3106666G1021651977/78165motmotMotion 1977/78:165 av Georg Andersson m. fl.MotionMotion16501977-11-24 00:00:002014-11-04 16:16:402014-11-04 00:00:00med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrlandav Georg Andersson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G102165/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G102165https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G102165
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>i</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">10</p>
<p>Motion</p>
<p>1977/78:165</p>
<p>av Georg Andersson m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den<br />
fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland</p>
<p>I propositionen 1977/78:57 anges vilka vattendrag i norra Svealand och<br />
Norrland som bör undantas från vattenkraftsutbyggnad. Förslagen i propositionen<br />
innebär en kraftig begränsning av möjligheterna att utnyttja<br />
vattendrag för elkraftsproduktion.</p>
<p>Riksdagens energipolitiska beslut år 1975 innebar att vattenkraften skulle<br />
öka energiförsörjningen från ca 61 TWh till 66 TWh fram till år 1985.<br />
Regeringens förslag i ovannämnda proposition omöjliggör fullföljandet av<br />
detta beslut. Detta är av flera skäl mycket olyckligt. Ett bättre utnyttjande av<br />
vattenkraftsreservema i vårt land är från energiförsörjningssynpunkt ytterst<br />
angeläget. Även samhällsekonomiska och sysselsättningspolitiska skäl talar<br />
för ett ökat utnyttjande av vattenkraften.</p>
<p>1 propositionen anger föredragande statsrådet att ”det nu lämnade förslaget<br />
ger regeringen handlingsfrihet att i samband med kommande förslag till<br />
riktlinjer för energipolitiken på nytt pröva vattenkraftens roll i energiförsörjningen”.<br />
Det är svårt att förstå detta uttalande, då ju propositionen utmynnar<br />
i förslag om att riksdagen skall godkänna i propositionen förordade riktlinjer<br />
med angivande av ett stort antal vattendrag som undantas från utbyggnad. Vi<br />
menar att riksdagen för att behålla handlingsfriheten inte nu bör göra en lista<br />
över undantagna vattendrag. I avvaktan på det mera omfattande beslut om<br />
energipolitiken som riksdagen måste fatta under nästa år bör riksdagen nu<br />
begränsa sig till ett uttalande om utbyggnad av de vattendrag som med<br />
hänsyn till omedelbara behov av sysselsättning bör komma till stånd. Vi<br />
anser därför att riksdagen i första hand bör besluta om de åtgärder som<br />
föreslås i den socialdemokratiska partimotionen i ärendet.</p>
<p>Om riksdagen skulle avslå detta yrkande och gå in på en prövning av de<br />
riktlinjer som anges i propositionen vill vi anföra följande motiv och yrkande<br />
beträffande utbyggnad av vattenkraften.</p>
<p>I valet mellan olika energikällor bör beaktas att vattenkraften är</p>
<p>- en inhemsk energikälla,</p>
<p>- miljövänlig,</p>
<p>- billig och driftsäker.</p>
<p>Som inhemsk energikälla medverkar vattenkraften till att begränsa vårt<br />
behov av import. För ett tillskott av energi med 1 TWh genom oljekraft<br />
erfordras en årlig import av ca 220 000 ton olja. Vid en prisnivå på 600 kr./m3<br />
olja blir kostnaden 140 milj. kr.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:165</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Vattenkraftens ringa påverkan på miljön är välkänd. Vattenkraften sprider<br />
inga miljögifter. Den tär inte på begränsade naturtillgångar och kan därför<br />
hänföras till de förnyelsebara energitillgångarna.</p>
<p>Erfarenheterna av den teknik som används vid utbyggnad av vattenkraft är<br />
