<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449976</hangar_id>
 <dok_id>G003130</dok_id>
 <rm>1976/77</rm>
 <beteckning>130</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1976/77:130</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>130</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1977-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:36:55</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:25:15</publicerad>
 <titel>med förslag till riktlinjer för modernisering av det statiga budgetsystemet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G003130/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G003130</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G003130</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:285.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/'77:13b Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
förslag till riktlinjer för modernisering av det statliga budget­systemet;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 24 mars 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN
FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGEMAR
MUNDEBO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen läggs fram förslag till riktlinjer
för en modernisering av det statliga budgetsystemet. Den nuvarande uppdelningen
i en drift-och en kapitalbudget föreslås upphöra och ersättas av en enda
statsbud­get. I samband med omläggningen — som förutsätts ske tidigast inför
budgetåret 1979/80 — bör en rad förenklingar av redovisningen genom­föras. Som
redovisningsperiod bör alltjämt gälla det nuvarande statliga budgetåret. 1
propositionen redovisas vidare vissa synpunkter på frågor rörande
resursstyrning, bl. a. föreslås försöksverksamheten med pro-grambudgetering
övergå i ett arbete att genom bl. a. information och UtbUdning allmänt höja den
ekonomi-administrativa nivån i statsför­valtningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 130&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:188.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
BUDGETDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1977-03-24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson,
Mundebo, UUsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Mundebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
med förslag till riktlinjer för modernisering av det statliga budgetsystemet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningeni tillkallades den 27 juni 1969
för att pröva olika förändringar i det statliga budgetsystemet. Utredningen
avlämnade sitt slutbetänkande (SOU 1973: 43) Budgetreform i september 1973. Sam­tidigt
med slutbetänkandet överlämnade utredningen tre bilagor (SOU 1973: 44, 45 och
46). Utredningen hade i januari 1972 utgivit publika­tionen Regeringens
budgetförslag 1972/73. Därmed slutfördes uppdra­get att överväga en
lättillgänglig presentation av budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgivits av Svea hovrätt,
rikspoUsstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, domstolsväsendets organisa­tionsnämnd,
styrelsen för internationell utveckling (SIDA), överbefäl­havaren, försvarets
civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försva­rets materielverk,
försvarets forskningsanstalt, försvarets rationaliserings­institut,
socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, riksförsäkringsverket, sta­tens
bakteriologiska laboratorium, postverket, televerket, statens järn­vägar (SJ),
statens vägverk, luftfartsverket, statskontoret, kammarkolle­giet,
byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB), bankinspektio­nen,
försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskattever­ket,
konjunkturinstitutet, statens personalutbUdningsnämnd, statens per­sonalnämnd,
universitetskanslersämbetet efter hörande av vederbö­rande  vid   universitet 
och  högskolor,   skolöverstyrelsen,   utrustnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Numera direktören Bo Jonas Sjönander,
riksdagsledamoten Arne Gadd, numera direktören Lars Lindmark, riksdagsledamoten
Carl Göran Regnéll samt professorn Lars Werin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnden
för universitet och högskolor, lantbmksstyrelsen, skogsstyrel­sen, statens
jordbmksnämnd, kommerskollegium, patent- och registre­ringsverket,
konsumentombudsmannen, konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrel­sen, statens invandrarverk, rikets
allmänna kartverk, länsstyrelsemas organisationsnämnd, statens vattenfallsverk,
styrelsen för teknisk ut­veckling, domänverket, förenade fabriksverken, statens
industriverk, fullmäktige i Sveriges riksbank, riksdagens revisorer,
fullmäktige i riks­gäldskontoret med överlämnande av en inom kontoret upprättad
pro­memoria, kammarrätten i Stockholm, forskningsrådens samarbetsdele­gation,
länsstyrelsen i Stockholms län — med bifogande av yttranden från Stockholms
läns landstingskommun, Stockholms kommun och Sö­dertälje kommun —,
länsstyrelserna i Södermanlands, Kalmar och Väst­manlands län, affärsverksdelegationen,
ledningsgruppen för fortsatt ut­veckling av försvarets planerings- och
programbudgetsystem, företags­skatteberedningen, 1972 års skatteutredning,
kommunalekonomiska ut­redningen, alkoholpolitiska utredningen, utredningen om
skolan, staten och kommunerna, 1972 års jordbruksutredning. Svenska kommunför­bundet.
Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges
Akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänste­männens Riksförbund,
Landsorganisationen i Sverige (LO) — med bi­fogande av yttranden från Svenska
Kommunalarbetareförbundet och Statsanställdas förbund —, Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges Industriförbund med gemensamt
yttrande samt Kooperativa förbundet (KF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den 29 december 1961 tillkallades
affärsverksutredningeni för att ut­reda riktlinjerna för affärsverkens pris-
och taxepolitik. Utredningen överiämnade i november 1968 betänkandet (SOU
1968:45 och 46) Affärsverken — Ekonomi, konkurrens och effektivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över betänkandet har avgivits av
försvarets fabriksverk, postverket, SJ, televerket, luftfartsverket, statens
vattenfallsverk och do­mänverket. Vidare har yttranden avgivits av
överbefälhavaren, stats­kontoret, RRV, statens avtalsverk, statens personalpensionsverk,
kom­merskollegium —• med bifogande av yttranden från handelskamrarna i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Örebro, Visby, Borås och Karlstad —,
näringsfrihetsombudsmannen, statens pris- och kartell­nämnd, överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, AMS, länsstyrelserna' i Kalmar, Västmanlands och
Norrbottens län, fullmäktige i Sveriges riks­bank, fullmäktige i
riksgäldskontoret, samarbetsdelegalionen för de fyra nordligaste länen.
Norrlandsförbundet, Svenska Personal-Pensions­kassan, Svenska kommunförbundet.
Svenska Kraftverksföreningen, TCO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 F. d. generaldirektören Erik Grafström, numera
bankdirektören Ingemar Blennow, numera direktören Arne Sjöberg, numera
direktören Bo Jonas Sjönander och numera administrative direktören Lennart
öhrström.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—
med bifogande av yttrande från Sveriges Arbetsledareförbund —, SACO,
Statstjänstemännens Riksförbund, LO —&lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; med bifogande av ytt­randen från Statstjänarkartellen, Svenska
Kommunalarbetareförbundet, Svenska Skogsarbetareförbundet och Svenska
Transportarbetareförbun­det —, SAF och Sveriges Industriförbund, Svenska
Bankföreningen, Näringslivets Trafikdelegation samt KF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Affärsverkskommitténi tillsattes av
affärsverksdelegationeh i septem­ber 1970 för att vidare bearbeta och utveckla
affärsverksutredningens förslag. Kommittén överlämnade i juni 1972 promemorian
Affärsver­ken, målsättningar och styrformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet
avgivits av postverket, SJ, televerket, luftfartsverket, statens
vattenfallsverk, domänverket och förenade fabriksverken. Vidare har yttranden
avgivits av statskontoret, RRV, riksskatteverket, statens personalpensionsverk,
TCO, SACO och Statstjänstemannens Riksförbund, LO — med bifogande av yttrande
från Statsanställdas Förbund —, samt SAF och Sveriges Industriför­bund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV fick i oktober 1971 Kungl. Maj:ts uppdrag att
med biträde av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten med
programbud-getering inom den civila delen av statsförvaltningen. RRV avlämnade
i april 1975 en sammanfattande slutrapport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I frågor som har anknytning tUl dem jag avser att
ta upp har vidare skrivelser kommit in från RRV och riksdagens revisorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det statliga budgetsystemet har under 1900-talet
ändrats i större om­fattning vid två tillfällen: åren 1911 och 1937.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid 1911 års budgetreform skapades de nuvarande
kapitalfonderna för redovisning av statens s. k. produktiva kapital, dvs.
kapitaltiUgångar som medförde monetär avkastning. Hit hörde i första hand affärsverks­fonderna
och statens utlåningsfonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksstaten utformades vid denna budgetreform så att
inkomstsidan upptog vad som då kallades statens verkliga inkomster (dvs. främst
skat­ter och nettoinkomster av kapitalfondema) samt lånemedel, medan ut­giftssidan
på motsvarande sätt upptog de verkliga utgifterna (dvs. de olika huvudtitlarnas
löpande utgifter och räntor på statsskulden) samt utgifter för kapitalökning
(dvs. anslag till kapitalfonderna). Avskriv­ningar — på det historiska
anskaffningsvärdet — räknades som drift-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1F. d. generaldirektören Erik Grafström, numera
landshövdingen Nils Hörjel, finansdirektören Sven Andrén samt numera
statssekreteraren Bengt Furbäck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kostnader.
Avskrivningsmedel fick således behållas och användas direkt inom de olika
fonderna. 1911 års budgetsystem avsåg på så sätt ge en öppen redovisning av
förändringarna i statens förmögenhet och orsaker­na härtUl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid 1937 års budgetreform delades riksstaten upp i
två fristående de­lar, driftbudgeten och kapitalbudgeten. Driftbudgeten
omfattade s. k. verkliga inkomster och utgifter samt även medel för täckning av
kapi­talfondernas eventuella underskott och avskrivningar. Kapitalbudgeten
omfattade anslag för kapitalinvesteringar på utgiftssidan samt en for­mell
saidopost på inkomstsidan. Kapitalinvesteringarna finansierades dels med
lånemedel, dels med driftbudgetens avskrivningsanslag (avskriv­ning av nya
kapitalinvesteringar och av oreglerade kapitalmedelsförlus­ter, dvs. bokföringsförluster).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kapitalfonderna bibehölls och omfattade även icke
produktivt kapi­tal, exempelvis försvarsanläggningar. Avskrivningar av nya
kapitaUn-vesteringar med medel från driftbudgeten innebar att icke produktiva
kapitalinvesteringar finansierades med andra statsinkomster än låneme­del
(grundavskrivningar). Produktiva kapitalinvesteringar finansierades däremot med
lånemedel och dessutom med avskrivningsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I reformen sökte man förena omsorgen om statens
förmögenhet med konjunklurpoliliska hänsyn. Budgeten fick över- eller
underbalanseras, beroende på konjunkturläget, men måste balanseras på längre
sikt med tanke på förmögenheten och på fördelningen mellan generationerna. Alla
förmögenhetsändringar — antingen genom kapitalanskaffning, om­värderingar eller
bristande budgetbalans — borde framgå öppet av bud­geten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Principerna för 1937 års budgetreform tillämpas i
allt väsentiigt fort­farande. Utvecklingen sedan år 1937 har däremot bl. a.
inneburit att man i den ekonomisk-politiska debatten inte längre fäster något
avseen­de vid att särredovisa statens löpande utgifter och kapitalutgifter och
därmed inte heller vid sambandet mellan upplåning och kapitalökning, vilket
tidigare bedömdes som väsentligt. Principen om flerårsbalansering av
driftbudgeten saknar numera intresse. I debatten har i stället balan­sen mellan
statens samlade inkomster och utgifter uppmärksammats, dvs. balansen mellan å
ena sidan driftbudgetens inkomster och å andra sidan drift- och
kapitalbudgetens samlade utgifter, eftersom även kapi­talbudgetens utgifter har
stort konjunkturpolitiskt intresse. Förmögen­hetsställningen ägnas däremot
mindre uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet totalbudget nämns första gången i 1956
års finansplan. Totalbudgelen presenterades då i tabeUform i finansplanen. Från
denna tid har kommentarerna till budgetpolitiken regelmässigt knutits till
total­budgeten. Sedan budgetåret 1966/67 kompletteras riksstaten (numera
statsbudgeten) med en uppstäUning över totalbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om kapitalfonderna finns kvar kan de inte
längre sägas utgöra ett samlat uttryck för statens förmögenhet. Tillgångar som
anskaffas inom driftbudgeten betraktas formeUt inte som en del av statens förmö­genhet
men kan anses ingå i statens produktiva kapital. Förmögenhets­begreppet har
således i praktiken vidgats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller kapitalkostnaderna har den förändrade
synen på förmö­genhetsredovisningen fått vissa konsekvenser. Avskrivningarna
har se­dan 1950-talet i ökad omfattning kommit att räknas på tillgångarnas
nyanskaffningsvärde. För affärsverkens del skall intäkter motsvarande
avskrivningsmedel bidra till finansieringen av nyinvesteringar. Förränt-ningen
beräknas fortfarande i flertalet fall, t. ex. för affärsverken, på kapitalets
historiska anskaffningsvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är 1943 faststäUdes enhetliga regler för räntorna
på lån från statens utlåningsfonder. De nya räntorna var väsentligen statens s.
k. normal­ränta, fasta räntor av olika höjd och en rörlig ränta, som fastställs
varje år av riksbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundtanken bakom normalräntan var att den skulle
motsvara sta­tens upplåningskostnader (kapitalanskaffningskostnader).
Utvecklingen har emellertid varit sådan att räntenivån visat en stigande trend.
Nor­malräntan har därför släpat efter på ett sådant sätt att ett inte avsikt­ligt
subventionsmoment till låntagaren har kommit in vid statens utlå­ning sett ur
såväl statens som den enskilde låntagarens synvinkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Motivet för tanken att normalräntan skall täcka
statens upplånings­kostnader lorde finnas i distinktionen mellan drift- och
kapitalbudget, varav den förra skattefinansieras och den senare i princip
lånefinansie-ras. Är då statens utlåningsfonder lånefinansierade, innebär en
normal­ränta av detta slag att upplåningskostnaderna täcks utan vinst för sta­ten.
Normalräntan har i linje härmed kommit att utgöra avkastnings­krav för statens
kapitalfonder över huvud taget, inkl. affärsverksfon­derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De principer som lades fast med 1937 års
budgetreform tillämpas i stort sett än i dag. Med hänsyn tUl den utveckling som
har ägt rum på snart sagt alla områden sedan slutet av 1930-talet är det
naturUgt att det statliga budgetsystemet framstår som föråldrat i flera
avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I juni 1969 tillkallade chefen för
finansdepartementet en utredning för att göra en mer genomgripande översyn av
budgetsystemet. Budgetutred­ningens huvuduppgift har varit att pröva vilka
förändringar som bör vidtas i det statiiga budgetsystemet för att detta skall
bli ett så effektivt instrument som möjligt för att styra användningen av de
ekonomiska resurserna och för stabiliseringspolitiken. Utredningen har vidare
haft att överväga en rad särskUda frågor om budgetsystemet samt analysera
frågan om en eventuell omläggning av det statliga budgetåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Utredningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har föreslagit förändringar av
budgetsystemet för att göra detta mer lätthanterligt från administrativ
synpunkt och samti­digt mer enkelt och lättöverskådligt, bl. a. att man inte
längre skall skil­ja mellan drift- och kapitalbudget, att den nuvarande
förmögenhets- och kapitalkostnadsredovisningen skall göras enklare och att en
ny anslags­typ skall ersätta de fyra nu befintliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare lagt fram principförslag som
syftar till en kla­rare och mer konsekvent rollfördelning i budgetarbetet
mellan statsmak­terna och myndigheterna. Utredningen har förordat en indelning
av bud­geten efter ändamål så att sådana statiiga verksamheter som har samma
mål i princip behandlas tillsammans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har också understrukit vikten av en
förbättrad kostnads-och prestationsredovisning. Ett system för planering på
medellång och lång sikt har utarbetats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare lagt fram förslag som syftar
till att förbättra den statliga budgeten som ett stabiliseringspolitiskt
instmment. Vidare har utredningen analyserat administrativa för- och nackdelar
med nuva­rande budgetårssystem resp. ett kalenderårssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Affärsverkskommittén har föreslagit vissa
förändringar vad gäller målsättning och styrformer för affärsverken. Förslagen
avser främst för­mögenhetsredovisning och förmögenhetsberäkning samt vissa
budgettek­niska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV föreslår i en sammanfattande slutrapport att
försöksverksamhe­ten med programbudgetering inom statsförvaltningen nu skall övergå
i ett arbete att allmänt förbättra den ekonomi-administrativa nivån inom
förvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kommer nu att ta upp dessa förslag,
huvudsakligen vad avser frå­gorna om en sammanläggning av drift- och
kapitalbudgeten och redo­visningen av statens förmögenhet. Vidare kommer jag
att behandla an­slagstekniska frågor, frågor om ändamålsindelning och
resursstyming, budgetens roll i stabiliseringspolitiken samt statsbudgetens
redovisnings­period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Budgettekniska frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har haft i uppdrag att, mot
bakgrund av de all­männa kraven på budgetsystemet, fömtsättningslöst se över
den statliga förmögenhetsredovisningen och föreslå principer för värdering av
ka­pitaltillgångar samt avskrivningsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
år 1937 är som jag tidigare har beskrivit budgeten uppdelad i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;två
delar, driftbudgeten och kapitalbudgeten. Driftbudgeten omfattar i princip
löpande utgifter och inkomster, medan kapitalbudgeten tar upp sådana utgifter
som motsvaras av en ökning i statens s. k. produktiva ka­pital, dvs. tillgångar
som ger monetär avkastning. Det produktiva kapi­talet redovisas sedan år 1911
på kapitalfonderna, dit bl.a. affärsverks­fonderna och utlåningsfonderna hör.
På det produktiva kapitalet räknas kapitalkostnader, dvs. ränta och
avskrivningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har inte funnit någon allmänt
accepterad och praktiskt tillämpbar teori att utgå från i fråga om grundsynen
på för­mögenhets- och kapitalkostnadsredovisningen för statsförvaltningen. Ut­redningen
har framhållit att forskningen först under senare år har ägnat större
uppmärksamhet åt den offentliga sektorns ekonomi, och att nå­gon mer allmänt
omfattad syn på dessa frågor inte föreligger f. n. Det finns dock i vissa avseenden
en relativt stor enighet kring tänkbara ut­gångspunkter för resonemangen.
Således råder enligt utredningen enig­het om att förmögenhetsredovisningen bör
förbättra resursstyrningen ge­nom att bidra till ett ökat kostnadsmedvelande
snarare än att uppvisa förmögenhetsställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund har utredningen föreslagU vissa
förenklingar av den nuvarande komplicerade och svåröverskådliga
förmögenhetsredo­visningen. Dessa förslag är således främst motiverade av den
överblick och den administrativa hanterlighet som kan åstadkommas, inte av nå­got
övergripande synsätt. Vidare torde enligt utredningen den föreslag­na
förmögenhetsredovisningen kunna bidra till ett ökat kostnadsmedve­tande genom
att peka på de uppoffringar som förknippas med att kapi­talkrävande tillgångar
används i en verksamhet. Härvid bör kapitalkost­naderna så långt som möjligt
beräknas på ett enhetligt sätt för olika till­gångar. Samtidigt kan
möjligheterna till kontroll av statens förmögen­het bibehåUas. Utredningen har
framhållit att ytterUgare kapitalkost­nadsredovisning utöver den förordade kan
behövas på myndighetsnivå. Ett skäl härför kan enligt utredningen vara behovet
att genom intern­debiteringar stimulera kostnadsmedvetandet inom myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens överväganden i denna fråga har således
lett till att man har avstått från att utveckla en preciserad teori om vad som
är förmö­genhets- och kapitalkostnadsredovisningens viktigaste syften. I
stället förordas ett system som kan och bör vidareutvecklas. Utredningen har
framhåUit att det är angeläget att den forskning och det utvecklingsar­bete som
pågår inom det ekonomiska området i större utsträckning in­riktas mot problem
som rör den offentliga sektorns ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har konstaterat att en ledande tanke då
det nuvarande systemet med drift- och kapitalbudgetar infördes var att alla
förändring­ar i statens förmögenhet skulle redovisas öppet och i första hand
via ka­pitalbudgeten, som i princip var lånefinansierad. Driftbudgeten skulle
vara skattefinansierad och täcka de löpande utgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan tanke var att driftbudgeten fick över-
eller underbalanseras, beroende på konjunkturläget. Dess saldo borde visa
överskott i högkon­junktur och underskott i lågkonjunktur. På längre sikt borde
driftbudge­ten balanseras så att inte. statens förmögenhet skulle påverkas av
kon­junkturpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter andra världskriget har enligt utredningen
synen på budgeten gradvis förändrats. Man upprätthåller i praktiken inte längre
distinktio­nen mellan drift- och kapitalbudgetarna såtillvida att ingen
skillnad fö­religger mellan skatte- och lånefinansierade budgetar. Budgetens
balan­sering på längre sikt, vare sig det gäller driftbudgeten eller totalbudge­ten,
tillmäts inte längre så stor betydelse. Vidare har förmögenhetstyper som inte
redovisas på kapitalfonder tillkommit. Även vissa tillgångar som finansieras
över driftbudgeten, t. ex. uppdragsmyndigheternas ut­rustningskapital, torde
numera kunna anses utgöra förmögenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har mot denna bakgmnd föreslagit att
drift- och kapital­budgetarna skaU slås samman till en budget och inte längre
särredovi­sas. Genom denna reform, som innebär ett stadfästande av den faktiska
utvecklingen, kommer överblicken över den statliga budgeten att för­bättras,
eftersom de i praktiken invecklade relationerna mellan drift-och
kapitalbudgetarna inte längre behöver beaktas. Skillnaden mellan investeringar
å ena sidan och driftkostnader och transfereringar å and­ra sidan kan beaktas
på andra sätt än genom drift- och kapitalbudgelar-na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Något skäl att behålla budgetutjämningsfonden
föreligger då inte, varför den enligt utredningen kan upphöra. Formerna för en
samlad redovisning av statsverkets avräkning med kommunerna vad gäller utbe­talning
av kommunalskattemedel bör enligt utredningen utredas i sär­skild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens förmögenhetsredovisning sker f. n. framför
allt över ett antal kapitalfonder, som i första hand finansieras över
kapitalbudgeten. Utgår kapitalbudgeten, bör enligt utredningen även
kapitalfondsredovisningen ses över, eftersom kapitalbudgeten kommit att baseras
på kapitalfonder­na. Dessutom har kapitalfondsredovisningen enligt utredningen
vissa svagheter. Den är bl. a- oenhetlig, eftersom endast inrättade kapitalfon­ders
tillgångar redovisas. Vidare syftar redovisningen främst till att visa
förändringar av det produktiva kapitalet och den är också enligt utred­ningen
mycket komplicerad och svåröverskådlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har inte föreslagit någon förändring
vad gäller övriga fonder — diversemedelsfonder och donationsfonder. Dessa
fonder be­rörs inte av de föreslagna ändringarna av budgetsystemet. Den
särskilda statsregleringsfonden, som omfattar bl. a. diversemedelsfonderna och
donationsfonderna, har endast till syfte att sammanfatta dessa övriga fonder.
Utredningen har föreslagit att benämningen &amp;quot;Statsreglerings­fond&amp;quot;
skall utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande kapitalfondsredovisningen bör enligt
utredningen er­sättas med en enhetlig balansräkning, som bör användas även av
myn­digheter med uppdragsverksamhet och av myndigheter med program­budgetering,
där utmstningen är så omfattande att den finansieras över särskilda anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har framhållit att en
förmögenhetsredovisning av detta slag bör bli aktuell endast för nuvarande
kapitalfonder, t. ex. affärsverk, samt för uppdragsmyndigheter och ett mindre
antal övriga myndigheter. Flertalet myndigheter torde sakna tillgångar som
enligt förslagen bör förmögenhetsredovisas. I dessa fall behöver inte
balansräkningar upp­rättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När ett nytt redovisningssystem införs för
kapitalfonderna bör, enligt utredningen, vissa fonder som förlorat sin
aktualitet kunna upphöra. Hit hör bl. a. fonden för förlag till statsverket,
som bör kunna ersättas med ett system med rörlig kredit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som huvudregel bör enligt utredningen gälla att
statens tillgångar vär­deras med utgångspunkt i det för avskrivningar justerade
nyanskaff­ningsvärdet, dvs. marknadsvärdet vid redovisningstidpunkten av en mot­svarande
ny eller lika ändamålsenlig tUlgång. Genom att detta värde re­gistreras ges en
uppfattning om statens aktuella förmögenhetsställning, vilket en redovisning av
det en gång nedlagda finansiella kapitalet inte kan åstadkomma. Dessutom skapas
en naturlig förutsättning för de fö­reslagna kapitalkoslnadsberäkningarna.
