<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3090599</hangar_id>
 <dok_id>G0021512</dok_id>
 <rm>1976/77</rm>
 <beteckning>1512</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1976/77:1512 av herr Palme m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1512</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 20:52:07</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av propositionen 1976/77:107 om hushållning med  energi i byggnader m. m.</titel>
 <subtitel>av herr Palme m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G0021512/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G0021512</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0021512</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_39"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77 1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av herr Palme m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av propositionen 1976/77:107 om hushållning med&lt;br /&gt; 
energi i byggnader m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokratisk politik för hushållning med energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energifrågorna har under de senaste åren tilldragit sig större intresse än&lt;br /&gt; 
kanske någon annan samhällsfråga. Debatten om energifrågorna har i stor&lt;br /&gt; 
utsträckning kommit att handla om avigsidorna med en okontrollerad energiförbrukning&lt;br /&gt;
och riskerna med olika energikällor. Men debatten har också&lt;br /&gt; 
bekräftat behovet av att planera och vidta åtgärder för att styra utvecklingen,&lt;br /&gt; 
i fråga om både produktion och konsumtion av energi. En tryggad tillgång&lt;br /&gt; 
på energi är en avgörande förutsättning för att vi skall kunna förverkliga&lt;br /&gt; 
våra önskemål om arbete, välfärd och social utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitiken måste vidare utformas på ett sådant sätt att den medverkar&lt;br /&gt; 
till strävandena att uppnå viktiga sociala och fördelningspolitiska mål. Krav&lt;br /&gt; 
på hushållning och sparande måste t. ex. tillgodoses på ett sådant sätt, att&lt;br /&gt; 
de inte kommer i konflikt med arbetet för en bättre arbetsmiljö eller leder&lt;br /&gt; 
till att skillnaderna i inkomst och levnadsnivå ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen tog initiativ till en planmässig hushållning&lt;br /&gt;
på energiområdet. Riksdagens energisbeslut våren 1975 (prop.&lt;br /&gt; 
1975:30, NU 1975:30, CU 1975:28, rskr 1975:202 och 203) innebar ett antal&lt;br /&gt; 
samordnande åtgärder för att få ett bättre grepp om energiförsörjningen&lt;br /&gt; 
samtidigt som huvuddragen i en övergripande energiplanering lades fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1975 års energibeslut är internationellt unikt. Det innebär att vårt land&lt;br /&gt; 
drar ned ökningen av energikonsumtionen snabbare än något annat industriland.&lt;br /&gt;
Enligt beslutet skall energikonsumtionens ökningstakt pressas ned&lt;br /&gt; 
till i genomsnitt 2 procent per år t. o. m. 1985. Målet är att från 1990-talets&lt;br /&gt; 
början kunna hålla konsumtionen på en oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande utredningmaterial i vårt land och internationellt visar att&lt;br /&gt; 
det finns betydande möjligheter att spara energi även på relativt kort sikt.&lt;br /&gt; 
Detta gäller kanske främst på uppvärmningssidan i vad gäller både bostäder&lt;br /&gt; 
och andra lokaler. På förslag av den socialdemokratiska regeringen har också&lt;br /&gt; 
en rad olika åtgärder vidtagits i besparingssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär hälften av den totala energiförbrukningen i Sverige faller på uppvärmning&lt;br /&gt;
av byggnader. De allra största besparingarna torde därför kunna&lt;br /&gt; 
göras i det befintliga byggnadsbeståndet. Mot denna bakgrund var det ett&lt;br /&gt; 
viktigt led i de sparåtgärder, som föreslogs av den tidigare regeringen, att&lt;br /&gt; 
ställa medel till förfogande för att stimulera åtgärder som syftar till bättre&lt;br /&gt; 
hushållning med energi i befintliga byggnader. Den dåvarande regeringen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 7976/77. 3 sami. Nr 1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;gav vidare i augusti 1976 statens planverk i uppdrag att med förtur utreda&lt;br /&gt; 
och redovisa vilka sparåtgärder som är möjliga att göra i befintliga byggnader.&lt;br /&gt; 
Planverkets uppgift omfattade en beräkning av hur stora besparingar som&lt;br /&gt; 
är tekniskt och ekonomiskt möjliga i sådana byggnader. Verket skulle vidare&lt;br /&gt; 
utarbeta förslag tili bestämmelser och nya styrmedel där sådana kan vara&lt;br /&gt; 
befogade. Planverkets rapport remissbehandlas f. n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen vidtog också åtgärder för att främja&lt;br /&gt; 
en bättre hushållning med energi vid planering av ny bebyggelse. Dessa&lt;br /&gt; 
innebar bl. a. kraftigt skärpta krav på isolering och täthet i alla delar av&lt;br /&gt; 
byggnaderna, nya krav på injustering av värmesystem och nya värden för&lt;br /&gt; 
luftväxling och ventilation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bred satsning har gjorts på forskning och utveckling med sikte på&lt;br /&gt; 
besparing och effektivare energianvänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T. o. m. innevarande budgetår har sammanlagt 1 183 milj. kr. anvisats&lt;br /&gt; 
för åtgärder i bostäder, statliga, kommunala och landstingskommunala byggnader&lt;br /&gt;
