3090634G00215441976/771544motmotMotion 1976/77:1544 av herr Palme m. fl.MotionMotion154401976-01-01 00:00:002014-11-03 20:52:342014-11-03 00:00:00med anledning av propositionen 1976/77:90 om semesterlag, m. m.av herr Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G0021544/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G0021544https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0021544
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1976/77:1544</p>
<p>av herr Palme m. fl.</p>
<p>med anledning av propositionen 1976/77:90 om semesterlag,<br />
m. m.</p>
<p>Lag om fem veckors semester m. m.</p>
<p>1. Motionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>I motionen konstateras att förslagen i propositionen 1976/77:90 i sina<br />
huvuddrag överensstämmer med de ställningstaganden som den socialdemokratiska<br />
regeringen hade gjort när det gäller förlängning av semestern<br />
och förbättring av semesterrätten. Propositionen innehåller emellertid<br />
på flera viktiga punkter förslag som avviker från ställningstagandena<br />
i semesterkommittén och som innebär förändringar till arbetstagarnas<br />
nackdel och till arbetsgivarnas fördel.</p>
<p>I regeringens proposition föreslås regler som äventyrar rätten till semesterledighet<br />
och semesterlön för dem som har korta anställningar,<br />
t. ex. byggnadsarbetare. I denna motion begärs att dessa regler skall tas<br />
bort. Vidare krävs ett förstärkt skydd mot förlust av permitteringslön,<br />
förbättringar i semesterledigheten för skiftarbetare, förlängd varseltid vid<br />
utläggning av semesterledighet, förbättrade villkor när det gäller semesterlönegrundande<br />
frånvaro samt likställighet mellan hemarbetande och<br />
övriga arbetstagare. Slutligen begärs ändringar när det gäller inflytande<br />
över semesterns förläggning.</p>
<p>I motionen krävs också ett fortsatt utredningsarbete om semesterlönefonder<br />
i syfte att trygga rätten till semester även för dem som nu<br />
inte omfattas av reformen, t. ex. de värnpliktiga, samt att garantera en<br />
förstärkt semesterlön för lågavlönade samt semesterrätt vid arbetslöshet<br />
och arbetsmarknadsutbildning. Utredningen bör även omfatta lika rätt<br />
för alla att spara semester oavsett byte av anställning.</p>
<p>2. Från 12 limmars arbetsdag till fern veckors semester</p>
<p>Det är arbetarrörelsen som mot arbetsgivarna och de konservativa krafterna<br />
drivit fram och genomfört reformerna på arbetstidens och semesterlagstiftningens<br />
område.</p>
<p>Ett av arbetarrörelsens tidiga krav var att arbetstiden skulle regleras<br />
i lag och att åtta timmars arbetsdag skulle genomföras. Det kravet fördes<br />
fram mot bakgrund av den mycket långa arbetstiden, som då rådde.<br />
Fortfarande i början på 1900-talet var arbetstiden för de flesta mer än</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1976177. 3 sami. Nr 1544</p>
</div>
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>tio timmar, trots många års facklig kamp för forbättringar. Någon semester<br />
förekom inte. En undersökning som gjordes år 1905 bland industriarbetare<br />
visade att tre arbetare av fyra hade en arbetsdag som var<br />
10 timmar eller mer. En liknande undersökning, som utfördes 1917, visade<br />
att den genomsnittliga arbetstiden för industriarbetarna var 9,4 timmar<br />
per dag. Bland handelns arbetare var arbetsdagen i allmänhet 12<br />
timmar och samma var förhållandet för lantarbetarna.</p>
<p>Genombrottet för den politiska demokratin gjorde det möjligt att uppfylla<br />
kravet på åttatimmarsdagen. När socialdemokraterna hade kommit<br />
med i regeringen kunde ett förslag till normalarbetstidslag läggas fram.<br />
Det mötte motstånd i första kammaren, men sedan nyval skett till första<br />
kammaren och socialdemokratin blivit det största partiet kunde lagen<br />
om arbetstidens begränsning antas i december 1919.</p>
<p>På 1930-talet inleddes en bred reformverksamhet för att förbättra de<br />
sociala förhållandena i samhället. En lagstadgad rätt till semester var<br />
ett av kraven. Det genomfördes 1939 då riksdagen fattade beslut om<br />
en semesterlag med 12 dagars ledighet med ersättning för alla arbetare<br />
och tjänstemän. Arbetsgivarna motsatte sig reformen, och i riksdagen<br />
höjdes röster mot att arbetarna och tjänstemännen skulle få dessa nya<br />
rättigheter.</p>
<p>Efter andra världskriget inleddes en ny reformperiod. År 1946 förlängdes<br />
semestern till tre veckor för ungdomar under 18 år. 1951 förlängdes<br />
den allmänna semestern till tre veckor för alla. Den kunde nu<br />
genomföras under bred enighet.</p>
<p>År 1957 beslutade riksdagen att förkorta veckoarbetstiden till 45 timmar,<br />
och den förkortningen genomfördes 1958-1960. Därefter aktualiserades<br />
från LO:s sida kravet på en fjärde semestervecka. Den socialdemokratiska<br />
regeringen lade fram ett förslag om en sådan reform som<br />
antogs av riksdagen 1963.</p>
<p>År 1966 träffades avtal om en förkortning av veckoarbetstiden till 42,5<br />
timmar, och samma år beslutades om ändringar i arbetstidslagen, så att<br />
denna kom att stå i överensstämmelse med de resultat som uppnåtts<br />
i förhandlingarna. Samtidigt pågick arbetet i 1963 års arbetstidskommitté,<br />
som lade fram förslag till en ny arbetstidslag för hela arbetsmarknaden.<br />
Kommittén föreslog att principen om 40 timmars arbetsvecka skulle fastslås<br />
i lagen och att förkortningen skulle genomföras i början av 1970-talet.<br />
Regering och riksdag ställde sig bakom förslaget, men genomförandet<br />
skedde snabbare än vad kommittén hade föreslagit.</p>
<p>Kort tid efter att arbetstidsförkortningen hade beslutats startade debatten<br />
om nya reformer på arbetstids- och semesterområdet. Önskemål<br />
fördes fram både om ytterligare förkortningar av veckoarbetstiden och<br />
om förlängning av semestern. Metallindustriarbetareförbundet krävde vid<br />
sin kongress 1963 en förlängning av semestern till fem veckor och en<br />
reform av semesterrätten, innebärande bl. a. en lagstadgad minimisemes</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ter för alla. Landsorganisationen vände sig under 1973 till regeringen<br />
med begäran om en utredning av semesterlagstiftningen. TCO hade redan<br />
tidigare begärt en översyn av semsterlagen, bl. a. i syfte att ge äldre<br />
arbetstagare längre semester. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte<br />
1974 dels arbetstidsdelegationen som skulle utreda frågan om framtida<br />
arbetstidsförkortningar, dels semesterkommittén, vars betänkande lades<br />
fram i slutet av 1975. Svenska arbetsgivareföreningens representant i<br />
utredningen reserverade sig mot förslaget på flera punkter.</p>
<p>i. Vära tidigare ställningstaganden</p>
<p>I vår motion om arbetsmiljön (1976/77:475) framhöll vi att arbetet<br />
på förslaget till ny semesterlag var klart före regeringsskiftet på hösten<br />
1976 i vad gällde huvudpunkterna i lagförslaget, medan ställningstagandena<br />
i övriga frågor återstod. Det var emellertid klart att vissa frågor,<br />
som inte hade slutligt behandlats i semesterkommittén, måste bearbetas<br />
i en ny utredning.</p>
<p>Till den del som ställningstagandena var klara hade dessa redovisats<br />
offentligt i form av ett pressmeddelande den 5 maj 1976. Det hade följande<br />
innehåll:</p>
<p>- Fem veckors semesterledighet för alla. Även om man inte tjänat ihop<br />
semesterlön för hela året, skall man få rätt till ledighet under hela femveckorsperioden.<br />
För deltidsanställda innebär detta en avsevärd förbättring.<br />
Deltidsanställda går nu ofta miste om semesterrättigheter beroende<br />
på hur arbetstiden är förlagd.</p>
<p>- Bättre semestervillkor för nyanställda. En nyanställd får enligt förslaget<br />
betald semester tidigare än han får i dag. Det sker genom att intjänandeperioden<br />
flyttats närmare semestertiden. Det innebär t. ex. att en person<br />
som anställs i början av ett år får viss betald semester samma år.</p>
<p>- Bättre regler för intjänande av semester. F. n. får man betald semester<br />
även om man varit sjuk i upp till 90 dagar under det år man tjänade<br />
in semestern. Den tiden förlängs till 180 dagar. Rätten till semesterlön vid<br />
ledighet med föräldrapenning förlängs och skall gälla oavsett vem av föräldrarna<br />
som är hemma. Även vissa fackliga studier skall ge rätt till semester.</p>
<p>- Höjd semesterlön. Semesterersättningen höjs från 9 till 12 % av den<br />
semestergrundande inkomsten.</p>
<p>- Rätt att spara semesterledighet till en längre sammanhängande period.<br />
