3090554 G0021472 1976/77 1472 mot mot Motion 1976/77:1472 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. Motion Motion 1472 0 1977-03-24 00:00:00 2014-11-03 20:51:30 2014-11-03 00:00:00 med anledning av propositionen 1976/77:99 om stöd till vissa tidningar och tidskrifter, m. m. av herr Johansson i Trollhättan m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G0021472/text https://data.riksdagen.se/dokument/G0021472 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G0021472 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1976/77:1472</p> <p>av herr Johansson i Trollhättan m. fl.</p> <p>med anledning av propositionen 1976/77:99 om stöd till vissa tidningar<br /> och tidskrifter, m. m.</p> <p>Inledning</p> <p>En fri och mångfaldig opinionsbildning är av avgörande betydelse för<br /> en representativ demokrati. Genom pressen och övriga massmedier upprätthålls<br /> en fortlöpande kommunikation mellan förtroendevalda och övriga<br /> medborgare. Genom de kanaler som tidningar och tidskrifter av olika slag<br /> utgör får medborgarna mycket av den information som är nödvändig för<br /> att de självständigt skall kunna ta ställning till olika samhällsförhållanden.<br /> Inom organisationslivet är tidskrifterna av vital betydelse för den interna<br /> debatten och för organisationernas möjligheter att medverka i opinionsbildningen.<br /> Massmedierna fyller också en viktig funktion som granskare<br /> av den verksamhet som utövas av olika myndigheter och politiska organ.</p> <p>Mot bakgrund av pressens centrala betydelse för en levande folkstyrelse<br /> har utvecklingen på tidningsmarknaden under efterkrigstiden ingett stor<br /> oro. Nedläggningen av ett stort antal tidningar har inneburit att möjligheterna<br /> för olika grupper att delta i samhällsdebatten har beskurits. Att<br /> så långt möjligt undvika ytterligare tidningsnedläggelser och att möjliggöra<br /> viss nyetablering på tidningsmarknaden är krav som fått en växande styrka.<br /> Socialdemokraterna har - med stöd av centerpartiet - under 1970-talet drivit<br /> en målmedveten presspolitik i syfte att motverka en monopolisering av<br /> opinionsbildningen i pressen. Den politiken har varit framgångsrik.</p> <p>Tidningsdöden har i stort sett hejdats. De fortlöpande kostnadsstegringarna<br /> har dock lett till att det ekonomiska stödet till dagstidningarna måst<br /> höjas i flera omgångar. Ytterligare förstärkning är nödvändig.</p> <p>Samdistributionsrabatten och annonsskatten</p> <p>Konstruktionen av presstödet bygger i dag i allt väsentligt på det förslag<br /> som utarbetades inom 1972 års pressutredning. Eftersom marknadskrafterna<br /> på tidningsmarknaden verkar selektivt - de gynnar vissa grupper av tidningar<br /> och missgynnar andra - måste presstödet för att nå avsedd effekt vara selektivt.<br /> Det är främst de s. k. lågtäckningstidningarna som har ekonomiska<br /> problem och som riskerar nedläggning. Tidningsbranschen som helhet har<br /> däremot enligt pressutredningens undersökningar inte behov av ett ökat<br /> ekonomiskt stöd. Merparten av det direkta statliga presstödet utgår i dag<br /> med hänsyn härtill i form av produktionsbidrag till lågtäckningstidningarna.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1472</p> </div> <div class="block ml_40"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Härigenom kompenseras dessa tidningar till viss del för deras bristande<br /> attraktivitet på annonsmarknaden, och de får bättre möjligheter att erbjuda<br /> läsarna en produkt som fyller kraven på nyhetsförmedling och opinionsbildande<br /> innehåll.</p> <p>1 propositionen 1976/77:99 föreslås en höjning av det statliga stödet till<br /> dagstidningarna, som innebär att pressen tillförs sammanlagt 30 milj. kr.<br /> Av dessa erhålls ca 12 milj. kr. genom att det skattefria grundavdraget för<br /> annonsskatten höjs från 3 till 6 milj. kr. De resterande 18 miljonerna består<br /> i en höjning av samdistributionsrabatten. Högtäckningstidningarna får en<br /> väsentligt större andel av det ökade stödet än lågtäckningstidningarna, vilka<br /> är i störst behov av en förstärkning. Detta förslag kan tolkas som ett avsteg<br /> från hittills tillämpade principer.