m. m. Sammanlagt 248 milj. kr. har anvisats till energibesparande&lt;br /&gt; 
åtgärder i näringslivets byggnader, till industriella processer samt till vissa&lt;br /&gt; 
prototyper och demonstrationsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om hushållning med energi i byggnader m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen om möjligheterna att spara energi blev ett viktigt inslag&lt;br /&gt; 
i den senaste valrörelsen. Motsättningarna tog sig uttryck i att realistiska&lt;br /&gt; 
och praktiska reformer från den tidigare regeringens sida, vilka berörts i&lt;br /&gt; 
det föregående, ställdes mot propagandamässiga förslag från centerpartiets&lt;br /&gt; 
sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens nu föreliggande förslag (prop. 1976/77:107) anges syfta till&lt;br /&gt; 
att förbättra hushållningen med energi i byggnader m. m. Det uttalas i sammanfattningen&lt;br /&gt;
av propositionen att det är angeläget att kraftfulla åtgärder&lt;br /&gt; 
vidtas för att ytterligare höja ambitionsnivån i energisparandet. Det kan&lt;br /&gt; 
se ut som en tanke att kraftfullheten har utgått redan i den följande meningen:&lt;br /&gt;
”De förslag som läggs fram utgör på olika sätt åtgärder för att&lt;br /&gt; 
öka energisparandet”, sägs det i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föregående riksmöte föreslogs i en centerreservation att anslaget till&lt;br /&gt; 
Energisparstöd skulle räknas upp från 326 milj. kr. enligt den dåvarande&lt;br /&gt; 
regeringens förslag till 672 milj. kr. Ramen för bidrag och lån skulle enligt&lt;br /&gt; 
centerreservationen vara 550 milj. kr. mot det av övriga partier godtagna&lt;br /&gt; 
beloppet 300 milj. kr. Klarsynt nog uttalades emellertid i reservationen att&lt;br /&gt; 
ramarna och anslagen inte vara detaljberäknade utan i första hand gav uttryck&lt;br /&gt; 
för en ambitionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken är då ambitionsnivån i den nuvarande regeringens av bostadsministern&lt;br /&gt;
(c) signerade proposition? Ramen för bidrag och lån föreslås nu sättas&lt;br /&gt; 
till 429 milj. kr., vilket således redan beloppsmässigt är en avsevärd reträtt&lt;br /&gt; 
från de 550 milj. kr, som föreslogs under föregående riksmöte. Regeringens&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;nya ram omfattar dock också sådana bostadslån som tidigare inte räknades&lt;br /&gt; 
av på energiramen. Dessa kan antas ligga i en storleksordning på närmare&lt;br /&gt; 
50 milj. kr. Ramen i jämförbara termer skulle därmed ha krympt till 379&lt;br /&gt; 
milj. kr. För att få riktig jämförbarhet bör emellertid också kostnadsökningarna&lt;br /&gt;
på ett år för de belånade åtgärderna räknas bort. Regeringens förslag&lt;br /&gt; 
om ram ligger därför i stort sett på samma reella nivå som den nu gällande&lt;br /&gt; 
ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning av utvecklingen i bruttobelopp - inte omräknade&lt;br /&gt; 
för kostnadshöjningar och överföringar enligt vad som framhållits ovan ger&lt;br /&gt;
följande bild av ramar och anslag (belopp i milj. kr.).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Gällande&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;Cenler&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;Regeringens&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;ram&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;reservalion&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;förslag&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;1976&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;1977&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Bostäder&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;550&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;429&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Samlingslokaler&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Civila statt, byggn.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Kommunala byggn.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;-(50)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Prototyp- och&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:16px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;dem. verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Kommunal verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Information m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;326 672 500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Om man enligt vad som ovan framhållits konstaterar att bostadsramen&lt;br /&gt; 
i sig inte innebär någon reell ökning, skulle alltså propositionens ökade&lt;br /&gt; 
ambitionsnivå i sak bestå i att anslaget till samlingslokalerna ökar med&lt;br /&gt; 
5 milj. kr., att kommunerna får 15 milj. kr. till ett närmare inte definierat&lt;br /&gt; 
ändamål och att 5 milj. kr. går till viss information, utbildning och material&lt;br /&gt; 
förstudiecirklar. Härtill kommer ytterligare 5 milj. kr. till byggnadsforskning&lt;br /&gt; 
(2 milj. kr. för provundersökning, 3 milj. kr. för mätcentraler) och 22 milj.&lt;br /&gt; 
kr. för lån till experimentbyggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån och bidrag till energisparande åtgärder i bostäder m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga stödet till enerigbesparande åtgärder i det befintliga bostadsbeståndet&lt;br /&gt;
kan utgå enligt energisparkungörelsen, bostadsfinansieringsförordningen&lt;br /&gt;
och kungörelsen om förbättringslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 har bostadsstyrelsen&lt;br /&gt; 
