<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450031</hangar_id>
 <dok_id>G00341</dok_id>
 <rm>1976/77</rm>
 <beteckning>41</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1976/77:41</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>41</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-10-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:39:49</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:26:08</publicerad>
 <titel>om ändrade beskattningsregler för egenföretagare, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G00341/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G00341</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G00341</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41 Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
ändrade beskattningsregler för egenföretagare, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 28 oktober 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upp­tagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN
FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:195.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGEMAR
MUNDEBO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
början av detta år infördes regler om lättnader i den s. k. faktiska
sambeskattningen. Samtidigt inskränktes utrymmet för inkomstuppdel­ning mellan
familjemedlemmar som bedriver verksamhet genom elt fåmansföretag. Enligt dessa
bestämmelser måste s. k. medhjälpande ma­ke arbeta minst 600 timmar i
verksamheten under beskattningsåret för att själv bli beskattad för värdet av
sin arbetsinsats (600-timmarsspär-ren). Vidare gäller att medhjälpande make
inte i något fall får beskat­tas för mer än en tredjedel av makarnas
sammanlagda inkomst av verk­samheten (tredjedelsregeln). Lön till barn från
föräldrar eller från ett fåmansföretag, i vilket någon av föräldrarna är
företagsledare, skall be­skattas hos föräldrarna om barnet inte fyllt 16 år.
Detsamma gäller — oavsett barnets ålder — om barnet studerar på heltid utom när
det är fråga om arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll på
minst en månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen läggs fram förslag om uppmjukning av villkoren för individuell
beskattning. Kravet på medhjälpande makes arbetsinsats sätts ned från 600
timmar till 400 timmar. Tredjedelsregeln slopas helt. Det föreslås att barn som
har fyllt 16 år skall beskattas för värdet av sin arbetsinsats oavsett om
barnet är anställt hos föräldrarna eller annan ar­betsgivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen
innehåller också förslag till ändring av den s. k. 80/85-procentregeln. Enligl
nuvarande regler skall skatten nedsättas om det be­lopp som den skattskyldige
för visst beskattningsår måste betala i kom­munalskatt, statlig inkomstskatt
och förmögenhetsskatt överstiger viss del (80/85 %) av den skattskyldiges till
statlig inkomstskatt beskattningsbara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 41&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inkomst
(spärrbeloppet). I propositionen föreslås att också den skatt­skyldiges egenavgifter
(socialfiSrsäkringsavgifter och allmän arbetsgivar­avgift som erläggs av egenföretagare)
skall få räknas in i det belopp som jämförs med spärrbeloppet. I fråga om
skattskyldig, som vid laxe­ringen till statlig inkomstskatt fått särskilt
investeringsavdrag eller avdrag för egenavgifter, föreslås vidare att
spärrbeloppet skall utgöra 80/85 % av summan av den beskattningsbara inkomsten
och de belopp varmed sådana avdrag medgivits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ändringar av huvudsakligen teknisk karaktär föreslås i reglerna om
schablonavdrag för egenavgifter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslås att premie för egen gmpplivförsäkring skall få dras av som
driftkostnad vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Egenföretagare
erlägger f. n. allmän arbetsgivaravgift på den del av inkomsten som överstiger
18 000 kr. I propositionen föreslås att den av­giftsfria inkomstdelen höjs till
30 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya reglerna om fördelning av inkomst mellan olika familjemed­lemmar och om
avdrag för premie för grupplivförsäkring skall enligt förslaget liilämpas fr.
o. m. 1977 års taxering. Ändringen av 80/85-pro-centregeln skall tiUämpas
första gången i fråga om skatt som påförs på grund av 1978 års taxering.
Höjningen av den avgiftsfria inkomstdelen vid beräkning av allmän
arbetsgivaravgift skall enligt förslaget tillämpas på inkomster som tas upp
till beskattning fr. o. m. 1978 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1916/11: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 20 §, 23 § 1 mom., 30 § 1 mom. och 46 § 2 och 3 mom. samt
punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 20 §, punkterna 1, 2 och 2 a av anvisningama
till 22 §, punktema 9, 9 a och 11 av an­visningarna till 29 §, punkt 13 av
anvisningarna till 32 § och anvisning­arna till 52 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall ha nedan angiv­na lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skola från samtliga ur
förvärvskällan under beskattningsåret härflutna intäkter i penningar eller
penningars värde (bruttointäkt) avräknas alla omkostnader under
beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande. Att koncembidrag,
som icke utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa fall och inräknas i
bruttointäkt hos motta­garen framgår av 43 § 3 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag må icke ske för:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den skattskyldiges levnadskost­nader och därtill
hänförliga utgif­ter, däruti inbegripet vad skatt-skyldig utgivit såsom gåva
eller såsom periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbe­talning
till person i sitt hushåll;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges
förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller
av barn som ej anses tillhöra arbetsperso­nalen;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ränta å den skattskyldiges eget, i hans förvärvsverksamhet
nedlag­da kapital;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kapitalavbetalning å skuld;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgift enligt 8 kap. studiestöds­lagen (1973: 349);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belopp, för vilket arbetsgivare är ansvarig enligt 75 §
uppbörds­lagen (1953: 272);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Senaste lydelse 1976: 669.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag må icke ske för:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den skatlskyldiges levnadskost­nader och därtill
hänförliga ut­gifter, däruti inbegripet vad skatt­skyldig utgivit såsom gåva
eller såsom periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbe­talning
till person i sill hushåll;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges
förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller
av den skatlskyldiges barn som ej fyllt 16 år;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ränta å den skattskyldiges eget, i hans förvärvsverksamhet
nedlag­da kapital;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kapitalavbetalning å skuld;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgift enligt 8 kap. sludiestöds­lagen (1973: 349);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgift enligt lagen (1972: 435) om överiaslavgifl;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgift enligt lagen (1976: 666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belopp, för vilket arbetsgivare är ansvarig enligt 75 §
uppbörds-lagen (1953: 272);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgift enligt lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förlust,
som är att hänföra till kapitalförlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;avgift enligt lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förlust, som är att hänföra till kapitalförlust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 § 1   m o m.2   Vad som återstår av intäkt av
jordbruksfastighet, sedan avdrag enligt 22 § gjorts och hänsyn tagits till in-
och utgående balans, utgör nettointäkt av jordbruksfastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av anvisningarna till 52 § fram­går att del av
nettointäkten i vissa fall taxeras hos skattskyldig, vars make bedrivit
verksamheten på fastigheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30 § 1   m o m.3  Vad som återstår av intäkt av rörelse,
sedan avdrag en­ligt 29 § gjorts och hänsyn tagits till in- och utgående
balans, utgör nettointäkt av rörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av anvisningarna till 52 § fram­går att del av
nettointäkten i vissa fall taxeras hos skattskyldig, vars make bedrivit
rörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 m o m.*
I hemortskommunen äger skatlskyldig, som varit här i riket bosatt under hela
beskatt­ningsåret, därjämte njuta avdrag:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbe­talning, som icke får avdragas
från inkomsten av särskild för­värvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisning­arna;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för påförda egenavgifter
i den omfattning som anges i an­visningarna till 41 b §;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för premier och
andra av­gifter, som skatlskyldig erlagt för försäkringar av följande slag. vil­ka
ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga
barn, nämli­gen   kapilalförsäkring,   arbetslös-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2       Senaste lydelse 1976: 67.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3       Senaste lydelse 1976: 67.&lt;br&gt;
* Senaste lydelse 1976: 460.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 mom. I
hemortskommunen äger skallskyldig, som varit här i riket bosatt under hela
beskatt­ningsåret, därjämte njuta avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk utbe­talning, som icke får avdragas
från inkomsten av särskild för­värvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisning­arna;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för påförda egenavgifter
i den omfattning som anges i an­visningarna till 41 b §;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för
premier och andra av­gifter, som skatlskyldig erlagt för försäkringar av
följande slag, vil­ka ägas av honom själv eller, i förekommande fall, hans make
eller hans omyndiga barn, nämli­gen kapitalförsäkring, tiU den del&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=415&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=415 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avdrag
  för premien ej medges en­ligt punkt 2 av anvisningarna till 22 § eller punkt
  9 av anvisningar­na tiU 29 §, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller
  olycksfalls­försäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begrav­ningshjälp,
  som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligl 2—4 kap. lagen om
  allmän försäk­ring;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4) för belopp som den
  skatt­skyldige enligt vid självdeklaratio­nen fogat intyg eller annal skrift­ligt
  bevis utgivit under beskatt­ningsåret för underhåll av icke hemmavarande barn
  om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller un­derhåll på grund av dom,
  oavsett barnets ålder, dock högsl med 2 500 kronor för varje barn;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6) för under
  beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift av­seende annan
  pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om
  försäk­ringen äges av den skattskyldige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hetsförsäkring
samt sådan sjuk-eller olycksfallsförsäkring, därun­der inbegripen avgift till
sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukför­säkring
enligt 2—4 kap. lagen om allmän försäkring;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4)
för belopp som den skatt­skyldige enligt vid självdeklaratio­nen fogat intyg
eller annat skrift­ligt bevis utgivit under beskatt­ningsåret för underhåll av
icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller un­derhåll
på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500 kronor för varje
barn;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6)
för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift av­seende annan
pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare, om
försäk­ringen äges av den skattskyldige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömans­skatt, skall
avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring och
underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs, åtnju­tas
allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke tagits till
understödet, avgiften eller underhållsbidraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därest skattskyldig endast
under en del av beskattningsåret varit här i riket bosatt, skall avdrag, som nu
sagts, åtnjutas allenast i den mån det belöper å nämnda tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdrag för premier och
andra avgifter, som avses i första stycket 3) här ovan må ej för skattskyldig
åtnjutas till högre belopp än 250 kronor; dock att, om skattskyldig under
beskattningsåret varit gift och levt till­sammans med andra maken,
ifrågavarande avdrag för dem båda gemen­samt må åtnjutas med högst 500 kronor.
Avdrag, som nu sagts, med högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skatlskyldig
under beskattnings­året varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller
frånskild) och haft hemmavarande barn under 18 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdrag
för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges
A-inkomst för beskattningsåret eller året närmast dess­förinnan och beräknas
med hänsyn lill storleken av sådan inkomst. Av­draget får uppgå till högst 30
procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse och 10
procent av övrig A-inkomst, be­räknat på en sammanlagd A-inkomst av högst tjugo
gånger del basbe­lopp som enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året närmast före laxeringsåret, men får i stället
beräknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
högst 7 000 kronor jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst av 23 000 kronor. Avdraget
beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning
under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A.-inkomst
avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta att avdrag
för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre be­lopp än som följer
av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För
skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som A-inkomst endast av
tjänst men som i huvudsak saknar pen­sionsrätt i anställning, får medges avdrag
högst med belopp, beräknat som för inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse
på det sätt som före­skrivits i föregående stycke. Har skattskyldig, som drivit
jordbruk, skogs­bruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan och
har han un­der verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra stycket
lagen (1947: 576) om. statiig inkomstskatt är att anse som B-inkomst. Avdraget
får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år varunder den
skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller rörel­sen, dock högst för
tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tagas till den
skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möj­ligheter till avdrag för
avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga ett belopp
som för varje år som driften pågått motsva­rar 6 gånger det basbelopp som
enligt lagen om allmän försäkring be­slämts för januari månad det år varunder
driften i förvärvskällan upp­hört och ej heller summan av de belopp som under
beskattningsåret re­dovisats som nettointäkt av förvärvskällan och sådan
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet som är alt hänföra lill vinst med
anledning av över­låtelse av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket i
fråga som av­ses i detta stycke får talan ej föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har av­drag för
avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmel­serna i femte
stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxe­ring för det
påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock icke åtnjutas med belopp
som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda år överstiger vad som angives i f(;mle
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan
sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga i
hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna para­graf. Kan avdrag för
avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen, må
avdrag för återstoden av vad sålunda beräk­nats åtnjutas i annan kommun med
belopp intill den där redovisade in­komsten, i förekommande fall efler andra
avdrag enligl denna paragraf som åtnjules vid laxeringen ii kommunen. Vad som
sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag
senast vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades.
Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:2.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-'&amp;#9632;&amp;#9632;&amp;#9632;',-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=370&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=370 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
  mom. Ha makar med hem­mavarande barn under 16 år bå­da haft A-inkomst enligt
  9 § 3 mom. lagen (1947: 576) om stat­lig inkomstskatt, må den make som haft
  den lägsta inkomsten av sådant slag åtnjuta förvärvsavdrag. Ha makarna haft
  lika stora A-in­komster, åtnjutes avdraget av den yngsta maken. Avdraget är i
  fråga om inkomst av jordbruksfastig­het och rörelse 25 procent av
  nettointäkten av förvärvskällan samt i fråga om inkomst av tjänst 25 procent
  av inkomsten, i samt­liga fall dock högst 2 000 kronor. Vid jämförelsen av
  makarnas in­komster skall hänsyn tagas även till under beskattningsåret uppbu­ren
  kontant inkomst ombord en­ligt lagen (1958: 295) om sjömans­skatt samt enligt
  1 § 2 mom. nyss­nämnda lag skattepliktig dag­penning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 m
o m.5 Ha makar med hem­mavarande bam under 16 år bå­da haft A-inkomst enligt 9
§ 3 mom. lagen (1947: 576) om stat­lig inkomstskatt, må den make som haft den
lägsta inkomsten av sådant slag åtnjuta förvärvsavdrag. Ha makarna haft lika
stora A-in­komster, åtnjutes avdraget av den yngsta maken. Avdraget är i fråga
om inkomst av jordbruksfastig­het och rörelse 25 procent av nettointäkten av
förvärvskällan eller — i fall då skattskyldig vars make bedrivit verksamheten
taxe­ras för inkomst enhgt tredje styc­ket av anvisningarna till 52 § — 25
procent av den del av nettoin­täkten som taxeras hos avdrags-berättigad make
samt i fråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten, i samtliga fall dock
högst 2 000 kronor. Vid jämförel­sen av makarnas inkomster skall hänsyn tagas
även till under be­skattningsåret uppburen kontant inkomst ombord enligt lagen (1958:
295) om sjömansskatt samt enligl 1 § 2 mom. nyssnämnda lag skattepliktig
dagpenning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
gift skatlskyldig med hemmavarande barn under 16 år haft A-inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse och har maken utfört arbete i förvärvskällan
utan att taxeras för inkomst enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 §,
må den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats,
dock med högst 1 000 kronor. Vad nu sagts skall, utan hinder av att intäkten är
hänförhg till inkomstslaget tjänst, gälla även skattskyldig, som på grund av
bestämmelserna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § beskattas för makes
arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdrag
enligt första och andra styckena må åtnjutas endast av make som levt
tillsammans med andra maken under beskattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har skattskyldig med
hemmavarande bam under 16 år, som under beskattningsåret antingen varit gift
men icke levt tillsammans med sin make eller ock varit ogift (varmed jämställes
änka, änkling eller från­skild), haft A-inkomst, må han åtnjuta förvärvsavdrag.
Avdraget är i fråga om inkomst av jordbmksfastighet och rörelse 25 procent av
netto­intäkten av förvärvskällan och i fråga om inkomst av tjänst 25 procent av
inkomsten, i samtiiga fall dock högsl 2 000 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdrag enligt detta moment
må åtnjutas endast av den som under större delen av beskattningsåret varit här
i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas endast om och i den mån den inkomst som
berättigar till av­drag därtill förslår. Avdrag må för skattskyldig eller, om
skattskyldig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1976: 85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varit gift och levt tillsammans med sin make, för makarna
tillsammans icke översliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om avdrag ifrågakommer enligt första eller fjärde stycket:
2 000 kronor; och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i övriga fall: 1 000 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avdrag
enligt detla moment skall erhållas i kommun där inkomst, som berättigar till
avdrag, tag:es till beskattning, i första hand, när så kan ske, inom
hemortskommunen och i övrigt enligt fördelning som bestämmes av taxeringsnämnden
i sagda kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anvisningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 20 §&lt;br&gt;
I.'' Till   skattskyldigs   levnads-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.
