3090606 G0021519 1976/77 1519 mot mot Motion 1976/77:1519 av herr Palme m. fl. Motion Motion 1519 0 1977-03-28 00:00:00 2014-11-03 20:52:12 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken av herr Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G0021519/text https://data.riksdagen.se/dokument/G0021519 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0021519 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_38"><p>Mot. 1976/77: 1519</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Motion<br /> 1976/77: 1519<br /> av herr Palme m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken</p> <p>1.1 Från individuell kontroll mot social förändring</p> <p>När riksdagen våren 1977 skall ta ställning till alkoholpolitikens framtida<br /> inriktning har nästan ett kvarts sekel förflutit sedan riksdagen senast hade<br /> att pröva alkoholfrågan i dess helhet. Den gången gällde den stora frågan<br /> restriktionssystemets utformning. 1954 års nykterhetspolitiska reform innebar<br /> framför allt en övergång från de individuellt inriktade restriktioner<br /> som motbokssystemet innebar till generellt verkande restriktioner, framför<br /> allt genom pris- och skatteåtgärder samt en långtgående reglering av försäljningen<br /> av alkoholdrycker. Samtidigt fanns vid denna tidpunkt ett växande<br /> medvetande om att åtgärder enbart inriktade mot alkoholkonsumtionen<br /> inte kunde forväntas leda till den minskning av alkoholskadorna<br /> som eftersträvades. Därför sökte man i 1954 års reform bryta delvis nya<br /> vägar. Insatser för forskning, upplysning och undervisning byggdes ut.</p> <p>Samhällsdebatten under 1950- och 1960-talen om alkoholfrågorna kom<br /> emellertid inte att stödja den fördjupning av kunskaper och medvetande<br /> som hade kunnat bli en följd av satsningen på s. k. positiva åtgärder i 1954<br /> års reform. I stället fixerades debatten vid restriktionssystemets tekniska<br /> varianter, till en början från de stridslinjer som dragits upp inför 1954 års<br /> beslut och senare i hög grad inom ramen för den liberaliseringsdebatt som<br /> fördes under 1960-talet. Det var först mot slutet av 1960-talet och under<br /> 1970-talet som försöken att vidga debatten om alkoholproblemen fick förnyad<br /> kraft. Mot bakgrund av en ökad medvetenhet om vårt samhälles stora<br /> klasskillnader, de svåra sociala förhållanden som många människor lever<br /> under och de allt hårdare utslagningsprocesserna i arbets- och samhällsliv<br /> ställdes också kraven på att angripa alkoholskadorna från en social utgångspunkt.<br /> Samtidigt härmed breddades också basen för insatser mot alkoholskadorna.<br /> Ett konkret exempel på detta är det stöd till ungdomsorganisationernas<br /> engagemang i alkoholfrågan som riksdagen införde 1972.</p> <p>1.2 APLI</p> <p>År 1965 tillsattes den alkoholpolitiska utredningen (APU). Dess uppgift<br /> var att mot bakgrund av en granskning av effekterna av 1954 års reform<br /> föreslå riktlinjer för alkoholpolitiken. Det slutbetänkande APU avlämnade<br /> tio år senare, 1974, innebar inga mera genomgripande förändringar. 1954<br /> års reform av restriktionssystemet kompletterades på vissa punkter, men</p> </div> <div class="block ml_2"><p>1 Riksdagen 1976/77. 3 sam!. Nr 1519</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_41"><p>2</p> </div> <div class="block ml_3"><p>dess huvudlinjer lämnades orörda. I övrigt framfördes vissa förslag när det<br /> gällde information, forskning m. m.</p> <p>Därtill försökte APU uppställa ett antal mål för de alkoholpolitiska strävandena,<br /> vilkas gemensamma syfte föreslogs vara att åstadkomma återhållsamma<br /> alkoholvanor. Målen innebar att samhällets alkoholpolitik helt<br /> skulle inriktas på att på olika sätt påverka den enskildes konsumtion.</p> <p>Utredningen var starkt splittrad. En rad reservationer avlämnades, och<br /> majoriteten i utredningen växlade från kapitel till kapitel. Bl. a. reserverade<br /> sig de ledamöter som företrädde nykterhetsrörelsen mot det övergripande<br /> mål APU ställt upp för samhällets alkoholpolitik. Under remissbehandlingen<br /> utsattes APU:s förslag i viktiga avseenden för hård kritik.</p> <p>Från de stora löntagarorganisationernas sida kritiserades förslagen som<br /> alltför begränsade till sina syften. Inom arbetarrörelsen framfördes av ungdomsförbundet<br /> och Verdandi krav på att alkoholfrågans isolering måste<br /> brytas och åtgärder sättas in utifrån en social syn på problemen. LO anförde<br /> bl. a. att ”APU tolkat sina direktiv alltför snävt” och att ”följden blir att<br /> samhällets alkoholpolitik endast blir ett antal administrativa regleringsåtgärder<br /> med i flera fall tvivelaktigt resultat. APU borde i stället”, hävdade<br /> landssekretariatet i sitt yttrande, ”ha granskat alkoholpolitiken utifrån en<br /> social helhetssyn på problemen.”</p> <p>1.3 Den socialdemokratiska regeringens initiativ 1976</p> <p>Den socialdemokratiska regeringen fann mot denna bakgrund det nödvändigt<br /> att snabbt få till stånd en samlad belysning av de alkoholpolitiska<br /> frågorna från en i första hand socialpolitisk utgångspunkt. En beredningsgrupp<br /> knuten till socialdepartementet tillsattes för att inom regeringens kansli<br /> förbereda en alkoholpolitisk proposition. Samtidigt beslutade regeringen<br /> att huvudansvaret för alkoholpolitiken skulle överföras från finansdepartementet<br /> till socialdepartementet. I gruppens uppgift ingick också att föreslå<br /> åtgärder för att på myndighetsnivå förlägga huvudansvaret för alkoholpolitiken<br /> till socialstyrelsen. Stödet till nykterhetsorganisationerna fördubblades<br /> och gavs i friare former, och resurserna för upplysningsarbetet inom<br /> bl. a. ungdomsorganisationerna ökades. Sammanfattningsvis innebar den<br /> socialdemokratiska regeringens ställningstaganden en strävan att genom socialt<br /> inriktade åtgärder bredda, förnya och skärpa kampen mot alkoholskadorna.</p> <p>Beredningsgruppen, som slutfört sitt arbete på den borgerliga regeringens<br /> uppdrag, lade i januari 1977 fram sina förslag. Alkoholpolitiken bör enligt<br /> gruppen främst riktas in på att undanröja orsakerna till alkoholmissbruk<br /> och att motverka ett alkoholbruk som leder till skador. I detta syfte lade<br /> gruppen fram förslag rörande forskning, information och insatser i fritidsliv<br /> och arbetsliv. Därutöver föreslogs vissa förändringar i gällande restriktionssystern.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_40"><p>3</p> </div> <div class="block ml_2"><p>1.4 Skatteutskottet 1976</p> <p>Skatteutskottet uttalade i betänkandet 1975/76:64 följande.</p> <p>Utskottet finner det angeläget att starkt understryka behovet av en genomgripande<br /> alkoholpolitisk reform. Det är därvid enligt utskottets uppfattning<br /> av stort värde att alkoholfrågorna i fortsättningen fogas in i sitt sammanhang<br /> och att ett klart mål uppställs för en flerårig insats syftande till att begränsa<br /> den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med<br /> alkoholmissbruket.</p> <p>Utskottet stödde tanken att socialstyrelsen skulle bli ansvarig myndighet<br /> för alkoholpolitiken.</p> <p>2.1 Riktlinjer för en alkoholpolitisk reform</p> <p>I propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken har riksdagen förelagts<br /> förslag till alkoholpolitiska riktlinjer.</p> <p>Den bärande tanken bakom den socialdemokratiska regeringens ställningstagande<br /> våren 1976 var strävan att skärpa kampen mot alkoholskadorna<br /> genom att förnya och bredda de alkoholpolitiska åtgärderna. I direktiven<br /> till beredningsgruppen utgick man från den kritik som riktats mot de allmänna<br /> mål som APU givit alkoholpolitiken och angav att alkoholpolitiken<br /> i stället borde utformas från i första hand socialpolitiska utgångspunkter.<br /> Denna grundsyn kom också till uttryck i beslutet att föra över ansvaret<br /> för alkoholpolitiken till det departement som hade ansvaret för det sociala<br /> reformarbetet.