bl. a. tagit upp de administrativa formerna för stödet till energibesparande&lt;br /&gt; 
åtgärder i bostäder och framhållit att det finns flera skäl för att nu föra&lt;br /&gt; 
över reglerna för energisparstöd till bostadsfinansieringsförordningen. Styrelsen&lt;br /&gt;
framhåller att energisparverksamheten numera har fått en permanent&lt;br /&gt; 
karaktär och att det är mindre lyckligt att det finns två stödformer som&lt;br /&gt; 
riktar sig till samma krets av mottagare och avser samma åtgärder. De&lt;br /&gt; 
inbördes olika bestämmelserna gör det svårt för de lånesökande att orientera&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1976 1 77. J sami Nr 1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;sig och bedöma vilken stödform man bör välja. En nackdel med nuvarande&lt;br /&gt; 
ordning är också enligt sytrelsen att i viss mån identiska bestämmelser finns&lt;br /&gt; 
i två olika författningar. Behovet av information blir också större för att&lt;br /&gt; 
skillnader av betydelse för sökanden skall kunna redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsstyrelsen anser alltså att det finns starka skäl för att föra över&lt;br /&gt; 
bestämmelserna i energisparkungörelsen till bostadsfinansieringsforordningen.&lt;br /&gt;
Styrelsen har föreslagit att ändringen skall göras den 1 juli 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhåller också bostadsministern det olämpliga i att det&lt;br /&gt; 
statliga stödet till enbart energibesparande åtgärder i bostadshus kan utgå&lt;br /&gt; 
enligt olika författningar. Tvärtemot bostadsstyrelsens förslag och med synnerligen&lt;br /&gt;
oklara motiv föreslås emellertid i propositionen att all långivning&lt;br /&gt; 
till dessa ändamål skall ske genom lån enligt en vidgad energisparkungörelse.&lt;br /&gt; 
Bostadsfinansieringsförordningens bestämmelser avseende lån till energibesparande&lt;br /&gt;
åtgärder föreslås sålunda så långt möjligt bli överförda till energisparkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets närmare innebörd redovisas inte i propositionen och konsekvenserna&lt;br /&gt;
har sålunda på många punkter inte blivit klarlagda. Tydligen&lt;br /&gt; 
måste man i vissa fall arbeta med skilda bidrags- och låneunderlag, t. ex.&lt;br /&gt; 
när det gäller kommersiella lokaler i en bostadsfastighet. Det har inte redovisats&lt;br /&gt;
om motsvarande ordning också skall gälla för direkt anknytande&lt;br /&gt; 
åtgärder som fasadbeklädnad, treglasfönster och direkt anslutande garage&lt;br /&gt; 
m. m. Det har inte heller getts en redovisning för grunderna för det avsedda&lt;br /&gt; 
räntebidraget. Det är oklart om man kan direkt kombinera lån för energisparande&lt;br /&gt;
och lån för annan ombyggnad. Det är också oklart om tidigare&lt;br /&gt; 
bidrag - t. ex. för pannbyte - skall avräknas vid en ny ansökan och vilka&lt;br /&gt; 
följder en återkallelse av en tidigare ansökan kan ha. Ingenting har sagts&lt;br /&gt; 
om att besvärsordningen i de olika låneformerna är olika. Ikraftträdandereglerna&lt;br /&gt;
är också oklara och diskutabla. Sålunda kan det starkt ifrågasättas&lt;br /&gt; 
om inte en ny ordning borde träda i kraft vid viss dag, utan anknytning&lt;br /&gt; 
till ansökningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens redovisning av regeringens principiella förslag är sålunda&lt;br /&gt; 
enligt vår mening bristfällig. Det kan möjligen antas att frågan om skilda&lt;br /&gt; 
lånegränser för olika företagsformer spelat en avgörande roll för regeringens&lt;br /&gt; 
ställningstagande. Förslaget skulle sålunda syfta till att erbjuda de privata&lt;br /&gt; 
fastighetsägarna generösare villkor än f. n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör den av bostadsstyrelsen föreslagna förändringen&lt;br /&gt; 
av de administrativa formerna för energisparstödet tillstyrkas. Styrelsens&lt;br /&gt; 
förslag innebär en avsevärd förenkling och förbättring såväl för de enskilda&lt;br /&gt; 
sökandena som förde berörda myndigheterna. Propositionens förslag i denna&lt;br /&gt; 
del bör sålunda avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommunala resurser, stöd till experimentbyggande m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i propositionen utför kommunerna i dag en rad uppgifter,&lt;br /&gt; 
som har betydelse för att få till stånd en förbättrad energihushållning i bygg&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;nader. Det gäller bl. a. rådgivnings- och informationsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till denna rådgivningsverksamhet föreslås i propositionen&lt;br /&gt; 
att ett särskilt bidrag skall kunna ingå till kommunerna för ett inte närmare&lt;br /&gt; 
definierat ändamål. I propositionen föreslås 15 milj. kr. bli anvisade för&lt;br /&gt; 
ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening ger inte motiven i propositionen tillräckligt underlag&lt;br /&gt; 
för att bilda sig en uppfattning i sakfrågan. Bostadsministerns argumentation&lt;br /&gt; 
i frågan är tvärtom motsägelsefull. Med hänvisning till det pågående arbetet&lt;br /&gt; 
inom utredningen om kommunernas ekonomi avvisas tanken att nu förorda&lt;br /&gt; 
direkta statliga bidrag till kommunerna för deras kostnader för rådgivningsoch&lt;br /&gt;
informationsverksamheten. Samtidigt antyds att överväganden pågår&lt;br /&gt; 
inom regeringens kansli i syfte att låta vissa kostnader för kommunernas&lt;br /&gt; 
insatser ingå i de kostnader som berättigar till energisparstöd, varvid kommunerna&lt;br /&gt;
förutsätts kunna täcka sina kostnader via avgifter från allmänheten.&lt;br /&gt; 