Utredningen har framhållit att undantag från huvudregeln bör kunna medges i
särskilda anvisningar för anslagsframställningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast tillgångar med en minsta varaktighet av 3 år
och en minsta kostnad av 10 000 kr. behöver enligt utredningen komma i fråga
för för­mögenhetsvärdering hos berörda myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nyanskaffning av tillgångar bör enligt utredningen,
liksom f. n., nor­malt ske öppet över budgeten. Detta motiveras inte minst av
stabUise-ringspoUtiska skäl. Nyinvesteringar bör redovisas brutto, dvs. utan av­drag
för avskrivningar och försäljningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga avskrivningsmedel och försäljningsmedel
bör enligt utred­ningen i princip inlevereras till budgetens inkomstsida.
Utredningen har framhåUit att detta förslag inte innebär någon reell förändring
av inves­teringsfinansieringen, utan bara en klarare redovisning av
investerings­verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens uppfattning varken behöver
eller bör omvärde­ringar av förmögenheten ske över budgeten. De motsvaras
nämligen inte av något resurstillskott eller någon resursuppoffring.
Förmögenhetsom-vUrderingarna kan således enligt utredningen registreras direkt
i balans­räkningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omvärderingar av förmögenheterna bör enligt
utredningen fastställas av regeringen i regleringsbreven. De bör anmälas i
budgetpropositionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
riksdagen, som sedan kan beakta dem vid faststäUandet av ev. av­kastningskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För affärsverk, uppdragsmyndigheter och övriga helt
eller delvis in­täkts- och avgiftsfinansierade verksamheter bör enligt
utredningen lik­som hittills resultaträkningar för årets verksamhet komplettera
förmö­genhetsredovisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kapitalkostnader bör enligt utredningen beräknas
för samtliga förmö­genhetsvärderade tillgångar. Såväl avskrivningar som ränta
bör i allmän­het beräknas på nyanskaffningsvärdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Linjär avskrivning bör eiUigt utredningen användas
i normalfallet. Metoden innebär att avskrivningsbeloppet utgör en lika stor
bråkdel av nyanskaffningsvärdet varje år. Metoden är administrativt
lätthanterlig och den i praktiken oftast använda. Undantag bör dock enligt
utred­ningen kunna förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slatens normalränta, som är ett uttryck för statens
historiska upplå­ningskostnader, har enligt utredningen genom det stigande
ränteläget fått en inte avsedd subventionseffekt. Dagens utlåningsräntor har
näm­ligen påverkats av det lägre ränteläget vid 1960-talets början och mitt.
Den saknar också flexibilitet. Sedan beräkningsgrunden väl fastställts saknas
möjligheter att korrigera nackdelar av antydd art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har därför föreslagit att statens
normalränta skall ersät­tas av en kapitalränta som bör fastställas av
regeringen efter eget bedö­mande och att regeringen bör kunna medge undantag
från den generella kapitalräntan, om särskilda behov härav föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kapitalkostnaderna bör enligt utredningen i princip
medräknas i an­slagen. Om dessa kostnader motsvaras av utgifter under anslaget,
torde nämligen statsmakterna och myndigheterna i högre grad uppmärksam­ma dem,
varigenom kostnadsmedvetandet kan väntas öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med myndigheternas upphandling förekommer
att förskott lämnas till leverantören. Resursstyrningsskäl talar enligt
utredningen för att sådana förskott räntebeläggs. Vid ett slutligt
ställningstagande till denna fråga bör även hänsyn tas till bl. a. följdema för
de administrati­va förhållandena hos beställare och leverantörer och för
prisbildningen. Om ränta på förskott införs bör den enligt utredningen ansluta
till mot­svarande marknadsränta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Räntesatsen vid användande av rörlig kredit bör
eidigt utredningen ansluta till motsvarande marknadsräntor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag vad avser
förmögenhetsredovisning och kapital­kostnader har genomgående utformats så att
regeringen dels i de all­männa anvisningarna för anslagsframställningar bör
utforma vissa hu­vudregler för samtiiga myndigheter — detta för att åstadkomma
enhet­lighet i budgetsystemet —, dels i särskilda anvisningar för anslags­framställningar
bör utfärda de undantag från huvudreglerna, som då särskilda skäl föreligger
bör gälla för vissa verksamheter. Vid sidan om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;denna
i princip enhetliga information bör dessutom viss information kunna tas fram
genom specialundersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot utredningens förslag beträffande
förmögenhetsredovisning och kapitalkostnader har ledamoten Werin reserverat
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vill jag också redovisa
affärsverkskommitténs förslag rörande kapitalkostnader och kapitalredovisning.
Enligt affärs­verkskommittén bör beräkningsgrunderna för överskottsberäkning
och redovisningsmetoder vara lika för affärsverken och angränsande företag
utanför den statliga sektorn för att skillnaden i överskott (nettoresultat)
klart skall kunna analyseras och därvid även motiveras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén har föreslagit att det disponerade
statskapitalet skall upp­delas på en lånedel (statsverkslån) med ovillkorlig
förräntning och en del &amp;quot;eget kapital&amp;quot; (stamkapital) med villkorlig
förräntning. I samband med utdelning på stamkapital bör verken enligt
kommitténs förslag ock­så inleverera en skattemotsvarighet. Fördelningen mellan
statsverkslån och stamkapital bör bestämmas efter utredning för varje verk för
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anläggnings- och omsättningstillgångar, som i dag
finansieras med rörlig kredit, bör i fortsättningen enligt affärsverkskommittén
finansie­ras med statskapital. Affärsverken bör få samma möjligheter som aktie­bolagen
att variera avskrivningar och värdering av lager.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Affärsverken bör enligt kommhtén vidare ges
möjlighet att avsätta medel till &amp;quot;investeringsfonder&amp;quot; och
&amp;quot;resultatutjämningsfonder&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Pensionskostnaderna bör enligt kommitténs förslag
beräknas enligt tryggandelagens regler och pensionsreservationer inlevereras
till stats­verket som svarar för aktuella pensionsutbetalningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare har kommittén föreslagit att en automatisk
överföring tiU föl­jande budgetår av inte utnyttjade delar av affärsverkens
investerings­ramar bör möjliggöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt sina instruktioner skall alla affärsverk
utom postverket placera den likviditet som inte behövs som rörelsekapital i
verksamheten på statsverkets checkräkning i riksbanken. Möjlighet att placera
tillfällig överlikviditet på räntebärande räkning finns inte.
Affärsverkskommittén har föreslagit att verken skall få en sådan möjlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt kommitténs uppfattning bör RRV gentemot
affärsverken arbe­ta på samma sätt som en auktoriserad revisor och göra årliga
revisions­insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har föreslagit att för
investeringar med åtminstone delvis monetärt mätbara effekter, med en minsta
varaktighet av 3 år och minsta kostnad av 10 000 kr., bör investeringskalkyler
upprättas som ett led i investeringsbedömningen och i vissa fall presenteras
för regeringen. Med en investeringskalkyl avses en strikt finansiell beräkning
av fram-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lida
betalningsströmmar förknippade med investeringen. Kalkylerna bör enligt
utredningen göras enligt kapitalvärdemetoden — nuvärdemetoden eller annuitetsmetoden.
Alternativa kalkyler och efterkalkyler bör utfö­ras. Diskonteringsräntan bör
fastställas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
beslut om politiskt eller samhällsekonomiskt särskilt viktiga in­vesteringar
eller väsentiiga omläggningar av den statliga verksamheten bör enligt
utredningen detta beslutsunderlag — investeringsbedömning­ar med
investeringskalkyler — kompletteras med samhällsekonomiska
kostnads-inläktsanalyser. Härvid bör alla de faktorer som är av vikt för
beslutet kartläggas och kvantifieras och värderas där så är möjligt. Det är av
särskild vikt att även sådana faktorer som inte kan mätas eUer prissättas, t.
ex. sociala aspekter och fördelningsaspekter, uppmärksam­mas.
Samhällsekonomiska kostnads-intäktsanalyser bör som regel utfö­ras av särskUt
tillsatta Utredningsgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgetens
fyra anslagstyper klassificeras f. n. formellt efter de regler som gäller för
dels merutgifter, dels besparingar. Förslagsanslag kan överskridas av
regeringen utan riksdagens hörande, medan outnyttjade medel inle, med vissa undantag,
får reserveras tiU följande budgetår. Rätten att överskrida är emellertid
villkorlig och är beroende av de be­stämmelser riksdagen har angett för de
enskilda anslagen. Obetecknade anslag får inte överskridas utan riksdagens
godkännande och inbesparade medel får inte utnyttjas under följande budgetår.
Reservations- och in­vesteringsanslag får inte heller överskridas utan
riksdagens godkännan­de, men ett års besparingar får användas efter budgetårets
slut. Skillna­den mellan dessa två senare anslagstyper ligger väsentligen i att
reserva­tionsanslagen är uppförda på driftbudgeten, medan investeringsanslagen
finansierar verksamheten på kapitalbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att de fyra nuvarande
anslagstyperna er­sätts med en enda anslagstyp för vilken två regler bör gälla,
nämligen dels att regeringen får rätt att medge överskridande upp till 10 % av
an­slagsbeloppet eller upp till ett belopp av 1 milj. kr. — endast ettdera
villkoret behöver vara uppfyllt —, dels att det inte bör finnas någon möjlighet
att disponera outnyttjade medel efter budgetårets slut. Utred­ningen har vidare
föreslagit att bemyndiganden skaU användas i större utsträckning för
anskaffningar, som medför utbetalningar under kom­mande budgetår.
Bemyndigandena bör enligt detta förslag uttryckas i form av de totala
utbetalningarna för projektet. Medel bör anvisas en­dast för det kommande
budgetåret och riksdagen bör årligen pröva res­terande bemyndiganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen bör regeringen vidare ha
möjlighet att utnyttja en finansfullmakt. Denna bör enligt budgetutredningen i
princip innebära minskade anslag till sysselsättningsskapande åtgärder och
ökade kon­junkturreserver för affärsverken. Beredskapsbudgeten får enligt utred­ningen
i och med detta förslag ingen funktion, utan bör upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har framhåUit att det inte finns några
helt entydiga prin­ciper för avgränsningen av budgeten, dvs. för när beslut om
resurstill­delningen till en statlig verksamhet eller beslut innebärande
subventio­ner eller pålagor redovisas i budgeten eller vid sidan av budgeten.
Vissa statligt finansierade verksamheter tas inte upp på budgeten, medan sam­tidigt
verksamheter som inte är statligt finansierade redovisas där. Vad som f. n.
ingår i budgeten är en följd av tidigare vid olika tillfällen fat­tade beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvudprincipen vid avgränsningen av den statliga
budgeten bör en­ligt utredningen vara att samtiiga statens insatser och
verksamheter på olika områden redovisas i budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt sett torde det enligt utredningen vara av
intresse att redovis­ningen av socialförsäkringsavgifterna sker samlat över den
statUga bud­geten. Avgifterna är av betydelse från inkomstfördelningssynpunkt
och har även ett stabiliseringspolitiskt intresse. Att stora delar av systemet
f. n. ligger utanför den statliga budgeten försvårar överblicken över det.
Utredningen har mot denna bakgrund föreslagit att en redovisning av hela
socialförsäkringssystemet sker i informativt syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Införselavgiftsmedel på jordbrukets och fiskets
områden redovisas inte över budgeten utan utgör speciella budgetar som
väsentligen fast­ställs av statsmakterna i samband med ställningstagande till
förslag om jordbrukspolitiken och fiskepolitiken. Dessa införselavgiftsmedel
bör en­ligt utredningen jämstäUas med övriga tullmedel på budgeten. Utred­ningen
har därför föreslagit alt dessa medel tas upp på statsbudgetens inkomstsida och
att regleringskassorna och de övriga ändamål som fi­nansieras av
införselavgiftsmedel skall få motsvarande bidrag över stats­budgetens
utgiftssida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Affärsverkens driftstater fastställs inte, till
skillnad från deras investe­ringsstater, av riksdagen. Driftstaterna redovisas
dock för riksdagen un­der rubriken Inkomster av statens kapitalfonder i bUagan
Riksrevisions-verkels inkomstberäkning till budgetförslaget. Här ges en
beräkning av intäkter och kostnader för innevarande budgetår och prognoser för
de två kommande åren. Redovisningen bygger på beräkningar som har gjorts av
affärsverken och lämnats till RRV under höstens budget­arbete. Under våren
revideras beräkningarna tUl kompletteringspropo­sitionen. Regeringen
fastställer driftstaterna i samband med att regle­ringsbreven utfärdas. Det är
enligt utredningen angeläget att affärsver­kens hela verksamhet behandlas i ett
sammanhang i budgetarbetet, där f. n. bara investeringsverksamheten tas upp.
Affärsverkens driftbudgetar bör enligt utredningen redovisas i
anslagsframstäUningarna och budget­propositionen. De bör föras upp på den
statliga budgeten under formel­la 1 000-kronorsanslag. Affärsverkens
driftbudgetar bÖr enligt utred­ningen, liksom f. n. fastställas av regeringen i
regleringsbreven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialdestination
har tidvis förekommit i stor utsträckning i statsbud-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;geten.
Systemet tillämpas numera endast för automobilskattemedel samt för bidrag tiU
bank- och försäkringsinspektionens verksamhet. Det tidi­gare motivet för
specialdestination, nämligen att garantera vederböran­de verksamhet medel,
torde enligt utredningen numera sakna aktualitet. Det i vissa fall
eftersträvade syftet att intäkterna av en verksamhet skall redovisas mot
kostnaderna kan uppnås på annat sätt. Utredningen har därför föreslagit att
formell specialdestination inom budgeten inte läng­re skall tillämpas.
Automobilskattemedelsfonden bör således upphöra och automobilskattemedlen inte
längre avräknas mot vederbörande ut­giftsanslag. Bank- och
försäkringsinspektionens medel torde enligt ut­redningen lämpligen kunna föras
upp under formella 1 000-kronorsan­slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare föreslagit att beslut om
nyutlåning vid de nu­varande revolverande lånefonderna skall tas öppet på
budgeten. Det ti­digare motivet för att göra utlåningsfonderna revolverande,
nämligen att garantera dessa ändamål medel, torde numera sakna aktualitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;F. n. gäller som huvudregel bruttoredovisning av
statens verksamhe­ter, dvs. vid verksamheter med inkomster förs såväl inkomster
som ut­gifter normalt upp på budgeten. Nettoredovisning, som innebär att en­dast
över- eller underskott förs upp på budgeten, har emellertid blivit allt
vanligare. Detta gäller särskilt uppdragsverksamhet. Härmed avses
avgiftsfinansierad verksamhet, vare sig den befinner sig i fri konkurrens eller
monopolsituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bruttoredovisning av statens verksamheter bör
enligt utredningen lik­som f. n. vara huvudregel. Detta innebär att vid
verksamheter med in­komster såväl inkomster som utgifter förs upp på budgeten.
Nettoredo­visning, som innebär att endast överskott eller underskott förs upp
på budgeten, bör enligt utredningen tillämpas i de fall då man främst fäster
uppmärksamheten vid verksamhetemas nettoresultat medan dessas om­fattning beror
på efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Programbudgetfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.1
Försöksverksamhet med programbudgetering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En mer allmän försöksverksamhet med
programbudgetering inleddes år 1968 föregången av visst utredningsarbete. Inom
den civila delen av statsförvaltningen berörs numera närmare 30 myndigheter av
arbetet med programbudgetering. Omkring en fjärdedel av dessa är uppdrags­myndigheter,
det viU säga myndigheter som helt eller delvis finansierar sin verksamhet genom
avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kungl. Maj:t uppdrog år 1971 åt RRV att med biträde
av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten rörande programbudge­tering.
Resultatet från tre delrapporter har tidigare redovisats för riksdagen (prop. 
1972: 1  bil.  2, FiU  1972: 11,  rskr  1972: 81; prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1973:
1 bU. 2, FiU 1973:7, rskr 1973:56; prop. 1974: 1 bil. 2, FiU 1974: 6, rskr
1974: 50). RRV har år 1975 avgivit en sammanfattande slutrapport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sin slutrapport utgår RRV från sina erfarenheter
från försöksverk­samheten m.ed programbudgetering, införande av
redovisningssystem (system S) i statsförvaltningen och av RRV initierade försök
med verk­samhetsplanering vid vissa myndigheter. Härutöver har RRV dragit vis­sa
slutsatser från sin förvaltningsrevision.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV konstaterar att den ursprungliga
programbudgetmodellen har modifierats i olika avseenden under åren. Det har bl.
a. visat sig att det är mycket svårt att med säkerhet knyta en viss myndighets
insats till ef­fekter i samhället. Sådana effekter kan oftast föras tillbaka på
ett kom­plext samspel mellan t. ex. lagstiftning, åtgärder för
inkomstfördelning, handlande från flera myndigheter, företag och enskilda
medborgare, all­männa värderingsförändringar m. m. Intresset för siffermässiga
beräk­ningar av samband mellan en viss myndighets resursinsatser och effek­ter
av dess verksamhet har även av detta skäl efterhand fått en mindre framträdande
plats vid vidareutvecklingen av prograhibudgeteringen i teori och praktisk
tiUämpning. Direkt prestationsmätning o. d. fömtsätts kunna användas framför
allt i välavgränsade beslutssituationer som av­ser relativt låg
produktionsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV anför att delar av programbudgeteringen redan
på bred bas har omsatts i praktiken. Som exempel på detta nämner RRV
förbättringar av kostnadsinformationen genom redovisning av lönekostnadspålägg
och lokalkostnader. System S, redovisningssystemet för statsförvaltning­en
införs successivt och omfattar numera huvuddelen av statsmyndighe­terna.
Anslagstekniska omläggningar har genomförts och de allmänna petitaanvisningarna
har successivt tiUförts nya moment. Skillnaderna mellan myndigheterna inom och
utom försöksverksamheten har enligt RRV härigenom utjämnats, vilket röjer väg
för en mer allmän höjning av den ekonomiadministrativa nivån i
statsförvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Myndigheterna har emellertid enligt RRV kommit
olika långt i sin ut­veckling av ekonomiadministrationen, och skilda
värderingar, verksam­hetsbetingelser och praktiska erfarenheter gör också att
bilden av stats­förvaltningen blir splittrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen har också enligt RRV varit ojämn på
olika områden inom ekonomiadministrationen. De största utvecklingsinsatserna
har myndigheterna gjort i fråga om kostnadsredovisningen. Här har man också
kommit förhåUandevis långt. Erfarenheterna av den utbyggda
kostnadsredovisningen och ekonomiska rapporteringen genom system S är i
allmänhet goda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt RRV är målformuleringar ofta aUmänt hållna
och redovisar sällan tillstånd eller förändringar som skall uppnås.
Resultatinformatio­nen, t. ex. prestationer eller effekter, har inte heller
förändrats. Ibland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redovisas
ganska detaljerad verksamhetsstatistik, men någon total bild över myndighetens
resultat kan enligt RRV sällan erhållas ur dokumen­ten. Verksamhetsresultat och
kostnader kopplas nästan aldrig samman. Anslagsframställningar i programtermer
skiljer sig inte väsentiigt från anslagsframställningar från myndigheter med
konventionella anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om aktiviteter som måldiskussion, planering och uppföljning till viss del har
stimulerats återstår enligt RRV svårigheter särskilt vad gäl­ler möjligheten
att beskriva verksamhetens resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kungl.
Maj:t uppdrog år 1968 åt RRV att verkställa utredning röran­de mätning av
produktivitet och effektivitet inom offentlig verksamhet. RRV överlämnade i
juni 1976 rapporten Om metoder för att bedöma statliga myndigheter. Utredningen
bör nu anses avslutad och utveck­lingsarbetet i fråga om beskrivning och
bedömning av produktivitet och effektivitet bör fortsättningsvis integreras i
RRV:s ordinarie ansvar för metodutveckling inom förvaltningsrevision, planering
och redovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kostnadsredovisningen är i regel enligt RRV den del
av verksamhe­ten som har utvecklats mest. I övrigt har enligt RRV
budgetdialogen inte i väsentlig mån förändrats sedan myndigheten har fått
anslag i program­termer. Delegering av ekonomiska befogenheter inom
myndigheterna har inte genomförts i någon större utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa myndigheter har också varnat för att det
administrativa mer-arbetet med t. ex. planering och redovisning kan överstiga
nyttan av in­satserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsperspektivet har enligt RRV inte
förlängts i en enligt ver­ket tillfredsställande omfattning, även om det inom
enskilda myndighe­ter har skett en klar förbättring. Däremot har
personaldeltagandet i pla­neringsprocessen breddats i relativt stor omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
anser att konkretiseringen och dokumenteringen av planerings­processens
resultat sannolikt måste drivas längre. RRV framhåller att den statliga
budgetprocessens utformning, offentlighetsprincipen, kon­trollaspekter m. m.
ställer stora krav på formella dokument för stats­makternas information. Vissa
enhetlighets- och kvalitetskrav måste där­för ställas på såväl planering och
redovisning som resultatanalys. Infor­mation om resursåtgång måste mera
systematiskt föras samman med in­formalion om verksamhetsresultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grunderna för programindelning bör enligt RRV
närmare analyseras mot bakgrund av erfarenheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV anser vidare att det nu finns erfarenheter och
information som kan läggas till grund för en myndighetsvis genomförd prövning
av pro­gramindelningen. Vid behov bör problem i förhållandet mellAi program­indelning
och organisatorisk indelning vidare utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppdragsmodellen har prövats som ett särskilt
inslag i försöksverk­samheten. I stort sett har modellen enligt RRV utfallit
väl, men den bör dock tillämpas med viss restriktivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2  
Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 130&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV framhåller att en ekonomiadministrativ
förändring måsle ses som en process på lång sikt, framför aUt mot bakgrund av
de varieran­de förutsättningarna hos olika myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan år 1968 har RRV i samarbete med statskontoret
svarat för ge­nomförande av en ny redovisnings- och revisionsorganisation i
statsför­valtningen. Som ett led i detta arbete införs ett generellt system för
eko­nomisk redovisning i statsförvaltningen, system S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På särskild framställning från RRV medgav Kungl.
