<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2436797</hangar_id>
 <dok_id>G00994</dok_id>
 <rm>1976/77</rm>
 <beteckning>94</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1976/77:94</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>94</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1977-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:05:39</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 11:27:21</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1976/77:94 Torsdagen den 24 mars</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G00994/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G00994</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G00994</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1976/77:94&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 24 mars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl.  12.00&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om åtgärder för att&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:304.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;förhindra kidnapp-Förhandlingarna leddes till en början av herr förste
vice talmannen.       ning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
1 Justerades protokollen för den  16 innevarande månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Upplästes följande lill kammaren inkomna ansökan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härmed
får jag anhålla om föräldraledighet från riksdagsarbelei under perioden den 25
april-den 5 juni  1977. Stockholm den 23 mars 1977 Daniel Tarschys&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll denna an.sökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr förste vice talmannen anmälde att fru
Lundqvist (fp) skulle inträda som ersättare för herr Tarschys under hans
ledighet från riksdagsman-nauppd råget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Herr förste vice talmannen meddelade atl lill kammaren inkommit läkarintyg
för herr Lidgard, som var sjukskriven ytieriigare under liden den  1 april-den 
1  maj. Erforderlig ledighet beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr förste vice talmannen anmälde att herr
Pettersson i Stockholm (m) även under denna tid skulle tjänstgöra som ersättare
för herr Lidgard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Om åtgärder för att förhindra kidnappning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern ROMANUS erhöll ordet för all
besvara herr Svenssons i Malmö (vpk) den 28 februari anmälda fråga,
1976/77:289, lill fru utrikesministern, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Svensson i Malmö har - under hänvisning lill en nyligen inträffad
händelse i Göteborg - frågat utrikesministern vad re­geringen gör för att
upprätthålla lagliga förhållanden och förhindra s. k. kidnappning. Frågan har
överiämnats till mig för att jag skall besvara den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
fall som har gett anledning till herr Svenssons fråga gällde en sexårig norsk
flicka som tidigare var bosatt i USA med sina föräldrar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärderför atl förhindra kidnapp­ning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;men som av fadern fördes
lill Norge i samband med en äktenskaps­skillnads- och värdnadsprocess mellan
föräldrarna. När fadern och dottern i januari detla år var på tillfälligt besök
i Sverige, promenerade dottern tillsammans med en barnflicka och en annan
person på en gata i Göteborg. De överrumplades av modern och en medhjälpare
till henne som tog hand om barnet och förde bort det i en bil. Sedan det inträffade
po­lisanmälts, föranstaltade polisen omedelbart om gränslarm och rikslarm.
Dessutom kopplades Interpol in pä fallet. Modern lyckades emellertid undkomma
med dottern och föra henne tillbaka till USA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
är det ytterst beklagligt när den ene av föräldrarna i samband med en
vårdnadstvisi egenmäktigt bortför barnet, något som tyvärr ibland inträffar.
Ett sådant förfarande måsle alltid vara förenat med stora risker för barnets
psykiska hälsa, och alldeles särskilt om det lar sig sådana uppseendeväckande
former som i del nu aktuella fallet. Om barnet förs lill annan stat, kan del
dessutom erbjuda stora svårigheter och ibland t. o. m. visa sig omöjligt atl
återföra barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller frågan om åtgärder för att förhindra förfaranden av detla slag bör
del först konstaleras, alt den som obehörigen skiljer barn under 15 år frän
vårdnadshavaren gör sig skyldig lill egenmäklighet med barn, en handling som är
strafföelagd i brottsbalken. Detsamma gäller när fadern el­ler modern utan
beaktansvärt skäl egenmäktigt för bort barn som står under båda föräldrarnas
vårdnad eller närden som skall ha vårdnaden själv tar sig rätt. Under vissa
omständigheter kan handlingar av detta slag vara att hän­föra under de
strängare straffbestämmelserna om olaga frihetsberövande och människorov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
det här alltså är fråga om straffbara handlingar, har polisen enligt allmänna
regler befogenhet och skyldighet alt ingripa. Del nu in­träffade visar
emellertid alt man trots ett förhållandevis stort polispådrag kan misslyckas med
all hindra försök att föra barn ur landet. I sam­manhanget bör dock anmärkas
atl del inle är helt ovanligt att man lyckas stoppa sädana försök i samband med
den utresekontroll som enligt den nordiska passkontrollöverenskommelsen skall
ske vid Nordens ytlergrän-ser. Önskemålet atl förhindra förfaranden av detla
slag har också varit ett av skälen till att man från svensk sida har verkat för
atl denna ut­resekontroll skall behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ser
man frågan ur ett vidare perspektiv står det emellertid klart att en tillfredsställande
lösning av de problem del här gäller torde förutsätta att man lyckas bygga ut
det internationella samarbetet när det gäller frågor som rör vårdnaden om barn.
Strävanden med denna inriktning pågår f n. I denna del vill jag särskilt hänvisa
till att det sjunde mötet för de europeiska justitieministrarna år 1972 tog
initiativ till en under­sökning av möjligheterna atl nå fram lill etl utvidgat
internationellt sam­arbete i vårdnads- och förmynderskapsfrågor. Med anledning
härav har inom Europarådet tillkallats en expertkommitté, som f. n. är
sysselsatt med att bl. a. arbeta fram elt förslag till konvention om
mellanstatligl samarbete för verkställighet av beslut rörande vårdnaden om
barn. 1 den-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na kommitté ar Sverige
representerat. Det kan också nämnas att de frågor      Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del här gäller även står
på dagordningen för nästa session med Haag-      Torsdaeen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konferensen
för internationell privaträtt.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen SVENSSON i Malmö
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka för etl fylligt svar på min fråga. Jag ställde
ursprungligen denna fråga till utrikesministern, och bakgrun­den till det var
alt jag säg detla som till stor del elt diplomatiskt problem. Nu är ju inte
diplomatin herr Romanus fackområde, men han kanske kan svara ändå om vi kommer
in på den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här fallet är säreget, eftersom det inte riktigt liknar de mer spontana
händelser som inträffar när desperata eller förtvivlade föräldrar själva tar ut
vad de uppfattar som sin rätt i en orättvis situation. Här är det i stället en
amerikansk privat detekiivbyrä som pä svensk mark har or­ganiserat och
förberett en kidnappning av elt barn, ett grovt integri­tetsbrott vilket, som
justitieministern också säger, är strafföelagt i svensk lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
jag förstår är det något helt oacceptabelt i del mellanstatliga umgänget atl
medborgare i en stat skall kunna förfara sä på en annan stats territorium. Vi
har haft flera andra fall där sådan självtäkt har fö­rekommit, om också i
andra, icke så organiserade former, och där jag tycker att del mänga gånger
både från svenska myndigheter och från utländska myndigheter har visals
missaktning för barnets rätt. Man har varit alltför benägen alt när bortförandet
har varit fullbordat på något sätt acceptera det. I synnerhet om del varit
modern som fört bort barnet och om det gällt ett litet barn tycker jag mig
förstå, att man varit mera benägen atl acceptera förfarandet, även om fadern
har haft den lagliga rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
detta fall skiljer sig som sagt kvalitativt från andra slag av sådana här
självtäkter just genom sin osedvanligt medvetna och beräknande form. Såvitt jag
förstår är detta eller borde vara en diplomatisk fråga mellan Sverige och USA.
Jag vill därför ställa en följdfråga, som jag gärna vill ha svar på: Känner
justitieministern lill om någon diplomatisk framställning har gjorts från det
svenska utrikesdepartementet eller om en sådan framställning med anledning av
detla kidnappningsfall even­tuellt förbereds?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rderf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhindra kidnapp­ning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Såvitt jag känner till har icke någon sådan framställning gjorts från
svenskt håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
SVENSSON i Malmö (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Dä vill jag ställa ytterligare en fråga. Anser justitiemi­nistern, med
hänsyn lill den kvalificerade och organiserade karaktär som detta
kidnappningsfall har och med tanke på risken för upprepningar för den händel.se
att detta fall visar sig bli framgångsrikt för dem som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars J 977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärderför att förhindra kidnapp­ning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organiserat kidnappningen,
alt del vore motiverat all en sådan här fråga tas upp pä diplomatisk nivå?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ställer den frågan på grund av en annan sak som jag noterar i svaret, nämligen
all herr Romanus efter sina otvetydiga och klara för­dömanden av denna typ av
förfaranden sedan inle går vidare utan låter sitt svar stanna vid detla. Man
har också i liknande fall hos en del myn­digheter kunnat iaktta en mentalitet,
som lar sig uttryck däri att man när saken är fullbordad avfärdar del hela med
en lätt axelryckning. Saken är klar. Nu skall vi inle fiytta barnet en gång
till, osv. Så tycks man ibland resonera. Och så låter man saken ha sin gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar att det ligger en väldig risk i atl man på något sätt genom att inle
myckel energiskt ingripa och fullfölja sädana här ärenden ger intrycket av att
ett lyckat bortförande av ell barn har utsikt till framgång. Del är till fördel
för den som lyckas genomföra bortförandet och räknas som &amp;quot;ett plus&amp;quot; i
en eventuell kommande process. Det borde ju precis tvärtom räknas som etl
minus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill alltså fråga om herr Romanus menar att det vore lämpligt atl överväga en
diplomatisk framställning med anledning av den nya karaktär som delta
kidnappningsfall otvivelaktigt har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är ense med herr Svensson i Malmö om alt delta är en fråga som bör
tas upp i internationellt sammanhang. Och som jag nämnde i mitt svar har frågan
redan upptagits lill behandling bäde i Europarådet och inom Haagkonferensernas
ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan tillägga att när det gäller åtgärder för att förhindra försök alt
egenmäktigt bortföra barn frän Sverige har vissa aspekter pä den frågan tagits
upp i en departementspromemoria med förslag lill passlag, som
juslitiedepartementet nyligen har publicerat. Det är fråga om möjlighet all
återkalla pass för barn på begäran av en av vårdnadshavarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har mellan de nordiska länderna nyligen träffats en överens­kommelse om
utvidgat samarbete när det gäller verkställighet och av­göranden i
värdnadsfrågor. Denna överenskommelse redovisas i en lag­rådsremiss med förslag
till ny lag om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens
område, vilken också behandlar andra frå­gor. Den propositionen väntas när som
helst bli förelagd riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är alltså arbete på gäng på det internationella planet, och jag vill
understryka alt det är gemensamma internationella överenskommelser, sådana som
man bör sträva efter i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
SVENSSON i Malmö (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är lacksam för del här beskedet. Det visar ju atl man pä det
allmänna planet arbetar efter flera linjer, och delar naturligtvis bra. Men det
var inte rikligt den frågan jag ställde, utan jag ställde frågan så här;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att nu förhindra atl
det här kidnappningsfallel leder till framgång&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för dem som organiserat
kidnappningen på elt så väl kalkylerat och be­räknande sätt och med sä ringa
hänsyn till barnet - skulle herr Romanus med anledning av detla relativt färska
fall anse del befogat eller lämpligt atl det gjordes en diplomatisk
framställning till USA:s regering eller USA:s ambassad med anledning av det
inträffade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Om man går in på det enskilda fallet, så är del inle fråga om några
ageranden från amerikanska myndigheters sida, och i fråga om just de personer
som har deltagit i denna handlingärdet som förevarit inte ett sådant brott som
grundar rätt för Sverige alt begära utlämning av gärningsmannen från USA.
Brottet har enligt svensk lag i straffskalan böter eller fängelse i högst sex
månader. En förutsättning för utlämning är enligt gällande konvention mellan
Sverige och USA atl frihetsstraff i mer än elt är kan följa på brottet. Den
vägen är sålunda inle framkomlig i della konkreta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
SVENSSON i Malmö (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nej, herr Romanus, det känner jag i och för sig lill. Jag känner också
till att de amerikanska myndigheterna veterligen inte var inblandade. De är ju
inblandade i mycket annal men inle just i det här fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller den här typen av förfaranden är det emellertid väsentligt för
Sverige atl försöka skapa den förståelsen hos vederbörande amerikanska
myndigheter, atl de bör bistå svenska myndigheter i försöken att hävda det som
är barnets rätt, nämligen att det som har blivit beslutat om dess
vård-nadsslalus inte skall brytas genom att man kan organisera en sådan här kid­nappning
och sedan hamna i Förenta staterna, och där skall ingenting in­träffa därför
att ingen utlämning kan ske. Det är viktigt att de amerikanska myndigheterna
får klart för sig hur Sverige principiellt ser på sådana fall, så atl man
inteoavsiktligt eller genom sin inaktivitet i praktiken skyddar för­övaren mot
straffpåföljder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ökad polisbe­vakning nattetid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
5 Om ökad polisbevakning nattetid&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern ROMANUS erhöll ordet för att
besvara herr Komstedts (m) den 16 mars anmälda fråga, 1976/77:325, och anförde;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Komstedt har frågat mig om jag anser del försvarbart med hänsyn
till brottsutvecklingen i samhället atl vissa polisdistrikt inle har någon
polisbevakning under natten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisresurser
för att täcka utryckningsbehovet nattetid finns i alla 118 polisdistrikten i
landei. I 50 av distrikten äger kontinuerlig övervakning i egentlig mening rum,
dvs. det finns minst elt befäl på polisstationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ökad polisbe­vakning nattetid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och en dubbelpalrull i bil
ute i distriktet i tjänst dygnet runt. I övriga polisdistrikt finns polismän
tillgängliga nattetid antingen genom jour på polisstationen eller genom
hemberedskap, dvs. polisman finns anträffbar i bostaden och är beredd att
omedelbart träda i tjänst. Även en kom­bination av jour och beredskap
förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
kontinuerlig övervakning med ett vaklhavande befäl och två po­lismän krävs
minst fem tjänster som vaklhavande befäl och minst tio polismanstjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om kontinuerlig övervakning behandlades ingående av 1967 års polisutredning i
betänkandet (SOU 1970:32) Polisen i samhället. Ut­redningen angav att kravet på
kontinuerlig övervakning inte kunde till­godoses i de mindre distrikten.
Orsaken var atl sådan övervakning är relativt personalkrävande. Man borde
därför sträva efter att effektivisera övervakningsverksamheten genom att lägga
samman polisdistrikt som inte hade resurser att anordna kontinuerlig
övervakning. Utredningen redovisade emellertid vissa betänkligheter som hade
anförts möten alltför långtgående reform på delta område och föreslog för sin
del en begränsad distriktsindelningsreform. I prop. 1971:173 om vissa reformer
inom polis-och åklagarväsendet anslöt sig departementschefen i huvudsak till
vad utredningen anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juslitieulskotlel
(JuU 1972:1) godtog i stort sett departementschefens uppfattning. Utskottet
framhöll att det inte var ekonomiskt möjligt eller försvarbart med tanke på den
överkapacitet som i vissa hänseenden skulle bli följden, om samtliga distrikt
fick sådana resurser atl de vart för sig blev bärkraftiga. Utskottet ansåg
emellertid, att önskemålet om en kon-linueriig övervakning borde skjutas i
förgrunden när sammanläggningar aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
anslöt sig till de riktlinjer som dragits upp i propositionen i fråga om
polisdistriktens storlek och anlal. I praktiken har emellertid sammanslagning
av polisdistrikt bara skett i etl fall. Anledningen till atl flera
sammanläggningsbeslut inte har fattats är främst den negativa inställningen
till dislriklssammanslagningar frän ortsbefolkningen och ofta även från
anställda vid myndigheter i de olika distrikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är angelägel att övervakningen i polisdistrikten dygnet runt är anordnad på ett
tillfredsställande sätt. Härvid är naturligtvis kontinuerlig övervakning i alla
distrikt det mest effektiva. Som juslitieulskotlel an­förde 1972 är del
emellertid inle ekonomiskt försvarbart all införa en sådan ordning överallt.
Man kommer därför all även i fortsättningen fä nöja sig med alt i en del
polisdistrikt uiryckningsberedskapen nattetid upprätthålls genom jourljänst
eller beredskap. Genom atl polisen har fått ökade resurser har del emellertid
blivit möjligt att anordna kon­tinuerlig övervakning i allt fler distrikt. Jag
räknar med atl denna ut­veckling skall fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
KOMSTEDT (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber alt fä tacka justitieministern för den långa his-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;toriebeskrivningen i
anledning av min korta aktuella fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våldet
i vårt land trappas upp. Dagligen läser vi om misshandel och knivslagsmäl.
Ensamboende pensionärer sparkas ihjäl. Den utländska maffian infiltrerar och
dirigerar. Den maffian har ofta sin dirigentplats i våra större tätorter, men
därifrån drar brottsligheten också ut på lands­bygden i allt större omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närbelägna
polisdistrikt med dålig bevakning fär nu uppleva nattliga ovälkomna besök.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
som vet om den dåliga bevakningen är framför allt de som sysslar med brottslig
verksamhet. Nu har det aviserats ytterligare inskränkningar i bevakningen inom
vissa polisdistrikt. Del kan i nuvarande läge inte accepteras. Ett polisdistrikt
med dålig bevakning är som att öppna dör­rarna på vid gavel och inbjuda den
organiserade brottsligheten. Ute i de mindre tätorterna och på landsbygden
finns ofta del begärliga stöld­godset, som skall förvandlas till pengar som i
sin lur i många fall skall förvandlas till knark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
varken kan eller fär låta något polisdistrikt i della land ha en försämrad
bevakning. I stället borde det vara självklart med en förstärkning av deras
resurser. En lelefonsvarare som talar om, alt polisen träffas nästa dag kl.
08.00, och hänvisar till nästa polisdistrikt, beläget många mil bort, fär inte
bli vad som i framtiden möter människor som har råkat ut för våldsverkare. De
distrikt som i dag har dålig tillgäng pä personal under dygnets mörka limmar
borde tvärtom få förstärkta resurser. Detta är en uppfattning som delas av
väldigt många människor i samhället - säkert även av många i Sveriges riksdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
hänvisar justitieministern i sitt svar dels till 1967 års polisutredning, som
avgav sill betänkande 1970, dels lill att juslitieutskoUel, när frågan
behandlades i riksdagen år 1972, framhöll atl det inte var ekonomiskt
försvarbart att förstärka resurserna i alla polisdistrikt. Men del har ju hänt
så myckel, herr justitieminister, under den här tiden! Utvecklingen har varit
så negativ att man inte gärna i nuvarande situation kan hänvisa till en
utredning från 1967 eller lill atl justitieutskottet i ett betänkande är 1972
förklarade atl del tänkte sig en kontinuerlig övervakning men inte kunde anse
en allmän förstärkning försvarbar. Det tycker jag är ell dåligt svar, som jag
inte kan känna mig speciellt lill freds med år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ökad polisbe­vakning nattetid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är klart alt det har skett en hel del sedan 1971-1972. Nu är det
bara i omkring tio av de allra minsta polisdistrikten som po­lisstationen inle
kan hållas öppen nattetid, utan personalen i stället fullgör beredskap i
hemm.en och där kan nås av allmänheten via polisstationens lelefonsvarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läget
förbättras naturligtvis allteftersom distrikten tillförs nya tjänster, men här
tillkommer atl de arbetstidsförkortningar som har genomförts under senare år
har verkat i motsatt riktning. I den mån det tillkommer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ökad polisbe­vakning nattetid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nya tjänster i distrikten
- och det sker ju vae år - är del emellertid självklart atl man skall beakta
var behovet av de nya tjänsterna är störst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
KOMSTEDT (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är alldeles givet atl polisen är elt eftersatt område. Under den
socialdemokratiska regimen - framför allt under dess senaste justitieminister -
blev det väldigt stora påfrestningar med eftergifter mol brottsligheten och
sämre bevakning, som många människor har svårt att förstå och acceptera. Jag
sätter naturligtvis stort hopp till den borgerliga regeringen och
justitieministern när det gäller att vi skall kunna fä en förbättring till
stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
häller fördelningen av de ökade resurserna på alt göras. Jag vel alt vissa
polisdistrikt i dag har en väldigt dålig bevakning nattetid med ett
tjänstgörande befäl och - vilket justitieministern i sitt senare inlägg beskrev
- ett par poliser som har jour och kan nås i sitt hem. Jag lycker inte att det
är en tillfredsställande lösning. Det tar tid atl fä kontakt med polisen och är
besvärligt från mänga synpunkter. Vi vet ju atl del här många gånger gäller att
handla mycket snabbi, och då är det knappast bra atl hänvisa till atl del finns
poliser som har jour i hemmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har ett aktuellt fall. För Simrishamns polisdistrikt, innefattande Simrishamns
och Tomelilla kommuner med ca 35 000 invånare, har det aviserats en eventuell
indragning av det befäl som man har på natten. Delta anser jag inle vara en
tillfredsställande lösning. Därför vill jag fråga justitieministern om han är
beredd alt medverka till att polisdistrikt modell Simrishamn inte drabbas av
ytterligare inskränkningar ulan att man i varje fall får den bevakning som man
har i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en fråga om resurser. Men det är också fråga om en resurs­fördelning, herr
justitieminister. Man skall inte tillåta någon form av brottslighet. Men i
valet mellan alt jaga en chaufför som har en och en halv timme för mycket i
arbetstid och som man kan ringa fiera gånger samma vecka om man vill få tag i
honom, atl ta en farlsyndare som kör 10 km för fort på motorväg halv sex på
morgonen, eller låta den organiserade brottsligheten fä fortsätta, sä är del
för mig ganska klart hur resursfördelningen skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern
ROMANUS;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är klart att det ytterst är en fråga om hur myckel medel man får
tilldelade för att skapa resurser för polisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller fördelningen av de tjänster som inrättas, så är det klart all detta
är elt av de skäl som man skall beakta vid fördelningen. Men del är en mängd
andra omständigheter som man också måsle ta hänsyn till i det sammanhanget. Det
är inte så enkelt att man utan vidare be­stämmer om dessa små polisdistrikt,
utan det måsle bli en allmän be­dömning av behovet i de olika distrikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen KOMSTEDT (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill följa upp min fråga till justitieministern, för det här är
väldigt angelägel. Visst kan man tala om små polisdistrikt. Men det
polisdistrikt som jag har tagit som exempel i dag är beläget på kort avstånd
från tätorten Malmö, som haren mycket stor organiserad brotts­lighet i dag.
Denna brottslighet har lätt alt förfiytta sig ut till elt po­lisdistrikt som
ligger sä nära, alt utföra sina operationer och försvinna innan polisen hinner
göra någonting. Del är inte ell acceptabelt förhål­lande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
man tyckt alt del var för dyrt 1967, 1970 och 1972, så kan vi kanske ha en
annan syn pä del i dag, eftersom den här verksamheten uppenbarligen har tendens
att öka på elt oroväckande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
skulle vara befriande om justitieministern i dag kunde ge elt besked om atl
sämre bevakning än vad som i dag gäller på Simrishamns och jämförbara
polisdistrikt slipper vi atl få uppleva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ökad polisbe­vakning nattelid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag kan inle för dagen uttala mig om hur del är beträffande Simrishamn.
Men jag vill understryka att vad jag har talat om förut är inte läget 1970,
1971 och 1972, ulan det aktuella lägel. Varie är till­kommer ytterligare ett
antal polistjänster, och del gäller att fördela dem lill de distrikt där del
största behovet finns. Då kan man inle bara la hänsyn lill denna fråga om hur
dygnsbevakningen skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
KOMSTEDT (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del är alldeles självklart alt man hela tiden gör en prio­ritering när
det gäller dessa frågor. Men jag tog ett exempel som många av oss får uppleva
ibland, dä vi tycker all polisen gör en kanske litet konstig fördelning av
resurserna, när man i stället för all angripa den grövre brottslighet, som vi
vill bekämpa, ägnar sig åt vad som har kallats för bagatellbrott, bl. a. ganska
ofta av herr justitieministerns företrädare. Det finns uppenbarligen något som
man kan kalla för bagatellbrott, och frågan är var man skall sälla in
resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är helt medveten om all t. ex. Slockholm är elt ston problem här. Men om man
därmed lämnar vissa polisdistrikt utan bevakning, har man samtidigt gett den
organiserade brottsligheten, den utländska maffian, som uppenbarligen
infiltrerar i Sverige, större möjligheter alt operera i dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
gäller ju inte heller några små distrikt. I det här fallet handlar det om 35
000 invånare pä en ganska stor yla. De människorna har själv­fallet också rätt
atl begära en samhällelig insats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
nedläggningen avSJ:s eleklrobygg­nadsavdelning i Nässjö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 6 Om  
nedläggningen   av   SJ:s   eleklrobyggnadsavdelning   i Nässjö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet
för att be­svara herr Gustavssons i Nässjö (s) den 8 mars anmälda fråga, 1976/77:300,
och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Gustavsson i Nässjö har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser
vidta för atl skapa annan sysselsättning vid SJ i Nässjö i stället för den som
försvinner genom regeringens beslut alt lägga ned elekirobyggnadsavdel ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
beslöt i oktober 1974 atl organisera om och rationalisera verksam­heten vid de
s. k. eleklrobyggnaderna i Nässjö. Beslutet innebär att verk­samheten i
huvudsak inordnas i SJ:s reguljära dislriktsorganisaiion. Näs­sjö kommun och
personalklubbarna vid eleklrobyggnaderna skrev i no­vember 1974 till regeringen
och begärde att beslutet skulle prövas om, så alt hela den nuvarande
verksamheten vid eleklrobyggnaderna fort­farande skulle få vara lokaliserad i
Nässjö. Regeringen har nyligen beslutat att lämna skrivelserna ulan åtgärd. Jag
förmodar att det är detta beslut som herr Gustavsson avser i sin fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
måste fortlöpande se över sin organisation för atl kunna effektivisera och
rationalisera sin verksamhet. Omorganisationen av eleklrobyggna­derna mäste ses
mot denna bakgrund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ
har f n. ca 900 anställda i Nässjö. Eleklrobyggnaderna sysselsätter ca 280 man,
varav ungefär 140 i Nässjö. Omorganisationen av eleklro­byggnaderna innebär att
20-25 tjänster kan sparas inom administralions-och arbetsledning och alt 5-10
tjänster överförs från Nässjö lill i huvudsak olika bandistrikt. Besparingen är
således betydande i förhållande till om­fattningen av eleklrobyggnadernas
verksamhet. Jämfört med SJ:s totala verksamhet i Nässjö är det emellertid fråga
om en begränsad minskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omorganisationen
medför självfallet inga avskedanden. Jag utgår dess­utom från att SJ så långt
som möjligl bereder den personal som berörs av omorganisationen möjligheter att
stanna i Nässjö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen GUSTAVSSON i Nässjö
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill först tacka kommunikationsministern för att han har svarat pä
min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tyvärr
kan varken de anställda vid SJ i Nässjö eller vi andra som är invånare i
kommunen vara tacksamma för svarets innehåll, eftersom regeringen genom svaret
visar atl man ännu inte planerar någon ersätt­ning. Jag tror alt nässjöborna är
förvånade över svaret också därför alt det största regeringspartiet, dvs.
centern, i Jönköpings län under val­rörelsen talade om att skapa flera jobb vid
SJ i Nässjö. Det vallöftet får tydligen samma öde som alla de andra - del
begravs i tysthet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nässjö
kommun har i olika sammanhang försökt atl få till stånd en omprövning av
nedläggningsbeslutet. SJ;s centralförvaltning har stått kallsinnig liksom nu
också den borgerliga regeringen. Det som gör si-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;luationen extra
bekymmersam är alt regeringsbeslutet förstärker befolk­ningsminskningen inom
kommunen. Under 1970-talet har antalet in­vånare minskat med omkring 1 300
personer, och del är en utveckling som länsstyrelsen ser på med stor oro.
Självklart måsle varie regering i en sådan situation vara beredd att la sitt
ansvar och då väga in re­gionalpolitiska hänsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunikationsministern
säger i sitt svar atl man kan spara in ett 35-tal tjänster. Jag tar della som
ett löfte från regeringen alt minskningen inte kommer att bli större. Från
andra håll menar man atl det kommer alt röra sig om ett 70-lal tjänster, men
del blir alltså inte fråga om mer än ett 35-tal - del har vi regeringsord pä
nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunikationsministern
säger vidare all del inte blir några avske­danden. Ja, det vore väl fantastiskt
om man skulle tillåta atl personal avskedades därför all SJ gör en
omorganisation! Problemen kan ändå bli tillräckligt stora för de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
kommunikationsministern inle vill anvisa någon alternativ sysselsättning i
Nässjö, skall jag peka på fyra områden och ge fyra konkreta förslag till
sysselsättning inom SJ i Nässjö, till vilka regeringen har möj­lighet alt ta
ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
första gäller sammansättning av de automatiska tågstoppen, som skulle ge jobb
till verkstadsavdelningen inom eleklrobyggnaderna, det andra gäller byggandet
av en ny rangerbangärd, del tredje gäller byggandet av en lokverkstad och del
fjärde gäller förläggning av lokförarulbild-ningen till Nässjö. Alla dessa
åtgärder skulle bidra till atl skapa nya sysselsättningstillfällen eller i vart
fall motverka en fortsatt nedtoning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
beslutet från regeringen kom sade chefen för eleklrobyggnaderna: Vi trodde alt
det fanns folk med förstånd också, men del är tydligen för mycket alt räkna med
del i dag. - Själv hoppas jag fortfarande au regeringen är beredd att göra
någonting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
nedläggningen avSJ:s eleklrobygg­nadsavdelning i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
kommunikationsministern TURESSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Gustavsson i Nässjö karakteriserade regeringen som kallsinnig. Jag
skulle gärna vilja diskutera något hur man skall karak­terisera den föregående
regeringen och min företrädare i det här ämbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
var i oktober 1974 som SJ fattade sitt beslut. Det var i november 1975 som
organisationerna skrev till regeringen och begärde att den skulle upphäva
SJ-beslulel. Men ingenting hände. Tiden gick. Varför begagnade inte den gamla
regeringen möjligheterna alt upphäva beslutet och sä­kerställa de här
arbetstillfällena i Nässjö? Vad tror herr Gustavsson alt det berodde på?
Naturligtvis två saker: För det första var man övertygad om att åtgärden var
rationellt och riktigt motiverad. För det andra ville man inte ta obehaget att
fatta det där beslutet före valet. Det är inte något vidare heroiskt
uppträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har tagit det här beslutet då vi anser att det är nödvändigt för atl SJ skall
kunna klara den rationalisering som del ständigt högre kost­nadsläget
nödvändiggör. Men jag vill påpeka för herr Gustavsson alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
nedläggningen av SJ:s eleklrobygg­nadsavdelning i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till mitt departement
också hör televerket, som nu gör en satsning i Nässjö med ett stort
centralförråd, som innebär 20-30 nya arbetstillfällen. Del bör vara en
kompensation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessutom
vill jag säga till herr Gustavsson alt jag utgår från att SJ;s ledning i
fortsättningen kommer alt hålla god kontakt med kommunen, hålla kommunen
underrättad om framtidsplaneringen och vara beredd att diskutera alternativa
utvägar - kanske just på de områden som herr Gustavsson avslutningsvis nämnde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
GUSTAVSSON i Nässjö (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Del är möjligl atl kommunikationsministern har miss­uppfattat den här
frågestunden. Syftet med frågestunden är atl riksdags­ledamöter till statsråden
skall få ställa frågor i olika ärenden som blir aktuella - inle tvärtom. Trots
detla skall jag gärna svara på kommu­nikationsministerns fråga hur den gamla
regeringen skulle ha agerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att kommunikationsministern har fel när han säger atl den regeringen var
inställd pä att lägga ned eleklrobyggnaderna. Det fanns inte alls något sådani
ställningstagande frän den gamla regeringens sida. Den tittade dels på
möjligheten att bibehålla dem, dels på möjligheten att skapa alternativ. Men de
alternativen har inle den nuvarande re­geringen skapat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
vill jag utöver del säga alt vi tycker att televerkets satsning i Nässjö är
alldeles utmärkt. Den beslutades under den gamla regeringens tid - tack och
lov!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
kommunikationsministern TURESSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har varit med i del här huset så
länge atl jag inte behöver någon undervisning om vad frågestunderna är till
för. För all inte herr Gustavsson skall missuppfatta mig igen vill jag säga:
Jag ställer mig frågan - inte herr Gustavsson - varför den gamla regeringen inte
avgjorde ärendet. Det var ungefär så jag formulerade mig. Jag undrar själv
varför, och jag har försökt analysera det hela. Den gamla regeringen hade ju en
chans alt undanröja beslutet, varigenom verksamheten skulle ha legat kvar i
Nässjö. Men det gjorde den inte. Då ställde jag mig själv den andra frågan,
varför man inte gjorde det. - Naturligtvis därför atl man inte ville ta etl
impopulärt beslut före valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen GUSTAVSSON i Nässjö
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kommunikationsministern kan ju göra vilken historie­skrivning han vill,
hur sann eller osann den än må vara. Jag har gett min syn på skälen lill den
socialdemokratiska regeringens avvaktan med beslutet, nämligen att man för det
första ifrågasatte det rationella i be­slutet, för del andra sökte efter
alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
om nu kommunikationsministern är beredd att till varje pris för­svara SJ;s
ställningstagande - vilket han uppenbarligen är - måste han också ha skäl för
del. Del enda rimliga när man diskuterar rationali-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;seringen är då alt ställa
sig frågan - och jag ställer inle mig den frågan.      Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utan den ställer jag lill
kommunikationsministern: Hur mycket sparar     Torsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=102 height=79&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=79 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
  upprustning av vägen Pelar-ne- Vimmerby&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SJ genom denna åtgärd?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
kommunikationsministern TURESSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det rör sig om en besparingseffekt på 2 ä 3 milj. kr. per är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
GUSTAVSSON i Nässjö (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag konstaterar att det är en uppfattning som inte delas av flera av
dem som är inblandade i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
kommunikationsministern TURESSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
tal man! Del torde vara självklart att jag, när jag svarar pä sådana här
frågor, har att hålla mig till de uppgifter jag fär av SJ;s ledning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 7 Om upprustning
av vägen Pelarne-Vimmerby&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet för alt be­svara fru Anderssons i
Hultsfred (m) den 9 mars anmälda fråga, 1976/77:304, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru Andersson i Hultsfred har frågat mig om jag avser att vidta sådana
åtgärder all vägen Pelarne-Vimmerby kan bli föremål för snar upprustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de flerårsplaner för vägbyggandet som vägverket och länsstyrelserna upprättar
gemensamt och i samråd med resp. läns kommuner anges vilka vägföretag som skall
utföras för de medel som anvisas för byggande av vägar. I nu gällande
flerårsplan för byggande av riksvägar i Kalmar län ingår inte omläggning av väg
33 på delen Pelarne-Vimmerby.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
nästa år skall flerärsplanerna författningsenligt revideras. De nya planerna
avser femårsperioden 1979-1983. Vid revideringen får man pröva om omläggningen
av väg 33 kan inrymmas i den nya planen för Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väg
33 har på delen Vimmerby-Västervik byggts om under senare år. Standarden pä
vägen har därigenom höjts. F. n. färdigställs en del av väg 33 intill Vimmerby.
Den del av vägen som går väster om Vim­merby mot Eksjö har däremot inte rustats
upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
sträckor på väg 33 som hittills byggts om har utförts som bered­skapsarbete.
Arbetsmarknadsstyrelsen, som utfört arbetena i egen regi, har på denna
arbetsplats använt specialanvisad arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omläggning
av väg 33 väster om Vimmerby på delen Pelarne-Vim­merby ingår, somjag nämnde,
inte i flerärsplanerna. Vägverket har ändå upprättat arbetsplan för en sådan
omläggning, så atl pågående vägarbeten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
upprustning av vägen: Pelar­ne-Vimmerby&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pä väg 33 utan avbrott
skall kunna fortsätta som beredskapsarbete om det även fortsättningsvis flnns
behov av sysselsältningsskapande åtgärder i regionen. Arbetsplanen har nyligen
vunnit laga kraft och vägomlägg-ningen kan därmed frän planeringssynpunkl
utföras. Beslut om bered­skapsarbete pä vägar fattas av arbetsmarknadsstyrelsen
i samråd med vägverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
ANDERSSON i Hultsfred (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka statsrådet Turesson för svaret pä min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
är av speciellt intresse för Kalmar län och för min egen bygd. Det mest oroande
för Kalmar län är den befolkningsslagnation som råder där. Vi har samma
folkmängd som för 100 år sedan. Denna trend måste brytas och åtgärder vidtas
som främjar bygden och lockar människor alt bosätta sig i den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är med oro man ser på att en del av länets inlandskommuner har vikande
befolkningsunderlag, vilket blir mera påtagligt för varje är - della trots att
betydande insatser gjorts från kommunernas sida framför allt på fritidssektorn.
Dessa kommuner är Vimmerby och Hultsfred. Här kommer osökt vägarna in i bilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
vägslräcka som min fråga gäller betjänar bl. a. dessa kommuner. Det föreligger
stora behov av vägombyggnader inom denna del av länet, men de har tyvärr inte
rymts inom ramen för de resurser som tilldelats vägverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilhelm
Moberg gjorde på sin lid en resa på cykel genom Småland, och han kommenterade
de småländska vägarna på följande sätt. Han sade att mottot vid vägbyggande har
varit att &amp;quot;vägarna skall byggas i för ögat behagelige kurvor&amp;quot;. Tyvärr
har vi ännu alltför många vägar som dessa ord är signifikativa för, vägar som
inte har rustals upp men som är i skriande behov därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kunde ge exempel pä ett stort antal vägar som behöver rustas upp, men min fråga
gäller den nu mest aktuella riksväg 33, delen Ma-riannelund-Pelarne-Vimmerby.
Denna del av riksväg 33 har mycket låg plan- och profilstandard. Den har mänga
svåra kurvor och branta backar. Körbanan har pä större delen av vägen mindre
bredd än sex meter. En god standard på della riksvägavsnilt är mycket angelägen.
Del är önskvärt att medel kan avsättas för denna vägdels räkning. En arbetsplan
har upprättats och fastställts, varför företaget kan igångsättas om medel
ställs till förfogande. Vägens längd är 7,1 kilometer och den beräknade
kostnaden är 13,5 milj. kr. Det finns en etablerad arbetsplats i Vimmerby med
svårplacerad arbetskrafi som har utfört vägombyggnader pä riksväg 33 sträckan
Västervik-Vimmerby samt i Vimmerbys tätort. Man tycker att det vore mycket
lämpligt om arbetet.på väg 33 mot Mariannelund kunde komma lill stånd när nu
arbetskraft finns på platsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
upprustning av denna vägslräcka skulle medföra atl vägförbindelsen
Västervik-Jönköping blev av god kvalitet. Det är en viktig och starkt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trafikerad genomfartsled,
och den har dessutom mycket ston värde för hela bygden. Vägarnas betydelse när
det gäller all göra en bygd attraktiv kan inle nog starkt betonas. Herr
kommunikationsministerns artikel i tidningen Land nyligen gav belägg för vilken
positiv syn han har inte bara på de stora trafiklederna ulan också pä de mindre
vägarnas betydelse. Herr talman! Jag ber att fä tacka statsrådet för det
utförliga svaret pä min fråga. Det glädjer mig att kommunikationsministern
bedömer delta projekt som angeläget. Jag hoppas att den berörda vägen, om inte
andra åtgärder kan vidtas, kommer att inrymmas i den nya planen för Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bilarnas avgasrening&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
8 Om bilarnas avgasrening&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet
för att be­svara herr Wictorssons (s) den 9 mars anmälda fråga, 1976/77:305,
och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Wictorsson har - mol bakgrund av vissa press­uppgifter - frågat
mig vilka krav på avgasrening jag anser vara rimliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att de nu gällande kraven är rimliga. Det är viktigt atl be­stämmelserna
fär avsedd verkan. Gjorda undersökningar visar att av­gasreningsbestämmelserna
har haft positiva effekter. Undersökningarna visar emellertid tyvärr också att
en betydande andel av de nya bilarna har föroreningshalter i avgaserna som
ligger högre än vad som är tillåtet enligt föreskrifterna. Mol denna bakgrund
har regeringen bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare som skall
överväga och föreslå för­bättringar i typbesiktningssystemet m. m. Avsikten med
utredningen är bl. a. alt skapa bättre garantier för att de fordon som säljs
överensstämmer med de s. k. typfordon som har provals och godkänts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är f n. inte beredd att ta ställning till hur
avgasreningskraven i framliden skall vara utformade. Jag vill emellertid peka
på att det pågår ett betydande forsknings- och utvecklingsarbete på detta
område. Re­geringen följer frågan med uppmärksamhet och är beredd all ta de
ytter­ligare initiativ som behövs för att luftkvaliteten skall hällas pä en
till­räckligt hög nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen WICTORSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag lackar kommunikationsministern för svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rubriken
på den tidningsartikel jag åberopar i frågan lyder: &amp;quot;Han vill sänka
reningskraven&amp;quot;. Tidningsartikeln innehåller och bygger, såvitt jag kan
förslå, på en intervju med kommunikationsministern, där det antyds att
kommunikationsministern skulle delta i etl sammansiräde med mil­jövårdsberedningen.
Syftet med sammanträdet skulle vara, antyds det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1976/77:94-95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bilarnas avgasrening&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i artikeln, alt genom
sänkta krav på avgasrening få billigare bilar, lägre bränsleförbrukning och
bättre körbarhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
visade del sig all när kommunikationsministern kom till miljö­vårdsberedningens
sammanträde den 15 februari blev det inte fullt så förskräckligt som tidningsartikeln
antydde. Kommunikationsministerns resonemang utmynnade i alt han ansåg all det
räckte med de avgas­reningskrav som finns i dag och alt man därför inte
ytterligare skulle skärpa kraven för tillfället. Det var alltså i stort sett
samma innehåll i vad kommunikationsministern då sade som i svaret pä min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en självklarhet att kraven på avgasrening skall vara praktiskt hanterliga
och kunna efterföljas. Men jag måste nog konstatera att bäde den här
tidningsartikeln, inlägget på miljövårdsberedningens samman­träde och svaret pä
min fråga pekar pä en passivitet och en mjukhet från kommunikationsministerns
sida när det gäller synen på behovet av en skärpning av reglerna för rening av
bilavgaser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
den här bakgrunden kan man självfallet inte säga att svaret är
tillfredsställande. När del gäller nya normer för avgasrening arbetar man med
mycket länga tidsperioder. Förslagen skall utredas, remissbehandlas och bli
beslut. Sedan skall bilindustrin ha en omställningstid, och man skall också
förbruka de gamla bilarna. Med de livslängder som dagens bilar har innebär
detta alt det vi diskuterar i dag är föroreningssituationen på 1990-talet.
