2436705G0091491976/77149protprotprotRiksdagens protokoll 1976/77:149ProtokollProtokoll"14901976-12-31 00:00:002009-11-27 11:27:122009-11-27 11:25:52Riksdagens protokoll 1976/77:149 (3 juni 1977)importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G009149/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G009149https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G009149
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1976/77:149</span></h1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Fredagen
den 3 juni</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kl. 09.00</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>§ 1 Justerades protokollen
för den 25 maj.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>§ 2 Upplästes följande till
kammaren inkomna ansökan:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till riksdagens kammare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>På grund av offentligt uppdrag anhåller jag härmed
om förlängd tjänstledighet från mitt riksdagsmandat under tiden den 5 juni-den
3 oktober 1977. Inga Thorsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll denna ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr talmannen anmälde alt herr Ulander (s) även
under denna tid skulle tjänstgöra som ersättare för fru Thorsson.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
viss väganslut-ning till Rävlanda</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
3 Om viss väganslutning till Rävlanda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet
för att besvara fru .Johanssons i Uddevalla (s) den 24 maj anmälda fråga,
1976/77:473, och anförde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fru Johansson i Uddevalla har frågat mig om jag anser det rimligt alt
vägverket uppfyller det löfte om utförande av det s. k. Grandalsmotet på vägen
Göteborg-Borås inom Göteborgs och Bohus län som enligt uppgift gavs av
vägdirektören i Älvsborgs län under den tid då området - dåvarande Björkelorps
kommun - ingick i Älvsborgs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
projekteringen av den nya vägen Göteborg-Borås, har del förutsatts att
trafikplatser anläggs vid vissa ställen längs vägen, bl. a. vid Grandalen för
trafik mellan riksvägen och väg 529 Rävlanda-Hindås. Vid projekteringen av
vägen har vidare - i likhet med vad som sker för andra vägprojekt -
möjligheterna till etappvis utbyggnad av vägen utretts. Som en möjlighet har
därvid redovisats en senare utbyggnad av trafikplatsen vid Grandalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de flerårsplaner för vägbyggandet som vägverket och länsstyrelserna upprättar
gemensamt och i samråd med kommunerna anges vilka väg-förelag med angiven
omfattning som skall ulföras för de medel som anvisas för byggande av vägar. I
nu gällande flerårsplaner för byggande av riksvägar i Göteborgs och Bohus län
och i Älvsborgs län ingår utbyggnad av väg 40 Göteborg-Borås på delen
Landvetter-Borås men inte utbyggnad av trafikplatsen vid Grandalen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bibehållande av Hällevadsholms postanstalt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
nästa år kommer fierårsplanerna att revideras. Man får då pröva möjligheterna
alt i planen för byggande av riksvägar i Göteborgs och Bohus län inrymma
vägobjektet trafikplats vid Grandalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
JOHANSSON i Uddevalla (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få tacka herr kommunikationsministern för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaret
visar ändå alt det fortfarande finns möjlighet all del skall kunna bli en väg
för människorna i Rävlanda, som nu har väldigt långt lill arbetsplatser m. m. i
Göteborg, Mölndal m. fl. orter. Det skulle förkorta vägen 7-8 km för dem som
bor i Björketorp om de fick det här motei som de har fått löfte om tidigare.
Svaret innebär inle något löfte härom, men jag hoppas att möjligheten ändå
finns kvar i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
jag vet är det mycket ovanligt att människor som bor i en så pass stor ori, där
en riksväg går rakt igenom, inte har möjlighet att ansluta lill denna. Någon
har sagt alt det här är den enda kommunen i Sverige där del är så. Jag vet inte
om det är sant, men det måsle i varje fall vara ovanligt. Det måste också för
dem som bor i orten kännas synneriigen opraktiskt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
4 Om bibehållande av Hällevadsholms postanstalt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet
för att besvara fru Johanssons i Uddevalla (s) den 24 maj anmälda fråga,
1976/77:474, och anförde;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fru Johansson i Uddevalla har frågat om jag är villig att ompröva
indragningen av Hällevadsholms postanstall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket
har inte dragit in postkontoret i Hällevadsholm - numera Dingle 2 - och har f
n. heller inga planer på all göra en sådan indragning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Poslanordningarna
i Hällevadsholm omorganiserades den 1 mars 1973. Dittills hade hushållen i
tätbebyggelsen själva hämtat sin post på postkontoret. Vid omorganisationen
infördes stadsbrevbäring som innebär all hushållen i tätbebyggelsen får poslen
utdelad i postlådor vid sina bostäder. För värdeförmedling och vissa andra
tjänster har de på vanligt sätt att vända sig till postkontoret i
Hällevadsholm. Hushållen utanför tätbebyggelsen betjänas genom lantbrevbäring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
omorganisationen överfördes postutdelningen inom Hällevadsholms adressområde
till Dingle som var kommunens huvudort. I den mån lantbrevbäringskunderna inte
kan la emot paket, assurerade eller rekommenderade försändelser samt
postförskott kan dessa hämtas vid postkontoret i Dingle. Om kunderna i
Hällevadsholms samhälle hellre vill hämta sådana försändelser vid postkontoret
i Hällevadsholm kan postverket redan nu ordna detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fru JOHANSSON i Uddevalla
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar också för det svaret, men del var ju verkligen negativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som är myckel viktigt för människorna i Hällevadsholm är att de får ha kvar sin
postanstall som skall hela Hällevadsholm. Del är ett ovanligt stort motstånd
mot den här förändringen, som man kanske skulle kalla för indragning. Man har
upplevt vad som skett som en indragning och kallar det därför på det sättet.
Det finns inte längre ett vanligt postkontor på orten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
har uppvaktat i frågan med en skrivelse till departementet sedan en motion i
kommunfullmäktige hade antagits enhälligt av samtliga partier. Det brevet,
förmodar jag, finns kvar i departementet. När kommunfullmäktige gör en
framställning av delta slag visar det enligt min mening hur spritt missnöjet är
i kommunen och bland invånarna över att man inte får ha kvar sitt namn på
postkontoret, Hällevadsholm. Många skriver fortfarande Hällevadsholm, och
breven går också fram med det postnummer som Hällevadsholm förut hade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
vill också alt posten skall gå ut från Hällevadsholm. Det är givelvis mycket
besvärligt för invånarna på orten att få ett brev eller ett paket som skall
hämtas på posten. Då får man åka till Dingle, ty man kan ju inle vara hemma och
passa brevbäraren när han kommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsrådet
sade sist i sitt svar att om man hellre vill hämta poslen i Hällevadsholm, så
kan man ordna det. De personer jag har talat med har inte nämnt denna
möjlighet. Jag tror inte att de känner lill att den möjligheten finns. Om den
genomfördes skulle del naturiigtvis vara lill en hel del hjälp rent praktiskt.
Jag skall naturiigtvis vidarebefordra denna upplysning i min lur. Del kunde väl
också vara lämpligt all information härom står i svaret på det brev från
kommunen som man så småningom får från departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
viktigaste är dock all man får behålla namnet Hällevadsholm. Efter vad jag
förslår är det inte meningen från departementets sida all man skall återfå del
namnet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bibehållande av Hällevadsholms postanstalt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
kommunikationsministern TURESSON;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Del var redan år 1973 som denna namnändring gjordes. Del nya namnet har
alltså funnits i fyra år. Del är riktigt som fru Johansson i Uddevalla säger
att kommunen har hemställt alt postkontoret Dingle 2 nu skall återfå namnet
Hällevadsholm. Kommunens skrivelse är ställd till regeringen, men framställning
är också tidigare gjord lill postverket som ännu inle har tagit ställning i
frågan. Därför kan regeringen inte nu ta upp ärendet, ulan vi har skickat över
framställningen till postverket som har att ta ställning till den när verket
skall bestämma sig för om man skall göra denna ändring eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är läget för dagen i del här ärendet. Och det innebär ju att departementet och
regeringen saknar varje möjlighet att f n. vidta någon åtgärd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ifr</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>gasatt indragning av SJ:s trafikomr</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de i Ystad</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
var ju bra att upplysningen om att de kunder i Hällevadsholms samhälle som
hellre vill hämta sina postförsändelser vid postkontoret Hällevadsholm kan få
göra det meddelades här. Enligt fru Johansson i Uddevalla har man tydligen inte
haft kännedom om det - men nu har man del alltså, genom detta svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
JOHANSSON i Uddevalla (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag uppmärksammade inte att det var Hällevadsholms samhälle det gällde.
Men de som har de verkliga svårigheterna är ju de som har lantbrevbäring, och
för dem finns tydligen bara möjligheten att hämta i Dingle. I så fall
missuppfattade jag beskedel, och då var det inte så positivt som jag trodde. De
som har lantbrevbäring nu har alltså fortfarande samma problem, att de måste
till Dingle för att hämta värdepost och annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
förändringen nu gällt i fyra år men att man fortfarande är så angelägen i
frågan - det visar ju hur viktig den är för de människor som bor där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan nu bara hoppas på ett positivt bemötande från departemeniels sida när
framställningen kommer dit från postverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
kommunikationsministern TURESSON:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fru Johansson i Uddevalla behöver inte uppfatta den upplysning som jag
lämnade sist i svaret negativt. Det är möjligt även för de postkunder som har
lantbrevbäring alt hämta postförsändelser i Hällevadsholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överiäggningen
var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
5 Om ifrågasatt indragning av SJ:s trafikområde i Ystad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr kommunikationsministern TURESSON erhöll ordet
för att besvara fru Sandéhns (s) den 24 maj anmälda fråga, ]916/11-A11. och anförde;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fru Sandéhn har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta med
anledning av en eventuell sammanslagning av Malmö, Trelleborgs och Ystads
trafikområden med huvudort Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för SJ;s trafikdistrikt i Malmö undersöker f n. distriktets uppdelning på
trafikområden. Syftet är alt genom en mer rationell uppdelning förenkla SJ:s
administration och undvika dubbelarbete. Jag vill framhålla att de ändringar
som övervägs inle kommer att försämra trafikstandarden i området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är SJ som har att besluta hur den lokala verksamheten skall vara organiserad.
Eftersom en eventuellt ny områdesindelning av Malmö trafikdistrikt fortfarande
studeras inom SJ och några beslut inle är fattade har jag ingen anledning alt
vidta några särskilda åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-family:Verdana'>Fru SANDÉHN
(s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-family:Verdana'>Jag ber alt få
tacka kommunikationsministern för svaret på min fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsaken
till att jag ställt den är, som jag bl, a. framhållit, oron bland de anställda,
som anser att om ledningen av trafikområdet skulle fiyltas från Ystad till
Malmö så skulle den dagliga arbetsrutinen och arbetsmoralen kunna komma att
påverkas i negaliv riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan inte bortse från att den stora investering som har gjorts och håller på att
göras i hamnen för färjetrafiken måste vara en bidragande orsak till
trafikökningen, och här har också irafikledningen i Ystad bidragit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Godsmängden
med färjeirafiken lill Polen har ökat avsevärt, och delta innebär att den
dagliga kontakt som måste finnas mellan trafikområdets expedition och de polska
färjorna inle kan skötas så effektivt och snabbi med en expedition i Malmö som
genom en närkontakl med expeditionen i Ystad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle också drabba speditionsfirmorna ganska hårt om nämnda indragning blev en
realitet, eftersom de skulle tvingas vända sig till Malmö med lokala problem
och på så sätt inte kunna få beslut så snabbt som är önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1972 skedde en sammanslagning av Ystads och Tomelillas trafikområden med Ystad
som huvudort. Denna organisation är väl inarbetad och bör utnyttjas och inle
redan nu raseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är väl medveten om att del pågår en utredning inom irafikdistriklet i Malmö,
men eftersom inte kommunen kommer att beredas tillfälle all yttra sig över
eventuella förslag som denna utredning kommer all lägga fram, har jag här på
detta sätt velat göra kommunikationsministern uppmärksam på förhållandel. Det
skulle bli den fjärde sammanslagningen av trafikområden på kort tid och alla
sammanslagningar har genomförts som lokala organisationsförändringar ulan stöd
i någon långsiktig plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skulle därför vilja vädja till kommunikationsministern alt av SJ
begära en långsiktig och övergripande plan för dess organisation, som även kan
bli föremål för offentlig diskussion och prövning innan man gör sådana här
sammanslagningar av trafikområden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
utredningen inom Europarådet om barns medborgarskap</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
6 Om utredningen inom Europarådet om barns medborgarskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr statsrådet ULLSTEN erhöll ordet för all i etl
sammanhang besvara dels fru LeiJons (s) den 10 maj anmälda fråga, 1976/77:442,
dels fröken Anderssons (c) den 12 maj anmälda fråga, 1976/77:453, lill herr
justitieministern, och anförde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fru Leijon har frågat mig när det pågående arbetet inom Europarådet i
fråga om barns medborgarskap kan beräknas vara avslutat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
utredningen inom Europarådet om barns medborgarskap</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fröken
Andersson har frågat chefen för justitiedepartementet om medborgarskapsfrågans
behandling inom Europarådet har kommit så långt, alt man inom den närmaste
tiden kan vänta sig en ändring av den svenska medborgarskapslagen. Frågan har
överlämnats till mig för att jag skall besvara den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Europarådet har en expertkommitté undersökt möjligheterna att låta barn till
gifta föräldrar med olika nationaliteter få rätt till bådas medborgarskap.
Kommitténs förslag har efter behandling i Europarådets juridiska utskott
underställts ministerkommittén för beslut. Frågan har behandlats så sent som
vid ställföreträdarkommitténs möte den 23-25 maj i år. Kommittén antog då bl.
a. en resolution om medborgarskap för barn som är födda i äktenskap.
Resolutionen, som har karaktär av en rekommendation till medlemsstaterna, anger
bl. a. följande. Staterna rekommenderas att ge sitt medborgarskap till barnet
redan vid födelsen, om antingen fadern eller modern är medborgare i staten i
fråga. Som ett alternativ för stater som inle vill gå så långt anges, alt man
bör underiätia för barnet all senare få den förälderns medborgarskap som
barnet inle fick vid födelsen. Resolutionen behandlar också frågor som rör avvecklingen
av det ena medborgarskapet när barnet blir myndigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Europarådels
behandling har alltså avslutats just i dagarna. Frågan kommer inom den närmaste
framtiden att las upp lill nya överväganden i regeringskansliet. Jag
förutsätter att fortsatta överläggningar med de övriga nordiska länderna kommer
att ske i det sammanhanget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'>Fru LEIJON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-GB style='font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span
style='font-family:Verdana'>Jag ber att få tacka statsrådet Ullsten för svaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
här i riksdagen är överens om att den nuvarande medborgarskapslagen bör ändras
så att barn får ett svenskt medborgarskap när någon av föräldrarna är svensk.
Riksdagen tog principiell ställning för detta den 1 juni 1976, för nästan exakt
etl år sedan, och många skulle väl egentligen ha velat göra denna lagändring
redan förra året. Men eftersom det här arbetet pågick inom Europarådet och
eftersom det är angeläget att medborgarskapsfrågorna kan lösas i samförstånd
mellan olika länder nöjde man sig med att deklarera den principiella
inställningen att nuvarande medborgarskapslag är otidsenlig i detta avseende.
Jag tror, herr talman, att herr Hugosson i kammardeballen för ett år sedan
uttryckte vad många kände i frågan när han sade att det inte får dröja för lång
lid mellan det principiella ställningstagandet och del praktiska genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är mycket glad över att nu få höra att Europarådets behandling av frågan är
avslutad och att man har gett en positiv rekommendation till regeringarna. Om
de nordiska överiäggningarna, som statsrådet Ullsten säger i sill svar, tas
upp inom den närmaste tiden bör det alltså vara möjligt för regeringen att
lägga fram ett förslag på riksdagens bord under hösten, och jag hoppas
verkligen alt regeringen kommer att göra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>del. Detta är ju en fråga
där vi, som jag sade förut, alla är överens alt det verkligen behövs en
ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
FREDGARDH (c);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Karin Andersson är förhindrad att la emot svaret och har bett mig göra
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill först rikta ett tack lill statsrådet Ullsten för det positiva svar som har
lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner att frågan verkligen har fallit framåt. Men jag noterar också att
statsrådet säger att kommittén bl. a. antog en resolution om medborgarskap för
barn som är födda inom äktenskapet. Delta lyder på en begränsning i kommitténs
ställningstagande som jag hoppas kan undanröjas, i varje fall inom nordisk men
främst inom svensk lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
orättvisor som finns inbyggda i den nuvarande svenska medborgarskapslagen,
främst från jämslälldhetssynpunkt, var man medveten om redan när denna lag
antogs 1950. Det är ganska egendomligt att den har kunnat bestå under 27 år.
Den har bidragit'till att skapa otrygga förhållanden för många personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hoppas att statsrådet kommer att påskynda behandlingen, först och främst på
nordisk nivå men också på svensk, och att behandlingen även skall omfatta barn
till sammanboende föräldrar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
den svenska biståndsverksamheten i Etiopien</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
7 Om den svenska biståndsverksamheten i Etiopien</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr statsrådet ULLSTEN erhöll ordet för att
besvara herr Börjessons i Falköping (c) den 16 maj anmälda fråga, 1976/77:460,
och anförde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Herr Böriesson i Falköping har frågat mig vad regeringen anser om
utvecklingen i Etiopien och om den svenska biståndsverksamheten där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
regeringen har vid fiera tillfällen uttryckt sin oro inför utvecklingen i
Etiopien. På Röda kors-dagen den 8 maj påtalade utrikesministern det flagranta
åsidosättandet av grundläggande mänskliga rättigheter i ett land med vilket vi
av tradition haft nära förbindelser och ett omfattande samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
svenska biståndet till Etiopien kom tidigt all inriktas på de breda
folkgrupperna i del etiopiska samhället. Det omfattade bl. a. skolor, hälsovård
och jordbruksutveckling för landsbygdsbefolkningen. Förändringarna i Etiopien
år 1974 gav det svenska biståndet nya förutsättningar. Man satsade medvetet på
landsbygdsutveckling och inkomstutjämning. Utvecklingen främst under det
senaste halvåret har emellertid medfört stora problem för del svenska
biståndsprogrammet. Utbetalningar till en del verksamheter har gradvis
minskats. Kontrakt har avbrutits på grund av rådande arbets- och
säkerhetsförhållanden. Antalet svenska experter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
den svenska bistdndsverksatn-heten i Etiopien</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och fredskårister har
minskat från ca 50 till ca 25 under första halvåret 1977. Under de senaste
månaderna har nyrekrytering av personal inte ägl rum och nya svenska insatser
förbereds inte heller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är alla i riksdagen ense om att utvecklingssamarbete skall vara långsiktigt.
Hittills har regeringen bedömt det som möjligt att i biståndssamarbetet med
Etiopien stödja insatser till förmån för folkflertalet. Regeringen följer noga
utvecklingen i landet med tanke på svenska medborgares säkerhet och prövar
fortlöpande förutsättningarna för etl utvecklingssamarbete under rådande svåra
förhållanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr BÖRJESSON i Falköping
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Allra först ber jag att få tacka biståndsminister Ullsten för svaret på
min fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
senaste tidens händelser i Etiopien ger anledning till oro, I de många gånger
knapphändiga uppgifterna från massmedia förekommer mord och omfattande
terrorhandlingar riktade mot civilbefolkningen, T, o. m, barnamord lär ha
förekommit. Huvudstaden Addis Abeba håller på att svältas ut på grund av
svårigheter med att få fram livsmedel. Hemvändande missionärer, som tvingats
lämna landet på grund av olidliga arbetsförhållanden, rapporterar händelser
som gör del omöjligt att bedriva ett för dem meningsfullt hjälp- och
biståndsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
effektivt humanitärt arbete inbegriper jag givetvis att de hjälpsändningar av
livsförnödenheter som skall distribueras till de hjälpbehövande verkligen når
fram. Om så ej sker, finns det all anledning att avbryta hjälpverksamheten helt
eller delvis, tills läget har stabiliserats och situationen bättre kan
överblickas. Att den uppfattningen delas av regeringen framgår av
biståndsminister Ullstens svar på min fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill gärna ha sagt till biståndsministern att jag för en vecka sedan hade
kontakt med ledningen för ett privatfinansierat hjälpprojekl i en lepraby som
heter Addis Ketema och som är belägen utanför huvudstaden Addis Abeba, Han
framhöll att arbetet bedrivs i normal omfattning och att man är i behov av
ekonomiskt stöd men att det inle finns någon som helst anledning att avbryta
projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läget
i Etiopien är ytterst labilt - det framgick också av svaret - och detta innebär
i och för sig stora svårigheter att bedriva ett meningsfullt biståndsarbete.
Enligt massmediauppgifler skulle krisen i Etiopien förvärras för varje dag.
Min förhoppning är alt förhållandena skall stabiliseras i Etiopien, så att
människorna inte skall behöva se framtiden an med ängslan och oro. Det är en
förhoppning som säkeriigen delas av många, inte minst av dem som har kontakter
med etiopiska folket i dess kamp mot fattigdom, förtryck och övrig nöd för en
bättre framtid där de mänskliga rättigheterna respekteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed slutad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>§ 8 Om fleråriga
biståndsavtal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr statsrådet ULLSTEN erhöll ordet för alt
besvara fru Sigurdsens (s) den 17 maj anmälda fråga, 1976/77:465, och
anförde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fru Sigurdsen har frågat mig dels om jag finner systemet med två- eller
treåriga bindande regeringsavtal med mottagariänderna förenligt med
utrikesutskottets betänkande i år, dels om jag finner detta förfarande
förenligt med de uttalanden som tidigare gjorts om ett ökat inflytande för
riksdagen över biståndets planering till olika länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslut förra året och i år har riksdagen bemyndigat-regeringen att göra
finansiella åtaganden gentemot enskilda mouagariänder som motsvarar tre gånger
del belopp som riksdagen har godkänt som årsram för landet i fråga, såvida inte
annoriunda har beslutats. De två- och treåriga avtal som har träffats och
kommer att träffas ligger inom ramen för delta bemyndigande. Frågan berörs i
årets budgetproposition där det heter följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Diskussioner
pågår om möjligheten att förenkla avtalsförfarandet med vissa länder genom all
övergå från ettåriga avtal om biståndets omfattning och huvudsakliga inriktning
lill avtal som omfattar en period av två eller tre år. En sådan omläggning, som
skulle möjliggöra en ökad dele-gering till SIDA, kan ske inom det av riksdagen
fastställda bemyndigandet att göra åtaganden."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Detta uttalande föranledde
inle något uttalande av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar uttalanden som tidigare gjorts om ett ökat inflytande för riksdagen
över biståndels planering lill olika länder känner jag inte till något
uttalande som skulle strida emot det bemyndigande jag har hänvisat till. De
uttalanden som gjorts i frågan har snarast lett fram till den beslutsordning
som nu tillämpas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
fleråriga biståndsavtal</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
SIGURDSEN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber all få tacka statsrådet Ullsten för svaret. Det här kan synas
vara en helt teknisk fråga, men det är det inte. Det är helt enkelt en fråga om
del demokratiska inflytandet över beslutsprocessen. Det gäller riksdagens
inflytande och också vilka möjligheter regeringen har att besluta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är klart att ett förfarande med två- eller treåriga bindande avtal är en fördel
för byråkraterna, som slipper alt förhandla varje år. Man kan tolka det här som
att regeringen vill stärka tjänstemannaväldet, men del är kanske det
folkpartiet vill. När regeringen nu sluter två- eller treåriga bindande avtal
med flera länder gör man det ulan att riksdagen har beslutat så. Jag tolkar
inte utrikesutskottets uttalande så som herr Ullslen gör. Är det så att
riksdagen vill förändra planeringsramen - ja, då måste man bryta etl redan
ingånget regeringsavtal. Vi kan anta att det händer något i ett land så att vi
tvärt, eller kanske gradvis, vill dra oss ur samarbetet. Då kan vi inte göra
det förrän två eller tre år har gått, beroende på hur många år avtalet gäller.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fler</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>riga bist</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ndsavtal</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan peka på fallet Chile. Där var det möjligt att omedelbart avbryta det
ettåriga avtalet efter kuppen mot Allende, därför att där fanns det en
uppsägningsparagraf- en hänvisning till Allenderegeringens utvecklingsplan.
Men i de nu tecknade två- eller treåriga avtalen finns del mig velerligt inga
sådana villkorsbeslämmelser. Annars är ju den borgerliga regeringen känd för
sina villkorslagar och andra bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har inte, som jag och andra tolkar beslutet, givit regeringen rätt att teckna
fleråriga bindande avtal. Det måsle väl ändå vara en politisk bedömning, herr
Ullsten, bakom avgörandet om det skall slutas ett-, två- eller treåriga avtal
med mottagariänderna. Min fråga lyder: Vem är del som gör den politiska
bedömningen? Borde inte riksdagen vara den instans som på förslag av regeringen
gör en sådan politisk bedömning?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr statsrådet ULLSTEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fru Sigurdsen nämnde Chile som exempel på svårigheten i detta
sammanhang, men det visar snarast att den svårighet som fru Sigurdsen talar om
inte finns. Med Chile hade ingåtts ett avtal, men man kunde ändå dra sig ur
eftersom man på politisk grund ansåg det vara rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
huvud taget har jag svårt att förslå vad det egentligen är som fru Sigurdsen
bråkar om. De principer som vi nu diskuterar har helt nyligen godkänts av
riksdagen utan invändning från socialdemokratiskt håll. Principerna bygger helt
enkelt på alt biståndssamarbete skall vara långsiktigt. Därför har regeringen
möjlighet alt planera inom belopp som motsvarar tre gånger det för resp.
budgetår anvisade beloppet för resp. land. Vill regeringen höja eller sänka
anslagsramen under en treårsperiod skall det finnas starka skäl för det, och
det skall ske under riksdagens medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
om planering. När det sedan gäller avtal finns det, som fru Sigurdsen väl
känner till, olika slags avtal: proceduravial om de allmänna reglerna för
samarbetet, årsavlal som innebär all man ställer resurser till förfogande och
insalsavtal som innebär utfästelser om svensk medverkan i särskilda projekt.
Det är så att årsavlal, som inle heter ettårsavtal ulan just årsavlal, i regel
har varit ettåriga, men de kan också vara fleråriga. Fru Sigurdsen har själv
tidigare medverkat till flerårsavtal, t. ex. med Indien. Vad som sägs i årets
budgetproposition är att man ser en del administrativa fördelar med fleråriga
utfästelser. Det gäller då naturiigtvis länder med vilka man har ett smidigt
samarbete och där man har för avsikt att - såvida inte något mycket oförutsett
inträffar - vara kvar med svenskt biståndssamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenting
i de här principerna är något nytt. Del som är nytt är möjligen all vi har
gjort en del preciseringar, uttalat oss för en del preferenser. Del har skett i
årets biståndsbudgel, och det har skett med instämmande av en helt enig
riksdag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fru SIGURDSEN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Nej - fallet Chile, herr Ullsten, är snarare ett bevis på det jag anför
här, därför att del fanns i det avtalet en hänvisning till att biståndet byggde
på just Allendes utvecklingsplan. När den inle kunde fullföljas hade vi
möjlighet att avbryta samarbetet. Avtalet var alltså villkoral, och mig
veteriigl finns inte några villkor i de nya avtalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som riksdagen har fastställt innebär att man lämnar, som man säger,
indikaliva planeringsramar. Men det är en helt annan sak alt underteckna
bindande regeringsavlal. Det är rikligt, herr Ullsten, all det gjordes så när
det gällde fallet Indien. Men vi ansåg inle att del var ett lämpligt
tillvägagångssätt och har alltså inte gjort på del sättet i något annat fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stod något mycket kryptiskt i budgetpropositionen som inle var lätt alt tolka,
och del är därför jag nu ställt min fråga när jag så småningom, bl. a. genom
information från behandlingen av det här i SIDA:s styrelse, har fått klart för
mig vad regeringen håller på med. Jag vill hänvisa till vad herr Ullslen själv
sade i biståndsdebatten i april 1975 då det gällde önskemål från riksdagen att
få spela en aktivare roll inom ramen för gällande principer för vår
biståndsplanering. Jag menar att del här är ett steg i motsatt riktning. Riksdagen
får ett minskat inflytande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
fleråriga biståndsavtal</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr statsrådet ULLSTEN;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Nej, fru Sigurdsen, del här innebär inte att riksdagen får ett minskal
inflytande. Genom förslag, inle minst från vårt håll, har riksdagens inflytande
över biståndsplaneringen i själva verket ökat. Det vi just nu diskuterar är ju
ett bevis för detta. Vi har alltså från den nya regeringens sida lill riksdagen
anmält all vi har för avsikt att i vissa lägen, när förutsättningarna är
sådana, ingå flerårsavtal. Det har riksdagen godkänt. Hade riksdagen tyckt
annoriunda - om den socialdemokratiska riksdagsgruppen delat fru Sigurdsens
uppfattning - hade vi rimligen fått en reservation i utrikesutskottet. Det fick
vi alltså inte, och i sak handlar del om att få del här samarbetet att löpa
smidigare, att bli långsiktigare och även i någon utsträckning att genom
flerårsavtal delegera mer av biståndssamarbetets utformning från regeringen lill
SIDA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
SIGURDSEN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I svaret står det att möjligheten att skapa flerårsavtal ligger inom
ramen för del bemyndigande som riksdagen har gett. Det är herr Ullstens
tolkning av vad som ligger i bemyndigandet från riksdagen. Där har vi alltså
olika uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
min första fråga står kvar: Vem gör den politiska bedömningen om det skall
tecknas ett-, två- eller treåriga avtal? Borde det inte vara riksdagen som får
göra det ställningstagandet innan avtalen undertecknas?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
bistånd till flyktingar från Shabaprovinsen i Zaire</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr statsrådet ULLSTEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är ju på det viset att riksdagen ger regeringen bemyndigande att
planera i samarbete med olika mouagariänder inom givna anslagsramar - också
därmed alt vara avtalsslutande part när det gäller årsavlal. I vissa fall
handlar del om att ge SIDA den uppgiften, och SIDA har sedan länge möjlighet
att ingå insatsavtal som inle bara gäller ett, två eller tre utan rent av upp
till fem år. Det är klart att de avtalen är från oHka synpunkter precis lika
bindande som avtal där regeringen är avtalsslutande part. Hela diskussionen
bottnar, såvitt jag förstår, inle alls i att jag misstolkat mina egna och
riksdagens uttalanden, utan i att fru Sigurdsen har fått hela saken om
bakfoten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
SIGURDSEN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag kan bara konstatera alt herr Ullslen och jag har olika uppfattning
om vad som ligger i riksdagens bemyndigande. Det kanske blir andra instanser
inom riksdagen som får avgöra vem som har rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
9 Om bistånd till flyktingar från Shabaprovinsen i Zaire</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr statsrådet ULLSTEN erhöll ordet för att besvara
fru Sigurdsens (s) den 17 maj anmälda fråga, 1976/77:466, och anförde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr talman! Fru Sigurdsen har frågat mig om
regeringen är beredd alt snarast ställa extra medel till den angolanska
regeringens förfogande för att bistå flyktingar från Shaba.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
flyktinggrupper har under de senaste veckorna strömmat in i östra Angola från
Shabaprovinsen i Zaire. Den angolanska regeringen har uppskattat antalet till
ca 40 000 människor. Svårigheterna alt försörja denna flyktinggrupp förstärks
av alt den berörda delen av Angola är mycket fattig och att
landsvägsförbindelserna inle kan utnyttjas, då flertalet broar har förstörts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Angolas
regering riktade till FN:s flyktingkommissarie den 20 maj en vädjan om stöd
till den utsatta flyktinggruppen. Flyktingkommissarien genomför f. n. på
platsen en uppskattning av de omedelbara hjälpbehoven. En rapport härom
förväntas inom några dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
milt besök i Angola för en dryg vecka sedan tog den angolanske premiärministern
upp frågan med mig. Han vädjade om svenskt stöd med flyglranspori av livsmedel
till flyktingarna i östra Angola. Diskussioner pågår om en eventuell insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
SIGURDSEN (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få tacka statsrådet Ullsten för svaret på min fråga. Det
ger ändå en förhoppning om alt mitt önskemål skall tillmötesgås.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har själv kunnat konstatera hur besvärlig situationen är i Angola under mitt en
vecka långa besök där i maj. Jag hade möjlighet att besöka inle bara
huvudstaden utan också landsbygden. Man har enorma uppbyggnadsproblem. Man har
också livsmedelsbrist och brist på konsumtionsvaror över huvud taget. Del
framgår bl. a. av de långa matköerna. Transportproblemen är en av de stora
svårigheterna, förorsakad av brist både på transportmedel och på erfarna
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
är flyktingproblemel mycket stort. Dels lämnade erfarna portugiser och
angolaner landet i samband med befrielsen, dels får Angola en mängd flyktingar
från andra länder. Jag fick vid mina samtal med president Neto klart för mig
att de stora problemen för Angola är av ekonomisk art, inte de
säkerhetspolitiska problemen med FNLA i norr och UNITA och Sydafrika i söder.
Som sägs i svaret är det enligt de uppgifter vi har fått ungefär 40 000
fiyktingar som har kommit från Shabaprovinsen. Dessa flyktingar kan rapportera
om hur man urskillningslöst har bombarderat bostadshus och sjukhus med plan,
som är bemannade med utländska piloter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i en motion till riksdagen krävt ökat anslag till Angola, men den avslogs
av riksdagen. Den 13 maj beslutade regeringen om 31 milj. kr. i
katastrofbistånd till olika länder, vilket jag hälsar med tillfredsställelse.
Bl. a. fick Mozambique 5 miljoner och Kap Verde 5 miljoner. Jag hoppas också
att de diskussioner som pågår inom regeringskansliet skall leda lill att också
Angola får extra bistånd. Jag tror all både herr Ullslen och jag är förvissade
om alt även Angola behöver denna extra hjälp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överiäggningen
var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
10 Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redogörelse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1976/77:21 till
utrikesutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
11 Föredrogs men bordlades åter konstitutionsutskottets betänkande 1976/77:46
finansutskottets betänkanden 1976/77:32 och 33 näringsutskotiets betänkande
1976/77:48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
12 Den ekonomiska politiken m. m. (forts.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsattes
överläggningen om finansutskottets betänkande 1976/77:30 och skatleutskoltets
betänkande 1976/77:53.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr KNUT JOHANSSON i
Stockholm (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! 1 den socialdemokratiska partimotionen och i reservationen till
finansutskottets betänkande över komplelteringspropositionen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>uttalas stark oro inför risken av ökad arbetslöshet. Del blir nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>enligt
vår mening följden av den politik som regeringen nu har slagit</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'"
P' '-'"'S'" " senaste månaden har flera bedömare vitsordat att
vi</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ den
stundande vintern får allvariigare arbetsmarknadsproblem än på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska
många, många år. Sparbanksföreningens ekonomiska sekretariat nämner<br>
politiken ni. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>siffran 200 arbetslösa. LO:s utredningsavdelning
håller för troligt att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>150 000 ställs utan
arbete, och i dess rapport hävdas bl. a. att sysselsättningen totalt för
första gången på tio år borde minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
1977 skulle arbetslösheten genomsnittligt bli drygt 2,5 %, säger LO:s experter.
Att märka är att den avser årsgenomsnittet. I LO-rapporlen sägs bl. a.
följande: "Större delen av sysselsättningsnedgången kommer att inträffa
under andra halvåret 1977. I slutet av året finns betydande risk för en mycket
hög arbetslöshet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
oro kan vara större och djupare än den som följer av ovissheten om hur det
skall gå med del egna jobbet. Alla löntagare, arbetare såväl som tjänstemän,
har i dag anledning all fråga: Vart log de 400 000 nya anställningslillfällen
som Thorbjörn Fälldin gav löfte om under valrörelsen vägen? Om sveket i
kärnkraftsfrågan kostade centerledaren en natt av vånda och sömnlöshet borde
sveket i sysselsättningsfrågan hålla honom vaken för gott!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vår kritik mot den
ekonomiska politiken och de åtgärder som satts in och som aviserats grundar sig
på uppfattningen att insatserna är tidsmässigt dåligt anpassade lill
konjunkturens utveckling och till ambitionen att hålla hög och jämn
sysselsättning. Inte heller valet av metoder är väl avvägt. Prisutvecklingen,
som regeringen verkar märkligt ointresserad av alt la itu med, bidrar också
lill att undergräva möjligheterna att hålla sysselsättningen uppe. Resultatet
av missbedömningarna är att vi kan se fram mot en vinter med oförsvarbart och
omotiverat hög arbetslöshet. Nyligen har mot protester från socialdemokratiskt
håll en 15-procentig investeringsavgifi lagts på vissa typer av byggnadsobjekl.
Beslut har vidare fattats om uppskov på obestämd tid av en rad statliga
byggnadsinvesteringar. Momsen slår givetvis också mot bostadsbyggandet. - Så
långt åtstramningspaketet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
regeringen nöjer sig inle med dessa slag mot anläggnings- och<br>
byggnadsbranschen och dess anställda. Man har också försenat eller stop<br>
pat utbyggnaden av vatten- och kärnkraft. Därtill kommer att man satt<br>
bostadsproduktionen på sparlåga. Det är ingenting annat än en from för<br>
hoppning eller, om man så vill, verklighetsflykt när del på regeringshåll<br>
talas om alt igångsättningen av nya lägenheter skulle bli ca 58 000 eller<br>
något mindre för 1977. Under de fyra första månaderna i år minskade<br>
antalet påbörjade lägenheter med 19 96. Au döma av de preliminära lå<br>
nebeslut som avser andra kvartalet blir nedgången under tiden april-juni<br>
av storleksordningen 30 96. Sent - alltför sent! - har regeringen förstått<br>
varthän utvecklingen pekar. Nedgången hotar att bli så kraftig att man<br>
inle når ens det beskedliga mål som regeringen har satt sig före.<br>
16</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>När man samlade sig lill motåtgärder genom att
förordna om vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbättringar i
lånevillkoren blev satsningen dess värre bara halvhjärtad. Det är detta som ger
anledning påstå att regeringen satt bostadsbyggandet på spariåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenting
tyder på att byggandet skulle återhämta sig under andra halvåret.
Igångsättningen 1977 kommer snarare att bli under än över 50 000 lägenheter.
Sakkunniga bedömare inom branschen befarar att årets bostadsproduktion dalar
ned lill 40 000 lägenheter. Vi är alltså nere i ett byggande av den omfattning
vi hade under Koreakrisens år. Produktionen svarar mot två tredjedelar av vad
bl. a. långtidsutredningen bedömde som behövligt. Vet man då att bostadsbyggandet
svarar för en tredjedel av de totala byggnadsinvesteringarna, förstår envar hur
hårt också den aktuella bostadspolitiken slår mot sysselsättningen i byggbranschen
och i nästa led mot bl. a. byggnadsämnesindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med att vi löper risk att få sysselsättningskris drar regeringen också på oss
en bostadsförsörjningskris. Varför formar då regeringen en så restriktiv linje
att såväl sysselsättning som produktion hotas i den här delsekiorn av ekonomin?
Ja, man menar all det råder överhettning på byggarbetsmarknaden, och så
föreställer man sig alt resurser kan föras över till andra sektorer. Men
bristen på byggarbetskraft och därav följande överheitningsproblem är
lokaliserad till ett fåtal orter. Att angripa lokal obalans med generella
metoder är ett missgrepp. Låt mig också påminna om att industrins
bygginvesteringar är på väg nedåt innevarande år -man räknar med minus 10 %.
För handeln gäller detsamma. Där fanns trenden redan när investeringsavgiften
infördes. Mycket talar slutligen för att investeringsbenägenheten hos
kommunerna överskattas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Summan
av denna korta genomgång blir därför att regeringens resursekvation inle går
ihop. Vi har haft en koniinueriig minskning av det totala byggandet sedan 1972.
År 1973 hade vi -2,5 %, 1974 -4 96, 1975 H—O, och 1976 -4 %. För 1977 räknar
regeringen med en ökning på 1 96. Det är i och för sig alltför optimistiskt.
Men denna 1-procentiga ökning skulle vi, om man får tro regeringen, inle orka
med. Därav hela serien av dämpande åtgärder och senfärdighet alt stimulera de
sektorer där del är på väg alt gå snett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sin illa avpassade ålslramningspolilik och nedskärningar på bostadsbyggandets,
bygginvesleringarnas och energiförsörjningens område bäddar regeringen dessutom
illa för en framförliggande uppgångsperiod i byggandet. Men när en sådan kommer
- låt oss anta att det sker inom ett par år, för regeringen kommer att pressas
till åtgärder i den riktningen - har vi sannolikt föriorat ytterligare något 10
000-tal kvalificerade byggnadsarbetare från byggfacken utöver de mellan de 40
000 och 50 000 som hittills under 1970-lalel givit sig iväg från denna
krympande och otrygga bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
av den reviderade finansplanen, s. 16, alt döma torde denna utveckling vara
avsedd och ett resultat av regeringspolitikens rätta innebörd. Där slår;
"Det är nödvändigt all de inhemska anspråken på pro-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska pol ni ken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>duktionsresurserna inom
byggnadssektorn begränsas och att den snabba kostnadsutvecklingen i denna
sektor dämpas. Byggnadspriserna steg med inte mindre än 16 % under 1976. Genom
att hålla tillbaka investeringarna i byggnader och anläggningar underlättar man
dessutom kreditmarknadens uppgifter att prioritera
industriinvesteringarna." Om någon mot all förmodan ställer sig tveksam
lill denna tolkning av den reviderade finansplanen, så läs bara vidare. På s.
24 behandlas kreditpolitiken och kapitalmarknaden, och där står bl. a.
följande: "På kapitalmarknaden är politiken inriktad på att bereda
ytterligare något ökat utrymme för långsiktig industrifinansiering, varvid
särskild hänsyn skall tas till förelag som inte har tillgång till de
internationella kapitalmarknaderna. Inom ramen för den allmänna målsättningen
att främja den konkurrensutsalta sektorns utbyggnad bör även jord- och
skogsbrukets nyinvesteringsbehov tillgodoses."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har sålunda prioriterat industrin och jord- och skogsbrukets finansieringar på
byggnadsindustrins bekostnad. Det är inte bara löntagarna inom denna bransch
som är särskilt oroade för den minskade sysselsättning som regeringspolitiken
medför och som leder till ökad arbetslöshet. Beställare och företagare inom
såväl byggnads- som bygg-materialinduslrin ställer sig frågande till denna
omotiverade och slyv-moderliga behandling av byggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Alternativet till regeringspolitiken -en politik för arbete och åt alla
och garanterad trygghet i anställningen - redovisas i reservationerna, till
vilka jag yrkar bifall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr KRISTIANSSON (c) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har ingen särskild åtrå alt starta en längre debatt under den andra
dagen av denna finansdebalt. Men jag kan inle underlåta att säga några ord,
eftersom jag tycker att Knut Johanssons anförande andades att det skulle vara
en medveten strävan från regeringens sida att skapa arbetslöshet, främst inom
byggsektorn. Knut Johansson borde medge, vilket framgår av den hittills förda
politiken, att denna regering har gjort myckel stora insatser under den mycket
besvärliga vintern för att hålla sysselsättningen uppe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
verkar som om det gamla ordspråket med innebörden, att när jag själv super är
det rätt men när andra gör det är det fel, besannades. Åtgärden med
investeringsavgift på icke prioriterade byggnader är exakt samma typ av åtgärd
som den socialdemokratiska regeringen i ett visst skede praktiserade. Man vill
alltså prioritera investeringar som man anser mer angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
vidare gäller byggandet av bostäder är nedgången inte en ny företeelse sedan
den här regeringen trädde till. Vi hade ju en myckel markant nedgång i detta
byggande också under den socialdemokratiska regeringens tid. Del är möjligt
att herr Johansson observerade detta - jag vill inle påstå annat; han har ju
bevakat den sektorn. Nedgången skedde dock med den socialdemokratiska
regeringens tysta medgivande och trots</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i så fall herr Johanssons
protester.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har ju sagts övergripande från regeringens sida alt man kommer att följa denna
utveckling och att man kommer att prioritera sysselsättningen. Man kommer all ge
dispens från invesleringsavgiften på de områden där det lokalt finns gott om
arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill jag säga att självfallet ger också utbyggnaden inom industrin tillfälle
till arbete för byggarbetarna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr KNUT JOHANSSON i
Stockholm (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har, herr Kristiansson, inte sagt all regeringen medvetet har
strävat efter den här utvecklingen med ökad arbetslöshet. Jag har pekat på
grunderna för dess politik, citerat vad som står i finansplanen och även
redovisat de konsekvenser som vi nu statistiskt kan avläsa i fråga om såväl
arbetslöshet som minskat bostadsbyggande. Sedan får väl var och en dra sina
slutsatser. Jag har dragit min slutsats - att regeringen med detta icke har
värnat om vare sig bostadsförsörjning eller sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de oprioriterade byggena och den särskilda avgiften på dem, så är del
ratt alt detta har skett tidigare, men i en helt annan situation än den
nuvarande. Det vir då bl. a. mycket stort bostadsbyggande och full
sysselsättning på andra områden. Del är skillnaden, herr Kristiansson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om nedgången "i bostadsbyggande är det också rätt att en sådan
nedgång skedde under den förra regeringens tid. När miljonprogrammet var
färdigt var man, såvitt jag uppfattade riksdagens beslut 1974, ganska ense om
en årsproduktion på 70 000-75 000 lägenheter. Men del är skillnad på delta,
herr Kristiansson, och den nuvarande situationen med stor risk all för detta år
komma ned lill bara 40 000 lägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
KRISTIANSSON (c) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det aren gammal sanning att man kan dra olika slutsatser av samma
utgångsmaterial beroende dels på vart man vill komma, dels på huruvida man tror
människor - del gäller också regeringar - om gott eller ont.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det här fallet har väl herr Knut Johansson ingen tilltro till regeringens
ambitioner. Men i det sammanhanget tycker jag ändå alt herr Johansson bör se
till de gärningar och de insatser som har gjorts. Av dem bör han kunna dra den
slutsatsen att regeringen kommer att följa utvecklingen med uppmärksamhet och
som en följd därav även sätta in de åtgärder som är möjliga och nödvändiga för
att hävda sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tycker nog ändå att herr Johansson borde förstå att det skulle vara ett
fullständigt självmord för regeringen - och ingen människa går väl rakt in i
detta, inte heller en regering - om man inte gör vad som är möjligt för att
värna sysselsättningen. Del tycker jag bör ge herr Johansson anledning att se
litet lugnare på framliden än han gör.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr KNUT JOHANSSON i
Stockholm (s) kort genmäle: Herr talman! Helt naturiigt skall varje regering,
även den nuvarande, bedömas efter sina gärningar - men vi har heller inte gjort
något annat. Jag har åberopat regeringens egna uttalanden och redovisat den
statistiska utveckling som detta har lett till. Ingenting annat. Om herr
Kristiansson menar att ett försök all råda bot på den ökade arbetslösheten och
det minskade bostadsbyggandet skulle vara något av ett självmord för den
regering som ger sig på det, så är del konsekvenser som jag inle har dragit.
Del får stå för herr Kristianssons uppfattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fru LANTZ (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! För någon månad sedan läste jag i Aftonbladet om företagens
vinstutveckling under 1976. De 15 största vinstgivande förelagen har tillsammans
redovisat vinster på nära 10 miljarder kronor, och dessa företags kapital har
förräntats med inte mindre än 12 96. De 35 största företagen i Sverige har
samma år haft en genomsnittlig vinst på inte mindre än 19 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de svenska exportföretagen gjorde exempelvis Nicolins ASEA stora förtjänster.
Vinsten steg från 489 till 607 milj. kr., dvs. med 24 96, och räntabiliteten
ökade med 14 96. Vinsten per anställd steg från 110 000 till 140 000 kr. Herr
Nicolins uttalande om företagens sviktande lönsamhet rimmar alltså illa med
företagens verkliga vinstutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Aftonbladet för den 1 juni läste jag också att arbetarna i Metall kommer alt
få 200 kr. mindre i månaden lill följd av regeringens ekonomiska politik, och
den standardförsämringen kommer Metalls medlemmar att få dela med tusentals
andra människor. Regeringens politik leder till försämringar för de fiesta
människor, samtidigt som företagen kan fortsätta all utveckla sina vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
de borgerliga partierna bildat regering har reaktionen gått lill attack pä
politikens alla områden, men främst märks det i den ekonomiska politiken.
