3090715 G0021615 1976/77 1615 mot mot Motion 1976/77:1615 av herrar Hagel och Lövenborg Motion Motion 1615 0 1977-04-27 00:00:00 2014-11-03 20:53:34 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m. av herrar Hagel och Lövenborg html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G0021615/text https://data.riksdagen.se/dokument/G0021615 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0021615 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="text-align:right;">Mot. 1976/77</p> <p style="text-align:right;">1615-1619</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1976/77:1615</p> <p>av herrar Hagel och Lövenborg</p> <p>med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten,<br /> m. m.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Regeringen föreslår i propositionen 1976/77:144 att mervärdeskatten höjs<br /> från 15 % till 17,1 %. Vidare föreslås att en investeringsavgift av 15 %<br /> införs på vissa s. k. oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas under tiden<br /> 15 maj 1977-30 juni 1978.</p> <p>Den förordade höjningen av skattesatsen till 17,1 % motsvarar ett pålägg<br /> om 20,63 %, beräknat på priset före skatt. Det är följaktligen denna procentsats<br /> som är intressant för konsumenten.</p> <p>Arbetarpartiet kommunisterna säger nej till propositionens förslag därför<br /> att dessa uteslutande måste betraktas som den borgerliga regeringens metod<br /> att övervältra den kapitalistiska krisens verkningar på den arbetande befolkningen.<br /> Momsen är en typisk klasskatt, vars verkningar hårdast drabbar<br /> låginkomsttagarna, barnfamiljerna, pensionärerna m. fl. Vårt krav är att den<br /> snarast avskaffas och att ett nytt och mera demokratiskt skattesystem läggs<br /> fram.</p> <p>Regeringen har, som ett dåligt camouflage för sin antidemokratiska politik,<br /> förordat ett "allmänt prisstopp” under tiden 6 april—31 maj. Det innebär<br /> ingenting annat än att de kapitalägande ges en andhämtningspaus och tid<br /> för att planera nya prishöjningar över hela linjen. Erfarenheterna från tidigare<br /> åtgärder av liknande slag ger vid handen att penningstarka grupper utnyttjar<br /> tiden till hamstring, vilket f. ö. redaa skett. Det enda rätta är att förlänga<br /> prisstoppet till att gälla under kommande avtalsperiod och omfatta alla nödvändighetsvaror.</p> <p>Sker inte detta kommer prishöjningar att snabbt äta upp lönekampens<br /> resultat, och rättmätiga reallöneförbättringar kommer att ersättas av reallönesänkning.<br /> Kommunisterna är också kritiskt inställda till förslaget om<br /> investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. Att byggandet av bensinstationer,<br /> bank- och kontorspalats, parkeringshus m. m. bör hållas tillbaka är<br /> också vår åsikt, men i förslaget inräknas exempelvis sporthallar, idrottsanläggningar<br /> och samlingslokaler som icke är avsedda för kyrkliga ändamål.<br /> Det betyder att också nödvändiga och önskvärda byggnationer ställs på framtiden<br /> eller att bl. a. kommunerna drabbas av stora kostnadsfördyringar. Den<br /> andra effekten är att redan planerade åtgärder mot den regionala byggarbetslösheten<br /> icke kan sättas i verket. Förslaget om investeringsavgift borde<br /> alltså icke innefatta samlingslokaler, byggandet av sporthallar och idrotts</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 1615-1619</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77: 1615</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>anläggningar. Arbetarpartiet kommunisterna säger alltså nej till förslaget<br /> om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten i dess nuvarande utformning.<br /> Nytt lagförslag bör utarbetas.</p> <p>Monopolens vinstmarginaler ökar</p> <p>Den svenska ekonomins koncentrationsgrad är nu i topp internationellt<br /> sett. Under 1950- och 1960-talen har hälften av alla småföretag blivit uppköpta.<br /> I dag svarar de svenska monopolen för 90 % av Sveriges export,<br /> deras vinstmarginaler har ökat och löntagarnas andel av produktionsvärdet<br /> minskat.</p> <p>Den svenska statsapparatens åtgärder har byggt på en stabiliseringspolitik<br /> och internationellt sett unika subventioner till storföretagen. Under 1960talet<br /> har de stora subventionerna utvecklats, vilket till stor del kommit<br /> storkapitalet till godo och varit en bidragande faktor till den snabba koncentrationen<br /> inom den svenska industrin. Subventionerna under budgetåret<br /> 1973/74 till de svenska monopolen har uppskattats till 1,5 miljarder kronor,<br /> varav 0,6 miljarder i rena bidrag.