</p> <p>Även skatteutskottet underströk vikten av en genomgripande alkoholpolitisk<br /> reform och av att alkoholpolitiken gavs en framskjuten ställning<br /> i de socialpolitiska strävandena. Vidare fann utskottet att det var av stort<br /> värde att ett klart mål uppställs för en flerårig insats syftande till att begränsa<br /> den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och att komma till rätta med<br /> alkoholmissbruket.</p> <p>Den socialdemokratiska regeringens avsikt var att förelägga riksdagen<br /> ett alkoholpolitiskt program som utifrån en social helhetssyn också tog upp<br /> de mycket viktiga vård- och rehabiliteringsfrågorna samt reklamproblemen.<br /> Genom de muntliga tilläggsdirektiv som den nye socialministern gav socialutredningen<br /> har förutsättningarna för den samlade bedömning som avsågs<br /> spelats bort. Vi finnér detta beklagligt. Med hänsyn till att regeringen<br /> inte heller uttrycker någon viljeinriktning beträffande reklamfrågan begär<br /> vi i denna motion ett lagförslag med förbud mot alkoholreklam.</p> <p>Från dessa utgångspunkter har vi granskat den borgerliga regeringens<br /> förslag och funnit att de är otillräckliga i viktiga avseenden och att de inte<br /> uppfyller av riksdagen gjorda uttalanden.</p> <p>Som tidigare framhållits har medvetenheten ökat om att en satsning huvudsakligen<br /> på restriktioner inte kan åstadkomma de effektiva insatser mot<br /> alkoholskadorna som krävs.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_41"><p>4</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Det finns således inga enkla patentlösningar på de svåra mänskliga och<br /> sociala problem som alkoholmissbruket är uttryck för. Alkoholproblemen<br /> har oftast en komplicerad bakgrund. Missbruk utvecklas ur en måttlig konsumtion,<br /> där som regel ett starkt samband finns med sociala problem och<br /> brister. Arbetslöshet, hårda krav i arbetslivet och olika utslagningsprocesser<br /> gör det svårt för den enskilde att påverka sin situation. Det är under trycket<br /> av sådana förhållanden den enskilda människan löper risk att inte längre<br /> stå fri i förhållande till det mönster alkoholvanorna utgör. Starka ekonomiska<br /> och kommersiella krafter har också intresse av en hög alkoholkonsumtion,<br /> varför dessa krafter mot bakgrund av det angivna mönstret kan befästa<br /> detta och skapa en alkoholkultur, där man exploaterar de mänskliga behov<br /> av gemenskap, aktivitetslusta och arbetsglädje som i dag har svårt att finna<br /> uttrycksformer i vår nuvarande samhällsmiljö.</p> <p>Människors alkoholproblem måste alltså angripas i deras egen livsmiljö.<br /> Den skjuter förbättringar i arbetsmiljön, bostadsmiljön, skolmiljön osv. i<br /> förgrunden. En politik för arbete åt alla, arbetslivets förnyelse, social trygghet<br /> och omvårdnad måste lägga en fast grund för insatserna mot alkoholmissbruk<br /> med social bakgrund. Bättre nöjesmiljöer, goda kulturutbud och andra<br /> alternativ till alkoholkulturer är också viktiga. Därför måste kampen mot<br /> alkoholskadorna föras på bred front och av många organ.</p> <p>Alkoholkonsumtionens omfattning och inriktning får inte göras beroende<br /> av profit- och kapitalintressen. Därför blev nykterhetspolitikens första uppgift<br /> i vårt land att bekämpa den liberala syn som präglade samhällets inställning<br /> till sociala problem och bringa alkoholen under kontroll i samhället.<br /> Efter hand har vi i Sverige byggt upp och blivit eniga om målet och formerna<br /> för ett sådant restriktionssystem. Det nuvarande restriktionssystemet i fråga<br /> om principer och räckvidd är väl avvägt och ändamålsenligt och bör därför<br /> bestå.</p> <p>Det utan tvivel effektivaste inslaget i systemet är prisinstrumentet. Alkoholkonsumtionen<br /> är känslig för förändringar i pris och inkomst.</p> <p>Skatteutskottets av riksdagen antagna uttalande innebär att krav ställs<br /> också på en begränsning av den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen,<br /> och liknande krav har även framförts i den allmänna debatten. De åtgärder<br /> som främst står till buds är långtgående restriktioner eller utnyttjande av<br /> prisinstrumentet. Den effekt som eftersträvas kan vara ett minskat bruk<br /> av alkohol eller begränsning av alkoholskadorna eller en sammanfallande<br /> effekt.</p> <p>Tidigare har vi anfört att principer och räckvidd i det nuvarande restriktionssystemet<br /> är väl avvägda, varför enligt vår mening endast prisinstrumentet<br /> kan återstå. Det torde dock förhålla sig så att de grupper som<br /> i första hand påverkas av prisförändringar - i vart fall på kort sikt - är<br /> de som är minst bundna till sitt alkoholbeteende. Grupper med måttliga<br /> alkoholvanor, t. ex. ungdom, skulle således kunna påverkas till ytterligare<br /> återhållsamhet i sitt alkoholbruk eller att helt avstå. Personer som har ut</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_40"><p>5</p> </div> <div class="block ml_2"><p>vecklat ett alkoholberoende är troligen minst känsliga för prishöjningar.<br /> Här leder i stället ofta höjda priser till ökade svårigheter och risker för den<br /> enskilde och de anhöriga. Dessa motstridiga verkningar begränsar användbarheten<br /> av prisinstrumentet.</p> <p>Sambandet mellan förändringar i den totala konsumtionen och omfattningen<br /> av alkoholskador och missbruk är inte entydigt. Vissa vetenskapliga<br /> undersökningar tyder på ett samband mellan hög totalkonsumtion och ett<br /> stort antal storkonsumenter, vilket anser berättiga slutsatsen att också en<br /> hög skadenivå föreligger. Detta skulle kunna leda till slutsatsen att man<br /> pä sikt skulle kunna få ett minskat antal missbrukare.</p> <p>Kraftigt höjda priser skulle också komma att innebära risker för hembränning<br /> m. m. Såväl APU som beredningsgruppen avvisar mot denna bakgrund<br /> tanken att märkbart höja den relativa prisnivån, en hållning som<br /> vunnit stöd hos de allra flesta remissorgan. Det bör samtidigt påpekas att<br /> totalkonsumtionen även är påverkbar genom sådana sociala insatser som<br /> förordats i det föregående och som leder till att behovet av alkohol som<br /> flyktmedel minskar.</p> <p>Budgetministern, som alltjämt är ansvarig för prispolitiken, framhåller<br /> att skatteinstrumentet bör användas ”i första hand på det sättet att beskattningen<br /> fortlöpande anpassas till den allmänna prisutvecklingen”. Socialministern<br /> framhåller i anledning av skatteutskottets uttalande att en<br /> i mängd och tid bestämd plan för att sänka alkoholkonsumtionen inte är<br /> möjlig. Det kan också konstateras att regeringens förslag när det gäller beskattning<br /> eller i övrigt ej kan förutses leda till någon sänkning av den totala<br /> alkoholkonsumtionen. Pris- och skatteinstrumentets främsta betydelse ligger<br /> på ett annat plan. Ett väsentligt inslag i 1954 års reform var att med hjälp<br /> av priset främja en övergång till konsumtion av svagare alkoholdrycker.<br /> Denna politik torde ha bidragit till en för Sverige unik utveckling under<br /> 1960- och 1970-talen. Medan flertalet andra industriländer under denna tid<br /> noterat en stark uppgång i starkspritkonsumtionen har för Sveriges del denna<br /> i stort legat på en fast nivå ända fram till 1975. Hos oss har i stället de<br /> svagare dryckerna ökat totalt men också till sin relativa andel. Denna inriktning<br /> bör prispolitiken ha även i framtiden.</p> <p>Det föreligger således en bred politisk enighet om att en sänkning av<br /> den totala alkoholkonsumtionen inte bör frampressas genom ökade restriktioner<br /> eller skatteåtgärder. Detta får emellertid inte och behöver inte leda<br /> till en passivitet från samhällets sida inför alkoholproblemen.</p> <p>Den väg man i stället bör gå är att göra en massiv och långtsyftande<br /> satsning på information och debatt om alkoholproblemen i det svenska samhället.