Varje anställd skall ha rätt att hos en och samma arbetsgivare spara<br />
upp till fem veckors semesterledighet, för att därigenom kunna ta ut<br />
en längre sammanhängande ledighet.</p>
<p>- Fortsatt utredningsarbete. Frågan om en särskild fond för semesterlönen<br />
skall utredas vidare. I första hand gäller detta den semesterlön<br />
som tjänas in vid sjukdom och annan semesterlönegrundande frånvaro.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 1544</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Även frågor som rör rätt att tjäna in semester i samband med värnplikt,<br />
arbetslöshet m. m. skall utredas vidare.</p>
<p>4. Allmänna synpunkter pä regeringens lagförslag</p>
<p>Det förslag som lagts fram i propositionen 1976/77:90 överensstämmer<br />
i sina huvuddrag med de ställningstaganden som den socialdemokratiska<br />
regeringen hade gjort. Det gäller tanken på en forlängd semesterledighet,<br />
förbättrad semesterlön, möjlighet att spara till längre sammanhängande<br />
semesterledighet m. m.</p>
<p>Propositionen innehåller emellertid på flera viktiga punkter förslag som<br />
avviker från semesterkommitténs förslag. I långa stycken har regeringen<br />
därvid gjort förändringar till arbetstagarnas nackdel och till arbetsgivarnas<br />
fördel.</p>
<p>Enligt vår uppfattning är semestern en rättighet som tjänats in av<br />
arbetstagarna. Lagen bör därför utformas så att löntagarna verkligen kan<br />
få ut sina rättigheter. Vi kommer därför i det följande att föreslå förändringar<br />
i regeringens proposition i syfte att uppnå detta.</p>
<p>Det är nödvändigt att arbetet på att ytterligare förbättra semesterrätten<br />
fortsätter. Det utredningsarbete som den socialdemokratiska regeringen<br />
hade planerat måste komma till stånd. Det innebär att frågan om en<br />
särskild fond för uppsamling av semesterlön måste komma upp i det<br />
sammanhanget. Syftet med utredningsarbetet skall vara att visa hur en<br />
sådan fond kan användas för att utvidga rätten till semesterlön vid sjukdom,<br />
föräldraledighet och militärtjänst och att möjliggöra att semesterlön<br />
som har tjänats in i flera anställningar kan sparas efter byte av anställning.<br />
Andra viktiga frågor som kvarstår att lösa är förstärkt semesterlön för<br />
lågavlönade samt semesterrätten vid arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning.</p>
<p>5. Förslag till förändringar i regeringens förslag</p>
<p>5.1 Garanterad minimisemester</p>
<p>I lagförslagets 4 $ sägs att arbetstagare har rätt till tjugofem semesterdagar<br />
varje semesterår. I den 5 S inskränks emellertid denna rätt. Enligt<br />
första stycket trappas rätten till semesterledighet ned mycket kraftigt<br />
för den som börjar sin anställning efter fyra månader av semesteråret<br />
(efter den 31 juli). 1 sådana fall utgår endast 10 dagars ledighet. Börjar<br />
anställningen efter sex månader av semesteråret (efter den 30 september)<br />
utgår fem dagars ledighet. Enligt andra stycket får vissa korttidsanställda<br />
över huvud taget inte rätt till någon semesterledighet.</p>
<p>Vi kan inte acceptera de föreslagna inskränkningarna. Begränsningsreglerna<br />
är så utformade att de slår sönder tanken bakom den garanterade</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>minimisemestern. Avsikten med reformen, så som den skisserades i den<br />
socialdemokratiska regeringens direktiv till utredningen, var att alla arbetstagare<br />
skulle tillförsäkras en viss minsta garanterad semesterledighet<br />
varje år. Lösningen låg i att dela rätten till semesterledighet och rätten<br />
till semesterlön. Denna uppläggning fullföljs inte i det förslag som den<br />
borgerliga regeringen lagt fram.</p>
<p>Semesterkommittén hade föreslagit att full semesterledighet skulle utgå<br />
för dem som fått anställning fram till och med den 31 oktober. Regeringen<br />
har nu sprängt in en ny gräns vid den 31 juli (5 5 första stycket). Det<br />
innebär att den som tar anställning den 31 juli får rätt till full semesterledighet<br />
hos den nya arbetsgivaren, medan den som anställs den 1<br />
augusti endast får rätt till 10 dagars ledighet. Den som har haft anställning<br />
i ett helt år och tjänat in full semesterlön har då inte lagens stöd för<br />
att få ut sin ledighet i den nya anställningen. Vi föreslår att den av<br />
regeringen föreslagna gränsen vid den 31 juli helt tas bort ur semesterlagen<br />
och att full semesterledighet utgår för dem som fått anställning<br />
fram till och med den 30 september och att semesterledigheten därefter<br />
utgår med 5 dagar under återstoden av semesteråret.</p>
<p>Den andra inskränkningen (5 $ andra stycket) innebär att en ganska<br />
godtyckligt vald 3-månadersgräns förs in. Det betyder att en person som<br />
har haft flera korta anställningar inte får någon laglig rätt till semesterledighet<br />
över huvud taget även om han har arbetat hela året. Begränsningen<br />
kan särskilt äventyra semesterrätten på de områden där objektanställningar<br />
är vanligt förekommande, t. ex. inom byggnadsindustrin.<br />
Vi föreslår att denna inskränkning i semesterrätten avvisas av riksdagen.</p>
<p>Den tredje inskränkningen (5 § tredje stycket) innebär att ersättning<br />
för arbete som avsetts pågå i högst tre månader och omfatta högst sextio<br />
timmar skall anses innefatta semesterersättning. Denna begränsning i<br />
rätten till semesterlön ingick inte i det förslag som regeringen remitterat<br />
till lagrådet. Den har förts in på förslag av lagrådet. Syftet med lagen<br />
är att semesterlön om 12 % ska utgå på all intjänad lön. Den av lagrådet<br />
och regeringen föreslagna begränsningen innebär att en arbetstagare inte<br />
automatiskt har en sådan rätt vid vissa korttidsanställningar. Och i de<br />
fall arbetstagare och arbetsgivare skulle ha kommit överens om att semesterersättning<br />
skall utgå, men det blir delade meningar om så skett,<br />
faller bevisbördan på arbetstagaren. Vi anser denna inskränkning vara<br />
principiellt felaktig. Vi kan inte dela regeringens uppfattning att det av<br />
praktiska skäl skulle finnas anledning göra inskränkningar i rätten till<br />
semesterlön. Det kan inte vara några svårigheter för arbetsgivaren att<br />
i samband med slutlönen lägga på 12 % på den lön som arbetstagaren<br />
fått för sitt arbete, eller att i förväg, vid överenskommelse om arbetet,<br />
ange vad som utgör lön och vad som utgör semesterlön. Det måste befaras<br />
att bestämmelsen kommer att leda till onödiga tvister. Vi anser således</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>att några vägande praktiska skäl inte har anförts för den föreslagna begränsningen<br />
och att principiella skäl talar emot en sådan regel. Vi kräver<br />
därför att den utgår ur lagen.</p>
<p>Det kan tilläggas att den norska semesterlagen, som har samma uppbyggnad<br />
som den nu föreslagna lagen, inte har några inskränkningar<br />
av det slag som motsvarar 5 §. Man har där inte haft några problem<br />
med lagens tillämpning i detta avseende.</p>
<p>Utöver dessa ändringar i sak i lagförslaget, hemställer vi om vissa<br />
redaktionella ändringar i 4 och 5</p>
<p>5.2 Skydd mot förlust av permitteringslön</p>
<p>I 8 § i lagförslaget ingår regler som tillsammans med 13 § har till<br />
avsikt att skydda arbetstagare mot att förlora permitteringslön. Tanken<br />
är att permittering under semesterperiod med rätt till ersättning från<br />
arbetslöshetskassa och permitteringslön inte skall kunna bytas ut mot obetald<br />
semesterledighet.</p>
<p>Vi föreslår att dessa regler som nu har delats upp på två paragrafer<br />
och blivit synnerligen svåröverskådliga förenklas och förs in i den av<br />
oss föreslagna 5 §, där reglerna för avstående av semesterledighet återfinns.</p>
<p>Den s. k. obetalda semesterledigheten är ingenting annat än tjänstledighet<br />
utan lön. Hittills har den grundsatsen gällt i svensk rätt att arbetstagaren<br />
frivilligt har fått avgöra om han vill begära ledighet utan<br />
lön. Den borgerliga regeringen försöker nu lagfästa en ny omvänd grundsats<br />
i 8 arbetstagaren avkrävs en bindande utfästelse om han önskar<br />
utnyttja obetald ledighet eller ej. Detta förslag bör avvisas, helst som<br />
av motiven framgår att arbetsgivaren blir skyldig att påtvinga arbetstagaren<br />
obetald ledighet, om arbetsgivaren inte har begärt besked av arbetstagaren<br />
hur denne ställer sig. Arbetstagaren bör själv fritt få avgöra<br />
utan risk för obehöriga påtryckningar om han vill begagna sig av sin<br />
