<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2436717</hangar_id>
 <dok_id>G00921</dok_id>
 <rm>1976/77</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1976/77:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-11-08 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:05:14</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 11:26:05</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1976/77:21 Måndagen den 8 november</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G00921/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G00921</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G00921</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1976/77:21&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 8 november&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl. 
15.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fyllnadsval
till utskott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
1 Fyllnadsval till utskott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr TALMANNEN: De på föredragningslistan uppförda
valen är för­anledda av att ersättarna för herr förste vice talmannen Bengtson
och herr Andersson i Nybro skall beredas plats i utskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centerpartiets
partigrupp har anmält fru Johansson i Nässjö som sup­pleant i utrikesutskottet
och fru Jönsson som suppleant i socialförsäk­rings- och socialutskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talmannen förklarade därefter valda till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;suppleant
i utrikesutskottet fru Johansson i Nässjö (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;suppleant
i socialförsäkringsutskottet och socialutskottet fru Jönsson (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Justerades protokollen för den 22, 26, 27, 28 och 29 oktober.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Herr talmannen meddelade att fru Frcenkel den 6 november återtagit sin plats
i riksdagen, varigenom fru Sveglands uppdrag som ersättare för henne upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan: Till riksdagens kammare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av offentligt uppdrag anhåller jag härmed
om ledighet från mitt riksdagsuppdrag för återstoden av riksmötet 1976/77.
Stockholm, p. t. Paris 29 oktober 1976 /nga Thorsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll denna ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talmannen anmälde alt herr Ulander (s) fr. o.
m, den 8 november skulle inträda som ersättare för fru Thorsson under hennes
ledighet från riksdagsmannauppdraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder med anledning av situationen i Thailand&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 5 Om åtgärder med
anledning av situationen i Thailand&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fru utrikesministern SÖDER erhöll ordet för att
besvara fru Dahls (s) den 21 oktober anmälda fråga, 1976/77:32, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru Dahl har ställt följande fråga: &amp;quot;Vilka åtgärder har regeringen
vidtagit för att medverka till alt de dagliga kränkningarna av demokratin och
de mänskliga rättigheterna i Thailand stoppas samt att förföljelserna,
polisbrutaliteten och dödandet av oskyldiga människor upphör?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill först erinra om vad jag sade i mitt anförande i Förenta na­tionernas
generalförsamling den 13 oktober om den vikt som regeringen tillmäter skyddet
av de mänskliga rättigheterna. Jag underströk att Sve­rige kommer att ge
orubbligt stöd till kampen mot förtryck av människor och folkgrupper. Vi
fördömer varje form av förföljelse av människor lill följd av deras politiska
eller religiösa övertygelse, på grund av ras eller etnisk tillhörighet,
varhelst sådan förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har nu i massmedia konfronterats med upprörande bilder från sam­manstötningarna
utanför Thanamassat-universitetet den 6 oktober, då ett antal unga människor
misshandlades och dödades. Ett stort antal personer, som inom ramarna för den
thailändska demokratin var politiskt verksamma fram till militärkuppen, har
arresterats och fängslats på obe­stämd lid. Vi bevittnar i Thailand fiagrania
kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter. Demokratin sätts åt sidan
och förhånas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
önskade på ett tidigt stadium klargöra sin oro över kränk­ningarna av dessa
rättigheter för att söka påverka de nya makthavarna i Thailand att upphöra med
dessa kränkningar. Den 20 oktober beslöt regeringen att framföra ett meddelande
till regeringen i Bangkok, vari uttrycktes en bestämd förväntan om att de
mänskliga rättigheterna skulle respekteras under den pågående politiska
utvecklingen i Thailand. I med­delandet uttalades också ett djupt beklagande av
att många människoliv gått till spillo. Vi följer med uppmärksamhet
utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
DAHL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att
få tacka fru utrikesministern för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tyvärr
kan jag inte säga att jag är nöjd med innehållet i svaret och ännu mindre med
tidpunkten för besvarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
känner alla till vad som har föranlett min fråga: den alldeles oerhört
upprörande händelseutvecklingen i Thailand och då inte bara vad som hände den 6
oktober, då en militärregering olagligt tog makten, utan också vad som därefter
dagligen har ägt rum. Det har varit ständiga försämringar av situationen,
ständiga inskränkningar i de demokratiska rättigheterna - av vilka det nu inte
längre finns några kvar - och ständigt ökad brutalitet och förföljelse. Bl. a.
upprättas nu koncentrationsläger på olika platser i Thailand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
kan nu väriden göra i en sådan här situation? Om något skall göras skall det
göras snabbt, tveklöst, och offentligt - och det skall tas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;initiativ till samordnade
internationella aktioner. Vad har skett här i landet? Inte ord, inte någon för
omvärlden känd handling förrän fru Söder talade i Köping den 31 oktober och då
sade ungefär detsamma som i sitt svar här i dag, som inte innehåller ett ord av
fördömande av den olagliga regeringen som sådan, som inte innehåller ett ord av
krav mer än mycket hovsamt framförda förväntningar och beklaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle vilja fråga fru Söder: Varför har inget annat gjorts? Kommer något mer
att ske? Varför utnyttjade t. ex. inte den svenska utrikesmi­nistern tillfället
då hon var i FN att i sill tal ta Thailand som ett exempel på sådana fall där
mänskliga rättigheter behöver försvaras? Andra fall togs ju upp - varför inte
Thailand? Utnyttjade den svenska regeringens främsta företrädare i
utrikespolitiska frågor sitt besök i FN för att ta kontakter med andra länders
regeringar för att förbereda internationella aktioner till stöd för demokratin
i Thailand? Utnyttjade fru Söder sill besök i Holland och sina samtal med
företrädare för den holländska re­geringen till alt diskutera frågan om
eventuella samordnade internatio­nella aktioner?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att det skulle ha varit alldeles självklart att göra det, och jag vet
att den förra regeringen utnyttjade motsvarande besök och in­ternationella
resor på det sättet. Vi kräver att den svenska regeringen på ett helt annat
sätt än hittills träder upp lill försvar för demokratin och de mänskliga
rättigheterna i Thailand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
utrikesministern SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det var en lång räcka anklagelser som fru Dahl riktade mot regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill då konstatera att Sverige har den enda regering i Västeuropa, ja, i den
demokratiska väriden som över huvud taget har reagerat mot kränkningarna av de
mänskliga rättigheterna i Thailand. Detta vittnar väl om något om att den
nuvarande regeringen tar initiativ och tar ansvar också i handling för vad man
har sagt i andra sammanhang om skyddet av de mänskliga rättigheterna. Här
fullföljer vi en god tradition från den föregående regeringen, del vill jag
livligt understryka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
har det faktiskt, för att beröra frågan om tidpunkten, i den allmänpolitiska
debatten anmälts oro inför vad som händer i Thailand, Jag gjorde ett uttalande
- på ett i förhållande lill vad som varit fallet i andra länder tidigt stadium
- i Köping, och det har också uppmärk­sammals i Thailand och annorstädes i
världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
mitt besök i FN diskuterades sådana här kränkningar av de mänsk­liga
rättigheterna i Thailand liksom i andra delar av väriden. Nu vet fru Dahl lika
väl som jag all jag hade myckel kort tid lill förfogande, men att våra
delegater - som företräder oss i Förenta nationerna - alltid har i uppdrag att
fullfölja sådana här frågor och undersöka vad som är möjligt att göra i
gemensamma aktioner. Jag håller med om, alt skall vi kunna åstadkomma någonting
för att stödja människor som förtrycks och terroriseras - där det alltså sker
flagranta kränkningar av grund-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder med anledning av situationen i Thailand&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder med anledning av situationen i Thailand&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;läggande mänskliga
rättigheter - måste vi ha en bred opinion. Då räcker det inte med en röst. Då
måste det vara många röster. Där har vi alla ett gemensamt ansvar. Låt oss här
i Sverige på bred basis gå ut i de här frågorna. Låt oss inte diskutera
procedurfrågor - det har vi inte heller gjort så mycket här i dag. Låt oss
gemensamt värna om de mänskliga rättigheterna överallt i väriden där dessa
kränks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Fru DAHL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag håller med
fru Söder om att det finns en mycket god tradition att fullfölja från den gamla
regeringen när det gäller alt ta initiativ lill att försvara de demokratiska
fri- och rättigheterna i väriden. Men jag kan tyvärr inte hålla med om att den
nya regeringen i det här fallet har fullföljt de traditionerna. I så fall
skulle den omedelbart själv ha gjort ett uttalande. Nu dröjde det fiera veckor
innan man gjorde det. Det är rätt lång tid mellan den 6 oktober och den 31
oktober, som var det första tillfället när fru Söder tog upp denna fråga som
svensk ut­rikesminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
skulle man omedelbart ha utnyttjat varje tillfälle till all både öppet och på
diplomatisk väg söka åstadkomma internationellt samarbete. Det skulle då ha
varit självklart att den svenska utrikesministern i sitt tal i FN t. ex. hade
tagit upp denna fråga. Jag har mycket noga läst fru Söders tal, och där har
andra exempel nämnts. Det slår där bl. a.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Jag har redan
understrukit den vikt som svenska regeringen fäster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid skyddet av de
mänskliga fri- och rättigheterna.         . Vi vill aktivt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bekämpa tortyr .&amp;quot;
Sedan nämner fru Söder Chile och Sydafrika som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;två exempel med särskild
aktualitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför,
fru Söder, var inte Thailand ett exempel med särskild aktualitet en vecka efter
militärkuppen, den vecka när tusentals människor fängs­lades och torterades?
Jag har inte fått svar på någon av de frågor jag ställt. Jag vill betona att
det inte bara gäller procedurfrågor. Formen för hur man arbetar på detta område
är oerhört viktig för om man skall få till stånd några resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru utrikesministern
SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag nämnde procedurfrågor närmast som en kommentar till den lidpunkt
när vi gick ut till offentligheten och till när frågan skulle tas upp här i
kammaren, vilket jag vet också har diskuterats. Men i övrigt håller jag
fullständigt med om att procedurfrågor inte är del viktigaste i detta
sammanhang, och det är också den målsättningen vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill än en gång betona att Sverige är det första land som har reagerat i denna
fråga. Vi har haft kontakt med andra regeringar, men de har inte velat ställa
upp bakom offentliga uttalanden i dessa frågor. Därför är det ännu inte möjligt
att åstadkomma en bred opinion i den formen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
dröjde det ju inte ända till den 31 oktober innan vi reagerade. Vår kontakt med
den thailändska ambassaden togs redan den 20 oktober.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att det bär
vittne om alt vi har handlat snabbt och att vi har visat vår avsky för vad som
händer på ett tidigare stadium än någon annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
kan man självfallet diskutera hur många flagranta övergrepp som skulle nämnas i
mitt tal i FN. Det finns fier exempel som man kunde ha tagit upp där. Jag vill
inte ursäkta del förhållandet att Thailand inte fanns där, men det som jag sade
där gäller generellt för alla övergrepp som sker i världen, inklusive dem som
förekommer i Thailand. Nu har vi försökt att på olika sätt uppmärksamma denna
fråga. Vi kommer att gå vidare på den vägen. Låt oss då se framåt mot vad vi
kan göra nu och i den närmaste framtiden i stället för att diskutera vad som
borde ha gjorts de senaste veckorna, och där har vi en gemensam strävan, fru
Dahl, att solidariskt söka tillvarata det förtryckta thailändska folkets
rättigheter på olika punkter. Låt oss gå vidare i det arbetet!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder med anledning av situationen i Thailand&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Fru DAHL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan hålla
med om att del viktigaste att göra nu är att diskutera hur vi kan åstadkomma
något konstruktivt, även om myck­en värdefull tid har blivit försutten. Därför
skall jag i denna debatt inte mera gå in på detta. Jag konstaterar också att
fru Söder nu sade att vi har haft kontakt med andra länders regeringar. Får jag
då fråga fru Söder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är den svenska regeringen beredd att tålmodigt och
envist fortsätta det arbetet och alt också la initiativ i t. ex. FN för
ingripande mot brott mot FN:s stadgar om de mänskliga rättigheterna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är fru Söder beredd att på den svenska regeringens
vägnar klart och tydligt fördöma den olagliga regeringen i Thailand?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har fru Söder i övrigt för avsikt all under den
närmaste tiden fort­sätta arbetet på att rädda de många människor som i dag
försmäktar i fängelser och koncentrationsläger i Thailand? Det är upprörande
och barbariska saker som dagligen begås där. Det värsta är att man dessutom med
tanke på den händelseutveckling som nu pågår riskerar att den dyrt köpta freden
i Indokina går om intet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
utrikesministern SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi följer dag för dag utvecklingen i Thailand och kommer på allt sätt
att se till att vi tillsammans med andra skall kunna vidta åtgärder för att
hjälpa människorna där. Därvidlag kan ju FN vara ett forum för åtgärder med
tanke på vad som pågår i Thailand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
regeringen i Thailand har vi redan sagt ifrån att den bryter mot principen om
de demokratiska fri- och rättigheter som människor har rätt till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller att rädda människor där borta finns det i dag små möjligheter
att få vela vad man kan göra, men när vi kan finna vägar för detta skall vi
självklart också vara aktiva på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att vidga boendedemo-kratin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:Verdana'&gt;Fru DAHL (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag hoppas att
vad som nu har hänt och de relativt vaga löften som jag nu har fått inte skall
få skrivas på kontot att det tar tid för en ny regering all komma in i arbetet,
utan att del skall bli större aktivitet och mera medvetet handlande från den
nya regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
måste också, herr talman, med beklagande konstatera att fru Söder inte använder
sig av möjligheten att här uttala ett klart och entydigt fördömande av den
olagliga regim som i dag sitter vid makten i Thailand - tillkommen med olagliga
och odemokratiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
utrikesministern SÖDER:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag använde kanske inte ordet fördöma i detta samman­hang - om det nu
är ordval som betyder mest. Vi har i mycket klara ordalag fördömt de handlingar
som har begåtts i Thailand. Detta för­dömande omfattar naturligtvis också den olaglighet
som den nya re­geringen i Thailand innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt vill jag inte hålla med fru Dahl när hon säger att den nya regeringen i
Sverige har varit passiv i denna fråga. Vi har varit mer aktiva än någon annan
regering i världen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 6 Om åtgärder för att vidga boendedemokratin&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fru statsrådet FRIGGEBO erhöll ordet för all
besvara fru Lantz (vpk) den 21 oktober anmälda fråga, 1976/77:27, till fru
bostadsminislern, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Fru Lantz har frågat bostadsminislern vilka åtgärder hon ämnar vidta
för att se lill att boendedemokratin kan omfatta alla boende. Frågan har
överlämnats till mig för besvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig till att börja med erinra om att ansvaret för bostadsförsörj­ningen till
stor del ligger på kommunerna. Som röstberättigade med­borgare har vi alla
därför ett indirekt inflytande över bostadsförhållan­dena, boendemiljön och
servicen i våra bostadsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
direkta inflytandet över den egna bostaden och dess närmiljö är däremot f n.
olika starkt, beroende på hur vi förfogar över vår bostad. Den som äger ett
småhus bestämmer själv över sin lägenhet och den mark som hör till huset. I
bostadsrättsföreningen finns en väl fungerande form alt förena den enskildes
inflytande över sin lägenhet med ett kol­lektivt inflytande över och ett
ansvarstagande för de gemensamma de­larna av närmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
den som hyr sin bostad pågår en utveckling mot ökad boende-demokrati. Av
väsentlig betydelse för denna utveckling var de ändringar i hyreslagen (12 kap,
jordabalken) och bostadssaneringslagen (1973:531) som statsmakterna beslutade
om  med utgångspunkt i propositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1974:150.
Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06) som tillsattes förra året har nyligen
avlämnat sitt första betänkande (SOU 1976:60) med förslag om förhandlingsrätt
på bostadshyresmarknaden. Också boendeutredningen (In 1970:36) har i det
slutbetänkande (SOU 1975:51-52), som utredningen haravgelt gemensamt med
bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03), behandlat inflytandefrågor. Mot
bakgrund av dessa utredningars förslag och synpunkter samt remissyttrandena
kommer regeringen att överväga vad som kan göras för att ytteriigare stärka
inflytandet för den som hyr sin bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill slutligen också framhålla att det på flera håll i landet pågår praktisk
försöksverksamhet med ökat inflytande för hyresgästerna över förvaltningen av
lägenheter och närmiljö. De erfarenheter som vinnes i dessa försök är viktiga
för den fortsatta utvecklingen. Enligt min mening är det nämligen angeläget att
parterna på hyresmarknaden själva finner de lämpliga formerna för hur
hyresgästinfiytandet skall utövas. Statsmak­ternas uppgift är all undanröja de
hinder som kan finnas för den fortsalla utvecklingen mot en fördjupad
boendedemokrati för alla människor. En sådan utveckling anser jag mycket
angelägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att vidga boendedemo­kratin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Fru LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Först skall jag be all få tacka för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regeringsdeklarationen kopplas boendeinflytande och ägande av bostad ihop, men
bodemokrati måste omfatta alla boende. I många utta­landen har den nya
regeringen hävdat att man skall underiälla för de boende att ta över
&amp;quot;sina&amp;quot; hus. Det väsentliga är dock inte att äga sin bostad - man
skall inte behöva äga den för att få inflytande - utan det är mera en fråga om
vilken förvaltningsform man har. En av för­utsättningarna för ett ökat
hyresgästinflytande är att flerfamiljshusen ägs av kommunen, av allmännyttiga
bostadsföretag eller kooperativt. Först då kan spekulationen inom
bostadspolitiken försvinna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är viktigt med konkurrens inom bostadssektorn, har fru Friggebo sagt vid ett
tidigare tillfälle. Men det är just konkurrensen och speku­lationen som har
lett till den situation som vi har i bostadspolitiken, med höga hyror och dålig
- om alls någon - boendedemokrati. Det behövs en maktförskjutning till
hyresgästernas förmån. Del är de boende, och inte någon utanförstående, som
skall ha maklen och ansvaret för bostaden och området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
successiv övergång till andra förvaltningsformer för flerfamiljshu­sen, med
ökat ansvar och inflytande för de boende, kommer också att minska
privatiseringen och stimulera till ett ökat kollektivt boende. Detta är också
någonting som bostadspolitiken har missal totalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
svar som jag har fått i dag vittnar om att fru Friggebo anser att det är
ägandet, och därmed pengarna, som skall bestämma om man skall få något
inflytande eller inte. Del står på ett ställe i svaret att man skall &amp;quot;ytierligarestärka
inflytandet förden som hyrsin bostad&amp;quot;, Jagskulle därför vilja fråga: Anser
verkligen fru Friggebo att hyresgästerna har något infly-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att vidga boendedemo­kratin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lande i dag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan skulle jag vilja
ställa ytterligare några frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
skall man kunna förverkliga boendedemokratin, om man inte är beredd all stoppa
spekulationen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilken
typ av boendedemokrati har fru Friggebo tänkt sig? Är det fråga om inflytande
över tvättider och om sandlådedemokrati, eller gäller det något mera
heltäckande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
det verkligen meningen att det är ägandet som skall få bestämma hur stort
inflytande man skall ha?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru statsrådet FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Inga Lantz säger att regeringsdeklarationen kopplar ihop
boendeinflytande och ägande. Det är fel; del slår i en särskild mening att man
skall underiälla för de boende att genom bostadsrättens form överta ägandet. I
en annan mening står det alt det är angeläget att öka de enskilda människornas
inflytande över sill boende. Det är på del sättet att vi under en lång framtid
kommer att ha en mycket stor andel bosläder med hyresrätt, och det skall vi också
ha därför att många män­niskor vill bo på det sättet. Därför skall man inte tro
alt man kan överföra alla lägenheter i ägandeform och därmed säkra ett
inflytande. Del är tvärtom mycket viktigt att säkra boendeinflytande även för
dem som hyr bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag tycker är viktigt i dag är att de försöksprojekt som pågår fort­sätter och
att de kan utvidgas samt att det skapas många nya projekt, så att man får mer
erfarenhet. Jag tycker också att del är viktigt att hyresgäster och hyresvärdar
tillsammans kommer fram till lämpliga for­mer för boendeinflytande. Jag vet alt
det hos många hyresvärdar finns ett stort intresse för ett ökat
boendeinfiytande, men de är litet osäkra på i vilka former det bör utövas. Att
ett sådant intresse finns hos hy­resgästerna är en självklarhet. Jag har sagt
de här hyresvärdarna att de inte skall avvakta att någon kommer och sticker en
formel i händerna på dem för hur boendedemokratin skall se ut, utan de bör
omsätta viljan i praktisk handling, omedelbart, sätta båten i sjön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
Lantz frågar om jag anser att hyresgästerna i dag har något in­fiytande. Ja,
del anser jag. På marknaden finns del ju förhandlingsord­ningar som reglerar
förhållandet mellan hyresgästorganisation och hy­resvärdar. Där finns i dag ett
inflytande för hyresgästerna. Det är inte tillräckligt. Det bör utvidgas
kraftigt. Förhandlingsordningarna ger dock redan i dag möjligheter till ett
ökat boendeinflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Fru LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru Friggebo
säger att man måste säkra inflytandet för hyresgästerna. Hon tror tydligen att
det går att göra utan att man förändrar ägarstrukturen inom bostadsbeståndet.
Men man måste ju stoppa den spekulation som sker i dag, man måste göra slut på
det förhållandet att någon tjänar pengar på det enkla faktum att folk måste ha
någonstans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all bo. Jag förslår att
fru Friggebo inte kan gå med på detta, för del skulle innebära väldigt starka
ingripanden mot de intressen som den borgerliga regeringesn i mycket
företräder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
man skall göra för att garantera ett boendeinflytande är först och främst alt
stoppa spekulationen, och det skall man göra med lagstiftning och med
bestämmelser. Då skapar man en förutsättning för boendede­mokrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
måste hyresgästerna få lagliga och organisatoriska instrument för alt kunna
utöva boendeinflytandel. Jag tror personligen på bostads­rättsföreningen som
förvaltningsform, men jag tycker att det är fel att man skall behöva satsa
pengar för att få något inflytande. Insatserna i den här boendeformen får också
en segregerande verkan; de utestänger ju de människor som inte har råd att köpa
en bostadsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
svaret sade fru Friggebo också att regeringen skall titta på
boen-deulredningens och bosladsfinansieringsutredningens slutbetänkande. Det är
sant att man där har diskuterat hyresgästinflytande och lagt fram förslag som,
om de genomförs, innebär vissa förbättringar. Men förbätt­ringarna är ju helt
marginella, eftersom det inte föreslås någon form av begränsning av
ägarintressena. Fortfarande skall fastighetsägare kunna göra vinster på det
förhållandel att folk måste ha någonstans att bo, och det tycker jag är fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åtgärder för att vidga boendedemo­kratin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
statsrådet FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ett samhälleligt överlagande av bostäderna garanterar inte automatiskt
ett boendeinflytande för de enskilda hyresgästerna eller ens för ett kollektiv
av hyresgäster. Det vet fru Lantz, men för att få det hela att gå ihop i en
teoretisk modell måste hon driva linjen med samhälleligt övertagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag finns det ungefär 3,5 miljoner hushåll i landet, varav ca 2 miljoner själva
äger sina bostäder direkt eller indirekt. Inga Lantz anser att sam­hället i
någon form skall ta över boendet. Jag tolkar det så, att små­husägarna under en
kommunistisk politik skall se fram emot att samhället tar över deras bostäder.
Det kommer aldrig all bli den nya regeringens politik. Småhusägarna skall kunna
känna sig trygga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har i dag ingen direkt anledning att diskutera
omfattningen av enskilt eller kollektivt ägande resp. hyresrätt. Vi kan
konstatera alt hy­resrätten generellt sett ger mindre direkt infiytande än
andra upplåtel­seformer, all vi framöver kommer att ha och skall ha ett stort
antal bostäder med hyresrätt samt att det är angeläget att också hyresgäster
får ett ökat inflytande över sitt boende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:Verdana'&gt;Fru LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När jag talar om
boendeinflytande menar jag förstås ett heltäckande sådant, där hyresgästen har
möjlighet att påverka både hyran och miljön - alltså ett ekonomiskt och socialt
inflytande. För att man skall kunna få en heltäckande boendedemokrati behövs
både förändrade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de homosexu­ellas problem&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förvaltningsformer och
genomgripande förändringar i bostadspolitiken. Det gäller både hur man planerar
ett område och hur man finansierar det. Den vägen är regeringen inte alls
beredd att gå in på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framför
allt måste man se bostaden som en social rättighet och inte som en handelsvara.
För att i grunden förändra bostads- och hyrespo-litiken, vilket man måste göra,
behövs alltså väldigt långtgående åtgärder. På sikt hjälper del inte med några
lappverk eller några marginella för­ändringar. Del behövs en genomtänkt
bostadspolitik som är social och fri från spekulation och vinstjakt. Då först
kan man få bostaden till en social rättighet. Men att angripa spekulation och
vinstjakt är inte bo­stadsminislern beredd att göra, och därför kommer
boendedemokratin att bli mycket marginell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har här i dag diskuterat boendeinfiytande i fierfamiljshus. När det gäller
småhus vill jag bara säga att vpk har drivit linjen att man i mycket större
utsträckning skall få möjlighet att förhyra sådana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
statsrådet FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! En liten kommentar på slutet: I regeringsdeklarationen slår det all
byggande och förvaltning av bostäder skall ske i former som motverkar
spekulation och stimulerar en kostnadspressande konkurrens. Regeringen har
alltså på sitt program att motverka spekulation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller formerna för inflytande tycker vi att del är viktigt att parterna på
marknaden själva avgör i vilka former inflytandet skall utövas och hur mycket
del skall omfatta. Det kan alltså betyda alt del blir olika inflytande på olika
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Fru LANTZ (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Får jag då bara
ställa en sista fråga! Man skall motverka spekulation. Men hur skall man kunna
göra det ifall man inte förändrar ägarstrukturen och inte är beredd att gripa
in mot spekulationen på det vis som man måste göra?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
skall inte gå att tjäna pengar på det förhållandet att alla människor måste ha
någonslans att bo - låt oss slå fast detta mycket elementära ställningstagande.
Man skall i stället se bostaden som en social rättighet - och göra den till en
sådan - och inte som vilken marknadsvara som helst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
7 Om de homosexuellas problem&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern ROMANUS erhöll ordet för alt
besvara herr Svenssons i Malmö (vpk) den 27 oktober anmälda fråga, 1976/77:35,
och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Herr Svensson
i Malmö har frågat mig på vilka områden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och på vilket sätt
regeringen avser att i fortsättningen gripa sig an med de homosexuellas problem
och när konkreta förslag i dessa frågor kan väntas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som gäller de homosexuella har diskuterats i riksdagen vid upp­repade
tillfällen. Riksdagen har därvid ansett att varje problem bör utredas och lösas
i sitt naturliga sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
stor betydelse är naturligtvis den upplysning som ges i samlev­nadsfrågor, bl,
a, på olika stadier i skolan. I den delen har förslag lagts fram av utredningen
rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervis­nings- och upplysningsarbetet.
Utredningsförslaget har överiämnats till skolöverstyrelsen, som samtidigt har
fått i uppdrag all utforma mål och riktlinjer för samlevnadsundervisningen i
grundskolan och gymnasie­skolan samt lärarhandledning för denna undervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller lagstiftningsåtgärder har sexualbrotlsutredningen tidigare i år lagt
fram ett betänkande där det bl. a. föreslås att de nuvarande särbestämmelserna
i brottsbalken om homosexuellt umgänge skall slopas. Frågan övervägs f n. i
justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Familjelagssakkunniga
har i uppdrag att bl. a. utreda frågor som avser makars och andra samboendes
ekonomiska förhållanden. Inom ramen för det utredningsarbetet kommer de
sakkunniga också att behandla frå­gor som gäller homosexuella samboende. Jag
kan dock för dagen inte säga något om när förslag i dessa delar kan föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
vad jag nu har sagt övervägs inte f n. några lagstiftningsåtgärder som direkt
rör de homosexuella. Det är emellertid självklart att man vid all lagstiftning
som är av intresse i sammanhanget skall beakta även de homosexuellas villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de homosexu­ellas problem&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert SVENSSON i Malmö
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag får lacka för svaret. Tyvärr speglar det kanske i någon mån den
attityd som går ut på att det är väldigt svårt att komma med några aktiva
initiativ till förbättring av de homosexuellas situation i sam­hället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1973
uttalade lagutskottet - efter en kommunistisk motion - att ho­mosexuell
samlevnad aren samhälleligt fullt acceptabel samlevnadsform. Lagutskottet har
två gånger uttalat att man förutsätter all familjelags­sakkunniga kommer alt
behandla frågan om samlevnadslagstiftningens utsträckande också till
homosexuella gemenskaper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill nu precisera med ett antal frågor för alt få upplysning om regeringens
attityd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
familjelagssakkunniga kommer med ett förslag till utsträckande av
samlevnadslagstiftningen, avser justitieministern i så fall att avlåta
proposition på grundval av ett sådant förslag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommer
justitieministern all följa sexualbrottsutredningens förslag, när han så
småningom avlåter proposition på basis av dess betänkande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
några konkreta frågor i sammanhanget som kan vara ak­tuella:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1976/77:21-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de homosexu­ellas problem&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
militära sammanhang har homosexualitet ofta utpekats som en ge­nerell
säkerhetsrisk. Riksdagens justitieombudsman har friat överbefäl­havaren och
godkänt diskriminerande åtgärder mot homosexuella inom militärväsendet. Delar
justitieministern JO:s uppfattning? Anser han del berättigat alt utmåla
homosexuella som säkerhetsrisker, eller ämnar han göra något aktivt åt
diskrimineringen inom militärväsendet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Homosexuella
samlevande saknar de sociala och ekonomiska rättig­heter som tillkommer andra
samlevande. Avser justitieministern att ta något initiativ för att uppnå
likformighet i dessa hänseenden?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förkommer förstucken diskriminering av homosexuella vid till­sättning av
allmänna tjänster, trots all detta är grundlagsstridigt. Avser
justitieministern att ta initiativ för att avvärja sådan diskriminering?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördomsfulla
och ovetenskapliga uppfattningar om homosexualitet och dess bakgrund slår att
finna i många sammanhang - inte minst i den av justitieministern åberopade
utredningen för sexual- och samlevnads­undervisning, USSU, och jag vill fråga:
Avser justitieministern att i någon form ta initiativ för att motverka alt
sådana uppfattningar sprids i un­dervisningen och i andra offentliga
sammanhang?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern
ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Som herr Svensson i Malmö betonade kommer frågan om de homosexuella
sammanboendes ställning att tas upp av familje­lagssakkunniga. Jag vill i den
delen hänvisa lill vad riksdagen sade i anledning av en motion av herr Svensson
i Malmö 1975, då utskottet underströk - samtidigt som utskottet framhöll att
dessa frågor bör lösas i varje särskilt sammanhang - att förutsättningarna för
genomgripande reformer på dessa områden knappast var för handen förrän
huvudlinjerna beträffande den civilrätlsliga regleringen av parternas inbördes
förhål­landen vid homosexuell samlevnad klarnat. Det hänger alltså på famil-jelagssakkunnigas
förslag i myckel stor utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sexualbrotlsutredningen förhåller det sig så, som jag nämn­de förut, att den är
under övervägande i departementet. Jag kan för dagen inte säga något om hur det
förslaget kommer att behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
SVENSSON i Malmö (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag är ännu inte nöjd. Justitieministern är sin vana trogen som f d.