<br /> Vad vi syftar till är en insats som skapar en medvetenhet i samhället<br /> om alkoholproblemens allvar och som förmår göra kampen mot alkoholskadorna<br /> till en solidaritetsfråga och en hela folkets angelägenhet.</p> <p>De förslag som nu förelagts riksdagen innebär att det mesta förblir vid<br /> det gamla. Minst av allt är det fråga om något målmedvetet försök att</p> <p>1* Riksdagen 1976/77. 3sami. Nr 1519</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>finna nya vägar för att komma till rätta med alkoholskadorna. Den vilja<br /> att värna om de svaga och utsatta i samhället som alkoholfrågan i grunden<br /> gäller har inte kunnat mobiliseras inom den borgerliga koalitionen. Enighet<br /> har vunnits till priset av stillastående.</p> <p>Därför bör riksdagsbehandlingen resultera i nya riktlinjer när det gäller<br /> mål för alkoholpolitiken och i fråga om sociala insatser. Det är nödvändigt<br /> att bryta nya vägar för kampen mot alkoholskadorna.</p> <p>2.2 Mål för alkoholpolitiken</p> <p>Mot bakgrund av det tidigare anförda bör en kortfattad programförklaring<br /> göras av riksdagen. Den bör ha följande lydelse:</p> <p>Målet för samhällets alkoholpolitik är att begränsa och tränga tillbaka<br /> alkoholskadorna.</p> <p>Alkoholpolitiska åtgärder skall i detta syfte vidtas: inom ramen för socialpolitiken<br /> för att undanröja de sociala orsakerna till alkoholmissbruk,<br /> inom ramen för utbildningsväsendet och samhällets stöd till ungdomsorganisationer<br /> och folkrörelser för att stimulera information och debatt syftande<br /> till en bred medborgarmedverkan i alkoholfrågorna samt inom ramen<br /> för restriktionssystemet för att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen<br /> i samhället.</p> <p>En på detta sätt socialt inriktad alkoholpolitik förutsätter att en rad organ<br /> i samhället i sitt arbete tar del i kampen mot alkoholskadorna. Olika myndigheter<br /> inom t. ex. det sociala, kulturella och utbildningsområdet åläggs<br /> härigenom ett ökat ansvar. Genom en av riksdagen uttalad programförklaring<br /> framhölls vikten av att myndigheterna planmässigt sätter in åtgärder<br /> efter det klart angivna målet.</p> <p>3. Ett 100-miljonerprogram</p> <p>Vi har i det föregående uttryckt vår besvikelse över att den borgerliga<br /> regeringen inte lagt fram det flerårsprogram som riksdagen under 1976 enhälligt<br /> begärde. Socialdemokratin lägger därför i denna motion fram förslag<br /> om ett sådant program som kan uppfylla syftet med riksdagsbeslutet.</p> <p>Vi föreslår ett program vars tyngdpunkt läggs på insatser i ungdomsgrupperna.<br /> Det innebär vidare en kraftig satsning inom arbetslivet och åtgärder<br /> i syfte att förbättra de alkoholskadades situation.</p> <p>Ett brett upplagt program som skall sträcka sig över flera år drar av naturliga<br /> skäl kostnader av en helt annan omfattning än vad den borgerliga<br /> regeringen lagt fram förslag om. Vi förordar att man under en treårsperiod<br /> satsar 100 milj. kr. på åtgärder med av oss angiven inriktning. För att ge<br /> organisationer och myndigheter erforderlig tid för de förberedelser som behövs<br /> för att effekterna skall bli de avsedda bör startpunkten sättas till den</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_2"><p>1 januari 1978. De ökade kostnader våra förslag medför bör finansieras med<br /> en viss ytterligare höjning av vinpriserna. Det ökade medelsbehovet har<br /> vi beaktat i våra i det följande framlagda förslag om alkoholbeskattningen.</p> <p>Det främsta syftet med vårt program är att skapa en fördjupad kunskap<br /> och medvetenhet och ett ökat engagemang hos den enskilde, organisationer<br /> och myndigheter för att ta upp kampen mot alkoholskadorna och orsakerna<br /> härtill.</p> <p>Våra förslag omfattar följande punkter:</p> <p>1. Alkohol- och narkotikafrågorna skall ges en mer framskjuten plats<br /> i skolans verksamhet. SÖ ges i uppdrag att utarbeta ett program härför.</p> <p>2. Kraftfull satsning på information och debatt om alkoholproblemen i<br /> ungdomsorganisationer och folkrörelser.</p> <p>3. Stöd till alkoholfri, icke-kommersiell nöjesverksamhet.</p> <p>4. De fackliga organisationerna får resurser för att ta upp alkoholfrågorna<br /> i arbetslivet.</p> <p>5. Resurser för en kraftigt utbyggd hälsoupplysning om alkoholens verkningar.</p> <p>6. Stöd till upprättande och genomförande av kommunala handlingsprogram<br /> för förbättring av särskilt utsatta ungdomsmiljöer.</p> <p>7. Förstärkning av de alkoholskadades sociala och kulturella ställning<br /> genom satsning på demokratiskt uppbyggd verksamhet.</p> <p>8. Omedelbara insatser för akutvård av alkoholskadade.</p> <p>9. Förbud mot alkohol reklam.</p> <p>I följande tabell sammanfattar vi den anslagsmässiga innebörden av våra<br /> förslag.</p> </div> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">Anslag Regeringens Värt förslag</p> <p style="margin-left:116px;">förslag</p> <p style="margin-left:116px;">1977/78 Helår 1977/78 Helår 1978-80</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">Upplysning i alkoholfrågan<br /> m. m.</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">4,0</p> </td> <td><p>4,0</p> </td> <td><p>5,5</p> </td> <td><p>7,0</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Informationsåtgärder på<br /> alkoholomrädet m. m.</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">2,5</p> </td> <td><p>5,0</p> </td> <td><p>25,0</p> </td> <td><p>30,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">100,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">1. Socialstyrelsen: riksomfattande<br /> information1</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">1,5</p> </td> <td><p>3,0</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> <td><p style="margin-left:12px;" /> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">2. D:o kompletterande<br /> information1</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">1,0</p> </td> <td><p>2,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p></p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">3. D:o hälsovårdsupplysning</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;"></p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p>2,5</p> </td> <td><p>5,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">15,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">4. Information via<br /> folkrörelser</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">—</p> </td> <td><p></p> </td> <td><p>4,0</p> </td> <td><p>8,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">24,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">5. Information m. m. via<br /> fackliga organisationer</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:16px;" /> </td> <td><p>1,5</p> </td> <td><p>3,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">9,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">6. Information m. m. i<br /> skolväsendet</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">—</p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p>1,0</p> </td> <td><p>2,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">7. Nöjesverksamhet i<br /> alkoholfria miljöer2</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">—</p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p>1,0</p> </td> <td><p>2,0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">8. Insatser i särskilt utsatta<br /> ungdomsmiljöer2</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:16px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">2,5“</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5,04</p> </td> <td><p style="text-align:right;">15.04</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">9. Insatser för alkoholskadades<br /> sociala och<br /> kulturella situation</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;" /> </td> <td><p style="margin-left:16px;" /> </td> <td><p>2,5</p> </td> <td><p>5.0</p> </td> <td><p style="text-align:right;">15,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">10. Omedelbara insatser<br /> för akutvård3</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">—</p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p>10,0</p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10,0</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">Bidrag till löntagar</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;"></p> </td> <td><p></p> </td> <td><p>1,6</p> </td> <td><p>3,2</p> </td> <td><p style="margin-left:14px;" /> </td> </tr></table> <div class="block ml_4"><p>organisationernas utbildningsverksamhet<br /> m. m.