Därför måsle man konstatera atl kommunikationsminis­terns svar innebär en
kapitulation på sä sätt att man nu stannar upp utvecklingen på detta område.
Det innebär nämligen atl vi i Sverige inte skulle vara beredda atl försöka
ställa upp samma krav som i USA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
har i en partimotion till årets riksdag mot bakgrund av utvecklingen i de
större tätorterna föreslagit en rad åtgärder för att skärpa kraven när del
gäller bilarnas avgasrening. Jag ställer frågan till kommunikationsministern:
Är kommunikationsministern beredd atl medverka till att vi får skärpta krav pä
bilarnas avgasrening?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
kommunikationsministern TURESSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Först och främst, herr Wictorsson, kan jag inte ha något infiytande på
vad som skrivs i tidningarna och än mindre på vilka rubriker som sätts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har den uppfattningen atl vi naturligtvis skall ha så stränga regler för
avgasrening som det är möjligt all leva upp till. Vi har f n. de sträng­aste
reglerna i Europa. Men beklagligtvis lever vi inte upp lill dem. Innan vi
skärper reglerna ytterligare - och jag är övertygad om atl de kommer att
skärpas och att de behöver skärpas - är del angeläget att vi undersöker vilka
möjligheter vi har att se till att reglerna efierlevs och alt efter­levnaden
kan kontrolleras. Del är i det syftet vi har tillsatt den utredning som jag
talat om i mitt svar. Men det innebär naturligtvis inle att vi stannar upp och
alt vi för all framtid accepterar det status som de nu­varande reglerna
innebär. Vi kommer med all säkerhet från regeringens sida att se lill all vi
får möjlighet atl bedöma vilka regler vi skall ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i framliden. De framtida
reglerna kommer, herr Wictorsson, att bli strängare än de regler vi har i dag.
Jag tror inte att herr Wictorsson behöver hysa någon oro på den punkten, men
det är angeläget, som jag vid etl par tillfällen i den här replikväxlingen har
sagt, att vi i första hand ser till att vi kan efterleva de regler som finns
och som är de strängaste i Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bilarnas avgasrening&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen WICTORSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är självfallet medveten om atl man inte kan påverka det som står i
tidningspressen. Men ordagranna uppteckningar från mil­jövårdsberedningens
sammanträden tycker jag inte alt del finns någon orsak för
kommunikationsministern all bestrida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kommunikationsministerns inställning till dessa frågor finns en grundton, som
pekar pä en ökad passivitet. Det är allvarligt, därför att utsläppen från
motorfordon i dag är större än den totala mängd för­oreningar som släpps ut
från industrier, lokaluppvärmning, elproduktion och avfallsförbränning.
Föroreningarna förekommer särskilt i de större tätorterna. Den ökning av
antalet cancerfall som man kan notera där beror sannolikt på de ökade
avgasmängderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detla
stämmer väldigt dåligt med innehållet i den regeringsdeklaration som den
regering som herr Turesson tillhör avgav vid tillträdandet. Mot bakgrund av den
intensiva uppmärksamhet som denna regering ägnar debatten om kärnkraftens miljörisker
är det något förvånande atl man inte observerar också detta miljöhot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
pressen har antytts att del råder oenighet inom den borgerliga re­geringen om
vem som skall tillsätta utredningen. Det har t. o. m. sagts atl det skall bli
två utredningar på området. Jag frågar därför kommu­nikationsministern; Finns
det något underlag för dessa spekulationer i pressen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
kommunikationsministern TURESSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har inte bestritt vad jag sade i miljövårdsberedningen. Del finns
skriftligt dokumenterat. Jag lycker inle atl herr Wictorsson skall tolka in
någonting som jag inte har sagt och än mindre menat. Jag har framhållit att det
är angelägel att gällande regler efterlevs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
utredning har lillsalls pä kommunikationsdepartementets förslag.
Kommunikationsdepartementet handhar frågor om typbesiktning beträf­fande såväl
fordonens säkerhet som kontrollen av avgasreningens ef­fektivitet. Den
utredningen kan inle ta upp andra frågor än de som gäller efterlevnaden av nu
gällande regler och bestämmelser, till vilka jag helt ansluter mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
jordbruksdepartementet, dit miljöärendena som bekant hör, pla­nerar man att
tillsätta en utredning, vars uppgift skall vara att lägga fram förslag om de
regler som skall gälla i framtiden. Det finns inga som helst kontroverser eller
motsättningar mellan de två utredningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bilarnas avgasrening&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen WICTORSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag lackar kommunikationsministern för denna kom­plettering, som
innebär att de krav på utveckling av den framlida av­gasreningen som jag har
diskuterat här och som kommunikationsmi­nistern har ställt sig positiv till i
fortsättningen får riktas lill den utredning som jordbruksdepartementet planerar.
Då är min förhoppning att man i direktiven för den utredningen tar upp de
frågor som har aktualiserats i den socialdemokratiska parlimolionen. I denna
krävs alt man skall skär­pa avgaskontrollen av både nya och äldre bilar,
fastställa gränsvärden för avgasreningen, vidta åtgärder i trafikplaneringen,
salsa på kollektiv trafik, sänka blyhalten i bensin samt dessutom, i det
departement som handlägger sädana frågor, fortsätta utvecklingen av den s. k.
Stirling-motorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
kommunikationsministern TURESSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Snälla herr Wictorsson, ansträng er nu litet alldeles extra och försök
att fatta att jag aldrig har sagt, aldrig har menat, aldrig har givit uttryck
ät alt det skall vara någon form av passivitet i fråga om avgasrening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
WICTORSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag lackar kommunikationsministern för detla avstånds­tagande från
innehållet i den artikel som föranledde min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
9 Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:77 till
jordbruksutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:109 till
lagutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:111 lill
jordbruksutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:112 till
näringsutskottei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
10 Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1451 lill
Irafikutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1452 och 1453 till
försvarsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1454 lill kulturutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1455 mom. 1   till
socialutskoltei, mom.  2 till civilutskoitet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mom. 3 och 4 lill kulturutskottet 1976/77:1456 lill
jordbruksutskottet 1976/77:1457 till näringsutskottei 1976/77:1458 till
civilutskoitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 11 Föredrogs men
bordlades åter jordbruksutskottets betänkande 1976/77:13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 12
Arbetsmarknadspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:296.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den Föredrogs arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1976/77:21 med an-      24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ledning av dels
propositionen 1976/77:100 såvitt gäller Arbetsmarknad     - &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.
m., dels propositionen 1976/77:65 om tillfällig höjning av bidrag till    
Arbetsmarknads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreiagsutbildning i vissa
fall, m. m., jämte motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I betänkandet behandlades regeringens i
propositionen 1976/77:100 bi­laga 15 (arbetsmarknadsdepartementet) framlagda
förslag om anslag m. m. för budgetåret 1977/78 lill Arbetsmarknad m. m.,
punkterna B1-B5, B 7-8 samt till Arbetsmiljö, punkterna C 5 och C 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare behandlades i förevarande betänkande
proposiliotien 1976/77:65 (arbetsmarknadsdepartementet) om tillfällig höjning
av bidrag till före­lagsutbildning i vissa fall, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen 1976/77:100 bilaga 15 hade föreslagils under punkten Bl (s.
44-81) alt riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. godkänna
i propositionen förordade ändringar av grunderna för flyti-&lt;br&gt;
ningsbidrag, atl tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. lill
Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1977/78 anvisa etl för­&lt;br&gt;
slagsanslag av 658 475 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
punkten B 2 (s. 81-92) att riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna de ändrade grunder för
bidrag lill företag som anordnade utbildning av anställda som angetts i propositionen,
atl tillämpas frän den  1 juli  1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bemyndiga regeringen alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a.     fastställa
ramar för slöd lill företag som av konjunklurpolitiska skäl&lt;br&gt;
anordnade utbildning av anställda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;b.     intill
utgången av budgetåret 1977/78 förlänga försöksverksamheten&lt;br&gt;
med bidrag lill arbetsgivare som anställde och utbildade män resp. kvin­&lt;br&gt;
nor för yrken som dominerades av motsatt kön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreskriva alt delta anslag
fick utnyttjas för att betala de kostnader för Sveriges AMU-elevers
riksförbunds verksamhet som angetts i pro­positionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för
budgetåret 1977/78 an­visa ett anslag av  1 276 250 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen hade under
punkten B 3 (s. 92-126)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
givit riksdagen till känna vad föredraganden anfört om decen­tralisering av
beslut om arbetsmarknadspoliiiska åtgärder m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels föreslagit atl
riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
medge att regeringen fick bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) att under
budgetåret 1977/78 besluta om avskrivning av låne­fordran uppkommen inom
arbetsmarknadsverket, beträffande vilken an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lingen omständigheterna
var sådana all vederbörande inte kunde betala sin skuld och enligt styrelsens
bedömande ingen eller ringa möjlighet förelåg alt i framliden la ut betalning
eller också åtgärder för atl bevaka och driva in fordringen bedömdes förenade
med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte var
ekonomiskt lönande, allt under förutsättning alt sådana åtgärder ändå inle
ansågs påkallade av andra än ekonomiska förhållanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
lill Sysselsältningsskapande åtgärder för budgetåret 1977/78 anvisa elt
reservationsanslag av 1 320 700 000 kr. varav förslagsvis 200 000 000 kr. att
avräknas mot automobilskallemedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen hade underpunkten B4(s. 126-128)
föreslagit alt riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bemyndiga regeringen eller
myndighet som regeringen bestämde all i enlighet med vad föredraganden anfört i
budgetpropositionen för­länga giltighetstiden för statliga garantier för
lageruppbyggnadslän,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lill Stöd lill lageruppbyggnad
för budgetåret 1977/78 anvisa etl för­slagsanslag av 400 000 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
hade vidare föreslagit riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
punkten B 5 (s. 129-131) atl till Kontant slöd vid arbetslöshet för budgetåret 
1977/78 anvisa etl förslagsanslag av 761 550 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;under punkten B 7 (s. 134-137) att till
Arbetsmarknadsverket; Anskaff­ning av utrustning för budgetåret 1977/78 anvisa
ell reservationsanslag av 7 000 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;under punkten B 8 (s. 137-139) att till
Arbetsmarknadsverket; För­valtning av utrustning för budgetåret 1977/78 anvisa
etl reservations­anslag av I 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
punkten C 5 (s. 160-173) atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna i budgetpropositionen
förordade ändringar av grunderna för bidrag till arbetshjälpmedel åt
handikappade, atl tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bemyndiga regeringen att
besluta om ram för bidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden under
budgetåret 1977/78,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för
budgetåret 1977/78 anvisa etl reservationsanslag av 1215 000 000 kr..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&amp;#9632;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   under punkten C
6 (s. 173-176) alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna vad föredraganden
anfört i budgetpropositionen i fråga om slöd till utbildning av de anställdas
representanter i statliga myn­digheters styrelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till Bidrag till
arbelarskyddsfonden för budgetåret 1977/78 anvisa elt reservationsanslag av 115
000 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 propositionen 1976/77:65
hade regeringen föreslagit riksdagen all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
godkänna den i propositionen förordade tillfälliga höjningen av bidraget till
arbetsgivare vid utbildning av anställda all gälla för utbildning som påbörjats
och slutförts under tiden den 1 februari-den 30 juni 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bemyndiga regeringen alt om så behövdes föriänga nämnda period längst till
utgången av år 1977 samt att i särskilda fall medge alt bidrag med 25 kr. per
timme fick utgå under längre lid än 160 limmar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
ock godkänna den i propositionen förordade höjningen av bidraget lill
arbetsgivare som anställde och utbildade män resp. kvinnor för yrken som
dominerades av motsatt kön fr. o. m. den 1 februari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang hade behandlats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:67
av herr Werner m. fl. (vpk), vari yrkats alt riksdagen hos regeringen begärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. all
riktlinjer för en ny sysselsättningspolilik skulle antas, byggd&lt;br&gt;
på följande mål:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;full sysselsättning vid maximal
sysselsättningsgrad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kvinnornas fullständiga
ekonomiska frigörelse och samma syssel­sättningsgrad för kvinnor och män,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genomförande av målen fram till
1990,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. att
de under punkten I uppställda målen för sysselsättningspolitiken&lt;br&gt;
skulle genomföras med följande älgärdsprogram:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett stort statligt
industriprogram för avancerad och högt förädlad produktion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett program för reform och
effektivisering av trafiksystemet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett program för utbyggnad av
sociala och miljömässiga brislseklorer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)  genomförande av sex
limmars arbetsdag till 1980,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;e)  stopp för
kapitalfiykien, som drog arbetstillfällen ur landet,&lt;br&gt;
O nationalisering av privata storbanker och kreditinstitut,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;g) planmässig styrning av
alla viktigare investeringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:222
av herr Böriesson i Falköping (c) och fru Göthberg (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:225 av fru Hörnlund m. fi. (s), vari yrkats
atl riksdagen be­slutade att föräldrar, som för alt genomgå
arbetsmarknadsutbildning mås­te bo (tillfälligt) i utbildningsort inom den egna
kommunen, skulle erhålla samma förmåner beträffande barnomsorg som föräldrar,
som genomgick sådan utbildning utanför den egna kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:299
av hen Konradsson m. fi. (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:300 av hen
Persson i Karistad m. fi. (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:404 av fru
Cederqvist (s) och herr Persson i Karlstad (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:407
av fru Johansson i Tidaholm m. fi. (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:408
av fru Mårtensson m. fl. (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:411
av herr Svanberg m. fi. (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:412
av herr Söderström (m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:413
av fröken Öhrsvik m. fi. (s), vari yrkats att riksdagen hos regeringen begärde
atl den försöksverksamhet med särskild form av halv-skyddad sysselsättning för
ungdomar under 25 år med svåra fysiska han­dikapp som just påböriats också
skulle omfatta ungdomar med svåra psykiska eller sociala handikapp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:537 av herr Hellström m. fl. (s), vari
yrkats atl riksdagen be­gärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl regeringen tog initiativ till
att planer upprättades av arbetsför­medlingarnas distriktskonlor i samråd med
de lokala skolmyndigheterna med löpande åtgärdsprogram och
resultatredovisningar angående erbju­danden till alla unga arbetslösa om
praktik, utbildning eller arbete för bedömning i distriktsarbetsnämnd och
lokalt planeringsråd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att regeringen i övrigt
beaktade vad i motionen anförts angående insatser mot ungdomsarbetslösheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:539
av herr Karisson i Ronneby m. fl. (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:543 av herr Palme m. fl. (s), vari såvitt
nu var i fråga yrkats att riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. uttala
att det sysselsättningspolitiska målet arbete åt alla borde in­&lt;br&gt;
nefatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jämställdhet mellan män och
kvinnor i arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regional balans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbete efier vars och ens
förmåga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trygghet i anställningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbete, praktik eller
utbildning åt alla ungdomar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. besluta
att medel beräknades för ett till 300 ökat antal tjänster vid&lt;br&gt;
arbetsmarknadsverket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9. besluta
atl jämställdhetsbidraget för arbetsgivare som anställde och&lt;br&gt;
utbildade kvinnor resp. män i vissa yrken höjdes från 6 kr. till 16 kr.&lt;br&gt;
per timme,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begära ändring i
tillämpningsföreskrifterna för jämsiälldhetsbidra-get i enlighet med motionens
förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begära att regeringen senast i
samband med tilläggsbudget III för budgetåret 1976/77 redovisade hur
verksamheten med dels kvinnor i manligt arbete, dels arbetsförmedlare med
särskilda uppgifier för kvinn­liga arbetssökande skulle bedrivas under
budgetåret 1977/78,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begära att regeringen under
våren 1977 redovisade hur jämslälld-hetsdelegationens förslag och utredning om
de deltidsanställdas villkor skulle behandlas av riksdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till informationskampanj för
deltidsanställda ställa 500 000 kr. till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.
begära atl regeringen skyndsamt lade fram förslag om nya stats­bidragsbestämmelser
för beredskapsarbeten som bättre stimulerade kom­munerna att påböria
dagsverksbilliga arbeten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluta höja statsbidraget till
företag som anordnade utbildning av anställda som hotades av permittering från
8 kr. lill 16 kr. resp. frän 12 kr. till 24 kr. per timme,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluta höja statsbidraget till
förelag som lät utbilda redan anställd och samtidigt nyanställde arbetslös
person frän 15 kr. till 24 kr. per timme,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluta att bidraget för
utbildning av arbetshandikappade enligt huvudregeln höjdes frän 8 kr. till  16
kr. per timme,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;20.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begära atl regeringen lät
utreda frågan om utbildningsfonder i fö­retagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;21.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begära att regeringen redovisade
förslag till ett effektivare system för att undvika företagsnedläggningar i
svåra arbetsmarknadssituationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluta att höja det kontanta
arbetsmarknadsstödet från 55 kr. lill 65 kr. per dag fr. o. m. den  1 juli 
1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begära alt regeringen uppdrog
åt sysselsättningsutredningen att pröva åtgärder för att bereda arbete, praktik
och utbildning för alla ung­domar enligt riktlinjer som angetts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utöver regeringens förslag
anvisa 5 milj. kr. under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice för de under
punkterna 2 och 13 upptagna än­damålen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utöver regeringens förslag
anvisa 80 milj. kr. under anslaget Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för de
under punkterna 17, 18, 19 och 22 upptagna ändamålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:544 av herr Palme m. fi. (s), vari såvitt
nu var i fråga yrkats atl riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluta att
arbetarskyddsavgifien frän och med den 1 januari 1978 höjdes med 0,07
procentenheter och att de influtna medlen användes för information och
utbildning om medbestämmandelagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besluta att anvisa 70 milj. kr.
under anslaget Bidrag till arbetar­skyddsfonden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;besluta godkänna de riktlinjer för användningen av
de under punk­terna 5 och 6 upptagna medlen som angetts i motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:547 av herr Werner
m. fl. (vpk), vari yrkats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen beslutade uttala
sig för elt statligt kostnadsansvar för driftunderskottet vid skyddade verkstäder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen beslutade uttala
att de statliga bidragen till anlägg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-poliliken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningar och maskiner vid de
skyddade verkstäderna borde ökas till 70 % av de totala kostnaderna för dessa
ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:557
av herr Högström m. fl. (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:889 av herr Franzén m. fl. (vpk), vari
såvitt nu var i fråga yrkats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. all riksdagen uttalade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att etl institut för forskning
inom arbetslivet och arbetsmiljön borde inrättas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl detta institut borde drivas
under fackligt huvudmannaskap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:895
av herr Johansson i Arvika m. fl. (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:896 av herr Johansson i Arvika m. fl. (s),
vari yrkats att riks­dagen uttalade sig för att anpassningskursen
&amp;quot;Omställning och rehabi­litering för synskadade&amp;quot; även framdeles borde
vara lokaliserad till Lan­daskolan i Kristinehamn,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:898
av herrar Lindström (s) och Karlsson i Ronneby (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:900 av herr Nilsson i Kristianstad (s), vari
yrkats alt riksdagen hos regeringen begärde en skyndsam utredning i syfte atl
effektivisera samhällets bidragsgivning lill handikappbilar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:901
av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:911 
av fru Wiklund (c) och fru Johnsson (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1167 av herr Stridsman m. fl. (c, m, fp),
vari yrkats att riks­dagen hos regeringen begärde alt gymnasieulredningen gavs
i uppdrag atl i sin prövning av riksyrkesskolorna beakta också dessas
regionalpo-liiiska betydelse i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1267
av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, m, s),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1274 av hen Olsson
i Sösdala m.fl. (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1275 av herrar
Strindberg (m) och Hovhammar (m),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1276 av hen
Ullenhag (fp),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1277 av herr Werner m. fl. (vpk), vari
yrkats att riksdagen beslutade all anta ett program mot ungdomsarbetslösheten
som innebar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
arbetsmarknadsmyndigheterna måsle göra sin verksamhet upp­sökande och skapa
kontakt även med ungdomar som gick vid sidan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av förmedlingen eller
enbart vid dess öppna avdelning samt äterinrätlade de s. k.
ungdomsförmedlingarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att arbetsmarknadspolitiken
gentemot ungdomar måsle överge sin nuvarande mestadels socialpolitiska prägel
och att den i stället måste kopplas till ett medvetet skapande av nya
sysselsättningstillfällen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att sysselsättningsprogrammet
borde inriktas på atl en relativt stor del av den arbetslösa ungdomen skulle beredas
plats inom sektorn stat/kommun samt att de av vpk föreslagna nya
statsindustrierna borde bl. a. inriktas på ungdomsrekrytering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl utbildningspolitiken måste
förenas med skapande av nya ar­betstillfällen och att beredskapsarbeten och
AMS-ulbildning måste kopp­las så att de vid avslutningen innebar att man hade
etl arbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att understödet till arbetslös
ungdom måste förbättras och att alla garanterades rätten till
arbetslöshetsunderstöd, vidare att understöden måste höjas ordentligt och kvalificeringstider
och åldersgränser slopades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1278
av herr Werner m.fl. (vpk), vari yrkats atl riksdagen uttalade alt såväl
praktikant- som beredskapsarbete borde avlönas enligt principen lön efter
utfört arbete och att de lokala fackliga organisationerna inom respektive
yrkesområde borde bli förhandlingspart,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1279 av herr Werner m. fl. (vpk), vari
yrkats atl riksdagen, med uttalande av sin anslutning lill att principen om
lika lön för lika arbete oavsett ålder borde gälla pä arbetsmarknaden som
helhet, hos re­geringen hemställde att denna princip genomfördes på det
statliga och kommunala avtalsområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1280 av herr Werner m.fl. (vpk), vari
yrkats alt riksdagen beslutade att 18 § lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd skulle ha den ändrade lydelse motionärerna föreslagit,
innebärande att det kon­tanta arbetsmarknadsstödet skulle höjas frän 55 till 90
kr. för dag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1281 av herr Werner m. fl. (vpk), vari
yrkats att riksdagen godkände följande ändrade grunder för
arbetsmarknadsutbildningen alt tillämpas fr. o. m. den  1 januari  1977:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att alla som genomgick
arbetsmarknadsutbildning skulle erhålla 160 kronor per dag under fem dagar per
vecka,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt de nu gällande reglerna om
uppdelning av bidragsberättigade i deltagare som var anslutna till
arbetslöshetskassa och deltagare som icke var arbelslöshetsförsäkrade utgick
liksom reglerna om speciella ål­dersgränser för att erhålla utbildningsbidrag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1301
av hen Palme m.fl. (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1324
av hen Lundkvist m.fl. (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1330 av herr Hagel
m.fl. (vpk), vari yrkats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen hos regeringen
hemställde om utredning av de unga invandrarnas arbetsmarknadssituation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen uttalade att
språkundervisningen för invandrare borde berättiga till kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
de med anledning av propositionen 1976/77:65 väckta motionerna 1976/77:1350 av
herr Fagerlund m.fl. (s), vari yrkats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen beslutade att
jämställdhetsbidragel för arbetsgivare som anställde och utbildade kvinnor
respektive män i vissa yrken höjdes till  16 kr./tim.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen hos regeringen
begärde ändring av tillämpningsföre­skrifterna för bidraget i enlighet med
motionens krav, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1351
av herr Werner m. fl. (vpk), vari yrkats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med avvisande av
regeringens i propositionen ställda förslag till finansiering av
företagsulbildningen uttalade att en tillfällig höjning av bolagsskatten med 10
% borde genomföras och hemställde om alt förslag därom snarast förelades
riksdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen uttalade atl de
fackliga organisationerna gavs ett av­görande inflytande över utbildningens
utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande mål och riktlinjer
för sysselsättningspolitiken alt riks­dagen skulle avslå motionerna 1976/77:67
och 1976/77:543, yrkandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande
personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att riks­dagen skulle avslå
motionen 1976/77:543, yrkandet 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande psykologiska
konsultinsatser i förmedlingsarbetet alt riksdagen skulle avslå motionen 
1976/77:404,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande utvärdering av
försök med obligatorisk platsanmälan att riksdagen skulle avslå motionen 
1976/77:1275,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande särskilda
förmedlingsinsatser m. m. för kvinnor att mo­tionen 1976/77:543, yrkandet 1
l,inte föranledde någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande åtgärder med
anledning av utförd deltidsutredning atl motionen 1976/77:543, yrkandet 12,
inle föranledde någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande anslag till
informationskampanj för deltidsanställda att riksdagen skulle avslå motionen 
1976/77:543, yrkandet  13,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande samhällets insatser
för de ungas möjligheter till arbete eller utbildning att riksdagen med
anledning av motionerna 1976/77:543, yrkandet 25, och 1976/77:537 som sin
mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande ökade möjligheter
för ungdom till feriearbete att mo­tionen 1976/77:299 inte föranledde någon
riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.   beträffande
program mol ungdomsarbetslösheten att riksdagen&lt;br&gt;
skulle avslå motionen  1976/77:1277,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande löne- och
anställningsvillkor för ungdomar alt riks­dagen skulle avslå motionerna 
1976/77:1278 och  1976/77:1279,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande fiyttningsbidrag
och regionalpolitiken att motionen 1976/77:1274 inle föranledde någon
riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen godkände i
budgetpropositionen förordade ändringar av grunderna för fiyttningsbidrag, att
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med bifall till
budgetpropositionens förslag och med avslag på motionen 1976/77:543, yrkandet
26, till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1977/78 anvisade ett
förslagsanslag av 658 475 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande bidrag till
arbetsgivare som anordnade utbildning av anställda som alternativ till
permittering att riksdagen skulle dels med avslag på motionen 1976/77:543,
yrkandet 17, godkänna i budgetpro­positionen angivna ändrade grunder i denna
del, att tillämpas från den 1 juli  1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
godkänna den i propositionen 1976/77:65 förordade tillfälliga höj­ningen av
bidraget att gälla för utbildning som påbörjades och slutfördes under tiden den
1 februari-den 30 juni 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
ock bemyndiga regeringen att om sä behövdes förlänga nämnda period längst till
utgången av år 1977 samt att i särskilda fall medge att bidrag med 25 kr. per
timme fick utgå under längre tid än 160 timmar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande bidrag till förelag
som anordnade utbildning av redan anställda i kombination med fast anställning
av ersättare att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:543, yrkandet 18,
godkände de ändrade grunder som angetts i budgetpropositionen i denna del, att
tillämpas från den  1 juli  1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande
jämställdhetsbidraget att riksdagen med avslag på mo­tionerna 1976/77:1350 och
1976/77:543, yrkandena 9 och  10, skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
godkänna den i propositionen 1976/77:65 förordade höjningen av bidraget till
arbetsgivare som anställde och utbildade män resp. kvinnor för yrken som
dominerades av motsatt kön, all tillämpas fr. o. m. den 1 februari  1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
godkänna de ändrade grunder som angetts i budgetpropositionen, att tillämpas
från den 1 juli  1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande finansiering av
bidrag till arbetsmarknadsutbildning m. m. att riksdagen skulle avslå motionen 
1976/77:1351,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;19.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande ramar för
utbildning i företag m. m. att riksdagen be­myndigade regeringen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A.    fastställa
ramar för stöd till företag som av konjunkturpolitiska skäl&lt;br&gt;
anordnade utbildning av anställda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;B. intill
utgången av budgetåret 1977/78 föriänga försöksverksamheten&lt;br&gt;
med bidrag till arbetsgivare som anställde och utbildade män resp. kvin­&lt;br&gt;
nor för yrken som dominerades av motsatt kön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20.   beträffande
utbildningsfonder i företagen att motionen&lt;br&gt;
1976/77:543, yrkandet 20, inte föranledde någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21.   beträffande
utbildning av bussförare atl motionerna 1976/77:300&lt;br&gt;
och  1976/77:1276 inle föranledde någon riksdagens åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads-poliiiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;22.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande barntillsyn i
samband med arbetsmarknadsutbildning att riksdagen skulle avslå motionen 
1976/77:225,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;23.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande riksyrkesskolornas
regionalpolitiska betydelse att riks­dagen med anledning av motionen
1976/77:1167 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;24.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande avveckling av
riksyrkesskolan i Hunnebostrand att riksdagen skulle avslå motionen
1976/77:411,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;25.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande utredning om
lokalbehovet för AMU-centret i Norr­köping att riksdagen skulle avslå motionen
1976/77:412,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;26.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande enhetligt
utbildningsbidrag om 160 kr. per dag att riks­dagen skulle avslå motionen 
1976/77:1281,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;27.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande vidgat försäkringsskydd
vid arbetsmarknadsutbildning att motionen 1976/77:407 inte föranledde någon
riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;28.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande utredning om de
unga invandrarnas arbetsmarknads­situation m. m. att motionen 1976/77:1330 inte
föranledde någon riks­dagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;29.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande medelsberäkningen
att utskottet med bifall till bud­getpropositionens förslag samt med avslag på
motionen 1976/77:543, yr­kandet 27, till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1977/78 anvisade ett anslag av 1 276 250 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;30.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande stöd till
elevfacklig verksamhet alt riksdagen med bifall till budgetpropositionens
förslag medgav att anslaget Bidrag till arbets­marknadsutbildning fick
utnyttjas föratt betala de kostnader för Sveriges AMU-elevers riksförbunds
verksamhet som angetts i propositionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;31.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen lämnade utan
erinran vad föredraganden anfört i bud­getpropositionen om decentralisering av
beslut om arbetsmarknadspo­litiska åtgärder m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;32.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande statsbidrag lill
kommunala beredskapsarbeten att riks­dagen skulle avslå motionen  1976/77:543,
yrkandet  15,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;33.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande enskilda
beredskapsarbeten för ungdomar att motionen 1976/77:539 inte föranledde någon
riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;34.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande kyrkorestaureringar
på Golland att motionen 1976/77:1267 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;35.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande upprustning av
delar av inlandsbanan alt motionen 1976/77:557 inte föranledde någon riksdagens
åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;36.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande miljö- och
landskapsvårdande insatser på grund av vat­tenkraftsutbyggnad att motionen
1976/77:408 inte föranledde någon riks­dagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;37.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande siklröjning utmed
vägarna att motionen 1976/77:911 inte föranledde någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;38.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande upprustning och
underhåll av vandringsleder i fjällen att motionen  1976/77:1324 inle
föranledde någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;39.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande effektivare system
för att undvika företagsnedläggning­ar att motionen 1976/77:543. yrkandet 21,
inte föranledde någon riks­dagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;40.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen medgav atl
regeringen fick bemyndiga arbetsmark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nadssiyrelsen att under
budgetåret 1977/78 besluta om avskrivning av vissa lånefordringar enligt
budgetpropositionens förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;41.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen lill Sysselsältningsskapande
åtgärder för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 1 320 700
000 kr., varav för­slagsvis 200 000 000 kr. alt avräknas mot
automobilskattemedlen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;42.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen bemyndigade
regeringen eller myndighet som rege­ringen bestämde att i enlighet med vad
föredraganden anfört i budget­propositionen förlänga giltighetstiden för
statliga garantier för lagerupp­byggnadslän,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;43.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl riksdagen till Stöd till
lageruppbyggnad för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 400 000
000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;44.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande höjning av del
kontanta arbetsmarknadsstödet alt riks­dagen skulle avslå motionerna
1976/77:543, yrkandet 22, och 1976/77:1280,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;45.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen till Kontant slöd
vid arbetslöshet för budgetåret 1977/78 anvisade elt förslagsanslag av 761 550
000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;46.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen till
Arbetsmarknadsverket; Anskaffning av utrust­ning för budgetåret 1977/78
anvisade ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;47.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen till
Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret  1977/78
anvisade ett reservationsanslag av  I 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;48.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande höjning av bidraget
lill utbildning i företag av han­dikappade att motionen 1976/77:543, yrkandet
19, inle föranledde någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;49.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande bibehållande av
Landaskolan i Kristinehamn m. m. alt motionerna 1976/77:895 och 1976/77:896
inle föranledde någon riksda­gens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;50.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande inrättande av ett
rygginstitut i Jämtlands län att mo­tionen 1976/77:901 inte föranledde någon
riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;51.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande lagfäst rätt för
döva och hörselskadade till undervisning i teckenspråk m. m. på betald
arbetstid att riksdagen skulle avslå mo­tionen  1976/77:222,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;52.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande utredning om
effektivare bidragsgivning när det gällde handikappbilar att motionen
1976/77:900 inte föranledde någon riksda­gens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;53.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande utvidgning av den
särskilda försöksverksamheten med halvskyddad sysselsättning alt riksdagen med
anledning av motionen 1976/77:413 som sin mening gav regeringen till känna vad
utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;54.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande tillämpningen av
främjandelagen att motionerna 1976/77:898 och 1976/77:1301 inte föranledde
någon riksdagens åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;55.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande förstärkta bidrag
till verkstäder inom arbetsvärden att riksdagen skulle avslå motionen 
1976/77:547,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;56.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen godkände i
budgetpropositionen förordade ändrade grunder för bidrag till arbelshjälpmedel
ål handikappade, att tillämpas fr. o. m. den  1 juli  1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;57.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen bemyndigade
regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande av verkstäder inom
arbetsvärden under budgetåret 1977/78,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;58.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;au riksdagen lill Särskilda
åtgärder för arbetsanpassning för bud­getåret  1977/78 anvisade ett
reservationsanslag av  1215 000 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;59.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande inrättande av elt
institut för forskning inom arbetslivet och arbetsmiljön att riksdagen skulle
avslå motionen 1976/77:889, yr­kandet 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;60.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen godkände vad i
budgetpropositionen anförts i fråga om stöd till utbildning av de anställdas
representanter i statliga myn­digheters styrelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;61.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen med bifall till
budgetpropositionens förslag samt med avslag på motionen 1976/77:544, yrkandena
5, 6 och 7, till Bidrag till arbetarskyddsfonden för budgetåret 1977/78
anvisade etl reservations­anslag av  115 000 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Följande 14 reservationer hade avgivits av herrar
Fagerlund, Ingemund Bengtsson i Varberg och Nilsson i Östersund, fru Hörnlund,
herr Jo­hansson i Simrishamn, fru Ludvigsson samt herr Nilsson i Kalmar (samt­liga
s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1.                        beträffande mål och
riktlinjer för sysselsättningspolitiken (mom. 1),&lt;br&gt;
vari reservanterna ansett att utskottet under 1  bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
riksdagen skulle dels avslå motionen 1976/77:67, dels med bifall till motionen
1976/77:543, yrkandet 1, uttala att det sysselsättningspo­litiska målet arbete
ål alla borde innefatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jämställdhet mellan kvinnor och
män i arbetslivet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regional balans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbete efter vars och ens
förmåga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trygghet i anställningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbete, praktik eller
utbildning åt alla ungdomar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.                        beträffande
personalförstärkning lill arbetsmarknadsverket (mom.&lt;br&gt;
2), vari reservanterna ansett att utskottet under 2 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:543, yrkandet 2, som sin mening gav
regeringen till känna vad reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3.                        beträffande särskilda
förmedlingsinsatser m. m. för kvinnor&lt;br&gt;
(mom. 5), vari reservanterna ansett att utskottet under 5 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt riksdagen med bifall till motionen 1976/77:543,
yrkandet 11, som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.
beträffande deltidsarbete (mom. 6 och 7), vari reservanterna ansett att
utskottet under 6 och 7 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.
beträffande åtgärder med anledning av utförd deltidsutredning alt riksdagen med
bifall till motionen 1976/77:543, yrkandet 12, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sin
mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.
beträffande anslag lill informationskampanj för deltidsanställda aU riksdagen
med bifall till motionen 1976/77:543, yrkandet 13, som sin mening gav
regeringen lill känna vad reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5. beträffande medelsanvisning under anslaget
Arbetsmarknadsservice&lt;br&gt;
(mom. 14), vari reservanterna ansett att utskottet under 14 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
riksdagen med bifall lill motionen 1976/77:543, yrkandet 26, och med anledning
av propositionens förslag till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1977/78
anvisade ett förslagsanslag av 663 475 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6. beträffande bidrag lill förelag som anordnar
utbildning av anställda&lt;br&gt;
(mom. 15 och 16), vari reservanterna ansett all utskottet under 15 och&lt;br&gt;
16 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.  beträffande
bidrag till arbetsgivare som anordnade utbildning av&lt;br&gt;
anställda som alternativ till permittering att riksdagen skulle dels med&lt;br&gt;
anledning av budgetpropositionen samt med bifall lill motionen&lt;br&gt;
1976/77:543, yrkandet 17, godkänna vad reservanterna anfört och fö­&lt;br&gt;
reslagit i fråga om ändrade grunder, att tillämpas från den 1 juli 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
godkänna den i propositionen 1976/77:65 förordade tillfälliga höj­ningen av
bidraget att gälla för utbildning som påböriades och slutfördes under tiden den
1 februari-den 30 juni 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
ock bemyndiga regeringen atl om så behövdes förlänga nämnda period längst till
utgången av år 1977 samt att i särskilda fall medge alt bidrag med 25 kr. per
timme fick utgå under längre tid än 160 timmar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16.  beträffande
bidrag lill företag som anordnade utbildning av redan&lt;br&gt;
anställda i kombination med fast anställning av ersättare att riksdagen&lt;br&gt;
med anledning av budgetpropositionen samt med bifall till motionen&lt;br&gt;
1976/77:543, yrkandet 18, godkände vad reservanterna anfört och fö­&lt;br&gt;
reslagit i fråga om ändrade grunder, att tillämpas från den 1 juli 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7. beträffande jämställdhetsbidraget (mom. 17),
vari reservanterna an­&lt;br&gt;
sett alt utskottet under 17 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all
riksdagen med anledning av budgetpropositionen och propositionen 1976/77:65
samt med bifall till motionerna 1976/77:543, yrkandena 9 och 10, och
1976/77:1350 godkände vad reservanterna anfört och fö­reslagit i fråga om
ändrade grunder för bidraget lill arbetsgivare som anställde och utbildade män
resp. kvinnor för yrken som dominerades av motsatt kön, att tillämpas fr. o. m.
den 1 februari 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94    .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.
beträffande ulbildningsfonder i förelagen (mom. 20), vari reservan­terna ansett
au utskottet under 20 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:543, yrkandet 20, som sin mening gav
regeringen lill känna vad reservanterna anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1976/77:94-95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9. beträffande
barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;
(mom. 22), vari reservanterna ansett atl utskottet under 22 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:225 som sin mening gav regeringen
till känna vad reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10.   beträffande medelsberäkningen (mom. 29) -
under förutsättning&lt;br&gt;
av bifall lill reservationerna nr 6 och 7 - vari reservanterna ansett att&lt;br&gt;
utskottet under 29 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag samt med bifall till
motionen 1976/77:543, yrkandet 27, till Bidrag till arbetsmark­nadsutbildning
för budgetåret 1977/78 anvisade ett anslag av 1 356 250 000 kr..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11.                        beträffande statsbidrag
till kommunala beredskapsarbeten (mom.&lt;br&gt;
32), vari reservanterna ansett all utskottet under 32 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:543, yrkandet 15, som sin mening gav
regeringen till känna vad reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12.                        beträffande höjning av
det kontanta arbetsmarknadsstödet (mom.&lt;br&gt;
44), vari reservanterna ansett att utskottet under 44 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:543, yrkandet 22, samt med anledning
av motionen 1976/77:1280 skulle anta av reservanterna framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1973:371) om kontant ar­betsmarknadsstöd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13.                        beträffande höjning av
bidraget till utbildning i företag av han­&lt;br&gt;
dikappade (mom. 48), vari reservanterna ansett att utskottet under 48&lt;br&gt;
bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:543, yrkandet 19, som sin mening gav
regeringen till känna vad reservanterna anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14.                        beträffande bidrag till
arbetarskyddsfonden (mom. 61), vari reser­&lt;br&gt;
vanterna ansett att utskottet under 61  bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A.                         med
bifall till motionen 1976/77:544, yrkandet 5, anta av reser­&lt;br&gt;
vanterna framlagt förslag lill lag om ändring i lagen (1971:282) om ar-&lt;br&gt;
belarskyddsavgifi,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;B.                         med
anledning av budgetpropositionens förslag samt med bifall lill&lt;br&gt;
motionen 1976/77:544, yrkandet 6, till Bidrag till arbetarskyddsfonden&lt;br&gt;
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;C.                         med bifall till motionen
1976/77:544, yrkandet'7, som sin mening&lt;br&gt;
ge regeringen till känna vad reservanterna anfört i fråga om upphörande&lt;br&gt;
av stödet till arbetsgivarorganisationer för information och utbildning&lt;br&gt;
i medbestämmandefrägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till betänkandet hade
angivits särskilda yttranden av herrar Fagerlund,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingemund Bengtsson i
Varberg och Nilsson i Östersund, fru Hörnlund,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;herr
Johansson i Simrishamn, fru Ludvigsson samt herr Nilsson i Kalmar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(samtliga
s)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.    beträffande
effektivare system för att undvika företagsnedläggningar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(mom. 39),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbelsmarknads-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. beträffande  förstärkta  bidrag  till  
verkstäder  inom  arbetsvärden&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;politiken&lt;br&gt;
(mom. 55).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen FAGERLUND (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Arbetsmarknadspolitiken har i dagens samhälle en ökad aktualitet. När
vi förra året diskuterade arbetsmarknadspolitiken slog jag fast att Sverige
mitt i den djupaste lågkonjunktur som industrivärlden upplevt sedan 1930-lalet
hävdat sysselsättningen och ökat antalet an­ställda i enskild och offentlig
verksamhet. Delta var ett resultat av den socialdemokratiska politiken och den
grundsyn som svensk arbetarrörelse haft och har, nämligen att alla medborgare
har rätt att få ett arbete, därför att vi anser att arbetet har ett värde när
del gäller gemenskap och individuell frihet. Vi hävdar att della även i
fortsättningen skall vara del primära målet för politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
samband med att riksdagen behandlade propositionen 1975/76:211 dis­kuterades
också sysselsättningsfrågorna. Propositionen var den social­demokratiska
regeringens förslag för atl uppnå vissa fastställda mål. Riks­dagen antog
propositionens förslag till stora delar, och jag skall där bara kommentera ett
område. Del gäller vad vi socialdemokrater förde fram i vår reservation nr 6
lill arbetsmarknadsutskottets betänkande 1976/77:7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna reservation krävde vi att riksdagen skulle slå fast att den in­dustriella
planeringen måste byggas ut om det skulle bli möjligt all nå de
sysselsättnings- och regionalpolitiska målen. Om man kräver - och det gör vi
socialdemokrater - regional balans, en hög och jämn sys­selsättning inom
industrin, en balanserad strukturomvandling, en bättre arbets- och livsmiljö
liksom den resurs- och energisilualion vi har i dag, då måste man med
nödvändighet ha en mera långtgående industriell planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
borgerliga majoriteten i utskottet avfärdade hela delta avsnitt med att den
icke funnit skäl att göra något uttalande. När man i dagens läge ställer frågan
om värdet av planering inom industrin, får man nog den uppfattningen alt de
borgerliga har fått lära om. I varie fall om de verk­ligen menar något med sitt
tal om atl skapa möjligheter för arbete åt alla, oavsett bostadsort, kön eller
arbetsförmåga. Ty hur är lägel i dag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja,
enligt vissa talesmän för regeringen är det ju rena katastrofen för den svenska
industrin och den svenska exporten. Men som framgick av finansdebatlen är inle
läget sä mörkt, och enligt en artikel i en ekonomisk lidskrift där det redogörs
för 55 av de svenska storföretagens års­redovisningar är det endast fyra av
dessa företag som har redovisat förlust, medan 26 stycken har ökat sin vinst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta innebär dock inle
att arbetsmarknadsläget är problemfritt, långt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därifrån. Vi nås dagligen
av rapporter om permitleringar och hot om nedläggningar. Vi har inte råd att
lita på självläkande krafter, utan sam­hället måste ta sitt ansvar för
sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man ser på dagens arbetslöshetssiffror finner man att bilden inte är mycket
olik den vi hade i fjol, och vi socialdemokrater kan med till­fredsställelse
konstatera alt den nya regeringen i stort följer den tidigare förda politiken
på arbetsmarknadsområdet och att den icke har avrustat densamma. Men vi anser
alt åtgärderna inte är tillräckliga och att de saknar de framålsyftande
målsättningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
hälsar också med tillfredsställelse att vi sedan moderaterna kommit in i
regeringen icke har hört något av den vulgärpropaganda som vi hörde tidigare om
alt de som deltar i arbetsmarknadsutbildning eller har sys­selsättning i
beredskapsarbete liksom de som har skyddat arbete skulle räknas som arbetslösa.
