<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2458277</hangar_id>
 <dok_id>G0031</dok_id>
 <rm>1976/77</rm>
 <beteckning>1</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1976/77:1</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-08-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:36:55</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:23:06</publicerad>
 <titel>om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G0031/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G0031</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0031</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77: 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
minskad statlig detaljreglering av kommunerna m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 19 augusti 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar OLOF
PALME&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS
GUSTAFSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås bl. a. ändrade regler för
de kommunala och lands­tingskommunala special reglerade nämnderna. Den
grundläggande princi­pen bakom förslagen i propositionen är att kommunernas och
landstings­kommunernas handlingsfrihet skall ökas liksom deras möjligheter att
an­passa verksamhetsformerna efter lokala förhållanden. Genom förslagen ska­pas
större enhetlighet och enkelhet i nämndorganisationen. De nya reglerna innebär
att förslagen i prop. 1975/76:187 om kommunal demokrati, ny kom­munallag m. m.
slår igenom också i de specialreglerade nämnderna. Detta sker genom att
bestämmelserna i den nya kommunallagen, som innehåller ett minimum av särregler
och detaljföreskrifter, görs tillämpliga också på dessa nämnder. Flertalet
särbestämmelser i specialförfattningarna om nämn­dernas organisation och
arbetsformer föreslås utgå. Det innebär bl. a. att alla nämnder skall kunna
väljas proportionellt och att frågan om nämndernas sammansättning och
utomståendes närvarorätt vid nämndsammanträden avgörs av kommunerna och landstingskommunerna.
Dessa far också en större frihet att bestämma vilka nämnder som skall inrättas
och hur upp­gifterna skall fördelas mellan nämnderna. Gemensam
personaladministra­tion och egendomsförvaltning kommeratt kunna anordnas
föralla nämnder. Skyldigheten att underställa länsstyrelsen vissa nämnders
beslut om bl. a. delegation och beslut om plan för ålderdomshem slopas. Vidare
föreslås att institutet jordbruksstämma avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Riksdagen 1976/77.   I saml.  Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i brandlagen (1974:80)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 3 och 3 a &amp;gt;;&amp;gt;; brandlagen (1974:80)
skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvaltningen av brandförsvarets
angelägenheter skall handhavas av den kommunala nämnd som kom­munfullmäktige
bestämmer (brandsty­relse).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I varje kommun skall pnnas en
brandstyrelse. Kommun får tillsätta särskild brandstyrelse eller uppdraga åt
annan nämnd att vara brandstyrel­se. Har så ej skett är kommunstyrelsen
brandstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brandstyrelsen skall handha
föiyall-ningen av brandförsvarets angelägen­heter, i den mån föivaltningen ej
till­kommer annan enligt beslut som avses i 49 kommunallagen (1976:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=119&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=119 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga om särskild brandstyrelse
  äger 37, 38!f första stycket, 39 i},&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;40&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;första och tredje styckena, 42
  och 43 .W, 44 första stycket och 457 ,W samt,  utom i Stockholms kommun,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;41&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; kommunallagen (1976:000) mot­svarande
  tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3aJ!'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ mom. Ledamöter och suppleanter i
särskild brandstyrelse väljes av kom­munfullmäktige till det antal fullmäk­tige
bestämmer. Antalet ledamöter får dock icke vara under fem. Valet skall vara
proportionellt, om det begäres av minst så många väljande, som mot­svarar del
tal vilket erhålles, om samt­liga väljandes antal delas med det an­tal personer
valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportio-nelh val finns
särskilda bestämmelser. Sker ej val av suppleanter proportio­nellt, skall också
bestämmas den ord­ning i vilken suppleanterna skall in­kallas till
tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild brandstyrelse
skall bestämmelserna 132-36 sS\ 37 första stycket och 38-42 &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;nS&amp;quot;» &lt;/span&gt;kommu­nallagen   (1953:753) 
rörande  kom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sena.ste lydelse 1975:96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;munstyrelsen samt bestämmelserna i 45 \ andra och tredje
styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning. För
särskild brandstyrelse i Stockholm skall dock gälla bestämmelserna i 51  1 mom.
kommunallagen (1957:50) för Stock­holm, med undantag av hänvisningen till 39
s'&amp;gt; andra stycket nämnda lag, samt därutöver vad kommunfullmäk­tige
föreskriver med iakttagande av be­stämmelserna i samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 j:; 2
förvaltningslagen (1971:290) äger 4 och 5 iJS nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos särskild brandstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brandstyrelses protokoll behöver ej
upptaga annat än förteckning å när­varande ledamöter samt för varje ärende
beslutet och skälen därför,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 mom. Vid sammanträde med
brandstyrelsen har brandchefen rätt att deltaga i överläggningarna men ej i
besluten samt att få sin mening an­tecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels att 5-7 jS skall
upphöra att gälla, dels att 3 i; skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i bygg­nadsnämnd
väljas av kommunfullmäk­tige till det antalfullmäktige bestämma. Antalet
ledamöter må dock icke vara under fem. Valet skall ske proportio­nellt i de
fall då sådant är föreskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej val av
suppleanter proportionellt, skall tillika bestämntas den ordning, i vilken supp­leanterna
skola inkallas till tjänst­göring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt skall med avseende å bygg­nadsnämnd vad i 32-36
sVs'», 3 7 f första stycket och 38-42  kommunallagen (1953:753) är stadgat om
kommunsty­relsen äga motsvarande tillämpning, dock att för byggnadsnämnden i
Stock­holm skola gälla bestämmelserna 151 &amp;lt;! 1 mom. komtnunallagen
(1957:50)för Stockholm, med undantag av hänvis­ningen till 39 i; andra stycket
nämnda lag, samt därutöver vad kommunfull­mäktige med iakttagande av
stadgan-dena i samma lag föreskriva.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av vad i andra stycket sägs skall gälla, dels
att i kommunens tjänst anställd befattningshavare icke på grund av denna sin
tjänsteställning skall vara obehörig att vara ledamot el­ler suppleant I
byggnadsnämnd dels ock att nämndens protokoll icke behöver upptaga annat än
förteckning å näiva-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga om byggnadsnämnd äga 37 i).
38s Jörsta stycket, 39§, 40 första och tredje styckena. 42 och 43 .fs''', 44 §
första stycket och 45-47 § samt, utom i Stockholms kommun, 41 if kommunallagen
(1976:000) mot­svarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 47§ andra
stycket kommunallagen (1976:000) far ej omfatta befogenhet att&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;slutligt
avgöra fråga om avgift enligt lagen (1976:666) om pålÖljder och ingripanden vid
olovligt byggande m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
föreläggande vid vite utom i fall som avses i 3  nämnda lag eller föreläggande
vid annat äventyr el­ler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;slutligt
avgöra ärende, som är av principiell natur eller annars av större vikt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Stadgan omtryckt 1972:776.
Senaste lydelse av 7 i;  1976:668.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rande
ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen däiför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 5; 2 förvaltningslagen (1971:290)
äga 4 och 5 ijij nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos byggnadsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:174.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i skollagen (1962:319)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om skollagen (1962:319)' dels att  12, 14-16, 18 och 47 iJS
skall upphöra att gälla, dels att 3, 8, 9, 13, 19, 20 b, 20 c och 20 f SIJ
skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
varje kommun skall finnas en skolstyrelse och en skolchef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då skolväsendet i kommunen omfattar mindre än sju
klasser eller eljest särskilda skäl äro därtill, må skolöverstyrelsen på
framställning av kom­munfullmäktige besluta, att skolchef ej skall finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För specialskolan finnas särskilda lokala styrelser
enligt bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 varje landstingskommun som anordnat
gymnasieskola, skall finnas en utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till  
utbildningsnämnd   må   utses        Landstingskommun får tillsätta sär-&lt;br&gt;
nämnd som handhar andra lands-     skild utbildningsnämnd eller uppdraga&lt;br&gt;
tingskommunens    förvaltningsuppgif      åt annan nämnd att vara utbildnings-&lt;br&gt;
ter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;nämnd. Har så ej skett är förvaltnings­&lt;br&gt;
utskottet utbildningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På framställning av kommunfullmäktige må regeringen
besluta, att sär­skild styrelse skall finnas för del av kommunens
gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande sådan styrelse skola gälla de
bestämmelser, som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen
förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige må föreskriva att annan kommunal
nämnd än skol­styrelsen skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;handha förvaltning och verkstäl­lighet ifråga om
byggnad och mark för skola som eljest står under skolstyrel-sens.förvalining,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande annan personal vid kommuns grundskola
eller gvmnasie-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1970:1026.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
S  1971:630&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18$ 1971:630. Senaste lydelse 1975:159. Senaste
lydelse 1975:159.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skola än skolledare, lärare, skolläkare och skolsköterska
handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat eller skil­jande från
tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen skall beakta den allmänna utvecklingen på
skolväsendets område, följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och taga
erforderliga initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen
tillfredsställande ut­bildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=87&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;valtning och verkställighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillse, att
  verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter, och sörja för
  samordning av och enhetlighet i verksamheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;främja
  pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;d) verka för samarbete mellan hem och skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall vidare a) i den mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelser som re­geringen
meddelar eller enligt beslut som avses \ 8, ombesörja de an­gelägenheter
avseende skolväsendet i kommunen, vilka äro att hänföra till förvaltning och
verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall vidare a) i den mån sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelser som re­geringen
meddelar eller enligt beslut som avses i 49 ij kommunallagen (1976:000).
ombesörja de angelägen­heter avseende skolväsendet i kom­munen, vilka äro att
hänföra till för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i skolsty­relsen
väljas av kommunfullmäktige till det antalfullmäktige bestämma. Anta­let
ledamöter må dockej varaunder sju.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionellt,
där­est det begäres av minst så många väl­jande, som motsvara det tal, vilket
er­hålles, om samtliga väljandes antal de­las med det antal personer valet
avser, ökat med 1. Omföifarandei vid sådant proportionellt val är särskilt
stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av suppleanter
proportio­nellt, skall tillika bestäm/nas den ord-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga om skolstyrelse äga 37 §, 38
§ första stycket. 39 &amp;gt;)&amp;gt;, 40 f första och tredje styckena, 42 och 43 §§,
44  första stycket och 457 § samt, utom i Stockholms kommun, 41 § kommunallagen
(1976:000) motsva­rande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 47 § andra stycket kommunallagen (1976:000)
får ej omfatta befogenhet att meddela eller återkalla godkännande enligt 34 
den­na lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2  2 förvaltningsla­gen
(1971:290)äga4 och5 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
nämnda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1975:159.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning. i vilken suppleanterna skola inkal-     lag
tillämpning i sanitliga ärenden hos&lt;br&gt;
las till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skolstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19         s&lt;br&gt;
Skolchefen i kommunen åligger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;a)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att biträda
skolstyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen vara ledare av
skolväsendet i kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att, i den mån
sådant enligt/J.s''&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;b) att, i den mån sådant
enligt-/»ii uppdrages åt honom, fatta beslut å andra stycket kommunallagen
styrelsens vägnar saml                       r/976;000Juppdragesåihonom,falla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslut å styrelsens vägnar samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c) att taga befattning med de
ärenden odi i övrigt fullgöra de uppgifter,&lt;br&gt;
vilka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslut ankomma på&lt;br&gt;
honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 b s5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På framställning av landstinget må
regeringen besluta, att särskild styrelse skall finnas för del av
landstingskommunens gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande sådan styrelse skola
gälla de bestämmelser, som meddelas av regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstinget må föreskriva att annan
nämnd hos landstingskommunen än ut­bildningsnämnden skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handha
föiyaltning och verkstäl­lighet ifråga om byggnad och mark för skola som eljest
står under utbildnings-nätnndens förvaltning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
annan personal vid landstingskomtmins gymnasieskola än skolledare, lärare,
skolläkare och skol­sköterska handlägga frågor om anställ­ning, ledighet,
vikariat eller skiljande från tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20     c ;!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsnämnden skall beakta den allmänna utvecklingen
på skol­väsendets område, följa tillståndet i landstingskommunens gymnasieskola
och taga erforderliga initiativ för att bereda ungdom i landstingskommunen
tillfredsställande utbildning i gymnasieskolan. Utbildningsnämnden skall vidare
Utbildningsnämnden skall vidare a) i den mån sådant ej tillkommer a) i den mån
sådant ej tillkommer annan enligt bestämmelse som re- annan enligt bestämmelse
som re­geringen meddelar eller enligt beslut     geringen meddelar eller enligt
beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Senaste lydelse 1975:159. * Senaste lydelse 1975:159.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=85&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
  avses \20 b, ombesörja de an­gelägenheter avseende landstings­kommunens
  gymnasieskola, vilka äro att hänföra till förvaltning och verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som avses i 49 i} kommunallagen (1976:000). ombesörja de
angelägen­heter avseende landstingskommu­nens gymnasieskola, vilka äro att
hänföra till förvaltning och verkstäl­lighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillse, att
verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fort­går enligt gällande
föreskrifter och sörja för samordning av och enhetlighet i verksamheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;främja
pedagogiska försök och lärarnas fortbildning samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) verka
för samarbete mellan hem och skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 r s'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den mån ej annat följer av 3 
femte stycket, väljas ledamöter och supplean­ter i utbildningsnämnden av
landstinget till det antal landstinget bestämmer. Antalet ledamöter må dock ej
vara un­der sju. Valet skall vara proportionellt, därest det begäres av minst
så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet av­ser, ökat med I. Om föifarandet vid
så­dant proportionellt val är särskilt stad­gat. Sker ej val av suppleanter
propor­tionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna
skola inkallas till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande utbildningsnämnd, som
väljes enligt första stycket, skola be­stämmelserna i 17 § ovan samt i 437 sS48 första stycket, 49-51 s-s'- och 54 &amp;lt; fjärde stycket landstingslagen den
14 maj 1954 (nr 319) äga motsva­rande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvaltningsla­gen
(1971.290) äga 4 och 5 § nämnda lag tillämpnittg i samtliga ärenden hos utbildningsnämnd,
som väljes enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Jråga om särskild utbildnings­nämnd
äga 13 och 17  motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1
januari  1977. 'Senaste lydelse 1971:630.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1970:296) om social centralnämnd
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1970:296) om
social centralnämnd m. m. dels att 5-10!;!:; skall upphöra att gälla, dels att
rubrikerna närmast före 1, 3 och 8 !;4; skall utgå, dels att 2-A ijij skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=153&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=153 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har beslut fattats enligt 1 ;;,
  till-lämpas icke 2-5, 8 och 9 &amp;gt;:;&amp;gt;:; lagen (1956:2) om socialhjälp, 2
  !; andra stycket, 7, 8 och 10-12 if barna­vårdslagen (1960:97), 3S första
  stycket, 5-7 ,W samt8  I och 2 mom. lagen (1954:579) om nykterhetsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
beslut fattats enligt 1 ;?, till-lämpas   icke  2-3  och  91:;?   lagen
(1956:2) om socialhjälp. 2 j  andra stycket och 7 i första, tredje och fjär­de      
styckena       barnavårdslagen (1960:97), 3 ;j första stycket och 5 -;&amp;gt;
första, andra, fjärde och femte styck­ena lagen (1954:579) om nykterhets­vård.
Vad i övrigt i lag eller annan författning är föreskrivet om socialnämnd,
barnavårdsnämnd eller nykterhetsnämnd skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om social centralnämnd och, i förekommande fall, social distrikts-nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i social centralnämnd väljes av
kommunens fullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet ledamöter
får dock ej vara under nio. Där så lämp­ligen kan ske. bör juridisk och
medi-ciitsk sakkunskap vara företrädd inom nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionellt, om
del begäres av minst så många väljan­de som motsvarar del tal. vilket er­hålles
då samtliga väljandes antal de­las med det antal personer valet avser, ökat med
1, Om förfärandet vid så­dant proportionellt val finns särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om social centralnämnd och social disiriktsnämnd
äger 37 i). 38  första stycket, J9 sV 40  första och tredje styckena, 42 och 43
&amp;lt;f. 44 .»J första stycket och 457 if samt. utom i Stockholms kommun. 41 §
kommunallagen (1976:000) motsva­rande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Social distriktsnämnds eller, om disiriktsnämnder ej har
inrättats, soci­al centralnämnds protokoll behöver dock ej, utöver vad som
följer av 14 § tredje stycket barnavårdslagen (1960:97), upptaga annat än
uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i vaije ärende och uppgift om reserva­tion.
Föreskrifter om i vilken utsträck­ning beslut skall innehålla de skäl som har
bestämt utgången finns i 17  för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av supplean ter pro por
tio -netlt. skall den ordning bestämmas, i vilken suppleanterna skall inkallas
till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;valtningslagen  (1971:290)  och   14 &amp;lt;f fjärde stycket
barnavårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2  2 förvaltnings­lagen (1971:290) äger 4
och i.sV', nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos social centralnämnd
och social distriktsnäinnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om social centralnämnd äger
32-36 §i), 37 § första stycket och 382 ifit kommunallagen (1953:753) om
kommunstyrelsen motsvarande tillämpning. Nämndens protokoll be­höver, förutom
vad som följer av 14 § tredje stycket barnavårdslagen (1960:97), ej innehålla
annat än för­teckning på närvarande ledamöter samt för varje ärende beslutet
och skä­len därför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 &amp;gt;) 2
förvaltnings­lagen (1971:290) äger 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos social centralnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4s'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det ankommer på social
distrikts-nämnd att avgöra ärenden som avser vård och behandling eller annan åt­gärd
beträffande enskild person enligt lagen (1956:2) om socialhjälp, barna­vårdslagen
(1960:97) eller lagen (1954:579) om nykterhetsvård. Kom­munens fullmäktige får
uppdraga åt nämnden att även i övrigt avgöra ären­den som avser vård och
behandling el­ler annan åtgärd beträffande enskild person. Endast sociala
centralnämn­den får göra framställning och avge yttrande till fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari  1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1971:669.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1956:2) om
socialhjälp'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 4, 5 och 10 ij-? skall upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att
3, 6, 8, 18 och 19 ;;&amp;gt;; skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i social­nämnden
väljas av kommunfultmäkii-ge till det antal fullmäktige bestämma. Antalet
ledamöter må dock icke vara under fem.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionellt,
där­est del begäres av minst så många väl­jande, som motsvara det tal, vilket
er­hålles, om samtliga väljandes antal de­las med det antal personer valet
avser, ökat med 1, Om förfarandet vid så­dant proportionellt val är sär.skilt
stad­gat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av suppleanter proportio­nellt,
skall tillika bestämmas den ord­ning, i vilken suppleanterna skola in­kallas
till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om socialnämnd äga 37 ij,
38 ,&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; första stycket, 39 i), 40 § första
och tredje styckena, 42 och 43 §. 44 § första stycket och 45-47 §§ saml. utom i
Stockholms kommun. 41 § kommunallagen (1976:000) motsva­rande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver dock ej upplaga annat än
uppgifi om närva­rande ledamöter, beslutet i var;je ären­de och uppgifi om
reservation. Före­skrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de
skäl som ha bestämt utgången finnas i 17  fÖn&amp;gt;allningsla-gen (1971:290).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2  2 förvaltningsla­gen
(1971:290) äga 4 och 5 .s\&amp;gt;!&amp;gt;' nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden
hos socialnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 i'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialnämnden har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att göra sig väl förtrogen med den
enskildes behov av omvårdnad och verka för att detta blir tillgodosett;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att bestämma, i vilka fall. i
vilken omfattning och under vilka former socialhjälp skall meddelas;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att tillhandagå allmänheten med råd
och upplysningar i frågor, som äga samband med nämndens verksamhet, samt. där
så lämpligen kan ske, lämna annat bistånd i personliga angelägenheter;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att förvalta till kommunens
socialhjälpsverksamhet anslagen eller eljest hörande egendom, i den mån ej
förvaltningen därav uppdragits åt annan nämnd eller åt särskild styrelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 i  1971:664&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lOs  1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-Senaste lydelse  1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'Senaste
Ivdelse 1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att själv eller genom ombud föra
kommunens talan i alla mål och ärenden, som angå socialhjälpsverksamheten; saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl jämväl i övrigt ombesörja de&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att jämväl i övrigt,/c/c «w°/; t/c/W&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;angelägenheter avseende socialhjäl- ej tillkommer annan
enligt beslut som&lt;br&gt;
pen inom kommunen, vilka äro alt avses i 49 ff kommunallagen&lt;br&gt;
hänföra till förvaltning och verkstäl- (1976:000), ombesörja de angelägen-&lt;br&gt;
lighet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;heter avseende socialhjälpen inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunen, vilka äro att hänföra till förvaltning och
verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialnämnden har ock att taga
befattning med de ärenden, vilkas hand­läggning enligt särskilda författningar
ankommer på nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnden skall hos
kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kom­munens övriga nämnder ävensom hos
andra myndigheter göra de fram­ställningar, som finnas påkallade, samt äger att
från kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt dess beredningar och
befattningshavare infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras för
fullgörande av nämndens uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 i;''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är någon i så trängande behov av
socialhjälp, att med dess avhjälpande ej kan anstå, till dess socialnämnden
sammanträder, må nämndens ord­förande tills vidare bevilja honom socialhjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunfullmäktige så besluta,
äger socialnämnden uppdraga åt sär­skild avdelning, bestående av ledamö­ter
eller suppleanter i nämnden, eller åt ledamot eller suppleant eller åt
tjänsteman hos kommunen att å näntndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av
ärenden, vilkas beskaffen­het skall angivas i fullmäktiges beslut.
Framställning eller yttrande till full­mäktige må dock icke beslutas
annor-ledes än av nämnden samfällt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut, vilket fattas med stöd
av        Beslut, vilket fattas med stöd av första slyckei eller på grund av
upp-     första   stycket,  skall   anmälas   vid drag som sägs i andra
stycket, skall     nämndens nästa sammanträde, anmälas vid nämndens nästa sam­manträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'•Senaste lydelse 1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det åligger kommun att anordna och
driva hem för åldringar och andra personer, vilka äro i behov av vård eller
tillsyn som icke eljest tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Två eller flera kommuner må ge-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Två eller Hera kommuner må ge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mensamt hava hem, som avses i      mensamt hava hem, som
avses i första stycket. / sådant fäll skola de     första stycket.
bestämmelser,  vilka äro erforderliga för hemmets skötsel, upptagas i
regle-tnente, sam fästställes av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om särskilda skäl äro därtill, må
länsstyrelsen tills vidare befria kommun från skyldighet att själv eller
gemensamt med annan kommun hava hem, varom stadgas i denna paragraf Har så
skett, åligger det likväl kommunen att sörja för att sådant behov av vård eller
tillsyn, som avses i första stycket, blir tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19i;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hem, som avses i 18 S, skall vara
så inrättat och utrustat, att skäliga krav på trevnad och hygien tillgodoses
samt lämplig fördelning av vård­lagarna möjliggöres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innan dylikt hem uppföres eller i
mera avsevärd omfattning ändras genom om- eller tillbyggnad eller in­rättas i
byggnad, som uppförts.för an­nat ändamål, skall länsstyrelsen, efter att hava
inhämtat yttrande från social­styrelsen, hava godkänt plan för hem­met.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid hemmet skola finnas anställda
befattningshavare till det antal och med sådan utbildning att de som beretts
plats i hemmet kunna erhålla tillfredsställande vård och tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om barnavårdslagen (1960:97)' dels att 8, 10 och  12i:ji;
skall upphöra att gälla, dels att 3 och 7 i;S skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Barnavårdsnämnden har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms
levnadsförhållanden inom kommunen samt därvid särskilt uppmärksamma sådana
underåriga som med hänsyn till kroppslig eller själslig hälsa och utrustning,
hem- och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kunna anses vara
särskilt utsatta för risk att utvecklas ogynnsamt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;atl verka för önskvärda
förbättringar i fråga om kommunens barnavård samt därvid i mån av behov och
möjligheter främja anordningar för bättre fritidsförhållanden för barn och
ungdom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att stödja den
personlighetsutvecklande och samhällsfostrande verksam­het som utövas genom
ungdomens egna sammanslutningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt lämna allmänheten råd och
upplysningar i frågor som äga samband med nämndens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att förvalta egendom som hör till
kommunens barnavård, i den mån ej förvaltningen uppdragits åt annan nämnd eller
åt särskild styrelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla
mål och ärenden som angå nämndens verksamhet samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=51&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=51 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;angelägenheter
  som avse kommu­nens barnavård och äro att hänföra till förvaltning och
  verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alt även i övrigt ombesörja sådana&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att även i övrigt, / den mån detta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:153.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ej
tillkommer annan enligt beslut som avses i 49 § kommunallagen (1976: 000),
ombesörja sådana angelägen­heter som avse kommunens barna­vård och äro att
hänföra till förvalt­ning och verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i barna­vårdsnämnd
väljas av kominunfull-mäktige till det antal fullmäktige be­stämma. Antalet
ledamöter må dock icke vara under fem. Där så lämpligen kan ske. bör juridisk
sakkunskap vara företrädd inom nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7;;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om barnavårdsnämnd äga 37
if. 38 Jörsta stycket. 39&amp;lt;;. 40 s första och tredje styckena. 42 och 43 sVs.
44 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;if första stycket och 45-47 :!f
samt. utom i Stockholms kommun. 41  kommunallagen (1976:000) mot­svarande
tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lagen omtryckt 1971:308. Senaste lydelse av 12 !; 
1976:621.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valet skaft vara proporiioneflt. om
det begäres av minst så många väljan­de som motsvara det tal. vilket erhål­les,
då samtliga väljandes aniat delas med det antal personer valet avser, ökat med
1, Om förfärandei vid så­dant proportionelll val är särskilt stad­gat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av suppleanter
proportio­nellt, skall den ordning bestämmas, i vilken suppleanterna skola
Inkallas till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppdrag, som avses i 47 If andra
stycket kommunallagen (1976:000), får ej omfatta befogenhet att&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.      utdöma förelagt vite.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vidtaga åtgärd enligt 26  2. 3 el­ler
4 eller enligt 29 eller 30 § eller göra framställning om intagning i ungdoms­vårdsskola.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela beslut som avses i 46 i
andra stycket, tillstånd eller förhands­besked som avses i 47 § eller förbud
som avses i 50 eller 51 § eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;futlgöra vad som ankommer på
nämnden enligt föräldrabalken i andra avseenden än som sägs i 1 kap. 4 ff, 2
kap. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 eller 9 i), 7
kap. 2 eller 7§, om avtalet ej innefattar åtagande att utge engångsbetopp,
eller 7 kap. 11 §, enligt5 !f lagen(1947:529)om allmän­na barnbidrag eller
enligt 9, 11 eller 18  lagen (1964:143) om bidragsför­skott.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver ej,
utöver vad som följer av 14 § tredje och fjärde styckena denna lag. upp-taga
annat än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende och uppgift
om reservation.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 ,s'&amp;gt; 2
förvaltnings­lagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos barnavårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari  1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1954:579) om nykterhetsvård' dels att 6 och 7 SS
samt 8 § 1 och 2 mom. skall upphöra atl gälla, dels att 4§ 2 mom. och 5!; skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=103&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
  mom. Kommunal nykterhetsnämnd har därjämte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
  förvalta till kommunens nykterhetsvård anslagen eller eljest hörande egendom,
  i den mån ej förvaltningen därav uppdragils åt annan nämnd eller åt särskild
  styrelse;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
  själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, som angå
  nykterhetsvården; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
jämväl i övrigt ombesörja de angelägenheter avseende nykter­hetsvården inom
kommunen, vilka äro atl hänföra till förvaltning och verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
jämväl i övrigt, / den mån detta ej tillkommer annan enligt beslut som avses i
49 § kommunallagen (1976: 000), ombesörja de angelägenheter avseende
nykterhetsvården inom kommunen, vilka äro att hänföra till förvaltning och
verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunal nykterhetsnämnd skall utgöras av särskilt
tillsatt nämnd eller, därest kommunens ringa folkmängd eller liknande
förhållande gör sådan obehövlig, av kommunens social­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konungen äger föreskriva, att kom­mun skall
tillsätta särskild nykterhets-nämnd. Framställning härom må gö­ras av länsnykterhetsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter
i särskild kommunal nykterhetsnämnd utses av kommunen till det antal, som med
hänsyn till folk­mängden och andra förhållanden er­fordras, dock minst fem.
Suppleanter utses av kommunen till minst ledamö­ternas halva antal. Såväl män
som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfår tillsälta särskild nykter­hetsnämnd. Har
så ej sken är social­nämnden nykterhetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild nykterhets­nämnd äga 37 §, 38 §
förslå stycket, 39 §. 40 § första och tredje styckena, 42 och 43 §§, 44 §
första stycket och 45-47 §§ samt, utom i Stockholms kommun, 41 § kommunallagen
(1976:000) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'Lagen omtryckt  1971:307. Senaste lydelse av 6 Ii 
1972:669.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Riiisdagen 1976/77.   1 saml.  Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=52&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;beslutet och skälen därför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 S 2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4
  och 5 vii; nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos kommunal
  nyklerhetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kvinnor skola vara representerade i nämnden. Om möjligt
bör läkare vara ledamot av nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid val av suppleanter skall
tillika bestämmas den ordning, i vilken supp­leanterna skola inkallas Ull
ijänsigö-ring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om valbarhet till ledamot el­ler suppleant, verkan
av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse, mandattid och avgång, val
av ordfö­rande och vice ordförande, ställe och tid för sammanträde, suppleants
tjänstgöring och rätt att närvara vid sammanträde, beslut förhet, förfaran­det
vid fattande av beslut, protokoll och reservation, tillkännagivande va-rest
till nämnden ställda framställning­ar mottagas, tidpunkt när handling skall
anses ha kommit in till nämnden, skriftväxling, vård och förtecknande av
handlingar hörande till nämndens ar­kiv, utseende av kassaförvaltare samt
ledamots ansvar och skadeståndsskyl­dighet skall vad i 32-36 §§, 37 § första
stycket och 382 §§ kommunallagen är stadgat rörande kommunstyrelsen äga
motsvarande tillämpning: dock att det ej är erforderligt, att protokoll upp­tager
annat än förteckning å närva­rande ledamöter samt för varje ärende&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 47 § andra
stycket kommunallagen (1976:000) får ej omfatta befogenhet att&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utdöma
förelagt vite,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föranstalta
om åtgärd enligt 14 if 2 mom.,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
beslut om övervakning eller lydnadsföreskrifter,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
ansökan om tvångsintag­ning på allmän vårdanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föratistalta
om verkställighet av slutligt beslut om tvångsintagning av annan än den som
enligt 58 § vårdas å allmän vårdanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bevilja
anstånd med verkställig­het av slutligt beslut om tvångsintag­ning
ellerförklara sådant anstånd för­verkat, eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
anmälan hos överförmyn­dare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver ej
upptaga annat än uppgift om närva­rande ledamöter, beslutet i varje ären­de och
uppgift om reservation. Före­skrifter om i vilken utsträckning beslut skall
innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 § förvaltningsla­gen
(1971:290).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari  1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om upphävande av lagen (1953:228) om tillsättning av vissa&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befattningshavare
inom socialvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives atl lagen (1953:228) om
tillsättning av vissa be­fattningshavare inom socialvården skall upphöra alt
gälla vid utgången av år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:180.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om hälsovårdsstadgan (1958:663)' dels att 8-12 §5 skall
upphöra att gälla, dels att 7 S skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i hälso­vårdsnämnd
väl/as av kommunfull­mäktige till del antal fullmäktige be­stämma. Antalet
ledamöter må dock icke vara under fem. Om möjligt böra läkare och veterinär
vara ledamöter i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid val av suppleanter skall
tillika bestämmas den ordning, i vilken supp­leanterna skola inkallas till
tjänstgö­ring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ fråga om hälsovårdsnämnd äga J7,f
38 jörsia stycket, 39§, 40§ första och tredje styckena, 42 och 43 i§, 44 !i
första stycket och 457 '(»s*'' samt, utom i Stockholms kommun, 41 §
kommunallagen (1976:000) mot­svarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 47 § andra
stycket kommunallagen (1976:000)får ej omfatta befogenhet att besluta om
föreläggande vid vite eller om verkstäl­lande av åtgärd på försumligs bekost­nad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2  2
förvalttiings-lagen (1971:290) äga 4 och JfsV nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos hälsovårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari  1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 5  1971:673&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9S 1972:675&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 S 1972:675&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:228.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12$  1975:339. 2 Senaste lydelse
1971:673.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1944:219) om djurskydd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 14 S 3 mom. lagen
(1944:219) om djurskydd' skall upphöra atl gälla vid utgången av år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:178.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse av 14 $ 3 mom.  1973:269.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 3 kap. 1, 2 och 5 §§ vallagen
(1972:620)' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:165.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:135.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 1 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I varje kommun skall finnas en valnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:183.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i val­nämnden
väljes av kommunfullmäkti­ge till det antal fullmäktige bestäm­mer. Antalet
ledamöter får dock icke vara under fem. Valet skall ske pro-portionelh i de
fall då sådant är före­skrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej valet av
suppleanter proportio­nellt, skall bestämmas i vilken ordning de skall kallas
in till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning
som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om annan valnämnd än val­nämnden
i Stockholm äger bestäm­melserna i 32-42 W kommunallagen (1953:753) om
kommunstyrelse mot­svarande tillämpning. För valnämnden i Stockholm gäller 51 §
1 mom. kom­munallagen (1957:50) för Stockholm och vad kommunfullmäktige med
iakt­tagande av sistnämnda lag föreskriver. I stället för 37 § andra stycket
kommu­nallagen och 39 § andra stycket kom­munallagen för Stockholm skall dock 4
och 5 §§ förvaltningslagen (1971:290) tillämpas i samtliga ärenden hos val­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av föreskrifter som av­ses i första stycket
gäller att nämndens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ifråga om valnämnd äger 37 §, 38 
första stycket, 39 §, 40 § första och tredje styckena, 42 och 43§§, 44 § första
stycket och 45-7 §§ samt, utom i Stockholms kommun, 41 § kommunallagen
(1976:000) motsva­rande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2  2 förvaltningsla­gen
(1971:290) äger 4 och 5 §§ nämn-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1976:404.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;protokoll icke behöver upptaga annat än närvarande
ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen för detta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;da lag tillämpning i samtliga ärenden hos valnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Var och en som är röstberättigad
vid val till riksdagen och ej fyllt 60 år är skyldig att mottaga uppdrag som
ledamot eller ersättare i val­nämnd eller som valförrältare, om han ej har
giltigt hinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Var och en som är valbar till le­damot
i valnämnden är skyldig all mottaga uppdrag som valförrältare, om han ej har
giltigt hinder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 19 kap.
15 och 16 §i; föräldrabalken' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=120&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=120 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I fråga om ersättning, arvode, pen­sion och andra
  ekonomiska förmåner till överförmyndare, ledamot i över-förmyndarnämnd och
  ersättare äger vad som föreskrives i 34 &amp;gt;i kommu­nallagen (1976:000)
  motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om ersättning till överför­myndare, ledamot i
överförmyndar-nämnd och ersättare äger vad som föreskrives i 28 § 1 och 2 mom.
kom­munallagen (1953:753) om ersättning till kommunfullmäktig motsvarande
tillämpning. I Stockholms kommun tillämpas dock vad som föreskrives i 29 § 1
och 2 mom. kommunallagen (1957:50) .för Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=20 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrives i kommunal­lagen (1953:753) om nämnd
som av­ses i 44 § andra stycket kommunal­lagen gäller, med de avvikelser som
följa av detta kapitel, i fråga om över­förmyndarna mnd och i tillämpliga delar
beträffande överförmyndare. / Stockholms kommun tillämpas dock, med de
avvikelser som nu angivits, vad som föreskrives i kommunallagen (1957:50) för
Stockholm om nämnd som avses 149 § andra stycket nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrives i kommunal­lagen (1976:000) om nämnd
som av­ses i 48 § andra stycket nämnda lag gäller, med de avvikelser som följa
av detta kapitel, i fråga om överför-myndarnämnd och i tillämpliga de­lar
beträffande överförmyndare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Baiken omtryckt 1976:612.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives atl 41 § civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 m o m . I varje kommun skola de kommunen med
avseende å civilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en civilför­svarsnämnd,
om ej annat följer av andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun äger uppdraga åt annat kommunalt organ än
civilförsvars­nämnden att upprätta skyddsrums-plan. Har enligt 23 § överlämnats
åt kommunen atl antaga skydds-rumsplan, fattas beslutet härom av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun äger tillsätta särskild civilförsvarsnämnd.
Under civilför-svarsberedskap må regeringen för­ordna, atl särskild
civilförsvars­nämnd skall tillsättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Där särskild civilförsvarsnämnd ej finnes, skall
kommunstyrelsen vara ci­vilförsvarsnämnd; kommun dock obe-lagei att uppdraga ål
annat kommunalt organ alt vara civilförsvarsnämnd,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 m o m . Ledamöter och supple­anter i särskild
civilförsvarsnämnd väl­jas av kommunfullmäktige till del antal fullmäktige
bestämma. Antalet leda­möter må dock icke vara under fem.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 mom. I varje kommun skola de kommunen med
avseende å civilförsvaret åvilande uppgiftema handhavas av en civil för­svarsnämnd,
om ej annat följer av andra stycket eller av sådant beslut som avses i 49 §
kommunallagen (1976:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfidlmäktige äger uppdraga åt annan nämnd än
civilförsvars­nämnden alt upprätta skyddsrums-plan. Har enligt 23 S överlämnats
åt kommunen att antaga skydds-rumsplan, fattas beslutet härom av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd
eller uppdraga åt annan nämnd att vara civilförsvars­nämnd. Har så ej skett är
kommunsty­relsen civilförsvarsnämnd. Under ci­vilförsvarsberedskap får
regeringen förordna, all särskild civilförsvars-nämnd skall tillsättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 mom. I fråga om särskild civil­försvarsnämnd äga
i7'i&amp;gt;, 38:i första stycket. 39 . 40  första och tredje styckena. 42 och 43
&amp;lt;f, 44  första stycket och 457 §if samt,  utom i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
omtryckt 1975:712.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=52&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholms
  kommun, 41  kommu­nallagen (1976:000) motsvarande lill-lämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionellt, därest del begäres av
minst så många väljan­de, som motsvara del tal. vilket erhål­les. om samtliga
väljandes antal delas med del antal personer valet avser, ökat med 1. Om
förfåraiidet vid så­dant proportionellt val är särskilt stad­gat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild
civilförsvars-näntnd i annan kommun än Stock­holm skall därjämte vad i 31 §
andra stycket. i2-i6 ,s\|. 37 § första stycket och 38-42 i)§ kommunallagen
(1953:753) är stadgat rörande kom­munstyrelsen ävensom i 45  andra och tredje
styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsvaran­de tillämpning,
dock att det ej är erfor­derligt att protokoll upptager annat än förteckning å
närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild civilförsvars­nämnd
i Stockholm skola, utöver vad i detta moments första stycke sägs, be­stämmelserna
i 51  kommunallagen (1957:50) för Stockholm, med undan­tag av hänvisningen till
39  andra stycket nämnda lag, äga tillämpning, varjämte skall gälla vad
kommunfull-ittäkiige med iakttagande av stadgan-dena i sagda lag föreskriva.
Protokoll som föres vid civilförsvarsnämndens sammanträde behöver dock ej
upptaga annat än förteckning å närvarande le­damöter och beslutet i varje
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 &amp;gt;; 2
förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 v;!; nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos särskild civilförsvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 m o m . Vid civilförsvarsnämnds
satnmanträde äger civilförsvarschefen, även om han ej är ledamot eller supp­leant,
närvara och deltaga i överlägg­ningarna men ej i besluten. Om han&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;så
önskar, äger han få sin mening an­tecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länstyrelsen äger kalla civilförsvarsnämnd att
sammanträda med länsstyrelsen eller företrädare för denna. Under civilförsvarsberedskap
även­som eljest, då ledningen av civilförsvaret ankommer på
civilförsvarschefen, äger denne påkalla sammanträde av nämnden för behandling
av uppgivna frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:162.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 9 och 10 !;&amp;gt;; lagen (1964:63)
om kommunal beredskap skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Kl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgift som kommun skall full­göra
under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i freds-lid-skall, i
den mån föreskrifter för uppgiftens handhavande ej medde­lats i särskild lag
eller författning, handhavas av en beredskapsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommun äger tillsätta särskild be­redskapsnämnd.
Beredskapsnämnd må tillsättas redan i fredslid.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Där särskild beredskapsnämnd ej
inrättas, skall kommunstyrelsen vara beredskapsnämnd; kommun dock obeiaget att
uppdraga ät annat kom-munah organ atl vara beredskaps­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgifi som kommun skall full­göra
under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i freds­tid skall, i
den mån föreskrifter för uppgiftens handhavande ej medde­lats i särskild lag
eller författning el­ler annat följer av sådant beslut som avses i 49 §
kommunallagen (1976:000). handhavas av en bered­skapsnämnd. Beredskapsnämnd får
tillsättas redan i fredstid.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommun /å/- tillsätta särskild be­redskapsnämnd
eller uppdraga åt an­nan nämnd att vara beredskaps­nämnd. Har så ej skett är
kommun­styrelsen beredskapsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:129.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Ledamöter och suppleanter i sär­skild beredskapsnämnd
väljas av kom­munfullmäktige till det antal fullmäk­tige bestämma. Antalet
ledamöter må dock icke vara under fetn. Valet skall vara proportionellt, därest
del begäres av minst så många väljande, som mot­svara del tal. vilket erhålles.
om samt­liga väljandes antal delas med del an­tal personer valet avser, ökat
med I.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I .fråga om särskild beredskaps­nämnd
äga 37 §, 38  första stycket, 39 §, 40 § första och tredje styckena, 42 och 43
§i), 44 § första stycket och 45-7 samt, utom i Stockholms kommun. 41 
kommunallagen (1976:000) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1          Senaste lydelse  1971:1168.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2          Senaste Ivdelse 1971:1168.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förfarandet vid sådant proportio­nellt val är särskilt
stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt. skall till­lika bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänst­göring,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild
beredskaps-närnnd i annan kommun än Stock­holm skall därjämte vad i 32-36 ii§,
37 § första stycket och 38-42 §§ kom­munallagen (1953:753) är stadgat rö­rande
kommunstyrelsen ävensom i 45 j) andra och tredje styckena samma lag i. fråga om
där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning, dock att det ej är erforderligt
att protokoll upptager annat än förteckning å närvarande le­damöter och
beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild beredskaps­nämnd
i Stockholm skola, utöver vad I första stycket sägs. bestämmelserna i 51
.&amp;lt;!&amp;gt; kommunallagen (1957:50) för Stockholm, med undantag av hänvis­ningen
till 39 § andra stycket nämnda lag, äga tillämpning, varjämte skall gälla vad
kommunfullmäktige med iakttagande av stadgandena i sagda lag föreskriva.
Protokoll behöver dock ej upptaga annat än förteckning å när­varande ledamöter
och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 S 2
förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 SS nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos särskild beredskapsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal
kristidsförvaltning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1973:861) om lokal kristidsför­valtning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels all i 1, 2, 11 och 12 SS ordet
&amp;quot;Konungen&amp;quot; skall bytas ut mot &amp;quot;re­geringen&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels atl
4 och 5 SS skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=381 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgift
  enligt 2 S och planläggning, som föranledes därav, ankommer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;på krislidsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommun kan tillsätta särskild krislidsnämnd. Om särskild
kristids­nämnd ej finns, skall kommunstyrelsen vara krislidsnämnd. Kommun kan
också uppdraga åt annat kommunall organ alt vara kristidsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommun/a&amp;gt; tillsätta särskild
kris­tidsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara kristidsnämnd. Har så ej
skett är kommunstyrelsen kris­tidsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i sär­skild
kristidsnämnd väljes av kommun­fullmäktige till det antal fullmäktige
bestämmer. Antalet ledamöter får ej vara under fem- Valet skall vara
pro-poriionelh, om det begäres av minst så många väljande, som motsvarar det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljan­des antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med 1. Om förfaran­det vid sådant proportionellt val ftnns
särskilda bestämmelser. Sker ej val av suppleanter proportionellt, skall be­stämmas
den ordning, i vilken supple­anterna skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild kristidsnämnd i
annan kommun än Stockholm äger bestämmelserna i 32-36 .s, 37 § förs­ta stycket
och 38-42 §§ kommunalla­gen (1953:753) om kommunstyrelsen samt 45  andrg och
tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nätnnd motsvarande tillämpning.
Pro-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga om särskild krislidsnämnd
äger 37 §, 38 § första stycket, 39 §,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;40&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ första och tredje styckena, 42
och 43 .W. 44 § första stycket och 45-47 §§ samt,  utom i Stockholms kommun,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;41&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;f kommunallagen (1976:000) mot­svarande
tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tokoll behöver dock ej innehålla annat än förteckning över
närvarande leda­möter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande kristidsnämnd i Stock­holm
gäller 51  kommunallagen (1957:50) för Stockholm med undan­tag av hänvisningen
till 39 ij&amp;gt; andra stycket nätnnda lag. Dessutom gäller vad kommunfullmäktige
föreskriver enligt samma lag. Protokoll behöver dock ej innehålla annat än
förteckning över närvarande ledamöter och beslu­tet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 S 2
förvaltningslagen (1971:290) äger 4 och 5 SS nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos särskild krislidsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:123.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i familjebidragslagen (1946:99)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om familjebidragslagen
(1946:99)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 25 och 26 SS skall upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att
23 och 24 SS skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd
eller ock uppdraga åt annat kommunalt or­gan att vara familjebidragsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ vaije kommun skall finnas en fa­miljebidragsnämnd.
Kommun/öV till-sätia särskild familjebidragsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd
att vara familjebidragsnämnd. Har så ej skett är socialnämnden familjebi­dragsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i sär­skild
familjebidragsnämnd väljas av kommunfullmäktige till del antal full­mäktige
bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionellt,
där­est det begäres av minst så många väl­jande, som motsvara det tat, vilket
er­hålles, om samtliga väljandes antal de­las med det antal personer valet
avser, ökat med 1. Om förfarandet vid så­dant proportionellt val är särskilt
stad­gat. Sker ej val av suppleanter propor­tionellt, skall tillika bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga otn särskild familjebidrags­nämnd
äga 37 §, 38 i första stycket, 39, 40  första och tredje styckena, 42 och 43
,W. 44 § första stycket och 45-47 §§ samt, utom i Stockholms kommun, 41 i)
kommunallagen (1976:000) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Familjebidragsnämnds protokoll
behöver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje
ärende och uppgift om reserva­tion. Föreskrifter om i vilken utsträck­ning
beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 § för­valtningslagen
(1971:2 90).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2  2förvaltningsla­gen
(1971:290) äga 4 och 5 ,'!&amp;gt;'!&amp;gt; nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden
hos särskild fäi7tiljebidragsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Lagen omtryckt  1975:554.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives alt 6 och 7 SS lagen (1964:47) om
krigshjälp skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i I varje kommun skall finnas en
krigshjälpsnämnd för handhavande av de uppgifter, som åvila kommu­nen enligt
denna lag. Socialnämnden skall vara krigshjälpsnämnd, där kommunen icke
uppdrager åt annat kommunalt organ att vara krigs­hjälpsnämnd eller inrättar
särskild krigshjälpsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i sär­skild
krigshjälpsnämnd väljas av kom­munfullmäktige till det antal fullmäk­tige
bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. Valet skall vara
proportionelh, därest det begäres av minst så många väljande, som mot­svara det
tal, vilket erhålles, om samt­liga väljandes antal delas med det an­tal
personer valet avser, ökat med 1, Om förfarandet vid sådant proportio­nellt val
är särskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionelh skall till­lika
bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänst­göring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild krigshjälps­nämnd
i annan kommun än Stock­holm skall vad i 32-36 §, 37 § första stycket och
38-42  kommunallagen (1953:753) är stadgat rörande kom­munstyrelsen ävensom i
45  andra och tredje styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd äga
motsvaran-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;iS'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I varje kommun skall finnas en
krigshjälpsnämnd för handhavande av de uppgifter, som åvila kommu­nen enligt
denna lag. Kommun får tiftsätta särskild krigshjälpsnämnd et-ler uppdraga ål
annan nätnnd all vara krigshjälpsnämnd. Har så ej skett är socialnämnden
krigshjälpsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga otn särskild krigshjälps­nämnd
äga 37§, 38, § första stycket. 39 §, 40  första och tredje styckena, 42 och 43
sV&amp;quot;}, 44 § första stycket och 457 samt, utom i Stockholms kommun, 41 
kommunallagen (1976:000) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krigshjälpsnämnds protokoll behö­ver
ej upptaga annai än uppgift om närvarande ledamöter, beslutet i varje ärende
och uppgift om reservation. Fö­reskrifter om i vilken utsträckning be­slut
skall innehålla de skäl som ha be­stämt utgången finnas i 17 förvalt­ningslagen
(1971:290).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1971:1167.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riiisdagen 1976/77.   I saml.  Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
tillämpning, dock att del ej är crför-derligi all protokoll upplager annat än
förteckning å närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild krigshjälps­nämnd i Stockholm
skola bestämmel­serna i 51}) kommunallagen (1957:50) lör Stockholm med undanlag
for hän­visningen till 39  andra stycket sagda lag äga tillämpning, varjämte
skall gäl­la vad kommunfullmäktige med iakt­tagande av stadgandena i sagda lag
fö­reskriva. Protokoll behöver dock ej upplaga annat än förteckning å närva­rande
ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 S 2 förvaltningslagen (1971:290)
äga 4 och 5 SS nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild
krigshjälpsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamot
av krigshjälpsnämnd och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamot av krigshjälpsnämnd el-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
som av nämnden utsetts all /er den som av nämnden utsetts aii&lt;br&gt;
mottaga ansökan om krigshjälp må, mottaga ansökan om krigshjälp må,&lt;br&gt;
för tid intill dess nämnden nästa för tid intill dess nämnden nästa&lt;br&gt;
gäng sammanträder, å dess vägnar gång sammanträder, å dess vägnar&lt;br&gt;
bevilja krigshjälp, om sökanden är bevilja krigshjälp, om sökanden är&lt;br&gt;
i så trängande behov därav, att i så trängande behov därav, att&lt;br&gt;
nämndens sammanträde ej kan av- nämndens sammanträde ej kan av­&lt;br&gt;
vaktas, eller om hjälpen skall utgå vaktas, eller om hjälpen skall utgå&lt;br&gt;
enligt 2 S andra stycket. Sådant be- enligt 2 S andra stycket. Sådant be­&lt;br&gt;
slut skall anmälas vid nämndens slut skall anmälas vid nämndens&lt;br&gt;
nästa sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;nästa sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1944:475) om
arbetslöshetsnämnd dels att 1 och 2 SS skall ha nedan angivna lydelse, dels att
i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3-5 SS, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommunen äger förordna, all inom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I varje kommun skall finnas en ar-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommun skall finnas arbetslöshets- bels\öshetsn'ämnd.
Kommun jår till­&lt;br&gt;
nämnd för handhavande av lokala åt- sätta särskild arbetslöshetsnämnd el-&lt;br&gt;
gärder ifråga om statlig och statsun- ler uppdraga ål annan nämnd att vara&lt;br&gt;
derslödd hjälpverksamhet vid oförvål- arbetslöshetsnämnd. Har så ej skett är&lt;br&gt;
lad arbetslöshet, ävensom all för än-     kommunstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetslöshels-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;damålet skall lillsälias särskild sådan nämnd. nämnd.
Innefattar förordnande som nyss sagts ej föreskrift om tillsättande av särskild
nämnd och beslutar kom­munen ej härom, skall i stad drätsel­kammare och på
landet kommunal­nämnd vara arbetslöshetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetslöshetsnämnd må vara ge­mensam
för flera kommuner,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närmare .föreskrifter om utseende A
rbelslöshetsnämnd har till uppgift av särskild arbetslöshelsnämnd, om att
vidtaga eller på annal sätt främja revision av arbetslösheisnämnds verk-
kommunala åtgärder för atl förebygga samhet, så ock om tillämpningen i öv- arbetslöshet
eller minska verkningarna rigi av denna lag medelas av Konung-     av
arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det åligger arbetslöshetsnämnd
särskilt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:150.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/. handlägga frågor om kommuns
hjälpverksamliel vid arbetslöshet enligt arbelsmarknadskungörelsen (1966:368),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. samarbeta med myndigheter och&lt;br&gt;
enskilda vilkas verksamhet rör syssel­&lt;br&gt;
sättningsfrågor samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3, omedelbart underrätta länsar­&lt;br&gt;
betsnämnden om arbetskonflikt som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;påverkar hjälpverksamhet inom kom­munen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetslöshelsnämnd skall göra de
framställningar till kommunfullmäkti­ge och kommunstyrelsen som behövs för
nämndens verksamhet. Nämnden får infordra yttranden och upplysning­ar från
kommunstyrelsen, annan nämnd, beredning eller tjänsteman hos kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ fråga om särskild arbetslöshets­nämnd äger 37 i), 38 §
första stycket, 39 §, 40  första och tredje styckena, 42 och 43 §ii, 44 §
första stycket och 45-47 §ii samt, utom i Stockholms kommun. 41  kommunallagen
(1976:000) motsvarande tillämpning. Utan hinder av 2  2 förvaltnings­lagen
(1971:290) äger 4 och 5.W nämnda lag tillämpning i saintliga ärenden hos
särskild arbetslöshets­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1
januari 1977, då kungörelsen (1966:369) med närmare föreskrifter om
arbetslöshelsnämnd och dess verksamhet m. m. upphör alt gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. \91(,/11:1                                                                  37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1959:99) om köttbesiktning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1959:99) om
köttbesiklning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels all  11  S 3 mom. skall upphöra atl gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att i 9 S 1 och 4 mom., 10 S 3
mom. saml 20 och 22 SS ordet &amp;quot;Ko­nungen&amp;quot; i olika böjningsformer skall
bytas ut mot &amp;quot;regeringen&amp;quot; i mot­svarande form,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels alt
11  S 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=23 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 mom. Offentligt slakthus skall
slå under förvaltning av särskild sty­relse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i 45 § kommunallagen är stad­gat
i. fråga om där avsedd nämnd skall äga motsvarande tillämpning beträf­fande
slakthusstyrelse i annan kom­mun än Stockholm. För slakthusstyrel­se i
Stockholm skola gälla bestämmel­serna 151 § kommunallagen för Stock­holm. Utan
hinder av vad nu sagts må protokoll, som föres vid slakthusstyrel­ses
sammanträde, begränsas till att upptaga förteckning å närvarande le­damöter
samt beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver vad i andra stycket stadgas
skall beträffande slakthusstyrelse gälla vad kommunens fullmäktige föreskri-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 mom. Offentligt slakthus skall stå under förvaltning av
slakthussty­relse i den mån annat ej följer av så­dant beslut som avses i 49 §
kommu­nallagen (1976:000). Kommun får till­sätta särskild slakthusstyrelse
eller uppdraga ål annan nämnd alt vara slakthusstyrelse. Har så ej skett är
kommunstyrelsen slakthusstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild
slakthusstyrelse äga 37 §, 38 första stycket, 39 §, 40 § första och tredje
styckena, 42-47§§ samt, utom i Stockholms kommun, 41 § kommunallagen (1976:000)
motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i fråga om
särskild slakthusslyrelse tillämpas bestämmelserna i 37 S första stycket och 40
S första stycket kommunallagen (1976:000) första gång­en vid val som avser
tiden efter utgången av år 1979. Vid denna tidpunkt upphör löpande
tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i särskild slakthusstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse av 20$  1971:1114.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om sjukvårdslagen
(1962:242)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 9 S 3 mom., 11 S 2, 3 och 5 mom. och 12 S skall
upphöra atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gälla, dels att 9 S 1 och 2 mom.,
11 S 1 och 4 mom. och 34 S 1 mom. skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 m o m . 2 I landstingskommun eller kommun som ej tillhör
lands­tingskommun utövas ledningen av den sjukvårdande verksamheten en­ligt
denna lag av en sjukvårdsstyrel­se. Ledamöter och suppleanter i sjuk­vårdsstyrelsen
väljas av landstinget el­ler kommunfullmäktige till det antal landstinget eller
fullmäktige bestäm­mer. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. Valet
skall vara pro­portionelh om det begäres av minst så många väljande som
motsvara det tal vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det
antal personer va­let avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val gälla sär­skilda föreskrifter. Sker val av supple­anter icke
proportionelh, skall även bestämmas den ordning i vilken supp­leanterna skola
inkallas till tjänstgö­ring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsting må besluta, atl lands­tingskommunens
sjukvårdsstyrelse skall utgöras av förvaltningsutskottet eller viss avdelning
av utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mom. I landstingskommun eller kommun som ej tillhör
lands­tingskommun utövas ledningen av den sjukvårdande verksamheten en­ligt
denna lag av en sjukvårdsstyrel­se, / den mån annat ej följer av sådant beslut
som avses i 49 § kommunallä­gen (1976:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingskommunen eller kom­munen
får tillsätta särskild sjuk­vårdsstyrelse eller uppdraga åt annan nämnd att
vara sjukvårdsstyrelse. Har&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:225.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse av 9$ 3 mom.
1972:665 11 $ 2 mom.  1970:211 11 $ 3 mom. 1970:211 12$ 1972:665.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-Senaste lydelse 1970:21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 m o m .  För sjukvårdsstyrelse
äga / landsringskomtnun bestämmel­serna i 43-51 sVs' och 54  fjärde styck­et
tandstingslagen och I kommun som ej tillhör landstingskommun bestäm­melserna i
322 i)jf och 45 § andra och tredje styckena kommunallagen motsvarande
tillämpning. 1 protokoll behöver dock upptagas endast förteck­ning över
näivarande ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;så ej skett är IÖr\&amp;lt;altniitgsutskotlet eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;komm unstyrelsen sjukvårdsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 m o m . I fråga om särskild sjuk­vårdsstyrelse
äga 377 §if kommu­nallagen (1976:000) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  504.0pt;padding-bottom:0cm;padding-left:504.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=138&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=138 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 mom'' Närmast under sjuk­vårdsstyrelsen utövas
  tillsynen vid och ansvaret för förvaltningen av sjukhus av en direktion.
  Direktion må vara gemensam för två eller fiera sjukhus och kan utöver
  sjukhusför­valtning anförtros andra motsvaran­de uppgifter inom sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 mom. Närmast under sjuk­vårdsstyrelsen
utövas tillsynen vid och ansvaret för förvaltningen av sjukhus av en direktion,
/ den mån annat ej följer av sådant beslut som av­ses i 49 § kommunallagen
(1976:000), Direktion må vara gemensam för två eller fiera sjukhus och kan
utöver sjukhusförvaltning anförtros andra motsvarande uppgifter inom sjuk­vården.
Landsting äger besluta, att sjukvårdsstyrelsen skall utgöra direktion. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommun som icke tillhör landstingskommun äger
kommunfullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvarande befogenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=68&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 mom. / fråga om särskild di­rektion äga 377 §§
  kommunallagen (1976:000) motsvarande tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 m o m . &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'' Beträffande särskilt ut­sedd
direktion skola, med de avvikel­ser som framgå av vad 12.3 och 5 mom. stadgas,
följande bestämmelser äga motsvarande tillämpning, näm­ligen for direktion i
landstingskommun vad i 43, 44 och 46-51  landstings­lagen är föreskrivet med
avseende å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:198.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-'Senaste Ivdelse 1970:211. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;•Senaste lydelse 1970:211. Senaste lydelse 1970:211.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förvaltningsutskottet
och i 54 § fjärde stycket samma lag i fråga om där av­sedd nämnd samt för
direktion i kom­mun, som ej tillhör landstingskom­mun, vad i 32, 33 och 352
&amp;lt;)§ kom­munallagen är föreskrivet med avse­ende å kommunstyrelsen sanu i 45
§ andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 mom.' Talan mot beslut av sakkunniga om
tjänsteförslag enligt 20 S föres hos socialstyrelsen genom besvär. Mot
socialstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär far talan icke föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om besvär över beslut av sjuk- Om besvär över
beslut av sjuk­&lt;br&gt;
vårdsstyrelse eller direktion gäller vårdsstyrelse eller direktion gäller&lt;br&gt;
vad som stadgas i landstingslagen el- vad som stadgas i kommmunallagen&lt;br&gt;
ler kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;(1976:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild direktion tillämpas
bestämmelsen i 37 S första styck­et kommunallagen (1976:000) om minsta antalet
ledamöter första gången vid val som avser tiden efter utgången av år 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 11 S 5 mom. om beslulförhet
tillämpas intill utgången av år 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'Senaste
Ivdelse 1972:665.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i folktandvårdslagen (1973:457)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 5 S folktandvårdslagen (1973:457) skall hanedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledningen av folktandvården ut­övas inom varje
landstingskommun av sjukvårdsstyrelse som avses i 9 i) sjukvårdslagen
(1962:242).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun får dock utse särskild nämnd att i
stället för sjuk­vårdsstyrelse utöva ledningen av folk­tandvården. I fråga om
sådan nämnd äger bestämmelserna om sjukvårdssty­relse i 9 § 1 och2 mom.
sjukvårdslagen motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledningen av folktandvården ut­övas inom varje
landstingskommun av en tandvårdsnämnd, i den mån an­nat ej följer av sådant
beslut som avses i 49 § kommunallagen (1976:000). Landstingskommun får
tillsätta sär­skild tandvårdsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara
tandvårds­nämnd. Har så ej skett är sjukvårds­styrelsen tandvårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om särskild tandvårdsnämnd äger 37-47 iij
kommunallagen (1976:000) motsvarande tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari  1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels alt  15 S skall upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att i lagen orden
&amp;quot;styrelse för omsorger om psykiskt utvecklings­störda&amp;quot; eller
böjningsform därav skall bytas ut mot &amp;quot;omsorgsstyrelse&amp;quot; i motsvarande
form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels alt 6
och 14 SS skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=103&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ledningen av landstingskom­muns verksamhet enligt denna
  lag utövas av en omsorgssiyrclse. i den mån annat ej jöljer av sådant beslut
  som avses i 49 i) kommunallagen (1976:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledningen av landstingskom­muns
verksamhet enligt denna lag utövas av en styrelse för omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda. Till sådan styrelse lår utses nämnd som handhar andra
landstingskommutiens jörvalt-ningsuppgifier.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun får tillsätta sär­skild
omsorgssiyrelse eller uppdraga åt annan nätnnd att vara omsorgssiyrel­se. Har
så ej sken är sjukyårdsstyrelsen omsorgssiyrelse. Landstingskommun äger
överlåta ledningen av särskola på skolstyrelsen i den kommun där särskolan är
belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=88&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=88 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;psykiskt
  utvecklingsstörda av lands­tingskommuner gemensamt, får sär­skild styrelse
  utses att för inrättning­en fullgöra de uppgifter som annars ankommer på
  omsorgsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun äger besluta au ledningen av
specialsjukhus skall&lt;br&gt;
utövas av landstingskommunens sjukvårdsstyrelse.&lt;br&gt;
Drives inrättning föromsorger om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Drives
inrättning för omsorger om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;psykiskt utvecklingsstörda av lands­tingskommuner
gemensamt, får sär­skild styrelse utses att för inrättning­en fullgöra de
uppgifter som annars ankommer på styrelse för omsorger om psykiskt
iitvecklingssiörda.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För vissa uppgifter som anges
särskilt i denna lag finnes i landstingskom­mun en beslutsnämnd för psykiskt
utvecklingsstörda eller, om regeringen bestämmer det. Rera sådana nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1974:582.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:127.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 Ledamöter och suppleanter i sär­skild
styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda väljes av lands­tinget
eller kommunfullmäktige till del antal tandsiinget eller kommunflill-mäkiige
bestämmer. Antalet ledamö­ter får dock icke vara under fem. Valet skall vara
proportionelh om det begä­res av minst så många väljande som motsvarar det tal
vilket erhålles. om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet
avser, ökat med I. Om förfärandet vid sådant proportio­nellt val gäller
särskilda föreskrifter. Sker val av suppleanter icke proportio­nellt, skall
även bestämmas den ord­ning i vilken suppleanterna skall inkal­las till
tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För särskild styrelse för omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda äger i landstingskommun bestämmelserna i 43-51 
och 54 if fjärde stycket lands­tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) saml i
kommun som ej tillhör lands­tingskommun bestämmelserna i 322 i och 45  andra
och tredje styckena kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) motsvarande
tillämp­ning. I protokoll behöver dock uppta­gas endast förteckning över
närvaran­de ledamöter och beslutet i varje ären­de.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ fråga om särskild omsorgsstyrelse
äger 377 kommunallagen (1976:000) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafi den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-'Senaste Ivdelse 1971:639.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1968:598) angående handläggning av
frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om regionplan för kommunerna i Stockholms län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 1-5 SS lagen (1968:598) angående
handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har med stöd av 127 S andra stycket
byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385) bestämts att Stock­holms län skall
utgöra ett regionpla-neområde, kan Konungen förordna all frågor om regionplan
för området skall handläggas av kommunalför­bund mellan Stockholms stad och Stockholms
läns landstingskommun eller, om staden inträder i lands­tingskommunen, av
landstingskom­munen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har med stöd av 127 S andra stycket
byggnadslagen (1947:385) bestämts alt Stockholms län skall ut­göra ett
regionplaneområde,5A:a//frå­gor om regionplan för området hand­läggas av
Stockholms läns lands­tingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till regionplan upprättas av en regionplanenämnd
och anlages av kommunalförbundels fullmäktige eller av landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till regionplan upprättas av en regionplanenämnd
och antages av landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunalförbundet eller lands­tingskommunen kan tillsätta
sär­skild regionplanenämnd. Tillsattes c:j särskild regionplanenämnd, skall i
kommunalförbundet förbundsstyrel­sen eller annan nämnd som angives i
förbundsordningen eller i lands­tingskommunen förvahningsutskottet eller annan
nämnd som landstinget bestämmer vara regionplanenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledatnöter och suppleanter i sär­skild regionplanenämnd
väljes av för­bundsfullmäktige eller landstinget till det   antal 
förbundsfullmäktige   eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingskommunen får tillsätta
särskild regionplanenämnd eller uppdraga åt annan nämnd an vara
regionplanenämnd. Har så ej sken är förvaltningsutskottet regionplane­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild regionplane­nämnd
äger 37-47  kommunallagen (1976:000) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landstinget bestämmer. Antalet leda­möter får dock icke
vara under fem. Valet skall vara proportionellt, om del begäres av minst .«/
många väljande som motsvarar del tal vilket erhålles. om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfårandet vid
sådant pro­portionellt val gäller särskilda före­skrifter. Sker val av
suppleanter icke proportionelll. skall även bestämmas den ordning i vilken
suppleanterna skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För särskild regionplanenämnd äger
i kommunalförbundet 32 §. 33 § första stycket första punkten och andra stycket.
34-2 §§ samt 45 § andra och tredje styckena kommunallagen den 18 december 1953
(nr 753) och i land­stingskommunen 43 i. 44 1 första stycket första punkten och
andra stycket. 45-51 ,W samt 54 &amp;gt;&amp;gt; fjärde stycket landstingslagen den 14
maj 1954 (nr 319) motsvarande tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:135.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;4S&lt;br&gt;
Regionplan fastställes av Konung-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regionplan
fastställes av regering­&lt;br&gt;
en. Haravvikande mening i fråga om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en.
Haravvikande mening i fråga om&lt;br&gt;
förslaget till regionplan uttalats inom&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslaget
till regionplan uttalats inom&lt;br&gt;
styrelsen i kommunalförbundet eller&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regionplanenämnd
eller inom lands-&lt;br&gt;
landstingskomtnunen.    inom   annan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tinget
eller har erinran mot förslaget&lt;br&gt;
rtflVwnrfsowö/-regionplanenämnd el-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;framställts
av  kommun  inom   re-&lt;br&gt;
ler inom/(///wäAv/p p/Ze/-landstinget&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gionplaneområdet,  
kan   regeringen&lt;br&gt;
eller har erinran mot förslaget fram-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
den avvikelse från förslaget som&lt;br&gt;
ställts av kommun inom regionpla-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;är befogad med hänsyn till den ut-&lt;br&gt;
neområdet, kan Konungen göra den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;talade
meningen,&lt;br&gt;
avvikelse från förslaget som är be­&lt;br&gt;
fogad med hänsyn till den uttalade&lt;br&gt;
meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ fi'åga om kommunalförbundets
kostnader för upprättande och ändring&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
regionplan äger 132 i byggnadsla­gen motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 133 S och 149 S första stycket första punkten bygg­nadslagen äger motsvarande
till-lämpning när kommunalförbundet el­ler landstinget handlägger frågor om
regionplan. Vad som sägs om lor-bundsfullmäktige skall därvid avse fullmäktige
i kommunalförbundet eller landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 133 S och 149 S första stycket
första punkten bygg­nadslagen (1947:385) äger motsva­rande tillämpning när
landsiingskom-nuinen handlägger frågor om re­gionplan. Vad som sägs om
region-planeförbund och förbundsfullmäkii-ge skall därvid avse landstingskom­munen
och landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari  1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:145.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1964:653) om överflyttande av
magistratens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befattning med burskapsärenden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att lagen (1964:653) om
överllyitande av magi-straieni befattning med burskapsärenden m. m. skall ha
nedan angivna ly­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stadens styrelse skall övertaga den
befattning med ansökan om burskap och med uppsägning av burskap, som enligt 3
kap. 1 och 5 SS han-delsbalken ankommer på borgmäs­tare och råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stadens styrelse äger antaga regle­mente
angående burskap i staden att gälla i stället för vad som stadgas i 3 kap.
handelsbalken. Innan regle­mente antages, skall stadens borger-skap beredas
tillfälle yttra sig. Reg­lemente fastställes av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen eller den nämnd
kommunfullmäktige beslutar skall övertaga den befattning med ansö­kan om
burskap och med uppsäg­ning av burskap, som enligt 3 kap. 1 och 5 SS
handelsbalken ankommer på borgmästare och råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen eller den nämnd kommunfullmäktige beslutar
äger an­taga reglemente angående burskap att gälla i stället för vad som
stadgas i 3 kap. handelsbalken. Innan reg­lemente antages, skall boigerskapet
beredas tillfälle yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari  1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder
till bo­stadsförsörjningens främjande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 4 S lagen (1947:523) om
kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.' skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=121&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=121 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Om det behövs för bostadsförsörjningens främjande skall
  kommun an­ordna avgifisfri bostadsförmedling. 1 område som kan anses utgöra
  en enhet i bostadsförsörjningshänseende åligger sådan skyldighet kommunerna i
  om­rådet. Därvid skall gemensam bostadsförmedling anordnas och enhetliga
  grunder tillämpas vid anvisning av bostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan ålägga kommun att
  fullgöra skyldighet enligt första styc­ket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam
bostadsför­medling skola de deltagande kom­munerna handha denna i kommu­nalförbund.
Enas de icke om förbunds­ordningen eller ändring av den eller om ordförande i
förbundets fullmäkti­ge eller styrelse, beslutar länsstyrelsen eller, om
kommuner i iner än ett län beröras, regeringen. I övrigt gäller la­gen
(1957:281) om kommunalför­bund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam
bostadsför­medling skola de deltagande kom­munerna handha denna i kommu­nalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafi den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1975:131.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:131.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om egendom som förvaltas av kommunalstämma&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om sockenmagasin, tillgångar som hör till
magasinskassa eller rotehål-larkassa eller annan egendom vid utgången av år
1977 förvaltas av kom­munalstämma som avses i 13 S lagen (1930:251) om
kommunalstyrelse på landet, skall egendomen vid nämnda tidpunkt tillfalla
kommunen. Sådan förvaltning får dessförinnan avvecklas i den ordning och under
de förut­sättningar som i fråga om vissa kassor föreskrevs i 1-3 SS i den
numera upphävda kungörelsen (1963:43) med föreskrifter rörande vissa av kom­munalstämma
förvaltade kassor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:139.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Rit&amp;lt;sdagen y76/77.  / saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:152.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
KOMMUNDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1976-08-19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Jo­hansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Carls­son, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallcn, Pe­terson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Gustafsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala indelningens anpassning till
samhällsutvecklingen har skapat förutsättningar att vidga den kommunala
självstyrelsen. Kommun-indelningsreformen motiverar också överväganden
beträffande statens för­hållande till kommunerna från delvis nya
utgångspunkter. I 1974 års slats-verksproposition (prop. 1974:1, bil. 16)
uttalade jag att en fortsatt översyn skulle göras av statens tillsyns- och
kontrollfunktioner gentemot kommu­nerna. Inom kommundepartementet pågår i
samråd med andra berörda de­partement en sådan översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver de förslag till förändringar som har lagts
fram i samband med reformer på andra områden har översynsarbelet hittills
resulterat i fyra de­partementspromemorior med den gemensamma beteckningen
Minskad stat­lig detaljreglering av kommunerna. Den första promemorian (Ds Kn
1975:1). PM 1 Avgifier hos byggnadsnämnd, har lagts till grund för en
proposition (1975:107). Propositionen godtogs av riksdagen (CU 1975:29. rskr
1975:220). Genom ändringar (1975:462 resp. 1975:821) i byggnadsstadgan
(1959:612, omtryckt 1972:776) och förordningen (1961:568) om brandlariiga varor
har regeringen slopat kommuns skyldighet att underställa länsstyrelsen beslut
om avgifter hos byggnadsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De följande tre promemoriorna, PM 11 (Ds Kn 1975:3)
Nämndorgani­sationen, underställning m, m., PM III (Ds Kn 1975:6) Övriga
specialreg­lerade kommunala nämnder m. m. och PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Ds Kn
1975:7) Landstings­kommunernas specialreglerade nämnder, behandlar bl. a. de
kommunala och landslingskommunala nämndernas organisation och arbetsformer.
Pro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mcmoriorna
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1-3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom kommundeparlemenlel har vidare upprättats
promemorian (Ds Kn 1976:3) Avveckling av institutet jordbruksstämma.
Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avgetts
av socialstyrelsen, riks­arkivet, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
statens livsmedelsverk, sta­tens planverk, statens brandnämnd,
socialutrcdningen (S 1969:29), hälso-vårdssladgeutredningen(S 1974:08),
utredningen(U I972:06)om skolan, sta­ten och kommunerna, samtliga
länsstyrelser, Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Malmöhus, Hallands,
Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs och Västerbottens läns landstingskommuner,
Alvesta, Avesta, Benglsfors, Bo­dens, Borlänge, Eskilstuna, Falkenbergs, Falu,
Flens, Gislaveds, Gotlands, Göteborgs, Göiene, Haninge, Hjo, Jönköpings,
Katrineholms, Kumla, Kungsbacka, Köpings, Laholms, Landskrona, Lerums, Ludvika,
Lycksele, Malmö, Mora, Mörbylånga, Norrköpings, Nyköpings, Piteå, Ronneby, Sköv­de,
Stockholms, Strängnäs, Sundsvalls, Svenljunga, Söderhamns, Sölves­borgs,
Trollhättans, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Vallentuna, Varbergs, Vingåkers,
Vänersborgs, Värnamo, Växjö, Åtvidabergs, Öckerö, Örebro, Örnsköldsviks och
Östersunds kommuner, sociala centralnämnden i Östra Göinge kommun.
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Cen­tralorganisationen SACO/SR,
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjän­stemännens centralorganisation
(TCO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Över PM III har efter remiss yttranden avgetls av
överbefälhavaren (ÖB), chefen för armén, försvarels civilförvaltning, försvarets
materielverk, ci­vilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, riksskatleverket,
skolöverstyrelsen, sta­tens livsmedelsverk, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, arbetsmarknads­styrelsen, bostadsslyrelsen, riksnämnden för kommunal
beredskap, mili­tärbefälhavaren i Östra militärområdet, utredningen om skolan,
staten och kommunerna, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Östergötlands, Kalmar, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Västernorriands och Norrbottens län, Örebro läns
landstings­kommun, Eskilstuna, Göteborgs, Halmstads, Hedemora, Järfälla,
Karislads, Landskrona, Luleå, Malmö, Motala, Norrköpings, Piteå, Stockholms,
Sunds­valls, Surahammars, Tyresö, Älvsbyns och Örnsköldsviks kommuner. Nord­västra
Skånes kommunalförbund. Sydvästra Skånes kommunalförbund och Svenska
kommunförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Över PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har efter remiss yttranden
avgetls av socialstyrelsen, riks­arkivet, skolöverstyrelsen, statens planverk,
folkhögskoleutredningen (U 1972:08), länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus. Västmanlands och Västerbottens
län, samtliga landstingskom­muner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner.
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Centralorganisationen SACO/SR,
TCO, Han­dikappförbundens centralkommitté och Riksförbundet för
utvecklingsstörda barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Över promemorian Avveckling av institutet
jordbruksstämma har efter remiss yttranden avgetts av justitiekanslern (JK),
kammarkollegiet, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus,
Kopparbergs, Gävle­borgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Alingsås,
Katrineholms, Kung­älvs, Ludvika, Säters, Södertälje, Vingåkers, Åre och
Örnsköldsviks kom­muner. Svenska kommunförbundet, Svenska kyrkans församlings-
och pas-toratsförbund, Hushållningssällskapens förbund. Lantbrukarnas
riksförbund och Samfundet för hembygdsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. Departementspromemoriorna
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om gällande rätt och förslagen i
departementspromemoriorna lar jag hänvisa till bilaga 1-4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3. Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Departementspromemoriorna har fått ett genomgående
positivt motta­gande vid remissbehandlingen. I enstaka frågor förordar en del
remiss­instanser andra lösningar än de som har föreslagits i promemoriorna.
Detta gäller främst frågor som hänger samman med tjänstemännens ställning i
nämndorganisationen. Åtskilliga remissinstanser önskar ytteriigare förslag om
lättnader i den statliga tillsynen och kontrollen över kommunerna. Fram­för
allt framhålls att skyldigheten att underställa statlig myndighet vissa beslut
bör kunna avskaffas i ytterligare ett antal fall, bl. a. i fråga om beslut att
ta upp lån och att teckna borgen. Förslaget att institutet jordbrukssiämma
skall avvecklas bemöts i huvudsak positivt. En sammanställning av re­missyttrandena
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4. Föredraganden&lt;br&gt;
4.1 Allmän bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under efterkrigstiden härden offentliga sektorn
vuxit kraftigt. Inte minst kommunens verksamhet har ökat i omfattning. Åtskilliga
uppgifter som är av betydelse för atl skapa ett välordnat samhälle där
medborgarnas behov av trygghet och service tillgodoses handhas i dag av
kommunala och lands­lingskommunala organ. Kommunindelningsreformerna har varit
en för­utsättning för denna utveckling. Genom tillkomsten av bärkraftiga kom­muner
har dessa kunnat ta ansvar för betydelsefulla samhällsfunktioner samtidigt som
former har skapats för ett stärkt medborgarinfiytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ansvaret för samhällets utveckling och uppgifter
vilar såväl på staten som på kommunerna och landstingskommunerna. Samverkan på
skilda om­råden och i olika former är en nödvändig förutsättning för att
gemensamma samhälleliga mål skall kunna uppnås. Eftersom statsmakterna har det
över-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gripande
ansvaret, måste de på olika sätt ange ramar för kommunernas och
landstingskommunernas befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala .självstyrelsens formella ram ges i
lagstiftning. I rege­ringsformen (RF) slås fast att den svenska folkstyrelsen
förverkligas bl. a. genom kommunal självstyrelse (1 kap. 1 S)- Det anges (1
kap. 6 S) att det i riket finns primärkommuner och landstingskommuner, att
beslutande­rätten utövas av valda församlingar och att kommunerna har rätt att
ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Vidare föreskrivs i RF (8 kap. 5 S)
att grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner, för kommunernas
organisation och verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen bestäms
i lag samt att i lag också meddelas föreskrifter om kommunernas befogenheter i
övrigt och om deras åligganden. I kommunallagen (1953:753, omtryckt 1969:765)
(KL), kommunallagen (1957:50) för Stockholm (omtryckt 1969:766)(KLS)och
landstingslagen(1954:3I9,omtryckt I972:101)(LL)finns bestämmelser om bl. a.
kommunernas och landstingskommunernas kom­petens, uppgiftsfördelningen mellan
beslutande samt förvaltande och verk­ställande organ, de kommunala och
landstingskommunala organens arbets­former, den ekonomiska förvaltningen,
underställning och besvär. I fråga om befogenheter och åligganden reglerar
kommunallagarna endast den s. k. allmänna kompetensen. Uppgifter enligt denna
är i princip frivilliga. Den kompetens som regleras i olika
specialförfattningar innebär däremot i de fiesta fall att uppgifterna är
obligatoriska. Genom sådan lagstiftning har kommunerna tilldelats betydande
ansvar inom plan- och byggnadsväsendet, bostadsförsörjningen, socialvården,
undervisningen m. m. och landstings­kommunerna inom hälso- och
sjukvårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens tillsyn och kontroll över kommunernas och
landstingskommu­nernas verksamhet utövas i olika former. Det mest vidsträckta
tillämp­ningsområdet har den statskontroll som utlöses på enskilds initiativ
genom besvär över ett kommunalt eller landstirigskommunalt beslut. Besvär som
anförs med stöd av kommunallagarna, s. k. kommunalbesvär, är den kon­trollform
som innebär det minsta ingreppet i den kommunala självstyrelsen. En mer
ingående kontroll kommer till stånd genom s. k. förvaltningsbesvär, som anförs
med stöd av specialförfattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa beslut av kommuner och landstingskommuner
prövas och fastställs av regeringen eller annan statlig myndighet genom
underställning. Exempel på sådana ärenden utgör finansiella åtaganden,
antagande av kommunala stadgor, planläggningsbeslut och beslut om vissa
avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Effektivitetskontroll sker med stöd av olika
specialförfattningar, som ålägger kommunerna och landstingskommunerna att svara
för vissa förvaltnings­uppgifter och som föreskriver statlig tillsyn över att
uppgifterna fullgörs på ett tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En mycket långtgående styrning är möjlig genom att
staten inom vissa verksamhetsgrenar kan bestämma över resurstilldelningen till
kommuner och landstingskommuner. Exempel på ekonomiska styrmedel är
investerings-avgifter och statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för att öka kommunernas och
landstingskommunernas ansvar och handlingsfrihet har under de senaste
decennierna i hög grad förbättrats. Genom kommunindelningsreformen och i takt
med verksam­hetens utbyggnad har förvaltningsorganisationen tillförts
sakkunskap på oli­ka områden. Den service som kommunförbunden lämnar sina
medlemmar har också i betydande utsträckning medverkat till effektivitet och
enhetlighet i den kommunala och landstingskommunala verksamheten. Behovet av
statlig tillsyn och kontroll över kommunernas och landstingskommunernas sätt
att fullgöra sina uppgifter har därför minskat. Mot den bakgrunden uttalade jag
i 1974 års statsverksproposition (prop. 1974:1, bil. 16, s. 2) och i 1975 års
budgetproposition (prop. 1975:1, bil. 16, s. 3) att en översyn skulle göras av
statens tillsyns- och kontrollfunktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med översynen är att mönstra ut sådana
detalj föreskrifter som med hänsyn till de kommunala och landstingskommunala
organens ställning och resurser inte längre är nödvändiga. Flera motiv kan
anföras för att på detta sätt decentralisera ansvar och befogenheter.
Statsförvaltningen kan avlastas arbetsuppgifter och fa bättre tid för planering
och andra övergripande frågor. Det innebär effektivitetsvinster för
samhällsförvaltningen som helhet om myndigheter som bereder ärenden också
fattar de slutliga besluten. Vida­re kan de kommunala organens kännedom om
lokala förhållanden bättre utnyttjas. Medborgarna får också större möjligheter
till kontakter med be­slutsfattarna vilket kan göra det lättare att lösa många
problem. Samtidigt är jag helt medveten om de krav som finns på samordning och
likformighet i samhällsarbetet. Beslut av statsmakterna för att tillförsäkra
medborgarna exempelvis rättssäkerhet, sysselsättning och lika tillgång till
samhällsservice skall självfallet förverkligas. Det är knappast möjligt atl
ställa upp någon allmängiltig princip som kan tillämpas vid ställningstaganden
till utform­ningen av statens tillsyns- och kontrollfunktioner. En avvägning
mellan delvis motstridiga intressen måste komma till stånd vid varje tillfälle.
Ytterst gäller därvid frågan vilka styrinstrument och vilken grad av styrning
som är förenlig med statsmakternas uppfattning om den kommunala självsty­relsens
roll i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutom de förslag till förändringar som har lagts
fram i samband med reformer på andra områden har det hittills bedrivna
utredningsarbetet re­sulterat i fyra departementspromemorior som berör lagar
och andra för­fattningar avseende kommunal och landstingskommunal verksamhet.
Pro­memoriorna har redovisats under den gemensamma beteckningen Minskad statlig
detaljreglering av kommunerna. Ett delresultat av översynsarbetet redovisadesi
PM KDsKn 1975:1) Avgifter hos byggnadsnämnd. Regeringen har efter bemyndigande
av riksdagen (prop. 1975:107, CU 1975:29, rskr 1975:220) beslutat att slopa
kommuns skyldighet att underställa länsstyrelsen beslut om sådada avgifter (SFS
1975:462 och 821). 1 de övriga tre depar­tementspromemoriorna, PM 11 (Ds Kn
1975:3) Nämndorganisationen, un-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derställning
m. m., PM III (Ds Kn 1975:6) Övriga specialreglerade nämnder m. m. och PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Ds
Kn 1975:7) Landstingskommunernas specialreglerade nämnder, behandlas bl. a. de
kommunala och landstingskommunala nämn­dernas organisation och arbetsformer
samt underställning hos statlig myn­dighet av vissa beslut. Jag anser att det
är angeläget att specialförfattningarnas regler om nämndernas organisation och
arbetsformer tas upp nu så att en­hetlighet kan nås med förslaget till ny
kommunallag (prop. 1975/76:187).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de fall då den kommunala verksamhetens innehåll
och omfattning på ett visst område har reglerats närmare talar starka skäl för
att frågan om statlig tillsyn och kontroll normalt bör bedömas i samband med
att sak­området utreds. I utredningsdirektiven för vissa nu arbetande
kommittéer anges, att denna fråga skall prövas och att inriktningen är att
begränsningar i den statliga tillsynen bör föreslås. Utredningsuppdrag med
denna inriktning har bl. a. utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och
kommunerna, häl-sovårdsstadgeutredningen (S 1974:08) och utredningen (S
1975:04) om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården. Vidare ingår i den
kommunaleko­nomiska utredningens (Fi 1971:08) uppdrag att behandla frågan om
övergång till mera generella former för statsbidragsgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har för avsikt atl senare föreslå regeringen
att uppdra åt övriga berörda kommittéer att överväga frågan om hur man skall
kunna minska statlig tillsyn över och detaljkontroll av kommunerna och
landstingskommunerna inom resp. utredningsområde. Ett motsvarande uppdrag bör
även lämnas till de centrala statliga myndigheterna att pröva gällande
föreskrifter, råd och anvisningar från samma utgångspunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de promemorior som har upprättats inom
kommundepartementet har en fullständig genomgång gjorts av bestämmelserna om de
kommunala och landstingskommunala specialreglerade nämnderna. Översynen avser
or­ganisationen av ett 30-tal specialreglerade verksamheter inom kommuner,
landstingskommuner och kommunalförbund. De förslag som läggs fram kännetecknas
av en strävan mot större enhetlighet och enkelhet i nämnd­organisationen efter
mönster av förslaget till ny kommunallag med ett mi­nimum av särregler och
detaljföreskrifter. Förslagen bygger på principen att kommunernas och
landstingskommunernas handlingsfrihet skall ökas och att deras möjligheter att
anpassa verksamhetsformerna efter lokala för­hållanden skall förbättras. Denna
grundtanke har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga
remissinstanser. I vissa avseenden har den upp­fattningen förts fram att
förslagen från pågående utredningar bör avvaktas. I likhet med fiertalet
remissinstanser anser jag dock att övervägande skäl talar för alt man söker
lösa frågorna om de specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer i
ett sammanhang och med utgångspunkt i bestämmeLserna om styrelsen i förslaget
till ny kommunallag (3 kap.). Dessa frågor bör i första hand bedömas från
allmänna kommunalrättsliga utgångspunkter och med beaktande av vad den
kommunala självstyrelsen och demokratin fordrar. Delta är inte i första hand en
uppgift för de ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redningar
som arbetar med olika specialreglerade kommunala verksamheter. Därför anser jag
inte att jag föregriper utredningarnas arbete, när jag gör bedömningen att
förslagen i promemoriorna kan ligga till grund för lag­stiftning nu.
Beträffande flera andra frågor, som det i och för sig skulle ha funnits
anledning att ta upp i ett översynsarbete av detta slag, gör jag däremot, som
jag skall återkomma till, den bedömningen all de inte bör las upp fristående
från verksamhetsområdet i övrigt. Möjligheterna att min­ska den statliga
detaljregleringen får i dessa fall prövas i resp. utredning och under
beredningen i regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om kommunernas och
landstingskommunernas special­reglerade nämnder finns i de olika
specialförfattningarna. Dessa innehåller dels särskilda bestämmelser om
nämnderna och dels i allmänhet en hän­visning till vissa bestämmelser i KL, KLS
resp. LL. Specialförfattningarnas särskilda nämndbestämmelser kan avse frågor
som saknar motsvarande reg­lering i kommunallagarna beträffande kommunstyrelsen
resp. förvaltnings­utskottet. I andra fall finns liknande bestämmelser i
kommunallagarna, men för den specialreglerade nämnden ges då i
specialförfaiiningarna en avvi­kande regel. Även om det finns ett gemensamt,
grundläggande mönster för samtliga kommunala och landslingskommunala nämnder,
är mängden avvikande bestämmelser betydande. Jag anser atl goda skäl talar för
att ytterligare anpassa specialförfailningarnas nämndbestämmelser till den nya
kommunallagens bestämmelser om styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag aviserade i kommunallagspropositionen (s.
567) anser jag att liden nu är mogen atl avveckla institutet jordbruksstämma.
Jag avser att ta upp också denna fråga i detta sammanhang (avsnitt 4.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har i detta ärende samrålt med cheferna för
justitie-, försvars-, social-, kommunikations-, finans-, utbildnings-,
jordbruks-, handels-, arbetsmark­nads- och bostadsdepartenienten saml med
statsrådet Hjelm-Wallén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Specialförfattningarnas särbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om i vilken utsträckning de specialreglerade
nämndernas orga­nisation och arbetsformer kan regleras genom en hänvisning till
den nya kommunallagens bestämmelser om styrelsen fordrar en rad ställningsta­ganden
till behovet av olika särregler. Jag avser att ta upp detta punkt för punkt, i
huvudsak i samma ordning som de olika frågorna behandlas i förslaget till ny
kommunallag, för atl sedan återkomma till spörsmålet om en enhetlig hänvisning
till den nya kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mina förslag berör ett stort antal nämnder och
innebär ändringar i åt­skilliga specialförfaltningar. För att ge överblick över
de olika konsekven­serna skall jag sedan sammanfatta mina förslag nämnd för
nämnd (avsnitt 4.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.1
Fakultativa eller obligatoriska nämnder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De viktigaste kommunala specialreglerade nämnderna
är obligatoriska i den meningen att särskild nämnd måste inrättas. Kommunen är
skyldig att inrätta byggnadsnämnd, skolstyrelse, social centralnämnd (eller
social­nämnd, barnavårdsnämnd och nyklerhetsnämnd) samt hälsovårdsniimnd. Också
valnämnd, uttagningsnämnd och i vissa fall handels- och sjöfarts­nämnd är
obligatoriska nämnder. Övriga kommunala specialreglerade nämn­der är
fakultativa i den meningen atl särskild nämnd inte behöver inrättas. Eftersom
den uppgift som regleras i en specialförfatining i allmänhet är obligatorisk,
innebär detta att kommunen kan välja mellan atl inrätta en särskild nämnd för
uppgiften och atl uppdra åt annan nämnd alt ha hand om uppgiften. I fiera fall
anges att kommunstyrelsen (i något fall social­nämnden) skall utgöra nämnd för
den aktuella uppgiften, om den inte har anförlroils annan nämnd och särskild
nämnd inte har inrättats. Beträffande arbetslöshetsnämnd är detta det enda
alternativet till att inrätta särskild nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De landstingskommunala specialreglerade nämnderna
är i huvudsak fa­kultativa. Undanlaget är folkhögskolestyrelse. Special
författningarna har nå­got olika bestämmelser om inrättande av nämnder.
Genomgående anges att särskild nämnd kan inrättas för var och en av de
specialreglerade verk­samheterna. Härutöver gäller all förvaltningsutskoilet
eller avdelning därav kan utgöra sjukvårdsstyrelse, all sjukvårdsstyrelse kan
utgöra landvårds-nämnd och direktion för sjukhus, atl utbildningsnämnd eller
styrelse för annan vårdyrkesulbildning kan utgöra styrelse för
sjuksköterskeskola samt atl omsorgsstyrelse, utbildningsnämnd,
semesierhemsnämnd och region­planenämnd kan utgöras av annan nämnd i
landstingskommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM III och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
att uttagningsnämnd och handels- och sjöfarts-nämnd görs fakultativa och att
också annan nämnd än kommunstyrelse skall kunna vara arbeislöshetsnännd. De
begränsningar som finns i lands­tingens möjligheter att forma sin
nämndorganisation slopas med ett undan­tag. Endast sjukvårdsstyrelse bör kunna
vara direktion, om särskild sådan inte inrättas. Delta motiveras med hänvisning
till de komplikationer som i annat fall skulle kunna uppstå med tanke på att
direktion är i viss mening underordnad sjukvårdsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 promemoriorna föreslås en enhetlig utformning av
bestämmelserna om inrättande av de specialreglerade nämnder som inte måste vara
särskilda nämnder. Innebörden av de bestämmelser som föreslås för dessa nämnder
är att det i varje kommun och landstingskommun skall finnas en nämnd för den
specialreglerade uppgiften och att kommunen resp. landstingskom­munen får
tillsätta särskild sådan nämnd eller uppdra åt annan nämnd att ha hand om uppgiften.
1 PM III föreslås en kompletterande regel med den innebörden att
kommunstyrelsen eller viss annan nämnd skall ha hand om uppgiften, om
kommunfullmäktige inte har beslutat annoriunda. Någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;motsvarigltei till denna kompletterande regel föreslås
däremot inte för de landstingskommunala verksamheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PM 111 framhålls att en enhetlig
utformning av bestämmelserna om inrättande av nämnder gör det lättare att
inrätta gemensamma nämnder för flera av de uppgifter som i dag oftast ankommer
på kommunstyrelsen och som var för sig inte motiverar en särskild nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna tillstyrker nära
nog genomgående förslagen. Stock­holms kommun anser alt även valnämnd bör göras
fakultativ, även om särskild valnämnd torde behövas i en kommun av
Stockholmsstoriek. Sunds­valls kommun pekar på att kommunstyrelsen får hand om
verksamheten för åtta av de nämnder som behandlas i PM III. Kommunen anser att
man bör överväga att lägga uppgifterna direkt på andra organ för att om­gången
över ett delegationsförfarande skall kunna undvikas. Flera remiss­instanser
sätter i fråga det framtida behovet av uttagningsnämnd och fram­håller atl
hästar numera inte tas ut för försvarsmaktens behov. Sundsvalls kommun går längre
och sätter i fråga också behovet av kristidsnämnd, fa­miljebidragsnämnd,
hemvärnsnämnd, handels- och sjöfarisnämnd saml slakthusslyrelse. Flera
remissinstanser uppehåller sig vid de förbättrade för­utsättningarna att
sammanföra fiera i och för sig begränsade specialreglerade verksamheter till en
särskild gemensam nämnd. Överbefälhavaren önskar uttryckligt förfaltningsstöd
för inrättande av en särskild totalförsvarsnämnd som skulle ersätta i första
hand civilförsvars-, beredskaps-, kristids- och hemvärnsnämnderna. Flera
remissinstanser, däribland folkhögskoleutred­ningen (U 1972:08). anser all
folkhögskolestyrelserna även i fortsättningen bör vara obligatoriska som
särskilda nämnder eller att resultatet av utred­ningens arbete bör avvaktas,
innan någon ändring görs på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att
förslagen i promemoriorna är väl avvägda. Jag är inte beredd att i detta
sammanhang föreslå att några specialreglerade nämnder slopas. Min grundläggande
inställning är all det är av värde atl förtroendevalda ansvarar för de olika
specialreglerade kommunala verksam­heterna. Den väg man bör välja tor att öka
kommunernas möjligheter att forma nämndorganisaiionen efter lokala behov är
enligt min mening att göra det frivilligt att inrätta särskilda nämnder och att
öppna möjligheter att relativt fritt fördela förvaltningsuppgifterna mellan
nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilt behovet av uttagningsnämnd
har satts i fråga av fiera remiss­instanser. Frågan har berörts av 1967 års
rekvisitions- och förfogandeul-redning. vars betänkande (SOU 1975:65)
Förfogandelagstiftningen har re-missbehandlats och f n. bereds inom regeringens
kansli. I avvaktan på re­sultatet av den fortsatta beredningen av ärendet bör
enligt min mening göras den ändringen att det inte längre blir obligatoriskt
aii inrätta särskild uttagningsnämnd. Chefen för försvarsdepanementet avser atl
i annat sam­manhang föreslå regeringen alt uttagningskungörelsen (1963:110)
ändras på detta sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller frågan om &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="http://folkhogskolestyrel.se/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:
none'&gt;folkhogskolestyrel.se&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall vara obligatorisk eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
har jag inledningsvis (avsnitt 4.1) uttalat alt bestämmelserna om samtliga
nämnders organisation och arbetsformer bör lösas i ett sammanhang och från gemensamma
utgångspunkter. Denna bedömning gäller i princip också landstingskommunal
folkhögskolestyrelse. Hithörande frågor har emellertid nyligen övervägts av
Iblkhögskoleutredningen, vars huvudbe­tänkande (SOU 1976:16) Folkhögskolan f.
n. remissbehandlas. För att inte föregripa remissbehandlingen och den fortsatta
beredningen av utredningens förslag, har jag funnit det lämpligt att i detta
sammanhang inte föreslå några ändringar i folkhögskoleförordningen (1958:478).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En remissinstans har föreslagit alt också valnämnd
skall bli fakultativ. Jag kan inte finna att det föreligger något behov av att
öppna möjlighet atl överiåta valnämnds uppgifter på kommunstyrelsen eller annan
nämnd och är således inte beredd atl biträda detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Invändningen från en remissinstans att
kommunstyrelsen, om förslagen genomförs, far ansvar för alltför många
verksamhetsområden och atl andra former bör väljas för fiera av de
specialreglerade uppgifterna fordrar en kom­mentar. Jag anser nämligen att
förslagen i promemoriorna skapar mycket goda möjligheter för varje kommun att
välja den organisationsform som den finner lämpligast. Delta kan ske genom au
särskilda nämnder inrättas eller genom att verksamheterna anförtros andra
nämnder. Att kommun­styrelsen eller i ett par fall socialnämnden (sociala
centralnämnden eller disi­riktsnämnd) ges ett sistahandsansvar för den
specialreglerade uppgiften in­nebär inte att jag anser att det i regel är
lämpligast att uppgiften anförtros åt kommunstyrelsen resp. socialnämnden. Den
regel som föreslås i pro­memoriorna medför emellertid betydande praktiska
fördelar i det fall det rör sig om en uppgift som är obligatorisk för kommunen.
Det är av värde atl del vid varje tillfälle finns ett ansvarigt organ i varje
kommun för ex­empelvis kommunens uppgifter av försvars- eller
beredskapskaraklär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del principiella synsätt som jag nu har redovisat
är enligt min mening tillämpligt också i fråga om landstingskommunernas
obligatoriska uppgifter. Jag förordar att förvaltningsutskottet eller i några
fall sjukvårdsstyrelsen i landstingskommun ges ett motsvarande
sistahandsansvar. Jag finner det inte möjligt att i delta sammanhang ta
ställning till den fråga om ytterligare fiexibilitet i
förtroendemannaorganisationen som har tagits upp av bl. a. Landstingsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inrättande av en särskild tolalförsvarsnämnd för
kommunernas uppgifter av försvars- och beredskapskaraktär, vilka f n. i
fiertalet kommuner hand­läggs av kommunstyrelsen, bedöms a v fiera
remissinstanser som en värdefull möjlighet. Ett bra sätt att öka antalet
förtroendevalda kan enligt min mening vara alt samla fiera i och för sig ganska
begränsade arbetsuppgifter och av dem skapa ett meningsfullt verksamhetsområde
för en eller fiera nämnder. Till bilden hör också atl kommunstyrelsen i dag
ofta haren ansvarsområde som är större än nödvändigt. Arbetsbelastningen är
stor och sannolikt skulle såväl styrelsens huvudsakliga arbetsuppgiftersom
olika specialreglerade upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gifter vinna på att ärendegrupperna sprids. En möjlighet
kan härvid vara att inrätta en nämnd för kommunens försvars- och
beredskapsfrågor. Andra kombinationer kan också tänkas och förekommer i viss
utsträckning redan. De förslag jag här lägger fram underlättar sådana lösningar
genom att ut­formningen av nämndorganisationen i huvudsak överlämnas åt kommu­nerna
och landstingskommunerna och genom att specialförfattningarnas
nämndbesiämmelser förenhetligas och fiertalet särregler mönstras ut. Jag anser
del emellertid inte nödvändigt all i speciallagstiftningen precisera olika
organisationsmodeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med de avvikelser som jag har
redovisat i det föregående förordar jag alltid atl promemorieförslaget om
enhetliga bestämmelser om inrättande av specialreglerade nämnder genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.2 Antal ledamöter och suppleanter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen skall liksom
rörvaltningsuiskottet bestå av minst fem ledamöter. Suppleanter skall väljas
till det antal fullmäktige resp. landstinget bestämmer, vilket anses innebära
att minst en suppleant skall utses. För de övriga kommunallagsreglerade
nämnderna saknas regler om antalet le­damöter och suppleanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialförfaiiningarna innehåller i
fiertalet fall samma regler som gäller beträffande kommunstyrelsen och
förvaltningsutskottet. Avvikande före­skrifter om antal ledamöter finns för
skolstyrelse (minst sju), social cen­tralnämnd (minst nio), överförmyndarnämnd
(minst tre), uttagningsnämnd (tre eller fem), särskild arbetslöshelsnämnd
(ordförande samt minst fyra och högst tio ledamöter) handels- och sjöfartsnämnd
(minst sju och högst tolv), slakthusstyrelse (inget minimiantal),
sjukhusdireklion (minst tre), se­mesierhemsnämnd (ordförande och fyra andra
ledamöter) saml styrelse för sjuksköterskeskola (inget minimiantal). Avvikande
bestämmelser om antalet suppleanter finns i några författningar. Det gäller
nykterhetsnämnd (minst hälften av antalet ledamöter), uttagningsnämnd (en för
varje ledamot), särskild arbetslöshetsnämnd (för ordföranden och minst halva
antalet le­damöter), semesierhemsnämnd (en för varje ledamot) och folkhögskole­styrelse
(minst tre).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-
&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreslås att de bestämmelser om
minimiantal ledamöter och om suppleanter som gäller tor styrelsen enligt
förslaget till ny kom­munallag genom hänvisning görs tillämpliga på samtliga
specialreglerade nämnder. Beträffande överförmyndarnämnd föreslås dock ingen
ändring. I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;framhålls beträffande
skolstyrelse och social centralnämnd, där för­slaget innebären sänkning av
minimiantalet, att avsikten inte är alt minska antalet förtroendevalda. Tvänom
är det eti värde i sig att många för­troendevalda engageras i nämndarbetet. Men
inga starka skäl lalar enligl promemorian för all föreskriva eit högre
minimianlal ledamöter i dessa nämnder än i exempelvis kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen tillstyrks av samtliga remissinstanser
utom socialstyrelsen, som beträffande social centralnämnd anför att
socialutredningens förslag bör av­vaktas. En remissinstans anser att
bestämmelsen om minst fem ledamöter bör gälla också taxeringsnämnd,
överförmyndarnämnd, irafiknämnd och sådant organ vid försäkringskassa som utses
av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del finner jag det lämpligt och praktiskt med enhetliga regler för
samtliga specialreglerade nämnder. Kommunallagens bestämmelser om styrelsen bör
därvid vara normgivande. Även om jag är den förste alt stryka under värdet av
att fiera förtroendevalda engageras i det kommunala arbetet, anser jag inte alt
det finns anledning att i speciallagstiftningen föreskriva högre minimiantal
ledamöter än vad som gäller för kommunstyrelsen. Jag förutsätter givetvis atl
det förhållandet au minimiantalet ledamöter i ett par nämnder sänks inte kommer
att medföra atl antalet förtroendevalda i dessa nämnder minskar. Med hänsyn
till att bl. a. socialuiredningen har tillstyrkt promemorieförslaget anser jag
till skillnad från socialstyrelsen att del inte finns anledning atl beträffande
sociala centralnämnden avvakta en ny sociallagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande de nämnder som regleras i författningar
som har tillkommit under riksdagens medverkan föreslår jag alltså att
bestämmelserna om an­talet ledamöter utformas i enlighet med vad jag har
anfört. Beträffande de nämnder som regleras i annan författning kommer chefen
för resp. de­partement alt senare föreslå regeringen motsvarande ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En remissinstans har föreslagit att de enhetliga
reglerna skall gälla också sådant organ i allmän försäkringskassa som kommunen
utser. I första hand torde försäkringsnämnd avses. Goda skäl talar för all
antalet ledamöter och suppleanter i försäkringsnämnd följersammareglersom
annars tillämpas i kommunerna. Jag har i samråd med chefen för
socialdepartementet funnit att denna fråga bör prövas i annat sammanhang.
Förslaget att samma mi­nimianlal ledamöter skall gälla också för taxeringsnämnd
och trafiknämnd far prövas i anslutning till det reformarbete som pågår på
dessa områden. Beträffande överförmyndarnämnd anser jag att det ännu inte finns
anledning alt överväga några ändringar i de nya bestämmelser som trädde i kraft
den 1 januari i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemoriorna föreslås också atl de olika
bestämmelserna i specialför-fattningarna om antalet suppleanter skall utgå. Jag
biträder detta förslag. Den bestämmelse som gäller för kommunstyrelsen och
förvallningsutskottet bör kunna gälla också för de specialreglerade nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.3 
Valbarhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserom valbarhet till resp. nämnd finns i
praktiskt taget samtliga specialförfattningar. I allmänhet gäller genom
hänvisning bestämmelserna i KL resp. LL vid val också till de specialreglerade
nämnderna. 1 KL resp. LL föreskrivs valbarhetshinder för bl. a. kommunens
ledande tjänsteman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(7
S KL, 8 S LL) samt - vid val till styrelsen eller annan kommunallags-reglerad
nämnd - resp. förvaltningschef (32 och 45 $$ KL, 43 och 54 $$ LL). I några
specialförfaltningar undanias vid hänvisningen till KL val­barhetshindret för
tjänstemännen i kommunen. Det gäller byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt
1972:776), barnavårdslagen (1960:97, omtryckt 1971:308) och hälsovårdsstadgan
(1958:663). I ytterligare några specialförlåtlningar fö­reskrivs
valbarhetsregler som avviker från bestämmelserna i kommunal­lagarna. Dessa
föreskrifter innebär i allmänhet att den krets som utesluts från valbarhet
vidgas. 1 något fall föreskrivs särskilda kvalifikationer, medan
valbarhetsbestämmelser helt saknas i ett par författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås enhetliga
valbarhetsbeslämmelser för samtliga spe­cialreglerade nämnder. Förslagen, som
har utarbetats med utgångspunkt i kommunallagsuiredningens förslag till
enhetlig kommunallag, innebär au nuvarande valbarheishinder slopas för
kommunens ledande tjänsteman lik­som lor resp. förvaltningschef vid val till de
olika nämnderna. Detta förslag har, liksom kommunallagsutredningens motsvarande
förslag (SOU 1974:99), väckt kritik hos ett betydande antal remissinstanser,
även om fiertalet till­styrker förslaget. De remissinstanser som har en negaliv
inställning pekar i allmänhet på svårigheterna att förena ett politiskt uppdrag
som nämnd­ledamot med ställningen som förvaltningschef hos samma nämnd.
Åtskilliga erinrar om kommunallagskommitiéns ställningstagande (SOU 1952:14)1
frå­gan och stryker under intresset av att förvaltningschefen intar en parti­politiskt
oberoende, självständig ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
ståndpunkt innebär att hittillsvarande regler far anses utgöra en god­tagbar
kompromiss mellan olika intressen. I propositionen med förslag till ny
kommunallag föreslås också att de nuvarande valbarhetshindren för den ledande
tjänstemannen och för resp. förvaltningschef behålls. De nuvarande
valbarhetshindren kan inte anses ha vållat några större olägenheter beträf­fande
de specialreglerade nämnderna. Jag anser därför att det inte finns anledning
att i fråga om dessa nämnder överväga någon annan lösning än den som föreslås i
förslaget till ny kommunallag. De valbarhetsbestäm­melser i
specialförfaiiningarna som stämmer överens med kommunalla­garnas bör således
inte ändras i annat än formellt hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
i PM 11 - &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;innebär atl samtliga specialförfaltningar i fråga
om valbarhet hänvisar till kommunallagen. Detta förslag har bemötts positivt av
flertalet remissinstanser, också av sådana som har ställt sig tveksamma eller
negativa till de valbarhetsbestämmelser som kommunallagsuiredningen har
föreslagit. Ock.så jag anser atl en sådan enhetlighet är lämplig. 1 ett par
fall innebär den att ytterligare några kommunala chefstjänstemän utesluts från
valbarhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid val till byggnadsnämnd gälleratt tjänsteman hos
kommun inte på grund av sin tjänst skall vara obehörig att vara ledamot eller
suppleant i nämnden (3 S tredje stycket byggnadsstadgan). Denna bestämmelse har
ersatt tidigare föreskrifter om att kommunalborgmästaren var självskriven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ledamot
av nämnden eller att länsstyrelsen eller magistraten utsåg en le­damot.
Bestämmelsen har motiverats av önskemålet att skapa möjligheter att knyta
främst juridisk sakkunskap till nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan med hänvisning till vad jag har anfört i
valbarhetsfrågan i pro­positionen med förslag till ny kommunallag inte finna
tillräckliga skäl att behålla en särreglering av frågan om valbarhet till
byggnadsnämnd. Särregeln innebar i praktiken alt kommunens ledande tjänsteman
(kanslichefen) och stadsarkitekten samt eventuellt stadsingenjören kan ingå som
ledamöter i nämnden. Detta är knappast nödvändigt för att nämnden skall fa
tillgång till deras sakkunskap och torde inte heller förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valbarhetsbestämmelserna för barnavårdsnämnd
innehåller sam­ma avvikelse från kommunallagarna som byggnadsstadgan (8 S
barnavårds­lagen). Också här har avvikelsen motiverats av intresset att nämnden
tillförs juridisk sakkunskap. Den äldre barnavårdslagen (1924:361) innehöll
dock inga bestämmelser om självskrivna ledamotskap för jurister (däremot för
präst, lärare och i vissa fall läkare). Det är av intresse i detta sammanhang
atl lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m. inte innehåller någon
bestämmelse motsvarande den i 8 S barnavårdslagen. Vid val till social cen­tralnämnd
gäller alltså valbarhetsbesiämmelserna i KL fullt ut. Med hän­visning härtill
och till vad jag nyss har anfört i fråga om valbarhet till bygg­nadsnämnd
finner jag övervägande skäl tala för att slopa särbestämmelsen i barnavårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också för val till hälsovårdsnämnd finns en
begränsning i hän­visningen till KL. Begränsningen innebär atl tjänsteman hos
kommunen inte pä grund av sitt tjänsteinnehav skall vara obehörig att väljas
till ledamot eller suppleant. Bestämmelsen har i likhet med motsvarande regler
i bygg­nadsstadgan och barnavårdslagen till syfte att göra val av särskilt
sakkunniga ledamöter möjligt. Det kan gälla jurister, exempelvis kanslichef,
eller nämn­dens förvaltningschef, som i de större kommunerna kan vara
stadsläkaren. 1 de allra minsta kommunerna utan undertag för egen
hälsovårdsinspek-törsijänst har bestämmelsen haft betydelse för möjligheten att
förena för­troendeuppdrag som exempelvis ordförande med tjänst som inspektör.
Så­dana lösningar förekommer enligt tillgängliga uppgifter numera i endast två
kommuner i landet. Om den nya kommunallagens valbarhelsbesiäm-melse görs
tillämplig vid val av hälsovårdsnämnd, kan del sättas i fråga om
valbarhetshindret för verkschef utesluter sådan förening av uppdrag. Frågan bör
i allmänhet kunna besvaras nekande. Förvallningam;i hos häl­sovårdsnämnder som
tvingas tillgripa lösningar av det slag jag har beskrivit torde inte vara av
sådan omfattning att hälsovårdsinspektören kan betraktas som verkschef Jag vill
därför förorda att valbarheisbestämmelserna i kom­munallagen i sin helhet görs
tillämpliga också på val till hälsovårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om valbarhet till valnämnd finns i 3
kap. 2 $ vallagen (1972:620, omtryckt 1976:404), som har formen ay en
hänvisning till KL. Svenska kommunförbundet har i sitt yttrande över PM 111
förordat att val-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;barhetshindret för kommunens ledande tjänsteman och för
verkschef inte skall gälla val till valnämnd. Förbundet framhåller att man i
många kom­muner har ansett det lämpligt att i valnämnden välja in den person
som tidigare har varit förordnad av länsstyrelsen som valnämndens ordförande.
Jag har föregen del svårt att se att detta motiverar en särreglering i
vallagen. Om en kommun har behov av alt anlita sin kanslichef i valnämndens
arbete, torde delta kunna ske utan att han ingår som ledamot i nämnden. Jag kan
därför inte biträda förslaget om avvikande regler för val till valnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamot och ersättare i
överförmyndarnämnd skall enligt 19 kap. 8 S föräldrabalken vara myndiga svenska
medborgare och kyrkobok-förda i kommunen. Konkurstillstånd utgör
valbarhetshinder liksom innehav av domartjänst inom domsagan.
Valbarhetsbestämmelserna avviker alltså på fiera punkter från motsvarande
bestämmelser i kommunallagarna. Be­stämmelserna om överförmyndarnämnd är helt
nya. I PM III framhålls all det inte är motiverat all överväga några mer
genomgripande förändringar, förrän erfarenheter har vunnits av den nya
ordningen. Denna uppfattning delas av det helt övervägande antalet
remissinstanser. Endast Eskilstuna kommun anser att bestämmelserna i
föräldrabalken bör ses över redan nu. Hedemora kommun är inne på liknande
tankegångar men finner del rimligt att en översyn av bestämmelserna anstår till
slutet av kommande man­datperiod. Också jag anser del lämpligt att inte nu göra
andra ändringar i bestämmelserna om överförmyndarnämnd än de som kommunallagsre­formen
påkallar. Denna bedömning gäller inte enbart frågan om valbarhet Ulan också de
andra frågor som jag kommer atl ta upp i det följande. Jag är i princip positiv
till möjligheten att, sedan erfarenheter har vunnits av den nya ordningen,
yttertigare anpassa bestämmelserna till den nya kom­munallagen. Jag vill dock
peka på de särskilda krav som det finns anledning att ställa på överförmyndare
och ledamot av överförmyndarnämnd och som också i fortsättningen torde motivera
viss särreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om val till
arbetslöshelsnämnd är knapphän­diga. Valbarheishinder föreligger enligt 5 S
kungörelsen (1966:369) med när­mare föreskrifter om arbetslöshelsnämnd och dess
verksamhet m. m. (ar-betslöshetsnämndskungörelsen) för tjänsteman som är
redovisningsskyldig inför nämnden samt - vid val av särskild nämnd - för
ledamot, suppleant eller tjänsteman i arbetsmarknadsstyrelsen eller
länsarbetsnämnden. I PM III föreslås att dessa valbarhetshinder slopas. Ingen
remissinstans har haft något att invända mot förslaget. Även jag biträder
förslaget. Något hinder att i stället tillämpa valbarhetsbestämmelserna i den
nya kommunallagen kan jag inte finna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till ledamot eller suppleant i
sjukhusdireklion kan endast väl­jas den som är valbar till sjukvårdsstyrelse
(11 S 3 mom. sjukvårdslagen, 1962:242). För val till sjukvårdsstyrelse gäller bestämmelserna
i LL. Här­igenom undanias landstingskommunens ledande tjänsteman (landstings­direktör)
liksom sjukvårdsstyrelsens förvaltningschef (sjukvårdsdirektör).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Valbarhetshinder
föreskrivs vid val lill direktion också för ett antal ijäns-temän vid sjukhus
som står under direktionen. Del gäller sjukhusdirektör, styresman, chefsläkare,
den som leder den ekonomiska förvaltningen vid sjukhus med styresman och
sjukvårdsdireklör som är högste förvaltnings­chef för sådant sjukhus. Dessa
senare tjänstemän kan däremot väljas till sjukvårdsstyrelse som utgör
direktion, men de får i så fall inte delta i hand­läggning av
direktionsärendena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föregen del kan jag inte finna att det är
nödvändigt att behålla särskilda valbarhetshinder för olika tjänstemän inom
sjukhusledningen. Den person­krets som r n. utesluts från valbarhet lill
sjukhusdireklion är ganska om­fattande. Jag vill också peka på det förhållandet
alt sjukvårdshuvudmännen har relativt sior frihet att organisera
sjukhusledningen efter eget skön. Upp­räkningen av vissa tjänstemän, som skall
omfattas av valbarhetshinder, blir därför inte alltid meningsfull. Jag förordar
därför atl frågan om valbarhet regleras genom en hänvisning till den nya
kommunallagen. Därigenom ute­sluts tjänsteman som är chef för verk som hör till
direktions förvaltnings­område från valbarhet till ledamot eller suppleant i
direktion. Vad som är verk hos direktion (är, liksom i fråga om alla andra
kommunala och landstingskommunala nämnder, bedömas med utgångspunkt i den orga­nisationsform
som landstingskommunen resp. kommunen har vall. Vem eller vilka som skall vara
att anse som verkschef torde framgå av instruktion eller reglemente som resp.
landstingskommun beslutar om. Någon särreg­lering för del fall
sjukvårdsstyrelse utgör direktion anser jag inte nödvändig. Att den som inte är
valbar till särskild direktion inte blir valbar till sjuk­vårdsstyrelse som är
direktion förefaller tvärtom vara en rimlig konsekvens av en sådan
organisatorisk lösning. Detta avviker inte från vad som gäller i andra fall när
en specialreglerad uppgift, som annars handhas av särskild nämnd, läggs på en
redan befintlig nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM III och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behandlas
några nämnder som regleras i författningar som har tillkommit utan riksdagens
medverkan. Del gäller uttagnings­nämnd, för vars ledamöter särskilda
kvalifikationskrav ställs upp i uttag­ningskungörelsen samt handels- och
sjöfartsnämnd och semesierhems­nämnd, och styrelse för sjuksköterskeskola, för
vilka valbarhetsbestämmel­ser saknas. Resp. departementschef kommer senare alt
föreslå regeringen alt även dessa nämnder regleras efter mönster av den nya
kommunallagens bestämmelser om val till styrelsen, under förutsättning atl
riksdagen godtar denna princip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.4
Nämndernas sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagarna innehåller liksom fiertalet
specialförfaltningar inga be­stämmelser eller rekommendationer om hur nämnder
eller styrelser skall vara sammansaua. Det har ansetts böra ankomma på
kommunfullmäktige och landsting att inom de ramar som valbarhetsreglerna ger
till nämnd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riiisdagen 1976/77.  I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ledamöter
välja de personer som de anser bäst skickade att fullgöra de olika uppdragen.