</p> <p>Under 1970-talet har industrisysselsättningen minskat successivt, medan<br /> antalet anställda i svenska företag i utlandet ökat snabbt. Som ett belysande<br /> exempel på detta kan nämnas några svenska exportmonopols sysselsättning<br /> utomlands:</p> <p>1973 hade SKF 79 % av antalet anställda i utlandet, LM Ericsson 62 %,<br /> STAB 76 %, ATLAS Copco 70 % och Electrolux 57 %. Belysande är att<br /> alla dessa monopolföretag ingår i finansfamiljen Wallenbergs imperium.</p> <p>Dessa tendenser har fortsatt och t. o. m. accelererat under 1970-talet. Detta<br /> visas bl. a. i ökningen av svenska direktinvesteringar utomlands. Genom<br /> fördjupandet av de kapitalistiska ekonomiska kriserna och en ökning av<br /> internationella kapitalrörelser får kampen för sysselsättningen en ny karaktär.<br /> Denna kamp blir en allt viktigare del i den antimonopolistiska kampen<br /> i Sverige.</p> <p>I den svenska politiska debatten har diskussionen, i synnerhet det senaste<br /> året, berört strukturkriserna inom den svenska industrin. De branscher det<br /> gällt är järn- och stålbranschen, varvs-, teko- och glasindustrin. Enbart inom<br /> specialstålsindustrin och varvsindustrin har utredningar varslat om 12 000<br /> minskade arbetstillfällen.</p> <p>För varven innebär det 6 600 mindre arbetstillfällen och för stålindustrin<br /> 5 000. En sådan nedskärning innebär stora svårigheter för många svenska<br /> kommuner och flyttning för många människor.</p> <p>En bidragande orsak till de svenska strukturkriserna är en alltmer aggressivt<br /> protektionistisk handelspolitik inom det imperialistiska världssystemet.<br /> Kampen om avsättningsmarknader för Japan, USA och Västeuropa<br /> hårdnar. Kommunisterna föreslår en lösning i dessa krisdrabbade branscher<br /> genom planmässiga nationaliseringar samtidigt som den svenska utrikes</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77: 1615</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>handeln snabbt byggs ut med den krisfria marknaden i den socialistiska<br /> gemenskapens länder och med de alliansfria stater som slagit in på en socialistisk<br /> eller icke-kapitalistisk väg och kämpar för sitt nationella oberoende.</p> <p>Kapitalexporten måste stoppas</p> <p>Den minskade sysselsättningen inom svensk industri orsakas bl. a. av<br /> den snabbt ökande kapitalexporten. En allt större andel av investeringarna<br /> i svenska företag sker i de svenskägda företagen utomlands. Kapitalexporten<br /> är inte något specifikt för de svenska monopolen utan den är ett betecknande<br /> drag för alla utvecklade kapitalistiska länder. De internationella kapitalrörelserna<br /> ökar snabbt för att monopolen skall maximera profiten.</p> <p>Under perioden 1965 till 1970 minskade den svenska industrisysselsättningen<br /> med ca 18 000 anställda, medan sysselsättningen i svenskägda företag<br /> utomlands ökat med ca 35 000 anställda under samma period. Denna utveckling<br /> har också fortskridit under 1970-talet.</p> <p>Med samma snabba takt har den svenska kapitalexporten ökat. I början<br /> av 1960-talet utgjorde den ca 150 milj. kr., 1975 uppgick den till 2,3 miljarder<br /> och 1976 till 3,5 miljarder kronor. Ett stopp för de svenska monopolföretagens<br /> kapitalexport är nödvändigt.</p> <p>Den borgerliga regeringens ekonomiska politik är ett uttryck för högeroffensiven<br /> i det svenska samhället, och den riktar sig direkt mot den arbetande<br /> befolkningens köpkraft. Samtidigt visar de borgerligas ekonomiska<br /> politik en strävan att integrera den svenska ekonomin hårdare med de imperialistiska<br /> internationella sammanslutningarnas (OECD, EG, IDB, Nordiska<br /> Investeringsbanken etc.). Den borgerliga regeringen angriper inte den<br /> hotande arbetslösheten, utan monopolen har fått ökat utrymme att själva<br /> lösa de ekonomiska problemen utifrån sina intressen. Den borgerliga regeringen<br /> har med miljardbelopp utvecklat en generell gåvo- och bidragspolitik<br /> till storföretagen. För innevarande och nästa budgetår förutses 14<br /> miljarder kronor plus särskilt stöd till varvsindustrin.</p> <p>Regeringens s. k. krispian innebär på två punkter en ny fas i den svenska<br /> statsmonopolitiska kapitalismen. För det första' innebär de åtgärder man<br /> gått in för en direkt sänkning i absoluta tal av den privata konsumtionen<br /> i Sverige genom devalvering och momshöjning, och för det andra står svensk<br /> arbetarklass nu vid randen av en regeringsstyrd s. k. inkomstpolitisk helhetslösning<br /> vilken, om den kan drivas igenom, kommer att innebära en<br /> ny etapp i politiken genom att minska den fackliga rörelsens roll och självständighet<br /> och utveckla det inkomstpolitiska maskineriet till arbetarnas<br /> nackdel.