Slutligen föreslås, utan närmare motivering, det ovan nämnda statsbidraget&lt;br /&gt; 
till kommunerna, som, likaledes utan motivering, enligt propositionen bör&lt;br /&gt; 
begränsas till första hälften av budgetåret 1977/78.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna&lt;br /&gt;
i framtiden i än högre grad än som är fallet för närvarande kännetecknas&lt;br /&gt;
av generella regler. En alltför rik flora av specialdestinerade statsbidrag&lt;br /&gt;
till kommunerna bör av flera skäl undvikas. Överväganden i dessa&lt;br /&gt; 
frågor pågår, som framhållits, inom utredningen om kommunernas ekonomi.&lt;br /&gt; 
Beträffande syftet med de i propositionen antydda pågående övervägandena&lt;br /&gt; 
inom regeringens kansli, vilka tycks syfta till avgifter för kommunernas&lt;br /&gt; 
rådgivningsverksamhet, ställer vi oss tveksamma. Enligt vår mening bör&lt;br /&gt; 
energisparstödet, som framhållits i det föregående, kännetecknas av enkelhet&lt;br /&gt; 
i hanteringen gentemot allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen beträffar det föreslagna särskilda bidraget till kommunerna&lt;br /&gt; 
är det möjligt att skäl kan anföras för ett sådant bidrag. Några sådana skäl&lt;br /&gt; 
redovisas emellertid inte i propositionen. Motiven utgörs endast av en önskan&lt;br /&gt; 
att kommunernas insatser för rådgivning m. m. ökas och att det därför&lt;br /&gt; 
är nödvändigt att ge ett visst stöd. Någon som helst vägledning till kommunerna&lt;br /&gt;
om villkoren för stödet ges inte. Inte heller anges efter vilka grunder&lt;br /&gt; 
stödet skall fördelas mellan olika kommuner. Varför stödet föreslås begränsat&lt;br /&gt; 
till första hälften av budgetåret 1977/78 framgår inte heller. Stödet skall&lt;br /&gt; 
tydligen utdelas av regeringen helt efter eget gottfinnande på grund av uppgifter&lt;br /&gt;
om vad kommunerna gjort eller avser att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening ger inte propositionen i denna del tillräckligt stöd för&lt;br /&gt; 
ett ställningstagande. Vi förutsätter därför att medel för ändamålet får anvisas&lt;br /&gt; 
först sedan regeringen för riksdagen redovisat på vilket sätt anslaget kommer&lt;br /&gt; 
att utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till program för redovisning av byggnadsbeståndets beskaffenhet&lt;br /&gt; 
med avseende på energiförbrukning som statens institut för byggnadsforskning&lt;br /&gt; 
har utarbetat och som nämns i propositionen är enligt vår mening ett viktigt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;bidrag när det gäller att öka kunskapen om byggnadsbeståndets kvalitet&lt;br /&gt; 
med avseende på energihushållningen. Programmet, som har redovisats i&lt;br /&gt; 
tre steg, bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas även vissa frågor rörande experimentbyggande&lt;br /&gt; 
m. m. Även i detta avseende innehåller propositionen oklarheter. Sålunda&lt;br /&gt; 
beskrivs de föreslagna ränte- och amorteringsfria lånen för experimentbetingade&lt;br /&gt;
byggkostnader inte närmare. Inte heller anges något underlag för&lt;br /&gt; 
beräkningen av medelsbehovet. Det tycks närmast uttrycka en ambitionsnivå.&lt;br /&gt;
Med hänsyn härtill bör under det särskilda investeringsanslaget Lån&lt;br /&gt; 
till experimentbyggande m. m. anvisas 17 milj. kr. (-5 milj. kr.) för budgetåret&lt;br /&gt; 
1977/78.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de ovan nämnda lånen till experimentbyggande vill vi slutligen&lt;br /&gt;
framhålla att riksdagen bör medge att lånen, för att de skall få avsedd&lt;br /&gt; 
effekt, får lämnas ut som förskott under de närmare förutsättningar som&lt;br /&gt; 
regeringen bör ha att bestämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller när det gäller utbyggnaden av två nya mätcentraler, som föreslås&lt;br /&gt; 
i propositionen, lämnas någon egentlig redovisning av övervägandena. Enligt&lt;br /&gt; 
vår mening förefaller det finnas rimliga skäl för en fortsatt utbyggnad av&lt;br /&gt; 
mätcentraler. Vi vill därför inte utesluta att en omfördelning inom det begärda&lt;br /&gt;
anslaget kan visa sig vara motiverad, för att möjliggöra en ytterligare&lt;br /&gt; 
utbyggnad. Även på denna punkt förutsätter vi emellertid att utskottet i&lt;br /&gt; 
samband med riksdagsbehandlingen inhämtar det ytterligare underlag för&lt;br /&gt; 
bedömning av frågan, som saknas i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen antyds att tillgången på forskare och övrig personal inom&lt;br /&gt; 
energiforskningsområdet utgör en begränsning då det gäller att få i gång&lt;br /&gt; 
denna verksamhet. Också i detta avseende är resonemanget i propositionen&lt;br /&gt; 
dåligt underbyggt. Vi vill emellertid i detta sammanhang understyka betydelsen&lt;br /&gt;
av en kraftig satsning på forskar- och teknikerutbildningen, för&lt;br /&gt; 
att en framtida ökad efterfrågan på sådan personal skall kunna mötas. Det&lt;br /&gt; 
är vidare angeläget att läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och&lt;br /&gt; 
den högre utbildningen blir föremål för översyn med avseende på undervisning&lt;br /&gt;
och utbildning i sådana frågor som hänger samman med energihushållningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information och utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för att målsättningen i 1975 års energibeslut om&lt;br /&gt; 
en väsentligt dämpad ökningstakt för energikonsumtionen skall kunna&lt;br /&gt; 
uppfyllas är en bred kunskap i dessa frågor hos allmänheten. Under de&lt;br /&gt; 