Om detta är uttryck för en tillnyktring bland mo­deraterna och inte bara ett
utslag av politisk taktik är det verkligen gläd­jande, ty i dag har vi fier
människor inom denna sektor än vi hade för ett år sedan. Men sanningen kommer
väl inte att uppdagas förrän arbetarrörelsen på nytt fått regeringsmakten i
delta land, och då får vi se var moderaterna slår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ser
man på sysselsättningen inom de olika verksamhetsgrenarna kan man konstatera
att sedan den borgerliga regeringen tillträdde har antalet anställda inom den
offentliga sektorn ökat med 50 000. Detta ger belägg för den uppfattning som
framkom i sysselsättningsutredningen och som vi socialdemokrater har drivit,
nämligen att det är inom vård- och om­sorgssektorerna som de största bristerna
finns och att det är där som insatserna måste sättas in. Även här visar sig det
sig att det moderata skallet på oss socialdemokrater för att vi skulle ha
satsat alldeles för mycket på den offentliga sektorn har rättats till av
verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
som emellertid är allvarligare i sysselsättningsstatistiken är att antalet
anställda inom gruv- och tillverkningsindustrin sedan september månad 1976, den
senaste månad som vi hade en socialdemokratisk re­gering, har gått ner med 32
000. I centerpropagandan i samband med valrörelsen sade man att &amp;quot;vi i
centern skall ordna 400 000 nya jobb&amp;quot;, och den nuvarande
industriministern, herr Åsling, sade atl två tredjedelar av dessa skulle ordnas
inom tillverkningsindustrin - i konkreta siffror 266 000. Nu ligger man 32 000
back. Med den takten blir det, herr Gus­tafsson i Säffie som kommer efter mig i
debatten som talesman för cen­tern, nära 200 000 färre industrisysselsatta
under en treårsperiod - om regeringen nu sitter kvar så länge, och i så fall:
Arma svenska folk! Nu vill jag fråga herr Gustafsson i Säffie: Vilka konkreta
förslag har centerpartiet när del gäller att uppfylla löftet i valrörelsen?
Blir det bara tomma ord? Skall det, nu när ni skall stoppa utbyggnaden på
energiom­rådet, bli ännu fler arbetslösa människor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill upprepa frågan: Vilka konkreta förslag har centern när del gäller att
skaffa dessa i dagens läge 300 000 nya jobb inom industrin? Kom nu inte bara
med fraser, utan redovisa konkreta åtgärder!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Efter dessa mera allmänna kommentarer skall jag gå in på de frågor där
vi socialdemokrater har reservationer till utskottets be­tänkande. Antalet
reservationer är 14, och dessutom har vi två särskilda yttranden. Jag vill
omedelbart yrka bifall till samtliga reservationer som är fogade till
uiskottsbetänkandei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden
till våra reservationer är den partimotion 543 som vi läm­nade in under den
allmänna motionstiden. Den behandlas i betänkandet utom på några punkter, bl.
a. när det gäller datateknikens inverkan på sysselsättningen och de punkter som
berör organisationen av skyddat arbete. När det gäller frågan om skyddat arbete
har vi i vår parlimotion föreslagit åtgärder i enlighet med vad den utredning,
som lämnade sitt betänkande för etl halvår sedan, kom fram till och som också
stöddes av de remissvar som arbetstagarorganisationerna lämnade. Förslagen är redovisade
i punkterna 4-8 i motionen. I utskottet yrkade vi på atl frå­gorna skulle
behandlas i detla sammanhang, men den borgerliga ma­joriteten avslog vår
framställan med motiveringen att det skulle komma en proposition i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
etl tidningsreferat i lördags har arbetsmarknadsminister Ahl­mark sagt att
socialdemokraterna skäller på allt som rör sig. Nej, herr Ahlmark, vi skäller
inte pä det som rör sig; vi kritiserar allt som står stilla! Jag vel att när
herr Ahlmark fick fiytta in i arbetsmarknadsde­partementet var frågan om en
proposition långt framskriden och att me­ningen var att en proposition skulle
läggas fram omedelbart efter valet, sä att en ny reform skulle kunna träda i
kraft den 1 januari 1979. Av orsaker som jag inte har full insyn i har det nu
blivit en fördröjning på över ett halvt år. Och vilka är det som blir lidande
på det, herr ar­betsmarknadsminister? Jo, det är de grupper som har det sämst
ställt i värt samhälle. Det är de människor som inte fär jobb i vare sig
enskild eller offentlig verksamhet. Fackliga organisationer hotar i dag att
stänga en del verkstäder på grund av dålig arbetsmiljö. De nuvarande huvud­männen
väntar med att göra nödvändiga investeringar och utbyggnader, och allt ligger
stilla. Det är därför vi kritiserar den sittande regeringen!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förra
torsdagen sade arbetsmarknadsministern följande i ett frågesvar till LO:s
ordförande Gunnar Nilsson: Vi planerar att förelägga riksdagen förslag i frågan
under maj månad i år. Jag vill då ställa följdfrågan: Kan arbetsmarknadsministern
garantera att ett förslag läggs fram i maj månad och atl det förslaget går ut
på att den tänkta reformen kan träda i kraft den 1 januari 1979? Varie
fördröjning är nämligen en olycka i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag redan sagt är bakgrunden till våra reservationer vår parti-motion, som i
inledningen tar upp målsättningen för sysselsättnings­politiken utifrån våra
grundvärderingar. I reservationen 1 redovisar vi all dessa motsättningar medför
krav på konkreta åtgärder från statsmak­ternas sida pä både kort och lång sikt
samt att grundvalen för en effektiv sysselsättningspolitik är den ekonomiska
politiken och, på kort sikt, den budgetproposition som vi nu behandlar. Någon
uppföljning av riksdagens beslut i höstas anser vi inte att budgetpropositionen
innehåller, och vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reservanter föreslår
därför en mängd åtgärder. Det anser vi vara nöd­vändigt för alt skapa respekt
för de beslul som riksdagen fattar. Vi kräver sålunda att vår motion skall tas
till utgångspunkt för sysselsättnings­politiken, och vi följer upp det med
förslag på såväl arbetsmarknads-som regionalpolitikens område. Den senare
kommer all behandlas vid an­nal tillfälle, men förslagen skall ses som en
helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att uppnå målet arbete åt alla anser vi atl de arbetsmarknads-politiska
åtgärderna i ökad utsträckning skall knytas till arbetsplatserna samt atl
arbetsmarknadspolitiken skall omfatta en allt större del av ar­betsmarknaden.
Vi skjuter fram de enskilda människorna i förgrunden, och vi anser all del är
utifrån deras individuella förutsättningar, problem och förhållanden som en
effektiv arbetsmarknadspolitik skall utformas. Endast därigenom kan vi uppnå
målen: jämlikhet mellan män och kvin­nor i arbetslivet, regional balans, arbete
efter vars och ens förmåga, trygg­het i anställningen samt arbete, praktik
eller utbildning ät alla ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att klara detta anser vi bl. a. att arbetsförmedlingarna behöver per­sonalförstärkningar
utöver vad som föresläs av regeringen, särskilda för-medlingsinsatser för
kvinnor, en förstärkning av de deltidsarbetandes ställning på arbetsplatserna,
ökade bidrag till företag som anordnar ut­bildning, bättre jämställdhetsbidrag
och förbättrad barntillsyn. Alla dessa förslag kommer alt utföriigt motiveras
av herr Johansson i Simrishamn och fru Leijon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag som vi lägger fram gör det nödvändigt att öka medelsan­visningen på
denna huvudtitel med 85 milj. kr., men de medlen har vi täckning för i det
stora budgetförslag som vi har presenterat som alternativ till regeringens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vår reservation 8 tar vi upp frågan om utbildningsfonder inom fö­retagen.
Förslaget härstammar från sysselsättningsutredningen, som för­de fram tanken
att man inom förelagen skulle bygga upp fonder för alt användas för utbildning
och som medel att utjämna aktiviteten mellan hög- och lågkonjunktur. Fonderna
skulle stå under samhälleligt och fack­ligt inflytande, och della är viktigt.
De skulle byggas upp enligt samma principer som gäller för
investeringsfonderna. Vid remissbehandlingen stödde bl. a. LO detta förslag. Vi
kräver att förslaget skall tas upp lill ny beredning, då vi anser det vara
användbart när det gäller alt klara sysselsättningen. Atl vänta längre anser vi
icke motiverat, och det var inte heller meningen med vad som sades i
propositionen 211, som ut­skottet hänvisar till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservationen 11 tar vi upp förslaget om omläggning av statsbidraget lill
kommunala beredskapsarbeten. Den borgerliga majoriteten anser icke att man
skall kräva ett förslag lill omläggning som skulle gynna dags­verksbilliga
beredskapsarbeten. Om man får en omläggning av statsbi­dragssystemet i den
riktning som AMS föreslår i sin skrivelse, skulle del gynna ungdomar och
kvinnor, dvs. de grupper som har det svårast i samhället. Det skulle enligt AMS
även medföra fördelar frän admi­nistrativ synpunkt. Trots detla går varken
departementschefen eller ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skottsmajorileten med på
alt man skall begära en omläggning i enlighet med förslaget. Här hade ni ju en
möjlighet att minska byråkratin, men då säger ni nej. Hur slår det till med
konsekvensen i all diskussion om att ni skall stoppa byråkratiseringen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kontanta arbetsmarknadsstödet uppgår f n. till 55 kr. per dag. 1 reservationen
12 föreslår socialdemokraterna att stödet skall höjas till 65 kr. per dag.
Detta innebär också all vid arbetsmarknadsutbildning dagsersättningen blir 75
kr. per dag. I vår reservation finns förslag till de nödvändiga lagändringarna.
Vi anser alt ersättningen skall kunna ga­rantera mottagarna samma standard som
den de hade förut, ja, t. o. m. en successiv förbättring. Jag kan hålla med dem
som säger att stödet är för lågt även enligt värt förslag. Med den
inflationstakt som rätt sedan den borgerliga regeringen tillträdde är en sak
säker: vi socialdemokrater har icke tagit till i överkant. Trots detta anser
utskottsmajoriteten att man inte behöver höja dagspenningen inom KAS och
arbetsmarknads­utbildningen. Utskottsmajoriteten avfärdar det hela med följande
me­ning: &amp;quot;Utskottet hänvisar till den nyligen gjorda höjningen av KAS och
avstyrker de båda motionerna.&amp;quot; Det är de borgeriigas tröst till de ar­betslösa
och lill dem som går på arbetsmarknadsutbildning. Del enda de inte fått med i
avslaget är väl ett &amp;quot;lycka till&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
grupp som har del speciellt svårt i vårt samhälle är de som av olika
anledningar är handikappade. Jag har redan berört frågan i samband med den
skyddade sysselsällningen. Att skapa möjligheter för dessa män­niskor att
skaffa sig ett yrke anser vi vara myckel angeläget. Därför är vi redo att
föreslå en ökning av bidraget vid utbildning av handikappade från 8 till 16 kr.
per timme. Utskottsmajoriteten anser att della bidrag icke kommer alt fylla
någon uppgift i framtiden och hänvisar lill att svårt handikappade som får
utbildning framdeles skall kunna få etl bidrag som uppgår till 75 % av den
totala lönesumman. Vi har inget alt erinra mol detta bidrag, men det gäller
endast svårt handikappade, och det behövs en höjning av det bidrag som normalt
skall utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
vi diskuterade medbestämmandelagen förlorade socialdemokra­terna lottningen
beträffande finansieringen av informationen, utbildning­en och forskningen. I
dag ser vi följderna av denna förlust. De fackliga organisationerna har icke
medel att fullfölja sin utbildning. 1 reserva­tionen 14 föreslår vi samma
ordning som den som föreslogs i vår tidigare reservation beträffande
medbestämmandelagen. Herr Ulander får senare i dag svar på en interpellation i
denna fråga och kommer atl närmare argumentera för vår reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med det anförda ber jag än en gång atl få yrka bifall till samtliga
reservationer som är fogade till utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen SVENSSON i Malmö
(vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! För möjligheterna till en progressiv sysselsättningspolilik här i Sverige
ar den borgerliga irepartiregeringen en ren katastrof Det gäller i tre viktiga
hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första uppmuntras storfinansen och kapitalägarna till ett hän­synslösare
och militantare uppträdande. De vet att de har en regering som ser med passiv
sympati på deras hänsynslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra har vi att vänta en förstärkning av den tendens som visar sig i
kapitalismens sena utvecklingsstadium - att statens bördor för att
subventionera och stabilisera privatkapitalets ställning medvetet vältras över
på de lönarbetande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje visar regeringen upp en fullständig perspektivlöshet och en total
oförmåga att självständigt och aktivt analysera problemen. På grund av de tre
partiernas opportunism gentemot varandra förstoras ef­fekterna av den
osjälvständighet i förhållande till privatkapitalet som redan ligger i den
allmänna borgerliga politiska filosofin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
allt detla kommer nu en annan sak i dagens debatt. Del är den oklarhet och
oordning i vilken riksdagen tvingas föra sina debatter om
sysselsättningsproblemen. I dagens debatt blandas t. ex. behandlingen av
sysselsättningspolitikens riktlinjer i stort med en mängd ekonomiska och
administrativa specialproblem. Den översiktliga principdiskussionen borde ha
förts särskilt, så att partiernas politiska grundinställning klart framgick.
Den i och för sig lika viktiga debatten om de många praktiska specialåtgärderna
ute på fältet borde också föras särskilt. Såsom det nu är blandas korten ofia
bort, och den intresserade allmänheten fär mycket svårt att vaska ut
kärnpunkterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför
är det så svårt alt föra en verklig diskussion om sysselsätt­ningspolitikens mål
och om den verkliga samhälleliga situationen? Jo, det förstår man om man läser
utskoitsbetänkandet. Och i rätt stor ut­sträckning gäller detsamma även om den
socialdemokratiska reserva­tionen i det avsnittet. Det finns ingenstans någon
verklig analys av pro­blemen och heller inle någon målsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns en mängd fraser som inle har givits innehåll. Vad är t. ex. &amp;quot;arbete
åt alla&amp;quot;? Man måste ju fråga; Åt hur mänga? På vilka villkor? Hur många
jobb måste tillskapas för atl uppnå målsättningen? När kan den uppnås osv.?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
är &amp;quot;jämställdhet mellan man och kvinnor&amp;quot;? Det räcker ju inte med en
sådan allmän paroll. Bohman vill jämställdhet. Han tycker att del är
jämställdhet när kvinnan är hemma. Ahlmark vill jämställdhet. Han tycker det är
toppen när 70 % av deltidsarbetarna är kvinnor. Palme vill jämställdhet. Men
det som ökade mest under hans regering var de kvinnliga deltidsarbetarna. Vad
menar man då med jämställdhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste komma ifrån sådana här alltför allmänna fraser. Man mäste definiera det
praktiska och det ideologiska innehållet i varje sådan allmän paroll. Den
konkreta diskussionen om målsättningen måste föregås av atl man försöker klara
ut; Vari består arbetslöshels- och sysselsättnings­problemet i Sverige i dag?
Vad har egentligen hänt? Det har folk rätt att få veta ulan alt matas med skryt
och med innehållslösa paroller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
1965 och 1976 har sysselsättningen i Sverige egentligen icke ökat. Utskottet
redovisar atl antalet sysselsatta personer har ökat, men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det är ju en helt annan
sak. Det är närmast litet löjligt när utskottet redovisar etl antal personer
utan att fråga sig om de är heltids- eller deltidsarbetande. Hellidsarbetande
har mellan 1965 och 1976 minskat med nära 7 96. Dellidsarbetarna har samtidigt
ökat med ca 50 % - det är ju en mindre grupp. Men räknat i heltidsarbeten har
antalet personer i arbete sedan 1965 minskat med grovt räknat 1 %. Samtidigt
har antalet människor i åldrarna 16-74 år ökat med 300 000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslösheten,
i ordets klassiska mening, ligger i dag på en ungefärlig genomsnittsnivå som är
halvannan gång så hög som för tio år sedan. Arbetslösheten bland dem som är
under 25 år är ungefär dubbelt sä hög nu som för tio år sedan.
Ungdomsarbetslösheten var 1965 ca tvä och en halv gång så hög som den
genomsnittliga arbetslösheten. Men 1976 var den tre och en halv gäng så hög.
Ungdomskullarna har blivit mindre sedan 1965, men ändå är ungdomsarbetslösheten
värre. Antalet kvinnor i arbete har mellan 1965 och 1976 ökat med 258 000. Men
de kvinnliga deltidsarbetarna har samtidigt ökat med 243 000. Det är nästan
lika mycket. Del är alltså bara deltidsarbetet som tenderar att öka bland
kvinnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad säger oss delta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
säger oss att läget långsamt och på sikt blir sämre. Att arbets­löshetsnivån på
sikt ökar. Alt läget för arbetande blir svårare. Alt kvin­nodiskrimineringen
hålls vid makt och stärks genom deltidsarbetets väx­ande utbredning. Att
sysselsättningsgraden bland män sjunker utan att de hellidsarbetande kvinnorna
blir fler. Att ungdomsarbetslösheten blivit betydligt värre. Att
deltidsarbetet, som jag påpekade, allmänt breder ut sig och att procenten
deltidsarbetare bland de arbetande kvinnorna blir högre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
tjänar det dä lill att basunera ut en mängd fraser: Vi vill alt alla skall ha
arbete, vi vill jämställdhet för kvinnorna, svensk arbets­marknadspolitik är
den bästa i väriden, vår sysselsättning ökar och kvin­norna träder mer och mer
in pä arbetsmarknaden, och liknande. Det är ju falskt alltsammans. Problemen
blir i verkligheten svårare och mer komplicerade. Det ekonomiska systemet
klarar sysselsättningen allt säm­re. Och den politik som förts har icke lyckats
hejda den tendensen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
är det för fel pä svensk sysselsättningspolitik av i dag? Det är allmänt hållet
ungefär samma fel som i andra kapitalistiska länders. När fullsysselsättningen
blir en andrahandsfråga i förhållande till uppgiften att söka stabilisera
kapitalismen och hålla dess vinster-dä går det givetvis ut över de arbetande
människorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
var huvudtanken i den gamla fullsysselsäilningspolitiken sådan den utarbetades
av Ernst Wigforss? Huvudtanken var ungefär följande, uttryckt i mycket korta
drag:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen
arbetslöshet skulle i princip tillålas, bortsett från s. k. friktions­arbetslöshet,
dvs. när folk flyttar från ett jobb till etl annat. Det skulle vara full
sysselsättning i ordets egentliga mening. Den skulle uppnås genom direkta
statliga arbeten och genom förstärkning av de breda folk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrens sociala standard
och köpkraft. Delta skulle i sin tur bilda underlag för ökad avsättning.
Expansion och fullsysselsättning skulle kombineras med en social omfördelning.
Den sociala omfördelningen var ett sätt atl stärka sysselsältningsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Wigforss
var i sitt tänkande inte helt klar och i sitt genomförande inte heller
konsekvent. Men han hade ett principiellt alternativ till den gamla borgerliga
nationalekonomin. Del var ett alternativ grundat på en alternativ ideologisk
värdering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
blev det av denna Wigforsspolitik? Den har gradvis ersatts med en helt annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
politiken har följande grundtankar: Stöd företagen med direkta förmåner och
subventioner! Låt utslagnings- och koncentrationsprocessen ha sin gång!
Acceptera alt människorna delas upp i ett A-lag och ett B-lag, eventuellt också
ett C-lag! Låt samhället la över ansvar och kost­nader för B- och C-lagen! Låt
de lönarbetande själva via ett skattesystem som blir allt mindre omfördelande -
därför att de indirekta skatterna ökar - betala kostnaderna för kategorin av
utslagna arbetskamrater! Gyn­na de privata investeringarna, håll tillbaka
statens utgifter!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
blir följden av denna politik, som i alltmer renodlad form företräds av den nya
regeringen? Kapitalägarna gynnas, deras utgifter driver pä inflationen, som i
dag är långt snabbare än exempelvis i börian av 1960-lalel. En ständig tendens
till omfördelning sker relativt sett från de ar­betande och till kapitalels
förmån. De privata investeringarnas andel av nationalprodukten ökar, de
statliga och kommunala investeringarnas an­del minskar. Lönernas andel av
nationalprodukten och även deras andel av den totala privata konsumtionen
minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
är, kan man säga, alliså raka motsatsen till Wigforss linje. Wig­forss menade
att omfördelningen lill de breda lagrens förmån var ett stöd ät en expansiv
sysselsättningspolitik. Dagens svenska sysselsätt­ningspolitik bygger pä en
helt motsatt princip: Stöd företagen och ka­pitalägarna, omfördela från de
breda lagren till kapitalels förmån - så får företagen, enligt vad man påstår,
utrymme för att klara sysselsätt­ningen. Denna filosofi är felaktig, ty genom
att hålla tillbaka de breda lagrens efterfrågan, genom att föra en restriktiv
lönepolitik, genom atl låta offentliga investeringar utvecklas långsammare än
privata minskar man i verkligheten basen för ny sysselsättning. Della får också
indirekt en verkan på privatföretagen, eftersom deras förmåner, som de direkt
fär av staten, motverkas av alt de inte kan utnyttja den nationella efter­frågan
lill avsättning och ackumulation av vinster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
den borgerliga regeringen vill ha det så här är ju inte förvånande. I dess
politiska länkande finns egentligen bara en, mycket enkel och tämligen rå,
linje: Gynna storfinansen så mycket och sä direkt som möj­ligt! Sätt inte i
fråga uislagning, sätt inte i fråga strukturutveckling och sätt inte i fråga
kapitalexport! 1 övrigt håller sig regeringen inte med några enhetliga
principer, vare sig politiskt eller moraliskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall arbetarrörelsen
kunna ställa upp ett politiskt alternativ till denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbeiarfientliga och
folkfientliga politik, måste den tänka i nya banor. Man måste överge den
borgerliga 1800-talsekonomin och gripa tillbaka och utveckla tankegångar av den
typ som Ernst Wigforss förde fram pä sin tid. Och man måste naturligtvis gä
längre än så, därför att ka­pitalismens kris i dag är djupare och berör
systemet mer i grunden än vad 30-talskrisen gjorde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vpk
har gett uttryck för grundelementen i en ny sysselsättningspolilik. Denna
politiks mål skall vara full sysselsättning i ordets egentliga gamla
bemärkelse. Alla vuxna arbetsföra skall i princip ha ett arbete eller ett
arbete som väntar dem när de är klara med studierna. Vae vuxen kvinna skall
kunna självständigt försörja sig. Arbetslöshet pä de nivåer som to­lererats de
senaste tio åren skall vara oacceptabel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vpk
vill se svensk arbetarrörelse driva ett progressivt program med denna
målsättning. Ett sådant program bör enligt vår mening innehålla följande
huvudmoment i korta drag:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gradvis
bör man förverkliga ett statligt industriprogram. Det skall vara industrier som
bidrar lill att kraftigt höja förädlingsgraden i produktionen, industrier som
ger många arbeten per enhet insatt kapital, råvara och energi, industrier som
kan kompensera förslrukturkrisen i de traditionella branscherna och på de gamla
bruks- och industriorterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
upprustning av den kollekliva trafiken bör ske till dess högsta tek­niska
kapacitet. Del ger arbete ål anläggningsarbetare och ål de in­dustriarbetare
som producerar den nya materielen för denna upprustning. Del ger också
effektivare transporter och är därmed bl. a. ett stöd åt exportindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
program bör ingängsättas för att bygga i fatt de allvarliga brister som finns
inom daghems- och värdsektorn, inom arbetsmiljön, natur­miljön, bostadsmiljön
m. m. Detta ger arbete ät byggnadsarbetare, in­dustriarbetare, liksom ät folk
inom den offentliga sektorn. Del öppnar en mängd varierande uppgifter åt de 10
000-tals ungdomar som i dag inget bättre begäran en arbetsuppgift med ändamål
och framtida mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förkortning av den allmänna arbetsdagen bör omedelbart genom­föras, och
genomföras med bibehållna löner och köpkraft. Det kommer atl skapa många nya
arbeten redan i sig självt. Det kommer att skapa arbeten också indirekt. Det
innebär ju en ekonomisk omfördelning till de lönarbeiandes förmän, som kan
bilda underlag för en vidgad sys­selsättning över hela näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitalexport
och industriutfiytining bör i princip förbjudas. Tusentals arbetstillfällen går
på dessa vägar årligen ut ur landet. Inte minst är del viktiga delar av den
sysselsättningsinlensiva verkstadsindustrin som drabbas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
stora privata affärsbankerna bör nationaliseras och en planmässig styrning av
de större kapital- och invesieringssirömmarna genomföras. Pä del sättet styr
man över resurser till den produktion som ger stora sysselsättningseffekter och
hög förädlingsgrad. Man minskar i motsva­rande män beroendet av den produktion
som kräver väldiga mängder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads-poliiiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kapital och energi men där
sysselsättningen ändå på sikt minskar. Man styr resurser till socialt angelägna
ändamål. Del förbättrar de arbetande människornas kapacitet och stärker deras
sociala och ekonomiska ställ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detla
är i mycket kort sammandrag vpk:s krav och program. Utskottet vill i sill
betänkande inte diskutera dessa tankar i sak. Man intar en rätt lustig attityd.
Man menar ungefär som så, alt vpk:s idéer är sä an­norlunda att man av den
anledningen inte bör diskutera dem. Det är en ny och intressant tanke. Man
skall alltså diskutera bara med folk som har samma idéer som man själv. Man
skall bara diskutera detaljer, aldrig väsentligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förstår mycket väl alt den borgerliga regeringen är rädd för en diskussion om väsentligheter.
Men ni kommer inte att slippa ifrån den. Ur er passivitet, ur ert grova
gynnande av storfinansen, ur er likgiltighet inför de framväxande problemen
kommer allt fier av de lönarbetande att dra slutsatsen att en helt ny politik
måste till, elt helt nytt länkande. Er politik är storfinansens. Men vad som
krävs är en politik mot stor­finansen och för de breda lagren. Er politik hör
1800-talet till. Vad som krävs är en politik för år 2000. Del är bara
arbetarrörelsen som kan bära upp en sådan politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till samtliga vpk-molioner som behandlas i detta
betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr WIRTÉN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är inte mer än tre månader sedan vi här i riksdagen diskuterade
sysselsättningspolitikens inriktning. Den mera övergripande debatt som Jörn
Svensson i Malmö här efterlyste hade vi således i hu­vudsak i december
föregående är, då med anledning av propositionen om en samordnad
sysselsättnings- och regionalpolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tre
månader är en kort lid, och ändå har myckel hänt sedan dess. De principer som
antogs förra året ligger fast, men i fråga om uppfölj­ningen i konkreta förslag
har regeringen presenterat åtskilligt. I första hand gäller del förslagen i
budgetpropositionen, men jag vill också erinra om arbetsmarknadsminister
Ahlmarks s. k. sysselsättningspaket och de propositioner som industriministern
har lagt fram angående vissa pro­blembranscher inom det svenska näringslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
uppgifter skall då sysselsättningspolitiken ha enligt 1976 års riks­dagsbeslut?
Man kan, herr talman, sammanfalla dem i följande fyra punk­ter: 1. Ge trygghet
i anställningen. 2. Öka tillgången på arbete. 3. Undan­röja hinder för
förvärvsarbete. 4. Nå jämställdhet mellan kvinnor och män pä arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detla
är förvisso mycket krävande uppgifter. Möjligheterna alt lyckas är i hög grad
beroende av en framgångsrik ekonomisk politik och en förnuftig näringspolitik.
Men debatten om de frågorna får komma i annat sammanhang. Bakgrund lill
diskussionen om vår sysselsättningspolitik måste ändå vara den internationella
lågkonjunktur som sedan etl parar till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;baka plågar praktiskt
taget alla västländer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns anledning alt fråga sig hur Sverige har klarat sin sysselsättning i denna
vågdal. Av den bild som nu visas pä TV-skärmen - och som också finns återgiven
i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 21, s. 9 - framgår att vi totalt har
en arbetslöshet på ungefär 1,8 % av hela ar­betskraften. Kvinnor och ungdomar
ligger tyvärr högre. Men det viktiga är att även för dessa båda utsatta grupper
på arbetsmarknaden har si­tuationen förbättrats - del framgår mycket tydligt av
bilden. Sämst är läget för kvinnor i åldern 16-19 år, där andelen arbetslösa
uppgick till drygt 7 %  i slutet av förra året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
situationen i det här avseendet är sä bra beror till stor del på en aktiv
arbetsmarknadspolitik. När antalet varsel steg oroande i slutet av förra året
och i början av 1977, drog regeringen den enda riktiga slut­satsen. Man sade
sig att här måste lill extraordinära insatser, och så kom
arbetsmarknadsminister Ahlmarks sysselsättningspaket. Det inne­höll bl. a. att
statliga industribeställningar pä 200 milj. kr. tidigareläggs under den här våren,
att statsbidrag ges lill kommunala industribesiäll­ningar på ca 200 milj. kr.,
alt ytteriigare 500 milj. kr. anslås till be­redskapsarbeten. Det innebär atl
arbetsmarknadsstyrelsen kan sysselsätta 20 000-25 000 fler i beredskapsarbete
fram lill halvårsskiftet än vad som vore möjligt med tidigare anslag. Antalet
platser i arbetsmarknadsut­bildningen ökar under våren med 10 000 och
utbildningen görs mer att­raktiv genom att utbildningsbidraget höjs med 30 kr.
om dagen. Stats­bidraget lill utbildning i företagen höjs tillfälligt under
första halvåret från tidigare 8 kr. i limmen till 25 kr. i timmen. Det högre
bidraget skall kunna utgå också för utbildning i medbestämmandefrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
rad åtgärder syfiar till alt hjälpa särskilt ungdomar och kvinnor som är nytillträdande
på arbetsmarknaden. Staten skall exempelvis ta fram fler praktikplatser för
ungdomar. Ungdomar under 20 år får större möjligheter att della i
arbetsmarknadsutbildning. De skall även kunna få utbildningsbidrag för att gå
kortare yrkesinriktade kurser i gymna­sieskolan. Statsbidraget för kommunala
beredskapsarbeten för ungdomar höjs från 60 % till 75 % för hela 1977. Sådana
arbeten öppnas nu också för nytillträdande på arbetsmarknaden som är över 25
år. Den fram­gångsrika verksamheten med enskilda beredskapsarbeten i form av
prak­tikplatser för tonåringar skall fortsätta i organisationer och företag
även under andra halvåret 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
har gett snabb effekt. Som en direkt följd av regeringens beslut att höja
bidraget lill utbildning inom företagen frän 8 kr. till 25 kr. per timme, som
jag nyss nämnde, får nu omkring 30 000 personer utbildning i stället för alt
bli arbetslösa. Det är etl tal som har vuxit myckel snabbt. Bara för etl par
veckor sedan var antalet ungefär hälften. Detta visar atl förslagen har, som
jag nyss sade, haft verkligt god effekt. Till mycket stor del gäller insatserna
sådana anställda som redan varslats om per­mitleringar och där nu varslen har
tagits tillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De här åtgärderna skall
ses mot bakgrund av den situation svenskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;näringsliv befinner sig i,
dvs., som jag tidigare nämnde, i väntan på all lågkonjunkturen skall vändas
till högkonjunktur. När orderlillgången i företagen blir bättre kommer man atl
vara väl rustad att höja pro­duktiviteten snabbt. Den intressanta frågan är ju
när detta kommer att inträffa. Här skiljer sig buden något åt. Förhoppningsvis
är det en klar förbättring kring årsskifiet  1977-1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig del i en fungerande arbetsmarknad är arbetsförmedlingarna. Under senare
är har det skett en kraftig uppbyggnad av arbetsmark­nadsverkets resurser; del
gäller både personal och tekniska hjälpmedel. Den uppbyggnaden fortsätter även
nästa budgetär. 240 nya tjänster tillförs verket, varav 100 får tas i anspråk
redan nu. Det är en teknik som har tillämpats även tidigare är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservationen 2, som herr Fagerlund talade om alldeles nyss, har
socialdemokraterna, tycker jag, formulerat sig minst sagt egendomligt. Man
säger sig inte kunna acceptera den personalförstärkning regeringen fö­reslär-&amp;quot;som
i realiteten innebär en avsevärd uppbromsning i utbyggnaden av
arbetsförmedlingen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
den bild som jag visar på TV-skärmen framgår hur personalut­vecklingen inom
arbetsmarknadsverket efter den stora reformen av ar­betsmarknadspolitiken 1966
har utvecklats. Bilden visar alt arbetsmark­nadsverkets tjänster har ökat i
anlal från 3 314 lill 5 368. Framför allt vederlägger det socialdemokraternas
påstående att den nya regeringen skulle ha slagit av pä ökningslakten. Det är
en kurva som visar på en fortsatt kraftig personalförstärkning. Jag tycker alt
bilden talar för sig själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
uppstår då: Hur skall dessa tjänster fördelas? Vad skall de an­vändas till?
Utskottet instämmer i departementschefens förslag att del i första hand skall
vara arbetsmarknadsstyrelsen som efter egen prövning kommer fram med förslag
till personalfördelningen. Denna skall upp­rättas mot bakgrund av de
erfarenheter verket har från sitt förmedlings­arbete. Vissa riktlinjer finns
angivna i budgetpropositionen. Arbetsmark­nadsministern förutsätter alt
huvuddelen av ökningen kommer den egentliga platsförmedlingen till godo och
lägger särskild vikt vid för­medlingsinsatser för ungdom och nytillträdande
kvinnor. I propositionen understryks också behovet av att upprusta
arbetsförmedlingen för kul­turarbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
några år har på sysselsättningsulredningens initiativ bedrivits försöksverksamhet
pä 24 förmedlingskonlor, där ca 70 erfarna förmedlare avdelats för
ungdomsfrågor. På liknande sätt initierade delegationen för jämställdhet mellan
män och kvinnor en försöksverksamhet. Sedan 1974 har ca 100 arbetsförmedlare
arbetat särskilt med kvinnliga arbetssökande. I båda fallen har det varit fråga
om en tidsbestämd försöksverksamhet. Perioderna har nu löpt ut, och det
naturliga är då alt man integrerar den verksamheten i del ordinarie
förmedlingsarbetel. Det betyder då ock­så alt försöken som sådana anses
avslutade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men, herr talman,
självklart skall de värdefulla erfarenheterna frän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försöksverksamheten tas
till vara, utvärderas och omsättas i det var­dagliga arbetet. I den mån
arbetsmarknadsstyrelsen finner behov av sär­skilda förmedlingstjänster för
speciella grupper i fortsättningen fär verket inom den givna budgetramen
föreslå sådana tjänster. Från uiskollsma-joriletens sida finner vi del inte
motiverat alt, som reservanterna vill, nu förlänga försöksverksamheten
ytteriigare vad gäller förmedlingsar­betel för ungdom och kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här ställningstagandet innebär inte något som helst avsteg från regeringens och
utskoltsmajoritetens mål alt erbjuda arbete åt de kvinnor och ungdomar som vill
komma ut på arbetsmarknaden. Tvärtom, allt skall göras för att underiätla del
stegel. Under senare år har antalet kvin­nor på arbetsmarknaden ökat kraftigt,
men ökningen har varierat mellan åren. Jag visar på TV-skärmen en tredje bild.
Det framgår av den att under börian av 1970-lalel låg ökningen mellan 17 000
och 31 000. Det är de ljusa staplarna, som sticker upp ovanför nollstreckel,
och de avser de första tre åren som är redovisade på diagrammet. Sedan kommer
de två högkonjunkturären 1974 och 1975. Då låg ökningen på 63 000 resp. 73 000.
Sedan kom  1976 och då sjönk antalet igen lill 31000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
intressanta är kanske alt avläsa hur ökningen har utvecklats i förhällande till
kalenderåret 1976 och som indikation pä den fortsatta utvecklingen lar jag den senaste
tolvmånadersperiod som statistiken re­dovisar, dvs. frän februari 1976 lill
februari 1977. Den tiden finns inte med på bilden, men det visar sig alt
ökningen under den perioden är 38 000. Det betyder med andra ord alt det är en
större ökning än under kalenderåret 1976. Detla visar också hur fel
socialdemokraterna har när de försöker göra gällande att vi skulle ha en lägre
ambitionsnivå från regeringens och utskottsmajoritetens sida när del gäller alt
underlätta för kvinnor som vill komma ut på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsförmedlingens
effektivitet är naturligtvis minst lika beroende av den tekniska upprustningen
som av den personella förstärkningen. För nästa budgetär sker en nästan dubbelt
sä stor satsning som tidigare, i pengar räknat, på arbetsmarknadsverkets
ADB-utrusining. Det innebär bl. a. all vi under nästa budgetår får dagliga
platslistor över hela landet. Vidare kommer de intressanta försöken alt
utvidgas att med hjälp av databehandling matcha - dvs. koppla samman - den
arbetssökandes öns­kemål med de uppgifter som finns om lediga platser runt om i
landet. Den sökandes möjligheter alt på kon tid finna just det jobb hon eller
han söker ökar oerhört genom elt sådant system. De här exemplen visar något av
vad man kan åstadkomma med en fortsatt teknisk upprustning av
arbetsmarknadsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
oktober 1976 tillämpas allmän platsanmälan i Skåne och Blekinge. Vid
arbetsmarknadsutskottets resa föregående vecka i Malmöhus län fick vi en del
redovisning av hur försöken utfallit. Det är en kort period, så erfarenheterna
måste bedömas med försiktighet. Men allt tyder på alt antalet platsanmälningar
har ökat väsentligt. Uppgången ligger på omkring 25 %. Allmänt kan sägas atl
erfarenheterna är goda och de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motiverar att man nu, som
regeringen föreslår, går vidare och inlemmar Stockholms län i
försöksverksamheten. En fortlöpande utvärdering av effekterna och de ekonomiska
konsekvenserna skall göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
några kommentarer om sysselsättningspolitikens uppgifi atl undan­röja hinder
för förvärvsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvinnor
har mänga svårigheter atl kämpa mot då de söker sig ut på arbetsmarknaden. Det
sammanhänger delvis med kvinnans traditionella roll i hemmet. Undersökningar
visar ju att flertalet kvinnor trots påbörjat yrkesarbete är de som sköter så
gott som allt hushållsarbete. Här mäste till verkliga attitydförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bristen
på daghem är ett annat ston hinder. Det är viktigt atl hälla fast vid
uibyggnadsplanerna på 100 000 nya daghemsplalser och 50 000 fri­tidshemsplatser.
Den frågan kommer att diskuteras senare i kammaren, men jag vill redan nu
deklarera atl vi frän vår sida kommer att göra allt för alt uppnå det målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
människor med olika slag av handikapp är det viktigt -jag häller med herr
Fagerlund om det - alt samhället gör vad som göras kan för att undanröja hinder
för arbete. I budgetpropositionen föresläs också en mycket betydande ökning -
sammantaget 132 milj. kr. - i detta syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tiden
tillåter inte atl jag går igenom de olika delförslagen. Men so­cialdemokraterna
har i reservation nr 13 tagit upp frågan om storleken på bidraget till
utbildning i företag av handikappade, och jag vill något kommentera det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
och utskottsmajoriteten föreslär oförändrad bidragsnivå. Jag vill gärna
motivera detla. Det är i huvudsak av två skäl. För det första har AMS
befogenhet atl företa jämkning i enstaka fall. Det innebär att vid utbildning
av svårt handikappade kan bidragsbeloppet höjas med upp till 75 % av den totala
lönekostnaden. För det andra beslöt vi här i riksdagen i december föregående år
om väsentligt förbättrade bidrag lill halvskyddad sysselsättning för handikappade.
