3090619 G0021530 1976/77 1530 mot mot Motion 1976/77:1530 av herr Carlshamre Motion Motion 1530 0 1977-03-28 00:00:00 2014-11-03 20:52:23 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken av herr Carlshamre html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G0021530/text https://data.riksdagen.se/dokument/G0021530 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0021530 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="text-align:right;">Mot. 1976/77</p> <p style="text-align:right;">1530-1533</p> <p>Motion<br /> 1976/77:1530<br /> av herr Carlshamre</p> <p>med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken</p> <p>Propositionen om alkoholpolitiken är en nedslående läsning för alla som<br /> hoppats att tolv års arbete med utredningar och andra förberedelser äntligen<br /> skulle resultera i en konstruktiv och med socialpolitiken fast samordnad<br /> alkoholpolitik. Om de nu framlagda förslagen genomförs, och det får stanna<br /> vid detta, kommer alkoholpolitiken att i allt väsentligt förbli vad den varit<br /> sedan omläggningen vid mitten av 1950-talet. Den enda mer betydande<br /> förändringen blir att, enligt förra årets riksdagsbeslut, den tragiska parentesen<br /> mellanölet avslutas. I övrigt föreslås en del detaljändringar i fråga om försäljning<br /> och utskänkning av alkohol, skattesatserna justeras till samstämmighet<br /> med den allmänna prisutvecklingen, vissa icke närmare preciserade<br /> insatser skall göras inom områdena information och fritidsaktiviteter, och<br /> slutligen sker en ytterst blygsam förstärkning av alkoholforskningens resurser.</p> <p>Detta är i stort sett allt. Alkoholpolitiska utredningens mångåriga och<br /> ambitiösa arbete har knappast satt några märkbara spår i propositionen. Och<br /> den aviserade samordning med social- och vårdpolitiken som 1976 fick motivera<br /> ett ettårigt uppskov med propositionen har i stort sett fått stanna på<br /> det administrativa planet; på regeringsnivå har alkoholfrågorna i huvudsak<br /> flyttats från budget-till socialdepartementet, och på verksplanet får socialstyrelsen<br /> överta motsvarande ärenden från riksskatteverket.</p> <p>Det är nästan symboliskt att den enda brygga som hittills funnits mellan<br /> alkoholpolitik och vårdpolitik nu rivs - utan att något annat kommer i<br /> stället. Möjligheten att avstänga kända missbrukare från inköp av alkohol<br /> har varit ett, låt vara misslyckat, försök att låta alkoholpolitik och vårdpolitik<br /> stödja varandra. De s. k. spärrlistorna har varit verkningslösa, och därför<br /> finns det ingen anledning att motsätta sig att de avskaffas. Men nog hade<br /> man väntat sig åtminstone något försök att finna andra former för samverkan<br /> mellan alkoholpolitik och vård.</p> <p>Varför inte nytt uppskov?</p> <p>Beslutet 1976 att uppskjuta propositionen ett år motiverades bl. a. med<br /> önskvärdheten att avvakta socialutredningens slutbetänkande. Nu är detta<br /> betänkande försenat, och det finns alltjämt ingen möjlighet att bedöma<br /> vad den kommande socialtjänstlagen kan komma att innehålla av betydelse<br /> för alkoholpolitiken.</p> <p>Vidare vågar man förmoda att organisatoriska och andra förändringar</p> <p>1 Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 1530-1533</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1530</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>i regeringens kansli efter regeringsskiftet gjort det svårt att hinna få fram<br /> förslagen till aviserad tid; i varje fall ger propositionen på många punkter<br /> ett starkt intryck av att vara tillkommen under svår tidsnöd.</p> <p>Man kan fråga sig om det inte i detta läge varit motiverat att nu endast<br /> lägga fram förslag om justering av skattesatserna och låta reformen i. övrigt<br /> anstå ytterligare något halvt eller helt år tills socialutredningens slutbetänkande<br /> åtminstone hunnit framläggas och remissbehandlas.</p> <p>När så inte skett, är det närmast självklart att de nu föreslagna åtgärderna<br /> endast kan betraktas som provisorier. Arbetet på en verklig alkoholpolitisk<br /> reform måste fortsätta och ytterligare förslag, insatta i sitt socialpolitiska<br /> sammanhang, framläggas snarast möjligt.