senaste åren har därför särskilda informationsåtgärder vidtagits för att öka&lt;br /&gt; 
och förbättra informationen i energifrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1974 bedrevs i studieförbundens regi en särskild informationsoch&lt;br /&gt;
studiekampanj, som mötte starkt gensvar. 1 anslutning till energicirklarna&lt;br /&gt;
ägde också politisk rådslagsverksamhet rum. Energisparkommittén&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;fick ansvar för den samordnande och mer övergripande informationsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förordas att en studiecirkelverksamhet i energipolitiska&lt;br /&gt; 
frågor tas upp även under budgetåret 1977/78. För detta ändamål föreslås&lt;br /&gt; 
studieförbunden få ersättning för vissa kostnder i samband med framtagning&lt;br /&gt; 
av material m. m. för cirkelverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också enligt vår mening bör särskilt stöd utgå för de här nämnda informationsinsatserna.&lt;br /&gt;
Av propositionen framgår emellertid inte närmare hur&lt;br /&gt; 
anslaget är avsett att fördelas. Enligt vår mening borde, som skett i andra&lt;br /&gt; 
liknande sammanhang, studieförbunden redan i propositionen ha fått besked&lt;br /&gt; 
om hur mycket pengar som står till förfogande för central framtagning av&lt;br /&gt; 
kursmaterial m. m. och efter vilka grunder pengarna skall fördelas. För att&lt;br /&gt; 
möjliggöra studieförbundens planering av den här nämnda verksamheten&lt;br /&gt; 
bör beslut om anslagsram och fördelning snarast fattas. Riksdagen bör ge&lt;br /&gt; 
regeringen detta till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också frågan om utbildning a\ förtroendevalda&lt;br /&gt; 
och vissa anställda i kommunerna. Enligt vad som uppges i propositionen&lt;br /&gt; 
förutsätts Svenska kommunförbundet svara för genomförandet av denna&lt;br /&gt; 
utbildning. Förslaget i propositionen innebär att stöd skall kunna utgå för&lt;br /&gt; 
utarbetande av kursmaterial m. m. också för ifrågavarande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar uppfattningen att denna utbildning är angelägen. Vi Tinner det&lt;br /&gt; 
också naturligt att kommunerna och Kommunförbundet svarar för utbildning&lt;br /&gt;
av sådana kommunalt anställda som skall förmedla råd och service&lt;br /&gt; 
till bl. a. fastighetsägare. Däremot bör enligt vår mening utbildning av de&lt;br /&gt; 
förtroendevalda i första hand ankomma på studieförbunden och de politiska&lt;br /&gt; 
partierna. De förtroendevaldas uppgift är att sätta in energisparandet i ett&lt;br /&gt; 
större energipolitiskt sammanhang. Att ge helheten i samhällsdebatten är&lt;br /&gt; 
ytterst en uppgift för de politiska partierna och deras studieförbund. Stödet&lt;br /&gt; 
till studieförbunden bör därför beräknas med hänsyntagande också till detta&lt;br /&gt; 
utbildningsbehov. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som anförs&lt;br /&gt; 
i motionen om utbildning av de förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen förutsätts också en fortbildning komma till stånd av sådana&lt;br /&gt; 
yrkesverksam—n i olika led av byggnadsprocessen som har att hantera energihushållningsirågor.&lt;br /&gt;
Statens industriverk förutsätts ta de initiativ som bedöms&lt;br /&gt;
erforderliga för denna utbildningsverksamhet. Bostadsministern har&lt;br /&gt; 
vid beräkningen av medelsbehovet räknat in kostnader för framställning&lt;br /&gt; 
av studiematerial också för dessa yrkeskategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör vidareutbildning av personal inom fastighetsförvaltningen&lt;br /&gt;
i stor utsträckning kunna ske inom de organisationer som finns&lt;br /&gt; 
på bostadsmarknaden. De riksorganisationer som nu finns för skilda upplåtelseformer&lt;br /&gt;
är väl lämpade för sådan verksamhet. Medel bör därför kunna&lt;br /&gt; 
utgå också direkt till dessa organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har bostadsministern i propositionen under anslaget&lt;br /&gt; 
Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. beräknat me&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;del om ca 5 milj. kr. för olika informationsinsatser, nämligen information&lt;br /&gt; 
om energisparstödet och information i anslutning till byggforskningsrådets&lt;br /&gt; 
prototyp- och demonstrationsverksamhet samt kostnader för framställning&lt;br /&gt; 
av visst studiematerial m. m. avseende studiecirkelverksamhet, utbildning&lt;br /&gt; 
av förtroendevalda och vissa anställda i kommunerna samt de yrkeskategorier&lt;br /&gt;
som deltar i byggprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utomordentliga vikt, som vi tillmäter hushållningen med energi,&lt;br /&gt; 
är de beräknade medlen enligt vår mening helt otillräckliga för den nämnda&lt;br /&gt; 
verksamheten. Som vi framhållit finns det dessutom behov av utbildningsinsatser&lt;br /&gt;
utöver de i propositionen nämnda. Den låga ambitionsnivå i vad&lt;br /&gt; 
gäller utbildnings- och informationsinsatserna som propositionen alltså ger&lt;br /&gt; 
uttryck för kan enligt vår mening inte accepteras. Sålunda måste t. ex. regeringens&lt;br /&gt;
förslag innebära att studieförbunden skulle få väsentligt sämre&lt;br /&gt; 
stöd för sina utbildnings- och informationsinsatser än vad som var fallet&lt;br /&gt; 
vid 1974 års informations- och studiekampanj. Enligt vår mening bör därför&lt;br /&gt; 
under anslaget beräknas sammanlagt 10 milj. kr. (+ 5 milj. kr.) för den&lt;br /&gt; 
