<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2455380</hangar_id>
 <dok_id>G001KU44</dok_id>
 <rm>1976/77</rm>
 <beteckning>KU44</beteckning>
 <typ>bet</typ>
 <subtyp>bet</subtyp>
 <doktyp>bet</doktyp>
 <typrubrik>Betänkande 1976/77:KU44</typrubrik>
 <dokumentnamn>Betänkande</dokumentnamn>
 <debattnamn>Debatt om förslag</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>KU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>44</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1977-05-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-20 11:11:28</systemdatum>
 <publicerad>2009-12-16 09:25:52</publicerad>
 <titel>med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2016</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G001KU44/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G001KU44</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G001KU44</dokumentstatus_url_xml>
 <utskottsforslag_url_xml>https://data.riksdagen.se/utskottsforslag/G001KU44</utskottsforslag_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;
  &lt;style&gt;

span.line { display:block;  }
p  { margin-bottom:0; }

div.dok p, span {
 font-family:verdana;
}

div.sida {
 min-width:660px;
 height:1100px;
 position: relative;
}

div.block {
 display: inline-block;
 position: absolute;
}

.sidlinje {border-bottom: 1px solid #ddd;}

.skannad, td {
 border: 1px solid #eee;
 padding: 1px;
 margin: 0;
 border-collapse: collapse;
 white-space: nowrap;
 text-align:center;
}

.fs110 {font-size:1.1em;}
.fs100 {font-size:1em;}
.fs095 {font-size:0.95em;}
.fs090 {font-size:0.9em;}
.fs085 {font-size:0.85em;}
.fs080 {font-size:0.8em;}
.fs075 {font-size:0.75em;}
.fs070 {font-size:0.7em;}

@media print {    
    .sidlinje, .no-print * { display: none !important; }
}



.RotatedCounterclockwise {
 /* Safari */
 -webkit-transform: rotate(-90deg);

 /* Firefox */
 -moz-transform: rotate(-90deg);

 /* IE */
 -ms-transform: rotate(-90deg);

 /* Opera */
 -o-transform: rotate(-90deg);