</p> <p>Utgångspunkter</p> <p>Det är möjligt att en verkligt framgångsrik alkoholpolitik i ett samhälle<br /> som vårt är en utopi. Önskemålet att låta ett accepterat alkoholbruk fortgå<br /> under största möjliga frihet för konsumenterna låter sig kanske över huvud<br /> taget inte förena med effektiv kamp mot missbruk och skador. Men samhället<br /> kan ändå inte ge upp striden mot vad som är ett av våra svåraste<br /> sociala problem, kanske det allra svåraste. Om gamla vägar visar sig oframkomliga<br /> måste nya prövas.</p> <p>1954 års alkoholpolitiska reform blev i stort sett ett misslyckande. Teorin<br /> att en avdramatisering av alkoholhanteringen, genom borttagande av de<br /> flesta restriktionerna, skulle leda till minskat bruk av alkohol visade sig<br /> inte hålla. Endast genom snabba och för svenska förhållanden dramatiska<br /> skattehöjningar blev det möjligt att hejda en närmast explosiv ökning av<br /> både totalkonsumtion, missbruk och skador. Sedan dess är det ostridigt<br /> att alkoholproblemen trängt allt längre ned i åldrarna, så att alkoholen i<br /> Sverige i dag är inte bara ett ungdomsproblem utan ett barnproblem. Många<br /> läkare hävdar vidare att andelen patienter med alkohol relaterade sjukdomar<br /> i såväl somatisk som psykiatrisk sjukvård fördubblats sedan mitten av 1950talet.</p> <p>Självklart är det riktigt att samhällets insatser starkt inriktas på förebyggande<br /> åtgärder. Men vi får för den skull inte glömma de sannolikt hundratusentals<br /> människor som redan har problem. Tillskyndarna av reformen<br /> på 1950-talet måste ha varit nästan cyniskt medvetna om att de framgångar<br /> man hoppades nå genom liberalisering och "avdramatisering” endast kunde<br /> uppnås på bekostnad av de redan alkoholskadade. Så blev det också. De<br /> flesta som den gången hade grava alkoholproblem torde programenligt ha<br /> gått under, snabbare och brutalare än de skulle ha gjort utan någon reform<br /> alls.</p> <p>Detta får inte upprepas. Alla måste få klart för sig att ju friare alkoholhanteringen<br /> tillåts bli, desto intensivare insatser krävs för att uppsöka<br /> och hjälpa de många som helt enkelt inte kan klara sig själva i ett samhälle</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1530</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>med fri tillgång till alkohol. Det är därför det är så viktigt att alkoholpolitiken<br /> byggs fast samman med socialpolitiken.</p> <p>Planmässigt reformarbete</p> <p>Den nu aktuella propositionen säger mycket litet om framtiden. Men<br /> det torde stå klart för de flesta att de marginella åtgärder som föreslås inte<br /> utgör någon färdig reform. Det är nödvändigt att arbetet fortsätter och att<br /> det fortsätter planmässigt. De åtgärder som sätts in måste utvärderas snabbt<br /> och noggrant, så att insatser som förefaller att ge resultat snabbt kan byggas<br /> ut. Detta gäller såväl informationen, de speciella fritidsinsatserna och - kanske<br /> framför allt - forskningen.</p> <p>Information</p> <p>Att bedriva effektiv information om alkohol, riskerna för missbruk och<br /> skador, måste vara mycket svårt, bl. a. därför att det egentligen inte finns<br /> någon positivt inställd målgrupp att vända sig till. De redan alkoholskadade<br /> är knappast mottagliga för information och behöver inte heller någon de<br /> är redan eminent sakkunniga. Och alla de som är eller tror sig vara<br /> problemfria är i allmänhet övertygade om att de egentligen inte löper någon<br /> risk och att budskapet därför inte kan vara avsett för dem.</p> <p>En huvuduppgift för alkoholinformationen bör vara att hos den problemfria<br /> majoriteten skapa en solidaritet med dem som har eller lätt kan få<br /> problem. Vårt samhälle är genompyrt av alkoholseder och attityder till alkoholen<br /> som gör livet till en ständig, hård kamp för alla dem som har<br /> svårt att ”umgås naturligt” med spriten. En ständig och intensiv propaganda<br /> för större hänsyn till den utsatta minoriteten borde kunna ge åtminstone<br /> någon effekt; det är osolidariskt att inleda sin medmänniska i frestelse.</p> <p>En sådan solidaritetsskapande information kan dessutom komma att visa<br /> sig värdefull om och när vi måste bankruttförklara hela den hittillsvarande<br /> alkoholpolitiken och slå in på helt andra vägar. Om - vilket dess värre<br /> är mycket sannolikt om inte mer görs än som föreslås i den nu aktuella<br /> propositionen - missbruk och alkoholskador fortsätter att öka lär det bli<br /> nödvändigt att gå över till en väsentligt mer restriktiv politik. 