<br /> i alkoholfrågan</p> <p>Anm.</p> <p>1 Medel till riksomfattande och kompletterande information utgår enligt vårt förslag<br /> ur posterna 3-6.</p> <p>2 Enligt prop. kan medel utgå ur arvsfondsmedel för denna verksamhet.</p> <p>3 Fr. o. m. 1978/79 bör en reguljär förstärkning ske av anslaget Bidrag till kommunala<br /> nykterhetsnämnder m. m.</p> <p>4 Härutöver bör arvsfondsmedel kunna utgå.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>4. Insatser i utbildningsväsendet</p> <p style="text-align:right;">Skolans roll och ansvar har vidgats under den fortgående samhällsutvecklingen.<br /> Vid sidan av de traditionella uppgifterna har ökade insatser</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_39"><p>9</p> </div> <div class="block ml_2"><p>för barnens sociala utveckling kommit att prägla skolans arbete. Förändringar<br /> i människors förhållanden i arbete och under fritiden medför krav på ett<br /> ökat samhällsansvar för barns och ungdomars livsmiljö. Dessa tre meningar,<br /> hämtade ur propositionen 1975/76:79, har tillämplighet även när det gäller<br /> den nu aktuella frågan.</p> <p>Skolan har i sin undervisning som en viktig uppgift att förmedla information<br /> om alkohol, narkotika och tobak. Riktlinjer för detta arbete finns<br /> redan. Vad det gäller är att inom det trots allt begränsade utrymme som<br /> undervisningen i dessa frågor kan ta i anspråk utforma denna så att problemen<br /> i samband med bruk och missbruk framstår klart för eleverna. Insatser<br /> inom lärarutbildning och fortbildning är därvid av betydelse.</p> <p>I propositionen har ökade åtgärder när det gäller lärarnas fortbildning<br /> föreslagits. Att engagera lärarna för denna del av skolans uppgifter ser vi<br /> som väsentlig. Erfarenhet från andra program - t. ex. könsrolls- och internationaliseringsprojekten<br /> - visar att man måste göra satsningar av en<br /> omfattande skala under flera år för att kunna påverka attityder och normer.<br /> Skolöverstyrelsen bör därför få i uppdrag att utarbeta ett sådant program<br /> i det allmänna skolväsendet bl. a. med ledning av de riktlinjer för information<br /> som vi förordar i det följande. Den organisatoriska anknytning Centralförbundet<br /> för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) föreslås få till SÖ<br /> bör utgöra en grund att i högre grad rikta in Centralförbundets resurser<br /> på utbildningsområdet.</p> <p>Av lika stor vikt är emellertid att skolan genom 1976 års riksdagsbeslut<br /> om skolans inre arbete kommer att mer aktivt ta ett ansvar för eleverna<br /> under både undervisningstid och fritid. Eleverna skall träna sig att ta eget<br /> ansvar för uppgifter i skolmiljön och genom gruppaktiviteter få vana att<br /> umgås med andra barn och med vuxna. Skolan och samhället skall stödja<br /> föreningslivet i en större utsträckning än tidigare. Och i den nämnda propositionen<br /> går som en röd tråd just tanken på att barnens och ungdomarnas<br /> egna organisationer i ökad utsträckning skall ta del i skolans verksamhet.</p> <p>Föreningslivet får således i den nya SIA-skolan betydligt bättre chanser<br /> att ta upp kampen mot de kommersiella krafterna i vårt samhälle. Detta<br /> gäller alla ungdomsorganisationer, även dem som arbetar inom nykterhetsområdet.<br /> Vi ser det som ett värde i sig att man rent generellt sannolikt<br /> kommer att stimulera till ett deltagande i meningsfulla fritidsaktiviteter<br /> efter skolans slut.</p> <p>SÖ bör under treårsperioden tilldelas 6 milj. kr. som stöd för de insatser<br /> vi föreslagit. Härav bör 1 milj. kr. utgå under 1977/78 från anslaget Informationsåtgärder<br /> på alkoholområdet m. m. De kraftiga satsningar vi i övrigt<br /> föreslår under detta anslag - bl. a. för ungdomsorganisationerna - kommer<br /> att få betydelse även inom skolan.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_3"><p>5.1 Riktlinjer för information i alkoholfrågan</p> <p>Upplysning och information kom genom 1954 års reform att tilldelas<br /> en betydande roll i alkoholpolitiken. En rad organ och organisationer bedriver<br /> olika slag av informationsverksamhet, som antingen helt finansieras eller<br /> stöds av statsmedel. Upplysningsarbetet har till dominerande del bedrivits<br /> av organisationer inom eller med anknytning till nykterhetsrörelsen.</p> <p>År 1972 fattade riksdagen beslut om att planmässigt söka engagera även<br /> andra organisationer i upplysningsarbetet. Genom statens ungdomsråd fick<br /> ungdomsorganisationerna möjlighet att få statsmedel till informationsarbete<br /> om alkohol- och narkotikaproblem. Under tiden 1973-1976 har 10 milj.<br /> kr. fördelats. För innevarande budgetår disponeras 4 milj. kr. Detta beslut<br /> innebar en förnyelse inom alkoholpolitiken. Det innebar inte blott att nya<br /> grupper tog upp alkoholfrågorna utan också att debatten breddades och fördes<br /> från mera sociala utgångspunkter. Detta var samtidigt en nödvändig förändring<br /> för att uppnå att fler tog aktiv del.</p> <p>Riksdagen tog vid detta tillfälle ställning för viktiga principer för upplysningsarbetet.<br /> Syftet med informationsinsatserna bestämdes på följande<br /> sätt:</p> <p>1. att sätta in alkohol- och narkotikaproblemen i deras sociala sammanhang,</p> <p>2. att vidga medvetenheten om att människors sociala svårigheter måste<br /> mötas med öppenhet och vilja till solidariska insatser,</p> <p>3. att medverka till en sådan förändring i synen på de alkohol- och narkotikaskadade<br /> att deras delaktighet i den samhälleliga gemenskapen tryggas.</p> <p>Inom ramen för denna vida sociala målsättning, föreskrev riksdagen vidare,<br /> skulle organisationerna få samhällets förtroende att efter egna värderingar<br /> och erfarenheter arbeta med upplysningsverksamheten. Regering och riksdag<br /> avvisade tanken på en centralt upplagd information.</p> <p>Mot bakgrund av bl. a. de goda erfarenheter denna verksamhet gav blev<br /> kritiken mycket hård mot APU:s förslag på informationsområdet.</p> <p>För APU var informationen ett instrument i statens hand att styra och<br /> påverka enskilda konsumenters beteende, på samma sätt som lagstiftning<br /> och prisreglering. Målet skulle vara att åstadkomma återhållsamma alkoholvanor.<br /> I detta syfte föreslogs en centralt styrd, likriktad information.<br /> APU ville ge "klara besked om hur man från samhällets sida anser att<br /> konsumtionen av alkoholdrycker bör ske”. Det var fråga om en enkelriktad<br /> information, riktad från myndigheten till den enskilde, i uttalat syfte att<br /> förändra hans eller hennes beteende. Det var alltså en propaganda med<br /> statlig auktoritet man eftersträvade.</p> <p>Mot detta riktades stark kritik under remissbehandlingen. Beredningsgruppen<br /> avvisar APU:s förslag och anser att riksdagens beslut från 1972<br /> alltjämt bör gälla. I propositionen skjuts nu emellertid detta i bakgrunden.</p> <p>Utgångspunkten bör enligt vår mening vara den som vägledde 1972 års</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_39"><p>11</p> </div> <div class="block ml_2"><p>beslut, nämligen att upplysningsarbetet skall sätta in alkohol- och narkotikaproblemen<br /> i en social verklighet och därigenom öka medvetenheten<br /> om arten av svårighetsgraden av problemen. Upplysningen bör vara problemorienterad<br /> och knyta an till de olika värderingar som gör sig gällande<br /> i samhället. Kontroversiella frågor blir inte något som bör undvikas, utan<br /> de blir viktiga dynamiska element för att väcka intresse - och engagemang<br /> - hos människorna för de mänskliga och sociala problem som kommer<br /> till uttryck i alkoholmissbruket. På så sätt kan upplysningen formas som<br /> ett led i en demokratisk process, som ytterst syftar till att göra alla medborgare<br /> delaktiga i uppgiften att komma till rätta med alkoholproblemen. En sådan<br /> upplysning kan endast förankras och förverkligas i folkrörelserna. Det är<br /> därför folkrörelserna bör stimuleras att medverka.