 /* Internet Explorer */
 filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=3);
}
&lt;/style&gt;
  &lt;!-- begin:pages --&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:566px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:2px;"&gt;Konstitutionsutskottets betänkande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringsärendenas handläggning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Jämlikt regeringsformen åligger det konstitutionsutskottet att granska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. För detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändamål har till utskottet överlämnats de protokoll som förts i regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under år 1976. Beträffande vissa ärenden har utskottet även tagit del av de till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärendena hörande handlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I det följande lämnas först en redogörelse för granskningsarbetets omfattning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och inriktning och sedan en översiktlig redovisning av regeringsprotokollens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innehåll m. m. Den verkställda granskningen och dess resultat upptas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därefter i betänkandets huvudavsnitt. Till betänkandet har fogats ett antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bilagor, vari redovisas vissa inom utskottets kansli upprättade granskningspromemorior &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Granskningsarbetets omfattning och inriktning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Riksdagsvalen i september förra året ledde till att den socialdemokratiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen avlöstes av en borgerlig trepartiregering. Härvid tillämpades för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första gången den nya regeringsformens bestämmelser om utseende av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsminister m. m. Utskottet lämnar i betänkandet en redogörelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;proceduren i samband med regeringsskiftet. I anslutning härtill redovisas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vissa organisatoriska förändringar inom regeringskansliet bl. a. uppdelningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av finansdepartementet i ett ekonomidepartement och ett budgetdepartement.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Beträffande regeringsärendenas beredning har utskottet bl. a. undersökt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vilka ändringar i kommittéernas sammansättning m. m. som vidtagits&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;efter regeringsskiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;En särskild undersökning har utförts beträffande omfattningen av enskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statsråds beslutanderätt. På sedvanligt sätt har utskottet följt utvecklingen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beträffande lagrådsgranskningen och propositionsavlämnandet till riksdagen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Utskottets granskning har som tidigare år även avsett författningarnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utgivning liksom behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sammanhanget lämnas en redovisning av vissa förberedelser från regeringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sida för tillämpningen på den offentliga sektorn av den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;medbestämmandelagen, som riksdagen fattade beslut om våren 1976 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som trädde i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Förra året genomförde utskottet en större undersökning av handläggningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av besvärsärenden inom regeringskansliet därvid uppmärksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;även ägnades frågor om publicering och information beträffande regeringsbeslut.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; I årets betänkande lämnas vissa uppgifter om åtgärder som vidtagits&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;från regeringens sida i fråga om handläggningen av besvärsärenden, författ
1 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;Riksdagen 1976/77. 4 sam!. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:578px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ningsutgivningen, propositionsavlämnandet och publicering av regeringsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. m. En uppföljning har gjorts beträffande påpekanden och uttalanden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som utskottet gjorde förra året i vissa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Ett antal särskilda ämnen beträffande regeringens handläggning har tagits&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upp till granskning. Bland dessa skall nämnas frågan om Stålverk 80. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har behandlats den nuvarande regeringens handläggning av vissa energifrågor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;mot bakgrund av bl. a. den s. k. villkorslagen. Utskottet har granskat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frågan om lokalisering av post- och järnvägsterminal inom Stockholmsregionen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Vidare har utskottet behandlat fråga om ersättning i ett enskilt fall.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Slutligen harutskottet underavsnittet övriga frågor bl. a. behandlat frågor om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;disposition av väganslag samt garantiutfastelser beträffande leverans av viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flygmateriel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 ett senare sammanhang har utskottet för avsikt att ta upp till granskning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens tillämpning av utlänningslagen med anledning av de terroristaktioner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som nyligen planerats i vårt land. Vidare avser utskottet att i nästa års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;granskningsbetänkande behandla vissa andra frågor, bl. a. om rätt att föra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;talan mot enskilt statsråds beslut och om information till riksdagen angående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Sveriges överenskommelser med främmande makter. Utskottet har också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;avsett att som tidigare skett granska handläggningen av ärenden rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;krigsmaterielexport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Översiktlig redovisning av regeringsprotokollens innehåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I de senaste årens granskningsbetänkanden har lämnats vissa statistiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppgifter beträffande antalet regeringsärenden och fördelningen av dessa på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olika departement. En motsvarande redovisning av förra årets ärenden har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tagits in i bilaga 1, där även 1975 års statistik har tagits med.1 Såsom utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidigare har redovisat har utvecklingen beträffande det sammanlagda antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsärenden (tidigare s. k. konseljärenden) under den senaste tioårsperioden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inneburit först en successiv minskning från närmare 32 000 ärenden år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1966 till omkring 25 000 ärenden under åren 1969 och 1970 och därefter åter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en kontinuerlig ökning till drygt 28 000 ärenden under åren 1973-1975.