Numera finns med något undantag inte heller några bestäm­melser om självskrivna
ledamöter eller om att statlig myndighet skall utse ordförande eller ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I några specialförfattningar finns dock fortfarande
rekommendationer om hur nämnderna bör vara sammansatta. Lagstiftningen om de
sociala nämn­derna innehåller rekommendationer om atl medicinsk och juridisk
sakkun­skap bör vara företrädd i nämnderna. I nykterhetsnämnd skall både män
och kvinnor vara representerade. I hälsovårdsnämnd bör läkare och veterinär
ingå. Bland de nämnder som regleras i regeringsförfattningar finns uttag­ningsnämnd,
vars ledamöter bl. a. bör ha ingående kännedom om kom­munens hästbestånd, och
folkhögskolesiyrelse, i vilken tjänstgörande rektor skall ingå som ledamot och
sekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
atl samtliga föreskrifter och rekommendationer om nämndernas sammansättning
slopas. Beträffande de sociala nämnderna erinras om au riksdagen tidigare (2 LU
1970:51, rskr 1970:285) hos regeringen har begärt att reglerna om
expertledamöler skall slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemoriorna framhålls också atl nämndernas
möjligheter att skaffa sig sakkunskap på andra vägar än genom särskilt utsedda
ledamöter allmänt sett torde vara goda. Det är främmande för moderna
demokratiska principer att specialdeslinera mandat i de politiskt sammansatta
nämnderna lill vissa yrkesgrupper. Del framhålls också all de särskilda
föreskrifterna i ett par fall har utgjort hinder för att införa föreskrifter om
proportionellt val av nämndledamölerna. Regeln om all nykterhetsnämnd skall
bestå av såväl män som kvinnor betecknas i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
lika självklar som otidsenlig. Remissinstanserna har i allmänhet bedömt
förslagen positivt. Del fåtal som avstyrker pekar på värdet av den medicinska
eller juridiska sakkunskap som experlledamöterna tillför nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del kan jag inte finna att
rekommendationerna om expertle­damöter, som ett par remissinstanser har
förutsatt, garanterar sådan med­verkan. Helt visst har särskilt sakkunniga
ledamöter - såväl ur de yrkes­grupper som anges i författningarna som ur andra
- i alla lider berikat nämndarbetet. Detta torde emellertid ha skett oavsett
rekommendationer i lagstiftningen och så kommer säkert att ske också i
fortsättningen. Jag delar uppfattningen i promemoriorna att del är främmande
för ett modernt demokratiskt tänkesätt alt specialdeslinera platser i de
kommunala nämn­derna. Det fria politiska urvalssystemet är överlägset sådana
urvalssystem som skapas genom regler av denna typ och det är min uppfattning
att statsmakterna bör avhålla sig från pekpinnar av det här slaget. Regeln om
att nykterhetsnämnd skall bestå av både män och kvinnor torde inte längre ha
någon uppgift alt fylla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I lagen om social centralnämnd finns en bestämmelse
om alt minst en ledamot av varje distrikstnämnd bör vara ledamot också av
centralnämnden. Inte heller en sådan rekommendation anser jag ha sin plats i
lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
är f ö. mindre väl förenlig med bestämmelsen om att social distrikts-nämnd kan
väljas proportionellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar därför att föreskrifterna och
rekommendationerna om nämn­dernas sammansättning utgår ur lagen om social
centralnämnd (jurist och läkare, ceniralnämndsledamot i social disiriktsnämnd),
barnavårdslagen (ju­rist), nykterhelsvårdslagen (1954:579, omtryckt 1971:307)
(läkare, båda kö­nen) och hälsovårdsstadgan (läkare och veterinär).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande de nämnder som regleras i
regeringsförfattningar kommer resp. departementschef senare att föreslå regeringen
motsvarande ändringar, om riksdagen godtar de förslag jag här lägger fram. Det
gäller uttagnings­nämnd samt några hamnslyrelser i vilka bl. a. regeringen och
handelskam­mare tillsätter vissa ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.5
Proportionella val&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen med förslag till ny kommunallag
föreslås en bestämmelse (28 S) som innebär att samtliga kommunala nämnder skall
kunna utses pro­portionelll. Detta har hittills föreskrivits i KL och LL endast
beträffande val av kommunstyrelsen resp. förvaltningsutskottet och de kommunallags-reglerade
nämnderna. I fiertalet specialförfaltningar finns motsvarande be­stämmelser.
Några vikliga specialreglerade nämnder som t. ex. nykterhets-nämnd,
hälsovårdsnämnd och sjukhusdireklion kan dock formellt inte utses
proportionellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att minoritetsskyddet skall stärkas genom
en regel i den nya kommunallagen om att alla nämnder skall kunna väljas
proportionellt är ett resultat av den översyn.av specialförfattningarna som har
gjorts i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV.
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget förutsätter alt de förslag
som jag nyss har lagt fram om att de olika bestämmelserna om nämndemas
sammansättning skall slopas (avsnitt 4.2.4) godtas av riksdagen. Om förslaget i
kommunallagsproposi­tionen godtas av riksdagen, blir specialförfailningarnas
bestämmelser om proportionella val överfiödiga. Jag förordar att de tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En remissinstans har förordat att även
taxeringsnämnd bör kunna väljas proportionelll. Sådan nämnd omfattas inte av
bestämmelsen i den nya kommunallagen, eftersom den inte är en i egentlig mening
kommunal nämnd. Taxeringen i första instans är f n. föremål för genomgripande
för­ändringar. Riksdagen lade förra året fast riktlinjerna för denna reform
(prop. 1975:87, SkU 1975:31, rskr 1975:229) och avsikten är att
författningsförslag i enlighet med riktlinjerna senare skall läggas fram för
riksdagen. Det finns därför inte anledning att i detta sammanhang föreslå några
ändringar be­träffande taxeringsnämnd. Jag anser emellertid att goda skäl talar
för att de ledamöter som utses av kommunen skall kunna väljas proportionellt.
Chefen för finansdepartementet kommer senare alt föreslå en sådan ändring,
under förutsättning att riksdagen godtar principen att alla de kommunala
nämnderna skall kunna väljas proportionellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1                                                                     68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.6 Utomst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;endes n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvaror&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 specialf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfaiiningarna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rekommer
olika slag av best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser om ut­omst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;endes medverkan vid n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mndernas sammantr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den. Med utomst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende menar jag i detta sammanhang andra &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n ledam&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ter
och suppleanter i n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mn­den. Den medverkan av utomst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrivs
i specialf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattningarna &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r av skiftande karakt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r alltifr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n rekommendationer till n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnderna om all anlita sakkunnigt bitr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de lill tvingande f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;reskrifter om n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvaror&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt, yttran­der&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt
och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt att anteckna avvikande mening
lill protokollet (s. k. falsk reservationsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt).
I vissa f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattningar-exempelvis h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lsov&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsstadgan -
pre­ciseras mycket noggrant vilken eller vilka utomst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende som avses, medan i andra tonvikten l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggs vid del s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda
kunnande som av.ses -exempelvis juridisk eller medicinsk sakkunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;resl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s att
specialf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfailningarnas olika best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser om utomst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;endes
medverkan skall slopas. I st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet skall n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnderna genom h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n­visning
till en besl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rnmelse i den nya kommunallagen ges
m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighet att kalla in bl. a.
sakkunniga. S&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana beslut fallas med enkel
majoritet. I pro­memoriorna framh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls
att behovet av all tillf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mnderna sakkunskap knappast har minskat men att del v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;xlar fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
uppgift till uppgift och kan tillgodoses p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
fiera olika s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;u. Rekommendationer eller f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifter atl ex­pertkravet skall tillgodoses p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; visst s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt
kan d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra stelhet i till-l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpningen. Redan d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r finns det, anf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs
i promemoriorna, anledning att undvika s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser. Den grundl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngspunkten
i promemoriorna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r dock atl intresset av statlig
tillsyn och kontroll &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mn­dernas arbete inte utan tungt v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gande
sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l flr inskr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nka n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndernas
frihet att sj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lva v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lja sina arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill inledningsvis f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rklara att jag ansluter mig till den grundl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande syn, som kommer till uttryck i promemoriorna,
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mligen att n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnderna har f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga atl sj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lva
avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra vilka utomst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende som skall kallas. I pro­positionen med f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag till ny kommunallag f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;resl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s en best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse (42 S) som ger kommunstyrelsen och f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvaltningsutskottet r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tt att kalla s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild sakkunnig att n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvara vid sammantr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;de. Jag &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnar i det f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;resl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt denna best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse
ges motsvarande till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpning i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om de spe­cialreglerade n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan i anslutning till detta
principuttalande vill jag helt kort erinra om den verksamhet som p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i syfte
alt finna nya former f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vidgat perso-nalinfiyiande i den
offentliga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvaltningen. En omfattande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ksverk­samhet
p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r med n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvaror&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r personalf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;retr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dare i
kommunala och landstingskommunala n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnderiSFS
1972:271). Bl. a. med h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nvisning h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtill har ett par remissinstanser avstyrkt f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagen i promemoriorna all n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rva­ror&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rvaltningschefer och andra experter skall slopas. TCO anser s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lunda att ett genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rande av f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagen skulle f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mra
medinfiyian-dem&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligheterna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vissa personalkategorier. Jag vill best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mt avvisa ett s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å­&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dant
syns&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt. Den medverkan vid n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndsammantr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dena
som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrivs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lör
förvaltningschefer, föredragande eller andra tjänstemän har aldrig syftat till
att ge dessa grupper en planform för personalinfiytande. Syftet har varit all
tillföra nämnderna den sakkunska|i dessa tjänstemän kan besitta i egen­skap av
fackmän eller experter på resp. område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De J&amp;lt;ategorier utomstående som behandlas i
specialförfaiiningarna kan, även om gränserna fiyter något, delas in i tre
grupper. Det är förvaltnings­chefer och andra föredragande, statliga experter
saml andra sakkunniga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarorätt
för förvaltningschef eller annan föredragande före­skrivs i fiera
specialförfaltningar. Enligt 3a S 2 mom. brandlagen (1974:80, ändrad 1975:96)
har brandchefen rätt att vid sammanträde med brandsly-relsen delta i
överiäggningarna men inte i besluten saml alt fa sin mening antecknad till
protokollet. Samma rätt tillkommer vid sammanträde med byggnadsnämnden enligl 6
S byggnadsstadgan tjänsteman som har till ålig­gande att föredra ärenden inför
denna nämnd. Skolchefen har enligt 16 S skollagen (1962:319, omtryckt
1970:1026) samma rätt och därtill en skyl­dighet att närvara vid sammanträde
med skolstyrelsen. Till sammanträde med sjukvårdsstyrelse skall enligt 9 S 3
mom. sjukvårds­lagen sjukvårdsdireklör eller, om sådan inte finns,
landstingsdirektör kallas. Om landstinget eller kommunfullmäktige beslutar det,
skall även annan som har att föredra sjukvårdsärenden inför
förvaltningsutskottet eller kom­munstyrelsen kallas till sådant sammanträde.
Till sjukvårdsstyrelses sam­manträde, liksom till skolstyrelses, skall också
kallas särskolchef och vård­chef, om ärende rör dessa tjänstemäns
verksamhetsområden (15 S lagen, 1967:940, angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, omsorgs­lagen). Även i fråga om sjukhusdirektion är kretsen
av utomstående med närvarorätt omfattande. Enligl 12 S sjukvårdslagen skall
sjukvårdsdireklör, eller om sådan inte finns, landstingsdirektör, saml
sjukhusdirektör, sty­resman, chefsläkare och den som vid sjukhus med styresman
leder den ekonomiska förvaltningen kallas lill direktionens sammanträden. Närva­rorätt
har också i ärende rörande sjukvårdspersonalen den som närmast under
sjukhusdirektör eller styresman handlägger sådana frågor. Med när­varorätten i
sjukvårdsstyrelse resp. sjukhusdirektion följer rätt att delta i överiägningarna
men inte i besluten och s. k. falsk reservationsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till sammanträde med omsorgssiyrelse skall samma
tjänstemän kallas som till sjukvårdsstyrelse vid behandling av omsorgsärenden,
alltså sär­skolchef och vårdchef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
att samtliga bestämmelser om närvarorätt, yttran­derätt och falsk
reservationsrätt lorförvallningschefellerannan föredragande slopas. Varje nämnd
skall i stället avgöra vilka tjänstemän som skall kallas till dess
sammanträden. Detta föreslås lagtekniskt bli löst genom en hän­visning till den
nya kommunallagens bestämmelse om rätt för styrelsen att kalla bl. a.
tjänsteman för atl meddela de upplysningar som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissopinionen är inte entydig i denna fråga.
Förslagen tillstyrks av det övervägande antalet remissinstanser. De
remissinstanser som avstyrker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
det gemensamt all de finner föreskrifterna om närvarorätt för förvalt­ningschef
eller annan föredragande värdefulla och alt de inte är övertygade om att
nämnderna i alla lägen inser sitt behov av särskild sakkunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del är jag av motsatt uppfattning.
Erfarenheten visar alt be­stämmelser av den typ jag har redovisat är av myckel
begränsat värde. Det kommunala nämndarbetet följer vissa mönster. Ett inslag
häri är för­valtningschefens och annan föredragandes deltagande i
sammanträdena. Ar­betet i de nämnder där denna medverkan har reglerats i
specialförfattning skiljer sig i detta hänseende inte nämnvärt från arbetet i
de övriga spe­cialreglerade eller de kommunallagsreglerade nämnderna.
Samarbetsproblem som tar sig uttryck i alt tjänstemännen hos nämnden inte får
delta i sam­manträdena torde inte kunna lösas genom tvingande lagstiftning. Det
finns, menar jag, inte anledning för statsmakterna att närmare reglera
chefstjäns­temännens medverkan i nämndarbetet. Bestämmelserna om närvarorätt
och yttranderätt bör därför utgå. Detsamma gäller de bestämmelser som finns om
rätt all anteckna avvikande mening till protokollet. Föredragandens förslag
lill nämnden finns oftast dokumenterat i handlingarna till ett ärende. Något
behov av uttryckliga förfaltningsföreskrifterom rätt för föredraganden eller
annan tjänsteman atl få anteckna avvikande mening finns därför knap­past. Som
jag anförde i propositionen med. förslag till ny kommunallag (s. 452) bör rätt
alt få avvikande mening antecknad i protokollet i princip för­behållas dem som
har rätt atl delta i beslutet. Med stöd av vad jag nu har anfört förordar jag
att bestämmelserna i specialförfaiiningarna om för­valtningschefs och annan
föredragandes närvarorätt, yttranderätt och rätt att få avvikande mening
antecknad i protokollet tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa statliga tjänstemän har i några
specialförfattningar till­erkänts rätt att närvara och yttra sig vid den specialreglerade
nämndens sammanträden samt att få avvikande mening antecknad till protokollet.
Vid sammanträde med hälsovårdsnämnd har länsläkaren eller biträdande
länsläkaren liksom länsveterinären eller biträdande länsveterinären rätt att
närvara m. m. (10 § hälsovårdsstadgan och 14 S 3 mom. lagen, 1944:219, om
djurskydd). Länsveterinären har en motsvarande rätt i fråga om sam­manträde med
slakthusslyrelse (11 § 3 mom. lagen, 1959:99, om köttbe­siklning m. m.).
Länsläkaren har rätt atl närvara m. m. vid sjukvårdsstyrelses sammanträde (9 S
3 mom. sjukvårdslagen). Närvaroräu m. m. tillkommer slutligen
civilförsvarschefen vid sammanträde med civilförsvarsnämnd (41 S 3 mom.
civilförsvarslagen, 1960:74, omtryckt 1975:712) och företrädare för
länsarbetsnämnden och arbetsmarknadsstyrelsen vid sammanträde med
arbetslöshetsnämnd (8 S arbetslöshetsnämndskungörelsen). 1 vissa författ­ningar
finns vidare bestämmelser om rätt för länsstyrelsen eller annan statlig
myndighet atl påkalla sammanträde med specialreglerad nämnd. När länsstyrelsen
begär del, skall sammanträde med hälsovårdsnämnden äga rum för behandling av
ärende som rör vården eller behandlingen av djur (14 S 3 mom. lagen om
djurskydd). Enligt 41 S 3 mom. civilförsvarslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
länsstyrelsen kalla civilförsvarsnämnd atl sammanträda med länsstyrel­sen eller
företrädare för denna. Under vi.ssa förutsättningar kan också ci­vilförsvarschef
påkalla sammanträde med civilförsvarsnämnd. Arbetsmark­nadsstyrelsen eller
länsarbetsnämnden kan enligt 8 S arbetslöshetsnämnds­kungörelsen påkalla
sammanträde med arbetslöshetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
att närvarorätten m. m. för länsläkaren och länsveterinären skall slopas liksom
bestämmelserna om närvarorätt m. m. för arbetsmarknadsverkels företrädare vid
sammanträde med arbetslöshets­nämnd. Utöver de skäl som anförs beträffande
formerna för utomstående sakkunnigas medverkan över huvud taget framhålls i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
intresset av statlig tillsyn och kontroll inte är så starkt att tillsyns- och
kontroll­funktionen måste utövas i former som är främmande för ett modernt
kom-munalpoliliskt tänkesätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget tillstyrks ganska allmänt men avstyrks av
bl. a. några länsstyrel­ser och ett par centrala myndigheter. Livsmedelsverket
framhåller att livs­medelstillsynen bygger på ett centralt organiserat samspel
mellan tillsyns­myndigheter på olika nivåer. Detta gör del nödvändigt,
framhåller verket, med samordning och nära och ömsesidigt etablerade kontakter
tillsynsmyn­digheterna emellan. Det är mera fråga om information och rådgivning
till nämnderna, mindre fråga om kontroll av hur nämnden fullgör sina uppgifter.
Liknande synpunkter för socialstyrelsen fram beträffande länsläkarens med­verkan
i sjukvårdsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar helt dessa remissinstansers syn på vikten av ett gott samarbete mellan de
statliga myndigheterna och de kommunala nämnderna. Det gäller livsmedelsiillsyn
och sjukvård men också fiera andra kommunala verk­samheter såsom utbildning,
fysisk planering och sociala omsorger. Jag tror emellertid inte att det är de
tvingande föreskrifterna om närvarorätt m. m. för de statliga tjänstemännen som
utgör grunden för ett sådant gott sam­arbete. Sådana föreskrifter finns
dessutom för bara ett par av de special­reglerade verksamheterna. Med just den
inriktning på samverkan, rådgiv­ning och information som livsmedelsverket
förespråkar kan reglerna om närvarorätt m. m. undvaras. Jag föreslår därför att
de slopas. En remiss­instans har påpekat att konsekvensen bjuder att också
bestämmelsen om civilförsvarschefs rätt att närvara m. m. vid sammanträde med
civilförsvars­nämnd slopas. Även om civilförsvarsnämndens uppgifter är ganska
speciella, förordar jag att närvarorätten tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om rätt för länsstyrelsen resp.
arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnden alt påkalla sammanträde med
hälsovårdsnämnd resp. arbetslöshelsnämnd fyller knappast något praktiskt behov.
Man har anledning att räkna med att nämndens ordförande ser till att
sammanträde hålls, när det behövs. Jag förordar därför att dessa bestämmelser
slopas. Däremot är jag inte beredd att lägga fram något motsvarande förslag i
fråga om civilförsvarsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
vissa andra sakkunniga har i olika specialförfattningar getts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
särställning i nämndernas arbete. Barnavårdsnämnd bör enligt 10 S bar­navårdslagen
anlita biträde av lagfaren person, om behovet av juridisk sak­kunskap inte är
tillgodosett inom nämnden. I 6 S nykerhelsvårdslagen finns en motsvarande
bestämmelse om medicinsk sakkunskap. I 5 S lagen om social centralnämnd har
dessa bestämmelser smälts samman till en regel om anlitande av såväl juridisk
som medicinsk sakkunskap. Dessa bestäm­melser är rekommendationer till
nämnderna och föreskriver alltså ingen ovillkoriig närvarorätt. Enligt 9 §
hälsovårdsstadgan skall distriktsläkaren eller stadsläkaren resp.
ijänstevelerinären eller stadsveterinären närvara vid sammanträde med hälsovårdsnämnd
i vilken inte läkare resp. veterinär ingår. Distrikts- eller stadsveterinärens
närvarorätt vid hälsovårdsnämnds behand­ling av djurskyddsärende framgår också
av 14 S 3 mom. lagen om djurskydd. Vid sammanträde med slakthusstyrelse har
siadsveterinär och främste ve­terinären vid slakthuset samma räu enligt 11 § 3
mom. lagen om kött­besiktning m. m. I samtliga här nämnda fall är närvarorätten
förenad med yttranderätt och rätt att anteckna avvikande mening till
protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om utomstående sakkunnigs medverkan finns också i sjuk­vårdslagstiftningen. Vid
behandling av sjukvårdsärende av större vikt i sjukvårdsstyrelse skall enligt 9
S 3 mom. sjukvårdslagen kallas en överläkare eller en distriktsläkare. Rör
ärende omsorgsinrättning, skall enligl 15 § om­sorgslagen överiäkare hos
omsorgsslyrelsen kallas. Dessa läkare har räu atl yttra sig vid sammanträdena
och au få avvikande mening antecknad till protokollet. Om sjukvårdsstyrelsen
utövar ledningen av specialsjukhus, bör den enligt 6 S stadgan (1968:146)
angående omsorger om vissa psykiskt ut­vecklingsstörda (omtryckt 1972:456)
(omsorgssiadgan) bereda representant för föräldraförening tillfälle atl närvara
vid sina sammanträden eller på annat lämpligt sätt informera föreningen. De två
senast nämnda bestämmelserna gäller också omsorgsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sammanträde med sjukhusdirektion har enligt 12
§ sjukvårdslagen överiäkare, sjukstuguläkare, sjukhemsläkare samt
distriktsläkare som står direkt under direktion rätt alt närvara m. m., var och
en såvitt rör hans eller hennes verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till sammanträde med styrelse för folkhögskola
skall skolläkare kallas, när elevernas hälsotillstånd eller
sundhetsförhållandena vid skolan behandlas (3 S 2 mom.
folkhögskoleförordningen). Samma moment innehåller också en bestämmelse om
lärarrepresentation i styrelsen. En lärare, som åriigen utses av lärarrådet,
har rätt att närvara, yttra sig och få avvikande mening antecknad till
protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anförs
atl motiven för de bestämmelser om utomstående sakkunnigas medverkan som jag
har redovisat har varit väsentligen de­samma som motiven för bestämmelserna om
förvaltningschef och andra föredragande. I promemoriorna framhålls att det i
största möjliga utsträck­ning bör överiämnas åt kommunerna och landstingskommunerna
au själva bestämma hur nämndarbetet skall ordnas. Problemet att ge nämnderna
er-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;forderiig
sakkunskap och ett fullödigt beslutsunderiag kan ha flera rimliga lösningar.
Lagstiftaren har inte anledning atl föreskriva en viss lösning. I promemoriorna
föreslås därför all bestämmelserna utgår. Med stöd av bestämmelsen i den nya
kommunallagen om tillkallande av utomstående sakkunniga (är nämnderna i stället
från fall lill fall besluta om vilka ut­omstående de skall höra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nästan alla remissinstanser ansluter sig till del
grundläggande synsättet bakom förslagen. Flertalet tillstyrker förslagen men
inte så fä har invänd­ningar beträffande någon nämnd eller någon kategori
utomstående. Ett par länsstyrelser undantar från sitt tillstyrkande förslaget
att föreskriften om jurisimedverkan i barnavårdsnämnden skall slopas. Dei gör
också social­styrelsen som anser alt socialutredningens förslag bör avvaktas.
Social­utredningen har däremot ingen invändning mot förslagen utan pekar på att
behovet av sakkunskap i nämndarbelet inte är begränsat till de kategorier som
anges i författningarna. Socialstyrelsen avstyrker också att ändringar nu görs
i sjukvårdslagstiftningens bestämmelser om närvarorätt m. m. Den nyligen
tillkallade utredningen om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården bör
avvaktas. Förslaget att rekommendationen atl ge föräldraförening när­varorätt i
omsorgsstyrelse skall slopas är enligt riksförbundet för utveck­lingsstörda
barn uttryck för överkänslighet. Förbundet konstaterar dock alt denna form för
samverkan med föräldrarna inte är den dominerande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föregen del vill jag bedöma förslagen från
utgångspunkten atl nämnderna inte onödigtvis skall styras av statsmakterna vid
sitt val av arbetsformer. En bedömning på det lokala planet från fall till fall
av vilket beslutsunderiag och vilken utomstående sakkunskap som behövs kan
bättre än generella direktiv från lagstiftaren främja kloka och väl underbyggda
beslut. Det bör därför finnas särskilt starka skäl för föreskrifter eller
rekommendationer av detta slag. För atl undvika varje missförstånd är jag
angelägen att fram­hålla att miu ställningstagande inte avser behovet av alt
tillföra nämnden sakkunskap. Jag tar inte heller ställning till lämpligheten av
alt kalla in utomstående till de olika nämnderna. Milt ställningstagande avser
enbart lämpligheten av att i lagstiftningen föreskriva vissa lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kan hävdas atl sådana särskilt starka skäl
skulle motivera rekom­mendationen om juristmedverkan i barnavårdsärenden.
Skälen skulle vara atl nämndens möjligheter till tvångsingripanden måste
omgärdas med sär­skilda rättssäkerhetsgarantier. Jag delar uppfattningen atl
rättssäkerhets­aspekten måste skjutas mer i förgrunden ju större befogenheter
gentemot den enskilde ett offentligt organ har. Emellertid anser jag del vara
mycket tveksamt om detta uppnås med en rekommendation av detta slag. Den
enskildes oavvisliga krav på en korrekt behandling förutsätter visseriigen atl
gällande lagstiftning tillämpas riktigt. Av minst lika stor vikt är dock en
kvalificerad bedömning av hela hans eller hennes sociala situation. För detta
kan krävas sakkunskap av olika slag, som det inte är möjligt au närmare
precisera i lagstiftningen. Del måste i stället ankomma på nämnden alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
varje ärende skaffa nödvändigt beslutsunderlag. Alt den rättsliga sidan därvid
skall beaktas är självklart och behöver inte framhållas särskilt framför andra
slag av sakkunnig utredning. Rekommendationen om jurisimedver­kan bör därför
utgå. I princip samma bedömning vill jag anlägga på läkares medverkan i
nyklerhetsvårdsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Läkares och veterinärs medverkan i hälsovårdsnämnd
och i slakthus-styrelse torde i många fall vara ett naluriigt och oundgängligt
inslag i nämnd-arbetet. Jag är emellertid beredd all överlämna ål nämnderna alt
avgöra när detta är förhållandet. Inte heller läkares medverkan i
sjukvårdsstyrelse, sjukhusdirektion eller omsorgsstyrelse föranleder en annan
bedömning. Jag förordar alltså att bestämmelserna om närvarorätt för läkare och
veterinärer tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om föräldraförenings medverkan i bl. a.
omsorgsstyrelse är av del­vis annan karaktär. Här är det inte frågan om en
vanlig experimedverkan utan om en inlresserepresenlation för en grupp som har
särskilda svårigheter atl föra fram sina synpunkter. Jag kan därför inte
biträda promemorieför-slaget att rekommendationen i 6 S omsorgsstadgan om
närvaroräu för re­presentant för föräldraförening skall tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag har nämnt i del föregående remissbehandlas
f n. folkhögsko-leutredningens betänkande Folkhögskolan. Frågan om ändring i
folkhög­skoleförordningen tas därför inte upp i delta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om tillkallad tjänstemans eller särskild
sakkunnigs ställning vid sammanträde har berörts av några remissinstanser, som
har anfört alt den som kallas lill sammanträde bor tillförsäkras yttranderätt.
Några vill också bevara den s. k. falska reservationsrätten. Jag har i
kommunallagspropo­sitionen närmare utvecklat min syn på bestämmelsen i den nya
kommu­nallagen (42 S) om rätt att kalla sakkunnig lill sammanträde (prop. s.
450). Del ligger i sakens natur att en sakkunnig som har kallals till
sammanträde ges möjlighet att lämna alla de upplysningar han eller hon anser
vara av vikt i ärendet. Nämnden skall därför kunna besluta atl ge utomstående
rätt att delta i överiäggningarna. Min syn på behovet av alt ge andra än
nämndledamöter rätt att anteckna avvikande mening lill protokollet har jag
redovisat i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De praktiska problemen i samband med alt
utomstående skall kallas till sammanträde har uppmärksammats av några
remissinstanser. Beträffande dessa frågor far jag hänvisa till vad jag har
anfört i kommunallagspropo-silionen (s. 451).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.7
Beslutförhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den beslutförhetsregel som i allmänhet gäller de
kommunala och lands­lingskommunala nämnderna innebär atl ett ärende inte får
avgöras om inte fiera än hälften av ledamöterna är närvarande. Bestämmelsen
återfinns i 44 S förslaget till ny kommunallag. I några specialförfaltningar
finns av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vikande bestämmelser. Särskild arbetslöshetsnämnd är
beslulför när ord­föranden och minst halva antalet ledamöter är närvarande. 1
sak detsamma gäller i fråga om särskild semesierhemsnämnd. Sjukhusdireklion som
består av tre ledamöter är beslulför om minst två ledamöter är närvarande och
är ense om beslutet. För folkhögskolestyrelse gäller i flertalet ärenden den
vanliga regeln om alt mer än halva antalet ledamöter skall vara närvarande. I
vissa tillsättnings- och disciplinärenden skall däremot minst två tredjedelar
av antalet ledamöter vara närvarande. 1 handels- och sjöfarisnämnd slutligen
gäller avvikande beslutförhetsregel och omröstningsregler i ärende som rör
antagande av mäklare. Vid lika röstetal i fråga om mäklare skall antas faller
frågan. Har nämnden i stället beslutat att anta mäklare fordras sedan att mer
än hälften av antalet ledamöter i nämnden (alltså inte endast av de närvarande)
förenar sig om en sökande. Uppnås inte detta efter högst två omröstningar
faller frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PM III och &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreslås att
specialförfattningarnas avvikande regler om beslutförhet och särskilda
omröstningsregler slopas. Remissinstanserna har inte haft något alt invända mot
förslagen. För egen del biträder jag pro­memorieförslagen utom i fråga om
folkhögskolestyrelsen. De väl inarbetade reglerna om beslutförhet och om
fattande av beslut som har förts över lill förslaget till ny kommunallag bör
tillämpas också i de specialreglerade nämnder där så hittills inte har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.8 Jäv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I de kommunala och
landstingskommunala nämndernas arbete kan gälla jävsbestämmelserna i antingen
förvaltningslagen (1971:290) eller KL resp. LL. Förvaltningslagens jävsregler
(4 och 5 SS), som kan betraktas som strängare, gäller vanligen i samtliga
ärenden i de kommunala specialreglerade nämnderna. Jävsbestämmelserna i KL
gäller i fullmäktige, kommunsty­relsen, de kommunallagsreglerade nämnderna samt
i särskild arbetslöshets­nämnd och slakthusstyrelse. De likalydande
bestämmelserna i LL gäller i landstinget, förvaltningsutskotiei, de
kommunallagsreglerade nämnderna och alla viktigare specialreglerade nämnder
utom utbildningsnämnden, där förvaltningslagens regler gäller. För några
specialreglerade nämnder saknas uttryckliga jävsbestämmelser. Det gäller
uttagningsnämnd, särskild hem­värnsnämnd, handels- och sjöfartsnämnd,
semesierhemsnämnd och styrelse för sjukskölerskeskola. I den mån dessa nämnders
beslut kan överklagas genom förvaltningsbesvär gäller förvaltningslagens
jävsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den jävsbeslämmelse som ingår i
förslaget till ny kommunallag (18 S) stämmer i huvudsak överens med motsvarande
bestämmelser i KL och LL. En smärre ändring innebär dock atl släktskapsjäven i
förslaget avgränsas på samma sätt som i förvaltningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I PM III och &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;behandlas de specialreglerade
nämndernas jävsbestäm­melser med utgångspunkt i den vid 1971 års
förvaltningsrältsreform eta­blerade principen att samma jävsregler skall gälla
i samtliga ärenden hos&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
nämnd. Med hänsyn lill de typer av ärenden som resp. nämnd har att handlägga
föreslås att förvaltningslagens jävsbeslämmelser görs tillämpliga i samtliga
ärenden hos särskild arbetslöshelsnämnd, särskild hemvärns­nämnd, särskild
uttagningsnämnd, särskild handels- och sjöfartsnämnd, sär­skild
folkhögskolesiyrelse och särskild styrelse för sjukskölerskeskola. Den nya
kommunallagens jävsbestämmelser bör däremot enligt promemoriorna gälla i
slakthusstyrelse och i semesierhemsnämnd. 1 övriga specialförfalt­ningar
föreslås inga förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har i allmänhet inte haft några
invändningar mot för­slagen. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser dock alt inga
vägande skäl har förts fram för atl slakthusstyrelse skall undanias från
förvaltningslagens jävsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del finner jag förslagen i promemoriorna
väl avvägda. De utgör väsentligen ett fullföljande av de principer som
knäsattes i samband med 1971 års förvaltningsrältsreform. Alt samma
jävsbestämmelser skall gälla i samtliga ärenden hos en och samma nämnd är ägnat
att skapa en enklare och därmed tillförlilligare tillämpning av bestämmelserna.
Jag biträder för­slagen atl förvaltningslagens jävsbestämmelser skall göras
tillämpliga i samt­liga ärenden hos särskild arbetslöshelsnämnd, särskild
hemvärnsnämnd, särskild uttagningsnämnd, särskild handels- och sjöfarisnämnd
och särskild styrelse för sjukskölerskeskola. Dessa nämnder fattar i stor
utsträckning beslut som rör enskilda och som kan angripas med
förvaliningsbesvär. Detta gäller däremot inte slakthusslyrelse, vars uppgifter
väsentligen är förval­tande. Beträffande semesierhemsnämnd tycks praktiska skäl
tala för att den nya kommunallagens jävsregler görs tillämpliga. I enlighet med
principen att samma jävsbeslämmelser skall gälla i samtliga ärenden hos en och
samma nämnd bör kommunallagens jävsbeslämmelser alltid tillämpas, när kom­munstyrelsen
eller annan kommunallagsreglerad nämnd fullgör den spe­cialreglerade uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.9
Protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kommunallagarna finns relativt detaljerade
föreskrifter om protokoll. Dessa skall innehålla en förteckning över närvarande
ledamöter, en kort­fattad redogörelse för varje ärende, förslag och yrkanden
som har framställts och som inte har återtagits samt beslutet i varje ärende.
Om omröstning har ägt rum skall dessutom i protokollet las in en redogörelse
för propo­sitionsordningen och uppgift om hur många som har röstat lör eller
emoi. Vid öppen omröstning skall vidare anges hur var och en har röstat. I hu­vudsak
samma regler gäller för landsting, kommunfullmäktige, förvaltnings­utskott,
kommunstyrelse och kommunallagsreglerade nämnder. Reglerna lämnas i huvudsak
orubbade i förslaget till ny kommunallag (30, 45 och 48 SS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de specialreglerade nämnderna regleras proiokollföringen i  regel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
en hänvisning lill bestämmelserna om förvaltningsutskottet resp. kommunstyrelsen.
I fiertalet fall jämkas hänvisningen genom särbestäm­melser av olika slag. För
skolstyrelse, utbildningsnämnd, regionplanenämnd och arbetslöshelsnämnd gäller
kommunallagarnas protokollsregler dock fullt ut. Detsamma får anses gälla
hemvärnsnämnd, handels- och sjöfarisnämnd, semesierhemsnämnd,
folkhögskolesiyrelse och siyrefse lör sjukskölerske­skola, för vilka
uttryckliga proiokollsbestämmelser saknas. För övriga spe­cialreglerade
nämnder, som har inrättats särskilt, får protokollen begränsas till att ta upp
förteckning över de närvarande och beslutet i varje ärende. För fiera av de
kommunala nämnderna gäller att protokollen härutöver skall innehålla skälen för
varje beslut. Det gäller valnämnd, brandstyrelse, byggnadsnämnd, de sociala
nämnderna, hälsovårdsnämnd och uttagnings­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den betydande begränsning i protokollsskyldigheten
som finns i fiertalet specialförfattningar infördes ursprungligen i
socialhjälpslagen (1956:2) på för­slag av andra lagutskottet (2LU 1955:29).
Motiven var dels alt man ville avlasta nämnden onödigt betungande skrivarbete,
dels att det på grund av ärendenas känsliga naiur ansågs kunna vara lill mer
skada än nytta med en fullständig redovisning i protokollet. Socialhjälpslagens
protokolls-bestämmelse har sedan bildat mönster för en rad
specialförfattningar, ofta utan att skälen härför närmare har redovisats i
förarbetena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och III framhålls att 17 S
förvaltningslagen innehåller föreskrifter om skyldighet atl motivera beslut.
Dessa föreskrifter, som avser de fall när part kan förutsättas ha behov av en
beslutsmotivering, bedöms i pro­memoriorna vara fullt tillräckliga för de
specialreglerade nämndernas verk­samhet. Bestämmelserna i
specialförfattningarna om att i protokoll skall redovisas skälen för alla
beslut föreslås därför utgå. I stället skall en erinran tas in om
förvaltningslagens motsvarande bestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anförs att de skäl på
vilka begränsningen i protokollsskyldigheien grundas knappast har samma
giltighet i fråga om sjukvårdsstyrelse, sjuk­husdirektion, tandvårdsnämnd eller
omsorgsstyrelse. Dessa nämnder vidtar sällan åtgärder eller ingripanden mot
enskild. All den prolokollsskyldighet som är acceptabel för
förvallningsutskottet kan betraktas som alltför be­tungande för de
specialreglerade nämnderna är enligt promemorian tvek­samt. Vidare pekas på de
komplikationer som uppslår, när förvaltnings­utskottet eller annan nämnd med
fullständig prolokollföring far i uppdrag att vara exempelvis sjukvårdsstyrelse
eller omsorgssiyrelse, för vilka pro­tokollen kan begränsas. Övervägande skäl
talar enligl promemorian för att slopa begränsningarna i
protokollsskyldigheten, vilken skulle regleras ute­slutande genom en hänvisning
till den nya kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna är nära nog genomgående positiva
lill förslagen i pro­memoriorna. Planverket avstyrker och vill behålla den
generella moiive-ringsskyldigheten. Verket framhåller alt byggnadsnämnds beslut
i fiera fall fordrar särskilda skäl, vilka bör redovisas i protokollet, även
när detta inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;krävs
enligt 17 S förvaltningslagen. Socialstyrelsen anser det onödigt all i
specialförfaiiningarna erinra om förvaliningslagens bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att frågan om nämndernas
protokoll bör bedömas med utgångspunkt i bestämmelserna i den föreslagna nya
kommunallagen, som  i huvudsak tar upp nu gällande principer i LL och KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
alt begränsa protokollen lill en redovisning av de närvarande och beslutet i
varje ärende tillkom ursprungligen för de sociala nämnderna. En sådan ordning
kan knappast anses motiverad beträffande övriga spe­cialreglerade nämnder. Jag
förordar därför atl de minimikrav på protokoll som ställs upp i den föreslagna
nya kommunallagen och som har lillkommii främst i kommunmedlemmarnas intresse
skall gälla i alla andra nämnder än de sociala. Härutöver gäller givetvis ulan
all detta särskilt behöver anges bestämmelserna i förvaltningslagen om
motivering av beslut. Vad planverket anför om atl byggnadsnämnds beslut i fiera
fall fordrar särskilda skäl, som bör redovisas i protokollet även när detta
inte krävs enligl 17 S förvalt­ningslagen utgör enligl min mening inte skäl för
en beslämmel.seom generell moliveringsskyldighel för byggnadsnämnd. I de fall
som verket avser är det naturligtvis önskvärt att nämnden motiverar sitt beslut
och detta torde också oftast ske även utan uttrycklig föreskrift. För statliga
förvaltnings­myndigheter saknas regelmässigt andra föreskrifter om
motiveringsskyldig­het än  17 S förvaltningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
beträffande de sociala nämnderna - social centralnämnd, social distriktsnämnd,
socialnämnd, barnavårdsnämnd, nyklerhetsnämnd, famil­jebidragsnämnd och
krigshjälpsnämnd - kan enligt min mening sättas i fråga om tillräckliga skäl
föreligger&lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;kIU &lt;/span&gt;behålla den begränsning
som gäller i fråga om prolokollsskyldighet. Jag är emellertid inie beredd alt i
detta sammanhang föreslå all de nuvarande begränsningarna slopas. Jag förordar
dock att det föreskrivs att protokollen i de sociala nämnderna skall innehålla
inte bara uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende utan
också uppgift om reservation som avses i 31 S förslaget till ny kommunallag.
För social centralnämnd bör begränsningen i protokollsskyldigheien gälla endast
i kommun utan disirikisnämndsorganisaiion. Där sociala distrikts-nämnder har
inräilais, är det ju dessa som handlägger de känsliga ärenden som påkallar
begränsningarna i protokollen. Jag förordar vidare att de sär­skilda
föreskrifterna om skyldighet atl redovisa skälen för besluiei i varje ärende
slopas också i fråga om de sociala nämnderna. Moliveringsskyldig-heien enligl
17 S förvallningslagen är som anförs i promemoriorna lillräcklig. Med hänsyn
till den utformning socialförfaitningarnas bestämmelser om protokoll har anser
jag lill skillnad från socialstyrelsen att det är nödvändigt atl i
förfatiningstexien erinra om bestämmelserna i förvaltningslagen. Denna lag
gäller nämligen bara i den utsträckning avvikande bestämmelser inte har
meddelats i annan förfaiining (1 S andra stycket). Specialförfailningarnas
bestämmelser om att protokoll inte behöver innehålla annat än uppgift om de
närvarande och beslutet i varje ärende samt, enligl milt förslag, uppgift&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
reservation skulle kunna uppläiias som uttömmande. En erinran om bestämmelserna
i ämnet i förvallningslagen markerar all dessa bcslämmelser gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.10
Arkivvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen skall enligl 30 S KL vårda och
förteckna de kommunala arkiven i den mån arkivvården ej ankommer på annan. De
andra kom­munallagsreglerade nämnderna flr enligt 45 S överiämna sina
handlingar lill kommunstyrelsen. Förvaltningsutskottet tillkommer enligt 41 S
LL att vårda och förteckna landstingets och nämndernas protokoll och övriga
till dess arkiv hörande handlingar i den mån de för sådant ändamål har över­lämnats
lill ulskotlet. Enligt 50 S, som genom hänvisning gäller också de
kommunallagsreglerade nämnderna, skall utskottets arkivhandlingar vårdas och
förtecknas på det sätt som utskottet har bestämt. I den föreslagna nya
kommunallagen finns en bestämmelse (45 S andra stycket) om atl kom­munstyrelsens
och förvaltningsutskottets protokoll och övriga arkivhand­lingar skall vårdas
enligt föreskrifter som meddelas av kommunfullmäktige resp. landstinget.
Bestämmelsen i 45 S föreslås gälla också för övriga kom­munallagsreglerade
nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I specialförfaiiningarna finns varierande
bestämmelser. För brandstyrelse, skolstyrelse, socialnämnd, slakthusstyrelse,
sjukvårdsstyrelse, direktion, tandvårdsnämnd, omsorgsstyrelse och
regionplanenämnd gäller genom ut­trycklig föreskrift eller genom hänvisning
lill bestämmelserna i KL resp. LL samma bestämmelser som för
kommunallagsreglerade nämnder. Övriga specialförfattningar saknar uttryckliga
regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM 11 - &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konstateras alt fiera
kommuner numera har byggt upp gemensamma arkiv för hela den kommunala
förvaltningen. Den nya kom­munallagens bestämmelser om arkivvård bör enligl
promemoriorna gälla också för de specialreglerade nämnderna. Särskilda föreskrifter
i special-författningama blir därmed onödiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen i
promemoriorna. Socialut­redningen anser dock all huvudregeln bör vara att
ordföranden ansvarar för nämndens arkiv men att nämnden skall ha rätt att lämna
över sina arkivhandlingar till kommunstyrelsen. Riksarkivet, som förutsätter
att den nya kommunallagen fSr bestämmelser som leder till en betryggande ar­kivvård,
har inget att invända mot en enhetlig reglering för samtliga nämn­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del förordar jag att förslagen att de
specialreglerade nämndernas arkivvård skall regleras genom en hänvisning till
den nya kommunallagens bestämmelse i ämnet genomförs. En sådan lösning
underlättar utvecklingen mot alt bygga upp arkiv som är gemensamma för hela den
kommunala förvaltningen. En sådan utveckling torde också vara den som på sikt
ger den mest betryggande arkivvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om atl landslingens
arkivulredning nyligen har lagt fram förslag rörande vård och gallring av
landstingskommunernas arkiv. Betänkandet (SOU 1975:71) Landstingets arkiv
bereds f n. inom kom­mundepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.11
Delegation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om delegation av nämnds eller
styrelses beslutanderätt finns i KL och LL. 1 den föreslagna nya kommunallagen
har dessa bestäm­melser förts samman lill 47 S. Enligt denna bestämmelse fr
beslutanderätt med fullmäktiges medgivande överlåtas på en eller fiera
ledamöter eller suppleanter eller på tjänsteman hos den egna kommunen eller
landstings­kommunen. Framställning eller yurande till fullmäktige eller
yttrande över besvär far ej delegeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De specialreglerade nämndernas möjlighet atl
delegera beslutanderätt framgår av resp. specialförfatining. I allmänhet gäller
ungefär samma be­stämmelser som i kommunallagarna. Avvikelserna är dock fiera.
För bygg­nadsnämnd gäller enligt 7 S byggnadsstadgan att beslut om
delegations-bemyndigande skall underställas länsstyrelsen. Motsvarande gäller
enligt 12 S hälsovårdsstadgan beträffande hälsovårdsnämnd. Fullmäktiges med­givande
fordras inte för delegation i byggnadsnämnd eller hälsovårdsnämnd. Vidare
gäller alt beslutanderätt får delegeras till tjänsteman endast om han eller hon
är anställd hos resp. nämnd. Vissa kvalificerade ärendegrupper undanias i
byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgan liksom i fiera andra för­fattningar från
delegation, däribland framställning eller yttrande till rege­ringen eller
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nykterhetsnämnd får enligt 8 S nykterhelsvårdslagen
delegera endast en ärendegrupp, nämligen yttranden i körkortsärenden och
fullmäktiges med­givande behövs inte. Enligl 12 S barnavårdslagen undanias från
delegation bl. a. vissa beslut om förebyggande åtgärder och om omhändertagande
för samhällsvård. Social centralnämnd fSr enligl 7 S lagen om social central­nämnd
delegera endast socialhjälps-, barnavårds-, eller nyklerhetsvårdsä­renden. I
barnavårdsärenden gäller de begränsningar som anges i barna­vårdslagen.
Liknande begränsningar gäller i fråga om delegation i nykler­hetsvårdsärenden.
I socialhjälpslagen och barnavårdslagen förekommer utö­ver delegation också att
ordföranden i vissa angelägna ärendegrupper fSr besluta i avbidan på nämndens
prövning. Denna beslutanderätt, som fär utövas endast när nämndens beslut inte
utan olägenhet kan avvaktas, reg­leras direkt i lagstiftningen och fordrar
varken fullmäktiges eller nämndens medgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdsstyrelse kan enligt 14 S andra stycket
sjukvårdslagen och 7S sjukvårdskungörelsen (1972:676) utan atl landstingets
medgivande fordras uppdra åt sjukvårdsdireklör att svara för vissa uppgifter
som ankommer på direktion. 1 6 S sjukvårdskungörelsen finns en regel om
yttranderätt vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fattande
av beslut på sjukhusdirektionens vägnar. Den som skulle ha haft närvarorätt om
ärendet hade avgjorts av direktionen samfällt skall ges tillfälle att yttra
sig, om han begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om delegation saknas för valnämnd,
uttagningsnämnd, handels- och sjöfartsnämnd, semesierhemsnämnd,
folkhögskolesiyrelse och styrelse för sjukskölerskeskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
att delegalionsbestämmelsen (47 S) i den föreslagna nya kommunallagen görs
tillämplig på samtliga specialreglerade nämnder. Undantagen för särskilt
kvalificerade ärendegrupper skall dock behällas lik­som den möjlighet till
ordförandebeslul i brådskande fall som finns i so­cialvårdslagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen tillstyrks av praktiskt taget samtliga
remissinstanser. Ett par instanser pekar på de särskilda överväganden som kan behövas
beträffande möjlighet för byggnadsnämnd att vidaredelegera beslutanderätt som
nämn­den enligt 67 S byggnadsstadgan har fött delegerad till sig av
länsstyrelsen. Några remissinstanser anser att tjänstemannadelegat bör vara
anställd hos resp. nämnd och inte endast hos kommunen resp. landstingskommunen.
Ett par instanser vill beträffande hälsovårdsnämnd avvakta förslag från
häl-sovårdsstadgeulredningen. Socialstyrelsen föreslår att delegation skall bli
möjlig i ytteriigare en grupp av nyklerhetsvårdsärenden. Det gäller beslut om
verkställighet av ivångsintagning av person som redan tidigare enligt 58 S
frivilligt vårdas på allmän vårdanstalt. Svenska kommunförbundet för­ordar att
del skall vara möjligt för kommunstyrelse som är specialreglerad nämnd atl delegera
alla nämndens uppgifter lill avdelning inom kommun­styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med nästan samtliga remissinstanser finner
jag förslagen i pro­memoriorna lämpliga och väl avvägda. Jag förordar alltså
alt även delegation i de specialreglerade nämnderna skall ske enligt de regler
som anges i den föreslagna nya kommunallagen. Det innebär bl. a. alt beslut om
delegation alltid fordrar fullmäktiges medgivande, när delegationsbemyndigandel
inte lämnas direkt i lagstiftningen. Nuvarande underställningsförfarande hos
länsstyrelsen beträffande byggnadsnämnds och hälsovårdsnämnds beslut att
delegera slopas alltså. Jag anser det inte nödvändigt atl på denna punkt
avvakta förslag från hälsovårdsstadgeutredningen. Den begränsning i möj­ligheten
att delegera beslut eller yttrande till regeringen eller länsstyrelsen som
föreskrivs i byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgan saknas i övriga
specialförfatiningar liksom i kommunallagarna, som däremot utesluter dele­gation
i fråga om framställning till fullmäktige resp. landsting och i fråga om
yttrande i besvärsärende. Jag förordar att den särskilda begränsningen i
byggnadsstadgan och hälsovårdsstadgan tas bort. Av allmänna grunder följer ändå
att delegation i allmänhet inte kommer i fråga i de fall som avses med
begränsningen, eftersom det som regel inte rör sig om rutinä­renden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
enhetlig reglering innebär vidare att den begränsning till socialhjälps-,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barnavårds-
och nyklerhetsvårdsärenden som - i varje fall formellt - gäller i fråga om
social centralnämnds möjlighet alt delegera slopas. De nämnder som nu saknar
möjlighet att delegera beslutanderätt kan efter fullmäktiges medgivande fä en
sådan möjlighet. Detta är enligt fiera remissinstanser särskilt angeläget i
valnämndernas arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som föreslås i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordar
jag atl nyklerhetsnämnds delegationsrätt vidgas så att den kommer atl få samma
omfattning som social centralnämnds delegationsrätt i nyklerhetsvårdsärenden.
Jag biträder vidare socialstyrelsens förslag atl delegation skall fl ske av
beslut om verk­ställighet av tvångsintagning av person som enligl 58 S
nykterhelsvårdslagen är frivilligt inlagen på allmän vårdanstalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
särskilda regeln i 6 § sjukvårdskungörelsen om vissa tjänstemäns rätt att yttra
sig, innan beslut fattas med stöd av delegation, saknar mot­svarighet i övriga
specialförfattningar. Med hänvisning till att jag nyss (av­snitt 4.2.6) har
föreslagit all närvarorätten för dessa tjänstemän skall slopas, förordar jag
att bestämmelsen om yttranderätt upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
par remissinstanser har tagit upp frågan om vidaredelegalion av sådan
beslutanderätt enligt 67 S byggnadsstadgan som byggnadsnämnd har fött genom
delegation från länsstyrelsen. Problemen torde vara enahanda i fråga om
beslutanderätt som har delegerats från länsstyrelse till byggnadsnämnd enligl 3
kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988) och till kommunal myn­dighet med
stöd av 43 § naturvårdslagen (1964:822, omtryckt 1974:1025) och 21 S naturvårdskungörelsen
(1974:1028). Jag har i propositionen om kommunal demokrati, ny kommunallag m.
m. redovisat min syn på dele­gationsinstitutets syfte och användning (prop. s.
260 och 466). Möjligheten att delegera beslutanderätt syftar till att avlasta nämnderna
rutinbeslut. Även om antalet ärenden ökar, bör delegalionsinsiitutet av hänsyn
lill intresset av ett starkt och bevarat förtroendemannainfiytande enligt min
mening an­vändas med återhållsamhet. De byggnads- och naturvårdsärenden som kan
delegeras från länsstyrelse lill byggnadsnämnd eller annan kommunal myn­dighet
är i allmänhet av sådan karaktär att vidaredelegalion inte bör komma i fråga.
Ett undantag kan vara beslut att i fråga om byggnads yttre och inre anordnande
medge mindre avvikelse från vad härom har föreskrivits i byggnadsstadgan eller
med stöd av stadgan. För återhållsamhet i fråga om delegation i dessa
ärendegrupper talar också det förhållandet alt fråga är om au utöva en
beslutanderätt som tillkommer nämnden först efter länsstyrelsens prövning och i
allmänhet endast om vissa villkor beträffande tillgång till personal,
planberedskap etc. är uppfyllda. Länsstyrelsen har hit­tills genom
underslällningsförfarandel haft möjlighet alt pröva beslut om vidaredelegalion
från byggnadsnämnd. Någon motsvarande kontrollmöjlig­het finns inte beträffande
sådan beslutanderätt i naturvårdsärenden som länsstyrelsen har överlåtit på
exempelvis kommunstyrelsen (underställnings­skyldigheten beträffande reglemente
för kommunstyrelse slopades år 1971, prop. 1969:63, KU 1969:44, rskr 1969:405).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser mig kunna utgå från att kommunerna
iakttar den återhållsamhet ifråga om utnyttjandet av delegationsinstitutet som
från allmänna synpunk­ter är påkallad. Om vidaredelegalion skulle förekomma i
betydligt större utsträckning än vad som är lämpligt från allmänna synpunkter
och från de utgångspunkter som gällde när länsstyrelsen övertal
beslutanderätten, kan länsstyrelsen återkalla sin delegation. Mot denna
bakgrund anser jag det inte vara nödvändigt att i författningstexten närmare
reglera möjligheten till vidaredelegalion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt ett par specialförfattningar,
byggnadsstadgan och hälsovårdsstad­gan, skall tjänsteman vara anställd hos
nämnden för att kunna bli delegat, Om bestämmelserna ersätts med en hänvisning
till den föreslagna nya kom­munallagens delegalionsbeslämmelse, bortfaller
detta krav. Mot detta har ett par remissinstanser riktat kritik. Jag kan för
min del inte se att för­hållandena i byggnadsnämnd eller hälsovårdsnämnd skulle
vara så speciella all en särreglering skulle vara nödvändig. Självfallet är det
i allmänhet det naturligaste och lämpligaste att delegation till tjänsteman
avser tjänsteman hos nämnden. I vissa fall kan skäl finnas alt delegera
beslutanderätt i ärenden om inköp eller andra ärenden som inte är
specialreglerade till tjänsteman som inte är anställd hos nämnden. Någon
anledning att förhindra sådana lösningar finns inte. Fullmäktige har de bästa
förutsättningarna att bedöma om särskilda begränsningar i valet av delegat
behövs i något fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet har i sill remissyttrande
pekat på del vanliga förhållandet atl kommunstyrelsen utgör specialreglerad
nämnd, exempelvis beredskapsnämnd. Förbundet önskar att det klariäggs att
styrelsen i sådana fall till avdelning av styrelsen kan delegera hela den
specialreglerade upp­giften. Jag ställer mig avvisande till en sådan lösning,
som innebär att såväl principfrågor som rutinärenden utan egentlig urskillning
delegeras, vilket stämmer dåligt överens med delegationsinstitutels syfte. Vill
kommunen avlasta kommunstyrelsen uppgifter av detta slag, föreligger alltid
möjligheten att inrätta en särskild nämnd eller alt uppdra uppgifterna åt en
annan nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.12
Gemensam personaladministration och egendomsföiyahning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen om kommunal demokrati, ny
kommunallag m. m. föreslås en ny bestämmelse (49 S) som innebär att
kommunfullmäktige resp. lands­tinget får besluta alt styrelsen eller annan
nämnd skall ta över egendoms-förvaltning eller personaladministration, som
annars ankommer på andra nämnder. Sådant beslut skall fl fattas om annat inte
är föreskrivet i lag eller annan författning. Bakgrunden till förslaget är i
korthet den att många kommuner anser det angeläget att inrätta för hela
kommunen gemensamma organ för dessa funktioner och alt del inte kan anses
nödvändigt att lag­stiftaren föreskriver någon bestämd organisatorisk lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya kommunallagsbestämmelsen, som föreslogs i
PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tar sikte på egendomsförvaltning och
personaladministration hos främst de special-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reglerade
nämnderna. Som framgår av promemorian är det särskilt i spe­cialförfattningarna
som hinder har funnits för fullmäktige eller landsting att besluta om hur dessa
funktioner skall organiseras. I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
därför utöver den nya kommunallagsbestämmelsen en rad ändringar i spe­cialförfattningarna.
Ändringarna innebär i huvudsak att hindren i lagstift­ningen för fullmäktige eller
landsting att besluta om en centraliserad egen­domsförvaltning undanröjs.
Detsamma gäller gemensam personaladmini­stration beträffande icke statligt
reglerad personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag än en gång stryka under vad jag anförde i kom­munallagspropositionen
i dessa frågor (prop. s. 479). Att en möjlighet öppnas i lagstiftningen att
införa gemensam egendomsförvaltning och personalad­ministration, motiveras av
bedömningen att statsmakterna inte har anled­ning att närmare reglera hur
kommunerna och landstingskommunema or­ganiserar dessa uppgifter. En sådan
ändring skall därför på intet sätt uppfattas som ett ställningstagande för en
centralisering. Ställningstagandet innebär endast att denna fråga bäst och
lämpligast löses på den kommunala nivån.' Förslagen i promemoriorna finner jag
väl avvägda. Principen atl gemensam personaladministration skall avse endast i
egentlig mening kommunal per­sonal är rimlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar alltså att förslagen i promemoriorna
om ändringar i spe­cialförfattningarna genomförs. Det innebär att de
specialförfattningar där nämnden ges ett allmänt förvaltningsansvar ändras så
att det framgår att detta inte utesluter att fullmäktige eller landstinget
beslutar att annan nämnd skall ha hand om uppgifter som avser
egendomsförvaltning eller perso­naladministration. De särskilda bestämmelser om
tjänstetillsättning som finns i socialvårdslagarna upphävs. På skolområdet
finns redan möjlighet att genomföra gemensam egendomsförvaltning och gemensam
personalad­ministration i fråga om annan personal än lärare och skolledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 hälsovårdsstadgan och folkhögskoleförordningen
saml i sjukvårds-, folk­tandvårds- och omsorgsförfattningarna finns
bestämmelser om att resp. nämnd tillsätter specialiserade tjänstemän som
stadsläkare, sjukvårdsadmi­nistratörer, läkare, tandläkare och lärare. Dessa
bestämmelser är i regel knut­na till andra bestämmelser om
tillsättningsförfarande m. m. Om de skall behållas, bör prövas inom ramen för
en översyn av resp. förvaltningsområde. Eftersom en sådan översyn pågår på flertalet
områden, avstår jag från atl lägga fram några förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övrig personal inom vårddelen av
omsorgsverksamheten skall enligt 105 S omsorgsstadgan tillsättas av
omsorgsstyrelsen, och annan personal än rektor och lärare vid
sjukskölerskeskola skall tillsättas av skolans styrelse enligt 40 S brevet den
30 april 1971 med vissa bestämmelser angående sjukskö­terskeskola m. m. Chefen
för socialdepartementet och chefen för utbild­ningsdepartementet kommer senare
att föreslå att dessa bestämmelser upp­hävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.13
Rätt an väcka ärende hos fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnd har enligt 21 S LL och 18 S KL rätt aU
anhängiggöra ärende hos landstinget resp. kommunfullmäktige. Beträffande social
distrikts-nämnd gäller dock ett undantag från denna regel. Distriktsnämnds
begrän­sade arbetsuppgifter och underordnade karaktär har ansetts motivera att
rätten att väcka ärende hos kommunfullmäktige förbehålls sociala central­nämnden
(lOS lagen om social centralnämnd). En bestämmelse med i hu­vudsak samma
innehåll som 21 S LLoch 18 S KL har tagits in i 20 S förslaget lill ny
kommunallag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås au förbudet för
social distriktsnämnd att ge in fram­ställning till fullmäktige slopas. Del
anförs au denna fråga bör regleras av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget har i allmänhet inte kommenterats av
remissinstanserna. Bland dem som uttryckligen tillstyrker finns
socialstyrelsen, medan ett par länsstyrelser och Svenska kommunförbundet
avstyrker förslaget, främst med hänvisning till social distriktsnämnds
begränsade arbetsuppgifter. Förbundet anser också att konsekvenserna av alt
flera distriktsnämnder oberoende av varandra kan göra framställningar till
fullmäktige är otillräckligt belysta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag främst ta fasta på atl
förslaget i promemorian innebär att social disiriktsnämnd ges en annan
ställning än den som ursprungligen har avsetts. Innebörden eller konsekvenserna
av detta har inte närmare klarlagts. Jag vill därför inte i detta sammanhang
ansluta mig till förslaget. Frågan om distrikisnämndernas ställning bör i
stället bedömas från samma utgångspunkter som motsvarande problem på andra
kommunala områden, exempelvis skolans. Det kommer därför att finnas anledning
all återkomma till denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Enhetliga nämndbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förslag som jag har lagt fram i det föregående
innebär att special-författningarnas särbestämmelser om nämndernas organisation
och arbets­former begränsas till ett minimum. Bestämmelsema om styrelsen i
förslaget till ny kommunallag kan i huvudsak tillämpas också beträffande de spe­cialreglerade
nämnderna. Härigenom vinner man inte bara i enhetlighet och överskådlighet.
Framför allt blir tillämpningen av bestämmelserna en­klare och därmed
tillföriitligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
enhetliga modeller för hänvisning i specialförfatt­ningarna till den föreslagna
nya kommunallagen. Förslagen är något olika utformade beroende på om nämnden
skall vara obligatorisk eller fakultativ och beroende på vilka jävs- och
proiokollsbestämmelser som skall gälla. Remissinstanserna har inte haft några
invändningar mot de lösningar som har föreslagils.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
jag anser alt förslagen är väl ägnade att ligga till grund för lag-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;siiftning.
Jag förordar att hänvisningsregeln i specialförfaiiningarna ges i princip
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om (särskild) -nämnd äger 37-47 SS kommunallagen (1976:000) motsvarande
tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande nämnd i vilken förvaltningslagens
jävsbeslämmelser skall till-lämpas far hänvisningen till 44 S begränsas lill
atl avse första styckets be­slutförhetsregel. Beträffande de kommunala
nämnderna flr hänvisningen till 38 och 40 SS begränsas, så att de bestämmelser
om borgarråds valbarhet och tidpunkt för val som endast avser kommunstyrelsen i
Stockholm inte blir tillämpliga på övriga nämnder i Stockholms kommun. I fråga
om de specialreglerade nämnderna i Stockholms kommun bör vidare bestämmel­serna
i 41 S om ordförande i nämnd undanias. 1 stället kommer då be­stämmelserna i 53
S om att kommunstyrelsen utser borgarråd till ordförande att gälla, om
fullmäktige inte beslutar annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver de bestämmelser i den nya kommunallagens
regler om styrelsen som jag har behandlat i det föregående (avsnitt 4.2)
innebär hänvisningen att en rad ytteriigare bestämmelser om styrelsen blir
tillämpliga på de spe­cialreglerade nämnderna. Vissa av dem gäller redan
tidigare, andra införs genom den nya kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
bestämmelser i den nya kommunallagen om styrelsen som kommer att gälla också
för de specialreglerade nämnderna är i konhei följande. Le­damöter och
suppleanter väljs av fullmäktige eller landstinget till det antal som
fullmäktige resp. landstinget bestämmer. Antalet ledamöter får dock inte
understiga fem (37 S första stycket). Det blir obligatoriskt att utse minst en
suppleant. Fullmäktige resp. landstinget skall vid valet bestämma ord­ningen
mellan suppleanterna (37 S andra stycket). Beträffande valbarhet till ledamot
eller suppleant, verkan av att valbarheten upphör och rätt till av­sägelse blir
bestämmelserna i 9 S om fullmäktige och landsting tillämpliga. Därtill kommer
aU verkschef hos nämnden inte är valbar till ledamot eller suppleant i nämnden
(38 S första stycket). Ledamot och suppleant får rätt till ledighet för att
fullgöra sitt uppdrag (39 S). Nämnderna väljs för tre år räknat från och med
den 1 januari året efter valår (40 S första stycket). Avgår nämndledamot som
har utsetts vid proportionellt val under tjänst­göringstiden, inträder i
ledamotens ställe den suppleant som slår i tur enligl den ordning som har
bestämts vid valet. Avgår annan ledamot, förrättas fyllnadsval för återstoden
av tjänstgöringstiden (40 S tredje stycket). Full­mäktige resp. landstinget
utser en ordförande, en vice ordförande och, om fullmäktige resp. landstinget
beslutar det, en andre vice ordförande bland nämndens ledamöter (41 S första
stycket). Fullmäktige resp. landstinget be­stämmer ordförandenas mandattid. Om
ingen av ordförandena kan närvara vid sammanträde med nämnden, skall denna utse
annan ledamot all för tillfället föra ordet (41 S andra stycket). Nämnden får
förordna ersättare för ordföranden, om han under längre lid är förhindrad att
fullgöra uppdraget (41 S tredje stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnden bestämmer lid och plats för sina
sammanträden. Extra sam­manträde skall hållas när ordföranden anser atl del
behövs eller när minst en tredjedel av nämndledamölerna begär del (42 S första
stycket). Nämnden får kalla ledamot eller suppleant i fullmäktige resp.
landstinget, i annan nämnd eller beredning eller tjänsteman hos den egna
kommunen eller den egna landstingskommunen eller särskild sakkunnig all närvara
vid sam­manträde med nämnden. Om nämnden medger det, far den som har kallats till
sammanträdet delia i nämndens överiäggningar men inte i besluten (42 S andra
stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 16 S om suppleanlstjänstgöringi fullmäktige resp. lands­tinget gäller i
tillämpliga delar beträffande suppleant i nämnd (43 S första stycket). Suppleant
fSr närvara vid nämndens sammanträden, även om han eller hon inte tjänstgör,
och skall underrättas om tid och plats för sam­manträde (43 S andra stycket).
Nämnd är beslulför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande (44 S
första stycket). I fråga om jäv för ledamot eller annan som handlägger ärenden
hos nämnden skall antingen 18 S om jäv för fullmäktige resp. landstinget eller
4 och 5 SS förvaltningslagen gälla. Jag hänvisar till vad jag tidigare har
anfört i frågan (avsnitt 4.2.8). Den som är jävig skall lämna sammanträdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om förfarandet vid fallande av beslut,
prolokollföring, protokolls innehåll, justering, tillkännagivande av justering
och reservation och vården av nämndens arkiv gäller bestämmelserna i 27, 30 och
31 SS om fullmäktige resp. landstinget i tillämpliga delar för nämnden (45 S
första stycket). Nämn­dens protokoll justeras senast fjorton dagar efter
sammanträdel. Utöver ord­föranden behöver endast en justeringsman utses.
Nämndens protokoll och övriga arkivhandlingar skall vårdas och förtecknas.
Närmare föreskrifter meddelas av fullmäktige resp. landstinget (45 S andra
stycket). Bestämmel­serna i 7 S förvaltningslagen om ingivande av handling är
tillämpliga i ärende hos nämnden (46 S första stycket). Delgivning med nämnden
sker med ordföranden eller den som enligt reglemente, instruktion eller
särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning (46 S andra stycket).
Fullmäktige resp. landstinget får antaga reglemente med närmare bestämmelserom
nämndens verksamhet (47 S första stycket). Nämnden får med fullmäktiges resp.
lands­tingets medgivande delegera ärenden till särskild avdelning av nämnden,
till ledamot eller suppleant eller lill tjänsteman hos kommunen resp. lands­tingskommunen
(47 S andra stycket). Framställning eller yttrande till full­mäktige liksom
yttrande i anledning av besvär över nämndens beslut måste dock beslutas av
nämnden samfällt. Beslut som har faltals med stöd av delegation skall anmälas
till nämnden (47 S tredje stycket). Nämnden be­stämmer i vilken ordning delta
skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar att dessa bestämmelser görs
tillämpliga även på de speci­alreglerade nämnderna: Jag vill framhålla all de
nya bestämmelser om sty­relsen som jag har föreslagit i syfte att stärka den
kommunala demokratin med denna lösning omedelbart blir tillämpliga på hela det
kommunala fältet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet specialreglerade nämnder skall enligl
mitt förslag vara fakultativa. Jag har nyss redovisat min uppfattning om vad
som skall gälla i delta av­seende (avsnitt 4.2.1). Bestämmelserna om inrättande
av fakultativa spe­cialreglerade nämnder bör ges en enhetlig utformning i de
olika special-författningarna. Jag förordar atl de utformas på följande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
varje (landslings-)kommun skall finnas en -nämnd. (Lands-tings-)kommun får
tillsätta särskild -nämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara -nämnd. Har så
ej skett är kommunsty­relsen (förvallningsutskottet)-nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med denna lösning når man de syften som jag
tidigare har redovisat, nämligen att ge kommunerna och landstingskommunerna
största möjliga frihet alt utforma nämndorganisationen, samtidigt som det klan
framgår att den specialreglerade uppgiften är obligatorisk. Kommunstyrelsen
resp. förvaltningsutskottet ges ett ansvar i sista hand för verksamheten.
Beträf­fande den verksamhet som ankommer på nykterhetsnämnden, familjebi­dragsnämnden
och krigshjälpsnämnden för socialnämnden (sociala central­nämnden), som är
obligatorisk, detta ansvar. I landstingskommun får sjuk­vårdsstyrelsen ansvaret
i sista hand för vissa verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag går nu över lill att nämnd för nämnd redovisa
hur jag anser atl specialförfattningarnas bestämmelser om nämndernas
organisation och ar­betsformer bör utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.1
Brandstyrelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Brandlagens nämndbesiämmelser är relativt moderna.
De förslag som jag har lagt fram i det föregående innebär därför ganska
obetydliga för­ändringar beträffande brandstyrelsens organisation och
arbetsformer. I kort­het innebär förslagen atl kommunstyrelsen får ett
sistahandsansvar för brandförsvarets angelägenheter. Kommunstyrelsen blir
alltså brandstyrelse om särskild brandstyrelse inte inrättas och uppgiften inte
anförtros annan nämnd. Fullmäktige för besluta om centraliserad
personaladministration och egendomsförvaltning också för brandförsvarets del.
Protokollen skall föras enligl reglerna i den nya kommunallagen. Frågan om
brandchefens rätt att närvara och delta i överiäggningarna avgörs av
brandstyrelsen. Härutöver gäller alt de förändringar i bestämmelserna om
styrelsen som förslaget till ny kommunallag innebär kommer att omfatta också
brandstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.2
Byggnadsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om byggnadsnämnd finns i
byggnadsstadgan. De förslag som jag har redovisat i det föregående innebär -
utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag - följande. Den nya
kommunallagens val-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barhelshindergällerocksåval
till byggnadsnämnd. Protokoll skall föras enligt bestämmelserna i den nya
kommunallagen. Föredragandes ovillkoriiga när­varorätt slopas. Nämnden avgör i
vilken utsträckning föredraganden och annan tillkallad utomstående skall få
delta i överläggningarna. Frågan om delegation prövas av kommunfullmäktige och
inte av länsstyrelsen. Nu­varande begränsningar i delegationsrätten behålls
bortsett från förbudet att delegera beslut om framställning till regeringen
eller länsstyrelsen. Dele­gation till tjänsteman kan avse även annan tjänsteman
hos kommunen än den som är anställd hos nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser om kallelse till sammanträde m. m.
som finns i 5 S byggnadsstadgan saknar motsvarighet i kommunallagen och andra
spe­cialförfaltningar. De bör kunna undvaras även här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.3   Skolstyrelse
och utbildningsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om skolstyrelse finns i skollagen. De
förslag jag har lagt fram innebär beträffande skolstyrelse - utöver vad som
följer av förslaget till ny kommunallag - följande. Möjligheten för
kommunfullmäktige att uppdra ål annan nämnd än skolstyrelsen att ha
egendomsförvaltning om hand och atl handlägga olika personaladminislrativa
frågor rörande annan personal än skolledare, lärare, skolläkare och
skolsköterska framgår nu av 8 S tredje stycket skollagen. Med den motsvarande
bestämmelse som har tagits in i förslaget till ny kommunallag blir denna
föreskrift överflödig. Undantaget för vissa personalgrupper kommer därmed inte
längre att stå i lag utan framgår av regeringsförfattningar som
skolförordningen (1971:235) och förordningen (1971:424) om kommunal och statlig
vuxenutbildning. I förordningarna föreskrivs numera inte au skolstyrelsen eller
utbildnings­nämnden skall tillsälta skolläkare och skolsköterska. Del blir
alltså kom­munfullmäktiges sak att avgöra om också dessa grupper bör omfattas
av en eventuell centraliserad personaladministration.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigt innebär mina förslag atl frågan om
skolchefens rätt och skyldighet au delta i styrelsens sammanträde prövas av
skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande utbildningsnämnd blir ändringarna
huvudsakligen av formell natur. Förvaltningsutskottet för ett sistahandsansvar
för landstingskommu­nens gymnasieskola. För särskild utbildningsnämnd regleras
organisation och arbetsformer genom hänvisning till motsvarande bestämmelser om
skol­styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.4    Social centialn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd och social distriktsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 lagen om social centralnämnd m. m. finns
bestämmelser om inrättande av social centralnämnd och distriktsnämnd. De
förslag jag har lagt fram i det föregående innebär - utöver vad som följer av
förslaget till ny kom­munallag - följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften att juridisk och medicinsk sakkunskap
bör vara företrädd inom nämnden las bort. Rekommendationerna atl biträde av
personer med juridisk och medicinsk sakkunskap bör anlitas och om atl minst en
ledamot i social distriktsnämnd bör vara ledamot av centralnämnden slopas.
Delsamma gäl­ler bestämmelserna om alt centralnämnden tillsätter sina egna
tjänster och tjänster hos disiriktsnämnd och om all tjänst som är gemensam för
cen­tralnämnd och annan nämnd tillsätts i den ordning som kommunen be­stämmer.
Samma regel finns i lagen (1953:228) om tillsättning av vissa befattningshavare
inom socialvården. Jag förordar all denna lag upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften att i protokoll skall redovisas skälen
för alla beslut ersätts med en erinran om bestämmelserna i 17 S
förvaltningslagen om motivering av beslut och i 14 S Qärde stycket
barnavårdslagen om utvidgad tillämpning av nyssnämnda bestämmelser i
förvaltningslagen. Bestämmelserna om be­gränsningar i fråga om vad protokoll
skall innehålla fiyltas från 4 S till 3 S. Därvid anges uttryckligen all
protokoll alltid skall innehålla inte bara uppgift om närvarande ledamöter och
beslutet i varje ärende utan också uppgift om reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om delegation utgår och därmed den
begränsning till enbart socialhjälps-, barnavårds- eller nyklerhetsvårdsärenden
som f n. fö­reskrivs i 7 S. I stället gäller genom hänvisningar dels 47 S i
förslaget till ny kommunallag, dels delegaiionsbestämmelserna i de tre
vårdlagarna. Detta anser jag vara en enkel och godtagbar lösning i avvaktan på
den nya sociala lag som övervägs av socialutredningen. Bestämmelserna i 6 S om
beslut av ordförande i vissa brådskande fall tas bort. 1 stället görs
motsvarande bestämmelser i socialhjälpslagen och barnavårdslagen tillämpliga
genom ändringar i 2 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.5 Socialn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I socialhjälpslagen finns bestämmelser om
socialnämnd. Utöver vissa re­daktionella ändringar innebär mina förslag
beträffande socialnämnd i stort sett delsamma som i fråga om social
centralnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.6 Barnav&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tnnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också ändringarna i barnavårdslagens bestämmelser
om barnavårds­nämnd är av väsentligen samma innebörd som ändringarna i fråga om
social centralnämnd. 1 fråga om förvaltningslagens tillämplighet gäller
särskilda regler i barnavårdsärenden (14 S fiärde stycket). Någon särskild
erinran om förvaltningslagens motiveringsbesiämmelse behövs därför inte i
barnavårds­lagens prolokollsföreskrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.7
Nykterhetsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserom kommunal nyklerhetsnämnd finns i
nykterhelsvårds­lagen. Kommunal nyklerhetsnämnd är fakultativ och utgörs, om
särskild nämnd inte har tillsatts, av socialnämnden, som i sådant fall skall
utse en ledamot alt bereda och föredra nykterhelsvårdsärendena. Regeringen kan
föreskriva alt särskild nykterhetsnämd skall tillsättas. Samtliga dessa be­stämmelser
bör ersättas av den enhetliga regel om inrättande av fakultativ nämnd som jag
nyss har föreslagit. Något behov av en möjlighet att uppdra ål annan nämnd än
socialnämnden att vara nyklerhetsnämnd finns dock inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna i övrigt motsvarar i huvudsak dem som
jag har redovisat i fråga om social centralnämnd. Härutöver kommer särskild nykterhets­nämnd
atl kunna utses proportionellt. Bestämmelsen om att såväl män som kvinnor skall
ingå i nämnden slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nykterhelsnämndens f. n. mycket begränsade
möjligheter att delegera be­slutanderätt vidgas efter mönster från lagen om
social centralnämnd. Där­utöver blir del möjligt atl delegera beslut om
verkställighet av beslut om ivångsintagning i fråga om den som enligt 58 S
redan tidigare vårdas på allmän vårdanstalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.8
Hälsovårdsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om hälsovårdsnämnd, som finns i
hälsovårdsstadgan, är kanske de nämndregler som är mest detaljrika.
Följdriktigt innebär mina förslag åtskilliga förändringar i denna nämnds
arbetsformer. Utöver de änd­ringar som följer av förslaget till ny kommunallag
innebär mina förslag följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nya kommunallagens valbarhets- och
protokollföringsbestämmelser blir tillämpliga på hälsovårdsnämnd.
Rekommendationen att läkare och ve­terinär bör ingå som ledamöter i nämnden
slopas. Frågan om delegation prövas av kommunfullmäktige. Det nuvarande underställningsförfarandet
hos länsstyrelsen slopas alltså. Delegation kan ske till annan tjänsteman i
kommunen än sådan som är anställd hos nämnden. Förbudet mot dele­gation i fråga
om framställning eller yttrande till regeringen eller länsstyrelsen slopas. Närvarorätten
och -skyldigheten för distriktsläkare eller stadsläkare och ijänsleveterinär
eller siadsveterinär slopas. Detsamma gäller närvaro­rätten för länsläkare och
länsveterinär. Frågan om tillkallad sakkunnigs ytt­randerätt och rätt att
anteckna avvikande mening lill protokollet prövas av nämnden. De olika
bestämmelserna om kallelse till och underrättelse om sammanträde utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 14 S 3 mom. lagen om djurskydd om
närvarorätt m. m. för länsveterinär och distriktsveterinär eller stadsveterinär
samt om rätt för länsstyrelsen att påkalla sammanträde med hälsovårdsnämnd las
också bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.9   Valnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om valnämnd, som finns i 3 kap.
vallagen, är jämfö­relsevis modernt utformade. De förslag som jag har lagt fram
innebär därför - utöver de ändringar som följer av förslaget till ny
kommunallag - i hu­vudsak endast två förändringar. Dels skall
protokoilföringsreglerna i den nya kommunallagen tillämpas i valnämnd, dels får
nämnden en möjlighet alt med kommunfullmäktiges medgivande delegera
beslutanderätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 3 kap. 5 S vallagen är den som är
röstberättigad vid val lill riksdagen och inte har fyllt 60 år skyldig att
mottaga uppdrag som ledamot eller ersättare i valnämnd eller som valförrältare,
om han inte har giltigt hinder. 1 fråga om ledamöter och suppleanter förordar
jag att i stället bestämmelserna i den nya kommunallagen om rätt till avsägelse
görs tillämpliga. Det innebär atl fullmäktige skall befria ledamot eller suppleant
från hans uppdrag, om han vill avgå och särskilda skäl inte talar däremot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar vidare alt 3 kap. 5 S ändras så att
den som är valbar till ledamot i valnämnden blir skyldig atl mottaga uppdrag
som valförrältare, om han inte har giltigt hinder. Enligl min mening är det
naluriigt att skyl­digheten atl mottaga sådant uppdrag omfattar dem som är
valbara till le­damöter i valnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.10   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;veif&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmyndarn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tnnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i föräldrabalken om
överförmyndarnämnd är helt nya. De trädde i kraft den 1 januari i år. Det finns
därför ännu inga erfarenheter av hur bestämmelserna fungerar och jag har därför
i det föregående (avsnitt 4.2.2) deklarerat att en översyn av dessa regler
tills vidare för anstå. De ändringar som jag föreslår är därför - utöver vad
som följer av förslaget till ny kommunallag - av uteslutande formell natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.11 Civilf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rsvarsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om civilförsvarsnämnd finns i 41 S
civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712). Reglerna stämmer redan nu väl
överens med de principer som jag har förordat i det föregående. En avvikelse är
atl kom­munfullmäktige kan uppdra åt annat kommunalt organ att vara civilför­svarsnämnd.
Detta bör i enlighet med vad jag tidigare har anfört ändras till annan nämnd.
Utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag inskränker sig
ändringarna lill att närvarorätten m. m. för civilförsvarschef tas bort, atl
protokollföringen skall följa den nya kommunallagens regler och lill atl
nämndens allmänna förvaltningsansvar begränsas, om kommun­fullmäktige har
fattat sådant beslut som avses i 49 S i den nya kommu­nallagen, dvs. har
beslutat om central personaladministration eller egen­domsförvaltning.
Kommunstyrelsen skall vara civilförsvarsnämnd, om full-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mäktige
inte har inrättat särskild nämnd eller uppdragit åt annan nämnd att vara
civilförsvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.12 Beredskapsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om beredskapsnämnd finns i 9 och 10 SS
lagen (1964:63) om kommunal beredskap. Bestämmelserna stämmer i stort sett
överens med bestämmelserna om civilförsvarsnämnd. De ändringar som jag föreslår
har också samma innebörd som i fråga om civilförsvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.13   Kristidsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om krislidsnämnd finns i 4 och 5 SS
lagen (1973:861) om lokal kristidsförvallning. Även dessa bestämmelser ansluter
väl till de prin­ciper som jag har förordat i det föregående. De ändringar som
jag föreslår innebär därför - utöver vad som följer av förslaget till ny
kommunallag - i huvudsak endast alt de nuvarande begränsningarna i fråga om vad
pro­tokoll måste innehålla tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.14 Familjebidragsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om familjebidragsnämnd finns i 23-26
SS familjebidrags­lagen (1946:99, omtryckt 1975:554). Också dessa bestämmelser
ansluter väl till de principer som jag har förordat. Mina ändringsförslag har
därför i fråga om familjebidragsnämnd i huvudsak inte annan innebörd än i fråga
om civilförsvarsnämnd. En skillnad är dock att socialnämnden (sociala cen­tralnämnden
eller i förekommande fall disiriktsnämnd) ges ett sistahands­ansvar för
familjebidragsfrågorna. Vidare föreslår jag att den begränsade
proiokollföringen också i fortsättningen skall fö tillämpas i familjebidrags­nämnd
liksom i andra sociala nämnder. Delta bör gälla vare sig nämnden har inrättats
särskilt eller familjebidragsärendena har anförlroils ål annan nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.15 Krigsltjälpsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om krigshjälpsnämnd finns i 6 och 7 SS
lagen (1964:47) om krigshjälp. De förslag som jag har lagt fram i det
föregående innebär beträffande krigshjälpsnämnd detsamma som i fråga om
familjebidrags­nämnd. I 7 S finns en bestämmelse om beviljande av krigshjälp
när nämn­dens sammanträde inte kan avvaktas. Regelns utformning kan ge intryck
av att sådan beslutanderätt skall utövas,av förtroendevald och tjänsteman
gemensamt. Jag förordar att bestämmelsen ändras så att del klart framgår alt
sådant beslut på nämndens vägnar kan fattas av ledamot och tjänsteman var för
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.16 A
rbetslöshetsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om arbetslöshelsnämnd finns dels i
lagen (1944:475) om arbetslöshelsnämnd, dels i arbetslöshetsnämndskungörelsen.
1 lagen anges atl regeringen får förordna atl arbetslöshetsnämnd skall finnas.
Sådant för­ordnande kan innefatta föreskrift om atl särskild nämnd skall
inrättas. Om kommun inte inrättar särskild arbetslöshetsnämnd, skall
kommunstyrelsen vara arbetslöshelsnämnd. Arbetslöshelsnämnd kan vara gemensam
för flera kommuner. I enlighet med vad jag tidigare har föreslagit bör dessa be­stämmelser
ersättas med den enhetliga regeln om inrättande av fakultativa nämnder. Detta
innebär alt kommunen får tillsätta en särskild arbetslös­hetsnämnd eller uppdra
åt annan nämnd att vara arbetslöshetsnämnd. En­dast om kommunen inte har vall
något av dessa alternativ skall kommun­styrelsen vara arbetslöshelsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar atl de närmare föreskrifter om arbetslöshetsnämnd som nu finns i
kungörelsen och som inte kan slopas las in i lagen. Bestämmelserna om nämndens
allmänna åligganden (2 S kungörelsen) kan föras över i hu­vudsak oförändrade.
Föreskriften alt nämnden skall se till all hjälpverk­samheten begränsas till
vad som påkallas av verkligt behov och särskilt iaktta atl verksamheten inte
kommer arbetsovilliga eller andra obehöriga lill godo kan enligt min mening
undvaras. Utöver vad som följer av förslaget lill ny kommunallag innebär de
ändringar som jag tidigare (avsnitt 4.2) har föreslagit i huvudsak följande
beträffande arbetslöshelsnämnd. Bestäm­melserna om antal ledamöter och
suppleanter slopas liksom valbarhetshind-rei för ledamot eller suppleant i
arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnd eller tjänsteman vid dessa
myndigheter. Valbarhetshindret för tjänsteman hos kommunen som är
redovisningsskyldig inför nämnden slopas också. De särskilda beslutförhets- och
omröslningsreglerna utgår. I stället kommer bestämmelserna om kommunstyrelsen i
den nya kommu­nallagen atl gälla. Vidare slopas bestämmelserna om alt
företrädare för ar­betsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden för granska
nämndens rä­kenskaper m. m. och delta i nämndens sammanträden. Likaledes slopas
dessa myndigheters rätt alt påkalla sammanträde med nämnden och alt fordra in
handlingar och uppgifter. Alt nämnden bör tillhandahålla hand­lingar och
uppgifter får anses framgå av åliggandet att samarbeta med bl. a. myndigheter
vilkas verksamhet rör sysselsättningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.17 Slakthusstyrelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om slakthusslyrelse, som finns i 11
S lagen om kött-besiktning m. m., knyter an lill den nuvarande kommunallagens
bestäm­melser om kommunallagsreglerad nämnd. Utöver de ändringar som följer av
förslaget till ny kommunallag innebär mina förslag följande. Antalet ledamöter
blir minst fem. Det blir obligatoriskt att utse suppleanter. Full-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mäktige
skall utse ordförande och vice ordförande. Mandattiden blir tre år. Vidare
skall protokollföringen ske enligt reglerna i den nya kommu­nallagen. Frågan om
närvarorätt för främste veterinären vid slakthuset och stads- eller
länsveterinären avgörs av slakthusstyrelsen. Några (a övergångs­bestämmelser
blir nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.18
Sjuk-vårdsstyrelse och sjukhusdirektion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om sjukvårdsstyrelse och
sjukhusdireklion finns i.sjuk vårds­lagen och i sjukvårdskungörelsen
(1972:676). Utöver vad som följer av förslaget lill ny kommunallag innebär mina
förslag beträffande sjukvårds­styrelse och sjukhusdirektion i huvudsak
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande bestämmelse att landstinget får besluta
att förvaltningsutskot­tet eller avdelning av utskottet skall utgöra
sjukvårdsstyrelse utgår. 1 stället föreskrivs som beträffande andra fakultativa
nämnder all landstingskom­mun eller kommun kan uppdra åt annan nämnd att vara
sjukvårdsstyrelse. Om så inte sker och särskild styrelse inte har inrättats,
skall förvaltnings­utskottet resp. kommunstyrelsen vara sjukvårdsstyrelse.
Sjukvårdsstyrelsens allmänna förvaltningsansvar begränsas i den mån landstinget
resp. kom­munfullmäktige har beslutat om gemensam personaladministration eller
egendomsförvaltning. Hur det personaladministrativa ansvaret skall fördelas
beträffande sådan personal som omfattas av särskilda bestämmelser i sjuk­vårdslagstiftningen
övervägs i annan ordning. Nu föreslår jag därför inga ändringar i dessa
särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag tidigare har anfört (avsnitt
4.2.9) bör proiokoll­föringen i sjukvårdsstyrelsen följa reglerna i den nya
kommunallagen. Mina förslag innebär vidare att frågap om utomståendes närvaro-
och yttranderätt vid sjukvårdsstyrelsens sammanträde avgörs av styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mina förslag beträffande sjukhusdirektion har i
huvudsak samma inne­börd som i fråga om sjukvårdsstyrelse. Även i
fortsättningen skall dock gälla alt endast sjukvårdsstyrelsen kap utgöra
direktion, om särskild sådan inte har inrättats. Minimiantalet ledamöter höjs
från tre till fem. Den nu­varande särskilda beslutförhetsregeln kan därför
undvaras. Landstinget resp. kommunfullmäktige utser ordförande och vice
ordförande. Bestämmelsen om valbarhetshinder för dem som f- n. har generell
närvarorätt las bort. Detsamma gäller förbudet för sådan tjänsteman alt i
sjukvårdsstyrelse som utgör direktion delta i handläggningen av
direktionsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om riksdagen godtar de förslag som jag nu har
redovisat, kommer chefen för socialdepartementet att senare föreslå regeringen
alt 6 S sjukvårdskungö­relsen upphävs. I paragrafen föreskrivs alt de som f n.
har närvarorätt och yttranderält vid sammanträde med direktion skall ges
tillfälle all yttra sig innan beslut fattas med stöd av delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om sjukhusdireklion blir några
övergångsbestämmelser nödvän­diga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.19 Tandvårdsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Knapphändiga bestämmelser om nämnd för ledningen av
folktandvården i landstingskommun och kommun som inle tillhör landstingskommun
finns i 5 S folktandvårdslagen (1973:457). Huvudregeln är all
sjukvårdsstyrelsen utövar ledningen av folktandvården. Särskild nämnd får
utses. 1 fråga om sådan nämnd gäller bestämmelserna om sjukvårdsstyrelse i 9 S
1 och 2 mom. sjukvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar all frågan om inrättande av nämnd för
ledningen av folk-landvården, som lämpligen bör kallas tandvårdsnämnd, regleras
på samma sätt som beträffande andra fakultativa nämnder. Landstinget resp. kom­munfullmäktige
skall alltså kunna uppdra åt annan nämnd all vara folk­tandvårdsnämnd. Om så
inte har skett och särskild tandvårdsnämnd inle har inrättats, skall
sjukvårdsstyrelsen vara tandvårdsnämnd. De bestäm­melser som skall gälla för
särskild tandvårdsnämnd bör anges genom hän­visning direkt till den nya
kommunallagen och inte till sjukvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.20 Omsorgsstyrelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om styrelse för omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda finns i omsorgslagen och i stadgan angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda. Jag förordaratt sådan styrelse i fortsättningen
kallas om­sorgsstyrelse också i lagtexten, vilket innebären anpassning lill det
språkbruk som allmänt tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förslag som jag har lagt fram i det föregående
innebär beträffande omsorgsstyrelse, utöver vad som följer av förslaget lill ny
kommunallag, i huvudsak följande. Nuvarande bestämmelse om inrättande av
omsorgs-styrelse kompletteras med en bestämmelse som ger sjukvårdsstyrelsen
sis-tahandsansvarei för ledningen av verksamheten, om särskild omsorgssty­relse
inte har tillsatts och annan nämnd inte har fött uppdraget alt vara
omsorgsstyrelse. Omsorgsstyrelsens allmänna förvaltningsansvar begränsas, om
landstinget har fatlat sådant beslut om centraliserad personaladmini­stration
som avses i 49 S nya kommunallagen. Den nya kommunallagens bestämmelser om
prolokollföring tillämpas i omsorgsstyrelse. Frågan om närvarorätt m. m. för
särskolchef, vårdchef och styrelsens överiäkare vid styrelsens sammanträde
avgörs av styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om riksdagen godtar de förslag om centraliserad
personaladministration som jag har lagt fram, kommer chefen för
socialdepartementet senare an föreslå regeringen atl bestämmelsen i 105 S
omsorgssiadgan om tillsättning av annan personal än läkare och vissa andra
tjänstemän ändras så alt det framgår att hinder inle möter att besluta om
centraliserad personaladmi­nistration beträffande denna personalgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.21
Regionplanenämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;BeslämmeLser om regionplanenämnd finns i lagen
(1968:598) angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i
Stockholms län. Regionplanenämnd är en landstingskommunal nämnd. Stockholms
läns landstingskommun är den enda landstingskommun i landet som svarar för
regionplan. På övriga håll i landet, där regionplan skall finnas, handläggs
dessa frågor av kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förslag som jag i del föregående har lagt fram
innebär, utöver vad som följer av förslaget till ny kommunallag, huvudsakligen
formella änd­ringar i bestämmelserna om regionplanenämnd. Förvallningsutskotlet
för ett sistahandsansvar också för denna verksamhet. Bestämmelserna om kom­munalförbund
för regionplanefrågorna i Stockholms län har föriorai aktua­litet och utgår
därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3.22
Övriga s/tecialreglerade nämnder&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har nu redovisat mina förslag beträffande
samtliga de nämnder som regleras i författningar som har tillkommit under
riksdagens medverkan. Härutöver finns några nämnder för vilka föreskrifter har
meddelats i andra författningar. Det gäller uttagningsnämnd, handels- och
sjöfartsnämnd, se­mesierhemsnämnd och styrelse för sjuksköterskeskola. Tidigare
har bestäm­melser funnits också om hemvärnsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är min uppfattning att de principer som jag har
redovisat i del fö­regående bör tillämpas också i fråga om dessa nämnder. Under
förutsättning att mina förslag godtas av riksdagen kommer resp.
departementschef all i annat sammanhang föreslå de författningsändringar som
behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3.23 Ikrafttr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ändringar i bestämmelserna om de kommunala och
landslingskom­munala nämnderna som jag har förordat bör träda i kraft samtidigt
som den nya kommunallagen, dvs. den I januari  1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4
Kommunalförbund för specialreglerad verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I några författningar finns bestämmelser om
kommunalförbund för spe­cialreglerad verksamhet, vilka avviker från reglerna i lagen
(1957:281) om kommunalförbund. I 47 S skollagen föreskrivs alt länsskolnämnd
kan för­ordna atl kommunalförbund för skola skall bildas, om del finns
särskilda skäl. I 4S lagen (1947:523, omtryckt 1975:131) om kommunala åtgärder
till bostadsförsörjningens främjande m. m. finns bestämmelser om kom­munalförbund
för bostadsförmedling. Sådant kommunalförbund kan under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Ril&amp;lt;sdagen 1976/77.   I saml.  Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
förutsättningar inrättas tvångsvis. I fråga om regionplaneförbund finns
liknande beslämmelser i  127-129 SS byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM III behandlas besiämmelserna om
kommunalförbund för special­reglerad verksamhel. 1 promemorian föreslås all
möjligheten att mot berörda kommuners vilja inrätla skolförbund slopas.
Belräffande besiämmelserna om kommunalförbund för bostadsförmedling, som har
aktualitet endast i de tre storstadsområdena, konstateras atl de har prövats av
riksdagen så sent som förra året. Någon ändring i fråga om möjligheten alt tvångsvis
inrätla bosiadsförmedlingsförbund, som då ansågs värd all behålla, föreslås
därför inte i promemorian. Däremot föreslås all bestämmelserna om att
länsstyrelsen eller regeringen uiser ordförande och beslutar om förbunds­ordning
vid oenighet mellan kommunerna slopas. Enligl promemorian bör i stället de
vanliga bestämmelserna om kommunalförbund gälla. I fråga om regionplaneförbund,
slutligen, konstateras i promemorian alt frågan om regionplaneinstitutets
framlid övervägs under beredningen inom regeringens kansli av
bygglagulredningens förslag (SOU 1974:21). I avvaktan på resultatet av dessa
överväganden föreslås endast formella ändringar i bestämmelserna om
regionplaneförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ingen remissinstans har haft någon invändning mot
bedömningarna eller förslagen i promemorian. Också jag ansluter mig lill dem.
Något behov av alt inrätta skolförbund mot de berörda kommunernas vilja finns
inte längre. Jag betvivlar atl en motsvarande möjlighet någonsin kommer att
utnyttjas för atl inrätta kommunalförbund för bostadsförmedling. Det är dock
tänkbart att en sådan bestämmelse kan ha ett visst värde för atl sti­mulera
lösningar på storstadsregionernas speciella bosladsförsörjningspro-blem. Som
anfördes vid bestämmelsens tillkomst år 1967 bör det dock fö­religga starka
skäl för ett ingripande från statsmakternas sida (prop. 1967:101 s. 28).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande bestämmelserna om regionplaneförbund
anser jag inte atl del i ett läge där hela plansystemet övervägs i annan
ordning finns anledning alt föreslå några förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5
Underställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunala beslut i vissa ärenden måste för att
gälla underställas re­geringen eller statlig myndighet för prövning och
fastslällelse. Beslämmelser om underställning finns både i kommunallagarna och
i olika specialför­faltningar. Den underställningsskyldighet som numera
föreskrivs i kom­munallagarna avser främst vissa finansiella beslut, nämligen
beslut om an­slag att täckas genom fierårig utdebitering, beslut om avsättning
lill och ianspråklagande av vissa fonder samt beslut om upptagande av vissa lån
och tecknande av borgen. I kommunallagspropositionen föreslås an före­skrifterna
om underställningsskyldighet skall slopas i fråga om den först­nämnda
ärendegruppen. Beträffande de övriga föreslås lättnader i under­ställningsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver vad jag nyss har nämnt är kommunerna enligt
olika specialför­faltningar skyldiga atl underställa statlig myndighet i
huvudsak beslut om lokala förordningar, vissa avgifier saml beslut om planer av
olika slag. I den landslingskommunala verksamheten gäller
underställningsskyldigheten bl. a. vissa planer samt byggnadsritningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;görs en genomgång av
kommunernas underslällningsskyldighel i olika slag av ärenden. Motsvarande
inventering av den landstingskom­munala sektorn har ännu inte gjorts. Det
konstateras i promemorian atl de senaste årens utveckling har inneburit en
kraftigt minskad användning av underslällningsförfarandel som metod att utöva
tillsyn över kommu­nerna. Som jag har nämnt innebär förslaget till ny
kommunallag atl denna utveckling fortsätter. Några ytteriigare förslag
belräffande underställnings­skyldigheten i kommunallagarna läggs inte fram i
promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lokala förordningar (brandordning, lokal
ordningsstadga, hälsovårdsord­ning och hamnordning) skall underställas statlig
myndighet. Med hänvisning till att föreskrifterna i lokala förordningar många
gånger bygger på tillgång till straffsanktioner föreslås inga förändringar i
formerna för anlagande av sådana förordningar. Att slopa
underställningsskyldigheten i dessa fall skulle enligt promemorian fö så
vittgående konsekvenser alt det knappast kan övervägas utan en mer omfattande
utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande planbesluten enligt
byggnadslagstiftningen konstaleras i pro­memorian att bygglagutredningens
förslag f n. bereds inom regeringens kan­sli. Förslaget innehåller väsentliga
lättnader i statskontrollen på detta område och del finns inte anledning att
föregripa detta reformarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den statliga kontrollen av de kommunala avgifterna
har sedan gammalt varit jämförelsevis ingående. Numera är dock kommunernas
frihet att själva fastställa avgifier relativt stor. Underställningsskyldighet
föreligger i endast ett föial fall. Beträffande hamnavgifierna m. m. har
hamnutredningen i sill slutbetänkande (SOU 1974:24) Förslag till hamnlag, som f
n. bereds inom regeringens kansli, föreslagit atl underställningsskyldigheten
skall tas bort. Med hänsyn härtill har bestämmelsen om
underställningsskyldighet i fråga om dessa avgifter tills vidare behållits i
förslaget till ny kommunallag. Be­stämmelserna om gatubyggnadskostnadsbidrag
(67 S byggnadslagen), som rymmer moment av underställning, utreds f. n. av
gatukostnadsutredningen (B 1975:02). Det kan enligt PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förutsättas
alt ett framtida avgiftssystem ges en sådan utformning att det kan överiämnas
åt kommunerna alt själva besluta om dessa avgifier. I 2 S renhållningslagen
(1970:892) finns en fö­reskrift om underställning av beslut om åläggande av ny
skyldighet för fastighetsägare atl renhålla eller bekosta renhållning av
gångbana. Dessa bestämmelser har påtagligt samband med reglerna om
gatubyggnadskost­nadsbidrag och bör enligt promemorian prövas i samband med
dessa. Un-derslällningsskyldighelen beträffande avgifter hos byggnadsnämnd har
ti­digare behandlats inom ramen för kommundepartementets översynsarbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Ds
Kn 1975:1 PM I Avgifier hos byggnadsnämnd). Förslagen i PM I har som jag
tidigare har nämnt godtagits av riksdagen och beslutanderätten belräffande
sådana avgifter har överiämnals lill kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna och landstingskommunerna skall enligt
olika specialför-faUningar uppräua planer för vissa verksamheter. I en del fall
gäller atl planerna skall fastställas av statlig myndighet. Av de
verksamhetsplaner som kommun skall upprätta är del endast plan för ålderdomshem
som be­höver underställas. I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås atl denna
underställningsskyldighet slo­pas liksom underställningsskyldighelen
belräffande beslut alt anta regle­mente för ålderdomshem som drivs av två eller
flera kommuner gemensamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian behandlas också besiämmelserna om
fasisiällande av reg-lemente angående burskap. Den underslällningsskyldighel
som gäller be­lräffande sådant reglemente föreslås utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del övervägande antalet remissinstanser är positiva
lill förslagen i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till dem som avstyrker hör ett par länsstyrelser.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län vill, med hänvisning lill länsstyrelsens roll som
tillsynsmyndighet för bl. a. brand-, byggnads-, hälsovårds- och
socialvårdslagstiftningen, behålla underställningsskyldighelen beträffande plan
för ålderdomshem. Socialsty­relsen anser atl frågan bör prövas i samband med
utarbetandet av en ny social ramlag. Också socialutredningen sätter i fråga om
inte dess förslag bör avvaktas men framhåller atl den inte har något all erinra
mot förslagen i promemorian. Flera remissinstanser framhåller alt möjligheten
att få rit­ningar för ny- eller ombyggnad av ålderdomshem granskade är
värdefull och bör bevaras i någon form. Mot förslaget all skyldigheten atl
underställa länsstyrelsen beslut om burskapsreglemente skall slopas har ingen
remiss­instans haft något alt erinra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett antal remissinstanser för fram önskemål om att
underställningsskyl­dighelen skall slopas i ytterligare ärendegrupper. I
synnerhet gäller detta beslut atl ta upp lån eller teckna borgen. Några
remissinstanser anser att också underställningsskyldighelen belräffande beslut
om antagande av brand­ordning kan slopas. Från det landstingskommunala
verksamhetsområdet förs fram krav om att den statliga ritningsgranskningen vid
uppförande av sjukhus skall slopas liksom underställningsskyldigheten
beträffande lands­tingskommunernas barnhemsplaner och omsorgsplaner. Svenska
kommun­förbundet framhåller atl översynen av mäklareordningens beslämmelser om
handels- och sjöfartsnämnd bör omfatta också den underställningsskyldighet som
gäller vid beslut om antagande av mäklare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del för jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland de former för tillsyn och kontroll av den
kommunala verksamheten som förekommer kan underslällningsförfarandel sägas inta
en särställning. Medan övriga tillsynsformer utmärks av atl den statliga
kontrollen i regel träder in först sedan detta har påkallats genom
kommunalbesvär eller för­valiningsbesvär eller när något missförhållande kan
befaras, är det typiska för underställningsinsiiluiet alt det kommunala
beslutet blir gällande först&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sedan
det hargodkänls av statlig myndighet. Del befogade i en sådan generell kontroll
kan sättas i fråga även bortsett från den onödiga omgång systemet kan sägas
innebära i alla de ärenden där det kommunala beslutet fastställs ulan ändring.
Gränserna mellan underslällning och andra former för siallig fastställelseprövning,
t. ex. prövningen av stads- och byggnadsplaner, kan stundom vara flytande. Jag
anser det inle nödvändigt atl här dra upp någon gräns ulan avser med begreppet
underställning i det följande också de när­besläktade formerna av statlig
prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Antalet underställningspliktiga ärendegrupper har
successivt minskal un­der senare år. Denna utveckling, som jag ser som ett
uttryck för statsmak­ternas förtroende för kommunernas förmåga att själva sköta
sina angelä­genheter, bör enligt min mening fortsätta. Inte minst
kommunindelnings­reformen har skapat förutsättningar för all låta kommunerna
själva avgöra ärenden i vilka beslutanderätten tidigare har varit delad mellan
kommunen och en statlig myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har i del föregående (avsnitt 4.2.11)
föreslagit all underställnings­skyldigheten beträffande byggnadsnämnds och
hälsovårdsnämnds beslut om delegation skall slopas. I förslaget till ny
kommunallag har underställnings-skyldigheten slopats beträffande beslut om
anslag alt täckas genom flerårig utdebitering och beslut om avsättning till
fonder samt beträffande flertalet beslut om ianspråklagande av fonder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande beslut om alt la upp lån och teckna
borgen föreslås i PM II ingen ändring. Åtskilliga remissinstanser anser att
underställningsskyl­digheten bör slopas också i fråga om dessa beslut. I
kommunallagspropo-siiionen föreslås, som har nämnts i del föregående, vissa
lättnader i un­derställningsskyldigheten. Jag för hänvisa till vad jag anförde
i det sam­manhanget (prop.  1975/76:187 s. 514).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande de lokala förordningarna anförs i
promemorian atl under­ställningsskyldigheten inte kan slopas utan en mer
omfattande utredning. Häremot har flera remissinstanser invänt atl kommunernas
brandordningar i huvudsak innehåller föreskrifter som det bör ankomma på kommunerna
att besluta om. Statens brandnämnds förslag lill brandordning, som allmänt
torde tjäna som norm för kommunerna, innehåller endast en straffsank­tionerad
bestämmelse (8 S). Om denna flyttades över lill brandsiadgan skulle enligl
dessa remissinstanser underställningsskyldighelen kunna slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 6 S brandlagen kan länsstyrelsen helt eller
delvis befria kommunen från skyldigheten atl hålla brandkår, om kommunen har
träffat avtal om hjälp från brandkår i annan kommun. Om kommunen har träffat
avtal om sådan hjälp från annan brandkår (t. ex. industribrandkår) eller från
annat räddningsorgan än brandkår (t. ex. oljesaneringsföretag) för
länsstyrelsen del­vis befria kommunen från skyldigheten all hålla brandkår. Har
kommunen helt eller delvis befriats från sådan skyldighet skall enligl 4 S
brandstadgan av brandordningen framgå i vilken utsträckning och inom vilka
områden räddningstjänsten i kommunen skall ombesörjas enligl avtal som avses i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6S
brandlagen. 1 brandordningen skall också las in andra bestämmelser som rör den
kommunala brandstyrkans organisation. Av vad jag nu har sagt framgår atl
brandlagstiftningen ger kommunerna stor frihet i fråga om den kommunala
räddningsljänslorganisationens uppbyggnad. Kontrollen av att
räddningstjänstorganisationen tillfredsställer skäliga anspråk på effek­tivitet
sker genom att brandordningen prövas av länsstyrelsen. Även om skäl alltså kan
anföras för en viss statlig tillsyn, är jag beredd att i annat sammanhang
överväga formerna för denna kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut atl anta lokal ordningsstadga skall enligt
23 S allmänna ord­ningsstadgan underställas länsstyrelsen. Jag har i ett annat
sammanhang uttalat att allmänna ordningsstadgan skall ses över. Delta motiveras
bl. a. av den nya regeringsformens bestämmelser om normgivningsmaklen. Vid
denna översyn kommer även formerna för beslut om lokal ordningsstadga alt
prövas. Den åtminstone delvis föråldrade bestämmelsen i 25 S allmänna
ordningssladgan om underställning av reglementen eller taxor för åkare,
spårvägsföretag, stadsbud m. m. bör också prövas i delta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formerna för beslut om lokal hälsovårdsordning
torde komma att prövas av hälsovårdsstadgeutredningen. Frågan om underställning
av hamnordning prövas under beredningen av hamnulredningens förslag inom
regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En omfattande reform av hela byggnadslagstiftningen
övervägs f. n. inom regeringens kansli. Med hänsyn til! de genomgripande
förändringar av plan­instituten som kan förutses flnns inle anledning att i
detta sammanhang föreslå några förändringar. Detsamma gäller formerna för
beslut om ga­tubyggnadskostnadsbidrag och för föreläggande att hålla gångbana
ren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sociallagstiftningen finns särskilda bestämmelser
om beslutsordningen i omhändertagandeärenden. Dessa frågor övervägs inom
socialutredningen, vars arbete inte bör föregripas på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Annorlunda ser jag på bestämmelsen i
socialhjälpslagen om underställning av plan för ålderdomshem. Socialstyrelsen
anser visserligen alt socialutredningens förslag bör avvaktas. Delta är enligt
min mening inte nödvändigt, i synnerhet som utredningen har förklarat sig inte
ha någon erinran mot förslaget i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ålderdomshemsplan fordras
för uppförande av ålderdomshem, större ändring genom om- eller tillbyggnad samt
inrät­tande av ålderdomshem i byggnad som ursprungligen har uppförts för annat
ändamål. Planen skall godkännas av länsstyrelsen, som skall hämta in so­cialstyrelsens
yttrande. I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;framhålls alt underslällningsprövningen vä­sentligen
innebär granskning och godkännande av byggnadsritningar. Med hänvisning till
att den statliga ritningsgranskningen numera inte anses nöd­vändig i fråga om
skolor inom det obligatoriska skolväsendet eller i fråga om förskolor görs i
promemorian den bedömningen alt granskningen kan undvaras också i
ålderdomshemsbyggandet. Det framhålls i promemorian aU statsbidrag numera inte
utgår till byggande av ålderdomshem, vilket däremot är fallet i fråga om skolor
och daghem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del övervägande antalet remissinstanser ansluter
sig lill bedömningarna och förslagen i promemorian. Ett par remissinstanser är
dock kritiska. Jag kan inte godta invändningen all länsstyrelsens roll som
tillsynsmyndighet för bl. a. brand-, byggnads-, socialvårds- och
hälsovårdslagstiftningen kräver alt underställningsprövningen av
ålderdomshemsplanerna behålls. Vårt långt decentraliserade system på bl. a.
dessa områden innebär ju all de kommunala nämnderna har ett förstahandsansvar
för dessa verksamhetsområden. Bort­sett från prövningen av generella normer som
brandordningar och stads­planer är den statliga tillsynen på dessa områden
begränsad till fall där den föranleds av besvär eller av att missförhållanden
befaras. Denna ordning bör kunna tillämpas också i fråga om
ålderdomshemsbyggandet. Jag förordar därför att underställningsskyldighelen las
bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har framhållit att i
nuvarande underställningspröv­ning finns moment som är värda all behålla. Dit
hör länsexperternas med­verkan och tillgången lill den samlade erfarenhet av
instilutionsbyggande som den centrala riiningsgranskningen ger. Jag finner
dessa synpunkter väl värda atl beakta och förutsätter alt kommunerna i mån av
behov rådfrågar länsexperterna på resp. område. I likhet med vad som gäller på
andra områden bör en möjlighet till frivillig ritningsgranskning finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås också att
kommunerna skall befrias från skyldigheten enligt 18 S andra stycket
socialhjälpslagen att underställa länsstyrelsen reg­lemente för ålderdomshem
som drivs av två eller fiera kom­muner gemensamt. Remissinstanserna har inte
haft något att invända mot förslaget. Jag förordar att det genomförs. Enligt 18
S första stycket åligger det kommun alt anordna ålderdomshem. Länsstyrelsen kan
enligt tredje stycket befria kommunen från sådan skyldighet om det finns
särskilda skäl. Denna skyldighet hänger nära samman med hur kommunernas
allmänna vårdansvar skall utformas. Den frågan övervägs av socialutredningen,
vars arbete i denna del inte bör föregripas. I avvaktan på en ny
sociallagstiftning, bör alltså enligt min mening skyldigheten för kommun aU
anordna ålder­domshem stå kvar. Denna skyldighet kan fullgöras av kommunen
ensam eller i samarbete med en eller fiera andra kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget atl underställningsskyldighelen i fråga
om beslut att anta reg­lemente angående burskap skall slopas har inte mött
någon invändning från remissinstansernas sida. Också jag ansluter mig lill
förslaget. Dock anser jag i linje med vad jag har anfört i fråga om
uppgiftsfördelningen mellan nämnderna atl kommun skall kunna anförtro uppgiften
att anta burskapsreglemente även åt annan nämnd än kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med Svenska kommunförbundet anser jag atl
det inte finns an­ledning att behålla en föreskrift i mäklareordningen (4 S)om
att länsstyrelsen skall förordna mäklare som handels- och sjöfartsnämnd har
antagit. Chefen för finansdepartementet kommer i annat sammanhang atl föreslå
regeringen atl föreskriften las bon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
det landstingskommunala området har, som jag har nämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingen
genomgång gions av föreskrifterna om underslällning. Bland de be­slämmelser som
bör prövas i det fortsatta översynsarbetet inom kommun­departementet eller inom
de utredningar som överväger frågor inom lands­tingskommunernas
verksamhetsområde märks underställning av barn­hemsplaner och plan för
omsorgsverksamhelen liksom den ritningsgransk­ning som är obligatorisk vid
byggande av bl. a. sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.6
Institutet jordbruksstämma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbrukssiämma är en särskild form av
kommunalstämma för behand­ling av ärenden som endast rör den manlalssatta
jorden. Beslämmelser om jordbruksstämma finns i 13 S i den i övrigt upphävda lagen
(1930:251) om kommunalsiyrelse på landet. Vid tillkomsten av KL (prop.
1953:210, KU 1953:22, rskr 1953:419) förutsattes aU institutet jordbruksstämma
skulle av­vecklas under en övergångsperiod, som sedermera har föriängts till
och med utgången av år 1976. De tillgångar som skulle fö förbrukas eller ges
nya förvaltningsformer var ursprungligen ganska betydande. De bestod främst av
kassor för olika ändamål såsom magasinskassor och rolehållar-kassor. År 1960
beräknades antalet kassor lill närmare 400. Fyra år senare hade antalet sjunkit
till något mer än hälften. År 1974 redovisades ett 30-tal kassor och fonder.
Kassornas sammanlagda behållning har minskat på lik­nande sätt från närmare 6
milj. kr. år 1960 till något över 3 milj. kr. år 1964 och ungefär 550 000 kr.
år 1974. Antalet sockenmagasin uppgick år 1960 till 54. År 1974 fanns sex
sockenmagasin till eU sammanlagt värde av högst 40 000 kr. I fråga om den fasta
egendom som tidigare förvaltades på jordbruksstämma gäller sedan den 1 juli
1974 lagen (1973:1150) om för­valtning av samfälligheter. Del innebär alt bl.
a. sockenallmänningarna och de allmänningskassor som var knutna lill dem inte
längre hör till jord-bruksstämmotillgångarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För en närmare redogörelse för institutet
jordbruksstämma och det av­vecklingsarbete som hittills har förekommit hänvisar
jag till departements­promemorian (Ds Kn 1976:3) Avveckling av institutet
jordbruksstämma (bi­laga 4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 promemorian konstateras att de ändamål som
jordbruksstämmotill-gångarna ursprungligen skulle tillgodose numera har
föriorai sin betydelse eller inte längre kan tillgodoses genom dessa
tillgångar. Förvaltningen av tillgångarna faller utanför den egentliga
kommunala verksamheten och det är därför enligt promemorian uppenbart au
institutet jordbruksstämma bör avvecklas i samband med den kommunallagsreform
som förestår. Förvalt­ningen av den helt övervägande delen av de
jordbrukssiämmotillgångar som har utgjorts av kassor har numera avvecklats. För
atl slutligt genomföra avvecklingen bör väljas ett så enkelt förfaringssätt som
möjligt. Möjligheten alt låta delägarna dela tillgångarna mellan sig avvisas i
promemorian med hänvisning lill alt detta lämpligen skulle kunna ske endast i
fall där värdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
mycket ringa. Det skulle därför behövas en beloppsgräns, som skulle bli ganska
godtyckligt bestämd. Härtill kommeratt i magasinskassorna kan ingå statliga
nödhjälpsmedel och donationsmedel. Möjligheten atl tvångsvis omvandla
tillgångarna till stiftelser avvisas också i promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den lösning som bedöms som den enklaste och
naturligaste är alt kvar­varande tillgångar tas över av kommunen. Med
hänvisning lill all värdet av tillgångarna i fiertalet fall är obetydligt
framhålls i promemorian all sär­skilda föreskrifter om hur tillgångarna för
användas skulle medföra onödiga administrativa svårigheter och därför bör
undvikas. Det finns enligt pro­memorian inte heller skäl att föreskriva atl
eventuella donaiionsbesiäm-melser skall iakttas eller att tillgångarna inle får
användas till ändamål som kommunen enligt författning har att tillgodose. Detta
hindrar inle an det ligger nära lill hands att medlen används för något av de
ändamål som kunde tillgodoses enligl de tidigare reglerna för avveckling av
jordbruks­siämmotillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till att för några kassor redovisas
betydande tillgångar bör enligt promemorian delägarna under en kort
övergångstid ges tillföile att avveckla förvaltningen av tillgångarna i
enlighet med reglerna i kungörelsen (1963:43) med föreskrifter rörande vissa av
kommunalstämma förvaltade kassor. Kungörelsen, som upphävdes år 1973 (SFS
1973:76), avser tillgångar som hör till magasinskassa eller därmed jämföriig
kassa eller invalidbe-väringskassa, uddemanlalskassa eller annan rotehållarkassa.
Stämmorna be­reds enligt kungörelsen möjlighet att avveckla förvaltningen av
kassorna, i den mån donationsvillkor inte lägger hinder i vägen. Avvecklingen
kan ske antingen i den formen att tillgångarna helt förbrukas för visst ändamål
eller genom att stämman beslutar att de skall bestå som särskilt kapital, vars
avkastning skall användas för ett bestämt ändamål. Endast vissa än­damål är
tillåtna. Enligl kungörelsen för tillgångarna inte användas för än­damål som
kommunerna eller församlingarna författningsenligt skall till­godose.
Magasinskassas kapital och avkastning för användas lill stipendier åt ungdom
från orten för jordbruksutbildning eller liknande utbildning, för något
förbrukningsbehov som är gemensamt för delägarna, för anskaffande eller förbättring
av någon stadigvarande tillgång, som är till nytta för delä­garna, kommunen
eller församlingen eller för annat ändamål som är an­gelägel för dem.
Rotehållarkassornas kapital och avkastning får användas för samma ändamål och
dessutom för ändamål som har anknytning till lokal försvarsverksamhet. Kassas
tillgångar kan enligl kungörelsen över­lämnas till bl. a. kommun, församling,
by- eller vägsamfällighet, styrelse för läroanstalt, hembygdsförening,
hushållningsgille, intresseorganisation för jordbrukare, lokal sammanslutning
på försvarets område eller annan för­ening, stiftelse eller sammanslutning på
orten som kan antas bli bestående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt promemorian bör avveckling enligt reglerna i
1963 års kungörelse få ske fram till utgången av år 1976. Del bör vara
lillräckligi alt beslut om avveckling fattas under denna tid. Det skall alltså
inle vara nödvändigl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
beslutet har vunnit laga kraft. Kvarvarande egendom skall tillfalla kom­munen.
Dessa regler har i promemorian getts form av ett förslag lill lag om egendom
som förvaltas av jordbruksstämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna är positiva lill förslagen i
promemorian. Allmän enig­het råder om atl institutet jordbrukssiämma bör
avvecklas och att nuvarande tillgångar efter en avvecklingsperiod bör tillfalla
kommunen. JK hyser dock stor tvekan inför en ivångsmässig överföring till
kommunerna i de fall till­gångarnas värde inte är obetydligt. I dessa fall bör
man enligt JK i första hand uppmuntra till en frivillig avveckling. De
tillgångar som återstår efter avvecklingsperioden bör tillfalla kommunerna men
få användas endast för vissa särskilda ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De invändningar som remissinstanserna i övrigt har
rest avser dels av­vecklingsperiodens längd, dels frågan om vilken frihet
kommunen skall ha att förfoga över tillgångar som har tillfallit kommunen
enligt de be­slämmelser som föreslås i promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även jag anser alt tiden nu är mogen alt avveckla
institutet jordbruks­stämma. Detta bör ske genom att kvarvarande egendom efter
en övergångs­period tillfaller kommunen. För avveckling under övergånsperioden
bör prin­ciperna i 1963 års kungörelse följas. Någon motsvarighet till
föreskriften i 4 S kungörelsen om att jordbruksstämmas beslut om avveckling
skall un­derställas länsstyrelsen behövs enligt min mening inte. Detta ligger i
linje med mina tidigare ställningstaganden i fråga om underställning (avsnitt
4.5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I frågan om avvecklingsperiodens längd vill jag
anföra föl­jande. Principbeslut om avveckling av institutet jordbruksstämma
fattades förmerän tjugo årsedan. Under åren 1963-1973 har delägarna haft
möjlighet att avveckla förvaltningen av jordbruksstämmotillgångarna och inom
vida ramar besluta om hur dessa skall användas. Sådan avveckling har också ägt
rum i mycket stor utsträckning. En ny, slutlig avvecklingsperiod bör enligl min
mening kunna bli tämligen kort. Förslaget i promemorian innebär atl
avvecklingsperioden bestäms till ett halvt år. I likhet med några re­missinstanser
anser jag alt en sådan tidsfrist är väl kort. För att de stämmor som önskar det
skall fö tillräcklig lid att avveckla förvaltningen enligl reg­lerna i 1963 års
kungörelse föreslår jag att avvecklingsperioden bestäms till ett år. Jag tror
inte att fiera stämmor skulle utnyttja en sådan möjlighet om tidsfristen
föriängdes ytteriigare. Jag anser det viktigt alt information om under vilken
tid avveckling kan ske når fram ordentligt lill stämmorna. Om riksdagen godtar
mina förslag, ämnar jag ta fasta på ett par remiss­instansers förslag all sådan
information skall föras ut med hjälp av länsstyrel­serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län har i sin
remissyttrande pekat på möj­ligheten att ett avvecklingsbeslut som
jordbruksstämma har fattat angrips med kommunalbesvär. Om beslutet upphävs
efter utgången av avvecklingsperio­den kommer egendomen att tillfalla kommunen.