</p> <p>Enligt vår mening bör vi nu bygga vidare på de gjorda erfarenheterna,<br /> kraftigt öka stödet till folkrörelsernas arbete och stödja en socialt inriktad<br /> information som syftar till att skapa ett engagemang mot missbruk och<br /> alkoholskador.</p> <p>5.2 Alkohol och arbete</p> <p>I strävan att vidga åtgärderna mot alkoholskadorna bör insatser i arbetslivet<br /> tillmätas en central roll. Vi har tidigare framhållit hur brister i arbetslivet<br /> kan leda till att den enskilde får alkoholproblem. Ofta framträder en människas<br /> problem med ”spriten” allra tidigast på arbetsplatsen. De allra flesta<br /> torde ha erfarenhet av enskilda människors alkoholproblem just från arbetslivet.</p> <p>Detta leder till flera slutsatser. Strävandena att skapa trygga arbetsmiljöer,<br /> möjligheter till meningsfulla jobb och social gemenskap i arbetet och ett<br /> stärkt inflytande för de anställda är av grundläggande betydelse också för<br /> att komma till rätta med alkoholskadorna.</p> <p>Vidare erbjuder arbetslivet en hittills i stort sett outnyttjad möjlighet att<br /> genom information och på annat sätt knyta an till mångas konkreta erfarenheter<br /> av hur socialt sammansatta den enskildes alkoholproblem kan<br /> vara. Här är inte alkoholskadorna något abstrakt som avläses i siffror och<br /> tabeller, ulan här är problemen konkreta, näraliggande och påträngande.<br /> På våra arbetsplatser finns en stark solidaritet och sammanhållning mellan<br /> de anställda som kan stödja och resultera i konkreta åtgärder.</p> <p>De fackliga organisationerna får genom arbetslivets demokratisering ökade<br /> möjligheter att verka för de anställdas välfärd och trygghet på arbetsplatserna.<br /> Nya organ har byggts upp för att värna om mänskliga intressen i produktionen.<br /> Skyddskommittéer, företagshälsovård och anpassningsgrupper liksom<br /> lagarna om anställningsskydd och anställningsfrämjande åtgärder är instrument<br /> som skall verka i denna riktning. Den nu genomförda medbestämmandelagen<br /> innebär en maktförskjutning från kapital till arbete. Därmed<br /> skapas nya möjligheter för de fackliga organisationerna att medverka</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>i kampen mot alkoholskadorna. Vi vill här bara peka på de positiva erfarenheter<br /> som vunnits av det s. k. SF-Verdandi-gemenskapsprojektet inom<br /> Stockholms teleområde.</p> <p>LO och TCO har särskilt framhållit vikten av att alkoholfrågan integreras</p> <p>1 verksamheten på det breddade arbetsmiljöområdet. De organ som byggts<br /> upp på detta område har också ansvar för att alkoholproblemen tas upp.</p> <p>I samhällets alkoholpolitik bör därför ingå ett rejält stöd till det arbete<br /> de fackliga organisationerna vill att man skall organisera i arbetslivet. Inriktning<br /> och former bör organisationerna själva avgöra inom ramen för den<br /> målsättning för informationsinsatser som angetts.</p> <p>Staten bör ställa medel till förfogande på ett enkelt och smidigt sätt.<br /> Vi föreslår därför att LO resp. TCO erhåller ett stöd motsvarande 1 kr./medlem<br /> för facklig utbildning m. fl. åtgärder på alkoholområdet. Härför beräknas</p> <p>2 milj. kr. till LO och 1 milj. kr. till TCO och 175 000 kr. till SACO/SR,<br /> dvs. avrundat 3,2 milj. kr. Medlen bör anvisas under ett särskilt förslagsanslag,<br /> benämnt Bidrag till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet<br /> m. m. i alkoholfrågan. För 1977/78 bör anslaget uppföras med 1,6 milj.<br /> kr.</p> <p>Vårt förslag innebär att socialstyrelsen inte får några särskilda uppgifter<br /> på detta område. Däremot understryks vikten av att arbetsmarknads- och<br /> arbetarskyddsmyndigheterna på olika sätt uppmärksammar alkoholproblemen<br /> i sitt arbete.</p> <p>5.3 Anslagsfrågor</p> <p>5.3.1 I propositionen föreslås oförändrat 4 milj. kr. för Upplysning i alkoholfrågor<br /> m. m. som disponeras av statens ungdomsråd. Detta anslag bör<br /> räknas upp reguljärt med de 3 milj. kr. som i propositionen föreslås disponerat<br /> av socialstyrelsen. Sammanlagt anslås således 7 milj. kr. för en folkrörelsesatsning<br /> på information m. m. För budgetåret 1977/78 bör 5,5 milj. kr.<br /> utgå.</p> <p>5.3.2 Den satsning på information m. m. som vi föreslår med sammanlagt<br /> 100 milj. kr. under 1978-1980 bör anvisas under ett reservationsanslag, benämnt<br /> Informationsåtgärder på alkoholområdet m. m. Vårt förslag till fördelning<br /> framgår av tabellen på s. 8. För 1977/78 bör 25 milj. kr. anvisas.</p> <p>5.3.3 För de särskilda informationsmedlen bör följande riktlinjer gälla.</p> <p>A. I propositionen föreslås socialstyrelsen disponera 2 milj. kr. per år<br /> för kompletterande information. Under treårsperioden bör därutöver 3 milj.<br /> kr. per år ställas till socialstyrelsens förfogande, dvs. sammanlagt 15 milj.<br /> kr. under 1978-1980. Härigenom uppnås att socialstyrelsen får resurser att<br /> kraftigt vidga sin informationsverksamhet på alkoholområdet. Det bör gälla<br /> en mer allmänt inriktad information - företrädesvis genom annonsering<br /> - av hälsovårdsupplysningskaraktär om alkoholens verkningar.</p> <p>B. Utöver de medel som föreslagits under anslaget Upplysning i alko</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_39"><p>13</p> </div> <div class="block ml_2"><p>holfrågan m. m., Organisationsstöd till vissa organisationer m. fl. och Bidrag<br /> till löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet m. m. i alkoholfrågan<br /> bör även medel under informationsanslaget ställas till dessa organisationers<br /> förfogande för den temporära satsningen. Till löntagarorganisationerna bör<br /> sammanlagt 9 milj. kr. utgå enligt grunderna i förslaget för det nya bidragsanslaget.<br /> Till nykterhetsorganisationerna m. fl. bör anvisas 8 milj. kr.<br /> enligt de grunder som föreslås för anslaget till organisationsstöd. Till ungdomsorganisationer<br /> och andra folkrörelser bör anvisas 16 milj. kr., vilka<br /> medel bör ställas till förfogande för statens ungdomsråd. Vid fördelningen<br /> av dessa medel bör man bl. a. beakta värdet av insatser i motororganisationer.</p> <p>C. I enlighet med vad som föreslagits under avsnittet 4 bör 6 milj. kr.<br /> användas för insatser i skolväsendet.</p> <p>5.3.4 Det bör ankomma på regeringen att besluta om fördelningen efter<br /> de grunder vi angivit. Bidragen till ungdomsorganisationer och folkrörelser<br /> bör ställas till förfogande för statens ungdomsråd, bidragen till de fackliga<br /> organisationerna bör utgå direkt liksom när det gäller bidragen till vissa<br /> nykterhetsorganisationer m. fl.</p> <p>6. Försöks- och utvecklingsverksamhet</p> <p>Vi förespråkar en socialt inriktad alkoholpolitik som innebär många olika<br /> slag av insatser över ett brett fält. Den förnyelse detta innebär förutsätter<br /> att man planmässigt skaffar nya kunskaper och erfarenheter från praktiska<br /> försök. När riksdagen nu beslutar om nya riktlinjer för alkoholpolitiken<br /> börden samtidigt ta initiativ till fortsatt utvecklingsarbete. Det bör integreras<br /> i det socialautvecklingsarbete som socialstyrelsen har ansvar för.</p> <p>Vi föreslår därför att under treårsperioden följande försöks- och utvecklingsarbete<br /> genomförs.</p> <p>6.1 Icke-kommersiell nöjesverksamhet i alkoholfri miljö</p> <p>Som framhållits i det föregående måste särskild uppmärksamhet ägnas<br /> åt ungdomen och dess alkoholvanor. En betydande del av den informationssatsning<br /> vi föreslagit måste därför riktas mot ungdomsgrupperna.