Storfinansen och dess företrädare i den borgerliga regeringen sänker arbetarnas
och tjänstemännens reallöner, samtidigt som lönarbetarna får betala för
effekterna av devalveringen, momshöjningen och prishöjningarna. Bara under tre
månader har matpriserna ökat med över 6 96, och i år kommer de att höjas med
mellan 12 och 15 96. Och värre än någonsin kommer som vanligt barnfamiljer,
låginkomsttagare och inkomsttagare i normala lönelägen att drabbas av denna
politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
skall lönarbetarna kunna betala en prisstegring på mellan 12 och 15 96? Hyrorna
har sedan årsskiftet ökat 14 96. Hur skall lönarbetarna kunna betala de
hyreshöjningarna? För allt fier människor går ekonomin inte ihop, trots att det
blir allt vanligare att kvinnorna bidrar till familjernas försörjning. Allt
fler människor tvingas också att lita till samhällets hjälp, bl. a. i form av
bostadsbidrag. För all klara hyror på 1 000 kr. för en trea måste allt fler
hushåll få bostadsbidrag. Bostadsbidragen kommer aldrig att kunna lösa
problemet med höga hyror i vilken form de än utgår. Med nuvarande
bostadspolitik hamnar ju dessa bidrag hos</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dem som spekulerar i
människors behov av bostad. 1 realiteten blir bostadsbidragen en garanti för
alt byggkapitalet, markkapitalet och bankkapitalet skall kunna öka sina
profiter. Bostadsbidragen gör del också möjligt för dessa kapitalägare all ta
ut orimligt höga hyror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
bostadsbidragen är helt nödvändiga för många familjer så länge som ingen
grundläggande förändring av bostadspolitiken sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter som förs fram i reservationen 11 är rikliga, och vänsterpartiet
kommunisterna kommer att rösta för denna reservation. Vänsterpartiet
kommunisterna menar dessutom att bostadstilläggen måste anpassas till den
verkliga hyresnivån och att kommunerna borde vara skyldiga att dels ompröva
bidraget när hyran stiger under ett år, dels höja taket för den hyresnivå som
nu är satt för att bidrag skall kunna utgå. För att i någon mån kompensera
barnfamiljerna för regeringens ekonomiska politik är det också nödvändigt att
indexreglera barnbidragen. Regeringen bör få i uppdrag att komma med förslag
lill lagändring i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vem är det som betalar bostadsbidragen, socialhjälpen och barnbidragen och de
flesta andra samhälleliga verksamheter i landet? Med tanke på företagens
vinster och kapitalkoncentration tycker man att del borde vara förelagen som
stod för en stor del av betalningen. Men så är det faktiskt inte. Till största
delen finansieras dessa stödformer av lönarbetarna själva. Det är alltså
lönarbetarna som får betala t. ex. för en felaktigt förd bostadspolitik och för
en felaktigt förd sysselsättningspolitik i många omgångar. Företagen däremot
slipper lindrigt undan när det gäller att betala skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lönarbetarna
betalade för något år sedan in över 100 miljarder kronor i skatt. Förelagen,
herr talman, betalade in 4 miljarder i skatt. Och samtidigt som företagen bara
betalade in 4 miljarder fick de tillbaka inte mindre än 11 miljarder i form av
gåvor och subventioner. Dessutom skall vi komma ihåg vinstutvecklingen för
många förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska skattesystemet är djupt orättvist. Den felaktiga skattepolitiken
drabbar främst barnfamiljer och låginkomsttagare, precis som regeringens
prishöjarpolitik hårdast drabbar dessa grupper - medan bolagen får möjlighet
att lagligt smita undan bl. a. genom avdragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska beskattningen av kapital är också alldeles för låg. 1949 utgjorde den 4
96 av den totala direkta skatten. 1975 var kapitalbeskattningen nere på 1,5
96. Bolagsskatten minskade under samma tid från 16 96 lill 2 96 av den totala
skatten. Det är viktigt att ha skattepolitiken i åminnelse när man diskuterar
den ekonomiska politiken, för den visar vilken fördelningspolitik det är som
förs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stället för alt verka för en vettig ekonomisk fördelningspolitik i samhället
så lägger den borgerliga regeringen på olika sätt över betalningsansvaret för
del svenska samhället på lönarbetarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
uttryck för del är höjningen av mervärdeskatten, som hårdast drabbar de sämst
ställda i samhället. Ett annat uttryck för regeringens prishöjarpolitik är att
man släppt prisstoppet. Ytteriigare etl uttryck för re-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>geringens strävan att
lägga på lönarbetarna extra avgifter är beslutet all höja läkemedelspriset från
20 lill 25 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Den svenska ekonomin styrs inte av några som helst samhällsmål. Den
svenska ekonomin är ett såll. För att klara akuta kriser har man genom beslut,
som fått karaktären av brandkårsutryckningar, åstadkommit etl lappverk. Men de
grundläggande felen i den svenska ekonomin angriper man aldrig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska ekonomin styrs av ägarna till kapitalet. De som äger produktionsmedlen
bestämmer inte bara vad som skall produceras utan också om det över huvud laget
skall produceras någonting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
skall inte glömma bort alt det i dag finns en halv miljon arbetslösa i Sverige.
1 de allra flesta fall beror arbetslösheten på felaktig planering för
sysselsättningen och på företagens suveräna bestämmanderätt över människors och
bygders liv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
den gamla regeringen och förslås i än högre grad den nuvarande regeringen har
fört och för en politik som innebär en anmärkningsvärd inkomstfördelning lill
kapitalägarnas förmån. Löneandelen av produktionsvärdet har minskat kraftigt,
och vinstandelen har ökat i motsvarande grad. Företagen och kapitalägarna lar
hand om en större del av de samlade förmögenheierna än förut, samtidigt som
lönarbetarnas andel blivit mindre. Den borgerliga regeringen understöder och
driver på denna process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
förslaget till reviderad budget är uttryck för en borgerlig klasspolitik. Det
talas så mycket om åtstramning. Det är intressant alt se för vem man stramar åt
och för vilka man inte stramar åt. Förmåner ges åt kapitalägarna, medan regeringen
bidrar till en sänkning av arbetarnas och tjänstemännens levnadsstandard. Det
är så, herr talman, som åtstramningen ser ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
behövs en helt annan ekonomisk politik, som utgår från folkets intresse och
folkets behov, en långsiktig ekonomisk politik där sysselsättningen och
företagselableringen kan planeras och styras och där produktionen inriktas på
nyttiga varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det behöver också vidtas omedelbara åtgärder. Nödvändiga ål-gärder är bl. a.
alt beslutet om höjning av mervärdeskatten upphävs, alt momsen på livsmedel
slopas, att barnbidragen indexregleras och bostadsbidragen räknas upp samt att
hyresslopp och prisstopp på alla dagligvaror införs. Ett genomförande av dessa
krav skulle förbättra de lön-arbetandes ekonomiska situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till vpk:s motion nr 1652, och jag yrkar dessutom
bifall till mitt särskilda yrkande att riksdagen med anledning av denna motion
hos regeringen begär förslag till lagändring med innebörd att barnbidragen
skall vara indexreglerade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr förste vice talmannen
BENGTSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Den svenska ekonomin kämpar med två svåra belastningar. Den första är
svårigheten att hålla ett kostnadsläge som gör det möjligt för vårt land att
konkurrera på världsmarknaden och även på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den inhemska marknaden.
Den andra är all komma till rätta med de svårigheter som uppstått på grund av
den förra regeringens lätifärdiga och oansvariga politik. Socialdemokratisk
ekonomisk politik har under många år systematiskt byggt upp den svåra
ekonomiska situation som vårt land har hamnat i nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
herr Sträng talade i går får man observera att han inte i något fall talade om
grunden lill det svenska välståndet, dvs. produktionen. Han talade endast om
vissa överflyttningar av olika skatter och andra saker, men hade sade inte
någonting om de svenska investeringarna, som är grunden för att vi skall kunna
skapa ett välstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man går så långt tillbaka som 17 år och tittar på 1960-talets investeringar,
finner man att den svenska industrins investeringar ökade med 15 96. I länder
som Italien och Frankrike ökade de med 50 96 och i Förenta staterna med 100 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
måste ju resultera i att det inte blir någon förbättrad produktion i vårt land,
och där har vi nyckeln till de stora svårigheter som finns nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man talade om det vikande intresset för investeringar inom företagen brukade
förre finansministern Gunnar Sträng säga att det visserligen var beklagligt
att industrins investeringar ökade så litet men all det ju ändå var så alt de
allmänna investeringarna ökade och att totaliteten då blev någorlunda hygglig.
Ja, det är klart att man kan räkna på det sättet, men de allmänna
investeringarna, som i och för sig är bra, ger inte någon produktion som kan
säljas på någon världsmarknad och inle heller köpas av hemmamarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har påpekats av OECD att man där under en följd av år varit oroad över den
svenska ekonomin. Observera alt den nuvarande regeringen har funnits i knappt
nio månader, men att man i OECD varit oroad under en följd av år. När man då
hör socialdemokraternas "Hurra, vad vi är bra" ständigt i debatten
kan man undra om de inte läser vad OECD säger eller medvetet fördöljer vad
denna organisation sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man lever i förskott, som man gjort från socialdemokraternas sida i politiken
för att därmed vinna väljarnas bevågenhet, hamnar man så småningom i en sådan
situation som den vi nu har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan vara lämpligt att när vi har den sista ekonomiska debatten för det här
riksmötet se på frågan: Hur var det vid övertagandet av ansvaret för den
nuvarande regeringen? Ja, del fanns utlandslån på mellan 20 och 25 miljarder.
Det hade inte förekommit tidigare. Statsskulden var 22 770 000 000 kr. år 1960.
Den hade 1976 ökat lill 81 000 000 000 kr. Underbalanseringen av budgeten, som
förekommit åtskilliga år, har i den senaste budgeten som den socialdemokratiska
regeringen lade fram beräknats lill 14 395 000 000 kr. - så myckel saknas det
alltså i den budget som den socialdemokratiska regeringen lade fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inflationen
kan man räkna på olika sätt. Ser vi på tiden ända från det socialdemokraterna
ensamma tillträdde regeringsansvaret i vårt land, dvs. 1946, kan vi konstalera
att den svenska kronan i dag är värd ungefär</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en fjärdedel av vad den
var värd då. Det är den största inflation som förekommit i något land under den
här tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ser
vi på kostnadsläget så möter det svåra problem vi har med att sälja våra
produkter på världsmarknaden. Enligt beräkningar som gjorts inom
OECD-sekrelariatel förbättrades med hänsyn lagen till växelkursförändringarna
Sveriges relativa kostnadsläge jämfört med de viktigaste konkurrentländerna med
8 96 mellan 1970 och 1974, och det försämrades med drygt 20 96 mellan 1974 och
1976. För hela perioden 1970-1976 försämrades kostnadsläget enligt de här
kalkylerna med 12 96. Del innebär alltså svårigheter för oss att sälja på
väridsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande regeringen har i alla fall lyckats under den tid den existerat med en
mycket viktig sak. Trots alla kverulerande och nedsättande omdömen som fällts
inle minst under den här debatten och den vanmaktens jämmerlåt som herr Palme
presterade i går är det i alla fall ett faktum att sysselsättningen har kunnat
upprätthållas, med stora svårigheter. Vi har trots allt inte högre än 1,5 96 arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man resonerar om centerns målsättning 400 000 nya jobb i början av 1980-lalet
vänder man till det och säger att de jobben är utlovade. Vi har konstaterat att
det behövs 400 000 jobb för att få arbete åt alla. Vad är den
socialdemokratiska målsättningen? Det har vi aldrig fått vela. Tala om för oss
här i dag i de sista minuterna av riksdagen vilken er målsättning är i fråga om
sysselsättningen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
till frågan om utlandslånen. Vad lånade man pengar lill? Herr Sträng sade i går
med visst skryt alt den förra regeringen inle lånade mer än ca 200 miljoner,
medan den nuvarande har kommit upp i 4 miljarder. Ja, men hur var det med den
upplåning som denna regering fick ta emot, dvs. mellan 20 och 25 miljarder
kronor? Vad gjordes den upplåningen till? Var del för all förbättra den
svenska industrin och ge den starkare konkurrenskraft? Nej, så var det inte.
Jag har tidigare påvisat all investeringsverksamheten var mycket svag.
Upplåningen var således inte till för att förbättra den sidan av produktionen,
utan den gjordes för konsumtion av olika slag. Man förde alltså en politik som
innebar att vi levde i förskott. Del är fakta som socialdemokraterna inle kan
komma ifrån, vad de än säger om den politik som de förde tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varför
drev man fram att företagen skulle låna utomlands? Det var ju huvudsakligen
företagen som lånade, och jag kan länka mig att man säger alt det var deras fel
och inte statens. Det är bara att observera hur stor statens upplåning var
under den tiden. För ett antal år sedan sade den dåvarande finansministern
Gunnar Sträng att man skulle försöka lolalbalansera budgeten och därmed undvika
att staten tog i anspråk för stor del av kredilmarknaden. Det var myckel sunt
och bra, men vad gjorde man sedan? Jo, då kom man fram till statsskulder som
var 22 miljarder 1960 och 81 miljarder 1976. På det sättet behandlade man den
svenska kredilmarknaden, dvs. staten lånade upp mer och mer och tog därmed
undan möjligheterna för företagen alt låna. Man log alltså bort
kreditmöjligheterna för företagen och på det sättet tvingade man ut dem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på utlandsmarknaden. Det
aren verkligt inkompetent ekonomisk politik som den socialdemokratiska
regeringen har fört under bra många år och har byggt upp till del nuvarande
tillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
har också lånat på grund av underbalansering i budgeten och den har varit
underbalanserad under en lång följd av år. Del har varit goda och mindre goda
konjunkturer, men hela tiden har man under-balanserat budgeten och gått ut och
lånat pengar. Detta år slår man alla rekord - den socialdemokratiska budgeten
innebär ett underskott på 14 miljarder under det budgetår som nu snart är slut.
Herr Sträng ville inte vidkännas annat än att han hade föreslagit 11 miljarder.
Det är i och för sig välkänt att den förre finansministern ständigt gjorde felräkningar
på miljarder, så skillnaden är inte anmärkningsvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
talade den förre finansministern Gunnar Sträng om att man hade ökat på
underskottet på olika sätt. Vi känner till den där gamla beräkningsmetoden som
han brukar använda; man slår ihop olika saker, t. ex. enskilda motioner - som
vänsterpartiet kommunisterna har väckt, och de kan alltid ta fram pengar, dvs.
från försvaret, och därmed har man fått ihop höga summor - enskilda uppslag och
därtill också utredningsförslag. Detta tog man med för att se vad det skulle
komma att kosta om det genomfördes. T. ex. när centern för många år sedan
började kämpa för att sänka pensionsåldern till 65 år. Vi föreslog att frågan
skulle utredas. Helt glatt räknade den dåvarande finansministern ut att det
skulle kosta så och så mycket, lade sedan till det och sade att oppositionen
har föreslagit mycket stora utgifter, mer än vad regeringen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också att observera att den som drar upp riktlinjerna för en budget i mycket
hög utsträckning kommer all prägla arbetet. Har man föreslagit en rad
förbättringar i den finansplan som har lagts fram är del inte så enkelt för
oppositionen att säga alt det har vi inte råd med, det måste vi ta bort - även
om socialdemokraterna så innerligt gärna hade önskat att vi hade gjort det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
del sättet har det gått lill. Skulden ligger alltså hos den förra regeringen,
som drog upp sådana riktlinjer för den nuvarande budgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inflationen
har diskuterats myckel i denna debatt, särskilt av herr Feldt. Jag har tidigare
påvisat att man från 1946 och fram till att socialdemokraterna lämnade
regeringen rutschat ned den svenska kronan från 100 öre till ungefär 25 öre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
är socialdemokraterna emot höjningen av momsen. De har själva infört momsen.
Även när momsen infördes gällde väl argumenten all det är de sämst ställda
inkomsttagarna som får lida mest av momsen. Existerade inte det argumentet när
man höjde momsen till 17,65 %' Momsen har höjts sju gånger under de senaste tio
åren. Fanns vid dessa tillfällen inte argumentet att det är de lägsta
inkomsttagarna som drabbas hårdast?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna villrådighet som kännetecknar den nuvarande oppositionen - i
synnerhet socialdemokraterna, kommunisterna kör ju alllid samma skiva - är det
enda alternativ man har en höjning av arbels-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>givaravgiften och ett
införände av priskontroll. Så tomhänt står nu oppositionen inför detta
riksmötes avslutande!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man då vill att löneskatten, dvs. arbetsgivaravgiften, skall höjas, måste man
samtidigt observera att den drabbar landsting och kommuner mycket hårt. Detta
medför att de måsle ta ut högre skatter. Landstings-och kommunalskatten är
proportionell, varför de lägre inkomsttagarna får betala relativt sett mycket
mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagen
måsle naturligtvis på något sätt skaffa sig kompensation för den ökade
arbetsgivaravgiften. Hur skall de företag som redan nu har stora svårigheter
kunna kompensera sig för en höjning av arbetsgivaravgiften? De kommer
naturligtvis att försöka göra det genom en höjning av priserna. Genom att föra
en sådan politik har herr Feldt och andra alltså drivit på inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Sträng rådde regeringen: Höj inte momsen! Jag vill säga lill regeringen; Följ
inle det rådet! Det är ett dåligt råd. Får man goda råd skall man följa dem,
men inte sådana råd som herr Sträng gav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har nu ett stort behov av att öka produktionen. Vad får vi då för råd från
socialdemokratiskt håll? Socialdemokraternas råd är; Höj arbetsgivaravgiften
och höj löneskatten! Men följer vi det rådet, kan vi få ett resultat som går
rakt emot det avsedda, dvs. man dämpar produktionen i stället. Var det detta
ni önskade?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
snedvridna och så misslyckade är de socialdemokratiska råden om hur den
ekonomiska politiken i landet skall föras!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
höjning av momsen kan ändå verka konsumtionsbegränsande. Framför allt när det
gäller de importerade varorna är del ju det resultatet vi vill uppnå. Det är
också skälet lill att vi håller etl högt diskonto. Vi kan inle leva över våra
tillgångar, utan vi måsle framför allt se till att handelsbalansen kommer i
ordning igen. I annat fall hamnar vårt land i ett allt sämre ekonomiskt läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den misslyckade ekonomiska politik som den förra regeringen förde
bör man vara mycket aktsam innan man från det hållet tar några råd om hur den
ekonomiska politiken i vårt land skall föras. Jag tycker att det vore
klädsammare om oppositionen höll inne med de ohemula beskyllningar som den nu
riktar mot regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Sträng sade att de tidigare momshöjningarna kombinerades med sänkningar av den
direkta skatten. Ja, det är riktigt. Man sänkte den skall som är progressiv,
dvs. statsskatten. På det sättet hjälpte man också de högre inkomsttagarna att
få lägre skatt. Men momshöjningen drabbade även kommunerna, som därför tvingades
att höja sin skatt. Eftersom kommunalskatten är proportionell, sänkte man
alltså skatten förde högre inkomsttagarna och lade ökade bördor på dem som hade
lägre inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Palme och herr Feldt framförde givelvis kritik i sina anföranden i går. Det är
ganska förvånande att herr Feldt tar till så hårda ord som han gjorde, eftersom
han själv varit ledamot i en regering som så ömkligt misslyckats med sin
ekonomiska politik. Han sade att devalveringen inte skulle få någon effekt. Men
den sexprocentiga devalveringen var ju ingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>egentlig devalvering utan
innebar endast ett återställande av vad som skett tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Palme talade om alt den nuvarande regeringen är djupt splittrad. Var del hans
högljudda suck över alt oppositionen, nu när riksdagen är slut, kan konstatera
att den icke i en enda fråga har lyckats splittra de tre regeringspartierna?
Stora förhoppningar ställdes när vi diskuterade IDB i förrgår, men inle heller
då lyckades det, ulan regeringsunderiaget i riksdagen höll också i det
sammanhanget. Del var väl detta som bekymrade herr Palme så oändligt mycket.
Trots alla svårigheter och alla attacker som gjorts har oppositionen alltid
nödgats notera att den förlorat. När herr Palme sitter och trycker på sin
nej-knapp, har han varje gång fått se att han misslyckats. Han har inte fått
någon majoritet för sitt nej-sägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är naturiigtvis ett besvikelsens år för socialdemokraterna. Ingenting av del
som vräktes ut i valrörelsen har gått i uppfyllelse; att de borgerliga
partierna inte ens skulle kunna bilda en regering, att vi skulle vara oeniga
osv. Vid alla voteringar i riksdagen har regeringspartierna hållit ihop. De
sociala förmånerna skulle försämras efter etl regeringsskifte, hette det, men de
har tvärtom förbättrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
dessa beskyllningar som riktades mot de nuvarande regeringspartierna har inle
alls besannats, och då kan man ju förslå de överdrivet starka uttryck som
socialdemokraterna använt i denna debatt. De är så oerhört besvikna över att
inte någonting av vad de förutspådde i valrörelsen slagit in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna
skapade dagens avbetalnings-Sverige genom all helt glatt dela ut förmåner, för
vilka man betalade bara det minsta möjliga i handpenning utan alt veta vad man
skulle betala återstoden med. Nu måsle detta rättas till. Vi måsle, som
statsministern sade, bringa i överensstämmelse det vi förbrukar och det vi
producerar. Många företags existens har hotals, men de har inte lagts ned, och
jag konstaterar att socialdemokratisk opposition innebär att man på något sätt
skall opponera i varenda fråga, trots all det inte finns någon saklig grund.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar
bifall till utskottets hemställan på alla punkter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fru LANTZ (vpk) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det var herr förste vice talmannens påstående att den nuvarande
regeringen har lyckats rädda sysselsättningen som gjorde alt jag vill gå upp i
en replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
har varken den nuvarande eller den förra regeringen kunnat göra. Del finns en
halv miljon arbetslösa i landet i dag, för jag anser att man förutom de direkt
arbetslösa måste räkna in dem som deltar i AMS-utbildning, dem som har
arkivarbeten, dem som sysselsätts i beredskapsarbeten och alla dem som är
förtidspensionerade. I dag är enbart de förtidspensionerade över 300 000, och
sammantaget uppgår antalet arbetslösa lill 7 96 av den totala arbetsstyrkan i
landet. Det är helt andra siffror än de 1,5 96 som Torsten Bengtson presenterat
här.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att klara sysselsättningen lill mitten av 1980-talet skulle vi behöva skaffa
fram 700 000 nya jobb. För att få fram dessa 700 000 nya jobb behövs det en
helt annan sysselsättningspolitik än den nuvarande. Den borgerliga
sysselsättningspolitiken går ju bara ut på att hålla arbetslösheten någorlunda
nere medan man väntar på bättre konjunkturer. Man förlitar sig helt på del
ekonomiska system vi har i dag, del kapitalistiska systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vet all huvudinnehållet i kapitalismen inte är att ge människor ett
meningsfullt arbete, utan det är att kapitalägarna skall tillskansa sig så
stora profiter som möjligt. En alternativ sysselsättningspolitik, menar vpk,
måste vara offensiv. Man måsle göra direkta ingrepp i ekonomin för att det
skall vara möjligt alt förbättra sysselsättningen. Det är inte den nuvarande
regeringen beredd att göra, och det var inle heller den gamla regeringen beredd
att göra för att minska arbetslösheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
menar att man måste skapa möjligheter till etableringskontroll över företagen.
Vi menar att man måsle använda AP-fondernas medel för att bygga ut statliga
industrier under lönarbetarnas kontroll. Vi menar också all man måsle vidta
förstalligandeålgärder på en mängd områden för att garantera sysselsättningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr förste vice talmannen
BENGTSON (c) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Del är glädjande alt konstatera att vpk ansluter sig till centerns
målsättning i fråga om sysselsättningen. Jag har inte tidigare hört del så
direkt utsagt. Fru Lantz nämnde målsättningen 700 000 nya jobb i millen på
1990-lalet. Sträcker man ut det antalet över hela lidsperioden hamnar man just
på centerns linje, 400 000 i början på 1980-talel. Det är utmärkt att man nu i
vae fall från den sidan måste erkänna att vi har rätt i fråga om vår
målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är klart att man kan räkna på olika sätt. Gör man som fru Lantz uppskattningar
av olika slag blir det naturligtvis i hög grad fråga om gissningar. Om man, som
fru Lantz gör, räknar dem som genomgår arbetsmarknadsutbildning o. d. såsom
arbetslösa, vilket jag inle anser att de är eftersom att de arbetar, får man
andra siffror. Om man inte tar med den gruppen blir det 4,9 96 som är
arbetslösa. Vi i centern är vänner av arbetsmarknadsutbildning och tycker att
vi skall bedriva den politiken i fortsättningen för att göra det möjligt för
dessa människor att komma i arbete. Det var fakta - uppskattningar kan göras
hur man önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ingen idé att vi går in på olika systems effektivitet. Jag har ständigt
hävdat att det kommunistiska systemet skulle sänka hela svenska folkets
levnadsstandard om del genomfördes, därför att det är etl ineffektivt system.
Det finns ingen arbetslöshet i kommunistiska länder, men man har ineffektivt
arbete. Del visar resultaten - hälften så stora skördar av vete per hektar som
i Sverige osv. Vi kan mycket lätt, fru Lantz, lösa arbetslösheten i vårt land
genom att skicka 500 personer lill de största företagen och 100 till de mindre
och säga: Nu kommer så och så många i morgon, ge dem arbete! Då svarar
företagen: Vi behöver</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dem inle. - Det kvittar,
ni skall betala dem i alla fall. Och då har de arbete. Del är just så som del
kommunistiska systemet verkar. Del medför ineffektivitet, så alt man får lägre
levnadsstandard. Det visar sig också genom alt de kommunistiska länderna icke
på något sätt kan hävda sig i världskonkurrensen - de har myckel svårt för all
sälja sina varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle ta alltför lång lid att närmare gå in på del resonemanget. Jag ville
ändå påpeka alt fru Lantz och jag står för vitt skilda system. Jag menar all
effektiviteten är någonting att fästa vikt vid, men det gör man inte i system
där staten har huvudansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
gläder mig åt all vpk nu helt har anslutit sig till cenierlinjen i fråga om de
400 000 jobben.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fru
LANTZ (vpk) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag är ledsen att jag måsle göra Torsten Bengtson besviken. Han hörde
litet fel. Jag sade att del behövde tillskapas 700 000 nya jobb till mitten av
1980-talel. Det är alltså dubbelt så många som centern föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Centern eller den borgerliga regeringen kommer
aldrig all kunna förverkliga ens de 400 000 nya jobben. För att kunna
tillskapa 400 000 nya jobb krävs det nämligen åtskilliga ingripanden i den
ekonomiska politiken. Del krävs att man förändrar maktstrukturen i del svenska
samhället, och det är inte den borgerliga regeringen på något vis beredd att
göra. Med det samhällssystem som vi har kommer man inte att kunna lösa
sysselsättningsproblemen eller den ekonomiska politikens kriser, därför all
del här samhällssystemet bygger på att skapa kriser i sig självt. Vi vet vilka
det är som får betala för kriserna - del är lönarbetarna. Och regeringen driver
på i en fördelningspolitik som gör all det är lönarbetarna som får betala allt
större andelar av det svenska samhällets kostnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr JÖNSSON i Ariöv (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill böria med att erinra om några ord i regeringsförklaringen den
8 oktober i fjol. "Reformpolitiken på skolans område förs vidare." Och
litet senare heter del: "Små skolenheter och mindre klasser
eftersträvas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
som under senare år, inte minst från borgerligt håll, trott sig kunna lösa
olika problem genom minskade klasstorlekar fick kanske den uppfattningen att
nu skulle deras önskemål uppfyllas. Vidare står det i detta nu så beryktade
dokument: "Flera platser inrättas i vårdutbildningen för att möta behovet
av personal i vården."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
som i så myckel annat nådde detta budskap inle ända fram. För att lösa dessa
önskemål måste nämligen tillräckliga möjligheter skapas att få lokaler. Men
redan i budgetpropositionen i januari skars skolöverstyrelsens realistiska
förslag till investeringsram på 750 miljoner för nästa budgetår ned lill 660
miljoner med ett statsbidrag på 232 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett enhälligt
utbildningsutskott bedömde vid behandlingen av detta</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3 juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag det som angeläget
att investeringsramarna blir värdebeständiga, vilket är en förutsättning för
alt en fierårsplan skall kunna genomföras. Del pågår stora
befolkningsomflyttningar inom och mellan kommunerna, och därför ökar
lokalbehovet för framför allt grundskolans högstadium och gymnasieskolan. För
att spara tid hänvisar jag lill utbildningsutskottets betänkande nr 18 i år.
Jag vill endast erinra om att i skolöverstyrelsens anslagsframställning visas
att den föreslagna investeringsramen har etl ekonomiskt värde som
molsvararendast omkring en tredjedel av investeringsramens ekonomiska värde för
tio år sedan. Utbildningsutskottet beslöt därför enhälligt att uttala som sin
mening alt den reguljära investeringsramen, dvs. den som inte ges av
arbelsmarknadspoliiiska skäl, måsle anpassas till del av SÖ redovisade behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslog utskottet, fortfarande enhälligt, att riksdagen måtte bemyndiga
regeringen att öka investeringsvolymen i enlighet med delta. Riksdagen beslöt,
likaså enhälligt, alt bifalla utskotiets förslag. Detta skedde den 23 mars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
denna viljeyttring från en enhällig riksdag går regeringen en rakt motsatt väg
och i kompletteringspropositionen föreslås i stället en minskning av
investeringsvolymen med 60 miljoner och en minskning av statsbidraget med 10
miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av den rådande situationen på skolbyggnadsområdet och mot bakgrund av
del fattade riksdagsbeslutet är del minsta man kan säga att det var ett både
överraskande och negativt förslag. Men allra mest överraskande är att
utbildningsutskottets borgeriiga majoritet nu underkänner sin egen bedömning i
mars månad. Efter två månader gör man helt om och tillstyrker i all
underdånighet regeringens nya förslag, trots att majoriteten säger sig vara
medveten om behovet av ytterligare skolbyggande de närmaste åren. Det är
frestande att citera Kari Gerhard och säga att kommuner som är i stort behov av
nya skollokaler har all utskottsmajoritetens "sympati men har ingenting
att ta den i" - detta inle minst efter att ha läst finansutskottets
majorilelsskrivning, där man inte ens har med det fromma medvetandet hos de
borgerliga i utbildningsutskottet om behovet av ytterligare skolbyggande. Skall
detta kanske tolkas som att de borgerliga i finansutskottet om möjligt är ännu
mer negativt inställda än de borgerliga i utbildningsutskottet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
skolstyrelser känner i dag oro för framliden. Kommunernas långtidsplaner sätts
ur spel. Oron var stor redan efter budgetpropositionens förslag, och oron är
självklart nu ännu större. För att la ett par exempel vill jag nämna att i
Malmöhus län kommer angelägna behov på vårdsidan att skjutas på framtiden såväl
i Malmö som i Helsingborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundskolans
högstadium kommer också i många kommuner att stå inför praktiskt laget olösliga
problem. Ett exempel: Enligt regeringsorganet Sydsvenska Dagbladet, Malmö, i
lördags knakar skolväsendet i Vellinge kommun i sina fogar. Anledningen är
lokalbrist. Det är ju en expanderande kommun, och bristen på skollokaler bedöms
nu så allvarlig alt skolledningen utarbetat én katastrofplan, som behandlades
vid skol-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>styrelsens senaste
sammanträde. Jag skall inle ta upp tiden med att räkna upp fler exempel, men
jag har med mig en lista på många andra kommuner, som jag skulle kunna räkna
upp och som är i stort sett i samma situation. Ambitionerna att genomföra
SIA-reformen kan också i många kommuner stoppas genom bristen på lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna
i utbildningsutskottet har därför i en motion föreslagit att riksdagen skall
slå fast vid sitt beslut av den 23 mars. Det finns ingen anledning alt nu inta
någon annan ståndpunkt. I samband med utskottets yttrande till finansutskottet
har vi därför anmält en avvikande mening, där vi föreslår bifall till denna
motion och avslag på regeringens förslag om minskning av investeringsramen. Ett
ytterligare stöd för uppfattningen all riksdagen bör slå fast vid sitt beslut
fick jag f ö. förra onsdagen då jag lyssnade på den värderade vice ordföranden
i socialförsäkringsulskottet, centerpartisten herr Carlsson i Vikmanshyttan, i
dechargedebaiien, där han påpekade att det inte är praxis att fatta beslut i
samma ärende två gånger under samma riksmöte. Jag instämmer och hoppas att herr
Carlsson i Vikmanshyttan är konsekvent vid dagens votering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialdemokraterna
i finansutskottet har i reservationen 12 yrkat bifall till vår avvikande mening
och tillstyrkt motionen. Ett bifall till reservationen innebär alt den
tidigare beslutade medelsanvisningen inte ändras och att bemyndigandet till
regeringen att anpassa investeringsramen lill det av skolöverstyrelsen
redovisade behovet, 750 miljoner, ligger fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ber, herr talman, alt med detta få yrka bifall till reservationen 12 vid
finansutskottets betänkande nr 30.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3 juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr GUSTAFSSON i Barkarby
(s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har begärt ordet för alt helt kort beröra frågan angående om- och
nybyggnad för Stockholms universitet ute i Frescati. Detta projekt, det s. k.
Allhus/Lantis-projektet, togs upp i propositionen 79 av den 3 mars 1977 under
investeringar för utbildning och forskning. Där angavs byggstart till februari
1978. Nu har emellertid regeringen i sin kompletteringsproposition av den 21
april 1977 föreslagit alt byggstarten skall senareläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
har vi, några socialdemokrater från Stockholmstrakten, reagerat mot i motionen
1651. Motionen har följts upp med en avvikande mening i utbildningsutskottets
yttrande till finansutskottets betänkande nr 30, som vi nu debatterar. Denna
avvikande mening skulle med en annan, och enligt min uppfattning rimligare,
ärendefördelning i så fall ha blivit en reservation i ett belänkande från
utbildningsutskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
planerade om- och nybyggnaden i Frescati innefattar lokaler för matservering,
godsmottagning, bokhandel, studentkårslokaler, post, bank, resebyrå och
information. Kostnaderna har beräknats till 26,7 milj. kr., varav 7 milj. kr.
skulle falla på budgetåret 1977/78. Samtliga de lokaler som ingår i projektet
är naturiigtvis i högsta grad nödvändiga och önskvärda. De funktioner för vilka
lokalerna byggs inryms nämligen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>f. n. i provisorier, i de flesta fall mycket dåliga provisorier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>""
särskilt angelägen måste man framhålla en förbättring av mat-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>serveringslokalerna.
Ute i Frescati arbetar som fast anställda ca 2 000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ personer.
Dagligen vistas dessutom där ute 8 000-10 000 personer som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska
studerar, dvs. också arbetar, där. I dag finns i Frescati endast en pro-<br>
politiken m. ni.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>visorisk restaurang, som kan ta emot maximalt 1 500
lunchgäster. I övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är människor hänvisade
lill några kaféer i området eller får åka in lill centrala Stockholm. På en
arbetsplats med 10 000-12 000 människor -alltså en av de större i hela
Stockholm - finns således kapacitet för endast 1 500 personer. Dessutom är
provisoriet ytterst dåligt, med hög bullernivå och ett betydande fönster- och
golvdrag som utmärkande egenskaper. Både de anställda i restaurangen och
gästerna besväras av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är självfallet
förhållanden av det här slaget som har gjort all sam-arbetsnämnden för lokal-
och utrustningsprogramkommittéerna, den s. k. Lupnämnden, årligen ända sedan
budgetåret 1972/73 satt Fresca-liprojektet främst av samtliga planerade byggen
inom universitets- och högskolesektorn. Ett senareläggande av byggstarten för
Frescati projektet skulle medföra allvariiga problem. I vissa lägen kan ett
senareläggande t, o. m. medföra risk för stängning av den provisoriska
restaurangen ulan att det i så fall finns någon som helst reserv för den. F. ö.
är provisoriet, vad beträffar vissa viktiga detaljer, i det tillståndet alt ett
uppskov med byggstart medför behov av omfattande reparationer. Del blir då
sannolikt lill kostnader som väsentligt överstiger normala underhållskostnader.
Om delta senareläggande av byggstarten vid Frescati är bra för statsfinanserna
- vilket man kan ha delade meningar om - är del i varje fall inte särskilt sunt
från samhällsekonomisk synpunkt. Att använda reala resurser, såsom material och
arbetande människor, för reparationer av skraltiga provisorier i stället för
alt använda dem på långsiktiga rejäla objekt har aldrig visat sig särskilt
framsynt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsuiskottet
skriver i sitt yttrande lill finansutskottet välvilligt om vår motion.
Utskottsmajoriteten säger dels att den är ense med oss om att ifrågavarande
byggnadsobjekt inom Frescatiområdet bör genomföras så snart som möjligt, dels
att det med tanke på såväl de studerande som de anställda är angelägel att del
snart kan förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huruvida
inan skall tolka finansutskottets ytterst knapphändiga skrivningar om denna
motion - och f. ö. om en del andra motioner också - som ett instämmande i
utbildningsutskottets formuleringar eller inte är tveksamt. Om man kan göra så,
är del bra. Det lyder då åtminstone på en viss problemmedvetenhet. Om inte, så
är del desto värre för alla de anställda och studerande som har sin dagliga
syssla förlagd till Frescatiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund, herr
talman, ber jag att i anslutning till motionen 1976/77:1651 av fru Gradin m.
fl. få framställa följande yrkande under punkten B mom. 5 i finansutskotiets
betänkande nr 30: att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:1651 som sin
me-32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning ger regeringen till
känna all om- och nybyggnaden inom Frescatiområdet bör fullföljas enligt
tidsplanen i propositionen 1976/77:79.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta anförande instämde herrar Hellström, Palm
och Wiclorsson samt fru Lewén-Eliasson (samtliga s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
LARSSON i Slaffansiorp (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är kanske nödvändigt att jag i det svaromål mot de senaste talarna
som jag tänker gå in i ändå gör en allmän bakgrundsskiss över den ekonomiska situation
som råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
skall ju ännu en månad leva med den socialdemokratiska regeringens budget. Den
grundläggande tanken i denna var att vi skulle möta en högkonjunktur hösten
1976. Den ekonomiska politiken inriktades för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
vet vi hur det gått med konjunkturutvecklingen. 1 dag finns emellertid klara
tecken på en ökad efterfrågan i vår omvärld, men det är osäkert om denna
efterfrågan når oss och kan främja produktion och sysselsättning i Sverige. Om
vi inte aktivt söker komma med på tåget kommer det sannolikt att gå ifrån oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken måste därför inriktas på att ge vårt land en starkare
konkurrensställning både på exportmarknaderna och på hemmamarknaden. De
senaste årens snabba kostnadsutveckling måste då brytas. Del har klart visat
sig att den förra regeringens stora tillit till alt väridskonjunkturen skulle
hjälpa oss varit för optimistisk. Vi måste alltså ta krafttag själva för att nå
fram till målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
starka lagerproduklionen har skett i väntan på bättre tider, men vi har inte
kunnat avsätta våra produkter. Redan i början av 1976 kunde vi konstalera att
vi fått en vikande andel av väridshandeln. År 1975 lappade vi 8,5 96 av
exporlmarknadsandelarna, 1976 var siffran 17 96, alltså fördubblad. Detta har
självfallet starkt bidragit till etl stegrat underskott i handelsbalansen.
Sverige har blivit fattigare genom de minskade marknadsandelarna - den saken
är alldeles uppenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vi inte fåren anpassning av ekonomin till vad den internationella situationen
kräver hotas sysselsättningen. Här ligger del grundläggande och centrala. Trots
alla rubriker i tidningar och alla bekymmer som regeringen fåll ta itu med har
den faktiska utvecklingen ändå varit ganska hygglig hittills när del gäller
sysselsättningen. Vi har för en liten stund sedan också hört detta sägas här,
när Torsten Bengtson och Inga Lantz diskuterade. 1 meddelanden från
utredningsenheten på AMS i början av maj sammanfattas läget så här:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Sammanfattningsvis
är arbetsmarknadsläget stabilt. Arbetslösheten är, särskilt vid internationella
jämförelser, mycket låg och sysselsättningen kvarstår på en historiskt sett
hög nivå."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om vi klarat sysselsättningen hyggligt finns det bekymmersamma inslag i
ekonomin. Vi har under 70-talet haft en betydande inflation. 1973 var den ca 7
96. Åren 1974-1976 var inflationen ca 10 96. Och i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>år blir den sannolikt kvar
i samma storieksordning. Men om vi effektivt skall kunna bekämpa inflationen
måste vi ha stabilitet och balans i ekonomin. Detta är avgörande för en social
irygghetspolitik. Om realrän-lenivån genom hög inflation minskar, så minskar
också möjligheterna att upprätthålla den sociala standarden på t. ex.
pensionssidan. Detta får självfallet inte ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kommer i vår lid mer och mer in i den egentligen rätt självklara situationen
att företagsledning och fackledning har samma gemensamma intresse av god vinst
och ekonomisk bärighet i förelagen. Detta önskemål måste dock relateras till
vad konsumenterna är villiga att betala och kan betala. Det gäller på såväl den
inhemska marknaden som exportmarknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
förhållande uppslår i fråga om kravet på god service exempelvis inom
vårdnadssektorn och på undervisningsområdet. Konsumenterna, t. ex. eleverna,
måste ges så goda undervisningsmöjligheter som vi kan få råd med. Detta innebär
att vår produktion, som vi alla lever av, måste göras lönsam. Med erfarenhet av
1970-talets utveckling måste den uppenbart bli lönsammare, eftersom vi under
1970-talet fått en bristande balans i ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
det nu gäller är att klara ut den situationen att konsumtionsökningen varit
starkare än produktionsökningen. Del gäller då att ge utrymme för industrins
investeringar för all därigenom få ett tillskott i produktionen och en
nödvändig expansion av sysselsättningen. Och det gäller att föra en fast och
stram ekonomisk politik. Det är nödvändigt med återhållsamhet och besparingar
om vi skall kunna nå balans i ekonomin. Det är mot denna bakgrund regeringens
förslag i komplelteringspropositionen skall ses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsutskottet
godtar i huvudsak de förslag till besparingar och uppskjutande av byggnation
som framlagts av utbildningsministern. Men det finns två punkter, om vilka vi
gett regeringen vår uppfattning till känna. Utskottet menar att en ny
idrottshall vid gymnastik- och idrottshögskolan bör prioriteras främst av de ifrågavarande
byggnadsprojekten. Tillgång till en idrottshall är en viktig förutsättning för
undervisning vid GIH, och byggstart bör därför ske, som ulskoliet säger, så
snart som möjligt enligt den i propositionen anvisade tidsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill gärna säga delta, ty del måste ses mot bakgrund av det som herr Lars
Gustafsson talade för, nämligen ombyggnaden av restaurangen i Frescati. Från
utbildningsutskottet har vi bedömt och prioriterat de olika byggnadsprojekten.
Klart och tydligt framgår att vi är angelägna om att Frescatiprojektet kan
komma i gång så fort som möjligt. Jag noterade med en viss tillfredsställelse
att Lars Gustafsson ansåg att utskottet gjort en välvillig skrivning om
byggnadsprojektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
här problemen har uppstått varken i fjol eller i förfjol. Jag minns när
utbildningsutskottet var på besök i Frescatiområdet för flera år sedan.
Problemen då var likartade dem i dag, och man önskade en om- och tillbyggnad av
restaurangen. Jag tycker det är märkligt att denna ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>byggnad inte tidigare
kommit till stånd - den har ju varit aktuell länge. Men man kan väl knappast
lasta de ansvariga inom utbildningsdepartementet för det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vad gäller Hans Jönssons resonemang kring reservationen om de minskade
byggnadsramarna för skolbyggnader är jag den förste alt beklaga att
situationen är sådan att vi måste dra ned på dessa ramar. Vi säger att behovet
av ytterligare skolbyggnader det närmaste året är stort men att utskottet i
nuvarande budgetläge är berett att senarelägga vissa projekt.
Ulskottsmajoriteten har i den kärva ekonomiska situation som råder ansett sig
tvungen att godta denna besparing på 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
del är en eftersläpning vad beträffar skolbyggnadsramen är inget nytt. Det har
varit en eftersläpning under alla de år som jag tillsammans med Hans Jönsson m.
fl. har suttit i utbildningsutskottet. Vissa år har det saknats hundratals
miljoner kronor. Denna eftersläpning är alltså ingen nyhet. Nyheten är bara den,
Hans Jönsson, att del kärva ekonomiska läget har gjort att regeringen måste
skära ned ytterligare 10 milj. kr. på denna skolbyggnadsram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan intressant sak i utbildningsutskottets till finansutskottet fogade
yttrande är att skolöverstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda
och komma med förslag om en allmän övergång till särskild samordnad
gymnasieskola för gynhnasieregioner med mindre än 500 16-åringar.
Utbildningsutskottet förutsätter alt detta inte leder till försämrade
utbildningsmöjligheter i berörda gymnasieregioner. Förslag om kompletterad
timplan samt om vilka gymnasieregioner som skall beröras av omläggningen bör
redovisas för riksdagen före beslut. Vi inom utbildningsutskottet ansåg det
angeläget att få ta del av denna översyn före ett definitivt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med hänvisning till vad jag anfört om nödvändigheten av att föra en
stramare ekonomisk politik, som samtidigt ger möjligheter lill ökad produktion
och därmed underlag för samhällsgagnande åtgärder av olika art, ber jag att få
yrka bifall till utskotiets förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr JÖNSSON i Arlöv (s)
kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tycker herr Larssons i Slaffansiorp förklaringar om regeringens
handlande och utskottsmajoriietens ändrade ställningstagande var högst
krystade. Jag kan förstå att det sannerligen inte är lätt att försvara dem. Jag
måste ändå fråga herr Larsson i Slaffansiorp vilka omständigheter under den
korta tiden från början av mars månad till början av maj månad som fört med sig
detta ändrade ställningstagande i denna för skolväsendet så viktiga fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som skapar ytterligare oro nu är det förhållandet att utbildningsdepartementet
har gett SÖ kompletterande anvisningar för anslagsframställningar de kommande
två budgetåren 1978/79 och 1979/80. I dessa framställningar bör även ingå SÖ:s
bedömningar av de långsikliga effekterna av följande fyra investeringsnivåer:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni]977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>400 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Minus 10 96 av nästa års
investeringsram enligt regeringens förslag i komplelteringspropositionen. Del
blir 540 milj. kr., alltså en minskning med 60 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En oförändrad investeringsram i
enlighet med komplelteringspropositionen, alltså 600 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Plus 10 96, alltså 660 milj.
kr. - delsamma som riksdagen redan i år har beslutat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
femte alternativ finns tyvärr inte, motsvarande vad riksdagen begärde den 23
mars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
inger bestämda farhågor för att byggandet även under de kommande åren skall
bedrivas på sparlåga, och man frågar sig onekligen vad effekterna kommer alt
bli. Jag vill beklaga att Thorsten Larsson med sill föregående i skolfrågorna
vill vara försvarsadvokat för denna högerpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
skyller herr Larsson på de föregående åren, och jag tycker att han då använder
en minst sagt underlig logik. Om han anser att den föregående regeringen varit
för återhållsam med anslag till skolbyggandet, så borde han ju vara konsekvent
och yrka på högre anslag. 1 stället försvarar han här en minskning av
anslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr GUSTAFSSON i Barkarby
(s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Herr Thorsten Larsson sade att problemen för Frescati naturligtvis inte
har uppstått vare sig i fjol eller i förfjol. Nej, det kan jag instämma i. Jag
sade också i mitt anförande att Lup-nämnden ända sedan budgetåret 1972/73 har
satt Frescatiprojektet främst bland samtliga planerade byggen inom hela
universitets- och högskolesektorn. Jag har alltså inle påstått att problemen
här har uppstått på ett sent stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
säger herr Larsson alt del är märkligt att man inte har lyckats få fram detta
projekt tidigare. Ja, det kan jag också insstämma i - del är märkligt att man
inte har klarat delta tidigare. Och del är ett skäl till att jag nu tillsammans
med några andra vill göra en ytteriigare markering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan naturligtvis alltid spekulera över vad det är som gör att del uppstår
sådana här märkligheler - hur man rangordnar olika projekt. Ulan att ett enda
ögonblick vara motståndare till GIH-projektel - vi har nu i utskollel enats om
att göra en välvillig skrivning om det -vill jag säga: Vad beror det på att det
nu placerades före Lup-nämndens mångåriga prioriteringar? Ja, det beror
naturiigtvis på alt man lyckades få politisk enighet om just del projektet,
därför all del förelåg motioner från fyra partier. Det är ju sådana faktorer
som ibland spelar in när man rangordnar, och del är det som hör lill det
märkliga i dylika sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har inte ett enda ögonblick lastat den nuvarande regimen i utbildningsdepartementet
för detta förhållande; det framgick av mitt anförande. Jag gjorde del medvetet
inte alls polemiskt, för jag tror inle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att man vinner på att
polemisera i den här frågan. Det är många som i detta sammanhang har anledning
att fundera över varför inte Frescatiprojektet har kommit fram. Det kanske vi
kan ta upp en kommande gång, och då hoppas jag att det kan bli större enighet
om Frescatiprojektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
LARSSON i Staffanstorp (c) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Om jag får börja med Lars Gustafsson, så noterar jag än en gång att vi
väl är ganska överens om vad vi här bör sikta lill. Utskottet har också betonat
att vi snarast möjligt bör genomföra delta. Jag föreställer mig också att den
skrivning som vi gemensamt åstadkommit i utbildningsutskottet gjorde alt det
inte blev fier som anslöt sig till den avvikande meningen än herr Lars
Gustafsson själv. Han är ju också motionär i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
jag har inte heller någon anledning att här polemisera på något sätt. Jag kan
bara konstatera att vi måste anstränga oss för att få i gång de här projekten
allteftersom vi kan prioritera dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
är jag litet förvånad över Hans Jönssons argumentering, när han talar om alt
kommunerna har haft så väldigt svårt just nu. Som jag påvisade här tidigare har
kommunerna under en ganska lång följd av år haft lika stora problem som de just
nu har. Vad som hänt nu, Hans Jönsson, är alt det ekonomiska läget har skärpts
ytterligare. Det har ju debatten här i kammaren, som nu har pågått i två dagar,
tydligt visat. Vi upplever nu att den ekonomiska situationen i detta land har
försämrats under hela 1970-talel och nu är sådan att vi måste ta oss samman och
försöka hitta besparingsmöjligheter. Men naturligtvis måste vi också arbeta på
att få fram del som bedöms vara mest angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
tycker jag alt Hans Jönsson inte skall vara ledsen över propositionens
skrivning. Statsrådet säger ju att hon har för avsikt att prioritera
skolbyggnadsprojekten inte bara inom länen - som vi har gjort hittills - ulan
också länen emellan. Herr Jönsson hade i våras en motion med ungefär samma
yrkande. Den blev visserligen avstyrkt av ett enhälligt utskott, men jag
föreställer mig att herr Jönsson kan hysa ett visst hopp om att hans
motionsyrkande blir mera aktuellt när det prio-riieringsförslag börjar
verkställas som statsrådet här har skrivit om.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr JÖNSSON i Ariöv (s)
kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag tackar för all herr Larsson i Slaffansiorp nu är mera positivt
inställd till min motion än han var i våras. Men hur det går ihop med
utskottsmajoriietens bedömning nu är för mig en gåta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med en enkel fråga ställde jag till statsrådet Mogård en följdfråga,
som jag emellertid inle fick svar på. Därför vill jag nu gärna ställa samma
fråga till herr Larsson i Slaffansiorp. Eftersom frågan gäller det län där vi
båda bor tror jag att herr Larsson är intresserad, och jag hoppas därför på etl
svar. Frågan är alltså: Vilka besked tycker herr Larsson all vi skall ge
skolstyrelsen i t. ex. Höganäs, som skall svara för 36 klasser på högstadiet i
en skola byggd för 21 klasser? Eller vad skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>vi ge för besked till skolstyrelsen i Svedala, där motsvarande tal är
29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>° ' ~ "" ''" llinge, som jag nämnde
i mitt tidigare anförande,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>där
samma tal är 39 och 30 och där antalet klasser fram lill läsåret 1979/80</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- växer
till 46?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Jag avvaktar med stort intresse Thorsten Larssons
svar, och det tror</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>politiken
m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>jag att också skolstyrelserna, föräldrarna, lärarna
och eleverna gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att sedan ingen skall tro att jag här gör en överdriven svartmålning vill jag
hänvisa till en artikel i tidningen Skolledaren, som gjort en intervju med
undervisningsrådet Ingemar Mattsson i skolöverstyrelsen. 1 slutet av den
artikeln, som skrevs strax efter det alt budgetpropositionen hade lagts fram,
säger undervisningsrådet Mattsson att förslaget gör att vi nu måste allvarligt
överväga olika kaiaslrofalternaliv. Det kommer att bli ett mycket stort
bekymmer för många kommuner, som har kommit relativt långt med planeringen av
olika projekt. Vår lista, säger han vidare, som kom ut i början av april,
blirsannolikt en chock för många kommuner som inte kommer alt få några
statsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
skall observeras att denna intervju gjordes före kompletterings-propositionens
avlämnande. Den chock som undervisningsrådet talar om måsle nu komma att drabba
ännu fler kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
LARSSON i Staffanstorp (c) kort genmäle: Herr talman! Jag vill svara så här på
Hans Jönssons fråga: När Hans Jönsson nu räknar upp ett antal skolor som står
inför en katastrofsituation är det beklagligt att inle den gamla socialdemokratiska
regeringen gjorde något ål den, eftersom herr Jönsson ju redan tidigare har
insett situationens allvar. Jag är säker på att denna katastrofsituation inte
har uppstått i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
tror jag att situationen kan lätta, om den ekonomiska politiken med den nya
regeringens intentioner blir mera framgångsrik för landet. Och som jag nämnde
tidigare kan svårigheterna lätta också genom den prioritering som vi skall göra
ett försök med över hela landet för att tillgodose de mest angelägna behoven. Det
är nämligen alldeles uppenbart att vi i nuvarande läge måste prioritera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr talmannen anmälde att herr Jönsson i Arlöv
anhållit att till protokollet få antecknat att han inle ägde rätt till
ytterligare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
GILLSTRÖM (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Regeringens tvära lappkast när det gäller den ekonomiska<br>
politiken är svåra att hänga med i. Det är ingen säkerhet längre att en<br>
hälliga beslut i den här kammaren ena månaden gäller också den andra<br>
månaden. Nedskärningen av skolbyggnadsramarna är etl utmärkt ex<br>
empel på detta, vilket väl vitsordats av bl. a. herr Jönsson i Arlöv. Jag<br>
skall därför inte upprepa detta, utan i stället ge kammaren en inblick<br>
i vad dylika oväntade regeringsförslag har för effekt ute i landet.<br>
38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Mitt eget hemlän utgör ett talande exempel på vart
det bär hän, när</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>en reaktionär ekonomisk
politik modell Bohman får leda landets öden. Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>All bostads- och
skolplanering slås sönder och samman. Samtidigt med Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt budgetministern sitter
och förhandlar med representanter för kom- <span style='text-transform:
uppercase'>t </span></span>■<span style='font-family:Verdana'>.- <span
style='text-transform:uppercase'>iqtt</span></span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>munerna i landet om ökade
bidrag till kommunal verksamhet för att ------ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>undvika ojämnt drabbande
höjda kommunalskatter, så lägger regeringen Den ekonomiska ett förslag som
skär ned statsbidragen till skolbyggnaderna. Hur inkon- politiken m. m.
sekvent får en regering egentligen vara?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i komplelteringspropositionen får SÖ börja ett nytt arbete med att
pruta skolbyggnadsbidragen till kommunerna. Det måste kännas bittert för
SÖ-tjänstemännen att tvingas till detta, när de vet att riksdagen redan inte
bara beslutat om de 660 miljonerna utan också bemyndigat regeringen att gå upp
lill SÖ:s ursprungliga äskande, nämligen 750 miljoner. 1 stället för att
glädja kommunerna med en fördelning av dessa 750 miljoner måsle man pruta 60
miljoner på tilldelning enligt riksdagens fattade beslut. Och här kommer
kommunernas dilemma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gävleborgs
län har råkat ut för en nedskärning på större delen av sin byggnadskvot, dvs.
att av den planering som gjorts i länet försvinner alla skolbyggen med tidigare
klartecken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
och mina länskamrater har många gånger från den här talarstolen pekat på den
låga sysselsättningsfrekvens Gävleborg har jämfört med andra län. Den bedömningen
gäller också i dag. Trots delta drabbas sysselsättningen i länet ytterligare,
när byggnadsjobb på detta oväntade sätt rycks undan av en regering som utlovat
etl antal jobb - jag behöver här inte närmare precisera centerns löfte, som
numera kallas målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
blir nu effekten av skolbyggnadsstoppet? Ja, i förrgår strejkade och
demonstrerade låg- och mellanstadieeleverna med föräldrar i Norrsundet, som är
en av länets drabbade orter. Sedan år 1969 har Gävle kommun planerat för en ny
skola på denna industriort. Tre gamla skolor, byggda 1895, 1897 och 1931, skall
ersättas, eftersom de inte fyller tidens krav. De är i mycket dåligt skick. Jag
har personligen som skolledare i kommunen vid flera tillfällen på
tjänsteuppdrag redan för några år sedan kunnat iakttaga de brister som den
borgerliga tidningen i Gävle i går så målande beskrev. Elevernas situation är
direkt bedrövlig, och kraven på en god arbetsmiljö för lärarna kan inle
uppfyllas. Jag förslår besvikelsen i bygden, och jag förstår också att länets
borgerliga riksdagsmän inle kan ha särskilt stor förståelse för
besvärligheterna. De har knappast sett skolorna ens utvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
samhället har engagerat sig i skolans planering. För kort lid sedan uppvaktade
Kopparfors AB kommunen och framförde synpunkter på hur angelägel det är att
skolan kommer till stånd. Företaget räknar med att av sina fyra enheter satsa
på just Norrsundet. Men hur skall industrin kunna expandera, om inte skola och
bostäder kan byggas? Det går inte att bygga fler bostäder, då de gamla skolorna
inte klarar fler elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma sätt uppstår problem med gymnasieskolan i kommunen.<br>
1 år kunde t. ex. 340 elever inte komma in på sitt förstahandsval. Främst<br>
är bristen på platser till de yrkesförberedande linjerna kraftig. Det gör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ju problemet dubbelt
större, eftersom ungdomsarbetslösheten därmed ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exemplen
är flera. Andra kommuner med likartade problem är Hofors och Söderhamn, vilka
båda uppvaktat SÖ, som givetvis bara kunnat hänvisa till regeringens
ingripande. Nu har länsskolnämnden och kommunerna fåll lid hos statsrådet
Mogård, som givetvis har möjligheter att vidta åtgärder för att förhindra en
skolbyggnadskris i Gävleborg och andra län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemma
i Gävleborg har regeringens förslag om nedskärning vållat en våldsam debatt med
engagemang från de mest oväntade intressenter. Tyvärr har, som sagt, detta
engagemang för länets skolfrågor inte gällt länets borgerliga riksdagsledamöter.