Till    skattskyldigs    levnads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kostnader,
för vilka avdrag enligt kostnader, för vilka avdrag enligt denna paragraf ej medgives,
räk- denna paragraf ej medgives, räk­nas bland annat premier för egna nas bland
annat premier för egna personliga försäkringar och avgii- personliga
försäkringar och avgif­ter till kassor, föreningar och and- ter till kassor,
föreningar och and­ra sammanslutningar, i vilka den ra sammanslutningar, i
vilka den skattskyldige är medlem. Att i vis- skattskyldige är medlem. Att i
vis­sa speciella fall avdrag dock får sa speciella fall avdrag dock får göras
för dylika premier och av- göras för dylika premier och av­gifter, framgår av stadgandena
i gifter, framgår av stadgandena i 25 § 1 mom., 33 § och 46 § 2 mom.     25 § 1
mom., 33 § och 46 § 2 mom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samt punkt 2 av anvisningarna till 22 § och punkt 9 av
anvisningarna tiU 29 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utgifter för representation cch liknande ändamål äro att
hänföra lill omkostnader i förvärvskälla endast om de hava omedelbart samband
med verksamheten, såsom då fråga uteslutande är om att inleda eller bibehålla
affärsförbindelser och liknande eller då utgifterna avse jubi­leum för
företaget, invigning av mera betydande anläggning för verksam­heten, stapelavlöpning
eller järnförliga händelser eller då utgifterna äro att hänföra lill personalvård,
&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;a
href="file:///\\atle2-s\vdrag"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:
none'&gt;\vdrag&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;må
i det enskilda fallet icke ål-njutas med större belopp än som kan anses
skäligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.&amp;quot; Barn under 16 år anse:&amp;gt; ej tillhöra
arbetspersonalen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barn, som fy Ut 16 år och som deltagit i den
skattskyldiges för­värvsverksamhet, anses tillhöra ar­betspersonalen. Detta
gäller dock icke barn som på heltid bedriver studier eller genomgår annan ut­bildning,
utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll av
minst en månads varaktighet. Har barnet ej fyllt 18 år, anses det tillhöra ar­betspersonalen
endast om dess in­komst av arbete i den skattskyl-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;e Senaste lydelse 1963: 161. t Senaste lydelse 1976: 67.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;diges
förvärvsverksamhet är så stor, att den som sådan föranleder skatteplikt för
barnet enligt 51 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om barns ålder bedömes efter förhållandet den 1 november året näst före
laxeringsåret (se 65 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdrag
för lön eller annan ersättning för barns arbete får icke över­stiga marknadsmässigl
vederlag för arbetsinsatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
22 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;l.s
Till driftkostnader hänföres lön eller liknande vederlag liksom underhåll åt
personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar; undantagsförmåner,
pensioner, periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning på
fastigheten; arrendeavgift; avgäld, som sko­lat utgå av fastigheten; ränta på
lånat kapital som nedlagts i fastigheten eller använts för dess drift; kostnader
för inköp av djur, utsäde, foder, gödselmedel och dylikt; kostnader för
reparation och underhåll av drift­byggnader, markanläggningar och inventarier;
kostnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning, bevakning, väg-
och byggnadsun­derhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning m. m., samt
vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning, tillredning, uldrivning, flottning
m. m.; kostnader för försäkring av personal, byggnader, skog, gröda, djur,
förråd och inventarier som ej äro att hänföra till personlig lösegendom, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till reparation och
underhåll hänföras vid tillämpning av första stycket kostnader för sådana
ändringsarbeten på ekonomibyggnad som äro nor­malt påräkneliga i
jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster-eller dörröppningar samt
flyttning av innerväggar eller inredning i sam­band med omdisponering av
ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning av driften från en animalieproduktion
till en annan. Åt­gärd som innebär en väsentlig ändring av byggnaden, såsom när
elt djur­stall ombygges för att i stället användas för helt annat ändamål, hän­föres
dock ej till reparation och underhåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
driftkostnad skall anses även anskaffning och insättning av så­dana
utrustningsdetaljer i skyddsrum som ha värde endast från civil­försvarssynpunkt,
såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar
för gasfång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande
fördelningsledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnad för inköp och
plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter
den skattskyldiges eget val dragas av antingen i sin helhet för det år
kostnaden uppkommit eller enligt av­skrivningsplan. Vid planenlig avskrivning
fördelas kostnaderna på ett antal år i följd så att de kunna i sin helhet
dragas av under den tidrymd odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar.
Föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värdet
av fastighetens egna produkter, som användas för faslighetens fortsatta drift,
får avföras som driftkostnad men skall då samtidigt upp­tagas som intäkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdrag
för avsättning till pensions- eller personalstiftelse och kostnad för
pensionsförsäkring får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av
anvisningarna till 29 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
Senaste lydelse 1976: 67.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967: 531) om
tryggande av pen­sionsutfästelse m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till
pensioner, äger punkt 2 av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i
fråga om jordbruksfastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i de
fall som an­ges i punkt 2 av anvisningarna tiU 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=216&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=216 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skattskyldigs
  barn, som fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomst av arbete på
  fastigheten som bar­net kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller
  annat, dock högst för vad som motsvarar mark­nadsmässigl vederlag för barnets
  arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön och
  underhåll till den skattskyldiges barn, som ej fyllt 16 år, får avdrag icke
  göras. Lö­nen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för
  barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barn taxeras självt för den in­komst av arbete på
fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat
under tid då barnet tillhört arbets­personalen, dock högst för vad som
motsvarar marknadsmiissigt vederlag för barnets arbetsinsats. Molsvarande belopp
får dragas av som driftkostnad. För lön ocli un­derhåll till bam som deltagU i
ar­betet men därvid icke tillhört ar­betspersonalen får avdrag icke gö­ras.
Lönen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 18 av anvisningarna till 29 § äger motsvarande
tillämpning be­träffande inkomst av jordbruksfastighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.* Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och
avgifter till det allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmärma
skatter få icke dragas av (se 20 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning
som anges i anvisningarna till 41 b §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i punkt 9 av an­visningarna till 29 § om
avdrag för premie för grupplivförsäkring äger motsvarande tillämpning be­träffande
inkomst av jordbruksfas­tighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=89&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=89 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. a.l&amp;quot;
  Vid beräkning av nettoin­täkt av här i riket belägen jord­bruksfastighet som
  brukats av den skattskyldige medges schablonav­drag för egenavgifter enligt
  be­stämmelserna i denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. a. Vid beräkning av nettoin­täkt av här i riket belägen
jord­bruksfastighet som brukats av skattskyldig, som är fysisk person, medges
schablonavdrag för egen­avgifter enligt bestämmelserna i denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget beräknas på elt underlag som motsvarar
bruttoin­täkten av jordbruksfastigheten minskad med dels sjukpenning eller an­nan
ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 §, dels andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9      Senaste lydelse 1976: 460.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10    Senaste lydelse 1976: 460.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;driftkostnader än schablonavdraget, dels underskott av
annan här i riket belägen jordbruksfastighet som brukats av den skaltskyldige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har handelsbolag inkomst av här i riket belägen
jordbruksfastig­het och har den skattskyldige i egenskap av delägare i bolaget
brukat fastigheten, får han åtnjuta schablonavdrag för egenavgifter på grundval
av sin andel av bolagets inkomst av fastigheten (jfr 53 § 2 mom.). Som underlag
för beräk­ning av schablonavdraget skall den skattskyldige upptaga sin andel av
inkomsten minskad med dels sjuk­penning eller annan ersättning som avses i
punkt 14 av anvisningarna till 21 § och belöper på den skatt­skyldige, dels
underskott av annan här i riket belägen jordbruksfastig­het som brukats av den
skattskyl­dige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall enligt tredje stycket av an­visningarna till 52 §
medhjälpande make beskattas för del av inkomst av verksamhet, som bedrives av
den andre maken, skall schablonavdrag för egenavgifter beräknas särskiU för
envar av makarna. Som under­lag för beräkning av schablonav­draget skall
vardera maken upp­taga sin andel av bruttointäkten av jordbruksfastigheten
minskad med dels sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av
anvisningarna till 21 § och be­löper på maken själv, dels makens andel av
driftkostnaderna utom schablonavdraget, dds underskott av annan här i riket
belägen jord­bruksfastighet som maken själv brukat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid beräkning av schablonav­drag skall bruttointäkten i
före­kommande fall minskas med be­lopp varmed den skattskyldige er­håUit
uppskov enligt skogskonto­lagen (1954:142). Motsvarande gäller i fråga om
avdrag som er­hållits enligt lagen (1975:1147) om särskilt investeringsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt el­ler därmed jämförlig författning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget utgör — såvida annat icke följer av
fjärde stycket — 10 procent av den del av un­derlaget enligt andra stycket som
icke överstiger 10 000 kronor, 20 proceni av den del av underlaget som
överstiger 10 000 men icke 100 000 kronor samt 15 procent av den del av underlaget
som över­stiger 100 000 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget utgör 4 pro­cent av underlaget enligt
andra stycket om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a)   den skattskyldige vid ingången&lt;br&gt;
av året näst före taxeringsåret har&lt;br&gt;
fyllt 65 år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den skattskyldige
för decem­ber månad årel näst före taxerings­året har åtnjutit förtidspension
el­ler hel ålderspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och
pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom en­ligt 15 kap. 2 §
samma lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
skattskyldige icke är in­skriven i allmän försäkringskassa vid utgången av året
näst före taxe­ringsåret, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d)     bruttointäkten av fastigheten&lt;br&gt;
uteslutande eller så gott som ute­&lt;br&gt;
slutande omfattas av överenskom­&lt;br&gt;
melse som avses i 3 kap. 2 § andra&lt;br&gt;
stycket lagen (1962: 381) om all­&lt;br&gt;
män försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget utgör — så­vida annat icke följer av
sjunde stycket — 10 procent av den del av det enligt andra—femte styc­kena
beräknade underlaget som icke överstiger 10 000 kronor, 20 procent av den del
av underlaget som överstiger 10 000 men icke 100 000 kronor samt 15 procent av
den del av underlaget som över­stiger 100 000 kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Schablonavdraget utgör 4 pro­cent av det enligt
andra—femte styckena beräknade underlaget om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
skattskyldige vid ingång­en av året näst före taxeringsåret har fyllt 65 år,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
skattskyldige för decem­ber månad året näst före taxerings­året har åtnjutit föriidspension
eller hel ålderspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring och
pensionsgrundande inkomst icke skall beräknas för honom en­ligt 15 kap. 2 §
samma lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
skattskyldige icke ar in­ skriven i allmän försäkringskassa vid utgången av
året näst före taxeringsåret, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;d)     bruttointäkten av fastigheten&lt;br&gt;
uteslutande eller så gott som ute­&lt;br&gt;
slutande omfattas av överenskom­&lt;br&gt;
melse som avses i 3 kap, 2 § andra&lt;br&gt;
stycket lagen (1962: 381) om all­&lt;br&gt;
män försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 29 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.&amp;quot; Såsom speciella för rörelse utgående skatter
eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa lillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tull- och hamnumgälder m. m. dyl. Däremot få svenska allmänna
skatter icke av­dragas (se 20 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning
som anges i anvisningarna till 41 b §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk
person t hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgUl omkost­nad
i rörelsen. Om den ersättning, som   kan   komma   att   utfalla   på&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Senaste lydelse 1976: 460.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.a.i- Vid beräkning av netto­intäkt av här i riket
bedriven rö­relse skall punkt 2 a av anvis­ningarna till 22 § äga motsvarande
tillämpning. Vid tillämpning av andra stycket av nämnda anvis­ningspunkt skall
bruttointäkten minskas med dels sjukpenning el­ler annan ersättning som avses i
punkt 9 av anvisningarna till 28 §, dels andra driftkostnader än schhlonavdragel,
dels underskott av annan har i riket bedriven rö­relse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11.13 Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i
de fall som anges i punkt 2 av anvis­ningarna till 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 1 nionde stycket av an­visningarna till 22 § äger
motsva­rande tillämpning beträffande in­komst av rörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;grund av försäkringen, utgår efter väsentligt förmånligare
grunder än vad som gäller enligt grupplivför­säkring för befattningshavare i
sta­tens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan anses mot­svara
förmåner enligt grupplivför­säkring för nämnda befattningsha­vare räknas som
omkostnad i rö­relsen. För den del av premien som i enlighet härmed icke utgör
omkostnad i rörelsen erhålles all­mänt avdrag under de förutsätt­ningar som
angivas i 46 § 2 mom. 9.a. Vid beräkning av nettoin­täkt av här i riket
bedriven rörel­se skall punkt 2 a av anvisningar­na till 22 § äga motsvarande lill­lämpning.
Vid tillämpning av nämnda anvisningspunkt skall i stället för inkomst eller
under­skott av jordbruksfastighet beak­tas inkomst eller underskott av rörelse
samt i stället för sjukpen­ning som avses i punkt 14 av an­visningarna till 21
§ beaktas sjuk­penning som avses i punkt 9 av anvisningarna till 28 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11. Punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna till 22 §
äger mot­svarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;till
32 § 13.1'* Är skatlskyldig företagsledare i fåmansföretag och har hans make
icke sådan ledande ställning i företaget gäller, i fråga om lön eller annan
ersättning från företaget till maken för ulfört arbete, be­stämmelserna i andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgår
makens arbetsinsats i företaget till minst 600 timmar under beskattningsåret,
beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; Senaste lydelse 1976: 460. 13 Senaste lydelse 1976:
67. &amp;quot; Senasle lydelse 1976: 85.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgår
makens arbetsinsats i företaget till minst 400 timmar under beskattningsåret,
beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förutsättning  
att   ersättningen   är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att
företaget påbörjat  eller  nedlagt  sin  verk­samhet icke kunnat arbeta i i'öre-taget
under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förut­sättning att
arbetsinsatsen uppgår till minsl 300 timmar. Understiger makens  arbetsinsats
vad  sålunda föreskrivits eller överstiger ersätt­ningen vad som kan anses mark­nadsmässigl,
skall företagsledaren beskattas   för  makens   ersättning eller den del av
ersättningen som överstiger   den  marknadsmässiga. Arbetsinsats  i  makarnas  
gemen­samma bostadsutrymme får med­räknas om med hänsyn till riiirel-sens art
och andra sådana om­ständigheter   skäl  därtill   förelig­ger. Vid bedömande
av om make under beskattningsåret arbetat fö­reskrivet antal arbetstimmar skall
anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föj&amp;quot;äld-rapenning
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning
enligt aiman författning, arbetat i samma om­fattning   som  närmast   före  
den tid,   då  sådan  ersättning   uppbu­rils.   Såsom   marknadsmässig   er­sättning
anses ej i något fall den del,  som   överstiger  en   tredjedel av  
makarnas   sammanlagda    in­komster från företaget.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
för utfört arbele från fåmansföretag till företagsledares eller dennes makes
barn, sorn ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den
högsta inkomsten från företagel, eller, om makarna har lika stor inkomst från
företaget, hos den äldste maken. Denna föreskrift tillämpas härjämte i fråga om
er­sättning tiU barn som fyllt 16 år om barnet på heltid bedriver stu­dier
eller genomgår annan utbild­ning, utom såvitt avser arbete som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förutsättning  
att   ersättningen   är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av alt
företaget påbörjat  eller  nedlagt  sin  verk­samhet icke kunnat arbeta i före­taget
under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förut­sättning att
arbetsinsatsen uppgår lill minst 200 timmar. Understiger makens  arbetsinsats  
vad  sålunda föreskrivits eller överstiger ersätt­ningen vad som kan anses mark­nadsmässigl,
skall företagsledaren beskattas   för  makens   ersättning eller den del av
ersättningen som överstiger   den   marknadsmässiga. Arbetsinsats  i  makarnas 
gemen­samma bostadsutrymme får med­räknas om med hänsyn till rörel­sens  art 
och  andra  sådana  om­ständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av
om make un­der beskattningsåret arbetat före­skrivet   antal   arbetstimmar  
skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräld­rapenning   
enligt    lagen    (1962: 381)  om  allmän försäkring  eller därmed  
jämförlig   ersättning  en­ligt   annan  författning,   arbetat  i samma  
omfattning  som  närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
för ulfört arbele från fåmansföretag till företagsledares eller dennes makes bam,
som ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta
inkomsten från företaget, eller, om makarna har lika slor inkomst från
företaget, hos den äldste maken. Detta gäller också ersättning till barn, som
har fyllt 16 år, till den del ersättningen överstiger marknadsmässigl veder­lag
för barnets arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskriven lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utförts under sommarferier eller annat uppehåll av minst
en må­nads varaktighet. Detsamma gäl­ler även för ersättning till barn, som
fyllt 16 men ej 18 år, såvida barnels inkomst på grund av ar­betet i företaget
icke är så slor att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 §
samt för den del av ersättningen för barnets arbete som överstiger marknadsmässigl
vederlag för ar­betsinsatsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i andra och tredje styckena föreskrivits äger
motsvarande lill­lämpning i fråga om inkomst som make och barn åtnjuter i egen­skap
av delägare i handelsbolag, varvid dock bestämmelserna i punkt 9 av
anvisningarna skall iakttagas. Hinder möter emellertid ej att, innan inkomsten
från handelsbolaget uppdelas mellan makar och barn, till­godoräkna make och bam
skälig ränta på det i handelsbolaget insatta kapitalet. Omfattar
beskattningsåret för handelsbolaget kortare eller längre tid än 12 månader,
skall antalet erforderliga arbetstimmar jäm­kas med hänsyn härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till 52 §15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ha makar tillsammans deltagit i förvärvsverksamhet
avseende inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse gälla bestämmelserna i
andra—femte styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verksamheten anses bedriven av den ena av makarna om han
med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses
ha en ledande ställning i verksamheten och den andra maken ej har en sådan
ledande slällning. Den make som sålunda driver verk­samheten beskattas för hela
inkomsten av verksamheten om annat ej följer av tredje och fjärde styckena. Har
ingen av makarna en sådan ledande ställning som nu har sagts anses verksamheten
bedriven av makarna gemensamt. I sådana fall sker beskattning enligl femte
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När verksamheten bedrivits av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När verksamheten bedrivits av&lt;br&gt;
den ena av makarna men den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den ena av makarna men den&lt;br&gt;
andra maken (medhjälpande ma-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra maken
(medhjälpande ma­&lt;br&gt;
ke) arbetat i verksamheten minst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ke) arbetat
i verksamheten minst&lt;br&gt;
600 timmar under beskattnings-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;400 timmar
under beskattnings­&lt;br&gt;
året, skall denne på gmnd av sin&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;årel, skall
denne på grund av sin&lt;br&gt;
arbetsinsats beskattas för viss in-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsinsats
beskattas för så stor&lt;br&gt;
komst av verksamheten. Detta sker&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del
av inkomsten av verksamhe-&lt;br&gt;
genom alt han taxeras för så stor&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ten
som kan anses motsvara mark­&lt;br&gt;
te/ av nettointäkten av förvärvs-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nadsmässigt
vederlag för arbetet.&lt;br&gt;
källan som kan anses motsvara&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Omfatiar
beskattningsåret kortare&lt;br&gt;
marknadsmässigl vederlag för ar-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller längre
tid än 12 månader,&lt;br&gt;
betet, dock högst för en tredje-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jämkas
antalet arbetstimmar med&lt;br&gt;
del av nettointäkten. Omfattar be-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hänsyn
härtill. Arbetsinsats i ma-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Senaste lydelse 1976: 67.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=252&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=252 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskriven
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;kärnas gemensamma bostadsut­rymme får medräknas om med
  hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill före­ligger.
