3090564 G0021481 1976/77 1481 mot mot Motion 1976/77:1481 av herr Enlund m. fl. Motion Motion 1481 0 1977-03-24 00:00:00 2014-11-03 20:51:38 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken av herr Enlund m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G0021481/text https://data.riksdagen.se/dokument/G0021481 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0021481 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41">7 </div> <div class="block ml_3">Motion 1976/77:1481 av herr Enlund m. fl. med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken Alkoholdryckerna intar en unik ställning i det moderna samhället. Lagar som uppenbarligen borde äga tillämpning på alkoholdryckerna tillämpas mycket strängt när det gäller andra varor men däremot inte alls när det gäller alkoholdryckerna. Liksom alla andra drycker faller alkoholdryckerna under livsmedelslagens bestämmelser. De krav som ställs på livsmedel beskrivs i samma lag: Livsmedel som saluhålles får ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänlig till människoföda. Det finns anledning att fråga om alkoholdryckerna fyller dessa krav. Antalet alkoholmissbrukare i Sverige har uppskattats till mellan 200 000 och 300 000 människor. Omkring 80 % av alla våldsbrott sker under alkoholpåverkan. En tredjedel av dödsolyckorna i trafiken och hälften av drunkningsolyckorna har samband med alkohol. Vid Läkaresällskapets riksstämma 1975 beskrev alkoholforskarna Tom Nilsson och Ulf Rydberg alkoholskador på följande sätt: 1. Akuta medicinska skador som direkt orsakas av för stor alkoholkonsumtion. Hit räknas illamående, huvudvärk, alkoholförgiftning, black-out, dålig balans m. m. 2. Kroniska medicinska skador, som t. ex. leversjukdomar, hjärnskador, bukspottkörtelskador och delirium tremens. 3. Akuta sociala skador, t. ex. rattfylleri, brott under alkoholpåverkan, gräl och slagsmål. 4. Kroniska sociala skador,, t. ex. förlust av arbete och bostad, dålig ekonomi, skilsmässa, behov av anstaltsvård. Några tvivel om att det ”kan antagas vara skadligt att fortära” alkoholhaltiga drycker kan rimligtvis inte föreligga. Därmed belyses den våldsamma konflikten mellan å ena sidan livsmedelslagens bestämmelser och å andra sidan tillverkning, distribution och konsumtion av alkoholdrycker. När det gäller produkter av annan art har vi numera mycket stränga fordringar. Vi kräver i vissa fall bevis för att produkten är ofarlig för att den skall fa saluföras. Ibland stoppas försäljningen på blotta misstanken att varan kan vara farlig. Hur kan det då komma sig att vi tolererar alkoholens effekter för de 200 000-300 000 alkoholmissbrukarna och deras familjer med tusentals personliga tragedier varje år? Hur kan vi finna oss i de väldiga kostnader som </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1976/77:1481 </div> <div class="block ml_42">8 </div> <div class="block ml_4">alkoholen orsakar inom sjukvård, kriminalvård och ungdomsvård? Enligt vår mening står det helt klart att det moderna välfärdssamhället måste överge sin passiva neutralitet i fråga om alkoholen. Av oss alla krävs ständigt ett större ansvar för våra medmänniskors möjligheter till ett normalt och harmoniskt liv. Det är inte rimligt att en klart påvisbar skadefaktor skall tillåtas slå ut tusentals människor varje år. Socialdepartementets beredningsgrupp för alkoholpolitiken säger i sin rapport att informationen bör syfta till en minskning av missbruket och bidra till en ökad debatt och opinionsbildning kring framtida åtgärder mot missbruk. Vidare skall enligt beredningsgruppen informationen sätta in missbruksproblemen i deras sociala sammanhang. Det är enligt vår mening värdefullt att regeringen i propositionen 1976/ 77:108 uppmärksammat viktiga målsättningar för informationen utöver vad beredningsgruppen pekat på. En begränsning av den totala alkoholkonsumtionen bör enligt regeringen ses som ett medel för att minska missbruk och alkoholskador. Denna uppfattning har stöd hos en expertgrupp inom Världshälsoorganisationen (WHO), som påvisat ett klart samband mellan totalkonsumtion och missbruk. En information som utgår från denna kunskap måste i första hand belysa orsakerna till den ständiga ökningen av totalkonsumtionen. I propositionen finns en uppräkning av samverkande orsaker till den höga konsumtionen och alkoholmissbruket: den traditionella koncentrationen