</p> <p>Enligt vår mening måste det statliga presstödet även i fortsättningen i<br /> allt väsentligt vara selektivt och i första hand gå till lågtäckningstidningarna.<br /> En fortsatt utveckling mot ett generellt stöd leder till att syftet med presstödet<br /> förfelas och att riskerna ökar för att tidningsdöden skall ta ny fart. Den<br /> föreslagna höjningen av samdistributionsrabatten innebär en lättnad även<br /> för lågtäckningstidningarna, men den måste följas upp med en motsvarande<br /> förstärkning av produktionsbidragen. I annat fall leder höjningen av pressstödet<br /> till att den obalans i ekonomiska resurser som skapar problemen<br /> på tidningsmarknaden förstärks ytterligare. Riksdagen måste med hänsyn<br /> härtill och till den snabba kostnadsutvecklingen för tidningarna hemställa<br /> hos regeringen om förslag till en uppräkning av produktionsbidragen, som<br /> kompenserar lågtäckningstidningarna för de ökade kostnaderna och deras<br /> mindre andel av den nu föreslagna höjningen av det statliga presstödet.</p> <p>Stöd till tidningar på annat språk än svenska</p> <p>Allmänna nyhetstidningar</p> <p>De regler som gäller för presstödet till huvuddelen av dagspressen är<br /> inte ändamålsenliga för ett stöd till de tidningar som kommer ut på annat<br /> språk än svenska. Syftet med presstödet är, som framhållits, att främja en<br /> fri debatt och opinionsbildning genom att bevara en mångfald bland pressen.<br /> På den allmänna pressmarknaden åstadkoms detta genom att de ekonomiskt<br /> svaga tidningarna ges en möjlighet att överleva. På detta sätt motverkas<br /> en ökad monopolbildning på de regionala tidningsmarknaderna.</p> <p>De krav som ställs på de svenskspråkiga tidningarna angående storlek,<br /> periodicitet osv. för att de skall vara berättigade till bidrag är i många avseenden<br /> för stora för de tidningar som ges ut av olika invandrargrupper<br /> och språkliga minoriteter. Som konstitutionsutskottets majoritet anförde vid<br /> 1975/76 års riksmöte (KU 1975/76:46) arbetar dessa tidningar inom ett antal<br /> delmarknader, vars storlek begränsas av resp. språkgruppers storlek bland<br /> invandrarna. För att en enskild tidning skall vara kvalificerad för produk</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1472</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tionsbidrag enligt de allmänna reglerna krävs att en jämförelsevis stor andel<br /> av resp. invandrargrupp enar sig om prenumeration av denna enda tidning.<br /> För flertalet språkgrupper finns det inte utrymme för mer än en allmän<br /> nyhetstidning av sådan storlek och periodicitet som krävs för presstöd enligt<br /> de allmänna riktlinjerna. Den tidning som uppnår en sådan storlek får om<br /> den erhåller presstöd, dessutom ett sådant resursmässigt övertag över tänkbara<br /> konkurrenter att dessas situation förvärras ytterligare. Utskottet framhöll<br /> att i stället för att främja en fri debatt genom att skapa flera pressröster<br /> riskerar det allmänna presstödet att, om det oförändrat görs tillämpligt på<br /> invandrartidningarna, medverka till en monopolsituation på de små delmarknader<br /> inom vilka dessa tidningar arbetar.</p> <p>Med hänsyn till dessa förhållanden begärde konstitutionsutskottet - på<br /> initiativ av socialdemokraterna - att regeringen skulle utarbeta särskilda<br /> regler för ett presstöd till tidningar som utkommer på annat språk än svenska.<br /> Stödet skulle utformas så att det så långt möjligt får samma effekter som<br /> det allmänna presstödet, dvs. främjar en fri debatt och opinionsbildning.<br /> Riksdagen anslöt sig till denna begäran. Kravet har under den allmänna<br /> motionstiden i år upprepats i en motion från socialdemokraterna.</p> <p>Det är tillfredsställande att regeringen nu efterkommer riksdagens begäran<br /> från förra året och presenterar förslag till ett särskilt presstöd åt dessa tidningar.<br /> Enligt vår mening är den grundläggande målsättningen för detta<br /> stöd oförändrat i förhållande till vad riksdagen då uttalade. Regeringens<br /> förslag måste bedömas med utgångspunkt häri.</p> <p>I propositionen föreslås ett stöd till allmänna nyhetstidningar på andra<br /> språk än svenska, som utkommer med minst 24 nummer per år och som<br /> riktar sig till invandrare i Sverige. Till dessa tidningar föreslås ett grundbidrag<br /> på 300 000 kr. För varje nummer fr. o. m. 25 t. o. m. 52 skall enligt förslaget<br /> vidare utgå 7 000 kr. och för varje nummer utöver 52 2 000 kr. Dessutom<br /> gäller vissa begränsningar rörande upplaga och format m. m.