rätt till obetald ledighet eller ej. Detta bör gälla även efter det att den<br />
obetalda ledigheten har lagts ut, vilket kan ha skett flera månader i förväg,<br />
då den enskilde arbetstagaren inte till fullo har kunnat överblicka följderna<br />
av semesterutläggningen. Avtal om förläggning av obetald semesterledighet<br />
bör alltså inte vara bindande för arbetstagaren fram till en<br />
skälig varselfrist. Arbetsgivarens intresse av planering är tillräckligt tillgodosedd<br />
om gränsen sätts till tre veckor före semesterledighetens början (jfr<br />
10 $ andra stycket studieledighetslagen, 3 S lagen om förbud mot uppsägning<br />
eller avsedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring<br />
m. m. och 8 S lagen om rätt till föräldraledighet).</p>
<p>Om arbetstagaren avstår från att utnyttja obetald semesterledighet får<br />
arbetsgivaren ta ställning till om han kan erbjuda arbetstagaren arbete.<br />
Annars blir det fråga om permittering.</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Genom vår uppläggning vinner man också ett säkrare skydd mot förlust<br />
av permitteringslön. Den självklara utgångspunkten måste vara att rätten<br />
till viss semesterledighet inte skall ta bort rätten till permitteringslön<br />
i de fall arbetstagaren inte har rätt till semesterlön under semesterledigheten<br />
helt eller delvis. Den del av semesterledigheten som inte täcks<br />
av intjänt semesterlön skall m. a. o. alltid anses vara permitteringstid,<br />
för vilken reglerna om permitteringslön skall gälla. Genom vår uppläggning<br />
blir de oklara bestämmelserna i 13 § överflödiga. Vad menas t. ex.<br />
med ”permittering som arbetstagare ej hade anledning att räkna med”?<br />
Detta uttryck är ofullständigt belyst i motiven. Vårt förslag täcker vidare<br />
andra fall, där obetald semesterledighet endast har betecknats på ett annat<br />
sätt i avtalet mellan parterna, t. ex. tjänstledighet. Det förekommer nämligen<br />
på en del håll att avtal träffas mellan nytillträdande arbetstagare<br />
och arbetsgivare om tjänstledighet under semesterstängningen och där<br />
arbetstagaren mer eller mindre blir vilseledd på grund av att han inte<br />
är på det klara med följderna av avtalet. Arbetsgivaren kan sedan, när<br />
verksamheten stängs under semestern, hävda att arbetstagare inte har<br />
rätt till permitteringslön. Denne kan också gå miste om ersättning från<br />
arbetslöshetskassan. Det är angeläget att i samband med reformeringen<br />
av semesterlagstiftningen undanröja riskerna av ett sådant förfarande.<br />
Det bör ske genom ett motivuttalande som klargör att avtal som får<br />
dessa följder inte skall vara bindande.</p>
<p>5.3 Semesterledighet för skiftarbetare</p>
<p>I 9 S finns regler för semesterledighetens beräkning. Semesterkommittén<br />
hade föreslagit en regel som skulle ge helgarbetare rätt till ledighet<br />
lördag och söndag såväl vid semesterperiodens början som vid dess slut.<br />
Avsikten med förslaget var att även skiftarbetare m. fl. skulle få sammanlagt<br />
37 dagars ledighet, om semestern tas ut på en gång.</p>
<p>I regeringens förslag har denna rättighet tagits bort efter kritik från<br />
bl. a. SAF. Enligt förslaget skall veckoslutet antingen före eller efter semesterledigheten<br />
hållas utanför denna ledighet. Det innebär att skiftarbetare<br />
kan få sammanlagt högst 35 dagars sammanhängande ledighet.<br />
Som motiv för förändringen har anförts att det skulle bli svårt att hålla<br />
i gång verksamheter under de veckoslut då både de som återvänder och<br />
de som börjar sin semester samtidigt är lediga. Som ytterligare motiv<br />
har regeringen hävdat att arbetsgivaren kan sätta bestämmelsen ur spel<br />
genom att arbetsgivaren förlägger semesterledigheten för söndagsarbetande<br />
på sådant sätt att ledigheten inte börjar i anslutning till veckoslut.</p>
<p>Vi kan inte dela regeringens uppfattning att det skulle uppstå svårigheter<br />
av den omfattning som regeringen på grundval av SAF:s knapphändiga<br />
argumentering vill göra gällande. Erfarenheterna av de senaste<br />
årens arbetstidsförkortningar har visat att det mycket väl går att anpassa</p>
<p style="margin-left:3px;">1** Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 1544</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>olika arbetstidsschema till ändringar i arbetstiden. För de skiftgående<br />
innebar den senaste arbetstidsförkortningen att arbetstiden per vecka<br />
minskades med fyra timmar. Eftersom denna förkortning inte kunde<br />
läggas ut i form av kortare arbetsdag, när skiften skall täcka dygnets<br />
alla timmar, fick den i stället läggas ut i form av längre ledighetsperioder.<br />
Denna utläggning har gått mycket bra, och den erfarenheten bör väga<br />
tyngre än alla de allmänna farhågor som redovisats i ett par remissyttranden<br />
och som regeringen nu tagit fasta på. Vi kan därför inte hålla<br />
med om att det skulle innebära svårigheter för arbetsgivarna att bereda<br />
ledighet lördag-söndag både före och efter semesterledigheten.</p>
<p>Vi är inte heller beredda att, som regeringen gör, utgå ifrån att arbetsgivarna<br />
skulle förlägga semestern på ett sätt som skulle urholka bestämmelsen.<br />
Som vi strax skall återkomma till bör medbestämmanderättsavtal<br />
träffas om semesterledighetens förläggning, och det bör vara<br />
ytterligare en garanti för att förläggningen sker på ett sätt som tillgodoser<br />
såväl arbetstagarnas intressen, när det gäller ledighetens förläggning, som<br />
intresset av att verksamheten kan bedrivas på avsett sätt. Lagförslaget<br />
bör därför ändras på denna punkt. Semesterkommittén analyserade ingående<br />
den viktiga frågan om semesterns förläggning för skiftarbetare, turlistearbetare<br />
och andra arbetstagare med oregelbunden arbetstid (SOU<br />
1975:88 s. 134 ff.). Kommitténs slutsats blev att någon generell regel<br />
som täckte in alla skiftande fall inte kunde ges, men att utgångspunkten<br />
skulle vara att varje enskild individ borde få en korrekt arbetstid enligt<br />
avtal och att någon ledighet inte får gå förlorad genom semesterutläggningen.<br />
Regeringen har ägnat denna viktiga fråga ett förstrött intresse<br />
och endast kommit med några svaga motivuttalanden. Som TCO har<br />
framhållit i sitt remissyttrande bör det dock av lagtexten klart framgå<br />
att skiftarbetare m. fl. inte genom förläggning av semesterledigheten får<br />
en längre årsarbetstid än som haröverenskommits i kollektivavtal mellan<br />
parterna. De skall naturligtvis inte heller tjäna arbetstid på en semesterförläggning.<br />
Vi ansluter oss till TCO:s krav som överensstämmer med<br />
LO:s uppfattning och föreslår en uttrycklig lagregel som lämpligen kan<br />
föras in i den ledigblivna 9 § i vårt förslag. Endast genom de av oss<br />
föreslagna tilläggen till 8 och 9 SS uppnås ett fullgott skydd för skiftarbetare<br />
och likställda. Vi vill tillägga att bestämmelsen i 8 S har utformats<br />
så att den endast kan åberopas en gång varje semesterår. Den<br />
gäller alltså endast om semesterledigheten är tre veckor (19 kalenderdagar)<br />
i en följd eller längre.</p>
<p>5.4 Medbestämmande om semesterförläggningen</p>
<p>I propositionen erinras om möjligheten att träffa kollektivavtal om<br />
medbestämmanderätt i fråga om förläggningen av semesterledigheten.<br />
Detta kommer också till uttryck i lagen (10 S), där det vidare anges att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>arbetsgivaren, om inte sådant avtal träffats, har primär förhandlingsskyldighet<br />
om semesterns förläggning. Detta gäller emellertid endast semesterperiod<br />
av minst fyra veckor under juni-augusti. Övriga semesterperioder<br />
faller därmed utanför arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet,<br />
och arbetsgivaren är enligt lagen endast skyldig att samråda med<br />
arbetstagaren. Till sist är det, om enighet inte har kunnat nås, arbetsgivaren<br />
som ensam bestämmer semesterns förläggning (10 § fjärde stycket).</p>
<p>Enligt vår uppfattning är semesterledighetens förläggning en fråga där<br />
löntagarna genom sina organisationer bör kunna ha självbestämmande.<br />
Möjligheten till självbestämmande och andra former av inflytande utreds<br />
f. n. av nya arbetsrättskommittén, och vi anser det lämpligt att avvakta<br />
dess förslag innan vi tar ställning till hur ett sådant självbestämmande<br />
skall fogas in i semesterlagstiftningen. Vi menar dock att lagen bör kunna<br />
ge ett klarare uttryck för önskemålet att medbestämmanderättsavtal kommer<br />