  Vid bedömande av om medhjälpande make under beskatt­ningsåret arbetat
  föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit
  sjuk­penning eller föräldrapenning en­ligt lagen (1962:381) om allmän
  försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligl annan författ­ning,
  arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader,
jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemen­samma
bostadsutrymme får med­räknas om med hänsyn till rörel­sens art och andra
omständighe­ter skäl därtill föreligger. Vid be­dömande av om medhjälpande make
under beskattningsåret ar­betat föreskrivet antal arbelstim-mar skall anses atl
han under lid, då han uppburit sjukpeiming eller föräldrapenning enligl lagen
(1962: 381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning en­ligt
annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den lid, då
sådan ersättning uppburits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de fall då verksamhel bedrivits av den ena av makarna
och den andra maken ägt del i förväi-vskälla eller det i denna nedlagda kapita­let,
möter ej hinder alt sistnämnda make taxeras — förutom för ar­betsinkomst när
det skall ske enligt tredje stycket — även för skälig ränta som han kan ha
uppburit på grund av sin äganderätt eller kapital­insats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ha makarna gemensamt bedrivit verksamheten, skall vardera
maken taxeras för den inkomst därav som med hänsyn till hans arbete och övriga
insatser i verksamheten skäligen tillkommer honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av 65 § framgår, att bestämmelser som avse gift skatlskyldig
i vissa fall skola tillämpas i fråga om dem som, utan atl vara gifta, leva till­sammans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans
sker år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya bestämmelserna i punkterna 1 och 2 av anvisningarna
till 22 § skall iakttagas vid tillämpning av punkterna 3 och 6 av anvisningarna
till 22 § i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives atl 1 och 3—5 §§ lagen (1970: 172)
om be­gränsning av skatt i vissa falF skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 §2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=72&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
  debitering av slutlig och till­kommande skatt skall statlig in­komstskatt och
  förmögenhetsskatt begränsas enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid debitering av slutlig och till­kommande skatt skall statiig
in­komstskatt och förmögenhetsskatt samt avgift enligt 4 § lagen (1968: 419) om
allmän arbetsgivaravgift begränsas enligt bestämmelserna i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med skatt avses i denna lag även sådan avgift som angives
i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=115&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
  prövning av skattebegräns­ningen fastställes ett spärrbelopp med hänsyn till
  den beskattnings­bara inkomsi som beräknats för den skattskyldige enligt
  lagen (1947: 576) om statlig inkomst­skatt för det år vartill skatten hän­för
  sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid prövning av skattebegräns­ningen fastställes etl
spärrbelopp med hänsyn till den beskaltnings-hara inkomst som beräknats för den
skattskyldige enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomst­skatt för det år
vartill skatten hän­för sig. Om den skattskyldige er­lagt sjömansskatt under
beskatt­ningsåret, skall den beskattnings­bara inkomsten ökas med den till
sjömansskatt beskattningsbara in­komsten och enligl 1 § 2 mom. lagen (1958:
295) om sjömansskatt skattepliktig dagpenning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den beskattningsbara inkomsten skaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ökas nied avdrag enligt lagen (1975:1147) om särskilt
investe­ringsavdrag vid taxering till stat­lig inkomstskatt eller därmed jäm­förUg
författning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ökas med sådant schablonavdrag för egenavgifter som avses
i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt  9  a  av  anvisningarna  till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik
1974: 772.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1974: 772.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3       Senaste lydelse 1974: 297.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 41&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spärrbeloppet
utgör 80 procent av den del av den skattskyldiges enligt första stycket
beskattnings­bara inkomst jämte dagpenning som ej överstiger 200 000 kronor och
85 procent av överskjutande belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29
§ kommunalskattelagen (1928: 370), samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ökas
med avdrag och minskas med intäkt som avses i andra och tredje styckena av
anvisningarna till 41 b § nämnda lag,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allt
under förutsättning att den skattskyldige vid beräkningen av den
beskattningsbara inkomsten er­hållit avdrag eller beskattats för in­täkt av här
angivet slag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den skattskyldige erlagt sjö­mansskatt under beskattningsåret, skall den
beskattningsbara inkoms­ten ökas med den till sjömansskatt beskattningsbara
inkomsten och enligt 1 § 2 mom. lagen (1958: 295) om sjömansskatt skattepliktig
dagpenning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spärrbeloppet
utgör 80 procent av den del av den skatlskyldiges enligt första stycket
beskattnings­bara inkomst, ökad eller minskad enligt andra och tredje styckena,
som ej överstiger 200 000 kronor och 85 procent av överskjutande belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=143&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=143 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spärrbelopp enligt 3 § jämfiSres
  med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, förmögenhets­skatt, allmän
  kommunalskatt och landstingsmedel som beräknats för den skattskyldige på
  grund av taxe­ringen. I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den skalt­skyldige
  erlagt sådan skatt under beskattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spärrbelopp
enligt 3 § jämfö-res med sammanlagda beloppet av statlig inkomstskatt, förmögen­hetsskatt,
allmän kommunalskatt, landslingsmedel och egenavgifter som beräknats för den
skattskyldi­ge på grund av taxeringen (skatte­beloppet). I skattebeloppet inräk­nas
även sjömansskatt, om den skaltskyldige erlagt sådan skatt un­der
beskattningsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Med egenavgifter förstås avgif­ter som avses i första stycket av
anvisningarna till 41 b § kommu­nalskattelagen (1928:370).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
den skattskyldige berättigad lill nedsättning av statiig inkomstskatt eller
förmögenhetsskatt genom skallereduktion som avses i 2 § 4 eller 5 mom.
uppbördslagen (1953: 272) eller genom avräkning av utiändsk skatt enligt
särskilda föreskrifter, skall skattebelopp enligt första stycket be­räknas som
om skattereduktion eller avräkning av skatt icke skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;*
Senaste lydelse 1974: 772.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
skattebeloppet enligt 4 § är&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om skattebeloppet enligt 4 § är&lt;br&gt;
högre än spärrbeloppet, nedsättes&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;högre än spärrbeloppet, nedsättes&lt;br&gt;
den statiiga inkomstskatten och&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;den statliga inkomstskatten och&lt;br&gt;
förmögenhetsskatten med över-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förmögenhetsskatten samt avgift&lt;br&gt;
skjulande belopp. Den statiiga för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;enligt 4 § lagen (1968: 419) om all-&lt;br&gt;
mögenhetsskatten får dock med&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;män arbetsgivaravgift med över­&lt;br&gt;
tillämpning av denna lag ej bli&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;skjutande belopp. Den statliga för-&lt;br&gt;
lägre än skatten på 50 proceni av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mögenhelsskatten får dock med&lt;br&gt;
den skattskyldiges beskattningsbara&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tillämpning av denna lag ej bli läg-&lt;br&gt;
förmögenhel.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;re än skatten på 50 procent av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
skattskyldiges beskattningsba­ra förmögenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedsättning
sker av den statliga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nedsättning sker av den statliga&lt;br&gt;
förmögenhetsskatten, om ej en an-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förmögenhetsskatten, om ej en an­&lt;br&gt;
nan ordning kan antagas vara för-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;nan ordning kan antagas vara för­&lt;br&gt;
månligare för den skattskyldige,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;manligare för den skattskyldige.&lt;br&gt;
Skattenedsättning som avses i 4 §&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skallenedsättning som avses i 4 §&lt;br&gt;
andra stycket verkställes sedan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tredje stycket verkstäUes sedan&lt;br&gt;
nedsättning har skett enligt första&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;nedsättning har skett enligt första&lt;br&gt;
stycket i denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;stycket i denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit
från trycket i Svensk författningssamling, och till-lämpas första gången i
fråga om skatt som påföres på grund av 1978 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring 1 skogskontolagen (1954:142)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 2 § skogskontolagen (1954: 142)i skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 §2 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
viss förvärvskälla må uppskovet för ett och samma be­skattningsår avse högst elt
belopp, motsvarande summan av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sextio procent av den å beskattningsåret belöpande
köpeskillingen för skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande
köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som
under beskatt­ningsåret uttagits för förädling i egen rörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
såsom intäkt upptagits likvid, som avses i punkt 11 av anvis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Senaste lydelse 1974: 772.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik
1975: 263.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1976: 70.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningarna till 21 § kommunalskaltelagen, må uppskov jämväl
erhållas för sådan intäkt i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattskyldig, som vid jorddelningsförrättning tillträtt ny
mark och efter tillträdet uttagit skog for att erhålla medel till framtida
betalning av sådan likvid som anges i andra stycket, må för beskattningsår,
under vilket likviden ännu ej förfallit till betalning, erhålla uppskov med
högst ett belopp, molsvarande köpeskillingen för skog som avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt, eller sjuttio procent av köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppskov  må  dock  ej   åtnjutas        Uppskov må  dock 
ej  åtnjutas för högre belopp än som motsva-     för högre belopp än som motsva­rar  
den  beräknade   nettointäkten     rar den beräknade nettointäkten av av den
förvärvskälla, varifrån in-     den förvärvskälla, varifrån inläk-täkten av
skogsbruk härrör, eller    ten av skogsbruk härrör. — i fall då del av nettointäkten
taxeras enligt tredje stycket ev an­visningarna   till   52 §   kommunal­skattelagen
(1928: 370) — den dd av   återstående   nettointäkt   som taxeras hos
skattskyldig som är be­rättigad till uppskov.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har i förvärvskällan redovisats utdelning från samfäUighet,
som av­ses i 53 § 1 mom. första stycket f) kommunalskattelagen (1928: 370), får
uppskov åtnjutas till den del utdelningen härrör från intäkt av skogsbruk i samfäUigheten
under det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig på samma sätt som om
denna del utgjort intäkt av skogsbruk, som den skattskyldige drivit själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den uikommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gängen vid 1977 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1968: 419) om allmän
arbetsgivaravgift&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 4§ lagen (1968:419) om allmän arbets­gi
varavgifli skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fysisk person, som åtnjutit in-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fysisk person, som åtnjutit in­&lt;br&gt;
komst av annat förvärvsarbete en-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;komst
av annat förvärvsarbete en­&lt;br&gt;
ligt 11 kap. 3§ lagen (1962:381)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ligt 11 kap.
3§ lagen (1962:381)&lt;br&gt;
om allmän försäkring i form av in-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
allmän försäkring i form av&lt;br&gt;
komst av här i riket bedriven rö-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inkomst
av här i riket bedriven&lt;br&gt;
relse, inkomst av här belägen jord-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rörelse,
inkomst av här belägen&lt;br&gt;
bruksfastighet som brukas av ho-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jordbruksfastighet
som brukas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1     Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 774.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2     Senaste lydelse 1976: 78.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1916fll:
41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nom eller sådan inkomst av rörelse eller
jordbruksfastighet som avses i andra stycket av nämnda lagrum, erlägger allmän
arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvs­arbete överstiger 18 000
kronor el­ler det lägre belopp som följer av fjärde stycket. Avgiften är fyra
procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Avgift erlägges
icke i den mån ar­betsgivare har atl erlägga allmän arbetsgivaravgift för
inkomsten en­ligt 2 § denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;honom eller sådan inkomst av rö­relse eller
jordbruksfastighet som avses i andra stycket av nämnda lagrum, erlägger allmän
arbetsgi­varavgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 30 000
kronor eller det lägre belopp som följer av fjärde stycket. Avgiften är fyra
procent av den del av in­komsten som överstiger nämnda belopp. Avgift erlägges
icke i den mån arbetsgivare har alt erlägga allmän arbetsgivaravgift för in­komsten
enligt 2 § denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till grund för beräkning av inkomst av rörelse eller
jordbruksfastig­het under visst år skall läggas den avgiflsskyldiges taxering
till statlig in­komstskatt avseende nämnda år. Avser taxering beskattningsår
som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomsten under beskattningsåret
anses hava åtnjutits under det kalenderår som närmast föregått taxe­ringsåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet icke uppgått till fem­hundra kronor
för år tages den ej i beräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härrör
inkomst som avses i första stycket från verksamhel, som bedrivits av makar
gemensamt eller av den ena maken med hjälp av den andra, iakttages följande.
Avgift erlägges för inkomst av så­dan verksamhet, om inkomsten överstiger etl
för makarna gemen­samt belopp av 18 000 kronor. Detta belopp fördelas mellan ma­karna
i förhållande till storleken av vardera makens inkomst av verksamheten. Har
make även haft annan inkomst enligt första styc­ket, erlägges avgift för sådan
in­komst, om den överstiger 18 000 kronor minskat med den del av makarnas
gemensamma avgiftsfria belopp som tillgodoräknats honom. Med makar likställas
personer som avses i 65 § sista stycket kommu­nalskattelagen (1928: 370).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härrör inkomsi
som avses i första stycket från verksamhet, som bedrivits av makar gemensamt
eller av den ena maken med hjälp av den andra, iakttages följande. Avgift
erlägges för inkomst av så­dan verksamhet, om inkomsten överstiger ell för
makarna gemen­samt belopp av 30 000 kronor. Detta belopp fördelas mellan ma­karna
i förhållande till storleken av vardera makens inkomsi av verk­samheten. Har
make även haft an­nan inkomst enligt första stycket, erlägges avgift för sådan inkomsi,
om den överstiger 30 000 kronor minskat med den del av makarnas gemensamma
avgiftsfria belopp som tillgodoräknats honom. Med makar likställas personer som
avses i 65 § sista stycket kommunal­skaltelagen (1928: 370).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 §
första stycket d) lagen om allmän försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft dagen efler den dag, då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången i fråga om inkomster som las upp till beskattning vid
1978 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 2 § lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m. m.i skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
§2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna lag förstås med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetsgivaravgift:
summan av arbetsgivarens avgifter enligt 1 § första stycket;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgiftsunderlag:
belopp vara avgift, som avses i 1 § första stycket, skall beräknas för
arbetsgivaren;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utgiftsår:
det kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slutlig
avgift: arbetsgivaravgift som påföres vid den århga avgifts­debiteringen för
nästföregående utgiftsår;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;preliminär
avgift: belopp som enligt debitering skall erläggas eller eljest erlägges i
avräkning på slutiig avgift;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kvarstående
avgift: avgiftsbelopp som återstår att erlägga sedan pre­liminär avgift
avräknats från slutlig avgift;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillkommande
avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enUgt beslut om debitering fattat
sedan den årliga avgiftsdebiteringen avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller beräkning av avgiftsunderlag för avgift till sjukförsäk­ringen,
folkpensioneringen oc;h försäkringen för tilläggspension samt för
arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkring och det kontanta arbets­marknadsstödet
skall med lön enligt denna lag förstås jämväl sådan er­sättning, som enhgt 3
kap. 2 5; andra stycket sista punkten och 11 kap. 2 § andra stycket lagen
(1962: 381) om allmän försäkring anses såsom inkomst av anställning. Vad nu
sagts äger dock icke tillämpning i fall där ersättningen utgått till utomlands
bosatt person och avser arbete utom riket eller där bevillningsavgift erlagts
enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särsldlda förmåner och
rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/
fråga om inkomst från fåmans­företag skola föreskrifterna i punkt 13 av
anvisningarna till 32 § kom­munalskattdagen (1928: 370) äga motsvarande
tillämpning vid be­räkning av avgiftsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
i 19 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses
äger motsvararde tillämpning på annan avgift som upp­bäres enligt förevarande
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit
från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas i fråga om avgift som
belöper på tid från och med den 1 januari 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
omtryckt 1974: 938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 938.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse 1975:1162.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
FINANSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1976-10-28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministem Fälldm, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, iMundebo,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Mundebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
om ändrade beskattningsregler för egenföretagare, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1
Fördelning av inkomst mellan makar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
början av året beslutade statsmaktema om lättnader i fråga om den s.k. faktiska
sambeskattningen (prop. 1975/76:77, SkU 1975/76:27, rskr 1975/76:170).
Samtidigt ändrades reglerna om makars beskattning av inkomst från fåmansföretag
(prop. 1975/76:79, SkU 1975/76:28, rskr 1975/76: 171). De nya reglema, som
skall tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering, syftar till att skapa samma
utrymme för fördelning av före­tagsinkomst oavsett företagsform. För makar som
bedriver jordbmk eller rörelse utan förmedling av juridisk person förbättras
möjligheterna att dela upp den sammanlagda inkomsten. För delägare i fåmansföretag
minskar däremot utrymmet för inkomstuppdelning avsevärt. Lagstift­ningen
innehåller också regler om beskattning av lön till bam som arbe­tar exempelvis
i en av föräldrama bedriven rörelse eller i ett av för­äldrarna ägt aktiebolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om
inkomstuppdelning mellan makar föreskrivs bl. a. att med­hjälpande make inle i
något fall får beskattas för mer än en tredjedel av makarnas sammanlagda
inkomst från verksamheten eller fåmansförela-get (tredjedelsregeln).