Maj:t år 1971 att verket fick genomföra en förstudie om den framtida utformningen
av system S. Arbetet med att genomföra förstudien anförtroddes av RRV åt en
särskild projektgrupp. Projektgruppen redovisade år 1974 sina överväganden i
rapporten Vidareutveckling av system S (SEA-SV).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV har remitterat SV-rapporten tiU ett 70-tal myndigheter
m. fl. Dessa representerar ett brett urval av intressenter till och användare
av system S. Både stora och små myndigheter är representerade. De flesta
använder system S. Vissa remissinstanser har dock ingen egen direkt er­farenhet
av system S, t. ex. affärsverk och kommunförbunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I skrivelse den 19 juni 1974 har RRV redovisat sina
överväganden och förslag angående den framtida utvecklingen av system S. RRV:s
slutsats av remissvaren är att myndigheterna i stort sett instämmer i
rapportens redogörelse för nuläget belräffande system S. Man har även betonat
alt basförslaget i aUt väsentiigt bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissvaren bekräftar att myndigheterna fäster
stort avseende vid en översyn och förbättring av in- och utdatasidan i system
S. Vidare fram­står en förkortning av omloppstiderna som ytterst angelägen. RRV
av­ser att ge projekt med sådan inriktning hög prioritet. Projekt som inne­bär
uppföljning av den genomförda omorganisationen av redovisningen bör ses i
samband därmed och också få prioriteras högt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sin slutrapport om försöksverksamheten rörande
programbudgete­ring föreslår RRV sammanfattningsvis:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-14.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamheten bör övergå
i ett fortsatt arbete att allmänt för­bättra ekonomiadministrationen i
statsförvaltningen. Detta bör ske inom ramen för en successiv
myndighetsanpassad satsning på ut­veckling och tillämpning av Statens
Ekonomi-Administrativa system (SEA). Varje myndighet bör planera och avsätta
resurser för anpass­ning av SEA till sina särskUda förhåUanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-14.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter hand som resp. myndighet
utvecklar sitt ekonomiadministrati­va system kan programindelning av
verksamheten fastställas av stats­makterna. Ändamålsinriktade anslag kan knytas
till programindel­ningen. Därigenom uppnås vitlsterna av en utökad resursvalmöjlig­het
för myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-14.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Petitaanvisningarna bör ses
över. Dels bör de ge bättre ledning till myndigheterna för att lämna den
nödvändiga informationen till re­geringen, dels bör de utformas så att en
anpassning efter speciella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamhetsbetingelser
på olika myndigheter kan åstadkommas. Ut­över de allmänna petitaanvisningama
bör i vissa fall särskilda petita-anvisningar utformas som instrument för
regeringens styrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-14.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom ramen för utvecklingen av
SEA bör särskUt begrepp och me­toder i fråga om beskrivning av
verksamhetsresultat samt grunderna för programindelningen ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-14.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;—&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av utbildning och
information är stort. RRV:s arbete på området bör utgå från att ansvaret för de
myndighetsvisa insatserna ligger hos myndigheterna. RRV:s uppgift bör vara att
stimulera och stödja sådana insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.2
Utredningsförslag om resursstyrning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande formen av styrning av de statliga
verksamheterna bör enligt budgetutredningen efter hand så långt som möjligt
förändras så att man mer riktar uppmärksamheten mot verksamheternas mål och re­sultat
och mindre mot valet av resursslag. Utredningen har därvid för­ordat att den
vägledande principen bör vara att statsmakterna tar ett ökat ansvar för
målinriktningen av verksamheterna, medan myndigheterna, får ett ökat ansvar för
val av medel för genomförandet av verksamhe­terna. Utredningen har emellertid
framhållit att en fullständig över­gång till en styrning med preciserade mål
och en fullständig frihet för myndigheterna i val av resursslag inte är möjlig.
Myndigheternas val av resursslag kan exempelvis medföra långsiktiga bindningar
för statsmak­terna eller komma i konflikt med statsmaktemas mål på olika
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den takt möjligheter tUl den av utredningen
föreslagna styrningen skapas bör detaljeringsgraden i de bestämmelser som f. n.
ges i regle­ringsbreven med anslagsposter för lönekostnader, expenser,
reseersätt­ning etc. jämte andra föreskrifter kunna minskas. Utredningen har före­slagit
att behovet av kvarstående restriktioner för val av resursslag bör granskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att budgeten på lång
sikt mer konsekvent delas in med hänsyn till målen för de olika verksamheterna.
På så vis underlättas enligt utredningen rationeUa avvägningar i
budgetprocessen samlidigt som man motverkar att man vid resurstilldelningen i
alltför hög grad koncentrerar sig på enskilda anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna ändamålsindelning bör enligt förslaget
införas genom att bud­geten delas in i ett antal större ändamålsområden,
sektorer. För varje sektor preciseras målen samtidigt som man kartlägger vilka
medel som finns för att främja målen. Genom en sådan s. k. mål-meddttjalys som
bl.a. lägger vikt vid att analysera medlens beroendeförhiBnden kan. man upprätta
en mål-medelstruktur, dvs. ett schema som Beskriver vil­ka medel som främjar
delmål och överordnade mål för en sektor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med utgångspunkt i mål-medelstrukturen kan olika
program inom sektorn samt den närmare avgränsningen mellan sektorerna
bestänamas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Program
utgörs av aktiviteter som är inriktade mot sektorns mål. Sek­torindelningen
måste vara överskådlig och får därför inte bli alltför de­taljerad. De olika
sektorerna bör av detta skäl indelas i olika huvudpro­gram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen torde det inte vara möjligt att
finna någon indel­ning av budgeten som helt undanröjer de problem som s. k.
flermåls-verksamheter medför, dvs. verksamheter som syftar mot flera mål. Än­damålsindelningen
innebär enligt utredningen att man genom mål-me­delanalyser klarare kan
identifiera de flermålsverksamheter som före­kommer och på så vis finna att
verksamheter som f. n. genomförs vid viss myndighet egentligen bör ses
tillsammans med annan verksamhet som genomförs vid en annan myndighet. Enligt
utredningen leder där­emot inte en ändamålsindelning i sig till ett ökat antal
flermålsverksam­heter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 de fall avgränsningen av de olika sektorerna inte
överensstämmer med avgränsningen av de aktuella departementshuvudtitlarna kan
enligt utredningen organisatoriska och administrativa svårigheter uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetsystemets informationsflöden bör enUgt
förslaget förbättras ge­nom en utbyggd, systematisk planeringsverksamhet, som
inte resulterar i bindande planer utan anger fler handlingsalternativ. En
utökad plane­ring är enligt utredningens mening ett bättre sätt att åstadkomma
den önskade långsiktigheten i budgetprocessen än att t. ex. förlänga den for­mella
budgetperioden. Det av utredningen förordade planeringssystemet har utformats
mot bakgrund av förslagen om ändamålsindelning av statsbudgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med planeringen bör enligt utredningen vara
att så långt som möjligt skapa framtida handlingsfrihet för beslutsfattarna.
Planeringen bör därför i större utsträckning än f. n. stimulera till att olika
alternativ att utforma verksamheterna eller att främja angivna mål utarbetas.
Ut­redningen har framhållit att den faktiska bundenheten i de årliga bud­getbesluten
är stora och att handlingsalternativ, som innebär mer än marginella
förändringar, i allmänhet endast finns på längre sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har framhållit att det är av särskild
vikt för handlings­friheten i framtiden att planeringen kartlägger de
strategiska aktiviteter, som inte bara ar av betydelse för verksamheternas
inriktning utan också är i förhållandevis hög grad påverkbara. Hit hör i
synnerhet investering­arna eftersom de ger effekter under en lång tidrymd.
Samtidigt är möj­ligheterna att påverka investeringsobjektets utformning och
utförande — och därmed de framtida verksatjÉKlerna — ofta stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har understrukiJJBf planeringen bör
redovisa olika rim­liga alternativ för verksamheternas utveckling och framtida
inriktning och inte resultera i långsiktigt bindande planer. Från
myndigheternas synpunkt kan enligt utredningen visseriigen verksamheterna synas
effek­tivare om man på lång sikt kan fatta beslut om anställande och utbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
av personal samt skaffa erforderlig utrustning. Emellertid åsido­sätts i så
fall statsmakternas krav på en anpassbar organisation för att möta nya önskemål
om offentliga nyttigheter eller för att bidra till den samhällsekonomiska
balansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för budgetutredningens förslag till
planeringsarbetets organisation på statsmaktsnivå är riksdagens
ställningstaganden i sam­band med förslaget till ny regeringsform, nämligen att
planeringsarbe­tet skall ledas av regeringen samt att riksdagen skall få del av
den infor­mation som ulgör resultatet av olika studier och som kan vara av bety­delse
för beslut som riksdagen skall fatta, medan riksdagens medverkan i övrigt i det
väsentliga bör få formen av insyn i planeringsarbetet. Re­geringen bär det
slutliga ansvaret för utformningen av och innebörden i förslag som läggs fram
för riksdagen, vilket för med sig att det ytterst ankommer på regeringen att
avgöra hur den utredning bör bedrivas som anses behövlig som gmndval för
förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningens förslag bör utgångspunkten i
form av övergripan­de — men inte bindande — planering ges genom
perspektivstudier som avser en sektors utveckling och problem på lång sikt
(10—20 år eller längre). I dessa studier bör mot bakgrund av de aUmänna mål
statsmak­terna angett för sektorn skisseras bl. a. alternativa
utvecklingsmöjlighe­ter såväl vad gäller den miljö i vilken sektorn verkar som
i fråga om de önskemål som kan förväntas komma att ställas på den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av perspektivstudierna bör enligt
utredningen ges di­rektiv om vilka utvecklingsalternativ som man önskar se
särskilt och mera detaljerat undersökta i sektorstudiema, som samtidigt skall
ge en redovisning av konsekvenserna av redan fattade beslut. De studerade al­ternativen
bör belysa möjligheten att såväl höja som sänka de totala re­sursanspråken för
sektorn jämfört med t. ex. en &amp;quot;oförändrad ambitions­nivå&amp;quot;.
Sektorstudierna bör enligt utredningen omfatta en tidsperiod av 5 år.
Perspektiv- och sektorstudierna bör enligt utredningen uUedas med en
försöksverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sektorstudiema bör enligt utredningen i sin tur
utgöra en utgångs­punkt för särskilda anvisningar för anslagsframställningar
för en enskild myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med ledning av de allmänna målen bör myndigheterna
utarbeta sina anslagsframställningar och verksamhetsplaner. Dessa av utredningen
fö­reslagna verksamhetsplaner bör syfta till att den tidigare allmänna pla­neringen
avgränsas och konkretiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har föreslagit att verksamhetsplanering
snarast skall in­föras för samtliga myndigheter. Den föreslagna utbyggda
verksamhets­planeringen på myndighetsnivå bör enligt utredningen medföra att or­ganisationen
av nuvarande långtidsbudget successivt kan byggas ut med ledningsgrupper inom
fackdepartementen för de sektorer, som inte om­fattas av försöksverksamheten
med sektorstudier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Affärsverkskommittén har föreslagit att nuvarande
verksinstruktioner utvidgas till att omfatta vad staten/ägaren önskar ge
uttryck för som långsiktiga mål för verksamheten, hållna i kvalitativa termer.
Såväl fö­retags- som samhällsekonomiska förväntningar på affärsverken bör en­ligt
kommittén anges. Med ledning av denna instruktion skall sedan var­je affärsverk
arbeta fram en skriftlig företagspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Affärsverkskommittén har vidare föreslagit att
varje affärsverk med vissa års mellanrum skall upprätta en långsiktsplan,
innehållande en operationalisering och kvantifiering av målformuleringarna för
verket. I denna långsiktsplan bör enligt kommittén anges verksamhetsinriktning,
beräknad omsättnings-, investerings- och resultatutveckUng, prispolitik m. m.
Planen bör enligt förslaget godkännas av statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Staten har enligt kommittén såsom representant för
ägarintresset ett ansvar för att affärsverket har en ledning, en organisation
och en all­män verksamhetsinriktning som svarar mot kraven i en föränderlig mU­jö.
En i affärsverkets ledningsgrupp förankrad skriftlig företagspolitik och
långsiktig handlingsplan kan enligt kommittén tjäna som utgångs­punkt för
utövandet av ägaransvaret. Verksledningen bör på detta sätt bedöma sina
handUngsmöjUgheter efter en måttstock som är samordnad med de överordnade
politiska värderingarna. Inom ramen för den skrift­liga företagspolitiken och
långsiktsplanen kan styrningen enUgt kommit­tén ta sig följande uttryck:
styrformer med generell räckvidd, som styr­ning via överskottsmål, styrning via
icke monetära måltal eller ramallo­kering via budgetprocessen samt styrning
inom avgränsade sektorer ex­empelvis på uppdrag från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alternativet med styrning via överskottsmål kan
enligt kommittén vara tillfyllest när det gäller affärsverk i en
konkurrenssituation på om­råden, där inga speciella politiska värderingar
komplicerar bilden. I det­ta fall erfordras dock kompletterande direktiv vid
beräkningen av af­färsverkets kapitalkostnader. Icke monetära måltal kan utgöra
ett lämp­ligt komplement tUl styrning via överskottsmål, t. ex. väntetider för
tele­fonabonnemang. Som i enskilda företag förekommer inom affärsverken ibland
mycket självständiga produktmässiga verksamhetsgrenar, där det kan vara
påkallat med specieU styrning. Sådana verksamhetsområden skall dock klart
redovisas separat, så att resultatansvar utkrävs endast där ledningen haft
möjlighet att handla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna långsiktsplanen kan enligt
kommitténs förslag allt ef­ter behov brytas ned till ruUande flerårsprogram för
verksamheten, vil­ket i sin tur utgör en av grunderna för ettårsbudgeten.
Budgetens inves­teringsdel bör enligt kommitténs förslag liksom hittills
granskas av statsmakterna, men granskningen bör kunna ske mera summariskt om
den ligger inom ramen för den fastställda långsiktsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.1
Stabiliseringspolitiska frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stabiliseringspolitiken syftar enligt
budgetutredningen till att upp­rätthålla att en sådan total efterfrågan på
varor och tjänster att full sys­selsättning och ekonomisk tillväxt i en takt
som är förenlig med rimlig prisstabilitet och balans i de utrikes betalningarna
säkras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att målkonflikter i större utsträckning skall
kunna undvikas — som t. ex. meUan strävan att uppnå balans i de utrikes
utbetalningarna och målet hög sysselsättning — bör statsmakterna enligt
utredningen förfoga över så många instrument som möjligt i den ekonomiska poli­tiken,
och de restriktioner som läggs på användningen av dessa instm­ment bör från
denna synpunkt vara så få som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens uppgift har varit att pröva hur den
statliga budgeten skall kunna bli ett så effektivt instrument som möjligt i
stabiliserings­politiken samt att överväga hur en ökad samordning mellan
kommuner­nas aktiviteter och stabUiseringspolitiken kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har framhållit behovet av en utökad och
förbättrad in­formation om konjunkturläget. Det pågående utvecklingsarbetet av
kon­junkturprognoser bör intensifieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare diskuterat budgetsaldots
betydelse som indi­kator på den statliga budgetens stabiliseringspolitiska
effekter. Utred­ningen har därvid framhållit att budgetsaldot inte ger någon
tillfreds­ställande uppfattning om budgetens finanspolitiska effekter.
Budgetsal­dot bör i stället uppmärksammas främst ur kreditpolitisk synvinkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har kartlagt i vilken utsträckning
utgiftsanslagen på den statiiga budgeten kan anses vara bundna på kort och lång
sikt. Utred­ningen har därvid indelat anslagen i sex grupper — driftbidrag och
transfereringar, anläggningsbidrag, löpande förvaltningsverksamhet, sär­skild
verksamhet, diverse konsumtion och transfereringar samt investe­ringar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kartläggningen har enligt utredningen visat att det
är möjligt att i ökad utsträckning använda den statiiga budgeten i
stabiliseringspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har ansett att författningsbundna
driftbidrag och trans­fereringar, såsom folkpensioner, barnbidrag och
bostadstillägg till barn­famUjer, i stabiliseringspolitiskt syfte kan höjas
tillfälligt under löpande budgetår eller i budgetarbetet till kommande budgetår
och att besluta­de reformer kan tidigareläggas. Vid höjningar bör eventuella
långsiktiga bindningar beaktas. Dessa bidrag bör däremot inte sänkas av
stabilise­ringspolitiska skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avtalsbundna och planbundna anslag kan enligt
utredningen påver­kas endast på lång sikt, vilket gör det svårt att använda dem
i kortsik­tigt stabiliseringspolitiskt syfte. Anslag som regleras av
internationella avtal kan normalt inte användas i detta syfte. Förändringar i
gmndema&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
anslagen i denna grupp fordrar normalt riksdagens medverkan. Ut­redningen har
inte föreslagit någon ändring härvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lån och bidrag till kommunala investeringar
dominerar gruppen an­läggningsbidrag. Utredningen har föreslagit att samtliga
hithörande av­tal och författningar, nya och befintliga, förses med
konjunkturklausu­ler. Anläggningsbidragen bör således inte bara kunna höjas vid
en låg­konjunktur, utan även kunna sänkas vid en högkonjunktur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar förvaltningsanslagen har utredningen
föreslagit att re­geringen under löpande budgetår i stabiliseringspolitiskt
syfte skall kun­na använda såväl nyanställningsstopp som anslagsvariationer. I
prakli­ken torde dessa två medel innebära samma sak. Myndigheterna torde
tvingas till nyanställningsstopp vid en anslagsnedskärning. De vid ett nyanställningsstopp
framtvingade inskränkningarna i verksamheten krä­ver planering och insikt om de
konkreta konsekvenserna på samma sätt som vid en anslagsnedskäming. Att av
stabiliseringspoliliska skäl öka antalet fast anställda under lågkonjunktur har
utredningen ansett olämpligt på grund av de långsiktiga följderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Investeringarnas regionala och tidsmässiga innebörd
har undersökts i detalj. Inom ramen för det nuvarande systemet för styrning av
de stat­liga investeringarna har utredningen föreslagit att information om den
statiiga investeringsverksamhetens tidsmässiga förläggning (igångsätt­ningstidpunkt,
varaktighet i liden, möjligheter till förskjutningar) samt om dennas effekter
inom olika regioner och näringsgrenar (såsom sys­selsättningseffekter i tid och
rum) så långt som möjligt lämnas av myn­digheterna i anslagsframställningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att använda investeringsverksamheten
i stabiliserings­politiken bör vidare förbättras genom att den nuvarande
investeringsre­serven upprättas på hösten i samband med det ordinarie
budgetarbetet, inte som f. n. på våren. Mot bakgrund av det förväntade
konjunkturlä­get bör statsmaktema i budgetarbetet avgöra vilka av de godkända
in­vesteringsprojekten som skall utföras eller påbörjas under det komman­de
budgetåret och vilka som kan anstå till ett följande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På budgetens inkomstsida bör enligt utredningen den
statliga inkomst­skatten kunna användas aktivt som ett stabUiseringspolitiskt
medel under löpande år. Uttagsprocenten till den statliga inkomstskatten för
såväl fy­siska som juridiska personer bör kunna varieras under löpande år. Det
belopp som skall inbetalas för statlig inkomstskatt bör alltså av kon­junkturskäl
kunna öka eller minska med en viss procentuell andel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mervärdeskatten och de mer betydande punktskatterna
samt den all­männa arbetsgivaravgiften och investeringsavgifterna bör från
stabilise-ringspolitisk synpunkt kunna ändras snabbt och när som helst under
året. Regeringen föreslås få en fullmakt att ändra dessa skatter och av­gifter
under hela året så att sådana ändringar kan ske snabbt och i så­dana former att
köprusher kan undvikas. Mot förslaget om delegering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
beslutanderätt rörande indirekta skatter har ledamoten Regnéll reser­verat sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn tiU den kommunala sektorns storlek och
betydelse för samhällsekonomin är det enligt utredningen angeläget att en ökad
kom­munal medverkan i stabUiseringspolitiken kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det system för konjunkturdepositioner som tidigare
föreslagits av byggnadsplaneringsutredningen (SOU 1970: 33) vad gäller
näringslivet bör enligt utredningen också införas för den kommunala byggverksam­heten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala finansieringen bör beaktas i sin
helhet för att de sta­biliseringspolitiska åtgärderna skall få erforderlig
effekt. Mot denna bakgrund har utredningen föreslagit att den dåvarande
kommunaleko­nomiska utredningen (Fi 1971: 08) skulle pröva följande medel:
tidsför­skjutningar av utbetalning av kommunalskattemedel till kommunerna,
&amp;quot;frysning&amp;quot; av eller ett &amp;quot;tak&amp;quot; på den kommunala
utdebiteringen samt mervärdeskatt på och prisreglering av avgiftsfinansierad
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare föreslagit förbättringar av
vissa befintiiga me­del. Dessa förslag gäller bl. a. beredskapsarbeten,
investeringsavgifter och byggnadsregleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Informationsutbytet mellan stat och kommun bör
enligt budgetutred­ningen förbättras, bl. a. genom inrättande av elt gemensamt
råd. Vidare bör man inom departementen ägna ökad uppmärksamhet åt de statliga
åtgärdernas stabiliseringspolitiska effekter för kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3.2
Budgetårets förläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har haft i uppdrag att analysera
följderna av en omläggning av det nuvarande budgetåret till kalenderår.
Utredningens analys bygger på fömtsättningen att nuvarande budgetår kombineras
med höstval, kalenderårssystemet med vårval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har genomfört flera
undersökningar av de admini­strativa aspekterna av en omläggning. Av dessa
undersökningar, som re­dovisas i SOU 1973: 43 och 44, har utredningen dragit
följande slut­satser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konsekvensema for budgetprocessen av en
budgetårsomläggning bör enligt utredningen inte tillmätas någon avgörande
betydelse. Tiden för budgetarbetet i riksdagen skulle förkortas något.
Departementens arbete skulle försvåras, främst därför att en nytillträdande
regerings möjlighe­ter att påverka budgetarbetet skulle försämras.
Myndigheternas arbets­situation torde i allt väsentligt bli oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om beslutsunderlaget för finanspolitiken
måste enligt utred­ningen tillmätas stor vikt. Enligt utredningen har nuvarande
system den fördelen att budgetpropositionen, vari regeringens finanspolitik
presen­teras, kan bygga på ett bättre beslutsunderlag vad gäller första halvan
av det kommande budgetåret än i kalenderårsaltemativet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stabiliseringspolitiska åtgärder under löpande
budgetår måste enligt utredningen vidtas mot bakgrund av den ekonomiska politik
regeringen har utformat i budgetpropositionen och riksdagens beslut i anledning
av denna för den aktuella perioden. Budgetpropositionen och riksdagens beslut
på grundval av detta dokument bör vara utgångspunkten för den ekonomiska
politiken under hela budgetåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund har utredningen ansett att det
vore mindre tiU­fredsstäUande om väsentligt beslutsunderlag för den ekonomiska
politi­ken inte kan presenteras i budgetpropositionen. För utformningen av den
ekonomiska politiken är det av stor betydelse att ha tillförlitiig in­formation
om näringslivets, kommunernas och EG-ländernas planer. Beslutsunderlaget för
finanspolitiken kommer i denna mening att för­sämras vid en övergång till
kalenderårssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det faktum att staten f. n. fastställer sin budget
ett halvår efter kom­munerna, näringslivet och EG-länderna har enligt
utredningen vissa för­delar. Statsmakterna kan genom sin budget vidta de
korrigerande åtgär­der som behövs med anledning av övriga parters budgetbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bedömningarna vad gäller frågan om
beslutsunderlaget för statens fi­nanspolitik leder sammantaget till att
utredningen har förordat att nuva­rande budgetår behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har vidare framhåUit att vid ett
slutUgt ställningstagande till frågan självfaUet samtliga faktorer, av såväl
konstitutionell som mer teknisk art måste beaktas. Vid detta ställningstagande
bör enligt utred­ningen avgörande vikt tiUmätas frågan om tidpunkten för de
allmänna valen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1
Budgettekniska frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningens förslag att drift- och
kapitalbudgeten skall slås samman har tUlstyrkts eller lämnats utan erinran av
samtliga remissin­stanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt fullmäktige i Sveriges riksbank ger den
föreslagna budgetupp­ställningen en enkel och klar bild av statens verksamhet.