</p> <p>Enligt propositionen kommer stöd att utgå med 300 000 kr. till tidningar<br /> med utgivning varannan vecka, ca 500 000 till veckotidningar och ca 900 000<br /> kr. till tidning med femdagarsutgivning. Stödet är alltså oberoende av upplagans<br /> storlek men premierar hög periodicitet. Att stödet ökar mellan 25<br /> och 52 nummer per år är bra, eftersom det ökar möjligheterna för olika<br /> invandrarorganisationer att ge ut tidningar med veckoutgivning och därmed<br /> ett aktuellt nyhetsinnehåll. Det bör också inom de större invandrargrupperna<br /> på sikt finnas utrymme för konkurrerande nyhetstidningar av detta slag.<br /> Den premiering som stödkonstruktionen ger till ytterligare högre periodicitet<br /> skapar emellertid problem. Genom det tillskott som erhålls vid utgivning<br /> av fler än ett nummer per vecka får tidningar med så stora ekonomiska<br /> resurser att de kan finansiera en fierdagarsutgivning - och därmed erbjuda<br /> en mer attraktiv tidning - ytterligare hjälp av presstödet i konkurrensen<br /> med de tidningar som har veckoutgivning. Då det för flertalet språkområden<br /> sannolikt inte finns utrymme för fler än en flerdagarstidning kan stödet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1472</p> </div> <div class="block ml_40"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>därmed få just en sådan monopolbildande effekt som skulle undvikas med<br /> de särskilda reglerna för tidningar på annat språk än svenska.</p> <p>Det är viktigt att hålla fast vid målsättningen att presstödet till invandrartidningarna<br /> skall få samma effekter som det allmänna presstödet, dvs.<br /> främja en fri och mångfaldig opinionsbildning. Reglerna måste därför ändras<br /> så att den ytterligare höjningen av bidraget vid tätare utgivning än en gång<br /> per vecka slopas. Därigenom blir presstödet till samtliga tidningar med minst<br /> veckoutgivning konkurrensneutralt. Detta bör öka möjligheterna för att flera<br /> alternativa språkrör av allmän nyhetstidningskaraktär skall skapas inom olika<br /> språkområden. Ur presspolitisk synvinkel är det viktigare att stimulera till<br /> flera pressröster än till ett fåtal monopoltidningar med daglig utgivning.</p> <p>Stöd lill övriga tidningar</p> <p>Tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska riktade till invandraroch<br /> minoritetsgrupper i Sverige kan enligt nu gällande ordning få stöd från<br /> reservationsanslaget Åtgärder för invandrare under arbetsmarknadsdepartementets<br /> huvudtitel. För budgetåret 1976/77 har anvisats 600 000 kr. för<br /> detta stöd, som fördelas av statens invandrarverk. 1 propositionen hemställs<br /> att detta anslag i förhållande till förslaget i budgetpropositionen för budgetåret<br /> 1977/78 skall minskas med detta belopp.</p> <p>Som framhålls i propositionen finns det en rad tidningar och tidskrifter<br /> som inte uppfyller de föreslagna kraven för stöd till allmänna nyhetstidningar<br /> eller till riksorganisationernas medlemstidningar. Det gäller t. ex. tidskrifter<br /> som ges ut av lokala invandrarföreningar och av små språkgrupper som<br /> inte har en välutvecklad riksorganisation. Enligt propositionen skall invandrarverket<br /> disponera 150 000 kr. för att stödja tidningar och tidskrifter av<br /> detta slag. Några generella regler föreslås inte för detta stöd. Vissa riktlinjer<br /> skall dock gälla. Sålunda föreslås att ett stöd enligt denna ordning inte får<br /> utgå med mer än 50 % av vad tidningen skulle ha fått om den varit bidragsberättigad<br /> som allmän nyhetstidning eller som medlemsblad.</p> <p>Förslaget i propositionen innebär att invandrarverkets möjligheter att bevilja<br /> projektbidrag till tidningar av olika slag beskärs kraftigt. Ett flertal<br /> av de tidningar som under innevarande budgetår erhållit s. k. projektbidrag<br /> kommer att få dessa minskade utan att de i stället blir kvalificerade för<br /> stöd i andra former. Ökade svårigheter skapas också för nya grupper som<br /> vill starta en tidskriftsutgivning. De kan många gånger ha behov av att<br /> börja med en mer begränsad målsättning än den som krävs för ett etableringsstöd.