</p> <p>Devalvering, - momshöjning</p> <p>Devalveringen av den svenska kronan får liera effekter: dels att den svenska<br /> konsumtionsefterfrågan sjunker, dels att devalveringen med 6 "»&gt; kom</p> <p>1* Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 1615-1619</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77: 1615</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>mer att öka monopolens profiter i motsvarande grad och dels givetvis att<br /> många miljarder kronor bildligt talat i ett enda svep har flyttats över från<br /> småsparare, försäkringsinnehavare och ATP-pensionärer till dem som äger<br /> fast egendom, i främsta rummet storfinansen. Att regeringen med devalveringen<br /> åsyftar sänkta exportpriser och därav förbättrade exportandelar är<br /> endast skenargument. De svenska företagens internationella monopolprissättning<br /> berörs inte av devalveringsbeslutet. För detta krävs direkta prisingrepp<br /> från regeringens sida.</p> <p>De svenska företagen säljer sina exportprodukter i utländsk valuta och<br /> ökar därmed sina vinster med 6 % vid överföring till svensk valuta. Den<br /> svenska regeringens tre månaders prisreglering berör inte prisökningarna<br /> på importvaror med anledning av devalveringen. Priset på importerade konsumentvaror<br /> väntas komma att stiga med 6 96, medan inflationen påverkas<br /> med 2 96. Lägg därtill verkningarna av den föreslagna höjningen av mervärdeskatten.</p> <p>Den indirekta beskattningen har under den socialdemokratiska regeringsepoken<br /> utvecklat sig till att bli den viktigaste skatteintäkten för staten.<br /> Samtidigt har progressiviteten i skattesystemet som fördelningspolitisk ambition<br /> alltmera urholkats. I det totala skattetrycket spelar den statliga progressiva<br /> beskattningen samt bolagsbeskattningen en allt mindre roll. 1975<br /> har en omfördelning av skattetrycket skett så att de indirekta skatterna<br /> (bl. a. momsen) svarar för 40 miljarder, den kommunala skatten för 35 miljarder,<br /> den statliga skatten för 30 miljarder och bolagsskatten för 4,2 miljarder<br /> kronor. Det har under de två senaste årtiondena dels skett en skatteöverföring<br /> från bolagen till löntagarna, dels skett en omfördelning bland skattebetalarna.<br /> Enligt en TCO-undersökning betalade bolagen efter andra världskriget ca<br /> 15 96 av de totala skatterna, och 1970 har de sjunkit ner till 3 %.</p> <p>Nu svarar den direkta skatten endast för 35 % av skattetrycket medan<br /> den icke-progressiva kommunala beskattningen och momsen utgör resten.<br /> Denna trend har nu kraftigt skärpts av den borgerliga högerregeringen. Det<br /> svenska skattesystemet får nu alltmer karaktären av ett fördelningspolitiskt<br /> instrument till förmån för höginkomsttagare och storkapitalet.</p> <p>De borgerliga har nu genomfört både en ”skattereform” inom den statliga<br /> beskattningen som gynnat höginkomsttagare och nu senast en momshöjning<br /> med 3 96. Momsen, som är en beskattning på konsumtionen, slår hårdast<br /> mot låginkomsttagare och riktar sig i allmänhet mot heia löntagarkollektivet.<br /> Momshöjningen den 1 juli är nu tänkt att öka skatteintäkterna med ca<br /> 4 miljarder kronor per år.</p> <p>Arbetarpartiet kommunisterna motsätter sig en höjning av momsen. Vi<br /> vill snarast avskaffa mervärdeskatten därför att den är en odemokratisk<br /> klasskatt, som hårdast drabbar de sämst ställda grupperna i samhället. Ett<br /> nytt och mera demokratiskt system måste utarbetas.</p> <p>För svensk arbetarklass gäller det att gå till samlad attack mot den borgerliga<br /> regeringen och de nya och förstärkta attackerna mot löntagarnas</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77: 1615</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>standard. I förgrunden ställer kommunisterna följande:</p> <p>1. Kamp för reallönehöjningar. Regeringens ekonomiska plan innebär reallönesänkning<br /> och måste därför bekämpas.</p> <p>2. Kamp mot prishöjningar genom införandet av ett permanent pris- och<br /> hyresstopp. Förslag om ytterligare höjning av mervärdeskatten avvisas. På<br /> sikt slopas momsen och ett demokratiskt skattesystem utarbetas, med målsättningen<br /> att beskatta produktionen i stället för konsumtionen.</p> <p>3. Kamp mot arbetslösheten och för full sysselsättning. Samhället övertar<br /> alla privata affärsbanker och viktiga industribranscher samt går in för upprättandet<br /> av nya basindustrier. Monopolens växande kapitalexport, som bl. a.