domstolsjurisl ytterst knapphändig i sina uttalanden. Vad jag skulle önska är
att han så att säga mera anpassade sig till det parla­mentariska forum där vi
nu befinner oss och där man kan redovisa inte bara det man oundgängligen måste
redovisa utan också en politisk attityd till de problem som det här gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle gärna vilja ha en precisering. Jag tror mig nämligen vela att
familjelagssakkunniga så småningom kommer med ett positivt förslag i denna
riktning. Ett sådant positivt förslag föreligger redan från sexu­albrotlsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även på det här stadiet
skall det väl vara möjligt att få vela om del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är justitiedepartementets
uppfattning, dess politiska åsikt, att man i dessa båda lagstiftningssammanhang
bör eftersträva likartade regler för hetero-och homosexuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist en mera allmän politisk fråga. Det tog ganska lång tid under den förra
regeringens epok innan man på allvar började uppmärksamma de homosexuellas
situation i samhället och göra någonting åt den. Men under de senaste åren
inträdde en klart märkbar öppning. Jag skulle vilja fråga: Delar den nya
regeringen och justitieministern personligen den uppfattning som där började ta
sig uttryck? Jag ställer denna fråga av det skälet att ett av de i koalitionen
ingående regeringspartierna faktiskt inte ville vara med om det positiva
uttalande som lagutskottet gjorde 1973 om homosexuell samlevnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
fotografering av personer som tar del av offentliga handlingar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med anledning av herr Svenssons senaste anförande kan jag bara säga att
det såvitt jag förstår är vanligt även i pariamentariskl sammanhang att man
avvaktar arbetande utredningar innan man tar slut­lig ställning. Därmed anser
jag att jag har besvarat frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
8 Om fotografering av personer som tar del av offentliga hand­lingar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern ROMANUS erhöll ordet för att
besvara herr Svenssons i Malmö (vpk) den 28 oktober anmälda fråga, 1976/77:42,
och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Svensson i Malmö har frågat mig varför medborgare, som tar del av
offentliga handlingar, fotograferas och för vad slags register denna
fotografering sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av denna fråga kan jag bara
konstatera att det självfallet inte får förekomma att myndigheter låter
fotografera någon därför att han utnyttjar sin grundlagsfästa rätt att ta del
av offentliga allmänna handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr SVENSSON i Malmö
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag får tacka för svaret. Jag skall oförbehållsamt säga att det är ett
svar som man måste vara mycket nöjd med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
handlar i detta sammanhang om flera olika fel som kan begås av myndighet. Del
framgår av handlingar som jag har tagit del av att man för del första kräver
folk på legitimation när de begär att få ta del av offentliga handlingar. De
kan dessutom uppmanas att redogöra för sitt syfte med besöket. För det andra
kan det hända att handlingar förvaras så, att besökande inte kan nå normal
kontakt med registraturen och alltså inte kan ta del av de offentliga
handlingarna annat än under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kon­trollpolitik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;praktiskt försvårande
omständigheter, t. ex. utomhus på en trottoar. För det tredje händer del alltså
all man fotograferar besökande. Denna fo­tografering kan rimligen bara ha ett
syfte, nämligen att eflerforska be­sökarens identitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har ställt denna fråga bl. a. därför alt det på senare tid har uppdagats alt
persondala i olika sammanhang samlats och uppförts på ett otillåtet sätt av
myndigheter. Vi står här inför en ny typ av sådana fall. Därför är
justitieministerns svar ytterst tillfredsställande. Man kan alltså för­utsätta
att myndigheternas åtgöranden, om fall av denna art kommer till regeringens
kännedom eller under dess prövning, icke kommer att godkännas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sista fråga bara: Avser man från justitiedepartementet att begära in
upplysningar om de närmare omständigheterna kring fall av denna typen från den
myndighet som del här speciella fallet rör?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag förmodar att herr Svensson i Malmö syftar på ett konkret fall.
Såvitt jag vet är delta fall anmält lill justitieombudsmannen, och ärendet
kommer alltså att utredas. Men jag vill gärna upprepa alt det klart ligger i
innebörden av grundlagsreglerna att vem som helst skall få la del av de
offentliga handlingar han önskar ta del av utan att behöva röja sin identitet
eller tala om avsikten med sin begäran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
SVENSSON i Malmö (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag begär naturiigtvis inte att statsrådet skall uttala sig om det
konkreta fall som närmast är utgångspunkten för min fråga. Det kan emellertid
tänkas att detta fall inte är unikt - det visar tidigare händelser när det
gäller att uppföra personer i otillåtna register eller för­teckningar - och jag
vill därför upprepa och precisera min fråga: Kan det inte finnas anledning för
justitiedepartementet att göra en översyn eller all vid en generell kontakt med
olika myndigheter påpeka att denna typ av åtgärder är grundlagsstridig?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 9 Om
bevakningsföretagens roll i samhällets kontrollpolitik&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS erhöll ordet för att besvara herr Gahrtons (fp) den
12 oktober anmälda interpellation, 1976/77:3, och an­förde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Gahrton har frågat mig vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för
alt bättre klargöra väktarnas roll i samhällets kontroll­politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
sent som år 1974 antogs en särskild lag om bevakningsföretag som ger samhället
insyn och kontroll över bevakningsföretagens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt den lagen är alla
förelag som yrkesmässigt åtar sig att utföra be­vakningsuppgifter för andras räkning
underkastade ett obligatoriskt krav på auktorisation. En förutsättning för
auktorisation är att verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och
omdömesgillt sätt. Bevak­ningsföretagen står under kontinuerlig tillsyn av
länsstyrelsen, som också prövar auktorisationsfrågor. Väktare liksom övrig
personal hos bevak­ningsföretagen skall godkännas av länsstyrelsen eller, i
vissa distrikt, polisstyrelsen. Väktarna måste vidare undergå utbildning enligt
rikspo­lisstyrelsens föreskrifter. F. n. finns drygt 9 000 väktare här i
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
nära anslutning till 1974 års lagstiftning tillsattes
ordningsvaktsul-redningen. En ordningsvakt är en person som med stöd av
polisin-struklionen har fått förordnande alt utföra polisbevakning utan att
vara anställd inom polisväsendet. Om inte annat framgår av förordnandet, får en
ordningsvakt i vissa fall tillgripa våld för att lösa uppgift som faller inom
ramen för hans uppdrag samt tillfälligt omhänderta bl. a. den som uppträder
ordningsstörande. Ordningsvaktsutredningen har i uppdrag bl, a, att la
ställning till både del allmänna behovet av och de principiella och praktiska
aspekterna på en ordning som innebär att per­soner som inte är polismän åläggs
att utföra vissa polisiära uppgifter. En väsentlig uppgift för utredningen är
också att överväga frågan om ordningsvakternas utbildning. Utredningen beräknas
bli klar med sitt uppdrag i början av nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
motsats lill ordningsvakterna har väktare inte några särskilda be­fogenheter.
Väktare har bara den rätt som enligt 24 kap. 7 § rättegångs­balken tillkommer
envar, nämligen att gripa bl. a. den som ertappas på bar gärning eller flyende
fot när det är fråga om brott som kan bestraffas med fängelse. Det förekommer
emellertid att väktare erhåller ordnings-vaklsförordnande för visst
bevakningsuppdrag. I den mån väktare med sådant förordnande fullgör
myndighetsfunktioner står han under polisens befäl och ytterst under JO:s
tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
utbildningen av väktare utreds f n. Utredningen om väktar-ulbildning skall
enligt sina direktiv bl. a. undersöka i vad mån det behövs åtgärder för att
centralisera utbildningen eller delar av denna och om utbildningen i så fall
lämpligen bör bedrivas i det allmännas regi eller kan ordnas i andra former.
Med hänsyn till det samband som råder mellan arbetsuppgifternas art och behovet
av utbildning framhålls i direktiven till utredningen att den särskilt bör
uppmärksamma frågan om gräns­dragningen mellan bevakningsföretagens verksamhet
och sådana upp­gifter som bör ankomma på polisväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1974
års lag om bevakningsföretag bygger på uppfattningen att man inte skall ge
bevakningsföretagen uppgifter som i första hand bör an­komma på något
samhälleligt organ, främst polisväsendet. Jag har samma uppfattning. Det finns
anledning återkomma till gränsdragningen mellan bevakningsföretagens verksamhet
och polisens uppgifter när ställning tas till de nyss nämnda utredningarnas
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kontroll­politik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kontroll­politik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=DE style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=DE style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:Verdana'&gt;Herr GAHRTON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tack för svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den debatt som blossat upp kring de privata bevakningsföretagens roll i
samhället har många kritiska röster höjts. Bl. a. har författaren Bengt
Jahnsson publicerat en på personliga upplevelser byggd pamflett med titeln
Divina justilia, som innehåller en synnerligen häftig kritik mot en del inslag
i vissa bevakningsförelags verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Otvivelaktigt
har sakliga felaktigheter insmugit sig i Bengt Jahnssons starkt känslomässiga
framställning, och jag har ingen.anledning att kom­mentera eller försvara
detaljer i den. Jag vill ändå notera att den nu­varande regeringen
uppenbarligen inte intar samma nedlåtande attityd till den typen av spontana
rapporter om samhällsproblem med själupplevd utgångspunkt som den förre
justitieministern fann för gott alt inta i en recension av Jahnssons skrift i
Expressen i går. Man skulle av del inlägget lätt kunna få föreställningen att
den förra regeringens fögderi över väktare och ordningsvakter skapat en
situation utan allvarliga pro­blem. Så är förvisso inte fallet. Låt mig citera
några synpunkter från ett annat håll:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;En
antydan till debatt om ordningsvakter och väktare har skymtat i massmedia som
en reaktion på en nyutkommen bok i ämnet. Debatten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har varit försiktig och
föredömligt fri från övertoner.        Vad vi kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hoppas på är alltså en
saklig och upplysande debatt som ökar samhällets vaksamhet inför utvecklingen.
Vad som i särskilt hög grad motiverar denna vaksamhet är att bevakningsbolagen
bedriver sin verksamhet efter helt företagsmässiga principer på områden där
människors integritet kan komma att beröras. Olika former av vakt- och
bevakningskårer har vuxit fram och utvecklats till en industri där
konjunkturerna påverkas gynn­samt av en försämrad respekt för enskild och
allmän egendom.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja, herr talman, så heter
det i en ledare i Polistidningen nr 8 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oron
inom poliskåren är inte ny för dagen, även om man med till­fredsställelse kan
notera all Polistidningen är demokratisk nog att se till en debattboks
huvudpoäng och inte låta marginella effekter skymma viktig principkritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
Stockholmspolisen har särskilt det statliga bevakningsbolaget ABAB:s verksamhet
vid tunnelbanorna vållat häftiga reaktioner. Ur en informationsskrift till ett
representanlskapssammanträde hos Stockholms­polisens förening Kamraterna den
2-3 september 1975 citerar jag följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Dagligen
rapporterar kolleger om hur de tvingas att ingripa och ställa tillrätta när
vakterna gjort felaktiga ingripanden. Många är de tillfällen då polispersonal
anlänt till en station där ABAB gjort ett ingripande. På vår fråga varför
personen i fråga har blivit omhändertagen blir svaret så gott som alltid
'fylleri och LTO 3'. Alltför ofta tvingas polispersonalen att omedelbart
försälta den omhändertagne på fri fot, då det snabbt konstaterats att vakterna
gjort ett olaga frihelsberövande. Inte alltför säl­lan möts man av synen, en
omhändertagen person med påsatta hand-fängsel, liggande i ett hörn och med två
vakter sittande på sig. Personalen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid tunnelbanegruppen
upplever det som mycket påfrestande och olustigt all ta sig an dylika uppdrag.
Någon kanske frågar sig varför inte dylik verksamhet kommit till allmänhetens
kännedom. Svaret på denna fråga är, att den kritik som rätteligen skulle komma
ABAB lill hända den får polisen, på grund av att det klientel som blir utsatt
för vakternas ingripande ej kan se någon skillnad mellan vakter och
polismän.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väktare
kan alltså i olika funktioner agera som poliser och, vilket är det viktiga,
uppfattas som poliser av allmänheten. Nu har man visserligen bytt uniform och
det ärett steg åt rätt håll men fortfarande är likheten i funktioner och
verksamhetsutövning sådan alt det är naturligt all polisen reagerar från
fackliga utgångspunkter och också att man ur allmän samhällssynvinkel måste se
allvarligt på frånvaron av exakta och klart uppfattbara gränser. Är del, för
alt använda uttryckssättet i ett annat meddelande från Stockholms­polisens
förening Kamraterna, meningen att bevakningsverksamheten skall få utvecklas
lill &amp;quot;illegala poliskårer&amp;quot; eller &amp;quot;hjälppoliskårer&amp;quot;?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
var mot denna bakgrund jag framställde min interpellation, framför allt
frågeställning nr 3: I vilken utsträckning är det över huvud laget rimligt att
privata bevakningsföretag fullgör samhälleliga polisiära funk­tioner? Nu svarar
justitieministern att han har den uppfattningen att man inte skall ge
bevakningsföretagen uppgifter som i första hand bör ankomma på något
samhälleligt organ, i första hand polisväsendet. Men han vill återkomma lill
gränsdragningsproblemet i samband med förslag från ordningsvaktsutredningen och
väktarutbildningsutredningen. Det är i och för sig gott och väl. I direktiven
till nämnda utredningar beställs uttryckligen principiella överväganden och
gränsdragningsresonemang. Men samtidigt finns oklarheter. I direktiven till
ordningsvaktsulredning-en finns t. ex. ett resonemang om kostnadsaspekterna som
del är litet oklart hur man skall tolka. Del står där all &amp;quot;ansvaret för
kostnaderna för sådan extra bevakning som har sin grund i något speciellt
förhållande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;--- bör åvila den som äger
det objekt eller driver den verksamhet som det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är fråga om&amp;quot;. Sedan
följer, och det är poängen: &amp;quot;Det bör mot bakgrund här­av inte komma i
fråga att förevarande uppgifter i vidgad omfattning fullgörs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom ramen för polisens
allmänna åligganden         .&amp;quot; Det kan vara ett oklart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttryckssätt men det kan
också betyda att kostnadsaspekten, som jag i och för sig in te har något att in
vända emot som den kommer till uttryck, till sina konsekvenser leder till all
bevakningsföretagen, väktare eller personer med ordningsvaktsförordnande, trots
allt kommer att få fullgöra polisiära funk­tioner som man annars inte skulle ha
funnit lämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
förarbetena lill denna debatt har jag blivit uppmärksammad på att del just är
ordningsvaklsinstitutet som är en av stötestenarna när det gäller kollisioner
mellan polis och väklarefunklion. Det kan t, ex, inte vara en tillfällighet att
den kritik från polishåll som jag har fåll kontakt med i första hand riktar sig
mot ABAB som har ett mycket stort antal väktare med förordnande som
ordningsvakter, däremot inte mot Securitas som är ett myckel större förelag,
men som enligt egen uppgift har ordningsvaktsförordnande för bara 2 % av sina
anställda väk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kontroll­politik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kon­trollpolitik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lare. Sedan lagen om
bevakningsförelag infördes med stärkt rättsskydd för väktare även utan
ordningsvaklsförordnande har ett viktigt skäl för ordningsvaktslorordnande
bortfallit. Man frågar sig då: Finns det över huvud taget behov av ett
instrument som ger icke polisulbildade personer möjlighet att delvis erhålla
polisbefogenheler, t. ex. omhändertagande på allmän plats enligt lagen om tillfälligt
omhändertagande? Eftersom direktiven till ordningsvaktsutredningen synes
förutsätta att ordnings­vaklsinstitutet skall behållas vill jag fråga: Är
justitieministern beredd att genom tilläggsdirektiv ge utredningen i uppdrag
att också förutsätt­ningslöst pröva möjligheten att helt avskaffa
ordningsvaklsinstitutet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! En annan av mina delfrågor gällde samhällets möjlighet att utöva
tillsyn över auktoriserade bevakningsföretag. Länsstyrelsen, som är
tillsynsmyndighet, har inga andra direktiv all gå efter än lagtextens 8 §, som
faktiskt inte är så myckel att stödja sig på för den praktiska tillsynen. Inte
heller de förutsättningar som - om jag tolkar lagen rätt - formellt gäller bara
auktorisationen och inte tillsynen är, om de trots allt kan tas som
utgångspunkt för tillsynen, så mycket att hålla sig till i det praktiska
arbetet. Skall t. ex. kontrollen gälla verksamhetens kvalitet eller bara de
formella rättsliga förutsättningarna? Vilka sanktionsmöj­ligheter har
tillsynsmyndigheten - är del enbart ett återtagande av auk­torisationen? Det är
i så fall en ofta klumpig metod, som kan vålla inte minst många anställda
allvarligt avbräck. Vilka möjligheter har tillsyns­myndigheten att ingripa mot
uppenbara regelbrott som den kommer på vid inspektioner eller på annat sätt, t.