Detta kan enligl länsstyrel­sen uppfattas som otillfredsställande. Jag vill
framhålla au problem av denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;art
kan uppstå även om man stannar för en tämligen lång avvecklingsperiod. Reglerna
i 1963 års kungörelse erbjuder vida ramar för avvecklingen av
egendomsförvaltningen. Risken för att ett avvecklingsbeslut, som inte är
behäftat med något formfel, skall behöva upphävas är därför ganska ringa. En
längre avvecklingsfrist utgör däremot ingen garanti mot sådana effekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I frågan omdonationsvillkor skall iakttas, när
egendom efter av­vecklingsperiodens slut har tillfallit kommunen, vill jag
anlägga följande synpunkter. Om enskild donation med särskilda villkor ingår i
egendomen, innebär förslaget i promemorian ett slags generell permulation.
Delta finner JK från principiella utgångspunkter föga tilltalande. Även ett par
andra re­missinstanser anser atl kommunen bör vara skyldig att iaktta donations­villkoren.
Jag vill framhålla all det finns fiera exempel på föreskrifter som innebär ett
slags generell permulation. Det har gällt egendom som har do­nerats eller satts
av för ändamål som inte längre utan svårighet kan tillgodoses eller som numera
tillgodoses i annan ordning. Dessa förhållanden föreligger också i fråga om
jordbruksstämmotillgångarna. Det torde i många fall vara svårt alt utreda
tillgångarnas sammansättning och ursprung liksom före­komsten av och innebörden
i eventuella donationsvillkor. I fiertalet fall är värdet av tillgångarna
obetydligt. Två tredjedelar av kassorna har en behållning av mindre än eller
omkring 6 000 kr. Om eventuella donations­villkor skall tillgodoses, skulle del
innebära ett i många fall omfattande utredningsarbete för au fastställa
donationernas andel av nuvarande till­gångar. Detta arbete skulle i många fall
inte slå i rimlig proportion till värdet av de tillgångar del är fråga om.
Donationsmedlen skulle sedan fö omvandlas till stiftelser. Donationsvillkoren
skulle sannolikt behöva permuteras i fier­talet fall. Praktiska skäl talar för
att en sådan omgång bör undvikas. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser
jag atl de principiella skäl som kan anföras mot en generell permulation bör fö
vika i detta fall. Jag biträder alltså förslaget att donationsvillkor inle
skall behöva beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En andra fråga är om kommunens förfoganderätt över
egen­dom som har tillfallit den bör begränsas på annat sätt. JK anser att
föreskrifter om alt tillgångarna för användas endast för vissa bestämda ändamål
bör meddelas för de fall det inte är fråga om helt obetydliga tillgångar. Kam­markollegiet
föreslår au det föreskrivs au tillgångarna skall bilda en sti­pendiefond för
ungdomens yrkesutbildning på främst jordbrukets område eller föras till
investeringsfond för kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag främst se till vad som kan
vara enkelt och praktiskt. Enligl vad jag tidigare har föreslagit för stämmorna
under en ny avveck­lingsperiod möjlighet att avveckla förvaltningen av
tillgångarna. Inom vida ramar kan behållningen fonderas eller förbrukas för
olika ändamål som har samband med de ursprungliga syftena. Det är rimligt att
anta att denna sista avvecklingsmöjlighet kommeratt utnyttjas, inte minst belräffande
kas­sor som har en inte helt obetydlig behållning. Under sådana förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
jag inte finna alt några särskilda föreskrifter bör ges om användningen av de -
i allmänhet obetydliga - tillgångar som efter avvecklingsperiodens slut skall
lilHalla kommunerna. Sådana föreskrifter skulle vara administrativt tyngande
utan all tillgodose något nämnvärt allmänt intresse. Detta gäller också
föreskrifter av det slag som kammarkollegiet föreslår. I fråga om för­slaget
att det skall föreskrivas all medlen skall föras till investeringsfond för
kommunen kan vidare invändas att det här är fråga om mycket obetydliga
tillgångar i jämförelse med de avsättningar lill kapitalbudgeten som normalt
görs i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser alltså aU frågan om
jordbruksstämmotillgångarnas användning kan överiämnas till kommunerna utan
särskilda villkor. Om det i något eller några fall skulle komma atl röra sig om
mer betydande tillgångar, är jag övertygad om atl kommunerna ägnar särskild
omsorg åt frågan om hur medlen skall användas för att tillgodose behov som är
förenliga med de ursprungliga ändamålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om de civilrätlsliga verkningarna av en
bestämmelse om alt egen­domen tillfaller kommunen har tagits upp av Svenska
kommunförbundet, som förutsätter atl alla enskilda rättsanspråk försvinner. Som
torde ha fram­gått av vad jag har anfört är innebörden av mitt förslag alt
några obli­gationsrättsliga anspråk från delägarnas sida inte kan göras
gällande mot kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar all del i en lag om egendom som
förvaltas av kommu­nalstämma föreskrivs au, om sockenmagasin, tillgångar som
hör till ma­gasinskassa eller rotehållarkassa eller annan egendom vid utgången
av år 1977 förvaltas av kommunalstämma som avses i 13 S lagen om kommu­nalstyrelse
på landet, skall egendomen vid nämnda tidpunkt tillfalla kom­munen.
Dessförinnan skall sådan förvaltning fö avvecklas i den ordning och under de
förutsättningar som i fråga om vissa kassor föreskrevs i 1-3 SS 1963 års
kungörelse. Genom denna lydelse klargörs att - under avveck­lingsperioden -
reglerna i 1963 års kungörelse skall ges motsvarande till-lämpning i fråga om
annan egendom än tillgångar som hör till kassor, alt sådant hinder mot
avveckling som kan föreligga på grund av villkor vid enskild donation skall
beaktas och att underställning enligl 4 S kungörelsen inte behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kommunallagspropositionen föreslås en föreskrift
om att 8 S lagen om införande av 1953 års kommunallag fortfarande skall gälla
(14 S förslaget lill lag om införande av kommunallagen, 1976:000). Om riksdagen
godtar de förslag som jag nu har lagt fram, bör del i stället föreskrivas all 8
S skall gälla intill utgången av år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
kommundepartemenlel upprättats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brandlagen (1974:80),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i skollagen (1962:319),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1970:296) om social
centralnämnd m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1954:579) om
nykterhetsvård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om upphävande av lagen (1953:228) om
tillsättning av vissa be­fattningshavare inom socialvården,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1944:219) om djurskydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i vallagen (1972:620),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal
beredskap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal
kristidsförvaltning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;16.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i familjebidragslagen (1946:99),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;17.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;18.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1944:475) om
arbetslöshetsnämnd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;19.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1959:99) om köttbesiklning
m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;20.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;21.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i folktandvårdslagen (1973:457),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;22.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger
om vissa psy­kiskt utvecklingsstörda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;23.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1968:598) angående
handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i Stockholms län,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;24.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964:653) om överflyttande
av magistratens befattning med burskapsärenden m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;25.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala
åtgärder till bo­stadsförsörjningens främjande m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;26.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om egendom som förvaltas av kommunalstämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de angivna förslagen har de som har tagits upp
under 2, 23 och 25 upprättats i samråd med chefen för bostadsdepartementet.
Förslaget under 3 har upprättals i samråd med statsrådet Hjelm-Wallén,
förslagen under 4-9,17 och 20-22 i samråd med chefen för socialdepartementet
och förslagen under 10 och 19 i samråd med chefen för jordbruksdepartementet.
Förslagen under 11, 12 och 24 har upprättats i samråd med chefen för justitiede­partementet,
förslagen under 13 och 16 i samråd med chefen för försvars­departementet och
förslaget under 15 i samråd med chefen för handels­departementet. Förslaget
under 18 har upprättats i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7   Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de
förslag som föredra­ganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:177.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:27.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:189.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PM &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Ds Kn 1975:3) Nämndorganisationen, underställning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inledning ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning
av förslagen  ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.   Kommunernas roll i samhället   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den kommunala
indelningen ............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den kommunala
verksamhetens expansion   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samspelet
mellan stat och kommun   ................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ansvars- och
uppgiftsfördelning ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Former för
statlig tillsyn och kontroll   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besvärsinslitutel   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Underställning   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Effekiiviietskonlroll   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ekonomisk styrning   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.   Några genomförda åtgärder innebärande minskad statlig
tillsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och kontroll   ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringar i
kommunallagen m. m........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändringar på
trafikområdet   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändringar på
skolområdet   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändringar på
socialvårdsområdel   ............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förändringar på
naturvårds- och miljövårdsområdena   . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa andra åtgärder  
....................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.   Förslag  från   några 
ställiga  kommiltéer  rörande   förhållandet&lt;br&gt;
stat-kommun   ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsberedningen  
............................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningen  
.............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.2   Bygglagutredningen ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hamnutredningen.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämndsutredningen
och utredningen om skolans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inre arbete   ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
3.6   Fo.sierbarnsutredningen   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.   Några   pågående   
utredningar   som    behandlar   förhållandet&lt;br&gt;
stat-kommun   ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunalekonomiska
utredningen   ................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggadminisiraiionsutredningen
........................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:-19.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen om
vissa kommunala trafik- och trafiksäker­hetsfrågor    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elutredningen   
................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningen om
skolan, staten och kommunerna     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialuiredningen  
............................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsstadgekommiitén  
........................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översyn av
lagstiftningen om stiftelser ............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:-19.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översyn av
bestämmelserna om intygsgivning vid rekvi­sition av statsbidrag             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.     Nämndernas organisation och arbetsformer.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1  Valbarhetsbeslämmelser ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.1.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnder med
kommunsiyrelseregler   ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.1.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnder med
modifierade kommunstyrelseregler&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.1.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden
och förslag   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2  Särskilda regler om nämndernas sammansättning        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Social
centralnämnd och social disiriktsnämnd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialnämnd   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Barnavårdsnämnd
..................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nyklerhetsnämnd
...................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsnämnd
...................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.2.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden
och förslag......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3  Proportionella val av nämnder   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
ordning   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden
och förslag   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4  Utomståendes närvarorätt   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brandstyrelse  ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnd  
..................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelse   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Social
centralnämnd och social disiriktsnämnd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialnämnd   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Barnavårdsnämnd
..................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nykterhetsnämnd
...................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsnämnd
...................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.4.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden
och förslag   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.5  Gemensam   personaladministration  och  
fastigheisförvali-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning   ................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgiftsfördelningen
mellan kommunens organ&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnder för
oreglerad förvaltning   .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnder för
specialreglerad förvaltning ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.5.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden
och förslag   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56   Bestämmelser om delegation   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.6.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnder med
kommunsiyrelseregler   ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnder med
modifierade kommunstyrelseregler&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.6.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnder vars
delegalionsbemyndigande fordrar un­derställning hos länsstyrelsen       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.6.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden
och förslag   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.7 Föreskrifter om protokoll   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunallagens
prolokollsregler .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De
specialreglerade nämndernas protokoll           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.7.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden
och förslag   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Några
återstående frågor   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närmare om
förslagen till författningsändringar           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.9.1   Förslag till ändringar i KL   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:41.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5.9.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändringar i brandlagen   ...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.9.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändringar i byggnadsstadgan     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.9.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändringar i skollagen och
skolförordningen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.9.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändringar i lagen om social
centralnämnd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.9.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag lill ändringar i socialhjälpslagen.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.9.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändringar i barnavårdslagen   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.9.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändringar i nykterhelsvårdslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:19.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5.9.9     Förslag till ändringar i
hälsovårdsstadgan m. m.   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;br&gt;
6.    Kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa be­&lt;br&gt;
slut            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underställning enligt KL m. m......................      
195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala förordningsmakten   ...........       196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lokala förordningar ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planbeslut   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Offentligrättsliga avgifter m. m............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3 Övrig
underställning enligl olika specialförfattningar  ...&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ålderdomshemsplan m. m....................      200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fastställande av reglemente angående burskap
...     202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilageförteckning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i kommunallagen ........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i brandlagen (1974:80) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i byggnadsstadgan (1959:612)   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i skollagen (1962:319)  .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i skolförordningen (1971:235)   ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i lagen (1970:296) om social
cen­&lt;br&gt;
tralnämnd m. m................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i barnavårdslagen (1960:97)   ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i lagen (1954:579)om nykterhetsvård&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga   9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1953:228)
om&lt;br&gt;
tillsättning av vissa befattningshavare inom social­&lt;br&gt;
vården  ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga
10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i lagen (1944:219) om djurskydd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i lagen (1964:653) om
överflyttande av magistratens befattning med burskapsärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.
m.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningens
förslag till kommunallag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1-3
kap.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga 14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:241.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Ej
i trycket)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagen 1976/77.  1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PM
III (Ds Kn 1975:6) Övriga specialreglerade kommunala nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning   
............................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.  Inledning 
................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndreglernas principiella uppbyggnad   .......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valbarhetsbestämmelser ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda regler om nämndernas sammansättning     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Proportionella val av nämnder   .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utomståendes närvarorätt  ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gemensam personaladministration   ............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser om delegation   .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om protokoll   ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Antal ledamöter mm.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En allmän modell för regler om nämndernas
organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
arbetsformer .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jävsregler.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Obligatoriska särskilda nämnder   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnderna ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valnämnd .............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överförmyndarnämnd   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild civilförsvarsnämnd    ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild beredskapsnämnd ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild krislidsnämnd ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttagningsnämnd   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild familjebidragsnämnd  .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild krigshjälpsnämnd ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild hemvärnsnämnd   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild arbetslöshetsnämnd  .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Handels- och sjöfartsnämnd  ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slakthusstyrelse  .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.  Bestämmelser
i specialförfattningar om kommunalförbund ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalförbund för skola   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalförbund för bostadsförmedling ...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplaneförbund   ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilageförteckning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i vallagen (1972:620) ...      bilaga    1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om
ändring i föräldrabalken                   bilaga   2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)     bilaga   3.&lt;br&gt;
Förslag lill lag om ändring i lagen (1964:63) om kom­&lt;br&gt;
munal beredskap .................................       bilaga   4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal      bilaga   5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kristidsförvallning  
........................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag  
lill   förordning   om   ändring   i   kungörelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1963:110)
om ultagning i fred av vissa förnödenheter      Bilaga   6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
totalförsvaret (uttagningskungörelsen)        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i familjebidragsförordningen      bilaga   7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1946:99)  
....................................       bilaga   8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag om ändring i lagen (1964:47)om krigshjälp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill  lag om  ändring  i  hemvärnskungörelsen      bilaga   9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1970:304)  
................................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i lagen (1944:475) om ar-      bilaga 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betslöshetsnämnd  
.......................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till förordning om upphävande av kungörelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1966:369)
med närmare föreskrifter om arbetslös-      bilaga 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;helsnämnd
och dess verksamhet m. m.. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill förordning om ändring i arbetsmarknads-      bilaga 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kungörelsen
(1966:368) .................... &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i mäklareordningen (1893:51      bilaga 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;s.
I)   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i lagen (1959:99) om kött-      bilaga 14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besiktning 
.....................................        bilaga 15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i skollagen (1962:319) .. Förslag lill lag om ändring i
lagen (1947:523) om kom­munala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande      bilaga 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.
m..............................................        bilaga 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om
ändring i byggnadslagen (1947:385)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PM
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;(Ds Kn 1975:7) Landstingskommunernas
specialreglerade nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning   
............................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.  Inledning
.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.  Reglerna
om de landstingskommunala nämndernas organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
arbetsformer   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande regler   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsreformen ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;309&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fakultativa eller obligatoriska nämnder ............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Antalet ledamöter och suppleanter  ................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valbarhet m. m............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;317&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndernas sammansättning ......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Proportionella val av n?mnder m. m.................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utomståendes närvaroräu   ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslutförhet ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;326&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jävsregler.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;327&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Protokoll   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arkivvård   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegation .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;334&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;14.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gemensam personaladministration och
egendomsförvaltning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;15.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Närmare om förslagen till författningsändringar   . &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt'&gt;15.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;En modell för regler om nämndernas organisation och ar­betsformer        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Sjukvårdslagen m. m................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;338&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Folktandvårdslagen ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;339&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt'&gt;15.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Lagen angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings­störda m. m      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt'&gt;15.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Lagen angående handläggning av frågor om regionplan för kommunerna i
Stockholms län        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Kungörelsen om statsbidrag till driften av semesterhem&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;341&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Folkhögskoleförordningen   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;341&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Styrelse för sjuksköterskeskola................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;342&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilageförteckning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)      bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om ändring i sjukvårdskungö­&lt;br&gt;
relsen (1972:676)  ...........................        bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag  
till   lag   om   ändring   i   folktandvårdslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1973:457)  
...................................        bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i lagen (1969:940) angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda   ..       bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om ändring i stadgan
(1968:146)&lt;br&gt;
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklings­&lt;br&gt;
störda ...........................................        bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1968:598)
angående&lt;br&gt;
handläggning av frågor om regionplan för kommu­&lt;br&gt;
nerna i Stockholms län ......................        bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om ändring i kungörelsen&lt;br&gt;
(1967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem,&lt;br&gt;
m. m..............................................        bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om ändring i folk
högskoleförord­&lt;br&gt;
ningen (1958:478)   .........................        bilaga 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningens förslag till enhetlig kom­munallag
(EKL) med de ändringar som har föranletts av   kommunaldemokratiutredningens 
förslag,   1-3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap.
(SOU 1974:99 och 1975:41) ........        bilaga 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(Ej i trycket)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemorian
(Ds Kn 1976:3) Avveckling av institutet jordbruksstämma&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.  Inledning
....................................................       363&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.  Nuvarande
förhållanden  ................................       364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande regler i kommunallagarna   ............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksstämmas kompetens   .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;365&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sockenmagasin och magasinskassor   ......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandet på jordbruksstämma ................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;368&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1963 års kungörelse   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förekomsten av jordbruksstämmotillgångar    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen   ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;371&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;374&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilageförteckning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om egendom som förvaltas av
jordbruks­&lt;br&gt;
stämma  ........................................        bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av uppgifter från länsstyrelserna
om&lt;br&gt;
kassor m. m. som den 1 november 1974 alltjämt för­&lt;br&gt;
valtades av jordbruksstämma .............        bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i5 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas
specialreglerade nämnder................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;385&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1 Allmänna
synpunkter   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;385&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fakultativa eller obligatoriska nämnder......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;388&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Antal ledamöter och suppleanter   .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;389&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valbarhet   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;390&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndernas sammansättning   .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;391&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Proportionella val av nämnder   .................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utomståendes närvarorätt  ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslutförhet............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jäv  ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Protokoll   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Arkivvård   ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;397&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Delegation ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;397&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:-18.0pt'&gt;1.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Gemensam personaladministration och egendomsförvalt­ning        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;398&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Rätt atl väcka ärende hos fullmäktige   ....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;399&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.15........................................................... Enhetliga
nämndbestämmelser     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;399&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;).)6
Kommunalförbund för specialreglerad verksamhet   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.17
Underställning  ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2    
Landstingskommunernas specialreglerade nämnder      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fakultativa eller obligatoriska nämnder ........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;403&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndernas sammansättning och arbetsformer       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;403&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor   ........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;405&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.    Avveckling av
institutet jordbruksstamma......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;405&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minskad laU detaljitjglering av kx)mmunernä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PMH&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NäoHidorganisationen underställning m« Hl.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ds Kn 1975:3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala indelningens anpassning till
samhällsutvecklingen har skapat förutsättningar att vidga den kommunala
självstyrelsen. Kommu­nerna har numera ansvaret för nästan hälften av den
offentliga sektorns aktiviteter. I takt med den kommunala verksamhetens
expansion har också kommunernas förvaltningsorganisation byggts ut med ökad
tillgång till kva­lificerad sakkunskap på olika områden. Den service som
kommunförbunden lämnar sina medlemmar har också i betydande utsträckning
medverkat till effektivitet och enhetlighet i den kommunala förvaltningen.
Behovet av slailig tillsyn och kontroll över kommunernas sätt att fullgöra sina
uppgifter har därför minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formerna för statens relationer lill kommunerna har
i stor utsträckning utvecklats under en lid då den kommunala strukturen och
förvaltningen var helt annoriunda än nu. Detta motiverar överväganden från
delvis nya utgångspunkter. Mot denna bakgrund har statsmakterna vid olika
tillfällen uttalat, att den statliga deialjkontrollen av kommunal verksamhet
bör be­gränsas. I samband med reformer på olika områden, där kommunerna har
viktiga uppgifter att fullgöra, har åtgärder vidtagits i denna riktning. Frågan
om kommuns skyldighet atl underställa statlig myndighet vissa beslut be­handlades
i en särskild proposition vid 1972 års riksdag. Vidare har i di­rektiven till
olika statliga kommittéer uttalals aU ett ökat kommunalt an­svarstagande med
minskad statlig detalj kontroll skall eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förhållandet mellan stat och kommun i här aktuellt
avseende måste emel­lertid prövas kontinuerligt. I 1974 års
slatsverksproposilion (prop. 1974:1, bil. 16) uttalades att en fortsatt översyn
skulle göras av statens tillsyns-och kontrollfunktioner gentemot kommunerna.
Syftet angavs vara att mön­stra ut sådana detaljföreskrifter som inte längre
kan anses nödvändiga. Mot denna bakgrund pågår inom kommundeparlementet i
samråd med andra berörda departement en successiv översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens lillsyn och kontroll utövas i olika former
och på skilda verk­samhetsområden. Översynsarbelet har därför uppdelats i olika
etapper, näm­ligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagar och andra författningar rörande kommunal
verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagar och andra författningar rörande
landstingskommunal verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;statliga myndigheters råd- och anvisningsverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kommunala frågor som behandlas av statliga
kommittéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon klar gräns går knappast au dra mellan frågan
om fördelning av uppgifter på olika samhällsorgan och frågan om statens tillsyn
och kontroll av den kommunala verksamheten. Det torde därför inte vara möjligt
att ställa upp någon allmängiltig princip, som kan tillämpas på alla områden,
vid ställningstaganden till utformningen av statens tillsyns- och kontroll-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;funktioner.
Mot önskemålet alt öka kommunernas handlingsfrihet står bl. a. kraven på
samordning och likformighet i samhällsarbetet. En avvägning mellan delvis
motstridiga intressen måste därför komma lill stånd vid varje tillfälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eli delresultat av översynsarbetet utgör
promemorian (Ds Kn 1975:1) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna, PM I
avgifter hos bygg­nadsnämnd. I denna föreslås atl kommunfullmäktiges skyldighet
att un­derställa länsstyrelsen beslut om avgifter hos byggnadsnämnd slopas den
1 juli 1975. Promemorian har remissbehandlats och regeringen har i enlighet med
förslaget i promemorian i en proposition till 1975 års riksmöte hemställt om
riksdagens bemyndigande att få besluta om föreskrifter med rätt för regeringen
atl övertala åt kommun att meddela föreskrifter om sådana av­gifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I föreliggande promemoria, som utarbetats inom
kommundepartemenlel i samråd med berörda departement, behandlas i huvudsak
nämndernas or­ganisation och arbetssätt samt underställning hos statlig
myndighet av vissa kommunala beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under översynsarbetets gång har kontakter
fortlöpande upprätthållits med företrädare för den kommunala sektorn. Svenska
kommunförbundet har beretts tillfälle att lämna synpunkter. Vidare har
värdefulla uppslag inhäm­tats vid överläggningar med företrädare för kommuner
och kommunför­bundets länsavdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning
av förslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian föreslås dels ändringar i reglerna om
de specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer, dels upphävande
av kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I avsnitt 5 redovisas en översyn av de i flertalet
kommuner oftast fö­rekommande specialreglerade nämnderas organisation och
arbetsformer. Det gäller brandstyrelse, byggnadsnämnd, hälsovårdsnämnd,
skolstyrelse, social centralnämnd, socialnämnd, barnavårdsnämnd och
nyklerhetsnämnd. De författningar som behandlas är således, förutom
kommunallagen, i första hand brandlagen, byggnadsstadgan, hälsovårdsstadgan,
skollagen och skol­förordningen, lagen om social centralnämnd,
socialhjälpslagen, barnavärds-lagen och nykterhelsvårdslagen. Det konstateras
att bestämmelserna om de specialreglerade nämndernas organisation och
arbetsformer i flera av­seenden är onödigt detaljerade och innebär en obefogad
statlig styrning av den kommunala verksamheten. De olika specialförfattningarna
innehåller pä vissa punkter avvikelser från gängse ordning, vilka inte kan
anses sakligt motiverade. Det framhålls att onödiga detaljföreskrifter bör tas
bort och att enhetlighet bör eftersträvas efter förebild i den nya enhetliga
kommu­nallag som kommunallagsutredningen föreslår (SOU 1974:99). Kommunal­lagens
regler om kommunstyrelsen bör så långt möjligt göras tillämpliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
de specialreglerade nämnderna och särregler bör inte utan vägande skäl
behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I del följande anges i korthet de ändringar som
föreslås i reglerna om de specialreglerade nämndernas organisation och
arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om valbarhet till brandslyrelse,
skolstyrelse och de sociala nämnderna ändras så att nuvarande valbarhetshinder
för kommunens le­dande tjänsteman och vederbörande förvaltningschef faller
bort. Därigenom kommer samma valbarhelsregler atl gälla för ledamöter i de
specialreglerade nämnderna som enligt kommunallagsutredningens förslag skall
gälla för ledamöter i kommunstyrelsen och de oreglerade nämnderna samt fullmäk­tige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialförfattningarnas rekommendationer atl vissa
yrkesgrupper (läkare, jurister och veterinärer) bör vara företrädda i social
centralnämnd, barna­vårdsnämnd, nyklerhetsnämnd och hälsovårdsnämnd föreslås
utgå. Det är inte förenligt med moderna demokratiska tankegångar att föreskriva
eller rekommendera visst yrke eller utbildning som kvalifikation för uppdrag
som kommunal förtroendeman. Nämnderna har, särskilt efter
kommun-indelningsformen, goda möjligheter att tillgodose sitt behov av
sakkunskap på andra sätt. Nykterhetsvårdslagens regel om att nyklerhetsnämnd
skall beslå av såväl män som kvinnor är lika självklar som otidsenlig och bör
tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagens bestämmelse om proportionellt val
utvidgas till alt om­fatta alla kommunala nämnder. Därigenom kommer även
hälsovårdsnämnd, nykterhetsnämnd m. fl. nämnder att kunna väljas med
tillämpning av be­stämmelserna om proportionellt valsätt. När specialreglerna
om nämnds sammansättning mönstrats ut finns inte längre något hinder för propor­tionellt
val. Platserna i alla kommunala nämnder torde för övrigt i allmänhet ha
fördelats efter proportionell grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i speciallagstiftningen om rätt för
andra än nämndle­damöter att närvara vid nämnds sammanträden ersätts av en
regel om att nämnden själv avgör vilka sakkunniga den skall kalla. Kommunallags­utredningen
föreslår att samma princip skall gälla för kommunstyrelsen och de oreglerade
nämnderna. Det här framlagda förslaget avser främst vissa experters medverkan i
de sociala nämnderna, olika statliga tjänstemäns när­varo vid hälsovårdsnämnds
sammanträde och vissa förvaltningschefers rätt att närvara vid
nämndsammanträden. Nämnderna behöver visseriigen ofta anlita sakkunskap men det
bör kunna överiämnas åt dem själva att avgöra när och hur deUa skall ske. Det
statliga kontrollintresset är inte så starkt att det kan motivera atl
nämndernas frihet i det berörda hänseendet be­gränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige föreslås genom ändringar i
kommunallagen och spe­cialförfattningarna få ökade befogenheter atl bestämma
hur uppgifterna att handha egendomsförvaltning och personaladministration skall
fördelas mel­lan nämnderna. Förslaget innebär bl. a. atl fullmäktige får bättre
möjligheter att överföra rätten att tillsälta tjänster från facknämnd till
gemensamt per-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sonalorgan.
Kommunerna bör ha största möjliga frihet alt i dessa hänseenden ordna sin
förvaltning och verksamhet med hänsyn till skiftande lokala behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa ändringar föresläs i reglerna om delegation
från specialreglerad nämnd till förtroendemän och tjänstemän. Den viktigaste är
att byggnads­nämnds och hälsovårdsnämnds delegationsbeslut inte längre skall
under­ställas länsstyrelsen utan fattas efter medgivande av kommunfullmäktige.
Kommunallagens delegalionsbeslämmelse görs med vissa undanlag tillämp­lig på de
specialreglerade nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande protokollföringen föreslås att
bestämmelserna i specialförfaii­ningarna om att nämndernas protokoll skall
innehålla skälen för alla beslut mönstras ut. Förvaltningslagens regel om
skyldighet att motivera beslut gäller numera hos de specialreglerade nämnderna
i kvalificerade partsären­den som avgörs genom beslut som överklagas med
förvaltningsbesvär. Det finns ingen anledning alt behålla
motiveringsskyldigheten i de rent kom­munala ärendena. Den regel om rättelse av
s. k. förbiseendefel, vilken ingår i kommunallagsutredningens förslag föreslås
i promemorian bli tillämplig även på de specialreglerade nämndernas protokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om minimiantal ledamöter i social
centralnämnd och skolstyrelse ändras så att för dessa nämnder gäller att
fullmäktige bestämmer ledamots­antal och att del skall vara minst fem, såsom
för övriga kommunala nämn­der. Slutligen görs den av kommunallagsutredningen
föreslagna regeln om att fullmäktige beslutar om formerna för kommunstyrelsens
och de ore­glerade nämndernas arkivvård tillämplig även på de specialreglerade
nämn­derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De överväganden som görs i promemorian visar att
det är möjligt all med ett minimum av särregler anpassa specialförfailningarnas
nämndregler till kommunallagens motsvarande bestämmelser. Detta sker genom hän­visning
i spcialförfattningarna till kommunallagens regler om kommunsty­relsen.
Hänvisningsregeln kan ges i stort sett samma lydelse i alla spe­cialförfattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Stockholms kommun har i vissa fall krävts särskilda lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I avsnitt 6 ges en kort översikt över de olika
reglerna om kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa beslut.
Det konstateras aU användningen av underställning som form för statlig kontroll
har minskat betydligt och att förslag om att avskaffa underställningsskyldighet
har lagts fram på fiera områden. Förslagen om inskränkning i
underställningsskyl­dighelen begränsas därför i delta sammanhang lill tre fall,
nämligen beslut om plan för byggande av ålderdomshem, beslut om reglemente för
ålder­domshem, som drivs av två eller fiera kommuner, samt beslut om reg­lemente
angående burskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. Kommunernas roll i samhället&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1 Den kommunala indelningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under efterkrigstiden har den
kommunala indelningen genomgått om­fattande förändringar. Beslut om en
indelningsreform fattades år 1948, va­rigenom antalet kommuner år 1952 minskade
från 2 498 till 1 037. Under 60-talet beslutade statsmakterna om nya riktlinjer
för den kommunala in­delningen. Dessa beslut om förändringar är nu praktiskt
taget helt genom­förda, vilket innebär att kommunantalet i dag uppgår till 278.
Även efter denna betydande omstrukturering varierar kommunernas storiek. En
fjär­dedel av kommunerna har exempelvis under 10000 invånare. Detta framgår av
nedanstående sammanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:11.5pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Invånarantal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Ai&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hal
  kommuner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;„&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.75pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;- 9 999&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10000-19
  999&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20
  000-29 999&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30000-39
  999&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40
  000-49 999&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=96 valign=top style='width:72.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50 000-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=23 valign=top style='width:17.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En av riktlinjerna för 60-talets
kommunindelningsreform var, att varje kommun skulle omfatta tätort och
kringliggande landsbygd som med hänsyn lill näringsliv, bosättning,
kommunikationer och service samt människornas kontaktinrikining i övrigt
bildade en sammanhållen region. Målsättningen var vidare att skapa kommuner med
erforderiiga ekonomiska och personella resurser för all kunna tillgodose
medborgarnas behov och kommunal service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reformen utgick också från behovet
att göra kommunerna till väl av­passade områden för den lokala
samhällsplaneringen och därmed skapa möj­ligheter för aktiv medverkan i den
närings- och regionalpolitik som stats­makterna beslutar om. Alternativet till
reformen hade varit att lyfta av kommunerna uppgifter och låta regionala eller
centrala organ få ansvaret för dessa. Detta skulle ha inneburit ett fjärmande
frän medborgarna av beslutanderätten i angelägenheter av direkt lokalt
intresse. Statsmakterna valde i stället att reformera den kommunala
indelningen. Den kommun-struktur, som därigenom tillkommit, är således avsedd
att utgöra en garanti för att medborgarna även i framtiden skall kunna ta
ansvar för viktiga sam­hällsfrågor genom kommunala beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.2 Den kommunala verksambetens expansion&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under de senaste decennierna har
den offentliga sektorns tillväxt varit betydande. Både konsumtion och
investeringar har ökat mer inom den of-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fentliga
än inom den privata delen av ekonomin. Under åren 1960-1972 har den andel av
bruttonationalprodukten som stat och kommun tagit i anspråk stigit från 21 till
32 procent. Till stor del har expansionen ägt rum genom att kommunernas och
landstingskommunernas uppgifter blivit allt­mer omfattande. Ända fram till
50-talels mitt svarade staten för större delen av den offentliga sektorn.
Därefter har kommunernas och landstingskom­munernas tillväxt varit störst. År
1972 uppgick sålunda den statliga andelen till 12 och den kommunala till 20
procentenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De totala bruttoutgifterna för samtliga kommuntyper
ökade under lids­perioden 1960-1972 frän II miljarder till 52 miljarder kronor.
Kommu­nernas medeluldebitering höjdes samtidigt från 14,63 lill 23,79 per skat­tekrona.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala verksamhetens utbyggnad sammanhänger
med olika faktorer i samhällsutvecklingen. Hit hör konsekvenserna av
befolknings­omflyttningen, medborgarnas krav på ökad samhällelig service och
stats­makternas beslut om alt lägga ansvaret för olika samhällsfrågor på
kommunal nivå. Rent allmänt kan konstateras, att välståndsutvecklingen medfört
behov av ökade kommunala engagemang. Det gäller för samhällsbyggandet i stort
liksom för tillhandahållande av allmän service såsom barntillsyn, under­visning,
kollektivtrafik och åldringsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3
Samspelet mellan stat och kommun&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas betydelse för samhällsutvecklingen har,
som tidigare fram­gått, ökat. Kommunindelningsreformen har varit en
förutsättning för denna utveckling, som påverkats av såväl statsmakternas
beslut som kommunernas egna ansvarstaganden. Kännetecknande för dagens
samhällsförvaltning är bl. a. det ömsesidiga beroendet mellan statliga och
kommunala åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3.1
Ansvais- och uppgiftsfördelning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fördelningen och ansvaret för olika
samhällsuppgifter kan ses som ett resultat av både praktiskt administrativa och
principiella överväganden. I propositionen (1961:180) med förslag till
kommunindelningsreform framhöll departementschefen, att fördelningen av
uppgifter mellan stat och kommun inle är en gång för alla given. En fortlöpande
anpassning efter utvecklingen bedömdes som nödvändig, varvid den vägledande
principen skulle vara ändamålsenligheten. Med denna utgångspunkt uttalades att
kommunerna borde handlägga sådana angelägenheter, som bäst sköttes genom lokal
själv­styrelse och kommunal förvaltningsorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I direktiven (C 1970:28) för den år 1970
tillkallade länsberedningen fram­höll departementschefen, att kommunerna i
enlighet med kommunindel-ningsreformens syfte även framdeles skulle svara för
betydelsefulla sam­hällsuppgifter och i ökad usiräckning aktivt medverka i
samhällsbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
motiv för detta ställningslagande angavs dels intresset av att ge med­borgarna
största möjliga inflytande över allmänna angelägenheter, dels möj­ligheterna
till anpassning av samhällets åtgärder efter skiftande lokala för­hållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsberedningen konstaterar i sitt betänkande (SOU
1974:84) Stat och kommun i samverkan, atl det utmärkande för offentlig
verksamhet - vare sig den är statlig eller kommunal - är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;insynen i beslutsfallandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;offentlighetsprincipen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;rättssäkerheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsberedningen formulerar fem principer som
underlag för en bedöm­ning av uppgiftsfördelningen mellan olika samhällsorgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är ett riksintresse att garantera landets alla
medborgare en viss mi­nimistandard i fråga om trygghet, säkerhet och välfärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En uppgift bör ej ligga på högre beslutsnivå än
nödvändigt i förhållande till de av beslutet direkt berörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppgifter som kräver stort mått av likformighet
eller där överblick över hela riket är nödvändig bör ligga på central nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppgifter som kräver ett betydande inslag av
lokalkännedom och specifik detaljkunskap bör decentraliseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Näriiggande uppgifter bör verkställas på samma
beslutsnivå och handhas av samma huvudman, om effektivitetsvinster därigenom
kan uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.3.2 Former f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r statlig tillsyn och kontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det föregående har konstaterats att ett fortlöpande
samspel mellan statliga åtgärder och intentioner samt den kommunala
verksamheten är nödvändigt. Det övergripande ansvaret för samhällsutvecklingen
och den samhällseko­nomiska balansen åvilar självfallet statsmakterna. Exempel
på områden där bl. a. önskemålet om enhetlighet motiverar statliga insatser
utgör närings-, utbildnings- och socialpolitiken. 1 dessa fall gäller del också
att åstadkomma en samlad bedömning av landets resurser och dess fördelning,
varvid mål­sättningen att skapa regional balans intar en central plats liksom
åtgärder för att bereda medborgarna i olika delar av landet en så långt möjligt
likvärdig kommunal service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringsformen anges att den svenska
folkstyrelsen bl. a. förverkligas genom kommunal självstyrelse (RF 1 S)- I lagar
och andra författningar reglerar statsmakterna den kommunala självstyrelsens
form och innehåll. Av kommunallagarna framgår exempelvis kommunernas kompetens
och i speciallagstiftning anges kommunernas ansvar på olika områden såsom
bostadsförsörjning, socialvård, undervisning och hälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det statliga infiytandet och kontrollen över
kommunerna kan utövas på i princip följande fyra sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besvärsinstitutei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det vidsträcktaste tillämpningsområdet härden
statskontroll, som utlöses på enskilds initiativ genom besvär över ett
kommunalt beslut. Syftet med besvärsprövningen är atl få lill stånd en kontroll
av atl kommunen använder sina maktbefogenheter i enlighet med dessas ändamål
och inte i strid med allmänna eller andra berättigade intressen. Besvär, som
anförs med stöd av kommunallagarna [(76-78 §§ kommunallagen, 1953:753, omtryckt
1969:765 (KL); 80-82 §§ kommunallagen för Stockholm, 1957:50, omtryckt 1969:766
(KLS); 89-92 §§ lag om församlingsstyrelse, 1961:436, omtryckt 1972:228 (LFS);
78 § landstingslagen, 1954:319, omtryckt 1972:101 (LL); 20 § lag om
kommunalförbud, 1957:281 (LKF); 23 och 43 §§ lag om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning, 1919:293, omtryckt 1969:770 (LKl)] s. k. kommunalbesvär,
är den kontrollform som innebär det minsta ingreppet i den kommunala
självstyrelsen. En mer ingående kontroll kommer till stånd genom s. k.
förvaltningsbesvär, som anförs med stöd av specialför­faltningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktiges beslut överklagas alltid genom
kommunalbesvär (76 S 1 mom. KL). Detsamma gäller för beslut av kommunstyrelsen
eller annan kommunal nämnd, om inte annat är särskilt föreskrivet, (76 S 2
mom.). Prövningen av sådant kommunalt beslut ankommer på länsstyrelsen (76 S 1
mom.) och länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringsrätten (78 S).
Bara den som är medlem av kommunen kan anföra kommunalbesvär (76 S 1 mom.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid kommunalbesvär kan som grund för talan åberopas
endast att beslutet inte har tillkommit i laga ordning, står i strid mot allmän
lag eller författning, annorledes överskrider deras befogenhet som har fattat
beslutet, kränker klagandens enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund
(76 S 1 mom). Om besvärsmyndigheten finner att någon av dessa besvärsgrunder är
tillämplig, upphävs det överklagade beslutet. Myndig­heten kan däremot inte,
som vid förvaltningsbesvär, ändra beslutets in­nehåll. 1 princip föreligger
inget hinder att verkställa ett kommunalt or­gans beslut även om det
överklagats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den mån specialförfattningarna innehåller
särskilda beslämmelser om besvär mot beslut av nämnd för specialreglerad
förvaltning gäller inte reglerna om kommunalbesvär. I stället blir de allmänna
reglerna om för­valtningsbesvär tillämpliga. Detta innebär bl. a. att besvärsrält
tillkommer den som beslutet angår, om det gått honom emot, att
besvärsprövningen är allsidig och inte begränsad till laglighetsfrågan och att
besvärsmyn­digheten kan göra ändringar i det överklagade beslutets innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underställning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa kommunala beslul måste för atl bli gällande
underställas re­geringen eller statlig myndighet för prövning och
fastslällelse. Initiativet lill fastslällelseprövningen tillkommer det
kommunala organet. Besläm­melser om underslällning finns både i kommunallagarna
och i olika spe­cialförfaltningar. Enligl kommunallagarna skall underställning
bl. a. ske av vissa finansiella beslut, såsom låne-, borgens- och fondärenden.
Enligl olika specialförfattningar krävs länsstyrelsens fastslällelse av beslut
om antagande av kommunala stadgor, t. ex. lokala ordningsstadgor (23 S all­männa
ordningsstadgan, 1956:617), hamnordningar (förordningen, 1874:26 s. 11,
angående hamnordningar och andra ordningsföreskrifter för allmänna hamnarne i
riket), brandordningar (2 S brandsiadgan, 1962:91) och hälsovårdsordningar (68
S hälsovårdsstadgan, 1958:663). Vissa beslut om kommunala avgifter t. ex. taxor
för gatumarksupplåtelser skall fastställas av länsstyrelsen. Vidare krävs statlig
myndighets fast­slällelse av flertalet kommunala planläggningsbeslut enligt
byggnadsla­ gen (1947:385).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ett underställningsmål skall en allsidig prövning
av del underställda beslutet företas. Prövningen avser inte bara beslutets
laglighet utan även dess lämplighet, ändamålsenlighet och skälighet.
Underställningsmyn-dighelen skall antingen fastställa eller ogilla det
underställda beslutet och den kan i regel inle ändra beslutets innehåll. Rent
formella ändringar utan saklig innebörd är dock tillåtna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underställningsmyndigheten har enligt några
specialförfattningar rätt alt besluta i kommunens ställe. Om fullmäktige inte
antar lokal ord­ningsstadga med innehåll som länsstyrelsen anser nödvändigt,
kan länsstyrelsen själv besluta om lokal ordningsstadga för kommunen.
Länsstyrelsens beslul skall i sådant fall underställas regeringen. Mot­svarande
gäller i fråga om hamnordning, brandordning och hälsovårds­ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett underställt kommunalt beslut bör i princip inte
fastställas förrän det har vunnit laga kraft, eftersom fastställelsen skulle
föriora sitt objekt, om del kommunala beslutet upphävs efter besvär. Vid
underslällning enligl kommunallagarna har endast kommunen rätt att besvära sig
över länsstyrelsens beslut atl vägra fastslällelse (75 S KL, 79 S KLS, 88 S
LFS). Vid underställning enligt specialförfatining gäller enligt 11 S
förvaltnings­lagen (1971:290) atl den som beslutet angår har rätt atl besvära
sig över länsstyrelsens beslut att meddela eller vägra fastslällelse, om
beslutet har gått honom emot. I fråga om rätlen all överklaga
fastställelsebeslul enligl kommunallagarna råder viss oklarhet. Sådan rätt kan
möjligen an­ses tillkomma kommunmedlem. Besvär över länsstyrelsens beslut i un­derställningsmål
prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;   128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Effektivitetskontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagarna medger i princip inte några
positiva statliga ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Effekiiviietskonlroll
äger däremot rum med stöd av olika specialförfattningar som ålägger kommunerna
att svara för vissa förvaltningsuppgifter och föreskriver statlig tillsyn över
att upp­gifterna fullgörs på ett tillfredsställande sätt. Exempel på sådan
reglering erbjuder allmänna ordningsstadgan (23 S). hälsovårdsstadgan (3, 68
och 81 SS) och brandstadgan (2 och 24 SS). Tillsynen kan utövas genom att en
statlig myndighet ges befogenhet att lämna råd och anvisningar, på­kalla
rättelse, förelägga kommunen atl förfara på visst sätt eller besluta i
kommunens ställe. Den omedelbara kontrollen ligger främst på länsstyrelsen samt
andra regionala statliga myndigheter. I länsstyrelseinstruklionen (5 S) anges
att länsstyrelsen inom sitt verksam­hetsområde skall övervaka att vad som
enligt lag eller annan författning åligger bl. a. kommunerna blir fullgjort.
Sedan år 1957 har vidare riks­dagens ombudsmän (JO) vissa lillsynsbefogenheter
över kommunerna. JO:s tillsyn omfattar förtroendemän med fullständigt
ämbetsansvar och tjänstemän med självständiga uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till åtskilliga kommunala förvaltningsgrenar, såväl
obligatoriska som fakultativa, utgår statsbidrag. Stalsbidragsförfattningarna
brukar föreskri­va, alt statsbidrag lår beviljas endast om vissa villkor är
uppfyllda, och att bidraget skall upphöra eller återbetalas om villkoren inle
uppfylls. En styrning av kommunernas handhavande av åtskilliga angelägenheter
utövas på detta sätt genom statlig bidragsgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom lagstiftningen anger statsmakterna
huvudmålsättningarna för den verksamhel, som är föremål för reglering. Mer
preciserade målan­givelser redovisas i olika författningar, som regeringen
utfärdar. 1 detta sammanhang ges ofta centrala ämbetsverk befogenhet att
utfärda till-lämpningsföreskrifter. Denna anvisningsverksamhet är på vissa
områden av betydande omfattning och utgör ett väsentligt statligt
styrinstrument över kommunerna. En begränsning av myndigheternas rätt härvidlag
har införts genom en särskild kungörelse (1970:641). I denna föreskrivs, att
myndighet inte utan regeringens medgivande får ge ändrade eller nya
föreskrifter, anvisningar eller råd, som kan påverka gällande standard eller
tillämpade normer och som i väsentlig grad kan leda till direkta eller
indirekta kostnadsökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ekonomisk
styrning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett myckel långtgående styrningsinstrument utgör
statens möjlighet alt inom vissa verksamhetsgrenar bestämma över
resurstilldelningen lill kommunerna. Syftet med dessa åtgärder är bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a)
alt motverka säsongssvängningar i investeringsaktiviteten i över-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ensslämmelse
med samhällets sysseisätlningspolitiska mål {säsongssiyr-ning),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt påverka investeringarna i
konjunklurstabiliserande riktning i överensstämmelse med allmänt
stabiliseringspolitiska mål (konjunktur­styrning),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att påverka investeringarnas geografiska fördelning
i överensstäm­melse med målen för samhällets regionalpolitik (regional
styrning), samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;d)    att påverka investeringarnas fördelning på
skilda sektorer i över­&lt;br&gt;
ensstämmelse med samhällets ekonomiska och allmänt välfärdspoliliska&lt;br&gt;
mål (sektorsstyrning).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt uppnå de nämnda målen används såväl
administrativa som ekonomiska styrmedel. Till den första gruppen hör bl. a.
lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m. Exempel på ekonomiska styrmedel
utgör inves­teringsavgifter, statsbidrag till kommunalt byggande och
fastställda ramar för vissa byggnadsinvesteringar såsom sjukvårdsbyggnader,
ålderdomshem och icke statsbelånade bostadshus exkl. fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ekonomisk styrning från statens sida sker också
genom atl vissa kommunala borgens-, låne- och fondbeslul måste underställas
regeringen. Ett annat ekonomiskt styrinstrument utgör de statsbidrag som har
till syfte att stimulera tillkomsten av viss kommunal verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.
Några genomförda reformer innebärande minskad statlig till­syn och kontroll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begränsningar i statens tillsyns- och
kontrolluppgifter har under senare år gjorts i samband med beslut om reformer
på olika områden. I det följande skall några exempel redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Ändringar i kommunallagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid 1969 och 1972 års riksdagar fattades beslut om
att begränsa kom­muns underslällningsskyldighel i vissa ärenden. Vid del
förstnämnda tillfället gavs kommunerna rätt att själva anta reglemente för
andra kom­munala nämnder än besvärsnämnder och plan belräffande hushållning med
stads donationsjord (prop. 1969:63, KU 1969:44, rskr (1969:405).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det underställningspliktiga området reducerades
ytteriigare år 1972. På grundval av bl. a. kommunalrättskommitténs betänkande
XIII (Ds C 1970:2) Kommuns och andra kommunala menigheters skyldighet att un­derställa
statlig myndighet vissa beslut beslutade statsmakterna, atl slopa
underställningsskyldigheten den 1 juli 1972 i fråga om reglemente för
besvärsnämnd och kommuns beslut om placering av penningmedel, som inte behövs
för nära förestående utbetalningar, samt beträffande vissa offentligrätisliga
avgifter, nämligen torgavgifter, gatuhandelsavgifter m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riiisdagen 1976/77.  1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;parkeringsavgifter
och sotningsavgifter (prop.  1972:12, KU 1972:11, rskr 1972:45).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2      Förändringar
på trafikområdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En successiv utveckling har ägt rum som medfört att
kommunerna i större utsträckning själva bestämmer belräffande förhållanden som
rör den lokala irafikverksamheten. Delta har delvis skett ulan författnings­åtgärder
som ett led i det ökade kommunala engagemanget i fråga om lokal trafikplanering
och kollekliv trafikförsörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har under senare tid fått vidgade
möjligheter att med hjälp av förordningen (1940:910) ang. yrkesmässig
automobiltrafik m. m. (YTF) påverka trafikförsörjningen inom kommunen. Genom
författnings­ändringar år 1969 erhöll kommun, landstingskommun eller kommunall
trafikföretag viss företrädesrätt beträffande tillstånd lill linjetrafik med
buss (12 § tredje stycket). Härtill kopplades bestämmelser om ålerkallelse av
tidigare meddelade tillstånd (19 § 2 mom. första stycket). Genom änd­ringar i
YTF som trädde i kraft den 1 oktober 1972 fick kommunerna också möjlighet att
mera direkt påverka uppläggningen av laxitrafiken inom kommunerna och vid behov
själva engagera sig i den (5 S tredje stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om den lokala trafiken har kommunerna i
ökad utsträckning själva vidtagit åtgärder för alt åstadkomma en tillfredsställande
trafik­försörjning. Vidare åligger del kommunerna a't upprätta trafikförsörj­ningsplaner
enligt kungörelsen (1973:639) om statligt stöd till lokal lands­bygdstrafik.
Planerna skall tjäna som underlag för bedömning av kom­munala ekonomiska
engagemang i den kollektiva trafiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3      Förändringar
på skolområdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera genomgripande reformer har under de senaste
decennierna genomförts rörande den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. Ett
gemensamt drag för denna omdaning är, att kommunerna fåll ökat ansvar för
verksamheten. Vid olika tillfällen har också förändringar vidtagits för atl
vidga kommunernas handlingsfrihet. Ett uttryck för detta är stats­makternas
beslul år 1957 om grunder för en förenklad siatsbidragsgivning (prop. 1957:112,
SlU 1957:91, rskr 1957:239). Ett betydande antal speciella driftbidrag ersattes
då av två, nämligen ett lärarbidrag och ett högre skol-bidrag. För beräkning av
de båda nya gemensamma statsbidragen infördes förenklade regler. En avlösning
av vissa statsbidrag på skolans område vidtogs också år 1965 i samband med
beslut om reformerad kommunal skalteuijämning (prop. 1965:43, SlU 1965:78, rskr
1965:319). Vid utform­ningen av statsbidragssystemet till de gymnasiala
skolformerna under 60-talet (SFS 1966:115) beaktades i hög grad önskemålet om
ett enkelt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bidragssystem.
Till de kommunala huvudmännen utgår sålunda ett all­mänt driftbidrag med 100
procent av ett bidragsunderiag som utgör de faktiska lönekostnaderna. Kommun
kan för varje månad hos länsstyrel­sen rekvirera statsbidrag som utan dröjsmål
skall utbetalas. Kommunen svarar själv för revisionen av räkenskaperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förändringar i syfte atl ge kommunerna ökat ansvar
och ökad frihet har vidare gjorts i bestämmelserna rörande det fritt valda
arbetet och systemet med resurstimmar inom ramen för grundskolans verksamhet
(prop. 1968:129, SlU 1968:179 och LU 1968:71, rskr 1968:336). De lokala
skolstyrelserna har härigenom fått större frihet alt välja medel och me­toder
för att nä de uppställda utbildningsmålen. Andra exempel på ut­vecklingen mot
minskad statlig styrning utgör de ändringar som senare gjorts i skolstadgan.
Kommunerna kan numera själva dels besluta om skolfastighelernas förvaltning (KU
1969:30, rskr 1969:314), dels om per-sonalljänstens organisation belräffande
viss skolpersonal (prop. 1972:14, UbU 1972:8, rskr 1972:97). På skolområdet
skall slutligen erinras om statsmakternas beslut år 1973 om förenklad
handläggning av skolbygg­nadsärenden (prop. 1973:174, UbU 1973:55, rskr
1973:332). Denna reform innebar bl. a. all lokalbehovsprövningen för
grundskolan numera är en kommunal angelägenhet, alt själva
handläggningsförfarandet förenklats och att den statliga avsyningen slopats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Förändringar pä socialvårdsområdet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas insatser på socialvårdsområdet har
under senare år kän­netecknats av en stark utbyggnad. Det gäller i särskilt hög
grad barn­tillsyn, färdtjänst, hemtjänst och rådgivande verksamhet. Samtidigt
har arbetsformerna inom socialvården successivt förändrats. Särskilt betonas
numera behovet av samordning och helhetssyn. Bakom dessa önskemål ligger
uppfattningen, att den hjälpsökandes svårigheter och problem mås-le bedömas i
sin helhet och inte utifrån enstaka symptom. För att möjliggöra en sådan
utveckling har kommunernas handlingsfrihet vidgats när det gäller
förtroendemannaorganisalionens uppbyggnad. Genom lagen (1970:296) om social
centralnämnd kan kommun numera inrätta social centralnämnd för alt handlägga de
uppgifter som enligt gällande författningar ankommer på barnavårdsnämnd,
nykterhetsnämnd och socialnämnd. Den nämnda lagen ger också kommun rätt att
tillskapa sociala distriktsnämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På barnomsorgens område har lättnader i den
statliga tillsynen åstadkommits. Den nya statsbidragskungörelsen (1973:1207)
till förskolor och fritidshem innebär bl. a., att den statliga
ritningsgranskningen slopas vid prövning av statsbidrag till barnstugebyggande.
Den statliga kon­trollen omfattar i fortsättningen endast en allmän bedömning
av loka­lernas lämplighet för förskoleändamål och alt vissa krav på minimiylor
är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den så kallade balansregeln i kungörelsen
(1968:236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhel har slopats i
syfte att ge kom­munerna frihet all utan statsbidragsstyrning bestämma formerna
for bar­nomsorgens utbyggnad. Ytterligare ett steg mot produktionsneutral siats­bidragsgivning
på detta område togs i och med statsmakternas beslut år 1974 om statsbidrag
till bl. a. familjedaghemsverksamhet, varvid den så skållade kvolregeln
slopades (prop. 1974:141, SoU 1974:41, rskr 1974:345).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Förändringar på naturvårds- och miljövårdsområdena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas ställning inom naturvården har genom
beslul av 1974 års riksdag stärkts (prop. 1974:166, JoU 1974:52, rskr
1974:405). I pro­positionen framhöll departementschefen att kommunernas
engagemang på detta område ökat kraftigt under senare år och atl denna
utveckling låg i linje med kommunindelningsreformens syfte och den fysiska riks­planeringens
utformning. De ökade kommunala insatserna på naturvårds­området motiverade
enligt departementschefens mening en bättre sam­ordning och samstämmighet
mellan de statliga och de kommunala or­ganens ställningstaganden saml att
kommunerna i ökad utsträckning får direkt inflytande på handläggningen av
naturvårdsärenden. Departe­mentschefen förordade därför att betydelsen härav
markerades genom en uttrycklig lagbestämmelse av innehåll atl länsstyrelsen
skall samråda med vederbörande kommun, innan den fattar beslut om bildande av
naturreservat eller naturvårdsområde eller avgör annat nalurvårdsärende av
vikt. Riksdagen biföll regeringens förslag om ändring av 43 S na­turvårdslagen
(1964:822). Ändringen i 43 S naturvårdslagen innebär också all regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer får förordna att vissa närmare angivna
befogenheter som ankommer på länsstyrelse skall ankomma på kommunal myndighet.
I 21 S nalurvårdskungörelsen (1974:1028) har regeringen angetl delegeringens
närmare innehåll. De ärenden som kan delegeras är länsstyrelsens befogenheter
atl medge undantag från strandskydd (16 S), ge föreläggande om borttagande av
stängsel (17 S) eller rivning av förfallen byggnad (21 S), meddela dispens från
föreskrifter för naturvårdsområde (19 S) samt meddela tillstånd och
föreläggande belräffande utomhusreklam (22 S). Därjämte kan delegation att
meddela föreläggande även inbegripa befogenhet att förena detta med vite (39 S
andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statsmakterna har vidare vid 1974 års riksdag
beslutat (prop. 1974:163, JoU 1974:50, rskr 1974:395) om ändring i kommunala
renhållningslagen (1970:892). Härigenom får kommunerna i fortsättningen större
möjlighet alt själva bestämma den närmare utformningen av renhållningsverksam­heten
i glesbygd. I propositionen framhåller departementschefen, att pro­blemen med
det obligatoriska kommunala renhållningsmonopolet främst gällt tillämpningen
inom glesbygds- och fritidsområden. Särskilda ålgär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;der
för atl underiäiia för kommunerna att tillämpa renhållningslagen har därför
ansetts motiverade. Med stöd av bemyndigande i renhållnings­lagen har
regeringen i renhållningskungörelsen (1974:1024) utfärdat
till-lämpningsbestämmelser som närmare reglerar renhållningsskyldighetens
utövande av kommunen. 1 prop. 1975:32 om återvinning och omhänder­tagande av
avfall föreslås bl. a. vissa ändringar i kommunala renhåll­ningslagen som
syftar till ökad återvinning och bättre omhändertagande av avfall. Sålunda
avses att kommunen skall kunna utfärda vissa fö­reskrifter i dessa hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6
Vissa andra åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen fastställde fram till den 1 oktober 1973
kommunala vapen. Genom fastställelsebeslul blev vapnet skyddat mot obehörig
användning i näringsverksamhet i enlighet med bestämmelserna i lagen (1970:498)
om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. Sådant skydd
tillkom med säkerhet bara vapen som använts av ålder och otvetydigt vunnit
hävd. Statsmakterna beslutade är 1973 att slopa fastslällelsesy-stemet (prop.
1973:69, LU 1973:17, rskr 1973:186). Detta ersattes genom lag (1973:405) om
ändring i ovan nämnda lag av ett syslem med re­gistrering av kommunala vapen.
Den enda förutsättning för registrering, som lagen uppställer, är att
riksarkivets heraldiska sektion skall ha avgivit yttrande i ärendet innan
kommunen beslutar anta vapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen har i proposition (1975:37) framlagt
förslag om nytt för­mänssystem för värnpliktiga m. fi. och ändringar i
familjebidragsförord­ningen (1946:99) m. m. 1 propositionen föreslås, att
administrationen av ersättningar ål bl. a. värnpliktiga under
repetitionstjänstgöring förs över till försäkringskassorna. Dit förs också den
lokala administrationen av det familjesociala stödet över. Genom reformen
avlastas kommunerna vissa administrativa uppgifter och därmed försvinner
statlig kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av intresse i detta sammanhang är förslaget till ny
aktiebolagslag. Enligt 75 a S aktiebolagslagen (1944:705) kan aktiebolag inte
låna ut medel till bl. a. aktieägare. Regeln innehåller.vissa undanlag men
omfattar också kommunägt bolags lån till kommun. I förslaget till ny
aktiebolagslag föreslår regeringen, att kommun och landstingskommun skall
undanias från låneförbudet (12 kap. 7 S), Föredragande departementschefen fram­håller,
att det finns starka skäl för att en kommun bör ha möjlighet att tillgodose ett
tillfälligt behov av likvida medel genom lån från kom-munägda bolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
Förslag från några statliga kommittéer rörande förhållandet stat - kommun&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera statliga kommittéer har lagt fram förslag som
berör den kom­munala verksamheten i olika avseenden. I del följande behandlas
några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådana 
utredningsförslag varvid särskilt  intresse ägnas frågor avseende
uppgiftsfördelning och statlig reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1      Länsberedningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsberedningens uppdrag har varit alt i anslutning
till vissa tidigare verkställda utredningar, nämligen
länsförvaltningsutredningen, lands­kontorsutredningen och länsindelningsutredningen
(SOU 1967:20-23) saml länsdemokratiutredningen (SOU 1968:47) göra en
sammanfattande bedömning rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter
och organisation. Därvid skulle bl. a. fördelningen i stort av
samhällsuppgifter mellan stat och kommun övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förslag som beredningen lagt fram i betänkandet
(SOU 1974:84) Stat och kommun i samverkan innefattar huvudsakligen principiella
ställ­ningstaganden. Beredningen konstaterar därvid, att staten och kommu­nerna
delar ansvaret för utvecklingen av den offentliga sektorn. Allmänt gäller att
staten och kommunerna samverkar på skilda områden och i olika former för att
uppnå gemensamma samhälleliga mål. Det är därför enligl beredningen varken
lämpligt eller möjligt alt en gång för alla dra orubbliga och preciserade
gränser kring en kommunal självslyrelsesektor. Arbets- och
befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun måste i stället i ganska vid
omfattning kunna ändras i takt med samhällsut­vecklingen. Med denna bakgrund
har beredningen gått igenom flertalet samhällssektorer för att se om ansvaret
bör vara statligt eller kommunalt. Resultatet av genomgången är, att
uppgiftsfördelningen i stort sett är väl avvägd när det gäller huvudmannaskapet
för olika verksamhetsom­råden. 1 betänkandet framhålls alt statens tillsyn och
kontroll över den kommunala verksamheten har stor betydelse för den faktiska
kompe­tensfördelningen mellan stal och kommun. Beredningen uttalar, alt di­rektivens
intentioner, att staten skall påverka inriktningen i stort av den kommunala
verksamheten men lämna en betydande frihet för kommu­nerna vid den praktiska
utformningen, kan förverkligas genom alt kom­munerna i större utsträckning än
nu får disponera statsbidrag ulan in­gående författningsreglering. Genom
tillkomsten av större och bärkraf­tigare kommuner bör del vidare vara möjligt
att minska den statliga tillsynen och kontrollen över den kommunala
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2      Kommunallagsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den centrala kommunallagstiftningen - kommunallagen
(1953:753), kommunallagen (1957:50) för Stockholm, landstingslagen (1954:319)
och lagen (1957:281) om kommunalförbund - har övervägts av kommunal­lagsutredningen
(C 1970:30). Översynen har gjorts med syfte att göra lagstiftningen enklare och
mer enhetlig samt i förekommande fall anpassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelserna
till utvecklingen av kommunal praxis. Kommunallags-utredningens betänkande (SOU
1974:99) Enhetlig kommunallag inne­håller olika förslag som ökar kommunernas
handlingsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen föreslår bl. a. atl länsstyrelsens rätt
att förordna om sam­manträde med kommunfullmäktige slopas. Nuvarande krav på
under­ställningsskyldighet i fråga om anslag som skall täckas genom utdebi­tering
under mer än fem år föreslås utgå liksom kravet på underslällning för vissa
fondavsättningar och fondanvändningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3-3
Bygglagutredningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I direktiven för bygglagutredningen (1969 års
riksdagsberälielse K:55) framhålls beträffande förhållandet stat-kommun bl. a.
att utgångspunkten vid avvägningen mellan statligt och kommunalt inflytande på
den fysiska planläggningen bör vara, att den statliga myndigheten skall pröva
över­siktsplanerna med de långsiktiga perspektiven och de viktiga principiella
bedömningarna. Däremot uttalas tveksamhet om alla detaljplaner be­höver
underkastas granskning av statlig planexpertis. Den resurskapacitet som
därigenom frigörs hos statliga myndigheter borde i stället enligt
departementschefen ägnas åt viktiga principiella frågor samt rådgivning och
service åt kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglagutredningen har i sitt principbetänkande
(SOU 1974:21) Mark­användning och byggande skisserat en markanvändningslag för
planlägg­ningen, en byggnadslag för byggandet och en särskild lag om kommunala
vägar. 1 varje kommun skall finnas en kommunplan, som ger riktlinjer för
markanvändningen och miljöulformningen och som omspänner hela kommunen. För
område där närmare utredning och ställningstaganden behövs skall s. k.
kommundelsplan upprättas. Båda de nämnda plan­formerna skall antas av
kommunfullmäktige, varefter länsstyrelsen skall pröva att planen är godtagbar
från de synpunkter länsstyrelsen har alt företräda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nuvarande detaljplaneformerna stadsplan och
byggnadsplan föreslås bli avskaffade. 1 stället införs en ny typ av detaljplan,
kallad byggnadsplan, som skall antas av byggnadsnämnden i kommunen eller i
vissa fall av kommunfullmäktige. Den behöver inte prövas av statligt organ där
kom­mundelsplan gäller. För andra områden skall det kunna bestämmas i
kommunplanen i vilken utsträckning byggnadsplan skall få beslutas ulan statlig
prövning. 1 övriga fall skall byggnadsplan fordra fastslällelse av
länsstyrelsen för att bli giltig. Bygglagulredningens förslag, som
remiss-behandlats, överarbetas f n. inom bostadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Hamnutredningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hamnutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU
1974:24) Förslag till hamnlag föreslagit, atl det nuvarande systemet med
särskilda av kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munfullmäklige
antagna och av länsstyrelsen fastställda hamnordningar skall slopas.
Utredningen anser att, om behov av regler föreligger rörande allmän ordning och
säkerhet utöver vad som följer av hamnlagen, sådana kan ges i form av lokal
ordningsstadga utfärdad enligt allmänna ord­ningsstadgan. I betänkandet
övervägs också frågan om alt i en ny hamnlag behålla bestämmelserna om statlig
kontroll av taxor och andra avgifter i de allmänna hamnarna. Denna tanke
avvisas. I stället föreslås atl i hamnlagen föreskrivs att avgift i allmän hamn
skall bestämmas efter skälig och rättvis grund. Hamnutredningen föreslår
vidare, all den nu­varande underställningsplikten av hamntaxor upphör.
Taxeprövningen enligl hamniaxekungörelsen anses ej heller erforderiig.
Taxesättningen i hamnarna överlämnas således till hamninnehavarna inom ramen
för hamnlagens generella begränsningar. Efter mönster av va-lagen föreslås, att
en särskild nämnd - statens hamnnämnd - inrättas för prövning av tvister mellan
innehavare av allmän hamn och hamnens trafikanter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Länsskolnämndsutredningen och utredningen om skolans inre arbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämndsutredningen redovisar i sitt
betänkande (SOU 1973:48) Skolans regionala ledning sin allmänna syn på hur
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun bör fördelas i en framtid. Statens
uppgifter bör enligl uiredningen främst koncentreras lill att, utifrån ett
principiellt ansvar för lika tillgäng till utbildning och likvärdig kvalitet på
under­visningen i alla delar av landet, ange undervisningens mål, riktlinjer
och innehåll. Statsmakternas generella ansvar för samhällsekonomin gör det
också självklart, att dessa skall ha ett avgörande inflytande över den totala
omfattningen av de resurser som skall disponeras för utbildnings­ändamål. Ett
ytterligare motiv för statligt inflytande utgörs av behovet av överblick över
förhållandena i hela landet som grund för beslut. I frågor som ställer krav på
god kännedom om lokala förhållanden är där­emot ett lokalt inflytande av stor
betydelse. Uiredningen framhåller atl uppgifter, vid vars lösande stora
valmöjligheter står öppna och där stort utrymme finns för fri prövning, bör
handhas av politiskt ansvariga organ, vilket ofta kan utgöra ett motiv för atl
föriägga beslutanderätten till kom­munal nivå. Som ett motiv för kommunal
beslutanderätt talar i princip även önskemålet om atl beslul bör fattas så nära
dem som är berörda av besluten som det med hänsyn till övriga intressen är
möjligt. Ett enkelt administrativt handläggningsförfarande bör vidare
eftersträvas. Beslut av ren verkställighetskaraktär bör därför enligt
utredningens me­ning kunna fattas av lokala organ. Med dessa principiella
utgångspunkter framlägger länsskolnämndsutredningen bl. a. förslag till
organisation av och uppgifter för den statliga regionala skolmyndigheten
(länsskolinspekiio-nen), fortbildningsverksamheten, den framtida
psykologorganisalionen på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regional
nivå och förslag i anslutning till tillsättning av ordinarie lärartjänster.
Enligt uttalande i årets budgetproposition (prop. 1975:1, bil. 10) kommer huvuddelen
av länsskolnämndsulredningens förslag all överlämnas för be­aktande till den
pågående utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen om skolans inre arbete (SIA) har i sitt
huvudbetänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö lagt fram förslag om
omfattande för­ändringar av formerna för skolans verksamhel. SIA presenterar
bl. a. för­slag lill åtgärder för en bättre anpassning av undervisningen till
alla ele­vers behov och förutsättningar. Ett annat förslag berör hur eleverna i
nära kontakt med samhället i övrigt skal! kunna beredas meningsfulla
aktiviteter i skolan under den dei av skoldagen som inte direkt sam­manhänger
med själva undervisningen. En annan viktig fråga som be­handlas är hur man i
större utsträckning skall kunna öka det lokala an­svaret för skolans arbete och
utveckling. SIA framlägger i denna del förslag som innebär att ansvaret för och
beslutsrätten angående vissa ut­bildningsresursers användning kan delegeras
till lokala organ och till enskilda skolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6
Fosterbarnsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fosterbarnsutredningen formulerar i sitt betänkande
(SOU 1974:7) Barn- och ungdomsvärd sina utgångspunkter för värd och behandling
i begreppen normalisering, närhet, frivillighet och medinfiytande. För alt
skapa förutsäuningar för en verksamhel efter dessa riktlinjer anser uiredningen
det angelägel, atl ett odelat vårdansvar åläggs den nämnd som svarar för barn
och ungdom. Uiredningen föreslår, att kommunerna skall vara huvudmän för alla
delar av den sociala barn- och ungdoms­vården, inkl. de nu landstingsdrivna
barnhemmen. Förutom ökat kom­munalt ansvarstagande för verksamheten bör enligl
utredningens mening kommunernas handlingsfrihet vidgas. Det nuvarande systemet
med barn­hemsplaner, som underställs statlig myndighet, föreslås upphöra liksom
socialstyrelsens och länsstyrelsernas särskilda tillsyn över kommunernas barn-
och ungdomshem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.
Några pågående utredningar som behandlar förhållandet stat-kommun&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor som rör stora delar av kommunernas
verksamhel utreds av olika statliga utredningar. I det följande behandlas några
som är av in­tresse när det gäller förhållandet mellan stat och kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1  
Kommunalekonomiska utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 direktiven till utredningen (Fi 1971:08) om
kommunernas ekonomi framhåller departementschefen, att lakien i den kommunala
ulgiftsex-pansionen måste bringas till en nivå som står i bättre
överensstämmelse med tillväxten i landets totala inkomster och produktionskapacitet.
En allsidig utredning om kommunernas och landstingskommunernas eko­nomiska
situation anses motiverad. En av kommitténs uppgifter anges vara att söka
bedöma efterfrågeulvecklingen på de olika områden som har ett kommunall
huvudmannaskap och atl genomföra en analys av vilka reala resurser som skulle
behöva las i anspråk för att tillgodose de kommunala tjänsterna. 1 uppdraget
ingår vidare en bedömning av den framtida kommunala finansieringssituationen,
varvid utvecklingen av de skilda finansieringskällorna skall bedömas var för
sig. Belräffande skattefinansieringen uttalas alt det i dag framstår som helt
klart atl ut­rymmet för fortsatt stegring av den kommunala utdebiteringen är
ytterst begränsat. Kommittén bör mot denna bakgrund redovisa konsekvenserna för
de kommunala utgiftsprogrammen av en i framtiden i huvudsak oför­ändrad
genomsnittlig utdebileringsnivå. I detta sammanhang framhålls, att kommittén
alternativt bör pröva frågan om en begränsning av den kommunala
beskattningsrätten liksom olika former av begränsningar av den kommunala
expansionen genom fysiska regleringar eller en kvantitativ reglering av
lånefinansieringen. I utredningsuppdraget ingår också att be­handla
utformningen av statsbidragssystemet. Kommittén har därvid att undersöka
fördelar och nackdelar av en övergång lill generella former för
statsbidragsgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom tilläggsdirektiv den 28 december 1973 fick
kommunaleko­nomiska uiredningen i uppdrag all med förtur behandla frågorna om
storiek och utformning av statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp, fa­miljedaghemsverksamhet
och färdtjänst. Resultatet av utredningens överväganden har redovisats i ett
delbetänkande (SOU 1974:41). Stats­makterna beslutade i huvudsak enligt de
förslag som utredningen fram­förde (prop. 1974:141, SoU 1974:41. rskr
1974:345). Utformningen av slatsbidragsförfatiningarna har gjorts på sådant
sätt. alt önskemålen om enkelhet och minskad statlig kontroll i hög grad
lillgodosetls (1974:840, 841 och 842).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Byggadminlstrationsutrednlngen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggadminisiraiionsutredningen (B 1974:04) har bl.
a. i uppdrag att undersöka möjligheterna atl flytta över fiera uppgifter till
kommunala organ. 1 detta sammanhang skall länsbostadsnämndernas ställning och
uppgifter omprövas. Målsättningen är därvid att ge kommunerna ökad
självständighet och större befogenheter vid handhavandet av de uppgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
redan förut anförtrolls den kommunala seklorn. 1 direkliven fram­hålls, alt
utredningen vid denna prövning bör uigå från all kommunerna efter slutförandet
av indelningsreformen har förutsättningJir för att ta ett väsentligt ökat
an.svar för samhällsuppgifterna inom samhällsplanering och bostadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3      Utredningen
om vissa kommunala trafik- och trafiksäkerhetsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ansvaret för utvecklingen inom trafikområdet är
fördelat mellan olika myndigheter. Länsstyrelserna meddelar tillstånd till
yrkesmässig trafik med buss, medan trafiknämnderna meddelar tillstånd lill
taxitrafik. Flera kommunala nämnder har alt la ställning till frågor som hänger
samman med trafikförsörjningen. Förutom kommunstyrelsen har skolstyrelsen och
socialnämnden viktiga uppgifter på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En arbetsgrupp bestående av representanter för
statens trafiksäkerhets­verk och Svenska kommunförbundet föreslog år 1971 i
promemorian Kommunerna och trafiksäkerheten, att i varje kommun skulle finnas
en av kommunfullmäktige vald trafiknämnd. Den nya nämnden skulle enligl
förslaget i allt väsentligt överta de nuvarande trafiknämndernas och irafiksäkerhelskommittéernas
uppgifter. Vid remissbehandlingen framhöll vissa remissinstanser att
ytterligare utredning erfordrades be­lräffande bl. a. samordningen mellan den
nya trafiknämnden och andra kommunala organ, kompetensfördelningen mellan
länsstyrelse, trafik­nämnd och väghållare, kostnadsansvaret för beslutade
åtgärder, polisens befallning med utformningen av lokala trafikföreskrifter,
det frivilliga trafiksäkerhetsarbelet och handläggningen av frågor angående
tillstånd till taxitrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att överväga nämnda och vissa andra frågor på
det kommunala trafik-och trafiksäkerhetsområdet har en särskild utredning nu (K
1974:03) tillsatts. 1 direkliven framhålls, all arbetet bör syfta lill
samordning och överblick över handläggningen. För all ge kommunerna möjlighet
att välja lämplig organisation bör en ramlagstiftning övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4      Elutredningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om eldistributionens och elproduktionens
organisation utreds av elutredningen (1 1971:1). De kommunala företagen utgör
en femtedel av det totala antalet samt svarar för mer än 60 % av elenergin till
landets 3,9 miljoner abonnenter. I direktiven framhålls, att kommunerna spelar
en viktig roll i fråga om elförsörjningen framförallt i de större tätorterna.
Del konstateras, alt en intensifierad rationalisering av distributionen ägt rum
i anslutning till kommunindelningsreformens genomförande. Kom­munerna har även
engagerat sig i distributionsförhållandena på lands­bygden och i de mindre
tätorterna. Från kommunall håll har också i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olika
sammanhang uttalats att ett ökat infiytande från kommunernas sida är önskvärt
med hänsyn till elförsörjningens samband med bl. a. bebyggelseplanering och
bostadsförsörjning. Mot den bakgrunden fram­håller departementschefen, att det
är angelägel atl möjligheterna lill sam­ordning av eldistributionen med andra
allmännyttiga servicefunktioner effektivt las tillvara. Huvudansvaret för
distributionens ordnande bör enligt direkliven åvila staten och kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5      Utredningen
om skolan, staten och kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen om skolan, staten och kommunerna (U
1972:06) har i uppdrag att överväga den framtida ansvarsfördelningen på skolans
om­råde. Av direktiven framgår, att utredningen bl. a. skall undersöka möj­ligheterna
atl komma fram till ett regelsystem för grundskolan och gym­nasieskolan som
väsentligt ökar kommunernas ansvar för skolans verk­samhet. Huvuduppgiften för
uiredningen är all nå den för skolans arbete mest gynnsamma avvägningen mellan
å ena sidan de centrala besläm­melser som behövs för att de för skolan
fastställda målen skall förverkligas och å andra sidan behovet av utrymme för
de lokala initiativ, åtgärder och ansvarstaganden som också är nödvändiga för
en väl fungerande skola. Utredningen skall särskilt studera den styrning som
sker genom skolväsendets statsbidragssystem och dess personalförfattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har i ett delbetänkande (SOU 1974:36)
Skolan, staten och kommunerna kartlagt det omfattande regelsystem som gäller
för kom­munernas skolväsende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 betänkandet (SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för
specialskolan och särskolan har utredningen tagit upp lill diskussion frågan om
vem som bör vara huvudman för dessa skolformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I betänkandet (SOU 1975:9) Individen och skolan tar
utredningen upp lill diskussion huvudfrågorna om ansvarsfördelningen i
pedagogiska och organisatoriska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.6      Socialutredningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialutredningens (S 1969:29) uppdrag kan sägas
omfatta en ompröv­ning av samhällets hela socialvärdande verksamhet. Av
utredningens principbetänkande (SOU 1974:39) Socialvården framgår bl. a., att
utred­ningens avsikt är att i en andra etapp lägga förslag till en ramlag för
hela den kommunala sociala omvårdnaden. Den sociala ramlagen skulle således
ersätta bl, a, nuvarande barnavårdslag, nyklerhelsvårdslag och socialhjälpslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen konstaterar, att den rättsliga
regleringen bör lämna ut­rymme för en utformning av den kommunala socialvården
under be­aktande av kommunens särskilda förutsättningar och behov. En alltför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detaljerad
reglering av socialvården kan medföra bristande flexibilitet i åtgärdsvalel,
konstaterar utredningen, varför den lörfaliningsmässiga regleringen måste
utformas under beaktande av de negativa effekter som kan följa av att
verksamheten blir alltför hårt bunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7
Hälsovårdsstadgekommittén&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsstadgekommiitén (S 1974:08) har lill
uppgift att företa en allmän översyn av hälsovårdsstadgan (1958:663) och att
samordna lag­stiftningen på hälso- och miljövårdsområdet. Utredningens uppdrag
om­fattar också att föreslå slopande av onödig statlig detaljreglering. I di­rektiven
anförs bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen har som tidigare framhållits medfört
att hälsovårdsnämn­derna fåll fler och mer komplicerade arbetsuppgifter.
Samtidigt har genom kommunindelningsreformen större och ekonomiskt mer
bärkraftiga kom­muner skapats. Denna utveckling aktualiserar en översyn av
hälsovårds­stadgans bestämmelser om organisation av hälsovårdsarbetet och om
häl­sovårdsnämndernas sammansättning m. m. liksom frågan om nämnder­nas
medverkan i samhällsplaneringen. Härvid bör de sakkunniga särskilt överväga
vilka möjligheter till minskad statlig styrning och kontroll den genomförda
kommunindelningsreformen har medfört. Detalj föreskri fler som kan försvåra
nämndens arbete bör utmönstras till förmån för en frihet för kommunerna alt
välja sina arbetsformer i den mån föreskrifterna inle påkallas av
rättsäkerhetsskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.8
Översyn av lagstiftningen om stiftelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen (1929:116) om lillsyn över stiftelser
föreskriver, att stiftelse som främjar ett allmännyttigt ändamål skall stå
under länsstyrelsens tillsyn. Från denna regel kan undantag göras för bl. a.
kommunala verksam­hetsdrivande stiftelser. I fråga om donationsfonder
föreligger ingen mot­svarande undantagsmöjlighel. Med hänsyn till bl. a. den
kommunala re­visionens utbyggnad har man från kommunalt håll under
översynsarbelet ifrågasatt om länsstyrelsetillsynen numera är berättigad. Denna
fråga kommer atl övervägas i den utredning som regeringen nyligen tillsatt för
översyn av lagstiftningen rörande stiftelser (Ju  1975:01).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I direktiven anges, att utgångspunkten för en ny
lagstiftning bör vara atl alla stiftelser - både självständiga och
osjälvständiga - skall anmälas för registrering. I de fall stiftelsens
tillgångar är små bör undanlag kunna göras. Föredragande statsrådet anför
vidare atl de sakkunniga skall över­väga vilka stiftelser som bör undanias
skyldigheten att avge offentlig årsredovisning. Belräffande de kommunala
stiftelserna framhålls, att des­sa regelmässigt torde avge årsredovisning lill
kommunfullmäktige eller motsvarande organ. I sina överväganden skall de
sakkunniga beakta detta och anpassa kraven på årsredovisning härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.9
Översyn av bestämmelserna om Intygsgivning vid rekvisition av statsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För utbetalning av vissa statsbidrag till kommuner
och landstingskom­muner krävs f n. all rekvisitionen är försedd med ett
särskilt intyg från revisor. Kraven på intygets innehåll varierar alltifrån ett
bestyrkande av alt överensstämmelse föreligger med uppgifterna i
slatsbidragsansökan och bokföringen till en fullständig granskning av det
aktuella projektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen har uppdragit åt riksrevisionsverket all
kartlägga omfatt­ningen av den berörda intygsgivningen. Där verket bedömer del
möjligt atl vidta förenklingar skall överläggningar upptas med
slatsbidragsgi-vande myndighet. Utredningsarbetet skall bedrivas i nära kontakt
med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.
Nämndernas organisation och arbetsformer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala nämndorganisationen, nämndernas
arbetsformer m. m. regleras i första hand i kommunallagarna, som innehåller
dels föreskrifter om kommunstyrelsen och dess arbetsformer, dels motsva­rande regler
för nämnderna för oreglerad förvaltning (oreglerade nämn­der). Genom hänvisning
i de olika specialförfattningarna har stora delar av kommunallagarnas
regelkomplex gällande främst kommunstyrelsen gjorts tillämpliga också på
nämnderna för specialreglerad förvaltning (spe­cialreglerade nämnder).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de olika författningar som reglerar de
specialreglerade nämndernas verksamhel återfinns emellertid varierande
särskilda föreskrifter om bl. a. val, valbarhet, sammansättning, utomståendes
närvarorätt, delegation och protokoll. Mer detaljerade föreskrifter i berörda
avseenden kan utgöra en obefogad statlig styrning av de kommunala
arbetsformerna. Enhet­lighet i reglerna om den kommunala nämndorganisationen i
dessa hän­seenden är också önskvärd. Reglerna om de specialreglerade nämnderna
har därför närmare studerats inom ramen för översynen av den statliga tillsynen
över och kontrollen av den kommunala verksamheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det föreligger vidare ett lagtekniskt skäl alt i
delta sammanhang upp­märksamma reglerna för de specialreglerade nämndernas
arbetsformer. 1 stor utsträckning innehåller de olika specialförfaiiningarna
hänvisningar lill kommunallagens motsvarande regler för kommunstyrelse. Kommu­nallagsuiredningens
lagtekniska översyn av kommunallagarna innebär icke oväsentliga ändringar i
kommunsiyrelsereglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta motiverar att ändringar i det följande
föreslås bl. a. i reglerna för de sociala nämnderna, trots socialulredningens
arbete, som syftar till bl. a. en helt ny ramlag, som skall ersätta de
nuvarande socialvårds­lagarna. På delta sätt kan tillämpningen på de
specialreglerade nämn­derna av kommunallagsutredningens förslag till enhetlig
kommunaltag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1916/11: \&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(förkortas
i fortsättningen EKL) belysas på ett tidigl skede genom samtidig
remissbehandling. Övervägandena har sin utgångspunkt i atl det är önsk­värt alt
kommunallagens nämndregler också i fortsättningen blir till-lämpliga på de
specialreglerade nämnderna. Särskilda lösningar för en­staka nämnder bör
behållas endast då tungt vägande skäl finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagskommittén övervägde i sitt betänkande
III (SOU 1952:14 s. 204, 211-212) Förslag lill kommunallag m. m. en sådan regel
i kommunallagen atl de organisatoriska bestämmelserna för kommunens styrelse
skulle tillämpas även på de specialreglerade nämnderna. Kom­mittén förkastade
dock av olika skäl denna tanke men förordade all man vid kommande revisioner av
specialförfattningarna, liksom vid lag­stiftning om nya kommunala organ sökte i
görligaste mån göra kom­munallagens bestämmelser om kommunens styrelse
tillämpliga. Så har också i viss utsträckning skett. Någon allmän översyn i
syfte atl åstadkomma enhetlighet i de specialreglerade nämndernas organisations­former
med kommunallagens regler som förebild har emellertid hittills inte kommit till
stånd. Kommunallagsutredningen framhåller att det i och för sig kan vara
önskvärt att uppnå enhetlighet mellan styrelsens och de specialreglerade
nämndernas organisationsformer (SOU 1974:99 s. 92). Enligt utredningens
uppfattning bör de ändringar i fråga om reglerna om kom­munstyrelsens
organisation som föreslås i betänkandet kunna genomföras också för de
specialreglerade nämndernas del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag som läggs fram i det följande tangerar i vissa delar frågor som utredningen
om den kommunala demokratin har att överväga. Det bör därför framhållas all de
förslag lill anpassning av specialförfattning­arnas nämndregler lill
kommunallagen som läggs fram inte avser atl föregripa demokratifrågornas
lösning. Sådana ändringar i kommunalla­gens kommunstyrelseregler som kan komma
alt föreslås av demokra-tiulredningen i syfte atl stärka medborgarinfiytandet
får förutsättas bli tillämpliga också på de specialreglerade nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av främst arbetstekniska skäl har i
översynsarbetets första etapp en begränsning gjorts till de i fiertalet
kommuner oftast förekommande spe­cialreglerade nämnderna, nämligen
brandstyrelse, byggnadsnämnd, skol­styrelse, social centralnämnd, social
disiriktsnämnd, socialnämnd, barna­vårdsnämnd, nykterhetsnämnd och
hälsovårdsnämnd. Av dessa är brand­styrelse och nykterhetsnämnd fakultativa,
vilket innebär alt kommunen inte behöver inrätla sådan nämnd utan kan överlåta
åt annan nämnd att fullgöra uppgifterna. De övriga är obligatoriska. De flesta
av de spe­cialreglerade nämnder som inte behandlas här är fakultativa och i
många kommuner, särskilt de mindre, har det inte ansetts nödvändigt att inrätta
dem. Om man vill göra den eftersträvade enhetligheten i nämndorga­nisaiionen
praktiskt betydelsefull, är det därför angeläget alt i första hand inrikta
översynsarbelet på de här valda nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
skall emellertid tilläggas atl 256 av landets 278 kommuner har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inrättat
social centralnämnd. De föreslagna ändringarna i bestämmelserna för
nyklerhetsnämnd, socialnämnd och barnavårdsnämnd får således inte särskilt stor
räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De gjorda övervägandena torde i allt väsentligt äga
tillämpning också på övriga specialreglerade nämnder, men de författningar vari
dessa reg­leras har ännu inte omfattats av översynen. I det fortsatta
lagstiftnings­arbetet bör de om möjligt anpassas lill den här föreslagna
enhetliga re­gleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del bör vidare anmärkas att vissa förslag i detta
kapitel får effekter inte bara på här angivna nämnder. I något fall leder
förslagen till ändringar också i reglerna rörande den landstingskommunala
nämndorganisaiionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1 
Valbarhetsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 7 § KL väljs kommunfullmäktige bland dem som
uppfyller vill­koren för rösträtt i kommunen. För valbarhet till fullmäktige
fordras således svenskt medborgarskap, kyrkobokföring i kommunen och upp­nådda
arton års ålder. Den som är omyndigförklarad har dock inte rösträtt och är
därmed inte valbar. Från valbarhet utesluts vidare landshövding och vissa högre
tjänstemän vid länsstyrelse samt kommunens ledande tjäns­teman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För valbarhet till kommunstyrelse och nämnd för
oreglerad förvaltning gäller enligt 32 S KL vad som har föreskrivits om
valbarhet till full­mäktige. Kretsen av icke valbara har dock utvidgats till
att omfatta che­ferna för de förvaltningar som hör till respektive nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller de specialreglerade nämnderna
varierar valbarhetskraven. För flertalet äger kommunstyrelsens valbarhelsregler
motsvarande till-lämpning. 1 några specialförfattningar föreskrivs dock att
tjänsteman hos kommunen inte på grund av sin tjänsteställning är obehörig att
vara ledamot eller suppleant i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motiveringen
för valbarhelshindren är enligt kommunallagskommillén (SOU 1952:14 s. 223) i
huvudsak atl den ledande tjänstemannen och förvaltningscheferna enbart som
tjänstemän bör tillföra resp. nämnd sina särskilda kunskaper och erfarenheter.
Det ansågs angeläget atl de står neutrala i förhållande till olika
partiriktningar, åtminstone såtillvida all de inte företräder viss riktning
såsom ledamot av kommunal nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningen
föreslår att de för fullmäktige, styrelsen och oreglerade nämnderna gällande
valbarhetsbesiämmelserna ändras sä alt valbarhetshindren för kommunens ledande tjänsteman
och för för­valtningscheferna faller bort (9 och 33 SS EKL). Utredningen anser
att de skäl på vilka valbarhetshindren grundals inle längre är bärande och alt
valbarhelshindren för verkschefer bör ersättas med en särskild jävsregel av
innebörd att verkschef inte får delta i avgörande av ärende som rör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verket.
Förslaget påkallar en översyn av specialförfailningarnas valbarhets­regler, som
genomgående innehåller en hänvisning till kommunallagens bestämmelser om
valbarhet till fullmäktige eller styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.1  Nämnder
med kommunstyrelseregler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 3 a S 1 mom. andra stycket brandlagen (1974:80),
4 S första stycket lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m., 4 S socialhjälpslagen
(1956:2) och 5 S femte stycket nykterhelsvårdslagen (1954:579) ges val­barhetsregler
genom reservationslösa hänvisningar lill kommunallagens bestämmelser om
valbarhet till kommunstyrelsen. Uteslutna från val­barhet till brandslyrelse,
social centralnämnd, social distriklsnämd, so­cialnämnd och nykterhetsnämnd är
således kommunens ledande tjän­steman och vederbörande förvaltningschefer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För skolstyrelse gäller i sak samma valbarhetsregel
som för de nu upp­räknade nämnderna. Formellt sett avviker dock skollagens
valbarhets-regel från motsvarande bestämmelser i de nyss berörda specialförfatt­ningarna.
1 14 S första stycket skollagen (1962:319) har valbarhetsregel sålunda getts
formen av en hänvisning till kommunallagens bestämmel­ser om valbarhet till fullmäktige
med tillägget att skolchefen inte får utses till ledamot eller suppleant i
skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.2  Nämnder
med modifierade kommunstyrelseregler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 3 S andra stycket byggnadsstadgan (1959:612), 8 S
första stycket bar­navårdslagen (1960:97) och 8 § första och andra styckena
hälsovårdsstad­gan (1958:663) ges valbarhetsregler genom hänvisningar till
kommunal­lagens bestämmelser om valbarhet till kommunstyrelse. Dessa bestäm­melsers
tillämplighet på byggnadsnämnden, barnavårdsnämnden och häl­sovårdsnämnden har
dock inskränkts genom en särskild regel alt tjän­steman hos kommunen inte på
gmnd av sin tjänsteställning skall vara obehörig att vara ledamot eller
suppleant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna särbestämmelse innebär att kommunens ledande
tjänsteman och förvaltningschefen hos resp. nämnd är valbara. Skälet för denna
ord­ning har framför allt varit det praktiskt betingade önskemålet att möj­liggöra
inval av jurist hos kommunen i byggnadsnämnden och barna­vårdsnämnden.
Beträffande hälsovårdsnämnd förklaras regeln av önske­målet om möjlighet att
förena ledamotskap i nämnden med tjänst som hälsovårdsinspektör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1.3  Överväganden
och förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som förut har framhållits föreslår
kommunallagsutredningen att kom­munallagens regler om valbarhet till
fullmäktige, styrelsen och de oreg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riicsdagen 1976/77.  1 saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lerade
nämnderna ändras så alt gällande valbarhetshinder för kommu­nens ledande
tjänsteman och för vederbörande förvaltningschefer faller bort. I stället
föreslår utredningen en särskild jävsregel för förvaltningschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunallagsutredningens förslag förverkligas
uppkommer frå­gan om de nyss nämnda valbarhetshindren bör slopas också i den
mån de gäller förde specialreglerade nämnderna. Skälen för valbarhelshindren
har i huvudsak varit desamma för alla nämnder och nämnderna bör även i
fortsättningen kunna behandlas lika. Frågan om valbarhet till brandstyrelse,
skolstyrelse, social centralnämnd, social diskiriktsnämnd, socialnämnd och
nykterhetsnämnd bör kunna regleras genom en hän­visning till valbarhetsregeln
för styrelsen i en ny enhetlig kommunallag. Om förvaltningschef bör vara valbar
synes nämligen kunna bedömas på samma sätt belräffande de specialreglerade
nämnderna som för övriga nämnder. Det kan erinras om att den föreslagna
generösare regeln sedan flera år har gällt för val till betydelsefulla nämnder
som byggnadsnämnd, barnavårdsnämnd och hälsovårdsnämnd, ulan all detta synes ha
vållat några påtagliga olägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En bibehållen anknytning till kommunstyrelsereglerna
synes inte ford­ra alt den särskilda jävsregel som kommunallagsutredningen
föreslår för förvaltningschef ges moslvarande tillämpning beträffande de här
aktuella specialreglerade nämnderna. Erfarenheterna från byggnads-, barna­vårds-
och hälsovårdsnämndernas verksamhel visar att jävsreglerna i 4 och 5 SS
förvaltningslagen, som gäller i alla ärenden hos de specialre­glerade
nämnderna, är tillräckliga också i de fall dä valbarhetshindren är mindre
strikta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nu förordade lösningen medför atl valbarhetsreglerna
i byggnads­stadgan, barnavårdslagen och hälsovårdsstadgan behöver justeras.
Val-barhelsreglerna i övriga här berörda specialförfattningar behöver däremot
inte ändras. De har redan formen av oreserverade hänvisningar till kom­munallagens
bestämmelser om valbarhet till kommunstyrelsen. Regeln om jäv för verkschef
görs ej tillämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare bör valbarhetsregeln i skollagen med hänsyn
till intresset av enhetlighet ändras så att också den får formen av en
hänvisning till kommunallagens bestämmelser om valbarhet till kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Särskilda regler om nämndernas sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa av specialförfattningarna innehåller
särskilda regler eller rekom­mendationer om hur nämnderna skall vara
sammansatta. Förutom häl­sovårdsstadgan gäller detta flertalet lagar om de
sociala nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna är regelmässigt utformade så alt
vissa yrkesgrupper -läkare, veterinärer eller jurister-anges böra vara
företrädda i nämnden. 1 allmänhet ges härutöver en rekommendation till nämnden
all, om an­given yrkesgrupp inte är företrädd i nämnden, anlita sådan expertis.
Dessa senare bestämmelser behandlas i avsnitt 5.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De särskilda reglerna om nämndernas sammansättning
har lill syfte att ge nämnderna tillgång till den sakkunskap som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom kommunindelningsreformen bl. a. har öppnat
andra möjlig­heter atl utnyttja behövlig expertis, har det bedömts lämpligt all
pröva denna typ av föreskrifter i översynsarbelet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon anledning att för denna begränsade fråga
avvakta socialutred­ningens förslag om en ny social ramlagstiftning synes inte
föreligga. Inte heller synes det vara nödvändigt att avvakta resultatet av
hälsovårds-utredningens översyn av hälsovårdsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.1 Social cenlraln&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;intid och social disiriktsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland social centralnämnds minst nio ledamöter och
social distrikts­nämnds minst fem ledamöter bör enligl 3 § första stycket och 8
§ lagen om social centralnämnd juridisk och medicinsk sakkunskap om möjligt
vara företrädd. Vid lagens tillkomst fördes denna rekommendation på so­cialutredningens
förslag över från barnavårdslagen och nykterhelsvårdsla­gen, vilka, som
utvecklas närmare i del följande, innehåller bestämmelser om att jurist resp.
läkare om möjligt bör vara nämndledamot. Socialut­redningen (Stencil S 1969:11)
framhöll alt den visseriigen var av den upp­fattningen att det inte står i god
överensstämmelse med moderna demo­kratiska tankegångar att föreskriva eller ens
rekommendera yrke eller ut­bildning som kompetensgrund när det gäller val till
offentligt uppdrag. Ett förtroendemannaorgans behov av särskild expertis bör i
princip tillgodoses på annat sätt. Utredningen ansåg emellertid att den i
anslutning till förslaget om social centralnämnd, som bara syftade till att göra
en integration av de tre sociala nämnderna möjlig, så lång möjligt borde avstå
frän att föreslå sakliga ändringar i förhållande till gällande rätt. Vid sitt
slutliga ställnings­tagande till den framtida socialvårdsorganisationen skulle
utredningen be­handla även hithörande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa remissinstanser fann förslaget om
specialistledamöter i nämn­derna riktigt. Några länsstyrelser beklagade att
uiredningen inle i detta sammanhang ansett sig böra gå längre och ta ställning
till frågan om obligatorisk jurisimedverkan i ärenden som gäller administrativa
frihets-berövanden. Andra remissinstanser, bland dem Svenska kommunförbun­det,
förordade att bestämmelser om specialistledamöter i nämnderna skul­le utgå. Om
nämnderna ansågs ha behov av en särskild expertis borde en sådan knytas till
nämnden i andra former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande departementschefen (prop. 1970:121 s.
28) uttalade för­ståelse för åsikten alt ett kommunalt förtroendemannaorgans
behov av särskild expertis i princip bör tillgodoses på annat sätt än genom atl
experter ingår som ledamöter. Eftersom socialutredningen skulle ta upp dessa
frågor i ett större sammanhang borde dock enligt departements­chefen ingen
saklig ändring vid detta tillfälle göras i gällande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1916/71 :\&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagsbehandlingen av lagförslaget tilldrog
sig frågan om ex­pertmedverkan särskilt intresse. I motionerna 1970:1:1181 och
11:1388 yrkades all rekommendationen om inval av jurist och läkare i sociala
cen­tralnämnden skulle utgå. Motionärerna ansåg att en sådan rekommendation är
otidsenlig och menade alt det är främmande för en demokratisk valordning atl
specialdeslinera mandat till vissa yrkesgrupper. Den expertmedverkan som krävs
vid behandling av vissa ärenden borde enligt deras mening ske genom medverkan
av nämndens egna tjänstemän eller genom att särskilda sakkunniga tillkallas. I
det sammanhanget framhöll motionärerna att det kan bli fråga om atl tillkalla
inte bara jurist eller läkare utan också andra sakkunniga som barnpsykolog,
skolkurator, familjerådgivare, tjänsteman vid invandrarbyrå m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra lagutskottet (2 LU 1970:51) erinrade om all
frågan om jurists medverkan i barnavårdsärenden hade ägnats åtskillig
uppmärksamhet vid barnavårdslagens tillkomst och att justitieombudsmannen i en
fram­ställning till Kungl. Maj:t den 30 maj 1967 hade ifrågasatt om inte bar­navårdslagen
borde ändras på sådant sätt att juristmedverkan i någon form gjordes
obligatorisk i ärenden angående frihetsberövanden och för­bud mot
fosterbarnsförflyttning. En närmare redogörelse för vad som har förevarit i
dessa sammanhang lämnas i det följande (avsnitten 5.2.3 och 5.4.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I själva sakfrågan om juristmedverkan vid
behandling av barnavårds­ärenden gav utskottet uttryck för uppfattningen att
det är viktigt att de berörda nämnderna tillförs juridisk sakkunskap i
erforderiig omfatt­ning. När det gäller formerna för hur juristmedverkan
lämpligen bör anordnas var dock utskottet berett att i princip ansluta sig till
de syn­punkter som hade redovisats i motionerna. Gällande bestämmelser härom
fick enligt utskottet anses vara otidsenliga. Det behov av särskild expertis
som ett förtroendemannaorgan kan ha borde enligl utskottets mening tillgodoses
på sätt motionärerna hade föreslagit genom medverkan av nämndens eller
kommunens egna tjänstemän eller genom att särskilda sakkunniga tillkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet ansåg i princip att nuvarande
rekommendation i barnavårds­lagen om inval av jurist i nämnden borde utgå och
att någon motsvarande rekommendation inte borde föras över till den föreslagna
lagen om social centralnämnd. Samma uppfattning hade utskottet i fråga om
rekommen­dationen i nykterhelsvårdslagen om inval av läkare i nykterhetsnämnden
och överförandet av denna rekommendation till lagförslaget. Med hänsyn till
kravet på enhetlighet i lagstiftningen om kommunala nämnder med delvis samma
kompetensområde ansåg utskottet det nödvändigt att bar-navärdslagen,
nykterhelsvårdslagen och den föreslagna lagen om social centralnämnd innehåller
likartade bestämmelser om expertmedverkan i nämnderna. Eftersom del inte var
möjligt att i del aktuella ärendet ta upp frågor om ändring av de båda
förstnämnda lagarna ansåg sig utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
som saknade anledning att för denna frågas skull avstyrka propositionen i dess
helhet - nödsakat att tillstyrka den föreslagna rekommendationen om medverkan
av läkare och jurist inom den sociala centralnämnden. DeUa ställningstagande
skulle dock ses som en lösning under kortare övergångstid. Enligt utskottets
mening borde Kungl. Maj:t lägga fram förslag om ändring i barnavårdslagen,
nykterhelsvårdslagen och lagen om social centralnämnd av innebörd att
rekommendationen om expertmedverkan inom berörda nämnder tas bort. Riksdagen
biföll utskottets hemställan (rskr 1970:285). Riksdagsskrivelsen överiämnades
för beaktande till socialutredningen, som bl. a. har att överväga
socialvårdslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.2    Socialn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För socialnämnd gäller inte några särskilda regler
om sammansätt­ningen. Vid tillkomsten av socialhjälpslagen övervägdes dock om
inte den i fattigvårdslagen (1918:422) intagna bestämmelsen att minst en av
ledamöterna och en av suppleanterna i faltigvårdsslyrelsen skulle vara kvinna
borde få en motsvarighet i socialhjälpslagen. Önskvärdheten av att kvinnor
väljs in i socialnämnden ansågs dock framstå som så självklar att anledning
saknades atl genom tvingande bestämmelser tillföra nämn­den kvinnliga ledamöter
(prop. 1955:177, 2 LU 39, rskr 397).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2.3    Barnav&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland barnavårdsnämnds minst fem ledamöter bör
enligt 7 S första stycket barnavårdslagen juridisk sakkunskap om möjligt vara
företrädd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om juristmedverkan i barnavårdsnämnd
behandlades ingående under förarbetena till barnavårdslagen. Barnavårdskommittén
(SOU 1956:61) ansåg alt sådan medverkan bara kunde tänkas motiverad av behov
att höja nämndens förmåga att utreda och pröva ärenden som är av stor vikt och
kan erbjuda betydande svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om jurisimedverkan skulle anses önskvärd, ansåg
kommittén över­vägande skäl tala för att en kvalificerad domare skulle inträda
som le­damot av nämnden vid handläggningen, företrädesvis av ärenden rörande
omhändertagande. En sådan ordning skulle dock enligt kommittén in­nebära en
principiell nyhet, som skulle bryta den dittillsvarande upp­fattningen om
lämpliga former för det kommunala socialvärdsarbetets bedrivande. Med hänsyn
härtill ansåg kommittén all det inte borde kom­ma ifråga atl införa en
obligatorisk domarmedverkan i barnavårdsnämn­den. Denna borde enligt kommiuén
fullt ut behålla sin karaktär av kom­munal nämnd, bildad av valda ledamöter,
och inte vid handhavandet av vissa ärenden framträda som en domstolsliknande
myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna ståndpunkt fick starkt stöd vid
remissbehandlingen. I vissa yttranden redovisades dock en positiv inställning
till tanken all barna-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vårdsnämnd
vid handläggningen av vissa ärenden borde förstärkas med domare eller annan
jurist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden (prop. 1960:10 s. 94-96) framhöll vid
remissen till lag­rådet att kraven på obligatorisk juristmedverkan i
barnavårdsnämndens arbete hade kommit fram i den allmänna diskussionen om
rättssäkerhet vid s. k. administrativa frihetsberövanden. Den synpunkt som
därvid hade anlagts hade varit att del var nödvändigl atl stärka
rättssäkerhets-garantierna för de enskilda. Dessutom hade hävdats att
barnavårds­nämnderna måste organiseras med domare eller annan jurist som le­damot,
för att ungdomsbrottsligheten skulle kunna bekämpas tillräckligt effektivt och
behovet av samhällsskydd tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt föredraganden stod det fullt klart att ett
ökat utnyttjande av juridisk sakkunskap skulle stärka rättssäkerheten och
främja effektivite­ten i barnavårdsnämndernas arbete. Härigenom skulle nämndernas
ställ­ning allmänt sett också förbättras. När det gäller formerna för
jurist-medverkan anslöt sig föredraganden till kommitténs förslag, som hade
biträtts av flertalet remissinstanser. Föredraganden ville därför inle till­styrka
alt den i den äldre barnavårdslagen intagna föreskriften atl juridisk
sakkunskap om möjligt borde vara företrädd i nämnden skulle behållas i den nya
barnavårdslagen. Även om inval av domare eller annan jurist i barnavårdsnämnd i
många fall kunde vara ett lämpligt sätt att tillgodose nämndens behov av
juridisk sakkunskap kunde detta enligl föredragan­den tillgodoses också på
andra vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet erinrade i sitt utlåtande (prop. 1960:10
s. 45152) över för­slaget lill ny barnavärdslag om att detta i flera hänseenden
innebar vä­sentligt ökade befogenheter för barnavårdsnämnderna. De ökade befo­genheterna
aktualiserade i hög grad behovet av juristmedverkan i nämn­derna. Lagrådet
ansåg atl obligatorisk juristmedverkan i barnavårdsnämn­derna var ett
ofrånkomligt krav. Hur en sådan medverkan lämpligen borde anordnas i
organisatoriskt avseende fick enligl lagrådet bli beroende på ytteriigare
utredning. I avbidan härpå ansåg lagrådet alt man borde behälla den dittills
gällande rekommendationen att om möjligt välja in en jurist i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid anmälan av lagrådels yttrande förklarade
föredraganden all hon -även om bestämmelser som endast innebär en
rekommendation om inval i kommunala nämnder av personer med särskilda
kvalifikationer syntes kunna ge anledning till invändningar från såväl praktiska
som principiella synpunkter - ville gå lagrådet till mötes. I förslaget till ny
barnavårdslag logs därför in en bestämmelse av innehåll att juridisk sakkunskap
om möjligt borde vara företrädd inom nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagsbehandlingen (2 LU 1960:5, rskr 152)
kom inle några ytter­ligare synpunkter på frågan fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.4
Nyklerhetsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av nyklerhetsnämnds minst fem ledamöter bör enligl
5 S tredje stycket nykterhelsvårdslagen om möjligt en vara läkare. I lagen
föreskrivs dess­utom alt såväl män som kvinnor skall vara representerade i
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid nykterhetsvårdslagens tillkomst fördes
bestämmelsen om atl läkare om möjligt skall vara ledamot av nämnden utan
särskilda kommentarer över från alkoholisilagen (1931:233). Skälet till
föreskriften synes ha varit en önskan att förstärka del medicinska inslaget i
nykterhetsvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
bestämmelsen att såväl män som kvinnor skall vara represen­terade i
nykterhetsnämnden hade sin motsvarighet i alkoholistlagen, i vilken föreskrevs
att minst en av ledamöterna och en av suppleanterna i nämnden skulle vara
kvinna. Alkoholistutredningen (SOU 1948:23) hade föreslagit atl bestämmelsen
skulle behällas. Med anledning av den kritik som riktades mot förslaget av
vissa remissinstanser föreslog föredragande departementschefen (prop. 1954:159)
en föreskrift atl såväl män som kvin­nor skulle vara representerade i nämnden.
Någon saklig ändring avsågs dock inte med den nya formuleringen. Föreskriften
skulle enligt depar­tementschefen inle tolkas så att nämnden behöver ha mer än
en kvinnlig ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.5
Hälsovårdsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av hälsovårdsnämnds minst fem ledamöter bör enligt
7 § hälsovårds­stadgan om möjligt en vara läkare och en vara veterinär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid hälsovårdsstadgans tillkomst tilldrog sig
frågan om formerna för medicinsk och veterinärmedicinsk sakkunskaps medverkan
inom den allmänna hälsovården särskilt intresse. Hälsovårdsstadgekommiitén (SOU
1953:31) föreslog regler som nära anslöt lill tidigare gällande be­stämmelser.
Enligl kommittéförslagel skulle sålunda stadsläkare och siadsveterinär samt
köpingsläkare vara självskrivna ledamöter i hälso­vårdsnämnd. Inom andra
hälsovårdsnämnder än de med läkare och ve­terinär som självskrivna ledamöter
skulle också om möjligt medicinsk och veterinärmedicinsk sakkunskap vara
företrädd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna hade delade meningar om
kommittéförslagel i dessa avseenden. Å ena sidan hävdade bl. a. Svenska
stadsförbundet och Svens­ka Landskommunernas förbund att självskrivna ledamöter
i princip över huvud tagel inte borde förekomma i hälsovårdsnämnd. Å andra
sidan föreslogs att tjänsteläkare och tjänsteveterinär borde vara självskrivna
le­damöter i hälsovårdsnämnderna inom samtliga kommuner och inte bara i
nämnderna i vissa städer och köpingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande departementschefen (prop. 1958: B 46
s. 72-73) framhöll atl omgivningshygienens förebyggande betydelse var allmänt
erkänd och atl därav följde att frågeställningarna inom hälsovården ofta krävde
medi­cinsk fackkunskap för en tillfredsställande lösning. Läkarnas medverkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom
hälsovårdsnämnderna hade också enligt departementschefens genomgående visat sig
vara mycket värdefull. Departementschefen anslöt sig alltså till kommitténs
uppfattning atl medicinsk sakkunskap knappast kan undvaras inom
hälsovärdsarbetet om detta skall kunna bli effektivt. Med hänsyn till
hälsovårdsnämndens ökade uppgifter i fråga om livs­medelskontrollen och
djurskyddet delade departementschefen kommit­téns uppfattning att också
veterinärmedicinsk sakkunskap borde tillför­säkras nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefen ansåg emellertid att
självskrivet ledamotskap i hälsovårdsnämnd för vissa ijäsnlemän över huvud
taget inte säkerställer deras medverkan i hälsovårdsarbetet. Däremot ansåg han
så starka sakliga skäl tala för deras ledamotskap atl de i betydande
utsträckning kunde väntas bli invalda i nämnden. Enligt departementschefens
mening var ett sådant val att rekommendera. Han förordade därför inte
obligatoriskt ledamotskap i hälsovårdsnämnden för tjänsteläkare och
ijänsleveterinär men väl en i hälsovårdsstadgan inlagen rekommendation att
läkare och veterinär om möjligt bör vara ledamöter av nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.6
Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har som tidigare framhållits (avsnitt
5.2.1) hemställt om förslag till ändringar i barnavårdslagen,
nykterhelsvårdslagen och lagen om social centralnämnd av innebörd att
rekommendationen om expertmed­verkan i berörda nämnder tas bort. Skälen för
sådana ändringar är flera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det första står det, som socialutredningen har
påpekat, inte i över­ensstämmelse med moderna demokratiska tankegångar att
föreskriva el­ler ens rekommendera yrke eller utbildning som kompetensgrund när
det gäller val till offentligt uppdrag. Det måste sägas vara i hög grad
otidsenligt att på sådant sätt destinera mandat lill vissa yrkesgrupper. De
politiska partierna bör enligt modernt synsätt inte vara bundna av sådana
föreskrifter eller rekommendationer när de nominerar förtroen­demän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda rekommendationer om nämndernas
sammansättning har, som framgår nedan (avsnitt 5.3.1), i vissa fall ansetts
utgöra hinder mot föreskrift om proportionell valmetod, vilket redan det utgör
ett vägande skäl att pröva nödvändigheten av sådana föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rekommendationerna att vissa yrkesgrupper om
möjligt bör vara fö­reträdda i nämnderna har till syfte all ge nämnderna
tillgång till den sakkunskap som behövs. Frågan hur nämndernas behov av
sakkunskap skall tillgodoses kan dock lösas på flera olika sätt. Skälen för atl
göra det förtroendemannavägen synes ha föriorai sin bärkraft när kommun­indelningsreformen
har genomförts och kommunernas personalresurser därmed har blivit större. I de
fall då erforderiig sakkunskap inte finns atl tillgå bland kommunens tjänstemän
kan nämnderna få sitt behov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
sakkunskap tillgodosett genom all tillkalla särskilda experter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det måste vidare betonas att nämndernas behov av
sakkunskap inte är begränsat till den sakkunsakp som företräds av jurister och
läkare. Även andra yrkesgruppers t. ex. psykologers sakkunskap är värdefull och
kan i vissa sammanhang vara väl så betydelsefull som juridisk och medi­cinsk
sakkunskap. Det kan därför ifrågasättas om det finns tillräckligt starka skäl
att utpeka medverkan av viss sakkunskap som särskilt an­gelägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En särskild uppmärksamhet har frågan om
jurisimedverkan i barna­vårdsnämnd tilldragit sig. Bl. a. har
juslitieombundsmannen som tidigare nämnts (avsnitt 5.2.1) ifrågasatt om inte
barnavärdslagen bör ändras på sådant sätt att jurisimedverkan i någon form görs
obligatorisk i vissa ärenden. Också i andra sammanhang har förslag om
obligatorisk jurist­medverkan förts fram. I allmänhet har dock dessa förslag
inle inneburit krav att junst skall ingå som ledamot i nämnden. Om
juristmedverkan ges denna form skulle barnavårdsnämnden på sätt och vis föriora
sin egenskap av kommunal nämnd och - i vart fall vid handläggningen av vissa
ärenden - framträda som en domstolsliknande myndighet. En sådan utveckling bör
inte accepteras. Barnavårdsnämndens behov av juridisk sakkunskap får därför
tillgodoses på annat sätt. Frågan om andra länkbara former för jurisimedverkan
behandlas närmare i ett följande avsnitt (5.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som nu har anförts leder till slutsatsen alt samtliga
föreskrifter om särskild yrkesrepresentation bör mönstras ut ur
hälsovårdsstadgan och lagstiftningen om de sociala nämnderna. Dessa ändringar
kan inle anses vara av sådan karaktär att de på något sätt föregriper
hälsovårds­utredningens eller socialutredningens överväganden. Utan alt mer
genomgripande påverka den materiella regleringen av dessa områden eller utgöra
hinder för ytterligare reformer ansluter förslaget väl till den anda som
präglar de bägge utredningarnas direktiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar nykterhetsvårdslagens föreskrift att
såväl män som kvin­nor skall vara representerade i nyklerhetsnämnd framstår det
som sä självklart att båda könen bör vara företrädda i nämnden atl någon tving­ande
bestämmelse härom inte behövs. Som föråldrad bör föreskriften mönstras ut ur
nykterhelsvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3
Proportionella val av nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.1
Nuvarande ordning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För flertalet kommunala nämnder föreskrivs all de
skall väljas pro­portionelll, om del begärs av ett visst antal ledamöter i
fullmäktige (minst så många väljande som motsvarar det tal som erhålls om
samtliga väl­jandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med
1). Prin­cipen är att en grupp i fullmäktige, som är tillräckligt stor för atl
få mandat vid proportionell fördelning, skall kunna genomdriva att valet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;görs
proportionellt. Regelns syfte är atl garantera att en minoritet i full­mäktige
kan bli företrädd i nämnderna och att partierna där representeras i förhållande
lill sin styrka i fullmäktige. Förfarandet vid proportionella val regleras i
lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting,
kommunfullmäktige m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För val av kommunstyrelsen, nämnder för oreglerad
förvaltning, re­visorer och beredningar för ärenden som skall avgöras av
fullmäktige finns en bestämmelse om proportionellt val med nyss angivet
innehåll i 22 S fjärde stycket KL. Motsvarande bestämmelse finns i 23 S KLS och
32 S LL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samma regel om minoritets rätt att påkalla
proportionellt val finns för de flesta nämnderna för reglerad förvaltning,
däribland brandslyrelse (3 a S brandlagen), social centralnämnd och social
distriktsnämnd (3 och 8 SS lagen om social centralnämnd), socialnämnd (3 S
lagen om social­hjälp), barnavårdsnämnd (7 S barnavårdslagen), skolstyrelse (13
S skollagen), utbildningsnämnd (20 F S skollagen), sjukvårdsstyrelse (9 S
sjukvårdslagen, 1962:242), styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
(14 S lagen, 1967:940, angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda),
civil­försvarsnämnd (41 S civilförsvarslagen , 1960:74) och arbetslöshelsnämnd
(4 S kungörelsen, 1966:369, med närmare föreskrifter om arbetslöshels­nämnd och
dess verksamhet). I 3 S byggnadsstadgan och 3 kap. 1 S vallagen (1972:620)
finns hänvisningsregler enligl vilka val av byggnadsnämnd resp. valnämnd skall
ske proportionelll i de fall då sådant är föreskrivet vid val lill
kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även andra av fullmäktige eller landsting
förrättade val än sådana som avser den egna kommunens nämnder kan ske proportionelll
om en minoritet i fullmäktige begär det. Detta gäller exempelvis val av andra
ledamöter av polisstyrelse än polischefen (76 S polisinstruktionen, 1972:511),
val av huvudmän i sparbank (13 S lagen, 1955:416, om spar­banker) och val av
ledamöter i länsstyrelse (42 S länsstyrelseinstruktionen, 1971:460). Vidare kan
nämnas atl en inom justitiedepartementet nyligen utarbetad promemoria (Ds Ju
1975:1) angående vissa ändringar i rät­tegångsbalken m. m. innehåller förslag
om atl val av nämndemän i tings­rätt, fastighetsdomstol, länsrätt,
länsskatterätl och fastigheisiaxeringsrält skall kunna ske proportionellt
enligl samma regler som i kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den proportionella valmetoden vid val inom de
beslutande kommunala församlingarna infördes 1913 för val av landstings
förvaltningsutskoll, drätselkammare och organ med beredande uppgifter. Sedan
dess har me­todens användning successivt utvidgats till att omfatta det stora
fiertalet val som förrättats av fullmäktige och landsting. Huvudinvändningarna
mot atl låta metoden användas över hela linjen har varit att proportionella val
dels var ägnade all leda till en icke önskvärd politisering av valen och
nämndsarbelet, dels var oförenliga med de författningsbestämmelser om krav på
nämnledamöiers sakkunskap som gäller för vissa nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För hälsovårdsnämnd och nyklerhetsnämnd saknas
föreskrift om pro­portionellt val. De väljs alltså formellt genom
majoritetsval. Detsamma gäller ytterligare några specialreglerade nämnder med
mer eller mindre klar kommunal anknytning, t. ex. försäkringsnämnd,
irafiknämnd, sjuk­husdireklion och beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alt föreskrift om proportionellt valsätt saknas i
hälsovårdsstadgan moti­verades av föredragande departementschefen (prop. 1958:B
46 s. 140) med all den proportionella valmetoden inte alltid var förenlig med
rekommen­dationen i 7 S hälsovårdsstadgan atl välja in läkare och veterinär i
hälso­vårdsnämnd. En liknande förklaring ges beträffande nyklerhetsnämnd (prop.