Fullmäktige har dock ansett det önskvärt att man skiljde transfereringar och
övriga driftutgifter åt, och beträffande investeringsutgifter skiljde utlåning
och övriga investeringsutgifter åt. RRV har framfört att en sammanlägg­ning av
drift- och kapitalbudgeten innebär en anpassning till den fak­tiska utvecklingen.
Då budgetutjämningsfonden avvecklas bör enligr RRV formema för statsverkets
avräkning med kommunerna utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser har också tillstyrkt
eller lämnat utan erin­ran förslaget att den nuvarande
kapitalfondsredovisningen skall ersät­tas av enhetiiga balansräkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarkollegiet har anfört att en sammanslagning av
drift- och ka­pitalbudgeten till en budget i och för sig inte behöver innebära
att nuva­rande kapitalkostnadsredovisning överges. Enligt kammarkollegiets me­ning
föreligger även i framtiden behov av en samlad och överskådlig re­dovisning som
gör det möjligt att redovisningsmässigt avgränsa verk­samhetsgrenar från
varandra och från statsverksamheten i övrigt. Den nuvarande
kapitalfondsredovisningen är emellertid enligt kollegiet svår­överskådlig och
oenhetiig och bör bli föremål för en genomgripande översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också utredningens förslag vad avser vilka
tillgångar som bör förmö­genhetsredovisas har tillstyrkts eller lämnats utan
erinran av flertalet re­missinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens vägverk har dock påpekat att utredningens
definition inte täc­ker omsättningstillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande värderingen av tillgångarna har
utredningen föreslagit att den bör ske med utgångspunkt i det för avskrivningen
justerade nyan­skaffningsvärdet, dvs. ett uppskattat eUer teoretiskt
marknadsvärde vid redovisningstidpunkten av en motsvarande eller lika
ändamålsenlig till­gång. Avskrivningar bör beräknas utifrån nyanskaffningsvärdet.
För-räntningskravet, av utredningen benämnt kapitalränta, bör beräknas på ett
statskapital som omvärderats med hänsyn tiU penningvärdeföränd­ringar och
fastställas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag har godtagits av försvarets
civilförvaltning och SCB. Byggnadsstyrelsen har framfört att för registrering i
balansräkning som ett uttryck för aktuell förmögenhetsställning är den av
utredningen föreslagna huvudregeln tillämpbar även för statens
fastighetsbestånd. RRV har i princip godtagit utredningens förslag för
budgetfinansierade verksamheter men har framfört att i marknadsallokerad
verksamhet — t. ex. för affärsverk — kan uppställas delvis andra krav på
principer för förmögenhetsredovisning. Budgetutredningens förslag kan här
enligt RRV bl. a. ge upphov till samhällsekonomiskt inte önskvärda effekter på
pris- och taxesättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kritiska synpunkter mot utredningens förslag i
detta avsnitt har an­förts av affärsverken och statens industriverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Postverket har i sitt remissvar avstyrkt den av budgetutredningen
fö­reslagna förmögenhetsredovisningen eftersom den enligt verket skulle göra
redovisningen mera subjektiv, osäker och svåranalyserad än f. n. Verkets
grundläggande synsätt på förmögenhetsredovisning är att denna — åtminstone för
affärsverkens del — bör härledas ur begreppet god redovisningssed. Detta bedöms
som angeläget bl. a. på gmnd av att en stor del av verksamheten bedrivs under
konkurrens och för att underla­get för ekonomisk planering och kontroll skall
bli så riktigt som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller värdering av tillgångarna har
postverket bestämt häv­dat sin uppfattning att verkets anläggningstUlgångar i
enlighet med god&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redovisningssed
även i fortsättningen bör värderas med utgångspunkt i det historiska
anskaffningsvärdet och att avskrivningarna liksom hittills skall baseras på
nyanskaffningsvärdet. Summan av anskaffningsvärdena minskade med avskrivningar
på nyanskaffningsvärdena är enligt post­verket också lämplig som bas för
beräkning av kapitalräntan, eftersom denna summa anger utnyttjat (disponerat)
kapitaltillskott från staten. Verket har vidare anfört att en ändring av dessa
regler för övrigt skulle bl. a. påverka avkastningskravet, som
budgetutredningen inte har gått in på för affärsverkens del. Om det för
budgetprocessen erfordras en spe­ciell värdering av postverkets tillgångar som
anskaffats för anslagsme­del har postverket förklarat sig berett att göra en
sådan vid sidan av den ordinarie redovisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SJ har i sitt remissvar konstaterat att
budgetutredningens förslag stri­der mot allmän praxis och god redovisningssed.
Balansräkningen skall enligt verket i första hand fungera som en
resultatutredningsbalans och i balansräkningen ingående värden tas upp efter en
försiktighetsnorm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förenade fabriksverken har inte ansett sig kunna
finna att de av bud­getutredningen anförda skälen för en övergång till nya
principer är bä­rande för affärsverkens del utan har framfört att det är
angeläget att dessa får behålla hittills tillämpade principer som ansluter sig
till vad som är allmänt vedertaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens vattenfallsverk har anfört att om man
skulle grunda avkast­ningskravet för verket på ett helt annat kapitalbegrepp än
det i dag till-lämpade skulle all likställdhet och jämförbarhet med
samarbetande och konkurrerande företag förloras. På längre sikt skulle detta
påverka kon­kurrensförhållanden, samordnings- och samarbetsmöjligheter på samma
sätt som om en annan ränta tillämpades. Förutom att konsekvenserna är svåra att
överblicka skulle möjligheterna att kontrollera verksamhe­tens effektivitet och
jämförelser med andra företag i branschen enligt verket begränsas ytterligare.
Sådana jämförelser är angelägna för att statsmakterna och medborgarna skall
kunna bedöma den statliga sek­torns effektivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Likartade
synpunkter har anförts av övriga affärsverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet affärsverk har ställt sig positiva till
affärsverkskom­mitténs förslag rörande kapitalkostnader och kapitalredovisning.
SJ har dock betonat att kommittén inte lagt fram några förslag i vissa sär­skilt
för SJ viktiga frågor som likhet i konkurrensviUkoren, bl. a. väg­trafikens
samhälleliga kostnadsansvar. Om inte dessa problem löses kommer enligt SJ en
anpassning till kommitténs förslag att blott perifert påverka verkets
situation. Statskontoret har tolkat kommitténs förslag i skattefrågan så att
skattemotsvarigheten endast skall utgöra en kalkyl­post, vilken inte behöver
motsvaras av en faktisk betalningsström. Af-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;färsverken
bör enligt SACO:s och Statstjänstemännens Riksförbunds uppfattning få
möjligheter att i viss utsträckning och på företagsekono­miska
bedömningsgrunder finansiera investeringar med hjälp av inlånat kapital och
därvid överskrida av regeringen anvisad investeringsram. Detta system bör
enligt organisationernas uppfattning kompletteras med fonder av typ
investeringsfonder, för att statens möjligheter till kon­junkturreglering av
affärsverkens investeringar skall bibehållas. Indu­striförbundet och SAF har
framfört att en alltför rigorös översättning av aktiebolagens betingelser tiU
affärsverken ter sig överdriven, bl. a. med hänsyn till att andra mål än
monetära bör stäUas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förenade fabriksverken har framfört alt kommitténs
åsikt, att affärs­verken som delar av statsförvaltningen har fördelar som
påverkar verk­samhetens förutsättningar i positiv riktning, definitivt inte
gäller för för­enade fabriksverken. Enligt verket är flertalet av de förslag
som kom­mittén framlagt ej tillämpbara på den speciella typ av affärsverk som
verket utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO och Statsanställdas Förbund har anfört att
kommittén har beto­nat de företagsekonomiska aspekterna på affärsverkens
verksamhet i alltför stor utsträckning och i alltför begränsad omfattning
affärsver­kens uppgift att tillfredsställa samhälleliga nyttofunktioner. Enligt
LO och Statsanställdas Förbund borde affärsverkens prissättning ha diskute­rats
av kommittén. Enligt SJ bör verk som i likhet med SJ arbetar i kon­kurrens ges
rätt alt själva fastställa sina taxor, så att verken inte tvingas övervältra
kostnader från icke lönsamma produkter till lönsamma. LO har tillstyrkt
förslagen att affärsverken skall få möjlighet att avsätta me­del till
investeringsfonder och variera avskrivningstiden på investe­ringar.
Statsanställdas Förbund har ställt sig positiv till förslaget att af­färsverken
skall få rätt att överföra inte utnyttjade investeringsmedel till följande
budgetår och att placera medel på räntebärande räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt RRV begränsar affärsverkens allmännyttiga
funktion och sam­hälleliga roll värdet av en utformning av överskottsmålet så
att jämför­barhet skapas mellan affärsverk och bolag. Enligt RRV kan dock pro­blemställningen
vara av intresse för vissa verk från konkurrenssynpunkt, men leder inte till
att rättvisande jämförelser kan göras meUan verk och bolag. Det kapitalbegrepp
som man vid jämförelse bör utgå ifrån är en­ligt RRV det totalt arbetande
kaphalet, vilket inte går att enkelt härle­da ur årsredovisningen. RRV har
avstyrkt affärsverkskommitténs för­slag om kapitaluppdelning av
skattemotsvarighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt riksskatteverket är det en brist i
utredningen att inte frågan om affärsverkens speciella mervärdeskatteproblem
har behandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt RRV bör kommitténs förslag om
resultatutjämningsfond ge­nomföras. Postverket har understrukit vikten av att
en resultatutjäm­ningsfond införs. SACO och Statstjänstemännens Riksförbund har
i det­ta sammanhang framhållit vikten av att överskottsmålet inte bör gälla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
varje enskilt år, utan över en längre period. RRV har avstyrkt bil­dandet av
investeringsfonder, regler för lagervärdering och kommitténs förslag till nya
avskrivningsregler. Enligt RRV är det dock motiverat med en översyn av affärsverkens
nuvarande avskrivningsregler. RRV har vidare tillstyrkt kommitténs förslag att
affärsverken skall få rätt att placera medel på räntebärande räkning. Enligt
RRV är vidare kommit­téns förslag om icke monetära måltal värdefullt och de
samhäUeliga mål och krav som dessa måltal uttrycker bör enligt RRV vara det pri­mära
för verken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs förslag att RRV gentemot affärsverken
bör fungera som en auktoriserad revisor har tillstyrkts bl. a. av postverket
och SJ. RRV har avstyrkt förslaget att RRV skall avge årlig
revisionsberättelse. En­ligt RRV avser revisors arbete i aktiebolag främst
bokslutsrevision. Den­na typ av revision bör enligt RRV ankomma på affärsverken
själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningens förslag att investeringskalkyler
bör komma tiU användning i större utsträckning har i huvudsak tillstyrkts av
remissin­stanserna. Försvarets forskningsanstalt har anfört att samhällsekono­miska
kostnadsintäktsanalyser kräver mycket stor sakkunskap. Enligt anstalten är
risken för att en felaktig eller ofullständig analys skall leda till sämre
beslut större än om ingen analys alls hade gjorts. SCB har förutsatt att
redovisningen av statens investeringar läggs upp så att de statistiskt kan
jämföras med övriga samhällssektorers. SAF och Sveriges Industriförbund har dock
anfört att tillämpbarheten av dessa förslag på den statliga förvaltningen är
ytterligt begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även utredningens övriga förslag om
investeringskalkyler har till­styrkts eller lämnats utan allvarligare
erinringar av flertalet remissin­stanser. Diskonteringsräntans höjd bör dock
enligt flera affärsverk, bl. a. postverket, televerket, SJ och statens
vattenfallsverk, även i fort­sättningen fastställas av verken själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att ersätta nuvarande fyra anslagstyper
med en enda an­slagstyp har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet
remissin­stanser. Däremot har en rad remissinstanser haft invändningar mot de
föreslagna reglerna om överskridanden och anslagsbehållningar. Krimi­nalvårdsstyrelsen,
SÖ, AMS och bostadsstyrelsen har ansett möjligheter­na till överskridanden
otillräckUga. Invändningar mot förslagen om an­slagsbehållning har rests av
många remissinstanser, bland dem SIDA, ÖB, försvarets civilförvaltning,
televerket, kammarkollegiet, statskonto­ret, UKA, styrelsen för teknisk
utveckling och fullmäktige i riksgälds­kontoret. Flertalet av dessa
remissinstanser har föreslagit ett syslem med begränsade anslagsbehållningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller
lämnat utan erinran ut­redningens förslag till utformning av ett bemyndigandesystem.
SJ har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dock
anfört att fördelar skulle vinnas för SJ om investeringsramen kun­de
fastställas för minst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att regeringen för konjunkturpolitiska åtgärder skall få för­foga över en
finansfullmakt har inte mött någon erinran bland remiss­instanserna. AMS har
dock anfört att den föreslagna utformningen kan medföra att möjligheterna att
snabbt få igång beredskapsarbeten blir alltför beskuma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att i informativt syfte redovisa hela socialförsäkringssyste­met i
budgetpropositionen har tiUstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga
remissinstanser. Riksförsäkringsverket har framfört att för alt översikten
skall bU fullständig bör samtiiga förvaltningskostnader tas med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att införselavgiftsmedel inom jordbrukets och fiskets om­råden skall tas upp på
budgetens inkomstsida, varvid regleringskassor­na och de övriga ändamål som
finansieras av dem får motsvarande bi­drag över budgetens utgiftssida, har
avstyrkts av jordbruksnämnden och fullmäktige i riksgäldskontoret. Kooperativa
förbundet har framfört att frågan bör remitteras tUl jordbruksutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
har tillstyrkt förslaget att affärsverkens driftbudgetar skall redo­visas i
budgetpropositionen och via formella 1 000-kronorsanslag knytas till
statsbudgeten. Televerket har avstyrkt förslaget. Postverket har av­styrkt
förslaget om redovisningen av driftbudgetarna men accepterat förslaget om
formella 1 000-kronorsanslag. Enligt SJ är förslaget olämp­ligt för den egna
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV har instämt i förslaget att
specialdestinationer av olika medel bör avvecklas i största möjliga
utsträckning. Liknande synpunkter fram­förs i en till fullmäktiges i
riksgäldskontoret yttrande fogad PM.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om att uppföra bank- och försäkringsinspektionens medel på 1 000-kronorsanslag
har avstyrkts av de berörda instanserna. Bank­inspektionen har föreslagit att
nuvarande regler skall bibehållas för dess vidkommande. Bankinspektionen har
anfört att det för dess del inte föreligger specialdestination i den meningen
att storleken på inflytande medel inverkar på verksamhetens inriktning och
omfattning. Ackumule-ringen av överskott har enligt bankinspektionen inneburit
att extraordi­nära utgifter kunnat täckas. Försäkringsinspektionen har inte
något att erinra mot att systemet med specialdestination slopas för dess vidkom­mande,
men har förordat att beräknade bidrag skall tas upp på statsbud­getens
inkomstsida under särskild uppbördstitel, medan anslag tiU verk­samheten
anvisas på utgiftssidan. Enligt försäkringsinspektionen kan inte dess
verksamhet jämstäUas med verksamheten vid uppdragsmyndig­heter, eftersom
försäkringsinspektionens verksamhet finansieras med av regeringen fastställda
obligatoriska bidrag från dem som är underkasta­de tillsyn. Någon direkt
relation mellan intäkter och kostnader finns inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att beslut om nyutlåning vid de
revolverande lånefonderna skall tas öppet på budgeten har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen,
som dock har förutsatt att för andra revolverande fonder än utlåningsfonder, t.
ex. jordfonden, utnyttjandet där så är lämpligt alltfort får ske enligt nu
gällande principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Utredningsförslag om resursstyrning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser har tillstyrkt den av
budgetutredningen för­ordade principen att statsmakterna bör ta ett ökat ansvar
för måUnrikt-ningen medan myndigheterna bör få ett ökat ansvar för val av
medel. Samtidigt har dock en rad remissinstanser uttryckt farhågor för en ökad
centralisering och minskat ansvar för myndigheterna. Sålunda har exem­pelvis
SIDA, arbetarskyddsstyrelsen, RRV, UKÄ och patent- och regi­streringsverket
framhållit vikten av att rollfördelningen utformas så att myndigheterna får
bibehålla sitt ansvar för att ta initiativ och föreslå förändringar av både
verksamhetens utformning och innehåll. Statskon­toret har framhållit att
betingelserna för enhetiiga styrformer har för­ändrats. Myndigheterna bör
enligt statskontoret mer ses som en aktiv del av samhället som med utgångspunkt
i sina erfarenheter skall förelägga statsmakterna förslag om inriktning, mål
och planer. SJ har framhållit att utredningens förslag vad avser exempelvis
programbudgetering och ökad styrning av investeringarna för SJ:s del skuUe leda
tUl en minskad frihet. Kriminalvårdsstyrelsen har helt avvisat principen
eftersom den enligt styrelsens mening medför en inte obetydlig risk för
byråkratise­ring och hård central styrning och kontroll av den statiiga
administratio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den förslagna minskade detaljregleringen för
myndigheternas val av medel har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av det
stora flertalet re­missinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Principen att budgeten på längre sikt skall mer
konsekvent indelas med hänsyn till målen för de olika verksamheterna har delats
eller läm­nats utan erinran av flertalet remissinstanser. Flertalet
remissinstanser har emellertid påtalat stora svårigheter med s. k.
flermålsverksamheter och djupgående organisatoriska konsekvenser. Statens
vägverk har påpe­kat svårigheterna att förena regionalpolitiska strävanden och
en ända­målsindelning av budgeten. Enligt kommerskollegium måste det snarare
vara regel än undantag att de olika sektorerna återverkar på varandra. SÖ, som
har avvisat förslaget, har anfört att man har negativa erfaren­heter av att en
myndighets verksamhet splittras på olika sektorer. Enligt bl. a. SCB måste
förslaget få omfattande organisatoriska följder för centralt
funktionsorienterade myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser har påpekat de djupgående
konsekvenserna för länsstyrelsernas organisation och den regionala samordningen
av den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statliga
verksamheten. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län, som har av­styrkt
förslaget, skulle länsstyrelsema komma att få ansvar inom fler­talet sektorer.
Enligt länsstyrelsernas organisationsnämnd aktualiseras härigenom hela
länsstyrelsens status.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ändamålsindelning skulle också enhgt bl. a. SJ
och domänverket medföra stora svårigheter och konflikter med det affärsmässiga
betrak­telsesättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett antal remissinstanser, bland dem försvarets
forskningsanstalt, RRV och fullmäktige i riksgäldskontoret, har kommenterat
budgetutredning­ens uppfattning att planeringens syfte bör vara att skapa
framtida hand­lingsalternativ och inte bindande planer. Samtliga har delat
utredning­ens uppfattning. UKÄ har dock påpekat att ett system med för stats­makterna
på intet sätt bindande planer kan medföra svårigheter för myn­digheterna att på
ett meningsfullt sätt bedriva långtidsplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En rad remissinstanser har vitsordat behovet av en
förbättrad plane­ring, men vad gäller den föreslagna utformningen av systemet
har fler­talet framhållit att det är tungrott och centralstyrt. AMS har
ifrågasatt om en rutiniserad planeringsprocess är det mest effektiva sättet att
åstad­komma debatt om och genomlysning av problemen. Flera remissinstan­ser har
framhållit att myndigheterna måste spela en framträdande roll i
planeringssystemet. Bland dessa är SIDA, socialstyrelsen, luftfartsver­ket,
statens vägverk, statens personalnämnd och lantbruksstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Så gott som samtliga remissinstanser som har yttrat
sig över affärs­verkskommitténs förslag har ansett att det system för
verksamhetsplane­ring och ramen för samhällets styrning av affärsverken som
affärsverks­kommittén har föreslagit kan godtas och har pekat på nödvändigheten
att mer preciserat än i dag känna ägarens syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RRV, LO och Statsanställdas Förbund har dock anfört
att kommittén alltför mycket betonat de företagsekonomiska aspekterna på affärsver­kens
verksamhet och alltför litet deras uppgift att tillfredställa samhälle­liga
nyttofunktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SJ har anfört att det f. n. torde saknas
förutsättningar att mera kon­kret ange statsmaktemas mål för SJ:s verksamhet,
men att en klar mål­sättning för verket vore önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har anfört att varje verks
speciella förhållanden måste påverka planeringsperiodens längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Domänverket, luftfartsverket, televerket och RRV
har anfört att den skriftliga företagspolitiken inte bör prövas av regeringen
utan att det bör ankomma på affärsverken att fastställa denna. Postverket, SJ
samt Stats­tjänstemännens Riksförbund och SACO har framhållit att
offentiiggö-rande av en långsiktsplan skulle skada verkens kommersiella
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
har framhållit att personalens synpunkter måste utgöra en vä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 130&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sentlig
faktor. Enligt Statsanställdas Förbund är det väsentligt att ra-mama för samhällets
styrning konkretiseras, medan verkens handlings­frihet inom dessa ramar bör
vara stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.1
Stabiliseringspolitiska frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningens uppfattning att statsmakterna
för stabiliserings­politiken bör förfoga över så många medel som möjligt, méd
så få re­striktioner som möjligt har delats eller lämnats utan erinran av
flertalet remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SAF och Sveriges Industriförbund har dock ansett
att fler medel lika väl kan leda till sämre resultat än få, eftersom dagens
kunskaper om den ekonomiska poUtiken och dess standard inte är tUlräckligt
goda. Lands­tingsförbundet och länsstyrelsen i Stockholms län har framfört
liknande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av mer information om konjunkturläget och
utveckling av&lt;br&gt;
konjunkturprognoser har understmkits av flera remissinstanser, bland&lt;br&gt;
dem RRV, konjunkturinstitutet, Landstingsförbimdet och flera länssty­&lt;br&gt;
relser. Fullmäktige i Sveriges riksbank och RRV har efterlyst en analys&lt;br&gt;
av möjligheterna att utöka de automatiskt verkande stabiliseringspoli­&lt;br&gt;
tiska medlen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:252.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot många av utredningens konkreta förslag till
åtgärder har remiss­instanserna dock riktat kritik och erinringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att driftbidrag skall kunna
höjas tillfälligt av sta­biliseringspolitiska skäl har tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av fler­talet remissinstanser. Socialstyrelsen har dock påpekat
att många bidrag är höggradigt detaljreglerade eller skall sökas i efterhand
vilket kom­plicerar eller omöjliggör att de används i stabiliseringspolitiskt
syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget om en konjunkturklausul i
bidragsförfattningarna som gäl­ler kommunala investeringar har tillstyrkts av
RRV, AMS och statens industriverk. Förslaget har kritiserats av flera
instanser. Socialstyrelsen har anfört att nedskärningar medför risker för
omgmpperingar inom den kommunala ekonomin. Svenska kommunförbundet och
Landstings­förbundet har framfört att endast höjningar bör tiUgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot förslaget att regeringen under löpande budgetår
skaU kunna an­vända såväl anställningsstopp i statsförvaltningen som anslagsvariatio­ner
har riktats stark kritik. Genomgående har såväl effekter som lämp­lighet
ifrågasatts. Bl. a. AMS och arbetarskyddsstyrelsen har framhållit att kraven på
verksamheten vid myndigheterna är lika stora i låg- som i högkonjunktur.