ex. om en väktare påträffas med en icke godkänd hund?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Problem av den här typen är vardagsmat för tillsyns­myndigheten här i
Stockholm - f ö. den enda tillsynsmyndighet som under den debatt som förevarit
framträtt med en organisation för till­synen, en organisation som består av en
särskilt avdelad tjänsteman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
t. ex, Malmö, som är av särskilt intresse eftersom Securitas har sitt säte där,
finns ännu ingen i tjänst varande särskild tjänsteman för till­synsfunktionen.
Enligt uppgift skall en sådan tjänst inrättas, men ännu i denna månad 1976
finns del alltså ingen fungerande särskild tjänsteman med detta betungande
uppdrag. Sedan auklorisationslagen trädde i kraft har man i Malmö bara hunnit
kontrollera själva auktorisationen av be­vakningsföretagen och klara
godkännandet av personalen, men enligt uppgift inte mycket att nämna därutöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
det är i övriga landet har jag inte haft möjlighet att få överblick över. Men
mitt intryck, som har verifierats från en hel del håll, är att hela
tillsynsfunktionen fungerar dåligt, dels beroende på otillräckliga cen­trala
direktiv och normer, dels på grund av otillräckliga resurser för till­synen hos
tillsynsmyndigheten. Därför vill jag fråga: Är justitieministern beredd att
vidta åtgärder för att snarast förbättra möjligheterna lill effektiv tillsyn
enligt 8 § auklorisationslagen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan problematik, som snuddar vid den föregående, gäller möj­ligheterna för
allmänheten alt klaga och få rättelse om anställda i be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vakningsföretag har agerat
på sådant sätt att folk vill klaga. Det är riktigt som justitieministern svarar
att man kan klaga på väktare och andra personer med ordningsvaktsförordnande på
vanligt sätt och i sista hand lill JO. Men det har i debatten framkommit alt
del kan finnas skäl att klaga även i andra sammanhang, när väktare saknar
sådant förordnande, och del har litet löst föreslagits en vaktombudsman. Men
oberoende av sådana konkreta förslag vill jag formulera en fråga: Vilket råd
ger justitieministern lill den som råkar ut för en sådan behandling av en
väktare utan ordningsvaktsförordnande som de finner vara grundval för klagomål?
Hur skall de bära sig ål? Var skall de klaga?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
tredje delfråga i interpellationen gäller utbildningen av väktare och
ordningsvakter. Det är riktigt att två utredningar nu arbetar med den
problematiken. Ändå är del nödvändigt all peka på några svaga punk­ter i
nuläget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har framhållits för mig att mindre nogräknade bevakningsföretag skulle kunna
kringgå de utbildningskrav som finns enligt rikspolissty­relsens direktiv genom
all gå lill väga på följande sätt. Först får de en person godkänd som väktare.
Därefter skaffar de ett ordningsvaklsför­ordnande för vederbörande, vilket
leder till att personen får gratis ut­bildning i polisens regi. Därefter låter
de vederbörande tjänstgöra som ordningsvakt, i så att säga väktarskepnad. Om
detta är formellt illegalt eller på gränsen till vad lagarna tillåter saknar
jag kompelens att avgöra. Men om det förekommer, så innebär det uppenbart att
man med sådan bevakningspersonal till lägre personalkostnad kan bedriva illojal
för att inte säga illegal konkurrens på bekostnad av mer nogräknade förelag.
Del är ett problem som har förekommit i diskussionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan - och kanske viktigare och mer påtaglig - fråga i fokus är utbildningen
för hundverksamhet. Nu räcker det med 40 timmars träning för att en väktarhund
skall kunna godkännas. Men frågan är: Vad är den då godkänd för?
Polisdirektiven är faktiskt inte kristallklara på den här punkten. Del slår
inte tydligt att väktarhunden endast får fungera som skydd för väktarens
person. Enligt uppgifter, som förvisso har diskuterats i det förarbete jag
bedrivit, förekommer del att väktare utnyttjar sina hundar för personsökning,
något som - ifall del förekommer -är livsfarligt om man använder en väktarhund
istället förvältränad polis­hund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i väktarutbildningens direktiv inte funnit någonting direkt om
hundutbildningen eller därav följande reglering av hundverksamheien inom
bevakningsföretagen. Jag vill därför efterlysa justitieministerns upp­fattning:
Är det över huvud taget rimligt att utnyttja hundar med sämre träning än
polishundar för direkt personsökning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Ytterligare en stor och viktig fråga har uppmärksammats i debatten,
nämligen frågan om bevakningsföretagens internationella re­lationer. Det
största svenska bevakningsföretaget - Bevaknings AB Se­curitas - är dotterbolag
till svenskägda Securitas International med säte i Malmö, I koncernen ingår
bevakningsföretag i Belgien, Holland, Stor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kontroll­politik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kontroll­politik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;britannien, Norge och
Portugal samt installationsförelag i Iran och bu-tikskontrollföretag i Finland
och Danmark, Man skulle naturligtvis kunna säga att den multinationella
aspekten i delta sammanhang inte i första hand är något svenskt problem
eftersom förelagets verksamhet, såvitt jag kunnat utröna, styrs från Sverige,
Ändå kan bl, a, dalatekniken i framliden skapa svårigheter ur såväl
integritets- som totalförsvarssyn­vinkel. Enligt uppgifter från Securitas
förekommer inget samarbete mel­lan koncernens olika företag på verksamhetsnivå.
Dataregister inom del svenska dotterförelaget förekommer på personalsidan, men,
sägs det, inte när det gäller skyddsobjekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
att vilja hävda att det i dag föreligger några allvarliga olägenheter med just
Securiiaskoncernens multinationella karaktär vill jag från prin­cipiell
utgångspunkt, med tanke på en eventuell framtida utveckling av en verksamhet
som sysslar med känsliga personuppgifter-en verksamhet som utövar
personalkontroll genom säporegister och kriminalregister och som även sysslar
med försvarskänsliga skyddsobjekt - ställa följande fråga: Avser
justitieministern att genom tilläggsdirektiv eller på annat sätt närmare
undersöka konsekvenserna av internationell förgrening av verksamhet inom
bevakningsbranschen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
justitieministern ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med anledning av det herr Gahrton anfört vill jag fram­hålla att en
komplikation i sammanhanget, som gör del svårare all över­blicka väktarnas
verksamhet, är att den allra största delen av deras verk­samhet utgörs av vad
man brukar kalla traditionell bevakning, t. ex. av industriföretag. Den del av
deras verksamhet där enskilda kan komma i kontakt med den är den mindre delen
av bolagens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
jag vill gärna vitsorda att det uppkommer åtskilliga principiella frågor när
det gäller alt bedöma vaktbolagens verksamhet. Och jag vill särskilt
understryka att i väklarutbildningsutredningens uppdrag ingår bl. a. att göra
en närmare kartläggning av omfattningen och frekvensen av olika förekommande
typer av bevakningsuppdrag. Del är angeläget all se efter i vad mån
bevakningsförelagen under senare lid kommit all ägna sig åt uppgifter av annat
slag än som tidigare hört till deras normala verksamhetsområde och att söka få
en uppfattning om den fram­tida utvecklingen för branschen. Det är med
anledning därav som det i direktiven till väktarutredningen understryks all det
är angeläget alt frå­gan om gränsdragning mellan bevakningsförelagens
verksamhet och så­dana arbetsuppgifter som bör ankomma på polisväsendet
uppmärksammas särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
är utredningens arbete inne i sitt slutskede, så förslag kan väntas snart.
Väktarutbildningsutredningen befinner sig också i ett framskridet stadium, och
för min del anser jag inte att del behövs något tilläggsuppdrag till den
utredningen. I varje fall ärdet klart att man,närmanbedömerdessa utredningar,
kommer att bli tvungen att ta ståndpunkt till alla de separata frågor som herr
Gahrton har nämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
herr Gahrtons fråga vem man skall vända sig till när en väktare har begått ett
fel vill jag svara att man i första hand skall vända sig till det bolag som har
fått auktorisation och i andra hand till länsstyrelsen, som ju är det
kontrollerande organet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Hert GAHRTON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag får väl,
liksom herr Svensson i Malmö gjort tidigare, konstatera att justitieministern
sannerligen är knapphändig med beske­den. Jag kan instämma i att det är rimligt
att utredningar som befinner sig i ett slutskede inte får tilläggsdirektiv. Men
då måste jag formulera den fråga som handlar om ordningsvakterna på detta sätt:
Bedömer ju­stitieministern det möjligt att på grundval av del material som
finns och kommer att föreligga inom departementet förutsättningslöst ta upp
frågan om huruvida ordningsvaklsinstitutet över huvud laget skall få finnas
kvar? Kan vi alltså räkna med en prövning av den frågan? Såvitt jag har fattat
direktiven till utredningen rätt, kommer man där all utgå från att ordningsvaklsinstitutet
skall finnas kvar. Men en tanke som har väckts i del förarbete som jag här har
bedrivit är att ordningsvaktsinstitutet kanske är en principiellt sett viktig
stötesten. Man behöver kanske inte institutet längre, eftersom vissa skäl till
dess existens har bortfallit. Man löser kanske en hel del viktiga problem genom
att ta bort det. Jag skulle alltså gärna vilja ha ett svar på frågan huruvida
det sakläge som nu råder innebär att den frågan förutsättningslöst kommer alt
prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller tillsynsmyndigheternas möjligheter att fungera är jag faktiskt inte
alls särskild nöjd med svaret, eller frånvaron av svar. Det finns ingenting som
jag har kunnat utläsa av de nuvarande direktiven som innebär att man skall gå i
närkamp med tillsynsmyndighetens sätt att fungera. Den ena utredningen handlar
om ordningsvakterna, den and­ra handlar i första hand om väklarutbildningen.
Det är inte som ju­stitieministern i en felsägning uppgav en väktarutredning
utan en väk-tarutbildningsulredning, och det innebär väl att del är där man
kommer att koncentrera sitt arbete. Men tillsynsproblemaliken - som också har
framkommit i debatten, bl. a. i inlägg av den för tillsynen närmast an­svarige
inom Stockholms läns länsstyrelse - är ju en kärnpunkt då det gäller att över
huvud tagel kunna acceptera den typ av funktioner som bevakningsföretagen har.
Framför allt är det en kärnpunkt, om aukto­risationen skall ha någon mening,
att vi har en tillsyn som fungerar. Något besked på den punkten skulle jag
vilja ha, antingen att justitie­ministern - vilket jag inte hoppas - är nöjd
med nuläget eller att ju­stitieministern är beredd att vidta någon form av
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
allmänhetens klagomöjligheter tackar jag för upplysningen, såväl i egenskap av
riksdagsledamot som av en person tillhörande all­mänheten. Att vi skall gå lill
bevakningsföretaget finner jag trots allt, utan att vilja misstänkliggöra något
existerande bevakningsföretag, mind­re tillfredsställande, och att vi skall
vända oss till länsstyrelsen, som är en i princip acceptabel möjlighet, anser
jag i dag vara meningslöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kontroll­politik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen,
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bevakningsfö­retagens roll i samhällets kon­trollpolitik&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eftersom blotta
tillsynsfunktionen inte fungerar. Detta är ju en förut­sättning för all man
därutöver skall kunna la sig an allmänhetens klagomål. Fårviett klart besked
beträffande tillsynsfrågan, skulle jag emellertid kun­na vara nöjd med svaret i
vad del avser allmänhetens klagomöjligheter, an­nars knappast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller hundarna kan väl den frågan synas vara marginell, men ser man litet
närmare på den, finner man alt saken inte är så obetydlig, för en icke tränad
hund är faktiskt något av det allvarligaste våldsmedel som bevakningsföretagen
har lill sitt förfogande. Jag vet att del inom bevakningsförelag är regel med
en mycket nära personlig bindning mellan hundförare och hund - ofta äger
hundföraren själv sin hund. Man kan visserligen se fördelar med del, men man
kan också se farorna, nämligen att det ligger mycket nära till hands för en
väktare som har sin egen personligt ägda hund - som har den lagstadgade
utbildningen på 40 tim­mar - med i tjänsten att använda den för personsökning.
Därför är det viktigt med ett principbesked i den frågan: Får väktarhundar, med
lag-stadgad träning men med mycket sämre träning än polishundar, användas för
personsökning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sista frågan är möjligen på gränsen till justitieministerns verk­samhetsområde,
men det vore ändå intressant med någon sorts principiell kommentar. Jag vill ta
upp de internationella aspekterna, eftersom vi bör vara ute i tid. Även om
ingenting med saklig tyngd har direkt fram­kommit i debatten, som visat att
missbruk eller faror skulle föreligga i dag, är del uppenbart att man framför
sig kan se en utveckling där dalaregister som bygger på personuppgifter från
säkerhetspolisens register och kriminalpolisens register - och även
dalaregister som har detaljerade uppgifter om skyddsobjekt med intresse ur
totalförsvarssynpunkt - kan organiseras så, att de kan komma all utnyttjas av
främmande makt. Jag vill bara ha en signal om att man inom regeringen är
uppmärksam på de problemen i tid, innan de har kommit så långt att vi inte
längre kan hindra en oönskad utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr justitieministern
ROMANUS:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Gahrton sade att det var en tydlig felsägning när jag talade om väktarutredningen.