1956:137 s. 29). Enligt föredragande departementschefen är den proportio­nella
valmetoden mindre ändamålsenlig om särskilda kvalifikationer är fö­reskrivna
för en eller flera av nämndledamölerna. I 5 S nykterhelsvårdslagen föreskrivs
att läkare om möjligt bör vara ledamot av nämnden och atl såväl män som kvinnor
skall vara representerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 23 S KLS kan proportionelll val inte
förekomma i fråga om nämnd där borgarråd är självskriven som ordförande.
Kommunallags­utredningen föreslår alt regeln tills vidare står kvar (24 S
fjärde stycket EKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3.2
Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln i kommunal förvaltning är alt
fullmäktiges val av nämnder och andra organ skall vara proportionella, om en på
visst sätt beräknad minoritet i fullmäktige begär det. De här aktuella
undantagen förklaras fram­för allt av svårigheter alt förena den proportionella
valmetoden med särskilda föreskrifter om nämnds sammansättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom rekommendationerna och föreskrifterna om
hur hälsovårds­nämnd och nyklerhetsnämnd skall vara sammansatta i det
föregående fö­reslås utgå, föreligger inga hinder mot atl bereda möjlighet för
fullmäktige atl utse även ledamöterna i dessa nämnder genom proportionelll val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den proportionella valmetoden torde i och för sig
kunna tillämpas även om man behåller rekommendationerna rörande nämndernas
sammansätt­ning. Sådana rekommendationer finns i flera specialförfaltningar
ulan all detta har ansetts behöva utesluta en föreskrift om proportionellt val.
Inle heller den omständigheten atl någon är självskriven ledamot eller
ordförande i en nämnd är nödvändigtvis ett hinder för proportionellt val av
övriga ledamöter i nämnden. Kyrkoråd och polisstyrelse kan sålunda väljas pro­portionelll
trots alt kyrkoherden författningsenligt är ledamot av kyrkorådet och
polischefen ordförande i polisstyrelsen (25 S fjärde stycket och 44 S 1 mom.
lagen, 1961:436, om församlingsstyrelse samt 38 och 76 SS polisin-slriktionen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det torde sedan länge ha förhållit sig på det
sättet att de av fullmäktige och landsting valda organen nästan utan undanlag
har fått sina platser för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delade
efter proportionell grund vare sig formellt stöd för proportionelll val funnits
eller ej. Denna ordning har tett sig självklar och farhågorna för skadlig
politisering eller andra olägenheter har knappast besannats. I praktiken går
valen oftast till så att partigrupperna i förväg kommer överens om en gemensam
kandidatlista, som innehåller samma mandatfördelning som skulle följa av ett
proportionellt val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten alt välja hälsovårdsnämnd eller
nykterhetsnämnd propor­tionelll leder sannolikt i allmänhet inte till att dessa
nämnder blir sam­mansatta på annat sätt än de har brukat vara. En utvidgning av
den pro­portionella valmetodens användningsområde torde trots detta vara av
visst värde för alt fullständiga det kommunala minoritetsskyddet. Utan lagstöd
kan inte minoriteten framtvinga ett proportionellt val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En regel om möjlighet till proportionellt val bör
införas för val av i första hand hälsovårdsnämnd och nykterhetsnämnd. Inga
bärande skäl kan emellertid anföras mot alt tillämpa en sådan regel även på
andra kommunala nämnder, som hittills formellt inte kunnat väljas
proportionellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den förslagna utvidgningen av den proportionella
valmetodens tillämp­ningsområde kan lagtekniskt genomföras på två olika sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det första innebär alt en hänvisning lill
kommunallagens regel om pro­portionellt val tas in i specialförfatiningen. Den
kan exempelvis, såsom skett i byggnadsstadgan och vallagen, ges den formen alt
val av nämnden i fråga skall ske proportionelll i de fall då sådant är
föreskrivet vid val till kom­munstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det andra innebär atl bestämmelsen i KL om
proportionellt val utvidgas till alt omfatta samtliga kommunala nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det första alternativet innebär all man fortsätter
på den hittills beträdda vägen och successivt utvidgar den proportionella
valmetodens användning. Det andra innebär ett nytt grepp. Det ger frän flera
synpunkter det mest tilltalande resultatet. I sin nuvarande lydelse, som i
kommunallagsutred­ningens förslag behålls i princip oförändrad, föreskriver
kommunallagens bestämmelse proportionellt nämndval endast beträffande
kommunstyrelsen och sådan nämnd som sägs i 44 S andra stycket KL, dvs. nämnd
för oreglerad förvaltning. Begränsningen lill de enbart kommunallagsreglerade
nämnder­na bör tas bort. Hänvisningen till 44 S andra stycket utgår och regeln
görs tillämplig, förutom på kommunstyrelsen, på annan nämnd. Delta skall gälla
vare sig nämndens verksamhet är oreglerad eller specialreglerad.
Special-författningarnas regler i ämnet kan därigenom mönstras ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konsekvenserna härav blir i korthet följande.
Förutom hälsovårdsnämnd och nykterhetsnämnd kommer några enstaka nämnder, som
för närvarande inte kan väljas proportionellt, atl formellt kunna utses på
detta sätt. Med utgångspunkt i alt ändringen görs i den av
kommunallagsuiredningen fö­reslagna enhetliga kommunallagen (24 S tredje
stycket EKL). som även avser landstingskommun, gäller det sjukhusdireklion,
uttagningsnämnd, slakt­husslyrelse och möjligen ytteriigare någon nämnd. På de
flesta håll medför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
nya ordningen sannolikt inga ändringar i sak i förhållande lill den nu­varande.
Vid lagstiftning om nya kommunala nämnder blir det propor­tionella valsättet
tillämpligt på dessa, om man inle uttryckligen föreskriver annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket &amp;quot;annan nämnd&amp;quot; bör inte vålla
några större problem i tillämp­ningen. Kommunallagen innehåller fiera regler
som gäller oreglerade och specialreglerade nämnder, t, ex, bestämmelserna om
ersättning till ledamöter av kommunstyrelsen och annan nämnd (46 S 1 mom,) och
om besvär över beslul av kommunstyrelsen och annan nämnd (76 S 2 mom,).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna bestämmelsen om proportionellt val
avser, i likhet med kommunallagens övriga reglerom nämnd, endast kommunalnämnd.
Sådana nämnder och andra organ som med hänsyn till bestämmelserna om deras
tillsättande, verksamhetsformer och uppgifter är att betrakta som statliga
myndigheter eller åtminstone icke kommunala organ faller således utanför
bestämmelsens tillämpningsområde. DeUa torde gälla bl. a. trafiknämnd,
försäkringsnämnd och beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda vilka alltså
inte heller i fortsättningen utan ändring i resp. specialförfatining for­mellt
kan väljas proportionelll. Vidare skall understrykas att ändringen en­dast
gäller nämnder. För kommittéer, arbetsgrupper m. m. blir rättsläget således
detsamma som tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den föreslagna ändringen vinner man den
fördelen att kommunal­lagen uttömmande anger vilka av kommunens egna organ som
kan väljas proportionellt. En sådan enhetlig reglering kan ha ett visst värde
med hänsyn till atl fullmäktige och landsting i regel förrättar valen till
dessa organ sam­tidigt. Reglerna om proportionellt val av kommunala nämnder
behöver dä inle sökas i flera olika författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De särskilda bestämmelserna om proportionellt val
föreslås utgå ur de specialförfaltningar som omfattas av översynen. Att tills
vidare låta dem stå kvar i övriga författningar angående specialreglerade
kommunala nämn­der kan knappast medföra några olägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av borgarrådsinstitutionen betingade
undantagsregeln för val av nämnder i Stockholms kommun, som intagits i
kommunallagsutredningens förslag, bör inte ändras på annat sätt än så alt dess
lydelse i formellt hänseende stämmer överens med huvudregeln om proportionelll
val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4
Utomståendes närvarorätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de olika specialförfaltningarna återfinns
varierande bestämmelser om utomståendes närvaro vid nämndsammanträden. På den
sociala sektorn har dessa föreskrifter i allmänhet getts formen av
rekommendationer alt biträde av medicinsk eller juridisk sakkunskap bör anlitas
i de fall sådan inte är företrädd i nämnden. Vid hälsovårdsnämnds sammanträde
har en flertal utomstående tjänstemän rätt att närvara. Vissa har därutöver
skyl­dighet alt vara närvarande, om rekommenderad sakkunskap inte är företrädd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
nämnden. Motsvarande fråga har i socialhjälpslagen lösts så atl nämnden får
tillkalla särskilda sakkunniga att delta i överiäggningarna. Denna rätt
tillkommer f. ö. flertalet specialreglerade nämnder men i socialhjälpslagen har
det inle ansetts behövligt med en uttrycklig rekommendation atl anlita biträde
av viss sakkunskap. Andra specialförfatiningar innehåller varierande
bestämmelser om närvarorätt lör förvaltningschef eller föredragande. De
bestämmelser som gäller och de skäl som i olika sammanhang har anförts för och
mot dessa föreskrifter redovisas i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under senare år har frågor om närvarorätt för andra
än nämndledamöterna främst aktualiserats beträffande heltidsengagerade
förtroendemän och de anställda hos kommunerna. I direktiven för utredningen om
den kommunala demokratin (1971 års riksdagsberälielse C 20) nämns särskilt
frågan om när­varorätt för heltidsengagerad förtroendeman i nämnd där
vederbörande inte är ledamot. Samma utredning har genom tilläggsdirektiv (1973
års riks­dagsberättelse C 10) fått i uppdrag atl utreda de problem som med
hänsyn till den politiska demokratin och den kommunala verksamhetens karaktär
är förenade med frågan om personal representation i kommunala nämnder. Med stöd
av lagen (1972:271) om närvarorätt vid sammanträde med kom­munal eller
landstingskommunal nämnd bedrivs under innevarande man-dalperiod viss
försöksverksamhet i ett sextiotal kommuner och lands­tingskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till del pågående utredningsarbetet och
eftersom dessa frågor främst måste prövas från andra utgångspunkter än de som
gäller för över­synsarbelet, kommer frågorna inte att vidare beröras i detta
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.1
Brandslyrelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 3 a S 2 mom. brandlagen har brandchefen rätt
atl vid sammanträde med brandslyrelsen delta i överiäggningarna men inle i
besluten samt att få sin mening antecknad till protokollet. Bestämmelsen fanns
tidigare intagen i brandstadgan (1962:91).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid brandstadgans tillkomst gav Stadsförbundet och
Landskommunernas förbund uttryck för uppfattningen att brandchefs rätt atl
närvara och yttra sig vid sammanträde med brandstyrelsen inte borde bestämmas i
författning. Till stöd för denna mening åberopade förbunden att jämförbara
kommunala tjänstemän inte har en sådan särställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande departementschefen (prop. 1962:12 s.
149) erinrade dock om att del inom den specialreglerade förvaltningen är
vanligt atl förvalt­ningschefen och vissa andra experter har närvaro- och
yttranderält. Med hänsyn till den ställning som tillkommer brandchefen enligt
brandlagstift­ningen och viss annan lagstiftning ansåg departementschefen att
hans rätt att närvara och yttra sig liksom dittills borde anges uttryckligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.2
Byggnadsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 6S byggnadsstadgan har tjänsteman, som har
lill åliggande att föredra ärenden inför byggnadsnämnden, rätt att delta i
nämndens över­läggningar men inle i besluten samt atl där han begär del få sin
särskilda mening antecknad till protokollet. Samma rätt tillkommer sådan
tjänsteman vid länsstyrelse eller annan tjänsteman, som kallats all i denna
egenskap närvara vid sammanträde med nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid byggnadsstadgans tillkomst slopades i stor
utsträckning tidigare be­stämmelser om rätt för utomstående alt utan kallelse
delta i byggnads­nämndens överiäggningar. Rätt att närvara vid nämndens
sammanträden tillerkändes bara tjänsteman hos nämnden, i vars uppgifter det
ingår att föredra ärenden direkt inför nämnden t. ex. stadsarkitekt,
stadsplanechef stadsingenjör, mätningsman, byggnadsinspektör m. fi. Om
utomstående ijänslerrian av nämnden kallades alt närvara vid sammanträde ansåg
fö­redragande departementschefen (prop. 1959:168) det naluriigt alt han gavs
rätt all fö sin mening antecknad lill protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.3
Skolstyrelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 16 S skollagen skall skolchefen närvara vid
sammanträde med skol­styrelsen eller avdelning av denna. Han har därvid rätt
att delta i över­läggningarna men inte i besluten och atl få sin särskilda
mening antecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen överfördes vid tillkomsten av
skollagen oförändrad från skolstyrelselagen (1956:614). 1 förarbetena till
denna lag framhölls atl de pedagogiska facksynpunkterna vid skolstyrelsens
sammanträden skall fö­reträdas av såväl skolledare som lärare. Det påpekades
alt skolledarens del­tagande i styrelsearbetet inte är betingat endast av
behovet av att ha en sekreterare och föredragande ulan också av nödvändigheten
atl vid frågornas behandling ha tillgång till den särskilda sakkunskap han
besitter. Stor upp­märksamhet ägnades frågan om fackrepresentation i skolstyrelsen
dvs. rätt för lärare att delta i sammanträden. Fakrepresentaiionen avskaffades
genom en ändring i skollagen är 1970.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om fackrepresentationens avskaffande väcktes
av riksdagen genom en skrivelse lill Kungl. Maj:t (2 LU 1969:88, rskr 376). I samband
därmed framhöll andra lagutskottet att skolområdet inte är så säreget att
behovet av sakkunnig hjälp inte kan tillgodoses på samma sätt som pä andra
områden av den kommunala verksamheten. Önskemålet om sakkunskap kan till­godoses
bl. a. genom atl skolchefen deltar, genom atl andra tjänstemän fungerar som
föredragande inför styrelsen och genom atl lärare och andra tillkallas för att
lämna upplysningar. För sKolstyrelserna borde enligl ut­skottet i fråga om
sammansättningen gälla samma principer som för andra kommunala nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.4   Social
centralnämnd och social distriktsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har framhållits i det föregående (avsnitt
5.2.1) bör juridisk och medi­cinsk sakkunskap om möjligt vara företrädd inom
social centralnämnd. Är behovet avjuridisk eller medicinsk sakkunskap inte
tillgodosett inom nämn­den, bör den enligt 5 S lagen om social centralnämnd
anlita biträde av per­soner med sådan sakkunskap. Enligt samma lagrum får
nämnden vid behov tillkalla särskilda sakkunniga au delta i nämndens
överiäggningar och anlita det biträde i övrigt som fordras. Vad nu har sagts om
social centralnämnd gäller också social disiriktsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förebild till rekommendationerna att nämnden vid
behov skall anlita biträde av person med juridisk och medicinsk sakkunskap har
hämtats frän barnavårdslagen resp. nykterhelsvårdslagen. Vid tillkomsten av
lagen om social centralnämnd förklarade socialutredningen (Stencil S 1969:11)
att man - eftersom lagförslaget endast syftade till att göra en integration av
de tre vårdnämnderna möjlig - inle borde göra några sakliga ändringar i
gällande rätt. Utredningen framhöll dock att det i ett behandlingsteam inom so­cialvården
borde ingå även andra experter än läkare, t. ex. psykolog och sociolog.
Uiredningen avsåg därför att vid sin slutliga revidering av vård­lagstiftningen
ta ställning till frågan i vilken utsträckning det kan vara moti­verat att i
fortsättningen i lagtexten särskilt framhäva betydelsen av den medicinska -
liksom den juridiska - expertisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande departementschefen (prop. 1970:121)
anslöt sig till utred­ningens uppfattning att ingen saklig ändring vid detta
tillfälle borde göras i gällande ordning såvitt avsåg rekommendationen att
nämnden skulle anlita biträde av juridisk och medicinsk sakkunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.5   Socialnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 5 S socialhjälpslagen får socialnämnd vid
behov tillkalla särskilda sakkunniga att delta i nämndens överiäggningar saml
anlita det biträde i övrigt som behövs. Vid tillkomsten av socialhjälpslagen
diskuterades frågan om man i lagen borde ta in bestämmelser som motsvarade
faltigvårdslagens föreskrifter om rätt för kyrkoherde och tjänsteläkare atl
delta i fattigvårds-styrelsens förhandlingar. Föredragande departementschefen
(prop. 1955:177 s. 275) ansåg att en sådan lagfäst rätt att närvara vid
socialnämndens sam­manträden inte borde tillerkännas prästerskapet eller någon
annan grupp av socialt verksamma personer och således inle heller
tjänsteläkarna. I stället borde det ankomma pä nämnden själv att avgöra om
församlingsprästen eller annan socialt intresserad person skulle tillkallas för
att såsom sakkunnig delta i överiäggningarna. Även om del kanske var självklart
atl nämnden hade denna befogenhet borde en bestämmelse härom tas in i lagen.
Givetvis borde nämnden också i andra fall ha rätt alt i sin verksamhet anlita
biträde av socialt intresserade män och kvinnor. Till departementschefens
uppfatt­ning anslöt sig andra lagutskottet (2 LU 1955:39), som dock framhöll
att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
är av vikt alt nämnden utnyttjar den sakkunskap och personkännedom som må
finnas hos prästerskapet eller andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.6 Barnav&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har nämnts i det föregående (avsnitt 5.2.3) bör
enligt 7 S barna­vårdslagen juridisk sakkunskap om möjligt vara företrädd inom
barnavårds­nämnd. Är behovet avjuridisk sakkunskap inte tillgodosett inom
nämnden, bör denna enligt 10 S barnavärdslagen anlita biträde av lagfaren
person. Enligl samma lagrum får nämnden vid behov tillkalla särskilda
sakkunniga alt delta i nämndens överiäggningar och anlita del biträde i övrigt
som erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om juristmedverkan i barnavårdsnämndens
arbete har uiföriigi behandlats i avsnitt 5.2.3. Frågan om eventuellt inval av
jurist i nämnden stod där i förgrunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här lämnas en redogörelse för de skäl som vid
barnavårdslagens tillkomst och vid andra tillfällen har anförts för och mot
föreskriften atl nämnden bör anlita biträde av jurist, om sådan inte ingår i
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden (prop. 1960:10 s. 94-96) strök starkt
under betydelsen av att juridisk sakkunskap utnyttjas i barnavårdsnämndernas
arbete. Det stod enligt föredraganden fullt klart att ett ökat utnyttjande av
juridisk sak­kunskap skulle främja rättssäkerheten och effektiviteten i
barnavårdsnämn­dernas arbete. Föredraganden framhöll atl nämndens behov av
juridisk sak­kunskap kan tillgodoses också pä andra vägar än genom inval av
jurist i nämnden. Nämnden borde enligt föredraganden ha en allmän befogenhet aU
tillkalla särskilda sakkunniga att delta i överiäggningarna och att anlita del
biträde i övrigt som erfordras. Med stöd av denna befogenhet kunde nämnden
tillförsäkra sig bl. a. erforderiigt juridiskt biträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan atl i någon mån förringa betydelsen för barnavårdsarbetet
av annan sakkunskap kunde enligt föredraganden med fog sägas atl behovet av ju­ristmedverkan
ligger på ett särskilt plan. Juristens uppgift är att vaka över att de i lagen
föreskrivna formerna och anvisade utvägarna anlitas. Sålunda skall han bl. a.
se till att speciell sakkunskap, t. ex. medicinsk och psykologisk sådan, i
erforderlig omfattning anlitas i nämndens arbete. Kraven på rätts­säkerhet
talade också enligt föredraganden för att den juridiska sakkun­skapen i viss
mån bör inta en särställning. Föredraganden föreslog därför aU i lagen skulle
införas en direkt anmaning till barnavårdsnämnd att anlita biträde av lagfaren
person, om behovet av juridisk sakkunskap inte är till­godosett inom nämnden.
Närmare föreskrifter om på vilket sätt eller i vilken omfattning delta skall
ske ansåg föredraganden inte vara nödvändiga eller ens önskvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare nämnts (avsnitt 5.2.1) har
justitieombudsmannen i en fram­ställning till Kungl. Maj:t den 30 maj 1967
tagit upp frågan om juristmed­verkan i barnavårdsnämnd. Han har därvid uttalat
att åtskilliga ärenden angående ingripanden med stöd av 25 S barnavårdslagen om
omhänder-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;H  Riksdagen 1976/77.   I saml.   Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagande
av barn fÖr samhällsvård eller 50 S angående förbud alt flytta barn från dess
fosterhem avgjorts ulan jurisimedverkan. Vid vissa inspektioner hade han kunnat
konstatera alt barnavårdsnämnderna i åtskilliga av dessa ärenden gjort sig
skyldiga till allvariiga och betänkliga feltolkningar av bar­navårdslagen och
andra fel. Detta framstod desto mer betänkligt som det gällde frågor om
frihetsberövanden. Enligt JO:s mening torde dessa fel i betydande utsträckning
ha kunnat undvikas om jurist hade medverkat vid beslutens fattande. Han ville
därför ifrågasätta om inte 10 S barnavårdslagen borde ändras på sådant sätt att
juristmedverkan i någon form gjordes ob­ligatorisk i ärenden angående
frihetsberövanden och förbud mot förfiyttning av fosterbarn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fråga som JO aktualiserade nämns i
socialulredningens direktiv (1969 års riksdagsberättelse S29) som ett av de
spörsmål angående barnavårds­lagens sakliga innehåll som uiredningen bör
uppmärksamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.7
Nykterhetsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av det föregående (avsnitt 5.2.4) bör
läkare om möjligt vara ledamot av nykterhetsnämnd. Är behovet av medicinsk
sakkunskap inle tillgodosett inom nämnden, bör denna enligl 6 S
nykterhelsvårdslagen anlita biträde av person med sådan sakkunskap. Enligt 7 S
får nyklerhetsnämnd vidare i den mån det är erforderligt till sitt biträde
kalla därtill skickade män och kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid nykterhetsvårdslagens tillkomst diskuterades
frågan om läkares med­verkan i nykterhelsnämndens arbete.
Alkoholistvårdsutredningen (SOU 1948:23) föreslog att vederbörande tjänsteläkare
skulle vara skyldig all när­vara vid nykterhetsnämndens förhandlingar i den mån
han inle hindrades av andra tjänsteåligganden. Eftersom del ansågs angeläget
alt såvitt möjligt stärka det medicinska inflytandet inom nykterhetsvården
anslöt sig före­dragande departementschefen till förslaget (prop. 1954:159). 1
nykterhels­vårdslagen föreskrevs också atl vederbörande tjänsteläkare - om i
nykter-helsnämnden inte fanns ledamot som var läkare - skulle närvara vid nämn­dens
sammanträden i den mån han inle hindrades av andra tjänsteålig­ganden. Han
skulle därvid ha rätt att delta i överläggningarna och atl få sin mening
antecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid 1963 års översyn av nykterhelsvårdslagen
prövades på nytt frågan om läkarrepresentation i nykterhelsnämnderna. 1956 års
nykterhetsvårds-ulredning (SOU 1961:58) hade ifrågasatt om de dä gällande
bestämmelserna tillräckligt verksamt främjade sitt syfte all såvitt möjligt
tillförsäkra varje nykterhetsnämnd fortlöpande medverkan av läkare. Uiredningen
föreslog att tjänsteläkarens särställning enligt nykterhelsvårdslagen skulle
avskaffas och au det i stället skulle införas en skyldighet för nämnden alt där
så lät sig göra träffa överenskommelse med vissa läkare om medverkan i nämn­dens
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget avvisades emellertid (prop. 1963:13 s.
11), Föredragande de­partementschefen ansåg det synneriigen angeläget att
medicinsk sakkunskap i görligaste mån står till nämndens förfogande. Han var
dock inle övertygad om att utredningens förslag var ägnat att stärka
läkarinflytandet i nämndens arbete. Departementschefen ansåg det värdefullt med
bestämmelserna atl ijänsieläkaren skulle - i de fall då läkare inle var ledamot
av nämnden - i möjlig mån närvara vid nämndens sammanträden med rätt att delta
i överiäggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Del borde
enligl föredraganden i sammanhanget framhållas atl denna ordning inte innebar
något hinder mot att nyklerhetsnämnd anlitar utomstående läkare för särskilda
uppgifter, när det är påkallat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med atl tjänsteläkarbegreppet avskaffades
år 1972 ersattes fö­reskriften om ijänsteläkarens skyldighet all närvara vid
nämndens sam­manträden med en regel om alt nykterhetsnämnd bör anlita biträde
av person med medicinsk sakkunskap, om behovet av sådan sakkunskap inle är
tillgodosett inom nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4.8 H&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lsov&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har framhållits i det föregående (avsnitt
5.2.5) bör läkare och veterinär om möjligt vara ledamöter av hälsovårdsnämnd.
Om läkare och veterinär inle ingår i nämnden, skall distriktsläkaren eller, i
kommun med stadsläkare eller motsvarande läkare, denne resp. ijänstevelerinären
eller stadsveleri-nären enligl 9 S hälsovårdsstadgan närvara vid nämndens
sammanträden i den mån han inle hindras av andra tjänsteåligganden. Han har
därvid , rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till
protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 10 S hälsovårdsstadgan har dessutom ett
flertal experter rätt atl närvara vid nämndens sammanträden, atl delta i
överiäggningarna och all få sin mening antecknad till protokollet. Sådan räu
har tillerkänts bl. a. länsläkaren eller biträdande länsläkaren samt
länsveterinären eller biträdande länsveterinären. Hälsovårdsnämnden får vidare
enligt samma lagrum till­kalla särskild sakkunnig att delta i nämndens
överiäggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillkomsten av hälsovårdsstadgan tilldrog sig
frågan om skyldighet för tjänsteläkare och ijänsleveterinär att närvara vid
hälsovårdsnämndens sammanträde viss uppmärksamhet. Föredragande
departemenischefen (prop. 1958:B 46 s. 72-73), som ansåg det angeläget att
nämnden tillför­säkrades medicinsk och veterinärmedicinsk sakkunskap, befarade
atl tjän­steläkare och tjänsteveterinär särskilt på landsbygden med hänvisning
lill sin arbetsbörda skulle vägra att acceptera ledamotskap av nämnden och atl
inval av annan läkare eller veterinär av olika anledningar i många fall kanske
inte kunde komma i fråga. För att i detta läge - när alltså läkare och
veterinär inte ingår i nämnden - likväl tillföra nämnden medicinsk och
veterinärmedicinsk sakkunskap och erfarenhet föreslog departements­chefen atl
vederbörande tjänsteläkare och ijänsleveterinär i princip skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
skyldig atl närvara vid hälsovårdsnämndens sammanträden i den mån han inle
hindrades av andra tjänsteåligganden. Förutom en sådan skyldighet föreslogs en
regel om rätt för tjänsteläkare och tjänsteveterinär att närvara i de fall då
skyldighet alt närvara inte förelåg dvs. då annan läkare resp. veterinär var
ledamot av nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagsbehandlingen mildrades skyldigheten för
tjänsteläkare och Ijänsleveterinär alt närvara vid nämndens sammanträden. 1 två
likalydande motioner (1958:l:B 210 och ll:B 271) hemställdes att föreskriften
skulle ut­formas på sådant sätt, atl ijänsieläkaren resp. tjänsteveterinären
uppmanades men inte ålades att närvara vid sammanträdena. Andra lagutskottet (2
LU 1958:B 19) ansåg för sin del alt bestämmelsen borde formuleras om så att det
framgick atl tjänsteläkare och tjänsteveterinär inte skulle vara skyldiga alt
närvara vid nämndens sammanträden i andra fall än när deras närvaro verkligen
måste anses från saklig synpunkt erforderlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För en sådan ståndpunkt talade enligt utskottet
inte bara dessa tjänstemäns tunga arbetsbörda ulan också ijänstedistriklens pä
många håll vidsträckta omfattning och anknytning till flera kommuner. Det
angivna syftet fick enligt utskottet anses tillfredsställande tillgodo.sett, om
tjänsteläkare och Ijänsleveterinär ålades att närvara vid nämndens sammanträden
bara i den mån nämndens ordförande ansåg deras närvaro påkallad. Riksdagen
följde utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begränsningen av ijänsteläkarens och
tjänsteveterinärens skyldighet atl närvara vid nämndens sammanträden togs
emellertid bort i samband med tillkomsten av den nya livsmedelslagen
(1971:511). Ändringen tillkom på förslag av livsmedelssiadgekommilién (SOU
1970:6) som ville ha en direkt skyldighet för hälsovårdsnämnden atl kalla
tjänsteläkare och ijänsleveterinär till sammanträden vid vilka livsmedelsärenden
förekommer (prop, 1971:61, JoU 41, rskr 218). Syftet härmed skulle vara att
förbättra möjligheterna för en så sakkunnig bedömning av sådana ärenden som
möjligt hos de hälsovårdsnämnder som inte har egen läkare och veterinär
anställd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med alt tjänsteläkarbegreppet avskaffades
år 1972 väcktes för­slag om att länshälsovårdskonsulent skulle fö räu att
närvara vid samman­träde med hälsovårdsnämnd. Föredragande departementschefen
biträdde förslaget, som hade vunnit allmän anslutning under remissbehandlingen
(prop. 1972:104).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget avvisades emellertid av riksdagen (SoU
1972:37, rskr 286) sedan yrkande härom hade framställts i två motioner
(1972:1729 och 1735). I den ena motionen (1735) framhölls atl närvarorätt i
äldre sociallagstiftning fanns föreskriven för vissa utanför de sociala
nämnderna stående personer men att frågan om utomstående sakkunnigs närvarorätt
i nyare lagstiftning hade lagts i resp. nämnds hand. Som exempel härpå nämndes
5 S socialhjälpslagen och 10 S barnavårdslagen. Tendensen kunde enligt
motionärerna sägas vara den atl de specialreglerade nämnderna själva får avgöra
om utomstående expertis skall tillkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Motionärerna ansåg del allmänt sett önskvärt alt
man beaktar denna fråga vid kommande revisioner av lagstiftning som berör
specialreglerade nämn­ders verksamhel. Den lösning som redan har kommit till
användning för de sociala nämndernas del borde enligt motionärerna kunna
tillämpas även för annan specialreglerad förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I motionerna framhölls också all frågan för
hälsovårdsnämndernas del borde tas upp till särskilt övervägande snarast,
varvid målet borde vara atl mönstra ut de regler om närvaroskyldighet och
närvarorätt för tjän­steläkare m. fl. som finns i 9 och 10 SS
hälsovårdsstadgan. Dessa besläm­melser borde enligt motionärerna ersättas med
en regel som lägger i häl­sovårdsnämndens hand alt bestämma när utomstående
sakkunniga skall vara närvarande vid nämndens sammanträden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4.9
Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De olika bestämmelserna i specialförfattningarna om
närvaro vid nämnd­sammanträde av annan än nämndledamot har främst motiverats av
an­gelägenheten alt tillförsäkra nämnderna erforderiig sakkunskap. Om nämn­dernas
behov av att anlita utomstående sakkunskap och önskvärdheten av atl delta behov
tillgodoses råder inle några delade meningar. Behovet av alt i lagstiftningen
reglera detta har dock minskal till följd av kommun­indelningsreformen. Det kan
ifrågasättas om inte nämnderna nu kan betros med att själva avgöra när sådan
sakkunskap behöver anlitas eller med andra ord om inte de föreskrifter som
inskränker nämndernas frihet i delta hän­seende kan mönstras ut som obehövliga.
Vad som sägs i del följande får på intet sätt ses som uttryck för uppfattningen
atl nämndernas behov av sakkunskap nu är mindre än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndernas behov av utomstående sakkunskap kvarstår
och kan i viss mån sägas ha vuxit i takt med att nämnderna har anförtrotls nya
och mer maklpåliggande arbetsuppgifter. Behovet växlar dock starkt från uppgift
lill uppgift och kan tillgodoses på flera olika sätt. Bestämmelser, som innebär
rekommendation eller föreskrift att expertbehovet bör eller skall tillgodoses
på ett visst i författning angivet sätt, kan därför medföra stelhet vid
till-lämpningen. Redan av denna anledning finns det skäl att undvika sådana
bestämmelser. Som grundläggande utgångspunkt för de följande övervä­gandena
gäller dock att intresset av statlig tillsyn och kontroll över nämn­dernas
verksamhel inle utan tungt vägande skäl får inskränka nämndernas frihet alt
själva avgöra när biträde av utomstående sakkunskap behövs. Som framgår av den
föregående redogörelsen för de olika bestämmelserna om utomståendes närvaro vid
nämndsammanträde innebär en del av dem att nämnden har rätt att anlita biträde
av utomstående sakkunskap. En sådan bestämmelse ger möjlighet för nämnden alt
med enkel majoritet be­sluta om alt tillkalla sådan sakkunskap. Utan
uttryckligt förfaltningsstöd för åtgärden anses ett sådant beslul annars fordra
enhällighei i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsuiredningen föreslår atl i en ny
kommunallag las in en bestämmelse om atl kommunstyrelse och oreglerad nämnd
skall få tillkalla tjänsteman hos den egna kommunen eller landstingskommunen
eller sär­skild sakkunnig för alt meddela de upplysningar som behövs (37 S
andra stycket EKL). Bestämmelsen skiljer sig från vissa av de i specialförfalt­ningarna
givna reglerna på så sätt att en tillkallad sakkunnig inte tillerkänns rätt all
delta i överläggningarna ulan endast atl lämna upplysningar på frågor som
nämndledamöterna kan ställa, dvs. att yttranderätten beror på om någon ledamot
påkallar att vederbörande hörs. Den sakkunnige skall enligt kom­munallagsutredningens
förslag inte heller ha rätt all få sin mening antecknad lill protokollet (s. k.
falsk reservationsrätt).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även för de specialreglerade nämnderna bör del vara
möjligt alt med enkel majoritet besluta om atl tillkalla utomstående sakkunskap.
Del synes också vara naturligt alt begränsa en av nämnden tillkallad experts
ytiran-derätt på det sätt som kommunallagsuiredningen föreslår. Bärande skäl
synes inte heller finnas för att tillerkänna en tillkallad sakkunnig rätt att
få sin mening antecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till vad som nu anförts föreslås alt en
hänvisning till den föreslagna bestämmelsen i en ny kommunallag tas in bland de
föreskrifter som gäller för de specialreglerade nämnderna. Skäl atl därvid
undanta någon av nämnderna synes inle föreligga. Hänvisningen föreslås ersätta
nu gällande bestämmelser i specialförfattningarna om rätt för nämnd att
tillkalla sak­kunnig. Dessa bestämmelser bör således upphävas. Delsamma gäller
be­stämmelsen i byggnadsstadgan att tjänsteman vid länsstyrelsen eller annan
tjänsteman, som har kallats alt i denna egenskap närvara vid sammanträde med
byggnadsnämnden, har rätt all delta i överläggningarna och all fä sin mening
antecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa nämnder har inte bara tillagts en uttrycklig
rätt alt anlita biträde av utomstående sakkunskap ulan har också, som tidigare
har framhållits, genom författningsbestämmelser rekommenderats atl anlita viss
sakkun­skap, om sådan inte är företrädd bland nämndens ledamöter. Sålunda re­kommenderas
barnavårdsnämnden att anlita juridisk sakkunskap och nyk­terhetsnämnden att
anlita medicinsk sakkunskap. Båda dessa rekommen­dationer lämnas också social
centralnämnd, som vid sin befallning med barnavårdsärenden och
nyklerhetsvårdsärenden har underkastats samma regler som barnavårdsnämnden
resp. nykterhelsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från principiell synpunkt bör kommunala nämnder
inle onödigtvis styras av sådana rekommendationer vid prövningen av om biträde
av särskild sakkunskap behövs och hur ett sådant behov bör tillgodoses. Mot
rekom­mendationer att anlita visst slag av sakkunskap kan också göras den in­vändningen
att nämndernas behov av sakkunskap givelvis inle är begränsat lill den
sakkunskap som företräds av jurister eller läkare. Även andra yr­kesgruppers t.
ex. psykologers sakkunskap, kan som förut har påpekats, vara värdefull och
ibland väl så betydelsefull som juridisk eller medicinsk sak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunskap.
Denna invändning bör med hänsyn lill de senare årens utveckling mot en
helhetssyn på det sociala arbetet nu tillmätas en större vikt än tidigare.
Också kommunindelningsreformen har, som framhållits i olika samman­hang, stärkt
de kommunala nämndernas förmåga att rätt fullgöra sina upp­gifter och minskal behovet
av sådana rekommendationer som det här är fråga om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del resonemang som nu har förts är fullt ut
tillämpligt på rekommen­dationen alt i nykterhelsnämndens och sociala
centralnämndens verksamhel anlita biträde av medicinsk sakkunskap. Tillräckliga
skäl att behålla denna rekommendation föreligger alltså inte och bestämmelserna
härom föreslås utgå ur lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del däremot gäller rekommendationen all i
barnavårdsnämndens och sociala centralnämndens verksamhet anlita biträde av
juridisk sakkunskap är frågan mer komplicerad. Som föredraganden framhöll i
samband med barnavårdslagens tillkomst ligger behovet av juristmedverkan i
barnavårds­arbetet på ett särskilt plan. Framför allt kravet på rättssäkerhet
talar för au den juridiska sakkunskapen i viss mån bör inta en särställning. JO
har också, som förut har redovisats, i skrivelse till Kungl. Maj:t ifrågasatt
om inte barnavårdslagen bör ändras så att jurisimedverkan i någon form görs
obligatorisk i ärenden angående frihetsberövanden och förbud mot förflytt­ningar
av fosterbarn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund kan del ifrågasättas om
tillräckliga skäl finns all nu mönstra ut rekommendationen om jurisimedverkan i
barnavårdsnämn­dens arbete och hävdas att man bör avvakta socialutredningens
förslag till ny social ramlagstiftning, som kommer all innefatta en prövning av
denna fråga från vidare utgångspunkter än de som kan anläggas inom ramen för
delta översynsarbete. För kommunerna kan del knappast vara någon större
olägenhet om rekommendationen behålls ännu någon lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid synes rekommendationen inle ha någon
större praktisk be­tydelse. Man kan utgå från att barnavårdsnämnderna liksom de
sociala cen­tralnämnderna och distriktsnämnderna kommer att beakta behovet av
ju­ristmedverkan, även om en rekommendation härom inle finns inskriven i lag.
Rekommendationen bör därför kunna utgå ur lagstiftningen. Härför talar också
önskvärdheten av enhetliga regler för de kommunala nämndernas verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En slutlig bedömning av de skäl som talar för och
mot att rekommen­dationen om juristmedverkan i barnavårdsarbetet nu mönstras ut
ur lag­stiftning leder till uppfattningen alt tillräckliga skäl saknas för au
behålla denna bestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härefter återstår atl behandla frågan om den
skyldighet eller ovillkoriiga rätt att närvara vid nämndsammanträde som i vissa
speciallagar har till­erkänts förvaltningschef eller annan föredragande i
nämnden eller vissa landslingskommunala eller statliga tjänstemän och som
nämnden inte kan ta ifrån dem. Frågan om villkoriig närvarorätt, dvs.
närvarorätt som är be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;roende
av nämndens medgivande, regleras genom den av kommunallags-utredningen
föreslagna bestämmelsen atl nämnd skall få tillkalla tjänsteman hos kommunen
eller landstingskommunen eller särskild sakkunnig för att meddela de
upplysningar som behövs. Bestämmelsen har i det föregående föreslagits bli
tillämplig på de specialreglerade nämnderna genom hänvis­ningar lill
kommunallagen i de olika specialförfaiiningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid granskningen av de nu aktuella bestämmelserna
om närvaroplikt och ovillkoriig närvarorätt finns del skäl all skilja mellan
dem som avser vissa läkares och veterinärers närvaro vid sammanträde med
hälsovårds­nämnd och dem som avser förvaltningschefs och annan föredragandes
när­varo vid sammanträde med brandstyrelse, byggnadsnämnd och skolstyrelse. Vad
den förstnämnda kategorin beträffar motiveras bestämmelserna uppen-bariigen
inte bara av hälsovårdsnämndens intresse av att tillförsäkras er­forderiig
sakkunskap. 1 vart fall såvitt de avser närvarorätt för vissa länsexper-ler får
de i hög grad sägas vara grundade på intresset av statlig lillsyn och kontroll
över nämndens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsnämndens intresse av all tillförsäkras
erforderiig sakkunskap fordrar inte att nuvarande närvaroplikt eller
närvarorätt för läkare och ve­terinärer behålls. Frän denna synpunkt bör det
räcka med den förut föreslagna rätten för nämnden att tillkalla särskild
sakkunnig för att meddela de upp­lysningar som behövs. Det bör inte möta
svårigheter för nämnden all lill sig i lämplig form knyta en läkare och
veterinär, som kan biträda med den sakkunskap som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Intresset av statlig lillsyn och kontroll kan inte
heller sägas vara så starkt att tillsyns- och kontrollfunktionen måste utövas i
nuvarande form, vilken framstår som främmande för ett modernt kommunalpoliiiskt
tänkesätt. Del är svårt att påvisa att just hälsovårdsnämndens verksamhet har
en sådan karaktär att utomstående sakkunniga fortfarande måste åläggas
närvaroplikt eller tillerkännas närvarorätt vid nämndens sammanträden. Även pä
delta verksamhetsområde får kommunindelningsreformen förutsättas ha i så hög
grad ökat kommunernas förmåga att rätt fullgöra sina uppgifter atl intresset av
statlig tillsyn och kontroll över hälsovårdsnämndernas arbete nu kan
tillgodoses på annat sätt. Bestämmelserna i hälsovårdsstadgan om rätt och
skyldighet för vissa läkare och veterinärer alt närvara vid nämndens sam­manträden
bör därför kunna upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har nämnts i del föregående har brandchefen
rätt och skolchefen skyldighet alt närvara vid brandstyrelsens resp.
skolstyrelsens sammanträ­den. Vid byggnadsnämnds sammanträde har ett fiertal
tjänstemän, som har föredragningsskyldighet inför nämnden, rätt alt närvara. Nu
nämnda tjänstemän har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i
besluten saml att få sin mening antecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En föredragande i byggnadsnämnden inlär i de
hänseenden som nu är av intresse inte någon särställning i förhållande lill
föredragandena i andra specialreglerade nämnder, t. ex. hälsovårdsnämnden och
de sociala nämn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derna.
Det synes därför inle finnas några bärande skäl att behålla de särskilda regler
om närvarorätt för föredragande som finns i byggnadsstadgan. De bör således nu
kunna mönstras ut. Någon anledning att avvakta resultatet av den pågående
översynen av byggnadslagstiftningen torde inte finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande brandchefs och skolchefs närvaro vid
styrelses sammanträde kan en liknande bedömning göras trots de särskilda
skyldigheter och be­fogenheter som dessa tjänstemän har tillagts i
speciallagstiftningen. Reglerna om deras närvaro vid sammanträdena är av
begränsat praktiskt intresse. Såväl brandchef och skolchef som andra kommunala
förvaltningschefer tor­de så gott som undantagslöst närvara vid berörda
nämnders och styrelsers sammanträden oavsett om del finns förfaltningsstöd
härför eller inte. En ovillkoriig närvarorätt har i praktiken bara den
konsekvensen atl nämnden, om den i särskilt fall vill överiägga enskilt, måste
välja utvägen all sam­manträda formlöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skäl talar för att överlåta åt nämnderna att avgöra
i vilken utsträckning de egna tjänstemännen skall få vara närvarande vid
sammanträdena och delta i överläggningarna. Mot bakgrund av vad som redovisats
om för­valtningschefs närvaro i de fall förfaltningsstöd härför saknas kan det
inte antas bli några mer genomgripande förändringar i nämndernas arbetsformer
om de särskilda reglerna för brandchef och skolchef slopas. Nuvarande ord­ning
är säkert ändamålsenlig i de allra flesta fall och när de särskilda när­varoreglerna
nu föreslås utgå är avsikten inte atl ändra denna ordning utan endast att
övertala beslutanderätten i närvarofrågan till nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen beträffar den falska
reservationsrätten kan skäl anföras för alt behålla denna i de fall brandchef
eller skolchef varit närvarande vid nämndens sammanträde. Det kan i så fall
ifrågasättas om inte samma rätt att till protokollet anteckna avvikande mening
borde tillerkännas andra för­valtningschefer, åtminstone i den specialreglerade
verksamheten. Något be­hov härav har inte aktualiserats och då skälen att
särbehandla brandstyrelsens och skolstyrelsens förvaltningschefer inle verkar
övertygande, föreslås också regeln om falsk reservationsrätt utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.5
Gemensam personaladministration och fastigbetsförvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.5.1 
Uppgifisfördelningen mellan kommunens organ&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Principen för kompetensfördelningen mellan
kommunfullmäktige och nämnder anges i 4 S KL. Kommunens beslutanderätt
tillkommer fullmäk­tige, medan förvaltning och verkställighet utövas av
kommunstyrelsen och övriga nämnder. KLS innehåller samma regel (4 S). En i
huvudsak mot­svarande bestämmelse finns för landstingens del i 5 S LL. Denna
grund­läggande uppgiftsfördelning har numera slagits fast i regeringsformen (1
kap. 6 och 7 SS). Nämnderna har även beredningsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktiges beslutanderätt innebär att de har atl
fatta alla viktigare fi­nansiella beslut. Fullmäktige beviljar sålunda bl. a.
anslag till alla kommu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nala
utgifter och kan därvid genom anslagsvillkor inskränka nämndernas
handlingsfrihet, i den män de inle inkräktar på nämndernas lagenliga be­fogenheter.
Alla viktigare förmögenhetsförfoganden beslutas av fullmäktige. Det gäller
exempelvis köp och försäljning av fastigheter, upptagande av lån och ingående
av borgen. Till fullmäktiges befogenheter hör vidare alt fatta alla beslut av
mera generell räckvidd, t. ex. att utfärda kommunala förordningar och anta
reglementen för nämnderna. Del är fullmäktige som fastställer kommunens nämnd-
och förvaltningsorganisation samt väljer nämnder och inrättar tjänster.
Fullmäktige kan förbehålla sig rätten att till­sätta tjänst, som de inrättat,
om inte annat är föreskrivet i lag. De kommunala revisorerna utses av
fullmäktige, som också prövar de anmärkningar som kan ha framställts i
revisionsberättelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndernas förvaltning innefattar i KL och
specialförfaiiningarna an­givna nämnduppgifter och sådan verksamhel som grundas
på bemyndi-ganden av fullmäktige. Med verkställighet avses nämnds skyldighet
alt se lill all fullmäktiges beslul förverkligas. 1 denna förvaltande och
verkställande verksamhet fattar nämnderna en mängd mer eller mindre
självständiga be­slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige får inle blanda sig i nämndernas
löpande förvaltning, t. ex. genom att överta beslutanderätten i enskilda
ärenden. Denna begränsning är särskilt påtaglig i förhållande lill de
specialreglerade nämnderna, vars beslutsfunktioner grundas på
specialförfatining. När fullmäktige beviljar an­slag eller fastställer en
nämnds budget har dock fullmäktige vissa möjligheter atl ställa upp villkor för
hur anslagna medel skall användas och därigenom binda nämnden mera i detalj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
här har sagts om fullmäktige gäller i huvudsak också landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kommunala nämndindelningen är väsentligen en
indelning efter sak­område och inle efter funktion. Varje nämnd handlägger alla
slags ärenden inom ett visst område såsom barnavård, hälsovård eller kultur,
oberoende av om det gäller förvaltning, verkställighet, beredning eller
utövande av självständig beslutanderätt. Kommunstyrelsens verksamhet spänner
över hela det kommunala fältet men i regel är varje nämnds verksamhet be­gränsad
lill visst sakområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av den förvaltning som direkt knyter an
lill en nämnds i lag eller reglemente angivna uppgifter fullgör nämnden ofta en
rad minder cen­trala åligganden, som inte är typiska för dess verksamhetsområde
ulan åter­kommer i ungefär samma form hos de fiesta nämnder, vare sig de är ore­glerade
eller specialreglerade. Här åsyftas i första hand personaladministra­tion,
egendomsförvaltning, upphandling och medelsförvallning. Som ett led i den
strävan efter effektivitet och rationalisering som utmärker modern
kommunalförvaltning har man i kommunerna sökt föra över dessa uppgifter från de
olika facknämnderna till ett centralt organ. Denna utveckling mot centraliserad
personaladministration eic. har, i den mån den inle har haft direkt lagstöd,
kunnat ske med den lill fullmäktiges anslagsbefogenhet knut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na
direktiv- och delegationsrätten som rättsgrund. Den har emellertid brom­sats av
kraven på att förvaltningen i ett och samma ärende inte får fördelas mellan
flera nämnder och all fullmäktige inte får uppdra åt en nämnd alt handlägga
ärenden för vilka en annan nämnd bär ansvaret (det odelade ansvarets princip).
Rättslägel är inte så klart att del är möjligt att dra några säkra gränser
mellan å ena sidan det område där fullmäktige fritt avgör vilken nämnd som
skall anförtros förvaltningsuppgifter av det här aktuella slaget och å andra
sidan det område där lagstiftningen tvingar kommunen atl låta resp. facknämnd
handha uppgifterna. På senare tid har intresset främst kretsat kring
möjligheterna att centralisera den kommunala perso­naladministrationen, i
synnerhet de s. k. myndighetsfunktionerna, dvs. tjän-stelillsältningar samt
beslut om vikariat, ledighet och skiljande från tjänst m. rri. I delta
sammanhang behandlas främst denna fråga och därutöver centralisering av
egendomsförvaliningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.5.2
Nämnder för oreglerad förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige bestämmer enligt 44 S andra
stycket KL vilka äm­nesområden de olika oreglerade nämnderna skall svara för.
Inom sitt område har nämnd enligl 4 S KL en egen kompetens i
förvaltningsfrågor. Den när­mare omfattningen av denna kompetens när det gäller
personaladministra­tion, egendomsförvaltning, medelsförvaltning och upphandling
saml full­mäktiges befogenhet atl föra över dessa uppgifter från oreglerad
facknämnd till annat organ kan inle utläsas ur KL. I fråga om
egendomsförvaltning och medelsförvaltning får man dock viss ledning i några av
bestämmelserna om kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige får enligt 43 S första stycket a)
KL i reglemente för kommunstyrelsen bestämma alt de specialreglerade nämndernas
me­delsförvaltning skall föras samman med kommunstyrelsens medelsförvall­ning.
Kommunallagskommillén framhöll i sitt betänkande (SOU 1952:14) Kommunallag m.
m. att ingen .särskild föreskrift behövs för centralisering av de oreglerade
nämndernas medelsförvaltning, eftersom kommun har full frihet att besluta hur
denna förvaltning skall ombesörjas. I allmänhet om­fattar kommunernas beslul om
centralisering samtliga medelsförvaltande organ i kommunen.
Kommunallagsuiredningen föreslår mot bakgrund av utvecklingen i kommunal praxis
att den enhetliga kommunallagen som huvudregel upptar att medelsförvaltningen
skall vara centraliserad och an­komma på kommunstyrelsen (32 S andra stycket b)
EKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 30 S KL föreskrivs atl kommunstyrelsen har alt
förvalta kommunens egendom, i den mån inle sådan förvaltning har uppdragils ål
annan nämnd. Denna bestämmelse ger fullmäkiige relalivt fria händer atl
organisera för­valtningen av den egendom (fastigheter och inventarier) som är
avsedd för de oreglerade nämndernas verksamhel efter vad som är lämpligt.
För-valiningsuppgiften kan ligga kvar hos kommunsiyrelsen, uppdras åt ett sär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skilt
organ eller anförtros åt den facknämnd i vars verksamhet egendomen används.
Inget hindrar således att förvaltningen av exempelvis en biblio-leksfastighet
överlämnas ål faslighetsnämnden, medan kulturnämnden har hand om
biblioteksverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På motsvarande sätt kan fullmäktige med stöd av
regeln om egendomsför­valiningen och den lill anslagsmakten knutna direktiv-
och delegationsrätten genomföra en ganska långtgående centralisering av
upphandlingen av varor och tjänster för de oreglerade facknämndernas behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En viss centralisering av de oreglerade nämndernas
personaladministra­tion är förenlig med kommunallagen. 1 praktiskt laget alla
kommuner har frågor om arbetstagarnas löne- och anställningsvillkor (delta
gäller även de specialreglerade nämnderna) förts över lill en särskilt vald
lönenämnd, per­sonalnämnd e. d. eller till kommunstyrelsen. Det är däremot
osäkert om uppgiften atl tillsätta tjänster kan föras över lill det centrala
personalorganet. Med ansvaret för förvaltningen av en viss verksamhet följer
rätlen att tillsälta den personal som behövs. En annan ordning skulle kunna
medföra problem från revisions- och ansvarssynpunkt. De andra
myndighetsfunktionerna, dvs. fattande av beslut om bl. a. ledighet, vikariat,
avsked och entledigande bör bedömas på samma sätt som tillsättning av tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.5.3
Nämnder för specialreglerad förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De specialreglerade nämndernas uppgifter anges i
resp. specialförfattning, som i en eller annan form föreskriver att nämnden
skall utöva inseendet över den verksamhet eller handha förvaltningen av de
angelägenheter som regleras i författningen. När del gäller denna obligatoriska
verksamhet in­skränker sig fullmäktiges befogenhet i huvudsak till alt anvisa
de medel som behövs för densamma och utöva revisionskonlrollen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De specialreglerade nämnderas
förvallningsbefogenhei anses innebära att de också skall handha förvaltningen i
fråga om den personal och den egen­dom som tas i anspråk för verksamheten.
Möjligheten att centralisera de specialreglerade nämndernas
personaladministration etc. är mindre än när det gäller de oreglerade
nämnderna. Inom det specialreglerade området finns emellertid på flera håll
särskilda bestämmelser som dels understryker nämnds ansvar för en viss
förvaltningsuppgift, dels ger fullmäktige befo­genhet all föra över uppgift
lill ett centralt organ. De specialreglerade nämn­dernas medelsförvallning kan
som ovan nämnts genom beslul av fullmäktige enligt 43 S första stycket a)
kommunallagen föras över till kommunstyrelsen. I övrigt varierar
specialförfailningarnas bestämmelser om de här aktuella
förvaltningsuppgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De sociala nämnderna har var och en att förvalta
den egendom som hör lill den sektor av socialvården som nämnden ansvarar för, i
den mån fullmäktige inte har uppdragit förvaltningen åt kommunstyrelsen eller
annan nämnd (4 S 2 mom. nykterhelsvårdslagen, 6 § lagen om socialhjälp, 3 S
bar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;navärdslagen,
1 S lagen om social centralnämnd). Bestämmelserna härom har utformats med
förebild i 30 S andra stycket b) kommunallagen (se t. ex. prop. 1955:177 s. 276
och prop.  1956:137 s. 29).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialvårdslagstiftningen innehåller också vissa
föreskrifterom tillsättning av tjänster. Social centralnämnd får enligl 5
första stycket och 10 S lagen om social centralnämnd tillsätta tjänst hos
nämnden och tjänst hos social distriktsnämnd. Detsamma gäller för socialnämnd
enligl 5 S första stycket socialhjälpslagen och för barnavårdsnämnd enligl 10 S
första stycket bar­navårdslagen, medan motsvarande regel i 7 S
nykterhelsvårdslagen har for­mulerats så att nykterhetsnämnden lill sitt
biträde får kalla därtill skickade män och kvinnor. Dessa beslämmelser innebär
all varje nämnd själv skall tillsätta de tjänster som hör uteslutande lill den
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För tjänst som är gemensam för de sociala nämnderna
gäller särskilda beslämmelser om tillsättning. Har sådan tjänst inrättats, får
den tillsättas i den ordning kommunen bestämmer. Denna regel infördes genom
lagen (1953:228) om tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården
och inarbetades senare i socialhjälpslagen (5 S andra stycket), barnavårdslagen
(10 S tredje stycket) och lagen om social centralnämnd (5 S andra stycket)
varvid den utvidgades till atl omfatta också tjänster som är gemensamma för
ifrågavarande nämnd och annat kommunalt förvaltnings- och
verksläl-lighelsorgan. 1953 års lag avsågs utgöra en provisorisk lösning av
problemet atl åstadkomma en rationell ordning för tillsättande av tjänster i
social värden. Föredragande departementschefen framhöll atl lagen inle får
tillämpas på tjänstemän som biträder endast en av de sociala nämnderna (prop.
1953:180 s. 5). Rätten att tillsätta tjänst hos social centralnämnd kan alltså
inle enligt gällande regler överiämnas till kommunstyrelsen eller
personalnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 en motion lill 1975 års riksdag hemställs all
socialhjälpslagen och lagen om social centralnämnd ändras så atl fullmäktige
får föreskriva atl personal hos socialnämnd, social centralnämnd och social
distriktsnämnd får anställas av annan kommunal nämnd än socialnämnden och
sociala centralnämnden (mot. 1975:1291). Motionen har ännu inte behandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även för skolstyrelsen gäller särskilda
bestämmelser om fastighetsför­valtning och personaladministration. Enligt 8 S
tredje stycket skollagen får kommunfullmäktige föreskriva att förvaltning och
verkställighet i fråga om byggnad och mark för skola som förvallas av
skolstyrelsen skall handhas av annan kommunal nämnd. Bestämmelsen återfanns
tidigare i 2 kap. 4 S skolstadgan (1971:235). Innan denna regel infördes i
skolstadgan medförde den bestämmelse i 9 S skollagen enligl vilken
skolstyrelsen skall ombesörja förvaltning och verkställighet inom skolväsendel
att förvaltningen av den för skoländamål anskaffade egendomen ankom på
skolstyrelsen och atl full­mäktige inte kunde besluta att skollokalerna skulle
förvaltas på annat sätt. Den nya regeln tillkom för att underiäiia dels
samordningen av den kom­munala fastighetsförvaltningen, dels förvaltningen av
skolbyggnaderna i de fall då dessa används till flera ändamål (KU  1969:30).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 skolförordningen, som skolstadgan numera heter,
regleras bl. a. vilket organ som skall tillsätta tjänster inom skolväsendel.
Enligl 17 kap. 55 S första stycket skolförordningen anställer skolstyrelsen
annan personal än skolledare, lärare, skolläkare och skolsköterska. 1 18 kap. 9
S föreskrivs att skolstyrelsen även beslutar om ledighet, vikariat eller skiljande
från tjänst. År 1972 infördes tillägg till dessa bestämmelser av innebörd alt
kommun­fullmäktige får bestämma att beslul om anställning etc. skall meddelas
av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen. Föredragande departementsche­fen
ansåg att kommunerna själva borde få avgöra vilket organ som skall besluta i
dessa frågor (prop. 1972:14 s. 6). Tilläggsbestämmelsen är numera inlagen i 8 S
tredje stycket skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skolområdet uppvisar del mest betydande undantaget
från regeln atl den kommunala personaltjänsten inte är underkastad mer
omfattande statlig styrning, nämligen det omfattande regelkomplexel rörande
statligt reglerad personal, dvs. lärare och skolledare. Med hänsyn till del
arbete som bedrivs inom utredningen om skolan, staten och kommunerna behandlas
reglerna rörande denna personal inle vidare i delta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 3 S brandlagen skall förvaltningen av
brandförsvarets angelägen­heter handhas av brandstyrelsen. I denna
förvaltningsuppgift anses ligga rätten och skyldigheten att tillsätta personal
inom brandförsvaret och förvalla den egendom som har anskaffats för
verksamheten. Fullmäktige anses inle kunna besluta att annat kommunalt organ
skall fullgöra dessa uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd saknas
särskilda bestämmelser om egendomsförvaltning och personaladministration.
Byggnads- och häl­sovårdslagstiftningen innehåller inte ens någon allmän
bestämmelse om atl förvaltning och verkställighet inom ifrågavarande områden
skall ombesörjas av byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd. Del får ändå anses
osäkert om fullmäktige i någon nämnvärd utsträckning kan Överföra
egendomsförvalt­ning och personaladministration, i synnerhet
ijänstetillsättning, från bygg­nadsnämnd eller hälsovårdsnämnd till ett
centralt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.5.4
Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagens reglerom uppgiftsfördelningen mellan
fullmäktige och nämnder och specialförfailningarnas ålägganden för de
specialreglerade nämnderna att handha förvaltningen inom de olika sakområdena
begränsar möjligheterna för kommunerna att ordna den kommunala förvaltningen
som de finner lämpligt. Kommunallagarna syftar till atl ge en grundläggande
enhetlig reglering av den kommunala förvaltningens organisation och ar­betsformer
med iakttagande av principen alt kommunerna bör ha största möjliga frihet atl
ordna sin förvaltning och verksamhet med hänsyn till skiftande lokala behov.
Från denna synpunkt förefaller fullmäktiges be­fogenheter i fråga om
egendomsförvaltning och personaladministration mera begränsade än vad som är nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hos kommunerna har sedan länge pågått en utveckling
som innebär att vissa nämndfunklioner förts samman lill kommunstyrelsen eller
något annat centralt kommunall organ. Man har strävat efter ökad effektivitet i
nämn­darbetet och önskat avlasta facknämnderna förvaltningsuppgifter som inte
har direkt betydelse för verksamheten på deras olika sakområden. Nämnd­ledamöterna
har därigenom i större utsträckning kunnat koncentrera sina insatser lill
huvuduppgifterna på del område vars förvaltning de har att svara för. Denna
utveckling har ägt rum på flera områden och tagit sig olika former. Kommunerna
har infört s. k. centraladministration, central byggnadskommitté, centraliserad
inköpsverksamhet osv. I lagstiftning som berör den kommunala
uppgiftsfördelningen kan på senare lid iakttas en motsvarande tendens alt ge
fullmäktige ökad frihet atl bestämma vilket organ som skall handlägga en viss
typ av ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De här behandlade uppgifterna fullgörs i större
eller mindre utsträckning av både oreglerade och specialreglerade nämnder. Hos
de sistnämnda hand­läggs hithörande ärenden oftast på i stort sett samma sätt
som inom den oreglerade förvaltningen. Ärendenas kommunala karaktär lar sig bl.
a. det uttrycket att besluten kan överklagas genom kommunalbesvär. Detta medför
i sin lur att förvallningslagen, om särskilt undantag inte har gjorts, inte
blir tillämplig på de specialreglerade nämndernas handläggning av dessa
ärenden. Staten synes inte heller ha något påtagligt intresse av alt reglera de
specialreglerade nämndernas egendomsförvaltning och personaladmini­stration
mera ingående än de oreglerade nämndernas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av redogörelsen i föregående avsnitt framgår alt
oklarhet i flera avseenden råder om fullmäktiges möjligheter att välja lämplig
organisation för egen­domsförvaltning och personaladministration. Det finns
inget utrymme för enhetliga lösningar av det slag som är möjligt beträffande
medelsförvall-ningen genom bestämmelserna därom i 43 S KL. Reglerna varierar
från nämnd till nämnd. I några fall ges detaljerade föreskrifter i
specialförfatining. I andra fall får man lita till kommunallagens regler och
allmänt kommu-nalrällsliga principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige har redan nu relativt stora möjligheter
att uppdra förvalt­ningen av både fast och lös egendom, som används i de
kommunala nämn­dernas verksamhet, till kommunstyrelse, fasljghetsnämnd, central
bygg­nadskommitté eller annat centralt organ. Detta gäller i synnerhet de ore­glerade
nämnderna. På det specialreglerade området har genom särskilda bestämmelser i
resp. specialförfatining öppnats möjligheter för fullmäktige att överföra de
sociala nämndernas egendomsförvaltning och skolstyrelsens fastighetsförvaltning
till annan nämnd. Det finns ingen anledning varför fullmäktige inte skulle ha
samma befogenhet i fråga om byggnadsnämnds, hälsovårdsnämnds och brandsiyrelses
samt övriga specialreglerade nämnders egendomsförvaltning. Här föreslås därför
att fullmäktiges befogenhet ut­vidgas i dessa hänseenden. Detta kommer inte alt
få någon större betydelse för kommunal praxis men kommer att undanröja de
formella hindren mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gemensam
fastighetsförvaltning, inköpsverksamhet och förrådsförvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Personaladministrationen är det område där de
författningsmässiga hind­ren för fullmäktige all välja organisationsform vållar
de största olägenheterna för kommunerna. Kraven på atl den kommunala
personalpolitiken skall vara konsekvent och ändamålsenlig och att handläggningen
av personal­frågorna skall vara planmässig och effektiv har ständigt ökat i
styrka. De förstärks ytterligare av den nya arbetsrätlsliga lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor om löne- och anställningsvillkor samt
rådgivande och samordnande uppgifter på personalområdet kan, som har skett i
åtskilliga kommuner, koncentreras till kommunstyrelsen eller en särskilt
inrättad personalnämnd. Däremot har fullmäktige, som framgår av redogörelsen i
föregående avsnitt, bara begränsade möjligheter atl överlåta åt ett centralt personalorgan
att för alla facknämnder utöva de s. k. myndighetsfunktionerna, dvs. all
besluta om tillsättning av tjänst, eller om ledighet, vikariat eller skiljande
från tjänst m. m. Delta gäller framför allt för de specialreglerade nämnderna
men även i viss mån för de oreglerade. Det finns emellertid knappast några
vägande skäl mot att ge kommunerna rätt atl centralisera även
tjänsletillsäitningarna. Kommunerna föreslås därför fritt få välja
organisationsform för sin per­sonaladministration även i den del som avser
tillsättning av tjänst och de andra myndighetsfunktionerna. Detta bör gälla
alla tjänster hos de oreglerade nämnderna och i princip alla icke statligt
reglerade tjänster hos de spe­cialreglerade nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Invändningar kan möjligen resas mot att öppna en
möjlighet för full­mäktige att frånhända facknämnderna beslutanderätten rörande
alla icke statligt reglerade tjänster, således även sådana specialiserade
befattningar som bara förekommer inom ett visst sakområde och för vilka
särskilda kompetenskrav har föreskrivits i specialförfatining. Starka skäl
talar emel­lertid för alt ge kommunerna största möjliga frihet all utforma sin
per­sonaladministration på sätt de finner lämpligt. Härigenom blir det möjligt
för kommunerna att överlämna beslutanderätten i de frågor del här gäller till
ett organ med tillgång till arbetsrättslig och personaladministrativ sak­kunskap.
Behovet av sakkunskap i fråga om de olika förvaltningsområdena kan tillgodoses
genom samråd med facknämnderna. Tillsättningsbeslut som strider mot
kompeiensvillkor som har föreskrivits i lag eller av fullmäktige upphävs efter
kommunalbesvär. Några negativa erfarenheter finns veteriigen inte av vare sig
lagen om tillsättning av vissa befattningshavare inom so­cialvärden, 1972 års
ändringar i skolstadgan eller den rätt som sedan länge har tillskrivits
fullmäktige alt, om annat ej föreskrivits, i samband med inrättande av tjänst
förbehålla sig tillsältningsrälten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De föreslagna ändringarna belräffande
egendomsförvaltning och perso­naladministration kan genomföras på olika sätt.
När det gäller egendomsför­valtningen kan antingen särskilda beslämmelser av
det slag som finns i socialvårdslagarna tas in i övriga specialförfaltningar
eller en generell regel införas i KL. Om det första alternativet väljs,
utelämnas de oreglerade nämn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derna.
Det är i och för sig inte nödvändigl alt låta en lagändring innefatta dessa,
eftersom fullmäktige redan har goda möjligheter att centralisera deras egendomsförvaltning.
Det lämpligaste synes emellertid vara att införa en generell bestämmelse i KL,
eftersom principen bör gälla alla nämnder, om inget annat sägs i
specialförfatining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet
av en bestämmelse om befogenhet för fullmäktige att centralisera tjänsletillsättningar
etc. är bl. a. med hänsyn lill frågan om ansvaret för tjänstemännens verksamhel
större än belräffande egendomsförvaltningen. Bestämmelsen bör vara generell,
dvs. gälla alla kommunala nämnder, spe­cialreglerade såväl som oreglerade. I
annat fall skulle en särskild föreskrift behöva inarbetas i varje
specialförfattning. Genom en generell regel i KL undanröjs också den oklarhet
som hittills har rått i fråga om tillsättningen av tjänster hos de oreglerade
nämnderna. Inom den specialreglerade för­valtningen bör i första hand den
inskränkningen av fullmäktiges befogenhet undanröjas som ligger i
socialvårdslagarnas särskilda beslämmelser som de sociala nämndernas exklusiva
lillsättningsrätt. För att fullmäktige skall fö den eftersträvade valfriheten,
krävs dessutom en uttrycklig bestämmelse av det slag som redan finns i 8 S
tredje stycket skollagen. I annat fall skulle tillsältningsrälten fortfarande
ligga kvar hos nämnderna på grund av deras i specialförfaltningarna ålagda
uppgift att utöva förvaltningen på resp. sak­område. Om däremot en generell
bestämmelse tas in i KL, får fullmäktige möjlighet alt till kommunstyrelse
eller personalnämnd föra över tillsätt­ningen av tjänster hos alla nämnder, om
inget annat sägs i specialförfalt-ningartia. Den nya bestämmelsen i KL föreslås
fä följande lydelse: Fullmäktige får, i den män ej annat är föreskrivet i lag
eller annan för­fattning, besluta att styrelsen eller annan nämnd skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;handha förvaltning och verkställighet i fråga om
egendom som eljest förvaltas av andra nämnder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;handlägga frågor om anställning, ledighet, vikariat
eller skiljande från tjänst beträffande personal som är underställd andra
nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med bestämmelsen är, som framgår av det
följande, alt göra det möjligt för kommunerna atl ordna sin egendomsförvaltning
och personal­administration på del sätt som de själva anser mest
ändamålsenligt. Staten har ingen anledning atl på detta område söka påtvinga
kommunerna någon bestämd lösning. Mest angelägel är att ge fullmäktige
befogenhet att be­stämma vilket organ som skall tillsätta tjänstemän hos de
sociala nämnderna. Beträffande statligt reglerade tjänster, som finns framför
allt inom skol­väsendet, och andra tjänster som enligl uttrycklig bestämmelse i
special-författning skall tillsättas av ett visst organ, föreslås här inga
ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna bestämmelsen kan kanske sägas
innebära alt man delvis ger upp det odelade ansvarets princip i dess
traditionella utformning. Det ligger emellertid knappast någon risk i detta.
Del bör understrykas all regeln inte gör anspråk på alt reglera alla
detaljfrågor som uppkommer när en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommun
skall besluta om sin förvaltningsorganisation. Fullmäktige bör självfallet även
i fortsättningen sträva efter alt kompetensfördelningen mel­lan de kommunala
organen sker på sådant sätt att ansvaret för besluten blir klart fördelat.
Kommun som för över hela personaladministrationen lill ett centralt organ kan
vidare lörutsältas se lill all samråd sker mellan den nämnd som tillsätter
tjänst och den facknämnd lill vilken tjänsten hör. FörfaltningsfÖreskrifter
härom torde inte behövas. Det bör kunna över­lämnas åt kommunerna att bestämma
detta i reglementen för ifrågavarande nämnder eller på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den bestämmelse som nu föreslås bör ha sin plats i
regeln om special­reglerade och oreglerade nämnder i 44 S KL (43 S EKL). 4 S
handlar vis­serligen om uppgiftsfördelning och i kommunallagsuiredningens
förslag även om kommunal personal. Paragrafen bör dock på grund av sitt
allmänna innehåll och sin placering inte innehålla beslämmelser om speciella
delar av den kommunala förvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
följdändringar i de olika specialförfaltningarna blir nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Främst
gäller detta socialvårdslagarna, där bestämmelserna om nämn­dernas rätt all
tillsätta tjänster föreslås utgå. De beslämmelser som anger alt
egendomsförvaltningen ankommer på nämnden, om fullmäktige ej be­slutat annat,
föreslås också utgå, medan bestämmelserna om nämndernas allmänna
förvaltningsansvar föreslås ändrade så all en hänvisning till den nya regeln i
KL införs. 1953 års lag om tillsättning av vissa tjänstemän inom socialvården
fyller inle längre någon funktion och kan upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detsamma
gäller 8 S tredje stycket skollagen scm i sak stämmer överens med den nya
regeln i KL. Vissa justeringar föreslås också i 9 S skollagen samt i  17 kap.
55 S och 18 kap. 9S skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brandslyrelsens
allmänna förvaltningsansvar framgår av 3 S brandlagen, som föreslås ändrad så
att det framgår alt regeln ej utesluter sådant full­mäktiges beslul som avses i
den nya regeln i KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande ändringar synes ej erforderliga i
byggnadsstadgan eller häl­sovårdsstadgan. 1 dessa författningar anges all
byggnadsnämnden och häl­sovårdsnämnden skall öva inseende över
byggnadsverksamheten resp. den allmänna hälsovården i kommunen (1 S
byggnadsstadgan och 1 S hälso­vårdsstadgan). Någon regel om atl nämnderna
handhar förvaltningen ges däremot inle, varför del inte bör vara nödvändigt all
i dessa specialför­fattningar ange att hinder ej möter all fullmäktige fattar
sådant beslut som avses i den nya regeln i KL. I hälsovårdsstadgan (14 S första
stycket) ges vidare en regel om ijänstetillsättning i ett fall. Det avser
tjänst som stads­läkare, vilken skall tillsättas av hälsovårdsnämnden, om
kommunfullmäk­tige ej förbehållit sig tillsältningsrätten. Denna regel torde
komma atl över­vägas av hälsovårdsstadgekommiitén och lämnas här orubbad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa ändringar torde fordras också i andra specialförfattningar,
exempelvis sjukvårdslagen, för att den föreslagna regeln i KL skall vinna
tillämpning. Förslag härom har dock inle utarbetats i denna etapp av
översynsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.6
Bestämmelser om delegation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De kommunala nämnderna ges i KL resp. de olika
specialförfaltningarna en mer eller mindre långtgående befogenhet att uppdra åt
en eller flera förtroendemän eller åt tjänsteman att fatta beslut på nämndens
vägnar. Sådan delegation, som i huvudsak avser ärenden av rutinkaraktär, utgör
för nämn­derna - framförallt i de något större kommunerna - en värdefull
arbetsmetod som gör del möjligt för nämnderna all ägna ärenden av större
omfattning eller av principiell betydelse den tid och uppmärksamhet de
förtjänar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegaiionsreglerna är ganska lika för flertalet
nämnder, men väsentliga avvikelser med exempel på detaljreglering, som kan
sältas i fråga, före­kommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.6.1
Nämnder med kommunsiyrelseregler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige kan enligt 43 S KL i reglemente ge
kommunstyrelsen rätt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;uppdraga åt särskild avdelning, bestående av
ledamöter eller suppleanter i styrelsen, eller åt ledamot eller suppleant eller
åt tjänsteman hos kommunen att å styrelsens vägnar fatta beslut i vissa grupper
av ärenden, vilkas be­skaffenhet skall i reglementet angivas, dock att
framställning eller yttrande lill kommunfullmäktige icke må beslutas annorledes
än av styrelsen sam­fällt&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sådant reglemente behöver numera inte underställas
länsstyrelsen. Mot­svarande föreskrift beträffande oreglerad nämnd är
likalydande bortsett från alt fullmäktiges delegationsmedgivande inle ges i
reglemente utan i särskilt beslut (45 S andra och tredje styckena KL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsuiredningen föreslår den förändringen
alt delegalionsbe­myndigande för kommunstyrelsen inte behöver ges reglementes
form utan kan meddelas i annat fullmäktiges beslul (42 S andra stycket EKL).
Här­igenom fordras ingen särskild delegationsregel för de oreglerade nämnderna,
för vilka kommunstyrelseföreskriften i stället görs tillämplig genom hän­visning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande de specialreglerade nämnderna varierar
delegaiionsbestäm­melserna något. För brandslyrelse och skolstyrelse gäller
regler som i hu­vudsak motsvarar föreskrifterna i KL, medan övriga
specialförfattningar in­nehåller något större avvikelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För brandstyrelse gäller sålunda reglerna för
oreglerad nämnd genom en hänvisning lill KL (3 a S 1 mom, andra stycket
brandlagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För skolstyrelse gäller i huvudsak samma regler.
Tänkbara tjänstemanna­delegater preciseras dock i viss utsträckning genom alt
även skolchef och annan skolledare utöver tjänsteman hos kommunen anges. Vidare
undanias viss ärendegrupp, nämligen beslut om att meddela eller återkalla
godkän­nande av enskild skola (15 S skollagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.6.2
Nämnder med modifierade kommunsiyrelseregler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De sociala nämndernas delegationsregler är
uppbyggda efter kommunal­lagens mönster men skiljer sig härifrån bl. a. genom
atl de ärendegrupper för vilka delegation får användas i vissa fall preciseras
och genom alt dele­gation till ordföranden i några i lagstiftningen angivna
fall får tillgripas, om nämndens beslul inte ulan olägenhet kan avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regler som gäller för social centralnämnds
delegation sammanfattar i stort vad som gäller enligt resp. särskilda lag.
Fullmäktiges medgivande fordras och delegalkrelsen är densamma som i KL (6 och
7 SS lagen om social centralnämnd m. m.). Ärendegrupper som kan delegeras anges
som socialhjälps-, barnavärds- eller nyklerhetsvårdsärenden. Detta skulle
enligt ordalydelsen innebära en begränsning av området där delegation kan komma
i fråga jämfört nied reglerna i socialhjälpslagen och barnavårdslagen, där inga
motsvarande preciseringar av ärendegrupperna ges. Av propositionen (1970:121)
med förslag till lag om social centralnämnd framgår emellertid inte någon sådan
avsikt. Tvärtom kan den allmänna inriktningen i pro­positionen beskrivas som en
strävan efter all ulan mer ingående materiella ändringar skapa möjligheter lill
nämndinlegration. Delegationsmöjligheten torde heller inte tillämpas på detta
begränsade sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhet med vad som gäller för all nämnddelegation
får framställning eller yttrande lill fullmäktige inte delegeras. Delsamma
gäller vissa kva­lificerade grupper av barnavårds- och nyklerhetsvårdsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegation till ordföranden får tillgripas i vissa
brådskande socialhjälps-och barnavårdsärenden. Denna befogenhet för ordföranden
ges direkt i lagen och fordrar således inle nämndens bemyndigande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om delegation gäller i tillämpliga
delar också social dis­triktsnämnd (10 S lagen om social centralnämnd m. m.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regler som gäller socialnämnds delegation
behöver inte ytterligare be­handlas, eftersom de helt stämmer överens med
motsvarande regler som gäller för socialhjälpsärenden i social centralnämnd (8
S socialhjälpslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande de regler som gäller för
barnavårdsnämnd skall utöver det föregående endast antecknas att vissa beslut
huvudsakligen av ivångska-raklär enligt barnavårdslagen inte får delegeras vare
sig barnomsorgen hand­has'av social centralnämnd eller av barnavårdsnämnd (11
och 12 SS bar­navårdslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten för nyklerhetsnämnd alt delgera
beslutanderätten är utomor­dentligt begränsad och avser endast yttranden över
körkortsansökningar (8 S 2 mom. nykterhelsvårdslagen). Fullmäktiges medgivande
fordras inte i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillkomsten av lagen om social centralnämnd innebar
en utvidgning av möjligheten till delegation av nyklerhetsvårdsärenden, även om
vissa ären­degrupper av ivångskaraktär undanias - helt analogt med
barnavårdslagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.6.3  Nämnder  
vars   delegalionsbemyndigande  fordrar   underslällning   hos&lt;br&gt;
länsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För byggnadsnämnd gäller avvikande regler.
Delegalionsbemyndigande prövas inte av fullmäktige, utan nämndens beslut att
delegera skall i stället underställas länsstyrelsen för fastslällelse. Vidare
får delegation till tjäns­teman endast avse ijänstemän hos nämnden. Krav på
samlallt beslutsfat­tande gäller framställning eller yttrande inte bara till
kommunfullmäktige ulan även till länsstyrelsen och lill regeringen. För beslut
om föreläggande vid vite eller annat äventyr och för slutliga avgöranden i
ärenden av prin­cipiell natur eller eljest av större vikt krävs likaså beslut
av nämnden i dess helhet (7 S byggnadsstadgan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ocksåförhälsovårdsnämnd avviker
delegaiionsbestämmelserna väsentligt från dem som gäller för flertalet nämnder.
Överensstämmelsen med bygg­nadsstadgans beslämmelser är däremot stor. Sålunda
krävs inte heller i häl­sovårdsstadgan fullmäktiges medgivande till delegation
men däremot un­derslällning hos länsstyrelsen. Tjänstemannadelegationen är på
samma sätt begränsad till nämndens egna tjänstemän och delegation får inte
heller här avse framställning till fullmäktige, länsstyrelsen eller regeringen.
Också en­ligt hälsovårdsstadgan kräver vissa former av myndighetsutövning nämn­dens
samfällda beslut, nämligen vitesföreläggande och verkställande av ål-gärd på
den försumliges bekostnad (12 S hälsovårdsstadgan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.6.4  Överväganden
och förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ganska stor enhetlighet kan trots de redovisade
avvikelserna sägas prägla delegationsföreskrifterna i de olika författningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegalkrelsen är i samtliga fall densamma med
undantag av de fall då beslutanderätten lämnas till tjänsteman enligt
byggnadsstadgan och häl­sovårdsstadgan. Där har den givits en något snävare
omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgränsningen av ärendegrupper är generös och i
stort likalydande med vissa undanlag. Dessa avser mer ingripande
myndighetsutövning eller beslul om tvångsåtgärder i resp. specialförfatining.
Nykterhetsvårdslagens delge-tionsmöjligheler är dock myckel begränsade. I delta
avseende får nykter­helsvårdslagen anses vara föråldrad, vilket framgår av
delegationsinstitutels utformning i lagen om social centralnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den mest påfallande avvikelsen består i
byggnadsstadgans och hälsovårds­stadgans regler om underställning hos
länsstyrelsen av delegalionsbemyn­digande i stället för eljest förekommande
medgivande av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna konstruktion, som betingas av byggnadsnämnds
och hälsovårds­nämnds relativt långtgående befogenheter, är främmande för
allmänna kom-munalrätisliga principer och mindre väl förenlig med strävandena
all be­gränsa statlig tillsyn och kontroll. Konstruktionen kan försvaras främst
be­träffande de ärendegrupper som kan karaktäriseras som myndighetsutöv­ning,
även om en naturlig invändning är alt motsvarande lösning inte har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ansetts
nödvändig för övriga myndighetsutövande nämnder. För dessa har det ansetts
tillräckligt att i resp. författning ange de undantag som behövs. Liknande
undantag ges fö. som nämnts också i byggnadsstadgans och hälsovårdsstadgans
delegalionsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Helt främmande ter sig kravet på medgivande av
länsstyrelsen i stället för av fullmäktige beträffande de ärendegrupper som
inte hänför sig till specialförfattningen utan utgör gängse inslag i fiertalet
kommunala nämn­ders förvaltning. Enligt nuvarande ordning krävs länsstyrelsens
medgivande lill delegation av exempelvis tillsättningar av kommunala tjänster,
andra personalärenden, lokalfrågor, ekonomiska frågor och en rad mer eller
mindre rutinbetonade ärenden inom det rent kommunala ansvarsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av intresse i detta sammanhang är alt
bygglagutredningen i sitt betän­kande (SOU 1974:21) förordar en övergång lill
de delegalionsregler som gäller i den kommunala förvaltningen i övrigt för
ärenden enligt en framlida markanvändnings- och byggnadslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I syfte atl reducera den statliga tillsynen bör
nuvarande underställning hos länsstyrelsen beträffande bemyndigande för
byggnadsnämnd och häl­sovårdsnämnd atl delegera beslutanderätt ersättas av
eljest förekommande medgivande av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt intressant ter sig därvid möjligheten atl
anknyta bestämmelserna lill kommunallagens motsvarande regler för oreglerad
nämnd, vilka enligl komunnallagsutredningens förslag skall gälla också för
kommunstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett sådant förenhetligande av lagstiftningen,
genomfört exempelvis efter brandlagens mönster, bör kunna omfatta också övriga
specialreglerade nämn­der, om en hänvisning lill 45 S andra och tredje styckena
KL i special-förfaittningarna kompletteras med undantag för särskilt
kvalificerade ären­degrupper. Delta synes vara en lämplig och enkel lösning.
Konsekvenserna skulle bli i huvudsak följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brandlagen:
ingen förändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsstadgan: medgivande atl delegera
beslutanderätt ankommer på fullmäktige i stället för på länsstyrelsen. Kravet atl
ijänstemannadelegat skall vara anställd hos nämnden utgår. Vissa ärendegrupper
undanias på samma sätt som hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skollagen: uppräkningen av möjliga
tjänslemannadelegater utgår, vilket inle innebär någon saklig ändring, eftersom
samtliga angivna ijänstemän innefattas i begreppet &amp;quot;tjänsteman hos
kommunen&amp;quot;. Samma ärendegrupp som f n. undandtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen om social centralnämnd: uppräkningen av
ärendegrupper utgår. Hänvisningen till KL kompletteras med reglerom delegation
lill ordföranden i vissa brådskande fall. Uppräkningen av ärendegrupper som
undanias från delegation behålles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialhjälpslagen och barnavårdslagen: vissa
lagtekniska ändringar men ingen förändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nykterhelsvårdslagen:
nuvarande delegaiionsmöjlighel ökar genom en an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;passning
lill vad som gäller för nyklerhetsvårdsärenden i social central­nämnd. Vissa
ärendegrupper, som f. n. anges i lagen om social centralnämnd, undanias från
delegation. Hälsovårdsstadgan: samma konsekvenser som i byggnadsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.7 F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifter om protokoll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 24 S KL finns jämförelsevis detaljerade
föreskrifter om kommunfull­mäktiges protokoll. Dessa regler gäller i huvudsak
också för kommunsty­relsens och de oreglerade nämndernas protokoll (39 och 45
SS). När det gäller specialreglerad nämnds protokoll hänvisas regelmässigt i
vederbörande specialförfattning till kommunallagens beslämmelser om
kommunstyrelsens protokoll, som dock vanligen jämkas genom en särbestämmelse om
pro­tokollets innehåll. I den mån fråga är om sådant ärende om myndighets­utövning
mot enskild (s. k. kvalificerat parisärende) som avgörs genom be­slul som
överklagas genom förvaliningsbesvär, regleras de specialreglerade nämndernas
prolokollföring även av för\'allningslagens bestämmelser om beslutsmotivering
(17 S ) och rättelse av beslut (19 S)-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid en genomgång av de bestämmelser som reglerar
nämndernas or­ganisation och arbetsformer ter del sig naluriigt alt behandla
också reglerna om protokoll. En översyn av dessa regler torde för övrigt vara
påkallad av bristande kongruens mellan specialförfaltningarna och
förvaltningslagen och aktualiseras ytterligare av de förslag till ändringar i
kommunallagens protokollsbestämmelser som kommunallagsutredningen föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.7.1 
Kommunallagens prolokollsregler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 24 S KL skall kommunfullmäktiges ordförande
föra eller på eget ansvar låta föra fullmäktiges protokoll. Detta skall
innehålla en förteckning över närvarande ledamöter, en kortfattad redogörelse
för varje ärendes be­skaffenhet, i varje ärende framställda förslag och
yrkanden som inte har återkallats saml beslutet i varje ärende. Om omröstning
har ägt rum, skall dessutom i protokollet tas in redogörelse för
proposiiionsordningnen och uppgift om hur många som har röstat för eller emot.
Vid öppen omröstning skall vidare anges hur var och en har röstat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan uttryckligt stöd i KL anses atl reservationer
skall redovisas i full­mäktiges protokoll. Däremot behöver skälen för beslul
inte anges i pro­tokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För justeringen av fullmäktiges protokoll finns
ulföriiga regler i KL. Det torde dock inte finnas anledning att här närmare
redovisa dessa regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som nu sagts om kommunfullmäktiges protokoll
gäller enligl 39 och 45 SS KL också kommunstyrelsens och oreglerad nämnds
protokoll. För justering av dessa nämnders protokoll gäller bestämmelser, som i
viss mån avviker från reglerna om justering av fullmäktiges protokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om rättelse av förbiseendefel i protokoll
saknas f. n. i KL. Kom­munallagsutredningen förslår dock atl i lagen las in en
bestämmelse enligl vilken rättelse före besvärstidens utgång får vidtas i
protokoll, om detta på grund av skrivfel, räknefel eller annat förbiseende
uppenbart har avfattats felaktigt. Bestämmelsen föreslås gälla för såväl
fullmäktige som styrelse och oreglerad nämnd (26 S iredje stycket EKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De övriga ändringar i kommunallagens
protokollsregler som kommunal­lagsuiredningen föreslagit är av mindre intresse
i detta sammanhang. Ett undanlag är utredningens förslag all redovisningen i
protokollet av när­varande ledamöter skall kunna ske inte bara genom en
förteckning över de närvarande utan också genom att de som är frånvarande anges
(26 S första stycket EKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.7.2
De specialreglerade nämndernas protokoll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om specialreglerad nämnds protokoll
hänvisas, som tidigare har framhållits, regelmässigt i specialförfatiningen
till kommunallagens bestäm­melser om kommunstyrelsens protokoll. För
skolstyrelsens del stannar del härvid. När det däremot gäller brandstyrelsen,
byggnadsnämnden, de sociala nämnderna och hälsovårdsnämnden föreskrivs i resp.
specialförfattning att protokollet inte behöver innehålla annat än förteckning
över närvarande ledamöter saml för varje ärende beslutet och skälen därför. I
förhållande lill kommunallagens protokollsregler innebär bestämmelsen en
påtaglig be­gränsning men också en viss utvidgning av protokollsskyldigheten.
Dessa specialreglerade nämnders protokoll måste således - lill skillnad från de
oreglerade nämndernas protokoll - innehålla beslutsmotiveringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skälen till att de specialreglerade nämndernas
prolokollsskyldighet har begränsats belyses bl. a. i förarbetena till
socialhjälpslagen, vid vars tillkomst frågan ingående behandlades av riksdagen.
1 prop. (1955:177) med förslag lill lag om socialhjälp föreslogs att
kommunallagens bestämmelserom kom­munstyrelsens protokoll skulle lill fullo
göras tillämpliga på socialnämndens protokoll. Mot detta förslag framkom
erinringar i fiera motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de likalydande motionerna 1955:1:548 och 11:677
uttalades att faltig­vårdslagens bestämmelse att endast fattigvärdsstyrelsens
beslut och skälen härför skulle antecknas i protokollet borde gälla också för
socialnämnden. Den noggranna prolokollföring.som hade föreslagits i
propositionen kunde enligt motionärerna vara berättigad beträffande kommunens
beslutande och verkställande organs sammanträden men i fråga om socialnämnden
syntes den motionärerna medföra ett onödigt betungande arbete, som ibland kunde
var3 mer lill skada än nytta. När det gäller åtgärder och ingripanden mot
enskilda personer, kunde det enligt motionärerna vara till uppenbar skada om
vederbörande fick kännedom om varje ledamots personliga ställnings­tagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om socialnämndens protokoll behandlades också i de likalydande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motionerna
1955:1:552 och 11:682. Motionärerna fann del angeläget an be­stämmelserna om
protokollet gjordes enklare och atl föreskriften om re­dovisning av de enskilda
ledamöternas vota föll bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra lagutskottet (2LU 1955:39) framhöll med
hänvisning till förslaget i propositionen att vissa fördelar givetvis stod att
vinna om reglerna för protokolleringen i olika kommunala nämnder och organ gjordes
likalydande. Enligl ulskotlets mening förelåg emellertid i fråga om
socialnämndens nrotokoll inte samma skäl lill ulföriighet som i fråga om
kommunfull­mäktiges och kommunstyrelsens protokoll. Den prolokollsskyldighet
som hade föreslagits i propositionen ansågs framtvinga ett betydande
skrivarbete och skulle enligl utskottets mening bli onödigt betungande för
nämnderna. De i motionerna framförda erinringarna mot alt ledamöternas
personliga ställningstaganden framgick av protokollet kunde enligl ulskotlet
inte heller frånkännas betydelse. Ulskotlet ansåg det inte erforderiigt atl
socialnämn­dens protokoll upptog annat än förteckning över närvarande ledamöter
samt beslutet i varje ärende och skälen härför. Riksdagen beslöt i enlighet med
ulskotlets förslag (rskr 1955:397).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den mån specialreglerade nämnders besjut kan
överklagas genom för­valtningsbesvär och innebär myndighetsutövning mot enskild
är förvalt­ningslagens beslämmelser om bl. a. beslutsmotivering (17 S) och
rättelse av beslul (19 S) tillämpliga. Eftersom nämndernas beslut i allmänhet
avfattas i prolokollform. får dessa föreskrifter betydelse för nämndernas
prolokoll­föring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften om beslulmolivering innebär att
beslut, varigenom ärende avgörs dvs. prövas slutligt, skall innehålla de skäl
som har bestämt utgången. Skälen får utelämnas bara under vissa bestämda
förutsättningar, som anges i lagen, t. ex. om beslutet inte har gått part emot
eller när det annars är uppenbart obehövligt all redovisa skälen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Räitelseregeln i förvallningslagen innebär alt
beslut, som lill följd av skriv­fel, räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar oriklighet, får rättas först sedan part har lämnats
tillfälle atl yttra sig. Parlen behöver dock inte höras om det är uppenbart
obehövligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Dessa föreskrifter i förvaltningslagen är som
nämnts bara tillämpliga i fråga om sådant beslul av specialreglerad nämnd som
kan överklagas genom förvaltningsbesvär och som innebär myndighetsutövning mot
enskild. Enligt en särskild bestämmelse i barnavårdslagen (14 S 4 stycket) är
föreskrifterna dock tillämpliga också i sådant ärende hos barnavårdsnämnd i
vilket med­delas beslut, som kan överklagas genom kommunalbesvär. Föreskriften
om beslutsmotivering skall enligt samma bestämmelse tillämpas också på bar­navårdsnämnds
beslul under ärendes handläggning. Denna specialreglering belräffande
barnavårdsnämnd hänger samman med att man vid förvalt­ningslagens tillkomst
inle ville försämra det rättsskydd som den enskilde redan tidigare åtnjöt på
grund av barnavårdslagens ulföriiga reglering av förfarandet i ärenden hos
barnavårdsnämnd. Del bör observeras all sär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bestämmelserna endast avser barnavårdsärenden och inte
ärenden av annat slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som nu har sagts om
barnavårdsnämnd gäller också social central­nämnd och social disiriktsnämnd vid
handläggning av barnavårdsärendc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.7.3 Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Självfallet är det önskvärt att
enhetliga regler så långt möjligt gäller för de kommunala nämnderna
prolokollföring. Dena önskemål är dock svårt att helt tillgodose med hänsyn
till de skilda förutsättningar som gäller för den specialreglerade
förvaltningen och för den sektor av kommunförvall-ningen som inte regleras
annorstädes än i kommunallagen. Denna skillnad blev, som tidigare har
redovisats, utförligt belyst vid socialhjälpslagens till­komst. Del ansågs då
inte lämpligt all ålägga socialnämnden en lika om­fattande protokollsskyldighet
som kommunstyrelsen och de oreglerade nämnderna. Föreskriften om socialnämnds
protokoll motsvaras av regler av samma innebörd i övriga här aktuella
specialförfaltningar med undantag av skollagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De olika förutsättningar som gäller
för specialreglerad och kommunal­lagsreglerad förvaltning har ytterligare markerats
genom tillkomsten av för­vallningslagen, som gäller ärende hos kommunal
myndighet om ärendet avgörs genom beslul, som kan överklagas genom
förvaltningsbesvär men inte om det kan angripas med kommunalbesvär. Till följd
härav kan för­valtningslagens regler om förfarandet i kvalificerade
partsärenden - t. ex. reglerna om beslutsmotivering och om rättelse av beslut -
bli tillämpliga i de specialreglerade men inte i de oreglerade nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De särregler som gäller för de här
behandlade specialreglerade nämndernas protokoll avser framför allt
protokollels innehåll. Särreglerna innebär i detta hänseende en påtaglig
inskränkning men också en betydelsefull utvidgning av protokollsskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;All i enhetlighetens intresse ta
bort gällande inskränkning i de special­reglerade nämndernas
protokollsskyldighet synes inte böra komma i fråga. De skäl på vilka
inskränkningen har grundats synes fortfarande vara giltiga. Den eftersträvade
enhetligheten skulle också kunna uppnås, om motsva­rande inskränkning görs i
kommunstyrelsens och de oreglerade nämndernas prolokollsskyldighet. Denna fråga
kan dock inte lämpligen övervägas inom ramen för det nu aktuella
översynsarbelet. I sammanhanget bör observeras au kommunallagsuiredningen inle
har föresiagii någon ändring i delta syfte av kommunallagens regler om
kommunstyrelsens och de oreglerade nämn­dernas protokoll. Den bristande
enhetligheten på detta område torde lör övrigt inte ha vållat några påtagliga
olägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den utvidgning av
proiokollsskyldigheien som gäller för de specialre­glerade nämnderna avser
beslutsmotiveringen och grundar sig f n. på fö­reskrifter både i
specialtörfatiningarna och i förvallningslagen. Specialför­failningarnas
föreskrifter om besluismolivering kan sägas vara mer kaie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;goriska
än molsvarande besiämmelsc i förvallningslagen, som bara gäller ärenden, som
innebär myndighetsutövning mot enskild och som uttryck­ligen anger atl beslul
inle behöver motiveras under vissa löruisätiningar. Till skillnad från denna
föreskrift i förvaltningslagen gäller specialförfail­ningarnas föreskrifter om
beslutsmotivering inte bara beslut i kvalificerat partsärende, som kan
överklagas genom förvaliningsbesvär, utan också andra typer av beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon anledning alt nu ompröva de överväganden på
vilka förvaltnings­lagen har grundats i nu berörda hänseende föreligger inte.
Förvaltningslagens föreskrift om beslutsmotivering bör fortfarande gälla för de
specialreglerade nämnderna i samma utsträckning som nu. Vid sidan av denna
nyanserade försskrift synes det inte finnas behov av regler om motivering av
special­reglerade nämnders beslul. Gällande beslämmelser i
specialförfaiiningarna att skälen för beslut skall anges i protokollet kan
därför utgå. Exempel på °n sådan lösning finns bl. a. i lagen (1973:861) om
lokal kristidsförvaltning (5S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nu förordade lösningen innebär att de
specialreglerade nämndernas skyldighet atl motivera andra beslut än de som
meddelas i sådana kva­lificerade partsärenden som kan överklagas genom
förvaltningsbesvär faller bort. Föreskrifterna om motivering av samtliga beslul
torde inle ha tillämpats särskilt strikt i övriga ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den mån det är önskvärt alt kräva motivering av
andra beslut av spe­cialreglerad nämnd än de som omfattas av förvaltningslagens
föreskrift om beslutsmotivering, bör den utvägen väljas an nämnda föreskrifts
tillämp­ningsområde utvidgas. Exempel härpå finns som tidigare har redovisats i
barnavårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt särskilda bestämmelser i barnavårdslagen
(I4S Ijärde stycket) är förvaltningslagens föreskrifter om bl. a.
beslutsmotivering tillämpliga också i sådant barnavårdsärende i vilket meddelas
beslul som kan överklagas genom kommunalbesvär. Föreskrifterna skall enligt
samma beslämmelser tillämpas också på barnavårdsnämnds beslut under ärendes
handläggning. Skäl att nu ompröva dessa bestämmelser, som infördes vid
förvaltnings­lagens tillkomst, finns inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som förut har lYamhållits saknas f n. i KL regler
om rättelse av för­biseendefel. Kommunallagsutredningen föreslår att en sådan
regel las in i lagen (26 S tredje sycket EKL). Den föreslagna bestämmelsen ger
möjlighet atl före besvärstidens utgång rätta såväl fullmäktiges som styrelsens
och oreglerad nämnds protokoll, om delta på grund av skrivfel, räknefel eller
annat lörebiseende uppenbart har avfaiials felaktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om utredningens förslag förverkligas, uppkommer
frågan om kommu­nallagens räiielseregel skall gälla också de specialreglerade
nämndernas pro­tokoll. Delta förefaller vara en lämplig huvudregel. 1 den mån
det är fråga om kvalificerat partsärende, vilket avgörs genom beslut som kan
överklagas genom förvaltningsbesvär, gäller redan förvaltningslagens regel om
kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munikaiion
med part innan rättelse av förbiseendefel vidtas (19 S). Skäl att ändra denna
ordning finns inte. Hinder synes inle föreligga mot atl låta båda reglerna
gälla samtidigt beträffande de kvalificerade partsärendena. Tvärtom talar
rättssäkerhetsskäl loren sådan lösning. Den räiielseregel som
kommunallagsuiredningen föreslår kommer härvid alt gälla samtliga ären­den hos
den specialreglerade nämnden. 1 den mån protokollet redovisar beslut som
innebär myndighetsutövning mot enskild och som kan angripas med
förvaliningsbesvär gäller härutöver fortfarande 19 S förvaltningslagen med del
förstärkta rättsskydd denna regel innebär. Detta bör uttryckligen anges i
hänvisningen lill KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av den tidigare redogörelsen för gällande
bestämmelser framgår atl reg­lerna om ansvaret för och justeringen av
kommunstyrelsens protokoll är tillämpliga på de specialreglerade nämndernas
protokoll genom särskilda hänvisningar i specialförfaltningarna. Det finns inle
skäl att ändra denna ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För närvarande gäller atl såväl kommunstyrelsens
och oreglerad nämnds protokoll som specialreglerad nämnds protokoll skall
innehålla förteckning över närvarande nämndledamöter. Kommunallagsutredningen
föreslår som förut nämnts all kommunallagens reglerom närvaroredovisning skall
ändras så all redovisningen kan ske inle bara genom en förteckning över de när­varande
ledamöterna utan också genom alt de som är frånvarande anges. Denna ordning
synes utan komplikationer kunna tillämpas också på de spcialreglerade
nämndernas protokoll. Om utredningens förslag förverkligas, bör därför
specialförfattningarnas proiokollsbestämmelser jämkas så alt rå­dande
enhetlighet behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.8
Några återstående frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I delta avsnitt behandlas de i översynsarbetet
aktuella specialförfailning­arnas nämndregler, i den mån de avviker från
kommunallagens molsvarande avsnitt och inte tidigare har avhandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om antal ledamöter ges i samtliga här
aktuella specialförfaltningar. I två fall avviker föreskrifterna från den regel
om minst fem ledamöter som gäller för kommunstyrelsen. Skolstyrelse skall
sålunda ha minst sju ledamöter (13 S skollagen) och social centralnämnd minst
nio (3 S lagen om social centralnämnd m. m.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna om suppleanter stämmer överens med
kommunallagens regler i samtliga aktuella författningar utom nykterhelsvårdslagen,
där an­talet suppleanter i nykierhelsnämnd anges lill minsi hälften av anialet
le­damöter. Bestämmelsen i 31 S första stycket KL om att suppleanter väljs av
kommunfullmäktige till del antal fullmäktige bestämmer anses innebära alt minst
en suppleant skall utses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 stället för jävsregeln i 37 S andra stycket KL
gäller för alla här aktuella nämnder förvaltningslagens jävsregler (4 och 5 SS)
i samtliga ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Brandstyrelses rätt alt lill kommunstyrelsen
överlämna sill arkiv följer av en hänvisning lill 45 S KL (3 a S 1 mom. andra
slyckei brandlagen). Molsvarande beslämmelse finns posiiivi uilrycki i
skollagen (12 S) och so­cialhjälpslagen (10 S) men saknas i övriga
specialförfaltningar. De oreglerade nämnderna ges i 45 S KL en möjlighet att
lill kommunstyrelsen överlämna sina arkivhandlingar. Kommunallagsuiredningen
föreslår alt fullmäkiige skall få föreskriva formerna för arkivvärden (40 S
tredje stycket EKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De särregler i specialförfaltningarna som inte
behandlats här eller i fö­regående avsnitt kan beskrivas som en reglering
utöver kommunallagens beslämmelser. I allmänhei har dessa ytterligare regler
sin grund i nämndens specialreglerade arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av det föregående är del, utöver de
tidigare behandlade detaljföreskrifterna, endast i ett fåtal avseenden som
specialförfailningarnas nämndregler avviker från kommunallagens molsvarande
regler. Utöver jävs­reglerna gäller delta föreskrifterna om antal ledamöter och
suppleanter och om arkivvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna om antal ledamöter anger genomgående
minimianlal. För skolstyrelse är minimiantalet sju, för social centralnämnd
nio. Au skol­styrelse eller social centralnämnd obligatoriskt skall ha fler
ledamöter än exempelvis kommunstyrelsen förefaller svårt alt motivera. Det
ligger ett värde i sig all till nämnderna knyts så många förtroendemän som är
möjligt med hänsyn till kravet på effektivitet och arbetsduglighet. Det bör
kunna överiämnas åt kommunerna alt själva fastställa antalet ledamöter i nämn­derna
utöver ett minimianlal, som lämpligen kan vara del som gäller för
kommunstyrelsen. Särbestämmelserna föreslås därför utgå. Det bör särskilt
understrykas att detta förslag inte åsyftar en minskning av antalet
nämnd-ledamöter ulan har sin grund uteslutande i en strävan att nå en enhetlig
reglering med ett minimum av detaljföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Antalet suppleanter skall i nyklerhetsnämnd uppgå
till minst hälften av antalet ledamöter. Molsvarande föreskrift saknas för
övriga nämnder och inga skäl lalar för all behålla den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande jävsreglerna synes ingen ändring vara
påkallad. Det skall också framhållas att kommunallagsuiredningens förslag
innebär en anpassning lill förvaltningslagens regel om släktskapsjäv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De olikheter som har konstaterats beträffande
föreskrifterna om de spe­cialreglerade nämndernas arkivvård förefaller sakna
berättigande. En flertal kommuner har byggt upp gemensamma arkiv för hela den
kommunala förvaltningen. Den regel som kommunallagsuiredningen föreslår om att
fullmäktige beslutar om arkivvården bör bli tillämplig också på de special­reglerade
nämnderna. Därigenom anpas.sas lagstiftningen till praxis och de särskilda
bestämmelserna i specialförtallningarna kan slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.9 Närmare om förslagen till författningsändringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De överväganden som har gjorts i de
föregående avsnitten har len fram lill all goda löruisätiningar finns för atl
med ctl minimum av särregler anpassa de olika specialförfailningarnas regler om
nänmdernas organisation och arbetsformer lill kommunallagens motsvarande
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genomgående föreslås i det följande
en hänvisning i alla behandlade spe­cialförfaltningar till
kommunallagsutredningens enhetliga kommunallag. Den bör ges i princip följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande x-nämnd skall
bestämmelserna i 33 S, 34 S första stycket, 35-3o SS, 39 S första stycket samt
40-42 SS kommunallagen äga motsva­rande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver dock ej
upplaga annat än uppgift om när­varande ledamöter och beslutet i varje ärende.
Föreskrifter om i vilken uislräckning beslul skall innehålla de skäl som har
bestämt utgången finns i 17 S förvaltningslagen (1971:290). Föreskrifter om
rättelse av beslut finns i  19 S samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 S 2
förvaltningslagen äger 4 och 5 SS nämnda lag lill-lämpning i samtliga ärenden
hos x-nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Smärre avvikelser behövs på grund
av atl skolstyrelses protokoll skall vara fullständigt, alt hänvisningen till
17 S förvallningslagen inte låter sig infoga i barnavårdslagen saml all vissa
begränsningar i delegationsrätten gäller beträffande några grupper av ärenden,
som innefattar kvalificerad myn­dighetsutövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 stort kan den angivna
normalhänvisningen dock användas, varigenom ett stort antal motsvarande eller
likartade regler i specialförfaltningarna kan mönstras ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningens förslag
till ny lagtext (1-3 kap.) redovisas i bilaga 14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang har endast
preliminära överväganden kunnat göras beträffande de särskilda lösningar som
fordras för Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inte heller de särskilda
överväganden som den nya regeringsformen på­kallar om olika reglers status av
lag eller torordning återspeglas i författ­ningsförslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel sammanfattas först
förslagen till ändringar i KL, varefter förslagen till ändringar i
specialförfattningarna redovisas nämnd för nämnd. Förekommande hänvisningar
till komunallagens bestämmelser avser kom­munallagsuiredningens förslag till
enhetlig kommunallag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.9.1  Förslog lill ändringar i KL&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 ett föregående avsnitt (5.3)
föreslås alt en regel om proportionell valmetod skall införas beträffande val
till hälsovårdsnämnd och nyklerhetsnämnd m. fi. nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna förstärkning av minoritelsskyddei nås genom all
lillämplighelen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av kommunallagens bestämmelse om proportionella val (24 S
tredje slyckei EKL) uividgas. Begränsningen lill de oreglerade nämnderna
slopas. Spe-cialtörlaliningarnas regler i ämnei kan därigenom tilgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 eii tidigare avsniil (5.5)
föreslås an kommunfullmäktige sjiilva skall laslsiälla fördelningen mellan
nämnderna av vissa förvaliningsuppgifter. Den lämpligasie meioden all
åstadkomma dena är att foga en nyii fjärde stycke lill 43 S EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringsförslagen, som av praktiska
skäl utformats som förslag lill änd­ringar i kommunallagsuiredningens förslag
(EKL), redovisas i bilaga  1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.9.2   Förslag lill ändringar i brandlagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brandlagsliftningens moderna
utformninggörattdeändringarsom föreslås här får begränsad praktisk betydelse.
Brandlagens regler fyller ganska högt ställda anspråk på enkelhet och - vad
beträffar brandstyrelsens arbetsformer - frånvaro av deialjbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 3 S ges brandstyrelsen ett
allmänt förvaltningsansvar för brandförsvarets angelägeneheter. Paragrafen
ändras så alt det framgår alt fullmäktige be­träffande brandförsvaret får fatta
sådant beslut som avses i det nya Ijärde stycket i 43 S EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den allmänna hänvisningen lill KL
ersätter nuvarande 3 a S brandlagen. Sakligt innebär detta att bestämmelsen om
den begränsade protokollsskyl­digheten ges en bättre utformning och att regeln
om brandchefs ovillkorliga närvarorätt och falska reservationsrätt ersätts av
den regel om möjlighet att tillkalla bl. a. tjänsteman som kommunallagsuiredningen
har föresiagii skall gälla hela den kommunallagsreglerade sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget redovisas i bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.9.3   Förslag lill ändringar i byggnadsstadgan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnds sammansättning och
arbetsformer regleras i byggnads­stadgans första kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En tillämpning av den föreslagna
hänvisningen lill KL medför att en betydande del av textmassan kan undvaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som tidigare har
föreslagits slopas närvarorätten för de tjänstemän som har
löredragsningsskyldighei hos nämnden liksom den falska reservationsrätt som
tillkommer dessa och andra tjänstemän. Bestäm­melser om skyldighet för nämnden
atl underställa länsstyrelsen beslul om delegation ersätts av kommunallagens
delegalionsregler. Hittills gällande begränsning i delegationsrätten
beträffande vissa kvalificerade ärendegrupper behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I byggnadsstadgan återstår av
nämndbestämmelserna därmed hänvisning­en till KL med viss inskränkning i
delegationsrätten och en löreskrilt om viss personal hos nämnden.Del kan
givetvis också ifrågasättas om del är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nödvändigt
an behålla dessa regler. De har dock en sådan ultörmning all de knappast kan
anses innebära en besvärande detaljreglering och de bör därför prövas vid
övervägandena i anledning av bygglagutredningens be­tänkande. Förslaget
redovisas i bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.9.4   Förslag
lill ändringar i skollagen och skolförordningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelses sammansättning och arbetsformer
regleras i 2 kap. skollagen. Bestämmelserna i 12-16 och 18 SS ersätts av den
genomgående hänvisningen till KL. Skyldigheten atl föra protokoll enligt
reglerna i KL kvarstår dock fullt ut. Liksom f n. undanias en ärendegrupp från
delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De torändringar detta förslag innebär är i korthet
täljande. Minimiantalet ledamöter sänks från nuvarande sju till fem, vilkel
gäller för kommunstyrelse och fiertalet övriga nämnder. Det skall erinras om
atl med detta förslag självfallet inte aves atl minska antalet förtroendemän
utan endast atl över­lämna åt kommunerna att själva utforma sin
nämndorganisation. Vidare anpassas valbarhetsreglerna till de regler
kommunallagsuiredningen föreslår beträffande kommunstyrelsen, vilkel bl. a.
innebär atl skolchefen blir valbar lill skolstyrelsen. Hans med tjänsten
förenade rätt och skyldighet alt närvara vid slyrelsens sammanlräden slopas
liksom hans falska reservationsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett par ändringar föreslås också i skollagen och
skolförordningen som en följd av det tillägg lill 43 S EKL som har föreslagils
i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sålunda föreslås atl 8 S iredje stycket skollagen
utgår. 1 detta stycke fö­reskrivs att kommunfullmäktige kan uppdra förvaltning
och verkställighet i fråga om byggnad och mark för skola, som står under
skolstyrelsens för­valtning, åt annan nämnd liksom atl motsvarande uppdrag kan
lämnas beträffande anställning m. m. av viss personal. Bestämmelserna blir över­flödiga,
om en hänvisning till 43 S fjärde stycket EKL ges i 9 S skollagen saml i  17
kap. 55 S och  18 kap. 9S skolförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen föreslås molsvarande ändringar i reglerna
om landstingskom­muns utbildningsnämnd (3 kap. skollagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i skollagen redovisas i bilaga
4, förslag till ändring i skolförordningen i bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.9.5   Förslag
lill ändringar i lagen om social centralnämnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen lill ändringar i lagen om social
centralnämnd motsvarar i stort sen ändringsförslagen belräffande de särskilda
vårdlagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den hänvisning till KL som föreslås i samtliga
specialförfaltningar kom­pletteras här, liksom i barnavårdslagen, med en
hänvisning beträffande pro­iokollföringen till 14 S tredje stycket
barnavårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De begränsningar i delegationsrätten som föreskrivs
för vissa barnavårds-och nyklerhetsvårdsärenden upprätthålls i förslaget genom
atl de regler här-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
som skall gälla för barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd görs till­lämpliga även
i kommun, som har fattat beslut om att inrätta social cen­tralnämnd. Delta sker
genom att 2 S första stycket lagen om social cen­tralnämnd ändras så atl delegaiionsbestämmelserna
i de särskilda vårdla­garna inte längre undantas från tillämplighet i sådan
kommun samtidigt som den begränsning i delegationsrätten i
nyklerhetsvårdsärenden som f n. finns i lagen om social centralnämnd förs över
lill nykterhelsvårdslagen. Bestämmelsen i 2 S andra stycket lagen om social
centralnämnd kommer därefter att medföra atl delegaiionsbestämmelserna i de
särskilda vårdlagarna blir tillämpliga på social centralnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med samma metod kan bestämmelserna i 6 S om
ordförandedelegation slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ändringar i KL som föreslås innebär atl reglerna
i lagen om social centralnämnd om rätt att tillkalla särskilda sakkunniga och
om tillsättning av tjänst, som nämnden har gemensamt med annan nämnd, kan
mönstras ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär sålunda all lagen, utöver
inledande beslämmelser om inrättande av social centralnämnd och om
tillämpligheten av föreskrifterna i de tre vårdlagarna i sådant fall,
beträffande social centralnämnd endast innehåller hänvisning till KL.
Beträffande social disiriktsnämnd begränsas bestämmelserna på motsvarande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sakligt innebär ändringarna i huvudsak all
föreskrivet minimiantal le­damöter minskas från nio till för övriga nämnder
gällande fem, vilkel, lika litet som motsvarande ändring belräffande
skolstyrelsen, avses få någon styrande effekt. Vidare utgår rekommendationen om
anlitande av juridisk och medicinsk sakkunskap och nämndens
delegationsmöjligheter vidgas till atl omfatta också andra ärenden än
socialhjälps-, barnavårds-och nyk­lerhetsvårdsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande social disiriktsnämnd föreslås alt
förbudet att göra framställ­ning eller avge yttrande lill fullmäktige slopas.
Kommunfullmäktige bör få avgöra om disiriktsnämnd skall ges sådan befogenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.9.6
Förslag lill ändringar i socialhjälpslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ändringar som föreslås i socialhjälpslagens
nämndregler är sakligt sett av begränsad betydelse, även om en betydande
textmassa utgår. Normal-hänvisningen till KL föreslås ersätta 3-5 SS, 8 S andra
och iredje styckena samt 10 §. Bestämmelsen om egendomsförvaltning i 6 § utgår
och regeln om nämndens allmänna förvaltningsansvar kompletteras med en
hänvisning till 43 S Ijärde stycket EKL. Övriga beslämmelser kvarstår
oförändrade. De sakliga förändringar förslaget innebär inskränker sig i stort
sett till vad som följer av kommunallagsutredningens förslag till ny
kommunallag och de förslag till ändringar i KL som tidigare har redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Riksdagen 1976/77.  I saml.  Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.9.7   Förslag
till ändringar i barnavårdstagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande barnavårdslagen föreslås att
rekommendationen om att jurist skall vara ledamot i nämnden eller att juridiskt
biträde i annat fall bör anlitas skall utgå. Bestämmelsen om
egendomsförvaltning i 3 S utgår och regeln om nämndens allmänna
förvaltningsansvar kompletteras med en hän­visning lill 43 S Ijärde stycket
EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 övrigt föreslås den hänvisning till KL som
genomgående används ersätta ett flertal bestämmelser. Hänvisningen kompletteras
med den regel om be­gränsning av delegationsrätten som nu ges i 12 S
barnavårdslagen. Reglerna om nämnden och dess arbetsformer kan därigenom
begränsas till hänvis­ningen till KL, bestämmelsen i 9 S, som reglerar bl. a.
samarbete med andra organ, regeln i 11 S om ordförandedelegation i vissa fall
samt föreskriften i 13 S, som ger regeringen möjlighet att medge undantag från
föreskriven organisation och undantar Stockholms kommun från tillämpligheten av
bar­navårdslagens nämndregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.9.8   Förslag
lill ändringar i nykterhelsvårdslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nykterhetsvårdslagens regler om kommunal
nyklerhetsnämnd föreslås ändrade på i huvudsak samma sätt som reglerna om
socialnämnd och bar­navårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sakligt innebär detta atl kravet pä alt såväl män
som kvinnor skall vara företrädda slopas liksom rekommendationen om atl läkare
skall vara ledamot i eller biträde ål nämnden. Nämndens möjlighet all delegera
beslutanderätt utvidgas väsentligt. Bestämmelsen i lagen om social centralnämnd
om att delegation inte får ske i vissa kvalificerade nyklerhetsvårdsärenden
fiyltas till nykterhelsvårdslagen. Övriga ändringar är sädana som följer av
EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare framhållits kan lagen om tillsättning
av vissa befattnings­havare inom socialvården i och med de föreslagna
ändringarna i social­vårdslagarna upphävas. Förslag till lag härom redovisas i
bilaga 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.9.9   Förslag
lill ändringar i hälsovårdsstadgan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet bestämmelser i hälsovårdsstadgans 2 kap.,
som reglerar hälso­vårdsnämnds sammansättning och arbetsformer, föreslås utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den genomgående hänvisningen lill KL, som
kompletteras med nuva­rande begränsning i delegationsrätten, föreslås ersätta
7-12 SS- 1 huvudsak innebär detta att rekommendationerna om läkares och
veterinärs ledamot­skap mönstras ut och att bestämmelserna om olika utomstående
befatt­ningshavares närvarorätt och falska reservationsrätt utgår. Vidare
föreslås att underställningsskyldigheten beträffande delegalionsbemyndigande er­sätts
av kommunallagens delegationsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härutöver innehåller 2 kap. föreskrifter om
skyldighet atl avge artig berättelse (13 S) och skyldighet all ha stadsläkare
och hälsovårdsinspektör (14 S). Dessa bestämmelser föreslås kvarstå oförändrade
i avvaktan på förslag från hälsovårdsstadgekommiitén, som har i uppdrag alt
särskilt överväga vilka deialjbestämmelser av denna typ som kan mönstras ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Närvarorätt och falsk reservationsrätt tillkommer
länsveterinären och dis­trikts- och sladsveterinären också enligl
djurskyddslagen (1944:219). Även dessa beslämmelser föreslås utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag lill ändring i hälsovårdsstadgan redovisas
i bilaga 11 och förslag 111 ändring i djurskyddslagen i bilaga 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.