Dessa borde ha haft närmare än någon annan här i kammaren utanför regeringen
verkande person till att påverka regeringen. I stället gör de tre som kommer
från Gävle kommun ett uttalande som i korthet går ut på två saker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ena är att försöka göra det socialdemokratiska kommunalrådet för skolväsendet
till syndabock för att inte ha slagit larm. Alla som vet att SÖ;s beslut om
fördelning av byggnadskvot först går till länsskolnämnden, som i sin tur ger
kommunerna besked, vet också att närmast ansvarig då blir länsskolnämndens
ordförande. Men han är av någon anledning borgerlig i det röda Gävleborg - ett
exempel på den gamla regeringens känsla för all rättvist fördela uppdragen - så
del passade väl inte in i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra delen i uttalandet ger Gävle kommun rådet alt bygga utan statsbidrag,
dvs. att salsa 1-2 miljoner av kommunala skallepengar. Man skall då hålla i
minnet vad jag tidigare sade, nämligen alt samtidigt med detta uttalande pågår
förhandlingar om ökade statsbidrag för att hålla kommunalskatten nere. Någon
anvisning om varifrån pengarna skall tas ger inte uttalandet, men så sent som i
tisdags kväll åstadkom den borgerliga sidan i Gävle kommunfullmäktige del
sedvanliga gnället över höjda skatter under KELP-perioden. Hur orealistisk får
en borgerlig riksdagsman egentligen vara?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart att länels borgerliga riksdagsmän inle vet något om hur en kommun
får medel till skolor. Även om kommunen plockar fram 1-2 miljoner av
skattemedel för alt bygga ulan statsbidrag, så är det regeringen som skall
godkänna en sådan ekonomisering, då kommunen vill ha statliga lån som löper på
mer än fem år. Andra lån blir för dyra. Dessa tre vise mäns sätt att se på
skolbyggnadsfrågan visar ju bara vad borgeriiga politiker alltid hävdar,
nämligen att marknadskrafterna skall verka. I det här fallet får detta till
följd all rika kommuner med gott skatteunderlag kan bygga skolor utan
statsbidrag, medan fattiga kommuner blir utan skolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan väl ändå inte vara på del viset utjämning skall ske i det här landet i
fortsättningen när det gäller utbildningen? Hur går det då med SIA-skolan?
Några utrymmen för fritidsaktiviteter i Norrsundets skolor finns inle, och
åtminstone den delen borde väl smärta herr Björk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i Gävle djupt mot bakgrund
av hans engagemang i statens ungdomsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
ö. hänvisar de tre till att regeringen skurit ned anslaget med ca 10 96 på
grund av det svåra ekonomiska läge Sverige befinner sig i. Samtidigt ger de Gävle
kommun rådet att bygga med egna skattemedel. Vad är detta för gallimatias?
Räknas inte de kommunala skattemedlen till samhällsekonomin med borgarnas sätt
att handskas med ekonomi? Skulle kommunerna börja sabotera regeringens försök
att spara? De här råden kan bara las för vad de är: ett sätt alt la sig ur
ansvaret och all lill varje pris stötta regeringens ryckiga politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
insatser i skolbyggnadsfrågan kan man uppenbarligen inte vänta från detta håll,
för så vilt inte länets borgerliga riksdagsmän ställer upp på den
socialdemokratiska reservationen till förmån för oförändrad skolbyggnadsram i
enlighet med riksdagens nyligen enhälligt fattade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber all få yrka bifall till reservationen 12 och uppmanar mina
borgerliga kolleger i Gävleborg att också stödja reservationen och därmed rädda
skolbyggnationen i landet och i vårt län. Eftersom del också finns andra
krisdrabbade län, t. ex. Kopparbergs län, där Mora i går vid uppvaktning hos SÖ
meddelat att projekteringskostnader på 1,5 milj. kr. hotar alt helt eller
delvis gå till spillo på grund av byggnadsstoppet, så finns det anledning
också för andra borgeriiga riksdagsmän att stödja reservationen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
delta anförande instämde fru Cederqvist och fru Mårtensson samt herr Östrand
(samtliga s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
LÖVENBORG (-):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vad är ekonomi? En vetenskap uppfunnen av Överklassen för att komma åt
fruklen av underklassens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
och svaret är inle mina. De kan återfinnas i August Strindbergs Lilla katekes
för underklassen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är kanske inte beredd att instämma med August Strindberg om den definitionen i
största allmänhet, men del är en god karakteristik av den borgerliga
regeringens ekonomiska politik. De kapitalägande beviljas lättnader och nya
förmåner, pressen på arbetarklassen ökar. Den löneuppgörelse som nyligen har
träffats visar hur överklassen använder sina möjligheter, sina påtryckningar,
för att, som August Strindberg uttrycker saken, "komma åt frukten av
underklassens arbete".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalsuppgörelsen
träffades i en atmosfär av dåligt beslöjade hotelser och andra former av
påtryckningar. Överläggningarna på Blasieholmen ackompanjerades av permitleringsvarsel
och nödrop från de svenska monopolens toppar om hur illa ställt det är med
svensk ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
den borgerliga regeringens sida deltog man med stor entusiasm i den
psykologiska krigföringen genom att tala om det höga kostnadsläget som ett hot
mot den svenska industrins möjligheter att hävda sig på den internationella
marknaden. Den press som dominerar, dvs. den bor-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>gerliga, producerade som på ackord ledare efter ledare som manade till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>r- </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>j</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>återhållsamhet
i lönekraven.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>
°'' ® "PP "'' "'" '' försök att mobilisera de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_J___________
arbetande lill kamp. Del resultat vi nu ser är efterkrigstidens sämsta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska
uppgörelser, och en klar standardsänkning kan förutses genom den eko-<br>
politiken m. ni.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>nomiska politik som den borgerliga
riksdagsmajoritelen och regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>redan har drivit igenom
eller förbereder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
januari då den borgerliga regeringen lade fram sin finansplan och årets
budgetproposition var det ganska lätt att identifiera kaptenen på den
borgerliga regeringsskutan. Det var högerpolitik för hela slanten. Den riktade
sig mot den arbetande befolkningens köpkraft och levnadsstandard. Rätt snart
kunde man också se att regeringens ekonomiska politik våren organisk del av
SAF;s konfrontalionspolitik, som bestämdes av monopolen och "hökarna"
inom SAF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
mellan den borgerliga regeringen och SAF gick som smort i den här
avtalsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
finansplanen bestämde Bohman den inkomsipolitiska löneregleringen till en
maximal lönekostnadsökning på 8,2 %, därav brutlolöneökningen lill 5,8 96. Där
reglerade också finansministern den privata konsumtionsökningen lill 2,5 % vid
en väntad inflation på 6 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalsuppgörelsen
kom i stort sett all hålla sig inom de ramar som hade uppdragits av den
borgeriiga regeringens finansminister. SAF och den borgerliga regeringen
tvingade genom skrämsel och påtryckningar fram en inkomstpolilisk lösning som
passade de kapitalägande som hand i handske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
regeringens kompletteringsproposition talas det allmänt om återhållsamhet,
konsumtionsbegränsande åtgärder osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Och
del är klart; avtalsuppgörelsen och regeringens ekonomiska politik bäddar för
återhållsamhet och konsumtionsbegränsning förde arbetande, låginkomsttagarna,
pensionärerna och barnfamiljerna. De som har det bra ställt i samhället sedan
tidigare, de rika och förmögna, den överklass som Strindberg talar om, de lever
lika gott som tidigare. Vill de ha champagne och gåslever på sitt
söndagsmiddagsbord, kommer de alt ha del i fortsättningen också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
i arbetarfamiljerna får man nu böria dra in på köttet och smöret, lägga färre
korvskivor i matbacken och dra in på den kaffetår som är så många gamlas
livselixir och sällskapsdryck. Så fungerar ju den borgerliga regeringens s. k.
konsumtionsbegränsande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en kedja av åtgärder undergrävs nu arbetarklassens standard. Aldrig tidigare
har matpriserna stigit så snabbt som i år. Under årets första fyra månader steg
priserna på dagligvaror med 7,7 96. Del betyder att en barnfamilj med ett
matkonto på 1 500 kr. får öka sina utgifter med över en hundralapp per månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
kommer nu höjningen av momsen och som lök på laxen del<br>
nya jordbruksavtalets konsekvenser med prishöjningar ovanpå dem som<br>
42</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i dagarna har trätt i kraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsammaniagel
kommer allt detta enligt experterna att innebära att priserna i
livsmedelshandeln kommer alt stiga med ca 12 % bara under det första halvåret i
år. Del är mycket troligt au siffran blir betydligt högre, och det är ett
rekord, som kommer att innebära all lönehöjningarna är uppätna redan när de
betalas ut första gången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den motion som arbetarpartiet kommunisterna lägger fram i anslutning lill
kompletteringspropositionen framhåller vi nödvändigheten av åtgärder mot detta
prishöjningsraseri. Vi vill ha ett prisstopp som räcker under hela
avtalsperioden, vi vill ha åtgärder mot hyreshöjningarna, vi kräver att momsen
slopas helt och hållet, därför att den är en orättvis beskallningsform som
hårdast drabbar de inkomstsvaga grupperna, och all man övergår till att
beskatta produktionen i stället för konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kompletteringspropositionen
innehåller inga åtgärder för att skapa sysselsättning. Tvärtom befrämjas
arbetslösheten genom de konsumtionsbegränsande åtgärderna, genom att man
stryper åt den offentliga sektorn och går in för åtgärder som begränsar
byggnadsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
största regeringspartiet gick under valrörelsen ut i en blufföetonad kampanj
där man sade: Rösta på oss och det skall bli 400 000 nya jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi har snart fåll 100 000
färre jobb i del här landet!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
LO-ekonomernas rapport Ekonomiska utsikter våren 1977 heter det bl. a.:
"Om inte regeringen vidtar kraftåtgärder finns del risk för att 150 000 är
arbetslösa i vinter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Och
chefen för Sparbankernas Banks ekonomiska sekretariat säger enligt Aftonbladet
den 10 maj: "Räkna med 200 000 arbetslösa i början av nästa år som
resultat av den borgerliga svångremspolitiken."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
ligger det alltså lill med Thorbjörn Fälldins 400 000 nya jobb. De finns inle i
sinnevärlden, och får den borgerliga regeringen fortsätta etl tag till med sin
nuvarande ekonomiska politik så har vi snart 400 000 färre jobb!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens kompletteringsproposition heter det: Den fulla sysselsättningens
politik beslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
stämmer ju inte med verkligheten. Regeringens ekonomiska politik bäddar för
massarbetslöshet. Den senaste tidens utveckling är en mycket handgriplig
bekräftelse på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har redan nu en stor arbetslöshet. Många tusen har permitterats från sina
arbetsplatser. Andra går med hotet över sig. Mängder av ungdomar kan inte få
ett arbete. Den verkliga arbetslösheten drabbar redan i dag flera hundra tusen
människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
tänker nu regeringen göra för att uppfylla sina vallöften, för att garantera
full sysselsättning?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
tänker man möta krisen i Norrbotten? Storfinansen och de borgerliga partierna
hjälptes ål för alt slå ihjäl Stålverk 80, det som kunde ha blivit
utgångspunkten för en planmässig industrialisering i det på arbetstillfällen
så fattiga Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
verkar det som om man tänker gå vidare. Man nöjer sig inte med att Stålverk 80
sopades från dagordningen. Nu gungar marken under</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>fötterna på människorna i malmfälten. Det statliga gruvbolaget
förbereder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
tydligen för att stänga gruvorna, utan alt man på något sätt har planerat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
sysselsättningen skall klaras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- Men
en annan planering är redan i gång. Den tidigare folkomflyltaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska
Bertil Olsson vädrar morgonluft. Hans recept är alt flyttlasspolitiken skall<br>
politiken m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>intensifieras och människorna i norr flyttas söderut.
Någon tanke på att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skapa ny sysselsättning
genom ökad förädling och nya statlig basindustrier finns det inte rum för i
Bertil Olssons planering. Men det har del aldrig gjort tidigare så varför
skulle det göra det nu?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hans
ord har med säkerhet varit i säck innan de kom i påse. Det är ett fruktansvärt
perspektiv som rullas upp. Det är etl attentat mot en hel region. Det som
inleddes i och med raseringen av Stålverk 80 är en statlig marodörverksamhet,
som måste slås tillbaka genom etl samfällt vredesutbrott från folket i norr.
Komplelteringspropositionen, som nu behandlas, visar att regeringen inte har
någon lösning vare sig för att klara sysselsättningen i Norrbotten eller för
alt klara de s. k. strukturproblemen i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
komplelteringspropositionen finns ingen antydan om förberedelser för att bygga
upp nya statsinduslrier eller för att nationalisera viktiga industribranscher.
Tag bara som exempel stålbranschen. Vad skall ske med den? Regeringens
handgångne man, enmansutredaren Nabselh, visar vad som förbereds inom den
branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slopandet
av Stålverk 80 skall följas av en rasering som drabbar övrig stålindustri. Ett
dråpslag mot närmare tiotusentalet anställda förbereds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarpartiet
kommunisterna säger i motionen 1668 att del som förbereds på detta område är
en destruktiv politik, att järn och stål är en av förutsättningarna för all
industriell expansion och alt det på sikt måste finnas en växande marknad såväl
i Sverige som utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den nedrustning som nu förbereds ställer vi krav om förstatligande, ett
definitivt slut på den kapitalistiska misskötseln av en så viktig industrisektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill att Stålverk 80 byggs och kompletteras med en genomtänkt plan för
nalionalisering och utveckling av hela den svenska järnindustrin. Kampen mot
arbetslösheten måste föras på fiera sätt. Uppbyggandet av nya statliga
basindustrier vore ett led i en sådan politik, och det är också ett krav som
ställs med allt större kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill att samhällets resurser används för att bereda människor jobb, och då vänder
vi oss bl. a. mot det jättelika slöseriet till militära ändamål. 72 miljarder
kronor skall under en femårsperiod slussas över lill generalerna. Minst
hälften av de pengarna borde användas för alt skapa sysselsättning i form av
nya statliga basindustrier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetarpartiet
kommunisterna fastställer att den borgerliga regeringens politik är ett ullryck
för högeroffensiven i det svenska samhället och att den måste slås tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
växande kampfronlen mellan arbetare och tjänstemän måste an-<br>
44</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vändas för att ständigt öka de arbelandes andel av
produktionens resultat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetslösheten
måste bekämpas genom nalionalisering av viktiga industribranscher, banker och
försäkringsbolag. Nya statliga basindustrier byggs upp med medel bl. a. ur
AP-fonderna. I första hand bör järn- och stålbranschen nationaliseras och
Stålverk 80 byggas enligt den ursprungliga planen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kapitalexporten skapar
arbetslöshet i Sverige och bör stoppas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avtalsrörelsens
resultat måsle tryggas genom införandet av ett effektivt prisstopp som räcker
under hela avtalsperioden. Hyrorna måste pressas ner. Momsen bör slopas helt
och ett nytt demokratiskt skattesystem utarbetas med målsättningen all
beskatta produktionen i stället för konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handeln
med den socialistiska gemenskapens länder och de progressiva u-länderna måste
ökas. Ökad handel med dessa länder skapar fier arbetstillfällen och är därmed
till nytta för arbetarklassen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
militära rustningarna bör skäras ner lill hälften och resurserna i stället
användas till alt skapa ny statlig sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
borgerliga regeringens ekonomisk-politiska paket som framträder bl. a. i den s.
k. komplelteringspropositionen utgör ingen lösning för det arbetande folket,
och vi avvisar därmed dess allmänna riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kommunister har inga illusioner om att kunna skapa trygghet, full
sysselsättning, förnuftigt tillvaratagande av råvarutillgångar, nationens
resurser osv. under nuvarande samhällssystem. Vi kan lägga förslag, vi kan
skapa opinion, vi kan kämpa för de arbelandes intressen också under detta
system, men man kan aldrig under del skapa ett rättvist, ett jämlikt samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan först ske när man avskaffat utsugningen av arbetskraft, när fabriker och
naturtillgångar överförts i folkets ägo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
som nu råder är en kapitalistisk kris. Den krisen innehåller i sig en rad olika
kriser. Människorna i den kapitalistiska världen plågas av hungerkris, det är
finanskris, sysselsättningskris och energikris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Och
ändå vet vi att det behöver inte vara så. Alla människor skulle kunna ha
arbete, äta bättre, bo bättre, känna trygghet inför morgondagen. Kapitalismens
kris omöjliggör delta, och det är också en dom över etl system som snart
sjunger sin svanesång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hade inle väntat mig att regeringens kompletteringsproposilion skulle innebära
att de akuta problemen i det svenska samhället skulle lösas. Men man hade ändå
väntat att det skulle finnas något spår av viljeyttring att bemästra den
växande arbetslösheten, prishöjningarna, hyresstegringarna, inflationen osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
icke så. Kompletteringspropositionen innehåller ingenting positivt för den
svenska arbetarklassen. Dess innehåll gynnar de kapitalägande. För oss
kommunister är det naturiigt att säga nej lill denna uppföljning av regeringen
Fälldins högerbudget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag yrkar bifall till
motionen 1668.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Herr ADAMSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>
talman! Det är givetvis frestande att så här dagen efter kom-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>mentera
gårdagens ekonomiska debatt. Det har jag emellertid inte för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ avsikt
att göra, inte heller skall jag kommentera det anförande som herr</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska
Lövenborg just har hållit. Jag har begärt ordet i anknytning till att jag<br>
politiken m. ni.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tillsammans med några partikamrater i Malmö har
väckt en motion i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anledning av att det i
komplelteringspropositionen föreslås att den planerade nybyggnaden för
länsförvaltningen i Malmö skall uppskjutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tidigare planer skulle byggnadsarbetet starta i sådan tid att inflyttning
skulle kunna påbörjas i november 1979. För att detta program skall kunna hållas
måste byggnadsarbetet påbörjas under budgetåret 1977/78. Det är vad vi har
framhållit i vår motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
angelägenheten av nybyggnaden råder, som synes framgå av finansutskottets
betänkande, inga delade meningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsförvaltningen
i Malmö, inberäknat lokala skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten, är i
dag spridd på nio skilda lokalenheter i Malmö stad. Att detta medför en rad
olägenheter för såväl allmänheten som länsförvaltningen är ganska uppenbart.
Jag nöjer mig med att hänvisa till vad vi i dessa stycken har anfört i
motionen 1641.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälet
till att finansutskottet har avstyrkt motionen synes vara den minskning av
statsutgifterna för det kommande budgetåret som därmed skulle åstadkommas.
Någon besparing i ordets verkliga mening innebär givelvis inte ett uppskjutande
av bygget, som förr eller senare måste komma till stånd. Men det måste medges
alt statsutgifterna minskas under budgetåret 1977/78.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett enigt finansutskott har avstyrkt motionen har jag inte för avsikt att yrka
bifall lill den - det synes utsiktslöst i det nu rådande läget. Jag vill
emellertid begagna tillfället att rikta regeringens uppmärksamhet på
sysselsättningsläget i Malmöhus län, framför allt på byggnadsmarknadens
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den senast uppgjorda sysselsättningsprognosen för byggnadsindustrin i länet
räknar länsarbetsnämnden med sysselsättning av i stort sett hela
byggarbelskraften under prognosperioden. Det kan låta tillfredsställande, men
det bör då betonas att denna bedömning gäller endast under förutsättning att
samtliga planerade prioriterade byggnads- och anläggningsarbeten kommer till
utförande under perioden. Bland de byggnadsprojekt, som antagits skapa
sysselsättning under perioden, har inräknats ifrågavarande landsslatsbyggnad.
Uppskjutes detta bygge krävs för upprätthållande av sysselsättningen inom
byggnadsarbetarkåren att medgivande ges för start av ett eller flera
oprioriierade byggnadsprojekt. Del synes emellertid föga rationellt och
knappast försvarligt att nämnda landsstatshus, som utgör en i hög grad
angelägen statlig förvaltningsbyggnad, skjuts på framliden medan ett eller
flera oprioriierade byggnadsobjekl igångsattes för alt upprätthålla
sysselsättningen i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang vill jag också framhålla att länsmyndigheterna<br>
46</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>f n. håller på att granska de av kommunerna
uppgjorda bostadsbygg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nadsprogrammen för den
närmaste femårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
denna granskning har framkommit att det planerade bostadsbyggandet även i vad
del gäller 1977 och 1978 förutsätter att detaljplaner som f n. behandlas av
kommunala och statliga instanser kommer att fastställas. 1 fråga om åtskilliga
av dessa detaljplaner föreligger emellertid intressekonflikt med den s. k. goda
åkermarken. Inle minst har denna fråga aktualiserats i samband med
bostadsministerns täta besök i Skåne under hösten och våren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill är det i hög grad osäkert om man i en del kommuner kan hålla
planerad igångsättning och omfattning av bostadsbyggandet. 1 den mån en
senareläggning av bostadsbyggandet blir följden - vilket synes vara realistiskt
att räkna med - leder detta till alt byggarbetskraften icke kan beredas
sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppstår
en sådan situation - mycket talar för det - bör en prövning ske av
igångsättningen av den planerade nybyggnaden för länsstyrelsen i Malmö, trots
del beslut som jag förmodar kommer alt fattas här efter dagens debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen följer denna fråga med stor uppmärksamhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3 juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal>■<span style='font-family:Verdana'> Herr PALM (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Listan på svikna förhoppningar i anslutning lill regeringens
kompletteringsproposition är lång. Det markeras allt tydligare genom de olika
inlägg som nu görs av oss i talarlistans kö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening framstår förslaget om alt fördröja Sollentuna rättscentrum som ett
av de mer anmärkningsvärda. Det ligger naturligtvis nära till hands för dem som
dagligen rullar med egna och lånade miljarder i kanslihuset all söka avfärda en
sådan fråga som uttryck för en snäv bypolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har emellertid denna fråga en större räckvidd. Byggandet av ett rältscenirum i
Sollentuna har varit aktuellt ett tiotal år. De nuvarande lokalförhållandena är
redan riksbekanta och har beskrivits som rent skandalösa. Jag har använt samma
uttryck i min motion - nr 1640 - och jag står fast vid detta omdöme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
några år har detta planerade bygge placerats högst på rikspolisstyrelsens
prioriteringslista. Angelägenheten av alt vi så snart som möjligt kommer till
rätta med denna fråga framgår av att lokalerna redan hösten 1975 dömdes ut av
yrkesinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
detta blev känt gav den socialdemokratiska regeringen klarsignal för
nybyggnation. Det skedde den 27 november 1975. Allt var klart för byggstart -
som skulle ske den 18 april i år - men förhoppningarna om en radikal
förbättring har nu bytts i djup besvikelse hos allmänhet och polispersonal
genom att den borgeriiga regeringen slog lill tvärbromsarna och sade nej.
Resultatet blir att byggnationen uppskjuts på obestämd tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förklaringen till denna
våldsamma ryckighet i den nuvarande rege-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ringens politik är
troligen inle att söka i ovilja alt ge polisen och andra offentliga myndigheter
- bl. a. postverket - tidsenliga och acceptabla lokaler. Förklaringen ligger i
den borgerliga regeringens planlösa och lyn-niga ekonomiska politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är känt alt de borgerliga aldrig har hyst några varmare känslor för den
offentliga sektorn. De har i stället föredragit alt salsa på den privata
konsumtionen, främst för dem som redan haren hygglig placering på den
ekonomiska rangskalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ullryck för ett sådant synsätt är del aktuella polishuset. Det står i all sin
lorflighel i bjärt kontrast lill de lyxvillor som under senare år i allt snabbare
takt vuxit fram i denna del av Stockholms förorter. En del av Sverige som i
många år har styrts av de borgerliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polishuset
består av ett gammalt nedlagt kommunalkontor. Det är till ytan inte större än
många av de privatvillor som i ett stort antal finns i dessa trakter.
Skillnaden är att från detta uttjänta kommunalkontor skall arbetet organiseras
och sammanhållas för en personalstyrka på 71 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skulle naturligtvis inte uppta kammarens lid med denna fråga om
inle företrädarna för de fackliga organisationerna och kommunen hade vägrats
möjligheten att få komma till tals med representanter för den nya regeringen.
Trots upprepade framställningar om att få göra uppvaktningar inför
budgeiminister Ingemar Mundebo har de mötts med kalla handen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
som vägrats möjligheten att få komma till tals upplever naturligtvis delta som
ett märkligt uttryck för den borgerliga regeringens högtidliga tal om
"närdemokrali". Man hade förväntat all budgetministern skulle vara
särskilt lyhörd för vad de berörda hade att säga i denna fråga med hänsyn lill
att i en folkpartimotion från 1975 begärts att byggandet av detta rältscenirum
skulle påskyndas. Motionen var undertecknad av en partiledare, herr Per
Ahlmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har denna partiledare Per Ahlmark dessutom blivit landets arbetsmarknadsminister.
Han svarar bl. a. för yrkesinspektionens verksamhet. Han svarar alltså för
samma yrkesinspektion som mycket kategoriskt utdömde dessa lokaler redan 1975.
Arbetsmiljöproblemen gav argument för att frågan måsle lösas med stor
skyndsamhel. Nu har motionären - arbetsmarknadsministern - haft sin stora chans
att i handling visa alt han är karl för sin halmhatt och all han menar allvar
med de motioner han själv har undertecknat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undran
har blivit desto större efter det att det i gårdagens tidningar meddelats alt
regeringen givit klartecken för fyra nya polishus på andra platser i landet. 1
detta sammanhang anförde man arbetsmarknadsskäl. Vi frågar oss: Finns det ingen
som bevakar arbetsmiljöskälen på arbetsmarknadsdepartementet? Är det ingen som
styr - eller går man bara omkring och är kluven? Laissez faire - låt gå, herrar
Ahlmark och Mundebo!</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De medborgare som jag
representerar är alltså djupt besvikna över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att vi fått en borgerlig
regering som stoppar byggnadsplaner som den socialdemokratiska regeringen sade
ja till redan hösten 1975 efter det att den socialdemokratiska arbetarekommunen
uppvaktat dåvarandejus-lilieministern Lennart Geijer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärade
kammarledamöter! Nu skall jag naturligtvis inte förlänga debatten med au
referera de bedrövliga förhållanden som råder. De framgår med all tydlighet av
yrkesinspektionens detaljerade skrivning. De intresserade kan ju gå lill
kammarens protokoll den 27 november 1975, där inspektionens långa lista på
anmärkningar refererats i anslutning lill en interpellationsdebatt i denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
missförhållanden som då åberopades finns kvar i dag. Justitieutskoltet
redovisar med stor öppenhet i dagens handlingar en rad kritiska synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
enigt utskott slår därför fast att lokalerna är av mycket dålig beskaffenhet
och anser att Sollentuna polisdistrikt ulan dröjsmål måste få ändamålsenliga
lokaler. Det slår faktiskt "ulan dröjsmål" i utskottets skrivning.
Det är något helt annat än regeringens yrkande om att uppskjuta byggandet på
obestämd tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ju
mer man studerat denna fråga, desto fler missförhållanden har kommit i dagen.
Det är i det närmaste obegripligt att man 1977 skall få bevittna hur gripna,
anhållna och häktade måste passera genom utrymmen som används av allmänheten.
Denna form av något slags skamslraff eller dubbelbestraffning kan alltså
alltjämt tillämpas i ett samhälle där vi så ofta talar om personlig integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde vara ganska unikt i vår tid all ventilationen av arrestav-delningar måste
ske genom att fönster och dörrar hålls öppna. Det sker alltså i detta polishus.
När kylan sätter in används på.grund av väderleksförhållandena i stället s. k.
luflreningsmedel i stora mängder för att göra förhållandena någorlunda
uthärdliga för de människor som skall vistas i lokalerna. Sollentuna
polisstation har således under större delen av året blivit de öppna fönstrens
och de öppna dörrarnas polisstation, ett slags "öppet hus" i ordets
egentliga bemärkelse. Om detta är ett led i den borgerliga regeringens
kriminalvårdspolilik kan jag inte uttala mig om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trängseln
i lokalutrymmena har medfört att polisens verksamhet måsle bedrivas på tre
platser i kommunen. De som arresterats måste ofta hysas in i grannkommunernas
arrestlokaier, exempelvis Danderyd-Djursholm, Järfälla och ibland tre mil
norrut halvvägs mot Uppsala i Märsta-Arlanda. Personalen får föra den eviga
pendlarens tillvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polischefen
måsle administrera och leda verksamheten i hyrda lokaler fyra kilometer från
polishuset. Detta är kanhända en dröm för dem som kräver
decentraliseringspolilik, men jag kan försäkra alt de får allt färre
företrädare i min kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
skall även enligt planerna annan statlig verksamhet inrymmas i de nya
lokalerna, bl. a. postverket. Verksamheten har bedrivits i provisoriska
paviljonger till dess att de brann ner en vinternatt. Det blev</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3 juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nya provisorier, och man
stuvade in verksamheten i etl nedlagt apotek och en sysiemlokal i avvaktan på
en permanent lösning. Här har 120-talet anställda sina arbetslokaler i en
arbetsmiljö som endast kan accepteras som ett provisorium. Skyddsombuden har
protesterat och hotat alt avstänga arbetet. Förhållandena har även här varit
utsatta för stark kritik från yrkesinspektionen. Kommunikationsdepartementet
har inle utvecklat någon särskilt imponerande aktivitet, och jag är alldeles
övertygad om all hade riksdagens trafikutskott anmodats att uttala sig i de här
frågorna hade utskottet haft grundad anledning alt leverera lika frän kritik
som justitieutskoltet har gjort på sill område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
socialdemokratiska regeringen lämnade i arv etl förslag lill ny arbetsmiljölag.
Den var inte avsedd att bli enbart ett pappersdokument. Den skall bli etl
instrument för de fackliga organisationerna, när trög-röriigheten tenderar all
bli alltför påfallande och gränsa lill stupiditet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förhållanden jag nämnt i min motion visar hur angelägen en sådan lagstiftning
är för både den offentliga och den privata arbetsmarknaden. Jag har redan
erinrat om all frågan om etl nytt rältscenirum varit föremål för frågedebatt
här i riksdagen. Och hur rätt hade inle den folkpartisiiske frågeställaren när
han i anslutning lill justitieminister Lennart Geijers besked om att bygget nu
skulle komma i gång i sitt lack för svaret gjorde följande kommentar: "Det
måste vara pinsamt för en statlig myndighet att få en sådan rapport från
yrkesinspektionen, och det borde inle heller ha behövts. Hur skall staten kunna
ställa krav på de enskilda arbetsgivarna, när staten själv erbjuder sin
personal sådana arbetsförhållanden?"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delade delta omdöme 1975, och jag delar det i dag. Men läget är nu ett annat -
i dag är det frågeställarens partivänner och hans partiledare som i
regeringsställning stoppar det bygge för vilket den socialdemokratiska
regeringen hade givit klartecken. Nu om någonsin borde man väl visa att man
menar allvar!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Justitieutskoltet har gjort en mycket positiv och kraftfull skrivning i
anslutning lill min motion. Skrivningen är så stark i sak all hade utskottet
dragit konsekvenserna av sin egen skrivning skulle motionen ha tillstyrkts. I
stället använder utskottet den välvilliga och märkliga formuleringen att man
"avstyrker bifall" till motionen. Kan det uttryckas klarare hur
utomordentligt missnöjda även justitieutskottels , samtliga medlemmar inkl.
dess borgerliga majoritet måste vara över den borgerliga regeringens hanterande
av denna fråga?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
räcker del emellertid inte med skrivningar - hur positiva de än är. De berörda
parterna är, med all rätt, mycket otillfredsställda med de villkor under vilka
de nu måste fungera. Därför väntar de på att frågan blir löst och inte - som
det föreslås i regeringspropositionen -skjuts på en obestämd framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Därför, herr talman, yrkar
jag bifall till motionen 1640.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta anförande, under vilket herr andre vice talmannen övertog ledningen av
kammarens förhandlingar, instämde herrar Gustafsson i Barkarby, Wictorsson och
Nordberg (samtliga s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
ROMANUS (fp) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag får tacka för att jag fått replik även om herr Palm noga undvek att
nämna mitt namn. Men det var ju min motion och min frågedebatt han citerade ur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har naturligtvis inte något att invända mot beskrivningen av förhållandena när
det gäller polishuset i Sollentuna och hur angeläget det är alt få en rättelse
lill stånd. Där har Sture Palm och jag samma mening. Jag skall bara lägga till
ett par synpunkter på den politiska behandlingen som Sture Palm av någon
anledning inte nämnde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
och främst har arbetsmiljöförhållandena inte uppstått år 1975 utan under en
följd av år. Och del log verkligen lång tid innan vi äntligen fick fram del här
beskedet om att del skulle bli en byggstart. Under den tiden togs förhållandet
upp i riksdagen i bl. a. motionen av mig. Tyvärr kunde jag inte få Sture Palms
anslutning till motionen, för då var han inte lika intresserad av att
protestera mot regeringen som han är nu. Jag erbjöd Sture Palm att skriva på
motionen, men det gick inte av någon anledning. Det är bra att han nu går i
bräschen för kampen mot uppskjutandet av polishusbygget. Det hade varit ännu
bättre om han när han tillhörde ett regeringsparti hade kunnat verka och trycka
på och skriva motioner om saken. Men då var del av någon anledning inte lika angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beklagande måste vi notera att polishusbygget skjuls upp. Jag är lika kritisk
mot det som Sture Palm - det försäkrar jag. Jag har också väckt en motion som
har avstyrkts av finansutskottet och juslitieul-skottet. Jag beklagar att jag
inte har haft framgång i alt påverka partivänner, och jag beklagar också att
Sture Palm inte haft någon större framgång i att påverka sina partivänner. Del
var ett par som instämde i hans inlägg, och det var bra. Men i finansutskottet
har tyvärr inte något partis ledamöter slött våra motioner. Hade de gjort de
hade det kanske funnits förutsättningar att få större framgång just nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan försäkra - och jag tror jag vågar säga del på Sture Palms vägnar också -
all vi kommer igen, och vi kommer att driva på tills polishuset står där. Jag
är glad alt riksdagsmännen från Sollentuna numera är på samma linje i frågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr MOLIN (fp) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Låt mig bara påminna om att ett enhälligt finansutskott liksom ett
enhälligt justitieutskott har avstyrkt herr Palms motion. Det sker inte därför
att vi inte anser att det finns ett behov av nya polishuslokaler i Sollentuna.
Det sker uttryckligen under hänvisning till det ekonomiska lägel som
nödvändiggör alt ett antal statliga investeringar skjuts på framtiden. Det är
alltså därför som ett enhälligt justitieutskott</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och ett enhälligt
finansutskott har ställt sig bakom regeringens linje att skjuta upp byggandet
av huset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
PALM (s) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall inte syssla med något som kan uppfattas som bygdegräl med
herr Romanus, men att jag inle skrev på motionen som han kom med för några år
sedan berodde på att vi tillsammans med representanter för de fackliga
organisationerna uppvaktade dåvarande justitieministern Lennart Geijer. Det
var på den tiden regeringen log emot uppvaktningar - det är skillnad på Lennart
Geijer och Ingemar Mundebo. Herr Mundebo har vägrat ta emot folk som velat
uppvakta honom under de senaste månaderna och tala om saken, men Lennart Geijer
tog emot oss. Han lyssnade och han släppte fram bygget. Då behövde jag inte
skriva på folkpartimotioner, där herr Ahlmark och andra var inkopplade, utan
det räckte med uppvaktningen för att det skulle vara klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill än en gång säga till herr Romanus: Det är ni som har makten nu. Använd den
och upphäv framför allt inte den socialdemokratiska regeringens beslut, som ni
håller på att göra i detta avseende!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
herr Molin vill jag säga att det är beklagligt alt man skjuter på avgörandet -
vi får tyvärr inget besked. Men här har ni borgerliga, som vill berömma er av
alt ha gått i bräschen för frågan, chansen alt bestämma om ni vill släppa fram
bygget - ni är ju i majoritet. Men det vill ni inte göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har noterat att man har släppt fram fyra nya polishus på andra håll i landet,
som byggs trots att Sollentuna kommun står först på prioriteringslistan, av
alla de skäl som jag har redovisat. Till det har vi inte fått någon förklaring,
och då frågar jag: Styr man över huvud taget i arbetsmarknadsdepartementet
eller är man ett offer för det gamla laissez faire-tänkandet?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr ROMANUS (fp) kort
genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är bra att Sture Palm inle vill ta upp något bygdegräl med mig, men
då skulle han inte ha börjat med det i sitt första inlägg. Låt oss ta fasta på
att vi numera är på samma linje. Det var vi inte när vi hade en
socialdemokratisk regering - då protesterade inle Sture Palm. Vad han sade
privat till Lennart Geijer kan jag inte bedöma, men det fanns all anledning för
honom att stödja motionen här i riksdagen. Men det gjorde inte Sture Palm, och
han hade väl sina skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kom
då inte och säg att den nya regeringen inte lar emot uppvaktningar - statsråden
tar emot många uppvaktningar. Jag känner inte till denna historia, men jag har
ingen som helst anledning att tro alt inle budgetministern är villig att
träffa företrädare för Sollentuna. Att regeringen tar emot uppvaktningar är
självklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan konstatera att den socialdemokratiska regeringen sent omsider, samma dag
som Lennart Geijer skulle svara på min fråga, släppte fram bygget. Det var bra.
Det borde ha gjorts långt tidigare, och del borde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verkligen inte skjutas
upp, som nu sker. På den punkten är Sture Palm och jag eniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sture
Palm säger: Nu har ni makten - hur använder ni den? Ja, med tanke på
arbetsmiljön där ute tycker jag att den används felaktigt i del här fallet. Men
de socialdemokratiska ledamöterna i finansutskottet har väl sitt ansvar, Sture
Palm? De har varit med om all avstyrka våra motioner. Varför har de gjort det,
om del är så angeläget? De har faktiskt också ett visst inflytande här i
riksdagen. Jag beklagar alt de inle heller kunnat stödja våra motioner - jag
vet inte vad de har för skäl. Det kanske Sture Palm kan kasta något ljus över.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
PALM (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall inte föriänga det här replikskiftet. Jag vill bara ännu en
gång säga att herr Mundebo vid upprepade tillfällen har vägrat ta emot
delegationer från kommunen och de fackliga organisationerna. Det tycker jag är
i allra högsta grad anmärkningsvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vidare finns det en inbjudan från de fackliga
företrädarna till justitieutskoltet att företa en sightseeingtur ut lill
Sollentuna och se på lokalerna. Jag hoppas att det inte ligger för nära. Man
kan bara ta bussen och fara ut och titta. Inbjudan står i varje fall kvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr ÖSTRAND (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I den del av detta belänkande som berör trafikutskottet och där del
föreslås au transportstödet skall slopas fr. o. m. 1 januari 1978 för tidnings-
och journalpapper, korrugeringspapper för wellpapp, kraftpapper och kraftpapp
har vi socialdemokrater funnit anledning att avge dels en avvikande mening -
som sedan har följts upp i reservationen 8 - dels ett särskilt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mycket beklagligt att den borgeriiga regeringens vanskötsel av den
ekonomiska politiken skall tvinga oss att endast åtta månader efter maktskiftet
diskutera inskränkningar i del mycket värdefulla regionalpolitiska instrument
som transportstödet visat sig vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
oro man känner i de förelag och bland de anställda som nu drabbas framgår också
av de skrivelser utskottet fått både från Västernorriands län och Jämtlands län
samt från Västerbottens handelskammare. Man framhåller del principiellt
felaktiga i all försämra innehållet i en regio-nalpolitisk stödform samt all
näringslivet i stödområdet måsle kunna basera sina investeringsbeslut på en
konsekvent och långsiktig regionalpolitik med klara regler för det
regionalpolitiska stödet. Förslaget om slopat transportstöd för vissa
pappersprodukler innebär ett allvariigt avsteg från tidigare strävanden mot
regional utjämning. Man ifrågasätter också om förslaget är början tillelt
successivt avskaffande av del regionala transportstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
närmare studier av konsekvenserna av förslaget har väl inte skett, eftersom del
läggs fram utan någon som helst motivering. Detta visar också på en uppenbar
nonchalans mot riksdagen men också mot</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de berörda företagen och
deras anställda, som inte i förväg blivit underrättade. Tidigare har det varit
vanligt alt betydelsefulla förändringar inom lokaliseringspolitiken har
dryftats med berörda parter. Den korta lid som utskottet har haft till sitt
förfogande har tyvärr inte gjort det möjligt alt diskutera alternativa besparingsmöjligheter,
vilket vi från vårt håll beklagar. Det framgår inte heller om förslaget är all
betrakta som eil definitivt slopande av stödet för ifrågavarande produkter. För
vår del utgår vi från att del enbart gäller nästa budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
när man nu föreslår vissa inskränkningar i transportstödet bör man vara något
så när konsekvent och i första hand slopa stödet för den produkt som inte i
något avseende uppfyller de krav som gäller för att stöd skall utgå. Detta är
fallet med kisel. Stödet har ju till grundläggande syfte att minska de
kostnadsmässiga ölägenheter som avstånden har för industrin inom stödområdet
och därigenom stärka dess konkurrenskraft gentemot industrin utanför
stödområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
är också att skapa förutsältningap för att i ökad utsträckning vidareförädla
varor och därigenom vidmakthålla sysselsättningen men också skapa fler
sysselsättningstillfällen inom stödområdet. Kisel fyller alltså inget av dessa
grundläggande krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot den bakgrunden, herr talman, vi föreslår att kisel nu skall undantas
från stödet. Det fanns inle ursprungligen med i uttransporl-stödet men blev
senare i anledning av lokalt betingade motionsyrkanden - med ett specifikt
företagsintresse för ögonen och med stöd från de borgerliga partierna -
berättigat till transportstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill med denna korta motivering yrka bifall till de reservationer
som finns fogade lill finansutskottets betänkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr SELLGREN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Komplelteringspropositionen omfattar en rad åtstramningsåtgärder för
att minska obalansen i landets ekonomi. För kommunikationsdepartementets del
har departementschefen ansett att fraktbidraget för vissa pappersprodukter,
som herr Östrand nyss specificerade, kan slopas fr. o. m. 1 januari 1978.
Härigenom beräknar man kunna spara ca 12 milj. kr. för helt budgetår.
Trafikutskottet har i sitt yttrande lill finansutskottet helt kort anmält, att
med hänsyn till det angelägna syftet att åstadkomma besparingar i statsbudgeten
har utskottet funnit sig kunna godta förslaget och tillstyrker propositionen i
denna del. Utskottet är alltså enigt i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
delta finns del dock anledning att knyta några funderingar lill denna
åistramningsåtgärd. Transportstödet har tillkommit för att främja det
norrländska näringslivet och har till syfte att minska skillnaderna i
transportkostnaderna mellan landets olika delar. Den 1 januari 1978 försvinner
denna utjämning för tillverkarna av pappersprodukter i Norrland. Skogsindustrin
är alltjämt den mest betydelsefulla basnäringen i Norrland, och den är inte
den minst känsliga näringsgrenen i dagens pressade konkurrensläge.