till stånd när det gäller semesterns förläggning och att lagen därmed<br />
ger arbetstagarnas organisationer ett starkare stöd i dessa strävanden.<br />
Detta var också semesterkommitténs avsikt, när den förklarade att den<br />
lokala arbetstagarorganisationens inflytande på semesterledighetens förläggning<br />
borde stärkas i förhållande till vad som hittills har gällt.</p>
<p>Vidare bör lagen utformas så att arbetsgivarens skyldighet att primärförhandla<br />
om semesterledighetens förläggning också omfattar semesterperioder<br />
som är mindre än fyra veckor och som är förlagda til! andra<br />
tider än juni-augusti. Frågan om vilka fall av semesterförläggning som<br />
faller under 11 § i MBL (primär förhandling) bör avgöras av parterna<br />
lokalt och inte inskränkas genom regler i semesterlagen.</p>
<p>Förhandlingsskyldigheten avser det fall då arbetsgivaren tar initiativ<br />
till utläggning av semesterledigheten. I det fall då arbetstagaren på eget<br />
initiativ vill ta i anspråk sin semesterledighet och arbetsgivaren är beredd<br />
att tillgodose önskemålet föreligger naturligtvis inte primär förhandlingsskyldighet.<br />
De invändningar som lagrådet har anfört saknar således<br />
grund, och den inskränkning som lagrådet på den grunden har föreslagit<br />
bör föras bort ur lagen.</p>
<p>5.5 Varseltiden för semesterutläggning</p>
<p>Semesterkommittén hade föreslagit att, i de fall avtal om semesterns<br />
förläggning inte träffats, arbetsgivaren skulle vara skyldig att underrätta<br />
om semesterns förläggning tre månader före ledighetens början. Kommittén<br />
föreslog också att varseltiden skulle kunna inskränkas till en månad<br />
om särskilda skäl föreligger, t. ex. genom att anställningen har börjat<br />
under tremånadersperioden.</p>
<p>I propositionen har underrättelsetiden begränsats till två månader.<br />
Vidare har förslaget om att varseltiden kan inskränkas till en månad,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>om särskilda skäl föreligger, kompletterats med att varsel ”om möjligt”<br />
skall lämnas en månad före ledighetens början (§ 11).</p>
<p>Två skäl har anförts i propositionen för att inskränka varseltiden till<br />
två månader. För det första sägs att förskjutningen av intjänandeåret<br />
(från kommitténs förslag om 1 mars till propositionens förslag om 1 april)<br />
begränsar den underrättelsetid som det är möjligt att föreskriva i lag.<br />
För det andra sägs att den ordning som föreslås i propositionen, att underrättelsen<br />
om semesterledighetens förläggning endast skall omfatta betald<br />
ledighet och sådan obetald ledighet som arbetstagaren önskar få ut,<br />
gör det svårt med längre varseltid än två månader.</p>
<p>Vi kan inte finna att de argument som anförts är bärande. Att intjänandeåret<br />
börjar den 1 april kan inte vara något argument mot den<br />
av semesterkommittén föreslagna tremånadersregeln. Arbetsgivaren vet<br />
redan tidigare vilken semesterledighet som en arbetstagare har rätt till,<br />
eftersom denna är en rätt till minimisemester och dess längd endast<br />
är beroende på vid vilken tidpunkt under året som anställningen börjat.<br />
Att underrättelsen endast skall omfatta betald ledighet och sådan obetald<br />
ledighet som arbetstagaren önskar få ut är i och för sig ett argument<br />
för en kortare varseltid, men eftersom vi föreslagit en enklare ordning<br />
(se 5.2 Skydd mot förlust av permitteringslön och 5 § andra stycket)<br />
finns det inte längre några sakliga skäl för den ståndpunkt som regeringen<br />
intagit. Vi föreslår därför att varseltiden sätts till tre månader.</p>
<p>När det gäller inskränkningen i arbetsgivarens skyldighet att underrätta<br />
vill vi anföra följande. Vi delar uppfattningen att det är nödvändigt att<br />
varseireglerna är så flexibla att de är tillämpbara i olika situationer, t. ex.<br />
när en anställning har börjat inom tremånadersperioden. Vi är också av<br />
uppfattningen att en sådan flexibilitet bör föreligga även under den sista<br />
månaden före semesterns början. Av det skälet finns det, enligt vår uppfattning,<br />
ingen anledning att ha två olika varselperioder och två olika<br />
skäl för undantag från dessa regler. Vi föreslår därför att varseltiden<br />
skall vara tre månader före semesterledighetens början, om inte särskilda<br />
skäl föreligger. Med särskilda skäl avses fall där arbetsgivaren inte har<br />
möjlighet att iaktta tremånaderstiden, t. ex. när det är fråga om en nyanställd<br />
som anställts alltför nära semesterstängningen, eller andra fall<br />
av ren undantagskaraktär, i vilka det med fog kan sägas att arbetsgivaren<br />
är nödsakad att tillämpa kortare underrättelsetid.</p>
<p>5.6 Semesterledighet och uppsägningstid</p>
<p>Semesterkommittén hade föreslagit regler som skulle förhindra att arbetstagarna<br />
gick miste om intjänade förmåner genom att arbetsgivaren<br />
förläde semesterledighet och uppsägningstid till samma period. Förslaget<br />
var så utformat att om semesterledigheten förlädes till uppsägningstiden<br />
skulle återstoden av uppsägningstiden förskjutas. Härigenom kunde det</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>II</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>aldrig inträffa att intjänad semesterlön kvittades bort mot uppsägningslön.</p>
<p>I regeringens förslag sägs att det finns behov av ett förbud mot utläggning<br />
av semester under uppsägningstid. Ett sådant förbud kan, enligt<br />
regeringens uppfattning, åstadkommas på ett enklare sätt än genom att<br />
låta uppsägningstiden eller del av denna uppskjutas till dess semesterledigheten<br />
har ägt rum. Regeringen har därför föreslagit att utläggning<br />
av semesterledigheten inte får ske under uppsägningstid, om inte arbetstagaren<br />
medger det, och skulle uppsägningstiden helt eller delvis<br />
infalla under redan utlagd semesterledighet, så skall denna i samma mån<br />
upphävas, om arbetstagaren begär det (14 §).</p>
<p>Innebörden av dessa regler är således att regeringen öppnar en möjlighet<br />
för arbetsgivaren att träffa överenskommelse med arbetstagaren om att<br />
förlägga semesterledigheten till uppsägningstiden. I propositionen beskrivs<br />
detta som ett enklare sätt att förverkliga den princip som kommittén<br />
uttalat sig för, nämligen att arbetstagarna inte skall kunna gå<br />
miste om intjänade förmåner. Vidare sägs att man därigenom skulle undvika<br />
de komplikationer i samband med arbetsgivarens konkurs vilka skulle<br />
inträffa om den av kommittén förordade regeln infördes.</p>
<p>Enligt vår uppfattning innebär regeringens ställningstagande inte enbart<br />
en förenkling av reglerna utan också en viktig förändring i sak.<br />
Tanken bakom propositionen synes vara att löntagaren vid konkurs inte<br />
skall av garantimedel kunna få ersättning för såväl uppsägningslön som<br />
semesterlön, eftersom han inte behöver utföra arbete under semester.<br />
Löntagaren skulle i en sådan situation kvitta en lagstadgad rätt till uppsägningslön<br />
mot att få ut en lagstadgad semesterledighet och semesterlön.<br />
En sådan uppgörelse kan knappast sägas vara i arbetstagarens intresse.</p>
<p>Vad arbetstagaren förlorar är en inkomst som kan uppgå till fem veckors<br />
lön och det han uppnår med detta är att sluta sin anställning tidigare<br />
än han annars skulle ha gjort. Om det nu skulle vara i arbetstagarnas<br />
intresse att sluta anställningen för att t. ex. gå över till annat arbete så<br />
kan det ske på vanligt sätt genom att arbetstagaren säger upp anställningen.<br />
Den regel som regeringen föreslår kan därför vara tillämplig endast<br />
i de fall där arbetsgivaren vill att arbetstagaren skall sluta anställningen<br />
så snart som möjligt och där arbetstagaren inte är medveten om<br />
att en sådan överenskommelse kan innebära ekonomiska förluster. Enligt<br />
vår mening talar starka skäl emot en regel av detta slag, som kan innebära<br />
förlust av redan intjänade rättigheter. Den bör därför utgå och ersättas<br />
med en regel som motsvarar den som semesterkommittén hade föreslagit.</p>
<p>5.7 Semesterlönegrundande frånvaro</p>
<p>I propositionen föreslås en utvidgning av den semesterlönegrundande<br />
frånvaron. Utvidgningen är mindre omfattande än vad semesterkom</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>mittén hade föreslagit. Detta hänger samman med att det föreslagna<br />
fondsystemet nu inte kan komma till stånd. Vi kan i princip acceptera<br />
den uppläggning som förslaget fått i denna del om det fortsatta utredningsarbetet<br />