Statens personalnämnd har med skärpa erinrat om sta­tens ansvar som
arbetsgivare och om trygghetslagstiftningen. TCO har bestämt avvisat alla
tankar på att utanför den egentiiga arbetsmarknads­politikens ram använda
variationer i arbetskraften som konjunkturregu­lator på den statiiga
arbetsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget om förbättrad information om planerade
statiiga investe­ringar har tillstyrkts av RRV, statens vägverk och statens
industriverk, medan bl. a. SJ, statens vattenfallsverk, affärsverksdelegationen
och Statstjänstemännens Riksförbund har bedömt förslaget som administra­tivt
ohanteriigt och byråkratiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget om etappindelning av
investeringsverksamheten och en ökad användning av dessa i konjunkturpolitiken
har tillstyrkts av RRV. Kritik har riktats mot förslaget av bl. a. SJ, AMS och
Statsanställdas För­bund. AMS har anfört att möjlighetema att snabbt starta
beredskapsar­beten skulle bli alltför kringskurna. SJ och Statstjänstemännens
Riksför­bund har anfört att affärsverkens konkurrensförutsättningar skulle
minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att uttagsprocenten för den direkta
skatten skall kunna va­rieras under löpande budgetår har tiUstyrkts av bl. a.
RRV, konjunktur­institutet, fullmäktige i Sveriges riksbank och SACO. Bl. a.
TCO och KF har avvisat förslaget av främst fördelningspolitiska skäl.
Riksskatte­verket har anfört liknande skäl, och har också redovisat stora
problem beträffande information, administration och kontroll. Riksskatteverket
har inte varit berett tillstyrka förslaget förrän en mer ingående analys av de
tekniska och administrativa problemen genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att regeringen skall få fullmakt att
under löpande budgetår ändra mervärdeskatten och vissa punktskatter har
tillstyrkts av bl. a. kammarrätten i Stockholm, konjunkturinstitutet, SAF och
Sveriges In­dustriförbund samt LO. Enligt LO:s mening bör detta kunna minska be­hovet
av att låta de offentliga verksamheterna utgöra konjunkturbuffert med för dessa
menUga följder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har anmält tveksamhet mot
detta förslag. Svea hovrätt har anfört att detta förslag inte harmonierar med
regeringsfor­mens principer om finansmaktens fördelning mellan riksdag och rege­ring.
Liknande synpunkter har framförts av bl. a. riksdagens revisorer, länsstyrelsen
i Stockholnis län och TCO. Fullmäktige i Sveriges riksbank har pekat på de
fördelningspolitiskt och stabiliseringspolitiskt negativa följderna av i förväg
kända förändringar i skatterna, men har framhåUit att beslutsprocessen är en
konstitutionell fråga av hög rang. KF har med hänvisning till framför allt
fördelningspolitiska effekter avstyrkt att mervärdeskatten skall kunna
förändras av stabiliseringspolitiska skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att arbetsgivaravgiften och
investeringsavgiftema skall kun­na ändras snabbt under året har tillstyrkts av
RRV och statens industri­verk. Stockholms läns landsting har anfört att sådana
åtgärder skulle få oacceptabla effekter för kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen om ökad samordning med kommunerna har
mött princi­piell kritik från Svea hovrätt, länsstyrelsen i Stockholms län och
Svenska kommunförbundet, vilka har ifrågasatt såväl lämpligheten som möjlig­heten
av en ökad statlig styming av kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
om förbättringar av vissa befintliga medel har tiUstyrkts av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
och länsstyrelsen i Västmanlands län. Ökad användning av bidrag till
tidigareläggning av industribeställningar och leveranser har tiUstyrkts eller
lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. De föreslagna ändringarna av
nuvarande regler för bidrag tiU projektering av kommu­nala investeringar har
avstyrkts av AMS eftersom detta enligt AMS skulle medföra en begränsning av
tillämpningen av projekteringsbidra­gen. En ökad användning av investeringsavgifter
har tillstyrkts av RRV och länsstyrelsen i Västmanlands län, medan
kommunalekonomiska ut­redningen. Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet har an­mält tveksamhet främst p. g. a. de begränsade
effekterna. Den föreslag­na ökade användningen av byggnadsregleringen har mött
tveksamhet hos bl. a. konjunkturinstitutet, AMS och Landstingsförbundet vilka
har ansett effektema av detta förslag otillräckligt belysta. Förslaget att in­föra
depositionsavgifter för kommunala byggnadsinvesteringar har tUl­styrkts av bl.
a. konjunkturinstitutet och Landstingsförbundet, medan fullmäktige i Sveriges
Riksbank, Svenska kommunförbundet och Stock­holms läns landsting har kritiserat
förslaget, främst p. g. a. att vissa kommuner skuUe komma att missgynnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen om förbättrad information om kommunala
följdkostnader och om effekterna av de statliga åtgärderna på kommunerna har
till­styrkts av bl. a. RRV och statens industriverk.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget om ett gemensamt råd för stat och kommun
för informa­tionsutbyte i stabiliseringspolitiska frågor har tillstyrkts av bl.
a. Svenska kommunförbundet och Svenska kommunalarbetareförbundet, Lands­tingsförbundet
och Stockholms kommun har avstyrkt att ett gemensamt råd inrättas. Dessa båda
remissinstanser har framfört att nuvarande samrådsformer har fungerat väl och
kan utvecklas. Stockholms läns landsting har ansett att rådet bör få utökade
befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna tilläggsdirektiven till kommunalekonomiska utredning­en har mött
stark kritik från flera remissinstanser. Mervärdeskatt på och prisreglering av
avgiftsfinansierad verksamhet har avstyrkts av Stock­holms läns landsting med
hänvisning tiU såväl den kommunala självbe­stämmanderätten som de
fördelningspolitiska följderna. Variationer i förskottsutbetalning av kommunala
skattemedel skuUe enligt Landstings­förbundet få omedelbara effekter på
sjukvårdsverksamheten som inte vore förenliga med grundläggande sociala krav.
Likartade synpunkter har framförts av bl. a. länsstyrelsen i Västmanlands län
och Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.2
Budgetårets förläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser har delat eller lämnat
utan erinran budgetut­redningens bedömning att de administrativa aspekterna
talar för att nu­varande budgetårssystem bör bibehållas. Några remissinstanser,
bland dem länsstyrelsen i Stockholms län och kriminalvårdsstyrelsen, har an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sett
att frågan bör utredas ytterligare. Ett mindre antal remissinstanser har
förordat en övergång tiU kalenderårssystem. Svenska kommunför­bundet har anfört
att ett för staten och kommunerna tidsmässigt sam­manfallande budgetår i
förening med en så långt möjligt sammanfal­lande ändamålsindelning av statens
och kommunernas budgetar skulle möjliggöra en riktigare redovisning av och
information om samhällets insatser för de olika ändamålen under ett kalenderår.
Ett för staten och kommunema sammanfallande budgetår torde också enligt
förbundet vara till fördel i den mån — vilket enligt förbundet synes vara
fallet — staten och kommunerna för sitt planerings- och budgetarbete behöver
och kan utnyttja gemensamt prognosmaterial o. d. Liknande synpunkter har
framförts av Landstingsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser, bland dem SCB och
arbetarskyddsstyrelsen har framhållit att nuvarande budgetårssystem medför
vissa svårigheter för planeringen till följd av att den officiella statistiken
avser kalenderår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Föredraganden 5.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det statliga budgetsystemet fick i allt väsentligt
sin nuvarande utform­ning genom 1937 års budgetreform. Med hänsyn till den
utveckling som har ägt rum sedan slutet av 1930-talet är det naturligt att
systemet fram­står som föråldrat i flera avseenden. Under senare år har en rad
delvis nya synsätt på finanspolitikens metoder och därmed också statsbudgetens
konstruktion och funktionssätt utvecklats. Sålunda betonas bl. a. möj­ligheterna
att utveckla finanspolitiken till ett instrument som med ökad precision och
snabbhet kan användas för styrning av efterfrågan och resursanvändning i
samhällsekonomin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är en ofrånkomlig följd av den ekonomiska
utvecklingen och de ständigt växande kraven på den ekonomiska politiken att
dess medel fortiöpande byggs ut och förfinas. Denna utveckling bör också, så
långt det är möjligt, återspeglas i budgetens uppställning och presentation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om behovet av en modernisering av
budgetsystemet har tidi­gare anmälts för riksdagen. I 1975 års
kompletteringsproposition (prop. 1975: 100, FiU 1975: 25, rskr 1975: 236)
uttalade chefen för finans­departementet att det nuvarande budgetsystemet borde
förbättras, men att ytterligare förberedelsearbete behövdes innan statsmakterna
kunde ta ställning till dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vUl nu redovisa förslag tiU riktiinjer för en
modemisering av bud­getsystemet. Mina förslag tar sin utgångspunkt i
budgetutredningens be­tänkande, affärsverkskommitténs betänkande och
riksrevisionsverkets slutrapport om försöksverksamheten med programbudgetering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningens huvuduppgift har varit att pröva
vilka förändring­ar som bör vidtas i det statiiga budgetsystemet för att detta
skall bli ett så effektivt instrument som möjligt för att styra användningen av
de statliga resurserna och for stabiliseringspolitiken. Vidare har budgetut­redningen
haft att överväga en rad särskilda frågor om budgetsystemet, bl. a. frågan om
budgetårets förläggning. Även affärsverkskommittén har i sitt förslag till
målsättning och styrformer för affärsverken tagit upp vissa budgettekniska
frågor och frågor rörande resursstyrningen avseende affärsverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna har vid behandlingen av den nya
regeringsformen och riksdagsordningen lagt fast att budgetregleringen inte bör
ha karaktär av lagstiftning. Budgetutredningen har sökt skapa ett budgetsystem
som kan anpassas till de förändrade krav den ekonomiska utvecklingen och
förändringarna i de statliga verksamheterna ställer. Budgetutredningens strävan
ligger därmed i linje med statsmakternas stäUningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa ändringar av budgetsystemet och därmed
sammanhängande frå­gor har redan gjorts med ledning av de förslag som
budgetutredningen har presenterat. Budgetutredningen gav i januari 1972 ut
publikationen Regeringens budgetförslag 1972/73 som var en lättUlgänglig
presenta­tion av 1972 års statsverksproposition. En motsvarande publikation har
därefter årligen givits ut. Med anledning av utredningens förslag har vidare
vissa ändringar genomförts i de allmänna anvisningarna för myn­digheternas
anslagsframställningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bor nu ytterUgare steg tas för
att modernisera budgetsystemet. Den nuvarande uppdelningen i en drift- och en
kapUal-budget bör upphöra och ersättas av en enda statsbudget med en förenk­lad
förmögenhetsredovisning. I samband med denna omläggning bör en rad andra
förenklingar av redovisningen genomföras. En tekniskt så om­fattande omläggning
av budgetsystemet kräver givetvis förberedelse­arbete bl. a. i form av
information och utbildning. En riktpunkt för arbetet bör vara att omläggningen
kan ske inför budgetåret 1979/80. Jag är dock medveten om att
förberedelsearbetet kan komma att kräva att ett fullständigt genomförande av
reformen kan ske först inför budget­året 1980/81. Jag vill emellertid med
hänsyn tiU behovet av förberedelse­arbete föreslå regeringen att redan nu för
riksdagen redovisa förslag till riktUnjer för en modernisering av
budgetsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag avser att senare föreslå regeringen att ge
riksrevisionsverket i upp­drag att svara för information och utbildning med
anledning av försla­gen om en modemisering av budgetsystemet. Med anledning av
försla­gen i fråga om förmögenhetsredovisningen avser jag också att senare
föreslå regeringen att ge riksrevisionsverket i uppdrag att utarbeta före­skrifter
rörande bokslut vid främst affärsverken samt att utarbeta rikt­linjer för vad
som skall anses vara god redovisningssed vid sådana verk­samheter. Vidare
ankommer det på riksrevisionsverket enligt sin instruk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tion
(1973: 444) att se över gällande tillämpningsföreskrifter rörande redovisning,
bokföring m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har vidare för avsikt att se över de allmänna anvisningarna för myndighetemas
anslagsframställningar och ta initiativ till en systematisk genomgång av
regleringsbreven i syfte bl. a. att sådana restriktioner för myndigheternas
verksamhet som inte längre behövs skaU tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Budgettekniska frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.1
Sammanläggning av drift- och kapitalbudgetarna m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande redovisningen av statsbudgeten i form
av en drift-och en kapitalbudget infördes, som jag tidigare har redovisat,
genom 1937 års budgetreform. Begreppet totalbudget i dess moderna betydelse
förekommer första gången i 1956 års finansplan. Chefen för finansde­partementet
anförde där bl. a. att uppdelningen av statsbudgeten på en driftbudget och en
kapitalbudget hänför sig endast till den konjunktur­politiskt sett mindre
betydelsefulla redovisningen av statens förmögen­hetsställning. Eftersom
utgifterna på kapitalbudgeten kan ha lika stor samhällsekonomisk betydelse som
utgifterna på driftbudgeten finns det i realiteten ingen anledning att skilja
på dessa två utgiftskategorier. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 kompletterades
drift- och kapitalbudgetar­na med en uppställning över totalbudgeten.
Budgetutredningen har före­slagit att drift- och kapitalbudgetarna skall läggas
samman till en budget och inte längre särredovisas. En sådan åtgärd har också
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Sålunda har
bl. a. riks-revisionsverket och fullmäktige i Sveriges riksbank tillstyrkt en
sådan sammanläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälet
till att nuvarande system infördes var att alla förändringar i statens
förmögenhet skulle redovisas öppet och i första hand via kapital­budgeten, som
i princip var lånefinansierad. Driftbudgeten däremot skulle vara
skattefinansierad och täcka de löpande utgifterna. Driftbud­geten fick över-
eller underbalanseras beroende på konjunkturläget. På längre sikt borde dock
driftbudgeten balanseras, så att statens förmögen­het inte skulle påverkas av
konjunkturpolitiken. Balanseringen skulle ske via budgetutjämningsfonden, vars
huvuduppgift är att utjämna drift­budgetens över- och underskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Före år 1937 upprätthöU man starkt kravet på
budgetens balans. Så­lunda skulle varje budget balanseras. Budgetreformen år
1937 innebar en uppmjukning av detta krav. UtveckUngen efter år 1937 har
inneburit att man vid de finanspoUtiska bedömningarna i allt högre grad har
kommit att fästa uppmärksamheten vid skUlnaderna mellan budgetens utgifter och
inkomster medan förmögenhetsaspekten skjutils i bakgmn­den. Ställningstagande
till i vUken utsträckning upplåning för statiiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behov
kan godtas grundas inte längre på statens förmögenhetstillväxt utan på olika
ekonomisk-politiska bedömningar. I praktiken blir där­igenom både drift- och
kapitalbudgetarna finansierade på samma sätt, dvs. med skatteinkomster och med
lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En sammanläggning av drift- och kapitalbudgetarna
kommer att för­bättra överbHcken över den statiiga budgeten, bl. a. genom att
de in­vecklade relationerna mellan drift- och kapitalbudgetarna inte längre
behöver beaktas. SkiUnaden meUan investeringar å ena sidan samt driftkostnader
och transfereringar å andra sidan kan med fördel beaktas på andra sätt än genom
uppdelning på en drift- och en kapitalbudget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att genomföra denna omläggning krävs dock att
viss redovisning sker i andra former än f. n. En sammanläggning av drift- och
kapital­budgetarna medför att samtliga anslag till investeringar fortsättningsvis
bör föras upp under resp. huvudtitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En sammanläggning av drift- och kapitalbudgetarna
bör även få till följd bl. a. att den förmögenhetsredovisning, som hittUls har
presente­rats genom systemet med kapitalfonder, upphör. Den information som har
givits riksdagen genom kapitalfondsredovisningen bör i stället läm­nas med
hjälp av balansräkningar. En redovisning i balansräkning är ett allmänt
accepterat sätt att presentera en ekonomisk verksamhets ak­tuella ställning.
Denna redovisningsform bör kunna användas även vid redovisningen av tUlgångar
som f. n. inte ingår i kapitalfondsredovis­ningen. Hit hör bl. a. sådana
investeringar som har finansierats över driftbudgeten. Jag återkommer tiU dessa
frågor i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att lägga samman drift- och
kapitalbudgetarna till en bud­get får vidare konsekvenser för
budgetutjämningsfonden. Fondens hu­vuduppgift i nuvarande system är att som ett
rent bokföringskonto balansera driftbudgetens över- och underskott. På
budgetutjämnings­fonden redovisas vidare saldot på automobilskattemedlens
specialbudget och fonden för reglering av utbetalningarna av
kommunalskattemedel. Dessutom kan på budgetutjämningsfonden, genom särskilda
regerings­beslut, bokföras outnyttjade anslagsmedel på reservationsanslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningen av automobilskattemedlen över en
särskild fond moti­verades ursprungligen av en önskan att genomföra
specialdestination av medel tiU detta verksamhetsområde. Utvecklingen har dock
medfört att denna specialdestination numera torde sakna aktualitet, varför
någon redovisning över budgetutjämningsfonden enligt min mening inle längre
behöver ske. Någon avräkning mot vissa utgiftsanslag behöver inte heller ske.
Jag vill erinra om att redovisningen i sin nuvarande form inle är fullständig.
Beräkningar av bUismens totala kostnader och intäkter kan vid behov med fördel
göras i särskUd ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket redovisar i sina årliga
beräkningar av statsinkom­sterna hur de inflytande skattemedlen fördelar sig på
stat och kommun. Kommunerna erhåUer sina skattemedel genom ett särskilt
avräknings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förfarande.
Den särskilda regleringsfond som redovisas på budgetutjäm­ningsfonden saknar
praktisk betydelse vid dessa transaktioner, varför den kan upphöra. Givetvis
bör riksrevisionsverket även fortsättningsvis i sina inkomstberäkningar
särredovisa kommunalskattemedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Outnyttjade reservationsmedel bör även i
fortsättningen kunna föras bort ur statsbudgeten genom särskilda
regeringsbeslut. Detta kan emel­lertid ske utan att sådana medel förs till en
särskild fond.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om dessa förslag genomförs upphör
budgetutjämningsfondens uppgif­ter. Fonden bör därför upphöra som redovisningstekniskt
begrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har nu redogjort för de förändringar av
budgetteknisk natur som erfordras för att drift- och kapitalbudgetarna skall
kunna läggas sam­man till en enda statsbudget. Som jag tidigare har nämnt har
synen på budgetens innebörd gradvis förändrats sedan 1937 års budgetreform. En
sammanläggning av drift- och kapitalbudgetarna kan därför ses som ett
stadfästande av den faktiska utvecklingen. En sådan sammanlägg­ning innebär
vidare att budgetsystemet bUr mer lätthanterligt från admi­nistrativ synpunkt
och samtidigt enklare och mer lättöverskådligt. Enligt min mening bör därför en
sammanläggning nu komma tUl stånd. Ett exempel på en sådan statsbudget
tillämpad på statsbudgeten för budget­året 1976/77 bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.2
Förmögenhetsredovisning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu tUl att behandla vissa frågor som
främst berör för­mögenhetsredovisningen för affärsverk och likartade
verksamheter. Här­vid kommer jag också att ta upp vissa av
affärsverkskommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I budgetutredningens uppdrag har ingått att
förutsättningslöst se över den statliga förmögenhetsredovisningen samt att
föreslå principer för värdering av kapitaltillgångar och avskrivningsregler.
Budgetutredningen har framhållit att det inte finns någon allmänt accepterad
och praktiskt tillämpbar teori att utgå ifrån i fråga om grundsynen på
förmögenhets-och kapitalredovisning inom statsförvaltningen. Remissinstanserna
har med några få undantag delat utredningens uppfattning att syftet med
förmögenhets- och kapitalkostnadsredovisningen snarare är att förbättra
resursstymingen än att visa en aktuell förmögenhetsställning. Även jag ansluter
mig till den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett moderniserat budgetsystem bör aUtså, vilket
även har varit bud­getutredningens utgångspunkt, i dessa delar nära ansluta
till gängse praxis men samtidigt bättre knyta an till det av budgetutredningen
for­mulerade syftet att förbättra resursstyrningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare anslutit mig tiU
budgetutredningens förslag att lägga samman drift- och kapitalbudgetarna. Då
kapitalbudgeten upphör som självständig redovisningsform saknas motiv för en
fortsatt redovisning av den statliga förmögenheten över kapitalfonder. Därmed
upphör den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hittiUsvarande
samlade redovisningen av statens förmögenhet. Denna redovisning lider
emellertid av mångahanda brister framför allt vad gäller fullständighet.
Exempelvis ingår inte avsevärda kapitaltiUgångar som har finansierats över
driftbudgeten i den redovisade statiiga för­mögenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
värde som kan tiUmätas en samlad, total redovisning av den stat­liga
förmögenheten förändras med samhällsutvecklingen och synen på de
ekonomisk-politiska instrument som vårt samhälle förfogar över. Enligt min
mening finns det i dag inte något praktiskt behov av att löpande följa
utvecklingen av den statliga förmögenheten. Däremot ligger det ett ostridigt
värde i en förmögenhetsredovisning för sådana verksamheter där mål eller
restriktioner i form av avkastningskrav kan formuleras. Förmögenhetsredovisning
utgör här ett av flera instrument för bedömningar av verksamhetens
effektivitet. I verksamheter där så­dant behov föreligger bör, som
budgetutredningen har föreslagit och som remissinstanserna genomgående har
tillstyrkt, förmögenhetsredo­visningen ges i form av en balansräkning. Den
information som hittiUs har lämnats riksdagen och som har hämtats ur resp.
kapitalfonds redo­visning bör i stället hämtas från balansräkningar för de
aktuella verk­samheterna. Härigenom har riksdagen möjlighet att ta stäUning
till rege­ringens förslag till anslag för verksamheten för aktuellt budgetår
mot bakgrund av uppgifter i senaste bokslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bokslut för affärsverken, dvs. resultat- och
balansräkning samt för­valtningsberättelse, bör liksom hittills upprättas av
resp. affärsverks styrelse i enlighet med statsmakternas föreskrifter. Någon
generell möj­lighet för verken att därvid göra bokslutsdispositioner i
konsoliderings­syfte, vilket affärsverkskommittén har föreslagit, är jag inte
beredd att föreslå. Boksluten bör fastställas av regeringen. Redovisningen av
af­färsverkens årsresultat och resultatprognoser för kommande budgetår bör
liksom hittiUs ske i anslutning tUl den inkomstberäkning som läm­nas till
riksdagen. Av detta följer att jag inte finner skäl att, som bud­getutredningen
har föreslagit, redovisa affärsverkens verksamhet i stats­budgeten mot formella
förslagsanslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningen av affärsverk och likartade
verksamheter bör vara överskådlig och lättbegriplig. Vidare bör — så långt som
möjligt — enhetlighet eftersträvas. En redovisning i form av en balansräkning
är ett allmänt accepterat sätt att presentera en ekonomisk verksamhets aktuella
slällning och bör kunna användas bl. a. för affärsverken. Sam­tidigt måste jag
konstatera att statsförvaltningens mångskiftande karak­tär gör det omöjligt att
utforma alla balansräkningar på ett enhetligt sätt utan att värdefull
verksamhetsspecifik information försvinner. Det bör ankomma på regeringen att
efter förslag från vederbörande verk och myndigheter ange riktlinjer för hur
balansräkningarna bör utfor­mas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av mig förordade omläggningen av
förmögenhetsredovisningen avses inte medföra några organisatoriska förändringar
vad gäller myn­digheternas ansvarsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt budgetutredningens förslag skall, liksom f.
n., endast tUlgångar med en minsta varaktighet av tre år och ett minimivärde av
10 000 kr., förmögenhetsredovisas. Utredningen har inte ansett sig böra lämna
ett förslag om vilka olika slag av tillgångar som skaU förmögenhetsredo­visas.
Detta bör avgöras från fall tiU faU med hänsyn tUl informations­behovet.
Remissinstanserna har i huvudsak inte haft något att erinra mot förslaget.