Transportstödets bortfall på de flesta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>papperstyper innebär
otvivelaktigt ytterligare sten på bördan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
åtstramningar som nu behandlas av riksmötet är avsedda att, som jag sade
inledningsvis, minska obalansen, främst under budgetåret 1977/78. Men
fraktsiödet för de berörda pappersprodukierna dras in på obestämd tid. Vid
utskottsbehandlingen riktade jag anmärkning mot detta. Indragningen bör enligt
min mening vara temporär och avse så kort tid som möjligt. Denna meningsyttring
har också anammats i de socialdemokratiska ledamöternas särskilda yttrande.
Uppfattningen om indragningens temporära karaktär har alltså en icke obetydlig
förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
utskottsbehandlingen har till såväl utskottet som departementet inkommit
skrivelser från handelskammaren i Västernorrlands och Jämtlands län samt
handelskammaren i Västerbottens län. Därtill har en del berörda företag hört av
sig. Samtliga ullalar stark oro för konsekvenserna av den föreslagna
indragningen av transportstödet. De synpunkter som framförs i skrivelserna är
värda allt beaktande vid departementets vidare handläggning av dessa frågor.
Jag upplever det som mycket värdefullt att herr Östrand och hans partikamrater
har instämt i denna uppfattning. Del är för oss andra en ny ton, för herr
Östrand har tidigare inte värnat särskilt myckel om storindustrin i
transportstödshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
oväntat har de socialdemokratiska ledamöterna i utskottet använt detta
tillfälle alt med åberopande av besparingssyfte även föreslå alt transportstödet
för kisel återkallas. Jag skall inte bemöta det insinuanta påståendet att
tillkomsten av stödet för kisel skulle hänföra sig till ett specifikt
företagarintresse, något som också herr Östrand upprepade i sitt anförande. Ett
sådant uttalande är illa tänkt och diskriminerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
socialdemokraternas reservation är också i grunden felaktig, och herr Östrand
påstår återigen två gånger här i talarstolen att bearbetningsgraden inte
kvalificerar till stöd. Jag skall be att herr Östrand ytterligare utvecklar vad
det är som gör att bearbetningsgraden inte kvalificerar lill transportstöd. Här
har man, som jag ser det, från socialdemokratiskt håll aldrig begripit vad man
talar om. Jag har inhämtat att produktionskostnaderna för kisel uppgår till ca
30 gånger kostnaden för den huvudsakliga råvaran kvarts. Själva processen är
också den av sådan omfattning att den kan mäta sig med de flesta färdigvaror
och halvfabrikat som eljest är kvalificerade för transportstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vi vid tidigare tillfällen debatterade samma fråga anförde man från
socialdemokratiskt håll, att transportstöd till kisel skapar prejudikat för
andra produkter som står utanför stödet. Samma påstående framförs också nu i
reservationen. Ännu två år efter det all stödet infördes för kisel har inle
något krav på utökning av transportstödet med åberopande av stödet till kisel
framkommit. Den prejudicerande innebörden skulle ju ha frammanat sådana
framställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
indragande av transportstödet för kisel skulle kunna få förödande konsekvenser
för denna produktion. Med dagens hårda konkurrens och långt utdragna
lågkonjunktur med onormalt stora osålda lager skulle ett indragande av
transportstödet för kisel kunna få förödande konsekvenser</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken ni. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för sysselsättningen i
Ljungaverk. Socialdemokraternas reservation är inle bara missvisande - den är
farlig för sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med hänvisning till detta yrkar jag avslag på reservationen 8 i
finansutskottets betänkande. I övrigt yrkar jag bifall till finansutskottets
av trafikutskottet tillstyrkta förslag om bifall till propositionen på denna
punkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
ÖSTRAND (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag redogjorde i mitt anförande för de grundläggande förutsättningar
som skall gälla för alt transportstöd skall utgå. Det skall utgå för att
utjämna de långa avstånden och befrämja konkurrenskraften inom industrin i
stödområdet. Men när det gäller kisel är det endast ett förelag i hela landet
som framställer denna speciella typ av kisel. Det föreligger över huvud taget
inte något konkurrensförhållande mellan det aktuella företaget och industrier i
andra delar av vårt land. Därför finns det ingen anledning att ge det här
företaget transportstöd för tillverkning av kisel. Om förelaget har svårigheter
när det gäller framställningen eller försäljningen av detta speciella slags
kisel tycker jag att del vore rejälare att i så fall söka andra stödformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan,
herr talman, måsle jag i det här sammanhanget påpeka att herr Sellgren i många
hänseenden är en märklig man. Jag har uppfattal herr Sellgren så att han har
tagit som sin speciella uppgift alt bevaka transportstödet. Han har använt all
sin fantasi för att åstadkomma förslag lill utvidgningar av iransporlstödet.
Har han inte krävt samordning av bestämmelserna mellan Sverige, Norge och
Finland så har han krävt avskaffande av nedre viktgränsen, användande av
taxerad vikt i stället för verklig vikt, införande av selektiv
varuslagsavgränsning m. m. Den första åtgärd som den borgerliga regeringen
vidtar när det gäller transportstödet är att den föreslår inskränkningar,
vilket kan få konsekvenser för näringslivet uppe i Norrland. Då blir det herr
Sellgrens uppgift att ställa sig upp här och försvara en sådan åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skall man vara borgerlig riksdagsman och tillhöra
ett parti som ingår i en borgerlig Irepariiregering måsle man, som jag ser det,
vara myckel anpassningsbar och snabbt kunna anpassa sig lill de tvära
kastningar som nu sker i svensk politik från den ena dagen lill den andra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr SELLGREN (fp) kort
genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Del var mycket intressant att lyssna till herr Östrands genmäle den här
gången i förhållande till tidigare. Jag märker tydligt alt grunden för herr
Östrands motiveringar för att kisel inte är berättigat till transportstöd
börjar vackla - eftersom han utesluter en del motiveringar som han har anfört
tidigare och som är helt felaktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grundläggande faktorerna är, säger han nu, avslåndsfrågan och möjligheterna
alt stärka konkurrenskraften - kisel tillverkas av ett enda företag i landet,
anför han, och därför finns del inga konkurrensförhållanden i Sverige. Nej, men
det finns ett konkurrensförhållande internationellt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Företagel i Sverige har nu
ytterligt svårt att konkurrera när det gäller Nr 149<br>
tillverkning av kisel. Internationellt ligger tillverkningskostnaden
ungefär Fredagen den<br>
1 000 kr. lägre per ton än i Sverige.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 <span style='text-transform:uppercase'>jpj </span>[9-7-7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Men vad herr Östrand inte
gjorde var alt försvara alt kisel är berättigat - </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till transportstöd med
hänsyn till bearbetningsgraden. Ni säger i er re- Den ekonomiska servation och
herr Östrand sade i sitt anförande alt tillverkningsprocessen politiken m. m.
när det gäller kisel inte är sådan att det berättigar lill transportstöd. Men
enligt Brysselnomenklaturen har kisel en klassificering som svarar mot många av
de produkter som berättigas till stöd. Inom EFTA och EG finns vissa
bestämmelser - ursprungskriterier - som skall uppfyllas för att varan skall
betraktas som tillverkad inom landet. Efter de bedömningarna har kisel en hög
bearbelningsgrad. Del är det som är det väsentliga kriteriet för all kisel
skall vara berättigat till transportstöd, herr Östrand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan beträffar uttalandet att jag är en märklig man med stor fantasi när det
gäller att komma med nya förslag till transportstöd tar jag det som ett
hedersamt omnämnande. Herr Östrand och hans partikamrater har ju tidigare
motarbetat en hel del av de stödåtgärder som vi nu har och som man nu anammat.
Det är endast stödet till kisel som herr Östrand inte vill ha - men det är bara
på grund av sur mage som beror på den tidigare regeringens uppfattning i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan beträffar min anpassningsförmåga: den är inte alls särskilt stor. Jag har
i dag samma uppfattning som tidigare om transportstödets betydelse för
skogsindustrin, en av basnäringarna där uppe. Men där har herr Östrand verkligen
anpassat sig till del nya läget. Jag skulle kunna ta fram tidigare yttranden
från herr Östrand, där han har talat om för oss här i kammaren att så och så
stor andel av transportstödet går lill storindustrin och ställt frågan om del
är den vi skall stödja. Nej, menade herr Östrand då, den skall vi inte stödja.
Men i dag är den industrin mycket värdefull - och här är vi nu på samma linje.
Och, herr Östrand; Vi kan tillsammans hjälpas åt all så mycket som möjligt
förkorta den period under vilken transportstödet för pappersvarorna skall vara
slopat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
ÖSTRAND (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vi kan vara överens om att vi skall stödja den industri som är utsatt
för konkurrens. Om det är storindustri eller småindustri är av underordnad
betydelse - åtminstone för mig - i det här fallet. Sedan finns det kanske
anledning att än en gång erinra om, när det gäller kisel, att transportstödet
har till syfte att stimulera lill vidareförädling av varor och därigenom
vidmakthålla och skapa sysselsättning inom stödområdet. Del är också den
grundsynen som har varit avgörande för gränsdragningen mellan råvara och hel-
resp. halvfabrikat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd härav har metaller, järn och stål samt ringa bearbetade<br>
varor därav undantagits från stöd. Detsamma bör då naturligen gälla<br>
kisel, som framställs i en process i stort liknande den som gäller vid<br>
framställning av metaller. Med beaktande av att metaller och ringa be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>arbetade metallvaror
allmänt undantagits från transportstöd med hänsyn lill förädlingskravel är det
uppenbart att kisel inte på grund av detta kan anses vara kvalificerande till
transportstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
kisel säljs på en internationell marknad med hård konkurrens är en sak för sig.
Det har ingenting med transportstödet att göra, eftersom den kisel som går på
export från Ljungaverk för del mesta utskeppas från Sundsvall, som endast
ligger 12 mil från Ljungaverk. Nedre gränsen för att transportstöd skall utgå
är ändå, herr Sellgren, 25 mil.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
SELLGREN (fp) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det var mycket modigt gjort av herr Östrand att återigen la upp den
passus där man jämför kisel med järn och stål. Han säger att processen för
framställning av kisel liknar den som man använder inom metallurgin. Det är en
fullständigt befängd förklaring, eftersom kisel inte är någon n-ietall utan en
kemisk produkt som framställs genom en kemisk process. Den kan visserligen bl.
a. genom att det för den krävs smältugn påminna om framställning av järn och
stål, men del finns inle något annat samband mellan dessa processer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att den ursprungliga motiveringen, som man hela tiden Slött sig på,
undergrävts mer och mer och definitivt är helt felaktig från sakliga
utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kisel är vidare en stor produkt också för
leveranser inom landet. Men vad som är väsentligt här, herr talman, och som jag
har framhållit i mitt anförande är alt socialdemokraternas motion och den
reservation där de följer upp denna är en allvarlig fara för sysselsättningen i
Ljungaverk. Vi har lyckligtvis en industri i inlandet för dessa produkter, men
med del pressade läge som denna industri har i dag skulle ett borttagande av
transportstödet innebära ett bortfall av många tiotal
sysselsättnings-lilirällen. Herr Östrand! Er reservation är en fara för
sysselsättningen i Ljungaverk,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr WINBERG (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har begärt ordet för all framföra några synpunkter på
transportstödet, men efter herr Sellgrens nyss hållna anförande, där han gett
uttryck för i allt väsentligt samma uppfattning som den jag har, kan jag vara
mycket kortfattad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivet
i Norrland upplever transportstödet som mycket positivt, inle minst därför att
det är av generell natur och inom området neutralt i konkurrenshänseende. De
högre transportkostnader som företagen i Norrland i regel har på grund av
avstånden till produkternas avnämare har delvis kunnat utjämnas, och större
möjligheter har getts de norrländska företagen till konkurrens på lika villkor
med förelag i övriga delar av vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportstödet
har hittills i stor utsträckning gällt produkter som exporterats, och det har
därför bidragit till förbättring av vår handelsbalans. Många välgrundade skäl
har anförts för en ytterligare förbältringay träns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>portstödet, bl. a. till
all gälla även sjötransporter.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det angelägna syftet att åstadkomma besparingar i Fredaeen den
statsbudgeten har nu såväl trafikutskottet som finansutskottet accepterat
-> </span>■</i><i><span style='font-family:Verdana'> . n-in</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den här inskränkningen.
Det är ett syfte som enligt min mening har _____ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utomordentligt hög
prioritet. Jag delar därför - om än, herr talman, med Den ekonomiska viss
tvekan - utskottens bedömning men vill samtidigt slå fast behovet politiken m.
m. av detta stöd för den norrländska exportindustrin på pappersområdet och
menar att inskränkningen inte får vara utslag av någon ny princip för
transportstödels utformning. Inskränkningen kan därför endast accepteras som
temporär i etl svårt budgetläge. Såväl regering som riksdag bör ha siktet
inställt på att så snart som möjligt låta den nu aktuella sektorn åter ingå i
det transportstödsberättigade varuområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har inget annat yrkande än om bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HJORTH (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Torsdagens - och även dagens - debatt har avspeglat stor oro för den
ekonomiska utvecklingen i vårt land. Den borgerliga regeringens politik har
lett lill en kraftig ökning av vår internationella skuldsättning. Detta innebär
också sänkt standard för stora löntagargrupper, en försvagad utrikeshandel och
kraftigt stigande priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
industri och våra företag har även stora problem alt brottas med. Deras
utveckling och konkurrenskraft är också beroende av tillgången till energi.
Därför är den borgerliga regeringens virriga och osäkra energipolitik
beklaglig, och på sikt kan den ytterligare försämra möjligheterna för en
expansiv utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
stora industribolagen, liksom de mindre företagarnas organisationer, ställde
ofta krav på den gamla socialdemokratiska regeringen och anklagade den för
bristande åtgärder. Trots dagens alla svårigheter är del nu överraskande tyst
från det hållet. Man skulle väl åtminstone kunna kräva besked av den nya
regeringen om hur del skall bli med vår energiförsörjning, eftersom den är en
av förutsättningarna för en fortsatt utveckling och berör fiera stora förelag
som direkt arbetar med de olika projekten - jag tänker då närmast på projekt på
kärnkraftens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
stället går Svenska företagares riksförbund ut i dagspressen med jätieannonser
vari man uppmanar regeringen all sopa rent efter sossarna. Den partipolitiskt
obundna och näringspolitiskt aktiva organisationen verkar redan ha inlett 1979
års valrörelse! Dess tidning fortsätter också sin oförsonliga kampanj mot
arbetarrörelsen och enskilda socialdemokratiska politiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
bilaga 7 till regeringens proposition nr 150 föreslås en ändrad dis<br>
position av investeringsanslaget för kraftstationer m. m. intill ett belopp<br>
av 163 milj. kr. Planeringen för kärnkraftsblocket Forsmark 3 skall ändras<br>
så all handlingsfrihet föreligger att antingen avbryta eller också fullfölja<br>
projektet efter nästa års energipoliliska beslut. Vi socialdemokrater har<br>
i en motion yrkat avslag på denna regeringens hemställan. Vi anser all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om regeringen vill ändra
på 1975 års beslut får regeringen underställa riksdagen konkreta förslag med
redovisning av dessas konsekvenser i olika hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
folkpartistiska tidningen Upsala Nya Tidning anser också att det tidigare
riksdagsbeslutets intentioner skall fullföljas till dess man ändrar ståndpunkt
genom ett nytt energipolitiskt beslut. Att i dag säga ett halvt nej till de
bägge omdiskuterade aggregaten innebär ett ställningstagande som föregriper
avgörandet år 1978. Om fullföljandet av tidigare energipolitiska beslut anses
innebära att man förlorar handlingsfriheten vid kommande beslut, blir man
rimligen oförmögen att uträtta någonting alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
långt den borgerliga tidningens kommentarer. Andra tidningar av moderat och
liberal kulör är inne på liknande tankegångar, och icke-centerpartistiska
borgerliga politiker blir nu märkbart generade när regeringens ryckiga och
svårtolkade energipolitik förs på tal. Det verkar dock som om omtanken och
hänsynen lill statsministern och enigheten inom regeringen än så länge väger
tyngre än hänsynen till vårt lands energiförsörjning och ekonomi samt
politikens trovärdighet över huvud taget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
hade vi ju i riksdagen förra fredagen en lång interpellationsdebatt om
energipolitiken. Samtidigt som statsministern i den debatten sade alt
byggnadsverksamheten beträffande Forsmark 3 skall upphöra träffades
samarbetskommittén uppe i Forsmark. Där hade man ännu inle fått några direktiv
för en ändrad planering, men för att kunna ge de för sin framtid oroliga
anställda vid Forsmark någon information måste Vattenfalls ledning läsa upp
vissa avsnitt ur Dagens Nyheter i stället. Regeringen har tydligen inte
uppfatlat vad som i dag krävs i fråga om skyldighet till information och
samråd. Ännu - en vecka efter inter-pellationsdebatlen i riksdagen och flera
veckor efter det att statsrådet Olof Johansson i ett föredrag i Linköping gav
signal om ändrade planer för kraftverksutbyggnaden i Forsmark - har inte
Vattenfall fåll några officiella direktiv angående det omtalade
förhandlingsuppdraget. I stället för att skapa klarhet har som vanligt
regeringens nya utspel i energifrågorna orsakat ökad dimbildning. Jag skall
endast citera några få meningar i en av Thorbjörn Fälldins repliker till Olof
Palme i interpel-lationsdebatten som bevis för detta. Herr Fälldin säger:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Jag
säger i svaret; 'I förhandlingsuppdraget till vatlenfallsverket beträffande
Forsmark 3 framhålls bl. a., alt den verksamhet på byggarbetsplatsen i
Forsmark som avser detta block skall upphöra.' Om herr Palme nu i hastigheten
och upphetsningen har läst detta så att de arbeten som är utlagda på en eller
annan komponent där ute skulle upphöra, och blir överraskad över att jag
påminner om detta - och alt herr Wijkman påminner om samma sak - så är del ju
ingenting som jag kan ta ansvaret för. Jag har här lämnat den korrekta
uppgiften - det är inte fråga om annat. Detta är alltså innehållet i del
förhandlingsuppdrag som vatlenfallsverket har fått."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja,
något förhandlingsuppdrag har man alltså ännu inle fått hos Val- Nr 149
lenfalls ledning, och med bästa vilja i världen kan man inte påslå all
Fredagen den detta citat lämnar något klart besked. Jag begär heller inte att
någon 3 jyj jyy</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av utskottets
representanter skall försöka sig på att svara. Statsministerns </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>olika uttalanden i den här
frågan ger som vanligt anledning lill olika Den ekonomiska tolkningar, och
man grubblar nu som bäst i vatlenfallsverket över vad politiken m. m.
regeringens nya utspel innebär. Ändå har man skickliga jurister lill sin hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
byggnadsplatsen i Forsmark undrar man såväl hos byggnadsledningen som bland de
anställda över hur det skall bli. Själva byggnadsarbetena skall upphöra, sägs
del, men projektet skall finnas kvar. Den tekniska projekteringen skall
fortsätta. Vad innebär då detta? Skall de berörda få annat arbete och i så fall
vilket? Hur går det för dem som måste flytta - det gäller i första omgången
fram till nästa år och del gäller minst 400-500 man? Hur blir det för dem som
byggt egnahem osv.?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnads
sektion i Östhammar har i brev till herr Fälldin skarpt fördömt regeringens
sätt all sköta energifrågorna. Det är ett cyniskt spel med människor som
brickor, säger man i brevet. Redan nu har fördröjandet av aggregat 3 medfört
att Vattenfall varslat om betydande permitteringar inom en ganska snar
framtid, säger de oroliga byggjobbarna. Kommunen, som i största politiska
enighet gjort sina politiska investeringar med tanke på fullföljandet av 1975
års energipolitiska beslut, har i detta nya och högst osäkra läge begärt
sammanträffande med den s. k. Forsmarkgruppen. Man vill också äntligen ha ett
besked av regeringen om hur man egentligen skall ha det. Man kräver hjälp med
andra industrilokaliseringar och ersättning för de förluster och investeringar
som regeringens politik kan innebära för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall inte fortsätta längre, men det finns många frågor att ställa på detta
område. Tiden är dock knapp i riksdagens slutskede. Låt mig i alla fall till
sist säga, att tålamodet hos dem som med praktiskt arbete har ansvaret för
energiutbyggnaden i vårt land är på upphällningen. Detta gäller såväl
byggarbetsplatserna som de verkstäder som tillverkar de olika komponenterna
samt berörda kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
yrkar, herr talman, bifall till den socialdemokratiska reservationen 14.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
CLAESON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag kommer i mitt inlägg i huvudsak att uppehålla mig vid de förslag
som vpk har ställt i motionen 1652 då det gäller bostads-och hyrespoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadspolitiken
har under innevarande riksmöte varit föremål för be<br>
handling i olika delar vid flera tillfällen. Vi har därvid erinrat om den<br>
konsekventa politik vi under alla år fört från kommunisterna. Vi har<br>
alltid betraktat alla människors rätt till en rymlig och bra bostad till<br>
en rimlig kostnad som en social rättighet. Vi har emellertid aldrig nöjt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>oss med allmänna deklarationer,
ulan har angett orsakerna till de dåliga bostadsmiljöerna, lill de höga hyrorna
och till orättvisorna mellan olika bosiadskonsumenter. Utifrån sådana analyser
om orsak och verkan har vi sedan formulerat målsättningar, ställt krav och
förslag lill lösningar och förbättringar för hyresgästerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunisterna
har konsekvent och envetet sökt skapa opinion och vinna stöd för krav på att la
itu med orsakerna till de höga hyrorna och göra slut på de privata vinst- och
spekulationsintressena. Vi har framhållit att hyreshöjningarna måste stoppas
och hyrorna sänkas på kapitalets och vinsternas bekostnad och sagt att det kan
ske genom lägre bostadsränta, genom samhällsinsatser och ingripanden då det
gäller kapital, mark, byggnadsmaterial, byggande, ägande och förvaltning av
flerfamiljshus. Vi har föreslagit en rad åtgärder mot en hyresutveckling och
förhållanden på bostadsmarknaden som verkligen ger anledning till djup oro. Vi
har anvisat vägar för hur problemen med skenande hyror och hyresgästernas
underläge kan lösas, men vi har rönt liten eller ingen förståelse från såväl
den gamla som den nya regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allt brutalare mark- och fastighetsspekulalionen, monopolen inom
byggmaterialsektorn, ökade räntor, höjda avgifter för bränsle, vatten och
avlopp och ökade underhållskostnader orsakar ständigt höjda hyror. Hyresutvecklingen
under senare år saknar motsvarighet i liden efter det andra världskriget, och
problemen för vanliga hyresgäster/lönarbetare blir allt svårare då det gäller
att få lönen alt räcka till det allra nödvändigaste. Hos dessa människor finns
inle .utrymme för ytterligare prisstegringar på de verkliga
nödvändighetsvarorna mat, kläder och bostad. Det hade därför varit befogat -
och är det nu i ännu högre grad - att införa etl prisstopp på hyrorna i
avvaktan på andra åtgärder mot den pågående hyresutplundringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
fler lönarbetare/hyresgäster kommer underfund med all varie hyrshöjning är
liktydig med en lönesänkning som n-ian måste försöka kompensera med höjda
löner. En hyreshöjning med 10 kr/m motsvarar omkring en krona per arbetstimme
för de flesta lönarbetare. De hyreshöjningar som de flesta hyresgäster fått
vidkännas under del senaste året innebär i många fall detsamma som en
löneminskning med minst en krona per timme. Årets avtalsrörelse har i många
fall inte ens gett kompensation för de senaste hyreshöjningarna. Hur skall del
då inte bli efter sommaren? Både privata fastighetsägare och allmännyttiga bostadsföretag
ligger nu i startgroparna med nya hyreshöjningskrav från den 1 oktober eller
från kommande årsskifte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillfälliga
åtgärder i form av hyresslopp och särskilda bidrag lill allmännyttiga
bostadsföretag måsle kombineras med höjda bostadsbidrag och med långsiktiga
åtgärder, bl. a. i form av en kraftig sänkning av bo-siadsräntan och större
rättvisa mellan olika boendeformer. Det behövs alltså en radikal förändring av
den bostadspolitik som den tidigare regeringen förde i bästa samförstånd med
centern och folkpartiet under senare år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sociala bostadspolitiken, eller vad som återstår av den, äventyras nu av den
borgerliga regeringens politik, men ansvaret för tidigare försummelser faller
lika tungt på den förutvarande socialdemokratiska regeringen. Om man nu inte
snabbt vidtar några åtgärder från regeringens sida i syfte att stoppa den
pågående hyresutplundringen, kommer takten i denna bara att öka. Då kommer de
som tidigare har gjort stora vinster på räntor, markspekulation,
byggnadsmaterial och byggande - de som gjort stora vinster på den
bostadsmarknad som Aftonbladet betecknar som en marknad, där spekulation och
djungelns lag råder. dvs. det privata bank-, bygg- och fastighetskapitalet -
att kunna fortsätta att sko sig på hyresgästernas bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med att kostnaderna stigit har bostadsbyggandet privatiserats, och detta
är ett direkt resultat av att andelen småhus ökat på bekostnad av andelen
flerfamiljshus. 1 början av 1970-talet svarade småhusbyggandet för ungefär 30
",> av bostadsproduktionen och flerfamiljshusen för 70 %. 1 dagar
förhållandet det omvända. Ja, småhusandelen ärt. o. m. uppe i över 75 '-';>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allmännyttiga och kooperativa bostadsföretagen svarade 1970 för 54 % av det
totala antalet färdigställda lägenheter, dvs. inkl. småhus-lägenheter. 1974
hade andelen minskat till 39 %, och samtidigt har de privata byggarnas andel av
lägenheisproduktionen ökat. År 1970 utgjorde deras andel 42 %, och 1974 var den
uppe i 59 %. Småhusproduktionen och de privata byggarnas andel av
lägenhetsproduktionen har sedan fortsatt att öka, och ungefär 95 '-n av
småhusbyggandet ligger i dag i händerna på privata byggherrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Bostadsförsörjningen är på väg in i en kris. För flerfamiljshus råder
på många orter nästan totalt byggstopp. Småhusbyggandet har blivit en snabbt
och vilt växande spekulationsmarknad. Den öppna bostadsbristen är redan etl
känt faktum i flera kommuner i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som den öppna bostadsbristen kommit tillbaka, visar det sig att de flesta
kommuner saknar ordentlig planberedskap, vilket betyder att nybyggnation endast
kan startas på lång sikt. Bosiadssaneringen har minskat och nästan avstannat i
stället för att, som planerna var, successivt öka i omfattning. Den nya
bostadsbristen kommer i första hand att drabba unga familjer, som skall bilda
egna hem. och betalningssvaga grupper, som inle kan ge sig in i husaffärer.
Bristerna och orättvisorna slår hårdast och direkt mot dem som har minst
bärkraft. Brist på bostäder för de bosladssökande och brist på arbete för
byggnadsarbetarna är således vad vi kan se framför oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är mot denna bakgrund som vi från vänsterpartiet kommunisterna kräver att ett
ökat bostadsbyggande måste genomföras och att särskild stimulans måsle ges åt
byggande av flerfamiljshus, som ger ökade möjligheter lill kollekliva
boendeformer och kollektiv service. Vi har yrkat avslag på regeringens förslag
i den reviderade budgeten om alt minska ranien för lån till kommunala
markförvärv. Den försämring som på förslag av den dåvarande regeringen
genomfördes 1975 genom förkortningen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. ni.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av amorteringstiden för
markförvärvslån var illa nog. Vpk har under många år kritiserat
markspekulalionen och föreslagit åtgärder, som kan underlätta kommunernas
möjligheier alt äga marken och upplåta den med lon-iträli som ett led i att
avprivalisera ännu en del av bostadsmarknaden. Regeringsförslagets genomförande
kan ytterligare försämra kommunernas möjligheter att bedriva en aktiv
markpolitik, vilket vi bestämt vänder oss mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
förslag om införande av särskild låneavgift för bostadslån vänder vi oss lika
bestämt mot. En sådan låneavgift skulle lill stor del drabba energisparlånen
och innebär i praktiken mindre subventioner till bostadsbyggandet i etl läge
där man i stället måste öka dem. Att införa en särskild administraiionsavgift
vid statlig belåning av bostadshus är inte heller motiverat av kostnadsskäl, då
verksamheten som sådan redan nu lämnar ett överskott på ca 15 milj. kr. per år.
Vi anser inte heller att man skall ändra på nuvarande regler och införa något
som närmast kan betecknas som en ny skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vänsterpartiet
kommunisterna vänder sig också mot fortsatta stora satsningar och
byggnadsinvesteringar för ett nytt riksdagshus. Som vi i tidigare sammanhang
anfört anser vi alt någon flyttning av riksdagen från nuvarande plats till etl
ombyggt riksdagshus på Helgeandsholmen inte är befogad. Det är ett rent slöseri
med skattemedel. Vi anser nuvarande lokaler vara fullt ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag hade för avsikt att i detta anförande också uppehålla mig vid om-
och nybyggnaden inom Frescatiområdet och varför den måste fullföljas enligt den
uppgjorda tidsplanen. Nu har dock herr Gustafsson i Barkarby utförligt
motiverat den saken, och jag skall därför nskränka mig till all säga all jag
liksom vpk-gruppen i övrigt instämmer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>herr Gustafssons yrkande
under punkten B mom. 5, vilket är utdelat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Etl genomförande av den bostadspolitik som vpk föreslår förutsätter
långt gående förändringar av vårt samhälle, och en slutlig lösning av
bostadsfrågan är inte möjlig förrän vi har ett socialistiskt samhälle. Man kan
emellertid åstadkomma betydande förbättringar för de flesta människorna i vårt
land inom vårt nuvarande kapitalistiska samhälles ram. En bostadspolitik med
en annan inriktning än den nuvarande, dvs. med en socialistisk inriktning,
skulle innebära lägre boendekostnader och garantera ett verkligt
hyresgästinflytande. Den skulle medföra större valfrihet, där gemenskap mellan
människorna var vägledande. Den skulle innebära en minskad privatisering och
ett slut för alla vinst- och spekulationsintressen på bostadsmarknaden. Den
skulle få ett riktigt socialt innehåll och förhindra all spekulation och handel
med mark, fastigheter och lägenheter. Den skulle medföra mer av boendeformer
och kollektiv service med bättre boendemiljö och boendeservice i
flerfamiljshusom-rådena. Och detta skulle innebära att rätten till en bra
bostad till rimlig kostnad blev lika självklar som rätten till undervisning och
sjukvård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag instämmer i de av C.-H. Hermansson och Inga Lantz framställda
yrkandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BLOMKVIST (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Inledningsvis vill jag erinra om att det nya konsumentverket har varit
i verksamhet under närmare ett år. Det snart gångna första verksamhetsåret har
kanske framförallt slagit fast behovet av ökade personella och ekonomiska
resurser i verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
tyvärr medgav handelsministern endast en blygsam förstärkning av verkets
resurser i budgetförslaget. Jag har därför, tillsammans med intresserade
partivänner, i motioner lill årets riksmöte väckt förslag om ytterligare
resurser lill verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förbättra konsumenternas ställning på marknaden behövs olika former av
lagstiftning och konsumentupplysning. Värdefulla insatser har också gjorts, och
dessa instrument kommer att behövas för alt aktivt användas även i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
komplelteringspropositionen har nu chefen för handelsdepartementet funnit alt
man bör kunna minska anslaget till konsumentverket med 500 000 kr. Enligt
handelsministern bör detta kunna ske genom bl. a. en minskad produktion av
informationsmaterial och ökad avgiftsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motionen 1976/77:1663 har jag bl. a. framhållit au konsumentverket planerat att
under sitt andra verksamhetsår förbättra sin information i ämnen av särskilt
konsumentintresse. Det är här fråga om en kampanjverksamhet i
hushållsekonomiska frågor och prisfrågor samt information om ny lagstiftning.
I motionen har jag också pekat på att verket försökt att hålla nere priserna på
sina trycksaker för alt dessa skall kunna nå så många konsumenter som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
näringsutskottets betänkande har fru Hansson och jag riktat uppmärksamheten på
verkets allmänna informationsverksamhet, som exempelvis omfattar värdefull
upplysning i hushållsekonomiska frågor och prisfrågor och som riktar sig till
en bred allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har vidare pekat på att verket avser att genomföra en omfattande kampanj om
bilekonomi. Denna kampanj syftar till att ta upp olika möjligheter för
konsumenten att få mindre kostnadskrävande bilreparationer. Enligt vår mening
kommer en ökad avgiftsfinansiering, som rekommenderas av handelsministern, att
medföra risk för att verkets information inte når ut till de konsumentgrupper
som är mest i behov av upplysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna nedskärningen av informationsanslagel kan således betyda att de
svenska konsumenterna får mindre information om hur de skall kunna spara och
handla billigt. Detta måste väl ändå anses vara i allra högsta grad
otillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidningen
Expressen hade för ett par dagar sedan 40 tips för att leva billigare, då tidningen
ansåg att den lönehöjning som blev resultatet av årets avtal inte kommer att
räcka lill alt kompensera prishöjningarna. Bl. a. borde man inte använda
televerkets telefonväckning utan köpa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig en väckarklocka. Rådet
lill tjänstemännen var att, som jobbarna oftast gjort, ta med en mallåda
hemifrån. Man behöver inle heller använda grillkol när man tar fram utegrillen
utan man plockar själv sina tallkottar, och längre fram i sommar är skogen full
av bär. Den dyra tandkrämen kan du spola - om det är nödvändigt kan man köpa
Konsums billiga Tandkräm, osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Troligen
är det inle denna form av information som konsumentverket har tänkt sig när man
begär pengar till mer upplysning och information,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med näringsutskottet avstyrker finansutskottet molionsförsla-get, I sitt
yttrande över motionen uttalar näringsutskottet följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Utskottet
förutsätter att konsumentverket gör en prioritering mellan olika verksamheter
för alt undvika att sådan information som riktar sig till de stora och resurssvaga
konsumentgrupperna kommer alt drabbas av anslagsminskningen,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! För att man verkligen skall kunna undvika en sådan oro bör riksdagen
stödja vårt förslag och helt avvisa den föreslagna nedskärningen av
informationsanslagel till konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med delta, herr talman,
vill jag yrka bifall till motionen 1976/77:1663,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta anförande övertog herr talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr HAGEL (-):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! 1 denna debatt liksom i den allmänna politiska debatten har flera
beklagat att vi har en handlingsförlamad regering. Jag vill säga att vi har en
regering som de svenska arbetarna har all anledning att vara missnöjda med. Men
att påstå att den här regeringen är handlingsförlamad är etl stort misstag.
För om arbetarna har anledning att vara missnöjda - och det har vi - så har de
svenska storföretagen all anledning alt vara förnöjda med det arbete som
regeringen hittills har utfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den borgerliga regeringens tid har det genomförts en avtalsrörelse, där
arbetsgivarsidan gått till offensiv gentemot löntagarna på ett sätt som man får
gå många år tillbaka för alt finna motsvarighet till. Att det finns ett samband
mellan Svenska arbetsgivareföreningens fräcka utspel och just det förhållandel
att vi har en borgerlig regering behöver ingen tvivla på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgivarnas
offensiv i avtalsrörelsen har ju dessutom av regeringen förstärkts genom
åtgärder som pressar upp priserna på livsförnödenheter och hyror - allt i
syfte, som man uttrycker det, att begränsa konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nödvändiga
förbättringar av den kollektiva servicen skjuts på framtiden. Att man icke
avskaffar eftersläpningar av samhällelig service och vård drabbar också de
sämst ställda i samhället. De bättre ekonomiskt bemedlade är icke i samma behov
av sådan service - de kan på andra sätt kompensera eftersläpningen från statens
och kommunernas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Huvuddragen i regeringens
politik har alltså varit att sänka standarden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för det arbetande folket.
Motivet har varit att vårt lands löntagare har konsumerat för mycket och att de
svenska arbetarna har tjänat för mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
denna värdering av de åtta månaderna av borgerlig regering är säkert
arbetarrörelsen enig. Vi bör också vara överens om att den borgerliga
regeringen inte har varit handlingsförlamad. Tvärtom har den på ett synnerligen
aktivt sätt sökt förverkliga sin politiska målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att inte arbetarrörelsens partier bibringar landets arbetare den
uppfattningen att den ekonomiska situation vi nu befinner oss i med stigande
priser och ökad arbetslöshet har sin orsak i att den nu sittande regeringen
saknar kunskap om de styrmekanismer som för vårt land skulle lösa de problem vi
befinner oss i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
ligger naturiigtvis djupare än så. Herr Palme sade i går att vi inte kan
anklaga den borgerliga regeringen för den kapitalistiska krisen men att vi
däremot kan anklaga regeringen för - och så räknade herr Palme upp en hel rad
åtgärder som bidragit lill att göra tillvaron sämre för de redan sämst ställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
måste jag fråga: Kan vi inte anklaga de borgerliga partierna för den
kapitalistiska krisen? Denna kris liksom kriser över huvud taget är förbundna
med det kapitalistiska systemet, och det kapitalistiska systemels banerförare
är just de borgerliga partierna. Men det är riktigt och motiverat när herr
Palme låter antyda att den ekonomiska kris vi f n. befinner oss i inte är någon
isolerad företeelse för vårt land ulan i huvudsak är orsakad av att hela den
kapitalistiska världen befinner sig i en djup och skärpt kris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att lösa dessa problem räcker det inte med att bara ersätta den borgerliga
regeringen och sedan fortsätta på samma sätt som före vårt senaste val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska situationen i exempelvis England och Västtyskland visar all det inte
räcker med alt bara ersätta en borgerlig regering. Arbetslösheten i England,
styrt av labour, uppgår till 1,34 miljoner eller 5,7 %. Inflationen utgör 17,5
%. 1 Västtyskland går en miljon arbetslösa - del är ungefär 4 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
handlar alltså om en kris som har drabbat hela den kapitalistiska världen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilden
i den socialistiska världen kännetecknas av fasta priser och garanterat arbete
för dessa länders folk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
herr förste vice talmannen Bengtson, tidigare i debatten, beror detta på att
man döljer arbetslösheten och har en mycket stor ineffektivitet. Låt mig då
bara fästa uppmärksamheten på att tillväxttakten per år för
industriproduktionen i Sovjetunionen och de andra socialistiska länderna under
de senaste 25 åren har varit i genomsnitt dubbelt sä hög som i de
kapitalistiska länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åren
1971-1975 steg industriproduktionen i Sovjetunionen med i genomsnitt 7,4 % per
år, medan i USA och EG-länderna stegringen stannade vid 1,2 %. Dessa siffror
bör räcka som argument för att bevisa att herr Bengtson har fel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Herr talman! Jag har med detta korta inlägg velat visa på att de
problem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>' ' ' '"'' " " djupare orsak än att
vi för åtta månader sedan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 juni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'""'
" borgeriig regering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ Men
jag är samtidigt helt överens med andra om att denna olycka</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska
verkligen inte gjorde situationen bättre för de svenska löntagarna. Även<br>
politiken m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om jag menar att de ekonomiska problem vi nu
brottas med inte kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lösas på sikt inom detta
samhällssystems ramar, finns det ändock många och betydelsefulla förbättringar
som arbetarrörelsen i nuet kan genomföra - men det kommer inte alt ske i hand
med vare sig borgeriiga partier eller storfinans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de åtgärder som jag menar kan vidtas vill jag hänvisa till den
motion, 1668, som har väckts av arbetarpartiet kommunisterna, och jag ber att
få yrka bifall till den motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
ANDERSSON i Lycksele (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I kompletteringspropositionen, som ligger till grund för den långa
debatt som nu närmar sig sitt slut, redovisas bl. a. att chefen för
arbetsmarknadsdepartementet kommer att minska tjänstgöringsutrymmet för de
vapenfria tjänstepliktiga, med 75 000 dagar. I sin iver all finna möjligheter
till besparingar har regeringen här, enligt min mening, gjort ett allvarligt
misstag. Den påstådda besparingen uppgår till 4 milj. kr. Jag ifrågasätter
emellertid om man alls kan tala om någon besparing i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i det särskilda yttrande som socialdemokraterna i finansutskottet
avgett på denna punkt drabbar delta besparingsförslag ungdomar, vilka redan nu
har svårigheter på arbetsmarknaden. Detta kan medföra behov av
arbelsmarknadspoliiiska insatser, varför den statsfinansiella nettoeffekten är
ytterst diskutabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är anmärkningsvärt, tycker jag, att regeringen när den söker spar-objeki vill
ge sig på den grupp värnpliktiga som efter noggrann granskning av deras
samvetsbetänkligheter har erhållit tillstånd att göra vapenfri tjänst. Om dessa
hade varit beredda att göra värnplikt hade de inte drabbats av regeringens
besparingar - tvärtom torde de ha förorsakat statsverket betydligt större
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
förslag är ytterligare ett exempel på ryckigheten i dess politik. Med
utgångspunkt i de beslut riksdagen på regeringens förslag nyligen har fattat
har arbetsmarknadsstyrelsen planerat verksamheten för nästa budgetår, som snart
börjar. Inkallelser har skell i den tron au AMS disponerade 380 000
tjänstgöringsdagar för ändamålet. Nu tvingas man med ytterst kort varsel minska
dessa med 75 000 dagar, dvs. ca en femtedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är klart att detta skapar stora problem. För de enskilda vapenfria<br>
tjänstepliktiga uppstår i många fall stora personliga problem. De har in<br>
riktat sig på att under det närmaste året göra vapenfri tjänst. Nu tvingas<br>
de ut på arbetsmarknaden eller att fortsätta studera. Men anmälningsiiden<br>
68</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>för högskoleutbildnining utgår om knappt två
veckor. Regeringens politik</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gör det inte heller lätt
att gå ut på arbetsmarknaden för dessa ungdomar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problem
uppstår även för de myndigheter och andra arbetsgivare som tar emot vapenfria
ijänstepliktiga. Också dessa har planerat utifrån riksdagens nyligen fattade
beslut. Som exempel vill jag nämna Sveriges kristna ungdomsråd. Där har man
byggt upp en organisation dimensionerad för alt ta emot 75 vapenfria. Om nu
antalet minskas till hälften, vilket man befarar blir resultatet av regeringens
åtgärd, beräknar SKU att dess verksamhet drabbas av etl underskott på 114 000
kr. Det är naturligtvis ytterst allvarligt för en fattig frivilligorganisation.
Det är närmast upprörande all regeringen på detta sätt, genom en skenbar
besparing i statsbudgeten, skapar stora ekonomiska problem för organisationer
av denna typ. Jag vill allvarligt vädja till regeringen att på allt sätt
försöka mildra verkningarna av det misstag som här begåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också peka på en annan problematik. Vapenfriutredningen har för en tid
sedan avgett sitt betänkande. Remisstiden har gått ut och vi väntar snart en
proposition. Det fanns i utredningen en enighet om att det bör bli lättare att
få vapenfri tjänst i framtiden. Vi räknar med alt den nya lagstiftningen kommer
att medföra att antalet vapenfria ijänstepliktiga ökar. Personligen utgår jag
ifrån att en rätt kraftig ökning kommer att ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
svårighet i vapenfriutredningens arbete har varit att finna lämpliga
tjänstgöringsområden i tillräcklig omfattning för denna kategori. Regeringens
åtgärd att begränsa ijänstgöringsutrymmet för de vapenfria saboterar
vapenfriutredningens förslag på två sätt. Dels medverkar den till att nu öka
den kö av vapenfria som väntar på att få fullgöra sin tjänst, dels kan
regeringens åtgärd innebära att mottagande myndigheter blir mindre villiga att
framdeles medverka i denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är en ödets ironi att det just är folkpartiledaren Ahlmark som har signerat
detta förslag från regeringen. Folkpartiet har ju genom sin representant i
vapenfriutredningen velat ge intryck av att vara mera generös än andra mot de
vapenfria. Hans förslag att i huvudsak slopa pröv-ningsförfarandel avses skapa
en valfrihet för de värnpliktiga alt i stället för värnplikt få göra vapenfri
tjänst. Motprestationen för denna valfrihet skulle enligt hans förslag bestå i
att den vapenfrie är beredd au göra en månads längre tjänstgöring. Dessa
förslag skapar behov av en väl utbyggd organisation för att bereda de vapenfria
tjänslgöringsalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund är det ytterst anmärkningsvärt att folkpartiet velat medverka
till, ja t. o. m. aktivt har verkat för den nu föreslagna s. k.
besparingsåtgärden. Eric Holmqvist, Ingemund Bengtsson och jag har i en motion
varnat för konsekvenserna av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
beklagar att socialdemokraterna i finansutskottet har nöjt sig med ett särskilt
yttrande på denna punkt. Det hade varit motiverat att följa upp den mening som
uttrycks i det särskilda yttrandet och i den avvikande mening som
socialdemokraterna i försvarsutskottet avgett med en reservation. Jag har
emellertid tolkat det särskilda yttrandet som. uttryck för en resignation.
Några möjligheter att förändra regeringens i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övrigt bristfälliga
förslag har ju inte stått till buds, så varför skulle det borgerliga blocket ta
intryck av sakskäl i detta fall. Utgången av omröstningen hade blivit densamma
- det är bara att bittert konstatera. Jag vill bara avslutningsvis, till den
verkan det hava kan, vädja lill regeringen att på allt sätt försöka mildra
skadeverkningarna för de enskilda vapenfria tjänstepliktiga och de
organisationer som verkar inom detta område. Jag vill också passa på att vädja
om en snabb handläggning av förslaget till ny vapenfrilagstiftning. Riksdagen
bör få ta ställning till detta under hösten, och då måste frågan om de
vapenfrias Ijänsi-göringsmöjligheter bli föremål för förnyad behandling, med
risk för att vi då måste göra ett nytt ryck i en redan alltför ryckig politik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed slutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottets
betänkande nr 30</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkten A Mom. 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till l;o) utskottets
hemställan, 2:o) reservationen nr 1 av herr Feldt m. fl., 3:o) motionen nr
1652 av herr Werner m. fl. i motsvarande del samt 4:o) motionen nr 1668 av
herrar Hagel och Lövenborg och förklarades den förstnämnda propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Då herr Hugosson begärde votering upptogs för bestämmande
av kontrapropositionen i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av
vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan
herr Hermansson begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i
voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under
3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för
sig. Herr Lövenborg begärde emellertid votering, varför följande
voteringsproposition upplästes och godkändes:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren till kontraproposition i voteringen om kontraproposition
i huvudvoteringen angående finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten A mom. 1 antar motionen nr 1652 i motsvarande del röstar ja, den det
ej vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vinner
nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit
motionen nr 1668.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha
röstat för ja-propositionen. Då herr Lövenborg begärde rösträkning
verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande
resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ja - 14</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nej - 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avstår - 299</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Johansson i Åmål (s) anmälde alt han avsett att avslå
från att rösta Nr 149<br>
men markerats som frånvarande.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 enlighet
härmed blev följande voteringsproposition för voteringen om ------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den ekonomiska</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:306.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>politiken m. m. Den som vill alt kammaren till
kontraproposition i huvudvoteringen angående finansutskottets hemställan i
betänkandet nr 30 punkten A mom. 1 antar reservationen nr 1 av herr Feldt m.
fl. röstar ja, den det ej vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit motionen nr 1652
i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 143</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej -
15</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår -
162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet härmed blev följande
voieringsproposition för huvudvoteringen uppläst och godkänd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller finansutskottets
hemställan i betänkandet nr 30 punkten A mom. 1 röstar ja, den del ej vill
röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Feldt
m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Feldt begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja - 164 Nej - 140 Avstår - 14 Herr Johansson i Åmål
(s) anmälde att han avsett att rösta nej men markerats som frånvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottels hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>M o m . 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels motionen<br>
nr 1652 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra<br>
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hermansson<br>
begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren
bifaller finansutskotiets hemställan i betänkandet nr 30 punkten A mom. 3
röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit
motionen nr 1652 i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr
Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 305 Nej - 14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>i</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nr 1652 av herr Werner m.
fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med
övervägande ja besvarad. Sedan herr Hermansson begärt votering upplästes och
godkändes följande voieringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill all kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten A mom. 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren
bifallit motionen nr 1652 i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr
Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ja - 304</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nej - 14</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avslår - 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom . 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1652 av herr
Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hermansson begärt votering upplästes
och godkändes följande voteringsproposition;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten A mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren
bifallit motionen nr 1652 i motsvarande del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom
uppresning förklarades flertalet av kammarens</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ledamöter ha röstat för
ja-propositionen. Då herr Hermansson begärde röst-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>räkning verkställdes
votering med omröstningsapparat. Denna omröstning</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>3
-- g-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gav följande resultat:</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Ja - 303</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nej - 14</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkten
B</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
1</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 2 av
herr Feldt m. fl. samt 3:o) motionen nr 1652 av herr Werner m. fl. i
motsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med
övervägande ja besvarad. Då herr Feldt begärde votering upptogs för bestämmande
av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den
under 2;o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr
Hermansson begärt votering även beträffande kontrapropositionen upplästes och
godkändes följande voieringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående
finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30 punkten B mom. 1 antar
reservationen nr 2 av herr Feldt m. fl. röstar ja, den del ej vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vinner nej har kammaren
till kontraproposition i nämnda votering antagit motionen nr 1652 i motsvarande
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr
Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ja - 147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nej - 14</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avstår - 158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill all kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten B mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen nr 2 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>ledamöter
ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt begärde rösträkning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>verkställdes
votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav föl-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- jande
resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ja - 165</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>politiken m. m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nej - 141</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:109.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avstår
- 12 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde all han avsett alt rösta nej men markerats
som frånvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels utskottets hemställan med
den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1640 av herr Palm,
och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
herr Palm begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i belänkandet nr 30
punkten B mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vinner nej har kammaren
bifallit utskottets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall
till motionen nr 1640.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Palm
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 276</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nej - 34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avslår - 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
3 och 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels del av herr Gustafsson i
Barkarby under överläggningen framställda yrkandet, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustafsson i
Barkarby begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten B mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vinner
nej har kammaren bifallit det av herr Gustafsson i Barkarby under<br>
74</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>överläggningen framställda yrkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom
uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 149</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=94 height=80>
<tr>
<td valign=top align=left height=80 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredagen den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. tn.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ledamöter ha röstat för
ja-propositionen. Då herr Gustafsson i Barkarby begärde rösträkning
verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande
resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ja - 273</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nej -</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Nej
- 38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avst</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r - 5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mom. 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1663 av herr
Blomkvist, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja
besvarad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
8-10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
11</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 3 av
herr Feldt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i belänkandet nr 30
punkten B mom. 11 röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har
kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 164 Nej - 154 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde alt han avsett att rösta nej
men markerats som frånvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 12</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1652 av herr
Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>M o m . 1 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels motionen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 j j inyy</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>nr
1652 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>---------- ;----
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hermansson</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Den ekonomiska
begärt votering upplästes och godkändes följande voieringsproposition:
politiken m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren
bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30 punkten B mom. 13
röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit
motionen nr 1652 i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr
Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 304 Nej - 14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
14 Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
15</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 4 av
herr Feldt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill all kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten B mom. 15 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har
kammaren bifallit reservationen nr 4 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt
begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 164 Nej - 152 Avstår - 2 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde all han
avsett alt rösta nej men markerats som frånvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mom.