bedrivs på det sätt som vi tidigare föreslagit (avsnitt 4).<br />
Men vi föreslår ett par tillägg i sak samt vissa redaktionella förändringar,<br />
vilket framgår av förslaget till lagtext.</p>
<p>Det första förslaget till ändring gäller reglerna för semestergrundande<br />
frånvaro vid föräldraledighet. Kommittén hade föreslagit att dessa regler<br />
skulle knytas till reglerna i den allmänna försäkringen om ersättningen<br />
vid föräldraledighet. Regeringen har här fört in en tidsgräns på 120 dagar<br />
för vardera föräldern. I avvaktan på ett ställningstagande till en semesterlönegrundande<br />
frånvaro är vi beredda att acceptera den föreslagna uppläggningen.<br />
När det gäller ensamstående förälder sägs i propositionen<br />
att den föreslagna tiden bör förlängas till 180 dagar. Detta innebär emellertid<br />
att ensamstående förälder - till skillnad från sammanboende som<br />
delar föräldraledigheten - endast kan ta ut sex av de nu gällande sju<br />
månadernas föräldraledighet med bevarande rätt till semesterlön. Någon<br />
närmare motivering för att en ensamstående förälder skall få en sämre<br />
rätt än vad två sammanboende föräldrar får har inte lämnats. Vi hävdar<br />
att ensamstående måste jämställas med sammanboende när det gäller<br />
semesterlönerätten. Detta kan ske genom att tiden för semesterlönegrundande<br />
frånvaro - vid nuvarande regler om föräldraledighet - förlängs<br />
till 210 dagar för ensamstående.</p>
<p>Det andra förslaget till ändring i sak gäller rätten till semesterlön vid<br />
permittering. Som Landsorganisationen framhållit bör permittering som<br />
äger rum utan kollektivavtalsenlig eller lagstadgad permitteringslön också<br />
omfattas av reglerna för semesterlönegrundande frånvaro. Detta bör komma<br />
till uttryck genom att ytterligare en punkt förs in i 17 § första stycket.</p>
<p>5.8 Uttag av sparade semesterdagar</p>
<p>I förslaget har intagits regler om att en del av semesterledigheten kan<br />
sparas till ett senare semesterår. I lagförslagets 19 § finns regler om att<br />
arbetstagare som vill ta i anspråk sparade semesterdagar skall underrätta<br />
arbetsgivaren om detta. Om man vill ta i anspråk sparade semesterdagar<br />
utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt skall detta meddelas<br />
till arbetsgivaren senast tre månader i förväg. I propositionen förklarar<br />
föredraganden att en förhållandevis lång varseltid bör fordras från arbetstagarnas<br />
sida men menar att en varseltid om tre månader bör kunna<br />
accepteras.</p>
<p>Enligt vår mening är inte dessa regler utformade med nödvändig flexibilitet.<br />
Det kan t. ex. inte vara rimligt att en person som av familjeskäl<br />
vill utnyttja ett par tre dagars semesterledighet skall vara tvungen att<br />
varsla om detta tre månader i förväg. Därtill skall läggas att förslagen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>om varseltider i regeringsförslaget saknar konsekvens. Regeringen menar<br />
att arbetsgivarna skall vara skyldiga att underrätta arbetstagarna om semesterns<br />
förläggning endast två månader i förväg men kräver att arbetstagarna<br />
skall kunna underrätta arbetsgivaren tre månader i förväg, även<br />
om det endast rör sig om ett fåtal sparade semesterdagar.</p>
<p>Enligt vår mening är det nödvändigt att finna en smidigare lösning,<br />
som både tillgodoser ett berättigat intresse från arbetsgivaren att kunna<br />
planera verksamheten och ett berättigat intresse från den enskilde arbetstagaren<br />
att kunna ta i anspråk sin insparade semesterledighet. Det<br />
bör kunna ske genom att varseltidens längd står i viss relation till längden<br />
på den semesterledighet som skall tas i anspråk. Vi vill därför föreslå<br />
att arbetstagaren skall vara skyldig att underrätta arbetsgivaren i förväg<br />
om uttag av sparad semesterledighet, att underrättelsetiden skall utgöra<br />
en månad för varje ianspråktagen semesterledighetsperiod upp till en<br />
vecka, dock sammanlagt högst tre månaders varseltid.</p>
<p>5.9 Hemarbetandes villkor</p>
<p>Semesterkommittén hade föreslagit att s. k. okontrollerade arbetstagare,<br />
dvs. främst hemarbetande, skulle jämställas med övriga arbetstagare<br />
och således ha en uttrycklig rätt inte bara till semesterlön utan också<br />
till semesterledighet.</p>
<p>I propositionen har regeringen gått ifrån denna uppläggning. De hemarbetande<br />
har enligt lagen inte rätt till semesterledighet. Det sägs visserligen<br />
att med den utformning som lagen har fått så har ett viktigt hinder mot<br />
att jämställa okontrollerade arbetstagare med övriga fallit bort. Men samtidigt<br />
sägs att tillämpningen av semesterlagens bestämmelser även på denna grupp<br />
skulle medföra betydande praktiska problem. Vad som då åsyftas är bl. a.<br />
reglerna om semesterledighetens beräkning och förläggning. I propositionen<br />
sägs att man skulle driva fram en ökad kontroll från arbetsgivarens sida<br />
om man nu skulle jämställa de okontrollerade arbetstagarna med övriga<br />
arbetstagare och att deras frihet i fråga om tid och sätt för arbetets fullgörande<br />
därmed blir beskuren.</p>
<p>Enligt vår uppfattning är de hemarbetande en grupp som har en svag<br />
ställning på arbetsmarknaden i förhållande till andra. De fackliga organisationerna<br />
har fått arbeta hårt för att förbättra de hemarbetandes<br />
ställning och åstadkomma likartade anställningsvillkor. Det kan därför<br />
inte vara rimligt att lagstiftningen utformas på ett sådant sätt som för<br />
lång tid befäster en skillnad i villkoren. Vår principiella uppfattning är<br />
alltså att särreglerna för bl. a. hemarbetande slopas.</p>
<p>När det gäller de praktiska problemen vid en tillämpning av semesterlagens<br />
regler på de hemarbetande vill vi först notera att regeringen<br />
hävdar att redan med hittills gällande lag hårde hemarbetande haft möjlighet<br />
att "bereda sig semesterledighet i samband med att de fick särskild</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>semesterlön”. Vidare vill vi notera att regeringen menar att den nya<br />
lagstiftningens utformning gör det lättare att jämställa okontrollerade<br />
arbetstagare med övriga arbetstagare. Innebörden av regeringens egna<br />
argument är uppenbarligen att de hemarbetande hittills i stort sett har<br />
kunnat lägga ut sin semesterledighet vid den tidpunkt, då de ansett detta<br />
vara lämpligt. Man kan alltså säga att dessa grupper har ett självbestämmande<br />
över semesterledighetens utläggning. Mot den bakgrunden<br />
kan det alltså inte föranleda några betydande allmänna problem att slopa<br />
de särregler som regeringen föreslår i 27 §. Vad som kan tänkas inträffa<br />
är undantagsfall, då en arbetsgivares intresse av att få ett visst arbete<br />
utfört står emot en hemarbetandes intresse att få ut den ledighet som<br />
alla andra arbetstagare med lagens stöd kan få ut. Det kan inte vara<br />
ett samhällsintresse, inte ens ett allmänt arbetsgivarintresse, att lagstiftaren<br />
i sådana fall ställer sig på arbetsgivarens sida mot arbetstagaren. Lagen<br />
bör inte gynna en arbetsgivare som lägger upp sin verksamhet på ett sådant<br />
sätt att några få personer skall tvingas avstå från rättigheter som tillkommer<br />
alla andra. Principiella skäl talar således för att reglerna i 27 jj slopas och<br />
några vägande praktiska skäl finns inte för de av regeringen föreslagna särbestämmelserna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till det ovan anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:56px;">1. att riksdagen antar det i regeringens proposition 1976/77:90<br />
framlagda förslaget till Semesterlag med de av oss föreslagna<br />
förändringarna,</p>
<p style="margin-left:56px;">2. att riksdagen beträffande det fortsatta utredningsarbetet som<br />
i sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i<br />
motionen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p style="text-align:right;">Bilaga</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Förslag till<br />
Semesterlag</p>
<p style="margin-left:11px;">Härigenom föreskrives följande</p>
<p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p>
<p style="margin-left:10px;">2 §</p>
<p style="text-align:right;">Avtal är ogiltigt i den mån det innebär att arbetstagares rättigheter<br />
enligt denna lag upphäves eller inskänkes. Detta gäller dock ej, om annat</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>framgår av lagen.</p>
<p>Avvikelse från i, 9, II, 16, 22,<br />
23, 26, 29 och 30 $$ får göras med<br />
