshöjning som skall ske för befälsutbildningen uttrycks bl. a. genom att reglerna om allmän behörighet inom högskolesystemet skall vara tillämpliga även för officersutbildningen. Detta innebär krav på i huvudfallet minst tvåårig gymnasieskoleutbildning jämte kunskaper på gymnasienivå i svenska och engelska (två årskurser på tvåårig linje). Den allmänna behörigheten, som den uttrycks genom vissa skolmässiga krav, avser i första hand att garantera den mognad som krävs för de kommande studierna. Tillsammans med de särskilda förkunskapskraven utgör den allmänna behörigheten även ett uttryck för de kunskaper som bedöms erforderliga för att studierna skall kunna fullföljas på ett godkänt sätt. Den utbildningspolitik som genomförts under den socialdemokratiska regeringsperioden har inneburit kraftigt vidgade studiemöjligheter. Det är inte heller längre så att erforderliga förkunskaper kan förvärvas endast genom teoretiska studier vid gymnasieskolan för ungdom. Vuxenutbildning och folkhögskolor är i dag mycket anlitade, bl. a. för att fylla behov som tidigare endast det teoretiskt inriktade gymnasiet gav möjlighet till. Det är viktigt att vid det detaljarbete som nu förestår om intagningskrav m. m. det synsättet skall slå igenom även inom den militära utbildningen att den reella och inte den formella kompetensen skall vara avgörande. Härigenom kan kompletteringskraven begränsas. Med hänsyn till den oklarhet i detta avseende som vidlåder propositionen bör riksdagen göra ett särskilt uttalande härom. Trots tillämpningen av ett sådant synsätt kan man inte utesluta att det kommer att finnas ett kompletteringsbehov, även om det bör kunna bli av mindre omfattning än vad regeringen föreställer sig. För att man skall kunna underlätta den enskildes studieplanering liksom studie- och yrkesorienteringen - och därmed säkerställa ett tillräckligt sökandeintresse - bör det vara en strävan att begränsa kompletteringskraven. Det är därvid viktigt att man inte ställer upp nya hinder under officersutbildningens gång, om detta inte är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till utbildningens genomförande. Vid konstruktionen av förkunskapskraven måste också tillses att man som regel ser till att det för olika utbildningar finns en s. k. normalväg i gymnasieskolan. Detta bör ges regeringen till känna. I propositionen förutsätts att komplettering av brister i förkunskapskraven skall kunna ske vid sidan av ordinarie utbildning vid officershögskolan. Med </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Mot. 1977/78:1736 </div> <div class="block ml_42">4 </div> <div class="block ml_4">hänsyn till vad vi ovan anfort utgår vi från att detta endast sker, om man med hänsyn till utbildningens uppläggning kan efterge det grundläggande kravet om behörighet före utbildningen. Det bör i så fall röra sig om ett enstaka ämne, och beslutet bör snarast ha karaktären av en dispens i det enskilda fallet från gällande regler. Ett klargörande uttalande bör på denna punkt göras av riksdagen. Kompletteringarna bör vidare enligt vår mening ske inom det allmänna utbildningsväsendet. Detta är ekonomiskt riktigt och leder också till att utbildningen kan anpassas med hänsyn till den enskildes situation. Vi utgår från att detta beaktas i det fortsatta arbetet utan att riksdagen gör något särskilt uttalande härom. 6. Införandet av det nya systemet kommer att kräva ett fortsatt arbete inom både departementet och myndigheten. Även om medbestämmandelagen ger möjlighet till inflytande för de anställda över denna process, skulle det enligt vår mening vara till fördel om man tillämpade samma form av samråd som skedde 1973-1976 under medverkan av företrädare för riksdag och anställda. Inte minst med hänsyn till att propositionen lämnar flera frågor obesvarade är detta angeläget. Riksdagen bör ge regeringen detta till känna. 7. Med hänvisning till vad som anförts hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 1. målet för den gemensamma grundläggande utbildningen, 2. antalet befattningar på troppchefsnivå som skall besättas av yrkesbefäl, 3. utformningen av officershögskoleutbildningen, 4. sättet för förvärvande av erforderliga förkunskaper, 5. utformningen av behörighetsreglerna vad avser normalvägar i gymnasieskolan för yrkesbefälsutbildningen, 6. dispens från behörighetsreglerna för antagning till officershögskoleutbildningen, 7. samråd i genomförandet av den nya befalsordningen. Stockholm den 8 februari 1978 BENGT GUSTAVSSON (s) ERIC HOLMQVIST (s) AXEL ANDERSSON (s) GUSTI GUSTAVSSON (s) OLLE GÖRANSSON (s) GUDRUN SUNDSTRÖM (s) INGEMAR KONRADSSON (s) ROLAND BRÄNNSTRÖM (s) OLLE SVENSSON (s) ÅKE GUSTAVSSON (s) ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s) EVERT HEDBERG (s) NILS ERIK WÅÅG (s) KARL-ERIK SVARTBERG (s) </div> </div> </div> 0 BENGT GUSTAVSSON s 1 undertecknare 0 ERIC HOLMQVIST s 2 undertecknare 0 AXEL ANDERSSON s 3 undertecknare 0 GUSTI GUSTAVSSON s 4 undertecknare 0 OLLE GÖRANSSON s 5 undertecknare 0 GUDRUN SUNDSTRÖM s 6 undertecknare 0 INGEMAR KONRADSSON s 7 undertecknare 0 ROLAND BRÄNNSTRÖM s 8 undertecknare 0 OLLE SVENSSON s 9 undertecknare 0 ÅKE GUSTAVSSON s 10 undertecknare 0 ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON s 11 undertecknare 0 EVERT HEDBERG s 12 undertecknare 0 NILS ERIK WÅÅG s 13 undertecknare 0 KARL-ERIK SVARTBERG s 14 undertecknare G1021736 av Bengt Gustavsson m. fl. mot_197778__1736.pdf 139225 pdf med anledning av propositionen 1977/78:24 om ny befälsordning för det militära försvaret https://data.riksdagen.se/fil/8F5AF393-F5F8-4A56-86E7-F4238EEE8BDA