</p> <p>Regeringen ställer sig inte särskilt positiv till det förslag som förts fram<br /> av organisationerna för samlingslokalägarna (Folkets Hus-rörelsen, Våra<br /> Gårdar och Bygdegårdarnas riksförbund) om nöjesverksamhet i alkoholfria<br /> miljöer. Vi finner detta beklagligt och anser att i den treårssatsning som<br /> vi föreslår bör ingå en verksamhet av det slag man föreslagit från dessa<br /> organisationer.</p> <p>Skälet härför är att särskild uppmärksamhet måste ägnas ungdomens fritidsmiljöer<br /> och särskilt sådana som traditionellt präglas av alkoholutskänkning<br /> och -förtäring. En stor del av nöjeslivet innefattas i sådana miljöer.</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_40"><p>14</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Dansen har blivit allt hårdare kommersiellt utnyttjad. Inom samlingslokalrörelsen<br /> har man därför utvecklat planer på att göra företrädesvis ungdomsdansen<br /> till en naturligt alkoholfri miljö. Ett konkret projekt för försök<br /> med nöjesverksamhet i lokaler utan alkoholutskänkning har utarbetats. Försöket,<br /> som föreslås omfatta tillsammans 12 orter, innefattar bl. a. danskurser,<br /> musikfora, artistframträdanden, ekonomiskt stöd till dansarrangemang och<br /> miljöförbättringar.</p> <p>Under treårsperioden bör 2 milj. kr. per år avsättas för att genomföra<br /> en försöksverksamhet av angivet slag. Medlen bör ställas till socialstyrelsens<br /> förfogande i samband med övriga medel för försöksverksamhet.</p> <p>6.2 Kommunala handlingsprogram för insatser i utsatta ungdomsmiljöer</p> <p>I propositionen framförs ett förslag, utarbetat av beredningsgruppen, om<br /> försök ute i kommunerna med nya former för fritidsverksamhet bland ungdom.<br /> Syftet är att sätta in åtgärder i särskilt problemfyllda miljöer. Resurser<br /> skall tas ur arvsfonden till en beräknad kostnad av ca 5 milj. kr.</p> <p>Utvecklingsarbetet måste enligt vår mening ha klarare inriktning på den<br /> kommunala miljöplaneringen. Därmed får det större bredd och måste också<br /> tillföras större resurser. En allmän erfarenhet är att ungdomsproblem med<br /> alkohol, narkotika m. m. ofta är koncentrerade till vissa delar av en kommun.<br /> Den sociala och kulturella miljön i dessa områden kan vara otillfredsställande<br /> när det gäller meningsfulla fritidssysselsättningar, förutsättningar för naturlig<br /> kontakt och gemenskap mellan människor osv.</p> <p>Det är angeläget att man prövar en försöksverksamhet för vilken kommunerna<br /> har huvudansvaret och där man med stöd av statliga resurser<br /> söker upprätta och genomföra kommunala handlingsprogram för att komma<br /> till rätta med problemen. Det ter sig naturligt att sådana åtgärder integreras<br /> i kommunernas verksamhet, framför allt på social-, fritids-, utbildningsoch<br /> bostadsområdena, och omfattar ett vitt register av insatser. När det<br /> gäller fritidsverksamhet av olika slag bör det vara lämpligt att söka ett samarbete<br /> med ungdomsorganisationer och folkrörelser.</p> <p>Utöver de beräknade arvsfondsmedlen bör 5 milj. kr. per år ställas till<br /> socialstyrelsens förfogande under treårsperioden.</p> <p>6.3 Förstärkning av de alkoholskadades sociala och kulturella ställning</p> <p>I ett framåtsyftande utvecklingsarbete bör också ingå olika insatser för<br /> att stärka de alkoholskadades situation.</p> <p>En socialt inriktad alkoholpolitik måste bryta med den nuvarande strikta<br /> uppdelningen mellan s. k. förebyggande åtgärder och vårdande insatser. Denna<br /> uppdelning har lett till att man inte tillräckligt uppmärksammar vikten<br /> av att bekämpa de allvarligaste alkoholskadorna - de som träffar den grupp<br /> som beskrivs som alkoholmissbrukare.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_39"><p>15</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Utifrån en helhetssyn på problemen måste åtgärder för att rehabilitera<br /> alkoholskadade ges hög prioritet. Det är uppenbart att om antalet s. k. återfall<br /> kunde nedbringas och fler alkoholskadade återta sin plats i arbets-, familjeoch<br /> samhällslivet skulle det innebära en kraftfull minskning av alkoholskadorna<br /> och därtill de allvarligaste.</p> <p>Den försöksverksamhet vi föreslår bör syfta till att stimulera och ekonomiskt<br /> stödja demokratiskt uppbyggt rehabiliteringsarbete, social kontaktverksamhet<br /> i organisationsregi m. m. utanför institutionerna.</p> <p>Även här bör under treårsperioden 5 milj. kr. per år ställas till socialstyrelsens<br /> förfogande.</p> <p>6.4 Omedelbara insatser för akutvård av alkoholskadade</p> <p>Riksdagen får inte - som planerat - möjligheter att ta ställning till reformeringen<br /> av den kommunala socialvården genom den försening socialministern<br /> orsakat socialutredningen. Som vi framhållit måste också<br /> vårdinsatser ingå i en skärpt kamp mot alkoholskadorna.</p> <p>I avvaktan på regeringens förslag bör emellertid redan nu resurser anvisas<br /> av riksdagen för att förbättra möjligheterna till akutvård i samband med<br /> bl. a. ingripande enligt den s. k. LOB-lagen (lagen om omhändertagande<br /> av berusade personer). Inom en ram av 10 milj. kr. bör socialstyrelsen fördela<br /> resurserna till de orter som har de största problemen. För 1978/79 bör en<br /> reguljär förstärkning ske av anslaget Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder<br /> m. m.</p> <p>7. Alkoholforskning</p> <p>Såväl APU som beredningsgruppen föreslog en utbyggd forskning på det<br /> samhällsvetenskapliga området. Den medicinsk-biologiska forskning som<br /> bedrivs vid Karolinska institutet har helt dominerat satsningarna sedan 1950talet.<br /> Vad som nu är angeläget är att stödja samhällsvetenskaplig forskning<br /> som kan belysa och analysera förhållandet mellan sociala förhållanden, alkoholvanor<br /> och alkoholskador. Sådan forskning kan bidra till att öka förståelsen<br /> för de alkoholskadades situation och skapa nya möjligheter att på<br /> ett tidigt stadium sätta in åtgärder mot hotande alkoholskador.</p> <p>Genomförandet av ett sådant forskningsprogram förutsätter en fast förankring<br /> i samhällsvetenskaplig forskning. De resurser som i ett första steg<br /> föreslås - tre tjänster inom en ram av 750 000 kr. - bör därför tillföras<br /> bl. a. den sociologiska forskningen.</p> <p>Den satsning som föreslås på arbetslivets område bör också följas upp<br /> av forskningssatsningar. En ökad aktivitet ute i arbetslivet kommer att ställa<br /> betydande krav på kunskaper och analys.</p> <p>Av särskilt värde torde vara att belysa förhållanden i arbetet, som kan<br /> medverka till att alkoholskador utvecklas, och hur motåtgärder kan sättas</p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_40"><p>16</p> </div> <div class="block ml_3"><p>in. Detta forskningsarbete är nära förknippat med annan forskning på arbetslivets<br /> område och bör därför ges en organisatorisk förankring i denna.<br /> Med ledning av dessa synpunkter bör regeringen efter förslag från UHÄ<br /> besluta om hur tjänsterna skall fördelas.</p> <p>8. Centrala organisationen</p> <p>Socialstyrelsen bör på myndighetsnivå bli ansvarig för alkoholpolitiken.<br /> Det är ändamålsenligt för att genomföra en alkoholpolitik med en social<br /> inriktning. För denna uppgift bör till styrelsen knytas ett beredningsorgan<br /> med företrädare för andra myndigheter, löntagarorganisationerna och folkrörelserna.</p> <p>Det bör emellertid starkt understrykas att det är socialstyrelsen som i<br /> sin totala verksamhet skall väga in de alkoholpolitiska synpunkterna. Vårt<br /> 100-miljonerprogram skall i viktiga avseenden förankras i den verksamhet<br /> socialstyrelsen redan bedrivit. Det är också naturligt att styrelsen gör en<br /> utvärdering av programmet och drar de alkoholpölitiska slutsatserna av resultaten.<br /> Det får inte bli fråga om att skapa ett tudelat myndighetsansvar<br /> och att etablera en ny myndighet inom den gamla. Därför bör gruppen<br /> i alkoholpolitiska frågor ha rådgivande karaktär. Utan hinder härav kan<br /> den fördela vissa medel. Organet bör därför benämnas alkoholpolitiska gruppen.