<br /> utgör ett hot mot sysselsättningen i Sverige, måste stoppas.</p> <p>4. Kamp för ökad handel med den socialistiska gemenskapens (SEV) länder<br /> och de progressiva alliansfria staterna. Sveriges allt starkare integrering<br /> med de imperialistiska internationella sammanslutningarna måste brytas.<br /> En ökad handel med socialistiska länder garanterar svenska arbetstillfällen<br /> och ger ökad stabilitet genom handel med krisfria marknader.</p> <p>5. Kamp för en ny militärpolitik i stället för den nuvarande som lägger<br /> beslag på en orimligt stor del av svenska folkets skattepengar och fungerar<br /> som ett av inflationens mest pådrivande element.</p> <p>En sådan politik skulle vara till gagn för det arbetande folket och måste<br /> därför pressas fram. Regeringens plan är att övervältra den kapitalistiska<br /> krisens verkningar på den arbetande befolkningen, vilket också klart framträtt<br /> som metod i de flesta kapitalistiska länderna.</p> <p>Krisen och monopolens regering</p> <p>Den kapitalistiska ekonomiska krisen i Sverige har under de tre första<br /> månaderna i år verkligen klarare än på länge visat motsättningarna inom<br /> det kapitalistiska systemet. Brist på planmässighet, outnyttjad produktionskapacitet,<br /> varsel och permitteringar trots att stora behov hos de breda folklagren<br /> långt ifrån är tillgodosedda.</p> <p>Det är en makaber tingens ordning att Sverige, där den vetenskapligatekniska<br /> revolutionen nått längre än i de flesta utvecklade industriländer<br /> och där det existerar en produktionsapparat sorn skulle kunna tillförsäkra<br /> hela folket en ständigt högre levnadsstandard, nu - enligt regeringens recept<br /> - skall sänka standarden för det arbetande folket. En högre reallön är möjlig.<br /> Full sysselsättning kan garanteras, bl. a. genom en omedelbar övergång till<br /> 7 timmars arbetsdag.</p> <p>Men den borgerliga regeringen går in för lösningar som gynnar monopolkapitalet<br /> på det arbetande folkets bekostnad. Varvsutredningen och stålutredningen<br /> offentliggör material där man kommer att ”rationalisera" bort<br /> tiotusentals arbetstillfällen i framtiden. Den borgerliga regeringens metod<br /> att lösa sysselsättningsläget är "selektiva" subventioner, som till sin karaktär<br /> alltmer framträtt som generella. Flera miljarder kronor pumpas in.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77: 1615</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Slutsatsen blir att det arbetande folket får bekosta den borgerliga regeringens<br /> miljardbidrag till företagen genom höjd moms och andra former<br /> för beskattning. Samtidigt med sysselsättningskrisen visar den svenska valutastyrelsen<br /> att de svenska monopol företagens utlandsinvesteringar ökar<br /> rekordartat. Vår ekonomiska handlingsfrihet blir alltmer beskuren och samordnad<br /> med OECD och EG. Under 1976 har kapitalexporten ökat med<br /> 51 % till ca 3,5 miljarder kronor. Mer än en halv miljard kronor satsas<br /> i Latinamerikas diktaturländer, vilket är en fördubbling på ett år. Med ett<br /> förmodat medlemskap i IDB kan denna kapitalexport accelerara ytterligare.</p> <p>Arbetarpartiet kommunisterna säger bestämt nej till regeringens nya svältpaket.<br /> De svenska monopolen har kraftigt ökat sina profiter. De nyligen<br /> presenterade boksluten för 1976 visar att många behållit samma aktieutdelning<br /> som tidigare eller t. o. m. höjt aktieägarnas arbetsfria inkomster.<br /> Nödvändiga inkomstförstärkningar till statskassan bör tas från de kapitalägande<br /> och inte från arbetarklassen.</p> <p>Med hänvisning till det ovan anförda föreslås</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1976/77:144,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till<br /> nytt demokratiskt skattesystem där momsen slopas och vars<br /> grundval är beskattning av produktionen i stället för konsumtionen,</p> <p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till<br /> att gälla under kommande avtalsperiod,</p> <p style="margin-left:57px;">4. att riksdagen uttalar sig för generellt förbud för svenska företags<br /> investeringar utomlands.</p> <p>Stockholm den 27 april 1977</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ROLF HAGEL (-)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">ALF LÖVENBORG (-)</p> </div> </div> </div> G0021615 av herrar Hagel och Lövenborg mot_197677__1615.pdf 180666 pdf med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/DC72D507-AD9E-4C70-A2D6-903EE93692CC