Statens vägverk har i sitt remissvar anmärkt att den defini­tion som har givits
av utredningen inte täcker investeringar i omsätt­ningstillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning att frågan om
vilka tiUgångar som skall förmögenhetsredovisas bör avgöras från fall till fall
med hän­syn till informationsbehovet. En utgångspunkt bör vara att tillgångar
med mindre varaktighet än tre år och lägre anskaffningskostnad än 20 000 kr.
inte tas med i redovisningen. Regeringen bör justera belopps­gränsen bl. a. med
hänsyn till penningvärdeförändringar. Givetvis bör hland tillgångar redovisas
investeringar i lager och förråd. Vidare bör tillgångar finansierade genom
kapitaltUlskott från budgeten förmögen­hetsredovisas. I den mån tillgångar har
finansierats helt eller delvis på annat sätt än genom kapitaltiUskott från
budgeten bör även här infor­mationsbehovet vara vägledande för redovisningen av
dessa tillgångar. Jag avser exempelvis affärsverkens lager av
omsättningstillgångar, post­verkets och televerkets bilar, vattenfallsverkets
entreprenadmaskiner, eller vissa förrådsanläggningar vid överstyrelsen för
ekonomiskt försvar. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt
riksrevisionsverket att utfärda närmare anvisningar i dessa avgränsningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Värderingen av tiUgångarna bör enligt utredningen
ske med utgångs­punkt i det för avskrivning justerade nyanskaffningsvärdet,
dvs. ett upp­skattat eller teoretiskt marknadsvärde vid redovisningstidpunkten
av en motsvarande eller lika ändamålsenUg tUlgång. Härigenom skuUe enligt
utredningen statens aktuella förmögenhetsställning komma till uttryck bättre än
om det en gång nedlagda finansiella kapitalet redovisas. Av­skrivningar bör
enligt budgetutredningen beräknas på grundval av ny­anskaffningsvärdet.
Förräntningskravet, av utredningen benämnt kapi­talränta, bör beräknas med
beaktande av inträffade penningvärdeför­ändringar. Kapitalräntan, som enligt
utredningen är en realränta, bör fastställas av regeringen. Härigenom skulle
enligt budgetutredningen statens aktuella förmögenhetsställning redovisas
bättre än i nuvarande system, då det tillskjutna finansiella kapitalet
registreras. Dessutom skapas enligt utredningen en naturlig utgångspunkt för
beräkningen av kapitalkostnadema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag har godtagits bl. a. av försvarets civilförvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
statistiska centralbyrån. Byggnadsstyrelsen har ansett att de av ut­redningen
föreslagna värderingsprinciperna kan tillämpas även för att registrera
förmögenhetsställningen för statens fastighetsbestånd. Riks­revisionsverket har
i princip godtagit utredningens förslag för budget-finansierade verksamheter,
men har ansett att för bl. a. affärsverk kan delvis andra krav på principer för
förmögenhetsredovisning behöva ställas. Budgetutredningens förslag kan i dessa
fall bl. a. ge upphov tiU samhällsekonomiskt icke önskvärda effekter på pris-
och taxesättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kritik mot utredningens förslag i dessa delar har
anförts av affärs­verken och statens industriverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Postverket har avstyrkt den av budgetutredningen
föreslagna förmö­genhetsredovisningen emedan den enligt verket skulle göra
redovis­ningen mer subjektiv, osäker och svåranalyserad än f. n. Verkets grund­läggande
syn är att förmögenhetsredovisning — åtminstone för affärs­verkens del — bör härledas
ur begreppet god redovisningssed. Detta bedöms som angeläget bl. a. på gmnd av
att en stor del av verksamhe­ten bedrivs under konkurrens och för att
underlaget för ekonomisk pla­nering och kontroll skall bli så riktigt som
möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Postverket har bestämt hävdat sin uppfattning att
verkets anlägg­ningstillgångar i enlighet med god redovisningssed även i
fortsättningen bör värderas med utgångspunkt i det historiska
anskaffningsvärdet och att avskrivningarna skall baseras på
nyanskaffningsvärdet. Summan av anskaffningsvärdena minskade med avskrivningar
på nyanskaffnings­värdena är också lämplig som bas för beräkning av
kapitalräntan, efter­som denna summa anger utnyttjat kapitaltUlskott från
staten. Verket har vidare anfört att en ändring av dessa regler för övrigt bl.
a. skulle påverka avkastningskravet. Om det för budgetprocessen erfordras en
speciell värdering av de av postverkets tiUgångar som har anskaffats för
anslagsmedel har postverket förklarat sig berett att göra en sådan vid sidan av
den ordinarie redovisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens järnvägar har framhållit att
budgetutredningens förslag stri­der mot allmän praxis och god redovisningssed.
En balansräkning skall enligt verket i första hand fungera som en
resultatutredningsbalans och ingående värden tas upp efter en
försiktighetsnorm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förenade fabriksverken har inte ansett
budgetutredningens skäl för övergång till nya principer vara bärande för
affärsverken, utan har an­sett det angeläget att affärsverken får behålla
hittills tillämpade allmänt vedertagna principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens vattenfallsverk har anfört att om man skuUe
grunda avkast­ningskravet för verket på ett helt annat kapitalbegrepp än det
som i dag tillämpas skulle all likställdhet och jämförbarhet med samarbetande
och konkurrerande företag förloras. Detta kommer i framtiden alt påverka
konkurrensförhållanden, samordnings- och samarbetsmöjligheter på samma sätt som
om en annan ränta skulle tUlämpas. Förutom att kon-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sekvenserna
är svåra att överblicka kommer möjligheterna att kontrol­lera verksamhetens
effektivitet och jämförelser med företag i branschen att begränsas ytterligare.
Sådana jämförelser är angelägna för att stats­makterna och medborgarna skall
kunna bedöma den statliga sektorns effektivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Likartade
synpunkter har anförts även av övriga affärsverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del är jag, mot bakgrund bl. a. av den
kritik remissinstan­serna har riktat mot förslaget, inte beredd att föreslå en
årlig förmögen­hetsvärdering på det sätt som budgetutredningen har förordat.
Jag är inte heller beredd att föreslå att en realränta införs efter vilken
avkast­ningskrav skall bestämmas på ett indexuppräknat kapital och finner
därför inte skäl att frångå den huvudregel som hittills har gällt för för­mögenhetsvärdering.
Förräntningskravet bör beräknas på grundval av det kapital som har tillskjutits
över budgeten eller av statsmakterna på annat sätt har ställts tUl förfogande
för verksamheten. Huvudregeln bör alltså — liksom hittills — vara att avskrivningar
baseras på nyanskaff­ningsvärdet och att förräntningskravet beräknas på ett
statskapital som i princip utgör skillnaden mellan tillskjutet och avskrivet
kapital. Verk­ställda avskrivningar bör liksom hittills i princip inlevereras
till bud­geten. Denna huvudregel bör allmänt gälla alla affärsverk och
likartade verksamheter med de få undantag där särskilda skäl kan föreUgga. Det
bör ankomma på regeringen att föreskriva om undantag från huvud­regeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är inte heller beredd att godta affärsverkskommitténs
förslag att statskapital skall uppdelas i en lånedel och en egen kapitaldel. En
sådan uppdelning har inte någon praktisk betydelse för informationen om
affärsverkens effektivitet. Däremot finns ett allmänt intresse av att den
ekonomiska stäUningen redovisas på ett sådant sätt i årsredovisning att
underlag finns för olika typer av kalkylmässiga jämförelser mellan olika
affärsverk och mellan affärsverk och privata företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetuttedningen har föreslagit att i normalfallet
bör linjär avskriv­ning tillämpas, dvs. avskrivningsbeloppet skaU varje år
utgöra en Uka stor andel av nyanskaffningsvärdet. Det ankommer på regeringen
att efter förslag från berört verk ta ställning till ändring av hittills tUläm­pade
avskrivningsmetoder. Avskrivningstiderna bör givetvis som bud­getutredningen
har föreslagit anpassas till den ekonomiska livslängden för resp. investering.
Föreskrifter om vilka avskrivningstider som skall tillämpas i ett enskUt fall
torde härigenom endast behövas i undantags­fall. Det ankommer på regeringen
eller myndighet som regeringen be­stämmer att utfärda de föreskrifter som kan
bli nödvändiga i detta sam­manhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statskapitalet bör liksom hittUls utgöra skillnaden
mellan anvisade in­vesteringsanslag och verkstäUda avskrivningar. Investeringar
som tidi-gareläggs i sysselsättningsfrämjande syfte eller som görs i
försvarsfräm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jande
syfte och inte kan återvinnas eller som av andra skäl inte bör för­räntas till
sitt fulla värde bör i enlighet med den praxis som gäller i dag bokföras endast
till den del det skall förräntas. Av detta skäl har det i nuvarande
budgetsystem varit nödvändigt att över driftbudgeten anvisa särskilda
avskrivningsanslag. Genom sammanläggningen av drift- och kapitalbudgetarna
behövs inte längre sådana anslag. I budgetpropositio­nen får för resp. anslag
redovisas i vilken utsträckning investeringar be­räknas kunna förräntas och en
preliminär beräkning göras vilket belopp som skall förräntas. Några
avskrivningsanslag behöver däremot inte an­visas. Det bör enligt min mening i
ett nytt budgetsystem räcka med en föreskrift i regleringsbrev om hur
kapitaltUlskott skall tiUföras statskapi­talet. Det är min avsikt att föreslå
regeringen att ge riksrevisionsverket i uppdrag att se över nuvarande praxis
beträffande grundavskrivningar. Som exempel på ett område där nuvarande system
med grundavskriv­ning behöver ses över kan jag nämna byggnadsområdet. Mot
bakgrund av nu gällande hyressättningsprinciper för statliga lokaler kan det
finnas anledning att avveckla stora delar av systemet med grundavskrivningar
inom byggnadsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behov kan även föreligga att i en del fall
uppvärdera tillgångars bok­förda värde. Detta kan exempelvis bli aktuellt om en
tidigare engångs-avskriven tillgång nyttjas i räntabel verksamhet eller om mark
överförs mellan olika verk och markvärdet framstår som för lågt eller då till­gångsvärden
av andra skäl framstår som för låga med hänsyn till verk­samheten. Även andra
situationer kan föranleda att tillgångamas bok­förda värde behöver uppvärderas.
Sådan omvärdering bör ske genom att tillgångens värde skrivs upp eUer
värdeminskningskontot skrivs ned sam­tidigt som statskapitalet skrivs upp med
motsvarande belopp. Före­skrifter om detta bör meddelas av regeringen.
Realisationsvinster vid försäljning av tillgångar för stadigvarande bruk bör på
likartat sätt bok­föras enligt nu gäUande regler. Realisationsvinst bör skrivas
av genom extra avskrivning som skall inlevereras tiU budgeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De huvudregler jag har förordat för förmögenhets-
och kapitalkost­nadsredovisning för affärsverk bör i tUlämpliga delar gäUa även
för andra, likartade statliga verksamheter. Jag syftar härvid främst på verk­samheter
som redovisas på vissa av de nuvarande kapitalfonderna samt uppdrags- och
programbudgetmyndigheter. Det bör ankomma på rege­ringen att besluta om vilka
myndigheter som skall omfattas av den före­slagna redovisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill också i detta sammanhang ta upp frågan om
förhållandet mel­lan riksrevisionsverket och affärsverken. Affärsverkskommittén
har före­slagit att riksrevisionsverket gentemot affärsverken bör arbeta på
samma sätt som en auktoriserad revisor med årliga revisionsinsatser. Förslaget
har tUlstyrkts av bl. a. postverket och Statens järnvägar. Riksrevisions­verket
har anmärkt att en revisors arbete i aktiebolag främst avser bok-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slutsrevision
och att sådan revision bör utföras av verken själva. Enligt min mening bör dock
riksrevisionsverket vid sidan av sin förvaltnings­revision ha ett ansvar för
att affärsverkens redovisning och boksluts­handlingar löpande granskas på samma
sätt som vid revision i ett aktie­bolag. Innan bokslut fastställts av
regeringen bör det ha reviderats i enlighet med vad jag har anfört. Det bör
ankomma på regeringen att besluta om de närmare formerna för en sådan revision.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag inledningsvis har anfört avser jag att
föreslå regeringen att uppdra åt riksrevisionsverket att utarbeta riktlinjer
för god redovisnings­sed för affärsverken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.3.
Övriga budgettekniska frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har föreslagit att statens
normalränta, som enligt nuvarande regler utgör medeltalet av obligationsräntan
under de tio närmast föregående åren med tillägg av en kvarts procent för att
täcka förvaltningskostnader m. m., skall ersättas av en av regeringen
fastställd kapitalränta. Utredningen har bl. a. påpekat att statens normalränta
ge­nom det stigande ränteläget har fått en inte avsedd subventionseffekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar budgetutredningens bedömning i denna
fråga. Mot denna bakgrund bör räntan på statens fordringar (statens
utlåningsränta) kny­tas till obligationsräntan på ett sådant sätt att ett
allmänt ändrat ränte­läge får ett väsentligt snabbare genomslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller ränta i övriga fall (statens
avkastningsränta) viU jag anföra följande. Den ränta som skall utgöra
förräntningskrav för affärs­verk är i princip i dag statens normalränta. Jag
har tidigare redovisat vissa utgångspunkter för redovisning av affärsverk och
likartade verk­samheter. Jag har därvid understrukit behovet av att få underlag
för att bedöma verksamhetens effektivitet. Med hänsyn härtill anser jag att
förräntningskravet för dessa närmare bör ansluta till den aktuella
obligationsräntan som ett uttryck för kostnaden för kapital. För att ut­jämna
tiUfäUiga variationer men ändå få anslutning till gällande ränte­nivå bör
förräntningskravet sättas till det ovägda genomsnittet av obli­gationsräntan
under de senaste tre åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slatens utlåningsränta och statens avkastningsränta
bör faststäUas per den 1 juli varje år, med hänsyn tiU aktuellt ränteläge, och
gäUa under hela det påföljande budgetåret. Normalt bör räntorna innefatta ett
till-lägg på en kvarts procent för förvaltningskostnader m. m. För särskilda
fall bör annan ränta eller annat avkastningskrav kunna fastställas än
utlånings- eller avkastningsräntan. Övergången från gällande räntesatser bör
ske successivt. Jag vill erinra om att räntesatserna för vissa verksam­heter f.
n. fastställs av riksdagen. Någon ändring i denna befogenhets­fördelning är
inte aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket
har hemställt att regeringen i anslutning till prov-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
av budgetutredningens förslag även prövar frågan om räntebe­läggning av
förskott vid statlig upphandling. Denna fråga har även del­vis behandlats av
budgetutredningen och av 1968 års upphandlingskom­mitté (SOU 1971: 88)
Offentlig upphandling. Chefen för finansdeparte­mentet ansåg vid sin behandling
av upphandlingskommitténs betänkan­de i prop. 1973: 73 s. 62 att frågan om
räntebeläggning av förskott vid upphandling borde vila med hänsyn till att
frågan behandlades av bud­getutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket pekar i sin skrivelse på att
praxis i fråga om för-skottsgivningen i hög grad varierar mellan olika
myndigheter. Även sedan mer preciserade anvisningar till nu gällande regler
utfärdats kan den kvarstående möjligheten att lämna räntefria förskott enligt
riksrevi­sionsverkets uppfattning innebära att statens kostnader för
förskottsgiv-ningen inte beaktas i tillräckligt hög grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverkets förslag har remissbehandlats.
Även om en majo­ritet av remissinstanserna principiellt tillstyrker förslaget
är meningarna delade i fråga om den närmare utformningen av en räntebeläggning
och de praktiska problem som olika tillvägagångssätt kan innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förskott kan enligt min mening inte få användas i
syfte att t. ex. reglera anslagsbehållningarna utan bör kunna medges endast på
rent affärsmässiga grunder, med beaktande av statens kostnader för
för-skottsgivningen och de fördelar som förskotten innebär för leveran­tören.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rent principiellt delar jag riksrevisionsverkets
uppfattning att förskott vid statlig upphandling bör räntebeläggas. En generell
modell för ränte­beläggning stöter emellertid på praktiska problem. Jag vill i
detta sam­manhang bara peka på beräkningen av utgiftsramar för det civUa och
militära försvaret. Det är därför min avsikt att i anslutning till kom­mande
budgetarbeten för berörda verksamhetsområden pröva frågan om hur
räntebeläggning av förskott kan ske i de fall det är motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetens fyra anslagstyper klassificeras f. n.
formellt efter de regler som gäller för dels merutgifter, dels besparingar.
Förslagsanslag kan överskridas av regeringen utan riksdagens hörande, medan
outnyttjade medel i princip inte får reserveras till följande budgetår.
Möjligheterna att överskrida förslagsanslagen begränsas emeUertid av de villkor
riks­dagen har angett för de enskilda anslagen. Obetecknade anslag får inte
överskridas och outnyttjade medel får inte användas under följande budgetår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservations- och investeringsanslag får inte heUer
överskridas men besparingar får användas etter budgetårets slut. Besparingar
får även användas sedan anslaget inte längre finns upptaget i statsbudgeten,
dock enligt något olika regler. När det gäller reservationsanslag har rege­ringen
rätt att sedan anslaget inte längre finns upptaget i statsbudgeten medge att
reserverade medel får användas under ytterligare tre år. Där-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop,
1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;efter måste riksdagen ge sitt tiUstånd för att medlen
skall få disponeras. Investeringsanslagen, som används för de utgifter som
finansieras över kapitalbudgeten, får i fråga om anslag som gäller
anläggningsarbeten användas under ett obegränsat antal år efter det att
anslaget inte längre finns upptaget i statsbudgeten, förutsatt att de med
investeringen av­sedda projekten har påbörjats inom tre år från den tidpunkt då
anslaget beviljades. För övriga investeringsanslag gäller samma regler som för
reservationsanslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har föreslagit
att de fyra nuvarande anslagstyper­na skall ersättas med en enda anslagstyp för
vilka två regler skulle gälla. För det första borde regeringen få rätt att
medge överskridande upp till 10 % av anslagsbeloppet eller upp till ett belopp
av 1 milj. kr. — endast ettdera villkoret behövde vara uppfyllt — och för det
andra borde ingen möjlighet finnas att disponera outnyttjade medel efter
budgetårels slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser är kritiska
mot detta förslag. Remissinstanser­na har framför allt framhållit att
reservationsmöjligheten bör finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att
nuvarande system med förslags-, reserva­tions- och obetecknade anslag har visat
sig fungera väl och därför bör bibehållas. Som en följd av mitt förslag om en
sammanläggning av drift- och kapitalbudgetarna bör anslag till investeringar
anvisas som reservationsanslag. Reserverade medel bör få användas för avsett pro­jekt
under ett obegränsat antal år efter det att anslaget inte längre finns upptaget
i statsbudgeten, förutsatt att projektet har påbörjats inom tre år från den
tidpunkt då anslaget först kunde disponeras. Det ankommer på regeringen att
utfärda närmare bestämmelser härom. Någon ändring i övrigt av de bestämmelser
och den praxis som har utvecklats kring nu­varande system bör inte ske. Sålunda
bör bl. a. systemet med konjunk­turmarginaler vid beräkningen av affärsverkens
investeringsanslag bibe­hållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till att redovisa
mina ställningstaganden till vissa öv­riga budgettekniska förslag som har förts
fram av budgetutredningen och affärsverkskommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom skilda delar av den statiiga
budgeten tillämpas f. n. varierande system avseende beställningar av
anskaffningar som medför utbetal­ningar under flera budgetår, såsom
beställningsbemyndigande, kost­nadsramar, investeringsramar etc.
Budgetutredningen har föreslagit en-helliga former för
beställningsbemyndiganden. Vidare har affärsverks­kommittén föreslagit, att
inte utnyttjade delar av investeringsramar automatiskt skall kunna överföras
till nästa års budget. SJ, försvarets materielverk och bostadsstyrelsen har
avstyrkt ändrade regler för be­ställningsbemyndiganden. Jag delar i princip
uppfattningen att enhetiiga former för beställningsbemyndiganden bör
eftersträvas. Det är därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Riksdagen 1976177.1 saml Nr 130&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;min
avsikt att i anslutning till kommande budgetarbeten ta initiativ till att
åstadkomma ett mer enhetligt bemyndigandesystem. Jag måste dock konstatera att
någon fullständig enhetlighet inte torde vara möjlig att åstadkomma med hänsyn
till olika verksamheters specifika karaktär. Jag är däremot inte beredd att
biträda affärsverkskommitténs förslag att inte utnyttjade delar av
investeringsramar automatiskt skall kunna överföras till niista års budget.
Däremot bör, liksom hittills, detta kunna ske efter prövning i varje särskUt
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare redogjort för mina överväganden
rörande förmögen­hetsredovisningen i affärsverk och likartade verksamheten. Jag
vUl i detta sammanhang beröra ytterligare en fråga som har samband här­med.
Enligt sina instruktioner skaU alla affärsverk utom postverket och domänverket
placera de likvida medel som inte behövs som rörelsekapi­tal i verksamheten på
statsverkets checkräkning i riksbanken. Möjlighet att placera tillfälligt
likvida medel på räntebärande räkning finns inte. Denna ordning kan innebära
att verken för att tillgodogöra sig förränt­ning på sådana medel verkställer
förskottsbetalningar eller företar lik­nande transaktioner, som med normala
placeringsmöjligheter för ett fö­retag skulle te sig mindre rationella, men som
för affärsverken med nu­varande brist på placeringsmöjligheter framstår som
motiverade. Enligt min mening bör affärsverkens tillfälliga överskott på
likvida medel pla­ceras på ett sätt som är godtagbart från statsmakternas
synpunkt och samtidigt tillgodoser verkens placeringsbehov. Övervägande skäl
talar därför för att verken, med undantag för postverket för vilket särskilda
regler gäller, efter beslut av regeringen bör kunna medges rätt alt place­ra
sådana medel räntebärande hos riksgäldskontoret. Denna möjlighet bör kunna
utnyttjas även för myndigheter med likartad verksamhet, främst
uppdragsverksamhet. Möjligheten att placera medel på ränte­bärande räkning
måste dock begränsas i vissa avseenden. Det bör gi­velvis inte vara möjligt för
myndigheterna att lyfta anslag för placering på räntebärande räkning. Anslag
bor inte — om inte särskilda skäl före­ligger — få disponeras förrän verkställd
utgift eller överenskommet för­skott betalas, alltså enligt nu gäUande
kontantprincip. Inte heller bör in­leverans av överskott få skjutas upp i syfte
att under tiden placera med­len på räntebärande räkning. 1 enlighet med
gällande praxis bör över­skott från affärsverken löpande levereras in till
statsbudgeten så att tre fjärdedelar av budgetårets beräknade överskott har
inlevererats före bud­getårets utgång. Resterande belopp skall enligt nuvarande
ordning inleve­reras senast då bokslut fastställs. Det bör ankomma på
regeringen att ge närmare föreskrifter beträffande placering av medel på
räntebärande räkning hos riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag instämmer i budgemtredningens krav på en
förbättrad informa­tion om de investeringsobjekt myndigheterna för fram i sina
anslags­framställningar. Det är enUgt min mening rimligt att informationen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta
avseende stegvis förbättras inom ramen för tilldelade resurser. När det gäller
förbättringar av statsmakternas beslutsunderlag i fråga om investeringar bör
även behovet av känslighetsanalyser betonas. Såväl för- som efterkalkyler bör
kunna ingå i én sådan förbättrad in­formation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ibland föreligger, som budgetutredningen har
påpekat, behov av en mer omfattande information än vad som kan komma fram genom
inves­teringskalkyler. Vid beslut om investeringar, som bedöms vara särskilt
viktiga från samhällelig synpunkt, kan behov föreligga av s. k. sam­hällsekonomiska
kostnads-intäktsanalyser. En samhällsekonomisk kost­nads-intäktsanalys inom ett
visst verksamhetsområde eUer viss samhälls­sektor kräver förutom ekonomisk
sakkunskap stor förtrogenhet med området i fråga. Det blir därför enligt min
mening naturligt att sådana analyser görs i organisatoriska former som anpassas
efter förutsätt­ningarna i varje särskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har vidare föreslagit att
införselavgifter på jord­brukets och fiskets områden skall redovisas på statsbudgetens
inkomst­sida och utgifterna bestridas över budgeten. I avvaktan på stäUnings­tagande
till 1972 års jordbruksutrednings förslag bör redovisningen en­ligt min mening
ske enligt nu gällande regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast begränsade delar av socialförsäkringssystemet
regleras över den statiiga budgeten. Budgetutredningen har föreslagit att hela
social­försäkringssystemet i informationssyfte skall redovisas i budgetproposi­tionen.