Det var faktiskt inte en felsägning utan ett något förenklat uttryck för vad
väktarutbildningsutredningen har i uppdrag att göra. Jag citerade en hel del av
vad den har att arbeta med, bl. a. karlläggning av väklarbolagens uppgifter och
de principiella syn­punkterna. Jag vill tillägga att del i slutet av direktiven
står:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den
sakkunnige bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som aktualiseras
under utredningsarbetet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening ger dessa direktiv stöd för uppfattningen att alla de aktuella
frågorna kommer upp i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
det som herr Gahrton sade om bedömningen av det förslag som kommer att läggas
fram från ordningsvaktsutredningen vill jag gärna anföra att jag anser det
självfallet alt det, när den utredningen kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blir en förutsättningslös
bedömning av om del föreligger behov av per­soner med ordningsvaktsförordnande.
Det är kanske för tidigt att ingå i diskussion om delta i dag, men vi har inte
någon förutfattad mening i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare:
Om del är rikligt all man använder hundar på det sätt herr Gahrton säger
förefaller det mig olämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr GAHRTON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=DE style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag betvivlar på
intet sätt justitieministerns seriösa in­tresse för dessa frågor, och med
hänsyn till det tidigare omnämnda re­striktiva uttryckssättet får jag
konstalera all jag nu fått del svaret att ord­ningsvaktsproblematiken kommer
att prövas förutsättningslöst. Obero­ende av att det i direktiven lill
utredningen förutsattes att institutet skulle finnas kvar kommer man i varje
fall inom departementet att pröva tanken att inte längre ha del kvar, vilket
självfallet inte är detsamma som all man skall ta bort det - en ståndpunkt som
jag inte heller med del anförda har bundit mig för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
finner också att justitieministern tolkar direktiven till väktarut­bildningsutredningen
så att alla de av mig här upptagna frågorna kommer att behandlas. Det är svårt
att finna någonting i direktiven i del fallet. Jag har självfallet läst dessa
direktiv innan jag fann del nödvändigt att via interpellation få ökad klarhet.
Men jag får väl utgå från alt den största delen av denna problematik kommer att
behandlas. En del av den, som jag dock finner det ganska osannolikt att man
kommer att behandla i direkt samband med väktarutbildningsutredningen, är den
internatio­nella aspekten som jag här tagit upp. Jag skulle vilja ha något
slags signal från justitieministern om i vilken ordning eller i vilket samman­hang
man kan tänka sig att denna aspekt kommer att prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts-frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 10 Om
regeringens linje i kärnkraftsfrågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
statsrådet JOHANSSON erhöll ordet för att besvara herr Svenssons i Malmö (vpk)
den 14 oktober anmälda interpellation, 1976/77:7, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Svensson i Malmö har frågat mig dels hur regeringen ser på
kärnkraftens framtida roll i Sverige, dels hur det energipolitiska avsnittet i
regeringsdeklarationen konkret skall tolkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regeringsdeklarationen anges bl. a. att kärnkraftsaggregat, som f n. är under
byggnad, inte får tas i drift, om inte det berörda kraftföretaget dels kan
förete godtagbart avtal om upparbetning av utnyttjat kärnbränsle, dels kan visa
hur och var en helt säker slutlig deponering av det högaktiva avfallet kan ske.
Barsebäck 2, som är färdigt, tas ur drift om avtal om upparbetning icke
företetts före den 1 oktober 1977. Förslag i dessa frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Om regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer inom kort att
föreläggas riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
svar på herr Svenssons första fråga vill jag anföra följande. Av regeringsdeklarationen
framgår klart att om kraftföretagen inte kan klara de nya skärpta kraven
rörande hanteringen av det använda bränslet och det radioaktiva avfallet, så
stoppas en ökad användning av kärnkraft i vårt land. Det kan f n. inte anges
när ett stopp av utbyggnaden i så fall kommer att ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår kommer regeringen
att föreslå att statlig borgen skall kunna ställas för Forsmarks-bolagets
upplåning på den allmänna kapitalmarknaden. Därigenom ges bolaget möjlighet att
skaffa medel för ett fortsatt byggande. Jag vill dock framhålla att det är
bolaget som har det primära ansvaret. Således har del att i första hand ta
ställning till om byggnationen skall fortsätta, bl. a. mot bakgrund av en bedömning
av möjligheterna att uppfylla de skärpta kraven för att få ta kärnkraftverk i
drift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av regeringsdeklarationens energipolitiska avsnitt är att det ställs nya och
hårdare krav än hittills på företag som vill utnyttja kärnkraft om att en kraftfull
satsning på hushållningsåtgärder samt utveckling av alternativa energisystem
skall ske. Ett flertal sådana åtgärder förbereds f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill vidare nämna att den energikommission, som jag räknar med att inom kort
tillkalla, kommer att ha som en av sina huvuduppgifter alt utreda olika
möjligheter till energibesparing inom industri, bosläder, lokaler och
transportsektor samt effektivare energiutnyttjande genom ex­empelvis
spillvärmeutnyltjande och produktion av elkraft och värme i s. k.
mottrycksanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert SVENSSON i Malmö
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar statsrådet Johansson för svaret. Det är emel­lertid ett föga
upplysande svar. Kanske statsrådet har missförstått eller velat undvika de frågor
som jag har ställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är nämligen inte alls ute efter att upprepa den många gånger en­kelspåriga
socialdemokratiska diskussionen om centerns s. k. svek, F, ö. menar jag att
socialdemokratins ledning stod för det stora sveket, när den försökte påtrycka
landet det största kärnkraftsprogrammet i världen utan att ha grundläggande
problem lösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
avsikt med interpellationen var i stället att få de långsiktiga rikt­linjerna
för regeringens energipolitik utredda. Hur tänker man egentligen inom
regeringen? Hur vill man, sett i stora drag i varje fall, uppnå sina mål?
Svaret ger inga som helst hållpunkter härför. Jag vill insistera på att vi
diskuterar dessa riktlinjer. Den nuvarande oklarheten och förvir­ringen får
inte fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig först ta Barsebäck och Forsmark. Där går det ju inte att bara säga, att
regeringen föreskriver skärpta villkor för drift, och sedan blir det
kraftföretagen som får la ansvaret. Kan de inte uppfylla villkoren, får de
lägga ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
kan man rimligen inte göra. Det borde ha stått klart för regeringen och
energiministern, att det hela inte är en sak för kraftföretagen. Går man in för
att stoppa eller dämpa kärnkraftsutbyggnaden i nuvarande läge, uppstår ju en
rad omedelbara omställningsproblem. Då måste man ha någon form av plan för att
la hand om problemen. Varför finns det ingen alternativ sysselsättningsplan?
Man hade ju t, ex, kunnat säga: Bygg påbörjade anläggningar färdiga och lägg
dem sedan - som det brukar heta - i malpåse. Under tiden förbereder vi ett
program för fortsatt sys­selsättning, t. ex. genom att påfordra ombyggnad av
nuvarande slösaktiga oljekraftverk, genom att på statens bekostnad göra
speciella insatser för de större tätorternas barndaghemsulbyggnad och genom att
provbygga kraftanläggningar av ny typ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
inte ett ord om sådana alternativa program har man kunnat ge
anläggningsarbelarna. Därmed har regeringen faktiskt bjudit kärnkrafts-ivrarna
i landet på alldeles onödiga galisargumenl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall övergå till de långsiktiga frågorna, dem som statsrådet inte tar upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
skall regeringens villkor om upparbetning och avfallsdeponering tolkas? Två
sätt är här tänkbara, om jag förstått saken rätt. Antingen satsar man medvetet
på att lösa problemen. Det betyder i praktiken en svensk
upparbetningsanläggning och deponering av högaktivt avfall på svenskt
territorium. Och om detta löses, är man beredd att tillåta fortsatt utbyggnad.
Såvitt jag förstår måste två av koalitionspartierna hysa åt­minstone önskningar
i sådan riktning och därför ha ett intresse av att man kan presentera en - om
också skenbar och subjektiv - lösning på upparbetnings- och
deponeringsfrågorna. Hur står regeringen här? Vad ämnar man göra med de
framskridna planerna på en svensk upparbet­ningsanläggning? Skall de skrotas
eller fullföljas? Och vilka krav är man beredd all godta för en svensk
avfallsdeponering? Det är som bekant i hög grad en fråga om vetenskaplig
tolerans. Det som kallas rimlig sä­kerhet är ett tänjbart begrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra tolkningen skulle då vara att man från början räknar med att de
uppställda villkoren för kärnkraftverken icke kommer att uppfyllas. Det menar
jag för min del kanske är den mest sannolika utvecklingen. Men då uppslår i
gengäld verkligen en serie helt nya problem, som re­geringen inte alls berört i
regeringsdeklarationen eller i interpellations­svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stopp
på kärnkraftsutbyggnad och en framtida helt kärnkraftsfri hus­hållning i
Sverige ställer krav på mycket bestämda och medvetna rikt­linjer. Såvitt man kunnat
utläsa har regeringen ingen som helst bild eller samlad filosofi på detta
område. De tre koalitionsparlierna förefaller över huvud laget aldrig ha
diskuterat detta problem sinsemellan. Man talar allmänt om bättre hushållning,
centern talar dessutom allmänt om al­ternativa energislag. Men frågan gäller ju
mer konkret: I vilka propor­tioner? Inom ramen för vilken total nivå av
energiutnyttjande? Till vilka sysselsältningsmässiga konsekvenser? Och med
hjälp av vilka politiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planåtgärder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
råder tystnad från regeringen. Bakom tystnaden anar man osökt oenighet och
förvirring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fråga som först måste ställas är: Vilken utveckling förutser re­geringen de
närmaste 15-20 åren, när det gäller nivån av det totala ener­giutnyttjandet?
Riksdagens riktlinjer från 1975 förutsåg en ökning från ungefär 430 till 540
TWh fram till någon gång 1985-1990 och därefter en stabilisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
regeringens bedömning, att denna ökning är en rimlig prognos? Eller förutser
man en mindre ökning? Hur är motsvarande syn i fråga om elenergin?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man väl har fastställt detta kommer en ny fråga: Vad måste på basis därav göras
för att kompensera för bortfallet av kärnkraft? Hur stort blir över huvud taget
detta bortfall? För att den sistnämnda frågan skall kunna besvaras krävs att
regeringspartierna haren enhetlig inställ­ning till om de nu befintliga
kärnkraftverken skall avvecklas under en överblickbar tidsperiod. Det har dessa
partier för dagen inte, såvitt jag har förstått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att kompensera ett bortfall av kärnkraft - någonting som ju i och för sig är
fullt möjligt - kan man agera på tre olika områden: för det första besparingar
och effektiviseringar, för det andra utnyttjande av al­ternativa energislag och
för del tredje olika slag av ekonomiska struk­turförändringar som påverkar
energiåtgången och energibalansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
måste då klarläggas i vilka huvudsakliga proportioner som dessa olika typer av
åtgärder skall kombineras och vad som poliliskt-organi-satoriskt krävs för
deras genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
centerns valagitation spelade fastighetsuppvärmning och isolering av bostäder
en oproportionerlig roll. För det första kan detta genomföras endast gradvis,
och kostnaderna måste slås ut över ganska lång tid och fås att inte belasta
hyresgästerna. För det andra är det framför allt fel att framställa bostäderna
som någon stor energislukare. Hushållens ener­giförbrukning förefaller av
stickprovsundersökningar att döma stiga mycket litet, förmodligen därför att
man har börjat närma sig en mätt­nadsnivå - man kan ju inte ha det hur varmt
som helst inomhus och hur mycket apparatur som helst. Talet om hushållen
avvänder - enligt min mening i varje fall - uppmärksamheten från de stora
förbruknings-och slöseriproblemen, som finns på helt annat håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energiministern
pekar själv antydningsvis på spillvärme, utnyttjande av mottryck osv. Men
varför finns det ingen ungefäriig uppskattning av hur stor del av bortfallet
som indirekt skulle kunna täckas den vägen? Och hur skall detta praktiskt
uppnås? Det är den mest intressanta frågan. Skall man utnyttja spillvärme och mottryck
krävs enligt vad jag begriper en långtgående och mycket noggrann samordning av
planering och ad­ministration i industri och i kommuner. Detta kräver en helt
annan lag­stiftning än dagens. Det kan inte lämnas till godtycke eller
tillfälligheter eller till den privata industrins goda vilja. Man måste ha som
regel att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all industri, från vilken
spillvärme eller mottryck kan utvinnas, i berörda stycken är obligatoriskt
samplanerad med allmän och privat byggpla-nering. Delta är i och för sig fullt
praktiskt möjligt. Men är det förenligt med den syn på det privata näringslivet
som de tre koalitionspartierna i så många andra sainmanhang säger sig slå för?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kommer till frågan om alternativa energislag. Den lid är nu förbi när man kunde
tala om dessa alternativa energislag i de allmänna, svä­vande termer som
interpellationssvaret gör. En regering måste nu be­stämma en huvudsaklig
framgångslinje. Om man också inte har det hela klart för sig i detalj, vilket kanske
vore att begära det orimliga, så måste man ändå ha de allmänna riktlinjerna
klara. Vad skall man satsa och vad kan man få ut av soluppvärmning av hus under
de kommande 15-20 åren? Vad kostar och vad ger vindkraften under samma period?
Det är några exempel. Såvitt jag förstår har vindkraften ryckt fram som en
källa av helt andra dimensioner än man föreställde sig för några år sedan. Men
man måste ju då också börja fastlägga riktningen för de alternativa
energislagen, och del kan inte heller överlämnas till kraftförelagen. Utan
statlig styrning blir ingen vindkraft överförd till det befintliga elnätet.
Utan statlig styrning och statliga initiativ skapas del ingen marknad för
exempelvis naturgas. Utan mycket starkt accelererade forskningsinsatser och en
ytterst medveten byggplanering blir det heller inget större inslag av
solenergi, vare sig för uppvärmning eller för elproduktion i det längre
perspektivet. Utan myckel medveten styrning blir det vidare ingen ny-eller
ombyggnad av oljebaserade kraftanläggningar enligt den kombine­rade
kraft-värmeprincipen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ännu
tydligare blir detta stora planeringsproblem när man kommer in på frågan om den
ekonomiska strukturen i samhället och dess betydelse för energiförsörjning och
energiåtgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
t. ex. trafiksektorn skall göras energimässigt effektivare kräver det
synnerligen ingripande planeringsåtgärder. Det betyderatt privatbilismen måste
avsevärt dämpas i alla större tälortsregioner. Kollektivtrafikens effektivitet
måste drastiskt ökas och kollektivtrafiken måste bli kvitt sin tekniska
efterblivenhet, som är följden av snart 15 års snedvriden liberal
trafikpolitik. Det får i sin tur betydande konsekvenser för stads­planeringen.
Det går inte att längre bygga utspridda villaförorter med s. k. marknära
boende. Man måste då bygga i höjden eller bygga i någon sorts bandformation.