Kommuns skyldighet att underställa statlig myndighet vissa be­slut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunala beslul skall i vissa fall för atl vinna
giltighet underställas statlig myndighelsprövning. Underställningsskyldigheten
enligl KL och oli­ka specialförfaltningar har successivt reducerats. Särskilt
gäller detta kom-munerna.s rätt atl la ut avgifter, där tendensen har varit att
ersätta un­derställning av taxor med lagregler som ger kommunerna frihet att
själva bestämma avgifterna inom ramen för verksamhetens självkostnader. Här kan
erinras om hamnutredningens förslag att beslut om hamnavgifter skall undanias
från underställninsskyldighet. 1 74 S KL skulle därmed inga
un-derställningsplikliga områden återstå. Underställningsskyldighet kvarstår
däremot såväl i andra delar av KL som i vissa specialförfaltningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.1
Underställning enligt KL m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underslällningsskyldighel föreligger i tre fall i
kommunallagens drätsel­kapitel. Den avser beslut om anslag atl täckas genom
flerårig utdebitering, beslut om avsättning till och ianspråklagande av vissa
fonder samt beslut om upptagande av vissa lån och tecknande av borgen för vissa
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beviljas anslag att läckas genom utdebitering under
mer än fem är, skall beslutet underställas länsstyrelsens prövning (52 S andra
stycket KL och 56 S andra stycket KLS). För landstingskommun gäller en
motsvarande regel med den skillnaden all beslutet skall underställas regeringen
(58 S andra stycket LL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten atl underställningsfrill bilda och ta i
anspråk fonder regleras i 55 S KL, 59 S KLS och 61 S LL. Bestämmelsernas
utformning är sådan aU kommunerna mera sällan har behov av att bilda andra
fonder eller ta i anspråk fondmedel för annat ändamål än del ursprungligen
avsedda. Sådana beslut skall annars enligt 56 S KL, 60 S KLS och 62 S LL
underställas re­geringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den viktigaste och för kommunerna mest ingripande
underställnings-skyldigheten i drälselkapillen avser beslut om upptagande av
vissa lån och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tecknande
av borgen för vissa lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lånerätien och rätlen atl teckna borgen regleras
för kommunerna i 58-60 SS KL och 62-64 SS KLS samt lor landstingskommunerna i
64 S LL. Beträffande möjligheterna atl ta upp lån utan regeringens tillstånd
föreligger vissa skillnader mellan kommun och landstingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För båda gäller atl lånen skall vara ställda att
återbetalas inom högst fem år. För kommunerna gäller dessutom en beloppsmässig
inskränkning, så atl lånerätien står i relation lill skatteunderlaget i
kommunen. Lands­tingskommunerna är inte underkastade denna begränsning och inte
heller den för kommunerna gällande bestämmelsen, alt lånen åriigen skall av­betalas.
I andra avseenden är landstingskommunernas rätt alt ta upp lån ulan regeringens
särskilda medgivande mer inskränkt än kommunernas. Detta hänger samman med
kommunernas uppgifter inom bostadsförsörj­ningens område samt kommunernas
ansvar för gemensamma vatten- och avloppsanläggningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsuiredningen föreslår all
underställningsskyldighelen slo­pas i fråga om beslul om anslag att läckas
genom flerårig utdebitering och beslut om avsättning lill och ianspråklagande
av vissa fonder. Beträffande lån och borgen behålls
underställningsskyldigheten. De beloppsmässiga be­gränsningarna och kravet på
åriig avbetalning som nu återfinns i KL och KLS men inle i LL skall dock enligl
utredningens förslag slopas. I detta sammanhang föreslås inte några ytterligare
ändringar i fråga om under­ställningsskyldighelen i drätselkapitlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Den kommunala f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rordningsmakten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver de beslul som nu har nämnts är kommunerna
skyldiga underställa statlig myndighet i huvudsak vissa beslut om lokala
förordningar, vissa taxor på del specialreglerade området samt planbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2.1  Lokala f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rordningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med lokala förordningar, som regelmässigt skall
underställas statlig myn­dighet avses i det följande lokal ordningsstadga,
lokal hälsovårdsordning, brandordning och hamnordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Atl ta bort slatsuppsiklen i fråga om de lokala
förordningarna eller att ändra formerna for denna medför svåröverskådliga
konsekvenser. Dessa föreskrifter bygger på tillgång lill bl. a.
straffsanktioner och det torde inte vara förenligt med svensk rättsuppfattning
att ge kommunerna en rätt atl självständigt besluta om straffsanktionerade
föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av statsmakterna fastställda normalföreskrifter av
samma typ som ex­empelvis normalhälsovårdsordningen (1971:761) också på de
områden där sådana i dag inle förekommer skulle snarast innebära en hårdare
siyrning än hittills. Meioden är också mindre lämplig på områden med större
behov av lokala variationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av bl. a. dessa skäl finns anledning aU åtminstone
tills vidare undanta de lokala förordningarna från översynsarbelet. En
avveckling av statskon­trollen av dessa har så vittgående och komplicerade
konsekvenser att den knappast kan övervägas ulan en mer omfattande utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I delta sammanhang skall noteras att
hamnutredningen föreslår alt sy­stemet med särskilda hamnordningar skall
slopas. De föreskrifter utöver den föreslagna hamnlagen som kan erfordras för
allmän ordning och säkerhet skall kunna ges i lokal ordningsstadga. Härutöver
skall hamninnehavaren kunna utfärda särskilda driftsföreskrifter utan
straffsanktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formerna för antagande och fastslällelse av lokal
hälsovårdsordning får förutsättas bli övervägda av hälsovårdsstadgekommiitén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2.2  Planbeslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För flertalet planbeslul gäller atl de skall
fastställas av länsstyrelsen. Hela planväsendet har emellertid övervägts av
bygglagutredningen. I sitt prin­cipbetänkande föreslår utredningen väsentliga
lättnader i statskontrollen på delta område. Del finns således inle anledning
alt i detta sammanhang gå närmare in på dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2.3  Offentligrättsliga
avgifier m, m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgiftsmakten, som kan ses som ett utflöde av
förordningsmaklen, har sedan länge underkastats en ingående statlig kontroll.
Det främsta instru­mentet har härvid varit underställningsinstitutet. Som
tidigare har fram­hållits har det underställningsplikiiga området successivt
reducerats. Be­träffande avgifterna har underställningsskyldighelen i allmänhet
ersatts av generellt hållna författningsföreskrifter. I fiertalet fall gäller
att avgifterna skall svara mot kommunens självkostnad. Taxorna skall härutöver
givelvis vara förenliga med den kommunala likslällighetsprincipen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1972 års riksdagsbeslut om slopad
underslällningsskyldighel i vissa av­seenden gällde i stor utsträckning de
offentligrättsliga avgifterna, näm­ligen lorgavgifier, gatuhandelsavgifter m.
m., parkeringsavgifter och sot­ningsavgifter. Beträffande torg- och
gatuhandelsavgifterna föreskrivs en skä-lighelsprincip, som innebär atl
kommunen vid avgiftssättningen får ta hän­syn inte bara till sina egna
kostnader utan också till bl. a. nytljarens fördel av markupplåtelsen. För
parkeringsavgifter gäller i stället för självkostnads­principen att kommunen
får ta ut den avgift som fordras för trafikens ord­nande. Friheten att
fastställa avgifter för särskilda uppställningsplatser för den yrkesmässiga
trafiken och sotningsavgifter begränsas av självkostnads­principen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens frihet
att själv fastställa avgifter i dag är relativt stor. De inskränkningar som
finns gäller utöver&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hamnlaxan,
där hamnutredningen har föresiagii att underställningsskyldig­heten skall
ersättas av ett syslem efter mönster av va-avgifterna, två typer av avgifter
enligt byggnadslagstiftningen. Ifråga om gatubyggnadskostnads­bidrag skall
varje utökning av fastighetsägares skyldighet underställas statlig myndighet.
Taxa för avgifter hos byggnadsnämnd utfärdas av länsstyrelsen efter förslag av
kommunen. Dessa avgifter har redan behandlats inom ramen för
kommundepartementets översynsarbele (Ds Kn 1975:1 PM I Avgifter hos byggnadsnämnd)
och regeringen har (prop. 1975:107) begärt riksdagens bemyndigande all lill
kommunen överlåta beslutanderätten belräffande av­gifter hos byggnadsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande gatubyggnadskostnadsbidrag anförde
föredragande departe­mentschefen i prop 1972:12 alt det i avvaktan pä
resultatet av bygglag­utredningens allmänna översyn av byggnadslagstiftningen
saknades anled­ning alt slopa underställningsskyldighelen. Chefen för
bostadsdepartementet har den 15 maj 1975 bemyndigats tillkalla en utredning för
att se över bl. a. gatubyggnadskoslnadsbidragens utformning i en kommande
byggnads­lagstiftning. Det kan förutsättas att ett framlida avgiftssystem ges
en sådan utformning att det kan överiämnas ät kommunerna all själva besluta
dessa avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse, som har ett påtagligt samband med
reglerna om ga­tubyggnadskostnadsbidrag, återfinns i kommunala
renhållningslagen (1970:892). Enligt 2 § kan kommun ålägga fastighetsägare alt
svara för ren­hållning m. m. av gängbana. Innebär sådant beslut åläggande av ny
skyl­dighet, skall det underställas länsstyrelsen. Skyldigheten anses under
vissa förutsättningar kunna bytas ut mot en avgifisplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kan, liksom beträffande
gatubyggnadskostnadsbidragen, ifrågasättas om ett underställningsförfarande
inte är ett väl omständligt och tidskrävande instrument för atl tillgodose
rätlssäkerhetsintresset. Skäl talar för atl det skulle vara till fyllest med en
besvärskontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I motioner till riksdagen har vid åtskilliga
tillfällen krävts all kommuns möjlighet att ålägga fastighetsägare skyldighet
alt renhälla gängbana slopas. Vid den senaste riksdagsbehandlingen ställde sig
jordbruksutskottet (JoU 1974:50) inte avvisande lill delta krav. Mot bakgrund
av bl. a. tredje lag­utskottets uttalande (3 LU 1970:90) i samma fråga
förutsatte jordbruks­utskottet att frågan var uppmärksammad och skulle prövas
när tiden var mogen. Tredje lagutskottet hade uttalat alt frågan borde anstå
tills förhål­landena efter bl. a. kommunindelningsreformen hade stabiliserats.
Riksda­gen följde i båda fallen utskotten. Motionskravet har förnyats vid inne­varande
riksmöte (motion 1975:67).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften om möjlighet atl ålägga
fastighetsägare atl renhålla gångbana har samband med reglerna om
gatubyggnadskostnadsbidrag inle bara vad avser underställningsskyldighelen ulan
också vad gäller förutsättningarna för alt en kategori kommunmedlemmar skall
kunna åläggas ett särskilt an­svar för vissa åtgärder av gemensamt intresse.
Med hänsyn härtill synes&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
lämpligast att frågan om underställningsskyldighet beträffande åläggande att
renhålla gångbana inte prövas för sig. Något förslag om ändring i kom­munala
renhållningslagen läggs därför inte fram i avvaktan på den nyss­nämnda
utredningen om reglerna om gatubyggnadskostnadsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avgifterna för vård i ålderdomshem är till skillnad
från övriga avgifter på del sociala området reglerade i detalj. Reglerna (19 a
S socialhjälpslagen och kungörelsen, 1971:830, om avgifier vid ålderdomshem),
som tillkom år 1971 på förslag av socialuiredningen (Ds S 1970:6), har väckt
kritik från kommunall håll främst pä grund av den komplicerade och
kostnadskrävande avgiftsprövning som de föranleder. I korthet innebär reglerna
atl differen­tierade avgifter får tas ut under förutsättning atl vårdtagaren
garanteras ett visst, på särskilt sätt beräknat belopp för egna utgifter. Om
det anses nödvändigl all genom författningsbestämmelser hindra ett oskäligt
avgifts­uttag, bör det vara möjligt atl utforma beslämmelser om schablonmässig
avgiftssätlning. Denna fråga har emellertid sådant samband med de frågor
socialutredningen och kommunalekonomiska utredningen har alt överväga, atl
några förslag inte kan läggas fram i förevarande sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3
Övrig underställning enligt olika specialförfattningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som har redovisats i det föregående
förekommer i en del specialförfaltningar underslällningsskyldighel i olika
ärendegrupper. Den föl­jande framställningen gör inle anspråk på att vara
fullständig men behandlar några olika fall av underslällningsskyldighel,
beträffande vilka det har be­dömts möjligt att lägga fram förslag i detta
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun skall upprätta planer för olika
verksamheter. Denna skyldighet slås fast i olika specialförfaltningar, inle
minst på del sociala området. Ofta gäller atl planerna skall fastställas av
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sålunda föreskrivs exempelvis i 56 och 57 SS
barnavårdslagen att un­derslällning skall ske av såväl landstingskommunal
barnhemsplan som plan för varje barnhem som inrättas. Fosterbarnsutredningen
föreslår i betän­kandet (SOU 1974:7) Barn- och ungdomsvård all delta syslem,
liksom f ö. också socialstyrelsens och länsstyrelsernas tillsyn över
kommunernas barn-och ungdomshem, skall slopas. Betänkandet har remissbehandlats
och över­vägs f n. inom socialdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialutredningen skisserar i sill belänkande (SOU
1974:39) Socialvården en skyldighet för kommunerna och landstingskommunerna an
gemensamt utarbeta en plan för länets totala behov av instilutionsresurser.
Planen skall granskas och fastställas av länsstyrelsen, som också föreslås få
kompetens atl i samband med granskningsarbetet göra erforderliga ändringar i
planen, exempelvis för att skapa tillräckligt underiag för att trygga även
mindre och medelstora kommuners behov av en särskilt resurskrävande
insiiiu-tionslyp. Förslaget har sin bakgrund i de huvudmannaskapsreformer ut­redningen
föreslår, vars genomförande enligl uiredningen fordrar någon form&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
regional överblick och samordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 18 och 19 SS socialhjälpslagen föreskrivs atl
underställning skall ske av bl. a. ålderdomshemsplan. Denna
underställningsskyldighet diskuteras i avsnitt 6.3.1. I avsnittet 6.3.2
behandlas underställningsskyldigheten be­träffande beslul om antagande av
reglemente angående burskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3.1
Ålderdomshemsplan m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppförande eller mer omfattande förändring av
ålderdomshem fordrar enligt 19 Sandra stycket socialhjälpslagen länsstyrelsens
godkännande. Detta inhämtas genom att plan för ålderdomshemmet underställs
länsstyrelsen. Socialstyrelsens yttrande över planen skall inhämtas före
fastslällelse. Un­derställningsskyldigheten gäller uppförande av ålderdomshem,
ändring av mer avsevärd omfattning genom om- eller tillbyggnad av sådant hem
samt inrättande av ålderdomshem i byggnad som har uppförts för annat ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underställningsskyldighet föreskrivs vidare (18 S
andra stycket) beträf fande reglemente för ålderdomshem, som innehas gemensamt
av två eller fiera kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 18 S tredje stycket föreskrivs också all
länsstyrelsen får befria kommun från skyldighet atl ha ålderdomshem. Ett sådant
medgivande befriar inte kommunen från skyldighet att dra försorg om åldringar
och andra vård-behövande, vars vård inle tillgodoses i annan ordning. Detta
anges uttryckligt i samma beslämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underställningsskyldighelen belräffande plan för
ålderdomshem och in-terkommunall ålderdomshemsreglemente utgör exempel på sådan
statlig styrning eller kontroll som bör prövas i denna översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan invändas alt hela den sociala
vårdlagstiftningen övervägs av so­cialutredningen. Detta bör dock inle hindra
smärre lagändringar i förenk­lande syfte, vilka inte på ett mer genomgripande
sätt påverkar regelsystemels materiella innehåll och principer eller
förutsättningarna för senare reformer. Denna ståndpunkt får större tyngd ju
högre frekvens en ärendegrupp har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan hävdas att ålderdomshemsbyggandet har
minskat väsentligt och att andra omsorgsformer har fött större betydelse. Detta
gäller dock sannolikt inte i samma utsträckning om- och tillbyggnader eller
omdispositioner, som kommer all ha en betydande omfattning så länge äldre och
otidsenliga ål­derdomshem finns kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan vidare anmärkas att social utred ningens
förslag om en av kom­munerna och landstingskommunen gemensamt upprättad
inslitulionsplan, som skall fastställas av länsstyrelsen, inte avser
ålderdomshemmen. En pröv­ning i detta sammanhang föregriper därför inte
socialutredningens fortsatta överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen har belräffande uppförande av olika
institutioner under senare år på olika sätt tagit initiativ till atl eliminera
statlig detaljreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exempel
härpå erbjuder de i kapitel 2 redovisade besluten år 1973 om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förenklad
handläggning av skolbyggnadsärenden och om slopande av den statliga
rilningsgranskning som tidigare krävdes för erhållande av statsbidrag vid
uppförande av barnstugor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett slopande av bestämmelsen om
underslällningsskyldighel beträffande plan för ålderdomshem ligger alltså helt
i linje med den hittillsvarande ut­vecklingen. Några skäl för alt en statlig
medverkan i dessa frågor skulle vara mer motiverad än på de nämnda områdena kan
knappast anföras. Del kan också anmärkas alt ålderdomshemsbyggandet numera inte
- lill skillnad från skol- och barnstugebyggandet - är förknippat med några
statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeln om underslällningsskyldighel ler sig
föråldrad också ur del per­spektivet att naturiiga gränser mellan olika boende-
och vårdformer blir allt svårare atl bestämma. Exempelvis torde del vara svårt
alt anföra skäl för en statlig fastställelseprövning av plan för ålderdomshem,
som inte med samma styrka gör sig gällande belräffande exempelvis pensionärshem
med tillgäng till vårdpersonal och väl utbyggda servicefunktioner. Bestämmel­sen
om att länsstyrelsen skall godkänna plan för ålderdomshem bör därför tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ärenden avseende fastställelseprövning av
interkommunalt ålderdoms­hemsreglemente torde numera förekomma mycket sällan.
Med hänsyn främst till de effekter kommunindelningsreformen har givit i form av
bär­kraftigare enheter torde denna underslällningsskyldighel vara överflödig. I
del fåtal fall samarbete av detta slag kan komma alt aktualiseras kan, om
kommunalförbundsmöjligheten inte utnyttjas, en lämplig samarbets­form vara alt
den ena kommunen får disponera platser i den andra kom­munens ålderdomshem.
Denna lösning torde också vara vanligast vid sam­verkan såväl mellan kommuner
som mellan landstingskommuner och kom­muner. Enligt tillgängliga uppgifter
finns f n. endast ett kommunalförbund för ålderdomshem. På grund av vad nu har
anförts bör underställnings­skyldighelen belräffande reglemente för
ålderdomshem slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten för länsstyrelsen atl befria kommun
från skyldighet all ha ålderdomshem torde också ha fått avsevärt minskad
aktualitet med de större och bärkraftigare kommunerna. I princip samma
invändningar som beträf­fande fastslällelseprövningen av plan för ålderdomshem
kan resas mot regeln att kommun skall driva ålderdomshem, om länsstyrelsen inle
har befriat den från denna skyldighet. Kommun bör själv få avgöra huruvida den
vill driva egna ålderdomshem eller erbjuda andra boende- och vårdformer -kanske
i kombination med ett antal ålderdomshemsplatser, som disponeras enligt avtal
med annan kommun eller enskild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om kommuns skyldighet atl ha ålderdomshem hänger mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nära
samman med vilken utformning man i en framlida lagstiftning för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;socialvården
vill ge del allmänna vårdansvar som vilar på kommun. Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finns
därför inte anledning alt här föreslå någon ändring på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändringar i socialhjälpslagen redovisas i bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3.2
Fasisiällande av reglemente angående burskap&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 3 kap. handelsbalken finns bestämmelser om
burskap. Till burskap är numera inle knutna andra rättsverkningar än alt
burskapsägande borgare åtnjuter vissa förmåner med avseende på rätt till
understöd från borgerskapei underställda fonder och stiftelser samt till intagning
på borgerskapets hem och inrättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl lagen (1964:653) om överfiyttning av
magistratens befallning med burskapsärenden m. m. har kommunstyrelsen övertagit
den befattning med ansökan om burskap och med uppsägning av burskap som enligt
3 kap. 1 och 5 SS handelsbalken ankommer på borgmästare och råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagen öppnar också möjlighet atl ersätta
bestämmelserna i handelsbalken med ett reglemente angående burskap. 1 ett
sådant reglemente kan före­skrifter meddelas om burskapsärendenas behandling
och formerna för för­valtning av de fonder och stiftelser som finns till förmån
för de burskaps­ägande borgarna. Del ankommer enligl lagen på kommunstyrelsen
atl anta sådant reglemente, sedan borgerskapei har beretts tillfälle att yttra
sig. Reg­lementet skall underställas länsstyrelsen för fastställelseprövning.
Särskilda regler om formerna för beslul om ändring i reglemente ges ej, varför
samma ordning får anses gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan ifrågasättas om det är nödvändigt atl
reglemente angående bur­skap skall fastställas av länsstyrelsen. De skäl som
lalar för att denna be­stämmelse behålls torde framför allt vara atl reglemente
kan röra frågor om förvaltning av betydande fonder. Det skulle därför kunna
hävdas att länsstyrelsen, som är allmän tillsynsmyndighet för stiftelser, bör
pröva be­stämmelserna i reglemente.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Burskapsinstitutet finns kvar i fyra kommuner,
nämligen Stockholm, Upp­sala, Norrköping och Karlskrona. Möjligen kan
borgerskapssammanslulning-ar finnas på ytteriigare något håll i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 allmänhet har möjligheten att anta särskilt
burskapsreglemente utnytt­jats. I en kommun - Norrköping - tillämpas
handelsbalkens regler fort­farande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten alt anta burskapsreglementen - och
därmed också skyldig­heten att underställa länsstyrelsen dem - infördes i samband
med magi­straternas avveckling år 1964. I prop. 1964:163 anförs belräffande
under­ställningsskyldighelen endasl att det lämpligen torde böra tillkomma
länsstyrelsen all fastställa sådant reglemente.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skäl synes inle längre föreligga all behålla underställningsskyldighelen
beträffande beslul om burskapsreglemente. Därför bör 1964 års lag ändras så alt
föreskriften att reglemente skall fastställas av länsstyrelsen utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagens bestämelse om att kommunstyrelsen skall
utöva de uppgifter som enligt handelsbalken ankommer på borgmästare och råd bör
behållas tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lagändringar redovisas i bilaga  13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7   
Bilageförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i kommunallagen.................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i
brandlagen (1974:80)......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i
byggnadsstadgan (1959:612)        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i
skollagen (1962:319).......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag lill ändring i
skolförordningen (1971:235). &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i
lagen (1970:296) om social centralnämnd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ill. m........................................................................... bilaga   6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i
lagen (1956:2) om socialhjälp        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i
barnavårdslagen (1960:97).. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård ...&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.&lt;br&gt;
Förslaglill lagom upphävande av lagen(I953:228)om tillsättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av vissa befattningshavare
inom socialvården.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i
hälsovårdsstadgan (1958:663)       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till ändring i
lagen (1944:219) om djurskydd      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ändring i lagen (1964:653) om överflyttande av ma­&lt;br&gt;
gistratens befattning med burskapsärenden m. m........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsuiredningens
förslag till kommunallag 1-3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:253.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilaga&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14. (Ej i
trycket)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:126.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i kommunallagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 24 och 43 SS kommunallagen' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian
  föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=174&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=174 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;Sedan överiäggningen i ett ärende förklarats
  avslutad, framställer ord­föranden proposition så avfattad, att den kan
  besvaras med ja eller nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordföranden
  ger därefter lill känna, vad som enligt hans uppfattning be­slutats och
  befäster beslutet med klubbslag, om ej omröstning begäres. Om­röstning
  verkställes efter upprop och sker öppet utom vid val. Vid öppen omröstning
  får omröstningsapparat användas. Utgången bestämmes genom enkel pluralitet av
  de avgivna rösterna, om ej annat är föreskrivet för särskilda fall. Vid lika
  röstetal för olika meningar skiljes genom lotlning om ärendet avser val eller
  tillsättande av tjänst och genom ordförandens ulslagsröst i övriga ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
kommunallagsutredningen föreslå gen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Val av styrelse och sådan nämnd som sägs i 43  andra
stycket, av re­visorer och revisorssuppleanter saml av tvä eller flera personer
för särskild beredning av ärenden, som skall fö­retagas till avgörande av
fullmäktige, skall vara proportionellt, om del be­gäres av minst så många
väljande, som motsvarar del tal, vilket erhål­les, om samtliga väljandes antal
de­las med det antal personer valet av­ser, ökat med 1. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val finns sär­skilda beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Val
av styrelse och annan nämnd, av revisorer och revisorssuppleanter samt av två
eller flera personer för särskild beredning av ärenden, som skall företagas
till avgörande av full­mäktige, skall vara proportionellt, om det begäres av
minst så många väljande som motsvarar det tal, vil­kel erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med I. Om förfa­randet
vid sådant proportionelll val finns särskilda beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Med kommunallagen avses h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r den lag som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;resl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;s i bet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkandet (SOU 1974:99) Enhetlig
kommunallag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunallagsuiredningen före-      I promemorian
föreslagen lydelse slagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Stockholms kommun gäller ej I Stockholms kommun
gäller be-&lt;br&gt;
bestämmelserna om proportionellt stämmelserna om proportionelll val&lt;br&gt;
val vid utseende av sådan nämnd, vid utseende av sådan nämnd som&lt;br&gt;
som sägs i 43 S andra slyckei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sägs i 43 § endast om det är särskilt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;föreskrivet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43 § Angående utseende av nämnder för vissa i
särskilda författningar angivna uppgifter gäller för varje fall i författningen
meddelade beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För förvaltning och verkställighet i övrigt får
fullmäktige tillsätta de nämn­der som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande nämnd som avses i andra stycket äger
vad som är föreskrivet i 33 S andra stycket, 34 §, 35 § andra stycket och 372
SS motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fullmäktige får, i den mån ej annat är föreskrivet
i lag eller annan författ­ning, besluta att styrelsen eller annan nämnd skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1, handha förvaltning och verkstäl­&lt;br&gt;
lighet i .fråga om egendom som eljest&lt;br&gt;
föiyaltas av andra nämnder,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. handlägga frågor om anställ­&lt;br&gt;
ning, ledighet, vikariat eller skiljande&lt;br&gt;
från tjänst beträffande personal, som&lt;br&gt;
är underställd andra nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i brandlagen (1974:80)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 3 och 3 a SS brandlagen
(1974:80) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvaltningen av brandförsvarets
angelägenheter skall handhavas av den kommunala nämnd .som kom­munfullmäktige
bestämmer (brand­styrelse).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förvaltningen av brandförsvarels
angelägenheter skall handhavas av den nämnd som kommunfullmäk­tige bestämmer
(brandstyrelse), / den mån förvaltningen ej tillkommer an­nan enligt beslul som
avses i 43 fjärde stycket kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=28 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3a§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ mom. Ledamöter och suppleanter i
särskild brandslyrelse väljes av kom­munfullmäktige till del amal fullmäk­tige
bestämmer. Antalet ledamöter får dock icke vara under.fem. Valet skall vara
proportionelh, om del begäres av minst så många väljande, som mot­svarar det
tal vilkel erhålles, om samt­liga väljandes antal delas med det an­tal personer
valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportio­nelll val finns
särskilda beslämmelser. Sker ej val av suppleanter proportio­nelll, skall också
bestämmas den ord­ning i vilken suppleanterna skall in­kallas lill
tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande särskild brandstyrelse
skall bestämmelserna i 32-36 H, 37  första stycket och 382  kommu­nallagen
(1953:753) rörande kom-tnunstvrelsen saml bestämmelserna i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande särskild brandslyrelse skall bestämmelserna i
33 f, 34 f för­sta stycket, 35-38, 39 § första stycket samt 40-42 §§ kommunalla­gen
äga motsvarande tillämpning. Vad som föreskrives i 36  första stycket nämnda
lag skall dock ej tillämpas i .fråga om särskild brandslyrelse Stockholms
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brandsiyrelses protokoll behöver ej
upplaga annat än uppgifi om närva­rande ledamöter och beslutet I varje ärende.
Föreskrifter om i vilken ut­sträckning beslut skall Innehålla de skäl som har
bestämt utgången finns i 17 förvahningslagen (1971:290).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om rättelse av beslut
finns i 19 samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Senaste lydelse 1975:96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45  andra och iredje styckena samma lag i. fråga om där
avsedd nämnd äga molsvarande tillämpning. För särskild brandslyrelse i
Stockholm skall dock gälla bestäminelserna i 51 § 1 mom. kommunallagen
(1957:50) för Stock­holm, med undantag av hänvisningen lill 39 § andra stycket
nämnda lag, saml därutöver vad kommunfullmäk­tige föreskriver med iakttagande
av be­stämmelserna i samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2 § 2
förvallningslagen (1971:290) äger 4 och 5 SS nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos särskild brandstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Brandstyrelses protokoll behöver ej
upptaga annat än förteckning å när­varande ledamöter saml för varje ärende
beslutet och skälen därför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 mom. Vid sammanträde med
brandstyrelsen har brandchefen rätt all dellaga i överläggningarna men ej i
besluten saml att få sin mening an­tecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;208 Bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels att 5-7 SS skall upphöra
atl gälla, dels alt 3 S skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i bygg­nadsnämnd
väljas av kommunfull­mäktige till det antal fullmäkiige be­stämma. Antalet
ledamöter må dock icke vara under fem. Valet skall ske proportionellt i de fall
då sådant är föreskrivet vid val till kommunstyrel­sen. Sker ej val av
suppleanter pro­portionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I övrigt skall med avseende å bygg­nadsnämnd
vad i 32-36 §§, 37 § första stycket och 382 §§ kommunallagen (1953:753) är
stadgat om kommunsty­relsen äga molsvarande tillämpning, dock alt för
byggnadsnämnden i Stockholm skola gälla bestämmelser­na i 51 § 1 mom.
kommunallagen (1957:50) för Stockholm, med undan­tag av hänvisningen till 39 §
andra stycket nämnda lag, samt därutöver vad kommunfullmäktige med iaktta­gande
av stadgandena i samma lag.fö-reskriva.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av vad I andra stycket
sägs skall gälla, dels att i kommunens tjänst anställd befattningshavare icke
på grund av denna sin tjänsteställning skall vara obehörig an vara ledamot&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande byggnadsnämnd skola
besiämmelserna i 33 §, 34 § första stycket, 35-38 §§, 39 § första stycket samt
40-42 §§ kommunallagen äga molsvarande tillämpning. Vad som fö­reskrives i 36 §
första stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas i fråga om byggnadsnämnden i
Stockholms kom­mun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 42 f andra stycket kommunallagen får
ej omfatta befogenhet att besluta om framställ­ning till regeringen eller
länsstyrelsen, att meddela föreläggande vid vite eller annat äventyr eller an
slutligt avgöra ärende, som är av principiell natur el­ler eljest av större
vikt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnds protokoll behöver ej upptaga annat än
uppgift om när­varande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i
vilken ut­sträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången
ftnnas i 17§ förvahningslagen (1971:290). Föreskrifter om rättelse av beslut
fin­nas i 19 § samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Stadgan omtryckt senast  1972:776.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller suppleant i byggnadsnämnd dels ock att nämndens
protokoll Icke be­höver upplaga annat än förteckning å nävarande ledamöter samt
för varje ärende beslutet och skälen därför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2
förvallningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos byggnadsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordförande i byggnadsnämnd skall
tillse, att nämndens ledamöter erhålla kallelse till sammanträdena samt an
suppleanterna underrättas om tid och plats för sammanträdena.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I kallelse och underrättelse skall
lämnas uppgift om de ärenden, som skola förekomma vid sammanträdet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befattningshavare, som har till
ålig­gande an föredraga ärenden inför byggnadsnämnden, äger ratt att del­laga i
överläggning men ej i beslut, samt att, där han det begär, få sin särskilda
mening antecknad till pro­tokollet,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samma rätt tillkommer sådan tjänsteman
vid länsstyrelsen eller an­nan tjänsteman, som kallats an i den­na egenskap
närvara vid sammanträde med nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:140.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7§ Byggnadsnämnd äger uppdraga åt
en eller flera ledamöter eller supple­anter i nämnden eller åt befattnings­havare
hos nämnden alt å nämndens vägnar fana beslut i vissa grupper av ärenden,
vilkas beskaffenhet skall när­mare angivas i nämndens beslul. Så­dant uppdrag
må dock ej avse befo-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Riksdagen 1976/77.  1 saml.  Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genliel all besluta om framställning el­ler yttrande till
Konungen, länsstyrel­sen eller kommunfidlmäktige, att ineddeta föreläggande vid
vite eller an­nat äventyr eller att slutligt avgöra ärende, som är av
principiell innebörd eller eljest av större vikt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämndens beslul rörande uppdrag,
som i första stycket sägs, skall under­ställas länsstyrelsens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i denna stadga sägs om bygg­nadsnämnd
skall i tillämpliga delar gälla den, som på grund av uppdrag enligt första
stycket handlar å nämn­dens vägnar. Beslut, som meddelas på grund av dylikt
uppdrag, skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:135.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i skollagen (1962:319)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om skollagen (1962:319)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
all 12, 14-16 och 18 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
atl 8, 9, 13, 19, 20 b, 20 c och 20 f §S skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På framställning av kommunfullmäktige må regeringen
besluta, att sär­skild styrelse skall finnas för del av kommunens
gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande sådan styrelse skola gälla de
bestämmelser, som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen
förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige må föreskriva all annan kommunal
nämnd än skol­styrelsen skal!&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1, handha.förvahning och verkstäl­&lt;br&gt;
lighet i fråga om byggnad och mark&lt;br&gt;
.för skola som eljest står under skol­&lt;br&gt;
styrelsens förvahning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. belräffande annan personal vid&lt;br&gt;
kommuns grundskola eller gymnasie­&lt;br&gt;
skola än skolledare, lärare, skolläkare&lt;br&gt;
och skolsköterska handlägga frågor&lt;br&gt;
om anställning, ledighet, vikariat eller&lt;br&gt;
skiljande från tjänst,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen
skall beakta den allmänna utvecklingen på skolväsendets&lt;br&gt;
område, följa skolväsendets tillstånd inom kommunen och laga erforderiiga&lt;br&gt;
initiativ för att bereda barn och ungdom i kommunen tillfredsställande ut­&lt;br&gt;
bildning.&lt;br&gt;
Skolstyrelsen skall vidare&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen skall vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;a) i den mån sådant ej tillkommer a) i den mån
sådant ej tillkommer annan enligt beslämmelser som re- annan enligt
beslämmelser som re­geringen meddelar eller enligt beslut geringen meddelar
eller enligt beslut som avses i 8§, ombesörja de an- som avses i 43 :!f .fjärde
stycket kom-gelägenheter avseende skolväsendel     munallagen,  ombesörja de
angelä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'Lagen
omtryckt 1970:1026. Senaste lydelse 1975:159. Senaste lydelse 1975:159.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i
  kommunen, vilka äro att hänföra lill förvaltning och verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;genheter avseende skolväsendel i kommunen, vilka äro att
hänföra till förvaltning och verkställighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillse, aU
verksamheten vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter, och sörja för
samordning av och enhetlighet i verksamheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;främja
pedagogiska försök och lärarnas fortbildning saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d) verka
för samarbete mellan hem och skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelsen äger för vård och för­tecknande
överlämna styrelsens pro­tokoll och övriga till dess arkiv hörande handlingar
till kommunstyrelsen, i den mån handlingarna ej erfordras för del löpande
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i skol­styrelsen
väljas av kommunfullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet
ledamöter må dock ej vara un­der sju.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionellt,
där­est det begäres av minst så många väl­jande, som motsvara det tal, vilkel
er­hålles, om samtliga väljandes antal de­las med det antal personer valet
avser, ökat med 1. Om förfarandet vid så­dant proportionelh val är särskilt
stad­gat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av suppleanter propor­tionellt,
skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande skolstyrelse skola be­stämmelserna
133 §, 34 §. första styck­et, 35-38 §§, 39 § första stycket samt 40-42 §§
kommunallagen äga mol­svarande tillämpning. Vad som före­skrives i 36 § första
stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas i .fråga om skolstyrelsen i
Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 42 § andra
stycket kommunallagen får ej omfatta befogenhet att meddela eller återkalla
godkännande enligl 34 § denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om rättelse av beslul
finnas / 19 &amp;gt;i förvahningslagen (1971:290).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2  2 förvaltnings­lagen
(1971:290) äga 4 och i fs nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos
skolstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ avseende å valbarhet lill ledamot
eller suppleant I skolstyrelsen, verkan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;*
Senaste lydelse 1971:630.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av valbarhetens upphörande och rätt lill avsägelse skall
vad i 7  kommu­nallagen är stadgat om kommunfull­mäktig äga motsvarande
tillämpning; dock må utom personer, som avses i andra stycket av nämnda
paragraf, ej heller skolchefen i kommunen utses till ledamot eller suppleant i
styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande skolstyrelsen skall i
öv­rigt vad i 33-36 §§, 37 § första stycket och 38-42 f§ kommunallagen är stad­gat
rörande kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning. Om val av ordförande och
vice ordförande skall jämväl länsskolnämnden underrättas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvaltnings­lagen
(1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos
skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om kommunfullmäktige så besluta,
äger skolstyrelsen uppdraga ål särskild avdelning, beslående av ledamöter el­ler
suppleanter i styrelsen, eller åt le­damot eller suppleant eller ål skolche­fen
eller annan skolledare eller tjäns­teman hos kommunen att å slyrelsens vägnar
fatta beslut i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffenhet skall an­givas i
fullmäktiges beslul: Skolstyrel­sen må dock ej annorledes än genom samfällt
beslut pröva fråga om med­delande eller återkallande av godkän­nande enligl 34 
eller göra framställ­ning eller avgiva yttrande till fullmäk­tige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut, vilkel fattats på grund av
uppdrag som sägs i förslå stycket, skall anmälas vid styrelsens nästa samman­träde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:142.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16S Vid sammanträde med
skolstyrelsen eller avdelning av denna skall skolche­fen näivara samt äga rätt
an deltaga i överläggningarna men ej i besluten och att få sin särskilda mening
anteck­nad till protokollet,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 §5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i 12-14 §§ stadgas äger icke
avseende å skolstyrelsen i Stockholms kommun. Beträffande nämnda skol­styrelse
skola 50§, 51 § 1 mom,, med undantag av hänvisningen till 39 § andra stycket,
samt 52 § kommunal­lagen för Stockholm äga tillämpning med iakttagande av att
antalet leda­möter ej må understiga sju samt an skolchefen ej må utses till
ledamot eller suppleant.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvaltnings­lagen
(1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos
skolstyrelsen i Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skolchefen i Stockholms kommun äger
utse en honom underställd skol­ledare att i sitt ställe deltaga i sam­manträde
på sätt i 16 § sägs,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19§ Skolchefen i kommunen åligger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;a) alt biträda skolstyrelsen i dess
verksamhet och närmast under styrelsen&lt;br&gt;
vara ledare av skolväsendet i kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b)    all, i den mån sådant enligl 15 §        b) att, i
den mån sådant enligt 42 &lt;br&gt;
uppdrages åt honom, fatta beslul ä     andra stycket kommunallagen upp-&lt;br&gt;
styrelsens vägnar samt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dragés åt honom, fatta beslul å sly­&lt;br&gt;
relsens vägnar saml&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;c) alt taga befattning med de
ärenden och i övrigt fullgöra de uppgifter,&lt;br&gt;
vilka enligt särskilda författningar eller skolstyrelsens beslul ankomma på&lt;br&gt;
honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Senaste ivdelse 1971:630.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20 b
S'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På framställning av landstinget må regeringen
besluta, atl särskild styrelse skall finnas för del av landstingskommunens
gymnasieskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande sådan styrelse skola gälla de
beslämmelser, som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen
förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget må föreskriva all annan nämnd hos
landstingskommunen än utbildningsnämnden skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1. handha fönahning och verkstäl­&lt;br&gt;
lighet i fråga om byggnad och mark&lt;br&gt;
för skola som eljest står under utbild­&lt;br&gt;
ningsnämndens förvahning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2, beträffande annan personal vid&lt;br&gt;
landstingskommuns gymnasieskola än&lt;br&gt;
skolledare, lärare, skolläkare och&lt;br&gt;
skolsköterska handlägga frågor om&lt;br&gt;
anställning, ledighet, vikariat eller&lt;br&gt;
skiljande från tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 c S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningsnämnden skall beakta den allmänna
utvecklingen på skol­väsendets område, följa lillständet i landstingskommunens
gymnasieskola och taga erforderiiga initiativ för atl bereda ungdom i
landstingskommunen tillfredsställande utbildning i gymnasieskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utbildningsnämnden
skall vidare        Utbildningsnämnden skall vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;a)   i
den mån sådant ej tillkommer a) i den mån sådant ej tillkommer&lt;br&gt;
annan enligt bestämmelse som re- annan enligt beslämmelse som re­&lt;br&gt;
geringen meddelar eller enligt beslut geringen meddelar eller enligt beslut&lt;br&gt;
som avses i 20 b §, ombesörja de an- som avses i 43 § fjärde stycket kom-&lt;br&gt;
gelägenheter avseende landstings- munallagen, ombesörja de angelä-&lt;br&gt;
kommunens gymnasieskola, vilka genheter avseende landstingskom-&lt;br&gt;
äro alt hänföra lill förvaltning och munens gymnasieskola, vilka äro att&lt;br&gt;
verkställighet,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;hänföra lill förvaltning och verkstäl­&lt;br&gt;
lighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;tillse, att verksamheten vid landstingskommunens gymnasieskola fort­går
enligt gällande föreskrifter och sörja för samordning av och enhetlighet i
verksamheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;främja pedagogiska försök och lärarnas fortbildning
samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d) verka
för samarbete mellan hem och skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;f-Senaste
lydelse 1975:159. 'Senaste lydelse 1975:159.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=51&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=51 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild utbildnings­nämnd skola 13 och 17
  §§ äga mot­svarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ den mån ej annat följer av 3 §.
fem-le stycket, väljas ledamöter och sup­pleanter i utbildningsnämnden av
landstinget till det antal landstinget be­stämmer. Antalet ledamöter må dock ej
vara under sju. Valet skall vara pro­portionellt, därest del begäres av minst
så många väljande, som motsvara del tal, vilkel erhålles, om samtliga väl­jandes
antal delas med del antal per­soner valet avser, ökat med 1. Om för­farandet
vid sådant proportionelh val är särskih stadgat. Sker ej val av sup­pleanter
proportionellt, skall tillika be­stämmas den ordning, i vilken supple­anterna
skola inkallas till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande utbildningsnämnd, som
väljes enligt första stycket, skola be­stämmelserna i 17 § ovan samt 437 §§, 48
§ första stycket, 49-51 (}§ och 54 if .fjärde stycket lands-tingslagen den 14
maj 1954 (nr 319) äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2 § 2 förvahnings­lagen
(1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos
utbildningsnämnd, som väljes enligt första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Senaste lydelse 1971:630.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordning
om ändring i skolförordningen (1971:235)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives atl 17 kap. 55 § och 18 kap. 9 § skolförordningen (1971:235) skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55
  S'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Annan
personal vid grundskolan eller gymnasieskolan än som avses ovan i delta kapitel
anställes av sty­relsen för skolan, om ej annat följer av beslut enligl 8 §
tredje stycket 2 eller 20 b § tredje stycket 2 skollagen (1962:319) eWer av
bestämmelse som regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Annan
personal vid grundskolan eller gymnasieskolan än som avses ovan i detta kapitel
anställes av sty­relsen för skolan, om ej annat följer av beslut enligt 43 §
.fjärde stycket 2 kommunaltagen eller av beslämmelse som regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18 9 Styrelsen för skolan
beslutar om ledighet, vikariat eller skiljande frän tjänst för annan personal
vid grund­skolan eller gymnasieskolan än som avses i 1-8 §§, om ej annat följer
av beslut enligt 8 § tredje stycket 2 eller 20 b § tredje stycket 2 skollagen
(1962:319)eWer av beslämmelse som regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen för skolan beslutar om ledighet, vikariat
eller skiljande från tjänst för annan personal vid grund­skolan eller
gymnasieskolan än som avses i 1-8 §§, om ej annat följer av beslut enligt 43 §
fjärde stycket 2 kommunallagen eWer a\ bestämmelse som regeringen meddelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt;margin-right:212.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1975:161, 2 Senaste lydelse 1975:161.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
6.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m. dels alt
4-7 och 10 SS skall upphöra atl gälla, dels att 2, 3 och 8 SS skall ha nedan
angivna Ivdelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=163&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=163 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;Har beslut fatlats enligt 1 S, till-lämpas icke
  2-5, 8 och 9 SS lagen (1956:2) om socialhjälp, 2S andra stycket, 7, 8 och
  10-12 §§ barna­vårdslagen (1960:97), 3S första stycket, 5-7 §§ samt 8 § 1 och
  2 mom. lagen (1954:579) om nykierhetsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har beslut fattats
enligl 1 §, till-lämpas   icke  2-3  och  9 S§   lagen (1956:2) om socialhjälp,
2 S andra stycket och 7 S .första stycket barna­värdslagen   (1960:97),   3S   
första stycket och 5 i; första-tredje styckena lagen (1954:579) om nykterhetsvård.
Vad i övrigt i lag eller annan författning är föreskrivet om socialnämnd,
barnavårdsnämnd eller nyklerhetsnämnd skall äga motsvarande tillämpning i fråga
om social centralnämnd och, i förekommande fall, social distrikts-nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i social centralnämnd
väljes av kommunens fullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Anialet
ledamöter får dock ej vara under nio. Där så lämp­ligen kan ske, bör juridisk
och medi­cinsk sakkunskap vara företrädd inom nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valet skatt vara proportionellt, om del begäres av
minst så många väl­jande som motsvarar det tal, vilkel er­hålles då samtliga
väljandes antal de­las med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om
förfarandet vid så­dant proportionelll val flnns särskilda beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande social centralnämnd skall
bestämmelserna i 33 §, 34 §,för­sta stycket, 35-38 §§, 39 § första stycket samt
40-42 §§ kommunalla­gen äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver dock ej, förutom vad som
följer av 14 § tred­je och fjärde styckena barnavårdslagen (1960:97). upptaga
annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.
Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har
bestämt utgången flnns i 17 § jörvaltningslagen (1971:290). Föreskrifter om
rättelse av beslut finns i 19 § samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av suppleanter propor-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvallnings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tionellt, skall den ordning bestämmas,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (1971:290) äger 4 och 5 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i vilken suppleanterna skall inkallas till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nämnda lag  tillämpning i samtliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ärenden hos social centralnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4S' 1.fråga om social centralnämnd
äger 32-36 §§, 37 § första stycket och 382 §§ kommunallagen (1953:753) om
kommunstyrelsen motsvarande tillämpning. Nämndens protokoll be­höver, förutom
vad som följer av 14 § tredje stycket barnavårdslagen (1960:97), ej innehålla
annat än för­teckning på närvarande ledamöter samt för varje ärende beslutet
och skä­len därför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvahnings­lagen
(1971:290) äger 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos social
centralnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:143.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;5S &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Social centralnämnd får vid behov
tillkalla särskilda sakkunniga an del­taga i nämndens överläggningar, till­sätta
tjänst hos nämnden och anlita del biträde i övrigt som fordras. Ar be­hovet
avjuridisk eller medicinsk sak­kunskap ej tillgodosett inom nämnden, bör den
anlita biträde av personer med sådan sakkunskap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har kommunen beslutat inrätta
tjänst, som skall vara gemensam för social centralnämnd och annat kom­munalt
förvallnings- eller verkställig-helsorgan, får tjänsten lillsälias i den
särskilda ordning kommunen bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1971:669.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År någon i så trängande behov av
socialhjälp, att med dess avhjälpande ej kan anslå lill dess social central­nämnd
sammanträder, får nämndens ordförande tills vidare bevilja honom socialhjälp.
Ordförandens beslut skall anmälas vid nämndens nästa sam­manträde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan i ärende enligt barnavårdslagen
(1960:97) social centralnämnds pröv­ning ej avvaktas utan fara eller allvarlig
olägenhet, får nämndens ordförande vidtaga de åtgärder samt meddela de beslut
och förordnanden som anges i 11 § första stycket barnavårdslagen, Beslul som
ordföranden fattat med stöd av delta stycke länder omedelbart till
efterrättelse och gäller tills vidare i avbidan på nämndens prövning. Det skall
anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Avser beslutet omhän­dertagande enligt
29 eller 30 § bar­navårdslagen eller förbud enligt 50 § samma lag, skall
ordföranden ome­delbart sammankalla nämnden för an besluta i ärendet. Nämndens
sam­manträde skall i sådant, fall hållas utan dröjsmål och senast inom tio
dagar från dagen för ordförandens beslul,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:145.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7§ öm kommunens fullmäktige be­stämmer
det, får social centralnämnd uppdraga åt särskild avdelning, bestå­ende av
ledamöter eller suppleanter i nämnden, eller åt ledamot eller sup­pleant eller
åt tjänsteman hos kom­munen all på nämndens vägnar av­göra vissa grupper av
socialhjälps-, barnavårds- eller nyklerhetsvårdsä­renden, vilkas beskaffenhet
skall anges i fullmäktiges beslul. Därvid skall de&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;begränsningar i delegationsrätten som anges i 12 § första
stycket 1-4 bar­navårdslagen (1960:97) gälla. Såvitt angår ärenden enligt lagen
(1954:579) om nykierhetsvård får nämnden en­dast genom samfällt beslut utdöma,
fö­relagt vite, föranstalta om åtgärd enligt 14 § 2 mom. lagen om
nykierhetsvård, meddela beslut om övervakning eller lydnadsiföreskrifter, göra
ansökan om tvångsintagning på allmän vårdanstalt, .föranstalta om
verkställighet av slutligt beslul om tvångsintagning, bevilja an­stånd därmed,
förklara sådant an­stånd förverkat eller göra anmälan hos överförmyndare.
Framställning eller yttrande till fullmäktige får beslutas endast av nämnden
samfällt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut som fattats på grund av upp­drag
enligt första stycket skatt anmälas vid nämndens nästa sammanträde,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8§ Ledamöter och suppleanter i
social        I social distriktsnämnd bör mmsl en disiriktsnämnd väljes av
kommunens    av ledamöterna vara ledamot i so-fullmäktige titt det antal
fullmäktige    ciala centralnämnden. I övrigt äger bestämmer.   Antalet 
ledamöter får     bestämmelserna i 3 S molsvarande dock ej vara under fem.
Minst en av     tillämpning, ledamöterna bör vara ledamot i so­ciala centralnämnden.
I övrigt äger bestämmelserna i 3 S motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 § Bestämmelserna i 4§, 5 §
första stycket, 6 och 7 §§ gäller i tillämpliga delar i. fråga om social
distriktsnämnd och dess ordförande. Tjänst hos nämnden tillsattes dock av
sociala cen­tralnämnden. Det ankommer även på sociala centralnämnden att göra
fram­ställning och avge yttrande till kom­munens fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1956:2) om
socialhjälp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 4, 5 och 10 SS skall upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 3, 6, 8, 18 och 19 SS skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i social-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande socialnämnd skota be-&lt;br&gt;
nämnden väljas av kommunfullmäk-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;stämmelserna i 33 §. 34  första styc-&lt;br&gt;
tige titt det antal fullmäktige bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kel. 35-38 &amp;gt;f§. 39 § första stycket samt&lt;br&gt;
ma. Antalet ledamöter må dock icke&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;40-42 §§ kommunallagen äga mat­&lt;br&gt;
vara under fem.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;svarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionelh, där-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver dock&lt;br&gt;
est det begäres av minst så många väl-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ej upptaga annat än uppgift om när-&lt;br&gt;
jande, som motsvara del tal, vilkel er-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varande ledamöter och beslutet i varje&lt;br&gt;
hålles, om samtliga väljandes anial de-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ärende. Föreskrifter om i vilken at­&lt;br&gt;
las med det antal personer valet avser,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sträckning beslul skall innehålla de&lt;br&gt;
ökat med 1. öm förfarandet vid så-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;skäl som ha bestämt utgången finnas&lt;br&gt;
dant proportionellt val är särskilt siad-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 17 § förvahningslagen (1971:290).&lt;br&gt;
gal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om rättelse av beslut
fin­&lt;br&gt;
nas i 19 § samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av suppleanter propor-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvallnings-&lt;br&gt;
tionelh, skall tillika bestämmas den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lagen äga 4 och 5 §§ nämnda lag till­&lt;br&gt;
ordning, i vilken suppleanterna skola&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lämpning i samtliga ärenden hos so-&lt;br&gt;
inkallas till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;cialnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:143.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 S I. fråga om valbarhet till
ledamot el­ler suppleant, verkan av valbarhetens upphörande och rätt lill avsägelse,
mandatlid och avgång, val av ordfö­rande och vice ordförande, ställe och lid
för sammanträde, suppleants tjänstgöring och rätt att närvara vid sammanträde,
beslutförhet, förfaran­det vid fattande av beslut, protokoll och reservation,
tillkännagivande va-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1          Senaste lydelse 1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2          Senaste
lydelse 1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rest lill nämnden ställda framställning­ar monagas,
tidpunkt när handling skall anses ha kommit in lill nämnden, skriftväxling,
vård och förtecknande av handlingar hörande lill nämndens ar­kiv, utseende av
kassaförvaltare saml ledamots ansvar och skadeståndsskyl-dighei skall vad i
32-36 §§, 37 § första slyckei och 38-42 §§ kommunallagen är stadgat rörande
kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning; dock atl det ej är erforderligt,
att protokoll upp­lager annat än förteckning å närva­rande ledamöter samt för
varje ärende beslutet och skälen därför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvahnings­lagen
(1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos
socialnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialnämnden äger vid behov till­kalla
särskilda sakkunniga att deltaga i nämndens överläggningar ävensom tillsätta
befattning hos nämnden samt anlita det biträde i övrigt som crfodras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har kommunen beslutat inrätta be­fattning,
som skall vara gemensam för socialnämnden och annat kommunalt törvahnings-
eller verkställighelsor-gan, må befattningen tillsättas i den särskilda ordning
kommunen bestäm­mer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialnämnden har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;alt göra sig väl förtrogen med den
enskildes behov av omvårdnad och verka för att detta blir lillgodoseu;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att bestämma, i vilka fall, i
vilken omfattning och under vilka former socialhjälp skall meddelas;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-Senaste lydelse 1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl tillhandagå allmänheten med råd och
upplysningar i frågor, som äga samband med nämndens verksamhel, samt, där sä
lämpligen kan ske, lämna annat bistånd i personliga angelägenheter;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl ./orvalla till kommunens social­hjälpsverksamhet
anslagen eller eljest hörande egendom, i den mån ej för­valtningen därav
uppdragils åt annan nämnd eller åt särskild styrelse;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;alt själv eller genom ombud föra kommunens talan i
alla mål och ärenden, som angå socialhjälpsverksamhelen; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
jämväl i övrigt ombesörja de&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att jämväl i övrigt,/rfe/;wån&amp;lt;(?/M&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;angelägenheter
avseende socialhjäl- ej tillkommer annan enligl beslut som&lt;br&gt;
pen inom kommunen, vilka äro att avses i 43 §.fjärde stycket kommunal­&lt;br&gt;
hänföra till förvaltning och verkstäl- lagen, ombesörja de angelägenheter&lt;br&gt;
lighet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;avseende socialhjälpen inom kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munen,
vilka äro att hänföra till för­valtning och verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialnämnden har ock att taga befattning med de
ärenden, vilkas hand­läggning enligt särskilda författningar ankommer på
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnden skall hos kommunfullmäktige,
kommunstyrelsen och kom­munens övriga nämnder ävensom hos andra myndigheter
göra de fram­ställningar, som finnas påkallade, samt äger att från
kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder samt dess beredningar och
befattningshavare infordra de yttranden och upplysningar, som erfordras för
fullgörande av nämndens uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är någon i så trängande behov av socialhjälp, att
med dess avhjälpande ej kan anstå, till dess socialnämnden sammanträder, må
nämndens ord­förande tills vidare bevilja honom socialhjälp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:157.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommunfullmäktige så besluta, äger socialnämnden
uppdraga åt sär­skild avdelning, bestående av ledamö­ter eller suppleanter i
nämnden, eller åt ledamot eller suppleant eller ål tjänsteman hos kommunen att
å nämndens vägnar fatta beslul i vissa grupper av ärenden, vilkas beskaffen­het
skall angivas i fullmäktiges beslut. Framställning eller yttrande till fiill-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;t
Senaste lydelse 1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mäktige
må dock icke beslutas annor­ledes än av nämnden samfölli.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut, vilket fattas med stöd av        Beslut,
vilket fattas med stöd av första stycket eller på grund av upp-     första 
stycket, skall  anmälas  vid drag som sägs i andra stycket, skall     nämndens
nästa sammanträde, anmälas vid nämndens nästa sam­manträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10 S Socialnämnden äger för vård och förtecknande
överlämna nämndens protokoll och övriga till dess arkiv hö­rande handlingar
till kommunstyrel­sen, i den mån handlingarna icke er-.fordras för det löpande
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18        S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del åligger kommun att anordna och driva hem för
åldringar och andra personer, vilka äro i behov av vård eller tillsyn som icke
eljest tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Två eller flera kommuner må ge-        Två eller
flera kommuner må ge­mensamt hava hem, som avses i för-     mensamt hava hem,
som avses i för­sta stycket, / sådant fall skola de be-     sta stycket,
stämmelser, vilka äro erforderliga for hemmets skötsel,  upptagas i regle­mente,
som fastställes av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om särskilda skäl äro därtill, må länsstyrelsen
tills vidare befria kommun från skyldighet alt själv eller gemensamt med annan
kommun hava hem, varom stadgas i denna paragraf Har så skett, åligger det
likväl kommunen alt sörja för att sådant behov av vård eller tillsyn, som avses
i första stycket, blir tillgodosett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hem, som avses i 18 S, skall vara så inrättat och
utrustat, att skäliga krav pä trevnad och hygien tillgodoses samt lämplig
fördelning av vård­lagarna möjliggöres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan dylikt hem uppföres eller i mera avsevärd
omfattning ändras genom om- eller tillbyggnad eller in­rättas i byggnad, som
uppförts för an-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Senaste lydelse 1971:664.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;226&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nat
ändamål, skall länsstyrelsen, efter att hava inhämtat yttrande från so­cialstyrelsen,
hava godkänt plan för hemmet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid hemmet skola finnas anställda befattningshavare
till det antal och med sådan utbildning au de som beretts plats i hemmet kunna
erhålla tillfredsställande värd och lillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:178.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:258.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 8. Förslag till Lag om ändring i
barnavårdslagen (1960:97)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om barnavårdslagen (1960:97)' dels att 8, 10 och 12 §§
skall upphöra att gälla, dels att 3 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnavårdsnämnden
har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att göra sig väl förtrogen med barns och ungdoms
levnadsförhållanden inom kommunen samt därvid särskilt uppmärksamma sädana
underåriga som med hänsyn lill kroppslig eller själslig hälsa och utrustning,
hem- och familjeförhållanden samt omständigheterna i övrigt kunna anses vara
särskilt utsatta för risk atl utvecklas ogynnsamt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att verka för önskvärda förbättringar i fråga om
kommunens barnavård samt därvid i mån av behov och möjligheter främja
anordningar för bättre fritidsförhållanden för bam och ungdom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att stödja den personlighetsutvecklande och
samhällsfostrande verksam­het som utövas genom ungdomens egna sammanslutningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl lämna allmänheten råd och upplysningar i frågor
som äga samband med nämndens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att förvalta egendom som hör till kommunens
barnavård, i den mån ej förvaltningen uppdragits åt annan nämnd eller åt
särskild styrelse,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att själv eller genom ombud föra kommunens talan i
alla mål och ärenden som angå nämndens verksamhet samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
även i övrigt ombesörja sådana&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att även i övn'gt, / den mån detta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;angelägenheter
som avse kommu-     ej tillkommer annan enligt beslul som nens barnavård och
äro att hänföra     avses i 43 § .fjärde stycket kommunal-till förvaltning och
verkställighet.       lagen, ombesörja sådana angelägen­heter som avse
kommunens barna­vård och äro att hänföra till förvalt­ning och verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7§&lt;br&gt;
Ledamöter och suppleanter i bar-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande barnavårdsnämnd sko-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;navårdsnämnd
väljas av kommunfull- la bestämmelserna i 33 §, 34 § första mäktige till det
antal .fullmäktige be- stycket, 35-38 §§, 39 § första stycket stämma. Antalet
ledamöter må dock samt 40-42 §§ kommunallagen äga icke vara under fem. Där sä
lämpligen     motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen omtryckt 1971:308.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan ske, bör juridisk sakkunskap vara företrädd inom
nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionelh, om det begäres av minst så
många väl­jande som motsvara det tal, vilkel er­hålles då samtliga väljandes
antal de­las med del antal personer valet avser, ökat med &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;öm förfärandet vid så­dant
proportionellt val är särskilt stad­gat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av suppleanter propor­tionellt,
skall den ordning bestämmas, i vilken suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppdrag, som avses i 42  andra
Slyckei kommunallagen, får ej omfatta befogenhet atl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utdöma
förelagt vite,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vidtaga
åtgärd enligl 26  2, 3 eller 4 eller enligl 29 eller 30  eller framställning om
intagning i ungdoms­vårdsskola,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
beslut som avses i 46 \'&amp;gt; andra slyckei, tillstånd eller förhands­besked som
avses i 47 § eller förbud som avses i 50 eller 51 §,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fullgöra
vad som ankommer på nämnden enligt föräldrabalken, enligl 5§ lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag eller enligl 9, &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eller 18 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver ej,
förutom vad som följer av 14 § tredje och fjärde styckena denna lag, upp taga annat
än uppgifi om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 212 förvahningsla­gen
äga 4 och 5 §§ nämnda lag lill-lämpning i samtliga ärenden hos bar­navårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande barnavårdsnämnd skall
vad i 32-36 §§, 37 § första stycket och 38-42 §§ kommunallagen är stadgat om
kommunstyrelsen äga motsvaran­de tillämpning, I kommunens tjänst anställd
befattningshavare skall dock icke på grund av denna sin tjänste-siällning vara
obehörig alt vara leda­mot eller suppleant i barnavårds­nämnd. Ej heller är det
erforderligt, att barnavårdsnämnds protokoll upp­lager, förutom vad som må
följa av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;229&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14  Iredje slyckei denna lag, annat än förteckning på
närvarande ledamö­ter och för vaije ärende besluiei och skälen däiför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2 § 2 förvaltnings­lagen
(1971:290) äga 4 och 5 f nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos
barnavårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:140.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 § Barnavårdsnämnden äger vid
behov tillkalla särskilda sakkunniga alt del­taga i nämndens överläggningar
samt tillsätta befallning hos nämnden och anlita del biträde i övrigt som
erford­ras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År behovet avjuridisk sakkunskap icke lillgodoseu inom
nämnden, bör den an lila biträde av lagfaren person. Har kommunen beslutat
inrätta be­fattning, som skall vara gemensam för barnavårdsnämnden och annat
kom­munalt förvallnings- eller verkslällig-heisotgan, må befattningen
tillsättas I den särskilda ordning kommunen be­stämmer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;öm kommunfullmäktige så bestäm­ma,
äger barnavårdsnämnden upp­draga åt särskild avdelning, beslående av ledamöter
eller suppleanter i nämn­den, eller ål ledamot eller suppleant eller åt
tjänsteman hos kommunen att på nämndens vägnar avgöra vissa grupper av ärenden,
vilkas beskaffen­het skall angivas i fullmäktiges beslut. Nämnden må dock icke
annorledes än genom samfällt beslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1. utdöma förelagt vite,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. vidtaga åtgärd enligt 26 .&amp;lt;,'' 2, 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Senaste lydelse 1973:808&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller 4 eller enligl 29 eller 30 § eller göra
framställning om intagning i ung­domsvårdsskola,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
beslut som avses i 46 § andra stycket, tillstånd eller förhands­besked som
avses i 47 § eller förbud som avses i 50 eller 51 §,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fullgöra
vad som ankommer på nämnden enligt föräldrabalken, enligt 5§ lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag eller enligt 9, 11 eller 18 § lagen (1964:143) om
bidragsförskott eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
framställning eller avgiva yttrande till kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut som fattats på grund av upp­drag
enligt första stycket skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 9.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i
fråga om lagen (1954:579) om nykterhetsvård' dels att 6 och 7 SS samt 8 § 2
mom. skall upphöra all gälla, dels atl 4 S 2 mom. och 5 § skall ha nedan
angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
mom. Kommunal nykterhetsnämnd har därjämte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:151.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;anförvalla till kommunens nykier­hetsvård anslagen
eller eljest hörande egendom, i den mån ej .förvaltningen därav uppdragits ål
annan nämnd eller åt särskild styrelse;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, som angå
nykterhetsvården; samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=87&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl
  jämväl i övrigt ombesörja de angelägenheter avseende nykter­hetsvården inom
  kommunen, vilka äro all hänföra till förvaltning och verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:151.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
jäm.väl i övrigt, / den mån detta ej tillkommer annan enligl beslul som avses i
43 § Jjärde stycket kommunal­lagen, ombesörja de angelägenheter avseende
nykterhetsvården inom kommunen, vilka äro att hänföra till förvaltning och
verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=66&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=66 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:131.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§
  Kommunal nyklerhetsnämnd skall utgöras av särskilt tillsatt nämnd eller,
  därest kommunens ringa folkmängd eller liknande förhållande gör sådan
  obehövlig, av kommunens socialnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konungen äger föreskriva, att kommun skall
tillsätta särskild nyk­terhetsnämnd. Framställning härom må göras av
länsnykterhetsnämn­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter
i särskild kommunal nyklerhetsnämnd utses av kommunen till det antal, som med
hänsyn tilf folk­mängden och andra förhållanden er-fördras, dock minst fem.
Suppleanter utses av kommunen till minst ledamö-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen äger föreskriva, alt kommun skall
tillsätta särskild nyk­terhetsnämnd. Framställning härom mä göras av länsnykterhetsnämn­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
särskild kommunal nykterhetsnämnd skola bestämmelser­na i 33 §, 34 §. första
stycket 35-38 ,W, 39 § första stycket samt 40-2 kommunallagen äga motsvarande
till-lämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
omtryckt 1971:307.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;232&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=432&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=432 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 42 § andra
  stycket kommunallagen får ej omfatta befogenhet all&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utdöma
  förelagt vite,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föranstalta
  om åtgärd enligt 141 2 mom.,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
  beslut om övervakning eller lydnadsföreskrifter,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
  ansökan om tvångsintag­ning på allmän vårdanstalt,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föranstalta
  om verkställighet av slutligt beslul om tvångsintagning, be­vilja anstånd
  därmed eller förklara så­dant anstånd förverkat, eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
  anmälan hos överförmyn­dare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver ej upptaga annat än uppgift
  om närva­rande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i
  vilken ut­sträckning beslul skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången
  ftnnas i 17 § förvahningslagen (1971:290). Föreskrifter om rättelse av beslut
  fin­nas i 19 samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;temas halva antal. Såväl män som k\'innor skola vara
representerade i nämnden. Om möjligt bör läkare vara ledamot av nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid val av suppleanter skatt
tillika bestämmas den ordning, i vilken sup­pleanterna skola inkallas lill
tjänstgö­ring,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:151.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.fråga om valbarhet till ledamot
el­ler suppleant, verkan av valbarhetens upphörande och rätt till avsägelse,
mandattid och avgång, val av ordfö­rande och vice ordförande, ställe och tid
för sammanträde, suppleants tjänstgöring och rätt att närvara vid sammanträde,
beslutförhet, förfaran­det vid fattande av beslut, protokoll och reservation,
tillkännagivande va-resi till nämnden ställda framställning­ar mottagas,
tidpunkt när handling skall anses ha kommit in till nämnden, skriftväxling,
vård och förtecknande av handlingar hörande till nämndens ar­kiv, utseende av
kassaförvaltare saml ledamots ansvar och skadeståndsskyl­dighet skall vad i
32-36 §§, 37 § första stycket och 38-42 §: kommunallagen är stadgat rörande
kommunstyrelsen äga molsvarande tillämpning; dock alt det ej är erjörderligt,
an protokoll upp­lager annat än förteckning å närva­rande ledamöter samt för
varje ärende beslutet och skälen därför.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2 § 2
förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos kommunal nyklerhetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:146.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År behovet av medicinsk sakkun­skap
ej tillgodosett inom kommunal&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Senaste lydelse 1972:669.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nyklerhetsnämnd,
bör nämnden anhta biträde av person med sådan sakkun­skap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7§ / den mån det finnes erforderligt, må kommunal
nykterhetsnämnd lill sin biträde kalla därtill skickade män och kvinnnor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8§ 2 mom. Kommunal nykterhets­nämnd äger uppdraga
ål ordföranden, en eller flera ledamöter eller viss be­fattningshavare hos
nämnden an av­giva yttrande till polismyndighet i ären­de rörande ansökan om
eller innehav av körkort. Åtgärd, som vidtagits i an­ledning av sådant uppdrag,
skall an­mälas för nämnden så snart det kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:114.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
10.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om upphävande av lagen (1953:228) om tillsättning av vissa&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befattningshavare
inom socialvården&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives alt lagen (1953:228) om
tillsättning av vissa be­fattningshavare inom socialvården skall upphöra atl
gälla vid utgången av år 0000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:178.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:25.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;235 Bilaga 11.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag
till Låg om ändring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälsovårdsstadgan (1958:663)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om hälsovårdsstadgan
(1958:663) dels att 8-12 S§ skall upphöra att gälla, dels atl 7 S skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
  Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=192&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=192 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i häl­sovårdsnämnd
  väljas av kommunfull­mäktige till det antal fullmäktige be­stämma. Antalet
  ledamöter må dock icke vara under fem. öm möjligt böra läkare och veterinär
  vara ledamöter i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid val av suppleanter skall
  tillika bestämmas den ordning, i vilken sup­pleanterna skola inkallas till
  tjänstgö­ring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande hälsovårdsnämnd skola
bestämmelserna i 33 §, 34 | första stycket, 35-38 §&amp;gt;t, 39  första stycket
saml 40-42 §§ kommunallagen äga motsvarande tillämpning. Vad som fö­reskrives i
36 § första stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas i fråga om
hälsovårdsnämnden / Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppdrag som avses i 42 § andra stycket kommunallagen får
ej omfatta befogenhet att besluta om framställ­ning eller yttrande till
regeringen eller länsstyrelsen, om föreläggande vid vite eller om verkställande
av åtgärd på försumligs bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsnämnds protokoll behö­ver ej upptaga annat än
uppgifi om närvarande ledamöter och beslutet i vaije ärende. Föreskrifter om i
vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången
finnas i 17 § förvahningslagen (1971:290). Föreskrifter om rättelse av beslul
fin­nas i 19 samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2  2 förvaltnings­lagen
äga 4 och 5 § nämnda lag till-lämpning i samtliga ärenden hos häl­sovårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Senaste lydelse 1971:673.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ivled avseende å hälsovårdsnämnd
skall vad i 32-36 '', 3 7 § första stycket och 38-42 sS'' kommunallagen (1953:
753) är stadgal om kommunstyrelsen äga motsvarande tillämpning, dock an för
hälsovårdsnämnd i Stockholm sko­la gälla bestämmelserna i 51  I mom.
kommunallagen (1957:50) för Stock­holm, med undantag av hänvisningen lill 39
s&amp;gt; andra stycket nämnda lag. samt därutöver vad kommunfullmäk­tige med
iakttagande av stadgandena i samma lag föreskriva.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av vad i nästföregående
stycke sägs skall gälla, dels att i kom­munens tjänst anställd befattningsha­vare
icke på grund av denna sin tjän-sieställniitg skall vara obehörig att vara
ledamot eller suppleant i hälsovårds­nämnd, dels ock att det Icke skall vara
eijörderiigi. alt hälsovårdsnämnds protokoll upptager annat än förteck­ning å
närvarande ledamöter samt för varje ärende beslutet och skälen där­för.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2
föiyahnings-lagen (1971:290) äga 4 och 5 § nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos hälsovårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 §3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om läkare och veterinär icke äro
ledamöter i hälsovårdsnämnd, skall distriktsläkaren eller, i kommun med
stadsläkare eller motsvarande läkare denne respektive tjänsteveterinären el­ler
sladsveterinären nänara vid nämn­dens sammanträden, i den mån han&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2          Senaste lydelse 1971:673.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3          Senaste lydelse 1972:675.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;icke hindras av andra tjänsteåliggan­den. Han skall däivid
äga deltaga i överläggningarna saml få sin mening antecknad lill protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I kommun med mer än en stads­läkare
eller siadsveterinär skall vad så­lunda stadgals gälla .förste stadsläka­ren
respektive förste stadsveterinären.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finnes i kommun flera distrikts­läkare,
skall vad som föreskrives om distriktsläkares dellagande i samman­träde med
hälsovårdsnämnd avse den som fullgör de uppgifter som enligl smittskyddslagen
(1968:231) åligger distriktsläkare. Har socialstyrelsen en­ligl 22  andra
stycket smitlskyddsla-gen förordnat annan läkare alt i dis­triktsläkares ställe
fullgöra de iippgifier som enligl nämnda lag ankommer på distriktsläkaren
gäller vad i denna stadga sägs om distriktsläkare den lä­karen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid hälsovårdsnämnds sammanträ­den
äga följande befattningshavare, även om de icke äro ledamöter eller suppleanter
i nämnden, rätt att när­vara och deltaga i överläggningarna samt få sin mening
antecknad till pro­tokollet nämligen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;länsläkaren eller biträdande läns­läkaren,
dock ej såvitt avser hälso­vårdsnämnd i kommun med stadslä­kare, som är
likställd med länsläkare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;länsveterinären eller biirädande
länsveterinären, samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;distriktsläkaren eller stadsläkaren
eller motsvarande läkare och tjänsie-velerinären eller stadsveterinären, om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;I Senaste lydelse 1972:675.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de icke på grund av vad i 9 &amp;gt;} stadgas äro skyldiga all
närvara vid nämndens sammanlräden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsnämnd äger tillkalla sär­skild
sakkunnig atl deltaga i nämndens överläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IIS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ordförande / hälsovårdsnämnd skall
tillse, att nämndens ledamöter samt de befattningshavare, som erdigt 9 iJ» äro
skyldiga att närvara vid nämn­dens sammanträden, erhålla kallelse lill
sammanträdena. Ordföranden skall därjämte tillse, atl nämndens suppleanter och
de befattningshavare, som enligt 10 § äga närvara vid nämn­dens sammanträden,
erhålla under­rättelse om tid och plats för samman­trädena.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I kallelse och underrättelse skall
lämnas uppgifi om de ärenden, som skola förekomma vid sammanträdet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 S'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsnämnd äger uppdraga åt en
eller flera ledamöter eller supple­anter i nämnden eller åt befattnings­havare
hos nämnden atl å nämndens vägnar fatta beslut i vissa grupper av ärenden,
vilkas beskaffenhet därvid skall närmare angivas. Sådant upp­drag må dock ej
innefatta befogenhet att besluta om framställning eller ytt­rande till
Konungen, länsstyrelsen eller kommunfullmäktige, omföreläggande vid vite eller
om verkställande av åt­gärd på försumligs bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsnämnds beslul om upp­drag
enligt första stycket skall iinder-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Senaste lydelse 1971:673.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ställas
länsstyrelsens prövning. Beslut, vilkel fattas på grund av sådant för­ordnande,
skall anmälas vid nämn­dens nästa sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:188.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 12.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1944:219) om djurskydd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 14 S 3 mom. lagen (1944:219) om djurskydd skall ha nedan
angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3 mom. Vid hälsovårdsnämndens handläggning av
ärende som rör vår­den eller behandlingen av djur äger länsveterinären så ock
distrikts- eller Sladsveterinären vara tillstädes och deltaga i
överiäggningarna men ej i be­sluten. Hans mening skall på begäran antecknas i
protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Veterinär som äger närvara vid nämndens sammanträde
skall kallas i god tid och därvid underrättas om ärendets beskaffenhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=85&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=85 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanträde
  med hälsovårds­nämnden för behandling av ärende som rör vården eller
  behandlingen av djur skall skyndsamt äga rum, när länsstyrelsen begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanträde skall skyndsamt äga rum, när
länsstyrelsen begär det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'Senaste
lydelse 1973:269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:26.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;241
Bilaga 13.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1964:653) om överflyttande av magistratens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befattning
med burskapsärenden m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att lagen (1964:653) om överflyttande av magi­stratens befattning
med burskapsärenden m. m. skall ha nedan angivna ly­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stadens styrelse skall övertaga den befattning med
ansökan om burskap och med uppsägning av burskap, som enligl 3 kap. 1 och 5 §§
han­delsbalken ankommer på borgmäs­tare och råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stadens
styrelse äger antaga regle­mente angående burskap i staden att gälla i stället
för vad som stadgas i 3 kap. handelsbalken. Innan regle­mente anlages, skall
stadens borger-skap beredas tillfälle yttra sig. Reg­lemente faslsiälles av
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen skall övertaga den befattning med
ansökan om bur­skap och med uppsägning av bur­skap, som enligt 3 kap. 1 och 5
§§ handelsbalken ankommer pä borg­mästare och råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunstyrelsen
äger antaga reg­lemente angående burskap att gälla i stället för vad som
stadgas i 3 kap. handelsbalken. Innan reglemente antages, skall borgerskapei
beredas tillfälle yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 Riksdagen 1976/77.  1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:53.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jilinskad s iav Kjoittintt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;sup&gt;&lt;span style='font-size:27.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Min&lt;/span&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ivriga sjiecial ll6tiimiiiialä häittnder m, m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ds Kn 1975:6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av statlig tillsyn och kontroll över
kommunerna har minskat lill följd av bl. a. kommunindelningsreformen. Inom
kommundepartementet pågår en översyn av den statliga detaljregleringen i syfte
atl mönstra ut sådana föreskrifter som inle längre kan anses nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreliggande promemoria, som är den tredje i detta
översynsarbele, be­handlar dels regler om organisation och arbetsformer för
vissa specialreg­lerade nämnder, dels bestämmelser om kommunalförbund i olika
special­förfaltningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en tidigare promemoria (PM II) har bestämmelserna
om de viktigaste specialreglerade nämnderna behandlats. Förslagen i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär
slopande av statlig detaljkontroll pä en rad punkter och i övrigt en anpassning
av specialförfattningarnas nämndregler till kommunallagens regler om kom­munstyrelsen.
I denna promemoria behandlas reglerna om övriga special­reglerade nämnder,
nämligen valnämnd, överförmyndarnämnd, civilför­svarsnämnd, beredskapsnämnd,
kristidsnämnd, uttagningsnämnd, familje­bidragsnämnd, krigshjälpsnämnd,
hemvärnsnämnd, arbetslöshelsnämnd, handels- och sjöfartsnämnd saml
slakthusstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enhetliga regler föreslås för samtliga dessa
nämnder utom valnämnd och överförmyndarnämnd. Förslaget innebär bl. a. att
kommunerna själva be­slutar cm de skall inrätta särskilda nämnder eller
anförtro den specialreg­lerade uppgiften ät annan nämnd i kommunen. Dessa
ändringar gäller närmast ultagningsnämnd,arbetslöshetsnämnd,handels-och
sjöfartsnämnd samt slakthusstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föresläs en anpassning av samtliga
specialförfaltningars riämndreg-ler lill reglerna om kommunstyrelsen. Detta
innebär på fiera punkter all detaljföreskrifter mönstras ut och statlig
detaljkonlroll i form av exempelvis närvarorätt för statliga Ijänstemän slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen behandlas de regler om kommunalförbund
som finns i olika specialförfaltningar. Del gäller kommunalförbund för skola
och för bo­stadsförmedling samt regionplaneförbund. De statliga myndigheternas
möj­lighet att mot kommunernas vilja inrätta kommunalförbund för skola fö­reslås
upphöra. Liknande resonemang förs belräffande de två övriga slagen av
kommunalförbund. Beträffande kommunalförbund för bostadsförmed­ling föreslås
alt vissa bestämmelser om statlig detaljkonlroll slopas. Be­träffande
regionplaneförbund anförs i promemorian att denna fråga bör lösas inom ramen
för en ny byggnadslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En översyn av statens tillsyn och kontroll över
kommunerna pågår inom kommundepartemenlel. Syftet är all mönstra ut sådana
detaljföreskrifter som mot bakgrund av bl. a. den genomförda
kommunindelningsreformen inle längre är nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som resultat av översynsarbetet har tvä promemorior
publicerats. De­partementspromemorian (Ds Kn 1975:1) Minskad statlig
detaljreglering av kommunerna, PM I, Avgifter hos byggnadsnämnd har lagts till
grund för en proposition (1975:107) angående föreskrifter om avgifter hos
byggnads­nämnd. I propositionen som har antagits av riksdagen (CU 1975:29, rskr
1975:220) föreslås all regeringen flr bemyndigande att meddela föreskrifter om
avgifter hos byggnadsnämnd och all överiåta åt kommun alt meddela sådana
föreskrifter. Genom ändring (1975:462) i byggnadsstadgan (1959:612) har
regeringen slopat tidigare underställningsförfarande hos länsstyrelsen och
överlåtit ål kommun alt själv fastställa grunder för avgifier enligl bygg­nadsstadgan.
Molsvarande ändring (1975:821) har gjorts i förordningen (1961:568) om
brandfariiga varor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Departementspromemorian (Ds Kn 1975:3) Minskad
statlig detaljreglering av kommunerna, PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndorganisationen,
underställning m. m. (för­kortas i fortsättningen PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innehållerdels
förslag om slopad underställning av kommunala beslut hos statlig myndighet i
några fall, dels en genomgång av reglerna om de viktigaste specialreglerade
nämndernas organisation och arbetsformer. En rad förslag till förenklingar och
slopande av detaljföre­skrifter läggs fram. De redovisas i huvuddrag nedan i
kapitel 3. Promemorian remissbehandlas f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Översynen av reglerna om nämnderna har påkallats
också av kommu­nallagsuiredningens betänkande (SOU 1974:99) Enhetlig
kommunallag, som remissbehandlas samtidigt som PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En ny
kommunallag för med sig följdändringar i flertalet författningar om den
specialreglerade kommunala verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behandlas de viktigaste
specialreglerade nämnderna i kommun, nämligen brandstyrelse, byggnadsnämnd,
skolstyrelse, social centralnämnd, socialnämnd, barnavårdsnämnd,
nyklerhetsnämnd och hälsovårdsnämnd. Härutöver finns ett inte obetydligt antal
specialreglerade nämnder som i allmänhet är fakultativa. 1 många kommuner
fullgörs de funktioner som ankommer på dessa fakultativa nämnder av
kommunstyrelsen eller annan nämnd. Vissa kommuner, företrädesvis de större, har
emellertid särskilda nämnder för flera av dessa verksamheter. Regler för sådana
särskilda nämn­der ges med något undantag i specialförfaltningar. Införandet av
en enhetlig kommunallag fordrar en översyn av dessa författningar. I
föreliggande pro­memoria behandlas reglerna om de huvudsakligen fakultativa
specialregle­rade nämnderna på i princip samma sätt som de obligatoriska
nämnderna i PM II. De nämnder som behandlas är valnämnd, överförmyndarnämnd,
särskild civilförsvarsnämnd, särskild beredskapsnämnd, särskild kristids-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnd,
uttagningsnämnd, särskild familjebidragsnämnd, sräskild krigs­hjälpsnämnd.
särskild hemvärnsnämnd, särskild arbetslöshetsnämnd, han­dels- och
sjöfartsnämnd saml slakthusstyrelse. Av dessa är f n. valnämnd, uttagningsnämnd
och i vissa fall handels- och sjöfartsnämnd obligatoriska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningens förslag innebär bl. a. att
bestämmelserna om kommunalförbund skall fogas in i den nya kommunallagen. En
sådan lös­ning påkallar en genomgång av de bestämmelser om kommunalförbund som
finns i olika specialförfattningar. I föreliggande promemoria behandlas därför
också reglerna om kommunalförbund för skola, kommunalförbund för
bostadsförmedling samt regionplaneförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland nämnder och styrelser hos landstingskommun
har en nämnd be­handlats i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II,
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämligen utbildningsnämnd. Övriga
specialreglerade lands­lingskommunala nämnder kommer att behandlas i en
särskild PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det gäller sjukvårdsstyrelse, direktion för
sjukhus, styrelse för omsorger om psy­kiskt utvecklingsstörda, särkild
regionplanenämnd och semesierhems­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Nämndreglernas principiella uppbyggnad&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 3 kap. kommunallagen (1953:753, omtryckt
1969:765) (KL) finns regler om kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder.
Reglerna om kom­munstyrelsen hänvisar beträffande valbarhet,obehörighet och
avsägelse,jäv, beslulsförfarande, protokoll och protokollsjusteringar samt
arvoden till mot­svarande regler för kommunfullmäktige. Övriga frågor rörande
kommun­styrelsens organisation och arbetsformer regleras i 3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145 § ges reglerom nämnder för oreglerad
förvaltning. Genom hänvisning gäller för dessa nämnder samtliga reglerom
kommunstyrelsen utom reglerna om antal ledamöter, mandattid, presidium och
reglemente. Dessa frågor avgörs av varje kommun. Härutöver innehåller 45 S
regler om delegation, vilka i huvudsak stämmer överens med motsvarande regler
för kommun­styrelsen, och om arkivvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda regler om de specialreglerade nämnderna
ges inte i KL. Fö­reskrifter om sädana nämnders organisation och arbetsformer
finns i stället i resp. specialförfaUning. lallmänhetgälleratt reglerna om
kommunstyrelsen genom hänvisning i specialförfaltningar till sin huvuddel görs
tillämpliga på den specialreglerade nämnden. I växlande omfattning innehåller
spe­cialförfattningarna dock en självständig reglering av nämndernas organi­sation
och arbetsformer. Dessa regler kan avse frågor som beträffande kom­munstyrelsen
regleras i KL. Ofta gäller då för den specialreglerade nämnden någon avvikelse
från kommunstyrelseföreskriften. Exempel härpå utgör jävsreglerna, där förvaltningslagens
regler i allmänhet gäller i specialreglerade nämnder, föreskrifter om antal
ledamöter och om delegation. Det förekom­mer också alt i specialförfaltningarna
regleras frågor, vilka saknar motsva­righet i KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Förslagen i PM II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM II diskuteras utföriigt skillnaderna i
reglerna om nämndernas or­ganisation och arbetsformer mellan KL och
specialförfattningarna. De förslag som ges i promemorian kan kortfallat
beskrivas som en anpassning av den specialreglerade nämndorganisationen lill
reglerna i KL. 1 del följande re­dovisas i korthet de bedömningar i olika
sakfrågor som görs i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;och den modell för hänvisning till KL som där
föreslås belräffande brandstyrelse, byggnadsnämnd, skolstyrelse, de sociala
nämnderna och hälsovårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1      Valbarhetsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om valbarhet till kommunstyrelsen finns i 32
S KL. Kommunal­lagsutredningen föreslår alt nu gällande valbarhetshinder för
vissa tjäns­temän slopas, men att en särskild jävsregel införs som hindrar
förvaltnings­chef alt som nämndledamot delta i avgörande som rör del egna
verket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås att
valbarhetshindren för vissa ijänstemän i olika spe­cialförfatiningar slopas
efter mönster av kommunallagsutredningens förslag beträffande kommunstyrelsen
och av de regler som redan gäller beträffande val till några nämnder, nämligen
byggnadsnämnd, barnavårdsnämnd och hälsovårdsnämnd. Däremot föreslås inte
regeln om jäv för förvaltningschef bli tillämplig på de specialreglerade
nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2      Särskilda
regler om nämndemas sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsstadgan och flera av lagarna om de
sociala nämnderna inne­håller regler eller rekommendationer om hur nämnderna
skall vara sam­mansatta. Framför allt gäller det representation eller närvaro
av läkare, ve­terinärer och jurister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås alt alla
föreskrifterom särskild yrkesrepresenlation mön­stras ut ur
specialförfattningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3      Proportionella
val av nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För flertalet specialreglerade nämnder föreskrivs -
antingen genom hän­visning till motsvarande regler i KL för kommunstyrelsen
eller genom en positiv bestämmelse i specialförfattningen - atl val lill
nämnden skall ske proportionellt om en på ett bestämt sätt beräknad minoritet
påkallar det. Bland de nämnder som behandlas i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är det
endast två som saknar denna regel, nämligen nyklerhetsnämnd och
hälsovårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM II föresläs att regeln om rätt atl påkalla
proportionella val skall gälla val lill alla nämnder. Delta medför att
nyklerhetsnämnd och hälso­vårdsnämnd skall kunna väljas proportionellt. Med den
utformning regeln har givits i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blir den tillämplig också
på några nämnder som behandlas i föreliggande promemoria, nämligen
uttagningsnämnd, handels-och sjö­fartsnämnd och slakthusslyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Utomståendes närvarorätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de olika specialförfattningarna finns varierande
bestämmelser om när­varorätt och i vissa fall s. k. falsk reservationsrätt för
olika utomstående. Del kan gälla vissa experter, vissa statliga Ijänstemän,
förvaltningschef eller annan föredragande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås atl samtliga
dessa bestämmelser mönstras ut ur spe­cialförfattningarna. Den regel om rätt
för nämnd atl kalla sakkunnig eller tjänsteman till sammanträde som
kommunallagsutredningen föreslär bör kunna ersätta dessa bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Gemensam personaladministration&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom ett tillägg till kommunallagsutredningens
förslag till enhetlig kom­munallag (EKL) föreslås i PM 11 kommunfullmäktige H
avgöra vilken nämnd som skall handlägga frågor rörande personaladministration
och egen­domsförvaltning. Regeln avses omfatta samtliga nämnder men torde sakna
större intresse belräffande de nämnder som behandlas i föreliggande pro­memoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6
Bestämmelser om delegation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skiftande bestämmelserom delegation finns i
flertalet specialförfattningar. Jämfört med motsvarande regler i KL gäller för
flertalet specialreglerade nämnder mer restriktiva regler. Restriktionerna kan
avse vilka ärendegrupper som flr delegeras eller delegatkretsen. I ett par fall
fordras länsstyrelsens medgivande för att delegation skall fä ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föresläs alt KL:s regler
om delegation blir tillämpliga i samtliga där behandlade nämnder. Vissa
undantag för särskilt kvalificerade ären­degrupper behälls dock, däremot inle
kraven pä länsstyrelsens medgivande i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.7
Föreskrifter om protokoll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jämfört med reglerna i KL är skyldigheten för de
specialreglerade nämn­derna att föra protokoll begränsad. För flertalet
specialreglerade nämnder gäller all protokoll endasl behöver innehålla
förteckning över de närvarande, beslutet i varje ärende och skälen för
beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konstaleras atl
förvaltningslagen (1971:290) (FL) innehåller krav på motivering av beslut som
torde vara fullt tillräckliga förde specialreglerade nämndernas verksamhet. Med
hänsyn härtill föreslås att skyldigheten att redovisa skälen för ett beslut i
protokollet ersätts med en hänvisning till 17 S FL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.8
Antal ledamöter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare några särregler för de specialreglerade
nämnderna redovisas i PM 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett par författningar innehåller regler om minsta
antal ledamöter. 1 PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;föreslås att dessa regler ersätts av motsvarande
regel för kommunstyrelsen (minst fem ledamöter).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 31 S första stycket KL väljs suppleanter
till kommunstyrelsen lill det anial fullmäktige bestämmer. Samtliga
specialförfattningar som behand­las i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utom en
innehåller motsvarande regel. För nyklerhetsnämnd gäller atl antalet
suppleanter skall vara hälften av anialet ledamöter. Denna särregel föresläs
utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen behandlas specialförfattningarnas regler
om arkivvård. Kommu­nallagsutredningen föreslår alt fullmäktige beslutar om
vården av styrelsens aikiv. 1 PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås att denna regel
skall gälla också de specialreglerade nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.9
En allmän modell för regler om nämndernas organisation och arbets­former&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter genomgången av de olika delfrågorna
konstateras i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att goda förutsättningar finns för atl med ett
minimum av särregler anpassa de olika specialförfattningarnas nämndregler till
motsvarande bestämmelser i KL, Genomgående föreslås en hänvisning i resp.
specialförfatining lill EKL av i princip följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande x-nämnd skall bestämmelserna i 33 S, 34
S första stycket, 35-38 SS, 39 S första stycket samt 40-42 SS kommunallagen
(1976:000) äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver dock ej upptaga annat än
uppgift om närvaran­de ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i
vilken utsträckning beslut skall innehälladeskäl som harbestämtutgängenfinnsi
17 S förvaltnings­lagen (1971:290). Föreskrifterom rättelse av beslul finns i
19 S samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2 S 2 förvallningslagen (197
l:290)äger 4 och 5 SS nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos x-nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med vissa smärre avvikelser föreslås i PM II att
denna enhetliga modell las in i brandlagen (1974:80), byggnadsstadgan,
skollagen (1962:319, om­tryckt 1970:1026), lagen om social centralnämnd
(1970:296), socialvårdslagen (1956:2), barnavärdslagen (1960:97, omtryckt
1971:308), nykterhelsvårdsla­gen (1954:579, omtryckt 1971:307) och
hälsovårdsstadgan (1958:663).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lades fram, förelåg ännu
inte huvudbetänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati frän utredningen om den
kommunala demokratin. Hänvisningarna till EKL avsäg därför
kommunallagsutredningens förslag i betänkandet (1974:99) Enhetlig kommunallag.
I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;framhålls aU för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slagen
till anpassning av specialförfailningarnas nämndregler till EKL inle avser atl
föregripa demokralifrågornäs lösning. Sädana förändringar i kom­munstyrelsereglerna
som kunde komma att föreslås av demokratiutredning­en i syfte atl stärka
medborgarinfiytandet förutsattes i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bli tillämpliga också på
de specialreglerade nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När demokratiutredningens betänkande nu föreligger,
kan det konstaleras att betänkandet innehåller vissa förslag till ändringar i
bl. a. kommunsty­relsereglerna i kommunallagsuiredningens ursprungliga förslag.
Det gäller 34 S (rätt till ledighet för fullgörande av förtroendeuppdrag), 36 S
(val av ordförande och vice ordförande, mandattid ett år och regler om
ersättare för ordföranden), 37 S andra och tredje styckena (rätt alt tillkalla
förtro­endeman för att meddela upplysningar) samt 38 S första stycket
(inkallande av suppleant och suppleants ijänslgöringsrätt). Dessa nya regler
kommer således atl bli tillämpliga även på de specialreglerade nämnderna, om
hän­visningsbestämmelserna i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämnas i oförändrat skick,
vilket förefaller lämpligt och välmotiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I föreliggande promemoria prövas möjligheten att i
övriga specialförfatt­ningar tillämpa samma modell för hänvisning till EKL.
Vidare kartläggs de författningsändringar som i övrigt kan påkallas av
införandet av en kom­munallagsreform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Jävsregler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några frågor av mer generell räckvidd skall belysas
innan reglerna om de olika nämnderna behandlas var för sig. Det gäller dels
jävsbeslämmel-serna, dels frågan om i vilken utsträckning det skall vara
obligatoriskt för kommun atl inrätta särskild nämnd för det område resp.
specialförfattning reglerar. Dessa spörsmål har inte närmare behandlats i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;De där be­handlade nämnderna är samtliga utom särskild brandstyrelse
och utbild­ningsnämnd hos landstingskommun obligatoriska. Frågan om jävsbestäm­melser
beträffande de nämnder som behandlas i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;diskuterades
ingående vid tillkomsten av FL (prop. 1971:30). Någon anledning alt inom ramen
för detta översynsarbele ompröva reglerna om jäv i dessa nämnder har inte
funnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de kommunala nämndernas arbete kan gälla
jävsbestämmelserna i an­tingen KL eller FL. Förvallningslagsjäven är mer
detaljerade och kan be­traktas som strängare än kommunallagsjäven.
Kommunallagsjäven gäller i kommunfullmäktige, i kommunstyrelsen och i nämnderna
för oreglerad förvaltning. Förvallningslagsjäven gäller vanligen i nämnderna
för special­reglerad förvaltning. Lagtekniskt förhåller sig regelsystemen så lill
varandra alt FL är en baslag, vars regler gäller endast när annat ej har
föreskrivits. Således tar KL:s jävsregler över molsvarande beslämmelser i FL. I
ex­empelvis en kommunstyrelse, som samtidigt utgör brandstyrelse, skall frå­gan
om ledamots jäv bedömas enligt KL:s regleräven i ärenden som avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brandförsvaret,
trots alt besluten kan angripas genom förvaltningsbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FL:s regler gäller enligt 2 S 2 inte ärenden hos
kommunal myndighet, om beslut i ärendet kan angripas med kommunalbesvär eller
besvär hos kommunal besvärsnämnd. Denna huvudregel skulle innebära att en spe­cialreglerad
nämnd fick tillämpa olika jävsregler i olika ärenden om annat inte föreskrevs.
1 exempelvis en skolstyrelse skulle kommunallagsjäven gälla vid tillsättning av
en tjänst som skolvaklmäslare men FL:s jävsregler vid tillsättning av en tjänst
som lärare. För atl undvika ett sådant förhållande och skapa största möjliga
klarhet och överskådlighel i regelsystemet in­fördes i fiertalet
specialförfaltningar i samband med tillkomsten av FL en särskild regel av
innebörden all FL:s jävsregler utan hinder av 2 S 2 skall gälla i samtliga
ärenden hos den specialreglerade nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sådana bestämmelser gäller för samtliga nämnder som
behandlas i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;liksom för fiertalet av de nämnder som behandlas i
denna promemoria. Denna lösning förefaller atl vara lämplig och riklig och
hittills ha fungerat väl. Jävsfrågan kommer därför inte att diskuteras
ytteriigare beträffande dessa nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande de nämnder för vilka FL:s regler inte
gäller är frågan om jäv inte enhetligt reglerad. I två nämnder, särskild
arbetslöshelsnämnd och slakthusstyrelse, gäller genom hänvisning KL:s
jävsregler. Något utrymme för tillämpning av molsvarande bestämmelser i FL
finns i sådant fall inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För tre nämnder saknas jävsbestämmelser helt i
resp. specialförfattning. Det gäller uttagningsnämnd, särskild hemvärnsnämnd
saml handels- och sjöfartsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först angår särskild hemvärnsnämnd saknas
numera över huvud tagel bestämmelser om sådan nämnd. I den utsträckning
kommuner har inrättat hemvärnsnämnder torde KL:s regler om bl. a. jäv gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För uttagningsnämnd gäller, utöver vad som är
föreskrivet i uttagnings­kungörelsen (1963:110), byggnadsstadgans beslämmelser
i tillämpliga delar beträffande valbarhet, rätt att avsäga sig uppdraget,
tjänstgöringslid, fyll­nadsval, val av ordförande och vice ordförande,
ordningen för fattande av beslutsamt förande av protokoll. Någon hänvisning
lill de jävsbeslämmelser som gäller i byggnadsnämnd (4 och 5 SS FL) görs
däremot inte. Om kom­munfullmäktige inte meddelar kompletterande föreskrifter,
vilket får anses kunna ske i viss utsträckning i fall som detta, uppstår frågan
vilka jävsregler som skall gälla. I den utsträckning nämnden fattar beslul som
kan angripas med förvaliningsbesvär, vilket är tveksamt om den gör, gäller
givetvis FLs jävsregler. Det står vidare klart atl något slags jävsprincip kan
hävdas även om uttryckliga regler saknas. Det framgår klart av ett antal rättsfall
från tiden före tillkomsten av nu gällande jävsbeslämmelser i KL och FL. När­mast
till hands ligger att anta alt KL:s jävsbeslämmelser i brist på annan reglering
får anses äga molsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen angår handels- och sjöfartsnämnd saknas
likaledes uttryck­liga jävsbestämmelser. En sådan nämnd fattar vissa beslul som
kan angripas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
förvaliningsbesvär. I dessa ärenden gäller FL:s jävsbestämmelser. I övriga fall
torde KL:s jävsregler vara tillämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samband med tillkomsten av FL infördes, som förut
har framhållits, enhetliga jävsbestämmelser för flertalet specialreglerade
nämnder. De inne­bär atl FL:s jävsbestämmelser skall gälla i samtliga ärenden
hos nämn­den. De fem nämnder som har diskuterats i det föregående
aktualiserades inte i delta sammanhang. Anledning finns därför alt nu närmare
pröva vilka jävsbeslämmelser som bör gälla i dessa nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I slakthusslyrelse, vars uppgift är att förvalta
offentligt slakthus, bör KL:s jävsbestämmelser också i fortsättningen kunna
tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Annoriunda kan förhållandet vara belräffande
särskild arbetslöshels­nämnd. Del är ovisst varför denna nämnd inte
aktualiserades i samband med förvallningslagsreformen. I synnerhet medan
arbetslöshelsnämnd ännu hade kontantunderstödsverksamhet om hand kunde det
ifrågasättas om det inte hade varit ändamålsenligt och lämpligt alt
verksamheten omfattades av det långtgående skydd för den enskilde som FL:s
regler ger. Även nu, sedan konlanlunderstödsverksamheten har ersatts av andra
former av ar­betsmarknadsstöd, förefaller det mest ändamålsenliga vara att i
särskild ar­betslöshelsnämnd tillämpa samma modell som i fiertalet
specialreglerade nämnder, dvs. atl FL:s jävsregler skall gälla i samtliga
ärenden hos särskild arbetslöshelsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttagningsnämnds och särskild hemvärnsnämnds
verksamhet riktar sig huvudsakligen mot enskilda - hästägare resp. hemvärnsmän
eller hemvärns­män in spe. Övervägandena bakom FL och utformningen av dess
jävsregler' lalar för atl dessa är bättre lämpade att tillämpas i dessa typer
av verksamhel än KL:s molsvarande regler. Några nackdelar synes ej vara
förknippade med en lösning som innebär att FL:s jävsbestämmelser tillämpas i
samtliga ärenden hos dessa nämnder även om deras beslut inte synes kunna
angripas med förvaltningsbesvär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen beträffar handels- och sjöfarisnämnd
gäller, som förut har framhållits, FL:s jävsregler redan i vissa ärenden hos
denna nämnd. Att den år 1971 införda regeln om förvaltningslagsjäv i samtliga
ärenden hos specialreglerad nämnd ej kom att omfatta också handels- och
sjöfartsnämnd torde vara ett förbiseende. Förhållandet bör rättas lill i detta
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Obligatoriska särskilda nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga nämnder som behandlas i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utom
särskild brandstyrelse och utbildningsnämnd hos landstingskommun är
obligatoriska. Det fanns i det sammanhanget inte anledning alt ifrågasätta
detta förhållande och inte heller alt närmare överväga vilken utformning en
beslämmelse om all en nämnd är fakultativ borde ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nämnder som behandlas i denna promemoria är
samtliga utom val­nämnd, uttagningsnämnd och i vissa fall handels- och
sjöfartsnämnd fa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kultativa.
Kommunen kan inrätta särskild nämnd för det område special-författningen
reglerar. 1 annat fall utgör i regel kommunstyrelsen (i ett fall socialnämnden)
sådan nämnd. 1 allmänhet gäller vidare att kommunen kan uppdra åt annan
kommunal nämnd alt ha uppgifterna om hand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett genomgående tema i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är alt
kommunerna bör lämnas största möjliga frihet att utforma sin nämndorganisalion
efter lokala värderingar och förutsättningar. Med hänvisning lill detta finns
anledning att behandla specialförfailningarnas beslämmelser om inrättande av
nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En första fråga är givelvis huruvida tillräckliga
skäl talar för atl det fort­farande skall var obligatoriskt att inrätta vissa
särskilda nämnder. Det gäller valnämnd, uttagningsnämnd och i vissa fall
handels- och sjöfarisnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först beträffar valnämnd torde någon annan
lösning inte kunna kom­ma i fråga. Att låta kommunstyrelsen eller annan
kommunal nämnd sköta valnämndens mycket speciella uppgifter reser en rad
invändningar samtidigt som inga skäl tycks tala för en sådan lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också uttagningsnämnds och handels- och
sjöfarlsnämnus uppgifter kan beskrivas som speciella. Här talar emellertid inga
principiella skäl mot alt kommunen ges frihet att bestämma i vilken form dessa
uppgifter skall lösas. Del bör betonas atl en molsvarande frihet finns
beträffande alla nämnder med försvars- eller beredskapsanknytning utom
uttagningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Återstår frågan vilken utformning bestämmelserna om
inrättande av nämnder bör ges. Innebörden bör vara all kommun får tillsätta
särskild nämnd för de uppgifter specialregleringen avser, alt kommun flr uppdra
åt annan nämnd alt fullgöra dessa uppgifter och slutligen att viss styrelse
eller nämnd skall ansvara för uppgifterna, om fullmäktige inte har beslutat
annoriunda. En sådan utformning överensstämmer i sak med vad som gäller beträffande
flertalet fakultativa specialreglerade nämnder. Den har den för­delen att den
samtidigt som den ger kommunen full frihet atl utforma nämndorganisationen på
det sätt den finner lämpligast garanterar alt det alllid finns en nämnd som har
del direkta ansvaret för de specialreglerade uppgifter del är fråga om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande några nämnder gäller andra regler.
Överförmyndarnämnd kan inrättas av kommun i stället för överförmyndare. Dessa
regler är helt nya. Några erfarenheter har ännu inle vunnits. Med hänsyn
härtill och lill att det knappast kan finnas någol behov av en möjlighet för
kommun atl uppdra åt annan kommunal nämnd alt vara överförmyndarnämnd, föreslås
ingen ändring i dessa regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den f n. obligatoriska ullagningsnämnden bör som
fakultativ nämnd där­emot kunna antingen inrättas som särskild nämnd eller
utgöras av kom­munstyrelsen eller annan nämnd som kommunfullmäktige bestämmer.
Här kan man lärit:a sig exempelvis brandslyrelse eller civilförsvarsnämnd. Sam­ma
regel bör kunna gälla beträffande handels- och sjöfartsnämnd. Om nämn­den inte
behålls som särskild nämnd, kan man länka sig att uppgifterna handhas av
exempelvis hamnstyrelse, näringslivsnämnd eller drätselnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;253&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutar
inte kommunfullmäktige annat, bör uppgiften ankomma på kom­munstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslöshetsnämnd skall utgöras av endera
kommunstyrelsen eller sär­skild arbetslöshelsnämnd. Detta förhållande har
vållat problem för de kom­muner som har önskat utforma sin nämndorganisalion på
annat sätt och samordna arbeislöshetsnämndsuppgifierna med andra kommunala
uppgif­ter. Exempel på länkbara kombinationer kan vara arbetslöshets- och nä­ringslivsnämnd,
arbetslöshets-och sysselsältningsnämnd, arbetslöshets-och arbelsvårdsnämnd,
arbetslöshetsnämnd och styrelse för skyddad verksamhet eller, vilkel förekommer
i en kommun, arbetslöshets- och familjebidrags­nämnd. Sådana kombinationer har
endast kunnat inrättas efter regeringens medgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några bärande skäl att föreskriva alt arbetslöshetsnämndsuppgifterna
skall fullgöras av endera kommunstyrelsen eller särskild arbetslöshelsnämnd sy­nes
inle föreligga utan kommun bör ges samma möjligheter på detta område som den
har beträffande andra fakultativa specialreglerade nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om de specialreglerade nämnder del här är
fråga om är eller görs fakultativa är del viktigt all understryka all de
uppgifter som regleras i specialförfattningarna i allmänhet är obligatoriska.
En föreskrift om inrät­tande av särskild nämnd kan därför lämpligen inledas med
en beslämmelse av innebörd au det i varje kommun skall finnas en x-nämnd,
varefter det anges att kommunen får inrätta särskild x-nämnd, vilken nämnd
eller sty­relse som i annat fall skall vara x-nämnd saml all kommunen lar
uppdra åt annan nämnd all vara x-nämnd. I flertalet fall bör det ankomma på
kommunstyrelsen att vara x-nämnd, om annat inte har beslutats. Beträffande
familjebidragsnämnd och krigshjälpsnämnd bör ansvaret dock vila pä so­cialnämnden,
vilkel i kommuner som tillämpar familjevårdsprincipen är liktydigt med sociala
centralnämnden och - i förekommande fall - di­striktsnämnderna. Uttrycket
&amp;quot;annat kommunalt organ&amp;quot;, som finns i ett fiertal
specialförfaltningar, bör mönstras ut eftersom del är oklart och saknar mot­svarighet
i kommunallagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera skäl talar för en enhetlig utformning av
föreskrifterna om inrättande av specialreglerade nämnder. Genom att kommunerna
lämnas en frihet alt själva utforma nämndorganisaiionen skapas möjligheter atl
i varje kom­mun lösa givna uppgifter efter lokala förutsättningar. En särskilt
intressant möjlighet kan vara att befria kommunstyrelsen från vissa
specialreglerade uppgifter, som kan anförtros en särskild nämnd. Denna kan
genom att flera i och för sig begränsade ansvarsområden förs samman beredas me­ningsfulla
arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En modell för reglering av nämndfrågan skulle med
hänvisning till del föregående kunna ges följande utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 varje kommun skall finnas en x-nämnd. Kommun får
tillsälta särskild x-nämnd. Om särskild x-nämnd ej finns skall kommunstyrelsen
vara x-nämnd. Kommun kan också uppdra åt annan nämnd alt vara x-nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
vissa avvikelser föreslås denna modell ersätta motsvarande bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melser
i samtliga regler om fiikuliativa nämnder som behandlas i denna promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
IVämnderna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta kapitel behandlas reglerna om nämndernas
organisation och ar­betsformer. Specialförfailningarnas bestämmelser gås igenom
nämnd för nämnd. En jämförelse görs med den i kapitel 3 redovisade modellen för
hänvisning lill EKL. Varje avsnitt avslutas med överväganden och förslag lill
författningsändringar, vilka i utarbetat skick redovisas i bilagor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.1
Valnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om valnämnd finns i 3 kap. vallagen
(1972:620). 1 varje kommun skall finnas en valnämnd (1 S första stycket). Någon
möjlighet att uppdra åt annan nämnd atl vara valnämnd finns inie. Valnämnden är
alltså en obligatorisk specialreglerad nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valnämnden utgör i och med 1972 års vallag ett rent
kommunall organ. Samtliga ledamöter utses av fullmäktige. Tidigare gällde bl.
a. atl ordför­anden utsågs av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I prop. 1972:105 med förslag lill vallag ullalar
föredraganden bl. a. alt frågan om hur ledamöter och suppleanter skall utses
och hur verksamheten inom valnämnderna skall bedrivas bör kunna regleras på
samma sätt som har skett när det gäller andra kommunala nämnder (s. 100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om valnämnd hänvisar lill huvuddelen
av KL:s bestäm­melser om kommunstyrelsen. Avvikelserna avser främst reglerna om
jäv och protokoll. Bestämmelserna i 4 och 5 S§ FL skall tillämpas i samtliga
ärenden hos valnämnd. Protokoll behöver endast upptaga närvarande le­damöter
samt för varje ärende beslutet och skälen för delta. Vidare saknas regler om
delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vallagens moderna utformning innebär alt
överensstämmelsen är stor också med den i kapitel 3 presenterade modellen för
hänvisning lill EKL. Avvikelserna är endasl två. nämligen i fråga om
protokollens utformning och i fråga om delegation. Skyldigheten atl i protokoll
redovisa skälen för beslul bör kunna ersättas med en hänvisning till 17 S FL
(jfr avsnitt 3.7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valnämnd bör liksom andra nämnder med fullmäktiges
medgivande kun­na delegera beslutanderätten till ledamot eller tjänsteman.
Behovet därav kan komma att öka, om valnämnden, som uiredningen om den
kommunala demokratin föreslår, kommer alt kunna åläggas ytterligare uppgifter.
Det kan i detta sammanhang noteras att riksskatleverket i en promemoria den 17
januari 1975 med förslag till ändringar i valförfarandet har föreslagit atl en
regel om delegation förs in i vallagen. Verket redovisar önskemål härom från
fiera valnämnder och framhåller att bristande möjlighet att dele­gera vållar
komplikationer, i synnerhet för stora kommuner. Riksskatie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verket
föreslår för sin del en regel efter förebild av 7 S byggnadsstadgan. Den
bestämmelsen, som bl. a. innefattar en föreskrift om underställning hos
länsstyrelsen av delegalionsbemyndigande, föreslås i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bli
ersatt av en hänvisning till EKLs delegalionsbeslämmelse. Sitmma lösning bör
vara lämplig också beträffande valnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen blir alltså atl deri enhetliga modellen
för hänvisning till EKL med fördel kan infogas i vallagen. Lämpligen bör
ändringar genomföras så atl I S andra stycket upphävs. Av 1 S återstår då
endast bestämmelser om atl valnämnd skall finnas i varje kommun och om atl
valnämnden skall ha tillgång till personal i erforderiig omfattning. Hela
nuvarande 2 S ersätts av den redovisade modellen för hänvisning till EKL. Några
särskilda beslämmelser för Stockholms kommun synes ej erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2      Överförmyndarnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom ändring (1974:1038) i 19 kap. föräldrabalken
kommer kommu­nerna fr. o. m. år 1976 alt i stället för överförmyndare kunna
utse en över­förmyndarnämnd. Sådan nämnd har tidigare funnits endasl i
Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om överförmyndarnämnd anknyter i
väsentliga delar till KL:s regler om kommunstyrelsen. Avvikelserna är dock
flera och gäller bl. a. antalet ledmöler (minst tre), valbarhetshinder
(konkurstillstånd), jäv (4 och 5 SS FL) och omrösiningsregler (16 kap.
rättegångsbalken). Vidare har förmynderskapsdomslolen tillsyn över
överförmyndarnämnden. Rätten har en allmän tillsynsskyldighet och kan också
entlediga en olämplig ledamot av överförmyndarnämnd eller överförmyndare.
Anknytningen lill KL:s nämndregler har tekniskt lösts så alt reglerna om
nämnder för oreglerad förvaltning med angivna avvikelser skall gälla för överförmyndarnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om överförmyndarnämnd är helt nya och
träder inte i kraft förrän den 1 januari 1976. Några erfarenheter har man
alltså inle hunnit vinna ännu och del kan inte anses motiverat att i detta
sammanhang över­väga några mer genomgripande förändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;EKL påkallar dock följdändringar i de paragrafer
som innehåller hän­visningar till KL. Det gäller 15 S, som hänvisar lill KL:s
arvodesbestämmlser, och 16 S,som hänvisar till KL:s reglerom nämnder för
oreglerad förvaltning. Förslag till ändringar i dessa paragrafer har
utarbetats. De avses ej innebära andra förändringar i sak än de som följer av
kommunallagsutredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.3      Särskild
civilFörsvarsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I varje kommun skall finnas en civilförsvarsnämnd.
Kommunen kan an­tingen inrätta en särskild nämnd för ändamålet eller uppdra åt
kommun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;styrelsen
eller annat kommunall organ aU vara civilförsvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser om civilförsvaret finns i
civilförsvarslagen (1960:74, om­tryckt 1975:712). Reglerna om särskild
civilförsvarsnämnd (41 S 2 mom.) överensstämmer väl med dem som gäller för
flertalet specialreglerade nämn­der, exempelvis särskild brandstyrelse. Antalet
ledamöter skall vara minst fem, proportionellt val kan påkallas och för
nämndens arbete äger kom­munsiyrelsereglerna i 31 S andra stycket, 32-36 SS, 37
S första stycket samt 382 SS KL motsvarande tillämpning. Belräffande delegation
gäPer KLs regler för oreglerad nämnd. Protokollsskyldigheien är begränsad och
FL:s jävsregier gäller i samtliga ärenden hos nämnden. Särskilda regler ges för
Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskild civilförsvarsnämnd torde finnas i endast
ett begränsat antal kom­muner, företrädesvis de allra största.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den moderna utformningen av reglerna om särskild
civilförsvarsnämnd innebär atl överensstämmelsen med den i kapital 3
presenterade modellen för hänvisning lill EKL är stor. En tillämpning av denna
skulle inle innebära några andra förändringar i sak än de som följer av kommunallagsutred­ningens
förslag. Skäl kan ändå anföras för alt så långt möjligt ge
speical-förfatlningarnas nämndregler en enhetlig utformning i samband med de
nödvändiga följdändringarna till EKL. Förslag lill ändring i 41 S civilför­svarslagen
har därför utarbetats med huvudsaklig förebild i den i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslagna
ändringen i brandlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.4
Särskild beredskapsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppgift som kommun skall fullgöra under
civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i fredstid skall, om annat
ej har föreskrivits, handhas av en beredskapsnämnd. I allmänhet torde gälla att
kommunstyrelsen funge­rar som beredskapsnämnd men uppgiften kan uppdras ål
annat kommunall organ. Kommun kan också inrätta särskild beredskapsnämnd. Detta
torde inte ha skett i många om ens i något fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserom den kommunala
beredskapsorganisationen finns i lagen (1964:63) om kommunal beredskap. Lagen
ändrades senast år 1971 (1971:1168), vilket beträffande reglerna om
beredskapsnämnd främst innebar anpassningar till FL och ändringar i KL, som
hade gjorts efter beredskaps­lagens tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om särskild beredskapsnämnd överensstämmer
helt med dem som gäller för särskild civilförsvarsnämnd. Vad som har anförts
därom i föregående avsnitt äger alltså giltighet också här. Förslag lill
ändring i 10 S lagen om kommunal beredskap har utarbetats helt i
överensstämmelse med förslaget lill ändring i 41 S 2 mom. civilförsvarslagen.
Analogi med förslaget till ändring i 41 S 1 mom. civilförsvarslagen har i 9 S
infogats en hänvisning till 43 S Oärde stycket EKL dvs. den regel som har
föreslagits i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;om rätt för fullmäktige att uppdra nämnds ärenden
rörande personaladmini-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stration
och egendomsförvaltning ät annan nämnd. Denna regel synes ligga väl i linje med
bestämmelsen i 8 S att uppgift som enligt lagen ankommer pä kommun under
civilförsvarsberedskap och som motsvarar fredstida kom­munal uppgift skall
fullgöras av del kommunala organ, på vilket uppgiften ankommer i fredstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.5
Särskild kristidsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun är skyldig atl vid krig, krigsfara eller
vissa andra utomordentliga händelser i den omfattning regeringen bestämmer svara
för vissa insatser av betydelse för folkförsörjningen. Sådana uppgifter
ankommer på kom­munens krislidsnämnd. Vanligen torde kommunstyrelsen utgöra
kristids­nämnd, men kommunen kan också inrätta en särskild nämnd för ändamålet
eller uppdra åt annat kommunall organ att vara krislidsnämnd. Särskild
kristidsnämnd har enligl tillgängliga uppgifter inrättats av någon enstaka
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om krislidsnämnd finns i lagen
(1973:861) om lokal kris­tidsförvaltning. Lagen ersatte lagen (1939:254) om
skyldighet för kommun att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda
arbetsuppgifter. I propositionen (1973:132) framhålls att den nya lagen främst
innebär en modernisering av reglerna, huvudsakligen av formell natur. Samtidigt
(1973:864) upphävdes kungörelsen (1939:659) om kommunala kristidsförbund.
Enligl denna kunde länsstyrelsen besluta om inrättande av delta slags
kommunalförbund liksom om förbundets benämning, fördelning av ledamöter och
suppleanter mellan kommunerna m. m. Fr. o. m. år 1974 gäller för denna liksom
för andra verksamheter i kommunalförbunds regi lagen (1957:281) om
kommmunal-förbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndreglerna i lagen om lokal kristidsförvallning
(4 och 5 S§) är alltså moderna. För särskild kristidsnämnd gäller i huvudsak
samma regler som för särskild brandslyrelse. Beträffande protokollsskyldigheien
är denna be­gränsad så, att protokoll endast behöver innehålla förteckning över
när­varande ledamöter och beslutet i varje ärende. Den föreskrift som flnns i
brandlagen och åtskilliga andra specialförfattningar om alt skälen skall anges
för varje beslul saknas således i denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En tillämpning av den i föregående kapitel
redovisade modellen för hän­visning till EKL innebär inga andra sakliga
ändringar än de som följer av kommunallagsuiredningens förslag. Av
enhetlighetsskäl hören författnings­ändring ändå övervägas och förslag därtill
har utarbetats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.6
Uttagningsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I varje kommun skall finnas en uttagningsnämnd.
Nämnden har till upp­gift att ta tillvara näringslivets intressen i fråga om
uttagning av hästar för krigsmaklen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 Riksdagen 1976/77.  I saml.  Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om uiiagning finns i kungörelsen (1963:110)
om ultagning i fred av vissa förnödenheter för totalförsvaret
(uttagningskungörelsen), som er­satte bl. a. militära uttagningsförordningn
(1953:673). I 4 kap. behandlas ul­tagning av hästar och i samband därmed
ullagningsnämnden. Nämndreg­lerna är jämförelsevis detaljerade och avviker på
flera punkter från vad som är vanligt i specialförfattningarna. Nämnden skall
sålunda bestå av tre eller fem ledamöter. För varje ledamot skall finnas en
suppleant. Valbar är den som bor inom kommunen eller brukar jordbruksfastighet
där. Ledamöter eller suppleanter bör äga ingående kännedom om kommunens
häslbestånd och de bör i första hand utses bland dem som har utsetts aU inom
kommunen inträda som överblockledare eller dennes ersättare. 1 övrigt gäller
beträffande valbarhet, rätt all avsäga sig uppdrag, tjänstgöringstid,
fyllnadsval, presi­dium, beslutsordning och protokoll i tillämpliga delar vad
som föreskrivs i byggnadsstadgan om byggnadsnämnd. Den som har utsetts lill
ordförande skall underrätta ultagningsmyndigheten (försvarels materielverk),som
också är den myndighet som i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen utfärdar när­mare
föreskrifter för nämndernas verksamhet. Ersättning till ledamot eller suppleant
utgår av allmänna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås ändringar i
reglerna om byggnadsnämnd i överensstäm­melse med den redovisade modellen för
hänvisning till EKL. Genomförs dessa ändringar i byggnadsstadgan, blir de
tillämpliga också på uttagnings­nämnd. Med den utformning som har föreslagits
beträffande reglerna om byggnadsnämnd synes det inte finnas något skäl atl i
uttagningskungörelsen hänvisa till byggnadsstadgan i stället för atl hänvisa
direkt till EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttagningsnämnd är, som har framgått, en
obligatorisk specialreglerad nämnd. Skäl har anförts för att delta organ med
dess mycket specialiserade och begränsade uppgifter görs fakultativt (kapitel
5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndreglerna i uttagningskungörelsen kommer därmed
atl avse särskild uttagningsnämnd. Den bör lämpligen fä samma reglering som
övriga fa­kultativa specialreglerade nämnder. Antalet ledamöter bör sättas lill
minst fem i stället för nuvarande tre eller fem. Genom att regeln att för varje
ledamot skall finnas en suppleant utesluts kan den kommun som så önskar hålla
antalet förtroendemän oförändrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt uitagningskungörelsens valbarhetsregler är
den valbar som brukar jordbruksfastighet i kommunen utan att bo där.