Överskjutande belopp skall beskattas hos den andre maken. Denna regel och andra
villkor för att lön m. m. till med­hjälpande make och barn skall beskattas hos
mottagaren kan i vissa fall medföra avsevärda nackdelar även för fullt lojala
skattskyldiga. Tredje­delsregeln kan t. ex. få till konsekvens att medhjälpande
make skall be­skallas endasl för en mindre del av sin lön från företaget även
om lönen utgått efter marknadsmässiga grunder. Överflyttningen av beskattningen
till den andre maken leder vidare till att medhjälpande makens social-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försäkringsskydd
försämras. Bl. a. dessa skäl gör att villkoren för in­komstuppdelning enligt
min mening bör mjukas upp. En fråga som också bör prövas i det sammanhanget är
om beräkningen av arbetsgivaravgifter skall påverkas av all inkomst i
skattehänseende flyttas från medhjälpan­de make och barn till den andre maken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2
Beräkning av makars avdrag för egenavgifter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
våras infördes ändrade avdragsregler för egenavgifter, dvs. för so­cialförsäkringsavgifter
och allmän arbetsgivaravgift som erläggs av egen­företagare (prop. 1975/76: 17:3,
SkU 1975/76: 68, rskr 1975/76: 408). Vid riksdagsbehandlingen uttalade
skatteutskottet att det var oklart hur avdraget för egenavgifter skulle
beräknas när medhjälpande make arbetar i jordbruk eller rörelse som bedrivs av
den andre maken (SkU 1975/76: 68 s. 17). Den av utskoltel väckta frågan hänger
samman bl. a. med de särskilda reglerna för fördelning av makars inkomst och
bör därför lösas i anslutning lill prövningen av dessa regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3
80/85-procentregeln&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagen (1970: 172) omi begränsning av skatt i vissa fall (senast ändrad 1974:
772) skall statiig inkomstskatt och statlig förmögenhels-skatt begränsas om den
skattskyldiges sammanlagda skatt — inkl. kom­munal inkomstskatt — utgör en
mycket stor del av den till statlig in­komstskatt beskattningsbara inkomsten.
Begränsningsregeln är normalt tillämplig när den sammanlagda skatten överstiger
ett belopp motsva­rande 80 % av den del av den statligt beskattningsbara
inkomsten som inte överstiger 200 000 kr. och 85 % av överskjutande inkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av denna begränsningsregel (80/85-procentregeln) tas f. n. inte
hänsyn till egenförenagares egenavgifler. I propositionen om avdrag för egenavgifter
uttalade föredraganden emellertid att det före­låg skäl för atl även egenavgifterna
borde — helt eller delvis — beaktas vid bedömningen av om den totala skatten
skulle begränsas (prop. 1975/76: 178 s. 28). Med hänsyn till att en sådan
ändring av 80/85-procentregeln aktualiserade vissa andra principiella frågor
vilka krävde ytterligare överväganden, ansåg han sig dock inte böra lägga fram
något förslag då. Han uttalade i stället att han till hösten avsåg att
återkomma i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar uppfattningen att det finns skäl att överväga om hänsyn bör tas till egenavgifterna
vid tillämpning av 80/85-procentregeln. I samband därmed bör ställning även tas
till om förekomsten av särskilt investerings­avdrag bör påverka skatlenedsältningen
enligt 80/85-procentregeln. Jag återkommer i det följande till dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.4      Gruppliv-
och gruppsjukförsäkring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
behandlingen av propositionen om avdrag för egenavgifter uttalade skatteutskottet
att det var angeläget atl genomföra en omläggning av egenföretagares
avdragsrätt för premier för gruppliv- och gruppsjukför­säkringar. Utskottet
förordade att förslag i denna fråga förelades riks­dagen i den till höslen
aviserade propositionen om 80/85-procentregeln (SkU 1975/76: 68 s. 19). Även delta
spörsmål kommer därför alt be­handlas i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.5      Egenföretagares
allmänna arbetsgivaravgift&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att bereda egenföretagare lättnader höjdes genom beslut våren 1975 den från
allmän arbetsgivaravgift avgiftsfria inkomsldelen från 10 000 kr. till 18 000
kr. Jag återkommer senare i denna framställning till frågan om ytterUgare
höjning av den avgiftsfria inkomstdelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Nuvarande regler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Fördelning av inkomst mellan makar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av min inledningsvis lämnade redogörelse har genom lagstiftning i
början av året bestämmelserna för beskattning av makar och barn ändrats på
flera punkter. Såvitt gäller makar har den s. k. faktiska sambeskattningen till
stor del avvecklats (prop. 1975/76: 77, SkU 1975/76: 27, rskr 1975/76: 170).
Enligt de nya bestämmelsema skall inkomst från verksamhet, som bedrivs utan
förmedling av juridisk per­son, i princip fördelas mellan makarna. I fråga om
lön från fåmans­företag har å andra sidan utrymmet för individuell beskattning
inskränkts (prop. 1975/76: 79, SkU 1975/76: 28, rskr 1975/76: 171). Tidigare be­skattades
s. k. medhjälpande make och bam för hela sin lön från före­taget såvida del
inte kunde visas alt lönen översteg marknadsmässigl vederlag. Kravet på marknadsmässighet
finns kvar i den nya lagstift­ningen, men för att medhjälpande make och barn
skall beskattas för sin lön från företaget måste dessutom vissa andra villkor
vara uppfyllda. Dessa villkor har samordnats med bestämmelserna om avveckling
av den faktiska sambeskatlningen. Fr. o. m. 1977 års taxering är därför utrym­met
för skattemässig fördelning av en familjs gemensamma inkomsi i princip lika
stort oavsett om verksamheten bedrivs som enskild firma eller genom förmedling
av juridisk person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller makar som lillsammans deltar i förvärvsverksamhet avseende inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse måste man skilja mellan det fallet att
verksamheten bedrivs gemensamt av båda makarna (gemensam verksamhet) och det
fallet att verksamheten anses bedriven av endast en av makarna med den andre
maken som medhjälpare (med-hjälparfallet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
gemensam verksamhet finns inte några speciella spärrar mot inkomstfördelning.
Vardera maken skall taxeras för den inkomst som med hänsyn till hans arbete och
övriga insatser i verksamheten skäligen tillkommer honom [femte sbicket av anvisnmgarna
till 52 § kommu­nalskattelagen (1928: 370), KL].&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
medhjälparfall betecknas den situationen att en av makarna har ledande
ställning i verksamheten och den andre maken (medhjälpande make) saknar sådan
ställning. Vid bedömningen av om en av makar­na har ledande ställning skall
hänsyn tas bl. a. till dennes utbildning och arbetsuppgifter i verksamheten.
För att medhjälpande make skall beskattas för sin arbetsinsats fordras att
denne arbetat i verksamheten minst 600 timmar under beskattningsåret (600-timmarsspärren).
Arbe­te i makarnas gemensamma bostad får därvid medräknas endast om del med
hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter föreligger skäl därtill.
Timantalet jämkas om beskattningsåret omfattar kortare eller längre tid än 12 månaider.
Är kravet på antalet arbetstimmar uppfyllt skall medhjälpande make taxeras för
så stor del av nettoin­täkten av förvärvskällan som kan anses motsvara marknadsmässigl
vederlag för arbetet. Medhjälpande make får dock aldrig taxeras för mer än en
tredjedel av nettointäkten (tredjedelsregeln). Medför 600-timmarsspärren, tredjedelsrege:ln
eller kravet på marknadsmässigl veder­lag att medhjälpande make inte alls eller
endast delvis skall beskattas för sin arbetsinkomst skall besikattning ske hos
den andre maken (andra och tredje styckena av anvisningama till 52 § KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidigare
gällde att skattskyldig inte fick avdrag för lön till hemma­varande barn under
16 år. .A.vdragsförbudet omfattade också hemma­varande barn mellan 16 och 18 år
om barnet inte tillhörde arbetsperso­nalen. Ett bam ansågs tillhöira
arbetspersonalen om barnets samman­lagda inkomst var så stor all dien
föranledde skatteplikt, dvs. uppgick till minst 4 700 kr. Vägrades avdrag för
lön lill bamet beskattades den av föräldrarna som bedrev verksamheten för
värdet av barnets arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den nya lagstiftningen är rätten till avdrag för lön till barn, som arbetar i
föräldrarnas jordbruk eller rörelse, helt beroende av om barnet anses tillhöra
arbetspersonalen eller inte. Räknas barnet till arbetspersonalen föreligger
avdragsrätt och bamet beskattas för uppbu­ren lön. Anses bamet inle lillliöra
arbetspersonalen vägras däremot av­drag. Värdet av barnets arbetsinsats kommer
då att beskattas hos den av makarna som bedrivit jordbruket eller rörelsen
eller — om verksam­heten bedrivits gemensamt av makarna — att skattemässigt
fördelas mel­lan dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet
arbetspersonal har i de nya reglerna något annan inne­börd än tidigare. Är
barnet under 16 år anses det aldrig tillhöra ar­betspersonalen. Ett barn som
fyllt 16 år och som deltagit i föräldrarnas förvärvsverksamhet anses tilltiöra
arbetspersonalen såvida det inte be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;driver
studier eller genomgår annan utbildning på heltid. Ett hellids-studerande barn
som fyllt 16 år anses dock tillhöra arbetspersonalen såvitt avser arbete som
utförs under sommarferier eller annat uppehåll på minst en månad. För att ett bam
som inte fyllt 18 år skall anses tillhöra arbetspersonalen tillkommer som
ytterligare villkor alt barnets arbetsinsats i föräldrarnas förvärvsverksamhet
är så stor att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet. Lönen från
föräldrarna måste alltså uppgå till minst 4 700 kr. Som ett allmänt villkor för
avdrag gäl­ler vidare — liksom tidigare — att lönen till barnet inte överstiger
mark­nadsmässigl vederlag för arbetsmsatsen (jfr punkt 2 av anvisningama till
20 § KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
lagstiftningen om fåmansföretag har, som nyss har nämnts, möjligheten att dela
upp företagsinkomst mellan olika familjemedlem­mar begränsats (punkt 13 av
anvisningarna till 32 § KL). Som fåmans­företag räknas i första hand
aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening vari aktierna eller andelarna tUl
övervägande del ägs av en eller ett fåtal fysiska personer. Elt företag kan
vidare — oberoende av antalet delägare — anses utgöra ett fåmansföretag såvida
verksamhe­ten är uppdelad på flera av varandra oberoende verksamhetsgrenar. Detla
är fallet om en person genom aktie- eller andelsinnehav e. d. har den reella
bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och själv­ständigt kan förfoga
över dess resultat (35 § 1 a mom. sjunde stycket KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
företagsledare i fåmansföretag anses den eller de personer som till följd av
eget eller närstående persons aktie- eller andelsinnehav i företaget eller
annan liknande gmnd har elt väsentligt inflytande i fö­relaget. I fråga om fåmansföretag
med flera av varandra oberoende verksamhetsgrenar anses den som har den reella
bestämmanderätten över viss verksamhetsgren som företagsledare med avseende på
denna verksamhetsgren (35 § 1 a mom. åttonde stycket KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
regler som begränsar utrymmet för uppdelning av inkomst från fåmansföretag
mellan makar är tillämpliga endast om den ene maken är företagsledare och den
andre maken (medhjälpande make) inte har sådan ställning i förelaget.
Bestämmelserna överensstämmer i stort med vad som gäller för verksamhet som
bedrivs utan förmedling av juridisk person. iMedhjälpande make beskattas
sålunda för lön och annan er­sättning från företaget under fömtsättning att
arbetsinsatsen uppgår till minst 600 timmar under beskattningsåret (600-timmarsspärren).
Har maken till följd av atl företaget påbörjat eller lagl ned sin verksamhel inle
kunnat arbeta i förelaget under hela beskattningsåret begränsas dock kravet på
arbetsinsats till 300 timmar. Arbetsinsats i makamas ge­mensamma bostadsutrymme
får medräknas om det med hänsyn till rö­relsens art och andra sådana
omständigheter finns skäl därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medför
600-timmarsspärren att medhjälpande make inte skall be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skattas
för ersättning från fåmansföretaget skall företagsledaren la upp motsvarande
belopp till beskattning. Motsvarande gäller i fråga om sådan del av
ersättningen till medhjälpande make som överstiger mark­nadsmässigl vederlag.
Som marknadsmässigl vederlag anses inte i något fall den del av ersättningen
som överstiger en tredjedel av makamas sammanlagda inkomst från företaget
(tredjedelsregeln).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som nu har redovisats avser det fallet atl medhjälpande make är anställd hos
ett fåmansföretag i vilkel den andre maken är företags­ledare. I fråga om
handelsbolag kan del emellertid förekomma att med­hjälpande make inte är
anställd hos ulan delägare i bolaget. Spärrama mot inkomsluppdelning — 1. ex. 600-timmarsspärren
och tredjedels­regeln — skall tillämpas även i detta fall. Medhjälpande make
har dock rätt alt tillgodoräkna sig skälig ränta på sitt i handelsbolaget
insalta kapital innan eventuell överflyttning av inkomst till företagsledaren
äger rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya reglerna om lön från fåmansföretag till företagsledares barn är grundade på
samma övenäganden som reglerna om lön från för­äldrar lill barn. Ersättning
från företaget till barnet beskattas hos före­tagsledaren om barnet inte hcir
uppnått 16 års ålder. Detsamma gäller beträffande barn som studerar på heltid
utom såvitt avser arbele som utförs under sommarferier eller annat uppehåll på
minst en månad. Har barnel fyllt 16 men inte 18 år skall vidare inkomsten
överflyttas till före­tagsledaren såvida inte barnet:» inkomst från fåmansföretaget
är så stor att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet. Som allmän
regel gäller dessutom att företagsledaren — och inte barnet — skall beskattas
för sådan ersättning från före;laget som överstiger vad som kan anses som marknadsmässigl
vederlag för barnets arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu återgivna bestämmelserna skall, såvitt gäller handelsbolag, äga motsvarande
tillämpning om barnet inte är anställt hos utan del­ägare i ett handelsbolag
vari en eller båda föräldrarna är företagsleda­re. Innan inkomsten överflyttais
får dock barnet — liksom medhjälpan­de make — tillgodoräkna sig skälig ränta på
sitt i bolaget insatta kapi­tal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
båda föräldrarna förev.agsledare skall barnets inkomst flyttas över till den av
föräldrarna som har störst inkomst från förelaget. Har föräldrarna samma
inkomst skall överflyttningen ske till den äldste av föräldrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Beräkning av makars avdrag för egenavgifter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
riksdagens beslut i våras skall egenföretagares egenavgifter dras av vid
beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller rörelse och inte — som
tidigare var fallet — som allmänt avdrag (prop. 1975/76: 178, SkU 1975/76: 68, rskr
1975/76: 408). Avdragsrätten är utformad på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följande
sätt. Vid beräkning av nelloinläkl av jordbruksfastighet eller rörelse
tillgodoräknas den skaltskyldige ett schablonavdrag för egenav­gifter (punkt 2
a av anvisningarna till 22 § resp. punkt 9 a av anvisning­arna lill 29 § KL).
Schablonavdraget beräknas på etl underlag som i normalfallet motsvarar bmttoinläkten
av verksamheten minskad med .andra driftkostnader i förvärvskällan än
schablonavdraget. Underlaget motsvarar alltså i regel nettointäkten av
förvärvskällan före schablon­avdraget. Schablonavdraget utgör enligt
huvudregeln 10% av den del av underlaget som inle överstiger 10 000 kr., 20 %
av den del av under­laget som ligger mellan 10 000 kr. och 100 000 kr. samt 15
% av över-•skjutande belopp. I vissa fall — t. ex. om den skattskyldige vid
ingången av året näst före taxeringsåret har fyllt 65 år — är schablonavdraget
begränsat till 4 % av underlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
schablonmässigt beräknade avdraget för egenavgifter kommer endast i
undantagsfall atl exakt motsvara summan av de definitiva egen-.avgifter som
påförs den skattskyldige för det aktuella beskattningsåret. Den nya
lagstiftningen innehåller därför beslämmelser om avstämning mellan
schablonavdraget och de definitiva avgifterna. Om schablonav­draget för visst
beskattningsår varit lägre än de definitiva avgifterna får skillnadsbeloppet
dras av vid taxeringen för näslföljande beskattningsår. Har schablonavdraget å
andra sidan överstigit de definitiva avgifterna •skall skillnadsbeloppel redovisas
som intäkt vid taxeringen för näslföl­jande beskattningsår. Skillnadsbeloppet
skall normalt redovisas som av­drag eller intäkt i förvärvskällan jordbmksfastighet
eller rörelse. Be­driver den skaltskyldige inte längre jordbruk eller rörelse
skall dock &amp;#9632;eventuell intäkt tas upp som intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet och eventuellt avdrag åtnjutas som allmänt avdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
inkomsten av viss verksamhet i beskattningshänseende fördelas mellan olika
personer — t. ex. makar eller delägare i handelsbolag — kall schablonavdrag för
egenavgifter i princip beräknas individuellt för varje skattskyldig. 1
lagstiftningen om schablonavdrag finns dock inte några särskilda föreskrifler
om hur avdragen skall fastställas i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
80/85-procentregeln&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80/85-procenlregeln
kan utnyttjas av fysisk person och dödsbo. Re­geln bygger på en jämförelse
mellan ett s. k. spärrbelopp och den skatt­skyldiges lolala inkomst- och
förmögenhetsskatt för ett visst beskatt­ningsår. Spärrbeloppet utgör 80 % av
den del av den statligt beskatt­ningsbara inkomsten som uppgår till högst 200
000 kr. och 85 % av •överskjutande belopp. Uppgår den beskattningsbara
inkomsten vid den statliga taxeringen t. ex. till 300 000 kr. blir
spärrbeloppet alltså (80 % av 200 000-1-85 % av 100 000 =) 245 000 kr. Har den skaltskyldige
eriagt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sjömansskatt
skall den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten och dagpeiming enligt
lagen (1958: 295) om sjömansskatt (omtryckt 1970: 933, ändrad senast 1976:
642), beaktas vid fastställande av spärrbeloppet. Spärrbeloppet jämförs med det
sammanlagda beloppet av statiig in­komstskatt, förmögenhetsskatt och allmän
kommunalskatt (inkl. lands­tingsmedel) som beräknats föi den skattskyldige på
grund av taxeringen för det aktuella beskattningsåret. I förekommande fall
skall även sjö­mansskatt inräknas. Har skatten nedsatts på gmnd av
skattereduktion enligt uppbördslagen (1953: 272, omtryckt 1972: 75, ändrad
senast 1976: 347) eller genom avräkning av utländsk skatt, skall jämförelsen
avse skattebeloppet före reduceringen eller avräkningen. Är det på detla sätt
beräknade skattebeloppet större än spärrbeloppet skall den statiiga in­komstskatten
eller förmögenhetsskatten nedsättas med överskjutande belopp. Nedsättningen
sker i första hand av förmögenhetsskatten om inte annan ordning kan antas vara
fördelaktigare för den skattskyldige. Den kommunala inkomstskatten kan däremol
aldrig reduceras. Vidare gäller att förmögenhetsskatten inte får nedsättas så
att den blir lägre än skatten på hälften av den beskattningsbara förmögenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
samtaxerade makar skall skattebegränsning enligt 80/85-procent­regeln ske med
hänsyn till de sammanlagda beskattningsbara inkoms­terna och de sammanlagda
skattebeloppen. För makar eller föräldrar och bam som samtaxeras i förmöigenhetshänseende
gäller att förmögenhets­skatten inte får bli lägre än skatten på halva den
gemensamma förmö­genheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skattenedsättning
kommer normalt i fråga endast om den skattskyl­dige har en stor förmögenhet.
