3090717G00216171976/771617motmotMotion 1976/77:1617 av herr Henrikson m. fl.MotionMotion161701977-04-27 00:00:002014-11-03 20:53:352014-11-03 00:00:00med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m.av herr Henrikson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G0021617/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G0021617https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0021617
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1976/77: 1617</p>
<p>av herr Henrikson m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten,<br />
m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I den socialdemokratiska partimotionen 1976/77:1613 har föreslagits bl. a.<br />
att riksdagen avslår propositionen 1976/77:144. Vi ställer oss självfallet bakom<br />
detta yrkande. Dock, i det fall att majoriteten tar upp propositionsförslagen<br />
till detaljbehandling, anser vi att följande överväganden bör göras:</p>
<p>Förslaget om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten utgår, helt naturligt,<br />
från en uppdelning av arbetena efter samhällelig angelägenhetsgrad<br />
- en uppdelning i prioriterade och oprioriterade arbeten. Det är också naturligt<br />
att till huvudsaklig utgångspunkt för en närmare fördelning ta kungörelsen<br />
(1971:1205) om byggnadstillstånd.</p>
<p>Det finns emellertid också andra utgångspunkter som bör beaktas. En<br />
är att byggnadsarbeten av vissa typer får ett direkt statligt stöd. Redan detta<br />
innebär en av statsmakterna godtagen värdering av angelägenhetsgraden.<br />
I vissa fall har detta stöd forman inte endast av statliga lån utan också<br />
av bidrag i olika former, avsett för att främja en viss typ av byggande.<br />
Förekomsten av ett statligt bidrag är då ett uttryck för att verksamheten<br />
ansetts särskilt väsentlig från allmän synpunkt.</p>
<p>Ett urval av objekten för investeringsavgift med hänsyn till den sistnämnda<br />
principen synes också ha skett. Sålunda har exempelvis undantag<br />
gjorts i 2 §, t. ex. för åtgärder som får energisparstöd.</p>
<p>Det ligger nära till hands att pröva om den senare principen inte i större<br />
utsträckning borde ha betraktats som en av huvudreglerna vid bedömningen<br />
av om ett arbete är prioriterat eller oprioriterat. När det gäller byggnadsinvesteringar<br />
av typer som praktiskt taget helt är beroende av statlig ekonomiskt<br />
stöd kan det förefalla märkligt att låta byggandet bli beroende av<br />
eventuella möjligheter att finansiera och förränta en investeringsavgift. Volymen<br />
av detta byggande styrs i allt väsentligt av vilka statliga låne- och<br />
bidragsramar som ställs till förfogande. Vill man ha ett totalt stopp för<br />
fortsatt verksamhet kan man upphöra att ge stöd. Vill man ha en nedskärning<br />
av investeringsvolymen kan detta åstadkommas genom att sänka ramarna.<br />
En fördel med detta jämfört med avgiftsmetoden är att det då kan göras<br />
en bättre prioritering av hur de minskade resurserna används än genom<br />
punktbedömningar i dispenssammanhang.</p>
<p>Det uttryck för en samhällets prioritering av vissa byggnadsinvesteringar<br />
framför andra som ligger i principerna för ett statligt ekonomiskt stöd kan<br />
emellertid leda också till mer specifika avgränsningsfrågor.</p>
<p>För ny- och ombyggnad av allmänna samlingslokaler utgår lån och bidrag</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77: 1617</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>enligt kungörelsen (1973:400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler<br />
(omtryckt 1976:794). Vissa ändringar i stödet har nyligen gjorts av riksdagen<br />
(CU 1976/77:31). I kungörelsens 2 § definieras begreppet allmän samlingslokal<br />
som ”lokal som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena<br />
inom orten, i första hand sådan lokal som tillgodoser föreningslivets<br />
behov av utrymme för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse,<br />
fritidssysselsättning eller annan liknande verksamhet”. Lokalerna<br />
är regelmässigt anknutna till de samlade folkrörelserna och kommunerna.<br />
De utgör en nära komplettering till bostadsområdena. Bidrag och lån utgår<br />
under förutsättning att lokalerna opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga<br />
villkor hålls tillgängliga för upplåtelse åt varje inom orten verksam organisation<br />
eller grupp med organiserad verksamhet.</p>
<p>De allmänna samlingslokalernas avgörande roll för föreningslivet och folkrörelserna<br />
torde vara obestridd. Det är från många synpunkter svårt att<br />
acceptera att de sätts i samma oprioriterade grupp som övriga profana samlingslokaler<br />
och rena nöjeslokaler. Även om en återhållsamhet med stödramarna<br />
måste iakttas med hänsyn till bl. a. de ekonomiska förutsättningarna<br />
upplevs detta som mindre motbjudande än att de allmänna samlingslokalerna<br />
inte särbehandlas i detta sammanhang.</p>
<p>En omständighet som ger en extra relief åt det anförda är att riksdagen<br />
tidsmässigt ungefär samtidigt (CU 1976/77:31) som denna nedklassning<br />
görs med bifall till förslag i propositionen 1976/77:87 om insatser för handikappades<br />
kulturella verksamhet godkänner starkt förbättrade villkor för<br />
handikappanpassning av allmänna samlingslokaler och ger sitt stöd åt en<br />
av bostadsministern förordad inventering av hur sådana krav skall tillgodoses.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:59px;">1. att riksdagen avslår propositionen 1976/77:144,</p>
<p style="margin-left:59px;">2. att riksdagen - om yrkandet under 1. icke bifalles - antar det<br />
vid propositionen 1976/77:144 fogade förslaget till lag om investeringsavgift<br />
för vissa byggnadsarbeten endast med den ändringen<br />
att 2 § första stycket punkten 3 får följande såsom motionärernas<br />
förslag betecknade lydelse:</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77: 1617</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>R egeringens förslag</p>
<p>3. byggnadsarbete till den del arbetet<br />
avser åtgärder, för vilka utgår<br />
stöd enligt förordningen (1975:632)<br />
om lånegaranti för arbetsmiljöförbättringar<br />
eller statligt stöd för energisparande<br />
åtgärder.</p>
<p>Stockholm den 27 april 1977<br />
LARS HENRIKSON (s)</p>
<p>THURE JA DESTIG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Motionärernas förslag</p>
<p>3. byggnadsarbete till den del arbetet<br />
avser åtgärder, för vilka utgår<br />
stöd enligt förordningen (1975:632)<br />
om lånegaranti för arbetsmiljöförbättringar,<br />
kungörelsen (1973:400) om<br />
statligt stöd lill allmänna samlingslokaler<br />
eller statligt stöd för energisparande<br />
åtgärder.</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>ÅKE W1CTORSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>EVERT SVENSSON (s)<br />
i Kungälv</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS HENRIKSONs1undertecknare0THURE JA DESTIGs2undertecknare0CTORSSONs3undertecknare0EVERT SVENSSONs4undertecknareG0021617av herr Henrikson m. fl.mot_197677__1617.pdf69933pdfmed anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/2E4C0107-A02B-4B07-A48E-55AD4559DEC8