16</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av
herr Feldt m. fl., och förklarades den förra propositionen 76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering
upp- Nr 149</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lästes och godkändes
följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskotiets hemställan i betänkandet nr 30
punkten B mom. 16 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har
kammaren bifallit reservationen nr 5 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 164 Nej - 154 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde alt han avsett att rösta nej
men markerats som frånvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan med godkännande av utskottets
motivering, dels utskottets hemställan med godkännande av den i reservationen
nr 6 av herr Feldt m. fl. anförda motiveringen, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten B mom. 17 med godkännande av utskottets motivering röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
del ej vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vinner nej har kammaren
bifallit utskottets hemställan med godkännande av den i reservationen nr 6 av
herr Feldt m. fl. anförda motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 164 Nej - 142 Avslår - 12 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde alt han avsett
att rösta nej men markerats som frånvarande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkten C I M o m . 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskotiets hemställan, dels det av fru Lantz under
överläggningen framställda yrkandet, och förklarades den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Fredagen den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och
godkändes följande voieringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kamn-iaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr
30 punkten C 1 mom. 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vinner nej har kammaren
bifallit det av fru Lantz under överläggningen framställda yrkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz
begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt;text-indent:6.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ja - 304 Nej - 13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avsl</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 2
och 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten C 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskoUels hemställan, dels reservationen nr 7 av herr
Feldt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja
besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande
voieringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill all kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten C 2 mom. 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har
kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 163 Nej - 142 Avstår - 12 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde att han avsett
att rösta nej men markerats som frånvarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>M o n-1. 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskotiets hemställan, dels motionen nr 1652 av herr
Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Sedan fru Lantz begärt votering upplästes och
godkändes följande voteringsproposition;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill alt kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten C 2 mom. 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har
kammaren bifallit motionen nr 1652 i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Lantz
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 304 Nej - 15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkten
C 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkten
D</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 8 av
herr Feldt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill au kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten D röstar ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen nr 8 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 164 Nej - 154 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde att han avsett alt rösta nej
men markerats som frånvarande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Punkten E I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels reservationen nr 9 av
herr Feldt m. fl, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren
bifaller finansutskotiets hemställan i betänkandet nr 30 punkten E 1 röstar
ja, den del ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen
nr 9 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt
begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 164 Nej - 154 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde alt han avsett alt rösta nej
men markerats som frånvarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Punkten E 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1652 av herr
Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hermansson begärt votering upplästes
och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten E 2 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren
bifallit motionen nr 1652 i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr
Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 305 Nej - 14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkten
E 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av
herr Feldt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten E 3 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen nr 10 av herr Feldt m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha
röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt begärde rösträkning verkställdes
votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 164 Nej - 146 Avstår - 8 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde att han
avsett att rösta nej men markerats som frånvarande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska politiken m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkten
E 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 11 av
herr Feldt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskotiets hemställan i betänkandet nr 30
punkten E 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen nr 11 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Feldt
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 164 Nej - 154 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde att han avsett att rösta nej
men markerats som frånvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Punkten
F I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 12 av
herr Feldt m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan herr Feldt begärt votering upplästes och godkändes följande
voieringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som vill att kammaren bifaller finansutskottets hemställan i betänkandet nr 30
punkten F 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen nr 12 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ledamöter ha röstat för
ja-propositionen. Då herr Feldt begärde rösträkning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 iuni
1977</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav föl-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>---------------------
jande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
ekonomiska</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 162</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>politiken
m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 155</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:108.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avstår - 1 Herr Johansson i Åmål (s) anmälde att han
avseil all rösla nej men mar-kerats som frånvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkterna F 2-F 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkten G</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels uiskoileis
hemställan, dels reservationen nr 14 av herr Feldt m. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan,herr Feldt begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller finansulskoltels
hemställan i belänkandet nr 30 punkten G röstar ja, den del ej vill röstar
nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 14 av herr Feldt m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
herr Feldt begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ja - 163 Nej - 143 Avslår - 11 Herr Johansson i Åmål
(s) anmälde att han avsett alt rösta nej n-ien markerats som frånvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteutskottets betänkande nr 53</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. I</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottets
hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2 och 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall lill dels utskotiets
hemställan, dels motionen nr 1652 av herr Werner m. fl. i motsvarande del. och
förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
herr Hermansson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Den som vill att
kan-imarenbifallerskaiieutskottets hemställan i betänkandet</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nr
53 mom. 2 och 3 röstar ja,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den del ej vill röstar
nej.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vinner nej har kammaren
bifallit motionen nr 1652 i motsvarande del.</span><span style='font-family:
Verdana'>----- </span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då herr
Hermansson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ja
- 304 Nej - 15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
13 Vissa varvsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föredrogs näringsutskotiets belänkande 1976/77:53
med anledning av propositionen 1976/77:139 om vissa varvsfrågor jämte
motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 propositionen 1976/77:139 (industridepartementet)
hade föreslagits att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för
lämnande av garantier lill svensk varvsindustri som chefen för
industridepartementet hade förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för lämnande
av garantier och lån till svenska fartygsbeställare som chefen för
industridepartementet hade förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskonloret att fr. o. m. den 1 juli 1977 lill utgången av år 1979 ikläda
staten garantier lill svensk varvsindustri dels - utöver tidigare bemyndigande
- till etl sammanlagt belopp av högst 4 850 000 000 kr. avseende finansiering i
anslutning lill produktion av fartyg, dels intill etl vid varje lidpunkt
sammanlagt belopp av högst 2 000 000 000 kr. avseende finansiering i anslutning
till färdigställda fartyg, producerade i varvsföreiagens egen regi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskonloret att fr. o. m. tiden den I juli 1977 lill utgången av juni
1980 ikläda slaien garantier till svenska fartygsbeställare lill ett
sammanlagt belopp av högst 3 100 000 000 kr. avseende upplåning i anslutning
till beställning av fartyg hos svenska varv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskonloret alt fr. o. m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1978 ikläda
staten garantier till varvsföretag ingående i en statlig varvskoncern till ett
sammanlagt belopp av högst 800 000 000 kr. avseende föriusttäckning i
anslutning lill produktion och försäljning av fartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen godkänna
avtal med Saléninvesl AB angående beställningar av vissa kylfartyg i vad det
innefattade avvikelse från de under 2 angivna riktlinjerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge att statens lån lill
Statsföretag AB om 25 000 000 kr. fick användas lill förvärv av bolagets
aktier i AB Götaverken,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>8. medge att statens lån till Uddevallavarvei AB om 40 000 000 kr.
fick</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>användas till förvärv av aktier i bolaget,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
''" -avskrivningslån lill svenska beställare av fartyg för budgetåret</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ 1977/78
under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor I
300 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Förvärv av aktier i AB
Göiaverken på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
under fonden för statens aktier anvisa etl investeringsanslag av 45 000 000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Förvärv av Statsföretag
AB:s aktier i Kariskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB för budgetåret 1977/78
under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 135 000 000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen alt enligt
de riktlinjer som chefen för industridepartementet hade förordat bilda ett
aktiebolag för att vara moderbolag inom en statlig varvskoncern,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Förvärv av aktier i
moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fonden
för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Medelstillskott till
moderbolaget i den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 435 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Täckande av föriuster på
grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78
under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Täckande av förluster vid
Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
859 000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang hade behandlats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
de med anledning av propositionen väckta motionerna 1976/77:1611 av herr
Torwald m. fl. (c), vari hemställts att riksdagen gav regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande dels del s. k. Lind-holmenprojektet, dels
lokaliseringen av den statliga varvskoncernens moderbolag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1612 av herr Petersson i Röstånga m. fl.
(fp), vari hemställts att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uttala alt minskningen av
antalet anställda vid Öresundsvarvei borde ske genom naluriig avgång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen anhålla om att
nylokaliseringen lill Landskrona skulle ha högsta prioriteringsgrad och även
innefatta industriell verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uttala att Öresundsvarvet borde
vara en fristående enhet inom den nya statliga varvskoncernen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:97.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1621 av herrar Rosqvist (s) och Nilsson i
Kalmar (s), vari hem-<br>
84</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ställts alt riksdagen beslutade att de statliga
stödåtgärder som beslutades</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för svensk varvsindustri
gavs en sådan inriktning all konkurrensneu- Nr 149<br>
traliteien mellan svenska varv bibehölls.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3juni
1977</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1976/77:1624 av herr
Bengtsson i Landskrona m. fl. (s), vari hemställts - </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>att riksdagen skulle</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>issa varvsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uttala att antalet anställda
vid Öresundsvarvei fram t. o. m. 1979 fick reduceras med högst 350 personer och
att detta skulle ske genom naluriig avgång,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen anhålla att
nylokalisering till Landskrona och Landskronaregionen av industriell och annan
verksamhet genomfördes i takt med nedskärningen av antalet anställda vid
Öresundsvarvet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>besluta att den nya
varvskoncernen organiserades i enlighet med vad som i motionen anförts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som sin mening ge regeringen
lill känna vad som i motionen anförts om ökade resurser för skeppsteknisk
forsknings- och utvecklingsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1976/77:1625
av herr Holger Bergqvist i Göteborg m. fl. (fp),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1626 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari
hemställts all riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uttala att den av regeringen
föreslagna delegationen med uppgift att komma till rätta med de
sysselsätlningspoliiiska problemen i Göteborgsregionen även borde uppdras
omfatta berörda delar inom Skaraborgs län,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen begära att en
kartläggning av följderna av varvskrisen för varvens underleverantörer
genomfördes,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>besluta att varvens inköp av
varor och tjänster i första hand skulle ske från svenska underleverantörer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1627 av herrar Hagel (-) och Lövenborg (-),
vari hemställts att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uttala sig för förstatligande
av den avgörande delen av den svenska varvs- och rederinäringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen begära utredning
av u-ländernas och de socialistiska ländernas tonnagebehov samt alt förslag
lill långfristiga krediter för far-lygsexporl till dessa länder utarbetades,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1628 av herr Hugosson m. fl. (s), vari
hemställts att riksdagen i sambarid med behandlingen av propositionen
1976/77:139 beslutade om Lindholmenprojekiets genomförande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1629 av herr Håkansson i Rönnebergam. fl.
(c, m), vari hemställts att riksdagen som sin mening uttalade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att i propositionen föreslagna
personalminskningar vid Öresundsvarvet av riksdagen noga prövades och att
eventuell nedskärning borde ligga i nivå med den naturliga avgången,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alt. om ändå en nedskärning
gjordes enligt propositionen, en delegation</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>tillsattes för Landskronaon-irådet med liknande sammansättning och
direktiv</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>P ,,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>som
den för Göteborgsregionen föreslagna,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span>■<span
style='font-family:Verdana'> . ,n-7-7</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3. att moderbolaget i den statliga varvskoncernen
begränsade sin verk-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3juni 19/7</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>o</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>o</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>o</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ samhet
till finansiering och fastställande av planer för de i koncernen ingå-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:-89.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor ende dotterbolagen men att
dessa i sin verksamhet i övrigt bereddes en mycket hög grad av självständighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att moderbolaget fick sitt säte
på lämplig neutral plats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att AB Götaverken uppdelades på
tre bolag: Arendalsvarvel, Cilyvarvel och Motorfabriken, vilka liksom övriga i
koncernen ingående bolag, dvs. Uddevallavarvet, Öresundsvarvet, Sölvesborgs och
Finnboda varv samt Kariskronavarvet, skulle inorganiseras direkt under
moderbolaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1976/77:1630
av herr Johansson i Arvika m. fl. (s),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1631 av herr Lindblad (fp) och fru
Håkansson (fp), vari hemställts alt riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i skrivelse till regeringen
begära en belysning av olika möjligheter att ha reservprojekt, t. ex. i form av
en Spica-serie med nyttjande av befintlig vapenmateriel. därest
Karlskronavarvet fick en beställningssvacka som hotade varvets långsiktiga
kompetens,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uttala sig för att ett svenskt
havsforskningsfarlyg borde studeras för beslut de närmaste åren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godta att Karlskronavarvet
inordnades i en statlig varvskoncern men att del därvid var viktigt all varvets
speciella karaktär - inte minst för landets säkerhetspolitik - tillgodosågs
genom alt företagsledningen fick behålla mesta möjliga självständighet när det
gällde inriktning och drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1632 av fru Lindquisi (m), vari hemställts
alt riksdagen gav regeringen till känna vad i motionen framförts beträffande
det s. k. Lind-holmenprojeklet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1633 av herr Nilsson i Uddevalla m. fl.
(s), vari hemställts all riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen begära
ersältningsverksamhei i Uddevallaregionen vid nedskärningar av antalet
anställda vid Uddevallavarvei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om en förstärkning av de regional- och
arbelsmarknadspoliiiska insatserna i Uddevalla samt i mellersta och norra
Bohuslän,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1976/77:1634
av herr Palme m. fl. (s), vari hemställts att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i fråga om statligt stöd till
fartygsbeslällare ge regeringen lill känna vad som anförts i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i fråga om organisationen av de
statliga varven ge regeringen till känna vad som anförts i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3. lill
Medelstillskoli till n-ioderbolagei i den statliga varvskoncernen för<br>
35 budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudliieln
anvisa eli i förhållande till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>regeringens förslag
med 65 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>500
000 000 kr..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4. till Styrelsen för
teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling -, </span>■<span
style='font-family:Verdana'> </span>■<span style='font-family:Verdana'>
1077</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för budgetåret 1977/78
anvisa ett i förhållande till riksdagens beslut med . </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>11000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 291 500 000 kr..</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Avskrivningslån lill
svenska beställare av fartyg för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 000 kr. minskal
reservationsanslag av 1 200 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i fråga oni det s. k.
Lindholmenprojektet ge regeringen till känna vad som anförts i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen begära utredning
av fraktfart i statlig regi i enlighet med vad som anförts i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1635 av herr Siegbahn m. fl. (m, c, fp),
vari hemställts att riksdagen bemyndigade regeringen alt, om särskilda skäl
förelåg, från fall lill fall helt eller delvis avstå från regeln om återvinning
av avskrivningslånen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:1636 av herr Werner m. fl. (vpk), vari
hemställts alt riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen anhålla om
förslag till förslalligande av Kockums varv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>hos regeringen anhålla om
förslag till förstatligande av rederinäringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i övrigt uttala sig för det
sjupunktsprogram son-i fanns i motionen och hos regeringen anhålla om initiativ
och förslag till åtgärder som föranleddes av delta program,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels den under allmänna motionstiden vid 1976/77
års riksmöte väckta motionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1976/77:533
av herr Werner m. fl. (vpk), vari hemställts alt riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uttala sig för en statlig
etablering inom en avgörande del av rederinäringen och för beviljande av
långfristiga krediter för totala frakt-, fartygs-och varvsprojekt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i anförda syfte jämväl pröva
frågan om förstatligande av varvsföretag med byggande av fartyg över 5 000 ton
d w och hos regeringen anhålla om skyndsamt initiativ till utredningen av
förordade förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande riktlinjer för
statligt stöd till fartygsbeställare att riksdagen med anledning av
propositionen 1976/77:139 moment 2. motionen 1976/77:1634 yrkandet 1 och
motionen 1976/77:1635 godkände de riktlinjer för lämnande av garantier och lån
till svenska fartygsbeställare som ulskotiei hade angivit,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande garantier lill
fartygsbeställare all riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139
moment 4 bemyndigade fullmäktige i riksgäldskonloret att fr. o. m. den Ijuli
1977 lill utgången av juni 1980 ikläda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>staten garantier till
svenska fartygsbeställare till ett sammanlagt belopp</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>av högst 3 100 000 000 kr. avseende upplåning i anslutning till
beställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>" '"'""tyg hos svenska varv,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 juni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3.
beträffande anslag till avskrivningslån till fartygsbeslällare att riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- med
bifall lill propositionen 1976/77:139 moment 9 och med avslag på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:87.0pt;text-indent:-87.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor motionen 1976/77:1634 yrkandet 5
till Avskrivningslån lill svenska beställare av fartyg för budgetåret 1977/78
under fiortonde huvudtiteln anvisade ett reservationsanslag av 1300 000 000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. beträffande
fartygskreditgarantier lill varven all riksdagen med bifall<br>
till propositionen 1976/77:139 momenten 1 och 3 skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för lämnande
av garantier till svensk varvsindustri som chefen för industridepartementet
hade förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att fr. o. m. den 1 juli 1977 till utgången av år 1979 ikläda
staten garantier lill svensk varvsindustri dels - utöver tidigare bemyndigande
- till ett sammanlagt belopp av högst 4 850 000 000 kr. avseende finansiering i
anslutning till produktion av fartyg, dels intill ett vid varje lidpunkt
sammanlagt belopp av högst 2 000 000 000 kr. avseende finansiering i anslutning
lill färdigställda fartyg, producerade i varvsföreiagens egen regi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5. beträffande
avtal med Saléninvesl AB att riksdagen med bifall till pro<br>
positionen 1976/77:139 momenten 6 och 10 skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1971<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen godkänna
avtal med Saléninvesl AB angående beställningar av vissa kylfartyg i vad det
innefattade avvikelse från de under 1 angivna riktlinjerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1972<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Förvärv av aktier i AB
Götaverken på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77
under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 45 000 000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande den statliga
varvskoncernens uppdelning på dotterbolag att riksdagen med anledning av
propositionen 1976/77:139 moment 12 i ifrågavarande del, motionen 1976/77:1612
yrkandet 3, motionen 1976/77:1624 yrkandet 3 och motionen 1976/77:1629 yrkandet
5 som sin mening gav regeringen till känna vad utskollel anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande dotterbolagens
ställning inom den statliga varvskoncernen att riksdagen med anledning av
propositionen 1976/77:139 moment 12 i ifrågavarande del, motionen 1976/77:1629
yrkandet 3, motionen 1976/77:1631 yrkandet 3 och motionen 1976/77:1634 yrkandet
2 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande lokalisering av
huvudkontoret för moderbolaget i den statliga varvskoncernen att riksdagen
skulle avslå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>a) motionen 1976/77:1611
i ifrågavarande del,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>b) motionen
1976/77:1629 yrkandet 4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9. beträffande
sammansättningen av de statliga varvsföreiagens styrelser<br>
att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1636 yrkandet 3 i ifrågavarande<br>
del (programpunkten 7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10. beträffande
åtgärder i övrigt för bildande av den statliga varvskon<br>
cernen att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:139 moment 12.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>i den mån det inte
omfattades av utskottets hemställan under 6 och 7, Nr 149</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samt niomenten 7, 8, 11
och 13 skulle</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>a) bemyndiga regeringen
att enligt de riktlinjer som utskottet hade 3 Juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>angivit bilda ett
aktiebolag att vara moderbolag inom en statlig varvs- </span>■<span
style='font-family:Verdana'>- </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>koncern,</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>''issa vaiysfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge att statens lån lill
Statsföretag AB om 25 000 000 kr. fick användas lill förvärv av bolagets aktier
i AB Götaverken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge all statens lån lill
Uddevallavarvet AB om 40 000 000 kr. fick användas till förvärv av aktier i
bolaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) till
Förvärv av Statsföretag AB:s aktier i Karlskronavarvet AB och<br>
Uddevallavarvet AB för budgetåret 1977/78 under fonden för statens<br>
aktier anvisa ett investeringsanslag av 135 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e) lill
Förvärv av aktier i moderbolaget i den statliga varvskoncernen<br>
för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisa ett in<br>
vesteringsanslag av 400 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande redogörelse till
riksdagen för den statliga varvskoncernen att riksdagen som sin mening gav
regeringen lill känna vad utskollel anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande förstatligande av
Kockums varv all riksdagen skulle avslå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:533 yrkandet
2 i ifrågavarande del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1627 yrkandet
1 i ifrågavarande del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1636
yrkandet 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13. beträffande
förstatligande av vissa andra varvsföretag att riksdagen<br>
skulle avslå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:533 yrkandet
2 i ifrågavarande del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1627
yrkandet 1 i ifrågavarande del,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande medelstillskott
lill moderbolaget i den statliga varvskoncernen att riksdagen med bifall iill
propositionen 1976/77:139 moment 14 och med avslag på motionen 1976/77:1634
yrkandet 3 lill Medelstillskott till moderbolaget i den statliga
varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln anvisade ett
reservationsanslag av 435 000 000 kr,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande finansiellt stöd i
övrigt till de statsägda varven alt riksdagen med bifall till propositionen
1976/77:139 momenten 5, 15 och 16 skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskonloret all fr. o. m. den 1 juli 1977 lill utgången av år 1978 ikläda
staten garantier lill varvsföretag ingående i en statlig varvskoncern till ett
sammanlagt belopp av högst 800 000 000 kr. avseende föriusttäckning i
anslutning till produktion och försäljning av fartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Täckande av förluster på
grund av garantier till den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78
under fjortonde huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 1 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Täckande av förluster vid
Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under Irel-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>tonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 859 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'-
beträffande konkurrensneutralitet hos varvsstödet all riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 juni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>skulle
finna motionen 1976/77:1621 besvarad genom vad utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- 17.
beträffande varvens produktionsinriktning att riksdagen skulle av-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt;text-indent:-88.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor slå motionen 1976/77:1636
yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 4),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>18. beträffande
varvens exporlinriktning all riksdagen skulle avslå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>molionen 1976/77:1627 yrkandel
2 i ifrågavarande del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1636 yrkandel
3 i ifrågavarande del (prograni-punkien 2),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande långfristiga
krediter för viss farlygsexpori att riksdagen skulle avslå motionen
1976/77:1627 yrkandet 2 i ifrågavarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande anslag lill
styrelsen för leknisk utveckling att riksdagen skulle avslå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1624 yrkandet
4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1634 yrkandet
4,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande skeppsleknisk
forskning och utveckling all riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1636
yrkandet 3 i ifrågavarande del (pro-granipunkten 5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande varvens
underleverantörer alt riksdagen med anledning av molionen 1976/77:1626
yrkandena 2 och 3 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet
anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande Lindholmenprojektet
att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:1611 i ifrågavarande del,
molionen 1976/77:1628, molionen 1976/77:1632 och motionen 1976/77:1634
yrkandet 6 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande inrättande av ett
utvecklingscenier i Göteborg all riksdagen skulle avslå n-ioiionen
1976/77:1625,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande åtgärder för
sysselsättningen i Uddevallaregionen all riksdagen skulle avslå molionen
1976/77:1633 yrkandena 1 och 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande utvidgning av
Göteborgsdelegalionens uppdrag lill all on-ifaiia Värmlands län att riksdagen
skulle avslå motionen 1976/77:1630,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande utvidgning av
Göteborgsdelegationens uppdrag till alt omfatta Skaraborgs län att riksdagen
skulle avslå molionen 1976/77:1626 yrkandet 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande sysselsättningen
vid Öresundsvarvei au riksdagen skulle finna motionen 1976/77:1612 yrkandel 1.
molionen 1976/77:1624 yrkandel 1 och motionen 1976/77:1629 yrkandel 1 besvarade
genoni vad utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande lokalisering av
industriell verksamhet till Landskronaregionen att riksdagen skulle avslå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1612 yrkandel
2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>molionen 1976/77:1624 yrkandel
2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>30. beträffande
tillsättande av en delegation för Landskronaregionen<br>
att riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1629 yrkandet 2.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>90</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31. beträffande inriktningen av Karlskronavarvels
produktion att riks-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dagen skulle avslå
motionen 1976/77:1631 yrkandena 1 och 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande industripoliliskt
program för varvsindustrin all riks- Nr 149 dagen skulle avslå molionen
1976/77:1636 yrkandet 3 i ifrågavarande Fredaeen den del (programpunkten
6),</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>3 juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande förstatligande av
rederinäringen att riksdagen skulle --- </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>avslå</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1627
yrkandel 1 i ifrågavarande del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>motionen 1976/77:1636 yrkandet
2 san-il yrkandet 3 i ifrågavarande del (programpunkten 1),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande statlig etablering
inom rederinäringen att riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:533 yrkandet
1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande utredning om
fraktfart i statlig regi alt riksdagen skulle avslå motionen 1976/77:1634
yrkandet 7,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>beträffande utvecklingsplan för
den inrikes sjöfarten all riksdagen skulle avslå molionen 1976/77:1636 yrkandet
3 i ifrågavarande del (programpunkten 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Följande fyra reservationer hade avgivits av herrar
Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist och Wååg, fru Hansson samt herrar
Högström och Sivert Andersson i Stockholm (samtliga s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>1. </span><span style='font-family:Verdana'>beträffande
anslag till avskrivningslån till fartygsbeslällare, vari re<br>
servanterna ansett all utskottet under 3 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:139 mon-ienl 9 och med bifall
till motionen 1976/77:1634 yrkandet 5 till Avskriv-iiingslån lill svenska
beställare av fartyg för budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln
anvisade ett reservationsanslag av 1 200 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2. beträffande medelstillskott lill moderbolaget i
den statliga varvskon<br>
cernen, vari reservanterna ansett all utskottet under 14 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:139 moment 14 och med bifall
till motionen 1976/77:1634 yrkandet 3 till Medelstillskoli lill moderbolagel i
den statliga varvskoncernen för budgetåret 1977/78 under Ijortonde huvudtiteln
anvisade ett reservationsanslag av 500 000 000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3. beträffande anslag till styrelsen för teknisk
utveckling, vari reser<br>
vanterna ansett all utskottet under 20 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1634 yrkandel 4 och med anledning av
molionen 1976/77:1624 yrkandet 4 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling för budgetåret 1977/78 uiövertidigare anvisat
belopplNU 1976/77:26, rskr 1976/77:236) anvisade etl reservationsanslag av
11000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>4. beträffande utredning om fraktfart i statlig
regi, vari reservanterna<br>
ansett alt utskollel under 35 bon hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>all
riksdagen med bifall lill motionen 1976/77:1634 yrkandet 7 son-i<br>
sin niening gav regeringen lill käi-ina vad reservanterna anföri.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Herr JOHANSSON i Ljungby (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'> talman! Näringsutskottet börjar sitt utlåtande
angående varvs-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>propositionen
med följande mening: "Tredje året i följd har riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-------------- nu all
la ställning lill förslag om nya åtgärder som föranleds av varvs-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>l'755fl vaiysfrågor
industrins alltmer kännbara problem."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hade varit möjligt att teckna en bild av denna bran.schs utveckling under en
längre tidsperiod. Historieskrivningen från mitten av 1950-lalel fram till nu
hade visat på uppgångsperioder lika väl som år med svårigheter för en del av
de svenska varven: Uddevallavarvets kris i mitten av 1950-talel och nya
svårigheter etl årtionde därefter samt Götaverkens problem, också de i mitten
av 1960-lalet. Och väl minns de flesta Oskarshamnsvarvets bekymmer för drygt
tio år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gång
efter annan har frågan ställts, om det svenska näringslivet har utrymme för en
så tung industriseklor, som dessutom är så känslig för konjunkturvariationer
och som, sist men inte minst, binder uppsa myckel av kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svaret
på frågan har vid varie tillfälle den ställts blivit: Vi behöver
skeppsbyggeriet för de svenska och nordiska rederierna. De svenska varven är i
allmänhet konkurrensdugliga, det finns väl utbyggd teknik och duktiga människor
i verksamheterna, och med en vettig anpassning av kreditgivningen till vad
andra stater kostar på sig bör vi kunna klara oss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om de här svaren inte övertygat alla har de i allmänhet godtagits. Alternativen
har inte varit så enkla de heller. Var placerar man över 40 000 människor som
har arbete och utkomst i varvsrörelsen? Vad blir det av de kapitalvärden som
finns i varven? Inte heller de frågorna kommer man förbi i de här
övervägandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
åtskilliga gånger har diskussionen kretsat kring frågan om del ändå inte behövs
mera av samarbete eller samordning mellan de olika enheterna inom
varvsindustrin. Det är dock på en internationell marknad med hårda villkor som
branschen skall kämpa om utrymmet. Skulle man inle kunna vinna fördelar, om man
på vissa områden hade gemensam produktion av komponenter, delar av
utrustningen, forskning och utveckling, marknadsföring osv.? Intresset härför
har ibland varit stort. Men konjunkturuppgångarna har på det här området som på
så många andra förskjutit frågorna om samordning långt ned på dagordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har vi på nytt kommit in i ett förödande djupt krisläge. Man behöver endast
nämna orden oljekris, minskad skeppsfart och varvskris för att bakgrunden till
nuläget skall stå klar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här gången har emellertid övervägandena om hur vi skall ha del<br>
med varvens framtid haft tillgång till ett mera omfattande materialun<br>
derlag. Varvskommissionen gjorde ett bra utredningsarbete. Kontakten<br>
med de internationella utredningarna, främst inom OECD, var god. De<br>
anställda har genom sina fackliga organisationer uträttat ett förnämligt<br>
arbete både utredningsmässigt och via kontakter med förelagen och myn-<br>
92</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>digheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Allt detta tillsammans har
bidragit till att den svenska debatten om-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kring varvsindustrin har
kunnat föras på ett ganska realistiskt plan. Vi Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>var de första som
accepterade den bedömning som gjordes inom OECD, Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>alt den internationella
varvskapaciteten borde bringas ned med omkring 3 </span>■</i><i><span
style='font-family:Verdana'> • ,g-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>30 96. Internt fogade vi
till det ett villkor, nämligen det att en sådan ___ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>neddragning skulle ske i
socialt acceptabla former, dvs. vi måste få till- Vissa vaiysfrågor
räckligt med tid för all genomföra minskningen, och direkla avskedanden av
personalen måsle undvikas. Dessa åtgärder kunde inte klaras av de tidigare
ägarna till Eriksberg och Götaverken. Samhället, genom staten, måste ta på sig
huvudansvaret för en sådan operation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening en förtjänst för politiken i vårt land alt detta statliga
engagemang har kunnat ske med så bred uppslutning bakom besluten i riksdagen
som fallet varit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtagandena
är stora men nödvändiga för att ge innehåll åt krav och åtgärder, för att ge
trygghet lill arbete och utkomst. Jag räknar inte med att de borgerliga
partierna har godtagit socialismen i princip. Men ställda inför de anspråk på
gemenskapen som en industri i svårigheter ställer på oss har man accepterat de
lösningar som är erforderliga, även om det inneburit brytningar med den principiella
uppfattning man går och bär på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
socialdemokratiska riksdagsgruppen ser inte statsingripanden som självändamål
utan som angelägna inslag i politiken i en biandekonomi och i etl samhälle
statt i demokratisk utveckling, nu in på det ekonomiska området. Det vore ett
steg framåt mot samförståndslösningar inom näringspolitiken om borgeriigheten
också i tal och propaganda kastade loss från den ideologiska belastning som ett
envetet fasthållande vid en liberalkonservativ ekonomisk politik utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
varvsbesluiei i fjol läste jag i en ledare i en liberal göteborgstidning bl.
a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Men
när politikerna ställs inför de konkreta avgörandena, väger de principiella
ståndpunkterna ofta lätt. Statliga företag etableras för att skapa
sysselsättning i områden med kronisk arbetslöshet. Staten måste gå in i
branscher som kräver sådana kapitalresurser att den enskilda företagsamheten
inte kan klara dem. Inom varvsindustrin är dessa giganliska kapitalinsatser
dessutom förenade med osedvanligt höga risker som leit till att staten måste
rycka in. I andra fall måste staten undsätta branscher som håller på alt slås
ut i den internationella konkurrensen men som behövs för vår försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dessa skäl böjer sig som regel de flesta förkämpar för ett enskilt
näringsliv."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungefärligen
vid samma tid och i det av varvskrisen hårt drabbade Göteborg läste jag de
folkpartistiska deviserna Sociala reformer utan socialism.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är inte lätt att här
finna samstämmighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
intresse följer vi nu vad som sker i fråga om samordningen av<br>
dataindustrin. Vad som hittills kommit ut från förhandlingarna förefaller<br>
inle skilja sig från vad den socialdemokratiska regeringen hade tänkt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sak samma gäller
diskussionen om samordning av handelsstålinduslrin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Jag skulle, herr talman, vilja säga till de borgerliga kollegerna i
kam-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>maren:
Bli nu inte förskräckta över att vi tycker del ni gör i det här</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>avseendet
är ganska så riktigt! Men stanna inte upp! Det borde inte vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- så all
del skall till i del närmaste katastrofer inom vissa förelagssektorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt;text-indent:-88.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor för att man skall finna
anledning lill samordning under samhällelig ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samhällspolitikens vardagsarbete - och som etl sådant vill jag beteckna etl
utskottsarbete - gäller det ofta att söka lösningar på de frågor omkring vilka
man kan bli överens. Vad som är ändamålsenligt, vettigt och praktiskt i
förslagen i propositioner och motioner bör man kunna samla sig kring. Så har
del också enligt min uppfattning varit vid behandlingen av varvspropositionen
och till den hörande motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
förslag avviker inte på något nämnvärt sätt från den tidigare regeringens
uppläggning av varvspolitiken med de allmänna utgångspunkter som jag erinrat
om. Man måste nu gå etl steg längre än tidigare i samhällsåiagandel. Principen
om etl lagerbyggande av bålar för att klara sysselsättningen under
nedtrappningsperioder konfirmeras, och stimulans lill rederierna för
beställningar av båtar vid de svenska varven föreslås. Utskottet tillstyrker
detta enhälligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
socialdemokratiskt håll har vi emellertid riktal uppmärksamheten på alt en inte
obetydlig förmögenhetsöverfiyttning från samhället lill enskilda och bolag kan
komma till stånd. Detta gäller då i fråga om de avskrivningslån som skall kunna
utgå lill ett belopp av 1,3 miljarder kronor. Grundtanken är ju att dessa lån
skall bli föremål för återvinningsprövning. 1 princip gäller här skillnaden
mellan produktionspriset i Sverige och priset på den internationella marknaden.
Med kännedom om de väldiga variationer i såväl kostnader för fartygsbyggandel
som fraktpriser som vi upplevt under ett par årtionden har vi ansett att den
föreslagna tiden för åiervinningsprövning, fem år, är väl kort. Men vi har i
utskottet enats om en uppmjukning av regeln som ger möjlighet för både staten
och beställarna att påkalla förhandlingar om förlängning av tiden för denna
prövning. Med detta nöjer vi oss, och de framtida erfarenheterna får visa om
ändringar påkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller etl annat område av förslag i propositionen har utskottet också
kunnat bli enigt om en skrivning som sträcker sig längre än
re-geringsförslagei. Del gäller del s. k. Lindholmenprojektet. Andra talare kommer
all närmare beröra såväl det förslaget som övriga förslag i propositionen och
i motionen. Jag vill enbart erinra om vad utskottet skriver om
Lindholmenprojektet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Detta
projekt innebär att anläggningarna vid Lindholmens varv skall utnyttjas för en samordnad
verksamhet omfattande produktion, utbildning och arbetsmiljöforskning. I ett
första skede beräknas ca 900 personer bli sysselsatta inom
Lindholmenprojektet."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Varvskrisen drabbar många
orter, men anställningsmässigt och till an<br>
talet hårdast Göteborg. Del är därför förklarligt om fackliga intressen,<br>
94</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>liksom kommunala, har sökt efter möjligheter till
förnyelse av närings-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>livet i regionen, då också
med anknytning till lämnade arbetsplatser och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>geografi. Detta finner
utskottet så viktigt att del görs en formlig be- Nr 149<br>
ställning till regeringen om att förberedelser för att genomföra projektet
Fredaeen den<br>
skyndsamt vidtas och all ett definitivt förslag föreläggs kommande höst- 3
</span>■<span style='font-family:Verdana'> - g-j<br>
riksdag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyvärr,
herr talman, kunde enigheten i utskottet inte sträcka sig så Vissa
vaiysfrågor långt som till en ökning av anslaget till försöksverksamhet och
projektering med annan tillverkning vid varv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
och ulskottsmajoriteten föreslår här 35 milj. kr. Analysgruppen rekommenderade
100 milj. kr. Enligt vår mening, uttalad i reservationen 2, bör riksdagen
markera sitt intresse för den alternativa verksamheten genom att från början
anvisa de 100 miljonerna. Vi föreslår inga ytterligare medellillskott, utan
anser att det är möjligt att minska beloppet för avskrivningslån från 1,3
miljarder lill 1,2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
som i någon mån förvånat oss vid utskottsbehandlingen har varit majoritetens
ställningstagande till förslagen om utredning angående fraktfart i statlig
regi. Jag åsyftar nu närmast den socialdemokratiska motionen. Den har som
utgångspunkt det faktiska förhållandet att genom statens övertagande av
Götaverken överförs samtidigt äganderätten till ett par rederier med
huvudsakligen förvaltande uppgift, dvs. de förvaltar båtar som varvet av skilda
anledningar fått återta eller, antar jag, båtar som byggts utan beställning. De
här båtarna har tidigare, om så varit möjligt, hyrts ut, och detta kommer väl
även i fortsättningen att bli fallet. Vad vi föreslagit är ju helt enkelt att
regeringen bör utreda om den här formen av förvaltning är riktig och ävenledes
se på frågan om något statligt förelag planerar eller har intresse för frakter
med båt i egen regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening har en räddhågad utskoltsmajorilet funnit en räddningsplanka genom
att hänvisa till den aviserade sjöfartspolitiska utredningen. Nog borde det
vara ett mycket starkare samband mellan staten som ägare av varv och båtar och
staten som samtidig ägare av industrier som bryter malm, tillverkar stål,
förädlar trävaror och producerar massa och papper, det mesta för export med
bål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med dessa kommentarer till utskottets betänkande, som komplement till
det kunskapsinhämtande som varje riksdagsledamot självfallet har ägnat sig åt
genom att läsa propositionen, motionerna och utskottsbelänkandet, yrkar jag
bifall till utskottets förslag utom i de delar där del avviker från
reservationerna. Där yrkar jag bifall till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under delta anförande övertog herr andre vice
Ullmannen ledningen av kan-m-iarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HALLGREN (vpk);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! De svenska storvarven har de senaste åren befunnit sig<br>
i en ständig kris. De anställda vid varven har tvingats leva i en ständig<br>
oro. Skall varvsindustrin bantas ned med 25, 35, 40 eller 50 ", - eller<br>
kanske mer'' Kommer stora delar av verksamheten all läggas ned, och<br>
hur blir det i så fall för alla dem som inte kan få arbete?</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De här problemen har
varvsarbetarna ständigt haft under de senaste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>fem sex åren, men också tidigare. Detta gäller inle minst
varvsarbetarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>' Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 juni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>''
beror nu denna varvskris på? Har inle skeppsbyggnad någon fram-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-------------- lid här i
landet, eller spelar andra orsaker in? Det kan ju inte vara det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt;text-indent:-88.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor förstnämnda, eftersom vi
har en gammal god varvstradition, en stab av yrkeskunniga varvsarbetare och
duktiga tjänstemän och tekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kan del då vara som har gjort all varvsindustrin hamnat i denna situation? Har
redarkapilalet kallt räknat med alt offra en del av varvsindustrin och satsa
på andra mer lönsamma projekt, exempelvis utländska transportföretag, som i
vart fall regeringen måste ha klart för sig att rederierna har satsat på?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vänsterpartiet
kommunisterna har tidigare tagit upp dessa frågor i samband med att åtgärder
från samhällets sida behandlats här i riksdagen. Del har då alltid hetat att
man måsle "rädda sysselsättningen". Vårt parti har i två motioner,
533 och 1636, på nytt aktualiserat etl samhälleligt övertagande av samtliga
större varv. Vi påpekar återigen alt redarkapilalet helt måste kopplas bort
från varvsindustrin. Vpk kräver också all rederinäringen förstatligas.
Sjöfarten är en för landet alltför betydelsefull näringsgren för att den skall
ligga i några få privatkapilalisters händer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rederiernas
felsatsning på större tanktonnage och en ensidig utveckling inom
varvsindustrin, där tekniken helt inriktades på stora serier supertankers, är
en av huvudorsakerna till den dystra situation som varven i dag befinner sig i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ensidiga satsning har lett till alt en mer differentierad produktion har fått
stå tillbaka. Tanktonnagel gav både rederier och varv snabba pengar. Men någon
framtidsplanering för annan produktion gjordes inle. Nödvändiga investeringar
i ny utrustning och modernisering uteblev nära nog helt, speciellt på
Göteborgsvarven Lindholmen och Eriksberg och i viss mån också på Götaverken.
Del ledde så småningom till att Lindholmen och Götaverken inte längre kan
fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetare
och tjänstemän protesterade och krävde samhälleliga insatser för att rädda
sysselsättningen. När del var aktuellt alt skrota Lindholmens varv uppvaktades
dåvarande industriministern och riksdagspartierna av representanter för arbetarna
och tjänstemännen. Nära nog samtliga anställda krävde i en petition alt
samhället skulle ta över produktionen och fortsätta verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delsamma
skedde när det stod klart att Eriksberg också var i farozonen. Nära 5 000
anställda skrev då på en petition i vilken de krävde att staten skulle gripa in
och ta över produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
tvingas staten gripa in på nytt för att, som det återigen heter, "rädda
sysselsättningen". Det innebär stora ekonomiska åttaganden. När man nu
från samhällets sida gör denna satsning, har man då också dragit upp nya
riktlinjer för produktionen? Har det gjorts någon långtidsplan för hur man
skall kunna fortsätta och vidareutveckla verksamheten?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår uppfattning kan man inte finna några sådana linjer i den<br>
96</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>borgerliga regeringens varvspolilik. Regeringens
syn på varvsindustrin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är kortsiktig. Man har
bara några få års perspektiv. Frågan är om man Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inte förutser långtgående
steg mot en avveckling, fast man inte vågar Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller vill tala klarspråk.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 -jjj 1-7-7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns heller inget
program för breddning av produktionen. Dess- ----- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utom är regeringen
tydligen motståndare lill en medveten satsning på Vissa vaiysfrågor
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad bör då göras? Vilken
är vpk:s syn på dessa frågor?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
parti har hela tiden påtalat och motsatt sig denna kapitulationspolitik och
underkastelsen under redarkapitalets intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
har konsekvent stött de arbelandes krav på ett samhälleligt övertagande. Vi
hävdar att varvsindustrins framlid kan säkras om man slår in på en offensiv
politik med nya utvecklingslinjer. Varvsindustrin måste infogas i en
industripolitik med bredare och mera långtgående perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
arbetande skall ha en ledande roll i genomförandet av en sådan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vpk
har i motionen 1636 framlagt ett sjupunktsprogram som kan bilda en politisk
grund för att omdana varvsindustrin och därmed rädda sysselsättningen i de
hotade regionerna. De punkterna skall jag här redovisa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vpk kräver all rederierna i
princip skall lägga sina beställningar på svenska varv. Rederinäringen bör av
delta men också av andra skäl förslalligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Handelspolitiska kontakter
skall tas med de länder, företrädesvis inom det socialistiska blocket, som har
underskott på fartyg och måste chartra tonnage från andra länder för sina
transporter. Det är naturligtvis också möjligt att kontakta flera av de nu
uppåtgående u-länderna både i Afrika och annorstädes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En utvecklingsplan skall
utarbetas för inrikessjöfarten som siktar till att kust- och insjöfarl skall
kunna öveua en stor del av de tunga transporterna på våra landsvägar.
Färjelrafikens utvecklingsmöjligheter bör också beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En planmässig breddning av
varvsproduktionen, där annan produktion än skeppsbyggandet måste aktualiseras,
är också viktig. Och framför allt måsle inriktningen på framställning av
specialfartyg av olika slag få en framskjuten plats i denna planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En medveten satsning på
skeppsteknik och kommunikalionsieknisk forskning måste ske. Avsikten skall vara
att utveckla nya lösningar på såväl sjö- som landtransportområdet, vilket
direkt eller indirekt kan komma varvsindustrin lill godo. Genomförandet av det
s. k. Lindholmen- • projektet kan vara ett led i denna strävan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett industripoliliskt program
utarbetas, vari varvsindustrins behov av alternativ produktion - det allmänna
behovet av förädlingsindustrier - samt varvsregionernas behov av
sysselsättningstillskott sammankopplas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De arbeiande skall ha ett
avgörande inflytande över den nya statliga varvsindustrins planering och
styrning. I alla styrande organ skall de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anställdas valda
representanter ha majoritet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vaiysfrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
yrkar avslag på detta sjupunktsprogram. På någon punkt bemödar sig utskottet
att vaska fram ett argument, men mestadels finner inte utskottet anledning att
vidta den ena eller andra åtgärden. Utskottet säger inte varför det inte finner
anledning. Det finns t. ex. "inte anledning att aktualisera en sådan
nalionalisering" av varvsindustrin som vi begär i våra motioner, säger
utskottet. Varför finns det inte det? Staten har nu under årtionden sökt hitta
än den ena än den andra provisoriska "lösningen" på varvskrisen för
att värna de redargruppers intressen som varit eller är varvsägare. Successivt
har det statliga engagemanget måst ökas. Delta har inte skett som en medveten
politik för att få ett samlat grepp på varvsindustrins problem. Hela tiden har
det handlat om åtgärder som tvingats fram. Staten skall ta riskerna för att
redarna skall hållas skadeslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i det senaste regeringsförslaget handlar det om alt miljardbelopp satsas av
staten för att avskedandena och krympningen av de statliga varven skall gå så
smidigt som möjligt. Och dessa varv har staten tagit över just för att
storfinansen inte skall behöva ta det moraliska och politiska ansvaret för
massavskedanden. Däremot avhänder sig staten de möjligheter till ett ordentligt
samlat grepp på varvsindustrin som etl förstatligande av storvarven och en
varvspolitik enligt det sjupunktsprogram som vi har föreslagit i vår motion nr
1636 utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inte så där överdrivet förvånad över att utskottet i flesta fall begränsar
sig till det föga upplysande argumentet "finner inte anledning". Det
beror på att man vill dölja sina egentliga argument. Dessa är att föra en
varvspolitik som står så litet som möjligt i strid med kapitalismens principer
- de principer som förorsakat varvskrisen - och att varvsägarna/redarna skall
skyddas ekonomiskt, politiskt och moraliskt. Staten påtager sig uppgiften att
skrota de varv kapitalägarna misskött. Då minskar man kapitalets förluster,
och dessutom bidrar man lill att misstänkliggöra andra ägandeformer än de privatkapitalistiska.
De som får sitta emellen för denna den kapitalistiska perspektivlöshetens och
aningslöshetens politik är de anställda - del är arbetarna och tjänstemännen
vid varven. Alternativet lill denna politik, som ju på etl likartat sätt bedrevs
också av den förra regeringen, är det sjupunktsprogram som vi kommunister
föreslagit i vår motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill med detta yrka bifall till motionerna 1636 och 533.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr BÖRJESSON i Glömminge
(c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Näringsutskotiets belänkande nr 53 behandlar en av regeringens stora
propositioner, som rör varvskrisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Johansson i Ljungby har föredragit en ingående varvspolitisk historik. Del gör
att vi övriga kanske inte behöver gå in så myckel på tillbakablickar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
är del fråga om en stor ekonomisk transaktion: dels en omstrukturering av
varvsnäringen, dels bildande av en statlig varvskoncern, dels</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>statliga åtaganden när det
gäller fartygsbeställningar. Med omstruktureringen följer en mängd ekonomiska
transaktioner som jag inte i detalj skall beröra här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
jag inte missminner mig anförde herr Palme under gårdagens ekonomiska debatt
att socialdemokraterna i stort sett anslöt sig till den föreliggande
paketuppgörelsen angående varven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
analysgrupp tillsattes i slutet av 1976 av regeringen för all utreda
varvskrisen och problemen i det sammanhanget. Förslaget innebär i stort sett en
nerdragning av den samlade varvskapaciielen, ett stöd till fartygsbeställare
med 30 % i avskrivningslån och bildandel av en statlig varvskoncern, som jag
nyss nämnde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har uppmärksammats särskilt är avskrivningslånen. De skall tillämpas med en
återvinningsrätt på fem år. På den punkten har utskottet ändrat något, som herr
Johansson i Ljungby nyss nämnde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
reservationer som föreligger i fråga om det här stora paketet gäller kanske mer
frågor i periferin - någon annan bedömning av reservationerna kan man väl inte
göra i förhållande till den avsevärda transaktionen. Jag skall här beröra
reservationerna i den ordning de återfinns i utskotts-betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
reservationen 1 yrkar man på en nedsättning av anslaget till avskrivningslån
till fartygsbeställare med 100 000 kr. Räknar man ut storleken på det blir det
ungefär 7,5 %. Det motsvarar knappt ett års ränta och kan inte vara av någon
avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
motiveras med att man vill frigöra pengarna för andra ändamål i det här
sammanhanget, således en transferering inom paketet. Hur stora dessa
beställningar kan komma att bli är naturligtvis svårt att bedöma, och utskottet
anser att man skall godta regeringens förslag på den här punkten</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang kan det vara lämpligt alt beröra just återvinningsrätten, som
enligt propositionen skall få utnyttjas inom fem år. Där har utskotiets
ledamöter enats om att ge regeringen i uppdrag att från fall till fall kunna
utöka denna återvinningsrätt över fem år om det skulle visa sig att fartygen
genom inflation och annat stigit i pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
säger på s. 9 i betänkandet: "Utvecklingen beträffande försäljningspriser
och frakter kan bli sådan att den mot slutet av femårsperioden pekar på starkt
stigande eller tvärtom starkt sjunkande åler-vinningsvärde. I ett sådant läge
kan det vara av intresse för såväl staten som beställaren att följa
utvecklingen under ytterligare någon tid."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
reservationen 2 vill man öka anslaget till moderbolaget med des-tinering till
alternativ verksamhet och föreslår en ökning av medelstillskottet till
moderbolagel med 65 milj. kr. Del är riktigt alt analysgruppen föreslagit
betydligt mer än vad departementschefen gjort i propositionen. Men även här är
det väl så att ingen riktigt vet hur mycket som kommer att erfordras på längre
sikt. När vi vet att regeringen fick överta en kassakista som inte var .så
välfylld, kanske vi i år skall nöja oss med 435 miljoner på denna punkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen,
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vaiysfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Att den siailiga varvskoncernen tar upp andra aktiviteter än byggande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'' fartyg råder det inga delade meningar om i de
olika grupperna i ut-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>skottet,
utan vi ansluter oss till principen att del kan vara skäligt. Ut-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>---------------
skoltsmajoriteten anser dock all anslagsberäkningen är tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller reservationen 3 vill man höja anslaget till skeppsteknisk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>forskning genom STU utöver
tidigare angivna medel med 11 milj. kr. Vi kan säga all frågan gäller att man
till varvsnäringens avveckling vill driva varvsnäringens utveckling, om vi
skall vara vitsiga, som man ju är i Göteborg. Yrkandet i reservationen går ut
på ett allmänt uttalande till regeringen. Det bör observeras att skeppsteknisk
forskning för åren 1977-1978 tilldelas 75 milj. kr. Även på den här punkten
understryker utskottet betydelsen av stöd för denna forskning, men utskollel
lillslyrker propositionens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
reservationen 4 fullföljer socialdemokraterna parlimotionen 1634, som går ut på
alt man räknar med alt en del fartyg i det statliga varvsbolagets ägo konimer
att bli upplagda och att man då skulle kunna låta dessa gå i statlig fraktfart.