Den förändringen gör att behovet av det här utbildningsbidraget minskat
väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del är skälen till att vi
avstyrker moiionsyrkandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
vi talar om olika slag av arbetshinder vill jag passa pä alt nämna de ändringar
av flyttningsbidragen som föreslås. För alt upprätthålla den fulla
sysselsättningen måste vi ha en viss geografisk rörlighet på arbets­marknaden.
Jag tror vi är överens om det. Samhället har i fiyttnings-bidragen en möjlighet
att hjälpa den som måste fiytta för att få elt jobb sä alt omställningsbördan
inte blir för stor. Den förbättring och förenkling av fiyttningsbidragen som nu
sker är därför av stort värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med dessa synpunkter har jag i stort sett bemött de re­servationer som
herr Fagerlund nämnde. Han redovisade en del mycket kortfattat; en senare
talare från socialdemokraterna kommer tydligen att motivera dem utförligare.
Jag har översiktligt bemött yrkandena i dessa reservationer. Jag ber alt få
yrka avslag på dem samtidigt som jag yrkar bifall lill arbetsmarknadsutskottets
hemställan i betänkande nr 21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr SVENSSON i Malmö
(vpk) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Wirtén gjorde precis del som jag i mitt inlednings­anförande sade
var så vilseledande när jag talade om utskottets redo­visning, och som är så
vanligt när man - som varje regering brukar göra - skall tala berömmande om sig
själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Wirtén visade på intern-TV-skärmen en tablå över hur antalet sysselsatta
personer har ökat. Jag har försökt förklara för herr Wirtén alt antalet
sysselsatta personer kan öka eller minska - det säger inte sä myckel om
huruvida sysselsättningen ökar eller minskar. Om vi ser på årsmedeltalen för
åren 1975 och 1976 finner vi att antalet sysselsatta personer ökade med 26 000.
Men sysselsättningen minskade icke förty med 40 000 mätt i antalet
heltidsarbeislillfällen, beroende naturligtvis på att heltidsarbetarnas anlal
hela liden minskar sedan många är medan de deltidsarbetande ökar i anlal. Herr
Wirtén menar all om vi har etl visst antal heltidsarbeten och delar dem i
dubbelt så många deltidsarbeten, så har sysselsättningen fördubblats. Det är i
princip vad herr Wirtén påstår. Del är ett fullständigt orimligt påslående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Han
gör samma tabbe när det gäller kvinnorna. Mellan 1975 och 1976 har antalet
sysselsatta kvinnor i och för sig ökat med 32 000. Men 25 000 av dem är
deltidsarbetande. Är det i överensstämmelse med jämlikhets­strävandena atl det
bara är de deltidsarbetande kvinnornas anlal som ökar? Det ökar naturiigtvis
bl. a. därför alt antalet hellidsarbetande män minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den här typen av redovisning förfalskar man den problemalik som finns. Och
genom atl, som herr Wirtén gjorde såsom talesman för utskoliet, anlägga elt
väldigt kort perspektiv förfalskar man den också. Dä gör man
arbetsmarknadspolitik till litet socialpolitik som skall bedrivas är efter år i
stället för atl den skall vara något som aktivt och på ell förebyggande sätt
griper in mot de oroväckande tendenser som på sikt utvecklar sig i samhället.
Om man ser elt årtionde tillbaka skall man, som jag har påtalat, finna alt den
genomsnittliga arbetslöshetsnivån höjs, att deltidsarbetena ökar och atl
heltidsarbetena minskar - att den totala arbetsmarknaden mätt i antal
heltidsarbetstillfällen faktiskt går ned något trots befolkningsökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen FAGERLUND (s) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Svensson i Malmö framhöll att Ernst Wigforss var en nydanare inom
arbetsmarknadspolitiken. Låt mig därför säga atl vi inom socialdemokratin är
beredda alt fortsätta reformarbetet i samhället i Wigforss anda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Wirtén slog fast alt tryggheten i anställningen är etl viktigt mål för
sysselsättningspolitiken. LO överlämnade i går, den 23 mars, en fram­ställning
till arbetsmarknadsministern med begäran om lagstifining med förbud mot
permittering. Med anledning av den framställningen gjorde
arbetsmarknadsministern etl uttalande. Jag skall inle läsa upp hela det
uttalandet utan nöjer mig med några meningar. Arbelsmarknadsminis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1976/77:94-95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tern skriver bl. a.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;LO
har idag fäst uppmärksamheten på de betydande problem som hänger samman med
permiueringar och krävt lagändringar. Också andra problem har uppmärksammats
genom framställningar lill arbetsmark­nadsdepartementet, bl. a. lagens
tillämpning på de mindre arbetsplatserna och frågor som hänger samman med
kvinnornas och ungdomarnas si­tuation på arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kommer därför atl noga överväga del förslag till utredning rörande
anställningsskyddslagen som ligger i LO:s framställning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill ställa denna fråga: Är de framställningar som arbetsmarknads­ministern
talar om likartade med den mängd motioner som har väckts i riksdagen om att
luckra upp anställningstryggheten för ungdomar och kvinnor och om att samma
regler inle skall gälla för småföretag som för andra företag? I sä fall är jag
verkligen orolig, herr Wirtén. Då blir del i fortsättningen inte myckel av
tryggheten i anställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Wirtén. visade en kurva över arbetsförmedlingens tillväxt. Jag har inle gjort
någon egen kurva, men allt talar för alt de 100 tjänstemän som redan finns på
arbetsförmedlingen är inräknade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
säger herr Wirtén att behovet när del gäller de handikappade minskar. Det kan
väl inte vara något motiv för atl inte förbättra elt bidrag. Återigen skjuter
vi fram de enskilda människornas problematik - det är den som måste ligga i
bollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen WIRTÉN (fp) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Först några ord till herr Svensson i Malmö. Jag tycker att mycket av
innehållet i herr Svenssons inledningsanförande var ell eko av det som sades i
december. Det var en beskyllning mot utskotts­majoriteten och även mot den
socialdemokratiska utskottsminoriteten, om jag förstod honom rält, för atl man
bara kastar fraser omkring sig, nämligen att man skall eftersträva arbete åt
alla, rättvisa ät kvinnorna osv. Herr Svensson vill nu, liksom i december, ha
en exakt kvantifiering i antal sysselsatta är 1990, år 2000 osv. Jag sade redan
i december atl en sådan sifferlek inle nyttar myckel till. Jag tror all såväl
majoriteten som minoriteten inom utskoliet rör sig pä betydligt fastare mark
med den diskussion vi fört i frågan om de mål som är uppsatta för vår sys­selsättningspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
kritiserar Jörn Svensson rätt hårt de deltidsarbetandes situation. Jag kan
hålla med honom om att del här finns åtskilligt atl göra i flera avseenden. När
det gäller frågan om de deltidsarbetandes trygghet i an­ställningen osv. är vi
säkerligen överens. Men jag undrar ändå om inle herr Svensson nedvärderar
deltidsarbetet i dagens samhälle. Del är min­sann inte så lätt alt ta steget
fullt ut på arbetsmarknaden. Mänga gånger innebär just deltidsarbetet en
möjlighet för kvinnor, som successivt vill gå ut på arbetsmarknaden.
Deltidsarbeten är också en förutsättning för den pensionsreform, som vi fattade
beslul om för något år sedan och som ger arbetstagarna möjlighet alt successivt
trappa av sin verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och successivt lämna
arbetsmarknaden. Det är alltså många fördelar med att vi har tillgäng till elt
stort anlal deltidsarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
är jag medveten om atl det här varit en mycket snabb uppgång, och jag lycker
därför att det finns skäl att man av den anledningen prövar huruvida det finns
mindre goda inslag i deltidsarbetet och hu­ruvida man behöver lägga fram
konstruktiva förslag för att hjälpa upp situationen för den gruppen
yrkesverksamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
herr Fagerlund hinner jag tyvärr bara säga etl par saker. Herr Fagerlund nämnde
alt vi inte tagit upp utredningen om organisationen för skyddat arbete. Det
berodde helt enkelt på alt den frågan är under beredning i departementet. All
la upp frågan till behandling i riksdagen innan regeringen är klar med sitt ställningstagande
skulle vara etl myckel unikt sätt att behandla en viktig fråga. Jag tror att
utskottsmajoritetens ställningstagande på den punkten är riktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen SVENSSON i Malmö (vpk)
kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Wirtén vill inle diskutera del verkliga problemet med
deltidsarbete. Jag har inte alls sagt all det inle kan vara lämpligt och bra
att man såsom en dellösning temporärt och pä det personliga planet ägnar sig ät
deltidsarbete under en viss period. Men det är inle detla vi resonerar om utan
problemet att de deltidsarbetandes anlal ständigt ökar. De del­tidsarbetande är
praktiskt taget den enda kategori arbetande vars antal ökar, medan däremot
antalet hellidsarbetande minskar pä lång sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvinnornas
inträde på arbetsmarknaden lar sig i huvudsak formen av deltidsarbete. Andelen
deltidsarbetande kvinnor på arbetsmarknaden ökar. Det hade varit riktigare om
andelen hellidsarbetande hade ökat. Det borde ha varit målsättningen. Om
deltidsarbetet fortsätter all vara en utpräglat kvinnlig företeelse och i än
högre grad än tidigare får do­minera den kvinnliga delen av sysselsättningen,
betyder det all diskri­mineringen mot kvinnorna återskapas och hålls vid makt,
om också i en ny form. Det kan aldrig leda till all den diffusa fras om
jämställdhet som även herr Wirtén ständigt kör med kan förverkligas. Jag
efterlyser er syn på della deltidsarbete såsom samhälleligt problem. Som jag
upp­fattar det har ni en positiv syn. I varie fall uppfattar ni del inte som
något problem. Det anser jag vara socialt ansvarslöst och ett svek mot
kvinnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Wirtén förklarar att jag är etl eko av vad som sades i december. Ja, herr
Wirtén, i motsats lill de borgerliga partierna byter jag inle politik på några
månader. Jag har samma politiska uppfattning nu som jag hade i december när det
gäller energifrågan, sysselsättningsfrågan och andra frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Wirtén måste ändå hålla med om del berättigade i den kritik som jag nu åter
ekar fram mot all ni inte sätter upp några som helst, om aldrig så ungefäriiga,
mål för hur många sysselsättningstillfällen som mäste skapas för alt lösa
problemen. Ni har inga kvantativa mål. Hur kan ni då vela hur myckel pengar ni
skall lägga ner för atl förverkliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de vackra parollerna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Wirtén påstår att utskottet står på fastare mark än vpk gör. Hur kan man slå på
fastare mark, när man inte har några som helst pro­portioner klara för sig? Är
det en fastare politik att inle veta vad resultatet skall bli av det man gör än
atl vela att man har en bestämd målsättning uttryckt i ett bestämt antal
arbetstillfällen eller i någon annan kvan-tifierbar eller beräkningsbar enhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
FAGERLUND (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det enda i min replik som herr Wirtén berörde var or­ganisationen av
det skyddade arbetet. Han sade atl det hade varit unikt om riksdagen hade tagit
upp denna fråga, efiersom den är under be­redning. Del kanske hade varit unikt,
men det är också unikt i Sverige att vi har en regering med tre partier som
inbördes är oerhört oeniga om hur detta problem skall lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är övertygad om atl del för dem som jobbar på
de skyddade verk­städerna hade varit en fördel om riksdagen klart sagt ut hur
verksamheten skall organiseras och finansieras i framliden. Då hade de som
jobbar på detta område fält riktlinjer. Vi hade fått i gång investeringar och
uppnått en förbättrad arbetsmiljö, och vi hade fastlagt atl det är fråga en
industriell verksamhet som är precis likvärdig med all annan industriell
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr WIRTÉN (fp) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vad gäller organisationen av del skyddade arbetet får herr Fagerlunds
tal om oenighet i regeringen stå för honom själv. Det finns f. n. inga budskap
från regeringen i denna fråga. Vi får avvakta propositionen, och jag är säker
på att den kommer atl innehålla kon­struktiva förslag baserade pä del
utredningsarbete som utförts. Arbets­marknadsministern har ju utlovat förslag i
denna fråga under maj månad, och till dess fär väl herr Fageriund ge sig lill
tåls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
vill jag gärna ta upp en annan sak som herr Fagerlund nämnde i sitt
inledningsanförande och som jag inte hann med att beröra tidigare, nämligen
ulbildningsfonder. Förslaget har väckts i sysselsältningsutred­ningen, och jag
tror i och för sig att det finns anledning att fundera vidare över de tankar
som har kommit fram där. Men också på den här punkten bör vi rimligen invänta
ell förslag från regeringen, när det är klart uttalat alt man där håller pä med
förberedelser även i den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kanske finns anledning alt erinra herr Fagerlund om att hans egna partivänner
såg det på samma sätt när de satt i regeringen. Jag kan citera direkt ur den
proposition som vi behandlade i december förra året, alltså för bara några
månader sedan, och som Ingemund Bengtsson var ansvarig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för: &amp;quot;-- vill jag
föreslå alt frågan om utbildningsfonder fär behandlas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när utredningens
kartläggning är avslutad och ställning kan tas lill de direktiv som utredningen
då kan få för ell fortsatt arbete.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror att vi även på den här punkten får ge oss lill tåls och se om förslagen
har den bärighet som herr Fagerlund nu gör gällande. Jag vill alltså i och för
sig inte bestrida del, men i dag kan utskottet inte göra annat än avstyrka
socialdemokraternas yrkande. &amp;quot; Slutligen lill herr Svensson i Malmö; Jag
menar alt det är en väsentlig skillnad mellan herr Svenssons och milt sätt atl
föra den här debatten i dag i jämförelse med hur det var i decemberdebaiien. Då
log vi upp de principiella frågorna, och dä lade vi fast i riksdagsbeslutet
vilka prin­ciper som skulle gälla för sysselsättningspolitiken. I dag är del
frågan om hur dessa principer skall förverkligas i form av praktiska åtgärder.
Del är den saken jag har försökt alt lägga tonvikten vid i mitt huvud­anförande.
Herr Svensson har i del avseendet varit väldigt tyst och i stort sett bara
upprepat vad han sagt förut om de övergripande principerna, något som jag inte
lycker leder så värst långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr JOHANSSON i
Simrishamn (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Debatten här i kammaren i dag och i andra sammanhang bekräftar den
centrala ställning arbetsmarknadspolitiken intar. För den politiska och
fackliga arbetarrörelsen har arbetsmarknadsfrågorna alltid varit grundläggande
och centrala. Rätten lill arbete och trygghet har varit vägledande för de
insatser som arbetarrörelsen tagit iniiialivei lill och de krav som den med
framgång har drivit. Steg för steg har socialde­mokratin i samverkan med den fackliga
rörelsen byggt upp en arbets­marknadspolitik och en näringspolitik som gjort
del möjligl all med sam­hällets stöd bemästra kriser och svårigheter som
uppkommit. Grund­läggande för denna politik är all samhället har en avgörande
roll för att värna sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
jämförelse med andra länder har vi bättre kunnat bemästra den in­ternationella
krisens verkningar. Det är i sädana skeden som samhället måste ha god beredskap
och effektiva sysselsättningspolitiska medel att sälla in. Socialdemokratin vill
därför all krafterna nu samlas kring upp­giften att förstärka och ytterligare
utveckla arbetsmarknadspolitiken. Vi har i motioner, i reservationer och i
debatten här i dag givit uttryck för vår vilja atl driva denna politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bengt
Fagerlund har tidigare i debatten redogjort för viktiga avsnitt i denna fråga.
Jag avstår därför vid det här tillfället frän all anföra ytter­ligare
synpunkter och begränsar mig lill att instämma i hans inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag skall här helt kort kommentera några av de soci­aldemokratiska
reservationer som är fogade till arbetsmarknadsutskottets betänkande
1976/77:21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
reservationen 2, som behandlar personalförstärkning lill arbetsmark­nadsverket,
anser vi reservanter att det är nödvändigt att arbetsförmed­lingen ges personella
resurser som gör det möjligl att ge den enskilde erforderlig hjälp i
ansträngningarna att finna lämpligt arbete. Vi finner det motiverat också
utifrån samhällsekonomiska synpunkter, därför att en väl fungerande
arbetsförmedling som kan ge den arbetssökande snabb&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och effektiv information
om lediga arbetstillfällen, arbetsförhållanden och andra faktorer som är
väsentliga i sammanhanget är lill fördel för såväl den arbetssökande som
samhället. Delta bidrar också till minskade er­sättnings- och bidragskostnader
samt till ökade skatteintäkter för sam­hället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår mot denna bakgrund en uppräkning av medlen för bl. a. lönekostnader
med 4,5 milj. kr. för nästa budgetår. Delta ger utrymme för 300 nya tjänster,
vilket ungefär motsvarar den takt som gällt för förmedlingens utbyggnad under
tidigare år pä 1970-lalet. Enligt värt för­slag bör således arbetsförmedlingen
förstärkas med 60 medarbetare utöver regeringens förslag. Genom en sådan åtgärd
fär förmedlingen ökade möj­ligheter atl göra större insatser för bl. a.
handikappade och andra grupper med speciella krav på och behov av
förmedlingsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
genomgripande förnyelse som arbetsförmedlingen varit föremål för under senare
är vad gäller såväl personalökning och organisation som tekniska hjälpmedel har
varit väl motiverad av den utveckling som sam­hället och arbetsmarknaden
genomgått och som förväntas fortsätta. Vi har i den socialdemokratiska motionen
nr 543 utförligt motiverat skälen härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lät
mig, herr talman, slå fast att om vi skall leva upp lill vår målsättning i
arbetsmarknadspolitiken så utgör personalförslärkningar en viktig del. Vi
reservanter vill stryka under detla och finner angeläget atl de fö­reslagna
personalförslärkningarna sätts in i samband med andra åtgärder som gör
arbetsförmedlingen iinnu effektivare. Härigenom skulle vi också vinna
värdefulla erfarenheter med tanke pä den framlida utbyggnaden av
förmedlingsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservationen 6, som behandlar bidrag lill förelag som anordnar ut­bildning av
anställda, föreslår vi socialdemokrater atl denna stödform skall bli elt
permanent inslag i arbetsmarknadspolitiken och atl bidragen höjs, så att de
stimulerar till en snabb effekt i akuta situationer på ar­betsmarknaden. Vi
krävde i etl särskilt uttalande att bidragen skulle höjas redan under
innevarande budgetär, och vi noterar med tillfreds­ställelse alt den borgerliga
regeringen följde värt förslag och höjde bi­dragen till 25 kr. per timme för
ifrågavarande utbildning fr. o. m. den 1 februari. Ulskottsmajoriteten ansluter
sig lill regeringens förslag om lidsbegränsning för bidraget och hänvisar lill
möjligheten atl i akuta si­tuationer förlänga perioden för bidrag. Vi
reservanter anser atl detta inte är tillräckligt för atl skapa den beredskap
mot arbetslöshet som upp­kommer vid störningar pä arbetsmarknaden. Del är utan
tvivel av stor betydelse för den framtida beredskapen alt utbildningsbeloppen
har en sådan nivå och konstruktion att företagen i sin planering inför olika
kon­junktursituationer lägger stor vikt vid personalutbildningen. För de an­ställda
är också en målmedveten och väl planerad utbildning av stor betydelse. En sådan
medverkar till bättre yrkeskunskaper, en starkare ställning på arbetsmarknaden
och ett ökat produktionsresultat. Vi vet av erfarenhet alt denna form av slöd
varit ett verksamt medel när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gällt att skapa trygghet i
sysselsättningen, och den är helt i linje med den arbetsmarknadspolitik som
formats och drivits av den politiska och fackliga arbetarrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det längre perspektivet kan utbildningsinsatserna med fördel ske via
utbildningsfonder i företagen. Denna fråga har aktualiserats av syssel­sättningsutredningen
och behandlas i reservationen 8. Herr Fageriund har i sitt anförande tidigare i
dag motiverat skälen härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talmani Med det anförda ber jag att få yrka bifall till reserva­tionerna som är
fogade till arbetsmarknadsutskottets belänkande nr 21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen GUSTAFSSON i Säffie
(c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Alla partier ansluter sig numera i princip till den fulla sysselsättningens
politik. Detla är en tillgäng för det svenska samhället och en förutsättning
för att genom arbetsmarknadspolitiken kunna ge alla möjligheter all fä ell bra
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allas
rätt till arbete är en grundläggande målsättning för centerparliels polilik.
För atl nä det målet krävs all samhället för en politik som skapar goda
sysselsättningsmöjligheter för alla som önskar ett arbete, oavsett bostadsort,
fysisk eller psykisk status eller kön. Del är främst genom en aktiv näringspolitik
som nya arbetstillfällen kan skapas. Om inte nya arbetstillfällen kommer lill
ställs stora grupper utanför arbetslivet. Fram­åtskridande och välfärd är pä
ett avgörande sätt beroende av näringslivets utveckling. Näringslivet skall
tillgodose behovet av varor och tjänster, del skall skapa resurser för
samhällets service och för fortsatta trygghets-och jämLikhetsreformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
lika viktigt är atl som utgångspunkt för näringspolitiken under­stryka
näringslivels samhällsansvar. Möjligheterna att öka välfärden är i hög grad
beroende av att så mänga människor som möjligl fär göra en arbetsinsats. Att
inte utnyttja människors vilja och förmåga till pro­duktiva insatser innebär
både slöseri med resurser och minskade möj­ligheter att förbättra de
materiella, sociala och kulturella villkoren. Ar­betet mäste också upplevas som
meningsfullt och ge den enskilde till­fredsställelse. En huvuduppgift under
1970-talel måste därför vara all skapa förutsättningar för ökad sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningspolitiken
måste både ta sikte på all ersätta de arbets­tillfällen som går förlorade genom
rationaliseringar och nedläggningar av befintliga förelag och alt ge
sysselsättning ät nya grupper som söker sig ut pä arbetsmarknaden. Alla måste
ha rätt till arbete, oberoende av kön, ålder, bostadsort och utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att tillgodose kravet, arbete åt alla, har vi i centerpartiet sagt, att det
behövs minst 400 000 nya jobb fram till början av 1980-talet. Jag har litet
svårt att förstå den irritation som herr Fageriund och andra socialdemokrater
ständigt visar inför vår målsättning om dessa 400 000 nya jobb till 1980-ialets
början. Det är ingenting som vi har lovat; det är en målsättning som vi vill
verka för. Och vi har inte fått den siffran från vårt partikansli, ulan del är
en statlig utredning som har kommit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fram till atl om vi skall
kunna ge arbete åt alla, så behövs det minst 400 000 nya jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centerpartiet
och socialdemokraterna har också en mångårig tradition när det gäller att slå
vakt om den fulla sysselsättningen. Socialdemo­kraterna säger ju också att de
sätter allas rätt lill arbete högt pä sitt program. Men om man gör det, och när
nu en statlig utredning har kommit fram lill alt det behövs 400 000 nya jobb,
så vill jag fråga: Vilka grupper är det då man vill utesluta från
arbetsmarknaden, om man inte vill arbeta för det mål som vi har satt upp? Det
finns f ö. också inskrivet i regeringsdeklarationen att regeringen skall arbeta
för sysselsättningen i hela landet - och att viljan härtill finns behöver man
inte vara orolig för!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadspolitikens
syfte är att undanröja arbetshinder av olika slag. Målet - som det lades fast
av 1966 års riksdag - är alt åstadkomma och bevara full, produktiv och fritt
vald sysselsättning. Denna polilik utgör en viktig del av den ekonomiska
politiken som balanserande faktor. Men arbetsmarknadspolitiken tar betydande
samhällsresurser i anspråk och verkar därmed i hög grad styrande pä
samhällsutvecklingen. Det är därför viktigt atl den bringas i överensstämmelse
med övergripande samhälleliga målsättningar inom t. ex. regionalpolitiken,
näringspolitiken och den ekonomiska politiken i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 21 är fogade ett antal so­cialdemokratiska
reservationer och jag skall kommentera några av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
reservation nr 1 som avser mål och riktlinjer för sysselsättningspo­litiken
säger man bl. a.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det
kan utan vidare konstateras att budgetpropositionen inte inne­håller någon
uppföljning av riksdagens beslut frän i höstas om syssel­sättningspolitiken.
Det är från principiella utgångspunkter betänkligt att så inte skett. Att
riksdagen antar långtgående programuttalanden utan atl dessa följs upp pä
åtgärdssidan är ägnat att undergräva förtroendet för statsmakternas vilja att
nå det uppställda målet om arbete ål alla.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
ifrågasätter här ärligheten och viljan hos regeringen alt försöka nå uppställda
mål när det gäller sysselsättningen! Det är en ful argu­mentering från
socialdemokraterna, inte minst mot bakgrunden av deras eget förfiutna. Under
den socialdemokratiska regeringstiden var det inte ovanligt atl förelag måste
läggas ner eller inskränka driften, särskilt drab­bades mindre företag. Från
början av 1970-talet minns vi den svåraste arbetslösheten under
efterkrigstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningsproblemen
nu har naturligtvis försvårats genom att kon­junkturuppgången försenals, men
ingen behöver betvivla att orsakerna slog rot under den socialdemokratiska
regeringstiden. Under de senaste åren har den svenska industrin i allvariig
utsträckning föriorat mark­nadsandelar på exportmarknaden, men också pä
hemmamarknaden. Or­saken till försämringen av vår konkurrenskraft är
uppenbarligen att våra kostnader, och därmed priser, stigit särskilt kraftigt i
jämförelse med förhållandena i våra konkurrentländer. Detta i sin lur beror
till mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stor del på atl den
socialdemokratiska regeringen i så stor utsträckning belastade näringslivet med
arbetsgivaravgifter, dvs. skatt pä sysselsätt­ningen. Under senare år har denna
belastning ökat med drygt 4,5 pro­centenheter per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
socialdemokratiska beskyllningarna mot regeringen Fälldin är djupt orättvisa.
Det viktigaste för regeringen är att klara sysselsättningen. För detta skall
man, som det understryks i finansplanen, vidta de åtgärder som krävs.
Regeringen har med stor kraft gripit tag i sysselsättnings­problemen. Fortsatta
och nya investeringsstimulanser utnyttjas. Man har gripit in med särskilda
åtgärder för sysselsättningen vid NJA, Algots och Eiser i Norrland. Ell
arbetsmarknadspoliliskt paket har gjorts upp, bl. a. med ökade
utbildningsbidrag och tidigarelagda industribesiällning­ar, särskilda åtgärder
för tekoindustrin, skoindustrin, stålindustrin och varvsindustrin. Ett
industripolitiskl åtgärdsprogram utarbetas. Samman­lagt gäller det stora
miljardbelopp, men regeringen sätter sysselsättningen främst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsättningsproblemen
nu är mer än konjunkiurproblem. Vid en konjunkturuppgång har vi lagrade varor
att exportera. Men den försäm­ring i konkurrenskraften som uppkom under den
socialdemokratiska re­geringspolitiken dröjer kvar. Därför är regeringen inriktad
på en närings­politik som ökar konkurrenskraften. Bl. a. gäller det att
förbättra de mind­re företagens utvecklingsmöjligheter. Men huvudlinjen i den
socialde­mokratiska näringspolitiken är alltjämt ökade löneskatter, som
ytterligare minskar konkurrenskraften. Det är besked om att socialdemokraterna
inte kan klara sysselsättningsproblemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
reservation nr 2 vill man ha ytterligare 60 tjänster till arbetsförmed­lingarna,
och i reservation nr 3 yrkas särskilda förmedlingsinsatser m. m. för kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
1974 har försök pågått med 100 arbetsförmedlare särskilt av­delade för
kvinnliga arbetssökande. Utskottets majoritet utgår från att utfallet av
försöksverksamheten kommer all redovisas. En utvärdering pågår f n. inom
arbetsmarknadsverket. Möjligheterna till speciella in­satser ökar också med den
i propositionen föreslagna personalförslärk-ningen. Utskottet anser att del bör
ankomma på AMS att mot bakgrund av erfarenhetena frän försöket la ställning
till om särskild personal bör avdelas för insatser till förmån för exempelvis
kvinnor och ungdom. Jag yrkar alltså avslag pä reservationerna 2, 3 och 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservation nr 4 tas frågan om deltidsarbetandes villkor upp. I re­servationen
yrkas att den i motionen åsyftade utredningen och de av den förutvarande jämställdhetsdelegationen
framlagda förslagen omgå­ende prövas av regeringen och att erforderliga förslag
ulan dröjsmål före­läggs riksdagen. Man vill också att ett anslag på en halv
miljon kronor skall anslås för en informationskampanj för deltidsanställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämställdheiskommittén
överlämnade i februari i år en skrivelse till regeringen med anledning av den
av motionärerna nämnda utredningen. Skrivelsen innehåller bl. a. förslag till
uppföljning av utredningen samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inkomna remissyttranden.
Då förslagen nu övervägs i arbetsmarknads­departementet yrkar jag avslag på
reservation nr 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
reservation nr 6 tas upp frågan om bidrag till förelag som anordnar ut­bildning
av anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
proposition 1976/77:65 tas upp viss fråga om utbildningens innehåll.
Utbildningen skall ha den allmänna inriktningen att ge de anställda för­djupade
yrkeskunskaper. Det utrymme som finns alt ge undervisning i allmänna ämnen bör
enligt propositionen användas för information om och studier i medbestämmande i
arbetslivet. I övrigt kommer de allmänna villkoren för bidrag lill utbildning i
företag alt gälla. Del innebär bl. a. alt de anställda inte skall behöva
vidkännas löneminskning under ut­bildningstiden. Eftersom syftet med ett bidrag
av detta slag är att undvika permitleringar och uppsägningar skall sådana
åtgärder tas tillbaka helt eller väsentligt reduceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UlskoUels
majoritet anser att regeringen liksom hittills bör bemyndigas att även för
nästa budgetår fastställa ramar för bidragen till utbildning av uppsägnings-
och permitteringsholade, resp. till utbildning av redan anställda i kombination
med nyanställning av ersättare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ber alltså att få yrka avslag på reservation nr 6 och i övrigt bifall till
utskottets hemställan på samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill till sist, herr talman, något beröra den fortsatta verksamheten vid
Landaskolan i Kristinehamn, där anpassningskurser för synskadade bedrivs. Dess
existens tas upp i utskottets betänkande. Efier särskild utredning om
verksamheten vid skolan beslöt AMS 1975 att uppdra åt SÖ alt omlokalisera
verksamheten lill Göteborg. Delta beslut har väckt stor uppståndelse i Kristinehamn
och Värmland. Del har t. o. m. föranlett länsstyrelsen i Karlstad att med stöd
av 38 § länsstyrelseinslruktionen påkalla att regeringen omprövar AMS beslut
att lägga ner verksamheten vid skolan. Man fann också från länsstyrelsens sida
att beslutet stred mot de regionalpolitiska målen för länet. Remissyttrandena
över länsstyrelsens framställning till regeringen har nyligen avgivits av bl.
a. Synskadades riksförbund. Däri framhålls att del med tanke på de syn­skadades
behov är önskvärt att den i nuvarande form bedrivna anpass­ningsundervisningen
flyttas över till Göteborg. Detta remissyttrande vä­ger helt naturligt mycket
tungt, och det får ju inte bli sä atl de synskadade blir föremål för
regionalpoliliska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är därför av utomordentligt stor vikt atl AMS i enlighet med framförda
synpunkter verkligen ser till att andra utbildningsresurser för­läggs till
Kristinehamn som ersättning för en flyttning av verksamheten i Landaskolan.
Frågan om den fortsatta verksamheten prövas alltså f n. av regeringen. Då
utskottet i sin skrivning säger alt det utgår ifrån att de av AMS framförda
synpunkterna tillmäts stor betydelse, dvs. atl annan utbildning i AMS regi
förläggs till Kristinehamn, har jag, herr talman, inget annat yrkande än
utskottets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr SVENSSON i Malmö
(vpk) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I börian av sitt anförande sade herr Gustafsson i Säffle att alla
partier i princip sluter upp kring den fulla sysselsättningen. Detta är ett
exempel på hur ord och termer kan förlora sin mening. Frågan kommer i retur
till herr Gustafsson: Vad är full sysselsättning? Vi kan konstatera atl jämfört
med arbetslösheten för tio år sedan ligger den reguljära arbetslösheten i dag
på 50-60 % högre nivå, och vi finner att heltidsarbetarna minskar i antal,
medan deltidsarbetarna ökar. Räknar vi efter finner vi alt det faktiskt skett
en viss minskning av den totala sysselsättningen. Samtidigt har vi ell ständigt
ökande antal människor, f. n. ett par hundra tusen, som måste sysselsättas i
olika provisoriska och korttidsmässiga verksamheter, vilket innebär att de inte
har någon verkligt stabil sysselsättning. Är det dä fortfarande full
sysselsättning? Om vi konstaterar att vi i dag i förhållande till 1965, som vi
jämförde med, har haft en så ogynnsam utveckling, kan vi också konstatera att
1965 i och för sig innebar en försämring i nämnda hänseenden, jämfört med t.
ex. mitten av 1950-talet, då den klassiska fullsysselsätlningspo-litiken ändå stod
pä sin höjdpunkt. Kan arbetslösheten öka hur mycket som helst, kan
sysselsättningen visa vilka oroväckande tendenser som helst? Enligt herr
Gustafssons mening skall man ändå säga alt det är full sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
sade herr Gustafsson atl man skall kunna skapa mera sys­selsättning genom
näringslivsinsatser, särskilt genom atl man förbättrar de mindre förelagens
förutsättningar. Mig veterligt har sedan flera de­cennier tillbaka - och detta
är en tendens som verkar vara obönhörlig - de mindre företagens samlade
sysselsällningsbas stadigt minskat. Hur skall man kunna skapa nya jobb, om
dessa förelag skall bli den hu­vudsakliga utgångspunkten för en expansiv
sysselsättningspolitik? Där är ju sysselsättningen icke expansiv utan
minskande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen FAGERLUND (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Gustafsson i Säffle säger att vi är irriterade över centerpartiets
målsättning 400 000 nya jobb i börian av 1980-talei. Nej, vi är inte irriterade
över detla, men min fråga var ju denna: Med vilka medel tänker ni skapa dessa
400 000 nya jobb? Jämför man med vpk:s motion, där det sägs att del behövs 800
000-900 000 nya jobb, finner man att vpk ändå har konkreta förslag. Man kan
tycka det ena eller det andra om dem, men det är ändå förslag. Vilka förslag
har herr Gus­tafsson för att man skall kunna skapa de här jobben, för alt uppnå
mål­sättningen som det nu heter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
sade herr Gustafsson att centerpartiet och socialdemokraterna ju har en gammal
tradition när del gäller att slå vakt om sysselsättningen. Ja, men, herr
Gustafsson, i dag regerar ni ju tillsammans med folkpartiet och moderaterna,
och herr Gustafsson understöder väl inle CUF:s slogan i detta sammanhang,
&amp;quot;go home, Gösta&amp;quot;, och propagerar för nyval för att ingå i koalition
med socialdemokraterna. Efter era utspel tror jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det skulle vara
fullständigt hopplöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
säger herr Gustafsson i Säffle; Vilka grupper vill ni hålla utanför
sysselsättningen? Herr Gustafsson i Säffle! Del är ju vi som föreslår för­bättringar
för arbetsförmedlingen, för kvinnosysselsättningen, till slöd för handikappade
o. d. Det är ni som håller grupper utanför sysselsätt­ningen, inte vi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
talar herr Gustafsson i Säffle om den försämrade konkurrens­situation som
inträtt under den socialdemokratiska regeringens tid. Bru­kar verkligen herr
Gustafsson i Säffle göra gällande att Sverige hade ett bättre
konkurrensförhållande till omvärlden 1932 än vad vi har i dag - för det är ju
vad herr Gustafssons ord innebär? Del är felaktigt ur alla synpunkter, även i
elt kortare perspektiv. Jag hoppas alt herr Gus­tafsson vill förklara vad han
menar på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Gustafsson säger dessutom atl det enda socialdemokraterna fö­reslår är ökade
löneskatter. Löneskatter är ju ett ord som tillhör vul­gärpropagandan. Ni
föreslär ju själva nu en höjning av socialavgifterna med 1,65 % av lönesumman.
Det är ni som lägger på bördorna i det här sammanhanget, inle
socialdemokraterna. Ni regerar f n., herr Gus­tafsson i Säffle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen GUSTAFSSON i Säffle
(c) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill först till herr Svensson i Malmö säga atl man självfallet kan
diskutera innebörden av orden &amp;quot;full sysselsättning&amp;quot;. Jag sade att vi
anser alt goda sysselsättningsmöjligheter skall finnas för alla som önskar ett
arbete, oavsett bostadsort, fysisk eller psykisk status eller kön. Jag vel inte
om vi kan komma närmare en definition. Var och en som vill ha ell arbete skall
alltså kunna fä det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
säger herr Svensson att sysselsättningen minskar i de mindre företagen. Ja, del
är alldeles rikligt. Del är vad som har skett under den senaste tiden, bl. a.
på grund av den näringspolitik som socialde­mokraterna har drivit och som har
drabbat de små och medelstora fö­relagen synnerligen hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Fagerlund efterlyser konkreta åtgärder, och vi har etl närings­politiskt
program med åtgärder som vi så småningom kan sätta i verket för att någon gång
i början på 1980-talet försöka nå målet 400 000 nya jobb. Vi är ju ändå överens
i det här avseendet och har varit del. När jag sade atl vi av tradition har
slagit vakt om den fulla sysselsättningen låg det inte någonting negativt i
della. Vad jag menade var atl det inte har skett några förändringar i vår
inställning liksom inle heller inom den nya regeringen när del gäller viljan
att slå vakt om sysselsättningen. Jag talade för det också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller konkurrensen har jag erfarenheter frän min hem­kommun, där
förelag på grund av utländsk konkurrens tvingats att slå igen. Att vi nu får
höja löneskatten är elt resultat av förbättringar av sjukförsäkringen. Eftersom
vi har ställt oss bakom detta, kommer vi naturligtvis också alt ta de
ekonomiska konsekvenserna härav. På sikt skall vi vä! se lill att ändra
storleken av denna löneskatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr SVENSSON i Malmö
(vpk) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ställde inte frågan hur herr Gustafsson i Säffle de­finierar
begreppet sysselsättning teoretiskt - del fick jag i och för sig besked om. Jag
ställde frågan: Om nu arbetslösheten i dag befinner sig på en väsentligt högre
nivå än tidigare och en allt allvarligare problematik på sikt böriar utveckla
sig, vill då herr Gustafsson fortfarande definiera lägel med orden &amp;quot;full
sysselsättning&amp;quot;? När upphör det att vara full sys­selsättning under denna
stegring av arbetslösheten och utslagningen? Någonstans måsle det ju sluta. Vi
kan ju inte kalla vad som helst för full sysselsättning bara för att del skall
se snyggt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
lill småföretagen. Jag påpekade att det är en historisk tendens, som man kan
iaktta sedan mycket läng lid tillbaka, och en obönhöriig tendens i det här
stadiet av kapitalismen, att småföretagen äts upp och slås ut av de stora
kapitalen och de stora företagen. Del beror inle alls på om landet har en
socialdemokratisk regering eller inte, så herr Gus­tafsson skall inle alls
försöka skylla på den föregående regeringen, utan det är en tendens som man har
att räkna med och som man knappast kan hoppas kunna vända. I varje fall kan man
icke räkna med all de små företagens samlade sysselsättning i absoluta tal
skulle öka. Man kan alltså inte vänta att det netto skulle bli några som helst
nya ar­betstillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är här jag inte förstår hur herr Gustafsson får det att gå ihop. Får han det
atl gä ihop, har han en myckel märklig bild av verkligheten. I så fall har han
inte observerat vad alla andra kan observera, nämligen att småföretagen i det
höginduslriella samhället minskar i relativ och absolut betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr FAGERLUND (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Gustafsson i Säffle säger atl löneskatten är nödvändig för alt vi
skall kunna klara sjukförsäkringen, och del är väl riktigt. Men intressantare
är att herr Gustafsson säger att på sikt skall vi försöka ändra det här uttaget
- det måste ju vara sjukförsäkringen som herr Gustafsson avser - och att det
inle längre skall las direkt frän företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har en känsla av att det är många grupper inom fackförenings­rörelsen i dag som
är intresserade av atl höra hur ni då skall flnansiera hela den
socialförsäkring som vi i dag finansierar genom arbetsgivaravgift. Skall det gå
tillbaka dithän att var och en betalar sina avgifter, eller vad är meningen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
kommer herr Gustafsson i Säffle tillbaka till frågan om de mindre företagen.