<br /> Ett sådant förutsätter nämligen att tidningen redan efter ett<br /> år skall vara berättigad till bidrag enligt de övriga reglerna.</p> <p>En utveckling som på detta sätt försvårar för mindre grupper att skapa<br /> egna språkrör eller göra andra insatser för att förbättra kommunikationen<br /> inom den egna språkgruppen är olycklig. Den innebär ett allvarligt steg<br /> tillbaka i strävandena att så långt möjligt ge olika invandrar- och mino</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1976/77:1472</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ritetsgrupper en i jämförelse med svenska medborgare likvärdig möjlighet<br /> att delta i samhällsarbetet och få sina intressen i olika sammanhang bevakade.</p> <p>I en annan socialdemokratisk motion föreslås med hänsyn till det anförda<br /> att riksdagen avslår förslaget i propositionen att medlen under anslaget Åtgärder<br /> för invandrare minskas med 600 000 kr. i förhållande till förslaget<br /> i budgetpropositionen. Detta innebär att förslaget i propositionen att högst<br /> 150 000 kr. får disponeras av invandrarverket för stöd till dessa tidskrifter<br /> avvisas av riksdagen. Medlen under anslaget Åtgärder för invandrare får<br /> disponeras av invandrarverket inte bara till stöd till tidningar och tidskrifter<br /> utan även till andra slag av projektstöd till olika invandrargrupper.</p> <p>De medel som invandrarverket använder till stöd åt tidskrifter bör vidare<br /> kunna användas fritt och inte bindas av särskilda regler rörande t. ex. utgivningsfrekvens<br /> eller stödets relation till andra stödformer. Invandrarverket<br /> har en sådan överblick över behovssituationen att rimliga garantier ändå<br /> erhålls för att medlen disponeras på ett ändamålsenligt sätt.</p> <p>Stödet till organisationstidskrifter</p> <p>Förslaget i propositionen om ekonomiskt stöd till organisationstidskrifter<br /> är i allt väsentligt bra. Enligt förslaget skall stöd utgå till distribution av<br /> medlemsblad samt periodiska publikationer som är organ för följande typer<br /> av organisationer: religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska, miljövårdande,<br /> idrottsliga, försvarsfrämjande samt handikappades eller arbetshindrades organisationer.<br /> Med den konstruktion som stödet erhållit skapas förbättrade<br /> möjligheter för att bevara den mångfald på tidskriftsmarknaden som ger<br /> läsarna valfrihet och skapar allsidig debatt och opinionsbildning.</p> <p>Tidskrifter pä annai språk än svenska</p> <p>Det föreslagna stödet till organisationstidskrifterna omfattar inte tidskrifter<br /> på annat språk än svenska. För invandrarnas riksorganisationers medlemstidningar<br /> föreslås i stället ett särskilt stöd. Detta är uppbyggt så att beloppen<br /> i allmänhet blir drygt dubbelt så stora som det bidrag svenskspråkiga tidskrifter<br /> av motsvarande storlek får enligt det allmänna tidskriftsstödet.</p> <p>Med den i propositionen föreslagna ordningen kommer stöd inte att kunna<br /> utgå till tidskrifter som ges ut av svenska organisationer men trycks på<br /> andra språk än svenska. Det innebär att t. ex. politiska partier och fackliga<br /> organisationer med stora grupper invandrare bland sina medlemmar inte<br /> får något stöd om de, genom att ge ut en tidning på ett invandrarspråk,<br /> vill skapa förbättrade möjligheter till kommunikation med dessa medlemmar.<br /> Detta är en omotiverad inskränkning i stödvillkoren som inte kan<br /> accepteras. Tvärtom bör samhället på allt sätt medverka till att underlätta<br /> olika insatser för att på ett bättre sätt engagera och aktivera invandrarna</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1976/77:1472</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>i det arbete som bedrivs inom politiska, fackliga och övriga folkrörelser.<br /> Tidningar och tidskrifter som ges ut av i övrigt stödberättigade svenska<br /> organisationer och som vänder sig till i Sverige bosatta invandrare bör i<br /> samma utsträckning som övriga organisationstidskrifter erhålla det föreslagna<br /> distributionsstödet. Med hänsyn till det särskilda ansvar som organisationerna<br /> har för en god kommunikation med de medlemmar som<br /> är invandrare och till de väsentliga fördyringar som är förenade med att<br /> ge ut tidningar på andra språk än svenska bör därvid för medlemsblad de<br /> regler tillämpas som i propositionen föreslås beträffande invandrarnas riksorganisationers<br /> medlemstidningar.