här nämnda verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad finansiering av fjärrvärmeanläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i det föregående var sparsamhet med energi en viktig&lt;br /&gt; 
målsättning i riksdagens energibeslut våren 1975. 1 propositionen tillmättes&lt;br /&gt; 
energiproduktion i mottrycksanläggningar en stor betydelse. Det anfördes&lt;br /&gt; 
att det är angeläget att den betydande del av landets framtida elkraftsbehov,&lt;br /&gt; 
som enligt riktlinjerna i propositionen måste tillgodoses med kraft från fossileldade&lt;br /&gt;
anläggningar, i första hand måste täckas med mottrycksproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen vidtog ett antal olika åtgärder för att&lt;br /&gt; 
stimulera utbyggnaden av fjärrvärme. Sålunda lades under 1976 ett förslag&lt;br /&gt; 
(prop. 1975/76:149) om lag om allmänna fjärrvärmeanläggningar. Vidare&lt;br /&gt; 
uppdrog regeringen i maj 1975 åt statens industriverk att utreda bl. a. frågan&lt;br /&gt; 
om utbyggnad och produktion av mottryckskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnad av fjärrvärme har, som nämnts, stor betydelse för strävandena&lt;br /&gt; 
att spara energi. Uppvärmning genom fjärrvärme kan göras väsentligt mer&lt;br /&gt; 
energisparande än individuell uppvärmning i varje hus. Verkningsgraden&lt;br /&gt; 
i central hetvattenpanna kan göras betydligt högre än i små individuella&lt;br /&gt; 
pannor. Vidare reduceras luftföroreningarna från uppvärmning väsentligt,&lt;br /&gt; 
då många rökutsläpp på låg höjd försvinner och förbränningen koncentreras&lt;br /&gt; 
till en punkt där man kan installera effektiv rökgasrening och höga skorstenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ljärrvärmesystem gör det också möjligt att'producera värmen i kraftvärmeverk&lt;br /&gt;
eller mottrycksverk, som ger ett mycket högt energiutnyttjande&lt;br /&gt; 
i och med att oljan kan utnyttjas för såväl värme som elproduktion. Detta&lt;br /&gt; 
är bl. a. fallet i ett antal större kommuner som Stockholm, Göteborg, Malmö,&lt;br /&gt; 
Norrköping, Linköping, Uppsala, Västerås och Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I större eller mindre omfattning är (järrvärmesystem i dag utbyggda i&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;55 tätorter i landet. Man räknar med att 850 000 lägenheter i flerfamiljshus,&lt;br /&gt; 
30 000 i småhus och ytor motsvarande 450 000 lägenheter i övrig bebyggelse&lt;br /&gt; 
uppvärms med fjärrvärme. Det innebär att omkring 3,5 miljoner människor&lt;br /&gt; 
bor eller arbetar i lokaler, som är uppvärmda med fjärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har skett en viss stagnation i nyanslutningen till fjärrvärme.&lt;br /&gt; 
Det beror främst på värmeverkens svårigheter att anskaffa kapital till de,&lt;br /&gt; 
efter de enskilda kommunernas förhållanden, stora investeringarna i fjärrvärmenät&lt;br /&gt;
och produktionsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten (SIND 1976:3) Tätorternas och den tunga industrins energiförsörjning&lt;br /&gt;
har industriverket framhållit att det finns starka skäl som talar&lt;br /&gt; 
för att det nuvarande finansieringssystemet ändras så, att de statliga bostadslånen&lt;br /&gt;
i stället kan betalas ut till värmeverken. Bostadslån bör dessutom&lt;br /&gt; 
kunna utgå för såväl ledningsnät som produktionsanläggningar. En sådan&lt;br /&gt; 
ändring av lånekonstruktionen skulle enligt industriverket bl. a. underlätta&lt;br /&gt; 
att ansluta kontors- och förvaltningsbyggnader samt bostadsfastigheter som&lt;br /&gt; 
inte finansieras med statliga bostadslån. Det föreslagna systemet skulle enligt&lt;br /&gt; 
verkets mening även vara enklare att administrera än det nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriverkets förslag har fått ett blandat mottagande vid remissbehandlingen.&lt;br /&gt;
Åtskilliga remissinstanser har varit positiva till industriverkets finansieringsförslag,&lt;br /&gt;
medan ett antal instanser är negativa eller tveksamma&lt;br /&gt; 
i fråga om att utsträcka bostadslångivningen på det sätt som industriverket&lt;br /&gt; 
föreslagit. Kritiken mot verkets förslag är sålunda inte en kritik av att särskilt&lt;br /&gt; 
gynnsamma finansieringsmöjligheter för värmeverk skulle tillskapas, utan&lt;br /&gt; 
kritiken riktar sig mera mot att även sådana sektorer av fastighetsbeståndet&lt;br /&gt; 
som finns utanför bostadsområdet skulle få del av de föreslagna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening utomordentligt angeläget att det skeren fortsatt&lt;br /&gt; 
utbyggnad av fjärrvärmeanläggningar. Som anförts tidigare vidtog den socialdemokratiska&lt;br /&gt;
regeringen olika åtgärder för att stimulera en sådan utbyggnad.&lt;br /&gt;
Av industriverkets rapport och yttrandena över denna framgår&lt;br /&gt; 
att svårigheter att finansiera en ytterligare utbyggnad i dag utgör ett betydande&lt;br /&gt;
hinder för tillkomsten av nya fjärrvärmeverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till lösning av finansieringen av fjärrvärmeanläggningar som&lt;br /&gt; 
regeringen redovisar i propositionen innebär i huvudsak längre amorteringstider&lt;br /&gt;
för de lån som kommunerna tar i syfte att finansiera utbyggnaden.&lt;br /&gt; 
Detta innebär en förbättring av de nuvarande villkoren, enligt vilken kommunerna&lt;br /&gt;
tvingats finansiera anläggningarna med 10-15-åriga lån, medan&lt;br /&gt; 
avskrivningstiden för anläggningarna i allmänhet beräknas ligga på mellan&lt;br /&gt; 
25 och 30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man emellertid verkligen önskar stimulera utbyggnaden av fjärrvärmeverk,&lt;br /&gt;