Han nämnde i sill inledningsanförande att det var kriser i vissa företag och
att det har lagts fram en proposition nu, där man verk­ligen tar upp dessa
problem och där man satsar miljarder för alt trygga sysselsättningen. Jag tar
för givet att herr Gustafsson menar propositionen 95. Den är ganska intressant
utifrån hela diskussionen om all man skall stödja de små företagen. Vad betyder
t. ex. del 75-procentiga bidraget för de små företagen, när det krävs
permittering av 100 människor eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;minst 5 96 av de anställda
för alt delta bidrag skall utgå? Det är ju direkt lagt för de stora företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Gustafsson säger att vi socialdemokrater har fört en småföre-tagsfientlig
politik, och han går återigen tillbaka lill traditionen och talar om hur del
var 1932 och hur del är nu. Hur var det för jordbrukarna 1932? Herr Gustafsson
talar ju om del socialdemokratiska regeringsin­nehavet hela tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Småföretagen
kan ha problem i dagens samhälle. Det har de haft i alla tider och kommer
kanske atl ha det. Pä grund av koncentrationen i näringslivet, som herr
Svensson i Malmö har tagit upp, kommer det atl uppstå problem - men herr
Gustafsson skall inle tala om företags-flentlighet när han nämner den
socialdemokratiska regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
säger herr Gustafsson: Vi har ett näringspolitiskt program. Tala om vad det är
i det näringspolitiska programmet som skall förverkliga er målsättning om 400
000 nya jobb - eller om det behövs 800 000 eller 900 000 nya jobb för att skapa
möjlighet all ge alla en meningsfull sys­selsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
GUSTAFSSON i Säffle (c) kort genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Beträffande löneskatten på sikt vill jag bara hänvisa till
regeringsdeklarationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande värt näringspolitiska program kan ju
herr Fagerlund få ett sådant senare. Vi behöver inle la kammarens tid i anspråk
med att läsa ur det. Men i det utskottsbetänkande som vi nu behandlar föreslår
majoriteten i arbetsmarknadsulskotlet vissa åtgärder i varje fall för all komma
en bit pä vägen. Det är utbyggnad och effektivisering av ar­betsförmedlingen,
åtgärder för arbetshandikappade, insatser för att un­derlätta de ungas
situation pä arbetsmarknaden, åtgärder på jämställd­hetsområdet och åtgärder
för all förbättra del allmänna sysselsättnings­läget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru LEIJON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Lät mig böria med det yrkande i den socialdemokratiska partimotionen
som de borgerliga ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet har anslutit sig till.
Del gäller frågan om &amp;quot;Arbete, praktik och utbildning för alla
ungdomar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ungdomsarbetslösheten
har, som utskottet konstaterar, pressats till­baka under de senaste tre åren.
Det är tack vare arbetsmarknadspoliiiska insatser, förbättrade
utbildningsmöjligheter och sysselsältningsskapande verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
fortfarande är arbetsmarknadssituationen svårare för ungdomar än för de vuxna,
och svårast är det för flickorna och för dem som saknar yrkesutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
är kritiska mot den borgerliga regeringen därför att den inte i bud­getpropositionen
med mer konkreta åtgärder har följt upp de riktlinjer som antogs av riksdagen i
höstas om den samordnade sysselsättnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och regionalpolitiken.
Därför är det så mycket mer glädjande att hela utskottet nu ställer sig bakom
förslagen i vår motion. Vad jag vill peka på som särskilt viktigt är dels
behovet av de korta yrkesinriktade och påbyggbara kurserna i gymnasieskolan,
dels insatser för all främja tills­vidareanställning i yrkesutbildning för de
ungdomar som inle går vidare lill gymnasieskolan eller som har fått en mindre
omfattande gym­nasieutbildning. Del är bra att sysselsältningsutredningen nu
genom det socialdemokratiska initiativet får i uppdrag alt pröva de här
förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
del tycks vara dålig kontakt mellan de borgerliga ledamöterna i olika utskott.
Medan man i arbetsmarknadsutskottet menar att de förslag som förts fram i
motionen skall prövas i positiv anda avstyrker man i utbildningsutskottet
motsvarande förslag. Det är ingen konsekvens i de borgerligas agerande där de
ena dagen avslår våra förslag om korta yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan
och andra dagen vill pröva dem i positiv anda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig sedan, herr talman, gå över lill att diskutera åtgärder för jäm­ställdhet
på arbetsmarknaden!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
borgerliga utskottsmajoriteten skriver i avsnittet om mål och rikt­linjer för
sysselsättningspolitiken bl. a. följande: &amp;quot;Politikens verkliga in­nehåll
framträder ofta först då man presenterat åtgärder för att förverkliga
målen.&amp;quot; Om man tar den satsen till utgångspunkt för en granskning av hur
kvinnornas situation behandlas i bil. 15 till budgetpropositionen, så blir del
en förödande kritik av arbetsmarknadsministern, som ju tillika är
jämställdhelsminister. Han talar om alt driva pä arbetet för jämställd­het, men
han försummar all skaffa sig de praktiska handlingsmöjlig­heterna. Den borgerliga
utskoitsmajoriteten har pä alla sätt försökt skyla över della, och man har ju
faktiskt också på några punkter - utan att öppet vilja erkänna det - närmat sig
de krav som vi socialdemokrater har fört fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är sannolikt att kvinnornas utträde pä arbetsmarknaden under år 1977 kommer att
ske i ett något långsammare tempo, säger arbetsmark­nadsministern.
Utskottsmajoriteten säger sig ha svårt att förslå den kritik som vi på den här
punkten riktar mot budgeten. Men vad saken gäller är ju helt enkelt att kvinnorna
inle får betraktas och behandlas som en konjunkturregulator, och det kan väl
inte vara svårt all förstå!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
reservationen 3 tar vi upp de särskilda förmedlingsinsatser och de försök med
kvinnor i traditionellt manliga arbeten som den tidigare jäm-ställdhelsdelegationen
log initiativ till. Vi kan inle acceptera att man nu utan vidare sätter stopp
för försöksverksamheten med de 100 ar­betsförmedlare som haft till uppgift att
särskilt ägna sig åt kvinnliga arbetssökande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämsiälldhetskommiiién
har i dagarna skickat över en skrivelse med förslag till
arbetsmarknadsministern. Där står bl. a.: Enligt kommittén behövs därför de
särskilda tjänstemännen även fortsättningsvis såväl i del externa
förmedlingsarbetel som internt inom förmedlingskonioren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som inle vill sätta käppar i hjulen för jämställdhetskommitiéns arbete bör
alltså rösta med den socialdemokratiska reservationen 3. Det gäller även
beträffande försöksverksamheten med kvinnor i traditionellt manligt arbete, som
ju arbetsmarknadsministern glömde bort när han gjorde upp budgeten. Den här
verksamheten måste fortsätta och vida­reutvecklas, säger vi i reservationen.
Detsamma säger kommittén i sin skrivelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
deltidsarbetande har varit uppe lill diskussion flera gånger här i dag. Den
deltidsutredning som den tidigare jämställdhetsdelegationen gjorde gällde
förhållandena 1974. Då fanns det 735 000 deltidssysselsatia, varav 650 000 hade
stadigvarande deltidsarbete. År 1976 var de deltids-sysselsatta över 900 000.
De deltidsanställdas villkor måste förbättras -det stod ju också i den
borgerliga regeringsdeklaratioren. Men trots att remissvaren pä delegationens
utredning kom in redan i september 1976 har den borgerliga regeringen ännu inte
ens redovisat hur och när för­slagen skall behandlas av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservation nr 4 kräver vi dels att man ger besked på den här punkten, dels att
riksdagen redan nu beslutar om en informationskampanj bland de
deltidsanställda. Pä den senare punkten yrkar utskoitsmajoriteten di­rekt
avslag. Det mäste såvitt jag förstår betyda att man under nästa bud­getår -
alltså under hösten 1977 och våren 1978 - inte kommer att kunna genomföra en
sådan här informationskampanj. Så sågar utskottels bor­gerliga majoritet
effektivt av ytteriigare ett förslag som jämställdhets-kommittén står bakom. De
borgerliga ledamöterna av jämställdheiskom­mittén har del inte sä lätt med sina
partivänner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservation nr 7 föreslär vi en ordentlig höjning av det s. k. jäm­ställdhetsbidraget
till 16 kr. Inte heller det vill utskottsmajoriteten vara med om. Man säger att
den lägre bidragsnivän - dvs. 8 kr. - motiveras av att den här utbildningen
sker i anslutning till produktionen. Också pä den punkten har
jämställdhetskommittén en annan syn. De borgerliga ledamöterna av kommittén
lägger sig ungefär mitt emellan utskottets skrivning och den socialdemokratiska
reservationen. Man föreslår atl re­geringen utnyttjar sin fullmakt och i några
län höjer bidraget lill 14 kr. i limmen. Men varför del här haltandet? Andra
utbildningsbidrag kan man ju höja kraftigt. Varför då den här njuggheten när
del gäller jäm­ställdhetsbidraget? Vad var det egentligen som var så bra med
atl flytta över jämställdhetsfrågorna från statsrådsberedningen till
arbeismarknads-departemeniel?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
snålhet visar man - som Bengt Fagerlund redan har sagt -beträffande bidraget
till utbildning av handikappade. Vi föreslår i re­servation nr 13 också där en
höjning lill 16 kr. i timmen. Utskottsma­joriteten ifrågasätter om den
stödformen över huvud taget fyller någon funktion. Men om man har den
inställningen, då skall man ju avskaffa bidraget helt och inte bara låta del
löpa i samma former som hittills. Vi föreslår alltså en höjning. Vi tror att
det för de handikappade är be­tydelsefullt att också det här bidraget finns
kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare
en av våra reservationer har anknytning lill arbetsmark­nadsutbildningen. Det
är reservation nr 9, där vi yrkar att försöksverk­samheten med barntillsyn
skall utvidgas till att gälla även i de fall där utbildningen sker inom den
egna kommunen men utanför hemorten. Det är angeläget inte minst för många av de
stora Norrlandskommunerna. Det är ju också länsarbetsnämnderna där uppe som
först har kommit med det här förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lät
mig även säga några ord om uibildningsfonderna, som här har varit uppe till
diskussion. Herr Wirténs senaste inlägg i den frågan klar­gjorde skillnaden
mellan socialdemokraterna och de borgerliga. Han sade att vi fär avvakta
kartläggningen av förelagens inlernutbildning för att se huruvida förslaget om
ulbildningsfonder har den bärighet som so­cialdemokraterna vill göra gällande.
Herr Wirtén är alltså inle säker på att han verkligen vill utreda fondfrågan.
Men det är vi, och del var den förutvarande regeringens avsikt att göra det.
Där ligger skillnaden, herr Wirtén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I de socialdemokratiska reservationerna lill arbetsmark­nadsutskottets
betänkande följer vi upp de riktlinjer för sysselsättnings­politiken som lades
fast i proposition 211. Jag yrkar bifall till samtliga våra reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog herr andre vice
talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
WIRTÉN (fp) kort genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Efiersom fru Leijon åter tog upp frågan om utbildnings-fonderna, vill
jag bara erinra om att det hon nu citerade från mitt an­förande också i sin tur
var ett citat, nämligen ur den proposition som hon har, tror jag, ett rätt
stort ansvar för. Det gäller alltså den proposition som arbetsmarknadsdepartementet
utarbetat med herr Ingemund Bengts­son och fru Leijon som ansvariga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att jag här i dag säger atl man inte skall skriva
under på allt vad som har sagts i det förberedande arbetet beror naturligtvis
på att vi in­väntar ett regeringsförslag. När vi har sett det, är jag också
beredd att säga exakt i vilka delar jag menar att det här förslaget om
ulbildnings­fonder är riktigt. Del är alltså en mera avvaktande hållning, icke
en avvisande hållning, fru Leijon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru AF UGGLAS (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Så sent som i december förra året hade vi i denna kammare en större
sysselsättningspolitisk debatt, då principerna för arbetsmark­nads- och
regionalpolitiken diskuterades. De principer som dä fastlades, och om vilka
bred enighet förelåg, är vägledande också för della be­tänkande. Herr Wirtén
har redan tidigare här i dag redogjort för dessa principer. Under vintern och
våren har den svenska ekonomins utsatta läge nödvändiggjort kraftfulla insatser
för alt hävda sysselsällningen. Så-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoll 1976/77:94-95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dana har också vidtagits
av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgetens
inriktning präglas av omsorg om sysselsättningen. Listan kan göras läng över de
åtgärder som regeringen hittills har presenterat för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kort sammanfattning: Företagen får utnyttja investeringsfonderna lill slutet av
1977. Bidragen och avdragen för maskinanskaffning har på samma sätt förlängts.
Statliga byggen har lidigarelagts. Det stora sys­selsättningspaketet kom i
januari. De arbetsmarknadspoliiiska insatserna har förstärkts kraftigt.
Statsbidragen till utbildning inom företagen har tredubblats under sex månader.
Ett stort invesléringspaket har presen­terats, avsett att stimulera företagen i
del dämpade konjunkturläget. Sär­skilda insatser görs eller kommer att göras
för hårt utsatta branscher - glas, varv, stål, textil, konfektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
utskottets betänkande finns inte mindre än 14 socialdemokratiska reservationer
fogade. Innebär della stora anlal alt socialdemokraterna vill ha en helt annan
sysselsättningspolitik än riksdagsmajoriteien? Del har debatten här tidigare i
dag inle givit vid handen. En genomgäng av reservationerna visar också all del
i mycket är fråga om s. k. överbud, dvs. fier tjänster och påplussningar på
bidragssidan, alltså en sådan politik som av socialdemokraterna i
regeringsställning ansågs ansvarslös. Mera i verklig mening partiskiljande är
den inriktning som sysselsättnings­politiken fick i den socialdemokratiska
alternalivbudgeten, som karak­täriserades av 15 olika skattehöjningar, de
flesta riktade mol företag­samheten. Det innebär således atl socialdemokraterna
vill forlsälla en politik som redan gett upphov lill så stora problem för den
svenska eko­nomin, en politik som visat sig vara ell hot mol sysselsättningen.
Hur mänga färre jobb skulle den socialdemokratiska alternativbudgeten ha
inneburit? 50 eller 100 000?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
av de socialdemokratiska reservationerna rör jämställdhelsarbe­tet. Det är
naturligt att Anna-Greta Leijon, som hon också har gjori här i dag, vill söka
uppmåla en bild av en regering som brister pä detla område. Jag menar all
hennes uppgifi är svär. Regeringen har i rege­ringsdeklarationen fastslagit sin
vilja att påskynda arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män. Denna vilja
har fått konkret uttryck i rege­ringens sammansättning. Den har kommit till
uttryck i många utnäm­ningar som regeringen haft alt göra, bl. a. till
ordförandeposter och le-damolskap i utredningar. Den kommer till ullryck i det
arbete som jäm­ställdhetskommittén bedriver, där även Anna-Greta Leijon är
ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajoriteten
är inte - lill skillnad från socialdemokraterna -övertygad om det
ändamålsenliga i atl ha 100 arbetsförmedlare särskilt tilldelade för kvinnliga
arbetssökande. Kvinnorna utgör i dag över 50 % av de arbetssökande vid
arbetsförmedlingarna. Del naturliga är all alla arbetsförmedlare - och del är
väl nu bortåt 3 500 - kan ge riktig service och hjälp ål majoriteten av sina
kunder. Sedan bör naturiigtvis den er­farenhet och kunskap som de 100
arbetsförmedlarna besitter tas till vara i det fortsatta förmedlingsarbetet.
Det kan också vara ändamålsenligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all ha en särskilt
utbildad tjänsteman, t. ex. på länsarbetsnämnden, som har etl ansvar för alt
följa upp de särskilda insatser som görs för all stödja kvinnorna på
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
vill ha en halv miljon kronor till en informations­kampanj bland de
deltidsanställda. Jämställdheiskommittén har i en skri­velse till regeringen
framlagt en rad förslag beträffande de deltidsan­ställda. Jag utgår från alt
arbetsmarknadsministern har någon synpunkt pä delta i sitt anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om det s. k. jämställdhetsbidragel kan vi konstatera atl det hittills
kommit till myckel ringa användning. De socialdemokratiska re­servanterna utgår
från atl om bara beloppet höjs och yrkeskategorierna vid­gas, sä blir
jämställdhetsbidragel ett effektivt hjälpmedel på arbetsmarkna­den. Det vet vi
faktiskt inle. Däremot kan en försöksverksamhet med etl höjt bidragsbelopp i
vissa län vara befogad, och regeringen har möjlighet alt ta initiativ lill en
sådan i enlighet med jämställdhetskommitiéns skrivelse i denna fråga. För att
inte fru Leijon skall hitta fullt så många skillnader mel­lan
jämställdhetskommitiéns initiativ och skrivelser och vad utskoliet har skrivit
vill jag ta mig friheten alt citera elt stycke ur utskottsbelänkandet på s. 19:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Som
framgår av motionen&amp;quot; - del är den socialdemokratiska motionen som åsyftas
- &amp;quot;har försöksverksamheten, som går ut på atl öka kvinnornas möjligheter
att få arbete i traditionellt manliga arbeten, givit positiva resultat.
Utskottet itgär frän att denna verksamhet kommer atl forlsälla även efter den I
juli 1977. Utskoliet vill peka på att det tidigare nämnda
jämställdhetsbidragel, som är etl betydelsefullt hjälpmedel i den aktuella
försöksverksamheten, är avsett atl utnyttjas även under nästa budgetår. Det ter
sig naturligt att man sä snart det är möjligl lar ställning till vilka delar av
verksamheten som bör permanentas och ingå i det reguljära förmedlingsarbetel i
hela landet. Del är också önskvärt att nya försök initieras för att föra
jämställdhetsarbelel vidare. Denna fråga kommer enligt vad utskoliet inhämtat
atl övervägas inom jämställdheiskommit­tén.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
Anna-Greta Leijon vet har jämställdheiskommittén redan tagit fiera initiativ
och avlämnat en diger skrivelse lill regeringen, daterad den 22 mars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
uppgift för arbetsmarknadspolitiken som vi nu måste böria upp­märksamma är
möjligheterna atl vid den ökade efterfrågan pä arbetskraft som en kommande
konjunkturuppgång förhoppningsvis medför kunna bryta könsuppdelningen pä
arbetsmarknaden och stärka kvinnornas ställ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Min kollega Sten Svensson kommer i sill anförande alt beröra elt antal
andra frågor i utskottets belänkande som vi moderater fäster särskild vikt vid.
Jag ber alt få yrka bifall lill arbetsmarknads-uiskotlets hemställan i
betänkande nr 21.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru LEIJON (s) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag beklagar atl jag var ouppmärksam förut och inte hann begära replik
pä herr Wirtén i lid. Nu får jag inle argumentera emot honom, efiersom han inte
har någon chans att svara. Jag har därför bett en av mina partivänner, som slår
längre ned på talarlistan, all la upp frågan om utbildningsfonder igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
af Ugglas talade bl. a. om jämställdhetsarbelel och sade atl kom­mittén i
dagarna har lämnat en diger skrivelse till arbetsmarknadsmi­nistern. Ja, men
vad innehåller den skrivelsen? Jo, förslag om fullföljande av de olika projekt
som den gamla delegationen hade startat och som vi i vår socialdemokratiska
parlimotion har tagit fram - där vi har kri­tiserat arbetsmarknadsministern för
att han i budgeten glömt bort eller nonchalerat eller avslagit de här
förslagen. Det är bra all kommittén går vidare, och det råder stor
överensstämmelse mellan det som står i kommitténs skrivelse och del som slår i
de socialdemokratiska reser­vationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
Margaretha af Ugglas har själv försalt sig i en något underlig situation som
ledamot dels av utskoliet, dels av kommittén, när hon på den posten säger alt
verksamheten som bedrivs av de hundra arbelsförmedlar-na är väldigt väsentlig -
atl den har betydelse för såväl de arbetssökande som förhållandena internt inom
förmedlingskonlorel och att del finns skäl all de skall vara kvar - och pä den
andra posten säger atl försöksverksam­heten skall upphöra fr. o. m. den 1 juli
1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- Del är två oförenliga
ståndpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är tyvärr inte svårt all ge en bild av en regering som brister när del gäller
jämställdhetsfrägor, men precis som jag sade i milt första inlägg har, lack och
lov, utskoliet försökt förbättra bilden och delvis också lyckats. Jag kan hålla
med om alt utskottsbelänkandet är bra myckel bättre från jämslälldhetssynpunkl
än regeringens förslag, men det är inle tillräckligt bra!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lät
mig sedan säga några ord om det som Margaretha af Ugglas in­ledningsvis log
upp, den socialdemokratiska alternalivbudgeten. Hon ställde frågan hur många
färre jobb vi skulle ha haft med den - 50 000 eller 100 000. Men, fru af
Ugglas, del är ett alternativ till den borgerliga budgeten där vi ställer
sysselsättningen främst och där vi går vidare pä den i Sverige traditionella
linjen, som har visat sig ge resultat, nämligen att hälla hårt om slantarna för
all kunna sätta in dem där de bäst behövs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- lill stöd för de orter,
de branscher och förelag och de människor som&lt;br&gt;
verkligen behöver samhällets slöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru AF UGGLAS (m) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Beträffande de 100 arbelsförmedlarna är min åsikt den jag redovisade i
mitt anförande här. Jämställdhetskommitiéns skrivelse kan dess ordförande,
fröken Karin Andersson, få uttolka när hon senare håller sitt anförande i
kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller den
socialdemokratiska politiken vill jag säga alt en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konsekvens av den har varit
ständiga skattehöjningar. Det var därför helt följdriktigt all
alternalivbudgeten innehöll 15 ytterligare skattehöj­ningar, de fiesta av dem
riktade mot företagsamheten. Jag tror inle att det är en
sysselsäliningsfrämjande politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
LEIJON (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fär jag tolka fru af Ugglas uttalande när det gäller jäm­ställdhetskommitiéns
skrivelse så, atl hon inle står bakom de förslag som där förs fram?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
socialdemokratiska regeringens sysselsättningspolilik mäts väl bäst genom alt
man tittar på hur den har fungerat i praktiken. Vi har under de senaste åren
runt om i västvärlden hafi en djupare lågkonjunktur än någon gång sedan
1930-talet. Miljontals människor i de s. k. rika in­dustriländerna har månad
efter månad gått arbetslösa. Här i Sverige har vi bättre än någon annanstans
klarat oss undan de fasorna. Vi har haft problem här också - vi har inle
lyckals lösa alla. Men den socialde­mokratiska sysselsättningspolitikens
bärighet har visat sig tydligt under de senaste tre åren. Det är den linjen vi
följer upp och vidareutvecklar i vår allernalivbudget, fru af Ugglas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
AF UGGLAS (m) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nej, Anna-Greta Leijon, tolka ej mitt uttalande sä, alt jag inte är
överens med fru Leijon om hennes tolkning av jämställd-hetskommitténs
skrivelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
arbetsmarknadsministern AHLMARK, som meddelat atl han i samband med
behandlingen av detta ärende ämnade besvara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
herr Werners (vpk) den 18 januari anmälda interpellation, 1976/77:76, om
sysselsättningspolitiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
herr Ulanders (s) den 2 mars anmälda interpellation, 1976/77:107, om ökat
ekonomiskt stöd lill information m. m. beträffande medbe­stämmandelagen, erhöll
ordet och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru Leijon var ju ansvarig för jämställdhetsarbetet i den gamla
regeringen. Jag förslår alt det smärtar henne när hon ser att en sjudande
reformverksamhet har satts i gång just på delta område under den nya regeringens
första månader. Lät mig visa del med några exempel!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Diskrimineringen
i vårt skattesystem av kvinnor som arbetar i famil­jeföretag har brutits efter
förslag av regeringen i höstas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Semesteriagen
har fr. o. m. den 1 januari ändrats, så att även föräld-raledig pappa får
tillgodoräkna sig ledighet för vård av barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äktamakeprövningen
i studiemedelssystemet, som konserverar gamla könsroller, tas bort steg för
steg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
förbereder bättre villkor för deltidsarbetande, som ju till övervä­gande delen
är kvinnor -jag återkommer till det längre fram i debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har just framlagt ett förslag till ändring av semesteriagen, så atl inle
deltidsarbetande missgynnas som hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgeten
innebär att regeringen fullföljer en snabb utbyggnad av dag­hemmen.
Statsbidragen lill den kommunala barnomsorgen ökar med 600 milj. kr. eller 50
%.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fler förskollärare skall
utbildas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
våren kommer förslag lill en utbyggnad av föräldraförsäkringen och rält till
kortare arbetsdag för småbarnsföräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
familjepolitik skall i enlighet med regeringsförklaringen bygga på en strävan
efter jämställdhet och valfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämsiälldhetskommiiién
har i tilläggsdirektiv fält uppdrag alt arbeta fram förslag till en lag mot
könsdiskriminering, som den gamla regeringen oavbrutet motsatte sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsbudgeten
liksom sysselsättningspaketet i januari in­nehåller en rad förslag lill
förstärkta insatser för kvinnor på arbetsmark­naden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har anslagit större belopp lill sysselsältningsutredningen för att genomföra en
studie om kvinnors förvärvshinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten
som arbetsgivare skall gå i spetsen för jämställdhetsarbelel. De statliga
myndigheterna harjust för regeringen redovisat lägel i den statliga
förvaltningen och vad man tänker göra för alt stärka kvinnornas ställning. Inom
budgeldepartemenlet går man nu igenom det materialet och över­väger vilka
ytterligare direktiv som bör ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild utredning tillsätts om vad man kan göra ål snedfördel­ningen pä
skolledarljänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försök
startas med alt skapa nya karriärvägar, vilket inte minst har betydelse för
kvinnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här är bara några exempel på initiativ som regeringen redan har tagit -jag
återkommer i debatten till andra exempel. De visar ihåligheten i fru Leijons
tal om atl jämställdhetsarbelel skulle ha stannat av. Tvärtom har det satt fart
efter den 8 oktober förra året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi upplever nu del som vi hoppas är slutet pä den längsta och djupaste
lågkonjunkturen under efterkrigstiden. Varje lågkonjunktur innebär elt hot mot
många människors trygghet. Men påfrestningarna blir särskilt stora när del drar
ut på liden. Lagren är nu välfyllda och likviditeten svag i mänga förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del läget krävs del särskilt kraftfulla åtgärder för alt klara syssel­sättningen.
Herr Gustafsson i Säffie har alldeles rätt: ingen annan am­bition har så
genomsyrat regeringsarbelet sedan i oktober som målet alt undvika arbetslöshet
och klara sysselsättningen under de svåra måna­derna fram till dess
konjunkturen vänder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Steg
för steg har åtgärderna vidgats. Rolf Wirtén har givit en god översikt över en
rad av de förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidigt
i höstas, när del stod klart alt konjunkturuppgången skulle låta vänta på sig,
förlängde regeringen en rad åtgärder som var särskilt riktade till ungdomar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
december beslöt regeringen att lagerstödet under första halvåret 1977 skulle
utformas som etl lagerhållningsslöd. Syftet med detta är all und­vika att
företagen av likvidilelsskäl snabbi säljer så miyckel frän lager att det går ut
över produktion och sysselsättning. Genom det förändrade lagerslödet kan
efterfrågan i större utsträckning tillgodoses genom fortsatt produktion, och på
det sättet kan man hälla sysselsättningen uppe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kring
årsskiftet ökade varslen oroande snabbt. Det blev uppenbart all det krävdes än
mer omfattande åtgärder. Regeringen lade därför i slutet av januari fram etl
omfattande sysselsättningspaket med stimulansåt­gärder på inemot 1,5 miljarder
kronor. Åtgärderna riktade sig till olika grupper: till dem som hotas av
permittering eller avsked, till nytillträ­dande och till dem som trots allt
blivit arbetslösa. Genom detta sys­selsättningspaket förstärktes de
arbetsmarknadspolitiska insatserna kraf­tigt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidigareläggning
av statliga och kommunala industribeställningar på to­talt omkring 400 milj.
kr.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ytterligare
500 milj. kr. lill beredskapsarbeten, vilket fram lill halv­årsskiftet beräknas
sysselsätta 20 000-25 000 fler i beredskapsarbete än vad som annars hade varit
möjligl;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utökning
under våren av antalet platser i arbetsmarknadsutbildning med 10 000;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;höjning
av utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning med 30 kr. om dagen;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;höjning
av statsbidraget till utbildning i förelagen under i första hand första
halvåret från 8 kr. i timmen till 25 kr. i timmen för de 160 första
ulbildningstim marna;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ytterligare
förstärkta åtgärder för ungdomar, bl. a. större möjligheter att della i
arbetsmarknadsutbildning och kortare yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärder
för att underlätta för kvinnor, främst genom all de stalsbi­dragsberättigade
kommunala beredskapsarbeten som tidigare varit för­behållna ungdomar nu också
öppnas för nytillträdande som är över 25 är;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidigareläggning
av 100 av de 240 nya tjänster hos AMS som föresläs i budgetpropositionen för
att öka AMS möjligheter att sprida information om de olika åtgärderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mest
uppmärksamhet har den s. k. 25-kronan rönt. På knappt tvä må­nader har
ansökningar kommit in om utbildning för mer än 30 000 an­ställda som därigenom
slipper avskedas eller permitieras. En hel rad redan lagda varsel har dragits
tillbaka och tillströmningen av nya varsel har minskat sedan del nya
utbildningsstödet blev känt. Jag vågar påstå all 25-kronan har blivit en större
framgång än vad någon vågat räkna med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jörn
Svensson sade för en stund sedan alt det som regeringen föreslår och som
oppositionen är med på hör ju 1800-talet till. Det är på sätt och vis synd alt
del är först nu pä 1970-ialet som en rad av de ar­betsmarknadspoliiiska
åtgärderna har satts in. De bidrar till att hålla sys-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;selsältningen uppe. Hur
man kan säga all dessa åtgärder, som verkligen leder till en minskad
arbetslöshet eller som motverkar det som annars skulle kunna bli en ökad
arbetslöshet, hör 1800-lalet till är fullständigt obegripligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultaten
av de åtgärder som vidtagits har inte heller i övrigt låtit vänta på sig. Man
kan som exempel nämna atl antalet personer i ar­betsmarknadsutbildning i
februari var 14 000 fler än i fjol eller totalt 60 000 och att antalet i
beredskapsarbete var närmare 5 000 fler eller totalt drygt 29 000.
Arbetslösheten uppgick i februari lill 74 000 eller 1,8 % av arbetskraften. Del
är en kraftig nedgång frän januari i är och ungefär samma arbetslöshet som i
februari  1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningssiödet
riktar sig ju i första hand till de företag som nu har svårt alt få avsällning
för sina produkter men som räknar med att leva vidare och utvecklas när
konjunkturerna åter blir bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
atl de anställda kan stanna kvar i företagen och samtidigt, i stället för att
permitteras eller avskedas, få utbildning står företagen starkare rustade när
efterfrågan ökar. Produktionen kan ökas utan en lika omfattande och kostsam
nyrekrytering, som mänga gånger tidigare varit nödvändig när högkonjunkturen
väl kommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
lågkonjunkturen har i flera branscher också ullöst kriser som närmast är av
strukturell natur. Teko, varven och stålet är exempel pä det. Regeringen har
redan lagt fram, eller förbereder, älgärdsprogram för dessa och andra
branscher. Tekopropositionen, som lagts fram till riksdagen, rymmer en
arbelsmarknadspolitisk del, som jag i detta sam­manhang mycket kort vill
beröra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läget
inom tekoindustrin är som bekant besvärligt. Minskningen av antalet anställda
har gått snabbare under 1976 än tidigare. Prognoserna för 1977 ser dystra ul.
En fortsatt minskning av sysselsättningen i bran­schen tycks vara ofrånkomlig.
Men del är nödvändigt alt den sker i en sådan takt atl de enskilda människorna
slipper göra orimligt stora uppoffringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har därför föreslagit etl stöd som särskilt inriktar sig på den äldre
arbetskraften. Genom att vi går in med elt sådani stöd kan avvecklingen ske
under en längre period, och arbetsmarknadsmyndig­heterna får tid att finna
ersättningsjobb åt dem som blir ulan. Motivet är detsamma för del stöd som
regeringen har föreslagit skall utgå lill företag som har en dominerande
ställning på en ort och som måsle skära ned arbetsstyrkan. Genom dessa
stödåtgärder, som sträcker sig fram lill årsskiftet, får vi längre tid på oss
att klara de omställningar som är nöd­vändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här är några exempel på vad vi gör. På punkt efter punkt har vi alltså tagit
itu med de problem som mött oss. Vi har förstärkt de arbetsmarknadspoliiiska
åtgärder som redan tidigare, ofta under politisk enighet, har genomförts. Vi
har lagt fram nya förslag för atl möta nya svårigheter, som uppkommit i vissa
branscher och på vissa orter. Om vår beslutsamhet när del gäller all värna
sysselsättningen kan det inle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;råda någon som helst
tveksamhet. I praktisk handling har vi effektivt dementerat den mytbildning om
bristande intresse och ansvar för sys­selsättningen som den socialdemokratiska
propagandan i åratal har spelat på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
intressanta i herr Fagerlunds anförande var att han i praktiken desarmerade år
eller årtionden av socialdemokratisk demagogi. Herr Fa­gerlund medgav det som
jag nu har sammanfattat. Han sade alt de bor­gerliga har fått lära om. Del är i
och för sig fel alt vi skulle ha ändrat mening - jag återkommer till hur några
av dessa förslag har arbetats fram. Men innebörden i vad herr Fagerlund sade
var just detta atl vi värnar om sysselsättningen i elt svårt konjunkturläge.
Han sade alt po­litiken i stort sett följer den gamla regeringens. Det är också
fel, för det har blivit en rad förbättringar. Men jag antar alt della med herr
Fagerlunds utgångspunkter var avsett som beröm. Herr Fagerlund sade vidare alt
det inle har blivit någon avruslning av arbetsmarknadspo­litiken. Det är
alldeles riktigt - det har blivit en upprustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
lycker alt det är bra alt herr Fagerlund så klart och tydligt sagt ifrån att
vad socialdemokratin under åratal gjort gällande om de icke­socialistiska
partiernas bristande intresse för sysselsättningen har varit falskt - det har
nu visats i handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
ambitioner och vår beslutsamhet grundar sig på en hög värdering av rätten till
arbete. Som vi framhållit många gånger: inget slöseri är värre, mänskligt och
samhällsekonomiskt, än en stor arbetslöshet. Den som blir utan arbete förlorar
inte bara lönen. Med jobbet försvinner också myckel ay meningen i tillvaron,
kamratskap och självrespekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
besökte Skellefteå i måndags och hade där bl. a. en överiäggning med den
samrådsgrupp som bildats med anledning av nedskärningen i en av Algots Nords
fabriker i Västerbotten. Arbetets betydelse avspeglas oerhört tydligt i den oro
som många av de anställda vid företagel känner. För dem har jobbet pä Algots
Nord inneburit en chans till ökad själv­ständighet som de tidigare kanske inte
vågat hoppas pä. Nu upplever de att den chansen kan grusas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
och arbetsmarknadsmyndigheterna kommer givelvis att göra allt som är tänkbart
för alt ge dem nya möjligheter - propositionen om Algots Nord är ett exempel
härpå - bl. a. genom förstärkta förmed­lingsinsatser och prioritering av
Skellefteå och Gällivare, som också berörs av tekokrisen, i diskussioner om
lokalisering av nya företagsenheter. Med samma energi som vi slår vakt om all
människor skall få behälla sina jobb måsle vi arbeta för atl skaffa fram fler
jobb. Bara på det sättet kan vi förverkliga målet - arbete ät alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till att
besvara herr Werners interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Werner har frågat mig, om det finns en samlad bild över antalet varsel om
driflinskränkningar, vilka åtgärder regeringen ämnar sätta in för alt hindra
alt anslällda och enskilda kommuner drabbas av driflin­skränkningar sami vilka
mål och medel regeringen har för sysselsätt­ningspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sysselsättnings­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sysselsättnings­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
länsarbetsnämnderna följer arbetsmarknadsstyrelsen månad för månad utvecklingen
i vad gäller varsel om driftinskränkningar. Under är 1976 berördes 34 000
personer av varsel om driflinskränkningar, varav 19 000 hade varslats till
följd av planerad nedläggning. Under januari och februari i år har sammanlagt
17 700 personer varslats. Flertalet av varslen avser korllidspermittering, bl.
a. 9 300 personer vid Volvos an­läggningar under en vecka i februari.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är mol bakgrund av bl. a. antalet varsel som regeringen lagt fram de förslag
till åtgärder som riksdagen i dag har atl behandla. Jag tänker då i första hand
på den massiva utbildningsinsats regeringen tagit initiativ till genom det
höjda bidraget lill utbildning vid risk för permittering. På knappt två månader
har sådan utbildning, som jag redan visat, ak­tualiserats för närmare 30 000
anslällda, som därigenom slipper permit­tering eller avskedande. I stället får
de utbildning. Tack vare detta har ell stort anlal varsel kunnat dras tillbaka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Werner tar också upp de problem som kan uppstå när elt företag, som dominerar
sysselsättningen pä en ort, inskränker driften. Regeringen har lagt fram etl
särskilt förslag i den frågan. Del innebär att sädana företag kan få elt
sysselsättningsbidrag med 75 % av lönekostnaderna, inkl. sociala avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
mål för sysselsättningspolitiken är arbete åt alla. För alt förverkliga det
målet krävs en kombination av ekonomisk politik, in­dustripolitik,
regionalpolitik och arbetsmarknadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så långt svaret på herr
Werners interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
i arbetsmarknadsulskotlet har reserverat sig när del gäller målen och
riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Man anger bl. a. atl
arbetsmarknadspolitiken måste utvecklas efter tre riktlinjer, som man tydligen
tror är kontroversiella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första säger man att de arbetsmarknadspoliiiska insatserna i ökad
utsträckning måste knytas till arbetsplatserna. Det har jag för min del
oavbrutet understrukit, både i tal och handling, under den lid jag har varit
arbetsmarknadsminister. Del överensstämmer ju också med höstens riksdagsbeslut
om sysselsättningspolitiken. Nu kritiserar oppo­sitionen budgetpropositionen
för all inte följa upp höstens programut­talanden på älgärdssidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&amp;#9632;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; Jag har läst
reservationerna för att se vad socialdemokraierna i an-sluining till della mål
i det här avseendet vill göra som inle regeringen och utskoitsmåjoriielen
önskar. Jag kan bara finna ell par skillnader. Socialdemokraterna vill höja
bidraget lill förelagsulbildning och att riks­dagen skall underrätta regeringen
om all del är angelägel att utreda frågan om ulbildningsfonder i företagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här är egentligen märkliga reservationer, om man känner till vilken inställning
den socialdemokratiska regeringen under mänga år hade till statsbidrag till
utbildning i företagen. Socialdemokraterna avslog näm­ligen regelbundet
motioner frän bl. a. folkpartiet om sädana statsbidrag lill förelagsulbildning
som just skulle begränsa genomslaget pä syssel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sättningen av konjunktur-
och strukturförändringar vilka drabbar en­skilda företag. Våra motioner
grundade sig delvis på krav frän AMS. De avslogs ändå under fiera år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
under jämviktsriksdagen - närmare bestämt den 21 mars 1974 -beslöt riksdagen
atl statsbidrag lill utbildning i förelag av redan anställda skulle införas.
Förslaget röstades igenom i riksdagen med liten majoritet. Socialdemokraterna
röstade emot!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
gjorde alltså som regeringsparti allt som stod i deras makt för atl motverka
att utbildning i företagen gjordes till ett arbets­marknadspoliliskt medel. Nu
har de ändrat uppfattning. De har insett hur effektiv den här ulbildningsformen
är, när det gäller att motverka arbetslöshet och hålla arbetare och tjänstemän
kvar i företagen också i dåliga tider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sinnesändringen
pä socialdemokratiskt håll, som jag i och för sig väl­komnar, har rent av gäll
så långt, att man säger sig vilja satsa mer på utbildning i företagen än vad
regeringen önskar. Men så är det knappast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som har hänt är detla. Vi har föreslagit att utbildningssiödet skall höjas från
8 resp. 12 kr. till 10 resp. 15 kr. Samtidigt har vi begärt atl inom ramen för
finansfullmaklen få möjlighet alt höja dessa bidrag med 75 96, (dvs. lill drygt
17 resp. 26 kr.) Riksdagen har också givit oss en sådan fullmakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
situationen kräver det, är vi naturligtvis beredda att även i fram­tiden
föreslå tillfälliga höjningar av stödet pä samma sätt som vi nu gått in med
25-kronan. Syftet med denna kraftiga höjning av utbild­ningssiödet utder de
första 160 timmarna har ju i första hand varit att undvika
kortlidspermilteringar. Vi gjorde i denna fråga en annan be­dömning än
socialdemokraterna, som ju bara vill höja bidraget till 16 kr. Enligt vår
bedömning var del förslaget otillräckligt för atl klara vin­terns och vårens
problem. Vår politik har på den punkten också visat sig vara framgångsrik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har alltså, för att sammanfatta, i oppositionsställning drivit fram detta stöd
i riksdagen. Nu har vi i regeringsställning utvecklat de sti­mulanserna pä
olika sätt. Vi kommer också i framtiden all utnyttja stödet till utbildning i
företagen som etl viktigt arbetsmarknadspoliliskt medel. Vi är glada över att
vi numera har den politiska oppositionen i princip med oss pä den punkten. All
socialdemokraterna nu försöker kompensera sina tidigare misslag med allmän
dimbildning tar vi med ro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om utbildningsfonder i företagen har socialdemokraterna en annan
inställning i opposition än vad de hade i regeringsställning. Rolf Wirtén har
redan visat på delta. Ingemund Bengtsson ansåg så sent som för knappt ell är
sedan atl man borde avvakta den kartläggning av fö­retagens inlernutbildning
som görs i utredningen om företagsutbildning. Så här skrev han i proposition
1975/76:211, s. 237: &amp;quot;Företagens perso­nalutbildning kartläggs f n. av särskilt
tillkallade sakkunniga. Efter sam­råd med slalsrådelLeijon vill jag föreslå att
frågan om utbildningsfonder får behandlas när utredningens kartläggning är
avslutad och ställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;kan las till de direktiv som utredningen då kan fä för ell fortsalt
arbete.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdaeen den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
december förra året röstade socialdemokraterna för den här uppfatt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
i riksdagen. En månad senare, under den allmänna motionstiden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;---------------    i
januari, hade man skaffat sig precis motsatt uppfattning. Och nu re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsniarknads-      
serverar sig herr Bengtsson och fru Leijon mol den uppfattning de hade&lt;br&gt;
politiken&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;när de var statsråd i arbetsmarknadsdepartementet!