Uppgår exempelvis den skattskyldiges be­skattningsbara inkomst (såväl. statUg
som kommunal) till 300 000 kr. bUr — under fömtsättning att den kommunala
utdebiteringen är 26 % — den statliga inkomstskatten 142 800 kr. och den
kommunala inkomst­skatten 78 000 kr. Den sammanlagda inkomstskallen uppgår
alltså till 220 800 kr., dvs. klart understigande spärrbeloppet (80 % av 200
000-f-85 % av 100 000 =) 245 000 kr. Begränsningsregeln blir vid denna in­komstnivå
tillämplig först om den skattskyldige har en beskattningsbar förmögerdiet som
överstiger 1 383 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
den statligt beskattningsbara inkomsten väsentligt lägre än den kommunala
inkomsten — detta kan t. ex. inträffa om den skaltskyldige har ett stort fastighelsinnehav
— kan skattereducering med stöd av 80/85-procentregeln däremot like vid
relativt låg inkomst och förmögen­het. Uppgår den statiigt beskattningsbara
inkomsten t. ex. till 10 000 kr. och den kommunalt beskattningsbara inkomsten
till 50 000 kr. kommer den skattskyldige att befrias från statlig inkomstskatt,
varjämte eventuell förmögenhetsskatt beräknas på endast hälften av den
skattskyldiges be­skattningsbara förmögenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skattenedsättning
enligt 80/85-procentregeln omfattar, som framgått&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
det anförda, endast statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Kom­munal
inkomstskatt ingår i det skattebelopp som jämförs med spärrbe­loppet och kan
därigenom påverka nedsätlningens storlek. Kommunal­skatten kan emellertid
aldrig nedsättas. Det förhållandet att den skatt­skyldige kan vara skyldig att
— vid sidan av inkomst- och förmögen­hetsskatt — erlägga
socialförsäkringsavgifter och avgift enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift,
saknar f. n. helt betydelse vid tiUämpning av 80/85-procentregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Gruppliv- och gruppsjukförsäkring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som är anställd kan vid sidan av kontant lön åtnjuta förmån av fri
grupplivförsäkring och fri gruppsjukförsäkring. I 32 § 3 mom. KL finns beslämmelser
om i vad mån värdet av sådana förmåner skaU tas upp som intäkt av tjänst.
Beträffande gmppUvförsäkring gäUer som hu­vudregel att förmånen är skattefri.
Har förmånen åtnjutits på grund av enskild tjänst och utgått efter väsentligt förmånUgare
grunder än vad som gäller för befattningshavare i statens tjänst, är dock
förmånen del­vis skattepliktig. Förmån av fri gruppsjukförsäkring är skattefri
om den ulgår enligt grunder som fastställts i koUektivavtal meUan arbetsmark­nadens
huvudorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skattefrihet för förmån av
fri gruppliv- och gruppsjukförsäkring ger i princip samma resultat som om
förmånen hade varit skattepUktig men avdrag å andra sidan hade medgivits med
belopp motsvarande premiens storlek. De nuvarande reglema innebär aUtså en form
av tyst kvittning mellan förmån och avdragsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gruppliv- och
gruppsjukförsäkringar förekommer även bland advo­kater, jordbrukare och andra egenföretagare.
Premier för försäkringarna är inle avdragsgilla som driftkostnad vid beräkning
av nettointäkt av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av
anvisningarna till 20 § KL). Egenföretagare kan därför få avdrag för premierna
endast i den mån premiebeloppet ryms inom det s. k. försäkringsavdraget enligt
46 § 2 mom. 3) KL. Detta avdrag, som är begränsat till 250 kr. för ogift skatlskyldig
ulan hemmavarande bam under 18 år och till 500 kr. till­sammans för två makar
och för ensamstående med hemmavarande barn under 18 år, avser i huvudsak
kapitalförsäkringar, arbetslöshetsförsäk­ringar samt sådana sjuk- och
olycksfallsförsäkringar som inte utgör obli­gatorisk sjukförsäkring enligt
lagen (1962: 381) om aUmän försäkring (omtryckt 1973: 908, ändrad senast 1976:
622). En egenföretagare som erlagt 500 kr. i premie för en privat
kapitalförsäkring får därför — till skillnad mot en anställd — varken direkt
eller indirekt avdrag för pre­mier för eventuell gruppliv- eller
gruppsjukförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ersättning
som betalas ut på grund av en grupplivförsäkring är skatte­fri. Detsamma gäller
i fråga om gmppsjukförsäkringar under förutsätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
att försäkringen inte tagits i samband med tjänst. För alt en sjuk­försäkring
skall anses tagen i. samband med tjänst fordras bl. a. att för­säkringsanstalten
underrättats om anknytningen tiU tjänsten. Sådan an­mälan görs normalt inte
varför belopp som utfaller på en gruppsjukför­säkring i allmänhet är fritt från
skall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Egenföretagares allmänna arbetsgivaravgift&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fysisk
person, som haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, är enhgt 4 §
lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift (senast änd­rad 1976: 78) skyldig
att erlägga allmän arbetsgivaravgift. Avgift utgår normalt med 4 % av
avgiftsunderlaget. Bedrivs verksamheten inom det inre stödområdet är dock
avgiften, såvitt gäUer 1976 års inkomster, re­ducerad till 2 %. Avgift utgår på
den del av den avgiftsgrundande in­komsten som överstiger 18 000 kr. Bedrivs
verksamheten gemensamt av två makar eller av en make med den andre som
medhjälpare, är emel­lertid det avgiftsfria beloppei; högst 18 000 kr. för
makarna gemensamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Riksdagens behandling aiv prop. 1975/76:178&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motion 1975/76: 2560, som väcktes med anledning av prop. 1975/ 76:178,
framhölls bl.a. att det var oklart hur schablonavdraget för egenavgifler skulle
beräknas i det fall då båda makarna arbetade i sam­ma förelag (medhjälparfallet).
Skatteutskottet delade motionärens upp­fattning på denna punkt men förklarade
sig inte vara berett att utan när­mare utredning la slällning lill hur
schablonavdraget skulle beräknas i det aktuella fallet. Utskottet förutsatte
att förslag ttll lösning av den fråga som tagits upp i motionen skulle komma
att föreläggas riksdagen i den proposition rörande ändring av 80/85-procentregeln
som aviserats till hösten. Utskottet förutsatte vidare alt eventueUt ändrade
bestämmel­ser skulle — i likhet med lagstiftnmgen i övrigt — tillämpas fr. o. m.
1977 års taxering (SkU 1975/76: 68 s. 17).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motionen 1975/76: 2561 yrkades alt företagares och fria yrkesutöva­res premier
för egna gruppliv- och gruppsjukförsäkringar skulle få dras av som omkostnad i
resp. förvärvskälla fr. o. m. 1977 års taxering. Mo­tionären anförde bl. a. att
ett genomförande av förslaget medförde att dessa grupper av skattskyldiga fick
rätt till avdrag för premierna oav­sett om dessa rymdes inom beloppsgränsen för
försäkringsavdraget eller inte. Enligt motionären innebar förslaget en ökad
likställighet med lön­lagarna också i det hänseendet alt avgiflsunderiaget för egenavgifter
sjönk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottet
erinrade om att utskottet vid tidigare behandling av frågan uttalat sig
positivt för en omläggning av avdragsrätten för pre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mier
för gruppUv- och gmppsjukförsäkringar men att utskottet ansett alt det
utredningsarbete som pågick inom Uvsförsäkringsskattekommittén och 1972 års skatteutredning
borde avvaktas iiman definitiv ställning togs till frågan. Dessa utredningar
hade emellertid — anförde ulskotlel — försenats. Med hänsyn tiU den korta tid
som stått till buds för be­handlingen av motionen och i avsaknad av närmare
utredning var ut­skottet inte berett att tiUstyrka omedelbar lagstiftning i
ämnet. Utskottet förordade att förslag tiU ändrade regler skuUe föreläggas
riksdagen i den proposition om ytterUgare ändringar i fråga om egenavgifterna
som hade aviserats tUl hösten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets
betänkande godtogs av riksdagen (rskr 1975/76: 408).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1      Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
början av detta år beslutade statsmaktema om lättnader i fråga om den s. k.
faktiska sambeskattiungen (prop. 1975/76: 77, SkU 1975/76: 27, rskr 1975/76:
170). Samtidigt ändrades reglerna om beskattning av makars och bams inkomst
från fåmansföretag (prop. 1975/76: 79, SkU 1975/76: 28, rskr 1975/76:171).
Några månader senare genomfördes en omläggning av avdragsreglerna för egenavgifter,
dvs. socialförsäkrings­avgifter och allmän arbetsgivaravgift som erläggs av egenföretagare
(prop. 1975/76: 178, SkU 1975/76: 68, rskr 1975/76: 408). Samtliga nu nämnda
regler skaU tUlämpas fr. o. m. 1977 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen om ändrade avdragsregler för egenavgifter uttalade föredraganden
att egenavgifterna borde beaktas vid tUlämpning av lagen (1970: 172) om
begränsning av skatt i vissa faU (80/85-procentregeln). Han förklarade att han skuUe
återkomma i frågan till hösten (prop. 1975/76: 178 s. 28).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
riksdagsbehandlingen av propositionen om egenavgifterna före­slog skatleutskottel
att två ytterligare frågor skulle behandlas i den till hösten aviserade
propositionen angående 80/85-procentregeln. Den första frågan gällde beräkning
av avdraget för egenavgifler då skatt-skyldig bedriver viss verksamhet med
hjälp av sin make (medhjälpar­fallet). Den andra frågan gällde företagares och
fria yrkesutövares av­dragsrält för premier för egna gruppliv- och
gruppsjukförsäkringar (SkU 1975/76: 68 s. 17 och 19).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2      Fördelning
av inkomst mellan makar, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande lämnar jag en sammanfattning av de i början av årel beslutade reglema
om faktisk sambeskattning och fåmansföretag. En mer ingående redogörelse för de
nya regelsystemen har lämnats i elt tidigare avsnitt (2.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 41&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om jordbruk eller rörelse som bedrivs utan förmedling av ju­ridisk person
är — såvitt gäller makars beskattning — den nya lagstift­ningen tUlämplig om
den ene maken har ledande ställning i verksam­heten och den andre maken
(medhjälpande make) saknar sådan ställning. För att medhjälpande make skall
beskattas för någon del av sin arbets­insats fordras att denne under
beskattningsåret arbetat minst 600 tim­mar i jordbruket eUer rörelsen (600-timmarsspärren).
Understiger arbets­insatsen 600 timmar taxeras clen make som leder verksamheten
för hela nettointäkten. Är kravet på arbetsinsats uppfyllt, taxeras
medhjälpande make för så stor del av nettointäkten av förvärvskällan som kan
anses motsvara marknadsmässigl vederlag för arbetet, dock högst för en tredje­del
av nettointäkten (tredjedelsregeln).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lön
till barn, som arbetar i föräldrarnas jordbruk eller rörelse, är en­ligl de nya
bestämmelserna aldrig avdragsgill om barnel inte har fyllt 16 år. Detsamma
gäller — Ocivsett barnets ålder — om barnet studerar på heltid utom såvitt
avser arbete som utförs under sommarferier eller annat uppehåll på minst en
månad. Är barnet mellan 16 och 18 år upp­ställs som ytterligare villkor för avdragsrält
att lönen från föräldrama är så stor att den som sådan föranleder skattepUkt
för barnet. En aUmän förutsättning för avdragsrätt iir vidare att lönen lill
barnet inle översti­ger marknadsmässigl vederlag för arbetet. Föreligger inte
avdragsrätt, kommer den av föräldrarna som bedriver verksamheten att beskattas
för värdet av barnets arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om fåmansföretag har möjligheten att med verkan i skatte­hänseende
fördela inkomsi inskränkts i det fallet att den ene maken har ledande ställning
i företaget (företagsledare) och den andre maken sak­nar sådan ställning
(medhjälpande make). Reglerna för beskattning av medhjälpande make i fåmansföretag
överensstämmer i princip med mol­svarande regler för makar som själva bedriver
jordbruk eller rörelse. För att lön eller annan ersättning från företaget skall
beskattas hos med­hjälpande make krävs sålunda att arbetsinsatsen uppgått till
minst 600 timmar (600-timmarsspärren). Understiger arbetsinsatsen 600 timmar
eller överstiger ersättningen marknadsmässigl vederlag, skall företags­ledaren
beskattas för medhjälpande makens ersättning eller den del av ersättningen som
överstiger den marknadsmässiga. Som marknadsmäs­sig ersättning anses inle i något
faU den del av ersättningen som över­stiger en tredjedel av makarnas
sammanlagda inkomster från företaget (tredj edelsregeln).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samordningen
meUan enskilt bedriven verksamhet och verksamhet som bedrivs genom ett fåmansföretag
omfattar även lön till barn. Ersätt­ning från fåmansföretag till
företagsledarens eller dennes makes barn be­skattas hos förelagsledaren om
barnet inte fyllt 16 år. Delsamma gäller om bamet studerar på heltid ui;om
såvitt avser arbete under sommarferier eUer annat uppehåll på minst en månad.
Är barnet mellan 16 och 18 är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beskattas
inkomsten hos företagsledaren om inte ersättningen från före­taget är så stor
att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet. Som aUmän regel gäller
dessutom all företagsledaren — och inte barnet — beskattas för sådan del av
ersättning från förelaget som överstiger den marknadsmässiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om beskattning av lön från fåmansföretag äger, såvitt gäller handelsbolag, molsvarande
tillämpning om medhjälpande make eller bam inte är anstäUda hos handelsbolaget
utan delägare i detta. Innan inkomst flyttas över tiU företagsledaren får dock
medhjälpande make och barn tillgodoräkna sig skälig ränta på sitt i
handelsbolaget insatta kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
utgångspunkt vid ulformningen av skatteregler för föräldrars och barns
arbetsinkomster bör enligt min mening vara atl den som utfört arbetet också
skall beskallas för värdet av sin arbetsinsats. En annan viktig princip är alt
olika företagsformer behandlas på samma sätt. Det bör t. ex. inte vara oförmånUgare
för en familj atl bedriva en rörelse ulan förmedling av juridisk person än
genom ett av familjen ägt aktie­bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
lagstiftningen i början av della år får önskemålet om likfor­mighet i
skattehänseende mellan olika förelagsformer anses i stort sell tillgodosett. Däremol
uppfyller lagstiftningen inte kravet på att varje familjemedlem skall beskattas
för värdet av sin arbetsinsats. 600-tim­marsspärren, tredj edelsregeln och reglema
om beskattning av lön lill barn kan uppenbarligen medföra atl även hell marknadsmässig
ersätt­ning skall las till beskattning hos annan person än den som har utfört arbetet.
Som exempel kan nämnas det faUet att förelagsledaren på grund av sjukdom inte
uppburit någon lön från fåmansföretaget under beskatt­ningsåret. Medhjälpande
make antas däremot ha arbetat på heltid i före­taget under hela året och för
detta uppburit 45 000 kr. i lön. Tredjedels­regeln får då den knappast rimliga
konsekvensen att företagsledaren skall beskattas för 30 000 kr. av medhjälpande
makens lön medan medhjäl­pande maken själv beskattas för endast 15 000 kr. Till
detla kommer alt beskattningsresultatet utgör utgångspimkt för beräkning av pensions­gmndande
inkomst m. m. Tredjedelsregeln kan därför medföra en vä­sentUg försämring av
medhjälpande makes sociala förmåner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
anförda leder enligt min uppfattning tUl slutsatsen atl villkoren för
individuell beskattning av arbetsinkomster bör lindras. Medhjäl­pande make bör
i princip beskattas för det marknadsmässiga värdet av sin faktiska arbetsinsats
och detla bör ske oberoende av företagsledarens inkomsi. Jag är emellertid
medveten om atl det kan vara svårt för taxe­ringsmyndigheterna att bedöma det marknadsmässiga
värdet av medhjäl­pande makes arbete även om förhållandet mellan makarnas
inkomster givetäs kan ha sin betydelse vid denna prövning. Svårighetema torde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
särskilt stora om medhjälpande maken inte regelbundet arbetar i verksamheten
utan deltar i denna mer sporadiskt. Det torde därför vara nödvändigt att som
förutsättning för individueU beskattning upp­ställa ett krav på att arbetstiden
har uppgått till ett minsta antal timmar. Tidsgränsen synes dock kunna sänkas
från 600 till 400 timmar. Tredje­delsregeln bör samtidigt slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
lillämpning av den här föreslagna 400-timmarsspärren bör, liksom enligt
nuvarande regler, arbete i makarnas gemensamma bostadsutrymme få medräknas om
det med hänsyn till rörelsens art och andra sådana om­ständigheter föreligger
skäl till det. Detta får anses innebära att med­hjälpande makes arbetsinsats
skall bedömas med utgångspunkt i dess be­tydelse för verksamheten och ulan hänsyn
till var arbetet är förlagt. Bedrivs verksamheten i särsildlda lokaler bör dock
enligt min menuig arbete i hemmet normall få medräknas endast om arbetet avser
klart angivna arbetsuppgifter med omedelbar anknytning till verksamheten. Telefonpassning
och medverltan vid representation bör t. ex. som regel inte beaktas. Hänför sig
förelagsinkomsten till uppdrag som företags­ledaren utför vid sidan av
ordinarie arbete bör vidare, oavsett om sär­skild arbetslokal finns eller inte,
inkomstuppdelning godtas endasl i rena undantagsfaU. Ett allmiint påslående om
att medhjälpande make har medverkat i privat konsultverksamhet eller vid
utarbetande av tid-ningsartUriar e. d. bör alltså inte gmnda någon rätt för
medhjälpande make att beskattas för en del av inkomsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bedrivs
verksamheten som enskild firma eller genom ett handelsbolag kan
beskattningsåret omfatta kortare eller längre tid än 12 månader. I sådana fall
bör givetvis timantalet jämkas. I fråga om fåmansföretag bör timantalet sällas
ned till 200 timmar om medhjälpande make till följd av att företaget påbörjat
eller lagt ned sin verksamhet inle kunnat arbeta i företaget under hela
beskattningsåret. Bestämmelsen om hur antalet ar­betstimmar skall beräknas
under tid då medhjälpande make uppbär sjuk­penning, föräldrapenning e. d. bör
vidare behållas oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i fråga om barns arbete anser jag att utgångspunkten bör vara att barnel självt
skall beskattas för det marknadsmässiga värdet av sitt arbete. Främst av kontrollskäl
bör dock de nuvarande reglerna behåUas när det gäller bam som inte fyllt 16 år.