Jag delar budgetutredningens uppfattning att det är angeläget att i någon form
redovisa socialförsäkringssystemets omfattning och innehåll i samband med
regeringens förslag till statsbudget. Med an­ledning av utredningens förslag
ges numera en redovisning av social­försäkringssystemet i inledningen tUl
försäkringsavsnittet i socialdepar­tementets avsnitt av budgetpropositionen.
Dessutom sker en redovisning i finansplanen. En översiktlig redovisning bör
därutöver i fortsättningen ske i anslutning till budgetförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang vUl jag också ta upp vissa
praktiska följdverk­ningar av en ändrad förmögenhetsredovisning för
kapitalfonderna. Budgetutredningen har föreslagit att sådana kapitalfonder som
har för­lorat sin aktualitet skall upphöra. En genomgång har visat att ca 15
lånefonder kan avvecklas. Jag delar den av budgetutrednihgen fram­förda
uppfattningen att redovisningen av inaktuella kapitalfonder bör upphöra och
avser att återkomma till denna fråga i särskild ordriing.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har vidare föreslagit att
revolverande lånefonder inte bör förekomma, utan att amortering och ränta skäll
inlevereras till inkomsttitel och beslut om nyutlåningens omfattning tas vid
den årliga budgetregleringen. För egen del är jag inte beredd att förorda ett
gene­rellt avskaffande av fondernas revolverande karaktär. Sådana frågor bör
enligt min mening prövas från faU till fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är beredd att tUlstyrka budgetutredningens
förslag att fonden för förlag till statsverket skall avvecklas. Över denna fond
redovisas i dag främst förskott för projektering av vissa större
investeringsobjekt. Så­dana löpande förskott bör i stället föras upp som
statskapital på resp. balansräkning eller återföras genom utnyttjande av rörlig
kredit. I den mån sådana förskott framdeles blir nödvändiga torde de kunna
bestri­das genom utnyttjande av rörlig kredit i riksgäldskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bank- och försäkringsinspektionernas fonder och
specialbudgetar är en annan fråga som budgetutredningen har berört. Dessa
myndigheters verksamhet finansieras i princip genom obligatoriska bidrag från
kredit­inrättningar och försäkringsbolag. Bidragen redovisas under särskilda
inkomsttitlar på driftbudgeten och förs genom speciella avsättningsan­slag över
till fonderna. Budgetutredningen har föreslagit att fonderna skall upphöra och
verksamheten hos inspektionerna nettoredovisas över budgeten. Bank- och
försäkringsinspektionerna har emellertid rest in­vändningar mot detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter samråd med chefen för ekonomidepartementet
vill jag anföra följande. Jag delar budgetutredningens uppfattning att det
nuvarande redovisningssystemet för finansieringen av bankinspektionens och för­säkringsinspektionens
verksamhet bör avvecklas. Någon ändring av fi­nansieringsformerna som sådana är
emeUertid inte aktuell. Kostnaderna för inspektionernas verksamhet och sättet
att täcka dessa bör emellertid redovisas för riksdagen på ett sätt som närmare
ansluter sig till vad som gäller beträffande andra statsmyndigheter. 1 samband
med den ändrade anslagskonstruktionen bör bankinspektionen åläggas att i likhet
med andra myndigheter lämna förslag tUl anslagsframställning den 1 septem­ber
varje år. Chefen för ekonomidepartementet kommer att — när för­utsättningar
härför finns — anmäla frågan om övergång tUl nytt redo­visningssystem för
inspektionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3
Programbudgetfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En mer allmän försöksverksamhet med
programbudgetering inom den civila delen av statsförvaltningen inleddes år
1968. Försöksverk­samhetens omfattning bestämdes så att statliga
verksamhetsområden av olika karaktär och under olika departement skulle bli
representerade. Syftet var att i praktisk verksamhet pröva programbudgetering.
Redo­görelser för utrednings- och försöksverksamheten har lämnats i stats­verkspropositionen
åren 1969—1974 (bil. 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom den civila delen av statsförvaltningen berörs
numera närmare 30 myndigheter av arbete med programbudgetering. Av dessa har
föl­jande fått anslag anvisade i programtermer, nämligen statens bakterio­logiska
laboratorium, sjöfartsverket, statens väg- och trafikinstitut, sta­tistiska
centralbyrån,  statskontoret,  riksrevisionsverket, Chalmers tek-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;niska
högskola, universitetet i Linköping, konsumentverket, patent- och registreringsverket,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmark­nadsverket, statens
lantmäteriverk, vissa delar av statens industriverk, Sveriges geologiska
undersökning, styrelsen för teknisk utveckling, sta­tens provningsanstalt samt
statens skeppsprovningsanstalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kungl. Maj:t uppdrog år 1971 åt riksrevisionsverket
att med biträde av berörda myndigheter utvärdera försöksverksamheten rörande
pro­grambudgetering. InnehåUet i tre delrapporter har tidigare redovisats för
riksdagen i statsverkspropositionen åren 1972—1974 (bU. 2). Riks­revisionsverket
har år 1975 avgett en sammanfattande slutrapport över försöksverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket framhåller att motiv,
värderingar, synsätt och be­hov har förändrats under den tioårsperiod som
utrednings- och försöks­verksamheten har bedrivits och konstaterar att de
största utvecklingsin­satserna har gjorts i fråga om kostnadsredovisningen. Här
har man ock­så kommit förhållandevis långt. Erfarenheterna av den utbyggda kost­nadsredovisningen
och den ekonomiska rapporteringen genom redovis­ningssystemet (system S) för
statsförvaltningen är i allmänhet goda. Kännedom om verksamhetsgrenars och
ansvarsområdenas kostnader underlättar överblicken över den budgeterade
verksamheten och gör det möjligt att fortgående göra rimlighetsbedömningar och
pröva alternativ. Verksamhetsresultat har däremot mindre väl kunnat redovisas
kvantita­tivt i termer av måluppfyllelse, prestationer och effekter än vad som
förutsattes vid försöksverksamhetens början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket föreslår mot bakgmnd av sina
samlade erfaren­heter att försöksverksamheten övergår i ett fortsatt arbete med
att all­mänt förbättra ekonomi-administrationen i statsförvaUningen. Detta bör
enligt verket ske inom ramen för en successiv, myndighetsanpassad sats­ning på
utveckling och tillämpning av statens ekonomi-administrativa system, SEA. Varje
myndighet bör planera och avsätta resurser för an­passning av detta system till
sina särskilda förhållanden. Efter hand som resp. myndighet utvecklar sitt
ekonomi-administrativa system kan pro­gramindelning av verksamheten fastställas
av statsmakterna. Ändamåls-inriktade anslag kan knytas till programindelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslår riksrevisionsverket att de allmänna
anvisningarna om myndigheternas anslagsframställningar skall ses över för att
kunna ge myndigheterna bättre ledning för att bl. a. lämna den nödvändiga in­formationen
till regeringen. Utöver de allmänna anvisningarna bör i vissa fall särskilda
anvisningar utformas som instrument för regeringens styrning. Avslutningsvis
framhåller riksrevisionsverket att behovet av utbildning och information
rörande ekonomi-administrativa frågor är stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att den försöksverksamhet
med programbud­getering som år 1968 inleddes inom den civila statsförvaltningen
har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 130&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varit
värdefull för att under skiftande betingelser praktiskt pröva pro­grambudgetering.
Positiva erfarenheter har kunnat tas tiU vara och föras vidare till andra
områden. Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets upp­fattning om värdet av
kostnadsredovisning som underlag för fortgående rimlighetsbedömningar och
prövning av alternativ. Vad gäller resultat­redovisning har man inte kunnat nå
så långt då det gäller att redovisa verksamhetsresultat i termer av
måluppfyllelse i kvantifierade former. Under den tid försöksverksamheten har
pågått har insikten vuxit sig allt starkare att det ofta är mycket svårt att på
ett meningsfullt sätt lägga samman prestationer, vilka inte kan prissättas.
Detta understryker bety­delsen av att myndigheter och verk ägnar ökad
uppmärksamhet åt att finna metoder för att redovisa resultatet av sin
verksamhet för stats­makterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På ytterligare en punkt finns det enligt min mening
anledning att modifiera tidigare uppfattning. Det ansågs aUmänt vid
försöksverksam­hetens inledning att en programindelning mer borde spegla en
indelning med hänsyn till de mål som främjas och mindre en funktionell eller
organisatorisk indelning. Arbetet med dessa frågor har dock visat att s. k.
flermålsverksamheter är utomordentligt vanliga. I dessa faU, dvs. när
verksamheter främjar flera mål samtidigt, kan en uppdelning av kostnader på
olika mål ofta bli mer eller mindre godtyckUg och därför knappast meningsfull.
Det kan i dessa fall vara bättre att behåUa den organisatoriska eller
funktionella indelningen som grund för program­indelning. Det kan även finnas
andra skäl alt tillämpa en programin­delning som är byggd på organisatorisk
eller funktionell grund. Som exempel kan nämnas krav på en intern styrning och
effektivitetsupp­följning samt krav på sammanhållen planering inom myndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill understryka att det finns mycket i de
metoder och synsätt som brukar sammanföras under begreppet programbudgetering
som för­tjänar att vinna ökad tillämpning inom statsförvaltningen. Det gäller
främst det allmänna ekonomiska synsättet på en verksamhet, exempel­vis kraven
på jämförelser meUan oUka handlingsalternativ och ompröv­ning av befintiig
verksamhet, mer rättvisande kostnadsjämförelser och ett ökat
kostnadsmedvetande. Dessa principer ligger även tUl grund för de fortgående
organisationsförändringar som är nödvändiga för att ständigt anpassa
statsförvaltningen tUl förändrade behov och fömtsätt­ningar. Jag vUl i detta
sammanhang erinra om vissa förändringar som redan har genomförts för större
delen av statsförvaltningen. Det gäller sammanslagningen av myndigheternas
avlönings- och omkostnadsanslag tiU förvaltningskostnadsanslag, redovisningen
av pensions- och social­försäkringskostnaderna genom ett lönekostnadspålägg
samt redovisning av lokalkostnader över lokalnyttjarens anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar riksrevisionsverkets uppfattning att
försöksverksamheten bör anses avslutad och övergå i ett fortsatt arbete att
genom bl. a. in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;formation
och utbildning allmänt förbättra ekonomi-administrationen i statsförvaltningen.
Detta bör, som verket har framhållit, bl. a. ske inom ramen för en successiv,
myndighetsanpassad utveckling och tillämpning av statens ekonomi-administrativa
system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som elt led i en förbättrad ekonomi-administration
ingår även ratio­naliserings- och revisionsmyndigheternas ordinarie
myndighetsinriktade arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter visst utvecklingsarbete inom en myndighet kan
det efter pröv­ning i varje särskUt faU bli aktueUt att ge myndigheten anslag i
program­termer. Jag kommer att ta initiativ till att förberedelser vidtas för
att övergå till programanslag vid ytterligare ett antal myndigheter. Resul­tatet
av detta arbete kommer att redovisas för riksdagen i samband med behandlingen
av resp. myndighets anslag i budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag redan tidigare har nämnt avser jag att låta
se över de aU­männa anvisningarna för myndigheternas anslagsframställning
(petita­anvisningarna) i så god tid att de kan bli tillämpliga för anslagsfram­ställningar
enligt de nya riktlinjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag övergår nu till att behandla budgetutredningens
förslag rörande resursstyrningen. Förslagen i denna del berör rollfördelningen
mellan statsmakterna och myndigheterna samt frågor rörande analys av verk­samhetemas
mål och medel, ändamålsinriktning av budgeten och pla­neringssystem. Förslagen
syftar till att åstadkomma en förbättrad re­sursstyrning och kan enligt
budgetutredningen sägas innebära en till-lämpning av programbudgetering på
statsmaktsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt budgetutredningen är budgetsystemet inte
alltid så utformat att arbetsrutiner och informationsflöden leder till att
resursstymingen underlättas. Ibland innebär arbetsrutinerna att regeringen
eller riksda­gen kommer att ägna stor uppmärksamhet åt detaljfrågor, medan myn­digheterna
i vissa fall har möjlighet att på egen hand fatta beslut som har stor betydelse
för samhällsutvecklingen. Budgetutredningen har i fråga om rollfördelningen
mellan statsmakterna och myndigheterna föreslagit att den nuvarande formen av
styrning av de statliga verksam­heterna efter hand så långt som möjligt
förändras så att statsmakterna mer riktar uppmärksamheten mot verksamheternas
mål och resultat och mindre mot valet av resursslag. Den vägledande principen
bör vara att statsmakterna tar ett ökat ansvar för målinriktningen medan myn­digheterna
får ett ökat ansvar för val av medel för att genomföra verk­samheterna. I takt
med att det föreslagna styrsystemet införs bör de­taljeringsgraden i de
bestämmelser som f. n. ges i regleringsbreven i form av anslagsposter för
lönekostnader, expenser, reseersättningar etc. jämte andra föreskrifter kunna
minskas. Behovet av kvarstående re­striktioner för val av resursslag bör enligt
budgetutredningen granskas i en systematisk genomgång verksamhet för
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser har tillstyrkt den av utredningen förordade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1916fll: 130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;principen
i fråga om rollfördelningen mellan statsmaktema och myndig­heterna. Flera
myndigheter har dock framhållit vikten av att roUfördel-ningen utformas så att
myndighetema får behålla sitt ansvar för att ta initiativ och föreslå
förändringar av såväl verksamhetens utformning som dess innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Väsentliga steg har enligt min mening redan tagits
i riktning mot ett styrsystem som mer riktar uppmärksamheten mot
verksamheternas mål och resultat. Vissa myndigheter får redan nu anslag
anvisade i ända­målsinriktade termer med viss valfrihet i fråga om utnyttjande
av resurs­slag. Jag vill emellertid understryka att myndigheterna inte kan
eller bör lämnas full handlingsfrihet i fråga om val av resurser. Som budget­utredningen
har påpekat innebär användningen av vissa resursslag lång­siktiga bindningar
för statsmakterna. Exempelvis kan på grund av det statiiga tjänstesystemet, den
statiiga personalpoUtiken och trygghetslag­stiftningen anstäUning av personal
medföra sådana bindningar. Detta gäller även många investeringar. Ett annat
motiv för restriktioner kan vara att myndigheternas val av resursslag kan komma
i konflikt med statsmakternas mål på olika områden, t. ex. personal- och
lönepolitik, regionalpolitik, lokaliseringspolitik samt sysselsättnings- och
stabilise­ringspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter rörande valet av resursslag meddelas
bl. a. i reglerings­brev. Under beredningen av regleringsbreven och andra
beslut prövas löpande behovet av restriktioner i fråga om valet av resursslag.
Enligt min mening finns det dock skäl att, som budgetutredningen har före­slagit,
göra en systematisk granskning av kvarstående restriktioner. Jag har för avsikt
att ta initiativ till en sådan genomgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att nå den önskade inriktningen av styrningen
är det också vik­tigt att klarlägga hur olika medel samverkar för att främja
ett mål. Budgetutredningen har med en modeU för mål-medelanalys visat hur man
på ett systematiskt sätt kan analysera denna process. De överordna­de
samhällsmålen kan emellertid vanligtvis endast formuleras i allmän­na termer.
Utredningen betonar att dess analys endast bör uppfattas som ett exempel. I de
aUmänna anvisningarna för myndigheternas an­slagsframställningar har numera
föreskrifter meddelats om en fördju­pad analys av mål och medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande indelningen av driftbudgetens
utgiftssida i huvud­titlar bygger på en organisatorisk indelning med anknytning
till ända­målen. Exempelvis finns under försvarsdepartementets och kommunika­tionsdepartementets
huvudtitlar väsentligen endast verksamheter som främjar samma eller likartade
mål. Utifrån sin principieUa syn på styr­ningen av de statliga verksamheterna
har budgetutredningen föreslagit att indelningen av budgetens utgiftssida skall
ändras. Budgeten bör en­ligt utredningen på längre sikt ändamålsindelas i
sektorer — huvud­program — anslag/program i stället för som nu huvudtitlar —
littera — anslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär att ändamålsindelningen skall
komma att ligga till grund för beslut i statsbudgeten och inte bara i efterhand
ge informa­tion om beslut, som har fattats i termer av en
organisationsindelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Principförslaget om en ändamålsindelning av
budgetens utgiftssida har fått ett blandat mottagande av remissinstanserna. En
stor del av de erinringar som har riktats mot förslaget avser frågan hur den
egna verksamheten skulle påverkas av en ändamålsindelning främst med av­seende
på s. k. flermålsverksamheter. Jag delar den uppfattning som flera
remissinstanser har, nämligen att problem av organisatorisk natur kommer att
uppstå om budgeten ändamålsindelas på det sätt som ut­redningen har föreslagit.
Ett betydande antal myndigheter kommer oav­sett hur ändamålsindelningen sker
att få medel anvisade från flera sek­torer och program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Indelningen av budgeten har vidare ett nära samband
med departe­mentsindelningen, överväganden om den lämpliga fördelningen av
verksamhetsområden mellan departementen grundas på en rad olika förhållanden
och sker i annan ordning. Jag är därför inte beredd att förorda att budgeten
ändamålsindelas enligt de riktiinjer som budget­utredningen har redovisat. Vid
överväganden om departementsindel­ningen får uppställningen och indelningen av
budgeten ses som en kom­ponent bland många andra. Strävan bör vara att så långt
som det är praktiskt möjligt och lämpligt sammanföra verksamheter på sådant
sätt att resursavvägningarna underlättas och överblicken förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra om att den huvudtitelsvisa
uppställda redovisningen av statsutgifterna kompletteras med en
ändamålsinriktad redovisning i budgetförslaget. Utgifterna redovisas där f. n.
uppdelade i 15 olika ändamålsgrupper. Denna typ av redovisning ger enligt min
mening ett bra underlag för bedömning av de prioriteringar som har gjorts i
fråga om totalbudgetens utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såväl budgetutredningen som affärsverkskommittén
har lagt fram förslag om en utbyggd systematisk planeringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten för budgetutredningens förslag i
fråga om plane­ringsarbetets organisation på statsmaktsnivå är riksdagens
ställningsta­ganden i samband med förslaget till ny regeringsform (prop. 1973:
90, KU 1973: 26, rskr 1973: 265 samt KU 1974: 8, rskr 1974: 19). Det innebär
att planeringsarbetet skall ledas av regeringen samt att riks­dagen får del av
den information som utgör resultatet av olika studier och som kan vara av
betydelse för beslut som riksdagen skall fatta, medan riksdagens medverkan i
övrigt i det väsentliga bör få formen av insyn i planeringsarbetet. Regeringen
bär det slutiiga ansvaret för ut­formningen av och innebörden i förslag som
läggs fram för riksdagen, vilket för med sig att det ytterst ankommer på
regeringen att avgöra hur den utredning bör bedrivas som anses behövlig som
grundval för förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt budgetutredningen bör budgetsystemets
informationsflöden förbättras genom en utbyggd systematisk
planeringsverksamhet. Bud­geten bör sålunda byggas ut med en långsiktig
alternativinriktad plane­ring med syfte att skapa handlingsfrihet för framtida
politiska beslut. Planeringen bör enligt utredningen redovisa olika rimliga
alternativ för verksamheternas utveckling och framtida inriktning och inte
resultera i långsiktigt bindande planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser som har yttrat sig i frågan om planeringens syfte har i
huvudsak anslutit sig tiU budgetutredningens synsätt. Bl. a. har fullmäktige i
riksgäldskontoret funnit de angeläget att en systematisk planeringsverksamhet
inte resulterar i bindande planer utan tvärtom anger olika handlingsalternativ,
varigenom statsmakternas rörelsefrihet ökar. Detta är av betydelse både för
stabiliseringspolitiken med dess kortare perspektiv och för den mera
långsiktiga utvecklingen. Härvid är det självfallet av stor vikt, att man
prövar sig fram och successivt modifierar sina metoder och rutiner med ledning
av gjorda erfarenheter. Även jag delar budgetutredningens uppfattning om syftet
med lång­siktig planering. Denna bör alltså enligt min mening syfta till att i
ökad utsträckning, mot bakgrund av alternativa antaganden om den framtida
UtveckUngen, redovisa olika alternativ för verksamheternas framtida in­riktning
och de åtgärder som behövs för att behålla framtida hand­lingsfrihet. Den
långsiktiga planeringen bör däremot i princip inte re­sultera i bindande
planer. En på detta sätt utformad planering är ägnad att förbättra
möjligheterna att möta nya önskemål om offentiiga nyttig­heter eller att vidta
åtgärder som bidrar till den samhällsekonomiska balansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet att planeringen inte bör resultera
i bindande planer innebär givetvis inte att myndigheterna skaU avstå från att
blicka framåt i tiden. Det är tvärtom synnerligen angeläget att man i
möjligaste mån analyserar de långsiktiga konsekvenserna av dagens beslut. Det
princi­piella syftet med planering bör som jag tidigare har anfört dock inte
vara att göra upp bindande planer utan att skapa handlingsberedskap för
alternativa utvecklingsmöjligheter och att utforma dagens beslut så att
morgondagens handlingsmöjligheter inte i onödan inskränks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra om att jag nyligen har tillkallat
en utredning om bättre metoder för planering och hushållning i
statsförvaltningen. Jag under­strök då att metoderna för planering och styrning
av den offentliga verk­samheten bör ge statsmakterna vida möjligheter att
prioritera mellan olika insatser. En översyn av budgetarbetets metoder och
beslutsunder­lag är därför motiverad. I utredningens uppdrag ingår bl. a. att
över­väga hur alltför omfattande bindningar i statsbudgeten skaU kunna
undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En övergripande långsiktig planering håller på att
byggas upp inom ett antal olika områden i samhället. Planeringen är utformad på
olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sätt
inom olika samhällsområden. På senare år har insatser gjorts för att samordna
planeringen och ge den en fastare form och förbättrad organisation. De problem
som skall lösas har samtidigt ändrats. Män­niskorna StäUer nya krav,
förändringarna i samhäUet går snabbare och planeringsproblemen ökar. Behovet av
framsynt planering för att möta utvecklingen inom olika samhällsområden
framträder aUt tydligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den övergripande ekonomiska planeringen sker i form
av långtidsut­redningar. Den senaste, 1975 års långtidsutredning, är den sjunde
i raden av sådana utredningar i Sverige. Den första utredningen gjordes redan
år 1948. Den snabba utvecklingen under de sista åren av 1940-talet föranledde
emeUertid regeringen att tillkalla en ny långtidsutred­ning redan år 1950.