Del kunde i och för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=117 height=68&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om ökat ekono­miskt
  slöd lill inför mation m. m. betr. inedbeslämman-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sig vara av intresse att
få veta vad som har föranlett den här åsikts­&lt;br&gt;
ändringen. Det kan väl inte vara så enkelt alt man anser sig kunna&lt;br&gt;
vara frimodigare i oppositionsställning än i regeringsställning, bara för&lt;br&gt;
att man i opposition inle behöver genomföra del man föreslår?&lt;br&gt;
Den andra riktlinje som reservanterna inte anser tillgodosedd i den&lt;br&gt;
 '&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;politik som nu förs, är alt arbetsmarknadspolitiken
skall omfatta en allt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;större del av
arbetsmarknaden. Det framgår inte av reservationerna vad man menar med det. Men
läser man den socialdemokratiska parlimotion som jag antar att reservationerna
grundar sig pä, finner man där elt par exempel. Här nämns ålerigen utbildningen
i förelagen, som jag nyss utförligt har redovisat. Det andra exemplet är den
obligatoriska anmälan av lediga platser till arbetsförmedlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ålerigen
reserverar man sig för en åtgärd, som man motarbetade i regeringsställning! När
folkpartiet år 1972 som enda parti första gången förde fram förslag om allmän
plalsanmälan i riksdagen möttes det av en betydande oförståelse. Förslaget
återkom. Det skrevs t. o. m. in i vårt partiprogram, och mol slutet av
jämviktsriksdagen beslöts atl systemet skulle prövas. Sedan etl anlal månader
tillbaka bedrivs nu försöksverk­samhet med allmän plalsanmälan i de tre
sydligaste länen i landet. Er­farenheterna är hittills myckel goda. Regeringen
föreslär därför att för­söksverksamheten nästa budgetär utsträcks till i första
hand Stockholms län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det är klart atl om socialdemokraterna i regeringsställning inte under flera år
hade motarbetat frågan om den allmänna platsanmälan, sä hade vi nu legat längre
fram med verksamheten. Också här framstår den socialdemokratiska reservationen
som något besynnerlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
kommer den nuvarande regeringen att vidareutveckla ar­betsmarknadspolitiken på
det sätt som vi under socialdemokratiskt mot­stånd kämpade för i
oppositionsställning. Än en gång fär jag konstatera: det är glädjande atl
socialdemokraterna nu vill vara med om den här politiken, också på de punkter
som tidigare var kontroversiella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den tredje riktlinjen som
reservanterna anser att regeringen på något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sätt sviker är att
arbetsmarknadspolitiken skall göras alltmer inriktad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på individuella problem
och förhållanden. Delta är en god liberal tanke,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och jag kan försäkra alt
den är central i regeringens arbetsmarknadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag övergår
nu till atl svara pä herr Ulanders interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr Ulander har frågat
mig om jag avser alt komma med förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som ger de fackliga
organisationerna ekonomiskt slöd som möjliggör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;erforderlig information
och utbildning i medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När förslaget lill medbestämmandelag behandlades i
riksdagen rådde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enighet om att den nya
lagstiftningen skulle medföra etl stort behov av information och utbildning
samt alt betydande belopp måste avsättas härför. Riksdagen beslöt därvid att
verksamheten skulle finansieras över budgeten. För första halvåret 1977 anslogs
35 milj. kr., och för budgetåret 1977/78 har 75 milj. kr. föreslagits för
information och utbildning kring medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill betona regeringens stora intresse för denna fråga. I årets bud­getproposition
framhålls l. ex. atl utbildningen om medbestämmandela­gen har permanent
karaktär. Det är av intresse för både arbetsgivare och arbetstagare att alla
berörda får nödvändiga kunskaper om medbe­stämmandelagen. Delta är en
förutsättning för atl lagstiftningen skall fä någon effekt ute i arbetslivet.
Jag vill också understryka de stora an­strängningar som arbetsmarknadens parter
redan har gjort för att nå detla mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sä långt svaret på herr
Ulanders interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
det senaste decenniet har vi sett en mycket stor förändring i svenskt
arbetsliv. Det handlar om jämslälldhel mellan kvinnor och män, och Rolf Wirtén
har redan framfört viktiga synpunkter pä denna fråga. Det böriade med försök
att få in hemmakvinnor i arbetslivet under arbetskraftsbristens dagar i börian
av 1960-lalel. Del har blivit en massiv inmarsch av kvinnor i arbetslivet under
1970-lalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;700
000 kvinnor har sedan 1965 kommit in pä arbetsmarknaden. Delta ser jag som del
viktigaste som hänt och händer för jämställdheten mellan kvinnor och män. Ell
eget yrkesarbete har elt oerhört värde för individen. Del ger ökad
självrespeki, valfrihet och ekonomiskt oberoende. Med lika insats i
förvärvslivet blir det också lättare för kvinnorna att kräva lika ansvar för
hemarbetet. Och den här utvecklingen fortsätter. Det har aldrig varit så många
kvinnor i arbetslivet som nu. Vi har också de senaste månaderna sett
förvärvsfrekvensen för kvinnor växa. 70 % av alla kvin­nor mellan 16 och 24 år
är nu i arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För fem år sedan var
andelen 54 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
männen är motsvarande andel 87 %. Kvinnorna närmar sig alltså nu männens
arbetskraftstal. Och det fortsätter glädjande nog tvärs genom lågkonjunkturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
fort farande är det tiotusentals kvinnor som vill ha elt förvärvsarbete men av
olika skäl har svårt atl få del. Svårigheterna är självfallet särskilt stora
under en utdragen lågkonjunktur. Vi måste därför fortsätta och öka
ansträngningarna alt underlätta för kvinnor alt få arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har bl. a. ökat antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen kraftigt. Vi har
öppnat kommunala beredskapsarbeten också för nytillträdande på arbetsmarknaden
som är över 25 år, främst kvinnor. För ungdomar finns i dag möjlighet till
prakiikplats som beredskapsarbete hos enskilda förelag och statliga verk och
myndigheter. På mänga häll har ungefär 75 % av de ungdomar som fått sådana
platser sedan fått anställning hos arbetsgivaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men del är inle nog att
kvinnor har arbete. De skall ha samma rält&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads-poiniken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ökat ekono­miskt stöd till infor­mation m. m. betr. medbestämman­delagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som män alt ulvecklas i
arbetet. Och arbetsmarknaden måste breddas för både män och kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
härda uppdelningen på manliga och kvinnliga yrken blir lätt elt hot också mot
den fulla sysselsättningen, eftersom den bygger upp onö­diga barriärer mot alt
män resp. kvinnor lar lillgängliga jobb som sedan gammall ansells tillhöra det
motsatta könet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvinnornas
ställning i arbetslivet är ofta utsatt. De är nya i arbetslivet. De löper
därmed större risker än männen atl friställas vid inskränkningar i driften. De
har ofta sämre yrkesutbildning och yrkesvana än männen. Deras yrkesval är mer
begränsat. Fyra av fem kvinnor på arbetsmark­naden återfinns på elva
yrkesområden. På de områdena arbetar bara 20 96 av männen. Det är yrkesområden
som nästan helt domineras av kvinnor - kontorsarbete, hälso- och sjukvård,
husligt arbete och service. Kvinnor deltidsarbetar mycket ofta - mer än var
tredje förvärvsarbetande kvinna har deltidsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
kvinnor har fält arbete. Det är bra. Men deras möjligheter till egen
försörining har inte ökat i samma grad. En ökning av deltidsarbetet har gått
parallellt med den ökade förvärvsintensiteien bland kvinnorna. Jag återkommer
längre fram i debatten lill synpunkter på deltidsarbetet. Det fasta
könsrollsmönstrel på arbetsmarknaden har knappast rubbals. Kvinnorna har
fortsalt all strömma in pä de klassiska &amp;quot;kvinnoområdena&amp;quot;: värd,
service och kontor. Del är yrken som präglats av låga löner och små möjligheter
till utbildning och befordran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
en rekryteringsvåg till, när konjunkturerna blir bättre, får passera utan
allvarliga ansträngningar atl bryta det gamla, fördomsfyllda yrkes-mönstret.
Därför har jag tagit initiativ till överläggningar med jämställd-hetskommittén
och arbetsmarknadsstyrelsen om vad vi konkret kan göra. Jämställdhetskommittén
hade uppe frågan vid sill senaste sammanträde. Kommittén överlämnade i går förslag
till etl antal åtgärder, som också prövas av arbetsmarknadsstyrelsen vid ett
sammanträde i morgon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämställdshetskommitlén
har bl. a. intressanla synpunkler på hur del s. k. jämställdheisbidraget skall
kunna göras till ett effektivare instrument för all bryta den ensidiga
uppdelningen i kvinnliga och manliga jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämställdhetsbidragel
har utgått till arbetsgivare som anställer och ut­bildar kvinnor och män i
vissa yrken som domineras av del motsatta könet. Bidraget höjs från den 1 
februari frän 6 lill 8 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
starten den 1 juli 1974 har bidrag utgått för sammanlagt drygt 800 personer,
därav bara elt fåtal män. Det har alltså haft mycket liten direkt effekt. - Fru
Leijon hade modet alt i sill anförande skryta med jämställdhetsbidragel, som
misslyckades under hennes lid i regeringen. Nu tänker vi försöka göra det
bidraget mer effektivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämställdhetskommittén
har mot den bakgrunden, alltså mol det miss­lyckande som man i stort sett kan
säga all jämställdhetsbidraget noterat tidigare, föreslagit alt man på försök
skall höja bidraget till 14 kr. i åtta län, nämligen dels de sex län som redan
har s. k. försöksverksamhet med kvinnor i typiskt manliga jobb (Kristianstad,
Kalmar, Kronoberg,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skaraborg, Södermanland
och Kopparberg), dels Västerbotten och Norr­botten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
föreslär också ändringar i reglerna för jämställdheisbidra­get:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antalet yrkeskategorier ökas;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknadsverket skall
kunna göra en bättre lokal anpassning till de arbelsmarknadsmässiga
förhållandena i olika län;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bidraget bör kunna utgå också
för en redan anställd som vidareut­bildar sig i etl yrke som domineras av det
motsatta könet;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kravet att det skall föreligga
svårigheter på orten all rekrytera ar­betskraft i del yrke utbildningen avser
bör tolkas mer liberalt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en bättre information bör
lämnas till arbetsgivarna och de fackliga organisationerna om den möjlighet som
bidraget ger alt bryta den lu­ddade arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
är beredd atl nu snabbi vidta förändringar av del slag som
jämsiälldhetskommiiién har föreslagit. Eftersom jag vet att också arbets­marknadsverkets
styrelse diskuterar frågan i morgon, vill jag dock först fä del även av
styrelsens synpunkler i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller kvinnorna på arbetsmarknaden är två ting särskilt viktiga; det ena
är att ge arbete åt de kvinnor som fortfarande inte har arbete, men vill ha
del, det andra är alt bryta del könsbestämda yrkesvalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Människor
skall kunna välja yrke efter intresse och fallenhet, inte efter kön. Människor
skall bli bedömda och behandlade som individer, inle efter om de är män eller
kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ungdomar
måste få stöd och uppmuntran atl la sig över de traditionella könsrollernas
murar, när de planerar sina liv, när de väljer yrke och när de bildar familj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
här tycker jag mig se en förändring i tänkesätt och attityder, en förändring i
riktning mot en mjukare och mer mänsklig roll också för männen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
blir t. ex. allt fier män i värdyrkena. Under 1970-talet har andelen män i
sjuksköterskeulbildningen ökat från 1 % till 15 96. Del blir allt fler pappor
som utnyttjar föräldraförsäkringen och stannar hemma med sina barn under någon
tid. öch allt fier säger nej till övertid och ex­traarbete som går ul över
familjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämställdhet
handlar därför lika mycket om män som om kvinnor. Också männen har mycket all
vinna på att frigöras från trycket av den gamla mansrollen. När männen blir
fria frän kravet alt vara ensamför-sörjare för familjen, kan de också bli
friare i sill yrkesval. Vad det betyder att få dela försöriarbördan visar de
män som kommer till tals i Rita Liljeströms och andras intressanta undersökning
från Kristianstadspro­jektet om kvinnor i typiskt manliga jobb. Många män
känner en mindre press. Män, som tyngda av hårt arbete &amp;quot;missade&amp;quot;
kontakten med sina nu äldre barn, berättar om omständigheter som ledde till att
de fick bättre kontakt med yngre barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det här ger förhoppningar
inför framtiden. Många års intensiv köns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rollsdebatt och kvinnornas
inmarsch i arbetslivet har salt i gäng en fri­görelseprocess som inte går atl
hejda. Det är en mödosam process som med nödvändighet kommer atl ta lid. Men
det är en utveckling som kommer alt befria människor från många fördomar. Män
och kvinnor skall kunna mötas som individer med lika rätt och lika ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr andre vice talmannen tillkännagav att anslag
utfärdats om sam­manträdets fortsättande kl.  19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru LEIJON (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har ju bara tre minuter på mig och måste alltså gä fram väldigt
snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
talade om en sjudande reformverksamhet och räknade upp många saker. En hel del
är väldigt bra, bl. a. del som handlar om kvinnor i statlig tjänst. Men, herr
Ahlmark, det här är ju etl beslut som fattades under den socialdemokratiska
regeringens tid. Vad den borgerliga regeringen bidrog med i della avseende var
att fördröja redovisningarna från de statliga myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Semesterlagen
var elt annat av herr Ahlmarks exempel. Det är också elt arbete som påböriades
av den socialdemokratiska regeringen. När valet kom var vi i det närmaste
färdiga med arbetet på hur vårt förslag skulle se ut. Också här har man
fördröjt del hela. Till innehållet ber jag att få återkomma vid etl senare
tillfälle, när det skall diskuteras i kammaren. Somligt av det som herr Ahlmark
räknade upp är bra, det är sådant som kom tidigare, somligt är än så länge inte
något annat än diskus­sionspunkter, t. ex. lagen om könsdiskriminering. Somligt
var - del vill jag erkänna - egna förslag från de borgerliga, och det gällde t.
ex. egen­företagarna. Men i dag diskuterar vi framför allt bilaga 15,
arbetsmark­nadsministerns del av budgeten, och där är det, herr Ahlmark - det
går inte alt komma ifrån - myckel magert med sådani som rör jäm­ställdheten
mellan kvinnor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kände oro i höstas för atl det skulle bli pä detta sätt, och därför frågade jag
herr Ahlmark; Kommer jämsiälldhetskommiiién atl kunna påverka budgeten och
kommer den atl fä tillfälle atl se budgeten i förväg? Herr Ahlmark lovade då
från denna talarstol atl de två ordförandena i kommittén skulle få göra det.
Har de fått det eller inte? Jag tvivlar på att sä skett. Jag känner en smärta,
herr Ahlmark, på grund av alt man har försvagat jämställdhetsarbetet och inle
ger den nya kommittén ordentliga möjligheter alt pä ett tidigt stadium påverka
regeringens po­litik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark sade vidare atl jag hade model atl skryta med jäm­ställdhetsbidragel.
Nej, det har jag inte gjort. Jag håller fullkomligt med herr Ahlmark om atl
detta bidrag inte har fått de effekter vi trodde atl det skulle fä. Det var
anledningen till att jag redan förra våren i den jämställdhetsdelegation som vi
då hade tog upp en diskussion om vad vi skulle göra med bidraget. Del är
anledningen till atl vi nu föreslär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels en höjning, dels en
ändring av villkoren, och på den senare punkten har utskoliet följt oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vem är det som skryter med jämställdhetsbidragel? Jag tror att herr Ahlmark har
glömt vad han säger i sin egen budget. Det heter där på s. 88 om
jämställdhetsbidraget: &amp;quot;Den psykologiska effekten av stödet har dock varit
betydande. Genom de insatser som arbetsförmed­ling, arbetsgivare och enskilda
arbetstagare har gjort har ett helt annat klimat skapats i synnerhet vad gäller
inställningen till kvinnor inom tidigare typiskt manliga yrken.&amp;quot; Detla
skall, vilket framgår om man har läst del som dessförinnan anförts, ha skett
som en följd av jämställd­hetsbidragel. Jag har inte skrutit med della bidrag
och kommer inle att göra det, men jag hoppas kunna göra det i framtiden, om man
för­bättrar det i enlighet med våra förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark talade tidigare om en frigörelseprocess som inte går alt hejda. Men vad
är det herr Ahlmark försöker göra när han säger så här i sin budget; &amp;quot;Till
följd av all främst de yngre och medelålders kvinnornas förvärvsinlensitet nu
ligger på en förhållandevis hög nivå är det sannolikt atl kvinnornas utträde på
arbetsmarknaden under år 1977 kommer att ske i etl något långsammare
tempo?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen FAGERLUND (s) kort
genmäle;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Arbetsmarknadsministern säger all han är lacksam mot mig för alt jag
stuckit häl pä mytbildningen om att den borgerliga re­geringen skulle slå
sönder arbetsmarknadspolitiken och vill framstå som en av dem som är verkligt
pådrivande i det här sammanhanget. Låt mig bara hänvisa lill vad herr
Gustafsson i Säffie gång pä gång slog fast, nämligen atl enighet om
arbetsmarknadspolitiken har rått mellan centerpartiet och socialdemokraterna.
Han sade icke etl enda ord om folkpartiet och moderaterna, och jag förstår
detla, eftersom han talade rält myckel om traditioner i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är väl inte så många kvar av oss här i kammaren som har upplevt en
folkpariisiisk arbetsmarknadspolitik medan folkpartiet ännu hade nå­got att
säga till om. Ni har gjort en omvändelse under galgen, och det är jag
personligen lacksam för. Men med tanke på atl herr Ahlmark talade så mycket om
hur vi har ändrat uppfattning i dessa frågor undrar jag, om han ändå inte vill
erkänna alt den stora förändringen i er syn på arbetsmarknadspolitiken
inträffade så sent som i bönan på 1960-lalel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ställde tvä frågor till arbetsmarknadsministern om hur det skall bli med del
skyddade arbetet och om vad som förbereds beträffande trygghetslagarna. Jag
hoppas att han i någon form tar upp och besvarar dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
talade arbetsmarknadsministern om den obligatoriska plalsan­mälan och försökte
ta åt sig äran för den också. Vad vi har sagt tidigare i utskottet är alt vi
först måsle skaffa resurser för all la emot ifrågavarande platsanmälningar. Men
vilka är det som vill stoppa utbyggnaden av ob­ligatorisk platsanmälan? Jo, det
är motionärerna från ett av regerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1976/77:94-95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;partierna, nämligen
moderaterna, som vill atl man skall göra utvärde­ringar o. d. innan man bygger
vidare, trots all det visat sig alt det har blivit möjligt alt få fier
anmälningar om lediga platser. &lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker del är bra all arbetsmarknadsutbildning och beredskaps­arbeten ökar, så
att människor kan slå bättre rustade när vi har möjlighet att ge dem arbete på
den reguljära arbetsmarknaden. Men vilka är del som hela liden har kritiserat
detta? Del är ett av regeringspartierna, näm­ligen moderaterna. Vi har slött
förslaget hela tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
arbetsmarknadsministern AHLMARK;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! De båda senaste inläggen var mest fiaser. De konkreta åtgärderna talar
för sig själva. Vad den nuvarande regeringen har gjort är bl. a.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning
av en rad åtgärder för ungdomen - stöd lill beredskaps­arbeten, praktikplalser
och utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändring
av lageruppbyggnadsbidraget, etl lagerhållningsbidrag för att hålla
produktionen uppe och klara sysselsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förlängning av
investeringsbidrag och investeringsavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidigareläggning
av byggnadsarbeten på fiera håll, t. ex. i Norrbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
stora sysselsättningspaketet på en och en halv miljard kronor, som jag
redogjort för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöd
lill Algots Nord och Eiser på 25 milj. kr. för att klara jobben åt 100
människor som annars skulle förlora dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,8
miljarder kronor för atl läcka tidigare förluster och förbättra so-lidileten i
NJA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
milj. kr. under tre år lill den manuella glasindustrin för alt klara jobben och
skapa förulsätlningar för nödvändiga strukturomvandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Struklurgarantier
och stöd lill äldre arbetskraft inom tekoindustrin i stort samt ett slöd på 15
kr./tim. för anställda över 55 år till årets slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sysselsäliningsfrämjande
åtgärder samt elt slöd på 75 % av personal­kostnaderna till vissa anställda som
sysselsätts med särskilda uppgifter i företag som dominerar på en ort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkning av
företagarföreningarnas resurser för förelagsservice.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utökad lånekapacitet för
en del kreditinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Osv. osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
är alltså praktiska åtgärder för att klara sysselsättningen under den
långvarigaste lågkonjunktur som Sverige har upplevt under efter­krigstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Fagerlund har i sina anföranden ibland gjort ett slags antydan om alt vi inle
skulle vara intresserade av sysselsättningen i särskilt hög grad. Men delta har
dementerats i så många inlägg, att herr Fagerlund nu går på motsatt linje och
säger alt vi i själva verket accepterat den socialdemokratiska politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gällde utbildningen inom företagen var det ni socialdemokrater som röstade
nej är efter år. När del gällde obligatorisk anmälan av lediga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;platser röstade det
föregående regeringspartiet bort förslaget innan vi fick igenom del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
skulle jag vilja ha etl besked av herr Fagerlund. Tyder del som regeringen nu
har gjort och visat i ett antal propositioner och i andra regeringsbeslut på
alt regeringen icke nedrustar arbetsmarknadspolitiken utan i stället upprustar
den? Förhåller det sig så som herr Fageriund antydde i sitt första anförande?
Säg i sä fall ifrån ordentligt en gång lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eller
är det riktigt som det slår i en nyutkommen socialdemokratisk
propagandabroschyr, tryckt 1977 och med förord undertecknat av Sten Andersson
och med rubriken &amp;quot;Arbete åt alla&amp;quot;:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Inget
land i hela världen har drivit en så framgångsrik sysselsätt­&lt;br&gt;
ningspolitik som Sverige. Efter valet finns det stora risker för en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annan politik. Del talades
myckel om fria marknadskrafter och kapitalis­mens självläkande krafter i
valrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
går en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk och borgeriig politik.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
är del nu, herr Fagerlund? Skall vi tro på herr Fagerlunds första anförande,
där han bekräftade all i stort sett har regeringens arbete genomsyrats av en
önskan atl hälla sysselsättningen uppe? Eller skall vi tro på de propagandabroschyrer
som ni sprider land och rike runt och där ni antyder motsatsen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
man tro på fakta - som vi lägger fram och som herr Fagerlund tydligen
uppskattar - eller skall man tro på den demagogi som ni vågar forlsälla alt
sprida också efter valet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anna-Greta
Leijon sökte nästan bagatellisera en lista som inte var fullständig, på ell
anlal reformer som har genomförts eller planerats för atl öka jämställdheten
mellan kvinnor och män. Om diskrimineringen av kvinnorna i familjeföretagen. Om
semesterlagen är vi överens; det är helt riktigt. Om äktamakeprövningen - där
ni inte vill göra någonting. Om den kommunala barnomsorgen - där vi är överens.
Lagen om köns­diskriminering - som ni ständigt har bekämpat, öch om en rad
arbets­marknadspolitiska åtgärder, som vi har förbättrat just med tanke på kvin­norna
och när del gäller åtskilligt annat. Hon försökte nästan förringa värdet av de
här reformerna och andra genom att stympa ell citat frän budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag säger i propositionen är ju att om man har en fortsatt låg­konjunktur finns
det alllid risk för de nytillträdande på arbetsmarknaden, och del är klart att
detla då framför allt kommer att gå ut över ungdomar och kvinnor. Just därför
är det ju sä viktigt att sätta in åtgärder så att detta icke skall inträffa,
ulan att kvinnornas rätt lill arbete fortsätter att öka. Och citatet fortsätter
ju - fast del kom inte fru Leijon in på - med följande: &amp;quot;Inom ramen för
jämställdhetskommitiéns arbete prövas en rad åtgärder i syfte att stärka kvinnornas
ställning på arbetsmark­naden.&amp;quot; Del är alltså just för risken alt de
nytillträdande pä arbets­marknaden får det svårt i en lågkonjunktur som vi går
ut med en rad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­pol/f/ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärder för att
underlätta för kvinnorna och för ungdomarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
till deltidsarbetet! Vid sidan av den kraftiga sysselsättningsökningen för
kvinnor har gått en väldigt stark ökning av antalet deltidsarbetande. Rolf
Wirtén sade några ord om den frågan. Enligt AKU-undersök-ningen i februari i år
är de deltidsarbetande ungefär 940 000. Del är en ökning med nära 300 000 sedan
1974, då utredningen om de deltids­anställdas villkor kartlade deltidsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är till övervägande delen kvinnor som deltidsarbetar. Undersök­ningen visade
att en betydande grupp deltidsarbetande kvinnor hade högst otillfredsställande
arbetsvillkor. Mänga arbetade så kort tid att de gick miste om en eller flera
sociala förmåner. 100 000 tjänade sä litet att de inte fick ATP-poäng. 30 000
tjänade så litet att de inte fick sjuk­penning, grundad på förvärvsinkomsten.
De fiesta av dem som arbetade gjorde det med städning eller genom att ulföra
andra husliga göromål. 85 000 saknade arbetstidsschema: de visste inte minsten
vecka i förväg när och hur de skulle komma atl arbeta. Nästan varannan som var
berättigad till betald ledighet fick ut sin semester som semesterersätining och
inte som betald ledighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
ett stort anlal kvinnor var alltså deltidsarbetet ett arbete på dåliga vill­kor.
Men undersökningen visade också atl det stora fiertalet deltids­arbetande var
nöjda med sina arbetstider. 75 % ville inte ha någon för­ändring i arbetstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
deltidsarbetandes villkor måste förbättras - det är helt klart. Ell första steg
tar vi med den nya semesteriagen. Rätten till semester blir - om riksdagen
bifaller vår proposition - då inle längre beroende av en viss minsta arbetad
tid. Ulan semesterlönen kommer att beräknas på inkomsten, oberoende av antalet
arbetade dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kommer sedan pä punkt efter punkt att undersöka möjligheterna att likställa
dellids- och hellidsarbetande. Deltidsarbetande skall inte diskrimineras när
det gäller sociala förmåner eller andra rättigheter, och människorna skall
också vela vilka för- och nackdelar, rättigheter och skyldigheter som följer
med deltiden. Vi skall pröva de förslag som jäm­ställdhetskommittén överlämnade
till oss. Vi kommer att gå vidare med del här arbetet, och vi gör det i nära
kontakt med arbetsmarknadsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns de som bara ser nackdelar med ett växande deltidsarbete. Jag vill inte
göra det. Deltidsarbete eller avkortad arbetstid svarar mot mänga människors
behov i dag. Allt fler vill under kortare eller längre perioder i livet ha
kortare arbetstid. Det kan vara bra när barnen är små, när man vill läsa vidare
eller när man närmar sig pensionsåldern och vill minska sin arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ser t. ex. kommunisternas inställning till deltidsarbetet som djupt reaktionär.
Säger man nej till deltidsarbete, då säger man också nej till mycket av den
frigörelse för män och kvinnor som deltidsarbetet möj­liggör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
kommer vi alltså att gå vidare just för all skapa större rättvisa mellan
människor och en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru LEIJON (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det vore bra om herr Ahlmark svarade pä ställda frågor i stället för
att läsa upp färdigskrivna lappar i ämnen som inle hör hit och som vi på den
korta replikliden inle har en chans att ta upp. Herr Ahlmark nämnde t. ex. den
kommunala barnomsorgen. Jag har ställt en fråga till honom om den, men den
frågan svarar han inte själv på, utan elt annat av statsråden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark påstår att jag stympade ett citat. På kort tid hinner man inte läsa upp
mera; dessutom glömde jag i bänken en bok som jag hade tänkt läsa ur, men den
får jag komma tillbaka till. Del här stympade citatet, säger herr Ahlmark,
handlar om alt vi i en lågkon­junktur måsle räkna med att kvinnorna fär det
svårare. Tyvärr är del så, och vad vi har sagt är att kvinnorna inte fär bli en
konjunkturregulator. Ser vi tecken pä del, måste vi sätta in alla åtgärder vi
kan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men,
herr Ahlmark, läs det avsnitt jag citerade en gång till! Just pä den här
punkten handlar det om någonting annat också. Där står näm­ligen; &amp;quot;Till
följd av att främst de yngre och medelålders kvinnornas för­värvsintensitet nu
ligger på en förhållandevis hög nivå är det sannolikt att kvinnornas utträde på
arbetsmarknaden under år 1977 kommer alt ske i etl något långsammare
tempo.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här, herr Ahlmark, måste betyda att nu jobbar kvinnorna i vissa åldersgrupper
så pass mycket alt man inte kan räkna med att de vill söka sig ut pä
arbetsmarknaden i någon större utsträckning. Det är faktiskt vad som slår, men
jag tror inte all det kommer att bli så i verkligheten - och om man hör pä vad
herr Ahlmark annars säger, sä verkar det inte som om han heller tror det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är det helt enkelt så, herr Ahlmark, atl när den
här budgeten skrevs hade man intejämsiälldhetsfrågorna för ögonen? Det kanske
är så enkelt, men se då till när nästa budget görs - för det blir väl ni som
får göra den också - att ni ändrar det här! Låt de ordförande som finns i jäm­ställdhetskommittén
fä vara med och prägla ert arbete. Jag tror att det blir bättre på del sättet,
och ingen skulle vara gladare än jag över det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill tillägga att vad vi förut diskuterade då del gällde utbildnings­fonderna
var tidpunkten när vi skulle låta utreda frågan. Vi var helt inställda på alt
frågan om utbildningsfonder skulle utredas. Det är del ni inte är, och däri
ligger skillnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr FAGERLUND (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Ahlmark säger att fru Leijons och mina anföranden var bara fraser-
och sådant skall man höra från del hållet i del här samman­hanget!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
är det herr Ahlmark tar upp? Jo, han talar om 1,5 miljarder i del stora
förslaget. Vi kommer att ha en motion på den här punkten. Algots Nord och Eiser
har vi haft olika uppfattningar om. Vi vill ha utredning om hur
sysselsättningen skulle tryggas där uppe. Herr Ahlmark talar om alt han har
varit där och förklarat hur myckel han värdesätter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetet i fabriken, men
han vill inte vara med om att ordna ägarför­hållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark tar också upp glasindustrin, och han staplar en massa uppgifter på
varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
han kan icke svara mig på frågan: Hur blir det med propositionen om skyddat
arbete i maj månad? Kommer den eller kommer den icke? Tänker herr Ahlmark
undanta småföretagen, ungdomarna och kvinnorna från trygghetslagarna? Del står
i det här pressmeddelandet att ni skall utreda della. Svara på de frågorna! Del
vore ju av intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
säger herr Ahlmark att jag har talat om atl avskaffa mytbildning. Det är bäst
att jag läser upp igen vad jag sade, nämligen atl vi soci­aldemokrater kan
hälsa med tillfredsställelse att även den nya regeringen i stort följer den
förut förda arbetsmarknadspolitiken och icke avrustar densamma. Men vi anser
att åtgärderna inte är tillräckliga och saknar de framålsyftande
målsättningarna. Sedan räknade jag upp några åtgärder i detla sammanhang: mer
personal inom arbetsförmedlingen, särskilda förmedlingsinsalser för kvinnor,
stärkande av de deltidsanställdas ställ­ning på arbetsplatserna, ökade bidrag
till företag som anordnar utbildning, bättre jämställdhetsbidrag, förbättrad
barntillsyn - inte att förglömma frågan om medbestämmandelagen och andra frågor
som framgår av våra 14 reservationer till utskottsbelänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
är långt ifrån nöjda med den politik som herr Ahlmark och den borgerliga
regeringen för. Men vi är tacksamma för varje litet framsteg när ni inle direkt
går ut och avrustar arbetsmarknadspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
arbetsmarknadsministern AHLMARK;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru Leijon är ledsen över alt jag inte svarar på en fråga som hon hade
ställt till mig om daghem. Det har ju ställts frågor till tre ledamöter av
regeringen. Men del är fackstalsråden som svarar på de frågor som berörderas
områden. Därför kommer socialministern, såvitt jag vet, i dag alt svara pä de
frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anna-Greta
Leijon vet precis lika väl som alla andra i kammaren vilken min uppfattning är
om daghem. Jag har framhållit i en rad offentliga anföranden att daghemsplanen
på 100 000 nya daghemsplatser under fem­årsperioden måste upprätthållas. Del är
ju därför regeringen ökar sti­mulansbidragen för den kommunala barnomsorgen
från 1 200 milj. kr. till 1 800 milj. kr. Det har vi redan sagt i riksdagen.
Det har vi sagt vid en rad andra tillfällen. Fru Leijon vet precis vad det
handlar om. Ändå klagar fru Leijon över att hon inte fått del besked som hon
har fått ett hundratal gånger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hon
fortsätter alt stympa ett citat. Det är klart atl man kan göra så om man inte
har någonting annat all komma med. Om kvinnorna har nätt en högre
förvärvsinlensitet, vilket är utmärkt - jag beskrev just vilken väldig
förändring i samhället som det innebär - och om man dessutom har en utdragen
lågkonjunktur, då finns det ju en risk för nytillträdande på arbetsmarknaden.
Därför mäste man vidta åtgärder för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att stärka kvinnornas
ställning på arbetsmarknaden, som det står just i detta stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
säger fru Leijon: Jag hoppas alt ni kommer att ha jämställd­hetsarbetet för
ögonen när ni gör nästa budget och kommande förslag. Det är ju inte bara i
budgeten som sådani här är viktigt, utan också i en rad andra förslag. Det är
klart att vi kommer alt ha det för ögonen - vi har ju haft det hittills. Jag
visade med ett femtontal olika punkter hur förslagen har lagts fram och hur
reformerna planeras. Naturligtvis kommer vi alt forlsälla att driva på arbetet
för jämställdhet mellan kvin­nor och män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Fagerlund uppförde etl balansnummer. Han skulle försöka förena sin egen,
tydligen rätt höga, uppfattning om den arbetsmarknadspolitik som den nya
regeringen för, med Sten Anderssons oerhört grova pro­pagandabroschyr. Det
gjorde han först genom alt ställa en fråga om trygg­hetslagarna lill mig.
Svaret är att vi naturligtvis inte skall urholka dem. Vi har haft en arbetsgrupp
somjag fått överta som har jobbat ell par år sedan trygghetslagarna infördes
och som skall se på hur de fungerat i praktiken. Där finns en rad synpunkter på
detla. Man kan förbättra trygghetslagarna i olika avseenden. Det är inte tal om
all upphäva trygg­hetslagar som har gett skydd och trygghet för hundratusentals
löntagare. Men det har ju kommit in synpunkter på hur man kan ta bort brister i
dem. Jag fick t. ex. i går en skrivelse frän Landsorganisationen, och jag har
fäll många andra skrivelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
andra exemplet som herr Fagerlund nämnde när han försökte atl tricksa sig bort
från propagandabroschyren var Algots Nord. Han sade all vi hade olika mening om
Algots Nord. Nej, det hade vi inte! Enligt, den proposition som regeringen lagt
fram vad gäller Algots Nord är unge­fär 15 milj. kr. avsedda för alt under 1977
och 1978 hålla sysselsättningen för de anställda i Norsjö och Lycksele och för
240 anslällda i Skellefteå. Det var vi i princip överens om - riksdagen fattade
beslutet för några dagar sedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
gäller del att för dem som icke har möjlighet att arbeta vidare på Algots Nord
göra alla insatser så att de kan få ett nytt arbete. Jag var där uppe i
måndags. Två stycken arbetsförmedlare kommer på hellid under april och maj att
försöka ta fram nya jobb för dem så atl de vet hur det går innan semestern
böriar. Vi kommer atl göra vad vi kan för att fä ersättningsindustri genom
lokaliseringssamråd och på annal sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
en grundläggande fråga kvarstår faktiskt. I ena ögonblicket, då ni vet att ni
kan bli bemötta av dem som för politiken, säger ni här i riksdagen au det förs
en bra politik, att det icke har skett någon av-rustning ulan all vi har
accepterat era förslag - det är i och för sig fel för det kan diskuteras vem
som har accepterat förslagen, men vi har samma åsikt på många punkter. I andra
ögonblicket, när ni tror att ni inte blir bemötta i sådana här
propagandabroschyrer, säger ni motsatsen. Då måste människorna fråga sig: Vad
är det för opposition som Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har fåll? Är det en
opposition som säger en sak i riksdagen, då man inte vågar vara så demagogisk,
och en annan sak ute bland människorna, då man hoppas atl inle bli bemött? Den
frågan kvarstår efter den här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vilket skäl kan icke socialdemokratin öppet säga i riksdagen, i massmedierna, i
sina egna broschyrer att den ambition som genomsyrar regeringsarbelet är alt
hålla sysselsättningen uppe och atl bekämpa ar­betslösheten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr andre vice talmannen anmälde alt fru Leijon
och herr Fagerlund anhållit att till protokollet få antecknat atl de inte ägde
rätt till ytteriigare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
WERNER (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Efiersom arbetsmarknadsministerns svar i huvudsak tycks vara ett svar
för formens skull förhåller det sig på samma sätt med mitt tack för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första frågan jag har tagit upp gäller varselstatistiken. På min fråga om det
finns en samlad bild över antalet varsel svarar arbetsmark­nadsministern att
AMS månad för månad följer utvecklingen. Ja, det är obestridligt. 1 AMS
månatligen utkommande arbetsmarknadsstatistik finns antalet varsel om
driftsinskränkningar och företagsnedläggelser. Jag kan erkänna alt min fråga
kunde tolkas som om det var detta jag ville veta. Men jag avsåg faktiskt de
varsel som går i verkställighet, de varsel som verkligen leder till avskedanden
och permitleringar. Över detta finns, såvitt jag känner till, inte någon
statistik. Därför vill jag fråga arbets­marknadsministern: Finns del en samlad
bild över antalet varsel som går i verkställighet, eller avser regeringen alt
ta initiativ till atl vi kan få regelbunden information om detta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varsel
behöver som bekant inle nödvändigtvis vara föranledda av akuta svårigheter för
företagen. Det kan lika gärna handla om inslag i avtals­rörelsen. En
uppföljning av vilka varsel som går i verkställighet och varför de som inte går
i verkställighet inte gör det vore i delta sam­manhang viktigt och belysande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
åtgärder för att minska verkställigheten av varslen genom utbildningsbidraget
aren kortsiktig och defensiv åtgärd. Den kan tillfälligt lindra de arbetandes
situation genom att undanröja ett akut hot om av­sked. Men denna åtgärd skjuter
ju bara sysselsättningsproblemen på fram­tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har trots denna insikt i nuvarande läge accepterat etl sådant ut­bildningsbidrag.
Men vad vi kräver är att företagen skall betala det, att man temporärt skall
höja bolagsskatten, sä att de företag som nu inte har problem skall tvingas
avstå vinster så att jobben kan bevaras i andra företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
förslag lägger vi dels därför atl de arbetande inte skall behöva betala
kapitalägarnas kris, dels därför att det i många fall är de stora&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;koncernerna
som ställer andra företag i ekonomiskt underläge. Därför bör de vara med och
betala kostnaderna för att de anställda inte skall ställas utan jobb och hela
samhällen ruineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
varsel som har gjorts under den senaste liden har avslöjat atl del i många fall
är förelag som helt dominerar en orts näringsliv som har försatts i
svårigheter. Vi har under senare år stött på namnen Hällekis, Hälleforsnäs,
Vikmanshyttan, Emmaboda och Surahammar. Om de fö­retag det där gäller kan sägas
alt de hela tiden har försökt se till att de är ensamföretag på orten och alt
de inte velat ha konkurrens om arbetsmarknaden. När de sä hotar sina anställdas
rätt till arbete försöker de ändå fortsätta vara ensamföretag på orterna. De
minskar orternas ar­betstillfällen genom frasen &amp;quot;naturlig avgång&amp;quot;.
För alt inte ålgärder skall vidtas som kanske skulle föranledas av avskedanden
och permitleringar väljer de här företagen att dölja minskningen av antalet
arbetstillfällen bakom den frasen. Antalet jobb på de orterna minskar faktiskt
oavsett om folk avskedas eller om det blir nyanställningsstopp och s. k.
naturlig avgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problemet
för de här enindustriorterna är främst au de är just enin-dustriorter. Hela
ortens liv är beroende av etl enda storföretag. Vad har då regeringen att komma
med i det sammanhanget? Herr Ahlmark ger svaret; De här företagen kan få
sysselsättningsbidrag med 75 96 av lö­nekostnaderna inkl. sociala avgifter.
Arbetsmarknadsministern, som sä­ger sig representera elt liberalt parti, har
alltså inget förslag alt komma med som riktar sig mot dessa företags
monopolställning gentemot ar­betsmarknad och myndigheter på de här orterna.
Tvärtom visar svaret att herr Ahlmark och regeringen bara satsar vidare på
dessa företag. Det finns inga idéer om kompletteringsindustrier och andra
sådana åtgärder som kan rädda de orternas ekonomiska liv pä sikt. Nej, i
stället ger man bara mer slöd till just de här dominerande företagen!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark medverkar här inte bara i en oklok och kortsiktig politik ulan
satsningen på monopolism strider även mol den liberala ideologi som han i sä
mänga sammanhang påstår sig stå för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tolkar
jag svaret rätt. herr Ahlmark. om jag drar slutsatsen att re­geringen inte har
några idéer om hur man skall bryta en- eller fåfö-reiagsdorninansen över vissa
orters näringsliv? Eller ser regeringen kan­ske inte ens att det föreligger ett
problem för de s. k. enindustriorterna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt svar hävdar herr Ahlmark också all regeringens mål är arbete åt alla, och
han upplyser om att det krävs en kombination av ekonomisk politik,
industripolitik, regionalpolitik och arbetsmarknadspolitik. Herr Ahlmark kunde
lika gärna ha sagt alt det krävs en politik som gör att man kan nå det uppsatta
målei. Det hade varit enklare att uttrycka saken så. Svaret är fullständigt
intetsägande, precis som den regeringspolitik som skall vara instrumentet för
atl nå uppsatta mål. Det här svaret kunde tjäna som skolexempel på hur
politiker svarar med ord men ändå undviker atl svara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu vill jag fråga
arbetsmarknadsministern: Hur ser er kombination&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetstnarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ut? Vilken kombination av
ekonomisk politik, industripolitik, regional­politik och arbetsmarknadspolitik
står ni egentligen för? Vilka är era förslag, som på sikt kommer att öka
sysselsättningen? Frånsett kortsiktig politik som gåvor och subventioner till
företagen, vilka bara skall gälla i den nuvarande konjunkturen, har regeringen
genom industriministern tidigare låtit förstå atl man skall lita på företagens
ansvar, och så har herr Ahlmark ute på sina resor önskat permitteringsholade
arbetare lycka till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag frågar ännu en gång; Hur skall ni nä målet arbete ål alla, som ni säger er
förespråka?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker alt Per Ahlmarks torftiga interpellationssvar på denna punkt oavsiktligt
avslöjar en sak. Herr Ahlmark säger ingenting om alt del är det
kapitalistiskanäringslivetsroll som lägger hinder i vägen för att skapa arbe­te
åt alla. Han talar bara om den statliga politiken. Svaret ger därför uttryck
för en riktig idé utan alt svararen i sin nonchalans uppläckl just det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svaret
visar, om man nu skall dra någon slutsats av det, att Per Ahlmark inle räknar
med att de privatkapitalistiska företagen av sig själva kan ge arbete åt alla.