</p> <p>Tidskrifter som ges ut av lokala och regionala organisationer</p> <p>Enligt tidskriftsutredningens förslag skulle stödet till tidskrifter kunna<br /> utgå till såväl riksorganisationers som lokala och regionala organisationers<br /> tidskrifter. I propositionen införs en begränsning av kretsen stödberättigade<br /> tidskrifter som innebär att stöd inte skall utgå till lokalt och regionalt verksamma<br /> organisationers tidskrifter. Begränsningen innebär att organisationer<br /> som arbetar inom ett län eller en kommun inte får någon del av stödet.<br /> Sådana organisationer har många gånger ett stort medlemsantal, som gör<br /> det nödvändigt för dem att periodiskt informera om verksamheten i medlemsblad.<br /> Även för den interna debatten kan en sådan tidskrift i samma<br /> utsträckning som inom riksorganisationerna vara ett nödvändigt forum. Det<br /> måste upplevas som en klar orättvisa för dessa organisationer att de inte<br /> på samma sätt som riksorganisationerna ges förbättrade möjligheter att bevara<br /> sina publikationer.</p> <p>Enligt vår mening har det under remissbehandlingen inte kommit fram<br /> sådana synpunkter som motiverar avsteget i propositionen från utredningens<br /> förslag. Vi föreslår därför att stödet till tidskrifterna skall utgå utan hänsyn<br /> till storleken av det område inom vilket den utgivande organisationen är<br /> verksam.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:43px;">Med hänvisning till det anförda hemställs<br /> att riksdagen</p> <p style="margin-left:58px;">1. med anledning av propositionen 1976/77:99 ger regeringen till<br /> känna vad som anförts i motionen rörande en uppräkning av<br /> produktionsbidragen till dagstidningarna,</p> <p style="margin-left:58px;">2. med anledning av propositionen 1976/77:99 p. 3 uttalar att stödet<br /> till organisationstidskrifter även skall omfatta</p> <p style="margin-left:58px;">a) de tidskrifter som ges ut på andra språk än svenska samt<br /> i dessa fall såvitt gäller medlemsblad utgå enligt samma prin</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1976/77:1472</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:14px;">ciper som för invandrarnas riksorganisationers medlemstidningar,</p> <p style="margin-left:14px;">b) tidskrifter som ges ut av lokala och regionala organisationer,</p> <p style="margin-left:14px;">3. med anledning av propositionen 1976/77:99 p. 4 uttalar att stöd<br /> till allmänna nyhetstidningar på annat språk än svenska bör<br /> utgå i enlighet med vad som anförts i motionen.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Stockholm den 24 mars 1977</p> <p>HILDING JOHANSSON (s)<br /> i Trollhättan</p> <p>HOLGER MOSSBERG (s)</p> <p>STEN ANDERSSON (s)<br /> i Stockholm</p> <p>OVE KARLSSON (s)<br /> i Malung</p> <p>W1V1-ANNE CEDERQVIST (s)</p> <p>MARIANNE STÅLBERG (s)</p> <p>LARS-INGVAR SÖRENSON (s)</p> <p>GUSTI GUSTAVSSON (s)<br /> i Ängelholm</p> </div> <div class="block ml_24"><p>YNGVE NYQUIST (s)</p> <p>OLLE SVENSSON (s)<br /> i Eskilstuna</p> <p>HANS GUSTAFSSON (s)<br /> i Ronneby</p> <p>KERSTIN NILSSON (s)<br /> ARNE GADD (s)</p> <p>ÅKE WICTORSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 53597 Stockholm 1977</p> </div> </div> </div> 0 HILDING JOHANSSON s 1 undertecknare 0 HOLGER MOSSBERG s 2 undertecknare 0 STEN ANDERSSON s 3 undertecknare 0 OVE KARLSSON s 4 undertecknare 0 -ANNE CEDERQVIST s 5 undertecknare 0 MARIANNE STÅLBERG s 6 undertecknare 0 LARS-INGVAR SÖRENSON s 7 undertecknare 0 GUSTI GUSTAVSSON s 8 undertecknare 0 YNGVE NYQUIST s 9 undertecknare 0 OLLE SVENSSON s 10 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 11 undertecknare 0 KERSTIN NILSSON s 12 undertecknare 0 ARNE GADD s 13 undertecknare 0 ÅKE WICTORSSON s 14 undertecknare G0021472 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. mot_197677__1472.pdf 190086 pdf med anledning av propositionen 1976/77:99 om stöd till vissa tidningar och tidskrifter, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/D3B1AEA3-3DA8-427B-B50A-EED889FB39B1