</p> <p>Gruppen bör sammansättas så att så bred kontaktyta som möjligt etableras<br /> med olika typer av verksamhet på alkohol- och narkotikaområdet. Vi finner<br /> det anmärkningsvärt att bl. a. organisationer som bedriver verksamhet bland<br /> alkoholskadade inte beretts plats. Vi föreslår därför att ALRO, länkrörelsen<br /> och Verdandi får företrädare i gruppen.</p> <p>9. Försäljning av alkoholdrycker</p> <p>Under detta avsnitt behandlas i propositionen frågor om den lokala och<br /> regionala tillsynsorganisationen, detaljhandeln med alkoholdrycker samt servering<br /> av alkoholdrycker.</p> <p>Enligt vår mening är det betydelsefullt att söka minska de administrativa<br /> insatserna i samband med försäljningen av alkoholdrycker m. m. Vad föredraganden<br /> föreslagit i denna del beträffande länsstyrelsernas, polisens och<br /> kommunernas uppgifter föranleder inga invändningar från vår sida. Här<br /> framträder emellertid tydligt hur dåligt avvägt regeringens förslag är. De<br /> resurser som satsas på övervakning av utskänkningen dominerar starkt över<br /> andra insatser - och detta trots att endast 5 % av totala försäljningen sker<br /> vid utskänkning.</p> <p>Även när det gäller regleringen i fråga om detaljhandeln delar vi föredragandens<br /> uppfattning om behovet att minska de administrativa reglerna.</p> <p>En grundatanke i försäljningssystemet är att varje medborgare inom rim</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_40"><p>17</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ligt avstånd från hemorten har möjlighet att inköpa alkoholdrycker. De<br /> förslag som nu läggs fram i propositionen om en utbyggnad av butiksnätet<br /> är därför välmotiverade. Lönsamhetskravet och andra företagsekonomiska<br /> intressen får inte vara helt avgörande för om butiker skall öppnas på nya<br /> orter. Ett utlämningsställe kan i vissa fall vara att föredra. En utveckling<br /> enligt angivna riktlinjer innebär enligt vår mening att man i praktiskt taget<br /> varje kommun i landet får en systembutik.</p> <p>Vi anser också att även om principiella skäl talar för en likställdhet mellan<br /> myndighetsålder och inköpsålder bör ett ställningstagande till frågan om<br /> sänkning av nuvarande åldergräns anstå till dess att effekterna av det program<br /> vi lägger fram kan bedömas. Även i fråga om reglerna för servering<br /> m. m. tillstyrker vi föredragandens förslag med ett viktigt undantag.</p> <p>1 propositionen föreslås att man skall besluta om nya miljöer där alkohol<br /> skall kunna serveras. 1 förslaget till lag om handel med drycker föreslås<br /> nämligen att servering av alkoholdrycker skall få ske i paus i samband<br /> med teaterföreställning o. d. Detta innebär en utsträckning av serveringsrättigheterna<br /> jämfört med nuläget. Detta kan jämföras med att servering<br /> på nöjes- och idrottsplatser (även när det gäller öl) endast kan ske efter<br /> en restriktiv prövning.</p> <p>Från principiella utgångspunkter frinns det enligt vår mening inte skäl<br /> att göra denna åtskillnad, som i grunden beror på förlegade sociala värderingar.<br /> Skillnaden i behandling i detta avseende av besökare vid idrottsevenemang<br /> å ena sidan och teatrar, konserter etc. å andra sidan gör att propositionen<br /> i denna del närmast får karaktären av en lagstiftning som inte<br /> grundas på uppfattningen om människors lika värde. Några särskilda skäl<br /> att utsträcka serveringstillståndet till teaterföreställningar etc. anförs ej heller.<br /> Det kan snarast väcka betänkligheter med tanke på det bland ungdomen<br /> ökande teaterintresset. Enligt vår mening bör därför lagstiftningen utformas<br /> enligt samma restriktiva grunder för nöjes- och idrottsplats, teaterlokal, konsertlokal<br /> etc. Vad vi här förordat kräver en ändring av 39, 41 och 48 SS<br /> i det angivna lagförslaget.</p> <p>10. Förbud mot alkoholreklam</p> <p>En huvudlinje i våra förslag är att få till stånd en ökad medvetenhet<br /> om alkoholproblemen och en bred medborgaraktivitet i kampen mot alkoholskadorna.<br /> Detta kräver också fasta ingrepp mot de ekonomiska och<br /> kommersiella krafter vilkas vinstintressen för dem i konflikt med dessa<br /> strävanden.</p> <p>Ett drag hos reklamen är att den inte utformas för att främja medvetna<br /> val utan att syftet är att manipulera och exploatera konsumenten. Detta<br /> gäller i hög grad alkoholreklamen. Inte minst har denna reklam riktats mot<br /> ungdomsgrupperna på ett sätt som inte kan lämna någon i tvivel om att</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p>de kommersiella krafterna inte utan vidare låter sig påverkas av sociala<br /> hänsyn.</p> <p>Mot denna bakgrund anser vi att förbud mot alkoholreklam nu bör införas.<br /> I enlighet med APU:s förslag föranstaltade den socialdemokratiska regeringen<br /> om en prövning och ett förslag härom. Denna fråga bör i sin principiella<br /> del prövas nu i samband med de övriga alkoholpolitiska frågorna.</p> <p>Reklamförbudet bör täcka annonsering och flertalet övriga marknadsföringsåtgärder.<br /> Ett generellt undantag bör göras för Systembolaget, som på<br /> statsmakternas uppdrag och i enlighet med fastställda riktlinjer också i fortsättningen<br /> skall svara för en lämplig varuinformation m. m. En kort varudeklaration<br /> om innehåll och verkningar bör finnas på de varor Systembolaget<br /> försäljer.</p> <p>Vi föreslår att riksdagen under hösten hemställer hos regeringen om ett<br /> förslag till lagstiftning med förbud mot alkoholreklam, vilket kan träda i<br /> kraft den I januari 1978.</p> <p>11. Beskattning</p> <p>Det av oss förordade treårsprogrammet bör finansieras med en höjning<br /> av skatten på starkvin och lättvin. Detta bör göras genom att grundavgiften<br /> sätts för starkvin till 8:50 kr. och för lättvin 2:95 kr. De extra intäkter som<br /> därigenom kan erhållas undertiden 1977-05-01-1979-12-31 täcker kostnaderna<br /> för våra förslag.</p> <p>Förslag till ändringar i lagen (1975:209) om skatt på sprit och vin och<br /> i lagen om dryckesskatt framläggs av oss. Det torde få ankomma på utskottet<br /> att utarbeta de lagändringar i övrigt som kan behövas.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:56px;">1. att riksdagen beslutar fastställa det mål för alkoholpolitiken<br /> som föreslagits i motionen,</p> <p style="margin-left:56px;">2. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för en treårig verksamhet<br /> i alkoholfrågan m. m. som föreslagits i motionen,</p> <p style="margin-left:56px;">3. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer m. m. för information<br /> i alkoholfrågan som föreslagits i motionen,</p> <p style="margin-left:56px;">4. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer m. m. för stöd<br /> till arbetstagarorganisationernas utbildning kring alkoholfrågan<br /> som föreslagits i motionen,</p> <p style="margin-left:56px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad<br /> i motionen anförts om skolans verksamhet på alkoholområdet,</p> <p style="margin-left:56px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad<br /> som anförts i motionen om alkoholforskningen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_39"><p>19</p> </div> <div class="block ml_7"><p style="margin-left:19px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen tili känna vad<br /> i motionen anförts om den centrala organisationen,</p> <p style="margin-left:19px;">8. att riksdagen till Upplysning i alkoholfrågan m. m. för budgetåret<br /> 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till<br /> regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag<br /> om 5 500 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">9. att riksdagen till Informationsåtgärder på alkoholområdet m. m.