Men jag tror inte all det är Per Ahlmarks tanke -det är bara en biprodukt av
hans oförmåga all ge ett konkret svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
saknar en medveten, målinriktad och långsiktig sysselsätt­ningspolitik. En
sådan politik måste ha sin grund i en riktig analys av och förståelse för
arbetslöshetens orsaker. En sådan analys visar alt arbets­lösheten orsakas av
att maklen över näringslivet ligger i privata kapitaläga­res händer.
Näringslivet, som är grunden för vår gemensamma försörjning, bordeskötas i
samverkan och planering men sköts i stället eflerenskilda ka­pitalägares
vinstintressen. Dessa intressen ansvarar aldrig förde samhälle­liga följderna
av de beslut man fattar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varie
förelag har sin målsättning och sin planering, men sammantaget finns ingen
medveten målsättning för ekonomins utveckling och ingen verklig planering och
samordning. Därav följer arbetslöshet, därav omänsklig arbetshels, därav
rovdrift med naturtillgångar och miljö, därav inflationen, därav kapitalexport
samtidigt med atl stal, kommuner och fö­retag mäste låna utomlands, därav den
minskade industrisysselsällningen i Sverige samtidigt som många storkoncerner
expanderar utomlands, därav den borgerliga politikens brist på övergripande mål
och framålsyftande ål-gärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
Per Ahlmark tar parollen arbete ål alla i sin mun är del mol bakgrund av den
politik han förespråkar ingen målsättning - del är bara en tom fras, det är ett
sätt att fånga röster, herr Ahlmark!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen ULANDER (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber att få tacka för svaret pä min interpellation. Men det är också
bara för svaret jag lackar, inle för innehållet, eftersom del inte var svar på
det jag frågade om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
har i svaret berättat vad som står i den pro­position som ligger till grund för
det betänkande som vi i dag diskuterar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det vet vi ju redan,
efiersom vi har behandlat den i utskottet. Vi vet också vilka summor del gäller
och allt det andra. Men tankegången bakom min interpellation var alt de
föreslagna beloppen var helt otillräckliga, mot bakgrund av de behov som finns.
De är otillräckliga också mot bakgrund av de utfästelser som de fackliga
organisationerna fick frän den gamla regeringen. Det var på den grunden de
fackliga organisatio­nerna byggde upp och planerade verksamheten för utbildning
och studier. Men inte ett ord om detta i svaret!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i min interpellation redogjort för hur myckel pengar det här gäller: 40
milj. kr. Det är skillnaden mellan de 60 miljoner som går till
löntagarorganisationerna enligt den borgerliga modellen och de 100 miljoner som
skulle ha utgått enligt den socialdemokratiska modellen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark säger i sitt svar: &amp;quot;Jag vill betona regeringens stora in­tresse
för denna fråga.&amp;quot; Låt mig säga att det intresset har inle visat sig när
det gällt att anslå pengar till denna verksamhet. Del verkar närmast som etl
skämt när herr Ahlmark i fortsättningen av svaret säger: &amp;quot;Det är av
intresse för både arbetsgivare och arbetstagare alt alla berörda fär nödvändiga
kunskaperom medbestämmandelagen.&amp;quot; Det är ju detta som inte händer genom
regeringens agerande. Jag kan mycket väl länka mig all arbetsgivarna fär
resurser som är tillräckliga, men del gäller inle lön­tagarorganisationerna,
varken LO, TCO eller SACO-SR.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man läser interpellationssvaret har man en känsla av att det längst ned skulle
slå ett lycka till, men del gör det inte. Del slår i stället: &amp;quot;Jag vill
också understryka de stora ansträngningar som arbetsmark­nadens parter redan
har gjort för att nå detta mål&amp;quot; - atl föra ul med­bestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vet inte om arbetsmarknadsministern läser den fackliga pressen. Om han gör det
borde han ha klart för sig de problem som vi diskuterar i dag. I LO-lidningen
nr 4 uttalar sig både LO:s skolchef Sune Åhlén och TCO:s demokratiombudsman
Karl-Erik Modig. De säger att den borgerliga regeringen skar ned anslaget med 40
milj. kr. och att detta betydde kris för MBL-utbildningen. Karl-Erik Modig
säger så här;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi
ser med oro på den fortsatta utvecklingen. Kraven från medlem­marna ökar i
samma takt som utbildningen kommer i gång. Det blir svårt alt tillgodose kraven
inom den ekonomiska ram som regeringen gett.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sune Åhlén säger:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;För
LO;s del blir alltså resultatet att utbildningen måste skäras ned. LO:s skol-
och företagsdemokratienheter häller nu som bäst pä med atl stryka i
utbildningsplanerna. Man räknar med alt del i första hand blir nedskärningar på
den centrala internatutbildningen, vars syfte är att stöd­ja den regionala och
lokala verksamheten.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
detta har arbetsmarknadsministern bara all säga alt arbetsmark­nadens parter
redan har gjort mycket för alt nå detta mål. Är den fina insatsen detta atl de
får stryka ned utbildningen, att de får vägra män­niskor utbildning? Eller vad
är det herr Ahlmark vill ha sagt med detta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här är en viktig fråga, och del går inle att täcka utgifter med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ord - det borde herr
Ahlmark vela. Vad som krävs är naturligtvis au man plockar fram de medel som de
fackliga organisationerna måste ha för alt klara utbildningen. Ju längre
diskussionen har gäll desto klarare blir del alt den enda rimliga korrigering
som riksdagen kan göra är att gå på den socialdemokratiska reservationen 14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark sade tidigare i dag att 30 000 människor har möjlighet att få
utbildning genom den s. k. 25-kronan. Jag tycker alt 25-kronan är bra, men
resultatet för de fackliga organisationerna blir ju att de medel som de har för
utbildning och som redan nu är hårt beskurna fortsätt­ningsvis kommer atl
krympa ännu mer. Facket mäste nu gå in i ut­bildningen med material och annat.
Den utbildning som 25-kronan ger möjlighet till är alltså bra, men den ger
facket utgifter. Det är dessa som vi vill ha läckta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
arbetsmarknadsministern AHLMARK:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har samma höga värdering av behovet av information och utbildning
beträffande medbestämmandelagen som herr Ulander har. För första halvåret 1977 föresläs
alltså ett anslag på 35 milj. kr. För bud­getåret 1977/78 - alltså även halva
kalenderåret 1978 - föreslås 75 milj. kr. just för information och utbildning
kring medbestämmandelagen. Det motsvarar i stort sett vad det uttag av
arbetsgivaravgift som den gamla regeringen föreslog skulle ha givit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
socialdemokratiska motionen upptar elt anslag på 140 milj. kr. för 1978. Del är
beräknat pä vad lönesumman för det året kan förväntas bli. Här rör man sig -
del är herr Ulander naturligtvis medveten om - med anlaganden som är osäkra.
Dessutom bör man väl vänta på vad regeringen nästa budgetår föreslår för
verksamheten och inte jämföra med den summa som är upplagen i årets budget och
som alltså gäller 1977 och bara halva kalenderåret 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller 25-kronan tror jag inle riktigt atl herr Ulander gav den rätta
bilden. Han sade alt 25-kronan i och för sig är bra men att den innebär ökade
kostnader för de fackliga organisationerna. Del intressanta är ju att tidigare
utbildning inom företagen inte omfattade medbestäm­mandelagen. Men vi har ju
vidgat möjligheten att gå in med utbildning i stället för att permiitera till
alt gälla också utbildning om medbestäm­mandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
arbetsmarknadsverket har jag fått reda på alt ell mycket stort antal företag lägger
in utbildning om medbestämmandelagen i del här utbildningspaketet. Det blir
alltså elt tillskott lill kunskaperna på med­bestämmandelagens område för etl
stort antal anställda. Enligt de upp­gifter jag fick i dag kommer den här
25-kronan hittills att kosta 105 milj. kr. Exakt hur mycket som går till
MBL-utbildning är inte möjligt alt säga i dag. Men jag tror alt del är en
förhållandevis stor del. Jag är mycket glad över att arbetstagarnas
organisationer i de berörda fö­relagen i samverkan med företagsledningen och
länsarbetsnämnderna utnyttjar möjligheten på det här sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
till herr Werner. Han frågade om antalet varsel. Jag har gett besked i
interpellationssvaret, och ännu mer utförligt i mitt anförande i dag. Vi vet
hur många varsel som läggs. När dessa varsel läggs och vi ser att del blivit en
ökning sätter vi in åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är 336 företag som redan är berörda av den 25-krona som diskuteras myckel under
den här eftermiddagen. Enligt dagens uppgift berörs 30 930 anställda, och del
kostar alltså sammanlagt ungefär 105 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tankegången
bakom 25-kronan är ju att vi skall undvika kortlidsper­milteringar och se till
att man utbildar människor i stället för all avskeda eller permiitera dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
då säger herr Werner att detta är &amp;quot;defensiva&amp;quot; åtgärder, och så fäller
han ett anlal negativa omdömen om mig och regeringen. Jag vel au vpk tyckt att
arbetsmarknadspolitiken i stort sett är skräp. Jag läser ur herr Werners
senaste parlimotion: &amp;quot;Staten försöker göra allt för att hjälpa den
ruttnande kapitalismen. Främst är del storfinansen som ges förmånliga
villkor.&amp;quot; Vidare heter det all man anpassar &amp;quot;all aktivitet efter
kapitalismens behov, bl. a. med en rad olika bidrag. Exempel på några är lokaliseringsbidraget,
investeringsbidraget, lageruppbyggnadsbidraget och jämställdhetsbidraget.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är alltså för atl hjälpa &amp;quot;den ruttnande kapitalismen&amp;quot; som vi försöker
öka jämställdheten mellan kvinnor och män och håller sysselsättningen uppe!
Läser man vidare i motionen finner man atl den innehåller en samling
okvädinsord över stora delar av arbetsmarknadspolitiken, AMS-ulbildning,
beredskapsarbete och liknande. Om man är negaliv till den aktiva
arbetsmarknadspolitiken, är det alldeles klart att man också blir negativ till
allt som jag svarar herr Werner, eftersom jag ärJÖr den aktiva
arbetsmarknadspolitiken. Jag är inte ett ögonblick förvånad över att herr
Werner är missnöjd med milt svar. Det är först om jag säger alt vi skall
strunta i arbetsmarknadspolitiken och förstatliga näringslivet som herr Werner
blir nöjd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det här med &amp;quot;den ruttnande kapitalismen&amp;quot; är intressant. Är del genom
att på AMU-centrer ge eleverna utbildning i ett yrke som de kan få jobb i som
man hjälper den ruttnande kapitalismen? Eller är det utbildningen inne i
förelagen, som gör alt människorna kan fä bättre jobb längre fram eller behålla
det jobb de har, som är etl sätt att hjälpa den ruttnande kapitalismen? Eller
är det beredskapsarbete, att hindra människor frän att bli arbetslösa genom att
i en lågkonjunktur lägga ut jobb som skulle ha gjorts om ett par år, t. ex.
byggande av vägar i Norriand - är det elt sätt alt hjälpa den ruttnande
kapitalismen? Eller är det den halv- eller helskyddade verksamheten, som aldrig
skulle kunna klaras ulan statliga insatser - är det ett försök atl hjälpa en
ruttnande kapitalism? Eller är del de praktikjobb som vi skapar för ungdomar,
av vilka, enligt en rad undersökningar som jag redovisade i debatten i december
med herr Werner, ungefär 75 % får ett fast jobb i det företag där de haft en
prakiikplats - är det ett sätt alt hjälpa den ruttnande kapitalismen? Vad i
denna arbetsmarknadspolitik är det som herr Werner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är så oerhört förgrymmad
på, när vi försöker hålla sysselsättningen uppe, hjälpa människor till jobb och
se till alt arbetslösheten motverkas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Werner sade atl folkpartiet numera satsar på monopolism. Men det är ju tvärtom!
För alt vi inte skall fä monopolism i det svenska näringslivet har vi gått ut
så hårt för alt stödja de mindre och medelstora företagen, så att de inte bara
skall köpas upp av statliga bolag, investment­bolag eller stora privatbolag.
Budgeten rymmerökade kreditmöjligheter för de mindre företagen bl.
a.justdärförall vi inte skall faen monopolartad ut­veckling. Vi vel ju atl
monopol ledertillen hel rad saker, bl. a. privat makt­koncentration, som vi är
emot, eller krav på förstatligande, vilket leder till en våldsam stall ig mak t
koncentration, som jag är emot men som herr Wer­ner är för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut; Vad menas egentligen med interpellationssvaret, frågar herr Werner gång
pä gång. Jag har visserligen givit en hel rad exempel pä vilka åtgärder vi
avser att genomföra. Men herr Werner lyssnar ju inle. På industrisidan är del
t. ex. stödet till anslällda inom lekoindustrin, försöken alt rekonstruera NJA
och ge ökad trygghet åt de människor som jobbar i Norrbotten, satsningen på
Berol-Kemi för alt fä ökad sys­selsättning på västkusten, en industri som vi
hoppas har framliden för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller ekonomisk polilik är del en budget som ser till att man håller
efterfrågan uppe i en dålig konjunktur och på del viset klarar sys­selsättningen.
När det gäller regionalpolitiken är del bidrag och förmånliga lån till företag
som vill lokalisera sig t. ex. i de norra delarna av landet. När det gäller
arbetsmarknadspolitiken är del bl. a. detta som vi skall besluta om i dag.
Kombinationen av dessa åtgärder utgör regeringens sysselsätt­ningspolilik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
herr Werner enbart har okvädinsord för den politiken, visar det all han inle är
ell dugg intresserad av atl konstruktivt resonera om hur sysselsättningen skall
skyddas. Han är bara ute för atl propagera för elt kommunistiskt
samhällssystem, som bygger på helt andra förutsättningar än värt demokratiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen ULANDER (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Ahlmark förslod inle mitt resonemang om 25-kro­nan. Jag skall
försöka förtydliga mig. Även om staten går in och betalar lönekostnaderna för
den tid man studerar medbestämmandelagen, upp­kommer naturligtvis en kostnad
för de fackliga organisationerna precis på samma s'ätt som när man vid andra
tillfällen studerar medbestäm­mandelagen. Den kostnaden kräver vi alt få läckt
genom ett högre anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
i min lur förstod inle rikligt arbetsmarknadsministern, när han talade om de 75
miljonerna. Klart är atl de 75 miljonerna är elt anslag för budgetåret 1977/78.
Den modell som socialdemokraterna har drivit från första stund är alt man
skulle la ut pengarna i form av en avgift. Den avgiften skulle täcka en höjd av
140 milj. kr. Sedan skulle man plocka bort vissa saker. Till slut kom man ned
lill 100 milj. kr. för studier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och information om
medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
della fall har den borgeriiga regeringen framlagt förslaget - vilket givelvis
kommer alt gå igenom - om 75 milj. kr. Ur delta belopp skall arbetsgivarna få
15 milj. kr. för sin information och utbildning. Det är alltså en differens på
40 milj. kr. som vi diskuterar. För LO betyder detla 20-25 milj. kr. För TCO
kan jag länka mig en summa av 7-8 milj. kr. För SACO/SR fick jag häromdagen en
uppgifi om att det rör sig om ca 2 milj. kr. Med dessa belopp får alltså de
fackliga organi­sationerna minska de behov som de tidigare ansett vara ell
minimum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har också, herr Ahlmark, i den praktiska hanteringen visat sig att antalet
studiecirklar har ökat i väsentlig grad. Del betyder att inle ens 100 milj. kr.
kommer alt räcka. Minimikravet är att organisationerna borde få ut de pengar
som de frän börian fält besked om att de skulle kunna få. Ambitionerna har ju anpassats
därefter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen WERNER (vpk) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Ahlmark förstod inte herr Ulander. Han förstår inte mig, och något
annat vore kanske alt begära det orimliga. Men jag tycker nog atl herr Ahlmark
förlorar sig i sin egen demagogi. Slöd till ruttnande ka­pitalism är alt man, i
stället för att angripa dem som ställer folk utan arbete, i stället för att
angripa dem som diskriminerar kvinnor, i stället för alt an­gripa dem som
utesluter människor ur arbetslivet för all de anses handikap­pade, i stället
ger dessa krafter bidrag - vilkas enda säkra effekt är att de hamnar i
kapitalägarnas fickor. Om allt det här kan vi resonera, herr Ahlmark, när vi
har litet bättre om tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark fortsätter hela eftermiddagen med den dåliga vanan atl vägra svara på
frågor. Jag ställde en rätt rak fråga i min interpellation, där jag sade alt
regeringsdeklarationen inle ger besked om hur syssel­sättningsfrågorna skall
lösas. Det finns bara allmänna formuleringar om atl regeringen skall föra en
politik för sysselsättning och boende i alla delar av landet, att
skattepolitik, näringspolitik och konjunkturpolitik är viktiga instrument för
alt trygga arbete ål alla. Allt det här luddiga talet förstärker intrycket av
brist pä konkreta planer för sysselsättnings­politiken. Svaret som herr Ahlmark
har givit på interpeliationen under­stryker verkligen del påslåendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig ta upp en konkret fråga som jag har diskuterat här i dag och som herr
Ahlmark vägrar att svara på. Den handlar om problemen när elt företag som
dominerar sysselsättningen pä en ort inskränker drif­ten. Där är herr Ahlmarks
svar ganska fantastiskt. Det förslag som re­geringen lagt fram &amp;quot;innebär
att sådana företag kan få elt sysselsättnings­bidrag med 75 96 av
lönekostnaderna, inkl. sociala avgifter&amp;quot;, säger herr Ahlmark. Är del allt
som ledaren för det parti som sagt sig vilja bekämpa koncentrations- och
monopoltendenser har att säga från sin regerings­taburett? Mera skattemedel
till företagen!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
herr Ahlmark verkligen klar över situationen på en rad orter i vårt land, trots
en del resor? Han talade om alt han varit i Skellefteå. Jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Torsdagen den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;var i Skellefteå i går,
och hade jag varit i herr Ahlmarks kläder skulle jag inte ha talat om resan
till Skellefteå här i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
herr Ahlmark klar över att ett multinationellt förelag med ledningen utanför
Sveriges gränser dominerar sysselsättningen i Emmaboda? Är herr Ahlmark klar
över alt Volvo och LM Ericsson helt dominerar sys­selsättningen i Olofström?
Företag med väldiga vinster och ofta om­fattande kapitalexport skall alltså fä
sysselsättningsbidrag för alt inte in­skränka driften pä orter där de skaffat
sig en dominerande ställning!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
skall arbetsmarknadsministern genom statliga subventioner kom­ma lill rätta med
del förhållandel alt dominerande företag vägrar att ge information om sina
verkliga planer? Det är ju där kärnfrågan ligger: dessa förelag gör sina
dispositioner, som betyder arbetslöshet och till­bakagång för orter, ulan alt
tala om del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle kunna ställa en hel rad andra frågor. Hur skall det bli med Motala
Verkstad? De frågar de anslällda där. Från omkring 2 000 anställda har man
minskat till hälften, och avvecklingen av vissa verksamheter och uteblivna
investeringar pekar pä att Johnsonkoncernen avser att skro­ta ner hela verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark, svara på frågan hur ni tänker lösa dessa problem! Tänker ni klara det
också med 25-kronan och med det 75-procenliga bidraget?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
arbetsmarknadsministern AHLMARK:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Ulander hänvisar till den socialdemokratiska mo­tionen i år, där
del föreslås att stödet till arbetsgivarorganisationerna skall upphöra i och
med det här årets utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
den frågan behandlades i riksdagen förra året gick samtliga de tre nuvarande
regeringspartierna på linjen att också arbetsgivarna skulle få medel för
information och utbildning om medbestämmandelagen. Det blev också riksdagens
beslut. Jag anser att det är av stor betydelse alt bäde löntagarnas
organisationer och arbetsgivarnas fär medel lill infor­mation och utbildning.
Också arbetsgivarsidan har naturligtvis ett fort­löpande behov av information
och utbildning om medbestämmandelagen. Del måste vara av intresse också för
arbetstagarnas organisationer atl arbetsgivarna har kunskaper om
medbestämmandelagens innehåll och tillämpning och om vilka rättigheter lagen
ger lill de anställda. Detta gäller inte minst småföretagarna, som ibland kan
vara svårare att nå -del vet man inom den fackliga rörelsen. Genom atl
arbetsgivarorgani­sationerna får medel ökar ju möjligheterna alt sprida
kunskaper om med­bestämmandelagen också till dessa förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig därför än en gång slå fast atl vi kan diskutera om vilken teknik vi skall
ha när vi får fram pengarna lill medbestämmandelagen - genom
arbetsgivaravgifter eller direkt över budgeten. Men vi är överens om behovel av
all ge medel lill information och utbildning. Jag har understrukit detta i
budgetpropositionen. Jag har understrukit det också i handling genom de medel
som ställs till förfogande. Och jag har gjort det i inlerpellalionssvarel i dag
till herr Ulander.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är väldigt svårt atl debattera med herr Werner. En rad talare har hållit pä
hela eftermiddagen och diskuterat mängder av konkreta åtgärder för
arbetsmarknadspolitiken - åtgärder för kvinnor, ungdomar, dem som riskerar
permittering och många andra. Pä fiera punkter har det varit en delvis teknisk
debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
säger herr Werner atl jag bara uttalat mig i allmänna fraser, när jag just
talat om konkreta fall som kan hjälpa lill atl hålla sysselsättningen uppe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Werner tar vidare upp problemen med de förelag som dominerar på en ort och
undrar om det enda sättet alt lösa dessa problem är att ge företagen 75 % av
lönekostnaden. Naturligtvis inte! Men om det är sä, alt ell företag dominerar
på en ort och man inom den fackliga or­ganisationen är överens med
länsarbetsnämnden och företagsledningen om atl företaget måsle skäras ner -
observera att den fackliga organi­sationen måste vara överens med
förelagsledningen om detla - skall man under en tid kunna gå in och ge etl
bidrag lill lönekostnaden för att undvika avskedanden och för atl underlätta
arbetsmarknadsmyndig­heternas ålgärder. Vi diskuterar ju nu en åtgärd som är
direkt riktad för att klara sysselsättningen. Det handlar inle, som herr Werner
påstår, om &amp;quot;gävopolitik&amp;quot; lill kapitalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det är klart atl en sådan åtgärd inle löser problemen långsiktigt. Det är vi
helt överens om. Jag har ju därför talat om vikten av elt diffe­rentierat
näringsliv och om hur farligt del är med orter som i stor ut­sträckning bygger
på elt enda stort företag. Etl sådant företag kan ju komma i en kris av ell
eller annal skäl. Därför är del viktigt all vi har både stora och mindre
förelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problemet
för en hel rad orter i landet är ju atl man kring de större förelagen inte har
etl antal mindre företag som kan ge sysselsättning åt människorna. Tidigare i
debatten har vi från en annan företrädare för vpk fått höra alt del är rena
larvel alt satsa på småföretagen. Det är ju en vpk-linje i andra sammanhang.
Jag menar atl jusl ett differentierat näringsliv där småföretagen får ett ökat
stöd är en förutsättning för en ökad trygghet för lönlagarna pä orter som i dag
domineras av en enda industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
en fråga har jag inle fält något svar från vpk - och vi vet atl vi inte kommer
att fä det, varken i den här debatten eller nästa gång vi möts och inte heller
om elt par år - nämligen frågan om vad det är i den arbetsmarknadspolitik som
de fyra stora partierna är överens om som herr Werner vill beteckna som försök
atl hjälpa &amp;quot;den ruttnande kapitalismen&amp;quot;. Är det beredskapsarbetena,
eleverna vid AMU-cenlrerna, företagsutbildningen eller den skyddade och
halvskyddade verksamhe­ten? Detta anförs ju dä och då som exempel på saker som
skulle vara onödiga. Enligt regeringens mening är de exempel på en aktiv arbets­marknadspolitik
som avser atl skydda enskilda människor och hålla sys­selsättningen uppe.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbelsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1976/77:94-95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr ULANDER (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Ahlmark säger att samtliga tre borgerliga partier var överens om
atl även arbetsgivarna skulle fä del av pengarna för slöd till studier om
medbestämmandelagen. Men även de socialdemokratiska representanterna i
inrikesutskoltet stödde förslaget om alt man det första året skulle ge
arbetsgivarna slantar, så att de kunde vara med på del här. Detta förhållande
säger ju inle att man skulle fortsätta med detla, och anledningen till del är
alt anlalel arbetsgivare inle utökas i samma takt som antalet förtroendemän ute
på arbetsplatserna. Enbart de summor som det här gäller - och det är
intressant: man ger de anslällda i företagen 60 miljoner och man ger
företagarna 15 miljoner - och proportionerna mellan antalet anslällda och
antalet företagare visar ät vilket häll am­bitionerna går i allt detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
sade herr Ahlmark alt man ju kan diskutera tekniken, men vi är överens om atl
anslå medel. Del har vi visat i propositionen,. Men vad är det man har visat i
propositionen? Jo, all man inte har begripit ell dugg av de insatser som de
fackliga organisationerna måste göra. När jag debatterar med herr Ahlmark har
jag rent allmänt en känsla av all diskutera med en vägg. Detla tror jag dock
kan bero på herr Ahl­marks okunnighet om förhållandena i det praktiska livet
ute på en ar­betsplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
jag inle har någon replikräll kvar vill jag slutligen bara konsta­tera alt herr
Ahlmark inte tänker ge något svar på huruvida han fort­sättningsvis kommer atl
täcka de fackliga organisationernas utgifter eller inle. Svepande formuleringar
har vi fått höra massor av här i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen WERNER (vpk) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Även om jag tolkar herr Ahlmarks senaste inlägg som etl försök att
diskutera sakfrågorna, så gav det ju ändå inga svar pä de frågor jag ställde,
vilka långsiktiga lösningar regeringen rekommen­derar för olika
nedläggningshotade förelag. När herr Ahlmark i ett tidigare inlägg talade om
vad han hade gjort mot den hotande arbetslösheten vid Algots Nord, så var allt
vad han hade alt komma med alt man hade tillsatt tvä nya arbetsförmedlare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
debatt påminner litet om den som de anställda vid Algots Nord har försökt att
föra med arbetsmarknadsministern, men herr Ahlmark har hållit sig undan.
&amp;quot;Framtiden är kusligt svan; jag ser ingenting som kan rädda våra
jobb&amp;quot;, sade klubbordföranden vid Algots Nord i Skellefteå häromdagen. Och
hon sade del inte i vilket sammanhang som helst, utan hon gjorde del efter atl
ha träffat arbetsmarknads- och jämlikhets­ministern herr Ahlmark. Kvinnorna vid
Algots Nord har varit tvungna att jobba med ett hot om nedläggning av fabriken
hängande över sig, och de har länge velal träffa herr Ahlmark för atl få etl
besked om sin framlid. De trodde också att de skulle fä elt sådani besked när
TV;s Studio S log upp situationen vid Algots Nord. Men då ställde inle ar­betsmarknadsministern
upp. Han hade annat för sig. Han hade inte lid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den gängen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
sedan kom herr Ahlmark häromdagen lill Västerbotten, och dä hoppades kvinnorna
i Skellefteå på nytt atl de skulle få träffa honom. Men herr Ahlmark kom inle
till fabriken. Han satt en timme i stadshuset, på betryggande avstånd från de
kvinnor som riskerar alt förlora sina jobb, och lät sig uppvaktas av samrädsgruppen
vid Algots Nord. Han vågade inle träffa dem som är närmast berörda av samrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
den debatt som har förts här i dag förstår jag herr Ahlmark bättre. För varför
skulle han träffa de anställda vid Algots Nord? Han har ju inga konkreta svar
att ge på de berättigade frågor som de här kvinnorna ställer. Han har inga svar
atl ge på kravet om en ersättnings­industri. Han har ingenting positivt att
säga till fackets krav om ett för­statligande av tekoindustrin. Därför föredrog
herr Ahlmark alt hälla sig undan i Skellefteå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Ahlmark drar sig också undan här i denna debatt när det gäller atl svara på
frågorna. Beträffande Algots Nord kan han möjligen uttala sig svävande om alt
han skall sätta Skellefteå högst upp på någon lista som han har i Stockholm över
orter där det behövs nyetableringar. Det är herr Ahlmarks och folkpartiels
arbetsmarknadspolitik. Och så fungerar den liberala jämslälldhelsfilosofin! Det
har denna debatt givit ytterligare bekräftelse pä.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
arbetsmarknadsministern AHLMARK:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Werner sade i sitt tidigare inlägg att han hade varit i
Skellefteå. Men del är alldeles uppenbart att han då inte lärde sig nå­gonting av
besöket. För vad hade hänt med Algots Nord, om regeringen inle hade gått in med
sin proposition? Jo, då hade sysselsättningen för ungefär 800 anslällda varit
starkt hotad, och troligen hade jobben för­svunnit. Men här gick regeringen ul
med en proposition för alt under 1977 och 1978 klara sysselsättningen för 138
personer i Lycksele, för 125 anställda i Norsjö och för 240 personer i
Skellefteå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
måndags träffade jag samrådsgruppen i Skellefteå. I den sitter re­presentanter
för länsarbetsnämnden, de fackliga organisationerna, före­laget,
arbetsförmedlingen och kommunen. Och dä säger herr Werner alt jag håller mig
undan - när jag träffar företrädare för de fackliga or­ganisationerna!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detla
är ett förakt för facket som jag vel att herr Werner vid många tillfällen har
uttryckt. Men jag är helt övertygad om atl de som företräder de fackliga
organisationerna vid Algots Nord i den här samrådsgruppen talar för sina
medlemmars intressen och åsikter. Jag fick del av dem, vi  resonerade om dem
och talade om vad man kan göra för framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Problemet med Skellefteå är ju all man har en
ganska hög förvärvs­intensitet för männen men betydligt lägre för kvinnorna.
Det gäller dels alt kortsiktigt jobba med arbetsförmedlingsinsatser för dem som
blir fri­ställda vid Algots - och här har man gjort stora insatser - dels att
skaffa ny industri till orten, dels att öka förvärvsintensiteten för kvinnorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är ju detta vi arbetar
med praktiskt dag för dag. Men när vi gör de här insatserna och framlägger
förslag får vi av herr Werners parti bara höra alt vi hjälper &amp;quot;den
ruttnande kapitalismen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
SILFVERSTRAND (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! För att den nya medbestämmandelagen skall leda fram till den vidgade
arbetsplatsdemokrati som är syftet med dess tillkomst, fordras det en bred
uppslutning och aktiv medverkan från de anställdas sida. En sådan bred
uppslutning kan åstadkommas enbart under för­utsättning all utbildning och
information om lagar och avtal kan komma till stånd i tillräcklig omfattning.
Frågan är då om det mycket omfattande utbildnings- och informationsbehov som
blivit en naturlig följd av ar-belsrättsreformens genomförande kan tillgodoses
inom de ekonomiska ramar och med den utformning av bidragssystemet som den
borgerliga regeringen fastställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
inventering inom TCO-förbunden av utbildnings- och informa­tionsbehov när del
gäller medbestämmandelagen ger klart och entydigt vid handen alt de resurser
som regeringen vill ställa till förfogande inte pä långt när motsvarar
föreliggande behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ursprungliga planeringen av studiecirklar i medbestämmandefrå­gor inom
TCO-förbunden pekade pä etl deltagarantal av 13 000 personer. Redan denna
siffra understryker de stora ambitioner tjänstemannaor­ganisationerna har för
alt ge medbestämmandelagen ett konkret innehåll på arbetsplatserna. Nu har
emellertid TCO tvingats revidera sina planer. Kalkylen pekar nu pä 50 000
deltagare i studiecirklar om medbestäm­mandelagen. Denna kraftiga utökning av
studiecirkelverksamheien in­nebär elt par miljoner kronor i merkostnad. Bara
inom Svenska industri-tjänstemannaförbundet, som jag själv råkar tillhöra,
kommer elt 40-tal centrala kurser alt genomföras i medbestämmandefrägor. Den här
typen av utbildning bygger till stor del på kursgårdsprojekt. Del ökade tryck
på ulbildningsseklorn som arbetsrätlsreformen medför leder följaktligen också
till ett behov av investeringar i nya kursgårdar o. d. för många förbund.
Likaså följer med denna kraftiga expansion på utbildningssidan självfallet en
ökning av personalbehovet inom de fackliga organisatio­nerna. Inom TCO och TBV
räknar man med all inom ett är ha anställt etl 15-lal personer som skall syssla
med medbestämmandelagen, dvs. har lill uppgift alt förankra denna lag ute på
arbetsplatserna. Jag tror att de anförda exemplen räcker för att belysa de
oerhört omfattande in­formations- och utbildningsbehov som föreligger på det
här området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
ser då TCO-förbunden på möjligheterna att med nuvarande ut­formning av stödet
till utbildning och information klara av sin uppgift alt jusl förankra
medbestämmandelagen bland sina medlemmar? En sam­stämmig uppfattning inom
TCO-förbunden är att en tilldelning av eko­nomiskt stöd för utbildning och
information via statsbudgeten inte ger den kontinuitet och säkerhet i
planeringen som de fackliga organisa­tionerna måsle kräva för alt kunna bedriva
en effektiv verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
medelstilldelning enligt den socialdemokratiska modellen, dvs. ett uttag via
arbetarskyddsavgifien, skulle otvivelaktigt pä ett helt annat sätt ge förbunden
och deras studieorganisationer möjlighet till en mera långsiktig planering av
verksamheten. Man kan då med tillfredsställande säkerhet bedöma vilka
ekonomiska resurser man har att räkna med under en längre period. En fördelning
via budgeten ger inte denna säkerhet. Medelstilldelningen kan ju bli beroende
av de stämningar som råder vid del tillfälle då budgetpropositionen skall
fastställas. Vi har ju sett många exempel på della i vad gäller den senaste
statsbudgeten. När dessutom situationen inom den borgerliga regeringen
karakteriseras av spänningar, som kan beskrivas som åtminstone väpnad
neutralitet, finns del ytter­ligare en grund för oro över hur det egentligen
skall bli med della eko­nomiska stöd för utbildning och information om
medbestämmandelagen i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördelning
via budgeten innebär också att bidragsbestämmelserna ten­derar att styra
utvecklingen, inte det reella behovet av information och utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
kan man alltså med fog hävda att den borgerliga modellen för utbetalning av
ekonomiskt stöd till utbildning och infor­mation om medbestämmandelagen
allvarligt försvårar de fackliga orga­nisationernas möjligheter atl bedriva en
långsiktig planering av sin verk­samhet, samtidigt som tilldelade resurser
sannolikt innebär inskränk­ningar i den verksamhet som är etl absolut villkor
för att MBL skall fungera enligt de intentioner som låg bakom riksdagsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
döma av arbelsmarknadsminislerns svar på herr Ulanders inier­pellation har
löntagarorganisationernas samstämmiga uppfattningar, när det gäller ekonomiskt
stöd till utbildning och information om MBL, kling­at för döva öron. Ingenting
i svaret tyder på något intresse hos den nu­varande regeringen att skapa
möjligheter för löntagarorganisationerna att åstadkomma den planering och
uppläggning av informations- och ut­bildningsverksamheten kring MBL som är en
absolut förutsättning för atl lagar och avtal skall få en meningsfylld funktion
ute på arbetsplatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att slutklämmen i arbetsmarknadsministerns svar på något sätt var
betecknande för dess innehåll i övrigt. Jag ville därför till slut upprepa vad
arbetsmarknadsministern där säger; &amp;quot;Jag vill också under­stryka de stora
ansträngningar som arbetsmarknadens parter redan har gjort för att nå detta
mål.&amp;quot; Ja, förvisso gör arbetsmarknadens organi­sationer stora
ansträngningar i den här frågan. Men vilka ansträngningar är regeringen beredd
att göra som svar på dessa insatser? Inte ett svar, inte ens en antydan till
besked har vi fått i denna avgörande fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
återstår egentligen av de stolta deklarationer om vidgad arbets­platsdemokrati
som arbetsmarknadsministern gjort sig känd för, innan han begåvades med en
plattform föratt omsätta deklarationerna i praktisk politik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24   mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­pol/tiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24  mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-poliliken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
WINTHER (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! All rätten till eget förvärvsarbete skall gälla också kvin­norna råder
del numera stor enighet om. Och kvinnorna har i allt större utsträckning sökt
sig ut på arbetsmarknaden. Nytillskottet av kvinnor har varierat år frän år,
bl. a. med hänsyn lill arbetsmarknadsläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
del betänkande vi behandlar i dag med anledning av arbetsmark­nadsdepartementels
budgetförslag och propositionen 65 anges, atl under högkonjunkturåren 1974 och
1975 ökade enligt AKU antalet sysselsatta kvinnor med 63 000 resp. 73 000.
Under övriga år under 1970-talet har ökningen legal mellan 17 000 och 31000. År
1976 uppgick ökningen lill 31 000. I förhållande till 1974-1975 har alltså
ökningslakten bromsats upp. Det beror naturligtvis i viss mån på
konjunkturiäget. De stora be­kymmer som företagen har f n. ger inte stort
utrymme för nya jobb, och det påverkar helt naturiigt också kvinnornas
sysselsättningsökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
slår dock fast att vi måste ha en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller all
bereda kvinnorna ökade sysselsättningsmöjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås och redovisas olika ålgärder för att underlätta för
kvinnor atl börja arbeta och för atl förbättra jämställdheten mellan män och
kvinnor pä arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsförmedlingen
förstärks genom 240 nya tjänster, varav 100 får tillsättas redan fr. o. m. mars
månad. Huvuddelen av dessa tjänster för­utsätts användas till arbetsförmedling.
Arbetet effektiviseras genom ak­tuella och fullständiga platslistor, och försöksverksamheten
med obli­gatorisk platsanmälan byggs ut. De här åtgärderna bidrar givetvis lill
alt de arbetssökande kvinnorna kan få en effektivare hjälp frän arbets­förmedlingen
när de söker arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår också insatser för alt underlätta för de ungdomar som söker sig ut på
arbetsmarknaden. Varie år är det ungefär 25 000 ungdomar med enbart grundskola
eller med avbruten gymnasieutbildning som behöver få praktik, annan utbildning
eller jobb. De kommunala planeringsråden som riksdagen tidigare beslutat om
inrättas i hela landei från den I juli 1977. Då får vi ett samverkansorgan för
skola, arbets­förmedling, arbetsgivare och fackföreningar i varie kommun.
Staten skall också skaffa fram fier praktikplatser för ungdomar under 20 år.