Man måste helt gå ifrån den absurda principen att varje trafikslag skall bära
sina kostnader. Man måste styra väldigt stramt i riktning mot den
energipolitiskt bästa irafikstrukturen, och de kollektiva trafikslagen måste få
betydande injektioner för sina investeringar i mate­riel, tekniska hjälpmedel
och forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Än
klarare framträder dessa frågor när det gäller produktionsliv och industri.
Vill man bli kvitt kärnkraftssamhället - och det har ju sagts vara en av
centerns målsättningar - eller åtminstone nedbringa kärn­kraftsberoendet till
måttligare proportioner än nu, då kan man inte ha den nuvarande ogynnsamma
produktionsstrukturen kvar på sikt. Man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1976/77:21-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan inte fortsätta att ha
som en ekonomisk målsättning i det svenska näringslivet alt bl. a. ösa
stålämnen och råmalm i gapet på världens privata ståljättar. Man kan inte
bedriva rovdrift på skogen för all hålla en massa-och pappersindustri i gång,
där varje sysselsättningstillfälle skall kräva 15 gånger så mycket elkraft som
i verkstadsindustrin och dessutom 40 gånger så mycket olja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan inte ha en så energislösande industristruktur som i dag. Det är inte bara
en fara för del framtida energilägel - det är, helt oavsett kärnkraftsfrågan,
lika mycket en fara för sysselsättningen. Man kan inte fortsätta att ösa
kapital, statliga subventioner, olja och elkraft i en ständig expansion för
sådan typ av produktion som ger ytterst små sysselsätt­ningstillskott i
förhållande till de satsade resurserna. Man kan inte fort­sätta rovdriften i
skogen, samtidigt som man låter värdefull förädlings­industri flytta utomlands
som följd av storfinansens dispositioner. Energi-och sysselsättningsfrågornas
nära samband kräver på den här punkten ett helt nytt tänkande. Det kräver en
planmässigt genomförd utveckling för att dämpa rovdriften på naturresurser och
kraftigt höja industrins förädlingsgrad, för del är bara på så sätt som man kan
samtidigt vinna ett effektivare utnyttjande av energin plus en högre
sysselsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
hur går en sådan planmässigt eftersträvad förskjutning av den långsiktiga
produktionsstrukturen ihop med de privata kapitalintressenas strävanden? Hur
skall den förenas med ledande centerpartisters intressen i den mest energikrävande
och sysselsättningsmässigl ogynsammaste in­dustribranschen i landet - som
dessutom har den olägenheten alt den är starkt koncentrerad till de ur
arbelslöshetssynpunkt svårast drabbade regionerna i landet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta,
herr talman, är bara några av de tunga frågeställningar som man måste kunna
besvara, ifall man har ambitionen att stoppa marschen in i kärnkraftssamhället
och samtidigt rädda sysselsättning och bekämpa arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
gamla regeringen var väl inte så särskilt intresserad av dessa spe­ciella
frågor. Den hade en alltför enkel patentlösning på del mesta: Ös på med
obegränsad kärnkraftsutbyggnad, håll rovdriften i gång, så klarar vi problemet
så långt vi behöver, dvs. till nästa val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
går del givetvis inte alt fara fram med landets och folkels framlid. Men hur
gör den nya regeringen? Dess existens hänger ju i väldigt hög grad på denna
fråga. Antingen låter den herrar Bohmans och Ahlmarks vision av del
privatkapitalistiska samhället leda - och i så fall kan den helt enkelt inte
lösa frågan om energi och sysselsättning i ett samhälle ulan kärnkraft. Eller
också söker den verkligen lösa problemen - men då får det bli inom ramen för
ett planeringssystem och en samhällsstruktur som varken herr Ahlmark eller herr
Bohman är beredd att regera i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
upprepar mot den allmänna bakgrund jar har tecknat här frågan: Vad är
regeringens framtida energipolitik i sina huvuddrag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr statsrådet JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Jörn Svensson har här med sitt inlägg egentligen inviterat mig
till en stor allmänpolitisk debatt. Jag kan i och för sig förstå Jörn Svenssons
otålighet - den delar jag i hög grad - när del gäller att skapa förutsättningar
och ange riktlinjer för en ny energipolitik. Grunden för detta läggs nämligen i
regeringsdeklarationen. Men det är naturligtvis mer givande för både Jörn
Svensson och mig att diskutera när delta kan ske på grundval av mer detaljerade
riktlinjer eller ställ­ningstaganden på det energipolitiska området. Därför
kommer jag inte i dag att ge mig in på några detaljresonemang om dessa saker.
Jag tycker också att det är i högsta grad försvarligt att regeringen får tid på
sig att fastställa riktlinjer. Det pågår f ö. arbete med detta, t. ex. genom direklivskrivningen
för den nya energikommissionen, som ju kommer att täcka in strängt taget varje
sak som Jörn Svensson här har tagit upp. I stort sett vartenda område kommer
alltså att finnas i energi­kommissionens direktiv, eftersom det här gäller den
kommande stora rikt­ningsgivaren för den framtida energipolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är klart all det är min intention att så snabbt som möjligt också dessförinnan
markera en ny inriktning av energipolitiken. Arbetet med detta pågår
naturiigtvis i departementet, och det kommer förhoppningsvis att visa sig i den
budgetproposition som vi håller på att jobba med. Här finns alltså två viktiga
lidsperspektiv som man måste skilja på. När del gäller det långsiktiga
perspektivet, som avser tiden efter 1978, kommer vi att få en mycket omfattande
energipolitisk debatt i landet på grundval av riktlinjer för en ny
energipolitik, en debatt där mycket av det som Jörn Svensson skriver om i sin
interpellation kommer att täckas in. Jag skulle kunna gå igenom
interpellationen rad för rad och kommentera de områden som helt naturligt
kommer in här, men jag avstår från det t. v. - det skulle bli en alltför lång
debatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
summeringen på slutet säger Jörn Svensson att det finns en massa intressen som
står emot en ny energipolitik, och det är jag naturiigtvis medveten om. Det
gäller dem som vill fortsätta att bygga kärnkraftverk, dem som har leveranser
lill dessa kärnkraftverk, dem som vill öka takten i energiförbrukningen och dem
som f n. har sysselsättning inom denna sektor och riskerar omställning till
annan verksamhet. Till dessa grupper kommer de politiker som hårt och ofta
prestigeladdat har låst sig för en fortsatt kärnkraftsulbyggnad. De
representerar ofta en annan syn på samhällsstrukturen än den som i varje fall
jag och milt parti står för. Givelvis finns det också en rad intressen som
griper in i varandra, som är gemensamma för dem som bekämpar en ny
energipolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt mig beträffande
sysselsättningen bara säga att det är alldeles själv­klart att regeringen
känner ett starkt ansvar inför de problem som upp­kommer vid omställningar. Det
ansvaret är regeringen beredd att ta. Arbetet pågår också med alternativ, både
på det energipolitiska området och i andra sammanhang. Det finns också en stark
vilja att avhjälpa den osäkerhet som alltid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finns i en omställningsperiod
och som jag uppfattar som naturlig under en viss tid. Det är därför som jag så
hårt som det går försöker pressa tidsramarna för att man skall få ett bättre
bedömningsunderlag, bl. a. från kärnkraftsföretagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
dra inte växlar, Jörn Svensson, på att jag säger att det är deras primära
ansvar. Del är ingen i den här församlingen, och ingen i re­geringen, som
kommer undan sitt ansvar. Samhällsansvaret är det slutliga och övergripande.
Det är emellertid alldeles klart att regeringsdeklara­tionen också på
kraftföretagen lägger ett betydande ansvar för bedöm­ningen av huruvida
utbyggnaden skall fortsätta eller icke. Det tycker jag är ett rimligt delansvar
för de intressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de omställningar som kan bli aktuella på arbetsmarknaden vill jag också säga
att vi ju inte kan låta rimliga hänsyn till säkerheten för nuvarande och
kommande generationer vika för arbetsmarknadspo­litiska problem, som ändå
gäller på kort sikt. Jag kan försäkra att jag satsar allt jag kan på alternativ
som kan styra utvecklingen i rätt riktning så tidigt som möjligt.
Strukturomvandling är ju inte något nytt för det svenska samhället. Den
omfattande omflyttningen under 1960-talet drevs f ö. i stor utsträckning fram
av samma intressen som i dag slår för ett ohämmat kärnkraftsulnyttjande. Det
gäller att vara medveten om de motstående intressen som vill hindra en ny
energipolitik för hushållning med energi, alltså en politik som ger möjlighet
att stoppa marschen in i kärnkraftssamhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
talas i den allmänna debatten t. o. m. om brist på elkraft. Jag kan förstå det
propagandistiska värdet i sådant tal, men del finns ingen grund för det, inga
fakta som styrker det. Ändå förs den diskussionen! När det gäller oljesidan
finns det mer reservkraft i dag än det har funnits på länge, sett över en
längre tidsperiod. Det är naturiigtvis alla som är informerade på detta område
medvetna om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig också säga några ord på ett par konkreta punkter som Jörn Svensson tog upp.
När det gäller filosofin om upparbetning och sådant är det klart att det blir
en av förstahandsuppgifterna för den nya regeringen att avgöra om man över
huvud taget skall ta den delen av processen i anspråk eller ej. Det är
naturligt att knyta detta lill den beredning av Aka-utredningens material som
nu pågår i departementet, och därför kan jag inte nu gå längre in på den
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
den långsiktiga deponeringen vill jag säga att den kommer att i varje fall
principiellt klargöras något mer detaljerat i en proposition som finns upptagen
på propositionslistan och avses lämnas lill riksdagen i månadsskiftet
november-december. Jag uppfattar det som oerhört vä­sentligt att den
propositionen kommer fram snabbt, för den kommer att klara ut en del av de nya
krav som ställs på kärnkraftshanteringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar helt och hållet uppfattningen att det arbete som skall läggas ned på
alternativa energikällor är oerhört viktigt - det är både strategiskt viktigt
och viktigt som en riktningsgivare för den långsiktiga utveck­lingen. I
inledningsskedet kan vi naturiigtvis stöta på problem. Det kan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ske inte alltid finns en
forskningsstruktur, en organisation, en perso­nalsituation som gör det möjligt
att bara slussa in pengar, utan man måste ha en viss mjukhet i övergången. Men
jag kan försäkra Jörn Svens­son att intentionerna hos den nya regeringen är att
det skall satsas hårt på alternativa energikällor. Jag går inte djupare in i
detalj på det området nu -jag hoppas vi får anledning att återkomma många
gånger framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
tycker jag också att det är en viktig diskussion som kommer alt föras bl. a. i
energikommissionen om den mängd energi som vi f n. utnyttjar och den
fantastiska ökning som riksdagen beslutade om 1975. Jag tycker att man
förutsättningslöst skall pröva dessa nivåer; det är en av mina intentioner. Kan
vi spara mera - och det menar jag att vi kan - skall självklart alla sådana
möjligheter utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jörn
Svensson var inne på frågan om besparingar i bostadsbeståndet, som log en
ganska stor del av valdebatten i anspråk. Det var ju bara en exemplifiering av
vad som krävdes. 25 96 besparing på bostadsbe­ståndsområdet skulle kunna
ersätta hela kärnkraflsprogrammel, var vad vi sade, men det var rimligen inte,
som Jörn Svensson förstår, det enda området som vi tänkt satsa på för att få
fram ett bättre hushållnings­samhälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr SVENSSON i Malmö
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag förstår väl att fastighetsisolering inte är det enda som man vill
satsa på, utan att det användes som en statistisk exem­plifiering. Del är
därför jag försöker ställa mera ingående frågor rörande helhetsprogrammet och
möjligheterna alt sy ihop energibalansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energiministern
hänvisar i stor utsträckning till energikommissionen. Han förmedlar bilden att
den skall syssla med allt - den skall ta upp alla de frågekomplex som jag
svepte över med min inledning och anlägga ett helhetsperspektiv. I det kan man,
om man vill vara elak, se ett slags uppskovspolitik: Om man gör så, bereder man
regeringen andrum att utarbeta kompromisser om den framlida energipolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att det är otillfredsställande. Man kan inte överlåta åt en sådan
kommission att ta del politiska ansvaret för de riktlinjer och di­rektiv som
skall gälla för energipolitiken i stort. Kommissionen kan ge underlag, anföra
synpunkter och göra alternativa bedömningar för olika fall, men den kan inte
utforma energipolitiken. Det skall regeringen göra. Del är regeringen som skall
tala om för riksdagen och de svenska väljarna vilket slags energipolitik -
åtminstone när det gäller den huvudsakliga inriktningen - man avser att
förverkliga. Detta politiska ansvar kommer man inte ifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är förvånansvärt att man inom de tre partier som nu har bildat regering inte
tycks ha funderat mera på de här frågorna tidigare, att man inte sinsemellan
och var för sig diskuterat olika länkbara alternativ, därest det blev en
borgerlig regeringsbildning. Man måste ha varit fullt medveten om vilka problem
som skulle kunna uppkomma när det gällde att samla sig kring en någorlunda
enhetlig linje på detta område. Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är märkligt alt man nu
skall sätta sig ned och diskutera detta i sista minuten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har all förståelse för att man inte nu kan komma med ett i alla detaljer
färdigt energipolitiskt program. Det är inte del jag begär - något sådant vore en
orimlighet. Men vad jag begär är att man åtminstone skulle ha en samlad
filosofi om den ungefäriiga riktning som energi­politiken i sina huvuddrag
skulle kunna tänkas ha. Där duger det såvitt jag förstår inte att satsa på att
en ny jätteutredning skall sammanbringa ett nytt stort underlagsmaterial till
det mycket stora material som redan finns sammanbragt av en serie utredningar.