Man begär en utredning om delta. Utskottet har sagt att en sjöfartspolilisk
utredning pågår, och del kan vara lämpligt att avvakta vad den kommer fran-i
lill innan man företar sig någonting annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Johansson i Ljungby sade att han var förvånad över att utskottet inte ville
utreda saken och att vi hade funnit en räddningsplanka i hänvisningen till en
sittande utredning. Det är vanligt i riksdagsarbelet att om det på något område
sitter en utredning, så hänvisar man till att man inte vill fatta beslut innan
utredningen är klar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skulle vilja la upp något av vad herr Hallgren sade om att man kunde bedriva
fraktfart på öststaterna och på det sättet hålla rederinäringen uppe. Om jag
inte är fel underrättad ligger öststaternas bemanningskostnader långt under de
svenska. 1 Östersjön är man därför rädd att utvecklingen skall gå den andra
vägen - att man blir utslagen av öststaterna på grund av att de kör med mycket
lägre bemanningskostnader än den svenska rederinäringen är tvungen all ha. Det
är nog i praktiken ett relativt svagt argument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller Lindholmenprojektet har analysgruppen tagit upp etl förslag all man
skulle omvandla det ganila fina Lindholmens varv till en samordnad verksamhet
med yrkesskola, forskning och tillverkning. Man har nämni att man skulle kunna
satsa eil belopp på 50 milj! kr. för detta. 1 propositionen anges all det är
etl nytänkande och att man måste pröva en sådan utväg myckel noga. Fyra
motioner har stött analysgruppens förslag och de har väckts av centern,
socialdemokraterna och moderaterna. Utskottsmajorilclen har ingenting emot
tanken på att fullfölja projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
underleverantörerna vill jag säga all ulskoiiei haft hea-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rings, som del heter, med
deni. Det är ganska stora svårigheter som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en minskning av
produktionen drar med sig även för underleverantörerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>100</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Vid en krympning av varvsindustrin kommer underleverantörerna i kläm</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- det förstår man. De har,
som anges i utskottsbelänkandet, under 1975 Nr 149<br>
levererat för 3,1 miljarder kronor lill varven.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Fred'ieen
den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Underleverantörerna
bedyrar all de köper svenskl slål för sin tillverk- -i • • iQ-y-y</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning. Utskottet har på
s. 19 i bclänkandet utialai: "Utskollel räknar ____ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med att varven i
fortsättningen söker alt i så stor utsträckning som möjligt Vissa
varvsfrågor placera sina order inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utskottet anfört rörande varvens underleverantörer bör ges regeringen till
känna som riksdagens mening."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber alt
få yrka bifall till utskottets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle: Herr talman! Bara två saker i all korthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förmodar att det var en felsägning av herr Börjesson i Glömminge när han sade
att vi ville pruta 100 000 kr. Vi ville pruta 100 miljoner</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- det är litet skillnad.
Men jag förstod av de procenttal herr Börjesson<br>
angav att han avsåg det beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller fraktfart i statlig regi har vi alltså förordat en utredning som
skall se över hur den förvaltande uppgiften går lill inom de två rederier inom
Göiaverken som staten nu tar över och om den är ändamålsenlig. Jag iror att
det är mycket viktigt, herr industriminister, att både regering och riksdag vet
vad det är som här försiggår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nu riksdagen inle vill godta vårt förslag, rekommenderar jag industriministern
att via antingen den tidigare analysgruppen eller den nya koncernledningen göra
en utredning om dessa problem, för att vi skall bli helt på det klara med hur
de båtar kommer att användas som staten nu eventuellt får tillbaka därför att
betalningen uteblir eller .som kommer att byggas för lager. Del är för att få
klarhet i detta som vi förordat att riksdagen skall skriva till regeringen och
begära en utredning. Men den kan göras enklare än genom en offentlig utredning.
Jag upprepar att den skulle kunna göras inom den nya koncernledningen efter en
påstötning från regeringen, närmast industridepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HALLGREN (vpk) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag vet inle om herr Böriesson i Glömminge missuppfattade vad jag sade
i mitt anförande om den andra punkten i vårt sjupunktsprogram. Jag relaterade
den och sade alt handelspolitiska kontakter måste tas med de länder exempelvis
inom det socialistiska blocket men också i tredje världen, som har underskoll
av eget tonnage, för att vi skall få beställningar på fartyg. Del har ju inle
med besältningskostnader och liknande alt göra. Den frågan kommer väl snarare
all diskuteras under nästa punkt på föredragningslistan. Jag vet inte vad herr
Börjesson menade med sin invändning lill mig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser det vara riktigt och vettigt att söka handelspolitiska kontakter<br>
med de länder som har underskott på fartyg och som måste chartra fartyg<br>
från andra nationer. Jag kan ge ett exempel. Rumänien kan bara till<br>
18-20 "•) ulföra sina frakter med eget tonnage. Där måste man bygga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>ut varvsindustrin och bygga ikapp för att slippa chartra utländska
fartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>särskilt
som man inte heller får den typ av fartyg man önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>''
'' '''"'' '' exempel på vad vi menar. Där kunde den svenska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>---------------
varvsnäringen ha gått in och fåll beställningar. Då kanske man hade</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor
åtminstone lindrat den kris vi har i dag. Men det fordras naturligtvis</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en specialinriktning på de
typer av fartyg som beställarna efterfrågar -</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fruklfartyg. o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BÖRJESSON i Glömminge (c) kort genmäle: Herr talman! När nu den tidigare
industriministern så här familjärt vänder sig till den nuvarande, så finns det
ingen anledning för mig att göra någon kommentar. Vi kommer säkerligen att få
etl svar av statsrådet när det blir hans tur att tala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skulle väl inte tro att varven har någonting emot att göra affärer med
öststaterna. Men i fråga om sjöfarten i Östersjön är det, som jag sade förut,
oerhört svårt att konkurrera därför alt kostnaderna är så olika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill bara erinra herr Hallgren om den inskription, som påslås ha
förekommit på en del milstolpar fordomsdags: "Vad göras skall är allaredan
gjort. I herredagsmän, reser icke så fort!"</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontakter
i syfte att intressera t. ex. Rumänien för att beställa fartyg vid de svenska
varven har ägl rum sedan flera år. Vi hade bl. a. överläggningar med den
rumänska regeringen härom för ett par år sedan. Men det är två parter som
förhandlar, och de måsle bli överens. Jag skulle tro att den nuvarande regeringen
inle har något intresse av att avveckla den delen av den tidigare regeringens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan tillägga att vi hade kontakter på departementsplanet inte bara med Rumänien
utan med en rad öststater och dessutom Cuba, Venezuela och andra, som också omfattade
diskussioner om fartygsbeställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BENGTSSON i Landskrona (s);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Varvsindustrin i världen kännetecknas i dag och sedan några år tillbaka
av en betydande överkapacitet. De internationella överläggningar som förevarit
mellan varvsnaiionerna för att om möjligt råda bot på problemet har ännu inte
givit något påtagbart resultat. Vårt land har försökt ge sitt bidrag till en
mera balanserad internationell utveckling på området genom det beslut vi
fattade för nu ganska exakt ett år sedan. För att anpassa vår varvsindustri
till rådande marknadsförhållanden beslöt vi som bekant då om en avsevärd
nedskärning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor sysselsättningsminskning blev resultatet av fjolårets beslut.<br>
Hade andra varvsnationer fattat motsvarande beslut, skulle situationen<br>
framöver tett sig betydligt gynnsammare. Nu måste vi ta ett andra steg<br>
genom de förslag som presenteras i proposition 139 om ytterligare ned<br>
skärning. Men propositionen tar också delvis nya grepp för att svensk<br>
102</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>varvsnäring skall ges möjligheter att överleva och
anpassa sin produktion</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lill rådande läge. Varven
ges genom de beslut vi nu står i begrepp att Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fatta möjligheter att
klara en besvärlig period och sedan komma tillbaka Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>när konjunkturen vänder.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När överkapaciteten på
varvsområdet är övervunnen är i icke obetydlig - </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utsträckning också
beroende av när den internationella lågkonjunkturen Vissa vaiysfrågor är övervunnen.
Ingen kan i dag ange den exakta tidpunkten, men våra bedömningar bör inte vara
alltför pessimistiska. Redan om något år bör varvskonjunkturen ha vänt. De
förslag som ryms i propositionen för att klara de nu aktuella
sysselsättningsproblemen sträcker sig som bekant inte heller längre än till
utgången av 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
är på flera punkter enligt vårt bedömande ganska väl avvägda. Som framgår av
de socialdemokratiska motioner som väckts i anslutning lill propositionen
önskar vi emellertid ändringar på vissa punkter i förhållande till
propositionens förslag. Vi har också begärt klarare uttalanden på vissa
områden, en begäran som delvis tillmötesgåtts av utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som kommenterats av min partikamrat Rune Johansson kommer jag inte att
beröra. Jag kommer i stället alt kommentera vissa andra saker som han inle
berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
organisation av den nya statliga varvsgruppen som föreslås i propositionen har
utskottet i allt väsentligt anslutit sig till. Förslaget har som bekant
föregåtts av utredningar där såväl varvskommittén som analysgruppen lämnat
förslag. Syftet har hela tiden varit att genom en enhetlig organisation bilda
grund för en effektiv framtida statlig varvsverksamhet. Industriministern
säger i propositionen beträffande varvsgruppens organisation att de enskilda
varvsföretagen bör erhålla den rörelsefrihet som koncernledningen bedömer
ekonomisk och rationell och all koncernledningen härvid bör överväga
lämpligheten av alt låta de olika varvsenhelerna var för sig utgöra
dotterbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationsfrågan
har, som framgår av betänkandet, tagils upp i två socialdemokratiska motioner.
Grundtanken bakom yrkandena är att samtliga varvsenheter som skall ingå i den
nya koncernen skall erhålla samma status och utgöra likaberättigade dotterbolag
i den nya enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller tillskapandet av den nya koncernen råder också full<br>
ständig enighet. Som framgår av ulskoitsbetänkandet måste koncern<br>
ledningen ges ett stort mått av handlingsfrihet för att effektivt kunna<br>
styra och samordna rörelsen i dess helhet med sikte på ett så gynnsamt<br>
resultat som möjligt. Däremot är det väsentligt att inte de enskilda varvs<br>
företagens initiativförmåga berövas dem genom alltför långtgående cen<br>
tral styrning. Det framgår också av utskottels skrivning på den här punk<br>
ten att utskottet ansluter sig till vad som på denna punkt framförts i<br>
motionerna. Detta får ses mot bakgrund av att de olika varvsenheler<br>
som skall ingå i den nya koncernen kommer från olika typer av or<br>
ganisation. Uddevallavarvet och Karlskronavarvet kommer som själv<br>
ständiga förelag från Statsföretagskoncernen, medan Öresundsvarvei,<br>
Sölvesborgs varv och Finnboda varv kommer som dotterbolag från Göta-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>verkskoncernen där Göteborgsvarven bildar moderbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>
tycker det är bra att del så klart sägs ut i utskotisskrivningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>''"
samtliga enheter inordnas direkt under det nya moderbolaget i den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- nya
koncernen och att de skall ha egna kvalificerade ledarfunktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:87.0pt;text-indent:-87.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor och äga ett stort mått av
självständighet. Det är bra att varje företag får de chefspersoner som är
nödvändiga för förelagets skötsel och en egen kvalificerad styrelse med fullt
ansvar för företaget. På så sätt skapas, som det framhålls i utskottsbelänkandet,
förutsättningar för beslutsfattande i former som kan skapa engagemang och
tillfredsställelse också hos de anställda. Del sistnämnda är ytterligt
betydelsefullt för framgång hos de olika enheterna. Det är också betydelsefullt
att de olika företagen i varvsgruppen kan bevara den speciella profil som de
har skaffat sig och som kan vara avgörande för deras marknadsposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
de nya dotterbolagens styrelser liksom koncernstyrelsen skall sammansättas är
naturligtvis också det en betydelsefull fråga. Utskottet framhåller mot
bakgrund av alt frågan tas upp i en motion att man laster den allra största
vikt vid att de anställda får långtgående medinflytande. Man säger också i
ulskottsbetänkandet alt. statsmakterna givetvis, mot bakgrund av hela varvsindustrins
läge, läge skall fästa särskilt avseende vid att de anställdas synpunkter och
erfarenheter tas till vara. Delta är en uppfattning som jag helt delar och vill
understryka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
har också kommit till min kännedom att de direkiberörda fackliga huvudorganisationerna
i skrivelse till industriministern begärt att få framföra sina synpunkter på
organisation och personbesättningar innan beslut i dessa frågor slutgiltigt
fattas. Jag förslår deras intresse för dessa frågor och skulle vara tacksam om
industriministern här i dag ville bekräfta att de begärda överläggningarna
snarast kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
gör inget särskilt uttalande om vilken ställning de icke varvsdrivande delarna
av nuvarande AB Götaverken skall ha i den nya koncernen. För min del menar jag
att detta får bli en fråga för den nya koncernledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anslutning till frågan om den statliga varvsgruppens ställning har i vår
partimolion 1634 frågan om varvsrådets framtida verksamhet aktualiserats.
Varvsrådet har ju tidigare spelat en icke obetydlig roll som samarbels- och
samrådsorgan mellan de olika varven, och den till rådet knutna referensgruppen
har också kommit att fullgöra en betydelsefull roll. Utskottet har förutsatt
att varvsrådet kommer att rekonstrueras efter bildandet av den nya statliga
varvsgruppens tillkomst och bilda en betydelsefull länk för samråd och
samarbete mellan de statliga varven, Kockums varv och de mindre varven i privat
ägo. Denna rekonstruktion av varvsrådet bör göras så snart som möjligt efter
nykonstruktionen av den statliga enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att varven skulle
kunna behålla så många som möjligt av sina</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nuvarande anställda
rekommenderade analysgruppen i sin rapport att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varven skulle försöka
komplettera sin nybyggnadsverksamhet med annan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>104</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>tillverkning. Enligt dess förslag skulle 100 milj. kr. avsättas lill
en separat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>fond för projektering
av aliernaiiv verksamhet. Indusiriminislern föreslår Nr 149 emellertid
endast ett belopp av 35 milj. kr. i etl första steg. Han utesluter
Fredaeen den emellertid inle att ytterligare medel för ändamålet kan komma alt
behövas 3 </span>■</i><i><span style='font-family:Verdana'> -
g-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i ett andra steg men anser
att de närmaste årens verksamhet dessförinnan__ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bör utvärderas, i vår
partimolion 1634 har vi tagit upp frågan. Vi fram- Vissa vaiysfrågor håller där
nödvändigheten av all uppnå snara sysscisällningsmässiga effekter och
accepterad lönsamhet i den alternativa verksamheten. För alt uppnå detta är det
av vikt att dra fördel av befintligt kunnande i varvs-organisationerna och av
existerande produklionsanläggningar för den verksamhet som kompletterar
fartygsbyggnationen. Vi tillmäter alltså utvecklandet av alternaliva
verksamheter vid varven mycket stor betydelse. Enligt vår uppfattning bör
därför i enlighet med analysgruppens förslag 100 milj. kr. tillföras förelaget
för utvecklande av alternaliva verksamheter. Regeringens och
utskottsmajoriietens förslag förefaller oss halvhjärtat. I reservationen 2
föreslår vi en satsning av 100 milj. kr. för tillskapande av alternativa
sysselsättningar vid varven, och jag ber, herr talman, att få yrka bifall lill
reservationen 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga av största betydelse för svensk varvsnäring är den skeppstekniska
forskningen och utvecklingsverksamheten på området. För att förbättra och
bevara de svenska varvens konkurrenskraft är det nödvändigt att förstärka de
tekniska utvecklingsinsatserna. Skall de svenska varven kunna konkurrera på
världsmarknaden är en högt utvecklad produktionsteknik och tekniskt avancerade
produkter ett villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Analysgruppen
har i sin rapport tagit upp också denna fråga och framhållit dessa synpunkter.
Man har föreslagit en utökning till 25 milj. kr. per år för detia ändamål fr.
o. m. budgetåret 1977/78. . Industriministern har dock inte velat tillmötesgå
detta förslag utan hävdar, att det statliga stödet på detta område bör ses i
relation till de totala statliga insatserna till stöd för näringslivets
forsknings- och utvecklingsverksamhet och all prioriteringar får göras inom
tillgängliga ramar. Utskollsmajoriieien har kommit fram till samma slutsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
socialdemokratiskt håll har vi motionerat om att det statliga stöd som lämnas
till skeppsteknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet fr. o. m. budgetåret
1977/78 skall utgå med 25 milj. kr. per år. På delta sätt kan vi medverka lill
alt stärka de svenska varvens konkurrenskraft. Vi har nu ett modernt
laboratorium som aktivt kan medverka på områilct. och det bör här kunna göra en
betydelsefull insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har följt upp detta resonemang i vår reservation nr 3, som jag ber att få yrka
bifall till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig, herr talman, slutligen säga några ord med anledning av vad som anförts i
propositionen i anslutning till den där föreslagna nedskärningen av antalet
sysselsätlningstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Analysgruppen
föreslog .som bekant au aiiialei anslällda viti Öresunds<br>
varvei fram i. o. m. 1979 skulle reduceias nied 700 personer. Indusiri<br>
minislern haremellertiti i propositionen föreslagit all neddragningen skul<br>
le stanna vid 500 personer. Industriministern framhåller au del främst</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>är arbetsmarknadsmässiga skäl som fått honom att begränsa neddrag-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"'"S" '" personer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span>■<span style='font-family:
Verdana'>''' måste framhålla, liksom vi gjort i vår motion 1624, att om
statsrådet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ helt
dragit ut konsekvenserna av detta sitt resonemang, borde inte ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:-89.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor enda arbetstillfälle ha tagits
bort vid Öresundsvarvet. Sysselsättnings-situationen i Landskrona och i
Landskronaregionen, liksom f. ö. i hela Malmöhus län, är ytterligt bekymmersam.
För dem som än i dag föreställer sig att Malmöhus län är en överhettad region
beträffande sysselsättningen måste jag framhålla, att detta är ett för länge
sedan passerat stadium. Statsrådet är också medveten om detta och säger, att
minskningen av antalet sysselsättningstillfällen i Landskronaregionen kommer
att ställa stora krav på aktiva insatser från samhället. Det framhålls, vilket
jag vill understryka, att statsrådet överväger en förstärkning av
arbetsförmedlingens resurser liksom en strävan att till regionen lokalisera
annan verksan-ihel för att förhindra en utfiyttning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i motionen föreslagit all antalet sysselsatta vid Öresundsvarvet skulle
reduceras med högst 350 och all denna minskning skulle ske genom s. k. naluriig
avgång. Förslaget får ses mot det mycket bekymmersamma sysselsättningsläget i
regionen. Ett ungefärligen motsvarade yrkande finns i två andra motioner. Det
är för mig angeläget att understryka utskottets uttalande och att instämma i
vad statsrådet här framhållit. Utskottet tillägger dessutom att
sysselsättningsproblemen i Landskrona inte kommer att kunna lösas enbart på
lokalnivå. Därför är det enligt utskottets mening inom den närmaste tiden
nödvändigt med aktiva omfattande insatser från samhällets sida. Detta noterar
vi med tacksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskollel
har inle velat ange den något lägre siffra med vilken antalet anslällda skulle
reduceras vid Öresundsvarvet och framhåller att denna fråga bl. a. får bedömmas
utifrån möjligheterna till ny sysselsättning inom kommunen och regionen. Vi
motionärer får förlita oss på dessa uttalanden, som jag bedömer såsom
positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vår motion nr 1624 har vi också pekat på de problem på arbets<br>
marknaden som en eventuell nedläggning av varvens induslriskolor skul<br>
le komma att innebära. Dessa skolor har som utskottet framhåller stor<br>
betydelse för främst de ungdomar som efter genomgången grundskola<br>
önskar skaffa sig en yrkesinriktad utbildning. För Landskronaregionen,<br>
som jag känner väl till, skulle sysselsättningsproblemen komma att ytter<br>
ligare förvärras, främst för ungdomen givetvis, om skolan kom att läggas<br>
ned, och jag vet att förhållandet skulle bli likartal i Göteborg. Ulskotiei<br>
framhåller att man räknar med alt denna fråga noga kommer att följas<br>
av berörda myndigheter och den nya koncernens ledning. Jag vill dess<br>
utom rikta en vädjan till industriministern all inte vara restriktiv då<br>
det gäller att hålla i gång dessa skolor. Ge dem de anslag från stats<br>
makterna som kan behövas för all hålla dem i gång! Samhället kommer<br>
alltid att ha behov av yrkesulbildad arbetskraft - arbetskraft som kan<br>
106</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>göra en insats litet varstans i arbetslivet och
alltså inte endast på varven.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>där den utbildas.
Arbetslöshet i unga år är någonting av det värsta som</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
drabba en människa, och sådan bör med alla till buds stående medel</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>förhindras. Det hoppas
jag att vi kan vara överens om.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>3 : • (-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr talman! Med det
anförda ber jag att få yrka bifall lill samtliga</span><span style='font-family:
Verdana'>-------- </span><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>reservationer som är
fogade till detta näringsutskotiets betänkande.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
varvsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
SIEGBAHN (m);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag måsle väl som alla föregående talare inleda milt anförande med att
understryka att den kris som f. n. råder både inom den svenska varvsindustrin
och sjöfartsnäringen knappast är någonting specifikt för Sverige, utan en del
av en världskris. Krisen har självfallet flera orsaker. De viktigaste, både
psykologiskt och reellt, är 1973/74 års oljekris och dess följdverkningar, inte
minst i planeringen för framtiden. En annan faktor är den delvis ogrundade
optimism som tidigare rådde i världen och som föranledde en överproduktion av
tonnage och uppbyggnad av varv i länder som tidigare inte haft
fartygsproduktion i större skala. En faktor som har komplicerat en normal
anpassning till verkligheten är de förtäckta stöd och subventioner som på
olika håll lämnas. Ingångna överenskommelser, bl. a. genom OECD, på detta område
har heller inte alltid respekterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är uppenbart all en nedtrappning av byggnadskapaciteten måste äga rum, och del
är också naturligt att den drabbar ett land som Sverige särskilt hårt med
hänsyn till den förhållandevis stora fartygsproduktion svensk industri under
gångna år lyckats skapa. Man kan också konstatera alt den hårdast träffat
Göteborg. Detta har flera orsaker. En av dem är den inriktning som
Göteborgsvarvens produktion och ekonomi haft. En annan är den
otillfredsställande arbetskraftssituation som under åtskilliga år rått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
får dock hoppas och utgå ifrån att det i framtiden kommer att finnas utrymme
för fortsatt svensk fartygsproduktion och svensk rederinäring. Vad den
sistnämnda beträffar är det nog nödvändigt att etl visst omiänkande på alla
håll äger rum om formerna för dess bedrivande, och ett sådant synes också under
den senaste tiden ha påbörjats. Samma sak gäller varvsnäringen, i all synnerhet
för Göteborgs del. Men det kommer alt kräva en omfattande teknisk forskning
och en anpassning av produktionen till de fartygstyper för vilka Sverige har
speciella förutsättningar, dvs. hög teknik och skicklig arbetskraft utgör
speciellt viktiga faktorer. Jag vill på den punkten alltså helt instämma i vad
herr Bengtsson i Landskrona nyss sagt om betydelsen av fortsatt teknisk
forskning för att möjliggöra framtagandet av sådana fartygstyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
propositionen beträffar kan man konstatera alt regeringen begär<br>
anslag dels för att skapa ett stort statligt varvsföretag, där fiertalet av<br>
landets varv ingår, dels för att helt överta äganderätten lill Götaverken.<br>
Vad Götaverken beträffar skulle jag här vilja göra en radanmärkning.<br>
Det är anmärkningsvärt hur olika den socialdemokratiska regeringen<br>
handlat när del gällt förhandlingarna om övertagande av Götaverken</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>för något är sedan resp. Eriksbergsvarvet. Inom båda företagen har
gjorts</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>p |,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>j</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>stora
insatser för att bygga upp svensk varvsindustri även utanför den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>,. . ,07-7</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>egna
regionen. De svårigheter som drabbat dessa varv har varit av likartat</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3juni
19//</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>b b</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ slag. men
trots detta har den finansiella uppgörelsen som socialdemo-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt;text-indent:-88.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vlssa vaiysfrågor kraterna gjort och som nu bara
fullföljts av regeringen kännetecknats av en mannamån som kan omräknas i
hundratals miljoner kronor. Möjligen kan detta delvis förklaras av att
Eriksbergsvarvskrisen först aktualiserades, men del är heller inle uteslutet
att någon del av förklaringen är hur förslående olika näringsrepresentanter
ställt sig lill socialdemokratiska strävanden. Här ligger en av de stora
farorna för s. k. mygel och liknande ting vid alltför omfattande statligt
engagemang i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
moderata samlingspartiet -jag utgår från att detsamma gäller.de övriga
regeringspartierna - är förstatligandet av enskilda förelag och än mer av en
hel eller en del även förelagsbransch åtgärder.so i-n vi principiellt och
ideologiskt betraktar med utomordentlig skepsis. Jag kan sålunda på denna punkt
helt instämma i och bekräfta den förmodan av denna art som herr Rune Johansson
nyss uiiryckte. Vi anser inte att staten är bättre skickad än det enskilda
näringslivet att driva förelag, och vi lar bestämt avstånd från önskemål av
kommunister och vissa socialdemokrater på vänsterkanten att utnyttja den här
situationen och liknande situationer inom andra branscher lill att genomföra
eller försöka genomföra fullständiga socialiseringsaktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varvsindustrin
utgör emellertid ett specialfall. Den är utomordentligt kapitalkriivande och
varje enhet är uiomordeniligt dyrbar. Sverige är säkerligen ett för litet land
för att kunna finansiera en varvsindustri av den storlek .som vi hittills har
haft. Dessutom är varven i eminent grad - som del också har framhållits här -
beroende av utländska konjunkturer och beställningar, och detta på ett område
där konjunkturerna svänger speciellt myckel. Vårt godkännande av statligt
samgående mellan vissa varv får sålunda inle betraktas som något
principmedgivande utan som en nödvändig lösning av ett speciellt problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är därför naturligt alt utskollsmajoriieien lar avslånd från kravel i den
socialdemokratiska motionen 1634 och reservationen 4 till utskottets betänkande
om att man skall begära en utredning av statlig fraktfart. Molionen är endast
lill formen en försiktig upprepning av tidigare motioner från
socialdemokratiskt håll om att skapa ett stort statligt rederi. Del får ankomma
på den aviserade sjöfarlspolitiska utredningen att i ett större sammanhang
granska frågor av hithörande art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
antydde någon av de föregående talarna att detta var etl skenar-<br>
gumenl som man ställde sig bakom, men herr Rune Johansson sade<br>
nyss i sill anförande alt del ändå var nalurligi all man undersökte hur<br>
man skulle kunna driva den sjöfart som ändå måste förekomma genom<br>
den nya ägarstrukturen. Han erkände all en sådan utredning kunde ske<br>
inom regeringen eller kanske allra helst genom den nya statliga varvs-<br>
108</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>koncernen, och del är precis vad jag tycker är
riktigt och naturligt. Då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>får frågan
sina räiia proportioner. Del är självklari att en koncern som Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>får medel
ulan egen önskan till vissa fartyg som man måsle driva får Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göra
den undersökning soni del praktiska probleniei innebär.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 :„,.|j <span style='text-transform:
uppercase'>q-j-j</span></span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De tre övriga
reservationer som fogats till näringsutskottets betänkande ---- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nr 53 är
av förhållandevis mindre vikt och förefaller mera falla inom Vissa varvsfrågor
den nu gängse socialdemokratiska politiken att på alla punkter söka misstänkliggöra
regeringens förslag och ge sken av att man vill ha en annan uppläggning av
frågorna. Den analysgrupp, vars arbete legat till grund för propositionen, har
exempelvis föreslagit - som nyss här har nämnts - att 100 milj. kr. skulle
anvisas lill den nya varvskoncernen för all undersöka möjligheterna alt la upp
annan verksamhet. I proposilionen föreslås nu au t. v. 35 miljoner anslås för
denna verksamhet men att man noga skall följa utvecklingen för att se i vilken
utsträckning ytterligare pengar bör anslås. En sådan medelsanvisning i etapper
förefaller mig vara ett rimligt uttryck för önskan att kontrollera
utvecklingen. Socialdemokraterna har av någon anledning ansett denna
inställning "förefalla halvhjärtad" och vill omedelbart ösa ut 100
milj. kr. Utskottet har anslutit sig lill propositionens försiktigare bedömning
av hur man skall handlägga frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare önskar man höja anslaget till Styrelsen för leknisk
utveckling med II milj. kr. utöver propositionens förslag att användas lill
skeppsteknisk forskning. Synpunkterna i molionen sammanfaller i väsentliga
drag med vad som sägs i propositionen, och redan tidigare har en ökning för
skeppsteknisk forskning beslutats. Ulskoltsmajoriielen anser emellertid att
det är principiellt olämpligt att anslaget till STU i ökad omfattning
öronmärkes och förutbestäms för vissa användningar. De! bör i år ankomma på STU
att handha prioriteringen av anslagen inom sitt område. Principiellt vill jag
helt hålla med herr Bengtsson i Landskrona, som underströk vikten av att vi
forskar vidare och i stegrad takt när det gäller fariygskonstruktioner. Vår
eventuella framlid inom varvsindustrin måsle. som jag nyss sade, ligga i att
vi genom vår höga tekniska standard kan åstadkomma nya lösningar på fartygens
transportproblem. Det är nödvändigt för att kunna upprätthålla vår
konkurrensförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de åtgärder som propositionen föreslagit för att
underlätta beställningar vid svenska varv ingår ett belopp på 1 300 milj. kr.
för avskrivningslån lill sverlska fartygsbeslällare. Detta belopp har man från
socialdemokratisk sida velat skära ned med 100 milj. kr. för att i stället
användas i enlighet med det förslag som jag här tidigare berört. Det måste dock
vara en viss skillnad mellan pengar som anslås som ram för en verksamhet,
vilken ram sålunda eventuellt kan underskridas med större eller mindre belopp,
och anslag som med säkerhet kommer au utnyttjas. Ulskottsmajoriteten har inle
ansett den föreslagna nedskärningen och överföringen av pengar till ett annat
område lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag konstaterar vidare socialdeniokraten herr Bengtssons i
Landskrona ivriga förespråkande för decentralisering av vcrksaiiiheien inom
varvs-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ndusirin. .Man är mer van vid all från socialdeniokratiski
håll höra talas</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>om betydelsen av centralisering, planhushållning och liknande. Men på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'' ' punkten kan jag och utskottets övriga
borgerliga ledamöter helt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>instämma.
Det är självklart att man skall ta lill vara de affärskontakter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ och det
speciella kunnande som finns i de olika varven, vilka nu har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:-89.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor slagits samman i en koncern. Det
vore en dålig koncernledning om den inte gjorde det. Därför tror jag man kan
överlämna till den nya koncernledningen och den nya företagsledningarna vid de
gamla varven alt lösa det problemet på etl vettigt sätt och endast medsända
riksdagens välsignelse i den verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr Börjesson i Glömminge
tog upp frågan om sjöfarten på Östeuropa, men jag vill något nyansera hans
uttalande. Det är väl inte bara så alt bemanningskostnaderna är lägre i t. ex.
Sovjetunionen, det land det framför allt gäller. Det kan man alllid klara med
olika medel om man vill erbjuda billigare frakter. Det allvarliga är en
avsiktlig politik från Sovjetunionen alt till varje pris underskrida svenska
och andra europeiska sjöfartskostnader. Det är så myckel märkligare som man kan
konstatera att Sovjetunionen under de senaste 50 åren inte använt några metoder
för att försöka dumpa priset på varor eller tjänster i sina kontakter med
Västeuropa. Här finner vi ett ganska allvarligt exempel på motsatsen. Det är
inte underligt att det har skapats en stark oro inom svensk och andra
europeiska staters sjöfartsnäring. Det är alltså inte kostnaderna i och för sig
som jag tror har varit avgörande i det här sammanhanget. Jag vill emellertid
också omnämna två kompletteringar som utskottet under behandlingen av
proposilionen föreslagit och beträffande vilka vi med glädje kan konstatera att
enighet uppnåtts i utskottet. Båda gäller ett vidgat bemyndigande för
regeringen att i speciella fall träffa överenskommelse vid annan tidpunkt än
efter de i propositionen föreslagna fem åren om hur man skall förfara med de av
staten lämnade avskrivningslånen. Utskollel anser att ett sådant bemyndigande
i vissa situationer kan resultera i fartygsbeställningar som under andra
förhållanden inle kommer till stånd och alt detta sålunda ligger helt i linje
med propositionens syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av att både herr Börjesson i Glömminge och herr Johansson i Ljungby
endast nämnde möjligheten till förlängning av tiden utöver fem år skulle jag
vilja tillägga att det också finns en möjlighet till förkortning, som kan gå
ända fram lill det lilirälle då kontraktet underskrivs. Det tror jag aren
ganska väsentlig komplettering av skildringen av utskotlsbelänkandets
innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill jag med några ord beröra den för Göteborg och hela<br>
Göteborgsregionen oerhört vikliga frågan om den framtida dispositionen<br>
av området vid Lindholmens varv. Såväl propositionen som motioner<br>
från socialdemokraterna och de tre regeringspartierna uttrycker önskemål<br>
om all föreslagen teknisk undervisning där snarast skall komma till stånd.<br>
Redan av propositionen framgår att denna fråga nu är föremål för snabb<br>
behandling, och utskottet har utgått från all ett definitivt förslag om<br>
110</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>genomförande av Lindholmenprojektet kan föreläggas
riksdagen redan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i början av nästa riksmöte
i höst. Del är inte rimligt att man redan Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nu föregriper regeringens
behandling av detta ärende. Detta utesluter Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>dock inte alt
långtgående förberedelser för att genomföra ett sådant beslut 3 : j q-i-i</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dessförinnan kan vidtas
och att verksamheten kan komma i gång på ____ </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>etl mycket tidigt
stadium.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Med det sagda ber jag att få yrka bifall lill näringsutskottets
hemställan och avslag på samtliga fyra till betänkandet fogade reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Beträffande utredningsuppdraget har jag förut förklarat att det borde
vara möjligt för närmast industriministern alt uppdra åt den nya varvskoncernen
all låta utreda eller granska denna fråga i huvudsaklig överensstämmelse med
de riktlinjer som vi har angivit i vår motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
herr Siegbahn vill jag säga att han lät tungan slinta litet väl lätt. Jag har
under åren uppmärksammat att det händer då och då. Att utkasta en beskyllning
om mygel och mannamån i ett så här stort ärende är i högsta grad oförsiktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
överenskommelse som i dag presenteras av industriministern bygger självklart
på de förhandlingar som genomfördes av dem som hade delta uppdrag. Det skedde
naturiigtvis en granskning av föriustriskerna för fartygsbyggandet som fanns i
order och en värdering av de substanser som är användbara i den verksamhet som
man skall fortsätta med i Göteborg. 1 näringsutskoltet går vi inte i detalj in
på frågan om årets avtal är sämre eller bättre än det som träffades i fjol. Vi
noterar att det är en förhandlingsuppgörelse som vi är beredda att godta och
att man inle kunde komma längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
var ju samma sak med den förhandlingsgrupp som arbetade med Eriksberg och
Brosirömkoncernen. Av Eriksbergsvarvets anläggning kunde vi emellertid inte
förvänta oss att använda mer än en mycket liten del. Förlustriskerna där var
utomordentligt stora. Därför var det nödvändigt att söka förhandla sig till
ett så stort ekonomiskt bidrag som möjligt från Broströmkoncernen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är den faktiska bakgrunden. Att del skulle ha något samband med de kontakter vi
hade n-ied den ena eller andra parten är ju rent nonsens, herr Siegbahn. Jag
skulle än en gång vilja varna för sådana påståenden. Det enda parti som på del
sättet skulle kunna ha någon kontakt är ju moderaterna, som - om jag är rikligt
underrättad - i Göteborg har fått bidrag både från Broströmkoncernen och från
Salénkoncernen. Vi har dock inle sagt alt detta påverkar ert
ställningstagande. I varje fall är vi tillräckligt försiktiga för alt inte göra
etl sådant uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BENGTSSON i Landskrona (s) kort genmäle:<br>
Herr talman! Herr Siegbahn sade att han finner del inte så liiei för<br>
vånande att jag och andra socialdemokrater förordar en decentralisering</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>när del gäller organisationen. Jag ser emellertid rent praktiskt på
denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>fråga.
Det gäller här att tillvarata allt det kunnande som finns i före-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 jupj jg-7-7</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>tagsledningarna
i dag och hos de anställda vid företagen. Där ser jag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- alltså
inte dogmatiskt på frågorna. Etl enhälligt utskott har ju också vida-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt;text-indent:-88.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor reuivecklat det resonemang
som industriniinistern har tagit upp i propositionen. Vi är helt överens i
utskottet på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan forskningen angår vill jag också där säga några ord i anledning av herr
Siegbahns kommentar. Herr Siegbahn sade att det är principiellt riktigt att
forska, och om forskningen kan leda fram till att svensk varvs- och
sjöfartsnäring får vissa fördelar, så har han ingenting emot det. Men, herr
Siegbahn, för att det skall kunna leda någonstans är det ju nödvändigt alt vi
tillför det forskningscentrum vi har i Göteborg, alltså forskningslaboratoriet,
ytterligare pengar. Del kan medverka lill ati svensk varvsnäring verkligen får
den hjälp som den behöver i en besvärlig siiuaiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under detta anförande övcriog herr försie vice
Ullmannen ledningen av kammarens förhaiidlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
SIEGBAHN (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Jag är inte säker på att jag uttryckte det så att del var förvånande
all en socialdemokrat talade om decentralisering. Däremot kommer jag ihåg att
jag framhöll hur glädjande det var all man nu kunde inse värdet av alt i
möjligaste mån decentralisera. Där är vi alltså överens, och del är inte mycket
att diskutera om i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är också överens när det gäller forskningen. Vad jag sade var att det niåsie
ankomma på STU att själv öronmärka, göra prioriteringen av medlen. Men
naturligtvis kan man tänka sig au vid nästa års budgetbehandling la större
hänsyn till del mycket stora behov som finns av en fortsatt och fördjupad
forskning på det skeppslekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
herr Rune Johansson vill jag sedan säga all det kan hända att min tunga slinter
då och då i olika sammanhang. Men vad jag sade i mitt förra inlägg var nog inte
alldeles oöverlagt. Om man granskar de överenskommelser som träffats - och nu
avser jag inte den nya regeringen ulan den regering som satt fram lill valet;
det var ju då son-i principbesluten i båda fallen träffades - så finner man en
oerhörd skillnad. 1 någon mån kan denna skillnad naturligtvis ha berott på en
annan vär-deuppskatlning, men det kan också ha spelat in hur man ville utnyttja
förhandlingslägel. Och skillnaden kan också ha berott på alt Eriksberg råkade
komma först med upptäckten av varvsnäringens problem. Det kan ha gjort all den
överenskon-imelsen fick en alldeles speciell karaktär. Och min uppfattning är
att det var en förhållandevis mycket oförmånlig uppgörelse som där träffades.
Men om den saken kan man ha olika uppfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det sammanhanget varnade jag också för den risk som finns vid<br>
112</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stora förhandlingar, nämligen den alt många
industrimän är mycket rädda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för alt ge uttryck ål för
regeringen besvärande synpunkter, därför alt</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det kan komma surt efter,
t. ex. när det gäller att frigöra investerings-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>fonder. Del finns många
bevis på sådana risker, men de hör inte lill</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>3
</span>■</i><i><span style='font-family:Verdana'> - -j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>denna debatt. Och det var
just sådana tendenser som jag ville peka på</span><span style='font-family:
Verdana'>-- </span><span style='font-family:Verdana'>---- </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>i mitt anförande nyss.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BENGTSSON i Landskrona (s) kort genmäle: Herr talman! Bara ett par ord till
herr Siegbahn med anledning av frågan om de forskningspengar som vi diskuterar.
Herr Siegbahn säger att han inle har någonting emot att forskningen får pengar,
men han vill inte ha dem öronmärkta. Pengarna skall gå över STU. Men vi diskuterar
ju här ett stort problemområde inom del svenska näringslivet, och skall svensk
varvsnäring få de pengar som är ett villkor för att den snabbt skall kunna resa
sig och stärka sin konkurrensställning på den internationella marknaden, då
menar vi att det är nödvändigt att öron-märka en del av pengarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vet att kampen inom STU när det gäller tillgängliga pengar för
forskningsändamål är oerhört stor, och all som vi föreslår tillföra statens
skeppsprovningsanstalt ytterligare 11 miljoner tror jag därför innebär en
riktig satsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
JOHANSSON i Ljungby (s) kort genmäle: Herr talman! Jag vill bara säga till herr
Siegbahn att den förklaring han nu avgav inte gör hans uttalande i del förra
anförandet om mannamån bättre. Det hade varit bäst för honom själv om del
aldrig hade blivit uttalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Herr förste vice talmannen tillkännagav alt anslag
utfärdats om sammanträdets fortsättande kl. 19.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HOLGER BERGQVIST i Göteborg (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Det vore i och för sig lockande, men onödigt tidskrävande, att påminna
om varvskrisens historia enligt riksdagsprotokollen - det har varit många turer
under årens lopp - men jag skall avstå från del. Det är viktigare att lösa dagens
problem och att försöka visa färdriktningen för framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hur ser då de principiella
utgångspunkterna ut för dagens problembeskrivning? Jag skulle vilja beskriva
dem så här-Vi har först alt konstatera alt världens totala varvsindustri kännetecknas
av en avsevärd överkapacitet. För Sveriges del blir dock problemet särskilt
bekymmersamt därför att varvsindustrin i vårt land utgör en väsentligt större
del av näringslivet än den gör i övriga stora varvsländer. Till detta skall
läggas den osäkerhet som råder om den framtida efterfrågan på varvsindustrins
produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vi skall också ha klart för oss att det finns vissa tecken som<br>
kan tyda på en förbättrad internationell marknadssituation. Om den pro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vaiysfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gnosen skulle slå in, är
det för vår planberedskaps skull angeläget att framhålla den allmänt omvittnade
uppfattningen att svensk varvsindustri har goda förutsättningar all hävda sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
ens en optimistisk marknadsprognos kan emellertid dölja det faktum alt en viss
kapacitetsminskning syntes oundviklig för svenslTvarvs-industri. Denna
kapaciteisminskning måste dock ske med beaktande av den svenska varvsindustrins
kvalitéer internationellt sett. Vi får inle rasera sådana högkvalitativa
enheter i vår varvsindustri - etl bra exempel är Arendalsvarvel - som vi kan ha
stor glädje av i en internationellt förbättrad marknadssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men,
som sagt, även en optimistisk marknadsprognos tvingar oss till konstaterandet
att en kapacitetsminskning är oundviklig. Det är mot den här blandade
bakgrunden av förhoppningsfull varvskvalitet och bekymmersam varvskapacitet
som vi i kortare och längre tidsperspektiv skall se föreliggande konkreta förslag
och framtida viljeinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de mera konkreta och konventionella stödformerna handlar det om att
lindra smärtan av en akut åkomma. Därför är de i tiden avgränsade. På sikt
måste de stödformerna göras överflödiga. Annars blir de något av Döbelns
medicin. Därför måste den akuta smärtlindringen på ett kraftfullare sätt än
tidigare kompletteras med mera friskvårdande åtgärder. En grundtanke i
propositionen är därför att statsmakterna på olika sätt skall underiätia för
den svenska varvsindustrin att anpassa sig till den ändrade marknadssituationen
genom en neddragning av den samlade kapaciteten. Denna kapacitetsminskning
måste göras på ett sådant sätt att en mjuk övergång kan ske till nya
sysselsättnings- och produktionsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt på sikt lösa varvsindustrins problem är det av en avgörande betydelse att
all kraft sätts in på att finna alternativa verksamheter för varven. Del finns
stora möjligheter att använda deras produktionsanläggningar och kunnande också
i annan produktion än fartygsbyggande. Vid sidan av ett stort tekniskt kunnande
för främst stålkonstruktioner har varven särskilt goda arbetsförutsättningar i
vad avser att planera och samordna stora och komplexa tillverkningsprojekt. För
detta finns en omfattande administrativ erfarenhet, som med fördel bör kunna
tillvaratas för andra stora och komplexa tillverkningsprojekt än fartyg. Det
kan röra sig om allt från broar till vindkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
krävs kraftfulla och okonventionella åtgärder för att påskynda tillkomsten av
sådan kompletterande, alternativ verksamhet. Beloppsmäs-sigt föreligger här i
utskottet delade meningar. I sak torde vi dock stå på samma linje. Det
avgörande är inte storleken på den första medelstilldelningen. Det avgörande
är i stället hur arbetet organiseras och inriktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det sammanhanget vill jag särskilt påminna om det färska beslutet om ett
produktionsuivecklingscentrum i Göteborg. Delta utvecklingscentrum i nära
samarbete med koncernledningen och den nytillsatta s. k. Göieborgsdelegationen
borgar för uppmärksamhet och aktivitet när det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gäller att ställa om
produktionen för alt trygga sysselsättningen.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
delta sammanhang är det relevant all också nämna det s. k. Lind- Fredaeen
den holmenprojeklet. Det är ett nytänkande i linje med den radikala om- 3 </span>■</i><i><span
style='font-family:Verdana'>.</span>■</i><i><span style='font-family:
Verdana'> <span style='text-transform:uppercase'>q-j-j</span></span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>strukturering som måsle
höra varvsindustrin till för alt vi skall kunna ----- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ta vara på den industrins
personella och materiella resurser. Hela idén Vissa varvsfrågor med
Lindholmenprojektet bygger på att man skall producera utbildning och utveckling
för den tunga industrins behov. Meningen är att förena utbildning och
utveckling med produktionsuppgifter, alltså i anslutning lill en realistisk
produktion i full skala. Som framgår av utskottets skrivning är del nu fritt
fram för detta projekt. Utskottet föreslår riksdagen ett uttalande lill
regeringen all definitivt förslag skall föreläggas riksdagen nu lill hösten.
Det är glädjande att etl så pass radikalt nytänkande som Lindholmenprojektet
har kunnat förankras i verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är med stor tillfredsställelse som man noterar den breda enigheten
i fråga om åtgärder för den svenska varvsindustrin. Herr Johansson i Ljungby
gjorde samma konstaterande. De få skiljaktiga meningar som redovisas kan jag
inte betrakta som annat än marginella och Ulan egentlig betydelse i sak. Jag
har inle velat ta tid här för att upprepa Och kommentera de konkreta förslagen
om de mer konventionella stödformerna - det har andra redan gjort. Däremot har
jag velat markera två saker: För det första - rasera inte den varvskvalitet som
vi kan behöva i en internationellt förbättrad marknadssituation. För det andra
- spara ingen möda att finna alternativ produktion för att trygga en
meningsfull sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med det, herr lalman, vill
jag yrka bifall till utskottets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HUGOSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag skall också med hänsyn till riksdagens ansträngda tidsprogram
begränsa mitt anförande till att omfatta endast ett par punkter i regeringens
varvsproposilion - även om det för en riksdagsman som representerar landets
största varvsregion, Göteborg, skulle vara frestande alt något belysa den
bristande planeringen och de missgrepp som de privata Göteborgsvarven begick
under 1960-lalet och i börian av 1970-talel och som fått lill följd alt
samhället med jämna tidsintervall tvingats gå in i den svenska varvsindustrin
med olika former av stödåtgärder för att rädda sysselsättningen i de svenska
varven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
var, herr talman, med utomordentligt stor förvåning jag lyssnade till herr
Siegbahns inlägg. Herr Siegbahn representerar Göteborg i riksdagen. Han sade
att den socialdemokratiska politiken hade kännetecknats av mannamån och mygel.