av alkoholkonsumtion till veckosluten, social misär, dålig arbetsmiljö, arbetslöshet, skolsvårigheter, urbanisering och samlevnadsproblem. Till denna uppräkning vill vi foga ytterligare en orsak, den fortgående sekulariseringen som av många människor uppfattas som frigörelse från gamla normsystem och levnadsregler men som av många människor också upplevs som en tillvaro utan karta och kompass, där den envisa frågan efter meningen med tillvaron inte får något svar. Men även om informationen inriktas på alla ovan nämnda faktorer saknas enligt vår mening den viktigaste målsättningen för informationen. Det gäller att belysa och bryta det sociala tryck eller t. o. m. tvång som alkoholbruket och alkoholtraditionerna utövar, framför allt på unga människor. På denna punkt bör propositionen kompletteras vid riksdagsbehandlingen. Vid riksdagens principbeslut våren 1976 om förbud mot mellanöl betonades att ett klart mål bör ställas upp för en flerårig insats för att begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och komma till rätta med alkoholmissbruket. Vi är övertygade om att denna målsättning inte kan uppnås utan en massiv upplysningskampanj och en aktiv opinionsbildning i alkoholfrågan. För att sådana åtgärder skall bli effektiva måste de i första hand belysa alkoholtraditionernas roll som rekryteringsbas för alkoholskadorna. Att i nämnvärd grad pressa ned totalkonsumtionen är knappast möjligt, om man inte påverkar de miljöer och situationer där alkoholen spelar den största rollen i människornas umgänge. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Mot. 1976/77:1481 </div> <div class="block ml_41">9 </div> <div class="block ml_3">Utan anspråk på fullständighet vill vi nämna några viktiga målsättningar för information och opinionsbildning i syfte att avskaffa varje påtryckning till alkoholförtäring. 1. Motverka föreställningen att fest och högtid nästan undantagslöst måste omfatta alkoholförtäring. Det finns exempel på sådana insatser. I Eskilstuna gick sociala centralnämnden till julen 1976 ut med stora annonser för att minska alkoholkonsumtionen. Systembolaget har gjort liknande insatser. 2. Bryt den alltför vanliga ordningen att värdfolk eller festarrangör tar initiativ till alkoholförtäring, under det att den enskilde gästen måste ta ett eget initiativ för att komma över en alkoholfri dryck. Denna ordning innebär en direkt påtryckning att förtära alkohol, eftersom den alkoholfria drycken i regel förorsakar extra besvär för värdfolk eller serveringspersonal. 3. Rekommendera alkoholfri representation för myndigheter, organisationer och företag. Detta skulle innebära att skilda samhällsorgan erkände sitt ansvar för samhällets största sociala problem och övergav sin neutrala hållning i fråga om alkoholen. 4. Sätt in alkoholen i den aktuella miljö- och giftdebatten och belys den våldsamma konflikten mellan livsmedelslagens bestämmelser och alkoholhanteringen. Av hänsyn till folkhälsan har socialstyrelsen gjort jättesatsningar för att öka brödkonsumtionen. Motsvarande insatser bör göras för att minska alkoholkonsumtionen. 5. Främja förståelse och gemenskap mellan människor med olika inställning till alkoholbruket. Alkoholkonsumtion bör aldrig vara ett villkor för gemenskapen, och den helnyktre bör gärna umgås vid bord där andra använder alkohol. En alkoholinformation med den inriktning vi här förordat skulle enligt vår mening verksamt bidra till att alkoholtraditionernas sociala tryck avskaffades, vilket är av största vikt om man vill sänka den totala alkoholkonsumtionen. Riksdagen bör ge regeringen till känna att informationen, utöver vad som förordas i propositionen, bör få en sådan inriktning. Med hänvisning till det anförda föreslår vi att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om informationen i alkoholfrågan. Stockholm den 24 mars 1977 </div> <div class="block ml_4">ERIC ENLUND (fp) KARL BENGTSSON (fp) i Varberg BERNT EKINGE (fp) </div> <div class="block ml_23">ELVER JONSSON (fp) i Alingsås </div> </div> </div> 0 ERIC ENLUND fp 1 undertecknare 0 KARL BENGTSSON fp 2 undertecknare 0 BERNT EKINGE fp 3 undertecknare 0 ELVER JONSSON fp 4 undertecknare G0021481 av herr Enlund m. fl. mot_197677__1481.pdf 90540 pdf med anledning av propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken https://data.riksdagen.se/fil/3785802D-1282-40BA-933F-9F908592A798