Dennas arbete avsåg då perioden 1951—1955. Där­efter har långtidsutredningar
utförts för var och en av de följande fem­årsperioderna. Redan i den utredning
som avsåg perioden 1961—1965 redovisades en utblick utöver den närmast
framförliggande femårs­perioden. Dessa utblickar har sedermera kommit att
utgöra ett stående inslag i långtidsutredningarna och har ökat i omfattning och
ambition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt har man även konstaterat ett växande
behov av att stämma av utvecklingen under loppet av femårsperioden. Detta
skedde för första gången år 1968, då man gjorde en avstämning av utvecklingen
under åren 1966—1970. Vid detta tiUfäUe förlängdes dock inte perspek­tivet
utöver den ursprungliga femårsperioden. Detta var emellertid fallet när man år
1973 gjorde en avstämning av 1970 års långtidsutredning. Vid denna avstämning
utsträcktes perspektivet fram tUl år 1977. Detta innebär att man härigenom har
närmat sig ett system med rullande långtidsutredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Långtidsutredningarna har att utgå från de av
statsmakterna uttalade målen för den övergripande ekonomiska politiken.
Utredningarnas upp­gift är att mot bakgrund av förefintiiga
utvecklingstendenser undersöka hur dessa målsättningar skall kunna förverkligas
under den närmast framförliggande femårsperioden. Arbetet förutsätts omfatta
både en re­dovisning av de problem som därvid kommer att göra sig gällande och
en diskussion av alternativa vägar att lösa dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av de ekonomiska långtidsutredningarna
finns det i vårt land en lång rad andra utrednings- och planeringsformer som
syftar till att kartlägga utvecklingen på fem års sikt eller längre. De Ökade
ambi­tionerna på regionalpolitikens område har gett upphov till en omfat­tande
planeringsverksamhet i form av den återkommande länsplane­ringen. Som ett annat
exempel kan nämnas att de skärpta kraven på hushållningen med ändliga
naturresurser — i första hand mark, vatten och luft — har lett till en fysisk
riksplanering som nu befinner sig i sitt genomförandeskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom kommittéväsendet sker också en betydande
planeringsverksam­het avseende utvecklingen på längre sikt. Ofta gäller det då
utvecklingen inom särskilda samhällssektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den övergripande samhällsplaneringen bygger till
stor del på underlag som lämnas av kommunerna. Av särskilt intresse för den
övergripande samhällsplaneringen är därvid den kommunalekonomiska långtidsplane­ring
som bedrivs på såväl landstings- som primärkommunal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har presenterat ett
principförslag om planerings­system och planeringsdokument. Förslaget har
utformats mot bakgrund av förslaget om en ändamålsindelad budget.
Planeringssystemet och pla­neringsdokumenten är avsedda för planeringen inom
den civila delen av de statliga verksamheterna och berör planeringen på såväl
statsmakts­nivå som myndighetsnivå. Utredningen har inte tagit upp frågan om
planering inom försvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Affärsverkskommittén har för planeringsverksamheten
vid affärsver­ken föreslagit att nuvarande verksamhetsinstruktioner bör
utvidgas till att omfatta vad staten/ägaren önskar ge uttryck för som
långsiktiga mål, att varje affärsverk bör upprätta en långsiktsplan som
fastställs av stats­makterna samt att affärsverken bör upprätta interna
rullande femårs­program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av min redogörelse för utvecklingstendenserna inom
den nuvarande övergripande planeringen och de åtgärder regeringen redan har
vidtagit framgår att det synsätt som budgetutredningen har lagt till grund för
sitt planeringssystem har börjat tUlämpas i den övergripande planeringen på
slatsmaktsnivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag till planeringssystem och
planeringsdokument har däremot kritiserats för att vara tungrott och
centralstyrt. Vilket perspektiv och vilka förutsättningar som mer i detalj
skall gälla för den mer långsiktiga planeringen för olika myndigheter måste,
enUgt min mening, bl. a. växa fram ur den årliga budgetdialogen. För den mer
övergripande planeringen anser jag att den lämpligaste organisations­formen bör
väljas från fall till fall. Jag vill i detta sammanhang under­stryka att en för
ändamålet tillkallad parlamentarisk utredning kan vara en lämplig form för att
bedriva planering med de syften jag tidigare har angivit, dvs. att belysa
effekterna av olika alternativa handlings­vägar. Som exempel på detta kan
nämnas att försvarsbesluten under se­nare tid har föregåtts av en sådan
planering med parlamentarisk insyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har tidigare berört den övergripande
långsiktiga planering som håller på att byggas upp inom ett antal olika områden
i samhäUet. Olika insatser har gjorts för att samordna planeringen och för att
ge plane­ringen en fastare form och förbättrad organisation. Långtidsutredning­arna
genomförs vart femte år. Genom den avstämning och utsträckning av
tidsperspektivet som år 1973 gjordes av 1970 års långtidsutredning har man
närmat sig ett syslem med rullande långtidsutredningsverksam­het. Enligt min
mening bör man sträva efter att stegvis och så långt som det är möjUgt och
lämpligt tidsmässigt anpassa den långsiktiga pla­neringen som äger rum inom
olika samhäUsområden tUl vad som gäller för långtidsutredningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4
Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.1
Stabiliseringspolitiska frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har haft till uppgift bl. a. att
pröva hur den statliga budgeten skall kunna bli ett så effektivt instrument som
möjligt i stabi­liseringspolitiken samt att överväga hur en ökad samordning
mellan kommunemas aktiviteter och stabiliseringspolitiken skall kunna ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har genomfört ett antal undersökningar
om möjlighe­terna att använda den statliga budgeten i den löpande
stabUiseringspoli­tiken. Bland dessa undersökningar kan nämnas analyser av den
regio­nala och den tidsmässiga betydelsen av vissa investeringar. Utredningen,
som ansåg att budgeten i ökad utsträckning borde kunna användas som ett medel i
den löpande konjunkturpolitiken, diskuterade möjlighetema att förbättra
informationen om konjunkturläget samt föreslog förbätt­ringar av befintiiga
medel i konjunkturpolitiken vilka rör såväl den statiiga som den kommunala sektorn.
Utredningen föreslog även vissa nya stabiliseringspolitiska medel. Utredningen
betonade att dess förslag syftade till att statsmaktema skulle förfoga över så
många instmment som möjligt i den ekonomiska politiken, men att det självklart
skall ankomma på statsmakterna alt i varje läge göra erforderiiga avväg­ningar
mellan olika stabiliseringspolitiska medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har nästan genomgående vitsordat
utredningens allmänna resonemang om behovet av effektiva
stabiliseringspolitiska medel. Däremot har flera av remissinstanserna ställt
sig avvisande till utredningens konkreta förslag till nya medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som budgetutredningen har framhålUt ankommer det på
statsmak­terna att bedriva en aktiv stabiliseringspolitik mot bakgmnd av den
tillgängUga informationen om det aktueUa konjunkturläget. Det är därvid
väsentligt att informationen om konjunkturiäget stegvis kan ut­ökas och
förbättras. Det pågående utvecklingsarbetet med förbättrad
konjunkturinformation bör självklart föras vidare. Det är av vikt att statsmaktemas
beslut kan gmndas på aktuella och tillföriitliga progno­ ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen påvisade genom sina olika
undersökningar de möjligheter men också de begränsningar som finns när det
gäUer att använda den statiiga budgeten i en aktiv stabUiseringspolitik. Sedan
ut­redningen framlade sina analyser och förslag har statsmakterna genom­fört
flera stabiliseringspolitiskt motiverade åtgärder. Utredningens ana­lyser av
möjligheterna att använda skilda delar av den statliga budge­ten har därvid
varit av värde i det löpande arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera av utredningens förslag avsåg förbättringar
av redan tilläm­pade stabUiseringspolitiska metoder såsom utformning av regler
för projekteringsbidrag, byggnadsreglering och beredskapsarbeten. Jag fin­ner
inte anledning att i detta samanhang ta stäUning tiU dessa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
ulredningen har understrukit måste utformningen av dessa åt­gärder ske mot
bakgrund av den i varje särskilt fall aktuella konjunk­turpolitiska
situationen. Förslagen i dessa delar kommer således att beaktas vid
utformningen av olika stabiliseringspolitiska åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har lämnat förslag om vissa nya
stabUiserings­politiska medel. Jag viU i detta sammanhang kommentera några av
dessa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har bl. å. föreslagit att
uttagsprocenten till den preUmi-nära statliga inkomstskatten skall kunna
varieras under löpande år. Frågan om uttagsprocent för den statliga
inkomstskatten underställs årligen riksdagens prövning. I denna mening
föreligger alltså den for­mella möjligheten för statsmaktema att använda den
statliga inkomst­skatten som medel i den löpande stabUiseringspolitiken. Denna
möjlig­het har dock inte utnyttjats sedan 1950-talet. Utredningens förslag in­nebär
att möjlighet skulle öppnas att variera uttagsprocenten med exem­pelvis 10 %
under löpande år. Utredningen har påvisat att ett system med en varierande
uttagsprocent kan få ogynnsamma fördelningspoli­tiska effekter, men har
förutsatt att denna fråga kan lösas i annan ord­ning. Förslaget har avstyrkts
av flera remissinstanser, vilka dels ifråga­sätter den konjunkturpolitiska
effekten av variationer av uttagsprocen­ten, dels erinrar om de
fördelningspoHliska nackdelarna. Riksskattever­ket har anfört starka
betänkligheter beträffande bl. a. de administrativa konsekvenserna. För egen
del är jag inte heller beredd att förorda någon ändring av gällande
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har bl. a. föreslagit alt regeringen
skall få en fullmakt att ändra vissa indirekta skatter under året. Frågan om
befogenhetsför­delningen mellan riksdagen och regeringen i fråga om beslut om
ändring av vissa indirekta skatter har diskuterats i riksdagen senast i samband
med den nya regeringsformen (prop. 1973: 90, KU 1973: 26, rskr 1973: 265 samt
KU 1974: 8, rskr 1974: 19). Därvid har fastställts en viss ord­ning för hur
beslut skall kunna fattas under perioder då riksmöte ej pågår. Jag är inte
beredd att förorda någon ändring av den nyUgen fast-stäUda befogenhetsfördelningen
mellan riksdagen och regeringen i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har vidare understrukit vikten av
en bättre sam­ordning mellan den statligt bedrivna stabiUseringspolitiken och
verk­samheten inom den kommunala sektorn samt lagt fram vissa förslag i syfte
att förbättra denna samordning. Utredningen har även lagt fram konkreta förslag
om konjunkturdepositioner för konununala byggnads­investeringar,
konjunkturklausuler avseende lån och bidrag till kom­munala investeringar samt
att den dåvarande kommunalekonomiska utredningen skulle få tilläggsdirektiv
avseende bl. a. begränsningar av den kommunala utdebiteringen. Jag vill erinra
om att utredningen (Fi 1976: 06) om kommunernas ekonomi bl. a. har fått i
uppdrag att beakta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eventuella
stabiliseringspoUtiska aspekter på de olika åtgärder som kom­mittén förordar.
Jag vill vidare erinra om att statsmakterna även för­fogar över andra medel,
såsom byggnadsreglering och investeringsavgif­ter, vilka har utnyttjats i
stabiliseringspolitiskt syfte och vilka kan få motsvarande effekt som de av
budgetutredningen föreslagna åtgärderna. Med stöd av den numera tillämpade
finansfullmakten kan bidragen tUl bl. a. kommunala investeringar höjas när arbetsmarknadsläget
kräver det. Detta har tillämpats avseende bl. a. anordningsbidrag tUl daghem
och fritidshem. Det är dock av stor vikt att, som budgetutredningen har
understrukit, möjligheterna tiU samordning meUan den statiigt bedrivna
StabUiseringspolitiken och verksamheten inom den kommunala sektorn fortlöpande
bevakas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En viktig förutsättning för en aktiv
stabUiseringspolitik är en hög beredskap. Med stöd av den numera tUlämpade
aktiva finansfullmakten har också nödvändiga åtgärder kunnat sättas in snabbt.
Jag finner inte anledning att föreslå någon ändring av den praxis som har
utvecklats, innefattande bl. a. redovisning av dispositionen av finansfuUmakten
i budgetproposition och kompletteringsproposition samt fastställande av en
allmän beredskapsbudget. En förutsättning för att statsmakterna skall kunna
utnyttja möjligheterna att använda den statliga budgeten i
stabiliseringspolitiken är emellertid att myndigheterna redovisar de fak­tiska
förutsättningarna att tidigare- resp. senarelägga olika investerings­objekt.
Budgetutredningen har kartiagt det informationsbehov som före­ligger. Jag avser
att i annat sammanhang föreslå åtgärder för att stegvis förbättra detta
informationsunderlag. Det är givetvis av vikt att användningen av befintUga
stabUiseringspolitiska medel ytterUgare kan förbättras. De insatser som har
gjorts i detta avseende under senare år — bland vilka budgetutredningens
undersökningar av de faktiska för­utsättningarna att utnyttja den statliga
budgeten har utgjort ett värde­fullt bidrag — har medverkat till ett gynnsamt
resultat. Arbetet med att förbättra de stabiliseringspolitiska medlen bör
stegvis föras vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.2
Budgetårets förläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den statliga budgeten utgör en plan för statens
inkomster och utgifter under ett år, budgetåret, som omfattar perioden den 1
juli—den 30 juni påföljande år. Avvikande redovisningsperioder förekommer för
enstaka verksamheter. Budgetpropositionen föreläggs riksdagen senast den 10
januari och kompletteringspropositionen före april månads utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har ingående granskat de
administrativa aspekter­na på nuvarande budgetårssystem i jämförelse med ett
kalenderårssy­stem. I sin analys har utredningen utgått från att
budgetpropositionen i ett kalenderårssystem skulle föreläggas riksdagen den 1
september och kompletteringspropositionen senast den 10 november.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en avvägning mellan de två alternativen bör enligt utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följande
faktorer beaktas: de konstitutionella förhållandena, följder för
budgetprocessen, samordningen med kommunerna, informationsflödet om
konjunkturläget och internationella aspekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De konstitutionella faktorema måste enUgt
utredningen tillmätas stor vikt. Utredningen har inte haft i uppdrag att pröva
dessa utan har en­dast konstaterat att nuvarande system innebär att allmänna
val äger rum på hösten medan ett kalenderårssystem torde förutsätta val på
våren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Följderna för budgetprocessen har utredningen inte
ansett böra till­mätas avgörande betydelse. För myndigheterna skulle arbetet
med an­slagsframställningarna i ett kalenderårssystem äga rum på senvintern i
stället för som f. n. på våren och sommaren. På lokal och regional nivå skulle
arbetet behöva påbörjas redan under sommaren i stället för som f. n. före jul.
En nytiUträdande regerings möjligheter att påverka budgetarbetet skulle minska
något vid en omläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens budgetarbete omfattar f. n. drygt fyra
och en halv må­nad. I ett kalenderårssystem skulle denna tid behöva förkortas
med drygt en månad för att riksdagens budgetarbete skall kunna avslutas före
budgetårets början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samordningen med kommunerna, informationsflödet om
konjunktur­läget och de internationella aspekterna berör enligt
budgetutredningen samma problem, nämligen hur staten från kommuner, näringsliv,
inter-nationeUa organisationer och främmande länder bäst skall kunna samla upp
information och beslutsunderlag av betydelse för finanspolitiken under kommande
budgetperiod samt påverka kommuner och näringsliv på ett från stabiliseringspolitisk
synpunkt lämpligt sätt. Frågan om be­slutsunderlaget för finanspolitiken måste
enUgt utredningen tUlmätas stor vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från kommunernas synpunkt skulle enligt
budgetutredningen en om­läggning av det statliga budgetåret till kalenderår i
vissa fall något för­bättra möjligheterna att beräkna tillkommande statsbidrag.
Fördelarna härav torde dock vara begränsade. Kommunerna skulle vidare få känne­dom
om den statiiga finanspolitiken innan deras budgetarbete har av­slutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ur statens synvinkel kan beräkningarna vad gäller
statsbidrag och kommunalskattemedel bli något osäkrare än vad som f. n. är
fallet för den första hälften av det statiiga budgetåret, dvs. den andra
hälften av det kommunala budgetåret, men mindre osäkra än vad som f. n. gäller
för det därpå följande halvåret. Den väsentiiga informationen måste i
kalenderårsmodellen presenteras i kompletteringspropositionen, inte som nu i
budgetpropositionen. Motsvarande gäUer om den aUmänna konjunklurinformationen
om kommunernas ekonomiska beteende under det kommande året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Informationen om konjunkturiäget — främst uppgifter
om företagens investeringar och exportieveranser samt kommunernas investeringar
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utgifter
i övrigt — skulle i ett kalenderårssystem enligt budgetutred­ningen försämras,
eftersom väsentligt grundmaterial kommer fram först under hösten. Detta skulle
enligt utredningens uppfattning endast delvis kunna motverkas med en
kompletteringsproposition under november. Underlaget för bedömning av den
internationella utvecklingen skulle dock knappast enligt utredningen förändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt budgetutredningen kunde det vara mindre
tillfredsstäUande om ett väsentligt beslutsunderlag för den ekonomiska
politiken inte kun­de presenteras i budgetpropositionen. Budgetutredningen har
framhållit att budgetpropositionen och riksdagens beslut på gmndval av detta do­kument
bör bilda utgångspunkt för den ekonomiska politiken under hela budgetåret. För
utformningen av den ekonomiska politiken är det av stor betydelse att ha
tUlförlitlig information om näringslivets, kommu­nernas och andra länders
planer. Beslutsunderlaget för finanspolitiken kommer i denna mening att
försämras vid en övergång till kalenderårs­system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet att beslutsunderlaget för första
delen av budgetåret försämras vid en omläggning tiU kalenderårssystem, medan
den andra delen blir bättte belyst — fömtsatt att i kalenderårsaltemativet
väsent­lig information har beaktats i kompletteringspropositionen — bör enUgt
budgetutredningen ses mot bakgrund av att skiUnadema inte torde bli avgörande
för budgetårets förläggning. Slutet av det kommande budget­året kommer ändå att
vara så avlägset att helt tillförlitliga prognoser kommer att saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
faktum att staten f. n. fastställer sin budget ett halvår efter kom­munerna,
näringslivet och flertalet andra länder har enligt utredningen vissa fördelar.
Statsmaktema kan genom sin budget vidta de korrige­rande åtgärder som behövs
med anledning av övriga parters budget­beslut. Det finns också f. n.
möjligheter att med uttalanden om statens tillämnade poUtik påverka kommunernas
och näringslivets budgetbeslut. Bedömningarna av frågan om beslutsunderlaget
för statens finans­politik har lett tiU att budgetutredningen har förordat att
nuvarande budgetårssystem behåUs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser delar eUer lämnar utan
erinran utredningens bedömning att de administrativa aspekterna talar för att
nuvarande budgetårssystem behålls. Ett mindre antal remissinstanser har förordat
en övergång till kalenderårssystem. Svenska kommunförbundet har an­fört att ett
för staten och kommunerna tidsmässigt sammanfallande bud­getår i förening med
en så långt möjligt sammanfallande ändamålsindel­ning av statens och
kommunernas budgetar skulle möjliggöra en riktigare redovisning av och
information om samhäUets insatser för de olika ända­målen under ett kalenderår.
Några remissinstanser, bland dem statistiska centralbyrån och
arbetarskyddsstyrelsen har framhåUit att nuvarande budgetårssystem medför vissa
svårigheter för planeringen till följd av att den officiella statistiken avser
kalenderår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del finner jag budgetutredningens
omsorgsfulla kartläggning av de administrativa aspekterna på budgetårssystemet
värdefuU.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens slutsats att de
administrativa förhåUandena ta­lar för att nuvarande budgetår bör behållas. Det
är av stor vikt att fi­nanspolitiken kan grundas på bästa möjliga underlag. I
nuvarande system finns bättre förutsättningar för att bedöma den inhemska och
den inter­nationella konjunkturutvecklingen. Detta kan beaktas redan i budget­propositionen,
som därigenom kan utgöra underlag för statsmakternas ekonomiska politik under
budgetåret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Budgetutredningen har konstaterat alt en omläggning
av budgetåret skulle medföra att riksdagens budgetarbete måste förkortas.
Budgetutred­ningen har ansett att detta är möjligt. Erfarenheterna från de
senaste riksmötena visar emellertid enligt min mening att en sådan förkortning
skulle innebära svårigheter för riksdagsbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammantaget talar enligt min mening de
administrativa förhållandena, särskilt framtagandet av underlaget för
finanspolitiken, samt det faktum att riksdagens budgetbehandling skulle behöva
förkortas vid en övergång till ett kalenderårssystem för att nuvarande
budgetårssystem bör behål­las. Jag finner alltså inte skäl att föreslå någon
ändring av nuvarande redovisningsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att godkänna de riktlinjer för modernisering av det
statUga bud­getsystemet som jag har förordat i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7   Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
det förslag som före­draganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning     ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrund    ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslag   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgettekniska frågor  ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Programbudgetfrågor    .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försöksverksamhet med
programbudgetering   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslag om
resursstyrning m. m......... &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3  Övriga frågor................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;StabUiseringspolitiska
frågor    ........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgetårets förläggning    .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4     Remissyttranden    ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgettekniska frågor   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslag om
resursstyrning m. m........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stabiliseringspolitiska
frågor    ......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgetårels  förläggning   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5     Föredraganden   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning     ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgettekniska frågor  ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanläggning av drift- och
kapitalbudgetarna m. m &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förmögenhetsredovisning m. m......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga budgettekniska frågor .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Programbudgetfrågor    .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stabiliseringspolitiska
frågor    ......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Budgetårets förläggning   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan     .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut ........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning     ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga    ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:130&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsbudget
för budgetåret 1976/77&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsinkomster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsutgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=86 height=25&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=25 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88 033 151000 863 462 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111
  180154 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A Skatter, avgifter m. m. T Skatter och avgifter II
Diverse inkomster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B Inkomster i statens verksamhet   10 300 844 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99 197 457 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underskott&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11982 697 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Summa statsinkomster&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A
Utgiftsansiag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Kungl. hov- och slottsstaterna    14 371 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;4 108 177 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;III&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utrikesdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 486 755 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:-5.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;IV&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 613 338 000 V Socialdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31010 421000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;VI &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunikations­&lt;br&gt;
departementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 815 879 000&lt;br&gt;
VII Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 640 543 000&lt;br&gt;
VIII Utbildningsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 844 730
000&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IX &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 472 313 000&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handelsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;477 738 000&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;XI &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknads­&lt;br&gt;
departementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 661 061 000&lt;br&gt;
XII Bostadsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 788 020 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;XIII&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industridepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 679 280 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;XIV&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommundepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1504 823 000 &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;XV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oförutsedda utgifter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;1 500 000 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;XVI Riksdagen och dess verk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;162 705 000&lt;br&gt;
XVII Räntor på statsskulden m.m. 5 100 000 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:211.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B Beräknad övrig medelsftirbrukning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:214.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Förändrad disposition av rörliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:222.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;krediter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;300 000 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:222.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Minskning av anslags­&lt;br&gt;
behållningar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 000 000 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Summa statsutgifter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111 180154
000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TKYCKEM   STOCKHOLM 1977 7701 BS&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G003130</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197677__130.pdf</filnamn>
<filstorlek>3306599</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till riktlinjer för modernisering av det statiga budgetsystemet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/07A892F6-D4EA-469F-BFCD-1BA12785FBF5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>