Har barnet fyllt 16 år bör emel­lertid barnet beskattas för uppburen ersättning
under förutsättning att den är marknadsmässig. Något krav på atl lönen måste
uppgå till viss minsta storlek för att få bciiktas behöver inte uppställas. Vad
jag nu sagt bör gälla oavsett om ersättningen betalas ut direki från
föräldrarna till barnet eUer från ett fåmansföretag i vilket en eller båda
föräldrarna är företagsledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
genomförande av milt förslag innebär en påtaglig minskning av risken för att
medhjälpande make och barn beskattas för ett lägre be­lopp än vad som svarar
mot värdet av arbetsinsatsen. Överflyttning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lön
som är marknadsmässig kan komma i fråga endasl om lönen utbe­talas till
medhjälpande make som arbetat mindre än 400 timmar under beskattningsåret eller
till företagsledares barn som inte fyllt 16 år. Be­hovet av regler inom
socialförsäkringslagstiftningen för att åstadkomma överensstämmelse mellan å
ena sidan egentlig arbetsinkomst och å andra sidan sociala förmåner och
avgifter bortfaller praktiskt laget hell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
en punkt finns del dock anledning att göra en mindre ändring, nämligen i fråga
om fåmansföretags skyldighel atl erlägga avgifter lill socialförsäkringen. Beslämmelser
om arbetsgivares socialförsäkringsav­gifter finns i lagen (1962: 381) om allmän
försäkring och ett flertal andra författningar. Avgifterna tas med vissa
begränsningar ut på sum­man av de löner som arbetsgivaren under året utgett
till sina anslällda. Vid fastställande av ATP-avgift tas hänsyn endast till den
del av en års­lön som överstiger ett basbelopp och understiger 7,5 basbelopp.
Mot­svarande begränsningar gäller vid beräkning av pensionsgmndande in­komst
för den anställde. Den skattemässiga överflyttningen av iidjomst från
medhjälpande make eller barn till förelagsledaren påverkar enligt nuvarande
regler normalt deras pensionsgmndande inkomst men inte storleken av fåmansföretagets
ATP-avgifter. Dessa och andra arbets­givaravgifter bör emellertid i detta
hänseende följa beskattningsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår mot denna bakgrund atl avgiftsunderlaget för fåmansföre­tags
arbetsgivaravgifter anknyts till de särskilda reglerna om taxering av dess ägarkrets.
Ändringen bor tas in i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m. Jag vill här erinra om att även de
socialförsäkringsavgifter som egenföretagare betalar är knutna till deras
taxeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Beräkning av makars avdrag för egenavgifter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
våras infördes nya regler för avdrag för egenföretagares egenavgif­ter (prop.
1975/76: 178, SkU 1975/76: 68, rskr 1975/76: 408). Egenföre­tagare medges fr.
o. m. 1977 års taxering ett schablonmässigt beräknat avdrag för egenavgifter.
Avdraget får göras vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och inkomst
av rörelse (punkt 2 a av anvisningama tUl 22 § resp. punkt 9 a av anvisningarna
till 29 § KL). Schablonav­draget beräknas på elt underlag som i normalfallet
motsvarar bmttoin-täkten av verksamheten minskad med andra driftkostnader i
förvärvs­källan än schablonavdraget. Undertaget motsvarar alltså i regel netto­intäkten
av förvärvskällan före schablonavdraget. Schablonavdraget ut­gör enligt
huvudregeln 10 % av den del av underiagei som inte över­stiger 10 000 kr., 20 %
av den del av undertaget som ligger mellan 10 000 kr. och 100 000 kr. och 15 %
av överskjutande belopp. I vissa fall — t. ex. om den skattskyldige vid
ingången av året näst före taxe­ringsåret fyllt 65 år — är schablonavdraget
begränsat lill 4 % av un­derlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den nya lagstifmingen finns också beslämmelser om avstämning mellan
schablonavdraget och de sedermera fastställda definitiva avgif­tema för
beskattningsåret i fråga. Visar det sig att schablonavdraget för visst
beskattningsår varil lägre än de definitiva avgifterna är skillnads­beloppet avdragsgUlt
vid taxeringen för näslföljande beskattningsår. Har schablonavdraget å andra
sidan överstigit de definitiva avgifterna skaU skillnadsbeloppet redovisas som
intäkt vid taxeringen för näslföljande beskattningsår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
riksdagsbehandlingen av prop. 1975/76: 178 uttalades all det var oklart hur
schablonavdraget skall beräknas i de fall då en skatt-skyldig bedriver viss
verksamhet med hjälp av sin make (SkU 1975/76: 68 s. 17). Denna fråga har i sin
tur samband med spörsmålet hur schab­lonavdraget skall beräknas för delägare i
ett handelsbolag. Innan dessa frågor behandlas avser jag emellertid alt la upp
vissa allmänna pro­blem som har samband med fastställande av det underlag på vUket
schablonavdraget skall beräknats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som haft inkomst av skogsbmk kan med stöd av skogskontola­gen (1954: 142) under
vissa fömtsättningar få uppskov med taxeringen av den del av skogsintäkten som
sätts in på s. k. skogskonto. Längsta uppskovstid är tio år. Beloppi som tas ut
från kontot skall redovisas som intäkt av skogsbmk (8 § skogskontolagen).
Däremot finns det inte någon föreskrifl om att det liielopp som sätts in på
skogskonto skall räknas som driftkostnad vid beräkning av nettointäkten av
jordbruks­fastigheten. Insättningen påverkar därför formellt sett inte nettoin­täktens
storiek (jfr 23 § KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidigare
har det saknat egaiUig betydelse om uppskovsbeloppet skall anses som
driftkostnad — och därmed reducera nettointäkten av jord-braksfastigheten — eUer
om uppskovet skall anses avse viss del av den enUgt 23 § KL fastställda
nettointäkten. Saken har emeUertid kommit i annat läge genom lagstiftningen om
schablonavdrag för egenavgifter. Schablonavdraget blir större om
uppskovsbeloppet enligt skogskonto­lagen inte anses påverka nettointäkten.
Behandlas däremot uppskovs­beloppet som en driftkostnad blir underlaget för
beräkning av egenav­gifter — och därmed också schiablonavdraget — mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sora
tidigare påpekats utgör medel som tas ut från skogskontot intäkt av jordbmksfastighet.
Uttaget ökar således underlaget för beräkning av schablonavdrag för egenavgiftesr.
I konsekvens med detta bör enligt min mening insättning på skogskonto mmska
underlaget för schablonavdrag. Insättningen bör således i detta sammanhang
behandlas som en drift­kostnad. För att undanröja tveksamhet på denna punkt bör
en uttrycklig föreskrift härom föras in i punkt 2 a av anvisningama till 22 §
KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
definitiva egenavgiftemas storlek bestäms med ledning av den vid taxeringen
till statiig mkomstskatt faststäUda jordbruks- eUer rörelse­inkomsten. Denna
inkomst är ii regel lika stor som den vid den kommu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nala
taxeringen fastställda nettointäkten av jordbmksfastigheten eller rörelsen. Det
fmns emellertid vissa avdrag som medges eiidast vid den statliga taxeringen. Av
dessa avdrag är i detla sammanhang det särskilda investeringsavdraget belydelsefullt.
Investeringsavdrag vid taxeringen till statiig inkomstskatt får med slöd av särskUda
författningar ånjutas i fråga om bl. a. inventarier som anskaffas under periodema
den 1 januari 1971_den 30 juni 1973 och den 15 oktober 1975—den 31 december 1976.
Avdraget, som får tUlgodoräknas vid beräknmg av jordbruks- eUer rörelseinkomst,
har varierat mellan 10 och 30 % av anskaffningskost­naden. För inventarier som bestäUs
och levereras imder tiden den 1 maj —den 31 december 1976 utgör avdraget 25 %
av inventariernas anskaff­ningskostnad (SFS 1976: 390). Regeringen har nyligen
aviserat en för­längning av investeringsperioden till den 31 mars 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
den skattskyldige rätt till särskilt investeringsavdrag kan den vid den StatUga
taxeringen faststäUda inkomsten av jordbruket eller rörel­sen väsentUgt
understiga förvärvskäUans nettointäkt enligt den kommu­nala taxeringen.
Inkomsten enligt den statliga taxeringen utgör, som tidigare påpekats,
utgångspunkt för beräkning av egenavgifterna. En av det särskilda invesleringsavdraget
föranledd minskning av inkomsten medför aUtså en däremot svarande minskning av egenavgiftema.
Vid beräkning av underlaget för egenavgifter bör därför hänsyn tas till eventueUt
uivesleringsavdrag. I annat faU kan schablonavdraget bli av­sevärt högre än de
definitiva avgifterna. En regel av detta innehåll bör tas m i punkt 2 a av anvisningama
tiU 22 § KL och punkt 9 a av an­visnmgarna tUl 29 § KL. Av hänvisnmgen tUl KL i
2 § lagen om statUg inkomstskatt följer alt schablonavdraget skaU vara Uka
stort vid den StatUga som vid den konununala taxeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föratom
investeringsavdrag finns det vissa andra avdrag som minskar jordbruks- eller
rörelseinkomsten endast vid den statliga taxeringen. Jag syftar på bl. a.
forskningsavdrag enUgt förordningen (1973: 421) om särskUt forskningsavdrag vid
taxeringen till statlig inkomstskatt. Forskningsavdrag e. d. torde dock mycket säUan
bli aktuella för egen­förelagare. Av praktiska skäl bör därför — såvitt gäller
beräkningen av schablonavdrag för egenavgifter — hänsyn inte tas till andra
avdrag av della slag än de särskilda investeringsavdragen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
återgår nu till frågan hur schablonavdraget skall beräknas när flera personer —
t. ex. två makar — deltar i en och samma verksam­het. Det finns här anledning
att skilja mellan olika fall. Bedrivs verk­samheten genom etl handelsbolag kan
antingen den ene maken eller båda makama vara delägare i bolaget. Har något
handelsbolag inte bUdats kan verksamheten antingen vara gemensamt bedriven
eller be­driven endast av en av makama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handelsbolag
och enkla bolag skaU enligt 53 § 2 mom. KL inte taxe­ras. Bolagets inkomst
hänförs i stället tiU delägama med belopp som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
var och en motsvarar hans andel av bolagets inkomst. Delägarna kan fritt bestänuna
över hur bolag;ets inkomst skall fördelas och den avtalade fördelningen godtas
som regel också vid inkomsttaxeringen. Är två makar delägare i ett handelsbolag
gäller emellertid — som framgått av föregående avsnitt — särskilda beslämmelser
beträffande den skattemäs­siga fördelningen av bolagets inkomst såvida den ene
maken är förelags­ledare och den andra medhjälpare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
jordbruk eller rörelse drivs i form av handelsbolag är det enligl min mening
uppenbart att schablonavdrag för egenavgifter — liksom själva avgiftema — skall
beräknas individuellt för varje delägare. Detta innebär att handelsbolagets
inkomst skall fördelas mellan delägama på samma sätt som tidigare vare;fter
varje delägare medges schablonavdrag med utgångspunkt i sin andel av bolagets
inkomst. Varje delägare skall således som nettointäkt redo&amp;gt;'isa skillnaden
mellan sin andel av bolagets inkomst och det individuellt beräknade
schablonavdraget. Lagtexten bör förtydligas på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delägare
i handelsbolag har inte rätt att få uppskov med beskattning enligt
skogskontolagen för någon del av inkomsten från handelsbolaget. Frågan om
insättning på skogskonto skall betraktas som driftkostnad eller inte saknar
därför betydelse för handelsbolags vidkommande. I författningarna om särskilt
investeringsavdrag vid taxeringen till stat­lig inkomstskatt har föreskriNdts
alt avdraget skall beräknas för handels­bolaget och inte för delägarna. Har
investeringsavdrag avräknats från bolagets inkomst kommer emeUertid den
inkomst, som delägama vid taxeringen till statlig inkomstskatt skall redovisa
från bolaget, att re­duceras i motsvarande mån. Denna reducerade inkomst ligger
som nämnts till grund för fastställandet av de definitiva egenavgifterna. För
att överensstämmelse skall uppnås mellan schablonavdraget och de definitiva egenavgifterna
krävs därför även i detla fall att hänsyn tas till särskilt investeringsavdrag,
som medgivits vid den statliga taxeringen. Vid fastställande av delägare:;
underlag för beräkning av schablonavdrag bör alltså avräkning ske för den på
varje delägare belöpande andelen av investeringsavdraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följande
exempel belyser vad jag nu har sagt. Två personer är del­ägare i ett
rörelsedrivande handelsbolag. Rörelseöverskoltet, som uppgår till 120 000 kr., skaU
fördelas lika mellan delägarna. Särskilt investerings­avdrag vid den statiiga
taxeringen får åtajutas med sammanlagt 30 000 kr. Underlaget för beräkning av
schablonavdraget för egenavgifler blu då för envar av delägarna 45 000 kr. Med tiUämpning
av huvudregelns procentsatser får varje delägare schablonavdrag med (10 % av 10
000 -f 20 % av 35 000 =) 8 OOO kr. Vid taxermgen tUl kommunal inkomst­skatt
skall delägarna som nettointäkt av rörelse redovisa (60 000 ./. 8 000 =) 52 000
kr. och Aåd taxeringen till den statiiga taxeringen (45 000 ./. 8 000 =) 37 000
kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om beskattning av delägare i handelsbolag gäller även i det fall där två makar
är delägare i ett handelsbolag. Är den ene maken företagsledare och är den
andre maken medhjälpare i bolaget kan dock, som tidigare nämnts, makama inte aUtid
själva bestämma över den skattemässiga fördelningen av bolagets inkomst. Skall
inkomst i skatte­hänseende flyttas över från medhjälpande make lill
företagsledaren bör den inkomstuppdelning som föreligger efter överflyttningen
ligga till gmnd för beräkning av schablonavdrag för egenavgifter. Någon ut­trycklig
föreskrift om detta behövs enhgt min mening inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare
föreslagit att kravet på medhjälpande makes ar­betsinsats skall sänkas från 600
timmar tiU 400 timmar och att tredje­delsregeln skall slopas. Om mitt förslag
genomförs kommer antalet in­komstöverflyttningar alt minska väsentligt jämfört
med vad som skulle ha blivit fallet om nuvarande regler behållits. Detta är
allmänt sett ägnat att underlätta tillämpningen av reglema om avdrag för egenav­gifter.
Slopandet av tredjedelsregeln har också den fördelen att pro­blemen med samordning
mellan underlaget för beräkning av schablon­avdrag och underlaget för
inkomstuppdelning enligt tredjedelsregeln bortfaller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överflyttning
av inkomst till företagsledaren kan komma i fråga även när medhjälpande make
inte är delägare i utan anställd hos han­delsbolaget. Det överflyttade beloppet
anses då som inkomst av jord­bruksfastighet eller rörelse för företagsledaren.
I denna situation skall, såvitt gäller företagsledarens schablonavdrag för egenavgifter,
såväl den egna inkomsten som den från maken överflyttade inkomsten ligga till gmnd
för avdragsberäkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bedriver
makar — utan förmedling av juridisk person — gemen­samt jordbruk eller rörelse
skall vardera maken laxeras för den del av verksamhetens inkomst som skäligen
kan anses tillkomma honom. I detla fall uppkommer inte några specieUa problem
vid beräkning av schablonavdrag för egenavgifter. Vid fastställande av
underlaget för schablonavdraget skall inkomsten självfaUet reduceras med
eventuellt medgivet särskilt investeringsavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anses
endasl den ene maken bedriva verksamheten gäller i princip samma regler för
inkomstuppdelningen som då medhjälpande make är delägare i ett handelsbolag. Är
kravet på antal arbetstimmar inte upp­fyllt kommer således den make som står
för jordbruket eller rörelsen att beskattas för hela inkomsten av verksamheten.