Bestämmelsen, som bör ses mot bakgrund av utlagningsnämndens speciella
arbetsuppgifter, torde knappast ha någon praktisk betydelse och föreslås utgå.
Delsamma gäller rekommendationerna om vilka krav som i övrigt skall ställas på
ledamöterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften om atl den som har utsetts till
ordförande skall underrätta ultagningsmyndigheten därom har sin motsvarighet i
KL och därmed i flera andra specialförfaltningar. Enligl dessa bestämmelser
skall länsstyrelsen eller i något fall annan länsmyndighet underrättas härom.
Motsvarande regler har slopats i EKL och i de förfatlningsförslag som läggs
fram i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De torde kunna undvaras också beträffande
uttagningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med det anförda har författningsförslag
upprättats. I förslaget har intagils en ändring föranledd av lagen (1969:780)
med anledning av införande av enhetlig kommunbeteckning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I förslaget har vidare intagils en hänvisning lill
FL:s jävsregler för samtliga ärenden hos särskild uttagningsnämnd. Någon
särskild reglering för Stock­holms kommun synes ej erforderiig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör slutligen anmärkas att 1967 års
rekvisitions- och förfogandeul-redning i betänkandet (SOU 1975:65) Förfogandelagsliftningen
helt nyligen har föreslagit atl uttagningskungörelsen skall ersättas av en
förordning om förberedelser för krigsanskaffning. Förordningen innehåller inte
några regler om ultagning av hästar och därmed heller inte om uttagningsnämnd
men utredningen föreslär atl uitagningskungörelsens beslämmelser om
hästut-tagning övergångsvis skall gälla intill dess regeringen beslutar annat.
För­slagen i denna promemora avses fl aktualitet endast för det fall att dessa
bestämmelser fortfarande gäller när en ny kommunallag träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.7
Särskild familjebidragsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För handlägning av ärenden rörande familjebidrag
till värnpliktiga skall kommun ha en familjebidragsnämnd. Kommunen kan antingen
inrätta en särskild sådan nämnd eller uppdra ät annat kommunalt organ att vara
fa­miljebidragsnämnd. Något tiotal kommuner har i dag särskild familjebi­dragsnämnd.
Det vanligaste torde vara atl uppgiften anförtros åt sociala centralnämnden
eller socialnämnden. Hithörande frågor regleras i famil­jebidragsförordningen
(1946:99). Nämndreglerna ändrades senast i samband med
förvaltningsrättsreformen varigenom bestämmelserna anpassades till FL och till
gjorda ändringar i KL (se SFS 1971:651).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunens befattning med familjebidragsfrågorna har
diskuterats under senare år. Bl. a. har det anförts att
familjebidragsprövningen är så noggrant deialjreglerad att inget utrymme finns
för en lokal förtroendemannamed-verkan. Utredningen rörande systemet för
förmåner åt värnpliktiga föreslog i sitt betänkande (SOU 1972:68)
Värnpliktsförmåner alt den lokala admini­strationen av familjebidragen skulle
flyttas från kommunerna till försäkrings­kassorna. Utredningens förslag har
ytteriigare övervägts av en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet som i departementspromemorian
(Ds Fö 1974:2) Principiella förslag angående ersättningar åt värnpliktiga m.
fl. delar utred­ningens synpunkter i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Promemorian har legat till grund fören proposition
(1975:37)och riksdagen (FöU 1975:18, rskr 1975:195) har godtagit riktlinjerna
för ett nyu förmåns­system för värnpliktiga m. fl., vilkel i huvudsak skall
administreras av för­säkringskassorna. Av propositionen framgår att frågan om
en överflyttning av administrationen av vissa stödformer, som inte har
anknutits till sjuk­penningförsäkringen kan avgöras först efter ytteriigare
överväganden. Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finns
därför anledning att räkna med att det åtminstone under en över­gångstid
fortfarande kommer an behövas regler om familjebidragsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om särskild familjebidragsnämnd kan
jämföras med dem som gäller beträffande särskild civilförsvarsnämnd, särskild
beredskapsnämnd eller särskild kristidsnämnd. Något egentligt behov av
ändringar i sak fö­religger knappast utan bestämmelserna fyller de anspråk man
kan ställa på regleringen av en fakultativ specialreglerad nämnd. Del värde som
ligger i en enhetlig författningsreglering av den kommunala nämndorganisationen
har emellertid motiverat de förslag lill ändringar i 23-26 SS familjebidrags­förordningen
som har utarbetats. I enlighet med vad som har anförts i kapitel 5 har en
beslämmelse infogats om alt socialnämnden skall vara familjebidragsnämnd, om
fullmäktige inte har beslutat annat. Förslaget in­nebär i övrigt inga andra
sakliga ändringar än de som följer av kommu­nallagsreformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.8
Särskild krigshjälpsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alla som på grund av krigsskada, utrymning eller
andra med krig eller krigsfara sammanhängande förhållanden saknar medel till
sill uppehälle eller till erforderiig vård skall ha rätt tiil ett visst
ekonomiskt grundskydd - krigs­hjälp. Kommunerna skall administrera krigshjälpen
och för detta ändamål skall finnas en krigshjälpsnämnd. Socialnämnden skall
vara krigshjälps­nämnd om kommunen inte anförtror uppgiften åt annat kommunalt
organ eller inrättar särskild krigshjälpsnämnd. Detta trode knappast ha förekom­mit,
varför krigshjälpsnämnden i flertalet av landets kommuner utgörs av sociala
centralnämnden eller - i ett 20-tal fall - socialnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om krigshjälp flnns i lagen (1964:47)
om krigshjälp. Reg­lerna om krigshjälpsnämnd överensstämmer med bestämmelserna
för fiera i tidigare avsnitt behandlade nämnder, exempelvis särskild beredskaps­nämnd.
Något större behov av sakliga ändringar finns alltså inle och förslaget lill
ändring i 6 S motiveras helt av intresset av en enhetlig författnings­reglering
av den kommunala nämndorganisaiionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En bestämmelse om delegation finns i 7 S. Den
föreskriver all ledamot och den som har utsetts att la emot ansökan om
krigshjälp (ofta chefs­tjänsteman vid socialbyrå) får bevilja krigshjälp för
tid intill nämndens nästa sammanträde, om detta ej kan avvaktas. Nämndens
bemyndigande fordras alltså inte, vilkel överensstämmer med reglerna i
exempelvis so­cialhjälpslagen. Enligt denna lag ankommer detta slag av beslul
på nämndens ordförande. Krigshjälp kan däremot beviljas av vilken ledamot som
helst eller den som har att ta emot ansökan därom. Av förarbetena (prop.
1964:5) framgår att de extraordinära förhållanden varunder krigshjälp skall
utgå in­nebär att enbart ordförandedelegalion inte är tillfyllest. Lagtextens
formu­lering &amp;quot;ledamot av krigshjälpsnämnd och den som av nämnden utsetts
alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mottaga
ansökan om krigshjälp ...&amp;quot; kan misstolkas och föresläs ändrad så all det
klart framgår att det inte är ledamot och tjänsteman i förening som avses.
Någon s. k. blandad delegation torde inle ha avsells i denna nämnd lika liiei
som i övriga nämnder. Förslagel redovisas i bilaga 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.9
Särskild hemvärnsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hemvärnet, som tillhör armén, består av frivilliga
förband med uppgift alt skydda hembygd och arbetsplats. Hemvärnels organisation
och arbets­uppgifter regleras i hem värnskungörelsen (1970:304), som också ger
kommun vissa uppgifter. Sålunda skall hemortskommun ges tillfälle att yttra sig
i ärende om förordnande av hemvärnschef och om antagande av hemvärns­man.
Kommunens yttrande får ej frängås utan särskilda skäl. Kommun skall också yttra
sig i ärende om hävande av hemvärnskontrakt och utser vidare representant i
hemvärnsområdets förtroendenämnd. Totalt sett är hemvärnsärendena i landets
kommuner av inle obetydlig volym, eftersom hemvärnets personalomsättning är av
slorieksordningen 10 000 man per är och kommunerna medverkar vid såväl slutande
av kontrakt som hävande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nu gällande hemvärnskungörelse föreskriver ingen
form för kommunens handläggning av uppgifterna inom hemvärnet. Den tidigare
hemvärns­kungörelsen (1947:673) föreskrev däremot att hemortskommuns yttrande
fick avges av drätselkammaren, kommunalnämnden, särskild för ändamålet tillsall
nämnd eller annan kommunal myndighet, ål vilken handläggningen av dessa frågor
hade uppdragils (20 S 4 mom.). Särskild hemvärnsnämnd finns i Stockholms kommun
och möjligen ytteriigare några kommuner. Be­träffande sådan nämnd torde KL:s
bestämmelser om nämnd för oreglerad förvaltning vara analogi tillämpliga i den
mån kommunfullmäktige inte har meddelat särskilda föreskrifter. I flertalet
fall torde hemvärnsärendena avgöras av förtroendeman eller tjänsteman med stöd
av delegation frän sociala centralnämnden, kommunstyrelsen eller möjligen annan
nämnd. Det förefaller lämpligt alt i hemvärnskungörelsen ange att kommuns uppgifter
enligl kungörelsen ankommer på viss nämnd - i detta fall lämpligen kom­munstyrelsen
- med möjlighet för kommunen att anförtro uppgiften ål annan nämnd eller all
inrätta en särskild nämnd för ändamålet. Beträffande sådan särskild
hemvärnsnämnd bör den tidigare redovisade modellen för hän­visning lill EKL
gälla. Förslag till förfaUningsändringar i enlighet härmed har utarbetats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.10
Särskild arbetslöshetsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt förebygga arbetslöshet eller minska
verkningarna av arbetslöshet kan kommun inrätta arbetslöshetsnämnd.
Bestämmelser härom finns i lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1944:475)
om arbetslöshetsnämnd och i kungörelsen (1966:369) med när­mare föreskrifter om
arbetslöshetsnämnd och dess verksamhel m. m. Sär­skild arbetslöshetsnämnd finns
i ett 40-lal kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av att behälla arbetslöshetsnämnderna har
ibland ifrågasatts, i synnerhet sedan den kommunala
konlanlunderstödsverksamheten fr. o. m. år 1974 har ersatts av en statlig
stödform vid arbetslöshet. Denna fråga torde komma att prövas av
sysselsättningsutredningen (A 1974:02). Arbets­löshetsnämnden bör dock inle i
avvaktan på förslag från uiredningen lämnas utanför en genomgång av den
specialreglerade kommunala nämndorgani­sationen. 1 del följande förutsätts
alltså att arbetslöshetsnämnden finns kvar som kommunal nämnd.
Sysselsättningsutredningen torde inte heller komma att lägga fram något förslag
i denna del före kommunallagsreformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan föreskriva att i kommun skall finnas
arbetslöshelsnämnd. I kommun som inte har inrättat särskild arbetslöshelsnämnd
skall kom­munstyrelsen vara arbetslöshetsnämnd. 1113 §
arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) föreskrivs att arbetslöshetsnämnd, om
regeringen inte föreskriver annat, skall finnas i kommun som anordnar
beredskapsarbete med stats­bidrag. Varken i lagen eller i kungörelserna ges
någon möjlighet för kom­munen att uppdra åt annan nämnd än kommunstyrelsen alt
vara arbets­löshetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detta förhållande har diskuterats i kapitel 5, där
det konstateras att några bärande skäl att föreskriva att
arbetslöshetsnämndsuppgifterna skall fullgöras av endera kommunstyrelsen eller
särskild arbetslöshetsnämnd inte förelig­ger. Kommun bör ges samma möjligheter
på detta område som den har beträffande andra fakultativa specialreglerade
nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande arbetslöshetsnämnd gäller vidare att
den kan vara gemensam för flera kommuner. Behov av en sådan regel, som endast
torde kunna avse särskild nämnd, föreligger knappast längre, sedan kommunindel­ningsreformen
har genomförts. Eftersom en ordning med en för flera kom­muner gemensam nämnd
skapar en mängd oklarheter beträffande nämndens ställning och vilka regler som
skall gälla, förefaller det lämpligast alt slopa möjligheten att inrätta
interkommunala arbetslöshetsnämnder. 1 den ut­sträckning del finns behov av ett
så nära samarbete, bör andra former för interkommunal samverkan kunna användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Närmare beslämmelser om särskild arbetslöshetsnämnd
finns i kungö­relsen. Sådan nämnd skall bestå av ordförande samt minst fyra och
högst tio andra ledamöter. Suppleanter skall finnas för ordföranden och minst
halva antalet ledamöter. Kommunfullmäktige utser nämnden för viss lid.
Beträffande valet gäller de vanliga reglerna om rätt atl påkalla proportionellt
val och om ordningen för suppleanternas inträde. En ändring av innebörd atl
EKLs motsvarande regler beträffande kommunstyrelsen blir tillämpliga innebär
alt förutom ordförande även vice ordförande skall utses, att maxi­meringen av
antalet ledamöter faller bort, liksom den särskilda regeln om antalet
suppleanter, vilket allt förefaller att vara lämpligt. Vidare blir man-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dauiden
tre år, vilkel torde stämma överens med vad som redan tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda valbarhelsregler gäller för
arbetslöshelsnämnd. I särskild arbets­löshelsnämnd får ledamot, suppleant eller
tjänsteman hos arbetsmarknads­styrelsen eller länsarbetsnämnden inte vara
ledamot. I arbetslöshelsnämnd får inte heller tjänsteman hos kommunen vara
ledamot, om han på grund av sin tjänst är redovisningsskyldig inför nämnden.
Lagligheten i denna senare regel, som alltså gäller inle enbart beträffande
särskild nämnd, kan ifrågasättas, om den vid val lill ledamot av kommunstyrelsen
som är ar­betslöshelsnämnd utesluter tjänsteman hos kommunen som enligt KL är
valbar lill kommunstyrelse. Med hänsyn till den begränsning av valbar­helshindren
som föreslås av kommunallagsutredningen och, belräffande de specialreglerade
nämnderna, i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;bör valbarhelshindret för vissa tjäns­temän hos
kommunen slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar valbarhetshindret för ledamot,
suppleant eller tjänsteman hos arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden
kan en annan bedöm­ning vara motiverad. Liknande valbarhetshinder för
befattningshavare hos statlig tillsynsmyndighet finns bl. a. i KL (7 S), där
landshövding, länsöverdirektör och avdelningschef vid länsstyrelse undantas
frän valbarhet lill kommunfullmäktige och pä grund av 32 S också till
kommunstyrelsen och flertalet nämnder. Kommunallagsutredningen föreslår ingen
ändring i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De skäl som åberopas för valbarhetshindret för
denna personkrets är myn­dighetens uppgifter som besvärsinstans och
tillsynsmyndighet. FL:s jävs­regler kan enligl kommunallagsutredningens
bedömning inte ersätta val­barhelshindret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande andra specialreglerade nämnder än
arbetslöshetsnämnd sak­nas andra valbarheishinder för tjänstemän m. fl. hos
statliga myndigheter än de som följer av KL (i lagen, 1962:381), om allmän
försäkring finns däremot molsvarande regler belräffande val till styrelse hos
försäkringskassa, försäkringsnämnd m. m., varvid befattningshavare hos
riksförsäkringsverket undantas från valbarhet). Del förefaller rikligast alt
söka paralleller bland de specialreglerade nämnder som i likhet med
arbelslöshetsnämnden har en tillsynsmyndighet på såväl riks- som länsnivå. En
jämförelse med skol­styrelse ligger då nära till hands. För dess verksamhel är
länsskolnämnden regional tillsynsmyndighet och över dess beslut enligl
skollagen och skol­förordningen (1971:235) kan besvär anföras hos
länsskolnämnden och skol­överstyrelsen. Dessa förhållanden har inte ansetts
motivera valbarhetshinder för ledamöter eller tjänstemän hos vare sig
skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden. Mot bakgrund härav och med hänvisning
till intresset av atl inte utan tungt vägande skäl begränsa möjligheterna att
ta del i det politiska livet föreslås att valbarhetshindret för
befattningshavare hos ar­betsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnd utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 8 S kungörelsen ges arbetsmarknadsstyrelsen eller
länsarbetsnämnden en rätt att granska nämndens räkenskaper, protokoll och andra
handlingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;liksom
en rätt alt påkalla sammanträde med nämnden. Företrädare för dessa myndigheter
flr också närvara vid sammanträde med nämnden och delta i överiäggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om utomståendes närvarorätt vid sammanträde
med kommunal nämnd och rätt alt delta i överiäggningarna har utföriigt
behandlats i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genomgående föreslås regler om utomståendes
närvaro- och yttranderält utgå. Den regel som kommunallagsuiredningen
föreslårom rätt för styrelsen atl med enkel majoritet besluta atl kalla
sakkunniga föreslås i stället gälla också de specialreglerade nämnderna. Några
skäl atl bedöma frågan på annat sätt vad gäller arbelslöshetsnämnderna
förefaller inte att finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeln om arbetsmarknadsstyrelsens eller
länsarbetsnämndens rätt alt påkalla sammanträde med arbetslöshelsnämnd saknar
motsvarighet beträf­fande alla andra nämnder. En liknande bestämmelse finns
däremot i 13 S KL, där länsstyrelsen ges rätt alt förordna om sammanträde med
kom­munfullmäktige, och i 19 S landstingslagen (1954:319), omtryckt 1972:101),
där regeringen ges samma möjlighet beträffande landsting. Kommunallags­utredningen
bedömer behovet av dessa regler som ringa och menar att man i de situationer
där de verkligen skulle fylla ett praktiskt behov har anledning att räkna med
atl fullmäktiges ordförande ser lill atl sammanträde hålls. Samma bedömning bör
kunna anläggas beträffande arbetslöshelsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyldigheten atl bereda arbetsmarknadsstyrelsen
eller länsarbetsnämnden tillfälle att granska arbetslöshetsnämndens
räkenskaper, protokoll och andra handlingar torde numera sakna motsvarighet
beträffande alla andra nämn­der. Generellt gäller att statsmakterna litar på
den kontroll kommunerna utövar av sina nämnders verksamhet, bl. a. genom den
kommunala re­visionen. Något behov av en statlig kontroll därutöver finns inle.
Regeln bör därför utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen gäller föreskriften i 9 S att
arbetslöshetsnämnd lill arbets­marknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden skall
lämna de handlingar och uppgifter om verksamheten som dessa myndigheter begär
så torde sådant uppgiftslämnande i rimlig utsträckning ligga i verksamhetens
natur. Någon särskild bestämmelse härom torde inte behövas beträffande
arbetslöshets­nämnd lika litet som beträffande exempelvis skolstyrelse.
Föreskriften i 2 § kungörelsen om att arbetslöshetsnämnd bl. a. skall samarbeta
med myn­digheter och enskilda, vars verksamhel rör sysselsättningsfrågor torde
vara tillfyllest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De gjorda bedömningarna ger vid handen alt behovet
av författnings­reglering inskränker sig till en föreskrift om inrättande av
särskild arbets­löshetsnämnd, närmast motsvarande 1 S lagen om
arbetslöshetsnämnd, fö­reskrifter om nämnds uppgifter, motsvarande 1-3 SS
kungörelsen, samt be­stämmelser om organisation och arbetsformer. De sistnämnda
bör utformas efter mönster av den genomgående tillämpade hänvisningen till EKL
och ersätter därvid 4-9 SS kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
alt bestämmelsen i lagen om att regeringen kan föreskriva att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetslöshetsnämnd
skall finnas ersätts av en bestämmelse om alt arbets­löshetsnämnd skall finnas
i varje kommun, blir bestämmelsen i 113S ar­betsmarknadskungörelsen onödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grunderna för bl. a. kommunernas organisation och
verksamhetsformer skall enligt 8 kap. 5 S regeringsformen bestämmas i lag. Till
dessa grunder anses höra bl. a. bestämmelser om nämnderna. Med hänsyn härtill
bör de bestämmelser i kungörelsen som inte kan tas bort inordnas i lagen och
kungörelsen upphävas. 1 samband härmed bör man kunna slopa kungö­relsens
föreskrifter om all nämnden skall tillse atl hjälpverksamheten be­gränsas lill
vad som påkallas av verkligt behov och särskilt iakttaga alt verksamheten inte
kommer arbetsovilliga eller andra obehöriga lill godo. Förfatlningsförslag i
enlighet därmed har upprättats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag lill lag om ändring i lagen om arbetslöshelsnämnd
redovisas i bilaga 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag lill förordning om upphävande av
kungörelsen med närmare fö­reskrifter om arbetslöshelsnämnd och dess verksamhel
redovisas i bilaga 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om upphävande av 113 S
arbetsmarknadskungö­relsen redovisas i bilaga 12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.11
Handels- och sjöfartsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 1 S mäklareordningen (1893:51 s. 1) anges att
mäklare flr antagas i stä­derna för atl biträda allmänheten vid köp och
försäljning av varor, fartyg eller andelar däri, växlar och andra värdepapper
samt vid uppgörande av avtal om försträckning, hyra, arrende och försäkring och
av andra likartade avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Där förordnad stadsmäklare finns skall fullmäktige
tillsätta en särskild nämnd, handels- och sjöfarisnämnd, för behandling av de
frågor som anges i mäklareordningen, däribland antagande av stadsmäklare, som
sedan för­ordnas av länsstyrelsen. Där mäklare saknas flr handels- och
sjöfartsnämnd utses om fråga uppslår om antagande av mäklare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet av de uppgifter som enligl denna och
andra författningar ankom på stadsmäklare eller på handels- och sjöfartsnämnd
fullgörs numera av andra organ. Fortfarande gäller dock bl. a. all försäljning
av värdepapper, som enligl föreskrift i författning skall försäljas på auktion,
skall förrättas av stadsmäklare, där sådan finns. Handels-och sjöfartsnämnden i
Stockholm och Göteborg har vidare atl till resp. hovrätt avge yttrande om
lämplighet och skicklighet hos sökande vid tillsättning av befattning som
dispaschör eller dispaschörsassistenl. Där fondbörs finns (endast i Stockholm)
har han­dels- och sjöfartsnämnden vidare enligt mäklareordningen att antaga
fond­mäklare. Enligl 56 S lagen (1919:240) om fondkommissionsrörelse och
fond-börsverksamhel skall dock de åligganden belräffande försäljning på
offentlig auktion av fondpapper som tillkommer sådan mäklare ombesörjas av
person som förordnas av fondbörsens styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av stadsmäklare och därmed av handels- och
sjöfarisnämnd har under senare år starkt ifrågasatts. Stockholms handels- och
sjöfartsnämnd, som då inte har antagit någon sladsmäklare sedan är 1933,
begärde år 1951 hos regeringen en utredning om sladsmäklareförfatiningarna.
Dom-stolskommiltén uttalade i sitt betänkande (SOU 1963:56) Rådhusrätternas
förstatligande atl behov inte längre torde föreligga av särskilt utsedda stads­mäklare
och att nya förordnanden sannolikt inle skulle komma atl utfärdas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalrätlskommittén ansåg i sitt belänkande &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(SOU
1967:58) En­hetlig kommuntyp, städernas auklionsmonopol m. m. alt
institutionerna sladsmäklare och handels- och sjöfarisnämnd hade överievt sig
själva. Mäk­lareordningen och övriga författningar med regier knutna till
kommuntypen stad borde upphävas eller ändras. Atl behålla bestämmelserna
övergångsvis torde enligt kommittén inte vara någol kommunalt önskemål.
Stadsmäk­laren och handels- och sjöfartsnämnden i Stockholm med sina
traditionella uppgifter borde dock behållas tills vidare. Kommitténs förslag
ledde i denna del inte till lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Handels- och sjöfartsnämnd fanns enligt
kommunalrättskommittén i ett 30-tal städer. Enligl nu tillgängliga uppgifter
lever institutionen kvar i ett tiotal kommuner, däribland Stockholm, Göteborg
och Malmö. Antalet stads­mäklare redovisas till tre i propositionen (1969:63)
med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det torde i detta sammanhang inle komma i fråga att
avveckla kom­munernas möjlighet alt inrätta handels- och sjöfartsnämnd. Härför
talar inle minst det förhållandet atl kommunerna ät dessa nämnder har uppdragit
uppgifter inom ramen för sin allmänna kompetens, såsom att följa de frågor som
rör handel och sjöfart i kommunen. Däremot förefaller det vara lämpligt all
ändra mäklareordningen så, all inrättande av särskild handels- och sjö­fartsnämnd
görs frivilligt, med möjlighet för kommunen atl uppdra hand­havandet av de
uppgifter som ankommer på sådan nämnd ål annan kom­munal nämnd. Som vanligt bör
också anges vilken nämnd som har atl handlägga dessa frågor, om fullmäktige
inte har fattat särskilt beslul härom. Kommunstyrelsen förefaller mest lämpad
härför. Utvecklingen flr sedan visa om handels- och sjöfartsnämnden, som
kommunalrättskommittén an­såg, har överlevt sig själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i mäklareordningen om handels- och
sjöfartsnämnd bör ändras så atl de avser särskild sådan nämnd. Härvid bör
reglerna anpassas lill EKL:s motsvarande regler om kommunstyrelsen i enlighet
med den genomgående tillämpade modellen härför. Denna ändring innebär i huvud­sak
alt antalet ledamöter skall vara minst fem i stället för mellan sju och tolv,
alt mandattiden skall vara tre år i stället för högst två år och att nämn­dens
omröstningsregler anpassas till vad som gäller för andra nämnder. Vidare slopas
skyldigheten atl underställa länsstyrelsen instruktion för nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad som har framförts i kapitel 4 bör jävsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
4 och 5 S§ göras tillämpliga i samtliga ärenden hos särskild handels- och
sjöfartsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behandlas frågor om
underställning hos statlig myndighet av kom­munala beslut. I linje med de där
förda resonemangen kan vissa ytteriigare ändringar i mäklareordningen
övervägas, exempelvis ändring av bestäm­melsen att mäklare som har antagits av
handels- och sjöfartsnämnd skall förordnas av länsstyrelsen. Med hänvisning
lill alt dessa regler numera har ringa eller ingen tillämpning föreslås här
inga sådana ändringar. Det kan f ö. sältas i fråga om det i del anförda
exemplet verkligen är fråga om underställning i vanlig mening, eftersom
länsstyrelsen enligl 4 § sista stycket &amp;quot;har alt för den antagne
förordnande utfärda.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag
enligl del anförda har utarbetats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.12
Slakthusstyrelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun kan inrätla offentligt slakthus, vilkel i så
fall skall förvaltas av en särskild styrelse. Offentligt slakthus och
slakthusstyrelse finns endasl i några enstaka kommuner i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser om offentligt slakthus och om
slakthusslyrelse finns i 11 § lagen (1959:99) om köttbesiktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande slakthusstyrelse gäller genom
hänvisning till 45 § KL bestäm­melserna om kommunal nämnd för oreglerad
förvaltning med den begräns­ningen att i slakthusstyrelses protokoll endast
behöver anges närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Härutöver
gäller vad kommunfull­mäktige föreskriver (11 § 2 mom.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till sammanträde med slakthusslyrelse skall
vederbörande stads- eller länsveterinär och främste veterinären vid slakthuset
kallas. De har rätt att delta i överiäggningarna men ej i besluten och alt få
sin mening antecknad till protokollet &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;(II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S 3 mom.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regler om utomståendes närvarorätt och falska
reservationsrätt har ut­föriigt behandlats i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Där
föreslås sådana regler utgå ur bl. a. hälso­vårdsstadgan, vars regler
förefaller ha utgjort mönster för köttbesiktnings-lagens molsvarande regler.
Den regel som kommunallagsutredningen har föresiagii om rätt för styrelsen atl
med enkel majoritet besluta kalla sak­kunnig till sammanträde bedöms i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
lämplig också beträffande de specialreglerade nämnderna. Denna bedömning
omfattar också slakt­husslyrelse, varför 11 § 3 mom. föreslås utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen atl de paragrafer som anges i 45 S KL
skall tillämpas pä slakthusstyrelse skulle motsvaras av en hänvisning till 43 S
tredje stycket EKL. De kommunstyrelseregler som där görs tillämpliga på där
avsedda nämnder överensstämmer med några undantag med den hänvisning till EKL
som genomgående har tillämpats i denna promemoria. Undantagen avser 33 S första
stycket (minst fem ledamöter), 35 S första stycket (treårig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mandattid),
36 S (val av presidium) och 39 S andra stycket (jäv). Bortsett från alt EKL:s
jävsbeslämmelse under alla förhållanden bör behållas be­lräffande
slakihusslyrelse förefaller dessa skillnader vara av uieslulande for­mell
nalur. En lillämpning av hänvisningen till EKL torde inte medföra några
förändringar i sak ulan endast en anpassning av lagstiftningen lill faktiska
förhållanden. Intresset av en enhetlig reglering av nämndorgani­sationen lalar
under sådana förhållanden för en sådan ändring i kötlbe-siktningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen gäller skyldigheten att inrätta
särskild styrelse där offentligt slakthus finns, bör i lagen införas en
möjlighet för kommun atl uppdra förvaltningen åt annan kommunal nämnd.
Författningsförslag enligt vad som har anförts har upprättals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
Bestämmelser i specialförfattningarna om kommunalförbuind&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttryckliga bestämmelser om kommunalförbund finns i
tre specialför­faltningar, nämligen skollagen (SL), lagen (1947:523) om
kommunala åt­gärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. (BFL) och
byggnadslagen (BL). Dessutom finns en särskild lag (1968:598) angående
handläggning av frågorom regionplan för kommunerna i Stockholms län, vilken
idel följande någol behandlas i anslutning till molsvarande regler i BL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;EKL skall enligl kommunallagsuiredningens förslag
innehålla ett särskilt kapitel om kommunalförbund. Detta påkallar en översyn av
specialförfatt­ningarnas molsvarande regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.1
Kommunalförbund För skola&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämnden kan, om särskilda skäl föreligger,
förordna att kom­munalförbund skall bildas för förvaltningen av skola eller del
därav (47 S SL). En förutsättning är därvid alt elevomrädet omfattar mera än en
kom­mun. Om kommunerna inte kan enas om förbundsordningen, beslutar
länsstyrelsen efter hörande av länsskolnämnden. SL reglerar i övrigt inle
kommunalförbund för skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen alt länsstyrelsen fastställer förbundsordningen
överens­stämmer med motsvarande regel i lagen om kommunalförbund (LKF). Kom­munallagsutredningen
föreslår ingen ändring i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten att tvångsvis bilda kommunalförbund
återfanns redan i skol­styrelselagen (1956:614) och överfördes med vissa
förändringar till SL. Vid SL:s tillkomst (prop. 1956:182) framhöll
departemenischefen bl. a. vikten av au frågan om kommunal samverkan på
skolväsendets område såvitt möjligt löstes på överenskommelsens väg. Tvångsvis
förordnande om skol­förbund liksom beslul av länsskolnämnden om andra former av
samverkan mot en eller flera berörda kommuners vilja borde användas endast som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
sista utväg. Trots detta kunde inle möjligheten att förordna om skol­förbund
undvaras. Främsta skälet härför angavs vara behovet av elevun-deriag för
enhetsskolans högstadium. 4 000 invånare ansågs som ett mi­nimianlal och
hälften av landets kommuner nådde vid denna tidpunkt inte upp lill denna
siffra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SL innebar väsentliga inskränkningar i
möjligheterna alt föreskriva olika former av interkommunal samverkan på
skolområdet. Vad som återstår är möjligheten för länsskolnämnd alt förordna om
skolförbund. Till denna möjlighet har knutits villkoret att elevomrädet skall
omfatta mer än en kommun. Vidare kan kommunalförbundet numera omfatta enbart en
skola och inte som tidigare endast kommunernas hela skolväsende. Föredraganden
framhöll (prop. 1962:133)atl den planerade kommunindelningsreformen kun­de
förväntas minska behovet av interkommunal samverkan på skolområdet. Möjligheten
att tvångsvis förordna om kommunalförbund kunde dock inle undvaras, även om den
enligt föredraganden skulle tillämpas endast i nödfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Antalet kommunalförbund har successivt minskat lill
följd av främst den genomförda kommunindelningsreformen och - tidigare -
förstatligandet av polisväsendet. Antalet kommunalförbund uppgick den I januari
1975 till 20, varav för skola endast ett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten att tvångsvis förordna om bildande av
kommunalförbund för skola kan ifrågasättas utifrån de synpunkter som vägleder
detta över­synsarbete. Bestämmelsen torde ha föriorai del mesta av sin
betydelse i och med att kommunindelningsreformen nu har genomförts, en reform
som i betydande utsträckning log hänsyn till skolans behov. Det är knappast
realistiskt all tro att de statliga skolmyndigheterna eller ytterst regeringen
skulle utnyttja SL:s möjlighet atl mot en eller fiera kommuners vilja bilda ett
skolförbund. Bestämmelsen om tvångsvis förordnande om kommunal­förbund för
skola föreslås därför utgå. Det torde ligga i sakens nalur alt länsstyrelsen
hör länsskolnämnden innan den fastställer förbundsordning. Någon särskild
föreskrift därom behövs knappast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och
kommunerna (SSK) torde i och för sig komma att överväga näraliggande frågor,
men det här framlagda förslagel torde inle föregripa utredningens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag
i enlighet med vad som har anförts har utarbetats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel
redovisas i bilaga 15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.2
Kommunairörbund för bostadsförmedling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om det behövs för bostadsförsörjningens främjande,
skall kommun enligt 4 S BFL anordna avgiftsfri bostadsförmedling. I område som
kan anses ut­göra en enhet i bostadsförsörjningshänseende skall gemensam
bostadsför­medling anordnas. Regeringen kan ålägga kommuner atl anordna sådan
gemensam bostadsförmedling. Om så har skett skall den organiseras som
kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommuner som ingår i kommunalförbund inle kan
enas om för­bundsordning, om ändring av denna, eller om val av ordförande,
avgörs frågan av länsstyrelsen eller, om kommuner i flera län berörs, av
regeringen. Möjligheten att tvinga kommunerna att anordna gemensam
bostadsförmed­ling har aldrig behövt utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samma resonemang som beträffande skolförbund kan
föras belräffande kommunalförbund för bostadsförmedling och möjligheten att
tvångsvis in­rätta sådant förbund. F. n. finns endast ett
bosiadsförmedlingsförbund, näm­ligen Stor-Slockholms. Behovet av bostadsförmedling
i hittillsvarande form torde ha avtagit. Detsamma torde i än högre grad gälla
kommunalförbund för bostadsförmedling. Det kan därför sättas i fråga om de
redovisade be­stämmelserna är nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna fråga berörs något i proposition (1975:15)
med förslag lill ändring i BFL. Propositionen, som har resulterat i betydande
ändringar (1975:131) i lagen, har beträffande de här aktuella bestämmelserna
sin utgångspunkt i behovet av en anpassning av BFL till regeringsformens regler
om norm­givningsmaklen. Föredraganden anförde i propositionen bl. a. att det
mot bakgrund av all bestämmelserna har tillämpats endast i fråga om ett fätal
kommuner och då endast på framställning av kommun kunde sättas i fråga om man
inte skulle kunna överiämna lill kommunerna själva att bedöma i vilka fall det
behövs bostadsförmedling. Med hänsyn lill bostadsförmed­lingarnas betydelse
från bosladsförsörjningssynpunkl fann föredraganden dock atl en möjlighet till
statligt ingripande borde finnas kvar. Denna möj­lighet innebär enligt lagens
nuvarande lydelse en rätt för regeringen atl ålägga kommun att fullgöra
skyldighet att anordna avgiftsfri bostadsför­medling eller, i område som kan
anses utgöra en enhet från bosladsför­sörjningssynpunkl, att ålägga flera
kommuner atl anordna gemensam bo­stadsförmedling, vilken i så fall skall
organiseras som kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Boende- och bostadsflnansieringsulredningarna har i
belänkandet (SOU 1975:51) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag föreslagit en ny
lag om bo­stadsförsörjningen, vilken föreslås ersätta nuvarande BFL.
Bestämmelserna i 4 S, som främst är av intresse i detta sammanhang, föreslås
oförändrade ingå i den nya lagen. Utredningen tar inte uttryckligen ställning
till behovet av en regel om tvångsvis förordnade kommunalförbund men pekar på
möj­ligheten att lösa behovet av samverkan på bostadsförsörjningsområdet inom
ramen för en reformerad byggnadslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om inrättande av gemensam bostadsförmedling
torde vara aktuell endasl i de tre storstadsområdena. I dessa har kommunindelningsreformen
inle haft samma avgörande betydelse för kommunstrukluren som i landet i övrigt.
De skäl som har anförts för atl slopa möjligheten all inrätla ob­ligatoriska
skolförbund kan alltså inle anföras beträffande kommunalför­bund för
bostadsförmedling. Med hänvisning härtill och lill alt frågan prövats så sent
som under vårens riksmöte föreslås här ingen ändring be­lräffande möjligheten
för regeringen atl föreskriva gemensam bostadsför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medling
och därmed kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De beslämmelser som finns om länsstyrelsens resp.
regeringens infiytande över förbundsordning och val av ordförande i
förbundsfullmäktige eller för­bundsstyrelse bör betecknas som ett utslag av
sådan statlig detaljreglering som kan undvaras. Reglerna i LKF eller 8 kap. EKL
bör i sin helhet kunna gälla också kommunalförbund för bostadsförmedling. Någon
särskild hän­visning i BFL torde inle behövas. Författningsförslag i enlighet
därmed har utarbetats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.3
Regionplaneförbund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del vanligaste specialreglerade kommunalförbundet
är regionplaneförbun-det, som bildas med stöd av 128 S BL. Molsvarande
beslämmelse finns i I S lagen angående handläggning av frågorom regionplan för
kommunerna i Stockholms län. Enligt tillgängliga uppgifter fanns vid årsskiftet
1974/75 i landet sju regionplaneförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först beträffar den särskilda lagen för
Stockholms län har dess be­stämmelser om kommunalförbund för regionplan
föriorai aktualitet i och med Stockholms kommuns inträde i Stockholms läns
landstingskommun. Vad som fortfarande är av intresse är lagens bestämmelser om
särskild regionplanenämnd hos landstingskommun. Dessa kommer liksom reglerna om
övriga landstingskommunala nämnder att behandlas i en särskild pro­memoria (PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserom regionplaneförbund finns i 126-135
SS BL. Regeringen bestämmer om det för ett område skall finnas regionplan, dvs.
för kom­munerna gemensam planläggning beträffande grunddragen för markens an­vändning
i fråga om exempelvis viktigare trafikleder, flygplats, områden för
tätbebyggelse och för fritidsverksamhet samt anläggningar för vatten­försörjning
och avlopp. Om regeringen har förordnat att regionplan skall finnas, skall
berörda kommuner bilda regionplaneförbund (128 S). Beträf­fande sådant förbund
gäller LKF med de avvikelser som anges i BL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland avvikelserna kan nämnas bl. a. all
förburidsfullmäktiges ordförande utses av regeringen och atl länsstyrelsen
beslutar om förbundsordning, om kommunerna inte är eniga om denna (129 S BL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bygglagulredningen häri sitt belänkande (SOU
1974:21) Markanvändning och byggande funnit all övervägande skäl talar för att
en framtida bygg­nadslagstiftning bör baseras på den förutsättningen att någon
särskild re­gionplan inle upprättas. Enligt utredningens mening är det av värde
om det interkommunala samarbete som behövs i vissa fall kan ske i olika former
s.å alt det kan anpassas till lokala förhållanden i skilda delar av landet.
Några regler om arbetsformerna bör därför inte tas in i en blivande lag­stiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
har remissbehandlats och bereds f n. ytteriigare inom bo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stadsdepartementet.
En särskild remissammanställning (SOU 1975:17) har publicerats. .Av denna
framgår att majoriteten av remissinstanserna har en negaliv inställning lill
utredningsförslaget, även om betydelsefulla instanser såsom statens planverk.
Svenska kommunförbundet och åtta länsstyrelser ansluter sig lill förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om ett regionplaneinstitui behövs kan inte
behandlas isolerad från frågan om plansystemets utformning i övrigt. Från samma
utgångspunkter som belräffande skolförbund och bostadsförmedlingsförbund kan
vissa be­slämmelser om regionplaneförbund sättas i fråga. Det gäller dels
bestäm­melsen alt förbund skall bildas, om regeringen har förordnat alt
regionplan skall finnas, dels bestämmelserna atl regeringen utser ordförande i
förbunds­fullmäktige och att länsstyrelsen får besluta om förbundsordning vid
oe­nighet därom mellan kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ett resultat av den vidare beredningen inom
bostadsdepartementet av bygglagutredningens förslag kommer ett förslag till
nytt plansyslem atl läggas fram under år 1976. Mot den bakgrunden synes inga
betydande för­delar vara förknippade med alt i detta sammanhang föreslå några
ändringar i BL:s bestämmelser om regionplaneförbund. Därför föreslås nu endast
en formell ändring i  128 S BL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
redovisas i bilaga 17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:127.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilageförteckning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga    1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga   2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)     Bilaga   3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beredskap&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga   4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag lill lag om ändring i lagen (1973:861) om
lokal kris­&lt;br&gt;
tidsförvallning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga   5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om ändring i kungörelsen
(1963:110)&lt;br&gt;
om Ultagning i fred av vissa förnödenheter för totalför­&lt;br&gt;
svaret (uttagningskungörelsen)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga   6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i familjebidragsförordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1946:99)&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga   7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp    Bilaga   8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag om ändring i hemvärnskungörelsen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga   9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag lill lag om ändring i lagen (1944:475) om
arbets­&lt;br&gt;
löshetsnämnd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om upphävande av
kungörelsen&lt;br&gt;
(1966:369) med närmare föreskrifter om arbetslöshets­&lt;br&gt;
nämnd och dess verksamhet m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:12.0pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.45pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.45pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.45pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.2pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.2pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.25pt'&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om ändring i
arbetsmarknadskungö­relsen (1966:368)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i mäklareordningen (1893:51 s. 1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1959:99) om
köttbe­siktning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i skollagen (1962:319)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:64.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:523)om
kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Riksdagen 1976/77.  1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section736&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilagal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 3 kap. 1 och 2 SS
vallagen (1972:620) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
varje kommun skall finnas en valnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i val­nämnden väljes av
kommunfullmäk­tige till det antal .fullmäktige bestäm­mer. Antalet ledamöter
får dock icke vara under fem. Valet skall ske pro­portionelh i de fall då
sådant är fö­reskrivet vid val till kommunstyrelsen. Sker ej valet av
suppleanter propor­tionellt, skall bestämmas i vilken ord­ning de skall kallas
in till tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valnämnd skall ha tillgäng till personal i den
omfattning som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om annan valnämnd än val-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande   valnämnd skall  be-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnden
i Stockholm äger bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;stämmelserna i 33 §, 34 §.första styck-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melserna
i 32-42 §§ kommunallagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;et, 35-38 §§, 39 § första stycket samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1953:753)
om kommunstyrelse mot-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40-42 §§ kommunallagen (1976:000)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svarande
tillämpning. För valnämnden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;äga motsvarande tillämpning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
Stockholm gäller 51 § 1 mom. kom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndens protokoll behöver dock&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munallagen
(1957:50) för Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ej upptaga annat än uppgift om när-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
vad kommunfullmäktige med iakt-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;varande ledamöter och beslutet i varje&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagande
av sistnämnda lag.föreskriver,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ärende. Föreskrifter om i vilken ut-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stället
för 37 § andra stycket kom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sträckning beslut skall innehålla de&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munallagen
och 39 § andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;skäl som har bestämt utgången finns&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunallagen
för Stockholm skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;i 17 § förvaltningslagen (1971:290).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dock 
4   och  5 §§  förvaltningslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om rättelse av beslul finns&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1971:290)
tillämpas i samtliga aren-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;i 19 § samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
hos valnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvahnings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
hinder av föreskrifter som av-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagen (1971:290) äger 4 och  5 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ses
i första stycket gäller att nämndens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnda lag
tillämpning i samtliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;protokoll icke behöver
upptaga annat&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ärenden hos valnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section738&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section739&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1                                                                   275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse                       F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvarande ledam&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ter samt f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r varje &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende beslutet och sk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;len .f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section740&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:192.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
tiil&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i föräldrabalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives atl 19 kap. 15 och 16 SS föräldrabalken skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section742&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section743&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section744&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=25 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15S'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om ersättning lill överför­myndare, ledamot i överförmyndar­nämnd och
ersättare äger vad som föreskrives \28 § 1 och 2 mom. kom­munallagen (1953:753)
om ersätt­ning till kommunfullmäktig mot­svarande tillämpning. / Stockholms
kommun tillämpas dock vad som .fö­reskrives i 29§ 1 och 2 mom. kom­munallagen
(1957:50) för Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om ersättning lill överför­myndare, ledamot i överförmyndar­nämnd och
ersättare äger vad som föreskrives i 30 § kommunallagen (1976:000) om
ersättning till kom­munfullmäktig motsvarande till-lämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section745&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section746&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=26 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som föreskrives i kommunal­lagen (1953:753)om nämnd som av­ses i 44 § andra
stycket kommunal­lagen gäller, med de avvikelser som följa av detta kapitel, i
fråga om över­förmyndarnämnd och i tillämpliga delar beträffande
överförmyndare. / Stockholms kommun tillämpas dock. med de avvikelser som nu
angivits, vad som föreskrives i kommunallagen (1957:50) för Stockholm om nämnd
som avses i49§ andra stycket nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som föreskrives i kommunal­lagen (1976:000) om nämnd som av­ses i 43 § andra
stycket nämnda lag gäller, med de avvikelser som följa av detta kapitel, i
fråga om överför­myndarnämnd och i tillämpliga de­lar beträffande
överförmyndare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1974:1038. 2 Senaste lydelse 1974:1038.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section748&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;277&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 41 § civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section750&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section752&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 mom. I varje kommun skola de kommunen med
avseende å ci­vilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en civilför­svarsnämnd,
om ej annat följer av andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun äger uppdraga ål annat kommunall organ än
civilförsvars­nämnden att upprätta skyddsrums-plan. Har enligt 23 § överiämnals
ät kommunen att antaga skydds-rumsplan, fattas beslut härom av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommun äger tillsätta särskild civi beredskap mä
regeringen förordna, att sättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Där särskild civilförsvarsnämnd ej finnes, skall
kommunstyrelsen vara civilförsvarsnämnd; kommun dock obetaget alt uppdraga åt
annat kom-munah organ att vara civilförsvars­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 m o m. Ledamöter och supple­anter i särskild
civilförsvarsnämnd väl­jas av kommunfullmäktige lill det antal fullmäktige
bestämma. Antalet leda­möter må dock inte vara under fem. Valet skall vara
proportionellt, därest del begäres av minst så många väl-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 m o m. I varje kommun skola de kommunen med
avseende å ci­vilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en c i v i I fö r
-svarsnämnd, om ej annat följer av andra stycket eller av sådant beslut som
avses i 43 § .fjärde stycket kom­munallagen (1976:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige
äger uppdraga ät annan nämnd än civilförsvars­nämnden att upprätta skyddsrums-plan.
Har enligt 23 § överiämnals åt kommunen att antaga skydds-rumsplan, fattas
beslut härom av kommunfullmäktige. Iförsvarsnämnd. Under civilförsvars­särskild
civilförsvarsnämnd skall till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Där särskild civilförsvarsnämnd ej finnes, skall
kommunstyrelsen vara civilförsvarsnämnd; kommun kan också uppdraga åt anrtan
nämnd att vara civilförsvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 m o m. Beträffande särskild civil­försvarsnämnd
skola bestämmelserna i 33 §, 34 § första stycket, 35-38 §§, 39 § första stycket
saml 40-42 §§ kommunallagen (1976:000) äga mol­svarande tillämpning. Vad som
före­skrives i 36 § första stycket nämnda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
omtryckt 1975:712.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section754&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section755&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section756&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=229&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=229 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;lag skall dock ej tillämpas i fråga om särskild
  civilförsvarsnämnd i Stock­holms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Civilförsvarsnämnds protokoll be­höver ej upptaga annat
  än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter
  om i vilken utsträckning beslut skall innehålla de skäl som ha bestämt
  utgången finnas i 17§ förvaltningslagen (1971:290). Föreskrifter om rättelse
  av beslut fin­nas i 19§ samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jande, som motsvara det tal, vilket er­hålles, om samtliga
väljandes antal de­las med del antal personer valet avser, ökat med 1, öm
förfarandet vid så­dant proportionelh val är särskilt stad­gat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild civilförsvars­nämnd
i annan kommun än Stock­holm skall därjämte vad i 31  and­ra stycket, 32-36 §§,
37 § första styck­et och 38-42 §§ kommunallagen (1953:753) är stadgat rörande
kom­munstyrelsen ävensom i 45 § andra och tredje styckena samma lag ifråga om
där avsedd nämnd äga motsva­rande tillämpning, dock att det ej är erforderligt
att protokoll upptager an­nat än förteckning å närvarande le­damöter och
beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild civilförsvars­nämnd
i Stockholm skola, utöver vad i detta moments första stycke sägs, be­stämmelserna
i 51 § kommunallagen (1957:50)för Stockholm, med undan­tag av hänvisningen till
39 § andra stycket nämnda lag, äga tillämpning, varjämte skall gälla vad
kommunfull­mäktige med iakttagande av stadgan­dena i sagda lag föreskriva.
Protokoll som föres vid civilförsvarsnämndens sammanträde behöver dock ej
upptaga annat än förteckning å närvarande le­damöter och beslutet i varje
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2
förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga
ärenden hos särskild civilförsvarsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section758&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;279
Bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 9 och 10 §S lagen
(1964:63) om kommunal beredskap skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section760&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=16&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=16 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=122&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=122 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppgift
  som kommun skall full­göra under civilförsvarsberedskap och som saknar
  motsvarighet i freds­tid skall, i den mån föreskrifter för uppgiftens
  handhavande ej medde­lats i särskild lag eller författning, handhavas av en
  beredskapsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=87&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Där
  särskild beredskapsnämnd ej inrättas, skall kommunstyrelsen vara
  beredskapsnämnd; kommun kan också uppdraga åt annan nämnd att vara
  beredskapsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppgift som kommun skall full­göra under
civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i freds­tid, skall i den mån
föreskrifter för uppgiftens handhavande ej medde­lats i särskild lag eller
författning el­ler annat följer av sådant beslul som avses i 43 § fiärde
stycket kommunal­lagen (1976:000), handhavas av en beredskapsnämnd. Kommun äger
tillsätta särskild beredskapsnämnd. Beredskapsnämnd må tillsättas redan i
fredstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Där
särskild beredskapsnämnd ej inrättas, skall kommunstyrelsen vara
beredskapsnämnd; kommun dock obetaget an uppdraga ät annat kommunalt organ att
vara bered­skapsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section761&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=25 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 §2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter
och suppleanter i sär­skild beredskapsnämnd väljas av kom­munfullmäktige till
det antal fullmäk­tige bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem.
Valet skall vara proportionelh, därest det begäres av minst så många väljande,
som mot­svara del tal, vilket erhålles, om samt­liga väljandes antal delas med
det an­tal personer valet avser, ökat med 1.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
särskild beredskaps-nämnd skola bestämmelserna i 33 §, 34 § första stycket,
35-38 §§, 39 § för­sta stycket samt 40-42 §§ kommunal­lagen (1976:000)äga
molsvarande till-lämpning. Vad som föreskrives i 36 § .forsla stycket nämnda
lag skall dock ej tillämpas i. fråga om särskild bered­skapsnämnd i Stockholms
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredskapsnämnds
protokoll behö-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section762&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1971:1168. 2 Senaste lydelse 1971:1168.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section764&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section765&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=159&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=159 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ver ej upptaga annat än uppgifi om närvarande ledamöter
  och beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslut
  skall innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas i 17§
  förvaltningslagen (1971:290). Föreskrifter om rättelse av beslut fin­nas i 19
  § samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förfarandet vid sådant proportio­nelh val är särskih
stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionelh, skall till­lika bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänst­göring,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild beredskaps­nämnd
i annan kommun än Stock­holm skall därjämte vad i 32-36 §§, 37 § första stycket
och 38-42 §§ kom­munallagen (1953:753) är stadgat rö­rande kommunstyrelsen
ävensom i 45 § andra och tredje styckena samma lag ifråga om där avsedd nämnd
äga molsvarande lillämpning, dock att det ej är erforderligt att protokoll
upptager annat än förteckning å närvarande le­damöter och beslutet i varje
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild beredskaps­nämnd
i Stockholm skola, utöver vad i första stycket sägs, bestämmelserna i 51 § kommunallagen
(1957:50) för Stockholm, med undantag av hänvis­ningen till 39 § andra stycket
nämnda lag, äga tillämpning, varjämte skall gälla vad kommunfullmäktige med
iakttagande av stadgandena i sagda lag föreskriva. Protokoll behöver dock ej
upptaga annat än.förteckning å när­varande ledamöter och beslutet i varje
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 §2 förvaltningslagen (1971:290) äga 4 och
5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild beredskapsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till Lag om ändring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;281 Bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
(1973:861) om lokal kristidsförvaltning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section768&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 4 och 5 S§ lagen (1973:861) om lokal kristids­förvallning skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section769&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section770&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section771&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppgift
  enligt 2 S och planläggning, som föranledes därav, ankommer pä kristidsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommun
kan tillsätta särskild kristidsnämnd. Om särskild kristids­nämnd ej finns,
skall kommunsty­relsen vara kristidsnämnd. Kom­mun kan också uppdraga ål annat
kommunah organ att vara kristids­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommun
kan tillsätta särskild kristidsnämnd. Om särskild kristids­nämnd ej finns,
skall kommunsty­relsen vara kristidsnämnd. Kom­mun kan också uppdraga ål annan
nämnd att vara kristidsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section772&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i sär­skild krislidsnämnd
väljes av kommun-.fullmäktige till det antal fullmäktige bestämmer. Antalet
ledamöter får ej vara under fem. Valet skall vara pro­portionelh, om det
begäres av minst så många väljande, som motsvarar det tal, vilket erhålles, om
samtliga väl­jandes antal delas med del antal per­soner valet avser, ökat med
1. Omför-.farandet vid sådant proportionelh val .finns särskilda bestämmelser.
Sker ej val av suppleanter proportionelh, skall bestämmas den ordning, i vilken
sup­pleanterna skall inkallas lill tjänstgö­ring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild kristidsnämnd i annan kommun än
Stockholm äger bestämmelserna i 32-36 §§, 37 § för­sta slyckei och 38-42 §§
kommunal­lagen (1953:753) om kommunstyrelsen samt 45 § andra och tredje
styckena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
särskild kristidsnämnd skall bestämmelserna i 33 §, 34 §.för­sta stycket, 35-38
§§, 39 § första stycket saml 40-42 §§ kommunalla­gen (1976:000) äga motsvarande
till-lämpning. Vad som föreskrives i 36 § .första stycket nämnda lag skall dock
ej tillämpas i fråga om särskild kris­tidsnämnd i Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kristidsnämnds protokoll behöver ej upptaga annat
än uppgifi om närva­rande ledamöter och beslutet i varje ärende. Föreskrifter
om i vilken ut­sträckning beslul skall innehålla de skäl som har bestämt
utgången finns i 17§ förvaltningslagen (1971:290). Föreskrifter om rättelse av
beslut finns i 19 § samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section774&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samma lag i .fråga om där avsedd nämnd molsvarande
lillämpning. Pro­tokoll behöver ej innehålla annat än förteckning över närvarande
ledamö­ter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande kristidsnämnd i Stock­holm
gäller 51 § kommunallagen (1957:50)för Stockholm med undan­lag av hänvisningen
till 39 § andra stycket nämnda lag. Dessutom gäller vad kommunfullmäktige
föreskriver enligl samma lag. Protokoll behöver dock ej innehålla annat än
förteckning över närvarande ledamöter och beslu­tet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971:290) äger 4
och 5 §§ nämnda lag lillämpning i samtliga ärenden hos särskild kristidsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section776&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:134.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section777&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section778&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordning
om ändring i kungörelsen (1963:110) om uttagning i fred av vissa förnödenheter
för totalförsvaret (uttagningskungörel­sen)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om
kungörelsen (1963:110) om uttagning i fred av vissa förnödenheter för
totalförsvaret (uttagningskungörelsen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att i 30 S orden
&amp;quot;kommunalnämnd och drätselkammare&amp;quot; skall bytas ut mot
&amp;quot;kommunstyrelsen&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels atl
28 S skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section779&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section780&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section781&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=390 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Inom varje kommun skall finnas en uttagningsnämnd, som
  har att till­varataga näringslivels intressen i fråga om ultagning av hästar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uttagningsnämnd består av tre eller fem ledamöter. För
varje ledamot skall finnas en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses av
kommunens full­mäktige och skola bo inom kommunen eller bruka
jordbruksfastighet inom densamma. De böra äga ingående kännedom om kommunens
hästbe­stånd samt böra i första hand utses bland dem som, enligt vad därom sär­skih
stadgas, äro utsedda att inom kommunen inträda som överblockle­dare eller
dennes ersättare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 övrigt skall för uttagningsnämnd
beträffande valbarhet, rätt an avsäga sig uppdraget, tjänstgöringstid, fyll­nadsval,
val av ordförande och vice ordförande, ordningen för beslutsfat­tande samt
förande av protokoll i till­lämpliga delar gälla vad som finnes stadgat om
byggnadsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som blivit utsedd till
ordförande i uttagningsnämnd skall snarast under­rätta Ultagningsmyndigheten
därom samt lämna uppgifi om sin postadress.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommun får tillsätta särskild uttag­ningsnämnd.
Om särskild uttagnings­nämnd ej finns, skall kommunstyrelsen vara
uttagningsnämnd. Kommun kan också uppdraga åt annan nämnd alt vara
uttagningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild uttagnings­nämnd
skola bestämmelserna i 33 §, 34 § första stycket, 35-38 §§, 39 § för­sta
stycket samt 40-42 §§ kommunal­lagen (1976:000)äga motsvarande lill-lämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uttagningsnämndsprotokoll behö­ver
ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvaltningsla­gen
(1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos
särskild uttagningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section782&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamot av uttagningsnämnd åtnjuter ersättning av
allmänna medel en­ligt vad därom särskilt stadgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Närmare föreskrifter för uttagningsnämndernas
verksamhet utfördas av ultagningsmyndigheten i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen samt efter hörande av lantbruksstyrelsen och statens
jordbruksnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section784&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:187.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section785&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section786&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om
familjebidragsförordningen (1946:99)'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 25 och 26 SS skall upphöra all gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att
23 och 24 SS skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section787&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section788&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=70&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=70 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kommun skall antingen inrätta särskild
  familjebidragsnämnd eller ock uppdraga ål annai kommunah or­gan att vara
  familjebidragsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;/ varje kommun skall.finnas en fa­miljebidragsnämnd. Kommun/fl/- till­sätta
särskild familjebidragsnämnd. öm särskild familjebidragsnämnd ej finns, skall
socialnämnden vara.famil­jebidragsnämnd. Kommun kan också uppdraga åt annan
nämnd atl vara familjebidragsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section789&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=27 height=13&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i sär­skild
familjebidragsnämnd väljas av kommunfullmäktige till det antal full­mäktige
bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Valet skall vara proportionelll.
där­est det begäres av minst så många väl­jande, som motsvara det tal, vilket
er­hålles, om samtliga väljandes antal de­las med det antal personer valet
avser, ökat med 1. öm förfarandet vid så­dant proportionelh val är särskilt
stad-gal. Sker ej val av suppleanter pro­portionellt, skall tillika bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas lill tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild familjebidrags­nämnd skola
bestämmelserna i 33 §, 34 § första stycket, 35-38 §§, 39 § för­sta stycket saml
40-42 §§ kommunal­lagen (1976:000) äga motsvarande till-lämpning. Vad som
föreskrives i 36 § första stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas i. fråga
om särskild famil­jebidragsnämnd i Stockholms kom­mun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Familjebidragsnämnds protokoll
behöver ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i
varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslul skall innehålla de
skäl som ha bestämt utgången finnas i 17 § förvaltningslagen (1971:290).
Föreskrifter om rättelse av beslut fin­nas i 19 § samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvahnings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section790&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Förordningen omtryckt 1960:152. 2 Senaste lydelse
1971:651.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section792&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen (1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag lillämpning i
samtliga ärenden hos särskild familjebidrags­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25   S&lt;br&gt;
I fråga om särskild familjebidrags­&lt;br&gt;
nämnd i annan kommun än Stock­&lt;br&gt;
holm skall utöver bestämmelserna i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 § vad 132-36 §§. 37 §. första stycket och 38-42 §§
kommunallagen är stad­gat rörande kommunstyrelsen även­som i 45 § andra och
tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsvarande
tillämpning, dock all del ej är erforderligt atl pro­tokollet upptager annat än
förteckning å närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvaltnings­lagen
(1971:290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag lillämpning i samtliga ärenden hos
särskild familjebidrags­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:128.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26   §*&lt;br&gt;
Beträffande särskild, familjebidrags­&lt;br&gt;
nämnd i Stockholm skola, utöver vad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i 24 § är stadgat, bestämmelserna i 51 § kommunallagen för
Stockholm, med undantag av hänvisningen lill39 § andra stycket nämnda lag, äga
till-lä mp ning, varjämte skall gälla vad kommunfullmäktige med lillämpning av
stadgandena i sagda lag.föreskriva. Protokoll som.föres vid särskild famil­jebidragsnämnds
sammanträde behö­ver dock ej upptaga annat än förteck­ning å närvarande
ledamöter och be­slutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Senaste lydelse 1971:651, '» Senaste lydelse 1971:651.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section794&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 förvahnings­lagen (1971:290)
äga 4 och 5 §§ nämnda lag lillämpning i samtliga ärenden hos särskild
familjebidrags­nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:183.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section796&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;288&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 8.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Härigenom föreskrives alt 6 och 7 SS lagen (1964:47) om krigshjälp
skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section797&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section798&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section799&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 varje kommun skall finnas en krigshjälpsnämnd för
handhavande av de uppgifter, som åvila kommu­nen enligl denna lag.
Socialnämnden skall vara krigshjälpsnämnd, där kommunen icke uppdrager ål annat
kommunall organ atl vara krigs­hjälpsnämnd eller inrättar särskild
krigshjälpsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöter och suppleanter i sär­skild
krigshjälpsnämnd väljas av kom­munfullmäktige till det antal fullmäk­tige
bestämma. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. Valet skall vara
proportionelh, därest del begäres av minst så många väljande, som mot­svara del
tal, vilkel erhålles, om samt­liga väljandes antal delas med det an­tal
personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportio­nelh val
är särskilt stadgal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sker ej val av suppleanter propor­tionellt
skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I fråga om särskild krigshjälps­nämnd
i annan kommun än Stock­holm skall vad i 32-36 sVsV 37 if första stycket och
382  kommunallagen (1953:753) är stadgat rörande kom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varje kommun skall finnas en
krigshjälpsnämnd för handhavande av de uppgifter, som åvila kommu­nen enligt
denna lag. Kommun får tillsätta särskild krigshjälpsnämnd. öm särskild
krigshjälpsnämnd ej finns, skall socialnämnden vara krigshjälps­nämnd. Kommun
kan också uppdra­ga ät annan nämnd alt vara krigs­hjälpsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild krigshjälps­nämnd
skola bestämmelserna i 33 \V 34 s\första stycket, 35-38 W. 39 för­sta stycket
samt 40-42 § kommunal­lagen (1976:000) äga motsvarande t lil­lämpning. Vad som
föreskrives i 36 § första stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas i fråga om
särskild krigs­hjälpsnämnd i Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krigshjälpsnämnds protokoll behö­ver
ej upptaga annat än uppgift otn närvarande ledamöter och beslutet i varje
ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslul skall innehålla de skäl
som ha bestämt utgången finnas i 17if föiyahningslagen (1971:290). Föreskrifter
om rättelse av beslul fin­nas i 19 samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section800&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Senaste lydelse 1971:1167.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section802&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:176.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;munstyrelsen ävensom i 45  andra och tredje styckena samma
lag i fråga om där avsedd nämnd äga molsva­rande lillämpning, dock att det ej
är erforderligt atl protokoll upplager an­nat än förteckning å näivarande le­damöter
och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:175.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild krigshjälps­nämnd
i Stockholm skola besiämmel­serna 151 v, kommunallagen (1957:50) för Stockholm
med undantag för hän­visningen lill 39  andra stycket sagda lag äga
lillämpning, varjämte skall gäl­la vad kommunfullmäktige med iakt­tagande av
stadgandena i sagda lag föreskriva. Protokoll behöver dock ej upptaga annat än
förteckning å när­varande ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 S 2 förvallningslagen (1971:290) äga 4
och 5 SS nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild krigshjälpsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section804&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamot av krigshjälpsnämnd och den som av nämnden
uttsetts att mottaga ansökan om krigshjälp må, för tid intill dess nämnden
nästa gång sammanträder, ä dess vägnar bevilja krigshjälp, om sökanden är i så
trängande behov därav, att nämndens sammanträde ej kan av­vaktas, eller om
hjälpen skall utgå enligt 2 S andra stycket. Sådant be­slul skall anmälas vid
nämndens nästa sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamot av krigshjälpsnämnd el­ler den som av nämnden
utsetts alt mottaga ansökan om krigshjälp må, för lid intill dess nämnden nästa
gång sammanträder, å dess vägnar bevilja krigshjälp, om sökanden är i så
trängande behov därav, att nämndens sammanträde ej kan av­vaktas, eller om
hjälpen skall utgå enligl 2 S andra stycket. Sådant be­slut skall anmälas vid
nämndens nästa sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Riksdagen 1976/77.  1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section806&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
9.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i hemvärnskungörelsen (1970:304)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att i
hemvärnskungörelsen (1970:304) skall införas en ny paragraf 48 a S, av nedan
angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48 a S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppgifi som enligl denna kungörelse
eller med siöd därav meddelade fö-reskrifier ankommer på kommun skall handhavas
av hemvärnsnämnd. Kom­mun får tillsälla särskild hemvärns­nämnd, öm särskild
hemvärnsnämnd ej finns, skall kommunstyrelsen vara hemvärnsnämnd. Kommun kan
också uppdraga åt annan nämnd all vara hemvärnsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild hemvärns­nämnd
skall bestämmelserna i 33 , 34 .första stycket, 35-38 H. 39 Iför-sia stycket
samt 40-42 ,s'',s&amp;quot;'' kommunal­lagen (1976:000)äga molsvarande
lill-lämpning. Vad som föreskrives i 36  första stycket nämnda lag skall dock
ej tillämpas i .fråga om särskild hem­värnsnämnd i Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemvärnsnämnds protokoll behö­ver
ej upptaga annai än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2  2 förvahnings­lagen
(1971:290) äger 4 och J.W nämnda lag lillämpning i samtliga ärenden hos
särskild hemvärnsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section808&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 10.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1944:475) om
arbetslöshetsnämnd dels att 1 och 2 SS skall ha nedan angivna lydelse, dels att
i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3-5 SS, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konungen äger förordna, att
inom        1 varje kommun skall finnas en ar-kommun skall finnas
arbetslöshets-     betslöshetsnämnd. Kommun får till­nämnd för handhavande av
lokala åt-     sätta särskild arbetslöshelsnämnd. Om gärder i fråga om statlig
och staisun-     särskild arbetslöshelsnämnd ej finns, derslödd hjälpverksamhet
vid oförvål-     skall kommunstyrelsen vara arbetslös-lad arbetslöshet, ävensom
att för än-     hetsnämnd. Kommun kan också upp-damålei skall tillsättas
särskild sådan     draga ål annan nämnd an vara ar-nämnd. Innefattar
förordnande som     betslöshetsnämnd. nyss sagts ej föreskrift om tillsättande
av särskild nämnd och beslutar kom­munen ej härom, skall i stad drätsel­kammare
och på landet kommunal­nämnd vara arbetslöshetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:146.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetslöshetsnämnd må vara ge­mensam
för flera kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:132.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2§ Närmare .föreskrifter om
utseende Arbetslöshelsnämnd har till uppgift av särskild arbetslöshetsnämnd, om
att vidtaga eller på annat sätt främja revision av arbetslösheisnämnds verk-
kommunala åtgärder för att förebygga samhet, så ock om tillämpning i övrigt
arbetslöshet eller minska verkningarna av denna lag meddelas av Konungen.    
av arbetslöshet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:162.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del åligger nämnd särskih all&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handlägga .frågor om kommuns
hjälpverksamhet vid arbetslöshet enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samarbeta med myndigheter och
enskilda vilkas verksamhet rör syssel-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section810&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section811&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section812&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sättningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:151.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;omedelbart underrätta länsarbets­nämnden om arbetskonflikt
som på­verkar hjäliiverksamhei inom kommu­nen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section813&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetslöshelsnämnd skall göra de
framställningar till kommunfullmäkti­ge och kommunstyrelsen som behövs för
nämndens verksamhet. Nämnden får infordra yttranden och upplysning­ar från
kommunstyrelsen, annan nämnd, beredning eller tjänsteman hos kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section814&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section815&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande särskild arbetslöshels­nämnd
skall bestämmelserna i 33 §, 34 §. första stycket, 35-38 M, 39 &amp;lt;i för­sta
stycket samt 40-42 fl kommunal­lagen (1976:000)äga motsvarande till-lämpning.
Vad som föreskrives i 36 i första stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas i.
fråga om särskild arbets­löshelsnämnd i Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetslösheisnämnds protokoll be­höver
ej upptaga annat än uppgift om närvarande ledamöter och beslutet i varje
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 s*&amp;quot; 2
föiyahnings­lagen äger 4 och 5 sVs'' nämnda lag till-lämpning i samtliga
ärenden hos sär­skild arbetslöshelsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section816&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section817&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
11.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordning om
upphävande av kungörelsen (1966:369) med närmare&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;foreskrifter om
arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att kungörelsen (1966:369)
med närmare föreskrif­ter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m. m. skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section818&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:173.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section819&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:26.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;294
Bilaga 12.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section820&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordning
om ändring i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 113S arbelsmarknadskungörelsen (1966:368) skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section821&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section822&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=86&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;Om kommuns handläggning av frågor om arbetslöshetshjälp enligt denna
  kungörelse gälla bestämmel­serna i lagen (1944:475) om arbets­löshelsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om kommuns handläggning av frågor om
arbetslöshetshjälp enligl denna kungörelse gälla bestämmel­serna i lagen den 30
Juni 1944 (nr 475) om arbetslöshetsnämnd och K K 3 Juni 1966 (nr 369) med
närmare fö­reskrifter om arbetslöshetsnämnd och dess verksamhet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 kommun som anordnar bered­skapsarbete med
statsbidrag enligl denna kungörelse skall finnas arbets­löshetsnämnd, om
regeringen icke fö­reskriver annat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1974:980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section823&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section824&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:257.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 13.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section826&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i mäklareordningen (1893:51 s.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives beträffande mäklareordningen (1893:51 s. 1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels att i 5, 6, 7, &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12, 21
och 22 §§ orden &amp;quot;Konungens befallnings-hävande&amp;quot; eller böjningsform därav
skall bytas ut mot &amp;quot;länsstyrelsen&amp;quot; eller molsvarande form därav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels att i 1, 3, 15 och 22 §§ ordet
&amp;quot;stad&amp;quot; eller böjningsform därav skall bytas ut mot &amp;quot;kommun&amp;quot;
eller motsvarande böjningsform därav,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels all 15,21 och 22 §S ordet &amp;quot;rådhuset&amp;quot;
skall bytas ut mot &amp;quot;kommunens anslagstavla&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels all 3 och 4 §S skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section828&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 likhet med hvad för Stockholm genom nådiga
instruktionen, för nämn­da stads handels och sjöfartsnämnd den 24 september
1867 är vordet stad­gad t. skola jemväl uti öfriga städer, hvarest
vederbörligen förordnade mäklare redan finnas, stadsfullmäk­tige tillsälla en
särskild nämnd, kallad handels- och sjöfarts-nämn d , för behandling af de frå­gor,
som, enligt hvad denna mäkla­reordning innehåller, böra af särskild nämnd
pröfvas och afgöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äfven i stad, där mäklare ej är för­ ordnad, mä
stadsfullmäktige eller, der sådane ej finnas, allmänna rådstugan, i händelse
fråga om mäklares anta­gande uppstår, ega alt, der så nödigt anses, handels-
och sjöfartsnämnd för ofvannämnda ändamål utse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämnden skall beslå af minst sju och högst lolf
ledamöter, hvilka utses för viss tid, ej öfversiigande två år; dock må af
gående ledamot återväljas. Stadsfullmäktige eller allmän rådstuga ega alt. med
iakttagande af hvad så-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 kommun, varest vederbörligen förordnade mäklare
redan firmas, må kommunfullmäktige tillsätta en sär­skild handels- och sjö-fa r
t s n ä m n d, för behandling av de frågor, som enligt vad denna mäklareordning
innehåller, böra av handels- och sjöfartsnämnd prö­vas och avgöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i kommun, där mäkare ej är förodnad, må
kommunfullmäktige, i händelse fråga om mäklares anta­gande uppslår, äga att,
där så nödigt anses, särskild handels- och sjöfarts­nämnd för ovannämnda
ändamål utse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ kommun som avses i f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta eller andra stycket och som ej
har utsett s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild handels- och sj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd skall kommunstyrelsen vara
handels-och sj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;farisn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd. S&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan kommun kan ocks&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; uppdraga &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l annan n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section829&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section830&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section831&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section832&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lunda
och i öfrigi i denna författning om nämnden föreskrifves, .för densam­ma
meddela instruktion, som Vår vederbörande Befallningshafyandes pröfyning
underställes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
vara handels- och sjöfartsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild handels- och sjöfartsnämnd
skola bestämmelserna i 33, 34 första stycket, 35-38 M, 39 § första stycket saml
40-42  kommunallagen (1976:000) äga mot­svarande tillämpning. Vad som .före­skrives
i 36 § första stycket nämnda lag skall dock ej tillämpas i.fråga om särskild
handels- och sjöfartsnämnd i Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Handels- och sjöfärisnämnds pro­tokoll behöver ej
upptaga annat än &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="http://uppgi.fl/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;upp&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;a
href="http://uppgi.fl/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;gi.fl&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om närvarande ledamöter och
beslutet i varje ärende. Föreskrifter om i vilken utsträckning beslul skall
inne­hålla de skäl som ha bestämt utgång­en finnas i 17 § förvahningslagen
(1971:290). Föreskrifterom rättelse av beslut ftnnas i 19 § samma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 2 § 2 föiyahnings­lagen (1971:290)
äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild handels-
och sjö­farisnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section833&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section834&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i § 3 omförmälda nämnd äger, såväl vid mäklares avgång som eljest, atl pröva,
om behov av ny mä­klares antagande är för handen. Frå­ga härom må ej hos
nämnden före­lagas, med mindre underrättelse där­om varit vid kallelsen till
sammanträ­det meddelad och minst hälften av det för nämnden bestämda antal
ledamö­ter är tillstädes. Uppstå i frågan skilj­aktiga meningar, gällde den,
som av de fiesta närvarande ledamöterna om­fattas. Bliva rösterna lika, förfallefrå-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i § 3 omförmälda nämnd äger, såväl vid mäklares avgång som eljest, att pröva,
om behov av ny mä­klares antagande är för handen. Har nämnden beslutit, atl
mäklare anta-gas skall, utfärde nämnden kungö­relse därom med underrättelse,
inom vilken tid och varest ansökning att varda till mäklare antagen bör ingi­vas.
Denna kungörelse skall anslås ä börs eller, där sådan ej finnes, å kommunens
anslagstavla saml införas i den eller de tidningar, vari kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section835&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'Senasie
lydelse 1964:694.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section836&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section837&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;297&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section838&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section839&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gan.
Har nämnden beslutit, atl mä­klare antagas skall, utfärde nämnden kungörelse
därom med underrättel­se, inom vilken tid och varest an­sökning atl varda till
mäklare an­lagen bör ingivas. Denna kungörelse skall anslås å börs eller, där
sådan ej finnes, å rådhuset saml införas i den eller de tidningar, vari kommu­nala
meddelanden förstaden införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
den utsatta tiden tillända-gått, sammanträde nämnden ånyo för aU, efter
pröfning af ansökning­arne, mäklare antaga. EJ må dervid någon såsom antagen
anses, deresi ej mer än hälften af del .för nämnden bestämda antal ledamöter om
honom sig .förenat. Erhåller ingen af de sö­kande sådant röstetal, må omröst­ningen
kunna genast eller vid annat sammanträde förnyas; men vinnes ej heller då
sådant röstetal, anses frågan om mäklares antagande hqfvaför den gången
förfallil.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då mäklare blivit av nämnden an­lagen, göres
anmälan därom hos Ko­nungens befallningshavande, som har alt för den antagne
förordnande ut­färda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munala
meddelanden för kommunen införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan den utsatta tiden tillända-gått, sammanträde
nämnden ånyo för att, efter prövning av ansökning­arna, mäklare antaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då mäklare blivit av nämnden an­lagen, göres
anmälan därom hos länsstyrelsen, som har alt för den an­tagne förordnande
utfärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section840&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section841&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section842&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 14.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1959:99) om köttbesiktning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1959:99) om
köttbesiklning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels alt  11 S 3 mom. skall upphöra alt gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att 
11 S 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section843&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 mom. Offentligt slakthus skall
stå under förvaltning av särskild sty­relse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad i 45 § kommunallagen är siad-gal ifråga om där avsedd
nämnd skall äga molsvarande lillämpning beträf­fande slakihusslyrelse i annan
kom­mun än Stockholm. För slakthussly­relse i Stockholm skola gälla bestäm­melserna
i 51  kommunallagen för Stockholm. Utan hinder av vad nu sagts må protokoll,
som föres vid slakt-husstyrelsens sammanträde, begrän­sas till att upptaga
förteckning å när­varande ledamöter saml beslutet i var­je ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utöver vad i andra slyckei stadgas skall beträffande
slakthusstyrelse gälla vad kommunens fullmäktige fö­reskriva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 mom. Offentligt slakthus skall
stå under förvaltning av särskild sty­relse eller den nämnd kommunfull­mäktige
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild slakthusstyrel­se skola
bestämmelserna i 33 §, 34 § första stycket, 352 s4 kommunalla­gen (1976:000)
äga molsvarande I lil­lämpning. Vad som föreskrives i 36 :!f första stycket
nämnda lag skall dock ej tillämpas 1 fråga om särskild slakt­husslyrelse i
Stockholms kommun.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slakthussiyrelses protokoll behöver
ej upptaga annat än uppgifi om när­varande ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utöver vad i andra stycket stadgas
skall belräffande slakthusslyrelse gälla vad kommunfullmäktige före­skriva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section844&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section845&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;299&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
15.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i skollagen (1962:319)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives atl 47 S skollagen (1962:319) skall upphöra all gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:139.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47 S Åro särskilda skäl däri ill, äger
länsskolnämnden förordna, anför för­valtningen av sådan skola eller del där­av,
vars elevområde omfattar mera än en kommun, skallav kommunerna bil­das
kommunalförbund. Kunna kom­munerna därvid icke enas om för­bundsordningen,
beslutar länsstyrelsen efter hörande av länsskolnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section846&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:130.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:28.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;300
Bilaga 16.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section848&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bostadsförsörjningens
främjande m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 4 S lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section849&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section850&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section851&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=393 height=122&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=122 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
  det behövs för bostadsförsörjningens främjande skall kommun an­ordna
  avgiftsfri bostadsförmedling. I område som kan anses utgöra en enhet i
  bostadsförsörjningshänseende åligger sådan skyldighet kommunerna i om­rådet.
  Därvid skall gemensam bostadsförmedling anordnas och enhetliga grunder
  tillämpas vid anvisning av bostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan ålägga kommun atl fullgöra
  skyldighet enligt första styc­ket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
regeringen ålagt kommuner atl anordna gemensam bostadsför­medling skola de
dellagande kom­munerna handha denna i kommu­nalförbund. Enas de icke om .för­bundsordningen
eller ändring av den eller om ordförande i förbundets full­mäktige eller
styrelse, beslutar läns­styrelsen eller, om kommuner i mer än ett län beröras,
regeringen. I övrigt gäller lagen (1957:281) om kommu­nalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
regeringen ålagt kommuner att anordna gemensam bostadsför­medling skola de
deltagande kom­munerna handha denna i kommu­nalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section852&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
omtryckt 1975:131.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section853&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section854&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;301&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
17.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i byggnadslagen (1947:385)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives alt 128 S byggnadslagen' (1947:385) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section855&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section856&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section857&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=27 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=36&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=36 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
  handläggningen av frågor om regionplan för kommunerna i Stock­holms län
  finnas särskilda beslämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
Konungen förordnat alt re­gionplan skall finnas, skola för hand­läggning av
frågor rörande planen de kommuner som beröras av denna bilda
regionplaneförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sådant förbund skall, med de avvikelser som följa av vad i denna lag stadgas,
lagen om kom­munalförbund äga tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
regeringen förordnat att re­gionplan skall finnas, skola för hand­läggning av
frågor rörande planen de kommuner som beröras av denna bilda
regionplaneförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sådant förbund skall, med de avvikelser som följa av vad i denna lag stadgas, 8
kap. kommu­nallagen (1976:000) äga tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section858&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:104.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
omtryckt 1972:775.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section859&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section860&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section861&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section862&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:27.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Minskad statlig detaljreglering av kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PMIV&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingskommunernas specialreglerade nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ds Kn 1975:7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section863&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section864&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section865&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 föreliggande promemoria föreslås ändringar i
reglerna om de special­reglerade landstingskommunala nämndernas organisation
och arbetsformer. Förslagen innebär atl bestämmelser som har karaktär av
detaljreglering eller utgör en onödig statlig styrning av den
landslingskommunala verksamheten las bort. Vidare anpassas reglerna om
landstingskommunernas specialre­glerade nämnder till nämndreglerna i den
nyligen föreslagna enhetliga kom­munallagen. Promemorian är ett led i det
översynsarbete som pågår inom kommundeparlemenlel i syfte atl minska den
statliga detaljregleringen av kommunerna. Översynen har tidigare resulterat i
två promemoriorom bl. a. de specialreglerade kommunala nämndernas organisation
och arbetsformer. Tillsammans med dessa promemorior innebär förslagen i
föreliggande pro­memoria att ett betydande mått av enhetlighet uppnås i
reglerna om de specialreglerade kommunala och landslingskommunala nämnderna med
den enhetliga kommunallagens nämndregler som förebild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna promemoria behandlas reglerna om
sjukvårdsstyrelse, sjukhus­direktion, tandvårdsnämnd, omsorgsstyrelse,
regionplanenämnd, semesier­hemsnämnd samt styrelser för landstingskommunala och
kommunala folk­högskolor och sjuksköterskeskolor. Översynen berör således i
första hand sjukvårdslagen, folkiandvårdslagen, lagen angående omsorger om
vissa psy­kiskt utvecklingsstörda, lagen angående handläggning av frågor om
region­plan för kommunerna i Stockholms län, kungörelsen om statsbidrag lill
driften av semeslerhem, folkhögskoleförordningen och brevet med vissa
bestämmelser angående sjuksköterskeskolor. Övervägandena och förslagen i
promemorian gäller även de sjukvårdsstyrelser, direktioner, omsorgssty­relser
m. m. som kan finnas i de landstingsfria kommunerna, dvs. Gollands, Malmö och
Göteborgs kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det följande anges i korthet de ändringar som
föreslås i reglerna om nämndernas organisation och arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om inrättande av specialreglerad
nämnd föreslås i samt­liga fall utom i fråga om direktion för sjukhus få den
innebörden att lands­tinget bestämmer om särskild nämnd skall inrättas eller om
den special­reglerade uppgiften skall anförtros åt annan nämnd i
landstingskommunen. Ändringen medför bl. a. atl landstinget kan välja mellan
alt tillsätta särskilda styrelser för landstingskommunens folkhögskolor och all
uppdra åt utbild­ningsnämnden att vara folkhögskolestyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Minimiantalet ledamöter i sjukhusdirekiionen höjs
från tre till fem. Sam­ma regler om antalet ledamöter och suppleanter kommer
alt gälla i för­valtningsutskottet och alla specialreglerade nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om valbarhet lill
sjukvårdsstyrelse;, direktion, tandvårds­nämnd, omsorgsstyrelse och
regionplanenämnd ändras efter mönster av val-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section867&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section868&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;barheisreglerna
i kommunallagsuiredningens förslag lill enhetlig kommu­nallag. Därigenom upphör
nuvarande valbarhetshinder för landstingsdirek­tör, sjukvårdsdirektör och andra
förvaltningschefer. Samma valbarhelsregler kommer atl gälla för ledamöter i de
specialreglerade nämnderna soin för ledamöter i landstinget,
förvaltningsuiskoitet och de oreglerade nämnderna. En särskild jävsregel
hindrar förvaltningschef alt som nämndledamol delta i avgörande av ärende som
rör det egna verket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
om att rektor är självskriven ledamot av folkhögskole­styrelse föreslås utgå ur
folk högskoleförord ningen när det gäller folkhögskola med landstingskommun som
huvudman. Sådant självskrivet ledamotskap i kommunala nämnder för vissa
tjänstemän eller företrädare för vissa yr­kesgrupper är knappast förenligt med
moderna demokratiska tankegångar. I de olika specialförfaltningarna finns
varierande, ibland långtgående be­stämmelser om rätt för läkare, chefstjänstemän
och andra utomstående att närvara vid nämndernas sammanlräden, yttra sig och fä
sin mening an­tecknad till protokollet. Alla dessa bestämmelser föreslås utgå.
Nämnderna har visserligen ett stort behov av sakkunskap men de bör själva (ä
avgöra i vilka former sådan skall anlitas. Den särskilda bestämmelsen om rätt
för lärarrepresentanl att delta i folkhögskolestyrelses sammanträden tas också
bort. I stället för de särskilda närvarorätisreglerna införs i specialförfalt­ningarna
en hänvisning lill den beslämmelse som kommunallagsutredning­en föreslår om
rätt för nämnd att tillkalla bl. a. ijänstemän för atl meddela de upplysningar
som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den allmänna beslutförhetsregeln i den enhetliga
kommunallagen bör gälla ulan begränsningar i alla specialreglerade nämnder. De
avvikande be­slämmelser om beslutförhet som gäller för sjukhusdireklion,
semesierhems­nämnd och folkhögskolesiyrelse föresläs utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jävsreglerna behålls i stort sett oförändrade.
Kommunallagens allmänna jävsregel görs tillämplig även på de specialreglerade
nämnderna genom hän­visning i resp. specialförfatining. De strängare
förvallningslagsjäven föresläs dock gälla i samtliga ärenden hos styrelser för
landslingskommunala och kommunala folkhögskolor och sjuksköierskeskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om protokollföringen föreslås att de
begränsningar i protokolls-skyldigheten som r n. gäller för sjukvårdsstyrelse,
direktion, tandvårds­nämnd och omsorgsstyrelse tas bort. Reglerna i den
enhetliga kommunal­lagen om prolokollföring i förvallningsutskottet görs i sin
helhet tillämpliga på alla specialreglerade nämnder. Den nya bestämmelsen om
rättelse av skrivfel, räknefel och andra s. k. förbiseendefel i protokoll
föreslås således gälla även i de specialreglerade nämnderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga specialförfattningar som behandlas i
promemorian införs en hänvisning till den allmänna delegationsregeln i den
enhetliga kommunal­lagen. Denna regel föreslås således bli tillämplig även på
semesierhems­nämnd och styrelser för landstingskommunala och kommunala folkhög­skolor
och sjuksköterskeskolor. I övrigi innebär förslaget beträffande dele-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gallon
inga större förändringar i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den regel som kommunallagsutredningen föreslår om
att landstinget be­stämmer om formerna för förvaltningsutskottets arkivvård
föreslås bli till-lämplig även på de specialreglerade nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian (Ds Kn 1975:3) Minskad statlig
detaljreglering av kom­munerna, PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås landstinget få
avgöra vilken nämnd som skall hand­lägga frågor om personaladministration och
egendomsförvaltning. Denna regel omfattar även de specialreglerade
landslingskommunala nämnderna. 1 föreliggande promemoria görs vissa
följdändringar i bestämmelserom dessa nämnders förvaltningsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övervägandena i promemorian ger till resultat alt
goda förutsättningar finns föralt anpassa de olika specialförfailningarnas
besiämmelserom nämn­dernas organisation och arbetsformer till den enhetliga
kommunallagens motsvarande regler. Delta sker genom hänvisning i
specialförfaltningarna lill bestämmelserna om förvallningsutskottet och
kommunstyrelsen i den nya kommunallagen. Den föreslagna hänvisningsregeln, som
med ett par mindre undantag har samma lydelse i alla specialförfaltningarna,
innebär bl. a., utöver vad som har sagts ovan, att de av kommunaldemokratiut­redningens
förslag föranledda reglerna om rätt till ledighet vid fullgörande av
förtroendeuppdrag, utseende av ordförande och vice ordförande, man-daltid och
suppleants tjänsigöringsräli blir tillämpliga på landstingskom­munernas
specialreglerade nämnder. Vidare kommer för folkhögskolesty­relserna alt gälla
samma regler som för övriga nämnder i stället för de i fiera avseenden
avvikande bestämmelser som f n. finns i folkhögsko­leförordningen. Även
tandvårdsnämnden kommer atl fl samma ställning som de andra nämnderna och
regleras på i princip samma sätt som dessa genom beslämmelser i
folktandvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förändringarna i den kommunala verksamhetens
omfattning och inrikt­ning har skapat förutsättningar för all vidga den
kommunala självstyrelsen. Kommuner och landstingskommuner svarar numera för
nästan två tred­jedelar av den offentliga seklorn. Kommunindelningsreformerna
har vä­sentligt förändrat ramen för den kommunala verksamheten. Kommunernas och
landstingskommunernas förvaltningsorganisation har byggts ut i takt med den
kommunala sektorns expansion och givit ökad tillgång till sak­kunskap på olika
områden. Den service som kommunförbunden lämnar sina medlemmar har också
medverkat till effektivitet och enhetlighet i den kommunala förvaltningen.
Behovet av statlig tillsyn och kontroll över kom­munernas och
landstingskommunernas sätt att fullgöra sina uppgifter har därför minskat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formerna för statens relationer till kommunerna har
utvecklats under en tid då den kommunala strukturen och förvaltningen såg
annorlunda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 Riksdagen 1976/77.  I saml.  Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section872&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;306&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ut
än i dag. Statsmakterna har på senare tid vid olika tillfällen uttalat atl den
statliga deialjkontrollen av kommunal verksamhet bör begränsas och vidtagit
åtgärder i denna riktning. Kommunernas skyldighet att underställa statlig
myndighet beslut om reglementen, avgiftstaxor m. m. har på fiera områden
avskaffats. Vidare har i direktiven till olika statliga utredningar framhållits
alt ell ökat kommunalt ansvarstagande med minskad statlig detaljkontroll skall
eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omfattningen av statskontrollen över kommunerna bör
prövas konlinu-eriigl. Både i 1974 års statsverksproposition (prop. 1974:1,
bil. 16) och i 1975 års budgetproposition (prop. 1975:1, bil. 16) uttalades att
en fortsatt översyn skulle göras av statens tillsyns- och kontrollfunktioner
gentemot kommu­nerna. Mot denna bakgrund pågår inom kommundeparlemenlel en
successiv översyn av den statliga tillsynen och kontrollen över kommuner och
lands­tingskommuner. Syftet med översynen är atl mönstra ut sådana detaljfö­reskrifter
som med hänsyn lill kommunernas ställning och resurser inte längre än
nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens tillsyn och kontroll utövas i olika former
och med växlande in­tensitet på skilda verksamhetsområden. Översynsarbelet har
därför uppdelats i olika etapper, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagar och andra författningar rörande kommunal
verksamhel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagar och andra författningar rörande
landstingskommunal verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;statliga myndigheters råd- och anvisningsverksamhel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;•&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kommunala frågor som behandlas av statliga
kommittéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon klar gräns går knappast alt dra mellan frågan
om fördelning av uppgifter på olika samhällsorgan och frågan om statens lillsyn
och kontroll av den kommunala verksamheten. Det torde därför inle vara möjligt
alt ställa upp någon allmängiltig princip, som kan tillämpas på alla områden,
när man lar ställning till hur statens tillsyns- och kontrollfunktioner skall
utformas. Mot önskemålet atl öka kommunernas handlingsfrihet står bl. a.
behovet av samordning och likformighet i samhällsarbetet samt de krav i fråga
om verksamhetens inriktning och kvalitet som statsmakterna måste ställa på
kommunerna när reformer skall genomföras på olika områden. En avvägning mellan
delvis motstridiga intressen måste därför komma lill stånd vid varje tillfälle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Översynsarbelet har hittills resulterat i tre
betänkanden. I promemorian (Ds Kn 1975:1) Minskad statlig detaljreglering av
kommunerna, PM I, Av­gifter hos byggnadsnämnd föreslås att kommuns skyldighet
atl underställa länsstyrelsen beslul om avgifter hos byggnadsnämnd slopas.
Förslagel har lett lill lagstiftning (förordningen, 1975:462, om ändring i
byggnadsstadgan, 1959:612,saml förordningen, 1975:821 ,omändring i
förordningen, 1961:568, om brandfariiga varor).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Promemorian (Ds Kn 1975:3) Minskad statlig
detaljreglering av kommu­nerna, PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndorganisalion,
underställning m. m. (förkortas i fort­sättningen PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innehåller
förslag dels om ändringar i reglerna om de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section873&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section874&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viktigaste
specialreglerade primärkommunala nämndernas organisation och arbetsformer, dels
om slopande av kommuns skyldighet alt underställa stat­lig myndighet vissa
beslut. 1 anslutning till den primärkommunala skol­styrelsen behandlas också
den landstingskommunala utbildningsnämnden. Förslagen rörande nämnderna innebär
atl beslämmelser som har karaktär av detaljföreskrifter utgör onödig statlig
styrning av den kommunala verk­samheten eller innehåller omotiverade avvikelser
från reglerna i den nyligen föreslagna enhetliga kommunallagen, las bort. I PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämnas
också en utförlig redogörelse för bakgrunden till översynsarbelet. PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;remissbe­handlas
f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nyligen har ytteriigare en promemoria (Ds Kn
1975:6) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna, PM III, Övriga
specialreglerade kommunala nämnder m. m. (förkortas i fortsättningen PM III)
presenterats. Där behand­las de specialreglerade nämnder hos primärkommunerna
som inle togs upp i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen om ändringar har i stort sett samma
innebörd som förslagen i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II.
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I PM III avhandlas också de
bestämmelser om kommu­nalförbund som finns i olika specialförfattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 föreliggande promemoria, som i likhet med de
föregående har utarbetats inom kommundepartemenlel i samråd med berörda
departement, behandlas reglerna om de specialreglerade landstingskommunala
nämndernas orga­nisation och arbetsformer. Promemorian är en motsvarighet på
den lands­tingskommunala sidan till PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och PM
III. Kontakter har under arbetets gång tagits med Landstingsförbundet och några
landstingskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommunernas centrala verksamhetsområden
är f n. eller vän­tas snart bli föremål för offentliga utredningar. Utredningen
(U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna har till uppgift att överväga den
framtida ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och landstingskommuner­na
på skolans område. Frågan om en utredning om hälso- och sjukvården i dess helhet
övervägs f n. inom socialdepartementet. I betänkande (SöU 1975/76:5) med
anledning av motioner om vissa frågor rörande psykiskt utvecklingsstörda
framhåller socialutskotlel att frågan om en översyn av omsorgslagen på grundval
av de erfarenheter som har vunnits under lagens tillämpningstid torde bli
aktuell inom en inte alltför avlägsen framtid. I dessa sammanhang kan
utredningarna antas överväga frågan om den statliga detaljregleringen av den
landstingskommunala verksamhetens innehåll och omfattning på de olika
sakområdena kan minskas. Av bl. a. detta skäl har denna promemoria begränsats
till alt avse nämndorganisationen. En prio­ritering av frågor som har
anknytning lill kommunallagarna har också ansetts lämplig eftersom förslag bör
läggas fram i samband med propositionen om enhetlig kommunallag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section875&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section876&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Reglerna om de landstingskommunala nämndernas organisation och arbetsformer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1 
Nuvarande regler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltning och verkställighet hos landstingskommun
skall enligl 5 S landstingslagen (1954:319,omtryckt 1972:101)(LL) handhas av
förvaltnings­utskottet och övriga nämnder. Vid sidan av förvaltningsutskoilet
finns två olika typer av facknämnder, nämligen dels nämnder som regleras endast
i landstingslagen (s. k. oreglerade nämnder), dels nämnder som regleras i
specialförfattningar (s. k. specialreglerade nämnder). Denna uppdelning har
kommit till ullryck i 54 S LL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De oreglerade nämnderna, som inrättas med stöd av
LL, är fakultativa. Landstinget får tillsälta dem om man anser att del behövs.
Om landstinget inte inrättar fakultativ nämnd för en viss uppgift som
landstingskommunen ägnar sig ål och inte heller överiämnar den till en redan
befintlig fakultativ nämnd, ligger uppgiften kvar hos förvallningsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommuns specialreglerade nämnder är, med
undantag av sty­relse för folkhögskola, till skillnad från de viktigaste
specialreglerade nämn­derna hos kommunen inte obligatoriska i den meningen att
de måste finnas som särskilda nämnder. Däremot är deras funktioner i princip
obligatoriska. Men dessa kan således läggas på förvaltningsutskoilet eller
annan nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På landstingssidan har nämndspecialiseringen inte
gäll lika långt som i kommunerna. De specialreglerade nämnder som kan finnas i
lands­tingskommunerna är sjukvårdsstyrelse, särskild nämnd för ledningen av
folktandvården (tandvårdsnämnd), styrelse för omsorger om psykiskt ut­vecklingsstörda
(omsorgsstyrelse), utbildningsnämnd, semesierhemsnämnd, regionplanenämnd,
direktion för sjukhus, styrelse för folkhögskola och sty­relse för
sjuksköterskeskola. De tre sistnämnda kan vara lokala nämnder. Varje sjukhus,
folkhögskola och sjuksköterskeskola i landstingskommunen kan således ha sin
egen direktion resp. styrelse. Sjukhusdirektionen intar dessutom en
särställning på det sättet att den enligt 11 S 1 mom. sjuk­vårdslagen
(1962:242) är underordnad sjukvårdsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 4 kap. LL regleras förvaltningsutskoltets och de
oreglerade nämndernas organisation och arbetsformer. Beträffande förvaltningsutskottet
finns där bestämmelserom val,
valbarhet,sammansättning,suppleanter,beslutförhet, jäv, prolokollföring,
reglementen,delegation m. m. På fiera punkter hänvisas lill de regler som
enligt 2 och 3 kap. LL gäller för landstinget. I .54 S LL finns regler om de
oreglerade nämnderna. Genom hänvisning gäller för dessa nämnder reglerna om
förvaltningsutskottet utom föreskrifterna om antal ledamöter, mandattid,
ordförande och vice ordförande, reglemente och delegation. I 54 S finns också
en regel om delegation som i huvudsak stämmer överens med motsvarande regel för
förvaltningsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LL innehåller inga särskilda regler om de
specialreglerade nämndernas organisation och arbetsformer. Sädana beslämmelser
finns vanligen i resp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section878&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;309&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;specialförfattning.
Före år 1965 innehöll 53 S LL föreskrifter om sjuk­vårdsstyrelsen. Alt LL gav
direkta regler om ett förvaltningsorgan för en specialreglerad verksamhet
innebar en avvikelse från kommunallagarnas vanliga systematik. År 1962 hade
bestämmelser om sjukvårdsstyrelsens ålig­ganden tagits in i sjukvårdslagen. 1
samband med 1965 års ändringar i LL samlades alla besiämmelserom
sjukvårdsstyrelsen i sjukvårdslagen och reg­lerna i 53 S LL ftyiiades över lill
9 S sjukvårdslagen. Detta är belysande för den teknik som används för
regleringen av de specialreglerade nämn­dernas organisation och arbetsformer.
Nu innehåller 53 S LL endast en hän­visning lill vad sjukvårdslagen föreskriver
om ledningen av landstingskom­munens sjukvårdande verksamhet.
Kommunallagsutredningen föreslär i sitt betänkande (SOU 1974:99) Enhetlig
kommunallag ingen motsvarighet till 53 S LL i den nya kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialförfailningarnas nämndregler innebär i
allmänhet atl bestämmel­serna i LL om förvallningsutskottet genom hänvisning
lill stor del blir till­lämpliga på de specialreglerade nämnderna. Avvikelser
förekommer i väx­lande omfattning i de olika specialförfaltningarna. Vissa
avvikande regler, t. ex. om närvarorätt för statliga tjänstemän, är att
betrakta som medel för utövande av statens tillsyn och kontroll över
landstingskommunerna. Av­vikelserna är fiest när det gäller sjukhusdirektion
och folkhögskolestyrelse. Reglerna om de specialreglerade landstingskommunala
nämndernas orga­nisation och arbetsformer är i allmänhet intagna i lag.
Folkhögskolestyrelse, semesierhemsnämnd och styrelse för sjuksköterskeskola är
emellertid reg­lerade i författningar av lägre dignitet (förordning,
stalsbidragskungörelse resp. kungligt brev). Regleringens fullständighet
varierar från nämnd till nämnd. Mest omfattande är bestämmelserna för de
nämnder som regleras i lag. För de andra nämnderna är regleringen mer
summarisk. Den finns i sin helhet i resp. författning och således ulan
hänvisning till LL. I fråga om folkhögskolestyrelse och styrelse för
sjuksköterskeskola kan komplet­terande nämndregler tas in i reglemente som
fastställs av skolöverstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del regelsystem som gäller förde
landstingskommunala nämndernas or­ganisation och arbetsformer är såväl till sin
uppbyggnad som lill sitt innehåll mycket likt reglerna om kommunernas nämnder.
Även om det finns vissa skillnader är det efter tillkomsten av LL och 1965 års
ändringar däri betydligt mera som förenar än som skiljer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Kommunallagsreformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningen har i sitt belänkande (SOU
1974:99) Enhetlig kommunallag lagt fram förslag lill en ny kommunallag
(förkortas i fort-.sättningen EKL) som skall ersätta kommunallagen (1953:753,
o.mryckt 1969:765) (förkortas i fortsättningen KL), kommunallagen för Stockholm
(1957:50. omtryckt 1969:766), LL, lagen (1969:215) med särskilda besläm­melser
om Stockholms läns landstingskommun och' lagen (1957:281) om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section880&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunalförbund.
Förslagel är resultatet av en lagieknisk översyn av kom­munallagstiftningen i
syfte att göra denna enklare och mera enhetlig saml anpassa bestämmelserna till
utvecklingen i kommunal praxis. Genom EKL framhävs de gällande kommunallagarnas
karaktär av ramlagar. Detaljfö­reskrifter av olika slag har rensats ut.
Kommuner och landstingskommuner får därigenom större rörelsefrihet och
möjligheter all anpassa sina verk­samhetsformer efter lokala förhållanden och
till den framtida utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunaldemokratiutredningens överväganden, som
redovisas i betän­kandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati, utmynnar delvis i
förslag till lagändringar. Kommunallagsuiredningen har utarbetat
författningsförsla­gen. Dessa presenteras i betänkandet Kommunal demokrati som
ändringar i EKL. Hänvisningarna nedan avser den reviderade versionen av EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i LL har till stora delar utformats efter
förebild i KL och skill­naderna mellan bestämmelserna om kommunernas nämnder
och bestäm­melserna om landstingskommunernas nämnder är, som förut har nämnts,
fä. Kommunallagsutredningen har inte ansett olikheterna hindra aU KL och LL
förs samman lill en gemensam lag. Nämndkapillet i EKL (3 kap.) är utan undantag
tillämpligt på såväl kommunernas som landstingskom­munernas nämnder. Del
innehåller inga särbestämmelser för de lands­lingskommunala nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande fiertalet av de specialreglerade
landslingskommunala nämn­derna har bestämmelserna i LL om förvaltningsutskottet
och de oreglerade nämnderna gjorts tillämpliga genom hänvisningar i resp.
specialförfatining. Del finns emellertid avvikande regler, ibland med karaktär
av detaljföre­skrifter. Dessa kan stundom syfta till statlig tillsyn och
kontroll av den landslingskommunala verksamheten och innebära en onödig statlig
styr­ning. 1 arbetet med all minska den statliga detaljregleringen av kommu­nernas
och landstingskommunernas verksamhet bör ingå att mönstra ut regler av sådant
slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är önskvärt alt så långt det är möjligt
åstadkomma enhetlighet i reglerna om de specialreglerade nämndernas och
förvaltningsulskotlets or­ganisation och arbetsformer. Detta bör ske genom att
reglerna i EKL om förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna i största
möjliga utsträck­ning görs tillämpliga på de specialreglerade nämnderna och genom
all sär­regler som inte är sakligt motiverade tas bort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och III redovisas en
översyn av reglerna om kommunernas spe­cialreglerade nämnder utifrån de
utgångspunkter som nyss har angivits. Del är angeläget att ta upp även de
landstingskommunala nämnderna till samma granskning. 1 föreliggande promemoria
görs en sådan översyn. Den omfattar sjukvårdsstyrelse, tandvårdsnämnd,
omsorgsstyrelse, regionplane­nämnd, semesierhemsnämnd, sjukhusdirektion,
styrelse för landstingskom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section881&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section882&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;311&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munal
folkhögskola och styrelse för kommunal eller landstingskommunal
sjuksköterskeskola. De författningar som i första hand behandlas är sålunda
sjukvårdslagen, folkiandvårdslagen (1973:457), lagen (1969:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (kallas i fortsättningen om­sorgslagen),
lagen (1968:598)angående handläggning av frågorom regionplan för kommunerna i
Stockholms län (kallas i fortsättningen regionplanelagen), kungörelsen
(1967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem m. m. (kallas i
fortsättningen semesterhemskungörelsen), folkhögskoleförordning­en (1958:478)
och brevet den 30 april 1971 med vissa beslämmelser angående
sjuksköterskeskolor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den landstingskommunala utbildningsnämnden har
behandlats tillsam­mans med den kommunala skolstyrelsen i PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Där redovisas förslag till ändringar i skollagens (1962:319)
bestämmelser om utbildningsnämnden. Denna behandlas därför inte annat än i
några speciella sammanhang i fö­religgande promemoria. I PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
också att regeln i 24 S EKL om proportionellt val ändras och atl en ny
bestämmelse om egendomsförvaltning och personaladministration införs i 43 S
EKL. Dessa förslag beröräven lands­tingskommunernas nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndreglerna i de specialförfaltningar som
behandlas i denna prome­moria är i allmänhet tillämpliga även på kommun som
inte tillhör lands­tingskommun, dvs. för närvarande endast Gotlands, Malmö och
Göteborgs kommuner. Övervägandena och förslagen i promemorian gäller även de sjukvårdsstyrelser,
sjukhusdirektioner, omsorgsslyrelser m. m. som kan fin­nas i dessa kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den statliga kontrollen av hur landstingskommunerna
fullgör de förvalt­ningsuppgifter som har ålagts dem genom specialförfaltningar
uppfattas ofta som besvärande men torde på del hela laget vara mindre kännbar
än mol­svarande kontroll av kommunernas verksamhel. Exempelvis saknar sjuk­vårdslagen
och folkiandvårdslagen bestämmelser om hur landstingskom­muns skyldighet atl
svara för sjukvården och tandvärden skall genomdrivas. Nämndreglerna i LL och
specialförfaltningarna har också gett lands­tingskommunerna jämförelsevis stor
frihet att utforma sin nämndorgani­salion efter vad som har ansetts lämpligt
med hänsyn till lokala förhållanden och behov. Bestämmelserna om sjukvårdsstyrelse
och sjukhusdireklion i 9 och 11 SS sjukvårdslagen har sålunda inte utgiort
något hinder för de ändringar i sjukvårdsförvaltningens organisation med
införande av distrikts-indelning, blockorganisation m, m. som många
landstingskommuner har genomfört på senare år. De ändringar i
specialförfattningarnas nämndregler som föreslås i denna promemoria innebär atl
dessa regler anpassas lill be­stämmelserna om kommunstyrelse,
förvaltningsutskott och oreglerade nämnder i EKL. Avsikten därmed är naluriigtvis
inte an begränsa lands­lingens nuvarande möjligheter att ordna nämndernas
organisation och ar­betsformer på del sätt som de finner lämpligast ulan
tvärtom att i någon mån underiäiia sådana strävanden. Det ligger i statens
intresse all tillse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section883&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section884&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
sjukvården, omsorgsverksamheten, utbildningen m. m. lill sitt innehåll är så
bra som möjligt. Men hur dessa verksamheter skall organiseras bör i största
möjliga utsträckning vara en sak för landstingskommunerna själva. För de
nämnder vars organisation och arbetsformer är ofullständigt reg­lerade i
författning, dvs. semesierhemsnämnd, folkhögskolestyrelse och sty­relse för
sjuksköterskeskola bör en anpassning ske till del allmänna kom­munala nämndregelsystemet.
Därigenom blir de reglementen som fastställs av skolöverstyrelsen helt eller
delvis överfiödiga för folkhögskolor och sjuk­sköterskeskolor med kommuner och
landstingskommuner som huvudmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Fakultativa eller obligatoriska nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De specialreglerade landstingskommunala nämnderna
är till skillnad från de viktigaste kommunala nämnderna fakultativa. Del är
således inte ob­ligatoriskt för landstinget att inrätta särskilda nämnder för
alt handha de specialreglerade förvaltningsuppgifterna, utan landstinget kan
lägga dessa på någon av de nämnder som redan finns. Däremot är de
specialreglerade nämnderna obligatoriska som funktion. Om landstinget inte
utser särskild nämnd för förvaltningsuppgiften, måste landstinget uppdra ät
någon annan av nämnderna alt vara sådan nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna om inrättande av specialreglerade
nämnder hos lands­tingskommunerna är något olika utformade i de skilda
specialförfaltning­arna. Enligt 9 S 1 mom. sjukvårdslagen skall ledningen av
landstingskom­munens sjukvärdande verksamhet utövas av sjukvårdsstyrelsen.
Linds-tinget kan också besluta atl förvaltningsutskottet eller en avdelning av
ut­skottet skall vara sjukvårdsstyrelse. Detta var tidigare vanligt. På senare
är har emellertid särskilt de större landstingskommunerna övergått till en
organisation med fristående sjukvårdsstyrelse. Numera fungerar förvall­ningsutskottet
som sjukvårdsstyrelse endasl i fyra landstingskommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledningen av folktandvården utövas enligt 5 S
folktandvårdslagen i varje landstingskommun av sjukvårdsstyrelsen. Landstinget
flr dock utse särskild nämnd för ändamålet. 1 fråga om sådan nämnd äger enligt
5 S bestäm­melserna om sjukvårdsstyrelse i 9 S 1 och 2 mom. sjukvårdslagen mot­svarande
tillämpning. Sådan nämnd för ledning av folktandvården har inle filt något
särskilt namn i lagen. Nämnd av detta slag finns f n. endast i Stockholms läns
landstingskommun där den kallas tandvårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller omsorgssiyrelse kan landstinget
inrätta sådan som särskild nämnd eller besluta all nämnd som handhar andra
landstingskommunens förvaltningsuppgifter skall vara omsorgsstyrelse (6 S
omsorgslagen). Mot­svarande ordning gäller för semesierhemsnämnd (6 S
semesterhemskungö­relsen), regionplanenämnd (3 S regionplanelagen) och även för
utbildnings­nämnd (3 S skollagen, 1962:319, omtryckt 1970:1026). Särskild
omsorgs­styrelse finns i fyra landstingskommuner. 1 nästan alla de andra lands­tingskommunerna
är sociala nämnden även omsorgssiyrelse. Särskild se-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section885&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section886&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;313&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mesterhemsnämnd
har inrättats av endasl ett landsting. 1 övriga fall är vanligen sociala
nämnden semesierhemsnämnd. Regionplanelagen innebär atl specialreglerad
regionplanenämnd kan finnas endast i Stockholms läns landstingskommun, som har
inrättat särskild regionplanenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 11 S 1 mom. sjukvårdslagen utövas tillsynen
vid och ansvaret för förvaltning av sjukhus av en direktion som är underordnad
sjukvårdssty­relsen. Landstinget kan besluta att sjukvårdsstyrelsen skall vara
direktion. Det är vidare möjligt alt låta direktion vara gemensam för två eller
fiera sjukhus. Dessa bestämmelser ger landstinget stor frihet att ordna
sjukhus-förvaltningen efter vad som bedöms lämpligt. En fjärdedel av lands­tingskommunerna
har lokala direktioner för enskilda sjukhus. Övriga har i regel i stället
indelat landstingsområdet i distrikt med en direktion för varje distrikt. I
några fall är sjukvårdsstyrelsen direktion för landstingskom­munens samtliga
sjukvårdsinrättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För folkhögskola skall enligt 3 S 1 mom.
folkhögskoleförordningen finnas en styrelse. Detta gäller både folkhögskola med
landstingskommun som huvudman och skola med privat huvudman som vanligen aren
folkrörelse. Förordningens bestämmelser om styrelsens organisation och
arbetsformer är tillämpliga på alla statsunderstödda folkhögskolor oberoende av
huvud­mannaskapet. Enligt folkhögskoleförordningen skall särskild styrelse
finnas för varje landstingskommunal folkhögskola. Skolöverstyrelsen fastställer
reglemente för varje folkhögskola. Sådant reglemente skall enligt 5 S folk­högskoleförordningen
innehålla bl. a. vissa bestämmelser om styrelsens or­ganisation.
Landstingskommunernas styrelser för folkhögskolorna anges inle sällan sortera
under utbildningsnämnden. Sju landsting har utseU ledamö­terna i
folkhögskolornas styrelser helt eller delvis bland utbildningsnämn­dens
ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 7 S brevet angående sjuksköterskeskolorna
utövas ledningen av sjuksköterskeskola av en styrelse och rektor. Bestämmelserna
i brevet är i princip tillämpliga på alla sjuksköterskeskolor vare sig de har
enskild, kom­mun eller landstingskommun som huvudman. Landstinget kan besluta
att utbildningsnämnden skall vara styrelse för landstingskommunens sjukskö­terskeskolor.
Landstinget har också möjlighet atl låta styrelse för annan vårdyrkesutbildning
som landstingskommunen anordnar vara styrelse även för sjuksköterskeskola (36 S
nämnda brev). Landstinget får även besluta att särskild styrelse skall finnas
för sjukskölerskeskola. För sådan särskild styrelse fastställer
skolöverstyrelsen reglemente (37 S). Motsvarande regler gäller för styrelse för
sjuksköterskeskola som har kommun som huvdman (36 och 37 SS). Särskild styrelse
för sjuksköterskeskolor förekommer endast i ett tltal fall. I allmänhet är
utbildningsnämnden också styrelse för lands­tingskommunens
.sjuksköierskeskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alla de nämnder som behandlas här utom styrelse för
folkhögskola är fakultativa i den bemärkelsen att de inte behöver finnas som
särskilda nämn­der. Frågan är om det finns några skäl att behålla
folkhögskoleslyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section887&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section888&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;314&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
obligatorisk nämnd. Styrelsen intar av tradition en särställning i del
hänseendet att folkhögskolorna i utformningen av sin verksamhet har varit
friare än andra skolformer. Detta har motiverat självständiga styrelser som kan
hävda särskilda, ibland lokala intressen. Obligatoriska fristående
folk-högskolestyrelser bidrar naluriigtvis också till atl motverka
centralisering och minskning av antalet förtroendeuppdrag. Å andra sidan bör
landstingen ha frihet att själva i största möjliga utsträckning bestämma hur
nämnd-organisationen skall utformas. Denna grundsats om organisatorisk hand­lingsfrihet
har sedan länge haft infiytande på lagstiftningen om de lands­lingskommunala
nämnderna och den betonas genomgående i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
III. I sista hand är frågan om folkhögskolestyrelsens ställning en fråga om
avvägning mellan kraven på lokalt infiytande och intresset av att ha en
samordnad förvaltning. Sådana överväganden görs rimligtvis bäst av lands­tinget,
som är huvudman för folkhögskolan. Folkhögskoleförordningen bör därför ändras
sä att även folkhögskoleslyrelserna blir fakultativa i den me­ningen alt de
inte behöver finnas som särskilda nämnder. Det skall tilläggas att landstingen
redan nu kan ge folkhögskolestyrelse en viss karaktär av central nämnd eftersom
valbarheten till styrelsen inte är begränsad genom krav på bosättning i viss
del av landstingskommunen och ledamöterna kan utses helt eller delvis bland
utbildningsnämndens ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nästa fråga är om landstinget över hela fältet bör
ha frihet atl avgöra vilken nämnd som skall ha hand om en viss
förvaltningsuppgift. Sådan handlingsfrihet har landstinget i fråga om
omsorgsstyrelse, utbildnings­nämnd, semesierhemsnämnd och regionplanenämnd. I
övriga fall gäller vis­sa begränsningar. Enda alternativet lill särskild
sjukvårdsstyrelse är att för­valtningsutskottet också är sjukvårdsstyrelse. I
fråga om folktandvården har landstinget atl välja mellan sjukvårdsstyrelsen och
särskilt utsedd nämnd för ledning av land vården. Beträffande sjukhusdireklion
gäller all landstinget måste antingen tillsätta särskild direktion eller
besluta alt sjukvårdsstyrelsen skall utgöra direktion. När det gäller styrelse
för sjukskölerskeskola har landstinget tre möjligheter, nämligen atl tillsätta
särskild styrelse, att besluta all utbildningsnämnden skall vara styrelse eller
atl lämna uppdraget åt sty­relse för annan vårdyrkesulbildning som
landstingskommunen anordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdsstyrelsens uppgifter - alt handha den
sjukvårdande verksam­heten -är visserligen på sitt sätt speciella men del kan
knappast resas några principiella invändningar mot atl här ge landstinget samma
frihet att välja nämnd för förvaltningsuppgifterna som det har i fråga om
övriga special­reglerade nämnder. Kravet pä organisatorisk handlingsfrihet för
landstinget och intresset av enhetliga bestämmelser om inrättande av
specialreglerade nämnder bör i detta sammanhang få väga tyngst. De praktiska
konsekven­serna av en ändring i sådan riktning blir emellertid sannolikt små.
eftersom sjukvården är en sådan dominerande uppgift för landstingen att den på
de fiesta håll kräver att särskilda nämnder inrättas för atl sköta den. Det
finns inle heller några skäl alt behålla särreglerna för tandvårdsnämnd eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section890&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försjuksköterskeskola.
Tandvårdsnämnden utövar ledningen av en av lands­tingskommunens viktigaste
verksamheter. Den bör ges samma ställning enligt författningsbestämmelserna som
de andra specialreglerade nämnderna och få en självständig reglering i
folktandvårdslagen av samma slag som gäller för dessa. Däremot bör nuvarande
bestämmelser behållas i fråga om direktion, eftersom denna är underordnad
sjukvårdsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Därefter återstår frågan hur bestämmelserna om
inrättande av de spe­cialreglerade nämnderna, som är fakultativa men
obligatoriska som funktion, bör utformas. Innebörden av dessa beslämmelser bör
vara att det i varje landstingskommun skall finnas en nämnd för den
specialreglerade uppgiften och att landstingskommunen får tillsätta särskild
sådan nämnd eller uppdra åt annan nämnd atl vara nämnd för uppgiften i fråga.
Sådana regler, med något varierande utformning, gäller nu för utbildningsnämnd,
omsorgssiy­relse, regionplanenämnd, semesierhemsnämnd och styrelse för
sjuksköler­skeskola och bör, som förut har framhållits, även gälla för
sjukvårdsstyrelse, tandvårdsnämnd och styrelse för folkhögskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om inrättande av de specialreglerade
nämnderna bör utformas på ett enhetligt sätt. En sådan enhetlig regel skulle
med hänvisning lill det föregående kunna ges följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I varje landstingskommun skall finnas en x-nämnd.
Landstingskommu­nen får tillsälla särskild x-nämnd eller uppdra åt annan nämnd
att vara x-nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med vissa avvikelser föreslås denna regel ersätta
molsvarande bestäm­melser i de specialförfaltningar som behandlas i denna
promemoria. Regeln ansluter nära till den bestämmelse som föreslås i PM III för
de special­reglerade kommunala nämnder som behandlas där. I PM III föresläs
också en hjälpregel med den innebörden all kommunstyrelsen eller viss annan
nämnd skall vara nämnd för uppgiften i fråga, om fullmäktige inle har beslutat
annoriunda. Därigenom garanteras alt det alltid finns en nämnd som har det
direkta ansvaret för den specialreglerade uppgift som del är fråga om. Vad
gäller de specialreglerade landstingskommunala nämnder som handhar de
viktigaste förvaltningsuppgifterna, dvs. sjukvårdsstyrelsen, omsorgsstyrelsen
och utbildningsnämnden, flr en hjälpregel av det slag som nyss har beskrivits
anses överfiödig. De övriga nämndernas uppgifter kan inte heller sägas vara av
sådan art alt en hjälpregel behövs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Antalet ledamöter och suppleanter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget bestämmer enligt 42 S första stycket LL
hur många ledamöter och suppleanter som skall finnas i förvaltningsutskotlet.