stöd av kollektivavtal som på arbetstagarsidan<br />
har slutits eller godkänts<br />
av organisation som är att<br />
anse som central arbetstagarorganisation<br />
enligt lagen (1976:580) om<br />
medbestämmande i arbetslivet.<br />
Arbetsgivare som är bunden av sådant<br />
kollektivavtal eller av kollektivavtal<br />
om avvikelse från 12. 19.<br />
20 eller 21 $, får i angivna hänseenden<br />
tillämpa avtalet även på arbetstagare<br />
som ej är medlem av den<br />
avtalsslutande arbetstagarorganisationen,<br />
under förutsättning att<br />
•arbetstagaren sysselsättes i arbete<br />
som avses med avtalet och ej omfattas<br />
av annat tillämpligt kollektivavtal.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Avvikelse från 3,8, II, 15,21,22,<br />
25, 27 och 28 $$ får göras med stöd<br />
av kollektivavtal som på arbetstagarsidan<br />
har slutits eller godkänts av organisation<br />
som är att anse som central<br />
arbetstagarorganisation enligt lagen<br />
(1976:580) om medbestämmande<br />
i arbetslivet. Arbetsgivare som är<br />
bunden av sådant kollektivavtal eller<br />
av kollektivavtal om avvikelse från<br />
12, 18, 19 eller 20$, får i angivna<br />
hänseenden tillämpa avtalet även på<br />
arbetstagare som ej är medlem av<br />
den avtalsslutande arbetstagarorganisationen,<br />
under förutsättning att<br />
arbetstagaren sysselsättes i arbete<br />
som avses med avtalet och ej omfattas<br />
av annat tillämpligt kollektivavtal.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:14px;">3 5</p>
<p style="text-align:right;">Med semester avses tiden från och med den 1 april ett år till och<br />
med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett se</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>mesterår kallas intjänandeår.</p>
<p>Såsom semesterledighet skall anses<br />
ledighet enstaka semesterdagar<br />
och period av semesterdagar jämte<br />
i 9$ angivna arbetsfria dagar, vilken<br />
börjar och slutar med semesterdag.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Såsom semesterledighet skall anses<br />
ledighet enstaka semesterdagar<br />
och period av semesterdagar jämte<br />
i 8$ angivna arbetsfria dagar, vilken<br />
börjar och slutar med semesterdag.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:4px;">Motionärernas förslag</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>4 §</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Arbetstagare har rätt till tjugofem<br />
semesterdagar varje semesterår<br />
utom i fall som avses i 5 och</p>
<p>27 H.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Arbetstagare har rätt till tjugofem<br />
semesterdagar varje semesterår.<br />
Under det semesterår dd arbetstagare<br />
anställes har han dock rätt till<br />
fern semesterdagar om anställningen<br />
börjar efter den 30 september.<br />
Under semesterledighet skall arbetstagare ha semesterlön i den mån<br />
han har tjänat in sådan under intjänandeåret.</p>
<p style="text-align:right;">Arbetstagare får avstå från rätt Om förlängd semesterledighet<br />
till semesterledighet som ej är för- finns bestämmelser i lagen</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>enad med semesterlön.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>(1963:115) om förlängd semester<br />
för vissa arbetstagare med radiologiskt<br />
arbete.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Under det semesterår då arbetstagare<br />
anställes har han rätt till tio<br />
semesterdagar, om anställningen<br />
börjar efter den 31 juli, och till fem<br />
semesterdagar, om den börjar efter<br />
den 30 september.</p>
<p>Arbetstagare som anställes för viss<br />
tid, viss säsong eller visst arbete saknar<br />
rätt till semesterledighet, om ej<br />
anställningsavtalet avser eller anställningen<br />
varar längre tid än tre<br />
månader, men äger rätt till semesterersättning<br />
för anställningstiden<br />
hos arbetsgivaren.</p>
<p>Vederlag för arbete, som har avsetts<br />
skola pågå högst tre månader<br />
och omfatta högst sextio timmar,<br />
förutsättes inbegripa semesterersättning,<br />
om ej annat framgår av omständigheterna.</p>
<p>Om förlängd semesterledighet<br />
finns bestämmelser i lagen</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Arbetstagare får avstå från rätt<br />
till semesterledighet som ej är förenad<br />
med semesterlön. Om arbetstagaren<br />
önskar avstå från sådan semesterledighet<br />
och har den redan<br />
lagts ur, skall han meddela det till<br />
arbetsgivaren senast tre veckor före<br />
semesterledighetens början.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p>
<p>(1963:115) om förlängd semester<br />
för vissa arbetstagare med radiologiskt<br />
arbete.</p>
<p>7 5</p>
<p>Semesterdagar med semesterlön Semesterdagar med semesterlön<br />
utgör så stort antal av semesterda- utgör så stort antal av semesterdagarna<br />
enligt 4 5 som svarar mot den garna enligt 4 5 sorn svarar mot den</p>
<p>del av intjänandeåret, under vilken del av intjänandeåret, under vilken</p>
<p>arbetstagaren har innehaft anställ- arbetstagaren har innehaft anställning<br />
hos arbetsgivaren. Arbetsdag ning hos arbetsgivaren. Arbetsdag</p>
<p>då arbetstagaren har varit frånva- då arbetstagaren har varit frånvarande<br />
utan lön inräknas i anställ- rande utan lön inräknas i anställningstiden<br />
endast om fråga har va- ningstiden endast om fråga har varit<br />
om semesterledighet eller ledig- rit om semesterledighet eller ledighet<br />
som enligt 17§ är semesterlö- het som enligt 16 i är semesterlö</p>
<p>negrundande. negrundande.</p>
<p>Vid beräkning enligt första stycket anges del av intjänandeåret i antal<br />
dagar. Uppstår vid beräkning av antalet semesterdagar med semesterlön<br />
brutet tal, avrundas detta till närmast högre hela tal.</p>
<p>Av semesterdagar som utlägges under visst semesterår skall, om ej<br />
annat avtalas, dagar som är förenade med semesterlön utgå först.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>8 5</p>
<p>Arbetstagare är skyldig att på be- (Paragrafen utgår helt)<br />
gäran lämna arbetsgivaren besked i<br />
vad män han önskar få ut semesterledighet,<br />
som ej är förenad med<br />
semesterlön, eller avstå från sådan<br />
ledighet. Besked behöver ej lämnas<br />
innan arbetstagaren har fått veta,<br />
hur många semesterdagar utan lön<br />
han har eller kan beräknas få rätt<br />
till.</p>
<p>Har semesterledighet utan lön<br />
lagts ut med anledning av arbetstagarens<br />
besked enligt första stycket,<br />
får arbetstagaren ej senare avstå från<br />
ledigheten utom i fall som avses i<br />
13 *.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p>
<p>9 5 8 S</p>
<p>Semesterledighet beräknas i hela dagar. Lördag och söndag räknas ej<br />
som semesterdagar annat än i fall som avses i tredje stycket.</p>
<p>Vid semesterledighet som omfattar<br />
minst fem dagar har arbetstagare,<br />
som arbetar lördag eller<br />
söndag eller båda dessa dagar, rätt<br />
till ledighet motsvarande tid av<br />
veckoslut dels under semesterledigheten<br />
och dels antingen omedelbart<br />
före eller omedelbart efter<br />
denna. Omfattar semesterledigheten<br />
minst nitton dagar i en följd, utsträcks<br />
rätten även till veskosluten<br />
såväl före som efter semesterledigheten.<br />
Har i fall som nu avses arbetstagaren<br />
ledighet av motsvarande<br />
omfattning veckodag, som ej är<br />
lördag eller söndag, och infaller den<br />
under semesterledigheten, räknas<br />
den som semesterdag.</p>
<p>Ar arbetstagare ledig lördag eller söndag, som annars skulle utgjort<br />
arbetsdag, och är fråga om kortare semesterledighet än som anges i andra<br />
stycket, räknas sådan dag som semesterdag. Arbetsfri dag skall då ej<br />
anses som semesterdag.</p>
<p>Med söndag jämställes helgdag samt påskafton, pingstafton, midsommarafton,<br />
julafton och nyårsafton.</p>
<p style="margin-left:168px;">9 5</p>
<p style="margin-left:168px;">För skiftarbetare, turlistearbetare<br />
eller arbetstagare med annan form<br />
av oregelbunden arbetstid skall semesterledigheten<br />
beräknas med hänsyn<br />
till arbetstagarens avralsenliga<br />
årsarbetstid.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vid semesterledighet som omfattar<br />
minst fem dagar har arbetstagare,<br />
som arbetar lördag eller<br />
söndag eller båda dessa dagar, rätt<br />
till ledighet motsvarande tid av<br />
veckoslut dels under semesterledigheten<br />
och dels antingen omedelbart<br />
före eller omedelbart efter<br />
denna. Har i fall som nu avses arbetstagaren<br />
ledighet av motsvarande<br />