Dennes schablonav­drag för egenavgifler bör då, som nyss nämnts, beräknas på
grundval av hela denna inkomst. Skall däremot medhjälpande make själv beskat­tas
för del av inkomst av verksamheten bör medhjälpande make få göra schablonavdrag
på grundval av sin inkomst. Den andre makens under­lag för beräkning av
schablonavdrag minskas då i molsvarande mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förhållandet alt schablonavdraget skall beräknas individuellt för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 41&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varje
make förutsätter att medhjälpande make som egen nettointäkt skall redovisa sm
andel av den gemensamma inkomsten minskad med schablonavdraget. Den tidigare
valda lösningen i medhjälparfallet, nämligen alt laxera medhjälpande make för
viss del av nettointäkten för hela verksamheten, är alltså inte användbar (jfr
specialmotiveringen till anvisningarna till 52 § KL nedan i avsnitt 5.1). Att
medhjälpande make skall beskattas för sin egen nettointäkt föranleder en
ändring av teknisk karaktär i 2 § skogskoni;olagen (1954: 142).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lön
till barn vars föräldrar — direkt eller genom ett handelsbolag — bedriver
jordbruk eller rörelse är inte avdragsgill om bamet inte fyllt 16 år. Del till barnel
utbetalade biloppet skall i princip tas upp till beskatt­ning hos den av
makarna som bedriver verksamheten eller — i handels­bolagsfallet — hos den av föriildrama
som har högst inkomst från bo­laget. Beräkningen av schablonavdraget för egenavgifter
bör i dessa fall givelvis grundas på såväl förälderns egen inkomst som den från
barnet överförda inkomsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i detta sammanhang också ta upp en fråga angående tillämp­ningsområdet för
schablonregeln. Som framgått av redogörelsen för nu­varande regler medges
schablonavdrag endast vid beräkning av netto­intäkt av jordbruksfastighet och
rörelse. Detta är naturligt med tanke på att egenavgifter praktiskt tagel
uteslutande påförs jordbrukare och rörelseidkare. Det kan emellertid förekomma atl
annan inkomst, t. ex. inkomst av tjänsl, medför skyldighet att erlägga egenavgifter.
Så är exempelvis fallet om en uppdragstagare under ett beskattningsår får ar­voden
från olika uppdragsgivare som var för sig understiger 500 kr. men som sammanlagt
överstiger deti:a belopp. Uppdragstagaren måste då själv belala avgifter till
sjukförsäkringen, folkpensionering och eventuellt ock­så lill ATP (allmän
arbetsgivaravgift utgår inte på uppdragsinkomsl). Avdrag för dessa avgifter får
åtnjutas som allmänt avdrag och minskar därför inte underiagei för beräkning av
egenavgifler (avgifl-på-avgifts-effekten). Avdraget medges inte vid laxeringen
för det beskattningsår under vilket arvodena uppburils utan först vid
taxeringen för näslföl­jande beskattningsår (eflersläpningseffekten).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
schablonavdraget för egenavgifter infördes var man medveten om att det nya
avdragssystemet omfattade endast jordbruks- och rörelse-inkomster. Anledningen lill
att andra inkomster inle togs med i avdrags­systemet var bl. a, atl man uljjick
från att det då i regel var fråga om obetydliga avgiftsbelopp (jfr prop.
1975/76: 178 s. 22).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar i och för sig uppfattningen att annan inkomst än jordbruks-och
rörelseinkomster normalt ger upphov till relativt små avgiftsbelopp. Detta
undanskymmer dock inte det faktum att avgifl-på-avgiflseffekten och eflersläpningseffekten
medför atl t. ex. uppdragsinkomster kan bli föremål för en mycket hög skatte-
och avgiflsbelaslning det år de upp­bärs. Det är angeläget alt dessa särskilda
effekter undanröjs. Den metod&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
valts beträffande inkomst av jordbruk och rörelse, nämligen att kombinera etl
schablonavdrag i förvärvskällan med beslämmelser om avstämning näslföljande år,
är emellertid olämplig av praktiska skäl. Frågan bör få sin lösning i annat
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4
80/85-procentregeln&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
s. k. 80/85-procentregeln bygger på en jämförelse mellan ett spärrbelopp och
den skattskyldiges totala inkomst- och förmögenhets­skatt för etl visst
beskattningsår. Spärrbeloppet utgör normalt 80 % av den del av den
skattskyldiges beskattningsbara inkomst enligt taxeringen lill statiig
inkomstskatt som uppgår till högst 200 000 kr. och 85 % av överskjutande
belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spärrbeloppet
jämförs med det sammanlagda belopp av statlig in­komstskatt, förmögenhetsskatt
och allmän kommunalskatt (inkl. lands­lingsmedel) som beräknas för den
skattskyldige på grund av taxeringen för det aktueUa beskattningsåret
(skattebeloppet). Vid beräkning av skattebeloppets storlek skall i förekommande
fall sjömansskatt inräknas. Däremot skall hänsyn inle tas till alt skatten kan
nedsättas enligt be­stämmelserna om skattereduktion enligt uppbördslagen (1953:
272) och avräkning av utländsk skatt. Är skattebeloppet större än spärrbeloppet
skall den statliga inkomstskatten eller förmögenhetsskatten sättas ned med
överskjutande belopp. Nedsättning sker i första hand av förmögen­hetsskatten om
inte annan ordning kan antas vara fördelaktigare för den skattskyldige. Den
begränsningen gäller dock all förmögenhetsskatten inle får sättas ned så alt
den blir lägre än skatten på hälften av den beskattningsbara förmögenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
samtaxerade makar skall skattebegränsning enligt 80/85-procent­regeln ske med
hänsyn till deras sammanlagda inkomster och skatte­belopp. För makar eller
föräldrar och barn som samtaxeras i förmögen­hetshänseende gäller att
förmögenhetsskatten inte får bli lägre än skatten på halva den gemensamma
förmögenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skattenedsättning
enligt 80/85-procentregeln omfattar endast statlig inkomstskatt och
förmögenhetsskatt. Kommunal inkomstskatt ingår i det skattebelopp som jämförs
med spärrbeloppet och kan därigenom påver­ka nedsätlningens storlek.
Kommunalskatten kan emellertid inte redu­ceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att begränsningsregeln skall bli tillämplig fordras normalt att den skattskyldige
har en stor förmögenhet. Någon skattenedsättning kommer således inle i fråga
enbart av den anledningen att den skaltskyldige har höga inkomster. Är den
statligt beskattningsbara inkomsten väsentligt lägre än den kommunala — den
kommunala inkomsten innefattar t. ex. garantibelopp för fastighet — kan dock 80/85-procentregeln
bli tillämp­lig även om den skattskyldige saknar beskattningsbar förmögenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av 80/85-procentregeln tas inte hänsyn tiU egenavgif­ter. En egenföretagare,
som betalar 80 % resp. 85 % av den statiigt beskattningsbara mkomsten i skatt,
kan aUlså därutöver varaskyldig att erlägga egenavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om begränsning av skatt i vissa fall kan ses som ett uttryck för tanken att den
skattskyldige under alla förhållanden bör få behåUa viss del av årets löpande inkomsler
för sina privata utgifter. Det har sålunda ansetts alt det; allmänna bör avstå
från sitt anspråk på inkomst-och förmögenhetsskatt i den mån den sammanlagda
skatten överstiger viss gräns. Eftersom man vid tillämpning av
begränsningsreglerna inte tar hänsyn till egenavgifterna kan det f. n. inträffa
alt en egenföretagare vid sidan av inkomst- och förmögenhetsskatt motsvarande
80/85 % av inkomsten får belala betydande belopp i egenavgifter. Från egenföreta­garnas
sida har gjorts gällande att dessa avgifter belastar utrymmet för privat
konsumtion på samma sätt som inkomst- och förmögenhetsskatt och atl man därför
bör ta hiinsyn även till avgifterna vid tillämpning av 80/85-procentregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del anser jag att åtskilligt talar för denna ståndpunkt. Det är dock nödvändigt
att ta hänsyn tiU att avgifterna i ett par viktiga av­seenden skiljer sig från
skatt. iFör det första utgör egenavgifterna huvud­sakligen utgifter för
företagarens eget socialförsäkringsskydd. För det andra är egenavgiftema till
skillnad från allmän skatt avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Båda dessa
omständigheter bör få betydelse när be­gränsningsreglerna skall utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Egenavgiftemas
försäkringsmässiga inslag bör beaktas främst när man bestämmer i vilken mån skati;er
och egenavgifter skall få reduceras på grund av begränsningsreglerna. Denna
fråga avser jag att strax återkom­ma till. Det förhåUandet att egenavgiftema är
avdragsgilla får betydelse för det inkomstbegrepp som skall ligga till grund
för begränsningsreg­lerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag redan har framhållit beräknas spärrbeloppet enligt 80/85-pro­cenlregeln f. n.
med utgångsfunkt i den skallskyldiges statligt beskatt­ningsbara inkomsi.
Avdraget för egenavgifter minskar den beskattnings­bara inkomsten. Den skaltskyldige
skulle därför bli dubbelt kompense­rad om spärrbeloppet beräknades på grundval
av inkomsten efter av­drag för egenavgifler samtidigt som egenavgifterna
inräknas i det skat­tebelopp som jämförs med spärrbeloppet. Ett hänsynstagande
till egen­avgifter vid nedsättning enligt 80/85-procentregeln förutsätter
därför att spärrbeloppet bestäms med hänsyn till inkomsten före avdraget för egen­avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang vill jag ta upp en ytteriigare fråga som rör in­komstbegreppet
vid tillämpning av 80/85-procentregeln. Den statiigt be­skattningsbara
inkomsten kan i större eller mindre grad avvika från den verkliga inkomsten
under beskattningsåret. Delta blir fallet om avdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medges
för belopp som inle motsvarar verkliga utgifter eller kostnader under året. Vad
jag främst åsyftar är de särskilda invesleringsavdrag som under olika perioder medgetts
för att stimulera näringslivets investe­ringar i maskiner och byggnader. F. n.
gäller att särskilt investerings­avdrag medges enligt lagen (1975:1147) om särskUt
invesleringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt med 25 % av
anskaffningskostnaden för maskiner som beställs och levereras under tiden den 1
maj—den 31 december 1976. Regeringen har nyligen aviserat en förlängning av in-vesleringsperioden
till den 31 mars 1977. På grund av ett sådant avdrag kan den beskattningsbara
inkomsten bli mycket låg trots att den skatt­skyldige har slora inkomster.
Anlag t. ex. att en skattskyldig bedriver rörelse och att inkomsten av rörelsen
vid taxeringen tiU kommunal in­komstskatt uppgår till 150 000 kr. Den skaltskyldige
har under året an­skaffat en maskin för 382 000 kr. och får därför åtnjuta
särskilt inve­steringsavdrag med (25 % av 382 000 =) 95 500 kr. Med bortseende
från andra intäkter och avdrag blu- den statiigt taxerade inkomsten där­för
(150 000 kr. ./. 95 500 kr. =) 54 500 kr. Efter grundavdrag uppgår den
beskattningsbara inkomsten till 50 000 kr. Spärrbeloppet blir i detta fall (80
% av 50 000 =) 40 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
beskattningsbara inkomsten ger i detta exempel uppenbarUgen in­te någon
rättvisande bild av den skatlskyldiges inkomstförhåUanden un­der året. Baseras
spärrbeloppet på den beskattningsbara inkomsten får investeringsavdraget —
förutom den avsedda stimulanseffekten vid in­komsttaxeringen — bl. a. lill
följd att eventuell förmögenhetsskatt ned­sätts. En sådan effekt kan inte anses
motiverad. Starka skäl talar därför för att inkomsten före investeringsavdrag skaU
ligga tUl grund för be­räkning av spärrbeloppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nu anförda leder enligt min mening sammanfattningsvis till att det
inkomstbegrepp som ligger till grund för tillämpning av 80/85-procent­regeln
bör vara den statUgt beskattningsbara inkomsten ökad med dels avdrag för egenavgifter,
dels särskUt investeringsavdrag. I avdraget för egenavgifler bör ingå både
schablonmässigt beräknat avdrag och avdrag som medgivits i samband med avstämningen
mellan schablonavdraget och avdraget för definitiva avgifter. A andra sidan bör
den beskattnings­bara inkomsten minskas med intäkter som hänför sig till denna
avstäm­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
härefter beträffar frågan vilken skatte- och avgiftsnedsättning som bör få ske
på grund av 80/85-procentregeln gäUer f. n. — som jag redan har framhållit —
att den allmänna kommunalskatten inte alls får ned­sättas och att
förmögenhetsskatten inte får nedsättas till lägre belopp än vad som svarar mot
skatten på halva förmögenheten. Med tanke på socialförsäkringsavgifternas försäkringsmässiga
karaktär bör dessa av­gifter inte få nedsättas. TUlräcklig hänsyn till dessa
avgifter får anses tagen genom att man inräknar dem i det skattebelopp som
skall jäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föras
med spärrbeloppet. Den allmänna arbetsgivaravgiften får däremot anses vara en
allmän statlig skatt och bör därför — i likhet med den statliga inkomstskatten
— få minskas med hela sitt belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5
Gruppliv- och gruppsjukförsäkring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förmån
av fri gruppliv- oc;h gruppsjukförsäkring utgör normall inte skattepliktig inkomsi.
Den anställde beskattas sålunda för förmån av fri grupplivförsäkring endast i
den mån förmånen utgått efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller
för befattningshavare i statiig tjänst. Förmån av fri gmppsjukförsäkring är
skattepliktig endast om den utgått efter andra grunder än vad som faststäUts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Skattefriheten för
förmån av fri gruppliv- och gruppsjukförsäkring ger i praktiken samma resultal
som om förmånen hade varit skattepliktig och premien avdragsgill för den
anställde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gruppliv-
och gruppsjukförsäkringar förekommer även bland advoka­ter, jordbrukare och
andra egenföretagare. Premien för försäkringen är inte avdragsgill som
driftkostnad vid beräkning av nettointäkt av jord­bruksfastighet eUer rörelse
(jfr punkt 1 av anvisningarna tUl 20 § KL). Egenföretagare kan därför få avdrag
för premierna endast i den mån premiebeloppet ryms inom det s. k.
försäkringsavdraget enligt 46 § 2 mom. 3) KL. Eftersom detta avdrag är
begränsat till högsl 500 kr. får en egenföretagare, som erlagt 500 kr. i premie
för en privat kapitalför­säkring, varken direkt eller indirekt avdrag för
premier för eventuell grupplivförsäkring eller gruppsjukförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottet
tog upp frågan om egenföretagares avdragsrält för pre­mier för gruppliv- och grupfisjukförsäkringar
i samband med behand­lingen av prop. 1975/76: 178 (SkU 1975/76: 68 s. 19).
Skatteutskottet erinrade om all utskottet tidigare uttalat sig positivt för en
omläggning av avdragsrätten för dessa premier men atl utskottet ansett atl del ulred­ningsarbele
som pågick inom livförsäkringsskattekommittén och 1972 års skalteutredning
borde avvaktas innan definitiv slällning togs till frå­gan. Mot bakgrund bl. a.
av atl dessa utredningars arbete försenats för­ordade utskottet emeUertid att
förslag tiU ändrade regler om avdrags­rätten för egenföretagares premier lill
gruppliv- och gruppsjukförsäk­ringar skulle föreläggas riksdagen i den lill
hösten 1976 aviserade pro­positionen om ändring av 80/85-procenlregeln m. m.
Riksdagen godtog vad skatteutskottet anförl (rskr 1975/76: 408).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del kan jag ansluta mig till skatteutskottets uppfattning att en omläggning
av avdragsrätten för egenföretagares premier för grupp­liv- och
gruppsjukförsäkring är motiverad. Såvitt gäller grupplivförsäk­ringar anser jag
atl hinder inte möter att nu införa en bestämmelse om att premien skall räknas
som driftkostnad i jordbruk eller rörelse. Kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättning
utfalla efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäl­ler för
befattningshavare i statlig tjänst bör dock premien endast delvis anses som en
driftkostnad i verksamheten. Den del av premien som be­löper på den
överskjutande förmånen bör vara avdragsgill endast i den mån beloppet ryms inom
försäkringsavdraget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
belopp som betalas ut på grund av en gruppsjukförsäkring kan avse ersättning
för både förlorad arbetsförtjänst och kostnader till följd av sjukdomsfallet.
Har försäkringen inte tagits i samband med tjänst är inte någon del av
ersättningen skattepliktig. Den del av ersätiningen som avser förlorad
arbetsförtjänst företer stora likheter med sjukpenning enligt lagen om allmän
försäkring. Sjukpenning är numera skattepliktig och avgifterna tiU
sjukförsäkringen är avdragsgilla. Det framslår då som mindre följdriktigt all —
med bibehållen skattefrihet för utfallande be­lopp — medge fullt avdrag för
premier för gmppsjukförsäkringar. Som skatteutskottet påpekat övervägs detta
problem bl. a. av livsförsäkrings-skattekommittén. Med hänsyn bl. a. till att avdragsrätten
för gruppsjuk­försäkringar har betydande principiell räckvidd anser jag mig
inte böra lägga fram något förslag i saken. Frågan om egenföretagares avdrag
för dessa premier bör således prövas först när livförsäkringsskattekommit-téns
ställningstagande i frågan föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.6
Egenföretagares allmänna arbetsgivaravgift&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Egenförelagare
erlägger f. n. allmän arbetsgivaravgift med 4 % av avgiftsunderiagel (2 % inom
del inre stödområdet). Avgiften beräknas på den del av den avgiftsgrundande
inkomsten som överstiger 18 000 kr. Bedrivs verksamhet gemensamt av två makar
eller av en make med den andre som medhjälpare, är dock det avgiftsfria
beloppet högsl 18 000 kr. för makarna tillsammans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För atl
bereda egenföretagarna ytterligare lättnad bör den avgiftsfria inkomsten höjas.