När samhället med jämna intervall tvingats gå in för att rädda sysselsättningen
först vid Göiaverken och sedan vid Eriksbergsvarvet och nu slutligen tvingas ta
hand om hela varvsproduktionen i Göteborg skulle det alltså vara ett uttryck
för mygel och mannamån, som herr Siegbahn säger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
som representerar Göteborg i riksdagen har alllid tidigare varit över<br>
ens - oavsett vilket parti vi tillhört - när syselsättningen vid de gö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>leborgska varven sviktat och sagt att det är samhällets uppgift alt
slå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frpflappn den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>''
sysselsättningen och varvsindustrin. Och jag vill till 100 96 in-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>stämma
i vad Holger Bergqvist nyss sade från talarstolen om all det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ gäller
alt framdeles slå vakt om den varvsindustri som vi har. Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt;text-indent:-88.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor därför med förvåning vi
konstaterar att vi på Göteborgsbänken fått en riksdagsman som har föga
anknytning till Göteborg och som för sådana resonemang som herr Siegbahn här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hade
vi tillämpat herr Siegbahns ideologi och utgått från hans syn på svensk
varvsindustri hade vi inte behövt föra den här debatten i dag - då hade vi inle
haft en enda svensk varvsarbetare kvar. Det är sanningen. Och del var därför
med utomordentligt stor förvåning man lyssnade till hans inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vi förra året den 28 maj diskuterade varvsproblematiken förutsåg jag och mina
socialdemokratiska kolleger från Göteborg i en motion att fortsatta
stödåtgärder måste tillkomma för att klara svensk varvsindustri över den kris
som gäller för branschen i hela världen. Det är därför med tillfredsställelse
vi noterar att den borgerliga regeringen i stort sett fullföljer den
socialdemokratiska regeringens politik, även om man mellan raderna i
propositionen kan utläsa att det sker utan någon större grad av entusiasm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på folkpartiets valslogan "Sociala reformer utan socialism",
affischtexten "I folkpartiets Sverige växer inte staten ihop med storföretagen"
och moderaternas allmänna negativism mot samhällsengagemang i näringslivet,
som herr Siegbahn nyligen gett uttryck för, förstår man att det var en stor dos
av självövervinnelse som den borgerliga regeringen tvingades lill för att
fullfölja den socialdemokratiska linjen genom att satsa på ett massivt
samhällsstöd lill varvsnäringen och fullborda en total socialisering av
Göieborgsvarven.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Alltnog, herr talman,
stora problem möter de svenska varven under<br>
de närmaste åren, och den nedbantning av näringens omfattning som<br>
nu sker skapar utomordentligt stora sysselsättningsproblem i varvsor<br>
terna. Inle minst gäller detta Göteborg, där bortemot 6 000 varvsanställda<br>
förlorar sina jobb under loppet av ett par års lid. Till detta antal kommer<br>
de människor som är anställda i olika förelag, oftast mindre och me<br>
delstora förelag, som utgör underieverantörer till de svenska varven.<br>
För alt i någon mån dämpa problemen har vi från socialdemokratiskt<br>
håll krävt att det s. k. Lindholmenprojektet snarast genomförs och att<br>
riksdagen redan nu intar en positiv ställning till detta. Lindholmenpro<br>
jekiets bakgrund är kortfattat alt Eriksberg år 1975 beslöt att avveckla<br>
varvsrörelsen vid Lindholmens varv och att personalen därefter successivt<br>
skulle överföras till Eriksberg. Efter sammanslagningen av Eriksberg och<br>
Göiaverken vid halvårsskiftet 1976 övervägdes inom Götaverken olika<br>
användningar av Lindholmen. Dessa överväganden resulterade i april<br>
1976 i bildandet av en referensgrupp med representanter för bl. a. fackliga<br>
organisationer och arbetsmarknads- och skolmyndigheter i Göteborg. Re-<br>
116</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ferensgruppen fick i uppdrag att undersöka
möjligheterna till skapande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av en gemensam anläggning
för produktion, tillverkning och arbetsmil- Nr 149 jöforskning. I ett
första skede beräknas 900 personer sysselsättas inom Fredaeen den
Lindholmenprojektet. Kostnaderna för investeringen har beräknats till
-> </span>■<span style='font-family:Verdana'> </span>■<span
style='font-family:Verdana'> myT</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ca 50 milj. kr.
Beredningen av projektet har skett inom departementen __ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och av av en lokal
referensgrupp. Vad som nu återstår för ett genom- Vissa vaiysfrågor förande av
projktel är ett formellt beslut av regering och riksdag. Det är därför
beklagligt att industriminstern inle i anslutning till varvspropositionen har
tagit upp medel för projektets genomförande. Med anledning av de motioner som
väckts, bl. a. av oss socialdemokrater, har dock utskottet i sin skrivning i
betänkandet sagt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Utskottet
vill understryka all del är viktigt att alla möjligheter att lösa den
besvärliga sysselsättningssituationen i Göteborgsområdet noga undersöks. Etl
genomförande av Lindholmenprojektet skulle bl. a. bidra till att lösa de
problem som kommer att uppstå inom Göiaverken. Göieborgsdelegationen har fått
i uppdrag alt la initiativ till ett genomförande av projektet. Utskottet utgår
därför från att förberedelser för alt genomföra projektet skyndsamt vidtas och
all ett definitivt förslag om Lindholmenprojektet kan föreläggas riksdagen
under hösten 1977. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna
innebörd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Detta uttalande av utskottet, som också kommer all bli riksdagens genom
det beslut vi nu kommer att fatta om en stund, innebär således ett principiellt
positivt ställningstagande lill Lindholmenprojektet. Det är nu viktigt alt
frågan på intet sätt förhalas av regeringen. Göteborgsdelegationens medverkan,
som förutsätts i de av industriministern utarbetade direktiven, måste bli av
praktisk natur. Några nya utredningar eller andra överväganden behöver inte
göras. Eftersom industriministern är i kammaren vill jag till honom ställa
frågan: Innebär riksdagens uttalande om Lindholmenprojektet att regeringen
kommer med förslag till genomförande av projektet i höst? Att jag ställer
frågan beror på att den moderata utbildningsministern fru Mogård för några
veckor sedan var i Göteborg och gav uttryck för stor negativism mot projektet.
Hon menade att mycket arbete ännu återstår, innan man kan ta ställning till
projektet. Eventuella inbördes strider inom regeringen när det gäller denna
fråga får inte leda till att riksdagens klara beställning av ett definitivt
förslag till höslriksdagen försenas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
blev också något orolig när jag lyssnade till herr Börjessons i Glömminge
synpunkter på projektet. Herr Börjesson finns inte antecknad som närvarande vid
justeringen av utskotiets betänkande men är ändå centerns främste talesman för
näringsutskoltet. Han sade ungefär att man noga måste undersöka projektet och
att man inle nu skall göra något ställningstagande. Det. förvånade mig, för
utskottet gör ju ett ställningslagande. Del är ett enhälligt utskott, herr
Börjesson, som begär att riksdagen skall få ett definitivt förslag hösten
1977. Därför undrar jag om någonting är på gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är alltså inle bara fru Mogårds piruetter utan även herr Börjessons<br>
formuleringar i debatten i dag som gör del nödvändigt att industrimi-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>nistern klart säger att förslaget kommer i höst. De intressenter som
ingår</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
projektet måsle redan i dag ha klart besked på den punkten; annars</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>
'' ''' '"' ''' ''</span>■<span style='font-family:Verdana'>""r
ut i sanden. Från sysselsättningssynpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-------------- är del
också av utomordentlig betydelse med beslut så snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:-89.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor Projektet ger, som jag sade
tidigare, sysselsättning åt ca 900 personer redan i en första etapp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Den kapacitetsniinskning inom svensk varvsindustri som blir följden av
förra årets varvspolitiska beslut och de förslag som nu återfinns i regeringens
varvsproposition måste ske på ett sådant sätt att det blir en mjuk övergång
till nya sysselsättnings- och produktionsförhållanden. Neddragningen av
sysselsättningen vid de enskilda varven kommer att få allvarliga konsekvenser
för utvecklingen på arbetsmarknaden. Speciellt kommer detta att bli märkbart -
det är märkbart redan i dag - i Göteborgsområdet. Vid varven i Göteborg kommer,
som jag sade inledningsvis, ca 6 000 arbetstillfällen att försvinna på några
år. Till detta kommer konsekvenserna för underleverantörerna till varven, som
också leder till personalinskränkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
hälsar med tillfredsställelse att det äntligen gått upp för den nya regeringen
alt det är stora problem på den göteborgska arbetsmarknaden som en följd av
inskränkningarna inom varvsindustrin. Tyvärr har området ett mycket ensidigt
näringsliv, där även övriga större företag inom den tunga verkstadsindustrin
drabbas av de strukturproblem som vi vid fiera tillfällen under den här
vårriksdagen haft anledning att diskutera här i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
många år har vi som representerar storstadsregionerna fått höra att våra
regioner är expansiva och att arbetsmarknaden där är överhettad. Vi har efter
måttet av vår förmåga försökt informera kammarens ledamöter, inte minst dess
centerpartister, om alt detta under hela 1970-talet varit en falsk verklighetsbeskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
oktober 1976 uttalade industriminister Åsling - som vid den tidpunkten
övervägde ytterligare nedskärningar av sysselsätlningsnivån vid Göieborgsvarven
- i en intervju i Dagens Nyheter att Göteborg var en expansiv region där man
borde kunna hitta alternativ sysselsättning för dem som berördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en interpellationsdebatt som jag och industriministern hade den 16<br>
november förra året - alltså för ca sju månader sedan - sade industri<br>
ministern enligt riksdagsprotokollet: "I jämförelse med många andra delar<br>
av vårt land är Göteborg expansivt, i synnerhet i den bemärkelsen alt<br>
Göleborg har etl rikt fasetterat näringsliv, som har större möjligheter<br>
att klara omställningsproblem än näringslivet på praktiskt taget vilka<br>
orter som helst i Sverige i övrigt." Jag protesterade mot
industriministerns<br>
tal om expansion och mångfasellerat näringsliv. Jag skall inle upprepa<br>
mina argument ulan hänvisar till åtskilliga riksdagsprotokoll som belyser<br>
den pedagogiska verksamhet jag försökt bedriva för att ta industrimi<br>
nistern och andra kammarledamöter ur villfarelsen om expansion och<br>
118</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>överhettning i Göteborg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
är glad att denna upplysningsverksamhet lett till resultat. I di- Nr 149
rektiven till den Göteborgsdelegation som industriministern tillsatt för
Fredaeen den att ta itu med sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen är
allt tal 3 : • nn-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om expansion och
mångfasellerat näringsliv borta. De statistiska upp- ___ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gifter som redovisas i
direktiven beträffande det minskade antalet in- Vissa varvsfrågor dustrijobb
överensstämmer i stort sett med dem jag presenterade för Åsling förra hösten.
Enligt direktiven bördelegationen verka för en samordning av
sysselsättningsplaneringen i regionen, belysa de arbetsmarknadspolitiska
konsekvenserna av inskränkningarna inom varvsindustrin samt överväga de
åtgärder som behövs för alt förbättra sysselsättningsläget i regionen. De
omedelbara sysselsättningsproblemen bör enligt direktiven angripas med förtur.
Allt detta är bra, herr industriminister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att delegationens verksamhet skall få positiva resultat är
dock att regeringen ställer ekonomiska resurser till dess förfogande. Skall
nya arbetstillfällen skapas i regionen kommer - det är jag fullt övertygad om -
samhället att på etl helt annat sätt än tidigare behöva engagera sig. Det är
därför min förhoppning alt industriministern och arbetsmarknadsministern, som
också har fått vara med på ett hörn, är medvetna om detta. Tillsättandet av
Göieborgsdelegationen får inte på något sätt bli ett avlatsbrev för regeringen.
De förslag till nya sysselsättningstillfällen som jag hoppas att delegationen
kan presentera måsle på ett kraftfullt sätt genomföras av regering och
riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fulla sysselsättningens politik med målet arbete ål alla bör vara vårt budskap
i dag till alla de varvsarbetare och varvstjänstemän som känner oro inför
framtiden. Från socialdemokratins sida svävar vi inte på målet när vi ger det
här budskapet. Det är min förhoppning all den borgerliga regeringen kommer att
stödja oss i detta arbete framgent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag yrkar bifall till de socialdemokratiska reservationer som är fogade
till näringsutskotiets betänkande nr 53.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta anförande instämde herrar Jan Bergqvist i
Göteborg, Sörenson och Bergman samt fröken Mallson (samtliga s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BÖRJESSON i Glömminge (c) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Vad beträffar det uttalande som herr Hugosson vill göra gällande att
jag skulle ha fällt om Lindholmenprojektet så kan jag inte minns att jag sade
på det sättet. Jag talade om att propositionen inte innehöll nångonting om
detta i direkt positiv riktning utan att man hade sagt att det var ett
nytänkande som man skulle fundera över. Man jag vet mycket väl att
näringsutskottet på s. 20 i betänkandet har skrivit in den positiva text som
jag inte behöver läsa upp och som vi under mom. 23 i hemställan föreslår att
riksdagen skall ge regeringen till känna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
jag inle står under utskottsbelänkandet vet jag mycket väl, men<br>
det har i och för sig ingen betydelse i debatten här i kammaren. Det<br>
har det inte i andra fall, och herr Johansson i Ljungby slår inte heller<br>
under betänkandet, om jag minns rätt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>När herr Hugosson säger att det är med tillfredsställelse som han tar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>emot
det föreliggande förslaget, så vill jag erinra honom om en inter-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>pellationsdebatt
som fördes i våras. Jag vill minnas att herr Hugosson</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ då
ställde kraven betydligt högre.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa vaiysfrågor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad herr Siegbahn sade återkommer jag till detta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med vår sjöfart och vår
varvsindustri i förhållande till öststaternas. Vad befraktarna och skepparna
mest diskuterar när del gäller sjöfart i Östersjön är just de låga
driftkostnader som man har på fartygen från öststaterna. Herr Siegbahn sade
också att utskottet inte lämnat någon uttömmande redogörelse för vad del anser
om återvinningsrätten. Jag tycker att del är litet egendomligt. 1 fråga om
forskningen lalade herr Siegbahn för reservanterna men sade att han ämnar rösta
med ulskottsmajoriteten, och i fråga om motionen om den lokala registralionen
på fartygen talade han för motionen och ämnar rösta för utskottet. Det kan
tydligen vara litet oklart även på det hållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
SIEGBAHN (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Det är ju för denna kammare sedan många år välbekant hur min bänkkamrat
Kurt Hugosson då och då eller rallare sagt ganska ofta går upp i falsett, inte
bara i tonen utan även i tänkandet. Här har han gjort sig skyldig till den
vanliga förlöpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
och främst är det något underiigt att föra en debatt om vilka som är från
Göleborg. Själv är herr Hugosson efter vad jag förstår från en helt annan
landsända, och för en del år sedan var en f d. statsminister vald för Göteborg
trots att han inte heller var från den trakten. Detta tycker jag är ganska
ovidkommande. Det viktiga är väl våra synpunkter, och jag tror att alla
Göteborgsriksdagsmän står på samma linje i sak, nämligen att vi önskar rädda så
mycket som möjligt av varvsindustrin där. Försök alltså inte all lägga in någon
skillnad i del avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Hugosson anförde att jag hade talat om mannamån och partisk bedömning vid
ersättningen för Götaverken och Eriksbergsvarvet. Detta protesterade ju också
Rune Johansson mot. Jag vill bara påminna om att när varvsanalysgruppen under
ordförandeskap av direktören för Kockumsvarvet, Nils-Hugo Hallenborg, för två
år sedan skrev en rapport riktades mycket allvarliga anklagelser mot
Eriksbergsvarvet, att det inte var modernt, all det inte hade investerat osv.
Mot den rapporten protesterade kraftigt de fackliga representanterna. Min
bedömning och de fackliga representanternas bedömning är att man nedvärderade
de insatser som hade gjorts av Eriksbergsvarvet och dess tillstånd. Detta var
ett av skälen till att utbetalningarna från statens sida lill de två varven
blev så olika. Det kan finnas även andra skäl, men dem skall jag inte närmare
gå in på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HUGOSSON (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag blev något konfunderad när herr Börjesson i Glöm-<br>
120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>minge höll sitt första anförande här i dag. Jag
skrev ned exakt vad herr</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Börjesson sade: Vi i
majoriteten har inte något emot projektet som sådant Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nu, men vi vill inte
heller nu göra någon framställning. - Detta uttalande Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbryllade mig, därför
att det var ett enhälligt utskott som stod bakom 3 : • inyy</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslaget. Del var
utomordentligt bra att herr Börjesson nu sade att vad </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>utskottet skrivit på
den här punkten gäller. Det skall komma ett förslag Vissa varvsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i höst från regeringen
-jag tolkar herr Börjessons senaste inlägg på det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är möjligt att jag i interpellationsdebatten förra året krävde ytterligare
ting än vad som nu har framkommit. Jag kräver nu och jag krävde förra året att
vi skall skapa ersättning för de 12 000 sysselsättningstillfällen som
försvinner från den göteborgska industrin fram till 1980. Därpå är det min
förhoppning att den nu tillsatta Göteborgsdelegationen kan presentera förslag
för vår borgerliga regering, som sedan kommer att fullfölja dem med riksdagens
stöd. Det var det jag gav uttryck för i min interpellationsdebatt i höstas,
och det är det jag ger uttryck för i dag. Jag hälsar med tillfredsställelse att
regeringen äntligen har upptäckt att det finns sysselsättningsproblem i
storstadsregionerna i allmänhet och i Göleborg i synnerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lill herr Siegbahn: Herr Siegbahn säger att jag går upp i falsett och jag vet inte
vad det var för andra uttryck han använde. Det är klart att jag blev indignerad
när herr Siegbahn beskrev den socialdemokratiska varvspolitiken med ord som
"mygel" och "mannamån". Regering och riksdag har ju med
jämna intervaller under 1970-talet fått gå in och stötta den privata
varvsnäringen. Men herr Siegbahn har icke ett enda ont ord att säga om det
privata ägarkapitalet: Brosirömkoncernen och Götaverksledningen, som tidigare
körde varven i botten, som plockade kapitalet från varven och investerade det i
utländska företag. Mot detta har icke herr Siegbahn några som helst
invändningar att göra. Det är det som är så förvånande. Men när en regering
tvingas att gå in med samhällsstöd för att klara de problem som har
åstadkommits av privat varvskapital, då talar herr Siegbahn om mygel och
mannamån. Det var det jag vände mig mot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
SIEGBAHN (m) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Herr Hugosson har inte förstått innehållet i mitt inlägg. Jag har inte
kritiserat den tidigare regeringen för att den stött varven i, olika sammanhang
- lika litet som jag kritiserar den nuvarande regeringen för del. Vad jag
kritiserade och diskuterade var frågan om ersättningen till Eriksbergsvarvet
resp. Götaverken. Det var uteslutande den frågan som jag i det här sammanhanget
berörde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
kom herr Hugosson in på en annan fråga som ligger ganska<br>
mycket utanför vad vi i dag diskuterar. Det låter så övertygande att<br>
tala om utförsel av kapital osv. Att vidareutveckla det skulle föra till<br>
en lång diskussion, som jag kanske inte för ögonblicket har tillräcklig<br>
dokumentation för att gå in på. Men är det så säkert att det var dåligt<br>
från Göteborgsvarvens synpunkt att de dellog i upprättandet av Lisna-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vevarvet i Portugal, som gjorde det
n-iöjligt att bygga vissa delar av fartyg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>''" '" priser än del var möjligt att göra i Sverige? Det gav
ju en ökad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 juni
1977</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konkurrenskraft. Mer vågar jag inte
säga på den här punkten i dag, men</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>--------------------
jag tror all det är en fullständig feluppfattning att betrakta investeringarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:87.0pt;text-indent:-87.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor i Lisnavevarvet
som en kapitalsmitning eller liknande. Jag tror att det medförde mycket goda
rent produktionsmässiga och ekonomiska fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr HUGOSSON (s) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! 1 sitt första inlägg utmålade herr Siegbahn
den ideologiska motvilja som han känner mot att samhället engagerar sig inom
näringslivet. I förra årets debatt sade herr Siegbahn på följande sätt, vilket
jag citerar direkt från protokollet: "Vi tror tvärtom all del är lättare
att driva en näring, såväl inom varvsindustrin som på annat håll, när man inte
har de hämningar som statliga företag ofta masta vara underkastade."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har också sett hur den privata varvsnäringen har agerat
i Göteborg. Vi har fåll la konsekvenserna av del, och del har varit självklart
för de göteborgska riksdagsmännen att ställa upp på en sådan politik, eftersom
vi alla har varit intresserade av att slå vakt om sysselsättningen och skapa ny
sysselsättning för dem som tvingas lämna varvsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Och, herr Siegbahn, det var inte bara Lisnavevarvet som
man etablerade. Ta Broströmskoncernen, som plockade alla medel från Eriksbergsvarvet,
körde det i botten och investerade pengarna i en rederiverksamhet i Holland.
Det var sannolikt inle någon på sikt god investering, men del är etl faktum
att den gjordes. Jag skall inte ytterligare beröra det. Jag konstaterar bara
avslutningsvis: Herr Siegbahn har inte någon kritisk synpunkt alt komma med på
del privata kapital som har drivit varvsnäringen till botlen - där nu samhället
tvingas ta över. Herr Siegbahn för fram kritik mot socialdemokratin för
mannamån och mygel för att den tidigare regeringen tog konsekvenserna och såg
till att slå vakt om sysselsättningen i den mån det var möjligt - liksom den nuvarande
regeringen gör, vilket jag hälsar med tillfredsställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr industriministern ÅSLING, som
meddelat att han i samband med behandlingen av delta ärende ämnade besvara herr
Svenssons i Malmö (vpk) den 28 februari anmälda inlerpellation, 1976/77:105, om
varvsindustrin, erhöll ordet och anförde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr lalman! Bakgrunden till den krisartade situationen
för Sveriges varvsindustri är numera välkänd för kammarens ledamöter och en väsentlig
del av den debatt vi har lyssnat lill här har dröjt vid dessa problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så sent som i fjol beslutade riksdagen om ett omfattande
stöd till<br>
svenska varv, kombinerat med en plan för neddragning av varvens ka<br>
pacitet med ca 30 % och en sysselsättningsminskning med ca 5 600 per<br>
soner. Det är ett omfattande branschprogram som nu utvecklas. Jag vill<br>
nu närmare redovisa regeringens syn på den aktuella situationen för<br>
122</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svensk varvsnäring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
kraftiga obalansen mellan tillgång och efterfrågan på fartygston- Nr 149
nage väntas medföra ett begränsat behov av nybyggnad av fartyg också
Fredaeen den under de närmaste åren. Frågan är när en rimlig balans på
fraktmark- 3 -- g-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nadena kan uppnås och
nybeställningsintresset därmed återkomma. Den </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>frågan är fortfarande helt
öppen. Bedömningarna om när balanstidpunk- Vissa vaiysfrågor ten
inträffar skiljer sig nämligen liksom tidigare starkt från början av år 1978
till fiera år in på 1980-talel. Enligt nuvarande bedömning väntas dock nybyggnadsbehovet
klart understiga den nuvarande varvskapaciielen åtminstone under första
hälften av 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheterna
för varven att finna avsättning för sin produktion har lett till en
fartygsmarknad med starka inslag av prisdumpning. I många fall offereras fartyg
till 50 % av de svenska varvens självkostnad. 1 detta läge har det varit helt
nödvändigt, inle minst med tanke på sysselsättningssituationen i
varvsregionerna, att genom temporärt statligt stöd bidra lill att den
nödvändiga reduktionen av kapaciteten i svensk varvsindustri sker i balanserad
takt och i socialt acceptabla former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har därför föreslagit att ytterligare garantier om närmare 10 miljarder kronor
ges till svenska varv och till de svenska rederier som beställer fartyg vid
svenska varv. Rederierna föreslås få avskrivningslån på 30 % av
kontraktspriset, om beställning sker före halvårsskiftet 1978. En ram om 1 300
milj. kr. föreslås för detta ändamål vid beställningar hos svenska varv.
Därtill kommer stöd till den föreslagna statliga varvskoncerrien i form av
förlustgarantier om 800 milj. kr., aktieteckning och annat medelstillskoli om
närmare 900 milj. kr. och föriusttäckning i Eriksbergs varv om drygt 850 milj.
kr. För att möjliggöra bildandet av en fristående statlig varvskoncern föreslås
dessutom att aktier förvärvas för drygt 200 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
dessa mycket kostnadskrävande insatser från staten beräknas
sysselsättningsminskningen vid varven fram till år 1980 kunna begränsas till
knappt I 500 personer utöver de 5 600 enligt de gällande planerna. Jag vill
dock betona att det statliga stödet är temporärt och att svensk varvsindustri
på sikt måste anpassas till de marknadsförhållanden som råder. Delta kan i
framtiden komma att medföra nya smärtsamma omställningsprocesser. Det är
därför med tillfredsställelse jag noterar att näringsutskottet i sill
belänkande i allt väsentligt är enhälligt i sin tillstyrkan av propositionens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är en väsentlig slyrka för svensk parlamentarism att i denna enighet<br>
kunna besluta om ett så stort och ekonomiskt betungande varvsprogram,<br>
som inte minst från regionalpolitisk synpunkt har stor strategisk bety<br>
delse. Jag vill också ge ett erkännande till oppositionen med min fö<br>
reträdare herr Johansson i Ljungby i täten för ställningstagandet i ut<br>
skottet. Del präglas av realism och vilja till saklig debatt. De frågor som<br>
reservanterna tar upp är nämligen genomgående sådana som den nya<br>
varvskoncernens ledning eller Göteborgsdelegationen har att la itu med<br>
i enlighet med direktiv och med den målsättning som anges i propo-<br>
sitonen. Och det är angeläget -jag vill betona det - att de uppgifterna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>får lösas av delta organ förutsättningslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"'' skulle också i detta sammanhang vilja
knyta den kommentaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'"
'' "" Johansson i Ljungby sade tidigare här i debalien, all den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------
rederiverksamhet i varvens regi som successivt har växt sig lill all bli</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:-89.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor ganska omfattande också är en integrerad
del i varvens verksamhet. Det är självklart att den nya koncernledningen därmed
också kommer att få ta ställning till den verksamhetens roll i den framtida
varvsverksam-helen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill alltså inte utesluta att ytterligare kapacitetsminskningar inom den
svenska varvsindustrin kan bli nödvändiga inom de närmaste åren. En sådan
minskning torde inte kunna ske utan strukturella förändringar i form av
nedläggningar av en enskild varvsanläggning. Ledningen för den statliga
varvskoncernen kommer att få i uppdrag att också under 1978 pröva denna fråga
liksom frågan om fördelningen av kapacitets-neddragningen mellan olika
varvsenheter. Ett ställningstagnde i den frågan måste göras senast under år
1979, varvid naturligtvis de sysselsätt-ningsmässiga konsekvenserna måste noga
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det läge av akut och sannolikt flerårig kris som den internationella
varvsindustrin står inför har självfallet flera regeringar än den svenska
tvingats att aktivt ingripa i händelseutvecklingen. 1 flertalet betydande
varvsnaiioner stöds den inhemska varvsindustrin genom olika former av
förmånliga krediter och genom direkta subventionssystem. I Nederländerna t.
ex. kommer en omfattande omstrukturering att genomföras, varvid mindre
effektiva anläggningar läggs ned. Sysselsättningen beräknas därigenom minska
med ca 30 % fram till år 1978, och ytterligare bantning därefter är trolig.
Motsvarande drygt 1 400 milj. kr. anslås för att täcka 75 % av varvens
förluster på beställningar under åren 1977-1979. Investeringar ges lill holländska
redare som under 1977 och 1978 gör beställningar hos holländska varv. Ramen för
detta stöd motsvarar ca 700 miljoner svenska kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Västtyskland - för att nämna en annan stor varvsnation - höjs stödet till
inhemska redare vid beställningar från 12,5 % till 17,5 % av kontraktssumman.
Omstruklureringslån kan beviljas varven till förmånlig ränta. Vidare ges
förmånliga kreditvillkor till u-länder som beställer vid tyska varv. Förmånliga
lån lämnas också till varven för att underlätta en omstrukturering av
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De japanska varven har
genom en aggressiv prispolitik tagit över tre<br>
fjärdedelar av tillgängliga order under år 1976. Två åtgärder som är av<br>
sedda alt förbättra den internationella varvssituationen och som är värda<br>
att notera har de japanska myndigheterna beslutat vidta. De större varven<br>
rekommenderas att begränsa antalet arbetstimmar under 1977 och 1978<br>
med ca 25-35 % jämfört med 1974 års produktionsnivå. Vissa åtgärder<br>
har också vidtagits för att förhindra prisdumpning av de japanska varven.<br>
Jag vill emellertid nämna att den svenska regeringen i flera samman<br>
hang har framhållit att dessa åtgärder är klart otillräckliga och att en<br>
124</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>definitiv nedläggning av varvsanläggningar också i
Japan är erforderlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om överkapaciteten i
världens varvsindustri skall kunna övervinnas inom Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'>■<span style='font-family:
Verdana'>"'•"g '"'I-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>En utveckling där fler
och fler länder tillgriper statliga subventioner -> • • ig-j-,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för att klara den inhemska
varvsindustrins problem är naturligtvis olyck- _ </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>lig. Sverige kan inte
ensamt avstå från alt vidta åtgärder. Följderna för Vissa varvsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>berörda regioner i Sverige
skulle då bli mycket svårartade. I internationella</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sammanhang verkar
emellertid den svenska regeringen för alt de olika</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>formerna av statligt stöd
på sikt skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig så till sist, herr talman, beröra två punkter i regeringens proposition
som vållat debatt och som också har varit berörda i kammaren i dag. Jag tänker
på Lindholmenprojektet och uppgifterna för moderbolaget i den statliga
varvskoncernen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen konstateras alt alla möjligheter bör prövas för all underlätta
den besvärliga arbetsmarknadssituationen i Göteborgsregionen till följd av
brist resp. överskott på olika yrkeskategorier vid i första hand varvet.
Lindholmenprojektet, med samordning av utbildning, forskning och i begränsad
utsträckning produktion inom Lindholmenområdei, kan därvid bli en positiv och
utvecklingsfrämjande faktor. Frågan har nu överlämnats till
Göteborgsdelegationen för skyndsam behandling. Delegationen skall lämna
konkreta förslag beträffande Lindholmenprojektet och andra åtgärder som syftar
lill att förbättra sysselsättningsläget i Göteborgsregionen snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Hugsson är besviken över att Lindholmenprojektet inte mera konkret fördes fram
i varvsproposiiionen. Men eftersom vi valde modellen att delegera en väsentlig
del av ansvaret för åtgärderna i Göteborgsregionen till Göieborgsdelegationen
värdet en logisk följd att också uppdra åt Göteborgsdelegationen - på det sätt
som nu har skett - alt närmare utreda och föreslå hur Lindholmenprojektet skall
föras vidare. Det är ett sätt att markera att vi fäster stort avseende vid det
arbete som bedrivs i Göteborgsdelegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationen
av de statliga varven direkt under industridepartementet har i viss mån vållat
en livlig debatt här i kammaren men framför allt ute i massmedia. Inte minst
mot bakgrund av de långsiktiga problem för svensk varvsindustri som jag
omnämnde inledningsvis anser jag för min del att det behövs enhetlig och
övergripande ledning för att varvens strukturproblem skall kunna lösas på etl
rationellt och effektivt sätt. Den uppgift man här står inför är att företa en
avsevärd reducering av varvskapaciteten men samtidigt stärka konkurrenskraften
tekniskt och ekonomiskt. Det är alltså en myckel stor och viktig uppgift som
åvilar den nya koncernledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
diversifiering av varvens verksamhet underlättas också enligt min<br>
mening av att det finns en gemensam koncernledning för de olika varvs-<br>
företagen. Oro har bl. a. uttalats för alt de enskilda varvens kontakter<br>
med kunderna - rederierna - skall försvåras genom en alltför stark knyt-<br>
ning till moderbolaget. Jag tror att denna oro kommer all visa sig helt<br>
obefogad. I propositionen dras de allmänna riktlinjerna för varvs-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa vaiysfr</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>gor Om varvsindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>koncernens
organisation upp. Det </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vilar sedan koncernledningen, styrelsen
i det nya moderbolaget, att i samr</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>d
med ber</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rda fackliga organisationer och f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>retag utforma en praktisk och effektiv organisation
d</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r ansvaret inom givna ramar
decentraliseras och de enskilda varvens kompelens och k</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nnedom om marknader och kunder tas till vara p</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>b</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sta m</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>jliga s</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tt.
Men i delta arbete - det vill jag g</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rna
betona vid detta tillf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lle - m</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>sle koncernledningen ha ett stort m</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>tt av handlingsfrihet f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r att lyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill, herr talman, ocks</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> i det h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r sammanhanget la upp den fr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ga som herr Bengtsson i Landskrona st</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>llde till mig, n</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mligen
den om koncernledningens organisation och sammans</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttning och de </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nskem</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>l som framst</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llts
fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n de fackliga organisationerna om
att f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> vara med och bed</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ma och s</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ga
sitt n</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r det g</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ller arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan ber</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tta f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r herr Bengtsson i Landskrona att dessa kontakter
med facket redan har etablerats. Vi har ocks</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
redan inlett diskussionerna med facket betr</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ffande
b</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>de styrelsens sammans</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttning och koncernens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ocks</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
i det h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r sammanhanget s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ga att herr Hugosson tog tillf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>llet i akt att </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>teruppliva
den debatt vi haft i kammaren </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tskilliga g</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nger om huruvida man skall bed</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ma G</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>leborg som
en expansiv region eller inte. Jag har tidigare sagt att jag i ordet expansiv i
detta sammanhang inl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gger att G</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>teborg har ett rikt differentierat n</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ringsliv och allts</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> en flexibilitet som </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nd</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> i ett normall konjunkturl</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ge </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r en stor
tillg</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ng f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r G</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>teborgsregionen liksom - det vill
jag g</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rna understryka - f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r hela den svenska nationen. Den flexibilitet och
det m</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ngfasetterade n</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ringsliv som man d</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r har g</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r att jag alltj</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mt, herr Hugosson, </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rhoppningsfull betr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ffande m</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>jligheterna
att bem</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>stra den situation som uppst</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r den g</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>teborgska arbetsmarknaden p</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> grund av den neddragning i varvs-kapaciteten som </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r ofr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkomlig. Jag
noterar med tillfredsst</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llelse, att herr Hugosson
accepterar tills</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttandet av G</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>teborgsdelegationen, dvs. den form av decentralisering
av ansvaret n</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r det g</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ller all se </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ver
situationen och komma med f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rslag lill
positiva och konkreta </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tg</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rder som ligger i den l</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill s</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
avslutningsvis besvara den inlerpellation som herr Svensson i Malm</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> har st</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llt
om varvsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Svensson i Malm</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
har fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gat mig dels om regeringen delar
varvsutredningens syn p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> varvsn</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ringen, dels om regeringen </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mnar s</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ka
alternativa v</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gar f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r varvsindustrin, dels vad regeringen avser att g</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ra f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r syssels</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttningen p</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
de orter - fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mst G</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>teborg, Malm</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> och Landskrona - som drabbas av
de f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>reb</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>dade nedsk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens syn p</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
den svenska varvsindustrins nul</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ge och
framtid redovisas utf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rligt i den proposition om vissa
varvsfr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gor som behandlas av riksdagen i
dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>som framg</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r av propositionen delar regeringen i huvudsak den
bed</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mning av svensk varvsindustri som
analysgruppen f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r varvsfr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gor har gjort. Gruppens f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rslag till </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tg</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rder </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r v</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>l motiverade, och regeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har föreslagit att de i
allt väsentligt genomförs.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen anser det
nödvändigt att staten medverkar till att varven</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>kan ta upp nya
produkter i sin verksamhet. Regeringen har i detta syfte</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>3 jjjjj g-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som ett första steg
föreslagit att 35 milj. kr. tillskjuts det föreslagna</span><span
style='font-family:Verdana'>--------- </span><span style='font-family:Verdana'>- </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>moderbolaget för de
statliga varven för projektering av alternativ verk-</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>Vissa vaiysfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>samhet.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>q„ </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>vaiysindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att minska de negativa effekterna av neddragningen av sysselsättningen vid
varven kommer regeringen förutom traditionella arbetsmarknadspolitiska
åtgärder att söka lokalisera annan verksamhet till Landskrona- och
Karlskronaregionerna. För Göteborgsregionen har en särskild delegation
tillsatts med uppgift att bl. a. överväga vilka åtgärder inom regionen i dess
helhet som behövs för att underlätta en snabb lösning av
sysselsättningsproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HUGOSSON (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! I den regionalpoliliska debatt som vi förde här i kammaren för några
veckor sedan gav jag uttryck för förhoppningen all lokala, kommunala-och
fackliga representanter skulle utgöra ett starkt inslag i Göieborgsdelegationen.
Jag tycker det är alldeles riktigt att man delegerar initiativtagande till
representanter i de regioner som drabbas av sysselsättningsproblem, något som
jag också gav uttryck för i mitt anförande. Men jag sade också att regering och
riksdag måste vara beredda att ta de ekonomiska konsekvenserna när det gäller
att genomföra de förslag som delegationen framlägger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
begärde emellertid också i mitt inlägg, med hänsyn lill vad utskottet har
uttalat i anledning av Lindholmenprojektet, klart besked av industriministern.
Jag citerar på nytt vad utskottet skriver: "Utskottet utgår därför från
att förberedelser för att genomföra projektet skyndsamt vidtas och att ett
definitivt förslag om Lindholmenprojektet kan föreläggas riksdagen under
hösten 1977. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna
innebörd." Svara nu, herr industriminister: Får vi ett definitivt förslag
till höslriksdagen, ja eller nej? Vidare vill jag starkt understryka att
delegationen bör medverka i det praktiska genomförandet av Lindholmenprojektet.
Men börja inte med några nya utredningar! I den motion som jag har presenterat
är hela projektbeskrivningen för Lindholmenprojektet klar. Också
industriministern vet att projektet är färdigplanerat. Det är i princip bara
att trycka på knappen och se till att man får de 50-52 milj. kr. som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
industriministern talade om det mångfasetterade näringslivet. Jag<br>
förstår alt det är svårt för industriministern att liksom acceptera verk<br>
ligheten. Men i direktiven till Göteborgsdelegationen beskriver ändå in<br>
dustriministern näringslivssitualionen i ganska dystra färger för Göteborg<br>
och säger att åtgärder måsle vidtas. Vi förlorar bortåt 10 000 arbetstill<br>
fällen inom industrin de närmaste tre åren i Göleborg, och det skapar<br>
utomordentligt stora problem. Alt då tala om en expansion i området<br>
stämmer inte med verkligheten.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vaiysfrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig dessutom säga att näringslivet i Göteborg knappast är mångfasellerat. Två
tredjedelar av industrisysselsäitningen domineras av tre branscher, däribland
varvsindustrin. Förvärvsintensiieten bland de gifta kvinnorna är i Göteborg
lägre än för landet i dess helhet. Det är brist på branscher och
industriföretag som kan ge kvinnor sysselsättning. Därför är det, herr
industriminister, fel att tala om ett mångfasellerat näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser ändå positivt på framtiden för Göteborgsregionen. Men det krävs
samhällsåtgärder för att komma över de strukturproblem som vi har drabbats av
på grund av den internationella varvskrisen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BENGTSSON i Landskrona (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag noterar med tillfredsställelse att industriministern nu meddelar
att han redan har tagit initiativ till överläggningar med de fackliga
huvudorganisationerna med anledning av den tilltänkta organisationen och
slyrelserepresentationen i densamma. Det är tillfredsställande att så har
skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ställde en annan fråga som gällde de båda lärlingsskolorna vid Götaverken och
Öresundsvarvei. Dessa skolor har ju väldigt stor betydelse för
yrkesutbildningen av ungdomar. Utskottet har uttalat sig positivt och menar
att berörda myndigheter och den nya koncernledningen får lov att följa denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag vill gärna ha en kommentar från
industriministern också på denna punkt, därför att det onekligen kostar rätt
stora pengar att hålla dessa skolor i gång. De kommer dock att ha en väldigt
stor betydelse för ungdomarna och ger näringslivet i stort möjligheter att få
utbildad arbetskraft. Därför riktar jag en vädjan till industriministern att
inte vara småsnål då det gäller att ge anslag till industrierna så att man
också fortsättningsvis kan hålla dessa skolor i gång även om en viss
nedskärning av själva varvsverksamheten kommer alt ske.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr industriministern
ÅSLING;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Det ligger i sakens natur att om regeringen lar stegel och tillsätter
en Göteborgsdelegation och dessutom ger så pass detaljerade direktiv som vi
hargjort, är regeringen också beredd att ta konsekvenserna av detta steg.
Självklart är vi beredda att föra fram Lindholmenprojektet till ett realiserande
i den form som kan visa sig lämplig, sedan Göieborgsdelegationen har gjort
sina överväganden och vi i regeringen fått ta ställning till dem. Det vore
orätt av mig att i dag säga när detta kan ske. Men min förhoppning är
självfallet att det kan ske utan onödig tidsutdräkt. Nu ligger bollen i detta
avseende, herr Hugosson, hos Göteborgsdelegationen. Herr Hugosson kan väl se
till att delegationen forcerar delta angelägna projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
säger herr Hugosson att Göteborgsregionen inte är någon expansiv region. Vi
kan väl vara överens om alt det i dagens konjunkturläge inte finns någon
expansiv region i detta land. Diskussionen om expansion</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>eller inte i Göleborg
är alltså helt akademisk och saknar intresse i detta Nr 149 sammanhang.
Göteborgsregionen svarar dock för en väsentlig del av vår Fredagen den
industri, en industri som i ett längre perspektiv ändå har en väsentlig 3
: j g-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utvecklingspotential. Jag
tycker att herr Hugosson är för pessimistisk ---- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beträffande våra
utomordentligt fina Göteborgsföretag. En del av dem Vissa vaiysfrågor
skall ju ändå svara för den offensiv på exportmarknaderna som vi har att motse.
Sedan glömmer herr Hugosson i all anspråkslöshet att tala om att det också sker
en viss expansion inom den offentliga sektorn i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har noterat att alla de tusentals norriänningar som fiyttade lill Göteborg
under 1960-talet fortfarande är kvar där. Det tyder på att man i Göleborg ändå
har förmåga att ta hand om den arbetskraft som fiyttade in under 1960-talei.
Nog skall vi klara den arbetskraft som blir ledig genom den nödvändiga
strukturrationaliseringen vid varven. Den arbetskraften finns dessutom på
plats. Den behöver man inte flytta från en annan landsända för att befolka
industrierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
herr Bengtsson i Landskrona vill jag säga att jag kan instämma i utskotiets
skrivning rörande yrkesskolorna. Det är rimligt att den nya koncernledningen
tillsammans med ledningarna för de lokala varvsenheterna och kommunerna tar
ställning i den frågan och på sätt som kan vara rimligt och möjligt inom den
angivna ramen säkrar en tillräcklig volym av yrkesutbildning även i framliden.
Vi skall nämligen ha klart för oss att om vi skall lyckas med denna metaforfos
för svensk varvsindustri, så kommer det även i framtiden att ställas stora
krav på yrkesskicklighet hos de människor som är verksamma i industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HUGOSSON (s) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Industriministern säger att del vore orätt av honom att göra några
utfästelserom exakt vid vilken tidpunkt regeringen kan fullfölja
Lindholmenprojektet. Låt mig då bara slå fast att riksdagen om någon eller
några timmar i anledning av näringsutskottets betänkande om varvspropositionen
kommer att göra ett uttalande om ati förslag om Lindholmenprojekiets
genomförande skall föreläggas riksdagen till hösten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
kontakter med de fackliga och kommunala representanter i Göteborg som ingår i
den utsedda Göteborgsdelegationen kan jag också meddela industriministern att
samtliga är överens om all inga utredningar behövs. Det material som erfordras
för projektets genomförande finns framtaget. Och jag skall efter måttet av min
förmåga se till att Göieborgsdelegationen mycket snabbt kommer in med en begäran
om att industriministern skall trycka på knappen och ta fram de pengar som det
rör sig om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
ville industriministern göra gällande alt jag har en pessimistisk<br>
syn på Göleborg och Göteborgsområdet. Det har jag ingalunda. Göte<br>
borgsområdet har förutsättningar för framlida utveckling och tillväxt,<br>
men det är fel att tro att det bara rör sig om ett konjunkiurproblem.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vaiysfrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är det jag har försökt
förklara i debatterna med industriministern. Det är icke ett konjunkturproblem,
det är etl strukturproblem! Och del är därför jag hävdar all industriministern
har fel, när han säger att Göteborg har ett mångfasellerat näringsliv. Om
industriministern ser på sysselsättningsstatistiken och näringslivsstrukturen i
Göteborg och Göteborgsregionen skall han finna att näringslivet inle är
mångfasellerat. Och därför bör man se lill att näringslivet blir del, så att
man bl. a. kan erbjuda de kvinnor som så önskar möjligheter till
sysselsättning. Förvisso måste också nya arbetstillfällen tillskapas inom den
offentliga sektorn. Även där har regeringen ett visst ansvar när det gäller att
tillgodose de krav som kommunerna med rätta ställer vid de förhandlingar som
nu förs mellan ekonomiministern och budgetminislern å ena sidan och
Kommunförbundet å andra sidan. Det är en fråga om ekonomiska resurser för den
kommunala sektorn, om man skall kunna klara de utbyggnadsproblem som förvisso
föreligger efter tio års borgerligt styre i Göteborg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr industriministern
ÅSLING:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! För undvikande av missförstånd vill jag betona all jag självfallet -
liksom regeringen i övrigt - är beredd alt acceptera riksdagens uttalande i
Lindholmenfrågan. Och mot den bakgrunden samt med hänsyn lill att frågan nu
ligger hos Göteborgsdelegationen är det en överloppsgärning att jag ger
uttryck för något annat än en förhoppning att det skall bli möjligt - som jag
sade tidigare - att framlägga ett förslag om Lindholmenprojektet så snart som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behövs inga utredningar, sade herr Hugosson. Nej, det är väl alldeles klart
att Lindholmenprojektet är väl utrett. Men jag har mig bekant att det också
finns delproblem som behöver genomlysas ytterligare. Och sedan, herr Hugosson,
finns den lilla men icke oväsentliga detaljen i sammanhanget att man också
måsle bestämma sig för vilken kostnadsram man är beredd att fastställa för
projektet. Det är också en form av utredning eller analys som måste göras
innan man är klar alt realisera projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
noterar med tacksamhet att herr Hugosson tar avstånd från den pessimistiska syn
på Göteborgs näringsliv som hans tidigare inlägg gav vid handen. Han korrigerade
alltså sitt uttalande, och del är jag tacksam för. Vad man behöver i Göteborg
liksom i andra regioner med problem del är ju en offensiv syn och en vilja att
ta itu med problemen på etl konstruktivt sätt inte bara från näringslivels sida
utan också från ansvariga politikers - både oppositionspolitikers och
regeringspolitikers. Det behövs litet mer av viljan att söka gemensamma och
konstruktiva lösningar för alt vi skall kunna klara av de problem man har i
Göleborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om det i Göleborg mera handlar om konjunkiurproblem än om strukturproblem kan
man diskutera från olika synpunkter. Det är alldeles uppenbart att man när det
gäller varvsindustrin kan karakterisera problemen som strukturproblem på sitt
sätt, även om problemen har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utlösts av den
internationella konjunkturutvecklingen för shipping. Men Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>när
det gäller andra delar av Göteborgs näringsliv är det helt klart att
Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>det rör sig om
konjunkturproblem och inte strukturproblem.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>3
: : ig-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det väsentliga i
sammanhanget är ändå att man i Göteborgsregionen ___ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har en myckel väsentlig
industripotential att bygga på omkring Nord- Vissa vaiysfrågor europas
största och ledande hamn, och detta bör trots de aktuella problemen kunna vara
underlag för en relativt optimistisk bedömning av framtiden på den göteborgska
arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
SVENSSON i Malmö (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! När jag i går fick det här interpellationssvaret var min första
reflexion att det var en helt onödig möda att över huvud ställa
interpellationen. Min avsikt när jag för mycket länge sedan gjorde det var
nämligen alt få en öppen och fri diskussion omedelbart efter varvsutredningens
rapport. Då hade ju regeringen ännu inle bundit sig. Ett politiskt resonemang
hade då kunnat föras i ett läge när det så att säga var fritt bord. Möjligen
hade det kunnat tillföra varvsdebatten ett bredare urval av politiska
synpunkter från skilda riksdagspartier som kunnat få viss betydelse för den framtida
varvspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nu var en sådan öppen syn
helt främmande för herr Åsling, och tydligen hade regeringen redan bestämt sig
för varvsutredningens förslag. Regeringen hade ingen självständig eller öppen
syn. Därför sköt herr Åsling upp svaret ett par månader - en nästan exempellös
långt tid -tills den nya varvspolitiken var fastlåst och en fri diskussion
omöjlig. Också i dag undviker herr Åsling obehagligheter genom alt
interpel-lationsdebatien ganska meningslöst stoppas in i en allmän varvsdebatt
och dessutom styckas sönder genom att man får en debatiomgång mellan
interpellationssvar och interpellant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
en liten effekt kanske interpellationen i alla fall har åstadkommit. Det gäller
de borgeriiga ministrarnas allmänna sätt att bete sig mot vpk i debatterna. 1
går satt herr Bohman inne i kammaren under första rundan i den ekonomiska
debatten. I det ögonblick C.-H. Hermansson äntrade talarstolen gick han ut.
Herr Åsling har vid upprepade tillfällen tillhört samma debattrunda som jag,
och när de övriga partierna talat har han gått ut. I går höll de fyra
partiledarna sina huvudanföranden. Sedan tog regeringsledarna omedelbart
repliker utan att avvakta Lars Werners huvudanförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligen
har min inlerpellation verkat hindrande på etl upprepat sådant beteende. Om
också herr Åsling lämnat ett fullkomligt meningslöst svar, så har
framställandet av interpellationen dock gjort alt han inle anständigtvis kan
fysiskt avlägsna sig när jag går upp i talarstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
till sakfrågorna, herr talman! Regeringen delar varvsulredningens<br>
synpunkter, heter del i svaret. Ja, det är det karakteristiska. Regeringen<br>
har ingen självständig varvspolitik. Därför kommer regeringen bara till<br>
den oundvikliga slutsatsen: Redarkapilalet måste räddas. Drastiska ned<br>
skärningar måste företas. Staten skall lösa ut redarna utan att för den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vaiysfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skull skaffa sig den
kontroll över varvsnäringen som skulle möjliggöra en långsiktig och planmässig
politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är inle ute efter att kasta all skuld i frågan på regeringen. Vi protesterade
mot varvspolitiken också under den förra regeringen - mot den passiva
nedskärningsfilosofin, mot flatheten inför redarkapitalets kortsiktighet och
ansvarslöshet, mot alt man aldrig formulerade alternativ till den ensidiga
tankeinriktningen, mot alt man under längre tid lät lagerproduktion skyla över
behovet av förnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vi måste samtidigt konstatera att den borgerliga regeringen fortsätter den
gamla ofruktbara varvspolitiken efter i huvudsak samma syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har ingen självständig varvspolilik. Denna underkastelse under privatkapitalet
återspeglas också i andra sammanhang, som har indirekt betydelse för varvens
framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har ingen självständig trafikpolitik. Följden är att man aldrig väcker frågan
om den inrikes sjöfartens framtida roll. Här har myckel intressanta perspektiv
annars kunnat öppnas. Den samhälleligt oerhört orationella landsvägstransporten
kan för många tunga varor med stor fördel ersättas med vidgad vattentransport.