1 dag skulle<br /> det vara mycket svårt att upprätthålla mera genomgripande restriktioner<br /> i form av t. ex. ransonering eller registrering av alkoholinköp, därför att<br /> sådana åtgärder inte skulle ha någon förankring hos folkflertalet. Att skapa<br /> ökad förståelse för nödvändigheten att frivilligt eller som ett accepterat tvång<br /> underkasta sig begränsningar i den personliga konsumtionsfriheten av hänsyn<br /> till medmänniskor, det är en angelägen och framåtsyftande informationsuppgift.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1530</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Särskilda aktiviteter</p> <p>I propositionen föreslås försöksverksamhet inom fritidsområdet med inriktning<br /> på de människor som är särskilt utsatta för risken att hamna i<br /> alkoholmissbruk. Detta är naturligtvis bra - om man bara vet vilka dessa<br /> människor är och har möjlighet att få kontakt med dem. Tyvärr vet vi<br /> ganska litet om detta. I propositionen nämns bara att ”gemensamt för de<br /> människor som åsyftas är dock att de har sociala problem". Detta må så<br /> vara, även om det är klart att det måste finnas en stor riskgrupp som ännu<br /> inte har några påvisbara sociala problem men som riskerar att få det när<br /> de väl ”har hamnat i alkoholmissbruk”.</p> <p>Gemensamt för ”de människor som åsyftas” är emellertid dess värre<br /> också att de som regel känner sig föga dragna till föreningsliv eller sådana<br /> aktiviteter som arrangeras av kommunala fritidsförvaltningar. Hur når man<br /> dem, särskilt bland ungdomen, som löper särskilda risker i sitt förhållande<br /> till alkohol och som samtidigt är och vill fortsätta att vara vad man brukar<br /> kalla föreningslösa?</p> <p>Här har propositionen tagit upp en tanke från APU som torde förtjäna<br /> att prövas i så stor skala som möjligt: ”Inom ramen för försöksverksamheten<br /> bör vidare kunna anordnas nöjes verksam het i lokaler där alkoholservering<br /> inte förekommer.”</p> <p>Det är känt att alkoholfria dansställen har svårt att hävda sig i konkurrensen<br /> med dem som serverar sprit, vin och öl. Här bör det vara möjligt<br /> att hjälpa till. De många ungdomar som dricker så mycket öl och sprit<br /> att man måste tala om missbruk är i de flesta fall ändå inte alkoholister<br /> i den meningen att de hunnit utveckla något verkligt alkoholberoende. Fortfarande<br /> kan andra intressen konkurrera med lusten att dricka, förutsatt att<br /> det erbjudna alternativet är tillräckligt lockande. Om de alkoholfria nöjesställena<br /> för ungdom ges ekonomiska möjligheter att konkurrera med dansrestaurangerna<br /> om de allra populäraste orkestrarna och artisterna, då är det<br /> goda utsikter att ungdomen kommer även utan att lockas med alkohol.</p> <p>När det i propositionen sägs att denna verksamhet inte bör begränsas<br /> ”i fråga om arrangörer av verksamheten”, bör detta få tolkas så att inte<br /> bara föreningar och kommuner utan också kommersiella nöjesarrangörer<br /> bör kunna få vara med. Enda villkoret skall vara att inga alkoholdrycker<br /> serveras.</p> <p>Alkoholfria miljöer</p> <p>Det är inte särskilt konsekvent att, samtidigt som samhället föreslås satsa<br /> på alkoholfria miljöer i form av nöjesställen och föreningar, införa alkoholen<br /> i liknande miljöer där den i dag saknas. Att tillåta alkoholservering i teatrar<br /> och konserthus lär väl visserligen inte vara särskilt riskabelt från alkoholpolitisk<br /> synpunkt. Men om det inte är någon farlig reform, så är det i varje</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1530</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>fall en onödig reform.</p> <p>Den försöksverksamhet med sådan servering som APU på sin tid anordnade<br /> blev närmast ett fiasko på grund av bristande intresse hos både<br /> arrangörer och publik. Av 22 etablissemang som fick serveringstillstånd<br /> var det 20 som utnyttjade tillståndet och bara 13 som fortsatte försökstiden<br /> ut. 1 genomsnitt lär det ha serverats drinkar för 50 öre per teater- eller konsertbesökare.<br /> Behovet var uppenbarligen inte stort, och veterligen har egentligen<br /> ingen sedan dess med nämnvärd intensitet begärt att drinkbarerna<br /> skall få komma tillbaka till teatrarna.