Frigränsen bör enhgt min mening fastställas till 30 000 kr. Höjningen medför en
avgiftslättnad på upp till (4 % av 12 000 =) 480 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7
Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
lättnader som jag i det föregående har föreslagit i fråga om vill­koren för
individuell beskattning av inkomst från enskilt bedriven verk­samhet och av lön
från fåmansföretag m. m., bör enligt min mening träda i kraft så snart som
möjligt och liilämpas fr. o. m. 1977 års taxering. Detla bör också gäUa den
utvidgade rätten till avdrag för egenföretaga­res premier för
grupplivförsäkringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedsättning
av skatt med stöd av 80/85-procentregeln sker utan sär­skUd ansökan från den skatlskyldiges
sida. Spärrbeloppet och skatlebe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;loppet
beräknas maskinellt med ledning av uppgifter som finns registre­rade på
magnetband. Samtliga uppgifter som ligger tUl gmnd för be­räkning av
spärrbeloppet hämtas från deklarationsblankettens första sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
tidigare redovisade förslag innebär att man vid beräkning av spärrbeloppet
skall ta hänsyn bl. a. till särskilt investeringsavdrag och avdrag för egenavgifter.
Dessa uppgifter finns f. n. inte antecknade på första sidan av
deklarationsblanketten. Skall man med tiUämpning av nuvarande administrativa ratiner
kunna beakta dessa avdrag måste de-bileringsmyndigheten granska jordbmks- eller
rörelsebilagan i varje egenföretagares deklaration. Ein sådan ordning skulle
vara myckel ar­betskrävande och dessutom medföra risk för misstag. Innan milt
för­slag genomförs måste därför i:illförlitliga mtiner tiUskapas för registre­ring
av medgivna investeringsavdrag och avdrag för egenavgifter m. m. En sådan
omläggning av mlinema är dock knappast möjUg att genom­föra redan till 1977 års
taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn tUl det anförda anser jag att de föreslagna ändringarna i fråga om 80/85-procentregeln
bör tUlämpas första gången på skatter och egenavgifter som påförs på gmnd av
1978 års taxering. För skatt­skyldiga med räkenskapsår som sammanfaller med kalenderår
bör så­ledes de nya reglerna tUlämpas på skatter och egenavgifter som hänför
sig till inkomsler under år 1977 och senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om beskatlningsmässig överflyttning av lön, som medhjäl­pande make och barn
uppburit från fåmansföretag, skall tUlämpas första gången vid 1977 års
taxering. Reglema kan alltså få betydelse vid be­räkningen av fåmansföretagets
arbetsgivaravgifter såvitt avser lön som betalats ut fr. o. m. ingången av år
1976. Det föreslagna tiUägget i 2 § lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. bör därför tillämpas i fråga
om avgifter som belöper på tid efter utgången av år 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beräkningen
av egenföretagares aUmänna arbetsgivaravgift grundas på taxeringen till statlig
inkomstskatt. Höjningen av den avgiftsfria in­komstdelen från 18 000 kr. tiU 30
000 kr. bör tiUämpas första gången pä inkomst som skall tas upp lill
beskattning vid 1978 års taxering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.8
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag nu ifiar anfört har inom finansdepartementet upprättats
förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen {1%8: 419) om allmän
arbetsgivaravgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.
lag om ändring i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt lagen om allmän
försäkring, m. m. Förslaget under 5 har upprättats i samråd med chefen för
social­departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Specialmotivering till vissa av lagförslagen 5.1 Kommunalskattelagen (1928:
370)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 §
KL och punkt 2 av anvisningama tiU 20 § KL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt nuvarande regler
krävs för att föräldrar skaU få avdrag för lön till barn att barnet anses
tillhöra arbetspersonalen. I lagförslaget utmönst­ ras begreppet
arbetspersonal. I stäUet föreslås att avdragsrätt för lön till barn skall
föreligga om bamet har fyllt 16 år och lönen är mark­nadsmässig. Har föräldrama
rätt tUl avdrag skall barnet beskattas för ersättning från föräldrarna. Ett
heltidsstuderande bam som arbetar hos föräldrar under veckoslut och helger
skall således, om det fyllt 16 år, självt beskattas för värdet av sin arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdrag för lön till barn
får som nämnts inte överstiga marknadsmäs­sigl vederlag för arbetsinsatsen. Föräldrama
bör därför fortlöpande an­teckna barnets arbetstid och arbetsuppgifter så alt
de har möjlighet att visa att förutsättningarna för avdragrätt är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med barn avses enligt 65 §
första stycket KL även styvbarn och fos­terbarn. Avdragsförbudet för lön tiU
barn under 16 år omfattar därför — förutom den skatlskyldiges egna bam — barn liU
den skattskyldiges make. SkaU de för gift skattskyldig föreskrivna
bestämmelserna tillämpas beträffande den skattskyldige och annan person med vUken
den skatt­skyldige sammanlever (jfr 65 § sista stycket KL), omfattar avdragsför­budet
jämväl bam till den som den skattskyldige lever tUlsammans med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23
§ 1 mom. och 30 § 1 mom. KL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slopandet
av 23 § 1 mom. andra stycket och 30 § 1 mom. andra styc­ket KL hänger samman
med att medhjälpande make enligt de före­slagna reglerna skaU beskattas för en
för denne individuellt fastställd nettointäkt av verksamheten (jfr
anvisningarna till 52 § KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46
§ 2 mom. KL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillägget
avser en erinran om alt allmänt avdrag inte kan medges för premie eller del av
premie för vilken avdragsrält föreligger enligt punkt 2 av anvisningarna till
22 § KL eller punkt 9 av anvisningama tUl 29 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46
§ 3 mom. KL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringen
är av teknisk karaktär och föranleds av det nya inkomst­begrepp som tiUämpas
vid fördelning av inkomst mellan makar enligt anvisningarna till 52 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
1 av anvisningarna till 20 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anvisningspunkten
har kompletterats med en erinran om den utvid­gade rätten till avdrag för
premie för grupplivförsäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
1 av anvisningarna till 22 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anvisningspunkten
innehållier vissa ändringar i reglerna om avdrag för lön till barn. Ändringarna
är en följd av de föreslagna avdragsbe­stämmelserna i 20 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
2 av anvisningarna till 22 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anvisningspunkten
innehållier en hänvisning till bestämmelserna om avdrag för premie för grupplivförsäkring
i punkt 9 av anvisningarna till 29 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
2 a av anvisningarna tili 22 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anvisningspunktens första stycke har i förtydligande syfte föreskri­vits att
schablonavdrag för egenavgifter endast kan komma i fråga för fysisk person. Har
den skaltskyldige avlidit är bestämmelserna dock till-lämpliga för det
beskattningsår då dödsfallet inträffade (jfr 53 § 3 mom. KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket behandlar d(;t faUet att den skaltskyldige är delägare i ett
handelsbolag som har inkcmst av här i riket belägen jordbmksfastig­het. Har den
skaltskyldige deltagit i skötseln av fastigheten får han göra schablonavdrag på
grundval a:v sin andel av bolagets inkomst. Handels­bolagets inkomsi av jordbruksifastighet
skall alltså delas upp mellan del­ägarna innan schablonavdrag beräknas för var
och en av dem. Vid fast­ställande av varje delägares underlag för
schablonavdraget gäller vidare att delägarens andel av handelsbolagets inkomst
skall minskas med dels sjukpenning e. d., som utgör iinläkl av jordbruksfastighet
för delägaren, dels underskott av annan jordbruksfastighet som delägaren
brukat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
fjärde stycket innehåller bestämmelser om hur schablonavdrag skall beräknas i medhjälparfallet.
Som underlag för avdragsberäkningen skall vardera maken redovisa sin andel av
bruttointäkten minskat med sin andel av driftkostnaderna. Har make uppburit
sjukpenning e. d., som skall redovisas som intäkt av jordbruksfastighet, skall
dennes underlag för beräkning av schablonavdrag minskas i motsvarande mån. Delsam­ma
gäller om underskott uppkommit på annan jordbruksfastighet som maken själv
brukat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av makarna gjorda fördelningen av bruttointäkten och driftkost­naderna skall
normalt ligga tiU grund för beräkning av schablonavdrag för egenavgifler.
Strider fördelningen mot bestämmelserna i anvisning­arna till 52 § KL (400-timmarsspärren
m. m.), skall underiagei för scha­blonavdraget dock beräknas på grundval av den
inkomstuppdelning som kan godtas vid beskattningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belopp
varmed uppskov medges enligt skogskontolagen (1954: 142) torde inte anses
utgöra driftkostnad vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet.
Uppskovsbeloppet minskar dock det inkomstbelopp som utgör utgångspunkt för
fastställande av de definitiva egenavgifterna. För att i möjligaste mån uppnå
överensstämmelse mellan schablonavdra­get och de definitiva avgifterna måste
därför underlaget för beräkning av schablonavdraget i förekommande fall minskas
med uppskovsbelopp •enhgt skogskontolagen. Motsvarande gäUer om den skaltskyldige
har rätt tUl särskilt invesleringsavdrag vid taxeringen lill slatUg
inkomstskatt. Bestämmelser om detta finns i det femte stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
jordbruket bedrivits av ett handelsbolag skall givetvis varje del­ägares
underlag för beräkning av schablonavdrag minskas med den på honom belöpande
andelen av det invesleringsavdrag som beräknats för handelsbolaget. I medhjälparfaUet
torde minskning av underlaget på grund av uppskov enligt skogskontolagen eller
särskilt investeringsavdrag bli aktuell endast för den av makarna som bedriver
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
9 av anvisningarna till 29 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om avdragsrätt för egenföretagares premie för grupp­livförsäkring bygger på samma
princip som reglerna om beskattning av anställdas förmån av fri
grupplivförsäkring. Hela premien betraktas så­ledes som driftkostnad om de
ersättningar, som kan falla ut på grund av försäkringen, inte väsentligt
överstiger de förmåner som kan följa av grupplivförsäkring för
befattningshavare i siatens tjänst. Ger en egen­företagares grupplivförsäkring
betydligt slörre förmåner än en statlig grupplivförsäkring bör premien endast
delvis anses som driftkostnad i förvärvskällan. Återstående del av premien är
avdragsgill endast i den mån beloppet ryms inom det s. k. försäkringsavdraget
enligt 46 § 2 mom. 3) KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
utvidgade avdragsrätten för premie för grupplivförsäkring om­fattar även
medhjälpande make som skall beskattas på gmnd av sin. arbetsinsats i
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
9 a av anvisningarna till 29 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i anvisningspunkten gjorda ändringen är av teknisk natur och betingas av de nya
reglerna i punkt 2 a av anvisningarna till 22 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
11 av anvisningarna till 29 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
ändringarna av denna anvisningspunkt hänvisas till kom­mentaren lill 20 § och
punkt 2 av anvisningarna till 20 § KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
13 av anvisningarna till 32 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anvisningspunkten behandlas möjligheten atl dela upp inkomst, som uppkommit i elt
fåmansföretag, mellan olika familjemedlemmar. Av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra
stycket framgår att 600-timmarsspärren ersätts med en 400-lim-marsspärr och att
tredjedelsregeln slopas. Vidare skaU enligt tredje styc­ket lön till bam, som
fyllt 16 år, alltid beskattas hos bamet självt till den del lönen inte
överstiger marknadsmässigl vederlag för arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slopandet
av tredjedelsregeln kan få till konsekvens att lön till barn från exempelvis
ett av föräldrarna ägt aktiebolag skall beskattas hos med­hjälpande make,
nämligen i det fall då denne har högre inkomst från företaget än
företagsledaren. Tidigare medförde tredjedelsregeln att bar­nets inkomst inle
kunde flyttas över till annan än företagsledaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anvisningarna
till 52 § KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
i tredje stycket föreslagna ändringarna avser det faUet att en av makarna anses
bedriva verksamheten med den andre maken som med­hjälpare (medhjälparfallet). Eidigt
de i början av detta år beslutade reg­lerna skulle nettointäkten i medhjälparfaUet
alltid uppskattas på vanligt sätt, dvs. ulan att hänsyn togs till medhjälpande
makes arbetsinsats. Var vissa villkor uppfyUda, t. ex. i fråga om
arbetsinsatsens sloriek, skuUe dock medhjälpande make beskattas för viss del
(högst en tredjedel) av den sålunda uppskattade nettointäkten av
förvärvsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om schablonavdrag för egenavgifter har emellertid medfört att den nu beskrivna
lösningen är olämplig. Beräkningen av schablonavdrag förutsätter nämligen att
hänsyn tas tUl vardera makens inkomst, ålder etc. Inkomsten av den gemensamma
verksamheten måste därför delas upp innan schablonavdraget fastställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det nya tredje stycket har regeln om alt medhjälpande make skall taxeras för
viss del av nettointäkten av hela verksamheten utgått (jfr 23 § 1 mom. och 30 §
1 mom. KL). I släUet föreskrivs att medhjälpando make skall beskattas för så
stor del av inkomsten av verksamheten som kan anses motsvara vederlaget för
arbetet. Detta innebär att medhjäl­pande make skall som sin egen nettointäkt av
jordbruksfastighet eUer rörelse redovisa sin andel av den gemensamma inkomsten
minskat med det individuellt beräknade schablonavdraget. Det inkomstbegrepp som
används i tredje stycket är aUtså i princip skillnaden mellan bruttointäk­ten
och andra driftkostnader än schablonavdraget. Vid bedömningen av om
medhjälpande makes andel av inkomsten är marknadsmässig skall hänsyn tas till
medhjälpande makes skyldighet att betala egenavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
nu sagts innebär bl. a. att utrymmet för uppskov med beskatt­ning enligt
skogskontolagen bedöms med utgångspunkt i den skatt­skyldiges inkomst efter
fördelning enligt tredje stycket. Påpekas kan också att rätten till särskilt
investeringsavdrag vid taxermgen till statiig inkomstskatt är knuten till d£;n
fördelade inkomsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2      Lag
ora ändring i lagen (1970:172) om begränsnmg av skatt i&lt;br&gt;
vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
4 § skall den skattskyldiges egenavgifler inräknas i det skatte­belopp som
jämförs med spärrbeloppet. Eftersom egenavgiftema är av­dragsgilla vid
inkomsttaxeringen måste dock — för alt den skattskyldige inte skall bli dubbelt
kompenserad — den inkomst som ligger tiU grund för beräkning av spärrbeloppet
ökas med medgivna avdrag för egenav­gifter. Hänsyn skall inte bara tas tiU
schablonavdrag för egenavgifter ulan också till det ytterligare avdrag som kan
komma all medges i sam­band med avstämningen av egenavgiftsavdraget (jfr
anvisningarna till 41 b § KL). I konsekvens med detla skall å andra sidan den
ifrågava­rande inkomsten minskas om den skattskyldige i samband med avstäm­ningen
måste ta upp visst belopp som intäkt. De nu nämnda reglerna, som återfinns i 3 §,
kan belysas med följande exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En skattskyldig har visst
beskattningsår medgivits schablonavdrag för egenavgifter med 25 000 kr.
Dessutom har han under beskattningsåret påförts definitiva egenavgifter med ett
belopp som med 5 000 kr. över-, stiger schablonavdraget för föregående
beskattningsår. Den inkomst som ligger till gmnd för beräkning av spärrbeloppet
— i regel den tiU stat­lig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten — skall i della
fall ökas med 30 000 kr. Hade den skattskyldige däremot under beskattningsåret
påförts definitiva egenavgifter med ett belopp som med 5 000 kr. under­stigit
schablonavdraget för föregående beskattningsår, skulle ökningen ha begränsats tiU
20 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
punkt 4 av övergångsbestämmelserna lill reglema om schablon­avdrag för egenavgifter
(SFS 1976: 460), kan skattskyldiga vid 1977— 1979 års taxeringar få avdrag
(allmänt avdrag) för egenavgifter som hänför sig till beskattningsår för vUket
taxering skett år 1976. Sådana avdrag påverkar inte tillämpningen av 80/85-procentregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av 80/85-procentrcgeln bör nedsättningen i första hand avse
förmögenhetsskatten, i andra hand den statliga inkomst­skatten och i sista hand
den aUmänna arbetsgivaravgiften, om inle annan ordning kan antas vara
förmånligare för den skattskyldige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3      Lag
om ändring i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter&lt;br&gt;
enligt lagen om aUmän försäkring, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudbestämmelserna
om skyldighet alt betala arbetsgivaravgifter finns belräffande avgifter till
sjukförsäkring, folkpensionering och ATP i lagen om allmän försäkring och
beträffande andra avgifter i ett antal särskilda lagar. Den nu aktuella
lagändringen bör emellertid göras i lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m. (den s. k. avgiftslagen). Avgiftslagen är
nämligen en central av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77: 41&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;giftsförfattning
såtUlvida att samtliga arbetsgivaravgifter debiteras och uppbärs med lillämpning
av denna. Avgiftslagen innehåller också sär­skilda bestämmelser om avgiftsunderlag
för olika arbetsgivaravgifter. Vad som skall förstås med fåmansföretag i 2 §
tredje stycket anges i 35 § 1 a mom. KL. Ändringen innebär att den
skatterättsliga fördelning­en av inkomst från fåmansföi.-etag mellan
företagsledare och hans make och bam skall gälla även vid debitering av
arbetsgivaravgifter för före­taget. Berörda skatteregler tillämpas första
gången vid 1977 års taxe­ring, dvs. redan beträffande inkomst under år 1976.
Den nya avgifts­bestämmelsen har getts samma ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag att rege­ringen föreslår
riksdagen att antaga förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i vissa
fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivar­avgift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa av­gifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som före­draganden lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM 1976 7tOt1»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G00341</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197677__41.pdf</filnamn>
<filstorlek>2553285</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändrade beskattningsregler för egenföretagare, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B80BF35F-6A1F-4B75-937E-D6F974C40A50</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>