Tiden hastar. Vill man ut ur kärnkraflssamhället måste man omedelbart ta itu
med de frågor som uppreser sig. Hur skall man bemästra situationen under den
15-årsperiod som förflyter innan man kan hoppas på att få en utplåning av det
totala energiutnyttjandel? Vad skall man tillföra i stället för den
kärnkrafts-el som då icke kommer att finnas? Hur skall man påverka industrin,
pro­duktionssystemet, byggandet och trafiken för all uppnå de begränsningar i
energiintaget som då är oundgängligen nödvändiga?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
begär inte all regeringen i dag skall presentera ett bestämt alternativ efter
vilket man skulle arbeta. Men vad man rimligen kan begära är alt få en mer
konkret diskussion av vad som händer om del blir stopp för all vidare utbyggnad
av kärnkraft, någonting som förefaller rätt san­nolikt. Att detta fullt
tänkbara fall skulle kunna inträffa måste de tre regeringspartierna ändå ha varit
på det klara med. Det kräver att man har något slags syn på hur man skall
bemästra det fallet, liksom man måste ha en alternativ syn om man förutsätter
att viss kärnkraftsul­byggnad skall fortsätta, beroende på hur snabbt man
räknar med att av­veckla de redan befintliga kärnkraftverken, osv. Man kan där
tänka sig olika politiska kompromisser. Jag förslår så väl att herr Johansson
inte närmare vill gå in på de frågorna - del är naturligtvis ett kinkigt
problem, för honom och för den övriga regeringen. Men man kan ju ändå
diskutera, i länkbara, ungefärliga fall, vad som då krävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har svårt alt förslå att man inte kan få närmare besked om, efter vilka
riktlinjer man skall gå fram när det gäller besparingar, hur kraftfullt man
måste gripa in när det gäller att styra industrins investeringar i nya
riktningar och hur mycket man måste gå in för att förhindra att värdefull
förädlingsindustri fiyttas utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är viktigt framför allt från sysselsättningssynpunkt. Del är också en
förtroendefråga för dem som är motståndare lill och kritiker av kärn­kraft, på
den punkten är Olof Johansson och jag helt överens. Man kan inte vinna
förtroende bland det svenska folkflertalet om man inte kan visa på en rimligt
konkret väg enligt vilken man kan nedbringa ener-giålgången per
arbetstillfälle. Den enda väg som där slår till buds är alt höja
förädlingsgraden och minska rovdriften, för all uttrycka det något förgrovat
och enkelt. Delta kräver en statlig styrning, en aktiv statlig industripolitik,
inte en subventionspolitik, ulan en aktiv statlig företag­samhet, för att driva
fram en förändring av den svenska industristruk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;luren i den nödvändiga
riktningen. Jag förstår fortfarande inte hur delta skall kunna förenas med en
liberal ekonomisk filosofi som i alla sam­manhang polemiserar mot nästan varje
form av sådan styrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hert
statsrådet JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tycker nog all Jörn Svensson i sill inlägg gick förbi de två
tidsperspektiv som jag talade om. Energikommissionen har alltså det långsikliga
perspektivet, händelseutvecklingen efter 1978 då vi redan fastlagt att
riksdagen skall behandla energipolitiken i dess helhet igen. Det är mycket
bråttom med det arbetet, och därför kommer energi­kommissionen att tillsättas
inom kort. Mycket av dess arbete kommer att bestå i att inhämta uppgifter och
ta fram utredningsmaterial som redan finns - den kan naturligtvis inte hinna
att på ett knappt år göra stora egna utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regeringsdeklarationen skisseras vad energikommissionen skall syssla med. Däri
ligger naturligtvis också en markering av den framtida hu­vudinriktningen,
alltså var man lägger tyngdpunkten. Det tycker jag klart framgår av
regeringsdeklarationen, och del kommer att klargöras än mer i de direktiv som
energikommissionen skall få. Den skall alltså få direktiv i vanlig ordning
precis som en statlig kommitté. Och del är där den politiska styrningen kommer
in. Om Jörn Svensson menar att regeringen inte har angivit på vilket sätt
energipolitiken skall förändras är svaret alltså alt det kommer att göras i
direktiven till kommissionens arbete i den mån de inte redan återfinns i
regeringsdeklarationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste också satsa på alternativ så snabbt som möjligt, dvs. också innan
energikommissionens arbete har burit frukt, innan vi har tagit 1978 års beslut.
Det första möjliga tillfället är naturiigtvis de tilläggs­budgeter som kommer
och den budgetproposition som läggs i januari. Arbetet härmed pågår för fullt,
och jag kan försäkra att jag på regeringens vägnar så mycket som möjligt
försöker markera den nya inriktningen enligt regeringsdeklarationens
intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
talar Jörn Svensson ganska myckel om strukturen och energin. Det är viktiga
problem. Det är den långsiktiga, stora förändring som är möjlig all göra. Det
går naturligtvis inte att i dag säga att de och de medlen är vi beredda att
använda för att uppnå vissa målsättningar. Men eftersom det är de stora,
energilunga branscherna -järn och stål, papper och pappersmassa, cement och i
någon mån petrokemi - som svarar för huvuddelen av energiförbrukningen inom
industrin och sam­tidigt för en rätt liten andel av den totala sysselsättningen
inom industrin är det en självklar uppgift för det långsiktiga
utredningsarbetet att också granska möjligheterna liJI långsiktiga
strukturförändringar. Detta kan inte lyftas ut ur bilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
SVENSSON i Malmö (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag förslår att herr Johansson befinner sig i ett dilemma - det kan
inte vara det lättaste att vara energiminister i en regering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med den sammansättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig emellertid, sedan jag konstaterat detta, ytteriigare precisera några av
dessa frågeställningar. Jag lar då upp några frågor som inte är eller i varje
fall inom den nuvarande regeringen inte borde vara så kontroversiella, eftersom
de i och för sig inte nödvändigtvis behöver hänga samman med
kärnkraftsutbyggnaden eller dess upphörande. Det gäller tillvaratagandet av
energi som nu slösas bort, exempelvis mot-tryckskraft och spillvärme. Del
gäller också frågan vad man kan göra för att ändra irafikstrukturen och därmed
uppnå en bättre energihus­hållning. På den punkten bör man ändå få ställa en
fråga och begära ett någorlunda klart preciserat svar. En åtgärd på delta
område skulle utan tvivel kräva en mycket långtgående samplanering mellan den
privata storindustrin å ena sidan och kommunerna å den andra sidan. Frågan är
då om regeringen är beredd att så pass kraftigt ingripa i de stora fö­retagens
handlingsfrihet för att tillvarata dessa reserver, att man i den kommunala
planeringen kan utnyttja dem fullt ut. Är man vidare beredd att förändra
irafikstrukturen i riktning mot en överföring till kollektiv­trafik och vidta
de planerings- och styrningsåtgärder som det kräver? Om del är fallet, hur
stämmer det i så fall med de av en, såvitt jag kan förslå, genomliberal
ideologi präglade uttalanden om trafikpolitiken som gjorts av den nuvarande
kommunikationsministern?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är övertygad om att herr Johansson är en ärlig man som i denna fråga slåss för
sin åsikt inom regeringen - och det skall han respekteras för. Han fäller
emellertid yttrandet att det är en självklarhet i det per­spektiv vi ser
framför oss med ett kärnkraftfriti samhälle eller ett samhälle där man avslutat
kärnkraftsutbyggnaden att man måste ta itu med pro­duktionslivets framtida
struktur och förändring. Det är ett långtgående yttrande av en minister i en
borgerlig regering. Jag förstår inte hur man skall kunna tillgripa de här
nödvändiga medlen med mindre än att man går på tvärs med det som i dag är del
stora privata kapitalets intressen. Där finns inget intresse att åstadkomma en
sådan strukturförändring. Där verkar man i en mängd fall ha rakt motsatta
intressen. Är ener­giministern beredd att förorda en politik som i det
avseendet allvarligt inskränker storfinansens handlingsfrihet? I så fall hälsar
vi i vårt parti honom välkommen till den ståndpunkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr statsrådet JOHANSSON:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Herr Jörn Svensson behöver inte beklaga mig -jag be­klagar mig inte
själv. Jag tycker att det är ett utomordentligt viktigt och sti­mulerande
arbete att lägga om den energipolitik, beträffande vilken jag an­tar att vi i
huvuddragen är ense om kritiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig beträffande de konkreta frågorna säga att samplanering mellan industri- och
bostadsuppvärmning ofta pågår i olika typer av utbygg­nadsärenden. Vid
tillståndsgivningen beaktar man möjligheterna att å-stadkomma energibesparing,
och man ställer ofta som villkor vid en ut­byggnad att mollryckskraften skall
kunna utnyttjas. Del är naturligtvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svårare i de fall där vi
redan har en befintlig struktur. Vad jag här åsyftar är alltså de nya
projekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
utgår emellertid ifrån all Jörn Svensson och jag på grund av olika ideologiska
uppfattningar kan ha delade meningar om vilka instrument som bör användas, hur
myckel som skall vara stimulans och hur mycket som skall vara styrning. Jag
tänker inte fördjupa mig i den debatten, men om det inte räcker med stimulans,
så måste man självfallet efter hand skärpa kraven för att uppnå det givna
målet. Det är så jag ser dessa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill inte här gå in på en stor trafikpolitisk debatt dessutom, jag tror att vi
kan spara den till en annan gång. Visseriigen uppfattas det som om jag har ett
övergripande ansvar i regeringen för energipolitiken som sådan, men myckel av
den ligger på en mängd andra departement - vilket Jörn Svensson säkert är
medveten om: bostadsdepartementet, kommunikationsdepartementet,
kommundepartemenlet osv. Del finns strängt taget inte ett enda departement som
inte sysslar med energi­politiska aspekter i något avseende. Jag tänker inte gå
in på alla dessa områden, om herr Jörn Svensson ursäktar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringens linje i kärnkrafts­frågan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed slutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
11 Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:12 till
trafikutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:13 lill
näringsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
12 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningarna 1976/77:25-30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
13 Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner och
skrivelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:11 med förslag
till lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:18  om  ändring 
i  bokföringslagen (1976:125) och  aktiebolagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1975:1385),
m. m. 1976/77:19 om förtroendemannaslyrelsen i länsstyrelsen 1976/77:20 om
ändring i väglrafikskallelagen (1973:601) 1976/77:21 om ändring i lagen
(1955:183) om bankrörelse, m. m. 1976/77:24 om återkallelse av propositionen
1975/76:217 1976/77:26 om ökning av garantin för exportkredit 1976/77:30 om 
förlängd tillämpning av allmänna prisregleringslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1956:236)
1976/77:36 om ändring i lagen (1958:428) om ympning mot smittkoppor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
14 Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1 angående vilande
förslag till grundlagsändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av justitieombudsmännens redovisning av sin&lt;br&gt;
Måndagen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;verksamhet till 1976/77 års riksdag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:3
med anledning av motion om konstnäriig utsmyckning av&lt;br&gt;
_____________        riksdagens hus&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1 med anledning av motioner om riktlinjer
för statlig upphand­ling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av motion om utredning
rörande avskaffande av nickelmynl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av propositionen
1975/76:107 om ändrade reg­ler för beskattning av rennäringen m. m. jämte
motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jusiitieutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av motion om översyn av
stadgandet om på­följdseftergift m. m. i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:3 med anledning av motion om ändrade
bestämmelser om pre­skription av brott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:4 med anledning av motioner angående lagen
om tillfälligt om­händertagande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:5 med anledning av
motioner om pornografi m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av motion om högsta
tillåtna blodalkoholhalt vid trafik lill sjöss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:6 med anledning av
motion om allmänna arvsfonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:7 med anledning av motion om homosexuella
samlevandes so­ciala rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utrikesutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1 med anledning av berättelser om
verksamheten inom Euro­parådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av motion om stöd till
Folkfronten för befrielse av Oman, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:3 med anledning av motion om
tillbakadragande av utländska trupper från Korea&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:4 med anledning av motioner om erkännande
av och bistånd till Demokratiska republiken Östra Timor, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvarsutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1  med anledning
av motion om bevakningen av Stockholms&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slott,
m. m. 1976/77:2 med anledning av motion om markförvärv för militära ändamål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialförsäkringsutskollets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1 med anledning av
motioner angående vissa tandvårdsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av motion om förtida
inlösen av folkpensions­avier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:3 med anledning av motion om möjligheter
för diabetiker all ansluta sig till den frivilliga sjukpenningförsäkringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:4 med anledning av motion om tid för
ingivande av arbels­givaruppgift från arbetsgivare med ett fåtal anställda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1 med anledning av
motion om stadsläkare i kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av motioner om
huvudmannaskapet för service åt handikappade och äldre personer m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:3 med anledning av motioner om anpassning
av fritidsbosläder och underiäitande av resor för handikappade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:4 med anledning av motioner om förbättrad
apoteksservice m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:5 med anledning av motioner om ändringar i
lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:6 med anledning av motioner om
mödrahälsovård och förloss­ningsvård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:7 med anledning av
motioner om vissa socialvårdsfrågor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:8 med anledning av motioner om vissa frågor
rörande psykiskt utvecklingsstörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1 med anledning av
motion om säkrare motorvägslrafik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2 med anledning av motioner om uppsättande
av irafiksignaler på allmän väg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:3 med anledning av motioner berörande vissa
föreskrifter i väg­trafikkungörelsen (1972:603), m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:1 med anledning av motioner om
finansieringen av djursjuk­husen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringsutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:2
med anledning av motion om prissättningen vid uthyrning av personbilar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:5 med anledning av
motioner om anställningsskydd, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:6 med anledning av motion om åtgärder mot
diskriminering av ungdom vid lönesättningen på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:8 med anledning av motion om
tjänstårsberäkning vid anställ­ning utomlands&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 15 Anmälan av
interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anmäldes och bordlades följande interpellationer
som ingivits till kam­markansliet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
29 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:31
av herr Gahrton (fp) till herr utbildningsministern om ut­byggnad av
regional-TV-nälet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan Sydnytt startade som landets första regionala
TV-nyhelsprogram den 2 november 1970 har det alltmer befäst sin position som ett
av Malmö-TV:s viktigaste program. Den ena publikundersökningen efter den andra
har intygat både att Sydnytt är landets mest publikdragande regionala
TV-nyhelsprogram och att antalet tittare är nästan lika stort som när det
gäller riksnyheterna i Rapport och Aktuellt. Varför är det så?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svaret
ger sig självt. Hur ofta finner man inslag i Rapport och Aktuellt som belyser
dagens viktigaste händelser i södra Sverige? Alltför sällan. Därmed är inte
sagt att det skulle vara något fel på riksnyheterna. Här måste finnas ett
både-och. Annars ger Sveriges Radio dålig service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ur
den aspeklen framstår det som märkligt alt statsmakterna hittills bara har
låtit halva Sverige få regional-TV (Sydnytt i Malmö, Västnytt i Göteborg,
Nordnytt i Luleå-Umeå och Mitlnytt i Sundsvall-Falun). Mellansverige med
Norrköping, Örebro, Karlstad och Stockholm har fort­farande efter sex år inga
regionalnyheter i TV, inte heller Småland med Kalmar, Växjö och Jönköping.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
förre chefen för Sveriges Radios distriktscentral Olof Wahlund i november 1969
presenterade sin enmansulredning &amp;quot;Regional utveckling 1970-1975&amp;quot;
tänkte han sig att den regionala nyhets-TV:n skulle byggas upp samtidigt som
lokalradion i takt med att man delade in landet i regioner. Det hade också
varit det naturiiga. Ännu när utbildningsde­partementet 1974 tillsatte en
departemental arbetsgrupp för all hyfsa RUT 69:s ofullständiga
lokalradiokalkyler var det meningen att gruppen också skulle utarbeta en
proposition om regional-TV-ulbyggnaden. Både lo­kalradio och regional-TV skulle
föreläggas vårriksdagen 1975 för beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
därav blev intet. Man lade fram en proposition om lokalradion men ingen om
regional-TV:n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledningen
var icke minst politisk; man trodde sig genom lokalradio bättre kunna balansera
den borgerliga pressdominansen i entidningsom-råden. Bertil Zachrisson var
mycket öppen, när han yttrade sig i debatter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på den punkten. &amp;quot;I
landets 278 kommuner har       endast ca 40 96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillgång till minst två
tidningar av olika politisk färg&amp;quot;, hette det i lo­kalradiopropositionen (1975:13
s. 60). Detta borde rättas till genom lo­kalradion. Otvivelaktigt kom denna
aspekt att spela en roll både vid tillsättandet av lokalradions styrelse och
vid utseendet av lokalradio­cheferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
betydligt vettigare mediepolitik hade varit den som Olof Wahlund
rekommenderade: att bygga upp lokalradio och regional-TV parallellt steg för
steg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
är det så dags. Lokalradion skall inte starta förrän under 1977, men man har
redan börjat ställa avancerade krav på mera anslag. För den halva av landet som
saknar regional-TV har inte ens något startdatum fastlagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
den bakgrunden vill jag till herr utbildningsministern ställa föl­jande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder planerar utbildningsministern att vidta för att skapa ett jämnare och
slagkraftigare regional-TV-nät som når landels samtliga delar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:32 av herr Jonsson
i Husum (s) till fru bostadsminislern om planerad utbyggnad inom
skogsindustrin:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Företrädare för den nya regeringen har den senaste
tiden vid skilda tillfällen redovisat sin syn på svensk skogspolitik. Bl. a.
har jordbruks­ministern i en tidningsintervju sagt att han anser att branschen
själv skall lösa sina problem utan samhällets styrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrunden av att 160 ansökningar om utbyggnader av skogs­industrin ligger inne
hos bostadsdepartementet, att ett totalt behov med dagens förbrukning plus de
tänkta utbyggnaderna är ca 100 miljoner kubikmeter skog och att tillväxten f n.