omfattning veckodag, som ej är<br />
lördag eller söndag, och infaller den<br />
under semesterledigheten, räknas<br />
den som semesterdag.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Regeringens förslag</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:4px;">Motionärernas förslag</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>10 S</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Att i fråga om förläggning av semesterledighet<br />
kollektivavtal kan<br />
träffas om medbestämmanderätt för<br />
arbetstagarna föijer av 32 s*1 lagen<br />
(1976:580) om medbestämmande i<br />
arbetslivet. 1 fråga om arbetstagare<br />
för vilken sådant avtal ej träffats,<br />
skall gälla vad som föreskrivs i<br />
andra och tredje styckena.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:8px;">Mellan parter som träffar kollektivavtal<br />
om löner och allmänna anställningsvillkor<br />
bör, om arbetstagarparten<br />
begär det, även träffas kollektivavtal<br />
om medbestämmanderätt<br />
för arbetstagare om förläggning av<br />
semesterledighet enligt lagen<br />
(1967:580) om medbestämmande i<br />
arbetslivet. I fråga om arbetstagare, för<br />
vilken sådant avtal ej träffats, skall<br />
gälla vad som föreskrives i andra och<br />
tredje styckena.</p>
<p style="margin-left:8px;">Angående förläggningen av semesterledighet<br />
skall nyssnämnda<br />
lags bestämmelser om arbetsgivares<br />
förhandlingsskyldighet beträffande<br />
viktigare förändring av arbetstagares<br />
arbets- eller anställningsförhållanden<br />
äga motsvarande<br />
tillämpning. Om arbetstagaren<br />
icke företrädes av förhand Ii ngsberättigad<br />
organisation eller om sådan<br />
organisation ej önskar förhandla,<br />
skall arbetsgivaren samråda<br />
med arbetstagaren om ledighetens<br />
förläggning.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Angående förläggningen av semesterledighet<br />
som avses i 12 sv<br />
skall nyssnämnda lags bestämmelser<br />
om arbetsgivares förhandlingsskyldighet<br />
beträffande viktigare<br />
förändring av arbetstagares arbetseller<br />
anställningsförhållanden äga<br />
motsvarande tillämpning. Om arbetstagaren<br />
icke företrädes av förhandlingsberättigad<br />
organisation<br />
eller om sådan organisation ej önskar<br />
förhandla, skall arbetsgivaren<br />
samråda med arbetstagaren om ledighetens<br />
förläggning.</p>
<p>Beträffande förläggningen av annan<br />
semesterledighet skall arbetsgivaren<br />
samråda med arbetstagaren,<br />
om förhandling med dennes organisation<br />
icke har ägt rum.</p>
<p>Kan överenskommelse om förläggning av semesterledighet ej uppnås,<br />
bestämmer arbetsgivaren om förläggningen i den mån ej annat har avtalats.</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>11 S</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Har beslut om förläggning av se- Har beslut om förläggning av semesterledighet<br />
träffats på annat mesterledighet träffats på annat</p>
<p>sätt än genom överenskommelse sätt än genom överenskommelse</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag</p>
<p>med arbetstagare eller företrädare<br />
för honom, skall arbetsgivaren underrätta<br />
arbetstagaren om beslutet.<br />
Underrättelsen skall lämnas senast<br />
tvä månader före ledighetens början.<br />
När särskilda skäl föreligger får den<br />
lämnas senare, dock om möjligt minst<br />
en månad före ledighetens början.</p>
<p>13 S</p>
<p>Beslutar arbetsgivare om permittering<br />
som arbetstagare ej hade anledning<br />
räkna med då han lämnade<br />
besked enligt 8 §, har arbetstagaren<br />
rätt att avstå från utlagd semesterledighet,<br />
som ej är förenad med semesterlön,<br />
i den mån ledigheten<br />
sammanfaller med permitteringsperioden.<br />
Detta gäller dock endast om<br />
han underrättar arbetsgivaren senast<br />
två veckor före semesterledighetens<br />
början. Får arbetstagaren först senare<br />
kännedom om permitteringen,<br />
har han rätt att avstå frän ledigheten<br />
genom att utan dröjsmål underrätta<br />
arbetsgivaren. Har semesterledigheten<br />
dä inletts, upphör ledigheten med<br />
utgången av den dag dä arbetsgivaren<br />
underrättades.</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Motionärernas förslag</p>
<p>med arbetstagare eller företrädare<br />
för honom, skall arbetsgivaren underrätta<br />
arbetstagaren om beslutet.<br />
Underrättelsen skall lämnas senast<br />
tre månader före ledighetens början,<br />
om ej särskilda skäl föreligger.</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>(Paragrafen utgår helt.)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>14 5</p>
<p>Semesterledighet får ej utan arbetstagarens<br />
medgivande förläggas<br />
till uppsägningstid.</p>
<p>Skulle vid uppsägning från arbetsgivarens<br />
sida uppsägningstiden helt<br />
eller delvis infalla under redan utlagd<br />
semesterledighet och beror uppsägningen<br />
på förhållanden som ej hän</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>13 5</p>
<p>Om semesterledighet sammanfaller<br />
med uppsägningstid som är sex<br />
månader eller kortare, skall återstoden<br />
av uppsägningstiden förskjutas<br />
med samma antal dagar som semesterledigheten<br />
omfattar. Detta gäller<br />
endast vid uppsägning från arbetsgivarens<br />
sida som grundas påförhål</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Reger ingens förslag</p>
<p>för sig lill arbetstagaren personligen,<br />
skall semesterledighetens förläggning<br />
i samma mån upphävas, om arbetstagaren<br />
begär det.</p>
<p>Första och andra styckena gäller<br />
ej i den mån uppsägningstiden överstiger<br />
sex månader.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Motionärernas förslag</p>
<p style="margin-left:8px;">lande som ej hänför sig till arbetstagaren<br />
personligen.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>15 S</p>
<p>Infaller under semesterledigheten<br />
dag då arbetstagaren är oförmögen<br />
till arbete på grund av sjukdom<br />
eller dag som är semesterlönegrundande<br />
enligt 17$ första<br />
stycket 2-6 skall, om arbetstagaren<br />
utan dröjsmål begär det, sådan dag<br />
ej räknas som semesterdag.</p>
<p style="text-align:right;">Semesterdagar som återstår på gn<br />
skall utgå i ett sammanhang, om</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:8px;">14 S</p>
<p>Infaller under semesterledigheten<br />
dag då arbetstagaren är oförmögen<br />
till arbete på grund av sjukdom<br />
eller dag som är semesterlönegrundande<br />
enligt 16$ första<br />
stycket 2-6 skall, om arbetstagaren<br />
utan dröjsmål begär det, sådan dag<br />
ej räknas som semesterdag,<br />
nd av att första stycket har tillämpats<br />
arbetstagaren ej medger annat.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>16 5 15 S</p>
<p style="margin-left:9px;">Semesterlönen utgör tolv procent av arbetstagarens under intjänan</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>deåret förfallna lön i anställningen.</p>
<p>Vid beräkning av lönen under<br />
intjänandeåret skall i lönesumman<br />
ej inräknas semesterlön eller permitteringslön<br />
med anledning av<br />
driftsuppehåll för samtidig semester.<br />
I lönesumman skall ej heller<br />
inräknas ersättning som har utgått<br />
för dag, då arbetstagaren helt eller<br />
delvis har haft sådan ledighet från<br />
arbetet som är semesterlönegrundande<br />
enligt 17$. För varje sådan<br />
dag skall arbetsinkomsten i stället<br />
ökas med ett belopp, motsvarande<br />
arbetstagarens genomsnittliga<br />
dagsinkomst i anställningen under<br />
övrig tid av intjänandeåret. Har arbetstagaren<br />
då ej haft någon inkomst<br />
i anställningen, skall semes</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Vid beräkning av lönen under<br />
intjänandeåret skall i lönesumman<br />
ej inräknas semesterlön eller permitteringslön<br />
med anledning av<br />
driftsuppehåll för samtidig semester.<br />
I lönesumman skall ej heller<br />
inräknas ersättning som har utgått<br />
för dag, då arbetstagaren helt eller<br />
delvis har haft sådan ledighet från<br />
arbetet som är semesterlönegrundande<br />
enligt 16 $. För varje sådan<br />
dag skall arbetsinkomsten i stället<br />
ökas med ett belopp, motsvarande<br />
arbetstagarens genomsnittliga<br />
dagsinkomst i anställningen under<br />
övrig tid av intjänandeåret. Har arbetstagaren<br />
då ej haft någon inkomst<br />
i anställningen, skall semes</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringens förslag</p>
<p>terlönen beräknas med hänsyn till<br />