Det medför transportmässiga, energimässiga, miljömässiga och även
lagringsmässiga fördelar. En sådan förskjutning skulle skapa ett utrymme för
varvsproduktion. Hur stort är givetvis svårt all säga, men siort nog för alt ha
bort utredas. Men sådana perspektiv och tankar saknas hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
saknar en självständig regionalpolitik. Därför finns i dag inte på något område
ramar eller planer för hur av varvskrisen, stålkrisen och skogsindustrikrisen
drabbade regioner skall strukturellt kompenseras genom utvidgning av annan
produktion. Om också den förra regeringen saknade strukturpolitik, blir de
borgerligas ansvar för denna försummelse inte mindre - de var under tidigare år
lika initiativlösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
i Skåne kan man i skarp relief se följderna av bristen på region-och
trafikpolitiska perspektiv. Sedan många år har vpk krävt ett statligt
planeringsprogram för Skåneregionen. Det har avvisats av både de borgerliga
och socialdemokraterna. Ingen har velat la något grepp om de strukturproblem
och det planeringspolitiska kaos som utvecklats i Skåne. Skåne drabbas nu av
varvskrisen. Samtidigt saknar regionen ett fungerande kollektivt transportnät.
Vad hade inte en aktiv politik för att skapa ett enhetligt sådant kunnat betyda
för varvens sysselsättning? Men en sådan tanke uppkommer givetvis inte hos dem
som saknar en självständig syn på både regionalpolitiken och trafikpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centern
har varit kritisk mot tidigare planer på bilbroar över Öresund. Vad skulle en
järnvägsbro vid Helsingborg betyda för färjetrafikens behov och struktur i
andra Öresundsrelationer? Och vad skulle detta kunna betyda för de skånska
varven? Den frågan borde ha ställts. Det är en bland flera intressanta och konstruktiva
frågeställningar. Men den frågan ställs alltså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det talas om projektering
av alternativ verksamhet vid varven. Del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är sent påkommet, även om
det ändå är något. Vad man har anledning Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att vara orolig för är
inte bara att det kommer sent utan även att del Fredagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>över huvud taget inte
talas något om på vilka områden denna alternativa 3 j|.p,j g-jj</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>produktion skall röra sig.
Det gäller nämligen att hitta mycket specifika --- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>typer av produktion, som
kan tänkas expandera på en smula sikt även Vissa vaiysfrågor när den
strukturella krisen inom världskapitalismen fortsätter på de flesta
industriella områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
avgörande bristen är just alt den beramade alternativa produktionen inte sätts
i någon som helst relation till samhällsekonomin i övrigt. Låt oss t. ex. säga
att varven skulle kunna tillverka vissa typer av maskiner och apparatur eller
rullande materiel och annan utrustning för landlrafiken. Dessa produkter måste
ju då beredas en marknad. Det i sin lur förutsätter dels att man är inriktad på
att allmänt vidga den nationella marknaden för industriella produkter, dels
att man för en medveten upprustningspolitik när det gäller det stora
kollektiva trafiknätel. Regeringen gör veterligen varken det ena eller det
andra. Det är tankar som tydligen är den fullständigt främmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
saknar en självständig handelspolitik. Det hade ju annars i dag varit bra alt
veta vilka nationer med underskott i sin egen sjötransportkapacitet som varit
intresserade att beställa i Sverige. Må vara att kanske vissa av tredje
världens länder inle kunnat ta de svenska priserna. Må vara att
Comecon-länderna har egna expanderande varv. Men under ett antal år borde det
ändå finnas ett visst utrymme för svenska insatser. Denna del av problematiken
har lämnats helt åsido under många år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
lyser den borgerliga regeringens borgerlighet grovt igenom på etl speciellt
avsnitt. Det finns inte ett ord om varvsarbetarnas och tjänstemannakårens roll
i den framlida varvsindustrin, bortsett från intetsägande tal om medinfiytande
och sådana ting. Vi vet ju vad med-infiytande betyder vid statsindustrierna.
LKAB och NJA är ju de vackra exemplen på arbetarnas medinflytande. Just
kunskapen, diskussionerna samt den tekniska och organisatoriska kapaciteten hos
de arbetande -allt detta som hållils nere av redarkapitalets ledningar - måste
uppmärksammas. Det.flnns inga möjligheter all skapa en framåtsyftande varvsindustri
om man inte från bönan bygger på de arbelandes kapacitet. Och att bygga på
deras kapacitet förutsätter att de får del ledande inflytandet i de styrande
organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Entusiasm
kan aldrig väckas av maktlöshet som innebär att man underkastar sig en kapitulations-
och nedskärningspolitik. Tänkande kan aldrig stimuleras av den resignation som
i dag präglar både varvsindustrin och regeringens varvsproposition. Kapacitet
kommer heller inle till sin rätt om den inle klart får tjäna självständigheten
i arbetet och kamratkollektivets kamp för sysselsättning och framlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Typiskt
är hur regeringen - och f. ö. i stor utsträckning socialdemo<br>
kraterna i riksdagen - bortser från detta. Man hade kunnat skapa etl<br>
dugligt kampinstrument förde arbelandes framlid. Man kommer i stället</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>med vad som i stort sett är ett olycksfallsförsäkringsbolag för inkom-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredagen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>P'"'
redarfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- Herr
industriministern ÅSLING;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag är den förste alt beklaga att detta interpellationssvar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>har dröjt så länge. Men
man skall kanske komma ihåg, herr Svensson i Malmö, att interpellationen
framställdes just då analysgruppen avlämnade sitt betänkande. Arbetet med
propositionen hade redan startat. Vi var angelägna om att i så god tid som det
över huvud taget var möjligt när det gäller detta stora paket framlägga etl
förslag för kammaren, eftersom frågan om varvens framtid måste tas upp under
denna vår. Det fanns alltså inga möjligheter att på etl meningsfullt sätt ta
upp denna fråga lill närmare besvarande medan proposilionsarbetet pågick.
Därför föreföll det vara en logisk lösning av problemet att ta upp debatten här
i dag, när vi ändå diskuterar regeringens förslag beträffande varvspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså ingen avsikt att undvika debatt bakom dröjsmålet med
interpellationssvaret - tvärtom vill vi försöka få in debatten i dess logiska
och meningsfulla sammanhang, när vi diskuterar varvspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
vad herr Svensson nyss anfört sagt som kommentar till mitt svar har jag kanske
inte så mycket all säga. Herr Svensson har följt sitt vanliga mönster att ta
upp frågan mer från allmän och principiell synpunkt. Det har blivit ett tal om
kapitalismens fördärv och socialismens välsignelser, och där har herr Svensson
och jag väsentligt avvikande meningar. Men det intressanta är att herr Svensson
inte i egentlig mening tar upp någon konkret diskussion om varvspolitiken
utifrån den proposition och det förslag vi förelagt kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill bestämt proteslera mot herr Svenssons omdöme om att det i proposilionen
inle sägs någonting om arbetare och tjänstemän i varvsföretagen. Ambitionen i
detta mycket stora och kostsamma branschprogram är ju helt enkelt att rädda
kvar så mycket som möjligt av den kompetens och det kunnande som finns bland
varvsarbetare och tjänstemän och låta detta bli det man kan bygga den framtida
varvsindustrin i landet på. Del är mycket viktigt att inte bedriva anpassningen
av den svenska varvsindustrin till världsmarknaden så snabbt att det väsentliga
kunnande som finns i våra svenska varv går till spillo och inte kan nyttiggöras
i den framtida varvsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag har precis motsatt uppfattning om det meningsfulla<br>
i att vi skulle ha fört denna interpellationsdebatt tidigare, därför att just<br>
när de här ensidiga och betänkliga slutsatserna från dem som gjorde<br>
förarbetena kom fram hade det varit viktigt all föra en obunden dis<br>
kussion innan industriministern band upp sig i en proposition. Ingen<br>
hade begärt att han skulle komma med förpliktande uttalanden. Vi kunde<br>
134</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ha haft ett öppnare resonemang som kanske hade gett
värdefulla kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>plement till det kommande
propositionsarbetet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
skulle vilja ställa en fråga till herr Åsling apropå hans protest mot
Fredaeen den min kritik av att man alltför mycket lämnar de arbetande åsido: I
vilket 3 • </span>■</i><i><span style='font-family:Verdana'>
tg-j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>organ i den nya statliga
varvsindustrin - och över huvud tagel i detta __ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>komplex - skall de
arbeiande ha det ledande och styrande inflytandet? Vissa vaiysfrågor Vi
vet att det icke existerar något sådant organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Åsling försöker komma ifrån dessa resonemang genom att anklaga mig för att diskutera
i termerna kapitalism-socialism. Jag har veterligen inte använt vare sig den
ena eller den andra termen. Jag har kritiserat redarkapilalet, men jag har inte
nämnt de båda samhällssystemen och vad som skulle kunna åstadkommas med en
industripolitik inom det ena eller andra samhällssystemets ram. Jag har inte
alls diskuterat på de villkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är litet märkligt att jag blev beskylld för brist på konkretion, när jag just
har tagit upp hur bristen på självständig handelspolitik, självständig
regionpolitik, självständig och skapande trafikpolitik gör problemen för
varvsindustrin ännu större. Jag har just genom det efterlyst en diskussion om
att ge konkreta möjligheter lill alternativ produktion. Det är herr Åsling och
regeringen som genom att tala om alternativ produktion i största allmänhet,
vagt och svävande, inte ger någon konkretion, inte ger någon anvisning om vad
denna alternativa produktion skall syfta till eller vad villkoren är för att
det över huvud taget skall kunna bli en marknad för sådan produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
regeringens ekonomiska politik präglas av två drag som gör del mycket svårt att
sätta tilltro till att det skall kunna bli någon marknad för alternativ
produktion någonstans i ekonomin. För del första har ni i alla strukturdrabbade
branscher lagt upp en krympningspolilik. Det är krympning i den ena branschen
efter den andra - hela politiken går ut på att krympa. Man sätter sedan inte
upp några statliga planer för expansiva industrier. För det andra är den typ
av s. k. antiinflationspolitik som regeringen för sådan all den icke går in på
någon verklig priskontroll eller spekulationskontroll, utan den försöker - som
ett av de medel den använder för att komma åt inflationen - skapa arbetslöshet
och krympa sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
industriministern ÅSLING;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Herr Svensson i Malmö frågar var del slår att arbetarna skall ha ett
avgörande inflytande på varvens utveckling och drift. Vår svenska riksdag har
antagit en medbestämmandelag som tillförsäkrar de anställda i privatägda och
statliga företag ett avgörande inflytande över produktionsförhållandena på
arbetsplatsen. Dessutom har jag redan tidigare i debatten här i kammaren
berättat att jag har inlett överläggningar med de fackliga organisationerna
beträffande den nya koncernledningens sammansättning. Det borde tyda på en
beredvillighet att verkligen se till alt de anslällda i varven har ett
inflytande på utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande den
alternativa produktionen har analysgruppen visat på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>vissa möjligheter som är under övervägande - del gäller både
alternativ</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>produktion
på transportsidan och utveckling av alternativ produktion</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>
annan karaktär. Vi har också varit beredda att anvisa medel för att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ gå vidare
på den vägen. Vi är beredda att ge koncernledningen speciella</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt;text-indent:-88.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1/550 vaiysfrågor uppdrag för att undersöka
möjligheterna att nyttiggöra varvens produktionskapacitet för alternativa
produktionsinriktningar. Inom den möjliga ramen har alltså redan vidtagits väsentliga
dispositioner för alt försöka styra över ledig kapacitet i varven på alternativ
produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
herr Svensson i Malmö säger att regeringen inte är intresserad för expansiva
sektorer av näringslivet, vill jag påminna honom om att vi i den nu aktuella
Göteborg-Uddevalla-regionen nyligen har gjort en myckel stor satsning på det s.
k. Oxo-projektet vid Berol Kemi AB. Det innebär en satsning på den expansiva
sektorn petrokemi med en väsentlig ökning av sysselsättningen som följd.
Häromdagen underrättade vi allmänheten om en klart framåtsyftande satsning på
dataindustri och återkommer till riksdagen med mer konkreta förslag. Men att
satsa på en expansion inom varvsnäringen, när världsmarknaden ser ut som den
gör i dag, vore ju att föröda resurser som ändå är begränsade och som kan
disponeras på ett bättre sätt, om man är angelägen om bästa möjliga
sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
SVENSSON i Malmö (vpk) kort genmäle:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Vår industriminister lider i eminent grad av yrkespolitikerns sjukdom,
nämligen att använda ord som han inte vill definiera. "Avgörande
infiytande", vad är det egentligen, herr Åsling? För en normalsvensk
betyder del att en viss grupp har mera inflytande än någan annan grupp, ett
dominerande inflytande. Mig velerligt har inte de arbetande något dominerande
inflytande i någon del av den här statliga varvskoncernen eller i statlig
varvspolitik över huvud taget. Del vet herr Åsling, och då skall han inte
använda sådana där vaga och sladdriga uttryck som "avgörande
inflytande".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
till frågan om den alternativa produktionen. Även här var herr Ås-lings svar
myckel vagt. Här har vi sett frågan i del större perspektivet, och här har vi
en strukturdrabbad bransch som skall dras ner. Stålindustrin är en annan
strukturdrabbad bransch som också skall dras ner, skogsindustrin en annan som
av allt att döma så småningom kommer att tvingas till neddragning. Och vi har
flera sådana branscher. Talar man i ett sådant sammanhang om alternativ
produktion, som delvis skall kunna användas för alt bereda de strukturdrabbade
branscherna, däribland varvsindustrin, en lättnad när del gäller att
upprätthålla sysselsättningen, förutsätter detta naturligtvis alt man vid
denna alternativa produktion kan räkna med en expansion, alt man gör insatser
för att öka den typ av produktion som i det här fallet delvis kan läggas på
varven. Dit hör t. ex. transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
vpk:s sida har vi länge försökt föra fram tanken på att en upp-<br>
136</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>rustning av den stora kollektiva trafikapparaten
skulle under en lid fram-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>över trafikpolitiskt,
miljömässigt och naturligtvis framför allt sysselsätt- Nr 149 ningsmässigl
kunna utgöra en sådan expanderande bas. Man kan givetvis Fredaeen den
också tänka sig många andra sådana sektorer, t. ex. den sociala sektorn. 3
: j 10-7-7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad jag saknar hos
industriministern är någon form av konkretion: ------- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Var finns del expansiva
momentet, som alltid måste finnas i en plan- Vissa varvsfrågor mässig och
vettig strukturpolitik, och hur skall verkningarna härav kunna kanaliseras till
varven? I stället för den krympande marknad som hotar att drabba varven, måste
det finnas en expanderande marknad. Kan den inte vinnas på det utrikespolitiska
planet, vilket förefaller en smula orealistiskt just nu, måste den kunna
vinnas på det inrikespolitiska. Men det förutsätter ju en helt annan typ av
statlig investeringspolitik och över huvud tagel en helt annan typ av
ekonomisk-expansiv politik än den regeringen för, som är en krympningspolitik
och en antiinflationspolitik, som förvisso icke åstadkommer någon dämpning av
prisstegringarna, tvärtom. Men man tror sig kunna åstadkomma detta genom att
hålla tillbaka sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BENGTSSON i Göleborg (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Redan när vi 1974 för första gången här i riksdagen behandlade
problemen vid Göiaverken ansåg vi från vårt håll att det med all sannolikhet
fanns en överkapacitet inom varvsindustrin såväl i Sverige som internationellt.
Staten gick då in med insatser för att bevara sysselsättningen och
produktionskapaciteten vid Götaverken. 1975 blev situationen vid Eriksbergs
varv akut, och samhället gick då in även där med åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
är då anledningen till alt vi har kommit i denna silaulaion? I första hand är
del naturiigtvis en följd av den kris som kom vid 1974 års ingång i samband med
den chockartade höjning av oljepriserna som då ägde rum. Det gjorde all den
totala förbrukningen av olja i världen minskade markant. Detta i sin tur fick
till följd att oljeiransporterna reducerades. På senare lid har därtill kommit
alt Suezkanalen nu äntligen öppnats. Den påverkar också transportbehovet genom
att erbjuda kortare iransportsträckor från de arabiska oljefälten till de stora
avsättningsområdena i Europa och Nordamerika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Sverige har detta naturligtvis medfört speciella besvärligheter på grund av all
våra storvarv i stor utsträckning satsade på och är specialiserade på mycket
stora tankfartyg. Genom seriebyggnation kunde man uppnå hygglig konkurrenskraft
gentemot övriga varv i världen, men i dag är efterfrågan på dylika fartyg
minimal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag är det förhållandena vid Götaverken som fokuseras, men propositionen berör
i realiteten direkt eller indirekt praktiskt taget samtliga svenska varv. I
debatten har ibland hävdats att vissa varv skulle gå myckel bättre än
Göteborgsvarven. Jag tror att dessa påståenden baseras på en missuppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huruvida
ett varv har gått bra eller inte under de senaste åren är i<br>
regel avhängigl av vilket värde man har satt på den lagerproduktion</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>som man har tvingats till. Del är dock ett faktum att så gott som
samtliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>storvarv
har tvingats att bygga på lager det senaste året. Del blir då</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>
åsatta värdet på dessa lagerbyggda fartyg som avgör rörelseresultatet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ för det
aktuella verksamhetsåret. Såvitt jag kan finna torde samtliga stor-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt;text-indent:-90.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor varv dras med samma problem
som de aktuella varven i Göteborg. Varvspropositionen 1976/77:139 har mötts med
tillfredsställelse från så gott som alla insiktsfulla berörda bedömare. Jag
ansluter mig lill denna uppfattning och tror att de i propositionen framlagda
förslagen kommer att leda till en lugnare utveckling under de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
detta får i sin tur inte leda till att varvsledningarna slår sig till ro.
Tvärtom måste det vara uppenbart för samtliga varvsledningar att någon gång i
millen av 1979 måste man ha gjort klart för sig huruvida man även
fortsättningsvis kan upprätthålla den nedskurna varvskapacitet som man nu
siktar på att ha åstadkommit vid utgången av 1979. Förutsättningen för detta
är ju att man kan trygga en avsättning för sina produkter. Det är uppenbart att
vi inte i längden kan bygga på lager, utan de fartyg vi producerar måsle kunna
säljas till ett pris som ger täckning för kostnaderna. De lösningar vi nu
tvingas acceptera är nödlösningar, som inte kan få bestå alltför länge, om
inle hela svenska samhället skall råka i allvarliga svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför synnerligen angeläget att varvsledningarna på allt sätt utnyttjar den
respittid man nu har fått till alt undersöka möjligheter till alternativ
produktion. Jag vet att varvsledningen vid Götaverken har mycket avancerade
planer på alt bl. a. försöka få avsättning för sina produkter inom ångteknikområdet,
där ju varvet har tillgång till erkänt duktig personal på alla nivåer.
Sannolikt kommer den petrokemiska industrin att expandera under den närmaste
tioårsperioden. Det är därför troligt att ett varv som Götaverken med de
speciella kunskaper som finns representerade vid företaget skall kunna
konkurrera när det gäller all la fram lämplig utrustning för petrokemisk
industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns vid varven en skicklig yrkeskår. Det finns stora värden i varvens
anläggningar. Det är därför angeläget all man kan utnyttja detta till andra och
lönsamma produktioner. Lyckas man med detta, lättas de nuvarande
sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen, samtidigt som man behåller en
kapacitet för framtiden, om det skulle förhålla sig så alt den bedömning vi i dag
gör av varvssituationen skulle vara för dyster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
vi har också ett annat allvarligt problem som vi i detta sam<br>
manhang måste beakta, och det är den svenska rederinäringens svårig<br>
heter. Även här är del uppenbart att konkurrensen från vissa länder med<br>
liberalare regler för bemanning och utrustning ombord på fartygen har<br>
lett till att de svenska fartygen fåll allt svårare att hävda sig. Vissa
åtgärder<br>
föreslås nu i regeringens proposition, och jag vill uttrycka förhoppningen<br>
att dessa åtgärder skall leda till att den svenska rederinäringen åter skall<br>
kunna bli konkurrenskraftig på världsmarknaden. Sverige har ju sedan<br>
138</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>länge haft förmånen att få ett kraftigt tillskott
lill sin valutabalans genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sjöfartsnettoi. Detta
sjöfartsnetto har dock tenderat att minska. Det finns Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en allvarlig risk för att
det kan försvinna helt, om vi inle på olika sätt Fredaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>kan ge de svenska
rederierna en möjlighet att konkurrera och hävda 3 </span>■</i><i><span
style='font-family:Verdana'> - gj-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig på den internationella
fraklmarknaden till havs.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
speciellt allvariigt konkurrenshinder är i detta sammanhang den Vissa
varvsfrågor s. k. UNCTAD-koden. Denna innebär alt avgångs- och adressländerna
för en viss vara vardera förbehåller sig 40 % av de aktuella frakterna i
samband med leveransen. Bara 20 96 av dessa frakter skulle därefter kunna stå
till övriga sjöfartsnationers förfogande. Sverige, och i kanske ännu högre grad
Norge, har sedan länge tagit in största delen av sitt sjöfartsnetto just genom
att ombesörja dylika transporter mellan länder som inte själva har haft
kapacitet all klara transporterna. UNCTAD-koden har dess bättre ännu inle trätt
i kraft, utan de försämrade sjöfartsintäkterna beror på rederinäringens ökade
svårigheter all av andra skäl konkurrera med övriga sjöfartsnationer. Men det
är angelägel att den svenska regeringen på alla plan söker att hävda en fri
konkurrens på fraklmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sist, herr talman, några ord om det s. k. Lindholmenprojektet. Detta är ju
noggrant beskrivet såväl i proposilionen som i några av de motioner som
avlämnats - däribland vår motion 1976/77:1611 - varför jag inle tänker närmare
gå in på vad Lindholmenprojektet innebär. Låt mig bara i all korthet
understryka att projektet skall skapa en utbildningsenhet för varvsyrkena på
det nedlagda Lindholmenvarvets område men att man avser att utnyttja lokalerna
även för annan utbildning. Redan i höst kommer föraruibildning att starta i
lokaler som man hyr på Lindholmen. För detta krävs i dag inga särskilda
åtgärder på vare sig del ekonomiska eller administrativa planet från
regeringens sida. Men däremot krävs senast i höst beslut och anslag för all man
skall komma i gång med den gymnasieutbildning på yrkesskolområdet m. m. som beräknas
börja läsåret 1978/79. Förläggningen av denna gymnasiala utbildning till
Lindholmen eliminerar behovet av att bygga ett nytt gymnasium på Hisingen. Det
är också av stort värde för både koncernledningen och Göteborgs kommun - ja,
för hela Göteborgsregionen - att vi snarast möjligt genomför
Lindholmenprojektet, så att viss personal som riskerar att bli friställd vid
varven kan sysselsättas med lämpliga arbetsuppgifter inom Lindholmenprojektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Under hänvisning lill vad jag anfört och då våra motionskrav synes bli
tillgodosedda av regeringen ber jag att få yrka bifall till utskottets
hemställan i här aktuella frågor på alla punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
NILSSON i Uddevalla (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Låt mig först notera all industriministern gått ut ur kammaren -
tyvärr, får jag väl säga, eftersom jag har en del frågor att ställa till honom.
Han kanske sitter vid någon högtalare och lyssnar och kan komma in och besvara
frågorna när jag är färdig med mitt anförande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag får också notera att
efter vad jag kan se finns ingen av utskotiets</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3juni 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
varvsfrågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>borgerliga talesmän inne i
kammaren. Del är beklämmande, tycker jag, att man är så nonchalant mot
riksdagen att man inle ens kan vara i kammaren och lyssna på och eventuellt
bemöta de synpunkter som kan komma fram under debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
några år sedan pågick en debatt om den s. k. överhettade västkusten. Del drevs
en propaganda om alt bromsa utvecklingen så att inle fabrikerna fick breda ut
sig utefter hela Bohuskusten. Denna diskussion var helt främmande för
människorna i Bohuslän, som under årtionden fått uppleva helt andra problem.
Stenindustrin, teko, fisket och konservindustrin är några exempel på strukturproblemen.
Under det senaste tiotalet år har sysselsättningstillfällena minskat med 40 96
i'norra Bohuslän. Andelen pensionärer bland befolkningen är ca en tredjedel i
vissa kommuner. Medelinkomsterna är låga jämfört med övriga landet. Förväntningar
på tilltänkta industrier med anknytning till oljan har spruckit. Detta är
verkligheten i dagens Bohuslän. Därför är del med förvåning man kan konstatera,
när man läser regeringens proposition, att där inte med ett ord nämns den
problemalik och de svårigheter som finns i Uddevallaregionen och norra
Bohuslän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vet alt landet i dag upplever problem med varvsnäringen. I Uddevalla arbetar
ungefär hälften av de industrisysselsatta vid Uddevallavarvet. Dessutom
tillkommer många människor som är direkt eller indirekt beroende av
varvsverksamheten. Det är mot denna bakgrund som jag och några kamrater i
motionen 1633 tar upp sysselsättningskonsekvenserna vid en eventuell
nedskärning av antalet anslällda vid Uddevallavarvet som ställer krav på
regional- och arbetsmarknadsinsatser i denna region.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller nedskärningen av antalet anslällda vid varven kommer inle riksdagen
att ta ställning. Men i propositionen och i utskottets betänkande redovisas
ändå riktlinjer för neddragningarna. För Uddevallavarvets del handlar del om
ca 250 personer. Vad som är underligt i detta sammanhang är att analysgruppen
inte redovisat och utförligt motiverat var och hur dessa nedskärningar skall
göras. Del verkar ibland som om man enbart spelat på lotteri när man fastnat
för ett visst antal nedskärningar vid resp. varv. Enligt min mening bör
nedskärningarna grundas på sakskäl och ingenting annat. 1 de fall där
nedskärningar behövs är det naturligtvis helt enkelt samhällets skyldighet att
skaffa fram alternativ sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som oroat oss i Uddevalla och som också hänger ihop med tryggheten
är formerna för del statliga stödet till beställare av fartyg. Uddevallavarvels
produktion går nästan uteslutande till utländska beställare, framförallt i
Norge. Enligt riktlinjerna skall stödet utgå till svenska beställare. Därför är
det med tillfredsställelse jag konstaterar att stöd även skall kunna utgå i
särskilda fall när det gäller utländska beställningar vid svenska varv.
Utskottet säger all det kan gälla redare - i första hand i nordiskt land-som
länge anlitat varvet i fråga. Vidare skall beställningen ha avgörande betydelse
för sysselsättningen vid varvet. Om jag har tolkat näringsutskotiets skrivning
rätt innebär detta bättre möjligheter för Ud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>devallavarvet i framtiden,
eftersom produktionen vid detta varv uteslutande går till norska redare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vår motion 1633 kräver vi att de regionalpoliliska och arbetsmarknadspolitiska
insatserna förstärks i Uddevallaregionen och i norra Bohuslän. Utskottet pekar
i det sammanhanget på att Göieborgsdelegationen med förtur skall angripa de
frågor som berör sysselsättningsproblemen och alt Uddevallaregionen omfattas av
dess uppdrag. I nästa mening skriver utskottet att delegationen skall lämna
förslag till konkreta åtgärder som kan förbättra sysselsättningsläget i
Göteborgsregionen. Med utgångspunkt i det avstyrker utskottet motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
skrivning, herr talman, tyder på en ganska stor okunnighet om hur kartan ser ut
i Göteborgs och Bohus län. Uddevallaregionen ingår inle i Göteborgsregionen.
Vidare kan inte jag, när jag läser kommittédirektiven från industriministern
till Göieborgsdelegationen, tyda dem på annat sätt än att kommittén enbart
skall arbeta med de problem som hänger ihop med Göteborg och näraliggande
kommuner. Det var för att jag ville ha klarhet på den punkten som jag skulle
ställa några frågor. Ändå ser jag varken industriministern eller någon av
utskottets talesmän, men del är möjligt alt jag under kvällens lopp kan få svar
ändå. Därför vill jag ställa följande frågor antingen lill någon av utskottels
talesmän eller lill industriministern, som kanske lyssnar någonstans bakom kulisserna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
skall egentligen den 16 man stora Göieborgsdelegationen syssla med? Är det
problemen i Göteborgsregionen? Skall problemen i Uddevalla och Bohus län i
övrigt behandlas i delegationens arbete?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
svaret på frågorna blir alt hela länet och dess problem ingår i
Göteborgsdelegationens arbete, varför har regeringen då inte utsett några
representanter med, som man skriver i propositionen, kunskap och kännedom om
förhållandena i de olika kommunerna?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tror alltså inte alt det är på del sätt som utskottet skriver att Uddevallaregionen
skall omfattas av Göteborgsdelegalionens arbete. Jag lar därför inga risker
ulan yrkar bifall till molionen 1633.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vaiysfrågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>I detta anförande
instämde herr Svartberg (s).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Herr HAGEL (-);</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Del förslag som ligger på riksdagens bord och som vi nu skall fatta
beslut om kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för min hemstad,
Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
några månader sedan framställde jag en inlerpellation till herr Åsling, som då
framförde ungefär samma synpunkter som i dag, nämligen att Göteborg har
"etl rikt fasetterat näringsliv" som väl kan svälja dem som ställs
utan arbete. I dag sade herr Åsling att neddragningen av sysselsättningen vid
varven inte får så allvarliga konsekvenser för Göteborg. Som belägg för delta
konstaterar herr Åsling att de norrlänningar som flyttade till Göteborg under
den period då varvs- och bilindustrin var</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>mycket expansiva och krävde stora nytillskott på arbetarsidan finns
kvar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
Göteborg. Det skulle alltså vara ett bevis för att där finns ett mång-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>fasetterat
näringsliv som kan suga upp de människor som friställs vid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>--------------- varven.
Vill herr Åsling berätta för mig vart de människorna skulle flytta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor
för att beredas arbetstillfällen? De har väl inget val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mångfasetterade näringslivet i Göteborg har diskuterats i många sammanhang, och
vi har alltid hävdat att Göteborgs näringsliv är mycket ensidigt sammansatt.
Del domineras helt av tung industri. Arbetsintensiteten bland kvinnorna är
lägre i Göteborg än på andra platser i landet, vilket också har betonats. Detta
har naturligtvis flera orsaker. En orsak är det ensidigt sammansatta
näringslivet. En annan orsak är att vi under en lång period har haft en
borgerlig regering som så till den milda grad har eftersatt den kommunala
servicen all kvinnorna av tradition har fått stanna hemma och ersätta den
samhälleliga service som kommunerna har förmenat dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska varvsindustrin har genoni åren haft en internationellt sett mycket
framskjuten position. Ägandeförhållandet inom den har nästan alltid varit
intimt kopplat till landets redarkapital. Fraktpriserna har växlat, bl. a. på
grund av internationella konflikter, och såväl varvs-som rederinäringen har
därför ofta använts som spelplan för spekulanter. De senaste decennierna har
staten i allt större utsträckning fått utgöra garant när spekulanternas vinster
har beskrivit en fallande kurva. Kopplingen redar-kapital-varvsnäring har
inneburit stora möjligheter att använda varven som avskrivningsobjekt. Rederi
och varv ellerdelarav varv harinköpts för pengar som borde ha använts i svenska
varv för att klara vågdalarna. Hälf-tenbruket staten-Eriksberg 1. ex. utgjorde
ett utmärkt tillfälle för aktieägarna på Eriksberg att föra ut ytterligare
pengar ur vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en för varven mycket besvärlig period - de senaste åren - har just rederierna, som
så effektivt bidragit lill alt ställa varven i denna mycket prekära situation,
visat etl totalt oansvar och inget som helst intresse för att underlätta
varvens sysselsättningssiluation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
Siegbahn sade i ett inlägg här att såväl Götaverken som Eriksberg har gjort
goda insatser för alt bygga ut varvsnäringen även utom regionen. Ja, herr
Siegbahn, och del är inte bara utanför regionen - om därmed menas
Göteborgsregionen - som dessa företag har gjort utomordentliga ansträngningar
för alt bygga ut varvsnäringen, utan sanningen är att de också har byggt ut den
näringen långt utanför landels gränser! Under samma period då staten stoppade
in pengar i varven passade Eriksberg på att bygga ett varv i det då fascistiska
Portugal för pengar som svenska varvsarbetare hade arbetat ihop!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
fortsatte herr Siegbahn anförandet och kom in på ett konkurrens<br>
förhållande på frakimarknaderna. Han påstod att det finns ett allvarligt<br>
kon k urrensförhål lande till de österuropeiska staterna och fram för al 11 då
lill<br>
Sovjetunionen, och han konstaterade alt det äranmärkningsvärt atldei för<br>
håller sig på det sättet alt man kan frakta varor billigare på sovjetiska kölar<br>
142</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>än på svenska.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vi i förhållande till andra länder har påstådda konkurrenssvårig- Nr 149
heter brukar herr Siegbahn och andra vanligen säga att det beror på alt
Fredaeen den de svenska löntagarna har alltför höga löner och att lönerna
därför måsle 3 : </span>■<span style='font-family:Verdana'>
.0-7-7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>pressas ner så all vi kan
bli konkurrenskraftiga. Men om det skulle visa __ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sig att vi har svårigheter
med konkurrensen på fraklmarknaden med Vissa varvsfrågor Sovjetunionen,
betyder det att Sovjetunionen dumpar priserna! - Det kan kanske tänkas att man
i Sovjetunionen inte har redarkapital som tjänar otroligt stora pengar - vilket
ingen kan bestrida att de svenska redarna har gjort under de gångna åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i vår motion visat alt det finns möjligheter att finna nya marknader eller
utveckla redan befintliga marknader. Vi avser då närmast de socialistiska
staterna, men vi avser också de nya stater som i dag är i färd med att bygga
upp sina länder. För dessa torde det finnas ett behov av tonnage, som de inte
av egen kraft kan tillfredsställa. Alternativet för dessa nya stater blir då
att de tvingas ut på en mycket, mycket dyr chartermarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de socialistiska länderna finns i dag redan etablerade kontakter, men
dessa kan betydligt fördjupas. Även här handlar del om krediter. Kring båda de
här problemen finns det utrymme för insatser från statens sida för att dels
utreda det reella behov av tonnage som föreligger i världen och dels finna
former för krediter som möjliggör produktion av större betydelse än
lagerproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hela varvsindustrin bör
förstatligas, liksom rederinäringen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
den fortsatta verksamheten bör större vikt läggas vid komplet-leringsverksamhel
samt teknisk forskning. Genom förstatligandet av rederinäringen skulle man
komma ifrån den utläggning av order till andra länder som f. n. utgör ett
myckel stort problem. Inte ens 4 96 av de svenska redarnas beställningar av
tonnage läggs inom del här landets gränser - inte ens 4 96 av deras
tonnagebehov, alltså! Detta skulle man bl. a. kunna komma ifrån genom att man betraktade
varvs- och rederinäringarna som ett begrepp och förstatligade båda delarna.
Den erfarenhet och den yrkesskicklighet som Sveriges varvsarbetare och
tekniker har skaffat sig måste utnyttjas, och dessa arbetare måste beredas
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anser jag att del här omtalade Lindholmenprojektet måste förverkligas. Jäg
menar också att det behövs en enhetlig ledning över varven och att det då måste
gälla hela den svenska varvsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
vill jag också understryka alt jag delar deras uppfattning vilka framfört den
meningen att de anställda vid etl sådant statligt varvsföretag bör ges ett helt
annat infiytande och andra beslutsmöjligheter än vad som hittills har gällt i
det här landet vid alla olika typer av förstatligande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag ber att få yrka bifall till motionen 1627.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
BLOMKVIST (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill först uttala min tillfredsställelse över att den<br>
borgeriiga regeringen i stort sett i varvspropositionen fullföljer den ti<br>
digare socialdemokratiska regeringens politik i varvsfrågan. Det är också</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>glädjande att utskottet vid sin behandling av propositionen nästan
helt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
kunnat ställa upp bakom huvudlinjerna i densamma. Till utskotiets</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 juni'1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>betänkande
har fogats fyra reservationer av näringsutskottets socialde-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>---------------
mokrater. Jag ber all redan nu få yrka bifall lill samtliga dessa reser-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor
vationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fortsättningen av mitt anförande skall jag dock helt ägna mig åt förslagen i
motionen 1626. Jag och mina medmotionärer har fördel första där fört fram
förslag om att den nu tillsatta Göteborgsdelegationen med uppgift att komma
till rätta med de sysselsätlningspoliiiska problemen i Göteborgsregionen även
borde få arbeta med problemen i berörda delar i Skaraborgs län. Som framgår av
utskottsbetänkandet har ett liknande förslag rörande Värmland förts fram i en
motion av herr Johansson i Arvika m. fi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vid delta tillfälle erinra om att jag tillsammans med representanter från
västregionen i olika motioner tagit upp de regionalpolitiska frågorna för hela
denna region. Där har vi sökt belysa de aktuella strukturproblemen både inom
näringslivet och på arbetsmarknaden. Vi har vidare belyst lägel för de
anställda inom tekoindustrin, varvsindustrin, glasindustrin, bilindustrin,
fisket och konservindustrin. I anslutning till detta har vi samtidigt pekat på
att det under de senaste åren har växt fram ett nära och värdefullt samarbete
mellan berörda länsstyrelser, landsting, näringsliv och
arbetsmarknadsparterna. Det beror naturligtvis först och främst på ett
gemensamt intresse när del gäl ler al t komma t il I rätta med
strukturproblemen inom västregionens näringsliv. Fortlöpande söker man
nuinomolikasamarbelsorganstödjaochutvecklademindreoch medelstora företagen
inom regionen. Här vill jag bara erinra om att landslingen och de olika
länsorganen i västregionen f. n. håller på alt bygga upp ett produktutvecklingscentrum
i Göteborg. Det är bl. a. mot denna bakgrund som vi motionärer an.ser det
angeläget all den tillsatta delegationenäven får i uppdrag att ägna sig åt de
uppkomna sysselsättningsproblemen i samband med varvskrisen i exempelvis
Skaraborgs och även i Värmlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyvärr
har utskottet avvisat vårt förslag. 1 stället understryker utskollel att det är
viktigt att delegationen verksamt bidrar till att åstadkomma en regional
kraftsamling för att lösa sysselsättningsproblemen. Det är också mot denna
bakgrund som utskottet uttalar att det inte är ändamålsenligt att nu utöka
delegationens arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
förutsätter att sysselsättningsproblemen i de nu aktuella länen noga följs upp
i de allmänna regionalpolitiska sammanhangen, bl. a. i den nu pågående
länsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här uttrycka den förhoppningen att frågan om ett utvidgat
verksamhetsområde för delegationen kommer att aktualiseras så snart som möjligt
i enlighet med de synpunkter som vi framfört i motionen och som jag här har
anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening vore det olyckligt för hela denna region om man<br>
inle får rnöjlighei att utveckla samarbetet mellan länsorganen på detta<br>
144</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vikliga regionalpoliliska område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vår motion har vi vidare framfört krav på en kartläggning av följderna Nr
149<br>
av varvskrisen för varvens underleverantörer. Vi har också föreslagit att
Fredaeen den<br>
varvens inköp av varor och tjänster i första hand skall ske från svenska 3
: : 10-7<br>
underieverantörer.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>_____________ </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i motionen konstaterat all den planerade neddragningen av Vissa vaiysfrågor
varvens produktionsnivå kommer att få mycket besvärande konsekvenser för dessa.
Representanter för underleverantörerna har vid uppvaktning inför utskottet
verkligen kunnat verifiera de kommande svårigheterna för såväl de stora som de
små förelagen. Del är därför glädjande att utskottet understrykeratt detta är
ett stort och viktigt problem. I samband med de upplysningar som utskottet har
inhämtat anser utskottet all den kommande utvecklingen för underieveranlörerna
bör följas. I det här sammanhanget vill jag gärna citera följande ur utskottets
betänkande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Enligt
utskotlels mening bör del dokumenteras vilken andel av sysselsättningen i
underieveranlörsförelagen som varvens beställningar utgör. Vidare bör
undersökas vilken andel i företagens omsättning som varvens order svarar för.
En sådan undersökning är nödvändigt underiag för överväganden om eventuella
insatser för att underlätta en omstrukturering av underieveraniörsföretagens
produktion."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anledning au här uttala vår tillfredsställelse över utskottets uttalande
i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
krävde vidare i vår motion all varven borde åläggas all i första hand köpa
varor och tjänster från svenska underieverantörer. Det framgår av utskottets
betänkande alt varvens inköp från underieverantörer år 1975 uppgick lill ca 3,1
miljarder kronor. Av detta belopp levererades ca 70 96 från svenska företag. Vi
är tacksamma över det uttalande som utskollel har gjort i detta sammanhang:
"Utskottet räknar med att varven i fortsättningen söker att i så stor utsträckning
som möjligt placera sina order inom landet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag utgår ifrån att varven kommer all följa utskottets rekommendation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta anförande instämde herr Fransson i Mariestad (s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
HÅKANSSON i Rönneberga (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! I anslutning till del nu behandlade utskottsbelänkandet 1976/77:53 om
vissa varvsfrågor vill jag något beröra vad som framförs i motionen 1629.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
proposition som ligger till grund för denna debatt innehåller förslag till
olika åtgärder på grund av varvsindustrins förändrade
produktions-förutsättningar. I ulskoitsbetänkandet framhålls att del nu är
tredje året i följd som riksdagen har all ta ställning till nya åtgärder som
föranleds av varvsindustrins alltmer kännbara problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Sveriges del är problemet särskilt bekymmersamt, därför att varvs<br>
industrin i vårt land utgör en avsevärt större del av näringslivet än i övriga<br>
stora varvsländer. Då varven tillika som regel är stora företagsenheter, be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagens protokoll 1976/77:149-150</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>rörs de orter vill vilka varven är lokaliserade särskilt hårt vid
förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Näringsutskottet är i stort enigt om de
övergripande åtgärder av skilda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>'
föreslås i propositionen. Att den reduktion av den svenska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ varvsindustrins
kapacitet som är nödvändig sker i balanserad takt och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:88.0pt;text-indent:-88.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vissa varvsfrågor i socialt acceptabla former
är överensstämmande med vad statsrådet har framhållit i proposilionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
molionen 1629 upptas frågor som berör Öresundsvarvet, vilket med sina 46 96 av
de inom Landskrona kommuns industri sysselsatta har en avgörande roll främst
för Landskrona kommun men också för hela regionens arbetsmarknad. Utvecklingen
för varvet följs därför med största intresse av samtliga invånare inom detta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus
län har, inte minst utifrån länets svåra sysselsättningsläge, understrukit
problemen och anser det viktigt att sys-selsältningsmässiga aspekter beaktas
vid val av neddragningsalternativ. Landskrona kommun har, tillsammans med
varvets företagsledning och personalorganisationer, i skrivelser till och
uppvaktningar hos statliga och andra myndigheter framfört synpunkter på det
allvariiga lägel vid en personalreducering på varvet. Vidare har Landskrona
kommun genom sin varvskommitté, tillsatt i december 1976 och inrymmande olika
företrädare för kommunen och varvet, med största intresse och viss oro följt
de utredningar som ligger lill grund för propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har varit kommitténs uppfattning att analysgruppen, genom att Öresundsvarvei är
ett dotterförelag lill Götaverkskoncernen, inle tillräckligt beaktat
Öresundsvarvets speciella situation, dess ekonomiska resultat, förutsättningar
för framtiden och ortens och regionens utomordentligt stora beroende av
varvet. Öresundsvarvet är i fråga om antalet anställda lika stort som
exempelvis Uddevallavarvet. Men Öresundsvarvets ekonomiska situation framgår
inle på något sätt av det offentliga material som redovisas i analysgruppens
rapport, då den presenterat Gö-laverkskoncernens negativa resultat i dess
helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öresundsvarvels
ekonomikommitté har redovisat resultat, som markant avviker från koncernens
helhetsbild. Dessa framtagna resultat visar att varvet under den granskade
perioden lämnat ett överskott, som klart skiljer sig från resultaten för
varvsanläggningarna i Göteborg. Öresundsvarvet har f n.ca3 300anställda,
varav2 625 kollektivanställda. 2 800 personer är sysselsatta i
nybyggnadsprodukiion, medan de övriga är engagerade i fartygsreparationer
eller annan till verkning eller är elever i verkstadsskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
till varvet hörande treåriga verkstadsskolan är en del av Landskrona
gymnasieskola och erhåller särskilt statligt stöd. Den är mycket populär,
bidrar lill god personalutbildning och medverkar starkt till företagets goda
produktionsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Öresundsvarvets
anläggningar kan i dag betraktas som moderna och'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>väl lämpade för att möta
den fartygsefterfrågan som kan förväntas från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svenska och utländska
redare in på 1980-talet. Investeringar har gjorts</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>146</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>i nya bäddkranar med ökade lyftkapaciteter, varvets fariygsbädd har
också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>byggts om i en modern
betongkonslruklion och utförts som halvdocka. Vidare har under 1970-talet
betydande moderniseringar ägt rum i produktionsapparaten. Sammanlagt har under
denna tid investerats 180 milj. kr. i bl. a. skrovhall, huvudförråd,
fiakverkstad, kranulrustning, målnings- och serviceverkstäder samt
personalmatsalar och hälsovårdscen-tral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varvsanläggningen
är således väl utrustad och dimensionerad för nuvarande personalstyrka. Det
bör understrykas att ytteriigare personalreducering utöver de 350 som tidigare
beslutats för all möta kraven i propositionen 1975/76:121 försämrar
produktionsekonomin och minskar konkurrenskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsutskoltet
föreslår inget direkt antal när del gäller personalminskningar. Om delta skall
betraktas som ett instämmande i vad som föreslagils för Öresundsvarvet av
analysgruppen, så rör det sig om 700 personer och enligt propositionen om 500
personer. Båda dessa tal slår hån för såväl Landskrona kommun som regionen i
övrigt. De berör t. ex. skolan, bostads- och byggnadsmarknaden samt
dagligvaruhandeln och annan serviceverksamhet, som kommer alt få räkna med
minskad köpkraft. De kommer också att beröra andra förelag som redan har svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
till personalreducering för Öresundsvarvet är en hård nedskärning i
förhållande lill övriga varv. Vi har därför i vår motion föreslagit att
riksdagen noga bör överväga och pröva skälighelen i den föreslagna
nedskärningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
molionen framhålls vidare alt den minskning av antalet arbetstillfällen inom
Landskronaregionen som kan bli aktuell kommer alt ställa myckel stora krav på
aktiva insatser från samhällets sida, vilket också har underslrukits av industriministern.
Detta gäller arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av utbildning,
beredskapsarbete m. m. En förstärkning av arbetsförmedlingens resurser i
regionen bör övervägas. Eftersom i synnerhet yngre arbetskraft berörs av
nedskärningen kommer de nyiillirädandes problem att förstärkas. För att
förhindra en utflyttning från regionen måsle strävan vara au lokalisera annan
verksamhet lill området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motionen har vi också framhållit att det som synes vara på gång av minskade
arbetstillfällen för Landskronaregionen - procentuellt sett jämförbart med
Göteborgsområdet - gör att del är i hög grad befogat att för Landskronaregionen
utse en liknande delegation som i proposilionen har föreslagits för
Göteborgsregionen. Vi menar att konsekvenserna för dessa regioner är
likvärdiga, inte minst med tanke på hela Malmöhus läns sysselsättningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
varvspropositionen som snart kommer att antas har riksdagen gjort ett av sina
största ekonomiska och arbelsmarknadspoliiiska åtaganden för statens räkning i
modern tid. I fråga om den nya organisationen för de statliga varven har vi
föreslagit att moderbolaget begränsarsin verksamhet till finansiering och
fastställande av planer förde i koncernen ingående</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredagen
den 3junil977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
vaiysfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 149</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>dotterbolagen, men att dessa isin verksamhet i övrigt bereds en mycket
hög</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fredaeen
den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'> " självständighet. Detta innebär att
Öresundsvarvet, som nu tillhör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 iuni 1977</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Götaverksgruppen,
i framtiden blir en självständig juridisk enhet placerad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>_____________ direkt
under moderbolagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
varvsfrågor</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>En större självständighet för de olika
varvsenheterna är ett önskemål</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från både
företagsledningar och anställda. Den ger ur olika synpunkter fördelar, inle
minst vid resultatjämförelser mellan de olika företagsenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
lalman! Det anförda är några synpunkter hämtade ur motionen 1629. Jag har inget
yrkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På förslag av herr förste vice talmannen beslöts
att kammarens fortsatta överläggningar skulle uppskjutas lill kl. 19.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
14 Anmäldes och bordlades Skatteutskottets betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:54 angående uppskov med behandlingen av
vissa ärenden till riksmötet 1977/78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansutskottets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-12.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:34 med anledning av i propositionerna
1976/77:100 och 1976/77:150 framlagt förslag om anslag till oförutsedda
utgifter för budgetåret 1977/78 jämte motion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:35 angående investeringsplan och
invesieringsstater för budgetåret 1977/78 jämte motion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:36 angående inkomster på statsbudgeten för
budgetåret 1977/78, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1976/77:37 angående tilläggsbudget 11 och
tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1976/77:38 angående
statsbudget för budgetåret 1977/78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>§
15 Kammaren åtskildes kl. 17.56.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>In
fidem</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SUNE K. JOHANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>/Solveig Geinert</span></i></p>
</div>
G009149prot_197677__149.pdf6669806pdfRiksdagens protokoll 1976/77:149 (3 juni 1977)https://data.riksdagen.se/fil/DCDDB821-582B-4E55-A6CB-7FAE0A2AE732