är endast ca 70 miljoner ku­bikmeter skog, har en stor oro spritts bland de
anställda inom skogs­näringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
endast företagsintressen få styra var utbyggnader skall ske fruktar de
anställda att många orter - ja, hela regioner - kommer att drabbas av en
strukturförändring som vi aldrig tidigare varit med om i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
anställdas organisationer har sedan 1972, när det stod klart att vi förbrukade
mera råvara än tillväxten ger, uttryckt sin oro för framtiden om utbyggnaderna
skulle fortsätta som dittills. Tack vare ett intimt samar­bete med regeringen
Palme har man lyckats genom lagstiftning (136 a § i byggnadslagen) få inskrivet all samhället skall styra utbyggnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
transport av skogsråvara till industriellt sämre lottade områden som f n, sker
kan också komma i farozonen och kan därför pä ett aktivt sätt försämra den
regionalpolitik som de senaste åren visat positiva re­sultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda vill jag till fru bosladsministern ställa följande
frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1, Kommer
regeringen att avhända sig del styrningsinstrument som&lt;br&gt;
136 a § i byggnadslagen utgör och låta industrin själv, utan inblandning&lt;br&gt;
av samhället och de anställda, få lägga sina utbyggnader där del bäst&lt;br&gt;
passar den?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. Vilka
konsekvenser bedömer regeringen alt delta får för skogspo­&lt;br&gt;
litiken, för de anställda i skogsindustrin och för skogsbruket?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 8 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:33
av herr Söderqvist (vpk) till herr försvarsministern om den politiska och
fackliga verksamheten vid militära förband;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av meddelande i massmedia har framgått att en
rapport kallad Höst­översikt angående värnpliktskrav 76/77 har utarbetats under
med­verkan av bl. a. professor Jan Agrell. Den har överiämnats till ÖB och
huvudinnehållet är, enligt uppgift, förslag på olika åtgärder för att försvåra
och förhindra soldaternas politiska och fackliga arbete. Bl. a. föreslås att
varje förband skall föra &amp;quot;krigsdagbok&amp;quot; över vpl-arbetet för att följa
upp tendenser och trender. Vidare föreslås att militäriedningen skall vidta
åtgärder mot de värnpliktiga som kan &amp;quot;skjuta dem över till
defensiven&amp;quot; och göra utspel som kan &amp;quot;ta vind ur seglen&amp;quot; när de
framför sina krav i massmedia och till allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorian
har, med rätta, skarpt fördömts av den värnpliktiga ar­betsgrupp som valls av
värnpliktsriksdagen. Gruppen betecknar den som ett hot mot del soldatfackliga
arbetet och mot klimatet mellan de värn­pliktiga och befälen. Jag vill därför
ställa följande frågor till herr försvars­ministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anser
försvarsministern att den ökade aktiviteten och demokratise­ringen på förbanden
bör mötas med åtgärder enligt den refererade rap­porten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
så inte är fallet, vilka åtgärder tänker försvarsministern vidta med anledning
av det inträffade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:34 av fröken
Hjelmström (vpk) till fru bostadsministern om ökad satsning på kollektivhus:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Boendesegregation och social isolering har för ett
stort antal människor blivit följden av de senaste årens bostadsbyggande.
Samtidigt som de allvarligaste bristerna i de stora bostadsområdena nu ses över
får de pri­vatägda småhusen en allt större dominans inom bostadsproduktionen.
Småhuset betraktas av allt fler beslutsfattare som den ideala bostads­formen.
Detta är en ur många synpunkter olycklig utveckling. Ser man till den sociala
situationen för ett växande antal människor i Sverige i dag, och om man
dessutom lar hänsyn till energi- och resurssituationen, så borde tvärtom olika
former av kollektivboende prioriteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyligen
stängdes matsalarna i Sveriges två sista levande kollektivhus i Hässelby och
Marieberg. Ägaren anser det inte längre lönsamt. Lönsamt för det privata
fastighetsägarkapitalet är exempelvis att spekulera i sa­neringsfastigheter,
lill men för de boende, men inte alt salsa på expe­riment med kollektivhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
kommunstyrelses kvinnokommitté har i boken Service och gemenskap där vi bor i
Stockholm utvecklat tankegångarna omkring hur kollektivhusen bör utformas och
varför de är så nödvändiga för många&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hushållstyper, t. ex.
pensionärer, ensamma föräldrar, ensamstående och tvåförsörjarfamiljer med eller
utan barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
på 1930-talet lanserades idén om kollektivhus, och ett av de främsta skälen,
som är giltigt också i dag, var jämställdheten mellan kvinnor och män. Det är
alltjämt så, att så snart en vuxen kvinna ingår i ett hushåll får hon ta på sig
huvudansvaret för vårdnaden av barnen och hemmets skötsel, oavsett om hon
yrkesarbetar eller inte. Gjorda undersökningar visar att trots alla
arbetsbesparande maskiner utgör hem­arbetet fortfarande en orimligt stor och i
vissa fall växande andel av det to­tala kvinnoarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alva
Myrdal påpekade för 40 år sedan det absurda i att 20 kvinnor står bredvid
varandra i 20 små kök och lagar sin mat medan 20 små barn sitter och leds i var
sitt rum. Då yrkesarbetade endast en mindre andel av kvinnorna - medan närmare
70 96 av kvinnorna gör det i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
för barnen är kollektivhusen viktiga. Kollektivboendet ger bar­nen möjlighet
till många vuxenkontakter i bostadens omedelbara närhet. Det ger trygghet och
god självförankring att vardagligt umgås med och känna igen andra än föräldrar
och barnstugepersonal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtgärder
för att trygga alla barns rätt till en bra barnstugeplats och reformer för en
arbetstidsförkortning, sex timmars arbetsdag för alla se­nast 1980, bör alltså
integreras med en bredare satsning också på al­ternativa boendeformer för att
motverka isoleringen mellan människor och medverka till en bättre jämställdhet
mellan könen. Ytteriigare ett skäl för kollektivboende är att motverka
slöseriet med energi och andra resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kolleklivhusboendet
har behandlats i ett flertal offentliga utredningar om boendeservice, och många
har ställt sig positiva, exempelvis bo-sladskollektiva kommitténs betänkanden
Kollektivhus och Hemmen och samhällsplaneringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
senare betänkanden, bl, a. Höjd bostadsstandard och Boendeservice, har man i
stället börjat diskutera områdesanknuten service, vilket innebär att man
frångått tankarna om kollekliv gemenskap. Servicetänkande, framför allt kravet
på stort kundunderiag, ledde också till att man ville ha allt större enheter.
All servicen är riklig är naturligtvis bra, men i de stora anläggningarna blir
hyresgästerna anonyma kunder och grann-samarbetet underiättas inte mycket mer
än i ett vanligt hyreshus. Den kommersiella servicen blir dominerande och
lönsamhetstänkandet mar­kerat. Förvaltningsformerna, hyresgästinflytandet eller
samlevnadsfor­merna diskuteras inte längre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill del anförda vill jag till fru bostadsministern ställa följande
fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
konkreta åtgärder avser bostadsministern vidta för att en or­dentlig satsning
på kollektivhus snarast kommer till stånd?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:35 av herr
Gustafsson i Ronneby (s) till herr kommunministern om innebörden av uttalande i
regeringsdeklarationen om samtal mellan svenska kyrkan och staten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringsdeklarationen av den 8 oktober 1976
behandlas den prin­cipiellt viktiga frågan om relationerna mellan samhälle och
trossamfund ytterligt kortfattat. I sagda deklaration anges endast:
&amp;quot;Samtalen mellan svenska kyrkan och staten fullföljs,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda vill jag fråga herr kommunminislern om han vill
bekräfta att regeringsdeklarationens lydelse skall förstås så att samtalen - i
enlighet med vad som tidigare överenskommits mellan företrädare för staten och
svenska kyrkan - skall avse frågan om vilka möjligheter det finns att
förverkliga de grundläggande principer som 1968 års beredning föreslagit med
beaktande av de synpunkter som förts fram i remissyttrandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
16 Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande
frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 29 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:53
av herr Persson i Karlstad (s) till herr jordbruksministern om åtgärder med
anledning av det låga vattenståndet i Vänern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De senaste årens brist på nederbörd och gällande
bestämmelser om vattenreglering har medfört ett närmast krisartat läge för bl.
a. sjöfarten på Vänern. Frågan har aktualiserats vid ett flertal krismöten runt
om Vänern, och lolsbefälhavaren i Vänern har betecknat situationen som närmast
katastrofal om icke extraordinära åtgärder vidtas. Det är framför allt
Vänersjöfarten som drabbas av del låga vattenståndet, och vinter­sjöfarten
bekymrar i högsta grad Väneriotsarna. Djupgåendet ligger f n. på den kritiska
gräns som isbrytaren Ale klarar. Sjunker nivån ytterligare kan inte isbrytaren
Ale gå upp i Vänern till vintern, och därigenom även­tyras således sjöfarten
kommande vintersäsong.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är statsrådet beredd all vidta åtgärder i anledning
av den bekym­mersamma situation som uppstått på grund av det låga vattenståndet
i Vänern?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:54 av herr
Bengtsson i Sölvesborg (m) till herr arbetsmarknads­ministern om åtgärder för
att förbättra sysselsättningsläget i Blekinge:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dagens arbetsmarknadsläge har skapat en stor och
växande oro i Ble­kinge län. Stora industrier har varslat om anställningsstopp
och inskränk­ningar av personal. Tekoindustrin har drabbats av stora
avsättningssvå­righeter och den framtida verksamheten vid Uddcomb ter sig
oviss. En-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bart inom försvarssektorn
har under senare år bortåt 4 000 arbetstillfällen försvunnit i Karlskrona.
Bilindustrin i Olofslröm tvingas till produktions­begränsningar och
skoindustrin i Sölvesborg står inför akuta svårigheter som snabbt måste
åtgärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av redovisade förhållanden hemställs att herr arbets­marknadsministern
måtte besvara följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
särskilda åtgärder ämnar statsrådet vidta för att förbättra sys­selsättningsläget
i Blekinge?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
2 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:55
av herr Romanus (fp) till herr kommunikationsministern om åtgärder mot
trafikolyckor på riksväg E 4 vid Rolebro:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åter har en dödsolycka inträffat på E4 söder om
Rotebro, vid den s. k. Vibyviadukten, där under senare år flera allvarliga
trafikolyckor har ägt rum i samband med regnväder. Med anledning härav vill jag
ställa följande fråga till herr kommunikationsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
tänker statsrådet göra åt dödsfällan på E 4 vid Rolebro?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 3 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:56 av fru Winther
(fp) till herr utbildningsministern om den de­mografiska databasen i Haparanda:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En demografisk databas inrättades i Haparanda i
juli 1973 av arbets­marknadsstyrelsen som beredskapsarbete och med riksarkivet
som hu­vudman. Verksamheten avsågs bedrivas som en tvåårig t'örsöksverksam-het
för att främst sysselsätta kvinnlig arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgörande
för placeringen i Haparanda var arbetsmarknadsläget med hög arbetslöshet och få
arbetstillfällen. Verksamheten sysselsätter nu ungefär 30 kvinnor. Vid
dalabasen bedrivs en systematisk datainsamling av vårt unika kyrkoboksmaterial,
alt användas för forskning och arkiv­ändamål. Inom många olika ämnen finns
forskare som är intresserade av befolkningsutveckling och familjens roll i
samhället, och de har här en möjlighet att få ett utomordentligt källmaterial.
Databasen är knuten lill forskningsenheten vid Umeå universitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
verksamheten bedrivs som försöksverksamhet och bered­skapsarbete beviljas medel
för endast ett år i taget. Detta är synneriigen otillfredsställande med hänsyn
till de anställda och även till forskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsläget
har inte förbättrats sedan databasen inrättades, och det borde, enligt min
mening, efter det positiva utfallet av försöks­verksamheten nu finnas
förutsättningar för en permanentning av da­labasen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till det
anförda vill jag fråga herr utbildningsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vill
statsrådet medverka till en permanentning av den demografiska databasens
verksamhet i Haparanda?.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Riksdagens protokoll 1976/77:21-24&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 8 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 4 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1916/11:51
av herr Franzén (vpk) till herr arbetsmarknadsministern om bötesbeloppet vid s.
k. olovliga konfiikter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När kollektivavialslagen infördes av den borgerliga
regeringen 1928 fastställdes att skadestånd skulle kunna utdömas av enskild
deltagare i s. k. olovlig konflikt. Ett maximilak sattes vid 200 kr. per i
konflikt deltagande. Man ansåg vid den tiden att det var en rimlig nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
riksdagen tidigare i år behandlade lagen om medbestämmande i arbetslivet
förordade de borgerliga partierna att denna gräns skulle för­svinna. Man
uttalade också att detta inte i sig utgör ett förord för att
skadeståndsbeloppen generellt skall höjas. Med lottens hjälp beslutade
riksdagen i enlighet med den uppfattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ute
på arbetsplatserna diskuteras vad detta uttalande och beslut egent­ligen
innebär, och därför vill jag ställa följande fråga till herr arbets­marknadsministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser
regeringen att precisera vad man anser vara &amp;quot;en måttlig nivå&amp;quot; för
bötesbeloppet vid s. k. olovliga konflikter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:58 av herr
Siegbahn (m) lill fru utrikesministern om utrikesmi­nisterns tal i FN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 såväl remissdebatten som LO-tidningen har
väsentliga delar offent­liggjorts av ett tal, som man påstår att förre
utrikesministern Sven An­dersson skulle ha hållit i FN om inte regeringsskifte
ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Finns ett färdigt sådan tal på
utrikesdepartementet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har detta i så fall, med eller utan tillstånd,
lämnats ut lill allmän­heten av någon tjänsteman i departementet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vilka kommentarer önskar fru utrikesministern göra
med anledning av det inträffade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
5 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976/77:59
av fru Normark (s) till herr industriministern om bibehållande av Algots Nords
verksamhet i Västerbotten:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I massmedia har Algots Nord aviserat nedskärningar
av verksamheten. Som följd härav skulle ett betydande antal anställda bli
arbetslösa. Så sent som för fem år sedan lovade Algots Nord sysselsättning för
1 000 personer. För att förverkliga dessa planer fick företaget 70 milj. kr. i
lån och bidrag från staten. Detta var en oerhört viktig satsning för män­niskor
som inte tidigare hade haft möjligheter till anställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
herr industriministern beredd all medverka lill att Algots Nord fullföljer sin
del av avtalet beträffande sysselsättningen i Västerbotten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 17 Kammaren åtskildes
kl. 17.07.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&amp;quot;
&amp;quot;&amp;quot;                                                                                             8
november 1976&lt;br&gt;
BENGT TORNELL&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G00921</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_197677__21.pdf</filnamn>
<filstorlek>2048216</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1976/77:21 Måndagen den 8 november</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CFE37CFB-20B9-43B0-AB01-5EE380B721F3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>