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Denna tendens har brutits under år 1976. Antalet regeringsärenden under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föregående år har i förhållande till år 1975 minskat med närmare 800&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande de tio olika ärendegrupper som redovisas i bilaga 1 kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konstateras att samtliga ärendegrupper minskat utom gruppen för regleringsbrev &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;samt anslags- och statsbidragsärenden. Den största minskningen, ca 400&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden, uppvisar gruppen tjänsteärenden. Beträffande denna ärendegrupp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan anmärkas att genom särskilda regeringsbeslut i slutet av år 1975 och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;början av år 1976 har samtliga departementschefer eller tjänsteman som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1 Statistiken för år 1976 har tagits fram av statsrådsberedningen, som också lämnat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;vissa kommentarer i anslutning till den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementschef utser fått vidgade möjligheter att besluta i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arvoden för departements- och kommittépersonal samt om särskild ersättning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;vid tillfällig departementsanställning. Även andra omläggningar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;decentraliseringssyfte har bidragit till minskningen av antalet regeringsärenden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I förra årets granskningsbetänkande redovisades en ingående undersökning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av regeringens handläggning av besvärsärenden. I denna undersökning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;konstaterades bl. a. att antalet av regeringen avgjorda besvärsärenden hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ökat från ca 2 000 ärenden under år 1966 till drygt 7 000 ärenden under år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1975. Detta innebar att vart fjärde ärende som företogs till avgörande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen under år 1975 var ett besvärsärende. Utskottet kommer i ett senare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammanhang (se avsnitt 8 b) att ge en samlad redovisning av de åtgärder som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vidtagits inom regeringskansliet med anledning av utskottets påpekanden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beträffande handläggningen av besvärsärendena. Här skall dock noteras att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;antalet besvärsärenden under år 1976 för första gången under en tioårsperiod&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppvisar en minskning. För alla departementen tillsammans uppgår minskningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;netto till ca 270 ärenden, vilket utgör omkring 4 % av antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;besvärsärenden under år 1975. Minskningen sammanhänger främst med att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antalet besvärsärenden inom kommunikationsdepartementets område gått&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ned från drygt 1 600 ärenden år 1975 till ca 900 ärenden under år 1976. Detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beror i sin tur bl. a. på att en enskild, stor grupp av besvärsärenden (besvär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående ansökningstid för erhållande av körkort med högre behörighet),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som under år 1975 föranledde 589 regeringsbeslut, i det närmaste försvunnit,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sedan körkortsreformen nu genomförts. Också inom social- och jordbruksdepartementen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har det skett en viss minskning av antalet besvärsärenden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Övriga departement uppvisarökningar eller blott obetydliga minskningar. Ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av de mest ”besvärstyngda” departementen, bostadsdepartementet, har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;t. ex. fått vidkännas en ökning med ca 200 besvärsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad beträffar fördelningen av regeringsärenden på departement kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konstateras att förändringarna i förhållande till år 1975 för de flesta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departement är ganska små. En mer betydande minskning har skett endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för kommunikationsdepartementet. Antalet regeringsbeslut har gått ned från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2 741 år 1975 till 1 758 år 1976. Det sammanhänger med, förutom den nyss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nämnda starka nedgången av antalet besvärsärenden, en ej oväsentlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;minskning av såväl antalet tjänsteärenden som antalet dispens- och övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;partsärenden. När det gäller minskningen av tjänsteärendena kan hänvisas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till det bemyndigande som chefen för kommunikationsdepartementet fick i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;slutet av 1975 att från och med den 1 januari 1976 utse deltagare vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förhandlingar och möten inom internationella organ och i internationellt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samarbete i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Av övriga departement, som uppvisar en nedgång av antalet regeringsärenden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; är minskningen procentuellt störst inom utrikesdepartementet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Minskningen med drygt 100 regeringsärenden sammanhänger med några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsbemyndiganden, varigenom beslutanderätten i vissa frågor överförts &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från regeringen till chefen för utrikesdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:574px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den största ökningen av antalet regeringsärenden uppvisar bostadsdepartementet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt; Ökningen är främst hänförlig till den nyssnämnda uppgången av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;antalet besvärsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vidare kan här nämnas att särskilda protokoll fors vid konselj då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen sammanträder under statschefens ordförandeskap. Under år 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har förekommit tre konseljer (den 9 januari, den 10 juni och den 8 oktober) vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vilka sådana protokoll har forts. Vid konseljen den 9 januari informerades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statschefen om innehållet i 1976 års budgetproposition m. m. Den 10 juni&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lämnades information om bl. a. de viktigare beslut som riksdagen fattade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;under våren 1976. Vid konseljen den 