Det öppnas också fler möjligheter för arbetsmarknadsutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efiersom arbetslösheten är
särskilt hög bland de mycket unga flickorna - av unga flickor mellan 16 och 19
år är drygt 7 96 arbetslösa - är del här viktiga åtgärder för all slussa in dem
på arbetsmarknaden. Genom praktik eller yrkesutbildning kan de hitta vägen lill
etl framtida yrke. Kvinnorna väljer mellan färre yrken än männen. Kvinnor söker
sig i regel lill ett 25-tal olika yrken, medan männen har etl mycket bredare
yrkesval, omkring 300. Bl. a. det här förhållandet ligger bakom de försök som
sedan 1973 har pågått i sex län och som går ut pä att i större ut­sträckning
placera kvinnor i traditionellt manliga yrken. Det medger ock­så all kvinnor
kan få jobb på en ensidig arbetsmarknad. Den s. k. ALU-ulbildningen har
bedrivits även pä andra platser i landet föutom i för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sökslänen, och den har
slagit mycket väl ut och skall givetvis fortsätta. Det s. k.
jämställdhetsbidragel som inrättades samtidigt som försöks­verksamheten böriade
har höjts. Arbetsmarknadsministern har ju alldeles nyss presenterat ett förslag
till en ytterligare höjning utöver vad som anges i budgetpropositionen. Det
hälsar jag med verklig glädje, och jag hoppas alt del skall ge fler kvinnor
möjlighet till arbete. Till åtgärder som avser att förbättra jämställdheten
mellan män och kvinnor på ar­betsmarknaden hör också atl arbetet med en lag mot
könsdiskriminering har påböriats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också självklart att alla de extra åtgärder som nu salts in för alt hålla
uppe sys.selsäitningen i företagen och förstärkningen av insatser inom
arbetsmarknadsutbildningen när det gäller beredskapsarbeten m. m. kommer atl ge
ökade arbetstillfällen ät kvinnor och bidra till att kvinnorna i varseldrabbade
företag fär behålla sina jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Arbetet för att undanröja de många förvärvshinder som fortfarande finns
för kvinnor i vårt land måsle fortsätta och föras pä mänga områden. En fortsalt
kraftig utbyggnad av barnomsorgen, en sam­hällsplanering som lägger bostäder
och arbetsplatser relativt nära varand­ra, fungerande kollektivtrafik, kortare
arbetsdag för småbarnsföräldrar och en satsning på kollektivhus med service
behövs, om föräldrar skall hinna vara med sina barn efter arbetsdagens slut. Vi
behöver också en fortsatt opinionsbildning för att bredda de unga flickornas
och kvinnornas yrkesval, en fördjupad insikt om att också den traditionella
mansrollen måsle förändras, så att den blir lättare atl leva med, att
arbetslivet måsle bli barnvänligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvinnornas
ställning pä arbetsmarknaden mäste fortsättningsvis stär­kas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsförklaringens
ord om atl jämställdhet mellan kvinnor och män är en självklar utgångspunkt för
regeringens politik utgör en upp­fordrande grund för det fortsatta arbetet. I
det arbetet har folkpartiet varit pådrivande och kommer alt vara pådrivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag ber härmed alt få yrka
bifall till utskotlels hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen HELLSTRÖM (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det har ofta sagts om den djupa ekonomiska världskris som har rått
under de senaste åren att massarbetslösheten ute på Europas kontinent och i
Amerika ändå inte har givit upphov lill någon stark social oro - det har inte
blivit hårda sociala protester som på 1930-talet. Arbetslösheten, har man sagt,
har inte fått ett politiskt uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror alt den bilden är felaktig. Den är särskilt missvisande när det gäller en
speciell grupp av arbetslösa. Man bortser från den kraftiga ungdomsrevolten av
proletariserade och arbetslösa tonåringar i Nord­amerikas storstäder, i
Frankrikes, Tysklands och andra europeiska länders storstäder - en revolt som i
regel inte uppfattats som politisk men som naturligtvis ändå är en revolt emot
ett syslem som frambringar denna massarbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
vad innebär det för den som är ung och har lämnat skolan och nu vill göra sin
insats i arbetslivet i samhället, om han eller hon från samhället får svaret:
Dina prestationer behövs inte. Du är överflödig. Du är i stället en börda för
vårt samhälle. Det finns ingen plats för Dig! Vad tror ni händer med den unga
människa som vill gå ul för att göra sin insats i samhället tillsammans med
sina arbetskamrater men får det svaret av sitt samhälle? Del är klart att del
känns som en fruk­tansvärd uteslängning och alt följden blir en oerhörd protest
och ett avståndslagande från samhället. Därför anser jag alt
ungdomsarbelslös-helen är ett av de värsta sociala problem som de utvecklade
industri­länderna över huvud laget har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Sverige har vi ju genom en aktiv politik kunnat minska ungdoms­arbetslösheten
under krisen på 1970-talet. Jag skall inte upprepa alla siffror omkring det -
dem har det redogjorts för tidigare i dag, och del finns därför inget skäl att
på den knappa tiden nu gå in på det igen. Men vi får inte på något sätt nöja
oss med vad vi har åstadkommit. Trots att vi har kunnat nedbringa
ungdomsarbetslösheten är nämligen arbets­lösheten bland ungdom fortfarande
betydligt högre än arbetslösheten bland andra grupper. Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) har år efter år gjort inventeringar av
beredskapsläget och genomfört sy­neförrättningar i kommunerna av deras
planering för alt klara ungdoms­arbetslösheten. Tyvärr visar resultaten av
SSU;s undersökningar alt del fortfarande är oroande korta planeringstider i
mänga kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
har i höstas fattat etl antal beslut som måste bli en grund att bygga vidare på
för atl ytterligare nedbringa ungdomsarbetslösheten. Men för att riksdagens
utfästelser lill ungdomen skall kunna infrias krävs att det finns en lokal
organisation, som kontinuerligt kan följa situationen för varie ung människa
med svårigheter pä arbetsmarknaden. Nu har vi alltså fr. o. m. i är nya
instrument för landsomfattande insatser på del lokala planet som gäller
sysselsättningsplanering för de unga. Det är dels del nya organet
distriklsarbetsnämnderna, som är en politisk in­stans lokalt på
arbelsmarknadssidan, dels de lokala planeringsråden, som riksdagen har beslutat
om i samband med antagandet av SIA-propo­silionen och som skall följa
skolmyndigheternas nya uppgifi alt under tvä år med ulbildningserbjudanden
följa upp de elever som lämnar grund­skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
om alla ungdomar verkligen skall kunna nås med erbjudanden om arbete,
utbildning eller praktik på del lokala planet, krävs det all samarbetet mellan
arbetsförmedling och skola intensifieras också utöver kontakterna i de lokala
planeringsråden, bl. a. därför alt bägge de organen har lagfäst ansvar för
kontakten med samma personer. Innebörden av SIA-beslutel i riksdagen är ju att
skolan har ansvaret för den personliga tvååriga uppföljningen intill dess att
den har lämnat över resp. ärende till arbetsförmedlingen för alt
arbetsförmedlingsåigärder skall vidtas. Där­efter ligger ansvaret för kontakten
på förmedlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutom det nära
samarbetet mellan skola och arbetsförmedling kring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varie enskild person -
både skola och arbetsförmedling har alltså etl lagfäst ansvar - kommer det
naturligtvis alt krävas väsentligt ökade eko­nomiska resurser för
personalinsatser. Det gäller bl. a. den uppsökande syon och
arbetsförmedlingarnas personalresurser, som det också har talats om förut i
dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det fordras dessutom - och det är här motionen 1976/77:537 kommer in - ell
samlat grepp på det lokala planet för att bedöma vilka resursförstärkningar som
är nödvändiga för all ungdomsprogrammen skall kunna genomföras. För att göra
den personliga uppföljningen prak­tiskt möjlig och ge anslagsgivande instanser
- bäde kommunala och cen­trala myndigheter - underlag för alt bedöma inte bara
nödvändiga re­sursökningar utan också vad man har åstadkommit för varje ung män­niska
lokalt mäste enligt motionärernas mening arbetsförmedlingarnas distriktskonlor
i samråd med de lokala skolmyndigheterna upprätta planer som innehåller dels
löpande älgärdsprogram för vad man skall göra, dels resultatredovisningar av
hur det har gått med erbjudandena lill alla unga arbetslösa om praktik,
utbildning och arbete. De här programmen och redovisningarna mäste sedan
behandlas i distriklsarbetsnämnderna och de lokala planeringsråden för atl
politiskt ansvariga lokala organ skall kunna fylla sin del av riksdagsbeslutets
åtagande alt samhället skall till­försäkra alla ungdomar möjlighet till arbete,
utbildning eller praktik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
här är en av klämmarna i min motion. Efter att ha läst utskotts-betänkandet
skulle jag vilja ställa en fråga lill utskottets ordförande, Rolf Wirtén. Nu
har han lämnat lokalen - troligen för en vid det här laget välförtjänt middag -
och jag fär i stället rikta frågan till herr Fransson, som också representerar utskottet;
den gäller innebörden i utskottets i och för sig positiva motionsutlätande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
utskoliets betänkande sägs dels - utan precisering - att vissa åtgärder här är
på gång och att man bör i positiv anda pröva de uppslag som förts fram i fråga
om ungdomens sysselsättningsproblem, dels atl mo­tionen skall överlämnas förevarande delar till sysselsältningsutredning­en. Hur ställer sig då
utskottet till mitt yrkande 1 i motionen 537 om regeringsinitiativ till att
planer upprättas av distriktskonloren och de lo­kala skolmyndigheterna med
löpande åtgärdsprogram och resultatredo­visningar, som sedan skall behandlas av
dislriktsarbetsnämnder och lo­kala planeringsråd? Den klämmen är ju en
konkretisering av riksdagens beslul i höstas i anledning av regeringspropositionen
om sysselsättningen för att förverkliga åtagandet alt samhället skall
tillförsäkra ungdomarna möjligheter till arbete, utbildning eller praktik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
krävs omedelbara åtgärder. Riksdagsbeslut har fatlats, och nu mås­te apparaten
sättas i gång både centralt och lokalt. Är del utskottets uppfattning alt denna
del av min motion direkt skall beaktas av re­geringen i det löpande arbetet?
Det kan ju inte vara rimligt, såvitt jag förslår, atl della yrkande så att säga
skall lämnas tillbaka lill syssel­sältningsutredningen; yrkandet härstammar ju
från de tankegångar som fanns i dess redan framlagda belänkande. Jag har fattat
del så att del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads-poliliken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är de övriga, mer
principiella funderingarna som sysselsältningsutred­ningen skall se pä, medan
yrkandet nr 1, som jag här har refererat, skall effektueras av regeringen så
snart som möjligl. Jag vill fråga herr Fransson om det också är utskottets
mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
FRANSSÖN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! När riksdagen i december månad 1976 fattade beslut om den framlida
sysselsättnings- och regionalpolitiken, betonades bl. a. den breda värdegemenskap
som finns i vårt land beträffande målsättningen arbete åt alla. Jag vill i
dagens debatt understryka detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
att vi fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur har vi lyckats hålla
arbetslösheten på en låg nivå. Detta har vi kunnat göra tack vare
arbetsmarknadspoliiiska insatser av olika slag. Det finns anledning att
understryka att regeringens förslag om olika åtgärder har kommit i rätt tid.
Jag tänker då inte minst pä möjligheterna att erhålla förhöjt ut­bildningsbidrag.
Det måsle vara en styrka för förelagen att kunna bi­behålla sin arbetskrafi och
vidareutbilda personalen för all ha produk­tionsapparaten intakt när
högkonjunkturen kommer. Det ökade antalet varsel om bl. a.
kortlidspermilteringar i börian på året har i myckel stor utsträckning
åiertagits - det har ju omnämnts tidigare i denna debatt - lack vare de
möjligheter som kommer att finnas att erhålla det förhöjda utbildningsbidraget,
som regeringen föreslog i proposition nr 65 och som vi behandlar här i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
olika förslag som regeringen presenterat är uttryck för en fortsalt hög
ambitionsnivå inom arbetsmarknadspolitiken. Ulskottsmajoriteten har svårt alt
förstå den kritik som framförts i den socialdemokratiska partimotionen - att de
av regeringen föreslagna åtgärderna inte skulle svara mot de mål som fastslogs
i samband med riksdagsbeslutet hösten 1976. En rad olika
arbetsmarknadspoliiiska förbättringar har föreslagits, som alla skall leda till
en effektivare och mera utvecklad arbetsmark­nadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
della sammanhang finns det anledning att notera att socialdemo­kraterna inte
ställer sig bakom utskottets skrivning vid besvarandet av vpk;s partimotion,
när vi hävdar att en socialistisk planekonomi inte är den rätta metoden att
lösa sysselsättningsfrågorna. I reservationen frän socialdemokratiskt håll
finns ingen motivering alls för yrkandet om avslag pä vpk-motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
dagens betänkande finns, som omnämnts tidigare, ett antal so­cialdemokratiska
reservationer. Jag skall bara kommentera elt fåtal av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
reservationen 8 har sysselsättningsulredningens tankar om ulbild­ningsfonder i
företagen tagits upp. Utskottet är positivt till tanken, men anser alt man bör
avvakta med ett ställningstagande till dess att ut­redningen har presenterat
sill material. Införs ett sådant här system med utbildningsfonder, kommer
detta, som jag ser det, med största säkerhet att innebära att företagen i ökad
utsträckning tar samhällsekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänsyn vid inplaneringen
av utbildningen. Reservanterna menar all man redan nu bör ta upp frågan lill
utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservationen
11 tar upp frågan angående omläggning av statsbidrags­givningen till kommunala
beredskapsarbeten och innebär att ärendet bör påskyndas. Efiersom frågan f n.
är under beredning i regeringens kansli anser utskottet att det inte finns
någon anledning atl ge regeringen detta till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Majoriteten
i utskottet har utgått ifrån atl regeringen sä fort det finns praktiska
möjligheter kommer att presentera ett förslag till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Höjning
av det kontanta arbetsmarknadsstödet aktualiseras i reserva­tionen 12, där man
ifrån socialdemokratiskt håll anser atl det kontanta arbetsmarknadsstödet bör
utgå med 65 kr. per dag frän den 1 juli 1977. Med tanke pä att riksdagen sä
sent som i slutet av förra året fattade beslul om höjning av stödet lill 55 kr.
per dag från den 1 januari i år, anser ulskottsmajoriteten att det för dagen
inte finns anledning att göra ytterligare någon höjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förelagen
har en stor uppgift att fylla när det gäller att skapa möj­ligheter för
utbildning av handikappade. Stödet ifrån samhällets sida re­formerades genom
riksdagens beslut i höstas och tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1977. Del
innebär alt bidrag utgår med 75 96 av den totala lönekostnaden under första
året, och sedan sker det en avirappning under kommande är. AMS har i dagens
läge möjlighet att i enstaka fall företa jämkning, vilket innebär alt man kan
utanordna elt högre bidrag när så är befogat. Det är bl. a. detla motiv som har
legal till grund för ut­skottsmajoritetens uttalande i den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Slutligen några ord om reservationen 14 som ingående diskuterats här
under eftermiddagen. Reservationen gäller frågan om samhällets stöd lill
kostnaderna för utbildning och information angående medbestämmandelagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
riksdagen 1976 fattade beslut om den nya arbetsrätlsreformen be­handlades också
frågan om på vilket sätt kostnaderna för information och utbildning skulle
finansieras. Del fanns delade meningar i riksdagen vid del tillfället, och så
är förhållandet även i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
menar att utbildningskostnader till följd av en lagstiftning icke skall
finansieras genom en arbetsgivaravgift, utan dessa kostnader bör finansieras
direkt via statsbudgeten. Delade meningar är det också i fråga om möjlighet för
arbetsgivarorganisation atl erhålla bidrag efter utgången av år 1977. Vi anser
att bidrag skall kunna utgå till arbetsgivarorganisation lika lång tid som lill
arbetstagarorganisationerna. Vi anser att det även under dessa är finns ell
behov av att utbilda och informera nya arbets­givare, och då bör dessa också ha
möjlighet att via sina organisationer erhålla bidrag. Behovet torde
naturligtvis inle vara av samma omfattning som under inledningsskedet, men det
måste från principiell synpunkt vara fel att undanta den ena parten på
arbetsmarknaden när det gäller bidrag till information och utbildning så som
det har framförts i den socialdemokratiska reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetsmarknads-politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads-poliliken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den tidigare debatten har det sagts atl de fackliga organisationerna skulle ha
svårt att planera utbildningen beroende på knappheten på peng­ar. Klart är
emellertid att de fackliga organisationerna redan förra som­maren, i börian på
juni månad när riksdagen fattade sitt beslut, mäste ha varit medvetna om vilket
belopp som stod till förfogande först halvårel 1977, efiersom del var klarl och
entydigt angivet i riksdagsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan naturligtvis finnas olika uppfattningar om storleken av bi­dragen och
behovet av desamma, men man har anledning att understryka viklen av att det
skapas sådana förutsättningar att företrädare för de anställda ute i företagen
kan beredas den utbildning som erfordras för att lagens intentioner skall kunna
förverkligas. Eftersom det förhöjda utbildningsbidraget även skall kunna
omfatta utbildning beträffande medbestämmandelagen måsle det ses som en positiv
åtgärd frän sam­hällets sida. Också på det sättet medverkar man till att
förbättra ut­bildningsmöjligheterna för de anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Hellström ställde en fråga lill utskottets företrädare om behand­lingen av den
motion som han står som första namn på. Enligt min tolkning av utskottets
skrivning anser vi att punkten 2 i motionen skall överlämnas till
sysselsättningsutredningen för vidare behandling och ut­redning och att de
övriga synpunkterna i herr Hellströms motion skall ligga till grund för det
fortsatta arbetet i dessa frågor inom regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda yrkar jag, herr talman, bifall till utskottets hemställan på
samtliga punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru LEIJON (s) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Får jag säga ytterligare några ord i frågan om utbild­ningsfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
Fransson sade att utskottet är positivt men vill vänta med av­görandet tills nu
pågående utredning är klar. Jag tror att det råder en del missförstånd om vad
den utredning som jusl nu pågår egentligen skall syssla med. Jag tillsatte den
en gäng och skrev direktiven. Det är en utredning som skall kartlägga i första
hand företagens inlernut­bildning. Man skall se på tre olika aspekter av denna
inlernutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första skall man undersöka hur den genomförs i förhällande till
konjunkturnedgångar och konjunkturuppgångar. Vi misstänkte när vi tillsatte
utredningen alt företagen inle utnyttjade konjunkturnedgång­arna till alt ge
utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra skall utredningen belysa vilka av de anställda i företagen som först
och främst får del av internutbildningen. Vi vel från andra utredningar att t.
ex. kvinnorna i väldigt liten utsträckning kommer i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje skall utredningen titta på hur den utbildning man ger förhåller sig
till de krav på kunskap som man har inom företagen -kunskap när det gäller att
utföra arbetet. Utredningen skall även kartlägga en del andra frågor, men det
är alltså ett rent kartläggningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
socialdemokrater har den uppfattningen - och den har vi givit ut­tryck för
fiera gånger - atl utbildningsfonderna är något väsentligt att salsa på. Vi'
har sagt att vi skall ha en utredning om denna fråga. Men vad de borgerliga
ledamöterna i utskottet och ännu tydligare i riksdags­debatten i dag är
tveksamma om är huruvida dessa utbildningsfonder över huvud laget skall
utredas. Man är alltså inle beredd att säga att vi skall ha en utredning om
utbildningsfonderna. Det är därför som vi har en reservation i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen FRANSSON (c) kort
genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Utskottsmajoriteiens ställningstagande när det gäller ut­bildningsfonder
framgår av den skrivning som utskottet gjort på s. 33, där vi klarl och
entydigt anger att utskottet ställer sig positivt till tanken på
utbildningsfonder. Vi anser emellertid att det finns anledning att av­vakta
till den tidpunkt då materialet presenterats i sin helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naturligtvis myckel viktigt atl man noga kartlägger den ut­bildning som
förekommer ute i företagen. Jag delar fru Leijons upp­fattning atl del kan
föreligga risk att utbildningen sker ensidigt och kanske inte tillgodoser
samtliga anställdas behov och intresse av utbildning. Det finns därför
anledning all i det avseendet följa utvecklingen med största uppmärksamhet. Det
måste vara angeläget både för arbetsgivare och för de anslällda att man skapar
ökade förutsättningar för utbildning och att denna sker under både
högkonjunkturer och lågkonjunkturer, men kan­ske inle minst i lågkonjunkturer,
så atl de anslällda då kan skaffa sig en utbildning som de kan dra nytta av
under kommande högkonjunktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
LEIJON (s) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vad utskoltsmajoritetens företrädare herr Wirtén och herr Fransson gör
i den här debatten är atl de ger med den ena handen och tar med den andra. Man
är först positiv, och sedan kommer alla re­servationerna. Vad vi
socialdemokrater kräver i denna motion är att riks­dagen tar ställning för atl
frågan om utbildningsfonder skall utredas och ger regeringen detta lill känna.
Här finns alltså en skillnad i sak, som man pä den borgerliga sidan i dag inte
är villig att erkänna men som ändå framkommer när man diskuterar den här
frågan. Man är allmänt positiv men kommer med en mängd reservationer.
Slutsatsen blir att man inle är med på att direkt säga, såsom vi vill, all nu
skall frågan utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
FRANSSON (c) kort genmäle:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill bara konstatera atl del ställningstagande som
utskottsmajoriteten gör på den här punkten är exakt detsamma som det
ställningstagande fru Leijon gjorde i propositionen 1975/76:211.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­politiken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen NILSSON i Kristianstad
(s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har i en motion föreslagit atl man skall se över sam­hällets
bidragsgivning till handikappbilar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden
lill mitt förslag är att det statliga stödet till anskaffande av bil som utgår
genom AMS i syfte att arbetsrehabililera rörelsehindrade inte följt
kostnadsutvecklingen. I dag är det svårt för handikappade med behov av bil i
sin arbetssituation att finansiera inköp av bil. Särskilt svårt är det för dem
som pä grund av grava handikapp är i behov av bilar med inbyggd automatik och
servo. Del gäller ofta personer som genom olika arbetsvårdsåtgärder kunnat
etablera sig på arbetsmarknaden. De nuvarande bidragsgrunderna ger inte
möjlighet att göra ell nyinköp av det förfiyttningshjälpmedel som bilen utgör.
Detta förhållande av­speglas i minskat antal bidrag frän AMS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är två faktorer som medfört denna negativa utveckling - dels utgör utgående
bidrag en allt mindre del av anskaffningskostnaden, dels har inkomsigränser som
gäller för erhållande av bidrag inle justerats med hänsyn lill dagens
penningvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
AMS 1963 helt övertog ansvaret för bidragsgivningen, uppgick bidraget lill full
kostnadstäckning för en Volvo PV 444. I dag utgör bidraget endast 56,4 % av
priset pä motsvarande slandardbil, Volvo 242. Uppräkningen i årets
budgetproposition med 3 000 kr. motsvarar endast beräknade prishöjningar pä
bilar under budgetåret 1977/78. Elt återstäl­lande av bilbidraget lill tidigare
bidragsnivå finner jag därför myckel angelägel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är lika viktigt med en uppräkning av inkomslgränserna för bidraget. Tidigare
gällde inga fasta gränser, ulan bedömningen av bidragsbehovet skedde på
grundval av individuella avvägningar. Arbetsmarknadsverket kunde la hänsyn till
den totala ekonomiska situationen för den som har mycket stora funktionshinder.
Genom att bidraget inte höjts i takt med löneutvecklingen är det i dag allt
färre som kan erhålla helt bidrag och många som helt ställs utan samhällets
stöd lill anskaffning av för­fiyttningshjälpmedel. Enligt regeringens förslag
skall bidraget avtrappas redan vid en månadsinkomst på 2 080 kr. Det är inte
möjligt för en person med en sådan inkomst före skatt att spara eller klara
räntor och amorteringar av här aktuella belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
försvarar sig med att det - i samband med en översyn av reglerna för några år
sedan - skedde en avsevärd förbättring av stödet till handikappade
fordonsförare. Därför avstyrker utskottet mitt utred­ningsyrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är riktigt atl man såg över bestämmelserna och även höjde beloppet, men den
höjningen motsvarade endast prisstegringarna. Jag lycker att utskottet inte
riktigt har satt sig in i hur del fungerar för en handikappad person, som skall
ut i arbete eller utbildning. Situationen är den att bil­bidraget har
försämrats, vilket avspeglas i ell minskat antal bidrag. Del utgående bidraget
utgör en allt mindre del av anskaffningskostnaden. Vad som saknas i dag är en
helhetssyn när det gäller att rehabilitera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;människor och motivera dem
för ett aktivt liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunikationerna
är en viktig del i ett åtgärdsprogram för att en svårt rörelsehindrad person
skall kunna komma ut i samhället. 1 dag finns massor av spärrar, som förhindrar
en rehabiliteringsprocess. Allt färre människor kan utnyttja sig av
bilbidraget, eftersom del är för lågt. Del är svårt för många atl skaffa
resterande belopp - upp emot 10 000-15 000 kr. - så att ett bilinköp blir
möjligt. Vi bör komma ihåg alt det här gäller människor, som på grund av ett
handikapp lever under små omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förhållandel att antalet utgående bidrag minskat borde ge utskoliet en
tankeställare. Det är verkligen beklagligt att arbetsmarknadsutskottet inte har
tagit allvarligare pä den här frågan. Därför yrkar jag bifall till min motion
900.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om inbjudanfrån Dramatiska teatern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På förslag av herr andre vice talmannen beslöt
kammaren att uppskjuta den fortsatta överläggningen om delta belänkande samt
behandlingen av på föredragningslistan återstående ärenden till kl.  19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
13 Meddelande om inbjudan från Dramatiska teatern&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hen
ANDRE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ledamöter m. fl. har inbjudits att bevista Dramatiska tea­terns föreställning
Erik XIV på Stora scenen tisdagen den 19 april kl. 19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De som önskar är välkomna
att medföra en gäst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Teckningslistor
flnns utlagda i foajén. Listorna indrages fredagen den 1 april. Beställda
biljetter bör inte överlåtas. Ledamot som är förhindrad att utnyttja beställd
biljett ombedes återlämna den till kammarkansliet senast dagen före
föreställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
14 Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:84 om vissa anslag
ur kyrkofonden, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:120 om godkännande
av ändring i EFTA-konventionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
15 Anmäldes och bordlades Redogörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:16 Riksdagens förvaltningssiyrelses
redogörelse för 1976 års verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
16 Anmäldes och bordlades Motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1459 av herr
Jansson m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av propositionen 1976/77:66 om
upprustning av Göta kanal, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om inbjudanfrån Dramatiska teatern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1460 av herr
Högström m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av propositionen 1976/77:74 om
inriktningen av säker­hetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1461 
av herrar Rosqvist och Nilsson i Kalmar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av
propositionen 1976/77:79 om anslag för budgetåret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1977/78 till
byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementels&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1462
av herr Andersson i Lycksele m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
anledning av propositionen  1976/77:81 om bokhandelsstöd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1463
av herr Gahrton och fru Bernström med anledning av propositionen 1976/77:83 om
exporlfrämjande åtgärder avseende u-länder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1464
av herr Andersson i Lycksele m.fl. 1976/77:1465 av herrar Strömberg i Botkyrka
och Ekinge 1976/77:1466 av herrar Svanberg och Nilsson i Visby 1976/77:1467 av
hen Werner m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av propositionen 1976/77:87 om
insatser för handikap­pades kulturella verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1468
av hen Ollen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av propositionen 1976/77:92 om
ändrade regler för skat­tetillägg enligt taxeringslagen (1956:623), m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1469
av fru Diesen m.fl. 1976/77:1470 av herr Herneliiis&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1471 av herrar
Stensson och Karl Bengtsson i Varberg 1976/77:1472 av herr Johansson i
Trollhättan m.fl. 1976/77:1473 av hen Fagerlund m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av propositionen 1976/77:99 om stöd
till vissa tidningar och lidskrifier, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1474
av herr Karlsson i Malung m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1475 av herrar
andre vice talmannen Magnusson och Nyhage 1976/77:1476 av herrar Nyhage och
andre vice talmannen Magnusson 1976/77:1477 av hen Palme m.fl. 1976/77:1478 av
herr Palme m.fl. 1976/77:1479 av hen  Wenter m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av propositionen 1976/77:105 om
ålgärder för textil- och konfektionsindustrierna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1480
av fru Andrén och herr Richardson 1976/77:1481  av herr Enlund m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1482
av herrar Holmqvisi och Jönsson i Arlöv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1483 av fröken
Uttmarck&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av
propositionen  1976/77:108 om alkoholpolitiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 17 Anmälan av
interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anmäldes och bordlades följande interpellationer
som ingivits lill kam­markansliet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
23 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Anmälan av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:121 av herr Olsson
i Sundsvall (c) till herr justitieministern om inlösen av mark vid
fastighetsreglering:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet och respekten för den enskilda äganderätten
lill bl. a. mark är - och har traditionellt varit - en viktig del av värt
rättssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vissa fall måsle dock avsteg göras från delta skydd, nämligen när
allmänintresset kräver att samhället får la mark i anspråk för t. ex. vägar,
ledningar och viss bebyggelse. Expropriation för samhällets behov torde
accepteras av de allra flesta såsom nödvändigt från allmän synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
även i andra fall kan samhällets intressen komma alt stå i mot­satsförhållande
lill den enskildes intresse alt behålla den mark han äger. Samhället har
nämligen ett intresse av all all mark utnyttjas sä produktivt som möjligt. Vid
exempelvis myckel stor uppsplittring av skogsmark och oförmånliga ägofigurer
kan delta samhällsintresse av produktivt ut­nyttjande av marken ge anledning
till krav på ändringar av ägoförhål­landena och ägofigurerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbättringar
av arronderingen kan erhållas dels genom frivilliga upp­görelser i form av
försäljning eller markbyten, dels tvängsmässiga ägo­utbyten, dels även numera
genom tvångsvis inlösen av mark mol er­sättning i pengar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första hand bör samhället genom upplysning och information till de berörda få
till stånd frivilliga uppgörelser om erforderliga arronde-ringsändringar. Även
Ivångsvisa ägoutbylen för alt uppnå bättre arron-dering kan accepteras utan alt
det anses vara för stort ingrepp i det en­skilda ägandet. Del kan erinras om
att laga skifte genomfördes i stora delar av värt land genom sådana ägoutbyten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
I januari 1972 kan samhället även tillgripa tvängsmässig inlösen av mark för
att skapa en - enligt myndigheternas bedömning - rationell arrondering. Då
trädde nämligen faslighelsbildningslagen i kraft och en­ligt dess 8 kap. kan
mark tvångsvis inlösas om det är &amp;quot;ell väsentligt intresse från allmän
synpunkt all storleksförändringar därvid genomfö­res&amp;quot;. Sådan inlösen får
dock ej ske &amp;quot;om syftet med överföringen skäligen kan vinnas på annal
sätt&amp;quot; eller &amp;quot;om avsevärd olägenhet därigenom skulle uppkomma för
fastighetens ägare eller brukare&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
ger alltså under vissa förutsättningar möjligheter all mot er­sättning i pengar
tvångsvis inlösa mark av en jordbrukare för atl tillföras annan jordbrukare,
vilket knappast överensstämmer med det traditionella skyddet för enskilt
ägande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagens behandling
1970 av förslaget lill fastighetsbildningslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagens protokoll 1976/77:94-95&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framfördes i en
reservation kritik mol förslaget till 8 kap. som, jämte 5 kap., ger möjligheter
till ivångsinlösen. Det hävdades av reservanterna alt enligt dittills gällande
lag kunde inte expropriation ske av fastighet tillhörande aktiv jordbrukare för
all komplettera annat jordbruk. Utform­ningen av förslaget till 8 kap. gav,enligt
reservanterna, inget motsvarande skydd för de aktiva jordbrukarna mot
tvängsmässig inlösen. Riksdags-majoriteten antog dock förslaget i
propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
farhågor som reservanterna hade 1970 om lagens innebörd ser nu ul att besannas.
I en pågående fastighetsreglering inom Väslernorriands län utnyttjas
möjligheten lill tvångsvis inlösen av mark från elt flertal fasligheter varav
etl 15-tal enligt 8 kap. och övriga enligt 5 kap. Flera aktiva jordbrukare
drabbas här av ivångsinlösen, och någon kompensation med mark inom annat område
ges inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
får även räkna med atl mänga frivilliga uppgörelser påverkats av vetskapen om
atl tvångsåtgärder annars kan vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förrättningen
har väckt stor uppmärksamhet på grund av det stora antalet tvångsinlösenfall.
Särskilt har kritik riktats mot del förhållandet att mark i denna förrättning
tvångsvis inlöses frän aktiva jordbrukare med mindre fastigheter för överföring
till - enligt myndigheternas be­dömning - utvecklingsbara jordbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsbildningslagens
8 kap. innebär en diskutabel inskränkning i rätten för de mindre jordbruken att
få behålla sin mark och i möj­ligheterna atl uppehålla jordbruk där endast den
ene familjemedlemmen är verksam eller som drivs som deltidsjordbruk, vilka
olika former av jordbruksdrift har stor betydelse för såväl sysselsättning som
strävan att ha tillräckligt befolkningsunderlag för trivsel och samhällsservice
pä landsbygden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
Slöd av del anförda anhåller jag om kammarens tillstånd att till
justitieministern få ställa följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
ser regeringen på frågan om tvångsvis inlösen av aktiva jord­brukares åker- och
skogsmark i samband med fastighetsregleringar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:122 av fru Andrén
(fp) till herr kommunminislern om merit­värderingen vid tillsättning av
kyrkomusikalisk tjänst:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kyrkomusikerförordningen finns noga angivet
vilket behörighetsvill­kor, examina och tjänsteår som gäller för olika
kategorier kyrkomusiker. Däremot finns varken i denna förordning eller i någon
annan författning regler om hur sökandes meriter skall värderas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kungl.
musikaliska akademien har emellertid upprättat en PM om meritbedömning när
förslag till organisiljänst skall upprättas. Sådani för­slag upprättas av
domkapitel. Någon formell skyldighet för landets dom­kapitel alt följa
akademiens promemoria finns inte. Enligt uppgifter frän domkapitlen i Slockholm
och Uppsala används dock denna promemoria regelbundet inte bara när
organisttjänster skall tillsättas utan också i sam­band med all andra
kyrkomusikertjänster tillsätts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid  meritvärdering
tillämpas två olika  poängtal:  betygspoäng  och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tjänsieårspoäng.
Meritvärdering av betyg medför som regel inga problem. Principerna härvidlag är
nämligen klara och entydiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
har del visat sig att i praktiken vissa problem kan uppstå vid beräkningen av
tjänsteårspoäng. Del sammanhänger med atl medan viss tjänstgöring skall
poängvärderas, kan viss annan tjänstgöring po­ängvärderas efter särskild
framställning därom och ytterligare annan tjänstgöring &amp;quot;beaktas efter
särskild framställning&amp;quot; ~ utan att det finns några regler eller
rekommendationer för poängberäkning vid värdering av sådan tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
senast angivna regeln - atl tjänstgöring efter särskild framställning kan
beaktas utan atl del finns några regler för poängberäkning - gäller
tjänstgöring inom annat trossamfund än svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
förhållande har för de frikyrkliga samfundens musikliv och för de musiker som
tjänstgör där medfört negativa konsekvenser i fiera av­seenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
framstår mol denna bakgrund som önskvärt dels alt klarhet vinnes om vilka
principer som tillämpas vid meritvärdering av kyrkomusikalisk tjänstgöring inom
annat trossamfund än svenska kyrkan, dels all sådan tjänstgöring i praktiken
merilvärderas på samma sätt som motsvarande tjänst inom svenska kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag sålunda anfört anhåller jag att lill herr
kommunministern Antonsson få ställa följande frågor;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
kommunminislern lämna en redogörelse för vilka principer som tillämpas vid
meritvärdering av kyrkomusikalisk tjänst inom annat tros­samfund än svenska
kyrkan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
kommunminislern medverka till alt sådana regler kommer atl tillämpas vid
meritvärdering av kyrkomusikalisk tjänst att tjänstgöring inom annat
trossamfund än svenska kyrkan tillmäts samma meritvärde som motsvarande tjänst
inom svenska kyrkan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 24 mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:123 av herr
Ångström (fp) till fru statsrådet Mogård om ökad rekrytering av musiklärare, m.
m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det råder akut brist på musiklärare i Sverige.
Denna brist är särskilt påtaglig i grundskolans högstadium och i
gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
undersökning bland utbildade musiklärare visar alt dessa i första hand väljer
att la anställning i den kommunala musikskolan eller som kyrkomusiker. Som skäl
föratt de &amp;quot;fiyr&amp;quot; arbetet som lärare i grundskolans högstadium och i
gymnasieskolan har angivils all arbetsförhållandena för dessa musiklärare är
mycket svåra och påfrestande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svårigheterna
för en musiklärare pä högstadiet och i gymnasiet ligger främst i att hinna
planera och på ett meningsfyllt sätt genomföra 23-30 klasslimmar i veckan. 23
klasstimmar innebär för läraren alt han/hon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av inteipellalioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möter ca 450 elever i 15
olika klasser. 23 klasstimmar innebär också förberedelse för 23 olika
lektioner. Alt under de pressande arbetsför­hållanden som denna kvantitet av
undervisning innebär hinna fånga upp och förvalta det ämne som enligt en
gymnasieundersökning är elevernas största fritidsintresse upplevs av
musiklärarna som i del närmaste omöj­ligt. Tid saknas också för t. ex. elevvård
och ett uppehållande av den egna färdigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av det anförda vill jag ställa följande frågor lill fru statsrådet Mogård:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet att vidtaga
några åtgärder för atl förbättra arbets­förhållandena för musiklärarna inom
grundskolans högstadium och gym­nasieskolan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser statsrådet atl vidtaga
några ytteriigare åtgärder för all förbättra rekryteringen av musiklärare lill
den obligatoriska skolan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:124
av herr Sandberg (c) till herr jordbruksministern om blyfri bensin:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ny larmrapport har kommit beträffande kraftigt
försämrad luft­kvalitet i Stockholms innerstad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
arbetsgrupp med representanter för Stockholms kommun, natur­vårdsverket och
meteorologiska institutet har slagit larm om Stockholms-luften, som i dag är så
fylld av koloxid att den efter amerikanska gränf,-värden utgör en klar
hälsofara. Del är i huvudsak biltrafiken som bär skulden lill den dåliga
luften. Blyhalten är på samma nivå som i ame­rikanska storsläder, trots all
blygränsen för bensin sänkts tvä gånger, säger man från experthäll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
utländska arbeten på senare lid innehåller alarmerande uppgifter beträffande
blyet i vår omgivning. Med ökade blyulsläpp utsätts framför allt hela
stadsbefolkningen, inkl. riskgrupper som barn och gravida kvin­nor, för en
ökande blyexposition. Skadliga effekter hotar och anses i fiera fall redan ha
uppkommit. Särskilt skrämmande är uppgifterna om skador på foster genom
blyexposilion hos gravida kvinnor samt beteen­derubbningar hos barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Blyet
bryts ej ned i naturen ulan anhopas i ökande mängd och cirkulerar i olika
näringskedjor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luftföroreningarna
måsle självfallet angripas på bred front. En av de mest angelägna åtgärderna nu
är atl kraftigt minska och helst eliminera blyutsläppen från bensinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till del anförda vill jag lill herr jordbruksministern ställa
följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd alt medverka till att
skyndsamma åtgärder vidtas i syfte alt erhålla blyfri bensin?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:125 av fru André
(c) till herr budgetminislern om skattekon­trollen av sexklubbar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt anordna offentliga pornografiska föreställningar, sexklubbar, krävs etl
särskilt tillstånd av polismyndighet. Därvid prövas varie sökande med avseende
pä laglydnad och allmän lämplighet. Dessutom inhämtas yttrande från
hälsovårdsnämnden, brandmyndigheten och lokala polis­chefen i vad gäller
ordning och säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varie
inkommen ansökan och beslut som polismyndigheten meddelat i anledning härav
översänds i kopieform till länsstyrelsens uppbörds­sektion och
kronofogdemyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
tillstånd meddelats är vederbörande sexklubbsägare att betrakta som
näringsidkare och har därvid all fullgöra sina förpliktelser gentemot stat,
kommun och anställda. Del innebär bl. a. bokförings- och dekla­rationsskyldighet,
skyldighet alt betala skatt för företaget, att inleverera källskatl och alt
betala arbetsgivaravgift och sociala avgifter för anslällda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
kartläggning av sexklubbarnas deklarations- och skallemoral har inte gjorts, i
vart fall inte i Stockholm. Enligt lokala skattemyn­digheten torde det
emellertid endast vara en av personerna/bolagen i sexklubbsbranschen som
deklarerar sina inkomster och erlägger skall i Stockholm. Denne har emellertid
tidigare dömts till fängelse för skat­tebrott och häftar nu i skuld till
statsverket för totalt ca 900 000 kr., därav icke inlevererad källskatl för
anställda på ca 700 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
i branschen verksamma skönstaxeras i den mån de påträffas, varefter
skatteskulden överlämnas lill kronofogdemyndigheten för in­drivning.
Skönstaxeringen erbjuder svåra problem, eftersom vederböran­des bokföring som
regel &amp;quot;förkommil&amp;quot;, &amp;quot;stulits&amp;quot;, &amp;quot;brunnit upp&amp;quot; osv.
F. n. har också dessa personer (fysiska eller juridiska) skulder till
statsverket på varierande, sammantaget icke obetydliga, belopp. Därtill kommer
fö­relag i branschen som skattemyndigheten inte kan spåra upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda vill jag lill herr budgetminislern ställa följande
frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. Anser
budgetminislern atl näringsidkare i sexklubbsbranschen, som&lt;br&gt;
har tillstånd av polismyndighet, skall fullgöra sina skyldigheter i samma&lt;br&gt;
omfattning som andra personer?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är samarbetet mellan
polismyndighet och skattemyndighet orga­niserat på etl sådant sätt alt
skattekontrollen fungerar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är det befogat atl vid första
prövning och förnyad prövning av tillstånd ha etl remissförfarande från polisen
till lokal skattemyndighet för prövning av frågan om laglydnad och allmän
lämplighet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Torsdagen
den 24 mars 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 18 Meddelande om
frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande frågor framställts den 24
mars&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:344
av herr Jan Bergqvist i Göteborg (s) lill herr kommunika­tionsministern om
tillsättningen av viss tjänst vid handelsflottans kultur-och fritidsråd:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är kommunikationsministern beredd atl tillmötesgå
de anställdas krav när del gäller formerna för tillsättande av
kanslichefstjänsten vid han­delsflottans kultur- och fritidsråd?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:345
av fru Berglund (s) till fru statsrådet Troedsson om åtgärder mot felaktig
användning av läkemedel:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet Troedsson har uppmanat svenska folkel
all i större utsträck­ning bota sig själva - egenvård. I pressen förekommer
läkemedelsan­nonser, där det inle nämns något om vid vilka tillfällen
läkemedlet kan vara skadligt atl användas. &amp;quot;Egenvård&amp;quot; med icke
lämpliga läkemedel kan förorsaka patienter skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till del anförda vill jag ställa följande fråga till fru statsrådet
Troedsson:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämnar
statsrådet vidta några ålgärder syftande till atl skador undvikes vid s. k.
egenvård och att del i läkemedelsannonserna även införs vid vilka tillfällen
läkemedlet kan vara skadligt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:346
av herr Biörck i Värmdö (m) lill herr utbildningsministern om ansvaret för den
översiktliga och samordnande forskningsplanering­en:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en förordning med instruktion för universitets-
och högskoleämbetet, utfärdad den 2 september 1976, finner man i 4 S 2 mom. att
universilets-och högskoleämbetet skall &amp;quot;svara för översiktlig och
samordnande pla­nering för forskarutbildningen och forskningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
förordning utfärdades av den tidigare regeringen. Anser även
utbildningsministern i den nuvarande regeringen att del ankommer på UHÄ att
svara för den översiktliga och samordnande planeringen av forskning i vårt
land?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
19 Kammaren åtskildes kl. 18.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SUNE
K. JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G00994</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_197677__94.pdf</filnamn>
<filstorlek>5376948</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1976/77:94 Torsdagen den 24 mars</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/56911C9A-EB0F-4BAD-A38A-F0B1146ECD87</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>