Antalet ledamöter får dock inte vara under fem. Beträffande suppleanter har något
minimianlal inte satts ut. Motsvarande regler gäller enligt 31 S förstastycket
KL. Motiven till KL ger vid handen atl minst en suppleant bör utses. Om antalet
ledamöter och suppleanter i de oreglerade nämnderna bestämmer landsting och
kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section892&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;316&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munfullmäklige
fritt. Ingel minimiantal är föreskrivet. För sjukvårdsstyrelse, tandvårdsnämnd,
omsorgsstyrelse och regionplanenämnd gäller samma reg­ler om antalet ledamöter
och suppleanter som för förvallningsutskottet (9 S 1 mom. sjukvårdslagen, 5 S
folkiandvårdslagen, 14 S omsorgslagen och 3 S regionplanelagen).
Semesierhemsnämnd beslår enligt 6 § semesterhems­kungörelsen av ordförande och
fyra andra ledamöter. För varje ledamot skall finnas en suppleant. Bestämmelsen
i 11 S 2 mom. sjukvårdslagen om antalet ledamöter och suppleanter i
sjukhusdireklion avviker från huvud­regeln på det sättet att antalet ledamöter
inte får vara under tre. Styrelse för folkhögskola skall enligt 3 S 1 mom.
folkhögskoleförordningen bestå av minst fem ledamöter och minst tre
suppleanter. I brevet om sjukskö­terskeskolor saknas bestämmelser om antalet
ledamöter och suppleanter i styrelse för sjukskölerskeskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 33 S EKL bestämmer kommunfullmäktige och
landsting antalet ledamöter och suppleanter i kommunstyrelse och
förvaltningsutskott. An­talet ledamöter får inte vara under fem. I PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
III föreslås att samma regel genom hänvisning i resp. specialförfattning skall
gälla för samtliga kommunala specialreglerade nämnder saml för
landstingskommuns utbild­ningsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det ligger ett värde i sig all lill nämnderna knyts
så många förtroendemän som är möjligt med hänsyn lill kravet på effektivitet
och arbetsduglighet. Del bör kunna överlämnas åt landslingen att själva
bestämma antalet le­damöter i nämnderna utöver ett visst minimianlal. Delta kan
för alla nämn­der lämpligen vara det som gäller för förvaltningsutskoilet, dvs.
fem. Mi­nimiantalet för ledamöter i sjukhusdirektion bör därför höjas från tre
lill fem. Direktionens särställning som lokal styrelse behöver inle hindra en
sådan höjning. F. ö. torde det vara sällsynt atl direktioner har mindre än fem
ledamöter. Hos de tretton landstingskommunerna som har infört dis­triktsindelning
finns f n. ingen direktion med mindre än sju ledamöter. Det bör tilläggas att
fem är ett minimiantal och ingen rekommendation om vad som är ett lämpligt
antal ledamöter i landstingskommunernas nämn­der. Valet av minimiantalet fem
har snarare sin grund i strävan att nå en enhetlig reglering med ett minimum av
detaljföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särbestämmelserna om antalet suppleanter i 6 S
semesterhemskungörelsen och i 3 S 1 mom. folkhögskoleförordningen vad gäller
styrelse för lands­tingskommuns folkhögskola är inte sakligt motiverade och bör
utgå. Hu­vudregel om frihet för landstinget att bestämma antalet suppleanter
bör gälla även för semesierhemsnämnd och folkhögskolestyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning lill vad som nyss har sagts bör
specialförfailningarnas beslämmelser om antalet ledamöter och suppleanter i de
specialreglerade nämnderna ersättas av hänvisningar lill motsvarande regel för
förvaltnings­utskottet i 33 S EKL. Denna regel bör vara tillämplig även pä
styrelse för kommuns och landstingskommuns sjuksköterskeskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section894&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.,-.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;317&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Valbarhet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingsman och suppleanter väljs enligt 8 S LL
bland dem som upp­fyller villkoren för rösträtt i landstingskommunen. Rösträtt
vid landstingsval har den som är röstberättigad vid val av kommunfullmäktige i
kommun inom landstingskommun (7 S LL). För valbarhet till landsting fordras
således svenskt medborgarskap, kyrkobokföring i kommunen och uppnådda arton års
ålder (6 S KL). Den som är omyndigförklarad har dock inte rösträtt och är
därmed inle valbar. 1 7 S LL uppställs vidare valbarhetshinder för
landshövding, avdelningschef vid länsstyrelse samt landstingsdirektör eller
motsvarande tjänsteman hos landstingskommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För valbarhet till förvaltningsulskoti och
oreglerade .nämnder gäller enligl 43 och 54 SS LL vad som har föreskrivits om
valbarhet lill landstinget. Dessutom gäller ett speciellt valbarheishinder för
cheferna för verk inom resp. nämnds förvaltningsområde (verkscheO. I sak samma
valbarhetsregler gäller vid val av kommunstyrelse och oreglerade kommunala
nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller de specialreglerade nämnderna
varierar valbarhetsvillkoren. För sjukvårdsstyrelse, tandvårdsnämnd,
omsorgssiyrelse och regionplane­nämnd gäller genom hänvisningsregler (9 S 2
mom. sjukvårdslagen, 5 S folk­tandvårdslagen, 14 S omsorgslagen och 3S
regionplanelagen) samma be­stämmelser som för förvaltningsutskoilet. Uteslutna
från valbarhet är således bl. a. landstingsdirektören och vederbörande
verkschefer. Exempelvis kan sjukvårdsdirektör som är verkschef hos
sjukvårdsstyrelsen inle väljas till ledamot i styrelsen. För sjukhusdirektion
gäller enligt &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;S 3 mom. sjuk­vårdslagen att den som inte är valbar
till ledamot eller suppleant i sjuk­vårdsstyrelse inte kan väljas till ledamot
eller suppleant i direktion. Dessutom föreskrivs ell särskilt valbarhetshinder
för tjänstemän i sjukhusledningen, nämligen sjukhusdirektor, styresman,
chefsläkare eller den som leder den ekonomiska förvaltningen vid direktionen
underställt sjukhus med styres­man eller sjukvårdsdirektör som är högsta
förvaltningschef för sådant sjuk­hus. Av 9 S 2 mom. sjukvårdslagen följer aU
hinder inte föreligger all välja sjukhusdirektör, styresman, chefsläkare eller
sjukhusintendent (motsvaran­de) lill ledamot eller suppleant i sjukvårdsstyrelse.
Om sjukvårdsstyrelsen samtidigt är direktion för det sjukhus där tjänstemannen
är anställd, llr denne dock enligt 11 S 3 mom. sjukvårdslagen inte delta i
handläggningen av sådant ärende rörande detta sjukhus som styrelsen handlägger
i sin egen­skap av direktion. Semesterhemskungörelsen, folkhögskoleförordningen
och brevet om sjuksköterskeskolorna innehåller inga bestämmelserom valbarhet
lill semesierhemsnämnd, folkhögskolestyrelse resp. styrelse försjuksköter­skeskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I betänkandet (SOU 1952:14) Kommunallag m. m.
motiverade kommu­nallagskommittén valbarhetshindren för den ledande
tjänstemannen och förvaltningscheferna med att dessa borde tillföra nämnden
sina särskilda kunskaper och erfarenheter enbart i sin egenskap som tjänstemän
(s. 223).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section895&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section896&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;318&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ansågs angelägel att tjänstemännen slår neutrala, åtminstone såtillvida att de
inte företräder visst parti såsom ledamot av kommunal nämnd och att deras
ansvarsställning i förhållande lill nämnden är klar. 1 propositionen med
förslag till kommunallag uttalade departemenischefen bl. a. all val­barhelshindret
för förvaltningschefer innebaren godtagbar kompromiss mel­lan ett totalförbud
för de anställda att tillhöra den nämnd som de lyder under och ell slopande av
alla valbarhetshinder (prop. 1953:210 s. 143).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningen föreslår alt de
valbarhetsbestämmelser som gäller för förvallningsutskotlet, kommunstyrelsen
och de oreglerade nämn­derna ändras så atl valbarhetshindren för den ledande
tjänstemannen (lands­tingsdirektören) och verkscheferna faller bort (9, 34 och
43 SS EKL). I fråga om valbarhelshindret för den ledande tjänstemannen
framhåller utredningen bl. a. att det ibland kan vara svårt atl ange vilken
tjänsteman det gäller, att kommunalråden och landstingsråden spelar den ledande
rollen i de fiesta kommuner och landstingskommuner och atl hindret därför
numera inte fyller den funktion, som ursprungligen hade avsells (SOU 1974:99 s.
181). Den obehörighet för verkschef som kunde anses påkallad med hänsyn till
dennes särskilda uppgifter avser numera i allmänhet endast en begränsad del
även nämnds arbetsuppgifter och motiverar enligt uiredningen knappast ett
totalt hinder mot medverkan i nämndarbetet (s. 259). Utredningen fö­reslår all
valbarhetshindret för verkschefer ersätts av en särskild jävsregel av innebörd
all verkschef inte får delta i nämnds avgörande av ärende som rör verket (39 S
EKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och III
innebär vad gäller bestämmelserna om valbarhet lill de specialreglerade
kommunala nämnderna atl regeln i 34 S EKL om valbarhet blir tillämplig på alla
sådana nämnder. Därmed faller valbarhets­hindret för den ledande tjänstemannen
och förvaltningscheferna helt bort inom den kommunala sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Motiveringen för valbarhetshindren har i huvudsak
varit densamma för alla kommunala och landstingskommunala nämnder. De skäl som
kom­munallagsuiredningen har åberopat för att ta bort hindren och som har
angivits ovan för anses väga lika tungt i fråga om landstingskommunernas specialreglerade
nämnder som beträffande förvaltningsutskottet, kommun­styrelsen och de
oreglerade nämnderna. Härtill kommer alt gränsen mellan valbara och icke
valbara Ijänstemän kan uppfattas som godtyckligt dragen när kretsen av icke
valbara, såsom är fallet belräffande sjukhusdirektion, är relativt stor och
landstingskommunerna har en tjänsteorganisation som något avviker från den som
har varit förutsatt i bestämmelserna om val­barhetshindren. Det bör kunna
överlämnas åt partierna atl bedöma om del är lämpligt alt nominera en
chefstjänsteman i landstingskommunen till för­troendeuppdrag. Det fria
politiska urvalssystemel är överlägset urvalssystem som skapas genom särskilda
lagregler. Om valbarhetshindren för lands­tingskommunernas chefstjänstemän tas
bort, når man också jämställdhet i valbarhelshänseende mellan alla
kommunaltjänstemän. Lagregleringen av valbarheten blir enhetlig och enkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section898&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;319&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För byggnadsnämnd, barnavårdsnämnd och hälsovårdsnämnd
har sedan fiera år inte funnits några valbarhetshinder för chefstjänstemän.
Detta synes inle ha vållat några ölägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad som har sagts ovan föreslås
att hindren för lands­tingsdirektör och övriga chefstjänstemän atl väljas till
ledamöter och sup­pleanter i landstingskommunernas specialreglerade nämnder
slopas. I spe­cialförfattningarna bör valbarheten regleras endast genom
hänvisning till bestämmelsen i 34 S första stycket EKL om valbarhet till
förvaltningsut­skottet och kommunstyrelsen. Detta bör gälla även
semesterhemskungö­relsen, folkhögskoleförordningen och brevet om
sjukskölerskeskolorna där valbarhetsbeslämmelser inle tidigare har funnits. Den
särskilda valbarhets­regeln för sjukhusdirektion i 11 S 3 mom. första stycket
sjukvårdslagen utgår. Den speciella jävsregeln i 11 S 3 mom. andra stycket blir
överfiödig och kan mönstras ut, eftersom valbarhetshindren för där avsedda
tjänstemän faller bort varigenom samma valbarhetsregel kommer atl gälla i
direktion och sjukvårdsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 34 S första stycket EKL hänvisas inte endasl
beträffande valbarhet utan även i fråga om rätt all fullgöra uppdrag, verkan av
att valbarheten upphör och rätt till avsägelse till bestämmelserna i 9 S EKL om
ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige och landsting. Dessa bestämmelser
bör gälla i alla de nämnder som behandlas här och del blir också fallet genom
specialförfailningarnas hänvisningar till 34 S första stycket EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ersättning för det slopade valbarhetshindret
för verkscheferna föreslår kommunallagsutredningen en särskild jävsregel av
innebörd alt verkschef inle flr delta i förvaltningsutskottets eller
kommunstyrelsens avgörande av ärende som rör det verk som han är chef för (39 S
tredje stycket EKL). För de specialreglerade kommunala nämnder där den ganska
vidsträckta jävsregeln i 4S förvaltningslagen fullt ut är tillämplig behövs
ingen sådan särskild jävsregel som kommunallagsutredningen har föreslagit. För
de landstingskommunala nämnderna gäller emellertid endast jävsreglerna i LL. Som
framgår av det följande föreslås inle heller några ändringar i detta hänseende.
Jävsreglerna i LL hindrar inle verkschefen från att delta i nämn­dernas
behandling av ärende enbart av den anledningen atl det avser verkets
förvaltningsområde, utan ärendet skall röra honom eller någon honom när­slående
personligen. Därför bör den särskilda jävsregeln i 39 S tredje stycket EKL
genom hänvisning i resp. specialförfatining göras tillämplig även i de
specialreglerade landstingskommunala nämnderna. Frågan om en sådan jävsregel,
förvaltningsorganisationens uppbyggnad ellerannan omständighet gördel omöjligt
för verkschef att på ett meningsfullt sätt delta i nämndarbelet bör överiämnas
åt partierna atl avgöra när de nominerar kandidater för nämndvalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section899&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section900&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;320&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 Nämndernas
sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda regler om nämnds sammansättning, ofta
utformade så att vissa yrkesgrupperdäkare, veterinärer ellerjurister) bör vara
företrädda i nämnden, förekommer i fem specialförfaltningar på det kommunala
området. Sådana regler har lill syfte alt ge nämnden tillgång till den
sakkunskap som behövs. Av de författningar som behandlas i denna promemoria är
det endasl folk­högskoleförordningen som innehåller en sådan bestämmelse.
Enligt 3 S 1 mom. skall folkhögskolans tjänstgörande rektor vara ledamot av
skolans styrelse och tillika dess sekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM II föreslås att besiämmelserna om särskild
yrkesrepresenlation mön­stras ut ur de fem författningar rörande kommunala nämnder
som ännu innehåller sådana regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är, som socialutredningen i promemorian
(Stencil S 1969:11) Lag­stiftning om sociala nämnder i kommunerna har påpekat,
inte förenligt med moderna demokratiska tankegångar atl föreskriva eller ens
rekom­mendera yrke eller utbildning som kompetensgrund när del gäller val till
offentligt uppdrag. Det måste sägas vara i hög grad otidsenligt alt på sådant
sätt destinera mandat lill vissa yrkesgrupper. Partierna bör inte vara bundna
av sådana föreskrifter eller rekommendationer när de nominerar förtroen­demän.
Nämndernas behov av sakkunskap kan tillgodoses på andra sätt än genom särskild
yrkesrepresentation eller självskrivet ledamotskap för vissa tjänstemän. Om
nämnden vill ha tillgång lill sakkunskap, kan den tillkalla tjänsteman hos
nämnden eller särskild expert som sitter inne med den kunskap som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad som nu har anförts leder lill slutsatsen att
bestämmelsen om alt rektor är självskriven ledamot av folkhögskolestyrelse bör
utgå ur folkhög­skoleförordningen, åtminstone när det gäller folkhögskola med
landstings­kommunal huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7 Proportionella
val av nämnder m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För sjukvårdsstyrelse, tandvårdsnämnd,
omsorgsstyrelse och regionpla­nenämnd föreskrivs atl de skall väljas
proportionellt, om det begärs av ett visst antal ledamöter i landstinget,
nämligen minst så många väljande som motsvarar det tal som erhålls, om samtliga
väljandes antal delas med del antal personer valet avser, ökat med ett (9 S 1
mom. sjukvårdslagen, 14 S omsorgslagen och 3 S regionplanelagen). För
sjukhusdireklion, semesier­hemsnämnd, styrelse för folkhögskola och styrelse
för sjukskölerskeskola saknas däremot sådan föreskrift om minoritets rätt alt
påkalla proportionellt val. Dessa nämnder väljs alltså formellt alllid genom
majoritetsval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 24 S EKL finns molsvarande bestämmelse om
proportionellt val av för-valtningsutskotl, kommunstyrelse och oreglerade
nämnder. 1 PM 11 föreslås all denna regel ändras så att den blir tillämplig
även på alla specialreglerade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section901&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section902&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunala
och landslingskommunala nämnder. Delta innebär att även sjukhusdirektion,
semesierhemsnämnd, styrelse för folkhögskola och sty­relse för
sjuksköterskeskola kommer att formellt kunna väljas proportionellt, om den
föreskrivna minoriteten begär det. Ändringen medför också att de särskilda
bestämmelserna i sjukvårdslagen, omsorgslagen och region­planelagen om
proportionelll val blir överfiödiga och kan utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 9 S 1 mom. sjukvårdslagen, 14 S omsorgslagen och
3 S regionplanelagen finns också en bestämmelse av innebörd atl landstinget
skall bestämma den ordning i vilken suppleanterna skall kallas in till
tjänstgöring, om valet av suppleanter inte sker proportionelll. Samma regel
gäller enligt 42 och 54 SS LL även för förvallningsutskottet och de oreglerade
nämnderna. Den slår med några mindre ändringar kvar i 33 S andra stycket EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En regel om alt landstinget reglerar lurordningen
vid inkallande av sup­pleanter som inte har valls proportionellt bör gälla för
alla nämnder som behandlas i promemorian. Detta sker enklast genom all
specialförfaltning­arna hänvisar till bestämmelsen i EKL. De uttryckliga
reglerna om bestäm­mande av turordningen i sjukvårdslagen, omsorgslagen och
regionplanelagen kan därmed utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
Utomståendes närvarorätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de olika specialförfattningarna finns varierande
regler om rätt för ut­omstående, dvs. annan än ledamot eller suppleant, att
vara närvarande vid nämndernas sammanträden. Till sammanträde med
sjukvårdsstyrelse skall enligt 9 S 3 mom. sjukvårdslagen kallas
sjukvårdsdirektör eller, om sådan inte finns, landstingsdirektör samt
länsläkaren eller förste stadsläkaren. Om landstinget eller kommunfullmäktige i
kommun utanför landstingskommun bestämmer det, skall även annan som har alt
föredra sjukvårdsärenden inför förvaltningsutskottet eller kommunstyrelsen
kallas lill sådant sammanträde. Den som inställer sig efter sådan kallelse har
rätt att delta i sjukvårdssty­relsens överiäggningar men inte i besluten saml
fä sin mening antecknad lill protokollet. Om sjukvärdsärende av större vikt
skall behandlas vid sam­manträde med sjukvårdsstyrelsen, skall beroende på
ärendets art kallas an-lingen en överiäkare eller en distriktsläkare. Han har
rätt alt delta i över­läggningarna men inte i besluten och atl få sin mening
antecknad till pro­tokollet. Styrelsen utser för viss tid en överiäkare och en
distriktsläkare inom sjukvårdsområdet atl stå till förfogande för detta
ändamål. Till sam­manträde med sjukvårdsstyrelsen skall också enligt 15 S
omsorgslagen kallas särskolechef vårdchef och överiäkare hos omsorgsstyrelsen,
om ärende som rör inrättning inom tjänstemannens verksamhetsområde skall
behandlas vid sammanträdet. De får delta i överläggningarna men: jnte i
besluten och har rätt alt få sin mening antecknad till protokollet. Om
sjukvårdsstyrelsen utövar ledningen av specialsjukhus, bör styrelsen vidare
enligt 6 S stadgan (1963:146, omtryckt 1972:456) angående omsorger om vissa
psykiskt ul-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21  Riksdagen 1976/77.  1 saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section903&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section904&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;322&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vecklingsstörda
bereda representant för föräldraförening tillfälle att närvara vid styrelsens
sammanträden eller på annat lämpligt sätt informera lor­eningen om sin
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i fråga om sjukhusdireklion är kretsen av
utomstående personer med närvarorätt omfattande. Enligt 12 S sjukvårdslagen
skall sjukvårdsdi­reklör eller, om sådan inte finns, landstingsdirektör saml
sjukhusdirektör, styresman, chefsläkare och den som vid sjukhus med styresman
leder den ekonomiska förvaltningen kallas lill direktionens sammanträden. De
har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten samt att få sin
mening antecknad till protokollet. Samma närvarorätt, yttranderätt och falska
re­servationsrätt tillkommer även överiäkare, sjukstuguläkare och sjukhems­läkare
samt distriktsläkare som lyder direkt under direktion, var och en såvitt angår
hans verksamhetsområde. Detsamma gäller i frågor angående sjukvårdspersonalen
den som närmast under sjukhusdirektör eller styresman handlägger frågor rörande
denna personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till sammanträde med omsorgsslyrelsen skall enligt
15 S omsorgslagen särskolchefen, vårdchefen och slyrelsens överiäkare kallas.
När de är när­varande har de rätt atl delta i överläggningarna men inle i
besluten och 11 sin mening antecknad i protokollet. Omsorgsstyrelsen bör vidare
enligl 6 S stadgan angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda bereda
representant för föräldraförening tillfälle atl närvara vid styrelsens samman­lräden
eller på annat lämpligt sätt informera föreningen om sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 3 S 2 mom. folkhögskoleförordningen skall
skolläkare kallas till sammanträde med styrelse för folkhögskola, vid vilkel
elevernas hälsotill­stånd eller sundhetsförhållandena vid skolan behandlas. I 3
S 2 mom. finns också en särskild bestämmelse om lärarrepresentation i
folkhögskolesty­relsen. En lärare, som för varje arbetsår utses av lärarrådet,
har rätt att som lärarnas representant närvara vid slyrelsens sammanträden. Han
har rätt att delta i överiäggningarna men inle i besluten och alt få sin mening
antecknad till protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För de andra specialreglerade nämnderna liksom för
förvaltningsuiskoitet och de oreglerade nämnderna saknas
författningsbestämmelser om närva­rorätt. För atl kommunal tjänsteman, utomstående
expert och förtroen­deman, som inte är ledamot i viss nämnd, utan uttryckligt
lagstöd skall fa närvara och yttra sig i nämnden fordras enligt rättspraxis
enighet i nämn­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsuiredningen och
kommunaldemokratiutredningen föreslår att förvaltningsutskottet,
kommunstyrelsen och de oreglerade nämnderna skall få tillkalla förtroendeman
eller tjänsteman hos den egna kommunen eller landstingskommunen eller särskild
sakkunnig för atl meddela de upp­lysningar som behövs (37 S andra stycket EKL).
För alt tillgodose syftet med närvarorätten - atl nämnden får det
beslutsunderiag som den behöver - räcker det enligt kommunallagsutredningen med
au den utomstående flr lämna upplysningar på frågor som nämndledamöterna
ställer. Ytiran-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section905&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section906&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derätten
beror således på om någon ledamot påkallar att vederbörande hörs. Den
utomstående skall inle heller ha rätt att få sin mening antecknad till
protokollet. Beslut enligl 37 S andra stycket EKL om atl höra utomstående
upplysningsvis fattas med enkel majoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om de anställdas närvarorätt pågår
försöksverksamhet med stöd av lagen (1972:271) om närvarorätt vid sammanträde
med kommunal eller landstingskommunal nämnd. Vidare har kommunaldemokratiutredningen
genom tilläggsdirektiv (1973 års riksdagsberättelse C 10) fått i uppdrag alt
utreda de problem som med hänsyn till den politiska demokratin och den
kommunala verksamhetens karaktär är förenade med frågan om
personal-representation i kommunala och landstingskommunala nämnder. Dessa frå­gor
berörs inte vidare i denna promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De olika bestämmelserna i specialförfattningarna om
närvarorätt vid nämndsammanträde för andra än ledamöter i nämnden har
motiverats främst av angelägenheten att tillförsäkra nämnderna erforderlig
medicinsk och annan sakkunskap. Det råder inte några delade meningar om att
nämn­derna behöver anlita utomstående sakkunskap och atl det är önskvärt att
detta behov kan tillgodoses. Det kan däremot ifrågasättas om det är nöd­vändigt
att reglera delta genom lagstiftning. Det kan svåriigen hävdas att nämnderna
inte själva skulle kunna avgöra när särskild sakkunskap behöver anlitas. Vad
som sägs i det följande får inle uppfattas så att nämndernas behov av
sakkunskap nu är mindre än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndernas behov av utomstående sakkunskap finns
kvar och kan i viss mån sägas ha vuxit i takt med all nämnderna har anförtrolls
nya ar­betsuppgifter. Behovet växlar emellertid starkt från uppgift till
uppgift. Frå­gan hur del bäst tillgodoses besvaras också olika beroende pä hur
nämnden har ordnat sin tjänsteorganisation. Författningsbestämmelser som
innebär att expertbehovet skall tillgodoses på ett bestämt sätt kan därför
medföra stelhet vid tillämpningen. Om de som har närvarorätt i nämnd enligt lag
är många, kanske betydligt fiera än ledamöterna, och de regelmässigt infinner
sig vid sammanträdena, kan nämndverksamheten befaras bli onödigt tung­rodd.
Intresset av statlig lillsyn och kontroll över nämndernas verksamhet är i
allmänhet inte av sådan art och styrka alt staten genom lagstiftning i detalj
behöver föreskriva hur nämndernas behov av sakkunskap skall till­godoses.
Nämnderna ansvarar själva för att ledamöterna har ett sådant un­deriag för sina
beslul alt de kan fullgöra sina författningsenliga uppgifter. Nämndernas frihet
alt själva avgöra när bilräde'av utomstående sakkunskap behövs bör inle
inskränkas utan tungt vägande skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De bestämmelserom närvarorätt som behandlas här har
det gemensamt att de ger de förvaltningschefer, läkare m. fi. som avses en
ovillkorlig när­varorätt som nämnden inte kan frånta dem. Frågan om villkorlig
närvarorätt, dvs. närvarorätt som är beroende av nämndens medgivande, regleras
inte i någon av specialförfattningarna. Ett sådant medgivande måste således läm­nas
genom enhälligt beslut i nämnden. Kommunallagsutredningen föreslär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section907&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;324&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
förut har nämnts, en bestämmelse om villkorlig närvarorätt i förvalt­ningsutskotlet
och de oreglerade nämnderna, enligt vilken nämnd får tillkalla förtroendeman,
tjänsteman hos landstingskommunen eller särskild sakkun­nig för att meddelade
upplysningar som behövs. Även förde specialreglerade nämnderna bör del vara
möjligt att med enkel majoritet tillkalla utomstående sakkunskap. Det
förefaller också rimligt alt begränsa yttranderätten för en utomstående, som
nämnden tillkallar, på del sätt som kommunallagsui­redningen föreslår. Bärande
skäl synes inte heller finnas för alt tillerkänna en tillkallad sakkunnig rätt
att få sin mening antecknad till protokollet. Med hänsyn till vad som nu har
anförts föreslås att en hänvisning till be­stämmelsen i EKL om tillkallande av
sakkunnig tas in i de författningar som reglerar landstingskommunernas
specialreglerade nämnder. Skäl alt där­vid undanta någon av nämnderna synes
inte föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser om närvarorätt som behandlas här
motiveras huvud­sakligen av aU nämnderna skall tillförsäkras den särskilda
sakkunskap som administratörer och läkare besitter. Undantagen är länsläkarens
närvarorätt i sjukvårdsstyrelsen, som åtminstone delvis torde vara betingad av
det stat­liga tillsyns- och kontrollintresset, samt rätlen för lärare att
närvara vid sammanträde med folkhögskolesiyrelse, vilken är att betrakta som en
fack-representation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndernas intresse av alt tillförsäkras den
sakkunskap som de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter fordrar inte
atl nuvarande beslämmelser om närvarorätt för läkare och administratörer
behälls. Landstinget och nämn­derna bör i största möjliga utsträckning själva
bestämma hur nämndarbetet skall ordnas. Nämnderna bör själva fl avgöra vilka
föredragande, egna tjän­stemän, andra nämnders tjänstemän och experter utanför
landstingskom­munen som bör tillkallas för alt föredra ärenden och meddela
upplysningar och för att nämndens beslutsunderiag över huvud taget skall bli sä
full­ständigt och felfritt som möjligt. Nämndernas tjänsteorganisation varierar
från landstingskommun till landstingskommun och det kan finnas fiera rimliga
lösningar på problemen med att tillhandahälla nämnden erforderhg sakkunskap i
lämpliga former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om läkarnas och chefstjänslemännens rätt
alt närvara vid nämn­dernas sammanträden är sannolikt av begränsat praktiskt
intresse. Det fram­står oftast som självklan atl vissa tjänstemän och andra
utomstående är närvarande vid sammanträdena oavsett om det finns
författningsstöd härför eller inte. En ovillkoriig närvaroräu har i praktiken
bara den konsekvensen att nämnden, om den i särskilda fall vill överlägga
enskilt, måste välja utvägen all sammanträda formlöst. Frågan om tjänstemännens
närvaro i nämnden är ytterst en fråga om nämndledamöternas och tjänstemännens
förtroende för varandra som knappast lämpar sig för reglering i lag. Det skall
tilläggas alt tandvårdschefen saknar lagstadgad närvarorätt i sjuk­vårdsstyrelse
och tandvårdsnämnd. Detta har veterligen inle vållat några problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section909&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skäl talar således för att överiåta åt nämnderna
alt själva avgöra när ut­omstående skall närvara vid sammanträdena och delta i
överiäggningarna. Del finns därvid ingen anledning att göra någon skillnad
mellan olika grupper av utomstående. Principen bör gälla såväl nämndens egna
tjänstemän som andra ijänstemän hos kommunen och icke kommunala experter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsläkarens närvarorätt i sjukvårdsstyrelsen är
åtminstone delvis grun­dad på intresset av statlig tillsyn och kontroll av
styrelsens verksamhet. Varken detta eller slyrelsens intresse av att ha
tillgäng till sakkunskap be­höver nödvändigtvis tillgodoses genom att en
statlig tjänsteman alllid har rätt atl närvara vid slyrelsens sammanträden. Den
statliga tillsynen torde kunna utövas i andra former, vilka inle såsom
länsläkarens närvarorätt fram­står som främmande för ett modernt
kommunaldemokratiskt tänkesätt. Det är svårt alt påvisa alt just
sjukvårdsstyrelsens verksamhet är av sådan art att en utomstående tjänsteman
måste ha närvarorätt vid styrelsens sam­manlräden. Sjukvårdsstyrelsen bör själv
11 avgöra när länsläkarens sakkun­skap behöver las i anspråk vid sammanträdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om landstingskommunens och framförallt den
aktuella nämndens egna tjänstemän kan övervägas om vissa av dem intar en sådan
särställning alt de bör ha en lagstadgad ovillkorlig närvarorätt i nämnden. Det
kan gälla den ledande tjänstemannen, som under nämnden är chef för hela
verksamheten, sådana tjänstemän som kan sägas ha ell särskilt ansvar för att
kraven pä rättssäkerhet är tillgodosedda hos nämnden eller ijänstemän som i lag
har tillagts särskilda skyldigheter och befogenheter. Det är emel­lertid svårt
atl finna en grund för att i speciallagstiftningen särbehandla vissa grupper av
tjänstemän med avseende på närvarorätten. Övervägande skäl talar för en
enhetlig princip av innebörd alt nämnderna själva bestämmer om utomståendes
närvarorätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De särskilda närvarorätisreglerna i 9S 3 mom. och
12 S sjukvårdslagen, 15 S omsorgslagen och 3 S 2 mom. folkhögskoleförordningen
bör därför utgå. Nämndernas behov av sakkunskap har inte blivit mindre än
tidigare. Tvärt­om kan det antas ha ökat med den landstingskommunala
verksamhetens expansion. När de särskilda närvaroreglerna nu föreslås utgå är
avsikten därför inte alt radikalt ändra den ordning som tillämpas i nämnderna i
fråga om utomståendes närvaro vid sammanträdena utan atl överiämna
beslutanderätten till nämnderna, som har atl se till atl rätt tjänsteman eller
sakkunnig är närvarande vid rätt tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätten för lärarrepresentanl alt delta i
folkhögskolestyrelsens samman­träden enligt 3 S 2 mom. folkhögskoleförordningen
innebär en fackrepre­sentation av samma slag som tidigare fanns i skolstyrelsen
enligt skollagen och 1962 års skolstadga. Denna lärarrepresentation i
skolstyrelsen avskaf­fades år 1970 efter motioner i riksdagen. Andra
lagutskottet eriniade om att starka betänkligheter hade framförts mot
fackrepresentationen och fram­höll atl skolstyrelsens behov av sakkunnig hjälp
kunde tillgodoses på samma sätt som på andra områden av den kommunala
verksamheten (2LU 1969:88).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section912&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;326&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
bestämmelsen om rätt för lärarrepresentanl atl delta i sammanträde med styrelse
för folkhögskola med landstingskommun som huvudman bör tas bort. De särskilda
jävsreglerna för lärarrepresentanl i 3 S 4 mom. folk­högskoleförordningen blir
därmed överflödiga och kan utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 6 § stadgan angående omsorger om
vissa psykiskt ut­vecklingsstörda om föräldrarepresentant i omsorgsstyrelsen
och i vissa fall i sjukvårdsstyrelsen är speciell såtillvida som den inte
föreskriver närvarorätt utan endasl rekommenderar att styrelsen bereder
representant för föräldra­förening tillfälle alt närvara vid sammanträdena.
Frän principiell synpunkt bör kommunala och landstingskommunala nämnder inte
onödigtvis styras av rekommendationer när de bedömer om utomstående behöver
närvara vid sammanträdena. Motivering för bestämmelsen om
föräldrarepresentan-ter synes inte i första hand vara att ge .styrelsen
tillgång till sakkunskap utan att skapa goda förbindelser mellan styrelsen och
föräldraföreningarna. Det är självfallet angeläget att styrelsen och dess
tjänstemän har god kontakt med föräldraföreningarna. Men styrelsen bör fritt få
bestämma formerna för samarbetet och avgöra om det i ett visst fall är
lämpligast att kalla föräldrarepresentant till sammanträde eller om
informationen bör lämnas på något annat sätt. Bestämmelsen i 6 § första stycket
bör innehålla endast en rekommendation till omsorgsstyrelsen att på lämpligt
sätt informera för­äldraförening om sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 stället för de särskilda närvarorätlsregler som
här föreslås utgå bör i specialförfattningarna tas in en hänvisning lill
bestämmelsen i 37 S andra stycket EKL om rätt för nämnd att tillkalla bl. a.
tjänstemän för alt meddela de upplysningar som behövs. Tillkallandet kan
beslutas med enkel majoritet. Bestämmelsen ger inte den kallade någon rätt att
yttra sig när som helst vid sammanträde med nämnden. Yttranderätten beror på om
någon ledamot påkallar att vederbörande lämnar upplysningar. När del gäller
nämndens egna chefstjänstemän och föredragande kan man emellertid utgå från att
de genom enhälligt nämndbeslut, uttryckligt eller tyst, får samma rätt att
yttra sig i nämnd som de hittills har haft. Någon särskild bestämmelse om
yttranderätt för deras del behövs därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
Beslutförhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För sjukvårdsstyrelse, tandvårdsnämnd,
omsorgsstyrelse och regionpla­nenämnd gäller genom hänvisning i
specialförfaltningarna samma regel om beslutförhet som för
förvaltningsutskottet och de oreglerade nämnderna. Enligt denna regel (48 S LL)
flr nämnderna inte handlägga ärende, om inte flera än hälften av ledamöterna är
närvarande. Denna beslutförhetsregel gäller i allmänhet också på den kommunala
sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avvikande bestämmelser om beslutförhet finns i
resp. specialförfatining såvitt gäller sjukhusdireklion, semesierhemsnämnd och
folkhögskolesiyrel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section913&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section914&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;327&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;se.
Enligt 11 S 5 mom. sjukvårdslagen är sådan direktion som består av tre
ledamöter beslulför när två ledamöter är närvarande och är ense om beslutet. När
antalet ledamöter är större gäller genom hänvisning huvud­regeln i 48 § LL.
Särskild semesierhemsnämnd är enligt 6 § semesterhems­kungörelsen beslulför när
ordföranden och minst två andra ledamöter är närvarande. För beslutförhet i
folkhögskolestyrelse krävs enligl 3 § 5 mom. folkhögskoleförordningen att mer
än halva antalet ledamöter är närvarande. Men minst två tredjedelar av antalet
ledamöter skall närvara vid beslut om tillsättande av rektor eller ordinarie
lärare eller om disciplinär åtgärd mot rektor eller lärare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningen föreslår en
beslutförhetsregel av innebörd atl förvaltningsutskottet, kommunstyrelsen och
de oreglerade nämnderna får besluta i ärende när fler än hälften av ledamöterna
är närvarande (39 S första stycket EKL). I PM 11 och III föresläs alt denna
bestämmelse skall gälla även i fråga om de specialreglerade kommunala
nämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns inte längre några bärande skäl att
behålla de särbestämmelser om beslutförhet som nyss har angivits. I avsnitt 4
ovan föreslås att antalet ledamöter skall vara minst fem även i direktion.
Ordföranden i semesier­hemsnämnd bör inle behandlas annoriunda än ordförandena
i de andra nämnderna. Folkhögskoleslyrelsen intar knappast en sådan
särställning i förhållande till utbildningsnämnd, skolstyrelse och andra
nämnder att den kan motivera den särskilda bestämmelsen om kvalificerat
närvarokrav vid vissa beslut. Särbestämmelserna i sjukvårdslagen och
semesterhemskungö­relsen samt i folkhögskoleförordningen belräffande
landstingskommunal folkhögskolestyrelse bör därför las bort. Den allmänna
beslutförhetsregeln i 39 S EKL bör gälla utan begränsningar i alla
specialreglerade landstings­kommunala nämnder, således även i direktion,
semesierhemsnämnd, folk­högskolestyrelse och styrelse för sjukskölerskeskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
Jävsregler&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 sjukvårdsstyrelsen, sjukhusdirekiionen,
tandvårdsnämnden, omsorgs­&lt;br&gt;
styrelsen och regionplanenämnden gäller LL:s jävsbeslämmelser för leda­&lt;br&gt;
möter och för tjänstemän som handlägger ärenden hos styrelsen eller nämn­&lt;br&gt;
den. I resp. specialförfatining hänvisas till 48 S LL som innehåller regler&lt;br&gt;
om bl. a. jäv i förvaltningsutskottet. Dessa innebär att ledamöter och tjän­&lt;br&gt;
stemän inte får handlägga ärende som personligen rör honom eller någon&lt;br&gt;
honom närstående som sägs i 4 kap. 13 § 2. rättegångsbalken om jäv mot&lt;br&gt;
domare. 1 3 § 4 mom. folkhögskoleförordningen finns en regel av samma&lt;br&gt;
innebörd om jäv för ledamöter i folkhögskolestyrelse. Varken semester­&lt;br&gt;
hemskungörelsen eller brevet angående sjuksköterskeskolorna innehåller&lt;br&gt;
några jävsregler.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningen föreslår den ändringen i
KL:s och LL:s all­männa jävsregel alt den krets av närstående personer vars
intresse i saken gör ledamot jävig anges uttryckligen i stället för genom|
hänvisning till rätte-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section916&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;328&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gångsbalken
(17 och 39 SS EKL). Genom ändringen kommer släktskaps­jäven att avgränsas på
samma sätt som i förvallningslagen. I övrigt lämnar kommunallagsutredningen
jävsregeln oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 4 och 5 SS förvaltningslagen (1971:290) finns
generella regler om jäv hos offentliga förvaltningsmyndigheter. Jäven enligt
förvaltningslagen är strängare än kommunallagsjäven. De omfattar s. k.
sakägar-, intresse- och släklskapsjäv samt ställföreträdarjäv, ivåinstansjäv
och ombudsjäv. Detta kompletteras av en generalklausul om all den, som har atl
handlägga ärende är jävig om i övrigt särskild omständighet föreligger som är
ägnad alt rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På grund av regeln i 2 S 2 förvaltningslagen om
lagens tillämpning inom den kommunala förvaltningen gäller jävsbestämmelserna
endasl i sådana ärenden hos kommunal nämnd som avgörs med beslut som överklagas
genom förvaliningsbesvär. I övriga ärenden, där talan mot besluten förs genom
kommunalbesvär, gäller kommunallagsjäven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att undvika alt olika jävsregler skulle bli
tillämpliga i en och samma nämnd ändrades i samband med
förvallningsrältsreformen är 1971 flera specialförfaltningar så atl
förvaltningslagens jävsregler gäller i alla ärenden hos de nämnder som
behandlas i författningarna (prop. 1971:30 s. 354). De hänvisningar till KL:s
jävsbestämmelser som tidigare fanns i dessa för­fattningar ersattes av
beslämmelser av innebörd att förvaltningslagens jävs­regler utan hinder av 2 S
2 skall gälla i samtliga ärenden hos den speci­alreglerade nämnden. Sådana
ändringar gjordes beträffande flertalet spe­cialreglerade kommunala nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På den landstingskommunala sidan var del endast
skollagens jävsregler för utbildningsnämnden som ändrades på det sätt som nyss
har angivits. I de specialförfaltningar som behandlas i denna promemoria
behölls utan närmare motivering hänvisningarna till LL:s jävsregler. Eftersom
förvalt­ningslagens regler träder tillbaka för avvikande beslämmelser i annan för­fattning
(1 S andra stycket förvaltningslagen) gäller landstingslagsjäven även i de
ganska fä ärenden hos nämnderna som avgörs genom beslut som angrips med
förvaltningsbesvär. Däremot gäller förvallningslagsjäven i ärenden som avgörs
av tjänsteman hos nämnd, t. ex. särskolechef hos omsorgsstyrelsen, när
beslutanderätten genom bestämmelse i lag eller författning har lagts på
tjänstemannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När man överväger vilka jävsregler, LL:s eller
förvaltningslagens, som bör tillämpas i landstingskommunernas specialreglerade
nämnder är först atl märka att beslut av de nämnder som behandlas här sällan
kan överklagas med förvaltningsbesvär. Talan mot sjukvårdsstyrelses och
direktions beslul förs alltid genom kommunalbesvär (34 S 1 mom.
sjukvårdslagen). Tand­vårdsnämnds beslul kan inte heller överklagas genom annat
än kommu­nalbesvär (12 och 13 SS folktandvårdskungörelsen). Detsamma gäller
beslul av regionplanenämnd saml med några undanlag beslul av styrelse för folk­högskola
och styrelse för sjuksköterskeskola. När det gäller omsorgsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section917&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section918&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
i princip endast beslut om tillsättning av tjänster överklagas genom
förvaliningsbesvär. Beslut enligt omsorgslagen i ärenden som rör enskilda
personer fattas i regel inte av omsorgsslyrelsen utan av särskolechef vårdchef
och överiäkare eller beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda som genom
bestämmelser i lagen tillagts beslutanderätten. Rättsmedlet är i dessa fall för
förvaliningsbesvär och jävsreglerna i 4 och 5 SS förvaltningslagen är
tillämpliga. Semeslerhemsnämnds beslut i ärende om resa till och från se­meslerhem
eller i samband med annan semestervistelse överklagas genom förvaliningsbesvär
(8 S semesterhemskungörelsen). Beslul av folkhögsko­lesiyrelse överklagas i
några fall genom förvaliningsbesvär hos skolöver­styrelsen (43 S
folkhögskoleförordningen). Såsom förvaltningslagens tillämp­ningsområde anges i
2 S 2 förvallningslagen skulle förvallningslagsjäven således sällan gälla i
dessa nämnder med undanlag av semeslerhemsnämn-den. Principen att samma
jävsregel bör gälla i alla ärenden hos en och samma nämnd kan inle ensam
motivera all förvallningslagsjäven genom särskild bestämmelse görs tillämpliga
överiag i varje specialreglerad lands­tingskommunal nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är vidare tveksamt om de ärenden som nämnderna
handlägger i någon större utsträckning är av den arten all del är väsentligt
att de som kommer i kontakt med nämnderna får det starkare rättsskydd som
ligger i förvallningslagsjäven jämförda med landstingslagsjäven. Den stora
fördelen med att behålla landstingslagsjäven är att samma jävsregel då gäller
inom praktiskt laget hela den landstingskommunala förvaltningen. En bestäm­melse
om att förvallningslagsjäven skall gälla i de specialreglerade särskilda
nämnderna får begränsad räckvidd eftersom landslingen inle sällan har upp­dragit
åt annan, oreglerad nämnd all ulföra den specialreglerade nämndens uppgifter. I
sådana fall blir LL:s jävsregler tillämpliga om annat inte föreskrivs särskilt.
Om särskild omsorgsstyrelse finns skulle således förvallningslags­jäven gälla i
omsorgsärendena, men om sociala nämnden är omsorgsstyrelse skulle
landstingslagsjäven gälla i dessa ärenden. Att olika jävsregler skulle gälla i
omsorgsärenden beroende på om de handläggs av särskild omsorgs­styrelse eller
annan oreglerad nämnd är naluriigtvis inle tillfredsställande. Om däremot
förvallningslagsjäven görs tillämpliga inte endasl i särskild omsorgssiyrelse
utan även beträffande omsorgsärenden i annan nämnd som tillika är
omsorgsstyrelse, kommer sådan nämnd i sin verksamhel all få tillämpa särskilda
jävsregler när den är omsorgsstyrelse. Detta strider mot den principiella
lösning av jävsregelsproblemet som valdes vid förvaltnings­lagens tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det finns två olika typer av jäv och en del av
de specialreglerade nämnderna är fakultativa är det kanppasl möjligt au finna
en lösning som innebär att samma jävsregel alltid gäller i samma typ av ärenden
och i alla ärenden hos en och samma nämnd. De gällande reglerna om jäv i de
specialreglerade landslingskommunala nämnderna får anses fylla de krav pä
enhetlighet och överskådlighet som man under sådana omständigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section919&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section920&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rimligen
kan ställa. Visserligen sker detta lill priset av atl de mindre långt­gående
landstingslagsjäven gäller i stället för förvallningslagsjäven. Men de här
aktuella nämnderna torde såsom har framhållits tidigare mestadels handlägga
ärenden som inte rör enskild person på ell sådant sätt att behovet av garantier
för opartisk bedömning gör sig gällande särskilt starkt. Nu­varande jävsregler
bör därför i princip behållas. Hänvisningarna i sjukvårdsla­gen, omsorgslagen
och regionplanelagen bör i fortsättningen gälla den all­männa jävsregeln i EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För semesierhemsnämnd finns f n. inga
jävsbestämmelser eller hänvis­ningar till LL:s jävsregler i
semesterhemskungörelsen. Det finns vissa skäl till atl förvallningslagsjäven
bör gälla i alla ärenden hos semeslerhemsnämn-den. Särskild semesierhemsnämnd
finns emellertid endasl i en lands­tingskommun. I övriga fall är i allmänhet
sociala nämnden semesierhems­nämnd och för sociala nämnden i denna dess
egenskap gäller landstingslags­jäven när talan förs genom kommunalbesvär. Alt
införa förvallningslags­jäven för samtliga ärenden i särskild semesierhemsnämnd
flr därför ringa praktisk betydelse. Att låta förvallningslagsjäven gälla i
samtliga ärenden även när t. ex. sociala nämnden är semesierhemsnämnd är inte
heller lämp­ligt. I stället föreslås för enhetlighets och klarhels skull att en
hänvisning till EKL:s jävsregel las in i semesterhemskungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För folkhögskolestyrelse och styrelse för
sjuksköterskeskola är läget an­noriunda. De handlägger ärenden av samma art som
utbildningsnämnden och den kommunala skolstyrelsen. Besluten kan ibland
överklagas med förvaltningsbesvär. Utbildningsnämnden, där förvaltningslagsjäv
redan gäl­ler i samtliga ärenden, är vanligen styrelse för sjuksköterskeskola
och skall enligl förslaget i avsnitt 3 ovan kunna vara styrelse även för
folkhögskola. På grund härav föreslås all jävsbestäm melserna i 4och 5 SS
förvaltningslagen skall tillämpas i samtliga ärenden hos landstingskommunal
folkhögskole­siyrelse och kommunal eller landstingskommunal styrelse för
sjuksköter­skeskola. En regel av denna innebörd bör tas in i
folkhögskoleförordningen och bland bestämmelserna om sjuksköterskeskolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
Protokoll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 34 S LL finns detaljerade föreskrifter om
landstings protokoll. Detta skall innehålla en förteckning över närvarande
ledamöter, en kortfattad re­dogörelse för varje ärendes beskaffenhet, förslag
och yrkanden som har fram­ställts och som inle har återkallats samt beslutet i
varje ärende. Om om­röstning har ägt rum, skall dessutom i protokollet las in
en redogörelse för propositionsordningen och uppgift om hur många som har
röstat för eller emot. Vid öppen omröstning skall vidare anges hur var och en
har röstat. Däremot behöver skälen för beslul inte redovisas i protokollet. I
34 S finns också regler om justering av landstings protokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som har sagts om landstingets protokoll gäller, med vissa avvikelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section922&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;331&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
fråga om justering, också förvaltningsulskottets och de oreglerade nämn­dernas
protokoll (50 och 54 SS LL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningen föreslår vissa ändringar i
protokollsreglerna (26 och 40 SS EKL). Grunderna lämnas dock orubbade. Av
intresse i detta sammanhang är förslagel alt i EKL tas in en beslämmelse om atl
rättelse före besvärstidens utgång flr vidtas i protokoll, om detta på grund av
skrivfel, räknefel eller annat förbiseende uppenbart har avfallals felaktigt
(26 S tredje stycket). Bestämmelsen föreslås gälla för såväl landsting och
fullmäktige som förvaltningsutskott, kommunstyrelse och oreglerade nämnder.
Vidare skall nämnas all utredningen föreslår en sådan ändring att redovisningen
i protokollet av närvarande ledamöter skall kunna ske inte endasl genom en
förteckning över de närvarande utan också genom alt de som är från­varande
anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om sjukvårdsstyrelses, direktions,
tandvårdsnämnds, omsorgssty­relses och regionplanenämnds protokoll hänvisas i
specialförfattningarna till LL:s bestämmelser om förvaltningsutskottets
protokoll. För regionplane-nämndens del stannar del härvid. För de andra
nämnderna finns i resp. specialförfatining en särregel om att protokollet inle
behöver innehålla annat än förteckning över närvarande ledamöter och beslutet i
varje ärende. 1 motsats till vad som är fallet beträffande flera
specialreglerade kommunala nämnder uppställs inget krav pä all protokoll skall
innehålla skälen för beslut. De specialreglerade landslingskommunala nämndernas
beslut behöver så­ledes inle motiveras annat än i de fall då skyldighet härtill
föreligger pä grund av au 17 S förvaltningslagen är tillämplig. Om
prolokollföring i se­mesierhemsnämnd, folkhögskolestyrelse och styrelse för
sjuksköterskeskola finns över huvud taget inga bestämmelser i
specialförfattningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda bestämmelsen om begränsning av
nämndernas protokolls­skyldighet synes ha hämtats frän lagen (1954:579) om
nykierhetsvård och lagen (1956:2) om socialhjälp (prop. 1959:19 med förslag
till sjukhuslag s. 223). 1 förarbetena till lagen om socialhjälp framhöll andra
lagutskottet alt vissa fördelar stod alt vinna, om reglerna för prolokollföring
i olika kommunala nämnder och organ gjordes likalydande (2LU 1955:39). Enligt
utskottets mening förelåg emellertid i fråga om socialnämnds protokoll inte
samma skäl till ulföriighet som i fråga om kommunfullmäktiges och kom­munstyrelsens
protokoll. En prolokollsskyldighet av sådant slag skulle bli onödigt betungande
för nämnderna. Argumentet att det kunde var till uppen­bar skada, om
ledamöternas personliga ställningstaganden i ärenden om åtgärder och
ingripanden mot enskilda framgick av protokollet, kunde inle heller frånkännas
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den mån de specialreglerade nämndernas beslut
överklags genom för­valtningsbesvär och innebär myndighetsutövning mot enskild
är bestäm­melserna i 17 och 19 SS förvallningslagen om motivering av beslul
resp. rättelse av beslut tillämpliga. Eftersom nämndernas beslut i allmänhet av­fattas
i protokollform, får dessa regler viss betydelse för nämndernas pro-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section923&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section924&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;332&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lokollföring.
Föreskriften om beslutsmotivering innebär atl beslul varigenom ärende avgörs,
dvs. prövas slutligt, skall innehålla de skäl som har bestämt utgången. Skälen
får utelämnas bara under vissa bestämda förulsältningär som anges i lagen.
Regeln om rättelse av beslut innebär att beslut, som lill följd av skrivfel,
räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppen­bar oriklighet, får
rättas först sedan part har fått tillfälle alt yttra sig, om inte delta är
obehövligt. Denna regel brukar uppfattas som ett indirekt ul­lryck för en
allmän princip om myndighels befogenhet att rätta förbise­endefel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är självfallet önskvärt att enhetliga regler så
långt möjligt gäller för protokollföringen i de landstingskommunala nämnderna.
F. n. gäller, såsom förut har nämnts, särreglerom begränsning av
protokollsskyldigheien i sjuk­vårdsstyrelse, direktion, tandvårdsnämnd och
omsorgsstyrelse. Dessa nämn­ders protokoll behöver endast innehålla förteckning
över närvarande leda­möter och beslutet i varje ärende. Det kan ifrågasättas om
inte denna be­gränsning i enhetlighetens intresse bör las bort. Atl i stället
göra motsvarande inskränkning i förvaltningsutskotleis och de oreglerade
nämndernas pror tokollsskyldighet kan knappast komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De skäl på vilka begränsningen har grundats har
knappast samma giltighet i fråga om de nämnder som nyss har nämnts som
beträffande de kommunala nämnder för vilka begränsningarna ursprungligen
aktualiserades. De förra torde sällan vidta'den typ av åtgärder och ingripanden
mot enskild person som motiverade den begränsade protokollsskyldigheien i
nyklerhetsnämnd, socialnämnd och barnavårdsnämnd. Det är också tveksamt om den
pro­lokollsskyldighet som anses acceptabel för förvallningsutskottet och de
oreg­lerade nämnderna kan betraktas som alltför betungande för de specialreg­lerade
nämnderna. Dessa fattar åtskilliga beslut i frågor om vilka det från
demokratisk synpunkt är lika angeläget med en ulföriigare prolokollföring som
när del gäller förvallningsutskottet och de oreglerade nämnderna. I landstingskommunal
praxis är skillnaderna i protokollföringen sannolikt mindre än vad man hade
kunnat vänta sig med hänsyn till olikheterna i reglerna om protokoll i LL och
specialförfattningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förekommer alt landstinget har uppdragit åt
förvaltningsutskoilet atl vara sjukvårdsstyrelse. Då gäller den begränsade
protokollsskyldigheten när förvaltningsutskottet fungerar som
sjukvårdsstyrelse. I särskild omsorgs­styrelse gäller den begränsade
protokollsskyldigheien medan däremot LL:s proiokollsbestämmelser är tillämpliga
om annan oreglerad nämnd, t. ex. sociala nämnden, är omsorgsstyrelse. För att
undvika olägenheter av detta slag och uppnå enhetlighet i bestämmelserna om
prolokollföring i lands­tingskommunernas nämnder bör gällande begränsningar i
de spcialreglerade nämndernas protokollsskyldigheter tas bort. All LL:s
protokollsregler kom­mer atl gälla oavkortat även i dessa nämnder kan knappast
medföra någon kännbar utvidgning av protokollsskyldigheien. För övrigt kan
tilläggas atl LL:s protokollsregler gäller ularl inskränkningar i
utbildningsnämnden och regionplanenämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section925&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section926&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om landstingskommunal folkhögskolestyrelse,
kommunal eller landstingskommunal styrelse för sjuksköterskeskola och semesierhems­nämnd
för vilka regler om prolokollföring f n. saknas, bör göras klart atl de
allmänna landstingskommunala prolokollsreglerna är tillämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av vad som har sagts ovan föreslås an
en förbehållslös hänvisning lill bestämmelserna i 40 S EKL om prolokollföring i
förvalt­ningsuiskoitet införs i alla de specialförfaltningar som behandlas här.
Hän­visningen omfattar således också de nya reglerna om närvaroredovisning och
om rättelse av förbiseendefel. Den förra innebär atl redovisningen kan ske inte
bara genom förteckning över de närvarande ledamöterna utan också genom att de
som är frånvarande anges. Denna ordning synes kunna till-lämpas ulan
komplikationer även på de specialreglerade nämndernas pro­tokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommunernas specialreglerade nämnder är,
som har nämnts tidigare, inle skyldiga atl motivera beslut i andra fall än när
17 S förvalt­ningslagen är tillämplig. Detta är fallet endast i sådana ärenden
om myn­dighetsutövning mot enskild som kan överklagas genom förvaltningsbesvär.
Ärenden av delta slag är relativt sällsynta i de landstingskommunala nämn­derna.
I fråga om de nämnder där sädana ärenden kan förekomma bör en hänvisning till
17 § förvaltningslagen tas in i resp. specialförfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som förut har framhållits föreslär
kommunallagsutredningen att en be­stämmelse om rättelse av förbiseendefel i
kommunala och landstingskom­munala protokoll tas in i EKL. I PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
III föreslås att denna rättelseregel skall vara tillämplig också på de
specialreglerade kommunala nämndernas protokoll. Detsamma bör gälla de
landstingskommunala nämnderna. I den mån det är fråga om kvalificerat
partsärende, som avgörs genom beslut som kan överklagas genom
förvaltningsbesvär, gäller redan förvaltnings­lagens regel om kommunikation med
part innan förbiseendefel rättas (19 S). Hinder synes inte föreligga mot att
låta båda reglerna gälla samtidigt i de kvalificerade partsärendena. Tvärtom
talar rättssäkerhetsskäl för en sådan lösning. Den rättelseregel som
kommunallagsutredningen föreslår kommer härvid all gälla samtliga ärenden hos
den specialreglerade nämnden. När beslut innebär myndighetsutövning mot enskild
och kan angripas med för­valtningsbesvär gäller härutöver fortfarande 19 S
förvaltningslagen med det förstärkta rättsskydd denna regel ger. En erinran
härom för de nämnder där sådana beslut kan förekomma bör tas in i resp.
specialförfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
Arkivvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För sjukvårdsstyrelse, direktion, tandvårdsnämnd,
omsorgsstyrelse och regionplanenämnd gäller genom hänvisning i
specialförfaltningarna bestäm­melsen i 50 S fjärde stycket LL om
förvaltningsutskottets arkiv. Enligl denna bestämmelse skall utskottets
protokoll och övriga handlingar som hör lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section927&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section928&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;334&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dess
arkiv vårdas och förtecknas på det sätt som ulskotlet har bestämt. Delta äger
molsvarande lillämpning på de oreglerade nämnderna. För se­mesierhemsnämnd,
folkhögskolestyrelse och styrelse för sjukskölerskola saknas bestämmelser om
arkiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 41 § e) LL tillkommer det förvaltningsutskottet
atl vårda lands­tingets och nämndernas arkiv i den mån de har överiämnals till
utskottet. Särskilda bestämmelser om rätt för nämnderna atl överiämna sina
arkiv till förvallningsutskottet finns inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsutredningen föreslår ingen direkt
motsvarighet till de ar­kivregler i LL som har nämnts ovan, ulan en beslämmelse
om att landstinget får föreskriva vad som skall gälla i fråga om
förvaltningsutskottets och de oreglerade nämndernas arkiv (40 och 43 SS EKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landslingens arkivutredning har lagt fram förslag
lill detaljerade anvis­ningar rörande värd av och gallring i arkiven hos
landstingen och dessas olika organ. Uiredningen, vars förslag redovisas i
betänkandet (SOU 1975:71) Landslingens arkiv, har utarbetat bl. a. exempel på
stadga för landstings arkiv. Avsikten är att varje landsting skall anta en
sådan stadga som anpassas till de lokala förhållandena. Enligt 1 S stadgan
skall landstingets, förvalt­ningsutskottets och övriga landslingsmyndigheters
arkiv vårdas och för­tecknas enligl LL. I 2 S ges landstingets förvaltningar
rätt atl överlämna sina arkiv till landstingets cenlralarkiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingen bör (1 bestämma grunderna för hur de
landslingskommunala organens arkivvård skall organiseras. Den regel som
kommunallagsuired­ningen föreslår om att landstinget föreskriver vad som skall
gälla i fråga om värden av förvaltningsutskottets och de oreglerade nämndernas
arkiv bör bli tillämplig också på de specialreglerade nämnderna. Detta sker
genom hänvisning i specialförfattningarna till 40 S EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
Delegation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För förvaltningsutskottet och de oreglerade
nämnderna finns bestämmel­ser om delegation i LL. Enligl 54 S fjärde stycket LL
flr oreglerad nämnd, om landstinget beslutar det, överlåta nämndens
beslutanderätt i vissa grupper av ärenden åt en eller flera ledamöter eller
suppleanter i nämnden eller åt tjänsteman hos landstingskommunen. Landstinget
skall i beslut ange beskaffenheten av de ärenden i vilka beslutanderätten flr
delegeras. Beslut som har fattats med stöd av delegationen skall anmälas vid
nämndens nästa sammanträde. Liknande delegationsmöjligheter finns för
förvaltningsutskot­tet enligl 52 S tredje stycket LL och för kommunstyrelsen
och de oreglerade primärkommunala nämnderna enligl 43 och 45 SS KL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För sjukvårdsstyrelse, direktion, tandvårdsnämnd,
omsorgssiyrelse och regionplanenämnd gäller reglerna i 54 S LL för oreglerad
nämnd genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section930&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänvisning
i specialförfaltningarna. För semesierhemsnämnd, folkhögsko­lesiyrelse och
styrelse för sjuksköterskeskola finns inga bestämmelser om delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 sjukvårdslagstiftningen finns ytterligare några
bestämmelser med an­knytning lill delegation. Enligt 14 S andra stycket
sjukvårdslagen och 7 S sjukvårdskungörelsen har sjukvårdsstyrelsen vissa
möjligheter atl på sjuk­vårdsdireklör föra över uppgifter som eljest ankommer
på direktion eller delegera beslutanderätt till honom. Till skillnad från vad
som gäller vid vanlig delegation krävs i detta fall inte landstingets
bemyndigande. Enligt 24 S sjukvårdslagen beslutar vederbörande överiäkare,
sjukstuguläkare eller sjukhemsläkare &amp;quot;inom ramen för vad
sjukvårdsstyrelsen bestämt&amp;quot; om in­tagning på sjukhus. Denna läkare flr vid
behov överiåta sin beslutanderätt pä annan läkare som är anställd vid
sjukhuset. Dessa typer av uppgifts­överföring och delegation av beslutanderätt
är av speciell karaktär och be­gränsar inle sjukvårdsstyrelses och direktions
möjligheter att delegera beslu­tanderätt enligl den allmänna delegalionsregeln.
Dessa särskilda regler be­handlas därför inte vidare i detta sammanhang.
Däremot skall diskuteras bestämmelsen i 6 S sjukvärdskungörelsen om
yttranderätt för vissa läkare m. fl. i ärende som avgörs av direklionsledamot
eller tjänsteman efter dele­gation från direktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsuiredningen föreslår för
förvallningsutskottet, kommun­styrelsen och de oreglerade nämnderna en
delegalionsregel som i allt vä­sentligt lämnar gällande principer för
delegation orubbade (42 S EKL). En nyhet för de landstingskommunala nämnderna är
all framställning eller yttrande till landstinget eller yttrande över besvär
enligt lagen måste beslutas av nämnden samfällt. Någon särskild
delegationsregel för de oreglerade nämnderna ges inte. 1 stället görs
förvaltningsulskotisregeln tillämplig genom hänvisning (43 S EKL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga specialförfattningar som behandlas här
bör en hänvisning till den allmänna delegationsregeln i 42 S EKL införas. Detta
innebär ingen större förändring i sak för sjukvårdsstyrelse, direktion,
omsorgssiyrelse, tand­vårdsnämnd och regionplanenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 42 S EKL bör vara tillämplig även på
semesierhems­nämnd, styrelse för landstingskommunal folkhögskola och styrelse
för kom­munal eller landstingskommunal sjuksköterskeskola. För de båda senare
nämnderna gäller ibland enligt reglementen som utfärdas av skolöversty­relsen
delegationsregier som avviker från den allmänna kommunala dele­galionsbestämmelsen.
Om denna beslämmelse görs tillämplig på de lands­lingskommunala skolorna, blir
det i stället för skolöverstyrelsen landstingen som enligl de principer som
gäller för övriga landslingskommunala nämnder bestämmer om och i vilka grupper
av ärenden folkhögskolestyrelse och styrelse försjuksköterskeskola skall kunna
delegera sin besluianderäli. Goda skäl talar för en sådan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den särskilda regeln i 6 S sjukvårdskungörelsen om yttranderätt i sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section931&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section932&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;band
med beslut, som fattas efter delegation från direktion, anges kretsen av
personer med yttranderäli genom hänvisning lill bestämmelsen i 12 S andra
stycket sjukvårdslagen om vilka som har närvarorätt i direktionen. Denna
bestämmelse har ovan i avsnitt 8 föreslagits utgå. Bestämmelsen i 6 S
sjukvårdskungörelsen är veteriigen den enda föreskriften om sådan speciell rätt
all yttra sig till delegat som finns i lagstiftningen. Bestämmelsen bör utgå.
Om landstinget anser yttranderätt i dessa fall nödvändig kan sådan föreskrivas
i reglemente eller instruktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
Gemensam personaladministration och egendomsförvaltning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås att i 43 S EKL
införs en ny bestämmelse om befogenhet för landsting och kommunfullmäktige all
besluta om handläggningen av personalfrågor och frågor om egendomsförvaltning.
Enligl denna besläm­melse får landsting och fullmäktige i den mån inte annat är
föreskrivet i lag eller annan författning, besluta att förvaltningsutskottet
resp. kom­munstyrelsen ellerannan nämnd skall handha förvaltning och
verkställighet i fråga om egendom som eljest förvaltas av andra nämnder. Samma
över­föring förgöras i fråga om handläggningen av frågorom anställning,
ledighet, vikariat eller skiljande från tjänst beträffande personal som är
underställd andra nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Syftet med bestämmelsen är atl förbättra
möjligheterna för kommuner och landstingskommuner att ordna sin
egendomsförvaltning och personal­administration på det sätt som de själva anser
mest ändamålsenligt. Staten har ingen anledning att på detta område söka
påtvinga kommuner och lands­tingskommuner någon bestämd lösning. För en närmare
redogörelse för förslaget, dess bakgrund och innebörd hänvisas till PM &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;s.
68-82.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna bestämmelsen är tillämplig pä bl. a,
landstingskommu­nernas specialreglerade nämnder. Behovet av en bestämmelse om
befogenhet all införa gemensam personaladministration och egendomsförvaltning
har emellertid varit störst på den kommunala sidan. Bestämmelsen kommer
antagligen inte att medföra några drastiska förändringar i landstingskom­munernas
personaladministration och egendomsförvaltning. Landstingens möjligheter att
besluta om uppgiftsfördelningen på dessa områden är inle lika kringskurna av
regler i specialförfaltningarna som kommunfullmäktiges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande statligt reglerade tjänster och andra
tjänster som enligt ut­trycklig beslämmelse i specialförfatining skall
tillsättas av ett visst organ samt egendom som enligl specialregler skall
förvaltas av en viss nämnd medför den föreslagna regeln inga ändringar, om inte
följdändringar görs i de olika specialförfattningarna. För ledande
förvaltningstjänstemän och för läkare, tandläkare och lärare finns i
sjukvårds-, tandvårds- och om­sorgslagstiftningen saml i
folkhögskoleförordningen bestämmelser som läg­ger tillsältningsrälten hos
sjukvårdsstyrelse, direktion, tandvårdsnämnd, omsorgssiyrelse och
folkhögskolesiyrelse. Däri föreslås här inga ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section933&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section934&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För övrig personal finns i regel inga föreskrifter
om tillsättningsrätt i spe­cialförfattningarna. Övrig personal som behövs inom
vårddelen av omsorgs­verksamhelen utgör ett undantag. Sådan personal tillsätts
enligl 105 S om­sorgsstadgan av omsorgsstyrelsen. På motsvarande sätt anställs
annan per­sonal än rektorer och lärare vid sjuksköterskeskola enligl 40 S
brevet an­gående sjuksköterskeskolor av skolans styrelse. Landstinget kan
således inte flytta befogenheten alt tillsätta dessa tjänster till annan nämnd.
Del synes inte finnas några vägande skäl för denna särbehandling. Bestämmelsen
i 105 S omsorgssiadgan och 40 S brevet angående sjuksköierskeskolor om till­sättning
av övrig personal bör ändras sä att det framgår alt landstinget kan fatta
sådant beslul som avses i den nya bestämmelsen i 43 S EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 de fall då nämnd i specialförfattning har ålagts
ett allmänt ansvar för förvaltningen inom sitt verksamhetsområde råder viss
oklarhet om i vad män detta hindrar landstinget från alt flytta
personaladministration och egen­domsförvaltning till annan nämnd. Av de nämnder
som behandlas i denna promemoria har sjukvårdsstyrelse, direktion,
tandvårdsnämnd, omsorgssty­relse och styrelse för kommunal eller
landstingskommunal sjuksköterske­skola ett sådant allmänt förvaltningsansvar.
Bestämmelserna härom, 9 S I mom. första stycket och 11 S 1 mom. första stycket
sjukvårdslagen, 5S folkiandvårdslagen, 6 S första stycket omsorgslagen resp. 34
S brevet an­gående sjuksköterskeskolor, bör ändras så att det framgåratt de
inte utesluter landstingsbeslul av det slag som avses i den nya bestämmelsen i
43 § EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
Närmare om förslagen till författningsändringar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.1
En modell för reglerom nämndernas organisation och arbetsformer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övervägandena i de föregående avsnitten ger lill
resultat alt goda för­utsättningar finns för alt med ett minimum av särregler
anpassa de olika specialförfattningarnas bestämmelser om nämndernas
organisation och ar­betsformer lill motsvarande regler i EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genomgående föreslås en hänvisning till EKL i resp.
specialförfatining med i princip följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande särskild x-nämnd skall bestämmelserna i
332 SS kommu­nallagen (1976:000) äga molsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hänvisningarna lill kommunallagen avser EKL i den
slutliga utform­ning som lagtexten har fött genom kommunaldemokratiutredningens
och kommunallagsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal
demokrati. Denna lagtext (1-3 kap. EKL) redovisas i bilaga 9 till denna
promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mindre avvikelser från normalhänvisningen blir i
vissa fall nödvändiga. Men i stort kan denna användas och därigenom kari ett
stort antal mot­svarande eller likartade regler i specialförfattningarna
mönstras ut. För de nämnder vars organisation och arbetsformer f n. är
ofullständigt reglerade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 Riksdagen 1976/77.   1 saml.  Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section936&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;338&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
lag eller annan författning innebär hänvisningen en anpassning till del allmänna
kommunala nämndregelsyslemet och undanröjande av oklarhet i fråga om vilka
regler som gäller. För folkhögskolestyrelse och styrelse försjuksköterskeskola
gällerdetta.som har framhållits tidigare,endast skolor med landstingskommun
eller kommun som huvudman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På några punkter hänvisar normalregeln till
bestämmelser i EKL som inte har behandlats tidigare i promemorian och som genom
hänvisningen blir tillämpliga på de specialreglerade nämnderna. Det gäller
reglerna om rätt till ledighet vid fullgörande av förtroendeuppdrag (34 S),
mandatperiod, suppleants inkallande vid ledamots avgång och fyllnadsval (35 S),
utseende av ordförande och vice ordförande (36 S 1 mom.), ersättare för
ordförande (36 S 2 mom.), lid och plats för sammanlräden och tillkallande av förtro­endeman
(37 S), inkallande av suppleant samt suppleants ijänslgöringsrätt och
närvarorätt (38 S), handlings ingivande och delgivning (41 S) samt reg­lemente
(42 S första stycket). Det ligger i sakens natur att dessa bestämmelser bör
gälla även belräffande de specialreglerade landstingskommunala nämn­derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;EKL är tillämplig på både kommuner och
landstingskommuner. De sär­skilda hänvisningarna lill nämndreglerna i KL som
för de landstingsfria kommunernas del f n. finns i 9 S 2 mom. och &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S
4 mom. sjukvårdslagen saml 14 S omsorgslagen blir därför överflödiga och
behöver ingen motsva­righet i den nya hänvisningsregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den normalhänvisning som används här är med några
smärre avvikelser densamma som tillämpas i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och III
i fråga om de specialreglerade kommunala nämnderna. Den bör kunna komma till
användning även när nya nämnder skapas genom speciallagstiftning. Den kan också
relativt enkelt kompletteras med särskilda beslämmelser i den mån det behövs
med hänsyn till nämndens speciella arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I del följande redovisas förslagen till ändringar i
de olika specialförfalt­ningarna. De överväganden som påkallas av reglerna i
den nya regerings­formen om fördelningen av normgivningsmaklen görs inte i
detta sam­manhang. Frågan om nämndreglerna bör meddelas genom lag eller genom
förordning övervägdes således inle när förfatlningsförslagen utarbetades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.2
Sjukvårdslagen m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den enhetliga regel om inrättande av
specialreglerade nämnder som be­handlas i avsnitt 3 föreslås ersätta nu
gällande regler i 9 S 1 mom. sjuk­vårdslagen om vilken nämnd som skall leda den
sjukvårdande verksam­heten. Bestämmelsen om sjukvårdsstyrelsens ledning av
sjukvården kom­pletteras med en hänvisning till den nya bestämmelsen i 43 S EKL
om möjligheter för landstinget atl besluta om gemensam personaladministration
och egendomsförvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
allmänna regel med hänvisningar lill EKLs nämndregler, som fö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section938&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;339&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reslås
i föregående avsnitt, ersätter de flesta bestämmelserna i 9 S sjuk­vårdslagen.
Sakligt innebär denna ändring bl. a. att nuvarande begränsningar i
protokollsskyldigheten las bort och atl valbarhetshindren för landstingsdi­rektör
och verkschefer upphävs. Vidare avskaffas den särskilda rätten för vissa läkare
och chefstjänstemän att närvara vid sjukvårdsstyrelsens sam­manträden, yttra
sig och fö sin mening antecknad till protokollet. Bestäm­melsen i 37 S EKLom
rätt för nämnd alt tillkalla förtroendemän, tjänstemän och särskilda sakkunniga
föratt meddela upplysningar blirdäremot tillämplig även på sjukvårdsstyrelsen.
Någon motsvarighet till hänvisningen till nämndreglerna i KL behövs inte längre
förde landstingsfria kommunernas del, eftersom EKL är tillämplig på både
kommuner och landstingskom­muner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 11 S 1 mom. sjukvårdslagen om
direktions allmänna an­svar för förvaltningen av sjukhus föresläs ändrad sä alt
det framgår atl den inle utesluter sådant beslul av landstinget som avses i det
nya fjärde stycket i 43 § EKL. Bestämmelsen om atl landsting får besluta att
sjuk­vårdsstyrelsen, men ingen annan nämnd, skall utgöra direktion ändras inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den allmänna hänvisningen lill EKL föreslås ersätta
reglerna i 11 S 2-5 mom. om direktion med i huvudsak samma konsekvenser som för
sjuk­vårdsstyrelsen. De relativt långt gående valbarhetshindren och den omfat­tande
närvarorätten för läkare och andra tjänstemän enligt 12 S slopas. Mi­nimiantalet
ledamöter höjs från tre lill fem vilkel gäller för övriga kom­munala och
landslingskommunala nämnder. Den särskilda beslutförhets­regeln i 11 S 5 mom.
kan därigenom utgå. Vidare kan nämnas all den allmänna regeln om alt
landstinget utser ordförande och vice ordförande biir tillämplig även
beträffande direktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Besvärsbestämmelsen i 34 S 1 mom. sjukvårdslagen
anpassas lill den nya besvärsregeln i 67 S EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 6 S sjukvårdskungörelsen om särskild
yttranderält i sam­band med beslut som fattas efter delegation utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag
redovisas i bilaga I och bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.3
Folktandvårdslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den enhetliga regeln om inrättande av
specialreglerade nämnder ersätter nu gällande regler i 5 S folkiandvårdslagen
om ledningen av folktandvården. Landstinget för därigenom självt avgöra om
särskild tandvårdsnämnd skall inrättas eller om det skall uppdras ål annan nämnd
all vara tandvårdsnämnd. Det blir naluriigtvis framför allt sjukvårdsstyrelsen
som kommer i fråga, men i motsats till vad som gäller f n. för landstinget
möjlighet att låta annan nämnd än styrelsen eller särskild tandvårdsnämnd leda
folkland-värden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda tandvårdsnämndens organisation och
verksamhetsformer regleras f n. genom hänvisning lill bestämmelserna i 9 S 1
och 2 mom. sjukvårdslagen om sjukvårdsstyrelsen, vilka i sin lur pä många
punkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section939&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section940&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hänvisar
till LL:s regler om förvaltningsuiskoitet. Hänvisningen lill sjuk­vårdslagen
ersätts av normalregeln som hänvisar direkt till EKL:s nämnd­regier. Bortsett
från alt begränsningen av protokollsskyldigheten upphävs medför detta inga
andra sakliga ändringar än de som föranleds av kom­munallagsreformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom de föreslagna lagändringarna för reglerna om
tandvårdsnämndens organisation och arbetsformer samma uppbyggnad som
bestämmelserna om övriga specialreglerade nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfatlningsförslag
redovisas i bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.4    Omsorgslagen
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 6 S första stycket omsorgslagen om
atl omsorgsstyrelsen utövar ledningen av landstingskommunens omsorgsverksamhet,
vilkel för anses innefatta ett allmänt förvaltningsansvar, kompletteras med en
hän­visning till 43 S 1 mom. fjärde stycket EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Normalhänvisningen lill bestämmelserna i 33-42 SS
EKLom förvaltnings­utskottet och kommunstyrelsen ersätter 14 S omsorgslagen.
Begränsningarna i fråga om protokollföringen slopas. Någon motsvarighet till
hänvisningen lill nämndreglerna i KL behövs inte längre för de landstingsfria
kommu­nernas del, eftersom EKL är tillämplig pä både landstingskommuner och
kommuner. Bestämmelsen i 15 S om särskolchefs, vårdchefs och överläkares
närvarorätt, yiiranderätl och rätt att få mening antecknad i protokollet utgår.
De sakliga förändringarna i övrigt är de som följer av att EKL:s nämndregler i
stället för LL:s blir tillämpliga. Detta innebär bl. a. alt landstingsdirektör,
särskolchef och vårdchef blir valbara till omsorgsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rekommendationen i 6 S stadgan angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda till styrelsen all bereda föräldrarepresentant
tillfälle att närvara vid sammanträdena tas bort. Styrelsen bör naturligtvis
fortfarande informera föräldraföreningen om sin verksamhet. Men styrelsen avgör
fritt hur detta skall ske. Bestämmelsen i 105 S om tillsättning av övrig
personal kompletteras med en hänvisning till 43 S 1 mom. fjärde stycket 2 EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfatlningsförslag
redovisas i bilaga 4 och bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.5    Lagen
angående handläggning av frågor om regionplan för kommuner­&lt;br&gt;
na i Stockholms län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplanelagen tillkom vid en tidpunkt när
Stockholm stod utanför landstingskommunen men principbeslut hade faltals om ett
samgående. Lagen är därför skriven så, alt den kunde tillämpas såväl tidigare,
när re­gionplanefrågorna handlades i kommunalförbunds regi, som senare, när
landstinget har övertagit ansvaret för den översiktliga planeringen. Behov
finns numera inle av några regler om kommunalförbund för denna uppgift och i
samband med de författningsändringar som i övrigt har aktualiserats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section942&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;341&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås
också alt kommunalförbundsreglerna utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ändringar som föresläs i fråga om reglerna om
regionplanenämnd in­nebär i sak inga andra ändringar än de som följer av EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den möjlighet som i 4 S föreskrivs för regeringen
att vid fastslällelse av regionplan avvika från landstingets förslag föreslås
något begränsad. Sådan avvikelse skall förutsätta alt avvikande mening om
förslaget har uttalats inom regionplanenämnden eller landstinget eller, all
erinran har framställts av kommun inom regionplaneområdel. Nuvarande möjlighet
alt i förvalt­ningsutskott som inte är regionplanenämnd uttala avvikande mening
som av regeringen kan las till inläkt för avvikelse från landstingels förslag
bör slopas. Härför talar framför allt förslaget i EKL att slopa
förvaltningsul-skoitets ställförelrädarskap men också en allmän
lämplighetsbedömning. Om såväl facknämnden som landstinget slår enigt bakom
planförslagel och ingen kommun har framställt någon erinran, bör regeringen
inte kunna frångå det med hänvisning till all kanske en enda ledamot i
förvaltnings­utskottet har haft en annan mening, som inle har vunnit någon som
helst anslutning i den beslutande församlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslagei
redovisas i bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.6    Kungörelsen
om statsbidrag till driften av semesterhem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna om semesierhemsnämnd i 6 S
semesterhemskungörelsen ersätts av normalregeln om inrättande av nämnd och den
genomgående hänvis­ningen lill EKL. Nämndens organisation och arbetsformer är f
n. ofull­ständigt reglerade i semesterhemskungörelsen. Genom ändringen slopas
de särskilda reglerna om nämndens sammansättning, beslulförhet och besluts­fattande.
Övriga ändringar är sådana som följer av att nämndreglerna i EKL blir
tillämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslagei
redovisas i bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.7    Folkhögskoleförordningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samma regler om organisation och arbetsformer
gäller f n. för folkhög­skolor med enskild huvudman och folkhögskolor med
landstingskommun eller kommun som huvudman (3 S folkhögskoleförordningen).
Genom den nya paragrafen, 3 a S, kommer de båda slagen av styrelser alt
regleras var för sig. Bestämmelserna i 3 S kommer atl gälla endast styrelse för
skola med enskild huvudman. De lämnas orubbade. Bestämmelserna i 3 a S gäller
styrelse för skola med landstingskommunal eller kommunal huvudman. De innebär i
princip atl samma beslämmelser gäller för sådan styrelse som för
förvaltningsutskottet, kommunstyrelsen samt övriga landstingskommu­nala och
kommunala nämnder. Folkhögskolestyrelsen blir således fakultativ i den
bemärkelsen alt landstinget får tillsätta särskild styrelse eller låta annan
nämnd, t. ex. utbildningsnämnden, vara folkhögskolestyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section943&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section944&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;342&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ändringen innebär vidare i huvudsak
följande. Kravet på minst tre suppleanter faller bort. Föreskriften att skolans
rektor skall vara ledamot av styrelsen och tillika dess sekreterare utgår.
Närvarorätten för lärarrepresentanl och skolläkare upphör. Kravet på gemensamt
sam­manträde med lärrarrådel en gång om året slopas. De särskilda reglerna om beslutförhet
och omröstning utgår. I den mån bestämmelser i dessa ämnen finns i EKL gäller
de i stället. Den särskilda jävsregeln i 3 S 4 mom. ersätts dock av en
beslämmelse om att förvaltningslagens jävbestämmelser gäller i samtliga ärenden
hos landstingskommunala och kommunala folk­högskolestyrelser. Övriga ändringar
i fråga om styrelsens organisation och arbetsformer är sädana som följer av
EKL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillämpligheten av bestämmelsen i 5 S om reglemente
begränsas till folk­högskolor med enskilda huvudmän. Reglemente som fastställs
av skolöver­styrelsen behövs inte längre för de landslingskommunala och
kommunala skolorna. Bestämmelserna i sådant reglemente ersätts delvis av
reglerna i 3 a S och EKL. Om regler behövs utöver dessa och bestämmelserna i
folk­högskoleförordningen samt sådana föreskrifeler som utfärdas av skolöver­styrelsen
med stöd av 2 S folkhögskoleförordningen, bör landslingen fö ut­färda sådana i
form av reglemente eller på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De föreslagna ändringarna är inte avsedda an
påverka innehållet i folk­högskoleförordningen samt sådana föreskrifter som
utfärdas av skolöver­styrelsen med stöd av 2 S folkhögskoleförordningen, bör
landstingen fö ut­färda sådana i form av reglemente eller på annat säu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alla ledamöter i landstingskommunal eller kommunal
folkhögskolesty­relse är enligl förslagel förtroendevalda. Strävandena atl ge
anställda och studerande medinfiytande torde fö tillgodoses i former som
anknyter till vad som kommeratt gälla för landstingskommunala och kommunala
nämn­der i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag
redovisas i bilaga 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.8
Styrelse försjuksköterskeskola&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen i de föregående avsnitten innebär att
styrelserna för lands­tingskommunala och kommunala sjuksöterskeskolor, vars
organisation och arbetsformer f n. är ofullständigt normerade i brevet angående
sjukskö­terskeskolor, bör regleras på samma sätt som övriga specialreglerade
nämn­der. Den enhetliga regeln om inrättande av sådana nämnder och hänvis­ningen
till nämndreglerna i EKL bör således gälla. Därigenom bortfaller behovet av sådant
reglemente för styrelsen som skolöverstyrelsen skall fast­ställa. Vidare bör
reglerna i 4 och 5 SS förvallningslagen gälla i samtliga ärenden i styrelse för
landstingskommunal och kommunal sjuksköterske­skola. Förslagen gäller inle
styrelser för privata sjuksköierskeskolor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sjuksköterskeutbildningen kommer atl ingå i
vårdyrkesutbildningen i den nya högskolan. 1968 års ulbildningsutredning har i
belänkandet (SOU 1973:58) Högskoleutbildning - hälso- och sjukvårdslinje m. m.
föreslagit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section945&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section946&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;343&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
förändringar i fråga om bl. a. sjuksköterskeutbildningen. Beredningen av dessa
frågor pågår. Med hänsyn härtill och till all särskilda styrelser för
landstingskommunala och kommunala sjuksköterseskolor förekommer i endast ett
fätal fall lämnas inga förfall nigsförslag i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section947&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:193.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section948&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilageförteckning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)        Bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till förordning om ändring i sjukvårdskungörelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1972:676)&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag om ändring i folkiandvårdslagen (1973:457)    Bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1969:940)
angående om­&lt;br&gt;
sorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:57.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om ändring i stadgan
(1968:146) an­gående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda     Bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lagom ändring i lagen
(1968:598)angående hand­&lt;br&gt;
läggning av frågor om regionplan för kommunerna i&lt;br&gt;
Stockholms län&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag lill förordning om
ändring i kungörelsen (1967:472)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
statsbidrag till driften av semesterhem, m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till förordning om ändring i
folkhögskoleförordning­&lt;br&gt;
en (1958:478)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunallagsuiredningens förslag till enhetlig
kommu­&lt;br&gt;
nallag (EKL) med de ändringar som har föranletls av&lt;br&gt;
kommunaldemokratiutredningens förslag, 1-3 kap.&lt;br&gt;
(SOU 1974:99 och 1975:41).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 9. (Ej i trycket)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section949&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:125.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section950&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section951&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om sjukvårdslagen (1962:242)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels att 9 S 3 mom., 11 S 2, 3 och 5 mom. och 12 S skall
upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
att 9 S 1 och 2 mom., 11 S 1 och 4 mom. samt 34 S 1 mom. skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section952&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section954&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mom.' I landstingskommun eller kommun som ej tillhör
lands­tingskommun utövas ledningen av den sjukvårdande verksamheten en­ligt
denna lag av en sjukvårdsstyrel­se. Ledamöter och suppleanter i sjuk­vårdsstyrelsen
väljas av landstinget el­ler kommunfullmäkiige till del antal landstinget eller
fullmäktige bestäm­mer. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem. Valet
skall vara pro­portionelh om det begäres av minst så många väljande som
motsvara det tal vilkel erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det
antal personer va­let avser, ökat med I. Om förfarandet vid sådant
proportionelh val gälla sär­skilda föreskrifter. Sker val av supple­anter icke
proporilonelli, skall även bestämmas den ordning 1 vilken sup­pleanterna skola
inkallas lill tjänstgö­ring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsting må besluta, att lands­tingskommunens
sjukvårdsstyrelse skall utgöras av förvahningsutskottet eller viss avdelning av
uiskoliei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 m o m . 3 För sjukvårdsstyrelse
äga i landstingskommun bestå m mel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Senaste lydelse 1965:104, Se nedan bil, 9. Senaste
lydelse 1970:211,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 m O m . I landstingskommun eller
kommun som ej tillhör lands­tingskommun utövas ledningen av den sjukvårdande
verksamheten en­ligl denna lag av en sjukvårdsstyrel­se, / den mån ej annat
följer av sådant beslul som avses 43 § I mom. fiärde stycket kommunallagen
(1976:000).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingskommunen eller kom­munen
.får tillsätta särskild sjuk­vårdsstyrelse eller uppdraga åt annan nämnd all
vara sjukvårdsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2    mom.    Beträffande   särskild
sjukvårdsstyrelse skofa besiämmel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section955&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section956&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;346&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section958&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande tydefse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;serna / 43-51 § och 54 § fjärde styck­et landslingslagen
och i kommun som ej tillhör landstingskommun bestäm­melserna i 32-42  och 45 
andra och Iredje styckena kommunallagen motsvarande lillämpning. I protokoll
behöver dock upplagas endasl förteck­ning över närvarande ledamöter och
beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 mom.'' 77// sammanträde med sjukvårdsstyrelse skola
kallas sjuk­vårdsdirektör eller, om sådan icke fin­nes, landstingsdirektör samt
länsläka­ren eller förste stadsläkaren. Om landstinget eller kommunfullmäkiige
bestämma det, skall även annan som har att föredraga sjukvårdsärenden in­för
landstingskommunens eller kom­munens styrelse kallas till sådant sam­manträde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som inställer sig vid samman­träde
på kallelse enligl första stycket äger deltaga I sjukvårdsstyrelsens över­läggningar
men icke i besluten saml få sin mening antecknad till protokol­let.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till sammanträde med sjuk­vårdsstyrelse
vid vilkel sjukvårdsären-de av större vikt är avsett an förekom­ma skall
beroende på ärendets art kal­las antingen en överiäkare eller en dis­triktsläkare
med rätt för honom att deltaga i överläggningarna men ej i be­sluten och all få
sin mening antecknad lill protokollet. Styrelsen skall för viss lid utse en
överläkare och en distrikts­läkare inom sjukvårdsområdei atl stå till
förfogande för delta ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;serna /
33-42 § kommunallagen (1976:000)äga motsvarande lillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section959&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'•Senaste Ivdelse 1972:665.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section960&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section961&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;347&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11 S&lt;br&gt;
1   mom.   Närmast under sjuk-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1   mom.  
Närmast under sjuk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vårdsstyrelsen utövas tillsynen vid vårdsstyrelsen utövas
tillsynen vid&lt;br&gt;
och ansvaret för förvaltningen av och ansvaret för förvaltningen av&lt;br&gt;
sjukhus av en direktion. Direktionen sjukhus av en direktion, / den mån&lt;br&gt;
må vara gemensam för tvä eller flera ej annat följer av sådant beslul som&lt;br&gt;
sjukhus och kan utöver sjukhusför- avses 1 43 s I mom. fiärde stycket&lt;br&gt;
valtning anförtros andra molsvaran- kommunallagen (1976:000)\ Direk-&lt;br&gt;
de uppgifter inom sjukvården.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lionden
må vara gemensam för tvä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller flera sjukhus och kan utöver sjukhusförvaltning
anförtros andra motsvarande uppgifter inom sjuk­värden. Landsting äger besluta,
att sjukvårdsstyrelsen skall utgöra direktion. 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommun som icke tillhör landstingskommun äger
kommunfullmäktige motsvarande befogenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.
Ledamöter och sup­pleanter 1 särskild direktion väljas av landstinget eller
kommunfullmäktige till det antal landstinget eller kommun­fullmäktige
bestämmer. Anialet leda­möter må dock icke vara under tre. Vid valet skall
tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas lill
tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.'
Den som ej är valbar Ull ledamot eller suppleant 1 sjuk­vårdsstyrelse kan icke
väljas till leda­mot eller suppleant i direktion. Ej hel­ler må därtill uises
sjukhusdirektör, styresman, chefsläkare eller den som leder den ekonomiska
förvaliningen vid direktionen underställt sjukhus med styresman eller
sjukvårdsdireklör som är högsta förvaltningschef för så­dant sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I nästföregående stycke nämnd be­fattningshavare
må ej såsom ledamot eller suppleant i sjukvårdsstyrelse. som utgör direktion,
deltaga 1 handläggning av ärende, vilket ankommer på dlrek-tion.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:190.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Se nedan bilaga 9. 'Senaste lydelse 1970:211.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section962&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section963&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;348&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section964&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section965&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.'
Beträffande särskilt ut­sedd direktion skola, med de avvikel­ser som framgår av
vad i 2. 3 och 5 mom. stadgas följande beslämmelser äga motsvarande
tillämpning, näm­ligen för dirckiioii i landstingskommun vad i 43. 44 och 46-51
landslingsla­gen är föreskrivet med avseende å för-vaitningsulskoliei och i 54
f fjärde Slyckei saniina lag i fråga om där av­sedd nämnd samt för direktion 1
kom­mun, som ej tillhör landstingskom­mun, vad i 32. 33 och 352  kom­munallagen
är föreskrivet med avse­ende å kommunsiyretsen saml i 45  andra och tredje
styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom.
Består direktionen av tre ledamöter, är den beslulför, där två ledamöter
närvara och äro om be­sluiei ense. Protokoll, som föres vid di­rektionssammanträde,
behöverej upp­taga annat än förteckning å närvaran­de ledamötersami beslutet I
varje ären­de.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 mom. Beträffande särskild
direktion skola bestämmelserna i 33-42 sf kommunallagen (1976:000) äga
motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section966&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:162.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
S'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:178.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77// sammanträde med direktionen
skola sjukvårdsdireklör eller, om så­dan icke finnes, landstingsdirektör samt
sjukhusdirektör, styresman, chefsläkare och den som vid sjukhus med styresman
leder den ekonomiska förvaliningen kallas med rätt att del­taga i
överläggningarna men ej i be­sluten samt att få sin mening anteck­nad Ull
protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:178.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enahanda befogenhet tillkommer ock
överläkare, sjukstuguläkare och .sjukhemsläkare ävensom distriktslä­kare som
lyder direkt under direktlon.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:212.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'' Senaste lydelse 1970:211.  Senaste lydelse 1972:665.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section967&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section968&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;349&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;envar
såvitt angår hans verksamhets­område. Detsamma gäller såvitt angår
sjukvårdspersonalen, den som när­mast under sjukhusdirektör eller sty­resman
handlägger frågor rörande denna personal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad sålunda stadgals skall äga till-lämpning jämväl
då sjukvårdsstyrelse fullgör åliggande som direktion.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 mom.' Talan mot beslut av sakkunniga om
tjänsteförslag enligt 20 S föres hos socialstyrelsen genom besvär. Mol
socialstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär för talan icke föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om besvär över beslut av sjuk- Om besvär över
beslut av sjuk­&lt;br&gt;
vårdsstyrelse eller direktion gäller vårdsslyrelse eller direktion gäller&lt;br&gt;
vad som stadgas i landstingslagen el- vad som stadgas i kommunallagen&lt;br&gt;
ler kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;(1976:000),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1972:665.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section969&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section970&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förordning om ändring I sjukvårdskungörelsen (1972:676)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives atl 6 S
sjukvårdskungörelsen (1972:676) skall upp­höra all gälla vid utgången av år
1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section971&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:181.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section972&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;351&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section973&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i folktandvårdslagen (1973:457)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 5 S folktandvårdslagen
(1973:457) skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section974&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section975&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section976&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledningen av folktandvården utö­vas
inom varje landstingskommun av sjukvårdsstyrelse som avses i 9  sjukvårdslagen
(1962:242).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun får dock utse särskild nämnd all 1
stället för sjuk­vårdsstyrelse utöva ledningen av.folk-landvården. I fråga om
sådan nämnd äger bestämmelserna om sjuk­vårdsstyrelse 1 9 § I och 2 mom. sjuk­vårdslagen
molsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledningen av folktandvården ut­övas inom varje
landstingskommun av en tandvårdsnämnd, i den mån ej annai följer av sådant
beslul som avses i 43  1 mom, fjärde stycket kommu­nallagen (1976:000).'. Lands­tingskommun
får tillsälla särskild tandvårdsnämnd eller uppdra åt an­nan nämnd att vara
tandvårdsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffande särskild tandvårds­nämnd skall bestämmelserna
/ 332 H kommunallagen (1976:000) äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section977&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Se nedan bilaga 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section978&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section979&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;352&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1969:940) angående omsorger om vissa psykiskt ut­vecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1969:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda dels atl 15 S skall upphöra att gälla, dels all 6 och 14 SS
skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6S'&lt;br&gt;
Ledningen av landstingskom- Ledningen av landstingskom­&lt;br&gt;
muns verksamhet enligl denna lag muns verksamhet enligl denna lag&lt;br&gt;
utövas av en styrelse för omsorger utövas av en styrelse för omsorger&lt;br&gt;
om psykiskt utvecklingsstörda. Till om psykiskt utvecklingsstörda,/rfen&lt;br&gt;
sådan styrelse får utses nämnd som mån ej annat följer av sådant beslul&lt;br&gt;
handhar andra landstingskommunens som avses i 43 § 1 mom. fiärde stycket&lt;br&gt;
förvahnlngsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kommunallagen (1976:000).'-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun äger tillsälla särskild styrelse
för omsorger om psy­kiskt utvecklingsstörda eller uppdra åt annan nämnd att
vara sådan styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun äger överlåta ledningen av
särskola på skolstyrelsen i den kommun där särskolan är belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun äger besluta att ledningen av
specialsjukhus skall utövas av landstingskommunens sjukvårdsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Drives inrättning för omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda av lands­tingskommuner gemensamt, får särskild styrelse utses
att för inrättningen fullgöra de uppgifter som annars ankommer på styrelse för
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För vissa uppgifter som anges särskilt i denna lag
finnes i landstingskom­mun en beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda
eller, om regeringen bestämmer det, fiera sådana nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:130.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14 S&lt;br&gt;
Ledamöter och suppleanter i sär-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild  styrelse  för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skild
styrelse för omsorger om psy-     omsorger om psykiskt ulvecklings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Senaste lydelse 1974:582. 2 Se nedan bilaga 9. Senaste Ivdelse 1971:639.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section980&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section981&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;353&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section982&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section983&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kiskt utvecklingsstörda väljes av landstinget eller
kommunfullmäkiige Ull del antal landstinget eller kommun­fullmäktige bestämmer.
Antalet leda­möter får dock icke vara under fem. Valet skall vara
proportionellt om det begäres av minst så många väljande som motsvarar del tal
vilket erhålles, om samtliga väljandes anial delas med del antal personer valet
avser, ökat med I. Om.förfarandei vid sådant pro­portionellt val gäller
särskilda .före­skrifter. Sker val av suppleanter icke proportionelh. skall
även bestämmas den ordning i vilken suppleanterna skall Inkallas Ull
tjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För särskild styrelse för omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda äger i landstingskommun bestämmelserna i 43-51 §§
och 54 fiärde stycket lands­tingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) samt i kommun
som ej tillhör lands-Ungskommun besiämmelserna i 32-42 §§ och 45 § andra och
tredje styckena kommunallagen den 18 de­cember 1953 (nr 753) molsvarande
till-lämpning. I protokoll behöver dock upptagas endast förteckning över när­varande
ledamöter och beslutet i varje ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;störda äger bestämmelserna i 332 H kommunallagen
(1976:000) motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om 1 vilken utsträckning beslut skall
innehålla de skäl som har bestämt utgången finns i 17  förvah­ningslagen
(1971:290). Föreskrifter om rättelse av beslut finns 119  sam­ma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section984&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:162.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:176.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till sammanträde med styrelse för
omsorger om psykiskt uiveckUngsstör-da skall särskolchefen. vårdchefen och
styrelsens överläkare kallas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till sammanträde med skolstyrelse,
sjukvårdsstyrelse eller styrelse som av­ses i 6 § fjärde stycket skall särskol­chef.
vårdchef och överläkare hos sty­relseför omsorger om psykiskt utveck­lingsstörda
kallas, om vid sammanirä-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section985&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;354&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det avses skola förekomma ärende som rör Inrätlning inom
tjänste­mannens verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:156.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När särskolchef vårdchef eller över­läkare
hos styrelsen för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda är närva­rande vid
sammanträde, äger han del­taga i överläggningarna men ej 1 be­sluten och få sin
mening antecknad i protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section987&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:163.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section988&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;355&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section989&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordning
om ändring i stadgan(1968:146) angående omsorger om vissa psy­kiskt
utvecklingsstörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives atl 6 och 105 SS stadgan (1968:146)' angående om­sorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section990&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen bör bereda representant för
föräldraförening tillfälle att närva­ra vid styrelsens sammanträden eller pä
annat lämpligt sätt informera för­äldraförening om sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utövas ledning av specialsjukhus av
sjukvårdsstyrelse, gäller bestäm­melserna i första stycket i stället sjuk­vårdsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen bör på lämpligt sätt in­formera
föräldraförening om sin verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utövas ledning av specialsjukhus av
sjukvårdsstyrelse, gäller bestäm­melsen i första stycket i stället sjuk­vårdsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section991&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section992&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=27 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övrig
personal som behövs för landstingskommunens omsorger enligt denna avdelning
tillsättes av styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övrig
personal som behövs för landstingskommunens omsorger enligt denna avdelning
tillsättes av styrelsen, / den mån ej annat följer av sådant beslut som avses i
43 § 1 mom. fjärde stycket 2 kommunallagen (1976:000)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section993&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För innehav av tjänst, som avses i första stycket,
kan socialstyrelsen fastställa behörighetsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        Stadgan
omtryckt 1972:456.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        Se
nedan bilaga 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section994&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section995&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;356&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section996&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1968:598) angående handläggning av frågor om re­gionplan
för kommunerna i Stockholms län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives alt 1-5 SS lagen (1968:598) angående handläggning av frågor om
regionplan för kommunerna i Stockholms län skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section997&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har med stöd av 127 S andra stycket byggnadslagen
den 30 juni 1947 (nr 385) beslämts atl Stock­holms län skall utgöra ett
regionpla-neområde, kan Konungen förordna alt frågor om regionplan för området
skall handläggas av kommunalför­bund mellan Stockholms stad och Stockholms läns
landstingskommun eller, om staden Inträder i lands­tingskommunen, av
landstingskom-nninen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har med stöd av 127 S andra stycket byggnadslagen
(1947:385) beslämts atl Stockholms län skall ut­göra ell regionplaneområde,sAi7//
frå­gorom regionplan for området hand­läggas av Stockholms läns lands­tingskommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section998&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section999&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till regionplan upprättas av en
regionplanenämnd och anlages av kommunalförbundets fullmäktige eller av
landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till regionplan upprättas av en
regionplanenämnd och antages av landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1000&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1001&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalförbundet eller lands­tingskommunen kan
tillsätta sär­skild regionplanenämnd. Tillsattes ej särskild regionplanenämnd,
skall i kommunalförbundet förbundsstyrel­sen eller annan nämnd som angives 1
förbundsordningen eller i lands­tingskommunen föiyaliningsuiskottei eller annan
nämnd som landstinget bestämmer vara regionplanenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun .får tillsätta särskild
regionplanenämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara re­gionplanenämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1002&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1003&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1004&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1005&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöier och .suppleanter i sär­skild
regionplanenämnd väljes av för­bundsfullmäktige eller landstinget till dei
anial förbundsfullmäkilge eller taiulsiinget bestämmer. Antalet leda­möter får
dock icke vara under fem. Valet skall vara proportionellt, om del begäres av
minst så många väljande som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga
väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om
förfarandet vid sådant proporilonelli val gäller särskilda fö­reskrifter. Sker
val av suppleanter icke prnporiionelli. skall även bestämmas den ordning i
vilken suppleanterna skall inkallas till tjänslgöring.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För särskild regionplanenämnd äger
i kommunalförbundet 32 i), 33 .första stycket första punkten och andra Slyckei.
34-42  samt 451 andra och iredje styckena kommunallagen den 18 december 1953
(nr 753) och 1 lands­tingskommunen 431, 44  förslå stvckei första punkten och
andra Slyckei. 45-51  saml 54 &amp;gt;!'' fjärde stycket landslingslagen den 14 maj
1954 (nr 319) molsvarande tillämp­ning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
Ivdesel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande särskild
regiiniplane-nämnd skall bestämmelserna i 33-42  kommunallagen (1976:000) äga
molsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1006&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1007&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplan faslsiälles av Konung­en. Har avvikande mening
i fråga om förslaget till regionplan uttalats inom siyrelseii 1
kommunalförbundei eller landstingskommunen, inom annan nämnd som är
regionplanenämnd el­ler inom fullmäkiige eller landstinget eller har erinran
mot förslaget fram­ställts av kommun inom regionpla­neområdel, kan Konungen
göra den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionplan fastställes av regering­en. Har avvikande
mening i fråga om förslaget till regionplan uttalats inom regionplanenämnd
eller inom lands­tinget eller har erinran mot förslaget framställts av kommun
inom re­gionplaneområdel, kan regeringen göra den avvikelse från förslagel som
är befogad med hänsyn lill den ut­talade meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1008&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1009&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;358&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1010&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1011&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avvikelse
från förslaget som är be­fogad med hänsyn lill den uttalade meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1012&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1013&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om kommunalförbundels kostnader för upprättande och ändring av regionplan
äger 132 § byggnadsla­gen motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 133 S och 149 S första stycket första punkten bygg­nadslagen äger molsvarande
till-lämpning nar kommunalförbundet el­ler landstinget handlägger frågor om
regionplan. Vad som sägs om för-bundsfullmäklige skall därvid avse fullmäktige
i kommunalförbundei eller landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 133 S och 149 S första stycket
första punkten bygg­nadslagen äger molsvarande till-lämpning när
landstingskommunen handlägger frågor om regionplan. Vad som sägs om
regionplaneförbund och förbundsfullmäktige skall därvid avse landstingskommunen
och lands­tinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1014&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:128.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1015&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;359&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1016&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
7.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förordning om ändring i kungörelsen (1967:472) om
statsbidrag till driften&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av semesterhem, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives all 6 S kungörelsen (1967:472) om
statsbidrag till driften av semeslerhem, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1017&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förestagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1018&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun (//se/särskild
semesierhemsnämnd eller uppdrager ål nämnd som handhar andra lands­tingskom mi
mens förvahnlngsi ippgifier att vara semesierhemsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskild semesierhemsnämnd be­slår av ordförande och fyra
andra le­damöter. För varje ledamot finnes en suppleant. Ledamöier och
suppleanter utses för en lid av tre år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskild semesierhemsnämnd är beslulför, när ordföranden
och minst två andra ledamöier är närvarande. Som nämndens beslut gäller den me­ning
som de flesta förenar sig om eller, vid lika röstetal, den mening som ord­föranden
biträder.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingskommun får tillsätta
särskild semesierhemsnämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara se­mesierhemsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande särskild
semsierhems-nämnd skall bestämmelserna i 33-42 sf kommunallagen (1976:000) äga
molsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om 1 vilken
utsträckning beslut skall innehålla de skäl som har bestämt utgången finns 117
! föiyah­ningslagen (1971:290). Föreskiifier om rättelse av beslut finns i 19 
sam­ma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1020&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'Senaste lydelse 1969:782.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1021&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1022&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;360&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
8.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordning om ändring i
folkhögskoleförordningen (1958:478)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om folkhögskoleförordningen (1958:478) dels atl 3 S 1 mom.
och 5 S 1 mom. samt rubriken till 3 S skall ha nedan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;angivna lydelse, dels alt i lagen skall införas en
ny paragraf 3 a S, samt rubrik lill paragrafen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:133.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3S&lt;br&gt;
Styrelsens sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Styrelse för folkhögskola med en-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:141.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;skild huvudman&lt;br&gt;
)  mom. För folkhögskola skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1  mom. För folkhögskola med&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finnas
en styrelse bestående av enskild huvudman skaWfmnasensty-&lt;br&gt;
minst fem ledamöier jämte minst tre relse bestående av minst fem leda­&lt;br&gt;
suppleanter,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;möter jämte minst tre suppleanter.&lt;br&gt;
Skolans tjänstgörande rektor skall vara ledamot av styrelsen och tillika&lt;br&gt;
dess sekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen utser för varje arbetsår bland styrelsens
valda ledamöter ord­förande och vice ordförande samt inom eller utom styrelsen
kassaförvaltare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3aS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Styrelse .för folkhögskola med landstingskommun
eller kommun som huvudman&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;För folkhögskola med lands­tingskommun eller kommun som hu­vudman
skall finnas en styrelse. Landstingskommunen och kommunen får tillsätta
särskild styrelse eller upp­dra ål annan nämnd atl vara styrelse. Beträffande
särskild styrelse skola bestämmelserna 133-38 , 39 .för­sta stycket samt 40-42 
kommunal­lagen (1976:000)äga motsvarande lill-lämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om i vilken utsträckning beslul skall
innehålla de skäl som ha bestämt utgången finnas 117  förvafi-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1023&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1024&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;361&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningslagen (1971:290). Föreskiifier om rättelse av beslut
finnas i 19  sam­ma lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2  2 jörvaltnings­lagen
(1971:290) äga 4 och 5 \\ nämnda lag lillämpning i samlliga ärenden hos
särskild slvrelse för folk-högskola.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5S&lt;br&gt;
Reglemente&lt;br&gt;
1 mom. Skolöverstyrelsen skall&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 mom.
Skolöverstyrelsen skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fastställa reglemente för varje folk- fastställa
reglemente för varje folk­&lt;br&gt;
högskola. Förslag till reglemente högskola med enskild huvudman.&lt;br&gt;
skall avgivas av skolans styrelse. Vid Förslag till reglemente skall avgivas&lt;br&gt;
förslaget skall fogas yttrande av sko- av skolans styrelse. Vid förslagel&lt;br&gt;
lans lärarråd.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skall fogas yttrande av skolans lä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rarråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1025&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:126.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1026&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1027&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1028&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:27.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ävveckliiig
ay iiistitut jordbrnksstämma&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:111.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DsKn 1976:3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1029&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1030&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1031&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1032&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;363&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksstämma utgör en särskild form av
kommunalstämma -tidigare sockenstämma - för behandling av ärenden som endast
angår den man­lalssatta jorden. Detta sätt all handlägga sådana ärenden
tillämpades redan vid liden för tillkomsten av vår första kommunalförfattning,
1817 års socken­stämmoförordning. Gällande bestämmelser rörande jordbrukssiämma
åter­finns i den numera i övrigt upphävda lagen (1930:251) om kommunalstyrelse
på landet (LKL). 13 § lagen har följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Angår ärende endast i mantal satt jord, mä ej andra
deltaga däri än de som innehava sådan jord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ärende, varom nu är sagt, tillkommer rösträtt
jordinnehavaren, ändå att han ej är mantalsskriven i kommunen eller är omyndig
eller i kon­kurstillstånd eller ej uppnått sådan ålder, som sägs i 11 S; och må
sådan rätt utövas jämväl för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet.
För omyndig röstar förmyndare, som har jorden under sin förvaltning, eller, där
dessa äro flera, den, som de bland sig utse; för oskiftal dödsbo, bolag eller
annan samfällighet må ej mera än en person föra talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid behandling av ärende, som sägs i första
stycket, skall genom kom­munalnämndens föranstaltande finnas tillgänglig längd
över de i sådant ärende röstberättigade, vilka icke finnas upptagna såsom
röstberättigade i den allmänna röstlängden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I betänkandet (SOU 1952:14) med förslag till ny
kommunallag m. m. föreslog komm'unallagskommiltén atl kommunalstämman och
allmänna rådstugan skulle avskaffas som organ för utövningen av kommuns
allmänna beslutanderätt. I skrivelse till Kungl. Maj:i den 10 oktober 1949
föreslog kommittén att man under en övergångstid skulle tillåta an
jordbruksstäm-molillgängarna förvallades på hävdvunnet sätt men att de olika
menig-heterna skulle beredas möjlighet att skapa nya förvaltningsformer för
till­gångarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande departemenischefen anförde (prop.
1953:210 s. 62) all för­valtningen av jordbruksstämmotillgångarna föll utanför
det i egentlig me­ning kommunala verksamhetsområdet. 1 likhet med kommittén
ansåg han emellertid alt ärendena borde fä behandlas på kommunalstämma under en
övergångstid, under vilken menigheterna skulle beredas tillfälle att ordna
annan förvaltning. Konstitulionsutskottet delade denna uppfattning (KU
1953:22), vilken även godkändes av riksdagen (rskr 1953:419).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 8S lagen (1953:754) om införande av kommunallagen
intogs en be­stämmelse om alt vad lagen om kommunalstyrelse på landet
innehåller om ärende som endast angår i mantal satt jord får tillämpas t. o. m.
den 31 december 1959 eller den senare dag som Kungl. Maj:i bestämmer. För­ordnande
om fortsatt giltighet av dessa beslämmelser i lagen om kom­munalstyrelse   pä  
landet   har   senast   meddelats   genom   förordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1033&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1034&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1975:1018).
Enligt denna förordning får bestämmelserna tillämpas under år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den 13 december 1957 uppdrog Kungl. Maj:t åt en
särskild utrednings­man, kammarrådet Agnar Arfvidson.att göra den utredning som
behövdes för avveckling av institutet jordbruksstämma och alt inkomma med de
förslag som utredningen kunde ge anledning lill. Utredningsmannen avgav den 27
april 1962 en promemoria angående avveckling av institutet jord­bruksstämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts
av justiiiekansiers-ämbeiet (JK), kammarkollegiet, dåvarande
lantmäterisiyrelsen, skogssty­relsen, samtliga länsstyrelser, 1954 års
faslighetsbildningskommiité, dåva­rande Svenska stadsförbundet, dåvarande
Svenska landskommunernas för­bund, dåvarande Svenska pastoratens riksförbund
och Hemvärnsförbundet. Länsstyrelserna har överlämnat, länsstyrelsen i Kristianstads
län ytirande från länets hushållningssällskap, länsstyrelsen i Skaraborgs län
yttranden från länsavdelningen av Svenska landskommunernas förbund och
överiant-mäiaren i länet, länsstyrelsen i Kopparbergs län yttranden från Mora
jord-ägarstämma, Älvdalensjordägarnämnd. Hedemora allmänningssiämma och
Rättviks sockens jordägarnämnd, länsstyrelsen i Jämtlands län yttranden från
länsavdelningen av Svenska landskommunernas förbund, skogsvärds-styrelsen i
länet och överiantmälaren i länet samt länsstyrelsen i Väster­bottens län
ytirande från länets hushållningssällskap. Flera länsstyrelser har bifogat
yttranden av kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Nuvarande förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Gällande regler i kommunallagarna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lagen om kommunalstyrelse på landet (LKL)
var det beslutande organet i kommun med mera än 1 500 invånare
kommunalfullmäktige. 1 kommun med lägre invånarantal utövades beslutanderätten
på kommu­nalstämma. Sådan kommun ägde dock rätt att uppdraga beslulanderällen
åt kommunalfullmäktige. Vissa slag av ärenden var emellertid förbehållna
kommunalstämma även i de kommuner där kommunalfullmäktige hade inrättats. Delta
gällde enligl 9 S LKL ärenden, för vilkas avgörande gällde särskilda
rösträllsregler, bl. a. ärenden som angick endast i mantal satt jord och avsåg
vården av vissa till sådan jord knutna förmögenhetstillgångar (s. k.
jordbruksstämmotillgångar). I 13 S LKL föreskrivs att bara de som innehar i
mantal satt jord för besluta i ärenden som angår endasl sådan jord.
Jordinnehavaren har rösträtt, även om han inte är mantalsskriven i kommunen och
även om han är omyndig. För omyndig röstar förmyndare, som förvaltar jorden,
eller, om det finns flera förmyndare, den som de utser bland sig. Rösträtt för
även utövas för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samlallighei. Särskild
röstlängd skall upprättas över de röstberättigade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1035&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1036&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;365&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
inte finns upptagna i den allmänna röstlängden. Den på detta säu sammansatta
kommunalstämman brukar kallas jordbruksstämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom kommunallagen (1953:753) avskaffades i
princip kommunalstäm­man som kommunens beslutande organ. Kommunens
beslutanderätt utövas numera av kommunfullmäktige. Som inledningsvis nämnts har
emellertid LKL:s regler om behandling av jordbruksstämmoärenden getts fortsatt
till-lämpning t. o. m. utgången av år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan landskommuner inkorporerats eller ombildats
lill städer var del inle sällsynt au jordbruksstämmotillgångar fanns även i
städer. Lagen (1930:252) om kommunalstyrelse i stad saknade emellertid
särskilda be­slämmelser för handläggning av jordbruksstämmoärenden. Sådana
ärenden brukade behandlas på särskild allmän rådstuga, varvid bestämmelserna i
LKL tillämpades analogt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Jordbruksstämmans kompetens&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan länge har ärenden som endast rör den
manlalssatta jorden handlagts pä kommunalstämma. Så skedde långt före 1817 års
sockenstämmoförord­ning. 1 denna liksom i 1843 års sockenslämmoförordning och i
1862 års förordning om kommunalstyrelse på landet fanns beslämmelser om atl för
beslul som angick sådana ärenden skulle stämman ha en särskild sam­mansättning,
ungefärligen motsvarande den som föreskrivs i 13 S LKL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det subjekt som jordbruksstämman företräder utgörs
av en säregen kom­munbildning, en s. k. mantalskommun, som är skild frän den vanliga
kom­munen. Den kan karakteriseras som ett tvunget territoriellt subjekt, som av
staten har fött i uppdrag all vårda vissa förmögenhetslillgångar som är knutna
till den manlalssatta jorden. Dessa bestod ursprungligen av egentliga
sockenallmänningar, sockermagasin och kassor av olika slag, bl. a. maga­sinskassor
och rotehållarkassor. För förvaltningen av tillgångarna har man­talskommunen
utrustats med viss beslutanderätt gentemot sina medlem­mar, jordägarna.