8 oktober konstaterade statschefen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringsskifte enligt 6 kap. 4 § RF hade skett. Vidare informerades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statschefen om innehållet i den regeringsdeklaration som den nye statsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;tidigare samma dag lämnat riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottets granskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1. Proceduren i samband med regeringsskiftet 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Genom 1974 års regeringsform (RF) ändrades statschefens ställning. I 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kap. 4 § RF förklaras att konungen är rikets statschef. Närmare bestämmelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om statschefen finns i 5 kap. RF. Reglerna innebär att statschefen inte längre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har någon befattning med statsstyrelsen. Hans uppgifter är enbart av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;representativ och ceremoniell natur. Enligt övergångsbestämmelserna till RF&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle dess bestämmelser om statschefens ställning och befogenheter inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;träda i kraft under den tid Gustaf VI Adolf var konung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 och med konung Gustaf VI Adolfs död den 15 september 1973 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konung Carl XVI Gustafs trontillträde blev bl. a. de nya reglerna i RF om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förfarandet vid utseende av ny statsminister gällande och kom att tillämpas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;första gången i samband med regeringsskiftet efter riksdagsvalet den 19&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;september 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt 3 kap. 5 § RF skall efter ordinarie val till riksdagen som förrättas vart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tredje år den nyvalda riksdagen samlas till riksmöte på femtonde dagen efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det valets utgång har kungjorts.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Varje val gäller för tiden från det att nyvalda riksdagen har samlats till dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den närmast därefter valda riksdagen samlas. Nämnda tid utgör riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;valperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Riksdagens talman samt de tre vice talmännen utses inom riksdagen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;varje valperiod (RF 4 kap. 2 §). Enligt 6 kap. 6 § RF gäller att statsministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall entledigas när han själv begär det. Statsministern entledigas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;talmannen. Om statsministern entledigas skall talmannen entlediga övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsråd (RF 6 kap. 7 §). Har regeringens samtliga ledamöter entledigats skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de uppehålla sina befattningar till dess ny regering har tillträtt (RF 6 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;8 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt 6 kap. 2 § RF gäller att när statsministern skall utses kallar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Talmannen överlägger även med vice talmännen och avger sedan förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen. Riksdagen skall senast på fjärde dagen härefter, utan beredning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskott, pröva förslaget genom omröstning. Röstar mer än hälften av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagens ledamöter mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;godkänt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är den nyvalde talmannen som har att lägga fram förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsminister för riksdagen. Av förarbetena till den nya grundlagen framgår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;emellertid att det inte uteslutits att den tidigare talmannen i ett inledande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skede tar befattning med regeringsfrågan. I grundlagspropositionen (prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1973:90 s. 178) anförs härom följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inträffar en regeringskris efter ett riksdagsval, som har rubbat partiernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inbördes styrkeförhållanden i riksdagen, föreligger vissa särskilda problem.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Genom de regler om ett omedelbart valgenomslag m. m. som jag har berört i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det föregående är det sörjt för att den nyvalda riksdagen mycket snart kan ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ställning i regeringsfrågan. Förslag till ny statsminister skall självfallet läggas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fram av den talman som den nyvalda riksdagen har utsett. 1 allmänhet bör det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också vara denne som leder de föregående sonderingarna mellan partiernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;företrädare. Liksom beredningen anser jag emellertid att det inte bör vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uteslutet att den gamla riksdagens talman för tids vinnande medverkar i ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inledande skede. Ansökan om avsked kan inges till och prövas av den gamla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagens talman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av grundlagspropositionen framgår att det har förutsatts att den särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omröstningen kan föregås av en debatt. Som nyss har nämnts skall emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagens beslut endast innefatta godkännande eller förkastande av talmannens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag. Något ställningstagande till de skäl som har framförts under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;debatten skall inte göras (se prop. 1973:90 s. 278).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt 6 kap. 4 § RF gäller att när riksdagen har godkänt förslag om ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statsminister anmäler denne så snart det kan ske de av honom utsedda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;konselj inför statschefen. Talmannen skall kallas till konseljen. Förordnande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för statsministern utfärdas av talmannen på riksdagens vägnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I grundlagspropositionen anförs bl. a. följande beträffande frågan om vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som bör åligga en föreslagen regeringschef att tillkännage före förtroendeomröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;beträffande regeringens sammansättning, politik m. m. (prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;1973:90 s. 178).