är regeringens förslag till åtgärder otillräckliga. I flertalet fall finansieras&lt;br /&gt;
värmeverken i dag till huvuddelen genom lån. Det finns anledning&lt;br /&gt; 
att räkna med att låneandelen kommer att öka ytterligare vid en ökad utbyggnadstakt.&lt;br /&gt;
Utrymmet på kommunlånemarknaden är f. n. mycket begränsat,&lt;br /&gt;
och kommunernas lån till fjärrvärmeanläggningar har tidigare fått&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;vägas mot andra angelägna lånebehov i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de åtgärder som aviseras i propositionen kommer ett särskilt låneutrymme&lt;br /&gt;
att tillskapas för finansieringen av fjärrvärmeverk. Det finns&lt;br /&gt; 
emellertid en risk för att detta låneutrymme bestäms så, att det kommer&lt;br /&gt; 
att inkräkta på kommunernas normala lånemarknad, vilken - som redan&lt;br /&gt; 
framhållits - f. n. är mycket ansträngd. I vilken utsträckning de i propositionen&lt;br /&gt;
aviserade åtgärderna kommer att få avsedd effekt vad beträffar&lt;br /&gt; 
utbyggnaden av fjärrvärmeverken beror emellertid ytterst på den lånevolym&lt;br /&gt; 
som kommunerna kommer att få tillgång till för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tycks för egen del inte vara helt säker på att den föreslagna&lt;br /&gt; 
finansieringsordningen verkligen får avsett resultat, då det särskilt framhålls&lt;br /&gt;
i propositionen att åtgärder i syfte att säkra tillgången på krediter&lt;br /&gt; 
får övervägas, om svårigheter skulle möta vid kreditgivningen med den&lt;br /&gt; 
av regeringen föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör det också framhållas att kommunerna enligt regeringens&lt;br /&gt;
förslag kommer att få betala en betydligt högre ränta för lånen&lt;br /&gt; 
till fjärrvärmeverken än den som gäller för bostadslånen. Räntan kommer&lt;br /&gt; 
också, som framhålls i propositionen, att ligga något över den som f. n.&lt;br /&gt; 
tillämpas för kommunlånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill kan det antagas att regeringens finansieringsförslag&lt;br /&gt; 
inte blir den stimulans för fortsatt utbyggnad av fjärrvärmeverken, som&lt;br /&gt; 
enligt vår mening är helt nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen föreslagna åtgärden behöver därför kompletteras med&lt;br /&gt; 
beslut som innebär en reell förbättring och som dessutom innebär en neutralitet&lt;br /&gt;
med avseende på alternativen individuell uppvärmning och fjärrvärmeanslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den statliga bostadslångivningen kan man erhålla statligt&lt;br /&gt; 
bostadslån vid anslutning till fjärrvärmeanläggning. Lånet skall då täcka&lt;br /&gt; 
kostnaderna för eventuell anslutningsavgift jämte fastighetsinterna distributions-&lt;br /&gt;
och mottagningsanordningar. Varje fastighetsägare behöver alltså&lt;br /&gt; 
ta upp ett lån från länsbostadsnämnden för att med detta betala en avgift&lt;br /&gt; 
till det kommunala företaget. Det nuvarande systemet är sålunda administrativt&lt;br /&gt;
ohanterligt. Dessa möjligheter har numera heller inte någon avgörande&lt;br /&gt;
betydelse för finansieringen av fjärrvärmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs enligt vår mening att statsmakterna tar ställning för ett enkelt&lt;br /&gt; 
lånesystem som i stora drag knyter an till tidigare överväganden. Det är&lt;br /&gt; 
med dessa utgångspunkter naturligt att förorda ett system med statliga lån&lt;br /&gt; 
direkt till den som driver eller skall driva fjärrvärmeanläggning. Låntagarkretsen&lt;br /&gt;
bör av naturliga skäl begränsas till huvudmän för sådan fjärrvärmeanläggning&lt;br /&gt;
som förklarats som allmän enligt lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga lånet bör i princip avse de skäliga kostnader för anläggningen&lt;br /&gt; 
som belöper på bostäder som finansieras med statliga bostadslån. Denna&lt;br /&gt; 
avgränsning av en del av investeringskostnaderna bör emellertid inte vara&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;i detalj beroende av anslutningar av vissa enskilda fastigheter eller bostadsområden.&lt;br /&gt;
Den lånegrundande andelen av kostnaderna bör i stället fastställas&lt;br /&gt;
schablonmässigt. Underlag för detta bör i forsta hand vara kommunala&lt;br /&gt; 
planer eller uttalanden om planeringsriktlinjer, kompletterade med det material&lt;br /&gt;
som industriverket använt vid prövningen för allmänförklaring för sina&lt;br /&gt; 
bedömningar av anslutningsgraden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statslånet bör i likhet med bostadslånet avse finansieringen av ett belopp&lt;br /&gt; 
om 30 procent av ett enligt det föregående bestämt låneunderlag. Pantvärdet&lt;br /&gt; 
bör i regel kunna innefatta även de kostnader som anses belöpa på annat&lt;br /&gt; 
än statsbelånad bostadsbebyggelse. Det har då förutsatts att underliggande&lt;br /&gt; 
kredit betraktas som prioriterad på lånemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statslånet bör lämnas med villkor som ansluter till bostadslångivningen&lt;br /&gt; 
och förenas med räntebidrag för kostnader utöver den garanterade räntenivån.&lt;br /&gt;
För detta talar dels att lånen täcker en del av bostadsfinansieringen,&lt;br /&gt; 
dels att en utjämning av kostnadsnivån är motiverad också med hänsyn&lt;br /&gt; 
till att huvudmannens intäkter är lägre under ett uppbyggnadsskede än&lt;br /&gt; 
vid fullt utnyttjad kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En räntesubventionerad statlig långivning förutsätter att fördelarna därav&lt;br /&gt; 