</p> <p>När ett viktigt mål för alkoholpolitiken är att åstadkomma så många alkoholfria<br /> miljöer som möjligt bör det krävas mycket starka skäl för att<br /> införa alkoholen där den nu inte finns. Jag föreslår därför att riksdagen<br /> avslår förslaget genom att andra stycket i 41 § i lag om handel med drycker<br /> får utgå.</p> <p>Säkra mellanölsreformen</p> <p>Fr. o. m. den 1 juli 1977 får mellanöl inte längre säljas i den allmänna<br /> handeln. Det är viktigt att syftet med den reformen inte äventyras genom<br /> samtidiga åtgärder som verkar i andra riktningen. Detta motiv anförs i propositionen<br /> för förslaget att inte nu sänka åldersgränsen för inköp på systembolaget.<br /> Konsekvensen bjuder att inte heller handeln med det öl som<br /> i fortsättningen får säljas i allmän handel utsträcks över vad som nu gäller.</p> <p>Jag föreslår därför att riksdagen beslutar om fortsatt giltighet av bestämmelsen<br /> att öl endast får försäljas vardagar mellan kl. 8 och 20.</p> <p>Forskning</p> <p>APU föreslog en ganska betydande utbyggnad av alkoholforskningen,<br /> bl. a. med inrättande av 13 nya forskartjänster. Den insatsen prutas i propositionen<br /> till endast 3 tjänster. Detta är helt otillfredsställande.</p> <p>Om vi över huvud taget någonsin skall kunna komma till rätta med alkoholproblemen<br /> i samhället måste vi ha långt större kunskap om alkohol<br /> och alkoholproblem. Stora forskningsinsatser behövs både inom samhällsvetenskap<br /> och inom naturvetenskap. För närvarande tenderar forskningsresurserna<br /> på alkoholområdet närmast att krympa genom samordning med<br /> narkotikaforskning. Även om alkohol- och narkotikafrågorna uppvisar en<br /> viss parallellitet är många frågor inom båda områdena av specifik natur.<br /> I varje fall minskar kapaciteten för alkoholforskning om forskarna åläggs<br /> att även ägna sig åt narkotikafrågorna utan att någon resursökning sker.<br /> I dag omfattar samtliga tre befintliga professurer inom alkoholområdet även<br /> narkotikaforskning.</p> <p>APU hade ett väl genomtänkt förslag om hur den starkt eftersatta alkoholforskningen<br /> skulle kunna organiseras för att få en rimlig balans mellan</p> </div> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1530</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>samhällsvetenskaplig och biologisk-medicinsk forskning. Det är ytterst angeläget<br /> att det förslaget snarast realiseras.</p> <p>Som skäl för att endast en ytterst blygsam satsning på forskningen nu<br /> föreslås anförs att det skulle vara förenat med organisatoriska svårigheter<br /> att på en gång tillsätta så många tjänster som APU föreslagit. Detta skäl<br /> förefaller inte övertygande; nog har både större och snabbare utbyggnad<br /> av forskningsorganisationer förekommit på andra områden utan att några<br /> svårigheter uppstått. Och även om man - med tvekan - accepterar de administrativa<br /> hindren för en snabbare utbyggnad, så borde ju därav följa<br /> närmast som en självklarhet att en genomtänkt plan framläggs för hur utbyggnaden<br /> skall kunna ske i så snabb takt som de organisatoriska och administrativa<br /> förutsättningarna medger.</p> <p>Yrkanden</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer jag</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:57px;">a. att 41 §, andra stycket, i förslaget till lag om handel med drycker<br /> skall utgå,</p> <p style="margin-left:57px;">b. att försäljning av öl i allmän handel får ske endast vardagar<br /> kl. 8-20,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen hos regeringen begär</p> <p style="margin-left:57px;">a. förslag till plan för utbyggnad av alkoholforskningen i enlighet<br /> med APU:s förslag,</p> <p style="margin-left:57px;">b. förslag till fortsatt alkoholpolitiskt reformarbete i anslutning<br /> till de förslag som kan föranledas av socialutredningens kommande<br /> slutbetänkande.</p> <p>Stockholm den 28 mars 1977</p> </div> <div class="block ml_4"><p>NILS CARLSHAMRE (m)</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 NILS CARLSHAMRE m 1 undertecknare G0021530 av herr Carlshamre mot_197677__1530.pdf 174039 pdf med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken https://data.riksdagen.se/fil/ACCCA38B-21C1-4DA3-91AC-1A7783CDDCCD