mycket omfattande på grund av långvarigt utnyttjande. Vattenkraften är<br />
därför synnerligen driftsäker och i många fall väsentligt billigare än exempelvis<br />
oljekraft och kärnkraft.</p>
<p>Med anledning härav framstår det för oss som angeläget att i ökad<br />
utsträckning utnyttja vattenkraften.</p>
<p>Motstående intressen till vattenkraften måste tillmätas stor vikt. Främst<br />
gäller detta de vetenskapliga naturvärdena, fisket, kulturminnesvården,<br />
renskötseln samt de värden som ligger i beroendet av landskapsbilden.<br />
Däremot finner vi av erfarenhet att turism går minst lika bra att utveckla i<br />
utbyggda älvdalar som i outbyggda. Vad gäller fiske och renskötsel kan vissa<br />
kompensatoriska åtgärder vidtas. Den ökade lönsamhet som vattenkraften<br />
numera ger medger omfattande ekonomisk kompensation för de eventuella<br />
skador som åsamkas. Genom de erfarenheter som en mångårig verksamhet<br />
har gett kan utbyggnad nu ske mera skonsamt än tidigare.</p>
<p>Vi anser således att övervägande skäl talar för en ökad utbyggnad av<br />
vattenkraft. I den avvägning som måste ske beträffande vilka vattendrag som<br />
i första hand skall utnyttjas vill vi hävda att det måste vara att föredra att<br />
bygga ut ett begränsat antal stora projekt, som ger stor energiutvinning,<br />
framför att ta i anspråk ett större antal små vattendrag. Utbyggnad av de små<br />
skogsälvarna medför ingrepp i närheten av fler och större befolkningskoncentrationer<br />
än vad utbyggnad av ett mindre antal stora älvar innebär.</p>
<p>Mot denna bakgrund vill vi ifrågasätta det lämpliga i att de fyra outbyggda<br />
huvudälvarna helt undantas från utbyggnad.</p>
<p>I propositionen 1977/78:57 aviseras en utredning av överledning av vatten<br />
från Piteälven till Skellefteälven, från Laisälven till Skellefteälven och från<br />
Vindelälven till Umeälven.</p>
<p>Frågan om överledning av en del av Laisälvens vatten till Skellefteälven<br />
har i skilda sammanhang diskuterats. Av de beräkningar som är gjorda<br />
framgår att kraftnyttan är mycket stor, ställd i relation till kostnaderna.<br />
Närmare 1 TWh kan enligt dessa beräkningar utvinnas till en kostnad av<br />
mindre än 2 öre per kWh.</p>
<p>En överledning torde i praktiken komma att helt omöjliggöra en konventionell<br />
utbyggnad av Vindelälven. Stora delar av ortsbefolkningen i Vindelådalen<br />
ser hellre en konventionell utbyggnad. Argumenten för denna<br />
inställning är att en sådan utbyggnad ger mera sysselsättning än vad<br />
överledningsalternativet innebär. Därtill kommer de betydande ekonomiska<br />
tillskott som kraftverksutbyggnad årligen ger till kommunerna. Energitillskottet<br />
av överledning utgör bara ca 1 /4 av den energi som en konventionell<br />
utbyggnad ger.</p>
<p>Trots detta vill vi inte motsätta oss att en utredning av överledningsalter</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1977/78:165</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>nativ utförs. Vi anser dock att denna utredning även bör belysa effekterna av<br />
en partiell utbyggnad av Vindelälven. Tidigare projekterad utbyggnad<br />
innebär stora dämningsmagasin i Adolfström. Vi menar att en utredning nu<br />
bör undersöka i vilken omfattning det är möjligt att med mindre regleringar i<br />
Vindelälven/Laisälven utvinna elkraft på lönsamma villkor.</p>
<p>Som exempel på en sådan partiell utbyggnad kan kraftstationen Långfors<br />
nämnas. Denna anläggning någon mil uppströms Stornorrforsen, Sveriges<br />
näst största kraftverk, har tidigare varit föremål för domstolsprövning, men<br />
tillståndet återkallades 1970 av Vattenfall då regeringen beslöt att inte lägga<br />