<br /> för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisar ett<br /> i förhållande till regeringens förslag med 22 500000 kr. förhöjt<br /> reservationsanslag av 25 000 000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">10. att riksdagen till Bidrag lill löntagarorganisationernas utbildningsverksamhet<br /> m. m. i alkoholfrågan för budgetåret 1977/78 under<br /> femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 600000 kr.,</p> <p style="margin-left:19px;">11. att riksdagen antar i bilaga 1 redovisat förslag till Lag om ändring<br /> i lagen (1975:209) om skatt på sprit och vin,</p> <p style="margin-left:19px;">12. att riksdagen antar i bilaga 2 redovisat förslag till Lag om<br /> dryckesskatt,</p> <p style="margin-left:19px;">13. att riksdagen antar i bilaga 3 redovisat förslag till Lagom handel<br /> med drycker,</p> <p style="margin-left:19px;">14. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till nästa års<br /> riksmöte om förbud mot alkoholreklam.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 28 mars 1977</p> </div> <div class="block ml_3"><p>OLOF PALME (s)</p> <p>INGVAR CARLSSON (s)<br /> i Tyresö</p> <p>BENGT GUSTAVSSON (s)<br /> i Eskilstuna</p> </div> <div class="block ml_23"><p>GORAN KARLSSON (s)<br /> i Huskvarna</p> </div> <div class="block ml_23"><p>INGEMUND BENGTSSON (s)<br /> i Varberg</p> <p>INGVAR SVANBERG (s)</p> <p>VALTER KRISTENSON (s)</p> <p>PAUL JANSSON (s)</p> <p>ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)</p> <p>HANS GUSTAFSSON (s)<br /> i Ronneby</p> <p>LENA HJELM-WALLÉN (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>LILLY HANSSON (s)<br /> LISA MATTSON (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br /> ERIK ADAMSSON (s)</p> <p>THAGE PETERSON (s)</p> <p>i Nacka</p> </div> <div class="block ml_3"><p>ESSEN LINDAHL (s)<br /> i Lidingö</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_41"><p>20</p> </div> <div class="block ml_37"><p style="margin-left:4px;">Bilaga I</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Förslag till</p> <p>Lag om ändring i lagen (1975:209) om skatt på sprit och vin</p> <p>Härigenom föreskrives att 2 S 1 mom. lagen (1957:209) om skatt<br /> och vin skall ha nedan angivna lydelse.</p> </div> <div class="block ml_39"><p>sprit</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Nuvarande lydelse</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">Motionärernas förslag</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:156px;">2 i</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 m o m. Skatten upptages vid detalj handelsbolagets inköp av sprit och<br /> vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>a) för sprit dels med en grundavgift<br /> för liter motsvarande 54,2 öre<br /> för varje hel volymprocent alkohol<br /> dels med en procentavgift motsvarande<br /> 50 procent av utminuteringspriset;<br /> samt</p> <p>b) för vin dels med en grundavgift,<br /> såvitt avser vin med en alkoholhalt<br /> överstigande 14 volymprocent<br /> (starkvin), av 6 kronor 15 öre<br /> för liter och, såvitt avser annat vin<br /> (lättvin), av 2 kronor 10 öre för liter<br /> dels med en procentavgift motsvarande<br /> 36 procent av utminuteringspriset.</p> <p>Utminuteringspriset utgöres </p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:8px;">a) för sprit dels med en grundavgift<br /> för liter motsvarande 65,5 öre<br /> för varje hel volymprocent alkohol<br /> dels med en procentavgift motsvarande<br /> 50 procent av utminuteringspriset;<br /> samt</p> <p style="margin-left:8px;">b) för vin dels med en grundavgift,<br /> såvitt avser vin med en alkoholhalt<br /> överstigande 14 volymprocent<br /> (starkvin), av 8 kronor 50 öre<br /> för liter och, såvitt avser annat vin<br /> (lättvin), av 2 kronor 95 öre för liter<br /> dels med en procentavgift motsvarande<br /> 36 procent av utminuteringspriset.</p> <p>varornas utminutering.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Denna lag träder i kraft den 1 maj 1977.</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_39"><p>21</p> </div> <div class="block ml_36"><p style="margin-left:4px;">Bilaga 2</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Förslag till</p> <p>Lag om dryckesskatt</p> <p>Regeringens förslag Motionärernas förslag</p> <p style="margin-left:154px;">10 §</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Skatten på en procenlavgift.</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Grundavgiften utgör per liter i fråga<br /> om</p> <p>1. spritdrycker 65,5 öre för varje<br /> hel volymprocent alkohol,</p> <p style="margin-left:11px;">2. stark vin 7 kronor 75 öre,</p> <p style="margin-left:11px;">3. lättvin 2 kronor 80 öre.</p> <p style="margin-left:11px;">Procentavgiften utgör </p> <p style="margin-left:11px;">Med detaljhandelspriset </p> </div> <div class="block ml_22"><p>Grundavgiften utgör per liter i fråga<br /> om</p> <p>1. spritdrycker 65,5 öre för varje<br /> hel volymprocent alkohol,</p> <p>2. starkvin 8 kronor 50 öre,</p> <p>3. lättvin 2 kronor 95 öre.</p> <p>— av detaljhandelspriset.</p> <p> om mervärdeskatt.</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_16" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1519</p> </div> <div class="block ml_41"><p>22</p> </div> <div class="block ml_38"><p>Bilaga 3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Förslag till</p> <p>Lag om handel med drycker</p> <p>Regeringens förslag</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Tillstånd till servering av alkoholdrycker<br /> på nöjes- eller idrottsplats får<br /> meddelas endast om särskilda skäl<br /> föreligger.</p> <p>Första stycket </p> <p style="margin-left:153px;">41</p> <p>Tillstånd till skäl</p> <p>Utan hinder av vad som sägs i första<br /> stycket får tillstånd meddelas till servering<br /> av alkoholdrycker i teaterlokal,<br /> konsertlokal eller annan liknande lokal<br /> under paus i pågående förställning.</p> <p style="margin-left:153px;">48 §</p> <p>Vid servering av spritdrycker, vin<br /> och starköl skall lagad mat finnas att<br /> tillgå, utom ifall som avses i 411 andra<br /> stycket.</p> </div> <div class="block ml_22"><p style="margin-left:6px;">Motionärernas förslag<br /> 39 §</p> <p style="margin-left:21px;">Tillstånd till servering av alkoholdrycker<br /> på nöjes- eller idrottsplats eller<br /> i teaterlokal, konsertlokal eller annan<br /> liknande lokal får meddelas endast<br /> om särskilda skäl föreligger,<br /> första stycket 3.</p> </div> <div class="block ml_24"><p>föreligger.</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Vid servering av spritdrycker, vin<br /> och starköl skall lagad mat finnas att<br /> tillgå.</p> </div> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_12" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_10"><p>—</p> </div> <div class="block ml_32"><p> </p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_4"><p>GOTAB 53645 Stockholm 1977</p> </div> <div class="block ml_41"><p style="margin-left:351px;"> </p> </div> <div class="block ml_53"><p style="margin-left:6px;"> </p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_48" /> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 2 undertecknare 0 BENGT GUSTAVSSON s 3 undertecknare 0 GORAN KARLSSON s 4 undertecknare 0 INGEMUND BENGTSSON s 5 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 6 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 7 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 8 undertecknare 0 ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON s 9 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 10 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 11 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 12 undertecknare 0 LISA MATTSON s 13 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 14 undertecknare 0 ERIK ADAMSSON s 15 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 16 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 17 undertecknare G0021519 av herr Palme m. fl. mot_197677__1519.pdf 558871 pdf med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken https://data.riksdagen.se/fil/24C4D2AA-1578-47BA-8C5B-A14F75FFC295