kommer de boende till godo. Detta måste lösas på så sätt, att lån utgår&lt;br /&gt; 
endast under förutsättning att ett i princip motsvarande belopp dras av&lt;br /&gt; 
från avgifter som eljest skall utgå enligt taxeavgifter i form av engångsbelopp&lt;br /&gt; 
eller periodiska avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett lånesystem enligt ovan angivna riktlinjer måste föregås&lt;br /&gt; 
av ytterligare beredning. Det bör dock vara möjligt att få systemet i kraft&lt;br /&gt; 
från och med år 1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
förslag till ett lånesystem enligt ovan angivna riktlinjer bör föreläggas riksdagen&lt;br /&gt;
hösten 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;1. att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;a. inte godkänner regeringens förslag till ändring av grunderna&lt;br /&gt; 
för energisparstödet inom bostadsbeståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;b. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen förordats&lt;br /&gt;
om att föra in energisparstödet för bostäder i bostadslångivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;2. att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;a. inte godkänner regeringens förslag beträffande ett särskilt bidrag&lt;br /&gt;
för kommunala insatser beträffande rådgivning m. m. och&lt;br /&gt; 
hos regeringen hemställer om preciserade grunder för bidragen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;b. medger att bidrag enligt a. beviljas från anslaget Vissa energibesparande&lt;br /&gt;
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m., dock först&lt;br /&gt; 
sedan riksdagen godkänt närmare grunder för bidragsgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1976/77:1512&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;3. att riksdagen med motsvarande ändring i regeringens förslag&lt;br /&gt; 
godkänner vad i motionen anförts om informations- och utbildningsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;4. att riksdagen till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet&lt;br /&gt;
m. m. förbudgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag&lt;br /&gt;
av 505 000 000 kr. (+ 5 milj. kr.),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;5. att riksdagen till Lån till experimentbyggnader m. m. för budgetåret&lt;br /&gt;
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 17 000 000&lt;br /&gt; 
kr. (- 5 milj. kr.),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om finansiering av fjärrvärmeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;INGEMUND BENGTSSON (s) INGVAR CARLSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm i mars 1977&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;OLOF PALME (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ERIK ADAMSSON (s)&lt;br /&gt; 
LILLY HANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LENA HJELM-WALLÉN (s)&lt;br /&gt; 
PAUL JANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;VALTER KRISTENSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON (s)&lt;br /&gt; 
LISA MATTSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNA-GRETA SKANTZ (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;i Varberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS GUSTAFSSON (s)&lt;br /&gt; 
i Ronneby&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BENGT GUSTAVSSON (s)&lt;br /&gt; 
i Eskilstuna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THAGE PETERSON (s)&lt;br /&gt; 
i Nacka&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;i Tyresö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖRAN KARLSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;ESSEN LINDAHL (s)&lt;br /&gt; 
i Lidingö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGVAR SVANBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;i Huskvarna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;GOTAB 53630 Slockholm 1977&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMUND BENGTSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR CARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF PALME</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ERIK ADAMSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LILLY HANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENA HJELM-WALLÉN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PAUL JANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>VALTER KRISTENSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANNA LISA LEWÉN-ELIASSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LISA MATTSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANNA-GRETA SKANTZ</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS GUSTAFSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT GUSTAVSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THAGE PETERSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖRAN KARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ESSEN LINDAHL</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR SVANBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G0021512</dok_id>
<subtitel>av herr Palme m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_197677__1512.pdf</filnamn>
<filstorlek>384670</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av propositionen 1976/77:107 om hushållning med  energi i byggnader m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8C52DDF2-018B-4A1D-B247-33BDD565F01A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>