fram förslag om utbyggnad av Vindelälven. Kraftstationen skulle få en effekt<br />
av 70 MW och utan årsregleringar producera i medeltal över 300 GWh/år.<br />
Med årsregleringar blir energiproduktionen mer än 400 GWh. Enbart detta<br />
objekt har beräknats ge sysselsättning åt 250 byggnadsarbetare under fyra<br />
år.</p>
<p>Vi anser att det vore av stort värde att få kartlagt vilka övriga begränsade<br />
utbyggnader som skulle kunna göras som alternativ till det ingrepp i<br />
vattensystemet som överledningsalternativen innebär.</p>
<p>Vårt förslag att nu vidga utredningsarbetet till att omfatta även konventionell<br />
utbyggnad skall ses mot bakgrund av vad som har skett sedan beslutet<br />
om att ej bygga ut Vindelälven fattades 1969. Behovet av elkraft har sedan<br />
energikrisen inträffade ökat mycket kraftigt. Möjligheterna att skapa alternativ<br />
sysselsättning i Vindelälvsområdet har visat sig vara mycket begränsade<br />
för att inte säga obefintliga.</p>
<p>Turistutredningen och därefter två särskilda arbetsgrupper har i samråd<br />
med länsstyrelse och kommuner arbetat med att ta fram förslag till<br />
sysselsättningsåtgärder. Utöver utbyggnad av väg 363 har något mer<br />
betydande belopp speciellt för Vindelälvsområdet inte utgått.</p>
<p>I en gemensam uppvaktning har sex kommuner i Vindelådalen gjort<br />
följande uttalande:</p>
<p>Vi vill med skärpa framhålla att förslaget till åtgärdsprogram nu snarast<br />
måste komma till utförande. Skulle åtgärdsprogrammet och kraftfulla<br />
regionalpolitiska åtgärder i övrigt utebli eller ytterligare fördröjas kan<br />
kommunerna tvingas att begära en omprövning av beslutet att inte bygga ut<br />
Vindelälven.</p>
<p>I ett interpellationssvar den 14 november 1977 hävdade industriministern<br />
att det skulle vara ganska orimligt att avdela speciella resurser för Vindelälvsområdet.<br />
Han ansåg vidare att det, trots mångårigt utredningsarbete,<br />
fortfarande saknas realistiska projekt att genomföra.</p>
<p>Av interpellationssvaret framgår klart att regeringen inte avser att inom<br />
den närmaste tiden föreslå några mer omfattande åtgärder för Vindelälvsområdet.<br />
Vi anser därför, bl. a. med hänvisning till nämnda uttalande från<br />
kommunerna, att frågan om utbyggnad av Vindelälven måste aktualiseras.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1977/78:165</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:9px;">Med stöd av det anförda föreslår vi</p>
<p style="margin-left:57px;">att riksdagen beslutar uttala att den utredning om överledning av<br />
Piteälvens och Laisälvens samt Vindelälvens vatten till Skellefte-<br />
resp. Umeälven som regeringen skall tillsätta även bör<br />
utreda förutsättningarna för en partiell utbyggnad av Vindelälven.</p>
<p>Stockholm den 24 november 1977<br />
GEORG ANDERSSON (s)</p>
<p>KNUT JOHANSSON (s)</p>
<p>ARNE NYGREN (s)</p>
<p>KARL-ERIK HÄLL (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">LILLY HANSSON (s)<br />
ROLAND BRÄNNSTRÖM (s)<br />
HAGAR NORMARK (s)<br />
SVEN LINDBERG (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0GEORG ANDERSSONs1undertecknare0KNUT JOHANSSONs2undertecknare0ARNE NYGRENs3undertecknare0KARL-ERIK HÄLLs4undertecknare0CURT BOSTRÖMs5undertecknare0LILLY HANSSONs6undertecknare0ROLAND BRÄNNSTRÖMs7undertecknare0HAGAR NORMARKs8undertecknare0SVEN LINDBERGs9undertecknareG102165av Georg Andersson m. fl.mot_197778__165.pdf141270pdfmed anledning av propositionen 1977/78:57 om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrlandhttps://data.riksdagen.se/fil/2E71E91D-8A30-4FCC-A092-D5374B5BCEEF