den inkomst som det kan antagas<br />
att han skulle ha haft, om han under<br />
denna tid hade arbetat för arbetsgivarens<br />
räkning.</p>
<p>17 §</p>
<p style="text-align:right;">Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande,<br />
när fråga är om</p>
<p>1. ledighet på grund av sjukdom,<br />
/ den mån frånvaron under intjänandedrel<br />
icke överstiger 180 dagar el ler<br />
om frånvaron beror på arbetsskada,</p>
<p>2. ledighet enligt lagen (1976:280)<br />
om rätt till föräldraledighet dels i<br />
samband med barns födelse eller<br />
adoption i den mån frånvaron icke<br />
överstiger 120 dagar eller, för ensamstående<br />
förälder, 180 dagar,<br />
dels vid tillfällig vård av barn.</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Motionärernas förslag</p>
<p>terlönen beräknas med hänsyn till<br />
den inkomst som det kan antagas<br />
att han skulle ha haft, om han under<br />
denna tid hade arbetat för arbetsgivarens<br />
räkning.</p>
<p>16 S</p>
<p style="text-align:right;">Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande,<br />
när fråga är om</p>
<p>1. ledighet på grund av sjukdom,<br />
dock för högst 180 dagar under intjänandeåret<br />
eller om frånvaron beror<br />
på arbetsskada,</p>
<p>2. ledighet enligt lagen (1976:280)<br />
om rätt till föräldraledighet dels i<br />
samband med barns födelse eller<br />
adoption i den mån frånvaron icke<br />
överstiger 120 dagar eller, för ensamstående<br />
förälder, 210 dagar,<br />
dels vid tillfällig vård av barn,</p>
<p>7. permittering, om arbetstagaren ej<br />
har rätt till permitteringslön enligt lag</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:169px;">eller avtal.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket 1. skall frånvaro under de första<br />
90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada.<br />
Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1. varit oavbrutet<br />
frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter<br />
infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.</p>
<p>I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under<br />
perioden då arbetstagaren icke skulle utfört arbete.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>18 S i regeringens förslag motsvarar 17 § i vårt förslag. Hänvisningen<br />
förskjutes dock på motsvarande sätt.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>19 §</p>
<p>Vill arbetstagare spara semesterdagar<br />
eller vill han taga i anspråk<br />
sparade semesterdagar i anslutning<br />
till semesterledigheten i övrigt,<br />
skall han underrätta arbetsgivaren</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>18 5</p>
<p>Vill arbetstagare spara semesterdagar<br />
eller vill han taga i anspråk<br />
sparade semesterdagar i anslutning<br />
till semesterledigheten i övrigt,<br />
skall han underrätta arbetsgivaren</p>
</div>
<div class="block ml_21" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>23</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motionärernas förslag</p>
<p>i samband med att förläggningen<br />
av årets semesterledighet bestämmes.<br />
Underrättelse behöver dock<br />
icke lämnas förrän arbetstagaren<br />
har fått veta, hur många semesterdagar<br />
med lön han har eller kan<br />
beräknas få rätt till. Arbetstagare,<br />
som vill taga i anspråk sparade semesterdagar<br />
utan sammanhang<br />
med semesterledigheten i övrigt,<br />
skall meddela arbetsgivaren detta<br />
i förväg. Varseltiden skall därvid<br />
vara en månad för varje veckas semesterledighet<br />
dock högst tre månader.</p>
<p>Vad i första stycket sägs gäller endast i den mån ej annat har avtalats.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>20-26 SS i regeringsförslagel överensstämmer med 19-25 SS i vårt förslag.<br />
Hänvisningarna förskjutes dock på motsvarande sätt.</p>
<p>27 S (Paragrafen utgår helt)</p>
<p>Arbetstagare, som alfor arbetet i<br />
sitt hem eller annars under sådana<br />
förhållanden att det icke kan anses<br />
tillkomma arbetsgivaren att vaka<br />
över arbetets anordnande, är berättigad<br />
till särskild semesterlön med<br />
tolv procent av arbetstagarens under<br />
intjänandeåret förfallna lön i anställningen.</p>
<p>Beräkning av löner under intjänandeåret<br />
skall ske med motsvarande<br />
tillämpning av 16 $ andra stycket.</p>
<p>Vad där föreskrives angående seni<br />
es leil ö negr undan de frånvaro skall<br />
dock tillämpas med avseende på kalendervecka,<br />
om ej annan tidsperiod<br />
överenskommes. Å ven 24 och 25 .f\v<br />
samt, om anställningen har avsetts<br />
skola pågå högst tre månader och<br />
omfatta högst 60 timmar, 5 I tredje</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Regeringens förslag</p>
<p>i samband med att förläggningen<br />
av årets semesterledighet bestämmes.<br />
Underrättelse behöver dock<br />
icke lämnas förrän arbetstagaren<br />
har fått veta, hur många semesterdagar<br />
med lön han har eller kan<br />
beräknas få rätt till. Arbetstagare,<br />
som vill taga i anspråk sparade semesterdagar<br />
utan sammanhang<br />
med semesterledigheten i övrigt,<br />
skall meddela arbetsgivaren detta<br />
senast tre månader i förväg.</p>
</div>
<div class="block ml_19" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>24</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag Motionärernas förslag</p>
<p>stycket äger motsvarande tillämpning.</p>
<p>Särskild semesterlön skall betalas<br />
ut senast den 30 juni näst efter intjänandeårets<br />
utgång eller, om intjänandeåret<br />
löper ut efter den 30<br />
april, senast två månader efter dess<br />
utgång.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>28 5</p>
<p>Upphör arbetstagare att vara anställd<br />
hos arbetsgivaren innan han<br />
erhållit den semesterlön som han<br />
har tjänat in, skall arbetstagaren i<br />
stället erhålla semesterersättning, i<br />
den mån ej annat följer av 31 $.</p>
<p>Motsvarande skall gälla om arbetstagares anställningsvillkor ändras så<br />
att semesterledighet med semesterlön skall utgå redan under intjänandeåret.<br />
I sådant fall skall bestämmelserna om semesterersättning tillämpas<br />
som om anställningen upphört vid den tidpunkt från vilken de nya anställningsvillkoren<br />
skall gälla.</p>
<p>Om semesterersättning i visst an- (Stycket utgår)<br />
nät fall föreskrives i 5 $.</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:7px;">26 §</p>
<p style="margin-left:7px;">Upphör arbetstagare att vara anställd<br />
hos arbetsgivaren innan han<br />
erhållit den semesterlön som han<br />
har tjänat in, skall arbetstagaren i<br />
stället erhålla semesterersättning, i<br />
den mån ej annat följer av 29$.</p>
</div>
<div class="block ml_20" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1544</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>29-34 §§ överensstämmer med 27-32 $$ i vårt förslag.<br />
Stockholm den 12 april 1977</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>OLOF PALME (s)</p>
<p>ERIK ADAMSSON (s)</p>
<p>INGEMUND BENGTSSON (s)<br />
i Varberg</p>
<p>INGVAR CARLSSON (s)<br />
i Tyresö</p>
<p>BENGT GUSTAVSSON (s)<br />
i Eskilstuna</p>
<p>LILLY HANSSON (s)</p>
<p>PAUL JANSSON (s)</p>
<p>GUNNAR NILSSON (s)<br />
i Järfälla</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>INGVAR SVANBERG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>VALTER KRISTENSON (s)</p>
<p>GÖRAN KARLSSON (s)<br />
i Huskvarna</p>
<p>HANS GUSTAFSSON (s)<br />
i Ronneby</p>
<p>ESSEN LINDAHL (s)<br />
i Lidingö</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)</p>
<p>ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)<br />
i Nacka</p>
<p>ANNA-GRETA SKANTZ (s)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>GOTA B 53762 Stockholm 1977</p>
</div>
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0ERIK ADAMSSONs2undertecknare0INGEMUND BENGTSSONs3undertecknare0INGVAR CARLSSONs4undertecknare0BENGT GUSTAVSSONs5undertecknare0LILLY HANSSONs6undertecknare0PAUL JANSSONs7undertecknare0GUNNAR NILSSONs8undertecknare0LISA MATTSONs9undertecknare0INGVAR SVANBERGs10undertecknare0VALTER KRISTENSONs11undertecknare0GÖRAN KARLSSONs12undertecknare0HANS GUSTAFSSONs13undertecknare0ESSEN LINDAHLs14undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs15undertecknare0ANNA LISA LEWÉN-ELIASSONs16undertecknare0THAGE PETERSONs17undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs18undertecknareG0021544av herr Palme m. fl.mot_197677__1544.pdf732044pdfmed anledning av propositionen 1976/77:90 om semesterlag, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/B9FA4E6F-A0C2-4EC3-B4C8-B6FB00C3147C