Beträffande dessa ärenden är jordbruksslämman exklusivt kompetent. Den
borgeriiga kommunens vanliga organ har ej rätt all besluta därom. Förekomsten
av jordbruksstämmotillgångar kan sägas vara en för­utsättning för stämmans
existens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De intressen som jordbruksstämmotillgångarna
ursprungligen tjänade höj­de sig över den enskilde jordägarens. Socknens
välfärd var beroende av vården av sockenallmänningarna och fiskevatlnen, vilka
tidigare föll under stämmans beslutanderätt. Det var ett statligt intresse att
rolehållarkassorna behölls för att det militära indelningsverket skulle kunna
fungera tillfreds­ställande. Sockenmagasinen hade ursprungligen tillkommit
föratt förebygga himgersnöd. Det offentliga intresset manifesterades genom att
för de olika tillgångarnas vård och förvaltning i stor utsträckning
fastställdes reglementen (Kaijser, Förvallningsrättslig Tidskrift 1946 s. 207).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbrukssiämmans
kompetens är beroende av två faktorer. Dels skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1037&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1038&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;366&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överläggningsämnet
vara sådant all det uppfyller villkoret i 13 S LKL dvs. angår endast i mantal
satt jord, dels skall beslutet inom ämnesområdet stämma överens med grunderna
för 3 S LKL och med de särskilda före­skrifter som kan finnas för den aktuella
jordbruksslämmotillgångens för­valtning. Enligt 3S fick kommun själv vårda sina
angelägenheter, såvitt inte handhavandet därav enligt gällande författningar
ankom på annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller villkoret an överiäggningsämnet skall angå endasl mantalssalt jord ger
LKL inte någon antydan om den materiella beskaffenheten av de ärenden som
avgörs av innehavarna av den manlalssatta jorden. Inte heller 1862 års
kommunalförordningar innehöll några närmare uppgifterom ären­denas art. Av de
knapphändiga uttalandena i förarbetena lill dessa förord­ningar framgår att ärendena
i huvudsak har ansetts vara historiskt givna. Det blev på så sätt överlämnat ät
praxis all närmare bestämma vilka ärenden som ligger under jordbrukssiämmans
beslutanderätt (Kaijser a.a. s. 202).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksstämmotillgångarna kunde från början delas
in i tre grupper, nämligen jord (i första hand de äkta sockenallmänningarna),
inrättningar (sockenmagasin) och Aas5or (allmänningskassor, magasinskassor,
rotehållar­kassor saml kassor för väghållning, brobyggnad, fullgörande av
skjutsnings-verksamhet och hållande av gäslgivargård).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande den fasta egendom som tidigare
förvaltades av jordbruks-stämma gäller numera lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter. Ligen trädde i kraft den 1 juli 1974. Enligt 1 S skall vid
tillämpningen av lagen som samfällighet anses bl. a. samfällighet enligl
faslighelsbild-ningslagen (1970:988) och annan mark som gemensamt tillhör
ägarna av de manlalssatta fastigheterna i en socken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt den departementspromemoria (Ds Ju 1971:16)
som låg till grund för lagen om förvaltning av samfälligheter borde lagen
omfatta även socken­allmänningarna och de allmänningskassor som är knutna lill
sockenall­männingarna. 1 promemorian föreslogs att lagen skulle omfatta också
de fastigheter som hade förvärvats av mantalskommun och som förvaltades av
jordbruksstämma. Utanför lagens tillämpningsområde skulle däremot falla sådan
lill socken hörande allmänning som tidigare hade utgjort del av
häradsallmänning -s. k. oäkta sockenallmänning, vilken förvaltas enligt lagen
(1952:166) om häradsallmänningar - liksom sockenmagasin och de andra kassor som
f n. förvaltas av jordbruksstämma. Föredragande depar­tementschefen anslöt sig
till förslagel (prop. 1973:160 s. 364) och inle heller riksdagen hade något att
invända mot del (CU 1973:33, rskr 1973:389).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till jordbruksstämmas handläggning hör ärenden om
förvaltning av sockenmagasin. Dessa ärenden omnämndes särskilt i 1817 och 1843
års sockenstämmoförordningar som hörande till sockenstämmans förvaltning. Någon
magasinsrörelse synes inte längre bedrivas i landet utan det är bara själva
magasinsbyggnaderna som i några fö fall slår kvar under jordbruks-stämmans
förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De vanligaste jordbruksslämmoärendena är numera de
som rör magasins­kassorna, vilka har uppkommit genom avveckling av
sockenmagasinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1039&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1040&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stundom
ingår statliga nödhjälpsbidrag eller enskilda donationer i kassorna. En annan
grupp av ärenden, som hör under jordbruksstämmas förvaltning, är de som rör de
s. k. rolehållarkassorna. Dessa kassor har samband med indelningsverket och
förekom under olika benämningar i olika landsdelar, t. ex. uddemanlalskassoroch
legokassori Gävleborgs län, invalidbevärings-kassor i Västerbottens län och
rotebesparingskassor i Norrbottens län. Slut­ligen kan nämnas kassor och andra
tillgångar för väghållning, brobyggnad, fullgörande av skjulsningsskyldighel
och hällande av gäslgivargård. Dessa tillgångar var - liksom rolehållarkassorna
- ursprungligen avsedda för full­görande av s. k. allmänna besvär. Sedan
motsvarande besvär avskrivits eller inle längre utkrävs, tjänar kassorna inte
sitt ursprungliga ändamål. Eftersom de har tillkommit under en tid när bördorna
i fråga väsentligen vilade på mantalssalt jord, har de emellertid blivit föremål
för överenskommelser (&amp;quot;föreningar&amp;quot;) mellan jordägarna. Beslul rörande
sådana kassor har fattats på jordbruksstämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller kravet att ärendet skall framstå som en
angelägenhet för in­nehavarna av den manlalssatta jorden kan framhållas alt
reglementsföre-skrifterna för kassorna vanligen innehåller föreskrifter om att
kassans rän­temedel skall användas till jordinnehavarnas gemensamma nytta och
behov eller någol liknande. Magasinsreglementena har ofta mycket ulföriiga be­slämmelser
om räntemedelsanvändningen, medan reglementena för udde-mantalskassorna däremot
saknade särskilda regler i ämnet. Förvaltningsdom­stolarna har på besvär brukat
undanröja beslut varigenom enskilda personer har gynnats framför andra. Om
däremot beslutet har avsett anslag till ge­mensamma behov inom kommun eller
inneburit medelsanvisning för atl möjliggöra en allmän nedsättning i
kommunalutskylderna, har besvär över beslutet avslagits. Utgången har blivit
densamma när beslutet gått ut pä all åstadkomma en lindring av endasl jordinnehavarnas
ulskylder. Stundom har förvaltningsdomstolarna haft att ta ställning lill
beslut av jordbruks­stämma eller annat kommunalt organ av innebörd att
tillgångarna skulle fördelas mellan jordägarna eller förbrukas för kommunens
behov. Sådana beslul har regelmässigt undanröjts, antingen därför att beslutet
ansågs kräva tillstånd av Kungl. Maj:t eller därför alt jordinnehavarna inle
hade visat sig äga befogenhet därtill. 1 oklara fall har alltså ett förbud mot
kassans upplösande presumerats föreligga (Kaijser a.a. s. 214-217).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksslämman torde inte ha någon självständig
utdebiteringsrält för ändamål som kommunen för tillgodose. Av rättspraxis synes
framgå att jordbrukssiämmans självständiga utdebiteringsrätt endast avser
sådana än­damål som har alt göra med skyddet, värden eller utnyttjandet av de
till-gängar som är knutna lill den manlalssatta jorden. Möjligen skulle den
också kunna tas i anspråk när det framstår som ett gemensamt intresse för
jordinnehavarna atl höja en kassas kapitalbelopp (Kaijser a.a. s. 219-220).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Sockenmagasin och magasinskassor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sockenmagasinen,
som har tillkommit genom insatser av spannmål från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1041&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1042&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;368&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jordägarna,
hade ursprungligen ett dubbelt syfte. Dels skulle de säkerställa böndernas
utsädesbehov, dels fungerade de som krediirörelse. Bestämmelser om delägarskap
och rösträtt i magasinsärenden har regelmässigt meddelats i reglementen, som
har fastställts av Kungl. Maj:l eller länsstyrelsen. Nor-malreglemenien torde
ha funnits. 1 1817 och 1843 års sockenslämmoför-ordningar omnämndes särskilt
alt ärenden som angår spannmålsmagasinen hör under sockenstämmans
beslutanderätt, Magasinskassorna har bildats dels av avkastningen från
spannmålsmagasinsrörelserna, dels av de medel som flöt in när magasinsrörelsen
avvecklades. Det är oftast klart atl endast manialssatt jord har haft del i
magasinen. Stundom konstituerar själva in­nehavet av jordbruksfastighet som
sådan delaktighet i tillgången. Ibland är de egentliga magasinsmedlen sammanförda
med statliga nödhjälpsbidrag eller donationsmedel. Reglementen finns för en del
magasinskassor. Reg­lementenas innehåll skiftar dels med hänsyn till det
ändamål kassorna tjänar, dels på grund av att de har tillkommit vid skilda
tidpunkter. Av­kastningen kan få användas exempelvis lill skoländamål och
understöds­ändamål. Stundom är området för avkastningens användning mycket vid­sträckt.
1 andra fall har synnerligen snäva gränser dragits upp för använd­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;År 1863 utfärdades en kungörelse som gav
kommunalstämman -jord­bruksstämman - rätt all besluta om ändringar i fråga om
förvaltningen av sockenmagasinen och alt i detta syfte andre det fastställda
reglementet. Kommunalstämmans frihet begränsades dock av en bestämmelse om atl
det kapital som återstod skulle behållas under behörig kontroll om ma­gasinsrörelsen
minskades eller upphörde. Denna bestämmelse medförde hin­der för delägarna att
upplösa kassan och skifta ut behållningen mellan sig. Vid ändring i
förvaltningen skulle hänsyn tas lill villkor som kunde vara fastade vid
enskilda donationer som ingick i kassan. De nuvarande kassornas medel är oftast
placerade i bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I och med 1862 års kommunallagstiftning blev
inrättandet av nya sock­enmagasin en angelägenhet för kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Förfarandet på jordbruksstämma&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som huvudregel gäller all allmänna
kommunallagsbeslämmelser är till-lämpliga på hithörande ärenden, i den mån inle
annat följer av 9 och 13 SS LKL (Kaijser a.a. s. 209 ff). För förvaltningen av
vissa tillgångar kan finnas särskilda föreskrifter som strider mot
bestämmelserna i LKL. Dessa fö-reksrifter har i praxis ansetts gälla i stället
för kommunallagsreglerna. Enligl 13 S LKL har endast innehavare av manialssatt
jord rösträtt. Ibland är emel­lertid delaktigheten i viss tillgång knuten även
lill annan fastighet (t. ex. jordbruksfastighet över huvud taget). Det
förekommer också att endasl jordägare har rösträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Belräffande formerna för kungörande och hållande av
stämma, beredning av ärenden, fattande och verkställande av beslul, protokoll och
reserva-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1043&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1044&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tionsrätt
gäller i princip LKL:s regler. Kommunstyrelsen är alltså beredande och
verkställande organ. Om beslämmelser om särskild styrelse eller vissa lider för
stämma finns i reglemente, tillämpas dessa regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Varje kommunmedlem anses numera ha besvärsrätt över
jordbrukssläm-mobeslul oberoende av om han innehar manialssatt jord eller inte.
Tidigare har praxis i delta hänseende varit skiftande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
1963 års kungörelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 8 S promulgationslagen lill 1953 års
kommunallag tillkom för att ge delägarna i jordbruksstämmotillgångarna
möjlighet att under en övergångslid avveckla tillgångarna eller skapa nya
förvaltningsformer för dem. Syftet härmed var att den tvångslagsliftning som
skulle komma alt bli en nödvändig följd av alt jordbruksstämman upphörde som
kommunalt institut skulle beröra så fö tillgångar som möjligt. För att
ytteriigare underlätta en frivillig avveckling utfärdades kungörelsen (1963:43)
med förskrifter rö­rande vissa av kommunalstämma förvaltade kassor. Som
tidigare nämnts har för delägarna gällt förbud att ulan Kungl. Maj:ls
medgivande förbruka kapitalel eller upplösa kassorna. Förbudet har beträffande
magasinskassorna ansetts följa av 1863 års kungörelse och beträffande
rolehållarkassorna av reglementen, stadgar och praxis. I praxis har förbudet
upprätthållits även belräffande andra slag av kassor. Genom 1963 års kungörelse
har Kungl. Maj:t delegerat beslutanderätten i dessa frågor lill
länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kungörelsen avser tillgångar som hör till
magasinskassa eller därmed jäm­föriig kassa eller invalidbeväringskassa,
uddemanlalskassa eller annan ro­tehållarkassa. Stämmorna bereds möjlighet all
avveckla förvaltningen av kassorna, i den mån inte villkor som är knutet till
enskild donation, vilken kan ingå i kassans kapital, medför hinder däremot.
Avvecklingen kan ske antingen i den formen att tillgångarna helt förbrukas för
visst ändamål eller genom alt stämman beslutar att de skall bestå som särskilt
kapital, vars avkastning skall användas för ett bestämt ändamål. Endast vissa
ändamål är tillåtna. Särskilt understryks atl kassorna inte för användas till
ändamål som kommunerna eller församlingarna författningsenligt skall
tillgodose. Magasinskassans kapital och avkastning för användas till
stipendieråt ung­dom frän orten för jordbruksutbildning eller liknande
utbildning, för något förbrukningsbehov som är gemensamt för delägarna, för
anskaffande eller förbättring av någon stadigvarande tillgäng som är till nytta
för delägarna, kommunen eller församlingen eller för annat ändamål som är
angeläget för dem. Rotehållarkassornas kapital och avkastning för användas för
samma ändamål och dessutom för ändamål som har anknytning till lokal
försvars-verksamhet. Om kassans tillgångar inte skall förbrukas av stämman, kan
de överiämnas till bl. a. kommun, församling, by- eller vägsamfällighet,
styrelse för läroanstalt, hembygdsförening, hushållningsgille, intresseorga­nisation
för jordbrukare eller lokal sammanslutning på försvarets område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kungörelsen
har upphört alt gälla den 21  mars 1973 (SFS 1973:76).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1045&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1046&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6
Förekomsten av jordbruks.stämmotillgångar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inventeringar över de tillgångar som förvaltas av
jordbrukssiämma har gjorts vid fiera tillfällen. Kommunallagskommittén gjorde
en år 1948 och utredningsmannen en år 1960. År 1964 verkställdes inom dåvarande
in­rikesdepartementet en undersökning angående del resultat i fråga om den frivilliga
avvecklingen av kassorna som 1963 års kungörelse hade medfört. En ny liknande
undersökning har gjorts under år 1974 genom att uppgifter inhämtats från
länsstyrelserna dels om de beslut om avveckling av
jord-bruksstämmotillgängarsomefierden 1 december 1964 enligt 1963 års kungö­relse
hade underställts länsstyrelsernas prövning, dels om värdet av de till­gångar
som fortfarande förvallades av jordbruksstämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en jämförelse mellan resultaten från 1960 års inventering och 1964 års
undersökning framkommer att antalet sockenmagasin hade minskal från 54 till 37,
antalet magasinskassor från 324 till 164 och antalet rotehållarkassor från 69
lill 41. Antalet kassor som på grund av sin benämning och andra tillgängliga
uppgifter inle kunde hänföras till någon av nämnda kategorier uppgick år 1960
lill 5 och är 1964 lill 13. Kassornas sammanlagda behållning uppgick år 1960
till ca 5,9 milj. kr. Vid 1960 års undersökning hade fem län mer än 20
magasinskassor, nämligen Södermanlands (41), Uppsala (38), Stockholms (32),
Gävleborgs (30) och Gotlands lan (26). De största sam­manlagda behållningarna
uppvisade kassorna i Kopparbergs och Gävleborgs län (över 500 000 resp. 600 000
kr.). Bland rolehållarkassorna dominerade uddemantalskassorna i Gävleborgs län.
Dessa 36 kassor hade en sammanlagd behållning av nära 1 milj. kr. Andra
rotehållarkassor av större betydenhet var invalidbeväringskassorna i
Västerbottens län (6 lill antalet och med en sammanlagd behållning av något
över 400 000 kr.). År 1964 var värdet av kassorna något över 3 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inventeringen
är 1974 visar alt möjligheten till frivillig avveckling har utnyttjats i mycket
stor utsträckning. Sammanlagt redovisades ett 30-tal kassor och fonder,
huvudsaklingen magasinskassor, till ett värde av ungefär 550 000 kr. Härtill
kommer några fö sockenmagasin värderade till samman­lagt 350 000 kr. De flesta
tillgångarna finns i Stockholms län (6 maga­sinsfonder), Södermanlands län (6
magasinskassor och 1 sockenmagasin). Älvsborgs län (2 magasinskassor och 2
sockenhemmansfonder) och Ska­raborgs län (6 magasinsfonder och 1
sockenmagasin). De fiesta kassorna har en behållning pä endast några tusen kr.,
medan endasl 5 har redovisat tillgångar överstigande 25 000 kr. 1 ett flertal
fall har angells atl medlen ingår i resp. kommuns förvaltning och alt frågan om
avveckling är under utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tolv län, nämligen Uppsala, CJstergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Ble­kinge, Kristianstads, Hallands, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Gävle­borgs och Västerbottens län, saknas enligl undersökningen
år 1974 jord­bruksstämmotillgångar. Närmare uppgifterom kvarvarande
jordbruksstäm­motillgångar lämnas i bilaga 2 till denna promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1047&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1048&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;371&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De län i vilka sedan december 1964 de flesta
avvecklingsbesluien enligl 1963 års förutnämnda kungörelse har fastställts är
Uppsala län (16 kassor), Östergötlands län (10 kassor), Jönköpings län (7
kassor), Örebro län (8 kassor), Västmanlands län (16 kassor), Gävleborgs län
(ett 70-tal kassor). Väster­norrlands län (11 kassor) och Norrbottens län (11
kassor). Av de avvecklade kassorna har de flesta haft relativt liten
behållning. I några fall har det däremot rört sig om ganska betydande belopp.
Sålunda har 17 kassor, bland dem flera uddemanlalskassor i Gävleborgs län, haft
en behållning av mer än 50 000 kr. och 5 kassor, samtliga i Gävleborgs län, en
behållning av mer än 100 000 kr. I övervägande antalet fall har kassorna
ombildats till fonder, vilkas avkastning skall delas ut som stipendier till
ungdomar, som önskar utbilda sig på jordbrukets eller skogsbrukets områden,
eller användas förändra jordbruksfrämjande åtgärder. Rolehållarkassorna i
Gävleborgs län har i stor utsträckning överiämnals lill hushällsgillen och
hembygdsförening­ar eller ombildats lill stiftelser, varvid beslämts all
avkastningen skall an­vändas som stöd lill ideell och kulturell verksamhet
eller till lokala för­svarsorganisationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Utredningsmannen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen erinrar lill en början om att
statsmakterna vid till­komsten av 1953 års kommunallag inte gick närmare in på
frågan hur för­valtningen av jordbruksstämmotillgångarna skulle ordnas, sedan
bestäm­melserna om dessa ärendens handläggning på jordbruksstämma hade upp­hört
atl gälla. 1 propositionen (1953:210 s. 62) uttalades endast all frågan på
vilkel sätt staten skulle medverka lill omläggningen av jordbruksstäm­motillgångarnas
förvaltning var föremål för överväganden. Utredningsman­nen diskuterar
lämpligheten av en enhetlig förvaltningsform för alla sådana tillgångar. För
delägarna skulle del givelvis innebära den minst genom­gripande förändringen om
de genom en speciallagstiftning fick tillfälle att alltjämt sammanträda på
stämma föratt besluta om tillgångarnas förvaltning. Utredningsmannen finner i
och för sig inga hinder för en sådan lösning. Efter förebild av
häradsallmänningslagen skulle en lag om förvaltning av
jordbruksstämmotillgångar kunna innehålla atl angelägenheter som tidigare hade
handlagts på jordbrukssiämma skall handläggas pä stämma med delä­garna, att för
förvaltningen skall utses en styrelse, alt förvaltningen skall granskas av
revisorer etc. Lagen skulle emellertid endast reglera den yttre ramen för
ärendenas handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen erinrar om de skäl mot en sådan
speciallagstiftning som kommunallagskommillén anförde i en skrivelse till
Kungl. Maj:t den 10 oktober 1949, nämligen att tillgångarna är olika till
nalur, härkomst och ändamål, all reglementen finns i vissa fall men inle i
andra, att skiftande grunder gäller i fråga om delaktighet och rösträtt, att
innehav av jordbruks-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1049&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1050&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;372&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fastighet
ibland är tillräckligt för delaktighet samt alt det förekommer att på
jordbruksstämma handläggs ärenden som inte hör dit. Utredningsmannen finner atl
dessa omständigheter kan medföra vissa svårigheter vid utfor­mandet av en
speciallag men inte gör detta omöjligt. Redan nu finns emel­lertid särskilda
lagar för förvaltning av tillgångar som är jämföriiga med jordbruksstämmotillgångarna,
t. ex. häradsallmänningar och allmännings-skogar i Norriand och Dalarna och
bysamfälligheter. Enligt utredningsman­nens mening bör man ur lagieknisk
synpunkt vara återhållsam med spe­ciallagstiftning. En särskild gemensam
reglering av samtliga slag av jord­bruksstämmotillgångar bör därför undvikas.
Han anser det möjligt att erhålla godtagbara förvaltningsformer för
tillgångarna genom alt utnyttja redan be­fintlig lagstiftning och avvisar
tanken på speciallagstiftning. Vid utarbetandet av förslag lill nya
förvaltningsformer gör han på grund av de olika till­gångarnas skiftande
karaktär skillnad mellan jord ä ena samt sockenmagasin och kassor ä andra
sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare har framhållits förvaltas s. k. oäkta
sockenallmänningar enligl häradsallmänningslagen och övrig fast egendom, som nu
är i fråga, enligl lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Några
sockenmagasin vid vilka rörelse alltjämt bedrivs finns inte. Av
utredningsmannens förslag är sålunda endast de av intresse som behandlar
sockenmagasin, vid vilka magasinsrörelse inle bedrivs, samt kassor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För den framlida förvaltningen av dessa
sockenmagasin och kassor föreslär utredningsmannen olika former. Dessa är att
tillgångarna förvallas enligt den numera upphävda bysamfällighelslagen, att de
omvandlas till själv­ständiga eller osjälvständiga stiftelser, att de överläs
av kommunen eller församlingen för vissa ändamål eller alt de under viss
förutsättning för för­brukas av delägarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen framhåller att stiftelsebildning ligger
närmast till hands vid val av ny förvaltningsform för kassorna. Under
utredningens gång hade emellertid framkommit önskemål om en sådan ändring i by­samfällighelslagen
all tillgångarna skulle kunna ställas under förvaltning för delägarnas
gemensamma räkning enligl 5 S nämnda lag. Genom en sådan lagändring skulle man,
enligt utredningsmannen, vinna den fördelen all delägarna fick möjlighet att i
lagreglerade former sammanträda för vård av tillgångens angelägenheter och
uppdra åt en styrelse all sköta den löpande förvaltningen. Skillnaden mellan
nuvarande och blivande förvaltningsform skulle då bli betydligt mindre än om
tillgångarna omvandlades till stiftelser. Lagen avser emellertid, anför
utredningsmannen, atl reglera förvaltningen av bysamfälligheter och därmed
jämföriiga ägor och rättigheter. Det kan anses vara oegenlligt aU göra en lag
med detta syfte tillämplig på förvaltning av rena kapitaltillgångar.
Utredningsmannen finner dock övervägande skäl tala för all en möjlighet till
förvaltning enligt bysamfällighelslagen införs. Delägare i magasinskassa
förvallar ibland också ell sockenmagasin, som inte längre används för sitt
ursprungliga ändamål. Om delägarna önskar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1051&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1052&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;373&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övergå
lill en förvaltning av kassan enligt bysamfällighelslagen, bör enligl
utredningsmannen hinder inle möte mot alt även magasinsbyggnaden för­vallas på
samma sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En övergång till förvaltning enligt
bysamfällighelslagen föreslås kunna ske endasl frivilligt. De delägare som vill
använda denna möjlighet skall enligl förslaget besluta därom och anta
reglemente, vilkel enligt 5 S skall underställas rättens prövning. I
reglementet skall anges det ändamål som tillgångarna skall tjäna. Ändamålet
skall enligt förslaget prövas av Kungl. Maj:t.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt när det gäller kassor med förhållandevis
små tillgångar kan enligl utredningsmannen större nytta vinnas genom all
delägarna tillåts anslå kas­sans hela kapital antingen till anskaffande av
någon för kommunen eller församlingen nyttig stadigvarande tillgång eller för
tillgodoseende av något för delägarna angeläget förbrukningsbehov.
Utredningsmannen föreslär där­för alt delägarna medges sådan rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om delägarna beslutar om en disposition eller
förvaltning av kassans tillgångar som inle är lagligen möjlig eller inle fattar
något beslul om hur tillgångarna skall disponeras eller förvaltas, måste enligt
utredningsmannen myndighet fatta beslut om den framtida förvaltningen. För
sådan tvångs­reglering bör endasl stiftelsebildning komma i fråga. Vid
stiftelsebildning förlorar delägarna möjligheter att deltaga i beslut om
kassans förvaltning. Atl märka är emellertid att flertalet kassor är
förhållandevis små. Det torde vidare kunna antas att många kassor kommer alt
avvecklas pä frivillig väg, innan de nuvarande bestämmelserna rörande deras
förvaltning upphör att gälla. Härtill kommer all delägare som inte önskar avslå
från rätten att vårda kassans angelägenheter föresläs fö möjlighet all förvalla
kassan enligl bysamfällighelslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen anser att stadgar för självständig
stiftelse inte bör kun­na antas av delägarna själva utan kontroll från
länsstyrelsernas sida. Sådan kontroll behövs främst med hänsyn lill frågan om
stiftelsens ändamål, vilket bör godkännas av myndighet och anges i stadgarna.
Utredningsmannen föreslär därför all stadgar för självständig stiftelse skall
fastställas av länsstyrelsen oberoende av stiftelseförmögenhetens storiek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kassorna och sockenmagasinen skall enligt
utredningsmannens förslag också kunna bildas osjälvständiga stiftelser.
Förvaltningen bör i sådant fall kunna anförtros ät t. ex. kommunal eller
kyrkokommunal nämnd, förening eller samfund, vars stadgar har fastställts av
statlig myndighet, styrelse för lantmanna- eller lanthushållsskola eller annat organ,
vars sammansättning regleras i lag eller författning, RLF-avdelning,
hushållningsgille eller hem­bygdsförening. Självständig stiftelse, vars stadgar
har fastställts av länsstyrel­se, bör också kunna godtas. Stor hänsyn bör las
till delägarnas egna önskemål när det gäller valet av organ för förvaltning av
osjälvständig stiftelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Oberoende av vilken av de föreslagna
förvaltningsformerna man kommer att välja för viss kassa eller visst magasin
måste det ändamål som tillgångarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1053&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1054&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;374&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
framtiden skall tjäna bestämmas. Utredningsmannen erinrar om alt kom­munallagskommittén
hade föreslagit stipendieändamål eller tillgodoseende av någol för delägarna
angeläget förbrukningsbehov eller anskaffande av någon för delägarna eller
kommunen nyttig stadigvarande tillgång. Även utredningsmannen anser dessa
ändamål lämpliga liksom också anskaffande av någon för församlingen nyttig
stadigvarande tillgång. Han anser alt man vid val av ändamål bör visa delägarna
förhållandevis stort tillmötesgående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En kassas tillgång bör enligt utredningsmannen fö
överiämnas lill kom­mun eller församling bara om tillgången kommer att infiyta
i allmän eller särskild investeringsfond. Endast om man förfar sä säkras att
medlen kom­mer atl användas till någon nyttig varaktig tillgång och alt de inte
förbrukas för de löpande utgifterna. Andra ändamål som bör tillålas är
restaurering eller mera genomgripande reparation av byggnad som tillhör
kommunen eller församlingen och överiämnande av tillgångarna till ortens
jordbruks­kassa. Ett sådant användningssätt kan anses ligga i linje med
magasins­kassornas ursprungliga ändamål. Däremot bör delägarna inte tillåtas
att dela en kassas tillgångar mellan sig. Tillgångarna bör fö användas inte
bara för rent ekonomiska ändamål utan också för kulturella och kulturhistoriska
syften. Om en tillgäng inle skall användas för kommunens eller försam­lingens
räkning, bör den krets av personer som skall få förmån av tillgången begränsas
lill invånarna i socknen eller, i vissa fall, lill delägarna själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslutanderätten i frågor rörande del ändamål som
jordbruksstämmo­tillgångarna skall tjäna och rörande valet av förvaltningsform
skall enligt utredningsmannens förslag ankomma på länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arton längsstyrelser saml dåvarande Svenska
stadsförbundet och dåvarande Svenska landskommunernas förbund har i fråga om
sockenmagasin som inle längre används för sitt ursprungliga ändamål samt kassor
tillstyrkt utred­ningsmannens förslag eller lämnat dem utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Så gott som samtliga remissinstanser ansluter sig
lill utredningsmannens uppfattning alt förvaltningen i framliden bör kunna
ordnas tillfredsställande genom användning av redan befintlig lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK anför att jordbruksstämmotillgångarna i
civilrätlsligt avseende växlar från rent manlalskommunala till sådana som, även
om de förvallas i kom-munalrältslig ordning, för anses tillhöra ägarna av vissa
fastigheter. De är en tämligen oenhetlig krets av förmögenhelsobjekt av
olikartad rättslig natur. Förvaltningen har skett enligt praxis och sedvanerält
utan atl några egentliga missförhållanden eller påtagliga olägenheter har
kunnat påvisas. Vid en avveckling bör alla fall som inte avvecklas frivilligt
samlas till ell enda enhetligt anordnat rättsinstitui. De invändningar som
kommunallagskom­millén och utredningsmannen har anfört har enligt JK inte sådan
styrka atl de bör hindra en sådan lösning. Framförallt det förhållandet atl
till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1055&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1056&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;375&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gångarna
utan kända olägenheter har kunnat förvaltas inom ramen för en enhetlig legal
reglering talar för denna lösning. Sedan delägarna har getts tillfälle till
frivillig avveckling, finns ännu mindre behov atl hänföra till­gångarna till
skilda rättsinslilut. Del enklaste och mest ändamålsenliga sättet atl genomföra
avvecklingen är enligt JK atl i en särskild lag om jordbruks-stämma föreskriva
att vad av ålder har gällt om behandling av ärende som angår endast i mantal
satt jord skall gälla, intill dess tillgäng som är ge­mensam för sådan jord
övergår på annan ägare eller överförs till annan förvaltning. Härigenom skulle
jordbruksslämman försvinna som kommu-nalrättsligt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Gävleborgs län tillstyrker
utredningsmannens förslag och anser del särskilt tillfredsställande atl
bysamfällighelslagen föreslås bli till­lämplig, eftersom det innebär atl de
nuvarande intressenterna också i fram­tiden kommer att fö bestämmanderätt över
tillgångarnas förvaltning och användning. Även länsstyrelsen 1 Västerbottens
län tillstyrker förslaget och anser att magasinskassorna bör överläs av
RLF-föreningarna. Därigenom kommer i huvudsak samma personer som tidigare alt
omhänderha för­valtningen. Invalidbevärings- och uddemantalskassorna bör
överläs av hem­bygdsföreningarna och användas för alt bevara minnena från
indelnings­verkets tid. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte även
nödhjälpskassorna, som numera inle fyller någon funktion, kan avvecklas och
överlämnas till kom­munerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarkollegiet anser inte atl kassorna bör
förvaltas enligt bysamfäl­lighelslagen. Tillgångarnas delägarkrets är vida
större än ett skifteslags och också mindre väl sammanhållen. Med hänsyn lill
lagens syfte och kon­struktion anser kollegiet att det är främmande atl låta
lagen gälla sådana fristående kapitaltillgångar som kassorna, vilkas medel ofta
är insatta på vanlig bankräkning. Förslaget till lag om stiftelsebildning
innebär en mar­kerad tvångslagsliftning och kan ur den synpunkten inge
betänkligheter. Kollegiet finner emellertid en sådan tvingande reglering
ofrånkomlig och vill därför i princip inte motsätta sig den föreslagna
lösningen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför alt
bysamfällighelslagen präglas av uppgiften att lösa intressekollisioner vid
förvaltningen av vissa marktillgängar och rättigheter som är knutna till dem.
Länsstyrelsen är därför tveksam inför förslaget alt göra lagen tillämplig på
kassorna. Mot förslagel till lag om stiftelsebildning har länsstyrelsen i
princip ingen erinran. Lantmäterisiyrelsen avstyrker förslaget alt göra
bysamfällighelslagen tillämplig och biträder i stället förslaget atl lösa
förvaltningsfrågan i fråga om sockemagasin och kassor genom atl bilda ekonomisk
förening eller stiftelse. Enligt 1954 års fasiigheisbildningskommiiié är det
angeläget alt statsmakterna främjar en över­gång lill sådana former för
förvaltningen att delaktigheten i tillgångarna frigörs från äganderätten till
vissa fastigheter. Kommittén tillägger alt för­månen för en fastighet alt äga
del i en kassa regelmässigt är ulan betydelse för fastigheten som sådan och all
del skulle innebära en fördel atl i fas-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1057&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1058&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;376&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lighelsbildningssammanhang
kunna bortse från delaktigheten. Kommittén anser sig därför inte kunna biträda
förslagel att utvidga bysamfällighetslagens tillämpningsområde till att omfatta
även sockenmagasin och vissa kassor. Länsstyrelsen 1 Ålvsborgs län anser att
förvaltningen av sockenmagasin och kassor bör kunna ske antingen enligt
bysamfällighetslagens bestämmelser eller som självständig eller osjälvständig
stiftelse men ifrågasätter om inte delägarna i de mindre kassorna skulle kunna
lämnas frihet atl själva be­stämma över dispositionen av kassorna. Det
allmännas tillsyn bör i så fall inskränkas lill en viss kontroll av all
avvecklingen av tillgångarna sker på ett tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nya förvaltningsformer kan, framhålleryA', komma
alt direkt eller indirekt påverka delägarnas enskilda rätt. En tvingande
stiftelsebildning fören .sådan verkan, eftersom sannolikt flertalet tillgångar
kommer alt slå utan tillsyn och de delägare som inte ingår i stiftelsens
styrelse berövas allt egentligt inflytande på tillgångens förvaltning och
nyttjande. Den omständigheten alt vissa tillgångar i pengar räknat är relativt
obetydliga synes i och för sig inte utgöra något skäl atl undantaga dem från
tillsyn, anför JK. Det kan för övrigt vara svårt all ange del verkliga värdet i
de fall tillgängen består av ett sockenmagasin, ofta en gammal och otidsenlig
byggnad på ofri grund med kanske ett betydande kulturhistoriskt värde. JK vill
inte tillstyrka förslaget om att vissa tillgångar tvångsvis skall kunna
omvandlas till stiftelser. Inte heller bysamfällighelslagen är lämpad för
förvaltning av jordbruksstämmotillgångar. Lagen är uppbyggd för alt användas
vid för­valtning endast av fast egendom. Länsstyrelsen 1 Östergötlands län
ifrågasätter om inte en bättre lösning än tvingande stiftelsebildning kan
erhållas genom atl en beslutanderätt molsvarande den som enligl 1963 års
kungörelse till­kommer stämmorna anförtros kommunen, sedan jordbruksstämmorna
har avvecklats. Inom ungefärligen den ram som anges i kungörelsen skulle
kommunerna kunna åläggas att bestämma vem som skall överta tillgångarna och för
vilkel ändamål de skall användas. Beslutet bör underställas länsstyrel­sens
prövning. En sådan ordning borde kunna tillämpas även i fråga om sockenmagasin
som inle används för sitt ursprungliga ändamål. Eftersom 1963 års kungörelse
inte omfattar sockenmagasinen, bör formerna och vill­koren för dessas
avveckling regleras. Inte heller länsstyrelsen i Skaraborgs län vill tillstyrka
förslaget atl tillgångar som inle har tillkommit genom donationer skall kunna
tvångsvis ombildas till stiftelser. Länsstyrelsen har däremot ingen invändning
mol frivillig stiftelsebildning utan anser tvärtom att en sådan är lämplig.
Någon särskild lagstiftning om stiftelsebildning behövs enligl länsstyrelsens
mening inle. Länsstyrelsen anser vidare att delä­garna bör ges viss befogenhet
att fördela tillgångarna mellan sig efter andelstal i den mån de inle längre
används för sitt urpsrungliga ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska pastoratens riksförbund anser alt del
visserligen inle strider mot kommunalrällsliga principer all församlingarna
åtar sig all förvalla fonder för andra allmännyttiga ändamål än sådana för
vilka församling kan ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1059&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1060&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;debitera
församlingsskatt men framhåller att en församling inte bör kunna tvingas att la
emot tillgångar som är avsedda för annat ändamål än för­samlingsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommuns beslutanderätt utövas enligl 4 S
kommunallagen av kommun­fullmäktige. Före kommunallagens ikraftträdande ankom
beslutanderätten enligt lagen om kommunalstyrelse på landet (LKL) pä
kommunalfullmäk­tige, om kommunen hade mer än 1 500 invånare. I kommuner med
lägre invånarantal utövades beslutanderätten pä kommunalstämma. Vissa ären­den
skulle emellertid avgöras pä kommunalstämma även i kommuner som hade kommunalfullmäktige.
Detta gällde enligt 9 S LKL bl. a. ärenden som angick endast i mantal satt jord
och som avsåg vården av vissa förmö-genhelstillgångar som var knutna lill sådan
jord. Bara de som innehade sådan jord fick enligt 13 S deltaga i avgörandet av
ärenden av delta slag. Den på delta sätt sammansatta kommunalstämman brukar
kallas jordbruks­stämma. Jordbruksstämman är ett ålderdomligt institut som
förekom redan före tillkomsten av vår första kommunalförfatlning, 1817 års
sockenstäm­moförordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid kommunallagens tillkomst fattades principbeslut
om atl jordbruks­stämman skulle avskaffas. Institutet skulle emellertid fö
finnas kvar under en övergångstid så att annan förvaltning av ifrågavarande
tillgångar skulle kunna anordnas. I 8 S lagen om införande av kommunallagen
föreskrevs därför au LKL:s bestämmelser om ärenden som angick endasl i mantal
salt jord skulle fö tillämpas t. o. m. den 31 december 1959 eller den senare
dag som Kungl. Maj:t bestämde. Förordnande om fortsalt giltighet av dessa bestämmelser
har därefter meddelats vid fiera tillfällen, senast genom en förordning
(1975:1018), som medger atl bestämmelserna tillämpas under är 1976. Är 1962
avgav en särskild utredningsman en promemoria om av­veckling av institutet
jordbruksstämma. Promemorian har remissbehandlats men inte lett till
lagstiftning. En redogörelse för utredningsmannens förslag och för
remissyttrandena har lämnats i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksstämmotillgångarna bestod ursprungligen av
egentliga socken­allmänningar, sockenmagasin och kassor av olika slag, bl. a.
magasinskas­sor och rotehållarkassor. I fråga om den fasta egendom som tidigare
för­valtades på jordbrukssiämma gäller sedan den 1 juli 1974 lagen om för­valtning
av samfälligheter. Detta innebär att bl. a. sockenallmänningarna och de
allmänningskassor som var knutna till dem inle längre hör till jord­bruksstämmotillgångarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sockenmagasinen har tillkommit genom jordägarnas
insatser av spann­mål. De hade till syfte dels alt säkerställa utsädesbehovet,
dels alt fungera som kreditinstitut. Magasinskassorna har bildats av
avkastningen från ma­gasinsrörelserna och av medel som fiöt in när rörelserna
avvecklades. Ibland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1061&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1062&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;378&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingår
statliga nödhjälpsbidrag eller enskilda donationer i kassorna. Role­hållarkassorna
hade samband med det militära indelningsverket. De förekom under olika
benämningar - uddemanlalskassor, legokassor, invalidbevä-ringskassor osv. - i
skilda delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den år 1975 upphävda kungörelsen (1963:43) med
föreskrifter rörande vissa av kommunalstämma förvaltade kassor tillkom för att
underlätta av­vecklingen av magasinskassorna och rolehållarkassorna. 1
kungörelsen fanns bestämmelser om hur avvecklingen skulle ske och om till
vilkel ändamål tillgångarna skulle fö användas. Avveckling kunde ske bl. a.
genom att till­gångarna överiämnades lill kommun eller församling. Tillgång
eller avkast­ning fick inte användas för ändamål som kommun eller församling
för­fattningsenligt hade alt tillgodose. Beslul om avveckling skulle för alt
bli gällande underställas länsstyrelsens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inventeringar av jordbruksstämmotillgångarna har
gjorts vid flera tillfällen bl. a. åren 1960 och 1974. Enligt dessa
undersökningar var antalet sock­enmagasin 54 år 1960 och sex år 1974, antalet
magasinskassor 324 år 1960 och 30 år 1974, antalet rotehållarkassor 69 år 1960
och noll år 1974 samt antalet kassor som inle med säkerhet kunde hänföras lill
någon av dessa kategorier fem år 1960 och sex år 1974. Det sammanlagda värdet
uppskat­tades år 1960 lill 5,9 milj. kr. och år 1974 till ca 590 000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksstämman är ett ålderdomligt
kommunalrättsligl institut. De än­damål som jordbruksstämmotillgångarna
ursprungligen avsåg atl tillgodose har numera förlorat sin betydelse eller kan
inte längre tillgodoses genom dessa tillgångar. Förvaltningen av tillgångarna
faller, som konstaterades re­dan vid kommunallagens tillkomst, utanför den
egentliga kommunala verk­samheten. Det synes därför uppenbart alt institutet
bör avvecklas i samband med lagstiftningsarbetet på grundval av betänkandet
(SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom 1963 års kungörelse har delägarna haft
möjlighet atl på frivillig väg avveckla förvaltningen av sådana
jordbruksstämmotillgångar som ut­gjorts av kassor. Denna möjlighet har också
utnyttjats i mycket stor ut­sträckning. Det sammanlagda värdet av tillgångarna
kan numera antas vara relativt litet. För en tvångsvis genomförd avveckling bör
därför väljas ett så enkelt förfaringssätt som möjligt. Särskilt i de fall där
kassornas behållna tillgångarär mycket ringa och medlen därför knappast kan
tänkas bli använda för något allmännyttigt ändamål skulle man kunna överväga
atl låta del­ägarna fördela medlen mellan sig efter andelstal. Detta skulle
emellertid förutsätta alt man fastställde en beloppsgräns, intill vilken en
sådan för­delning av tillgångarna skulle tillåtas. En sådan gränsdragning
skulle bli ganska godtycklig. Härtill kommer atl i magasinskassorna kan ingå
statliga nödhjälpsmedel eller donationsmedel. Anknytningen mellan de nuvarande
innehavarna av den manlalssatta jorden och ifrågavarande tillgångar framstår
vidare som tämligen svag. Av dessa skäl bör delägarna inte få fördela kas­sornas
behållna medel mellan sig. Inte heller synes det vara lämpligt alt tvångsvis
omvandla tillgångarna till stiftelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1063&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1064&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;379&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den naturiigaste och enklaste lösningen synes
istället vara att kvarvarande jordbruksstämmotillgångar överläs av kommunen.
Vid en sådan lösning uppkommer frågan om föreskrifter bör meddelas om lill
vilka ändamål till­gångarna och avkastningen av tillgångar som behålls skall få
användas. I del övervägande antalet fall är emellertid kassornas behållning
ganska obe­tydlig. Föreskrifterna i 1963 års kungörelse gav också ganska vida
ramar för användningen. Föreskrifter om all tillgångarna får användas bara till
vissa angivna ändamål skulle, särskilt när fråga är om kassor med förhål­landevis
obetydlig behållning, medföra onödiga svårigheter i administrativt hänseende.
Med hänsyn härtill bör några föreskrifter av det slag som nu har diskuterats
inte meddelas. Det synes inle heller finnas skäl alt efter förebild av 1963 års
kungörelse föreskriva atl eventuella donalionsbestäm-melser skall iakttas eller
att tillgångarna inte får användas för ändamål som kommun enligt särskild
författning skall tillgodose. Vad som nu har sagts hindrar självfallet inle att
del ofta kan ligga nära till hands alt medlen används för något av de ändamål
som anvisades i 1963 års kungörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt inventeringen år 1974 var behållningen i en
magasinskassa 160 000 kr. Också för några andra kassor redovisades betydande
behållningar. Med hänsyn härtill bör delägarna ges möjlighet atl under en kort
övergångstid avveckla förvaltningen av tillgångarna i enlighet med
bestämmelserna i 1963 års kungörelse. Kungörelsens föreskrift om
underställningsskyldighet synes inte böra göras tillämplig på sådant
avvecklingsbeslut. Den kontrollmöjlighet som föreligger på grund av rätlen för
varje kommunmedlem att anföra kommunalbesvär över beslul som fattas pä
jordbruksstämma för anses lill­räcklig. Avveckling bör fö ske under tiden fram
till utgången av år 1976. Det bör vara tillräckligt att beslut om avveckling
fattas inom denna tid. Alt beslutet har vunnit laga kraft före utgången av år
1976 bör således inte krävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med det anförda har upprättats förslag
till lag om egendom som förvaltas av kommunalstämma (bilaga 1). 1 förslaget
föreskrivs att, om sockenmagasin, tillgångar som hör till magasinskassa eller
rotehållar­kassa eller annan egendom vid utgången av år 1976 förvaltas av kommu­nalstämma
som avses i 13 S LKL, skall egendomen vid nämnda tidpunkt tillfalla kommunen.
Dessförinnan för sådan förvaltning enligt förslaget av­vecklas i den ordning
och under de förutsättningar som i fråga om vissa kassor föreskrevs i 1-3 SS
den numera upphävda (se SFS 1973:76) 1963 års kungörelse. Genom denna lydelse
klargörs att reglerna i 1963 års kungö­relse skall så långt de alls kan
tillämpas - ges motsvarande tillämpning i fråga om annan egendom än tillgångar
som hör till kassor, att sådant hinder mot avveckling som kan föreligga på
grund av villkor vid enskild donation skall beaktas och atl underställning
enligt 4S kungörelsen inte behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid utgången av år 1976 bör 8 S lagen om införande
av kommunallagen upphöra alt gälla. Det har inte ansetts nödvändigt all i detta
sammanhang upprätta förslag till lag härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1065&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1066&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;380&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om egendom som förvaltas av kommunalstämma&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om sockenmagasin, tillgångar som hör lill
magasinskassa eller rotehål­larkassa eller annan egendom vid utgången av år
1976 förvaltas av kom­munalstämma som avses i 13 S lagen (1930:251) om
kommunalstyrelse på landet, skall egendomen vid nämnda tidpunkt tillfalla
kommunen. Sådan förvaltning för dessförinnan avvecklas i den ordning och under
de förut­sättningar som i fråga om vissa kassor föreskrevs i 1-3 SS i den
numera upphävda kungörelsen (1963:43) med föreskrifter rörande vissa av kom­munalstämma
förvaltade kassor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1067&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:145.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1068&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;381
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hila.Kä 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1069&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av uppgifter från länsstyrelserna om kassor m. m. som den I november 1974
allijänu förvaltades av jordbrukssiämma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1070&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slocklwlins län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Täby magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(T&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;by kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingarö magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Värmdö
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Össebygarns sockens jpannmålsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Vallentuna kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdinge magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Södertälje kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hölö magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Södertälje kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mörkö magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Södertälje kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behållning' 3 579:49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 230:05&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 656:27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 645:76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;845:18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;046:45 53 003:20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1071&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1072&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppsala l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iicivjanlaniis
l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Läsiringe sockens magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Nyköpings
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yderselö magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Str&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;s kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överselö
magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Strängnäs
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Helgesta magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Flens
kommun; avveckling är under utredning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västra
Vingåkers magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Vingåkers
kommun; avveckling är under utredning)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flöda sockens magasinskassa (Katrineholms kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;697:51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 518:78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 533:13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 173:80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40
991:12   (varav byggnad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:39.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 000.-) 38 1)2.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1073&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96 026:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ösiergöllands
län Jönköpings län Kronobeigs län Kalmar län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1074&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ljungby
magasinskassa och Ljungby sockenmagasin (Kalmar kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Goltands län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eksta sockens magasinskassa (Gollands kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:57.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;924:08 (byggnad 5 000-10 000)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 308:75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1075&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgifterna om behållning avser i flertalet fall
årsskiftet  1973/74.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1076&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1077&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;382&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1078&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1079&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Blekinge län Krisiiansuids lån&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Malm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;hus l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingelslorps bykassa (Ystads kommun) Glemminge bykassa
(Ystads kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behållning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;257:73 6 000:—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 257:73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1080&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1081&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hallands l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göteborgs och Bohus län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterby magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Spannmålslånefonden)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Kungälvs
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skee
sockenmagasin och magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Strömstads kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 119:37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-36.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 058:30 (varav byggnad 5 000:-)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1082&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:212.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23
177:67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1083&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;,4lvsborgs
län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Aling,sås lands- och Rödene sockenhemmansfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Alingsås kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bälinge magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Alingsås kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fonden för sockenhemmanet Bränne Broar i Hemsjö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;socken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Alingsås
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hyssna magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Marks
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vilske-Kleva sockenmagasin och magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Falköpings kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tängs magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Grästorps kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hjo landskommuns magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Hjo kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sävare magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Lidköpings kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gösslunda magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Lidköpings kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sunnersbergs magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Lidköpings kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Otterstads magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(Lidköpings kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12 708:65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:24.25pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6017:85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:24.5pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;38 117:28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:24.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:29.3pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 370:20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:26.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;61 213:98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:26.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:45.85pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:45.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 249:44 3 458:22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:45.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Uppgift
  om v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdet av byggnaden saknas)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.7pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 000:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 156:25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.7pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 683:43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.7pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4 824:45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:29.75pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 427:14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.75pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25 798:93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=111 valign=top style='width:83.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1084&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1085&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;383&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1086&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1087&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värmlands län Örebro län Väsimanlands län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kopparbergs
län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ludvika jordägartbnd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Ludvika
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stora
Skedvi sockenmagasin och magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Säters
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behållning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39 973:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:48.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-42.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;160 000:—   (Uppgift om vär­det av
byggna­den saknas)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1088&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:209.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;199
973:-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1089&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;V&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;siernorrlands
l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arnäs sockenmagasin och magasinskassa (Örnsköldsviks
kommun; avveckling pågår) Nora magasinskassa (Kramfors kommun; avveckling pågår)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66 846:35    (varav byggnad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:41.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100:-) 11 362:05&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1090&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:212.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78
208:40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1091&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jämllands
län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föllinge husbondeföreningskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Krokoms
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hallens magasinskassa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Åre
kommun; avveckling pågår)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hede magasinsfond&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(Härjedalens
kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:14.15pt'&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 114:30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.7pt'&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 475:&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:30.0pt'&gt;
  &lt;td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.0pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppgifi
  saknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1092&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:8.0pt;
margin-left:211.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22
589:30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1093&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väslerbollens län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norrbottens län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tore distriktsmagasinsfond (Kalix kommun)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ca   8 000:-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1094&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammandrag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30 Magasinskassor (Stockholms,
Södermanlands, Kalmar, Gotlands, Gö­teborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Kopparbergs, Västernorr­lands, Jämtlands och Norrbollens län) 2 bykassor
(Malmöhus län) 2 sockenhemmansfonder (Älvsborgs län) 1 jordägarfond (Kopparbergs
län) 1  husbondeföreningskassa (Jämtlands län)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1095&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1096&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;384&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
sockenmagasin (Södermanlands, Kalmar, Göteborgs och Bohus, Skara­borgs,
Kopparbergs och Västernorrlands län) Sammanlagd behållning ca 550 000 kr.,
vartill kommer värdet av socken­magasinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1097&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:196.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1098&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:27.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1099&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:179.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;385&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Kommunernas specialreglerade nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1
Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinstanser som har uttalat sig därom
anser atl den statliga tillsynen över och kontrollen av den kommunala
verksamheten nu kan minskas som en följd av främst kommunindelningsreformen och
den kom­munala förvaltningsorganisationens utbyggnad. Förslagen i promemoriorna
alt slopa en rad detaljföreskrifter om nämndernas verksamhet och om un­derställning
av vissa beslut tas allmänt emot positivt. Vissa remissinstanser är dock
tveksamma på några punkter. Detta gäller främst förslag som hänger samman med
tjänstemännens ställning i nämndorganisationen. Åtskilliga remissinstanser
uttalar sig för en fortsatt översyn av den statliga kontrollen och tillsynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen delar den principiella syn på den
kommunala demokratin som kommer lill uttryck i promemoriorna. Styrelsen har
inget att invända mol förslagen när det gäller bl. a. valbarhet lill nämnderna
och nämndernas sammansättning. Däremot menar styrelsen atl vissa andra förslag
kan anstå under ytteriigare en begränsad tid med hänsyn till de uppdrag som so­cialuiredningen
och hälsovårdsstadgeutredningen har. Del blir då möjligt att i ett sammanhang
la ställning till bl. a. samspelet och uppgiftsfördel­ningen mellan staten och
kommunerna inklusive de krav på ärendebered­ningen som statsmakterna bör
ställa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket instämmer allmänt i den strävan
efter enhetlighet och förenkling som enligl verkets mening präglar
översynsarbelet. Liknande synpunkter för länsstyrelsen i Hallands län fram
liksom Hedemora kommun, som är särskilt tilltalad av författningsförslagens
starka anknytning till den nya kommunallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar atl
kommunindelningsreformen har skapat större och bärkraftigare kommuner och att
förvaltningsorgani­sationen   har   tillförts   kvaliftcerad   sakkunskap  
inom   olika   områden. Länsstyrelsen delar uppfattningen alt den statliga
tillsynen och kontrollen över kommunerna härigenom kan begränsas. Onödiga
detaljföreskrifter som tynger den kommunala verksamheten kan mönstras ul. Genom
att anpassa specialförfattningarnas nämndregler till den nya kommunallagens
molsva­rande bestämmelser när man enligt länsstyrelsens mening en önskvärd en­hetlighet
i de specialreglerade nämndernas organisationsformer. Det får anses riktigt att
låta kommunerna själva ordna sin förvaltande verksamhet med hänsyn till
skiftande lokala behov och förutsättningar. Länsstyrelsen anför avslutningsvis
alt det är väl motiverat att översynsarbelet fortsätter i syfte att ytteriigare
begränsa den statliga kontrollen och tillsynen. Också länsstyrel­sen i Kalmar
län framhåller atl kommunerna numera har väsentligt förbätt­rade
förutsättningar atl handha sina uppgifter och att de därför också bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 Riksdagen 1976/77.  I saml.  Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;386&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunna
lämnas en betydande frihet att anpassa nämndorganisalion och ar­betsformer
efter olika förhållanden och behov. Förslagen i promemoriorna stämmer väl överens
med vad länsstyrelsen anser vara lämpligt och önskvärt. Länsstyrelsen i
Västmanlands län för fram liknande synpunkter och framhåller atl behovet av
ingående statlig kontroll och tillsyn över kommunernas sätt att sköta sina
åligganden har minskat kraftigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Uppsala län anser all den reducering av det undersiällnings-plikiiga området
som hiuills har skell inle har fört med sig några ölägenheter. Den statliga
kontroll som kan behövas sker bl. a. genom besvärsprövningen. Bodens kommun
framhåller att många av de frågor som las upp i pro­memoriorna är av väsentlig
betydelse för kommunerna. Den kommunala organisationen efter
kommunindelningsreformen har enligt kommunens mening i de flesta fall gjort det
möjligt för kommunerna att även i mycket kvalificerade ärenden själva utarbeta
de beslutsunderiag som behövs. Fö­reskrifterna om underställning är därför i
många fall otidsenliga och bör avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Haninge kommun delar helt uppfattningen alt behovet
av statlig tillsyn och kontroll över kommunernas sätt att fullgöra sina
uppgifter har minskat. Kommunen anser emellertid inte alt förslagen i
promemoriorna kan be­tecknas som tillräckligt genomgripande. Yuerligare
lagändringar i syfte att ge kommunerna ökad handlingsfrihet är både möjliga och
önskvärda. Den statliga effektivitelskontrollen över den specialreglerade
kommunala förvalt­ningen ler sig ofta slötande ur den kommunala demokratins
synvinkel. Den statliga styrningen av kommunen sker i dag väsentligen genom
andra instrument än lagar och förordningar - främst genom den statliga
bidrags-givningen till kommunerna. En viktig åtgärd för atl minska den statliga
detaljregleringen är därför enligt Haninge kommuns uppfattning atl nu­varande
specialdestinerade statsbidrag ersätts med generella bidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Norrköpings kommun tillstyrker förslagen till
ändringar beträffande de spe­cialreglerade nämndernas organisation och
arbetsformer. Den lagtekniska lösning som föreslås i promemoriorna ger enligl
kommunens uppfattning regler som är lättare att överskåda och tillämpa än de nu
gällande reglerna. Tjänstemännens rätt att delta i nämnds överläggningar och
att anteckna sin mening till protokollet bör enligl kommunens mening behandlas
i regler som kommunen själv beslutar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De framlagda förslagen innebär enligt Skövde
kommuns mening en mo­dernisering, anpassning och förenkling av bestämmelserna
om de special­reglerade nämnderna vilket medverkar till att åstadkomma
enhetlighet. Kommunen anser också atl förslagen i viss utsträckning bidrar lill
alt skapa större handlingsfrihet. Mer ändamålsenliga arbetsformer och
organisatoriska lösningar blir möjliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms kommun konstaterar alt förslagen innebär
en förenkling av ar­betsformerna hos vissa specialreglerade nämnder.
Detaljregler slopas och den närmare utformningen av nämndernas organisation och
arbetsformer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;387&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överlämnas
ål kommunerna. Kommunen anser att de förslag som har lagts fram och som syftar
lill större frihet att organisera nämndarbetet är mycket angelägna för
kommunerna, som därigenom får bättre förutsättningar alt uppnå ökad
effektivitet    i det kommunala arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet anför att det är naluriigt
att staten genom sitt övergripande ansvar lägger fast de allmänna riktlinjerna
och ramarna för samhällets samlade insatser på olika områden men att det frän
kommunal självstyrelsesynpunkl är angelägel all kommunerna lämnas stor frihet
all själva bestämma om den lokala verksamhetens omfattning, inriktning och
utformning. En omfattande detaljstyrning från statsmakterna kan enligl för­bundets
mening fä till resultat att den demokratiska beslutsprocessen i kom­munerna
inte framstår som meningsfull. Förbundet erinrar om att i den kommunala
verksamheten är förtroendemän engagerade i berednings-, förvallnings- och
verkställighetsuppgifter i långt större utsträckning än vad som är fallet i
statlig verksamhet. En lillsyn och kontroll över kommunal verksamhel kan därför
ofta innebära atl statliga tjänstemän utifrån eget bedömande har att utöva
kontroll över kommunalt handlande, som har sin direkta grund i politiska
beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den genomförda kommunindelningsreformen och
utvecklingen inom den kommunala seklorn har enligl kommunförbundels mening
skapat nya för­utsättningar för all vidga och fördjupa den kommunala
självstyrelsen. Be­hovet av statlig tillsyn och kontroll måste därför bedömas
från andra ut­gångspunkter än tidigare menar förbundet, som hälsar det pågående
över­synsarbelet med tillfredsställelse. Kommunförbundet konstaterar slutligen
att de nu föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga för atl åstadkomma en
riktig balans mellan stal och kommun. Därför är det angeläget att över­synsarbetet
fortsätter i syfte att ytteriigare begränsa den statliga kontrollen och
tillsynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen i PM II tillstyrks eller lämnas ulan
erinran av närmare hälften av remissinstanserna. Det gäller länsstyrelserna i
Södermanlands, Ble­kinge, Örebro, Väsiernorrlands och Västerbottens län,
Kopparbergs och Väster­bottens läns landstingskommuner, Avesta, Bengtsfors,
Borlänge, Falu, Flens, Göteborgs, Götene, Hjo, Jönköpings, Katrineholms,
Ludvika, Lycksele, Malmö, Norrköpings, Nyköpings, Skövde, Sundsvalls,
Sölvesborgs, Trollhättans, Vallen­tuna, Varbergs, Öckerö, Örebro, Örnsköldsviks
och Östersunds kommuner samt Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Tjänstemännens centralorganisation (TCO).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms läns landstingskommun finner principerna
godtagbara och till­styrker i likhet med Södermanlands, Malmöhus och Skaraborgs
läns lands­tingskommuner samt Landstingsförbundet förslagen så långt dessa
berör lands­tingskommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bodens. Falkenbergs, Haninge, Kungsbacka, Laholms,
Landskrona, Mörby­långa, Ronneby, Strängnäs och Vingåkers kommuner tillstyrker
också försla­gen. Dessa kommuner anser dock att de förslag som har lagts fram
om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;388&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
slopa underställningsskyldigheten borde ha omfattat fter ärendegrupper, främst
beslut om att ta upp långfristiga lån. Liknande synpunkter i fråga om
underställningsskyldigheten anförs av Svenska kommunförbundet och några
länsstyrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga remissinstanser har i allmänhet invändningar
på endast en eller ett par punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande förs lagen i PM III är remissutfallet
nära nog odelat positivt. Praktiskt taget samlliga remissinstanser sluter upp
bakom förslagen i promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast sju remissinstanser av sammanlagt 49
avstyrker något av förslagen. Dessa remissinstanser är Livsmedelsverket,
utredningen om skolan, staten och kommunerna, länsstyrelserna i Stockholms och
Östergötlands län, Stockholms och Sundsvalls kommuner samt Svenska
kommunförbundet. Invändningarna avser i huvudsak frågorna om vidgad valbarhet
eller om utomståendes när­varorätt. Av de 42 remissinstanser som tillstyrker
förslagen för ett tiotal fram ytteriigare förslag till författningsändringar.
Hälften av dessa förslag rör inrättande av lolalförsvarsnämnder i kommunerna.
Ett par kommuner önskar en översyn av bestämmelserna om överförmyndarnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2
Fakultativa eller obligatoriska nämnder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM III föresläs alt kommunernas möjligheter att
själva utforma sin nämndorganisation skall förbättras. Förslaget innebär att
ytteriigare några nämnder görs helt fakultativa, nämligen arbetslöshetsnämnd,
uttagnings­nämnd och handels- och sjöfartsnämnd. Vidare anges i specialförfaltning­arna
atl kommunstyrelsen (i ett par fall socialnämnden) utgör den special­reglerade 
nämnden, om  kommunfullmäktige inte  har beslutat  annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sundsvalls
kommun påpekar atl kommunstyrelsen får hand om åtta av de i promemorian
behandlade nämndernas verksamhel, om annat inle be­slutas. En rationellt
fungerande verksamhet förutsätter därvid delegation i betydande omfattning. Det
bör därför övervägas om beslutsfunktionerna direkt kan läggas pä annat organ än
kommunal nämnd eller om man pä annat sätt kan undvika omgången över ett
delegationsförfarande. Svenska kommunförbundet framhåller samma problem och
framhåller atl det kan vara önskvärt att delegera hela den specialreglerade
nämndens verksamhet till en avdelning inom kommunstyrelse som är exempelvis
arbetslöshets­nämnd. Förbundet önskar att det i det pågående
lagstiftningsarbetet görs klart att denna möjlighet står öppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Sundsvalls kommun har man vall att tillsätta en
särskild arbetslöshels-kommitté under kommunstyrelsen. Kommittén tar bl. a.
fram förslag på beredskapsarbeten, samråder med statliga myndigheter m. m.
Handlägg­ningen av arbetslöshetsnämndens uppgifter borde enligt kommunens me­ning
ha övervägts ytteriigare. Stockholms kommun anser att förslagen be­träffande
arbetslöshetsnämnd innebär en snävare reglering av kommunernas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;389&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handlingsfrihet
än f n. 1 Stockholm är ansvaret för arbetslöshelsfrågorna fördelat på flera
organ. Denna lösning, som i Stockholm har visat sig mest ändamålsenlig, önskar
kommunen behålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren (ÖB), som tillstyrker förslagen,
redovisar sina erfaren­heter belräffande kommunernas specialreglerade uppgifter
inom totalför­svaret. I fiertalet kommuner fullgörs dessa av kommunstyrelsen.
Del är förståeligt, menar ÖB, om totalförsvarsfrågorna i en arbetssituation som
gör hårda prioriteringar nödvändiga inte alllid kan ges tillräckligt utrymme.
Därför bör kommunerna ges lagfäst möjlighet atl inrätta en särskild
lo-talförsvarsnämnd, lill vilken de lotalförsvarsuppgifter som inte fullgörs av
andra nämnder kan hänföras. ÖB avser i första hand uppgifter som an­kommer pä
civilförsvarsnämnd, beredskapsnämnd, krislidsnämnd och hem­värnsnämnd. För att
kommunernas handlingsfrihet skall behållas och fiexi-biliieten säkerställas bör
totalförsvarsnämnden inte vara obligatorisk. Chefen for armén,
civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelsen 1 Stockholms län pekar lika­ledes på
möjligheten att inrätta en totalförsvarsnämnd. Militärbefälhavaren i Östra
militärområdet, som till skillnad från de nyss nämnda remissinstan­serna anser
atl nämnden bör vara obligatorisk, ser fördelar främst i form av lidsvinst och
sakligare handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ullagningsnämnden är föremål för fiera
remissinstansers intresse. Chefen .för armén framhåller att samlliga hästar har
utgått ur krigsorganisationen och sätter i fråga om uttagningsnämnd längre är
nödvändig. Försvarets mate­rielverk för fram liknande synpunkter och
förordar,om bestämmelserna om ut­tagning ändå behålls, alt kommunstyrelsen
skall vara uttagningsnämnd. Över-styrelsenför ekonomiskt.forsvar menar att
frågan om framtida uttagning av häs­tar är oviss och ser inga olägenheter i
förslaget att göra uttagningsnämnd fakul­tativ. Sundsvalls kommun sätter också
utlagningsnämndens existensberätti­gande i fråga, liksom behovet av
kristidsnämnd, familjebidragsnämnd, hem­värnsnämnd, handels- och sjöfartsnämnd
samt slakthusstyrelse. Andra lös­ningar borde enligt kommunens uppfattning ha
prövats i fråga om verksamhet som utövas av dessa nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms kommun anser att valnämnden i likhet med
övriga nämnder som behandlas i promemorian bör göras fakultativ, även om
valadmini­strationen i Stockholms kommun torde kräva en särskild valnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3
Antal ledamöter och suppleanter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemoriorna föreslås att det minimiantal
ledamöter som gäller för kommunstyrelsen (fem) skall gälla för alla kommunala
nämnder. Vidare före­slås att de olika bestämmelserom utseende av suppleanter
som finns i special­författningarna slopas. Samma regler som för kommunstyrelsen
skall gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen tillstyrks av samtliga remissinstanser
utom socialstyrelsen, som beträffande antal ledamöter i social centralnämnd
vill avvakta socialulred­ningens förslag. Socialutredningen tillstyrker för sin
del förslagen i prome-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;390&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;morian.A'«w/oA:owwi/A;
framhåller att minimiantalet fem ledamöter bör avse även taxeringsnämnd,
överförmyndarnämnd, irafiknämnd och organ vid försäkringskassa som enligt lagen
om allmän försäkring utses av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.4
Valbarhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mest kritik har de förslag rönt som behandlar
tjänstemännens ställning i nämndorganisationen. Det gäller dels förslag om
ändrade valbarhetsregler, dels förslag om utomståendes rätt atl närvara och
yttra sig vid sammanlräden samt att anmäla avvikande mening lill protokollet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 promemoriorna föreslås atl enhetliga
valbarhetsbeslämmelser skall gälla för hela den kommunala nämndorganisaiionen.
I fråga om samtliga specialför­fattningar som behandlas i promemoriorna
föreslås all frågan om valbarhet lill resp. nämnd skall regleras genom en
hänvisning till den nya kommunallagen. Kommunallagsutredningens förslag till
enhetlig kommunallag(SOU 1974:99) innebar pä denna punkt atl det
valbarhetshinder vid val till kommunstyrelse som gäller för kommunens ledande
tjänsteman och för förvaltningscheferna vid de verk som hör till
kommunstyrelsen skulle slopas. En hänvisning i resp. specialförfatining till
den valbarhetsregel som utredningen föreslog skulle in­nebära att bland andra
brandchef, skolchef och socialchef skulle kunna väljas till ledamot i sin egen
nämnd. Belräffande byggnadsnämnd, barnavårds­nämnd och hälsovårdsnämnd skulle
förslaget inte innebära någon förändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissopinionen är delad i denna fråga. Förslaget i
promemoriorna till­styrks av flertalet remissinstaner, däribland
socialstyrelsen, socialutredningen, hälsovårdsstadgeutredningen, utredningen om
skolan, staten och kommunerna, länsstyrelserna 1 Uppsala, Skaraborgs, Örebro
och Norrbottens län saml 5ö-dermanlands och Örebro läns landstingskommuner,
Eskilstuna och Köpings kommuner samt Centralorganisationen SACO/SR. Som har
nämnts i del före­gående har majoriteten av remissinstanserna tillstyrkt
samtliga förslag i pro­memoriorna eller lämnat dem utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Haninge kommun, som ansluter sig till
kommunallagskommitiéns mening (SOU 1952:14) att den ledande tjänstemannen eller
förvaltningschefen skall stå neutral i förhällande till olika
partigrupper.anserattenordning som innebär att en förvaltningschef kan vara ledamot
i nämnden kan ge upphov till besvär­liga konfiiktsituationer. Denna
principiella uppfattning föranleder emellertid inte kommunen att avstyrka
förslagel alt valbarhetshindren skall slopas. Som skäl härför anförs dels att
ingen kategori medborgare på grund av yrke bör ute­slutas från möjligheten att
få kommunala uppdrag, dels all de politiska par­tierna bör kunna avgöra vilka
nomineringar som är lämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att valbarhetshindren för
förvaltningschefer skall slopas avstyrks av skolöverstyrelsen, länsstyrelserna
1 Stockholms, Jönköpings, Gollands, Kristi­anstads och Gävleborgs län samt av
Jönköpings läns landstingskommun. Genomgående åberopas intresset av att
förvaltningschefen intar en partipoli­tiskt oberoende, självständig ställning.
Förslaget avstyrks vidare av Gislaveds,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;391&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gotlands, Karislads, Kumla, Kungsbacka, Lerums, Mora,
Piteå, Stockholms, Svenljunga, Uddevalla, Umeå. Uppsala, Vingåkers. Växjö och
Åtvidabergs kom­muner. Svenska kommunförbundet hänvisar till sitt yttrande över
förslaget till enhetlig kommunallag. I detta yttrande avstyrker förbundet
kommunallags­utredningens förslag att valbarhelshindren för chefsljänstemännen
vid val till kommunstyrelsen skall las bort. Kommunförbundet anser dock alt del
beträf fande valnämnd är befogat att göra avsteg från denna princip. I många
kommu­ner har man ansett det lämpligt att i valnämnden välja in den person som
tidi­gare har varit förordnad av länsstyrelsen som ordförande i valnämnden och
vars erfarenhet man har önskat utnyttja. Kommunförbundet ansluter sig också
lill förslagel all de särskilda valbarhetshinder som gäller för val till
arbetslöshelsnämnd skall slopas. Detta förslag har överhuvudtaget inle mött
några invändningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga av de remissinstanser
som har yttrat sig särskilt i denna fråga framhåller intresset av enhetliga
valbarhetsregler. Detta önskemål har i fiera fall varit det främsta skälet för
dessa remissinstanser att tillstyrka förslagel be­träffande de specialreglerade
nämnderna. De avstyrkande remissinstansema förordar i flera fall att nuvarande
valbarhetshinder i kommunallagarna behålls och görs lilllämpliga pä samlliga
specialreglerade nämnder. Flera remissin­stanser har också den uppfattningen alt
jävsbestämmelserna i förvaltningsla­gen (1971:290), vilka gäller i fiertalet
specialreglerade nämnder, gör ett leda­motskap för förvaltningschef omöjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.5 Nämndernas sammansättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 promemoriorna föreslås alt de
särskilda bestämmelser som finns om hurnämndernaskallellerbörvarasammansaltaslopas.
Detgällerbl. a. rekom­mendationerna att det skall finnas juridisk sakkunskap
företrädd i barnavärds-nämnd, att läkare bör vara ledamot av nykterhetsnämnd
och av hälsovårds­nämnd samt att en veterinär bör vara ledamot i
hälsovårdsnämnd. Det gäller också föreskriften alt nyklerhetsnämnd skall vara
sammansatt av såväl män som kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget att alla rekommendationer
om hur nämnderna skall vara sam­mansatta skall tas bort ur lagstiftningen har
bedömts positivt av nära nog saml­liga remissinstanser. Allmänt framhålls all
rekommendationer om särskild yr-kesrepresentation är främmande för moderna
demokratiska principer. Flera remissinstanser framhåller också all frågan om
nämndernas sammansäuning med förtroende kan överiämnas till de politiska
partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Endast ett par länsstyrelser
avstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller atl ytteriigare
överväganden fordras för all rätlssäkerhetsintresset inte skall äventyras. En
tänkbar ersättning kan enligt länsstyrelsen vara atl in­föra direkta
förskrifter om inhämtande av sakkunnigutlåtanden i vissa ären­den.
Livsmedelsverket delar promemoriornas kritiska syn på systemet atl
specialdeslinera mandat lill vissa yrkesgrupper. En ändring förutsätter dock&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
verket atl behovet av sakkunskap inom hälsovårdsnämnden blir till­fredsställande
säkerställt på annat sätt. Länsstyrelsen i Värmlands län anser att läkare och
veterinär i hälsovårdsnämnd tillför nämnden en önskvärd och erforderiig
sakkunskap. Motsvarande resonemang förs belräffande de sociala nämnderna.
Länsstyrelsen 1 Norrbottens län, som också tillstyrker för­slagel, anser all
juridisk sakkunskap i någon form bör tillföras barnavårds­nämnd och
nyklerhetsnämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.6     Proportionella
val av nämnder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås att
kommunallagens beslämmelse om proportionelll val skall gälla val till samtliga
kommunala nämnder. Förslaget, som berör bl. a. nyklerhetsnämnd,
hälsovårdsnämnd, uttagningsnämnd, handels- och sjö­fartsnämnd och
slakthusstyrelse föresläs bli genomfört genom att den nya kommunallagens
bestämmelse görs generellt tillämplig och genom aU spe­cialförfattningarnas
motsvarande bestämmelser i ämnet slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget i promemorian biträds av samlliga
remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Allmänt anses förslaget innebära
en värdefull komplettering av kommunallagens regler till skydd för minoriteten,
även om många re­missinstanser framhåller all de aktuella nämnderna redan nu
regelmässigt väljs proportionellt. Kumla kommun anser att även taxeringsnämnd
bör kun­na väljas proportionellt. Stockholms kommun framhåller atl förslagel
som del har utformats i promemorian innebär att byggnadsnämnd, social cen­tralnämnd
och social distriktsnämnd i Stockholms kommun till skillnad från nu inle skulle
komma att omfattas av någon beslämmelse om pro­portionellt val. Detta torde
inte ha varit avsikten med förslaget. Förslagel bör därför arbetas om så atl
det även i fortsättningen medger proportionella val av dessa nämnder.
Socialutredningen motsätter sig inle den lagtekniska lösning som har
föreslagits men uttalar atl vissa skäl talar för att i stället ge bestämmelsen
formen av en hänvisning till kommunallagen i resp. spe­cialförfatining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.7     Utomståendes
närvarorätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemoriorna föreslås alt
specialförfattningarnas besiämmelserom när­varorätt, yttranderäli och rätt att
låta anteckna avvikande mening förändra än ledamöter slopas. I stället hänvisas
till en bestämmelse som kommunallagsut­redningen har föreslagit av innebörd alt
kommunstyrelsen och andra nämnder får tillkalla tjänsteman hos den egna
kommunen eller landstingskommunen eller särskild sakkunnig för att meddela de
upplysningar som behövs. Försla­gen i promemorioma innebär att nuvarande bestämmelser
om närvarorätt, yt­tranderätt och falsk reservationsrätt för brandchef
föredragande i byggnads­nämnd, skolchef, stads- och länsläkare saml distrikts-
och länsveterinär slo­pas. Del skall i stället ankomma på resp. nämnd att
avgöra vilka utomstående som får närvara vid nämndens sammanträden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;393&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissopinionen är splittrad i denna fråga. Det
övervägande antalet re­missinstanser tillstyrker förslagel. I vissa yttranden
görs invändningar beträf fande någon nämnd eller någon kategori
närvaroberättigade. Utöver den majo­ritet av remissinstanserna som har
tillstyrkt samtliga förslag eller lämnat dem utan erinran tillstyrks förslagen
om slopad nävarorätl av bl. a. skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms,
Kronobergs, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län, Örebro läns
landstingskommun. Bodens, Haninge, Kö­pings och Stockholms kommuner. Svenska
kommunförbundet och LO saml, så­vitt angår skolstyrelse och utbildningsnämnd,
av Södermanlands läns lands­tingskommun. Värnamo kommun tillstyrker i princip
men menar att en särreg­lering kan erfordras för att tillförsäkra
hälsovårdsnämnd medicinsk sakkun­skap. Länsstyrelsen i Gotlands län tillstyrker
förslaget i huvudsak men menar att det inte är möjligt att genomföra i
byggnadsnämnd på grund av bestämmel­serna i 67 § byggnadsstadgan om delegation
från länsstyrelse och föreslär be­träffande skolstyrelse och brandstyrelse en
lösning av innebörd alt närvarorät­ten, yttranderätten och den falska
reservationsrätten skall bestå, om styrelsen inte beslutar annoriunda. Några
remissinstanser, däribland socialutredningen, hälsovårdsstadgeutredningen,
länsstyrelserna I Östergötlands, Jönköpings, Got­lands och Gävleborgs län samt
Gislaveds, Eskilstuna, Lerums, Uppsala och Vä­nersborgs kommuner, anser all
förslagen kan genomföras men all tjänsteman eller annan sakkunnig som har
kallats till nämndens sammanträde bör ges yt­tranderätt. Några av dessa
remissinstanser menaratt den som har kallats också bör ha falsk
reservationsrätt. Denna uppfattning delas av socialstyrelsen, som anser att
tillkallad experts yttranderätt bör prövas ytteriigare. Styrelsen vill ock­så
behälla den falska reservationsrätten och framhåller atl den tillkallade an­nars
inte kan göras ansvarig förde upplysningar som han har lämnat. Liknande
synpunkter förs fram av livsmedelsverket, som anser att en vägran att låta den
sakkunnige fä sin mening antecknad i protokollet kan innebära otillböriigt
undanhållande av sakunderiag för beslutet. Länsstyrelsen i Kronobergs län är av
motsatt mening och anser all den falska reservationsrätten bör kunna slopas med
hänsyn till atl nämnderna har ett politiskt ansvar. Ytteriigare några re­missinstanser
menaratt kommunallagsutredningens förslag om atl tillkallad skall lämna
upplysningar är för snäv och endast ger möjlighet alt besvara direk­ta frågor.
Eskilstuna kommun framhåller alt om tjänstemannen i stället för en skyldighet
att lämna upplysningar hade skyldighet atl också delta i överiägg­ningarna och
delge nämnden samlliga upplysningar som är a v betydelse skulle detta kunna ge
anledning till frågor som annars inle skulle ha ställts. Kommu­nen menar att en
sådan lösning skulle ge en allsidigare belysning av ärendet och vara ägnad att
förebygga brister eller felaktigheter i beslulsunderiagel. Länsstyrelsen i
Värmlands län anser alt tillkallad tjänsteman bör ha skyldighet att inställa
sig i nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser avstyrker förslagen att förvaltningschefs och annan
föredragandes närvarorätt, yttranderätt och falska re­servationsrätt skall tas
bort. Planverket menar all föredragande tjänstemans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;394&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personliga
närvaro utgören värdefull tillgäng för byggnadsnämnden. Molsva­rande åsikt
uttrycks av Statens brandnämnd belräffande brandchefens när­varo vid
sammanträde med brandstyrelse. Brandnämnden framhåller alt brandchefens ansvar
för att brand förebyggs talar för att han skall ha en ovillkoriig rätt alt
direkt till brandstyrelsen redovisa vilka konsekvenser för brandförsvarets
funktionsduglighet som kan bli följden av det ena eller andra beslutet. Nämnden
framhåller också att det för brandchefen i högre grad än för någon annan
kommunal förvaltningschef är värdefullt att ha rätt att fä sin mening antecknad
till protokollet och därigenom kunna be­gränsa sitt ansvar för de brister i
brandförsvaret som ett beslut eventuellt kan föranleda. Livsmedelsverket är
starkt kritiskt till förslaget och framhåller atl hälsovårdsstadgans nuvarande
regler i ämnet tillkom så sent som i samband med 1971 års
livsmedelslagstiftning. Verket menar att det inle kan förutsättas att
hälsovårdsnämnden i alla lägen inser att human- eller veterinärmedicinsk
sakkunskap behövs. Atl stryka bestämmelserna om när-varoskyldighel för
tjänsteläkare och ijänsleveterinär är att riskera en re­sursförstärkning inom
livsmedelslillsynen som är både påkallad och accep­terad.
Hälsovårdsstadgeutredningen framför liknande synpunkter och menar att nuvarande
bestämmelser i varje fall bör beslå i avvaktan på utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
främste veterinär vid slakthus och dennes medverkan vid sam­manträde med
slakthusstyrelse framhåller livsmedelsverket alt underlaget för slakthusdriften
till stor del ligger inom veterinärens kompetens- och tillsyns-område. Den
praktiska kontaktyta som närvarorätten innebär anser verket vara till stor
ömsesidig fördel, varför del är värdefullt om den ansvarige besikt­ningsveterinären
kallas till och har rätt att närvara vid slakthusstyrelsens sam­manträde.
Rätten att till protokollet anmäla avvikande mening anser verket vara av mindre
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen om skolan, staten och kommunerna anför
att syftet med skolche­fens närvarorätt m. m. i skolstyrelsen främst är all
tillförsäkra skolstyrelsen er­forderiig sakkunskap. Bestämmelsen om närvarorätt
hänger emellertid nära samman med frågan om behov av och former för den
statliga tillsynen över skol väsendet. Eftersom detta är en väsentlig del av
utredningens eget uppdrag, avstyrker utredningen ändringar i detta sammanhang.
Länsstyrelsen i Uppsala län menar atl förslagen all bestämmelserna om
närvarorätt, yttranderäli och falsk reservationsrätt för förvaltningschefer,
andra föredragande och vissa experter skall slopas kräver ytteriigare
överväganden, speciellt med teak-tände av det rättssäkerhelsiniresse som
bestämmelserna avser alt tillgodose. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att
de här berörda tjänstemännen bör ges närvaro- och yttranderätt, om fullmäktige
inte beslutar annat. Förslagel avstyrks även av Jönköpings läns
landstingskommun, Lerums kommun och SACOfSR.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen i PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär
vidare all den närvarorätt som tillkommer länsläkare och  länsveterinär vid
hälsovårdsnämnds samman-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;395&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trade
slopas. Detta tillstyrks av fiertalet remissinstanser, däribland länsstyrel­sen
i Jönköpings län som menar atl en smidig ordning synes vara alt ord­föranden i
reglemente ges rätt atl kalla erforderiiga experter. Tillstyrker gör också
länsstyrelserna i Kronobergs. Gotlands och Norrbottens län liksom länsstyrelsen
1 Skaraborgs län. Förslagel avstyrks av lantbruksstyrelsen, som menar alt
hälsovårdsstadgeutredningens förslag bör avvaktas. Samma upp­fattning har
livsmedelsverket och hälsovårdsstadgeutredningen.Livsmedelsverket framhåller
att den moderna livsmedelstillsynen förutsätter samordning och nära och
ömsesidigt etablerade kontakter tillsynsmyndigheterna emellan. Länsveterinärens
närvarorätt i hälsovårdsnämnd skall enligt verket ses mol denna bakgrund och
inte som ett utslag av statligt förmynderskap. Starka skäl talar därför mot
förslaget att närvarorätten skall slopas. Förslagel av­styrks vidare av
länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Värm­lands och Jämtlands
län. Den sistnämnda länsstyrelsen sätter i fråga om del inle allmänt sett
föreligger intresse av att denna begränsade form av tillsyn och kontroll
behålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen i PM 11 innebär också att de
rekommendationer som finns i fiera specialförfaltningar om anlitande av
juridisk, medicinsk el­ler veterinärmedicinsk sakkunskap vid nämndernas samman­träden
slopas. Flertalet remissinstanser, däribland länsstyrelserna i Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Ålvsborgs, Skaraboigs, Värmlands, Gävleborgs och
Norrbottens län tillstyrker detta förslag. Några av dessa remissinstanser gör
dock vissa reservationer. Länsstyrelsen i Kalmar län är sålunda inte beredd att
tillstyrka ändringen beträffande barnavårdsnämnd och hälsovårdsnämnd.
Länsstyrelsen 1 Värmlands län anser också alt förslagel inte bör genomföras i
fråga om hälsovårdsnämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen, som tillstyrker förslagen i
princip,anser atl föreskrifterna om juristmedverkan i barnavårdsnämnd och
expertmedverkan i hälsovårds­nämnd bör behällas i avvaktan på resultatet av
socialulredningens resp. hälsovårdsstadgeutredningens arbete. Socialuiredningen
påpekar att nämn­dernas behov av utomstående sakkunskap numera inte kan anses
gälla enbart de yrkesgrupper som anges i specialförfattningarna. Utredningen
har därför ingen invändning mot att rekommendationerna ersätts av en regel om
möj­lighet för nämnderna att kalla erforderiig sakkunskap utan begränsning till
vissa yrkeskategorier. Hälsovårdsstadgeutredningen avstyrker att en ändring
görs nu, eftersom frågan kan anses ingå i utredningens uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen 1 Östergötlands län förordar en regel
i specialförfattningarna motsvarande kommunallagens bestämmelse om rätt för
kommunstyrelsen att kalla sakkunniga och infordra yttranden frän bl. a.
länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Hallands län avstyrker förslaget att
rekommendationerna skall tas bort och hänvisar därvid till kravet på
rättssäkerhet och effektivitet. Liknande synpunkter åberopas av länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län, som särskilt pekar på behovet av juristmedverkan i
barnavårdsnämnd. Alvesta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommun
avstyrker förslaget och framhåller att närvaroskyldigheten på kom­munal nivå
upplevs som en fördel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 frågan om utomståendes närvarorätt vid nämndsammanträde
anför A'o/v-köplngs kommun att konsekvensen bjuder att också civilförsvarschefs
rätt alt närvara vid civilförsvarsnämnds sammanträde slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.8      Beslutförhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemoriorna föreslås att kommunallagarnas
beslutförhetsregel alt fiera än hälften av ledamöterna skall vara närvarande
görs tillämplig i samtliga kommunala nämnder. Det innebär bl. a. atl
ordföranden inte längre behöver vara närvarande för att särskild
arbetslöshetsnämnd skall vara beslulför. De särskilda beslutförhets- och
omröstningregler som gäller i handels- och sjöfartsnämnd slopas också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har inle föranlett några invändningar från remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.9      Jäv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM III föreslås alt förvaltningslagens
beslämmelser om jäv görs lill­lämpliga i samtliga ärenden i särskild arbetslöshetsnämnd,
särskild hem-värnsnämd, uttagningsnämnd och handels- och sjöfartsnämnd.
Förslaget har allmänt tagits emot väl av remissinstanserna. Länsstyrelsen 1
Malmöhus län anser atl förvaltningslagens jävsbestämmelser bör gälla också i
slakt­husslyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.10   Protokoll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemoriorna föreslås all de bestämmelser om
begränsad prolokoll­föring som finns i flertalet specialförfaltningar
förenhetligas. Föreskrifterna om skyldighet all motivera beslut föreslås
ersatta med en hänvisning lill 17 i; förvaltningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Promemoriornas förslag tillstyrks av så gott som
samtliga remissinstanser. Socialstyrelsen framhåller atl de hänvisningar till
17 § förvaltningslagen som föreslås är onödiga, eftersom dessa bestämmelser
ändå gäller för de spe­cialreglerade nämndernas protokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket och länsstyrelsen 1 Norrbottens län
avstyrker förslagel. Planverket framhåller alt i byggnadslagstiftningen ofta
krävs särskilda skäl för bygg­nadsnämnds beslut. Såväl för den enskilda parten
som för länsstyrelsen, som utövar tillsyn över byggnadsnämndernas verksamhel,
är del enligt ver­kets mening angelägel att motiven för sådana beslut
redovisas. Stockholms kommun tillstyrker förslagen i den mån de kan innebära en
förenkling av protokollskrivningen i nämnderna. Kommunen framhåller atl det är
an­geläget att onödiga procedurregler inte ställs upp som försvårar förståelsen
av de kommunala protokollen. Denna fråga bör enligt Stockholms kommun övervägas
ytteriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;397&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.11   Arkivvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian föreslås alt den regel som
kommunallagsuiredningen har föreslagit och som innebär att kommunfullmäktige
beslutarom kommunens arkiv görs tillämplig på samlliga specialreglerade
nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endasl ett fatal remissinstanser har särskilt
yttrat sig om arkivvården. Av dessa tillstyrker uiredningen om skolan, stålen
och kommunerna, länsstyrel­serna i Jönköpings och Örebro län samt Bodens,
Eskilstuna och Stockholms kommuner förslaget. Socialutredningen anser att
huvudregeln liksom hittills bör vara atl den sociala nämnden på ordförandens
ansvar svarar för ar­kivvården men aU nämnden skall ha räU atl lämna över sina
handlingar till kommunstyrelsen för värd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksarkivet delar uppfattningen atl olikheterna
mellan specialförfattning­arnas och kommunallagens bestämmlser om arkivvård
saknar berättigande. Riksarkivet förutsätter atl den nya kommunallagens
bestämmelser om ar­kivvård får en utformning som leder lill en betryggande
arkivvård. Under sådana förhållanden har riksarkivet inget atl invända mol
förslaget till en-helliga bestämmelser i specialförfattningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.12   Delegation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemoriorna föreslås att
specialförfattningarnas bestämmelser om delegation ersätts med en hänvisning
till kommunallagens molsvarande be­slämmelser. De undantag som finns för vissa
kvalificerade ärendegrupper skall dock behållas. Förslagel innebär alt
skyldigheten för byggnadsnämnd och hälsovårdsnämnd att underställa
länsstyrelsen beslut om delegation slo­pas. 1 stället får sådana beslut fattas
med stöd av kommunfullmäktiges bemyndigande. Vidare föresläs att det krav som
finns i vissa specialför­faltningar all Ijänstemannadelegat skall vara anställd
hos nämnden ersätts av en motsvarighet till kommunallagens bestämmelse atl
vederbörande skall vara anställd hos kommunen. Möjlighet all med fullmäktiges
medgivande delegera beslutanderätt öppnas för de nämnder som tidigare har
saknat sådan möjlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Praktiskt taget samtliga remissinstanser
tillstyrker förslagen. Länsstyrelsen 1 Kalmar län framhåller alt
besvärsmöjligheten ger tillräckliga garantier för atl några väsentliga
statsintressen inte blir åsidosatta och tillstyrker för­slagen. Del gör också
länsstyrelsen i Malmöhus län som dock anser all vida­redelegalion av sådan
beslutanderätt som byggnadsnämnd har fält från länsstyrelsen enligl 67 §
byggnadsstadgan inte bör kunna ske utan länsstyrel­sens medgivande.
Länsstyrelsen anser också atl anvisningar i fråga om dele­gation i
hälsovårdsnämnd bör utarbetas innan underställningsskyldighelen avskaffas.
Frågan om vidaredelegalion av beslutanderätt som erhållits på delegation från
länsstyrelsen tas upp också av Nyköpings kommun. En lämplig lösning skulle
enligt kommunens mening kunna vara att kommunallagens delegationsbestämmelse
kompletterades så att kommunal nämnd, som av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;398&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statlig
myndighet har medgetts rätt atl besluta i myndighetens ställe, får uppdra åt
särskild avdelning av nämnden eller åt tjänsteman att besluta också i
hithörande grupper av ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser, bl. a.
hälsovårdsstadgeutredningen. anser att kravet atl Ijänstemannadelegat skall
vara anställd hos nämnden bör behållas. Livs­medelsverket avstyrker förslaget
beträffande hälsovårdsnämnd med motive­ringen att hittillsvarande system har
varit ändamålsenligt. Inte heller so­cialstyrelsen är beredd alt tillstyrka
förslaget beträffande hälsovårdsnämnds delegation utan förordaratt
hälsovårdsstadgeutredningens ställningslagande avvaktas. Däremot biträder
socialstyrelsen förslaget vad avser sociallagstift­ningen och föreslår
därutöver all delegation i nykterhetsnämnd skall kunna förekomma i ytteriigare
en ärendegrupp. Det gäller beslut om verk­ställighet av tvångsintagning av
person som redan tidigare är frivilligt inlagen på vårdanstalt enligl 58 §
nykterhelsvårdslagen. Detta förslag förs fram också av länsstyrelsen i
Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län noterar en skillnad
i förfatlningsförslagen vad avser byggnadsnämnds resp. hälsovårdsnämnds
möjlighet att delegera beslut om yttrande lill kommunfullmäktige, länsstyrelse
och regering. Länsstyrelsen 1 Kronobergs län framhåller alt länsstyrelsen bör
underrättas om vilka delegalionsbemyndiganden kommunfullmäktige har g)orl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser framhåller särskilt atl
förslaget atl valnämnd skall kunna delegera beslutanderätt är värdefullt, så t.
ex. riksskatleverket. länsstyrelsen i Kalmar län samt Malmö, Stockholms och
Ålvsbyns kommuner,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.13
Gemensam personaladministration och egendomsförvaltning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås atl
kommunfullmäktige genom ett tillägg till kommu­nallagen far möjlighet att åt
kommunstyrelsen eller annan nämnd uppdra handläggning av frågor om anställning
m. m. beträffande personal som är underställd andra nämnder. Samma möjlighet
föreslås belräffande förvalt­ning och verkställighet i fråga om egendom, som
annars förvaltas av andra nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget tillstyrks av nära nog samtliga
remissinstanser. Några vill dock på olika sätt värna om facknämndens infiytande
i tjänstelillsättningsärenden. Bl. a. socialutredningen och länsstyrelserna i
Uppsala, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län betonar vikten av samråd med
facknämnden. Socialstyrelsen anser liksom hälsovårdsstadgeutredningen alt
facknämnden även i fortsätt­ningen skall tillförsäkras ell avgörande infiytande
i tjänsletillsältningsären-den. Några remissinstanser, däribland
länsstyrelserna i Kristianstads och Gö­teborgs och Bohus län saml Lerums
kommun, framhåller att skyldigheten all samråda med facknämnden bör regleras i
lagtexten. Sociala centralnämnden i Östra Göinge kommun anser atl frågan om
gemensam egendomsförvaltning och personaladministration skall avgöras av resp.
facknämnd och inte av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1916/11-A&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;399&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser betonar del angelägna i att
förslaget om gemensam personaladministration genomförs och pekar på de ökade
krav som den moderna arbetsrätten ställer på arbetsgivarna. Länsstyrelsen i
Jönköpings län anser exempelvis att de föreslagna ändringarna är nödvändiga för
atl syftet med bestämmelserna om anställningsskydd och åleranställningsrätt
skall kunna tillgodoses. Länsstyrelsen avstyrker dock förslaget beträffande
brand­styrelse vars huvuduppgift är just personal- och ulruslningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kumla kommun framhåller med instämmande av länsstyrelsen
i Örebro län atl gemensam förvaltning och administration bör kunna omfatta
också t. ex. inköp och försäkring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms kommun anser att frågorna om gemensam
personaladmini­stration och egendomsförvaltning bör övervägas ytteriigare så
atl bl. a. an­svars- och revisionsfrågorna kan klariäggas. Av
personalorganisationerna tillstyrker LO och TCO, medan S/ICO/5/? avstyrker
förslaget och framhåller all de syften som ligger bakom förslagel bör kunna
uppnäs ulan långtgående koncentration av berednings- och beslutsfunktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.14    Rätt
att väcka ärende hos fullmäktige&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås atl förbudet
försocial disiriktsnämnd alt göra framställning till kommunfullmäktige slopas.
Enligt promemorieförslaget bör det ankom­ma på fullmäktige alt avgöra i vilken
mån social distriktsnämnd skall ges sådan möjlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel har i allmänhet inte föranlett några
reaktioner hos remissin­stanserna. Bland dem som uttryckligen tillstyrker
förslaget finns social­styrelsen. Länsstyrelsen i Stockholms län och Uppsala
kommun avstyrker med motiveringen att distrikisnämndernas uppgifter inte är av
sådan art att nämn­derna behöver vända sig direkt till kommunfullmäktige.
Svenska kommun­förbundet avstyrker också förslagel. Förbundet anser alt
konsekvenserna av ett förfarande där fiera distriktsnämnder oberoende av
varandra och av sociala centralnämnden skulle kunna göra framställningar eller
avge yttran­den till kommunfullmäktige inte är tillräckligt belysta. Frågan bör
därför enligt förbundets mening prövas i samband med utarbetandet av en ny
ramlag för socialvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.15    Enhetliga
nämndbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås atl
specialförfattningarnas nämndbestämmelser lill stor del ersäUs med enhetligt
utformade hänvisningar till den nya kommunal­lagen. Såväl den principiella
uppläggningen som den närmare utformningen av förslagen har bemötts posiiivi av
remissinstanserna. Hedemora kommun betonar särskilt fördelarna med den starka
anknytningen till kommunal­lagen. Stockholms kommun konstaterar atl
hänvisningsbestämmelserna i ett par fall har gett olyckliga resultat
beträffande bestämmelserna om nämnderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
Stockholm. Kommunen noterar atl övervägandena beträffande de särskilda
lösningar som kan erfordras för Stockholms del enligt promemorian ännu inle
hade gjorts. Stockholms kommun förutsätter därför all vissa förslag omarbetas.
Det gäller bestämmelserna om proportionella val och om tid­punkt för val av
specialreglerade nämnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser önskar ytterligare förslag i
samma riktning som de som läggs fram i promemoriorna. Eskilstuna kommun anser
med instäm­mande av länsstyrelsen i Södermanlands län alt lagstiftningen om
överför­myndare och överförmyndarnämnd redan är mogen för en översyn vad gäller
verksamhetens kommunala förankring. Särskilt anser kommunen att domstolens
möjlighet att av lämplighelsskäl entlediga överförmyndare eller ledamot av
överförmyndarnämnd strider mot gängse uppfattning om kom­munal demokrati.
Domstolstillsynen skulle kunna fullgöras av länsstyrelsen anser kommunen, som
föreslår atl reglerna om överförmyndarnämnd i delta sammanhang ändras efter
samma mönster som i promemoriorna föresläs beträffande övriga nämnder. Hedemora
kommun är inne på liknande tan­kegångar men finner det rimligt all erfarenhet
först fås av de helt nya reglerna om överförmyndarnämnd. Reglerna bör därefter
ses över inför nästa man-dalperiod. Kommunen uttalar au den teknik med
hänvisning till kommu­nallagens regler som tillämpas i promemorian är
eftersträvansvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.16    Kommunalförbund
för specialreglerad verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM III föreslås att möjligheten all tvångsvis
inrätla kommunalförbund för skola slopas liksom vissa beslämmelser om statligt
inflytande över för­bundsordning och val av ordförande i kommunalförbund för
bostadsför­medling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen tillstyrks av samtliga remissinstanser.
Stockholms kommun fram­håller dock att det verkar oklart vilka konsekvenserna
blir om de kommuner som ingår i ett obligatoriskt bosiadsförmedlingsförbund
inte kan enas om förbundsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.17    Underställning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föresläs att
socialhjälpslagens regler om skyldighet för kommun att underställa
länsstyrelsen plan för ålderdomshem och reglemente för ål­derdomshem som drivs
i samarbete med annan kommun slopas. Vidare föreslås atl underställningsskyldighelen
beträffande burskapsreglementen av­vecklas. Det övervägande antalet
remissinstanser tillstyrker förslagen be­träffande plan och reglemente för
ålderdomshem. Socialstyrelsen avstyrker och menar atl frågan bör prövas i
samband med utarbetandet av en ny social ramlag. Socialutredningen är också
tveksam lill om dess förslag bör föregripas men framhåller all den inle har
någon erinran mot vare sig för­slagen eller motiven i promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;401&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller att den
nuvarande statliga riiningsgranskningen är myckel värdefull och inte bör
slopas. Länsstyrelsen 1 Ålvsborgs län vill behålla underställningsskyldighelen
med hänvisning till länsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet för bl. a.
brand-, byggnads-, häl­sovårds- och socialvårdslagsliftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera av de länsstyrelser som tillstyrker förslagen
anser att olika inslag i den nuvarande ordningen är värda att bevara. Sålunda
önskar länsstyrelsen i Blekinge län ett fortsatt samråd med kommunerna även om
underställ­ningsskyldigheten avskaffas. Länsstyrelsen 1 Västernorriands län
önskar genom centrala rekommendationer eller anvisningar säkra länsexperternas
medverkan i form av exempelvis yttranden över kommunernas älderdoms-hemsplaner.
Länsstyrelsen 1 Uppsala län anser också all bindande föreskrifter för
ålderdomshemsbyggandet fortfarande måste finnas. Länsstyrelsen 1 Gäv­leborgs
län framhåller i likhet med fiera kommuner det önskvärda i att behålla möjligheten
att samråda med den statliga expertis som finns vid älderdoms-hemsbyggandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande förslaget atl skyldigheten att
underställa länsstyrelsen beslut om burskapsreglementen skall slopas har ingen
remissinstans haft något att erinra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga remissinstanser anser alt ytteriigare
förslag bör läggas fram om begränsningar i skyldigheten att underställa statlig
myndighet kommunala beslut. Särskilt ofta förekommande är kraven på atl
underställningsskyl­digheten beträffande beslut atl la upp lån och teckna
borgen skall slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser anser också alt
underställningsskyldigheten beträf­fande beslut om antagande av brandordning
kan slopas. Länsstyrelsen i Stock­holms län framhåller alt statens brandnämnds
exempel på brandordning en­dast innehåller en straffsanktionerad beslämmelse (8
§). Den torde vara så allmänt förekommande att den med fördel kan tas in i
brandstadgan. Om underställningsskyldigheten slopas, bör dock enligt
länsstyrelsens me­ning kommunerna ha skyldighet alt skicka in sina brandordningar
till länsstyrelsen. Statens brandnämnd bör utfärda en normalbrandordning.
Vingåkers kommun och Svenska kommunförbundet företräder liknande tan­kegångar
liksom Eskilstuna kommun, som också framhåller att kommun bör kunna utan
underställning ta in icke straffsanktionerade bestämmelser också i andra lokala
förordningar, exempelvis bestämmelser i lokal hälsovårdsord­ning om del
frivilliga renhållningsmonopolet. Länsstyrelsen i Gävleborgs län kan inle
biträda alt underställningsförfarandet beträffande de kommunala förordningarna
slopas. Detsamma gäller sM/ens brandnämnd vad avser brand­ordningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om förslagen till ändringar i
mäklarordningen anser Svenska kom­munförbundet all motiv saknas att behålla en
bestämmelse om att mäklare som handels-och sjöfarlsnämnden har utsett skall
förordnas av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Falkenbergs kommun menar atl den statliga
fastställelsen av fysiska de­taljplaner bör kunna slopas och framhåller att
bygglagulredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
innebär någon nämnvärd förenkling i dena hänseende. Liknande syn­punkter anförs
av Vingåkers kommun, medan Laholms kommun särskilt fram­håller behovet av en
översyn av besiämmelserna om statligt stöd lill lokal landsbygdstrafik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Landstingskommunernas specialreglerade nämnder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga remissinstanser ansluter sig till de
allmänna utgångspunkterna för utredningsarbetet, nämligen att behovet av
statlig tillsyn och kontroll över landstingskommunerna har minskat samt all
enhetlighet med den nya kommunallagens nämndregler bör eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
läns landstingskommun och länsstyrelsen i Stockholms län fram­håller vikten av
atl kommuner och landstingskommuner ges ökade möj­ligheter atl själva besluta
om nämndorganisalion och arbetsformer. Liknande synpunkter framförs av Uppsala.
Södermanlands. Östergötlands och Väster­bottens läns landstingskommuner.
Jönköpings läns landsUngskommun framhål­ler atl Ökad frihet och större ansvar
för de landslingskommunala organen är av stor betydelse för demokratin.
Hallands läns landsUngskommun anser att den statliga detaljregleringen bör
prövas utifrån samma förutsättningar som ligger lill grund för
kommunaldemokratiutredningens arbete. Om kom­muner och landstingskommuner
betros med ansvar för samhällelig verk­samhet, bör också beslutanderätten ligga
hos dem i stället för all vara upp­delad mellan politiskt ansvariga på den
kommunala sidan och ämbetsverk på den statliga sidan. SACO I SR ställer sig i
princip positiv lill atl den statliga detaljregleringen över kommunernas och
landslingkommunernas uppgifter minskas. Organisationen anser det angeläget från
självstyrelsesynpunkl att de kommunala organen lämnas stor frihet alt själva
bestämma den lokala verksamhetens inriktning och omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
tillstyrker eller lämnar ulan erinran fiertalet av de för­slag som läggs fram i
PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga förslag tillstyrks av Lands­tingsförbundet,
fiertalet landstingskommuner. Gollands och Malmö kommu­ner samt länsstyrelserna
i Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Västernorriands och Västerbottens län.
Landstlngsförbundei finner att förslagen till förändringar är i hög grad
ändamålsenliga och tillstyrker att de genomförs samtidigt som den nya
kommunallagen träder i kraft. Södermanlands. Kalmar. Hal­lands. Ålvsborgs.
Kopparbergs och Jämllands läns landstingskommuner liksom länsstyrelsen 1
Västerbollens län anser att det måste vara en allmän strävan att i största
möjliga utsträckning få speciallagstiftningen anpassad och har­moniserad med
den nya kommunallagen. Stockholms läns landstingskommun hävdar alt de statliga
regleringarna försvårar en anpassning av de kommunala arbetsförhållandena till
olika lokala och regionala villkor. Man bedömer det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;403&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därför
som viktigt au de förändringar som föreslås snarast kommer lill stånd.
Värmlands läns landsUngskommun menar all förslagen leder lill bättre möj­ligheter
alt överblicka lagstiftningen på del landslingskommunala området. Den nuvarande
ordningen anses omöjliggöra försök till enhetligl utformade reglementen för
nämnder och styrelser inom landstingskommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2 Fakultativa
eller obligatoriska nämnder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslås att bestämmelserna
om inrättande av specialreglerad nämnd i samtliga fall utom i fråga om
direktion för sjukhus får den in­nebörden att landstinget bestämmer om särskild
nämnd skall inrättas eller om den specialreglerade uppgiften skall anförtros
annan nämnd i landstings­kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Förslaget
har föranlett invändningar endast i fråga om folkhögskolestyrelse. Bland dem
som tillstyrker förslagel i denna del finns Hallands läns lands­tingskommun,
som anser att nuvarande regler har tillkommit för alt passa folkhögskolor med
icke-kommunal huvudman. Detta har medfört ölägen­heter för landstingskommunerna
i olika avseenden. Några remissinstanser förordar att frågan behandlas i
samband med ställningstagande till folk­högskoleutredningens förslag. Denna
uppfattning framför skolöverstyrelsen, .folkhögskoleutredningen, länsstyrelsen
i Östergötlandslän, Skaraborgslänslands-tlngskommun och TCO. Ålvsborgs läns
landstingskommun föreslår att huvud­männen fär möjlighet att med bibehållande
av lokal styrelse för folkhögskola låta utbildningsnämnden fungera som
överordnat samordningsorgan för folkhögskolorna under förvaltningsutskotlet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundet erinrar om atl regeringen på
framställning av sjuk­vårdsstyrelse kan medge undantag från bestämmelserna i
sjukvårdslagen i syfte atl pröva annan organisation för ledning av den
sjukvårdande verk­samheten. Enligt förbundets mening föreligger i några
landstingskommuner en strävan efter andra lösningar för
förtroendemannaorganisationen inom vissa sektorer än de konventionella. Ett
exempel anges folktandvården vara. Även om lagstiftningen för hälso- och
sjukvården utreds, förordar Lands­tingsförbundet atl man redan i den nu
förestående förfauningsöversynen överväger att skapa lagliga möjligheter tiil
en sådan flexibilitet i förtroen­demannaorganisationen som pä några häll anses
önskvärd. Förbundet är vidare tveksamt till atl sådana avvikelser från
sjukvårdslagen skall förutsätta dispensbeslut av regeringen. På denna punkt
anser Ålvsborgs läns landstings­kommun att en ändring bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3 Nämndernas
sammansättning och arbetsformer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;läggs fram fiera förslag
som berör nämndernas sammansättning och arbetsformer. Sålunda föreslås bl. a.
all samma regler skall gälla för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;404&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
specialreglerade nämnderna som för förvaltningsutskottet i fråga om antal
ledamöter och suppleanter, valbarhet, utomståendes närvarorätt, beslutför­het,
prolokollföring, arkivvård och delegation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De föreslagna förändringarna har godtagits av de
flesta remissinstanserna. På enskilda punkter framförs avvikande meningar.
Detta gäller i huvudsak förslagen om valbarhet och utomståendes närvarorätt.
Invändningar mol alt slopa nuvarande valbarhetshinder för vissa tjänstemän görs
av Jönköpings läns landstingskommun, Göteborgs kommun och länsstyrelsen 1
Stockholms län. SACO/SR tillstyrker i princip förslaget men anser att
förvaltningschef eller annan   chefstjänsteman inte bör vara valbar till den
egna nämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om utomståendes närvarorätt framhåller
länsstyrelsen 1 Stockholms län att nämnderna själva bör avgöra i vilken
utsträckning sakkunskap be­höver anlitas. Länsstyrelsen anser dock liksom
Stockholms läns landstings­kommun aU landstingen bör ha rätt alt i reglemente
föreskriva att exempelvis förvaltningschef alltid skall ha möjlighet atl
närvara och yttra sig vid nämnd­sammanträde samt få sin mening antecknad till
protokollet. Hallands läns landstingskommun påpekar att det i en direktion med
ansvar för fiera sjukhus och öppen värd kan förekomma atl antalet
närvaroberättigade tjänstemän blir flera gånger större än antalet valda
ledamöier. Några remissinstanser motsätter sig förslagen i promemorian om
utomståendes närvarorätt. Länsstyrelsen i Östergötlands län föreslår att
närvarande expert ges oinskränkt yttrande- och reservationsrätt. Länsstyrelsen
ifrågasätter om det inte finns skäl att ange vissa yrkeskategorier eller
befattningshavare i vissa special­förfaltningar. Jönköpings läns
landstingskommun motsätter sig förslaget atl reglerna om förvaltningschefs
närvaro- och yttranderätt samt rätt att an­teckna avvikande mening lill
protokollet skall ändras. Samma uppfattning tillkännager SACO/SR, som anser atl
de kommunala förtroendemännen har svårt alt avgöra när experter bör tillkallas.
SACOfSR befarar alt förslaget kan medföra att ärendena inte blir sä sakligt och
allsidigt belysta, som kan anses önskvärt. TCO hävdar atl frågan om olika
personalkategoriers när­varorätt i promemorian har behandlats uteslutande från
de förtroendevalda ledamöternas synvinkel. TCO kan inte finna någon anledning
att slopa gäl­lande bestämmelser, innan klarhet har nätts om hur personalens
krav på medinfiytande och medbestämmanderätt skall tillgodoses. Riksförbundet
för utvecklingsstörda barn avstyrker förslaget såvitt gäller chefstjänstemäns
när­varorätt. Förbundet anser att dessa i de allra fiesta fall företräder de ut­vecklingsstördas
intressen. Förbundet hävdar också i likhet med Handi­kappförbundens
centralkommitté atl regleringen i omsorgsstadgan av kon­takterna med de
handikappades föräldraförening är otillfredsställande. Cen­tralkommittén
föreslåren generell bestämmelse av den innebörden au lands­tingskommunal nämnd
skall överiägga med och informera representanter för organisation vars
medlemmar är särskilt berörda av frågor rörande sjuk­vård, medicinsk
rehabilitering och arbetsvärd. Socialstyrelsen framhåller an gällande
föreskrifterom närvarorätt m. m. för medicinsk expertis bör stå kvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;405&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;oförändrade
i avvaktan på resultatet av utredningen om hälso- och sjuk­vårdslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksarkivet biträder i princip förslaget i
promemorian atl specialförfatt­ningarnas föreskrifter om arkivvård skall ges
formen av en hänvisning till molsvarande sladganden i den nya kommunallagen.
Detta förutsätter dock att dessa bestämmelser får en utformning som leder till
en betryggande arkivvård. Riksarkivet hänvisar till sitt yttrande över
kommunallagsutred­ningens förslag i vilket framhålls alt reglerna om gallring
bör ändras och utvidgas. Verksamheten i vissa av de specialreglerade nämnderna
ger enligl riksarkivels mening upphov lill några av de viktigaste arkiv som
växer fram i dagens samhälle. Gallringsproblemen för sjukvårdsarkiven karak­täriseras
som den svåraste och mest maklpåliggande fråga som det svenska arkivväsendet
hittills har haft all handlägga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att landstingskommunerna skall få
möjlighet alt ordna gemen­sam personaladministration och egendomsförvaltning
tillstyrks eller lämnas utan erinran av fiertalet remissinstanser. Hallands
läns landstingskommun framhåller att valfrihet i organisationsfrågan bör finnas
och att ändringar inle bör vidtas i sjukvårds-, folktandvårds- och
omsorgslagarna eller folk­högskoleförordningens regler om tillsättning av
ledande förvaltningstjän­stemän, läkare, tandläkare och lärare. Endasl SACO/SR
motsätter sig för­slaget atl landstingskommun skall kunna anordna gemensam personalad­ministration.
Förslaget synes innebära att förvaltningarna fråntas ett av de viktigaste
instrumenten för siyrning och utveckling av verksamheten. En centralisering av
anställningsfrågorna kan vidare enligt SACO/SR:s mening motverka de allmänna strävandena
att stimulera till ansvarslagande och utveckling av arbetsenheters och
befattningshavares resurser. Kraven på lika behandling av landstingskommunernas
anställda och på bevakning av deras rättigheter och intressen kan tillgodoses
utan långtgående koncen­tration av berednings- och beslutsfunktioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket tillstyrker de föreslagna ändringarna i
lagen angående hand­läggning av frågor om regionplan för kommunerna i
Stockholms län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Avveckling av institutet jordbruksstämma&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I promemorian Avveckling av institutet
jordbruksstämma föresläs atl egendom som förvaltas av jordbrukssiämma vid
utgången av år 1976 skall tillfalla kommunen. Dessförinnan skall sådan
förvaltning få avvecklas enligl bestämmelserna i kungörelsen (1963:43) med
föreskrifter rörande vissa av kommunalstämma förvaltade kassor antingen genom
atl tillgångarna för­brukas för visst ändamål eller genom atl de överlämnas
till exempelvis kommun eller församling.  1 sådant  fall skall  de bestå av eU
särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;406&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kapital,
vars avkastning skall användas för visst ändamål. Bland ändamål som kan komma i
fråga märks stipendier ål ungdomar för jordbruksut­bildning samt lokal
försvarsverksamhet. Beträffande tillgångar som tillfaller kommun föresläs inga
närmare regler om användning eller förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget atl institutet jordbrukssiämma skall
avvecklas i anslutning till den kommunallagsreform som förestår godtas av
samtliga remissinstanser. Också förslaget att egendom som inle har använts för
annat ändamål efter en avvecklingsperiod skall tillfalla kommunen tillstyrks
eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom justitiekanslern
(JK). Meningarna delar sig däremot i frågan hur lång avvecklingsperiod som är
lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen i promemorian tillstyrks i sin helhet av
länsstyrelsen i Koppar­bergs län liksom av länsstyrelsen 1 Göteborgs och Bohus
län, som uttryckligen framhåller alt den avvecklingsperiod som har föreslagils
är lillräcklig. Samt­liga hörda kommuner, Alingsås, Katrineholms, Kungälvs,
Säters, Sö-deriätje. Vingåkers, Åre och Örnsköldsviks, tillstyrker förslaget i
dess helhet. Del gör också Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Hushåll­ningssällskapens förbund och Svenska kommunförbundet, som framhåller
att avvecklingen bör bli definitiv i den meningen atl alla enskilda
rättsanspråk efter avvecklingstidens utgång är eliminerade. Lagen bör enligl
kommun­förbundets mening få rättsverkan inle bara mellan staten och berörd kom­mun
utan också gentemot delägare i jordbrukssiämmans tillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarkollegiet anser liksom länsstyrelsen i
Gävleborgs län att den avveck­lingsperiod som har föreslagits är tillräcklig.
JK anser däremot att den frist som föreslås är myckel kort. Liknande synpunkter
anför länsstyrelsen i Stock­holms län, som pekar pä möjligheten all
kommunalstämmas beslut atl an­vända tillgångarna för visst ändamål angrips
genom kommunalbesvär. Om sådant beslul undanröjs efter avvecklingsfristens
utgång, kommer tillgång­arna all tillfalla kommunen, konstaterar länsstyrelsen,
vilket skulle upplevas som otillfredsställande av stämmodelägarna. Även om
detta problem inte skall överskattas, anser länsstyrelsen atl avvecklingsliden
bör utsträckas ell eller annat är. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
framhåller atl föreberedel-searbetet för en stämma är arbetskrävande och
tidsödande. Avvecklingsliden bör därför vara ett år. Denna ståndpunkt intar
också Lantbrukarnas riks­förbund, som därutöver i likhet med JK framhåller atl
det är angeläget att berörda intressenter t. ex. genom länsstyrelserna
informeras om den nya lagen och dess möjligheter lill frivillig avveckling.
Också länsstyrelsen i Jämt­lands län finner avvecklingsliden för kort och
föreslår i likhet med Riks­förbundet för hembygdsvård atl avvecklingen skall
vara avslutad först med utgången av är 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel alt avvecklingsbeslul lill skillnad mot
tidigare inle skall behöva underställas länsstyrelsen har inte mött någon
invändning och tillstyrks uttryckligen av kammarkollegiet och länsstyrelsen i
Stockholms län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den andra huvudfrågan som har tilldragit sig flera
remissinstansers in­tresse är vilken frihet kommunerna skall ha alt förfoga
över de tillgångar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;407&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
tillfaller dem efter avvecklingsperiodens utgång. Förslaget i prome­morian
innebär att kommun fritt skall få förfoga över tillgångar som den med stöd av
den föreslagna lagen har övertagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Biand de remissinstanser som har tillslyrkl
förslagen i deras helhet fram­håller Katrineholms kommun särskill atl kommunen
själv bör få besluta till vilket ändamål tillgångarna skall användas.
Länsstyrelsen i Gävleborgs län, som inte tycker alt tillgångarna skall få
användas lill ändamål som tillgodoses på annat sätt. invänder att eventuella
donalionsbestämmelser bör iakttas. Detsamma anser länsstyrelsen i Stockholms
län, som också pekar på möj­ligheten all utverka permulationsbeslul, om en
donalionsbestämmelse inte längre kan tillämpas. Om donationsbestämmelser inte
lägger hinder i vägen, bör tillgångarna fritt få disponeras av kommunen, anser
länsstyrelsen. JK anser att förslaget, i de fall enskild donation ingår i
egendom som övertas av kommun, innebär en generell permulation. Detta flnner
han från prin­cipiella synpunkter föga tilltalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarkollegiet har däremot ingen erinran mot alt
eventuella donations­bestämmelser sätts åsido. Kollegiet anser inte därför atl
kommunerna fritt skall förfoga över de tillgångar de kan komma att överta. I
överensstämmelse med de principer som sedan länge har gällt och som numera har
lagfästs i fråga om permulation av stiftelser föreslår kammarkollegiet en
beslämmelse om all tillgångarna i första hand skall användas lill att bilda en
fond för stipendier till yrkesutbildning på jordbrukets område. Om sådan
stipendie­fond inte bildas, skall tillgångarna föras över till allmän eller
särskild in­vesteringsfond för kommun, anser kollegiet vidare och åberopar alt
en lik­nande fråga tidigare har fått en motsvarande lösning (kungörelsen,
1966:71, om vissa donalionsjordsmedel).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK anmäler stor tvekan inför en ivångsmässig
överföring av tillgångarna till kommunerna i de fall det rör sig om mera
betydande tillgångar. En sådan ordning strider enligl JK mol svenska
rättstraditioner. I fråga om de fall där behållningen är obetydlig, har han
däremot inga invändningar. I fråga om de mer betydande tillgångarna bör man i
första hand uppmuntra en frivillig avveckling i enlighet med bestämmelserna i
1963 års kungörelse. Härutöver anser JK, i likhet med kammarkollegiet, att
särskilda föreskrifter bör ges om hur kommunerna skall få använda tillgångar
som de har övertagit med stöd av lagen, om dessa är mera betydande. Nyttan av
tillgångarna bör enligt JK komma eU intresse till godo som ligger nära de
nuvarande ägarna. Om så sker kan man bortse från de principiella invändningar
som finns mol förslaget alt tillgångarna skall föras över lill kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;409&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslag  
..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brandlagen (1974:80),.............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612).... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i skollagen (1962:319)............... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagom ändring i lagen(1970:296)om social
centralnämnd m. m.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp,... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97),....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;8.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om upphävande av lagen (1953:228) om
tillsättning av vissa befattningshavare inom socialvården     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1944:219) om djurskydd,. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i vallagen (1972:620),................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i föräldrabalken,........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;13.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal
beredskap, .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;15.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal
kristidsförvallning,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;16.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i familjebidragslagen (1946:99),... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;17.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;18.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1944:475) om
arbetslöshetsnämnd,..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;19.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1959:99) om köttbesiklning
m.m.,..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;20.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242),....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;21.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i folkiandvårdslagen (1973:457),.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;22.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;23.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagom ändring i lagen (1968:598)angående
handläggning av frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
regionplan för kommunerna i Stockholms län,. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;24.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964:653) om överfiyttande
av magi­stratens befattning med burskapsärenden m.m.,................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-16.0pt'&gt;25.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.,     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26.                                                                  lag
om egendom som förvaltas av kommunalstämma     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av protokollet vid regeringssammanträde 1976-08-19      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Departementspromemoriorna m. m...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmän bakgrund....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialförfattningarnas särbestämmelser....... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.1  
Fakultativa eller obligatoriska nämnder &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;410&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Antal ledamöter och suppleanter........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valbarhet......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nämndernas sammansättning................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Proportionella val .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utomståendes närvarorätt................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslutförhet...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jäv.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Protokoll........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arkivvård.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegation........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt;text-indent:-26.0pt'&gt;4.2.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gemensam personaladministration och egendomsför­valtning
 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätt alt väcka ärende hos fullmäktige..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3 Enhetliga
nämndbestämmelser..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Brandstyrelse..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Byggnadsnämnd................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skolstyrelse och utbildningsnämnd......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Social centralnämnd och social disiriktsnämnd ....&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialnämnd...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Barnavårdsnämnd .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nykterhetsnämnd............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsnämnd................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valnämnd.......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överförmyndarnämnd.......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Civilförsvarsnämnd.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beredskapsnämnd............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Krislidsnämnd..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Familjebidragsnämnd........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Krigshjälpsnämnd................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetslöshelsnämnd............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slakthusstyrelse................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdsstyrelse och sjukhusdireklion.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.19&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tandvårdsnämnd................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.20&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgssiyrelse................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.21&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regionplanenämnd.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.22&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga specialreglerade nämnder........... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.3.23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunalförbund för specialreglerad verksamhel      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Underslällning........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Institutet jordbruksstämma......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Upprättade lagförslag...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1976/77:1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I PM 11 Nämndorganisaiionen, underställning m.m     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 PM 111 Övriga specialreglerade kommunala nämnder m. m.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3 PM &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;IV &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingskommunernas specialreglerade nämnder&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4 Promemorian Avveckling av institutet jordbruksstämma&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;363&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
5 Remissyttrandena.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;385&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:231.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G0031</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197677__1.pdf</filnamn>
<filstorlek>15755787</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/224A3B91-2B08-4136-AADC-4A68A67561F7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>