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Beredningens förslag innebär, som framgår av vad jag nyss har sagt, att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;föreslagen regeringschef inte åläggs att före förtroendeomröstningen presentera &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;en ministerlista. Det äremellertid tydligt att riksdagens ställningstagande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;realiter kommer att gälla inte bara vem som skall bli statsminister utan också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;- och framför allt - regeringens partimässiga sammansättning och dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;program i stort. Det torde därför kunna förutses att talmannen i praktiken inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kommer att lägga fram något förslag till statsminister för riksdagen förrän den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;tilltänkte statsministern kan ge besked angående sin regerings politiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;karaktär. Avser två eller flera partier att samverka i regeringsfrågan, kan man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;vidare anta att de sonderingar som föregår talmannens förslag har lett till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;överenskommelse också om regeringens personsammansättning. Att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:569px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppställa krav på fullständig ministerlista före kontrollomröstningen är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;emellertid inte lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Skulle talmannens förslag förkastas upprepas enligt 6 kap. 3 § RF&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förfarandet för utseende av statsminister. Talmannen skall alltså på nytt efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samråd med företrädare för partierna och överläggningar med vice talmännen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lägga fram förslag till statsminister. Har riksdagen förkastat talmannens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag fyra gånger avbryts förfarandet för utseende av statsminister och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;återupptas först sedan extra val till riksdagen hållits. Talmannen bestämmer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tidpunkten för detta val (prop. 1973:90 s. 279 och 3 § ValL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt 1 kap. 6 § riksdagsordningen (RO) öppnas riksmötet vid ett särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammanträde med kammaren senast på riksmötets tredje dag, därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statschefen på talmannens hemställan förklarar riksmötet öppnat. Vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanträdet avger statsministern regeringsförklaring om inte särskilda skäl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föranleder annat. Av grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 516-517)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framgår att regeringsförklaringen är tänkt som underlag för den allmänpolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;debatten som bör följa kort tid efter det att riksmötet har öppnats.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Lagtexten har fått en utformning som medger att en regering som har avgått&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;efter nederlag vid val men som kvarstår som expeditionsministär underlåter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att avge regeringsförklaring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Efter valet den 19 september 1976 gav den preliminära sammanräkningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till resultat att de tre borgerliga riksdagspartierna fått ett större antal mandat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammanlagt i riksdagen än de övriga två riksdagspartierna tillsammans. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;slutliga valresultatet innebar följande mandatställning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:599px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Socialdemokratiska partiet (s) 152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Centerpartiet (c) 86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Moderata samlingspartiet (m) 55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Folkpartiet (fp) 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Vänsterpartiet kommunisterna (vpk) 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:734px;left:36px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:392px;"&gt;349&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Henry Allard (s) var vid tidpunkten för 1976 års allmänna val riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;talman. Vid samma tidpunkt innehades regeringsmakten av det socialdemokratiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;partiet med partiets ordförande Olof Palme som statsminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Från kammarens kansli har utskottet erhållit en av kammarsekreteraren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upprättad promemoria med vissa uppgifter om regeringsskiftet m. m. (bilaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2). Av denna framgår bl. a. följande. Dagen efter valet, alltså den 20&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;september 1976, begärde statsministern vid personligt besök hos talmannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skriftligt sitt entledigande. Talmannen entledigade omedelbart statsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och övriga statsråd och överlämnade en skrivelse härom till statsministern.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; I skrivelsen erinras bl. a. om att regeringens ledamöter enligt, 6 kap. 8 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;RF är skyldiga att uppehålla sina befattningar till dess ny regering har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:721px;left:544px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För tids vinnande inledde talmannen omedelbart föreskrivet samråd om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;utseende av statsminister. Överläggningarna med Olof Palme ägde rum vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammanträffandet den 20 september. Med övriga partiledare för de i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen representerade partierna, dvs. Thorbjörn Fälldin (c), Gösta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Bohman (m), Per Ahlmark (fp) och Lars Werner (vpk) ägde överläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rum påföljande dag vid olika tidpunkter. Den 4 oktober utsågs Henry Allard&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till talman i den nyvalda riksdagen. Påföljande dag kallade talmannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtliga partiledare till fortsatt samråd om ny statsminister. Vid detta samråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttalade Olof Palme och Lars Werner att valresultatet gav underlag för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;borgerlig regering och att det därför borde ankomma på företrädarna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;centerpartiet, moderata samlingspartiet och folkpartiet att föreslå ny statsminister.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Gösta Bohman och Per Ahlmark förordade att talmannen skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslå riksdagen att till ny statsminister utse Thorbjörn Fälldin. Denne&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förklarade sig beredd att acceptera statsministerposten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid överläggning med förste vice talmannen Torsten Bengtson (c) andre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vice talmannen Tage Magnusson (m) och tredje vice talmannen Karl Erik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Eriksson (fp) senare samma dag anslöt sig dessa till rekommendationen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utse herr Fälldin till statsminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Kammarens sammanträde den 5 oktober 1976 inleddes med att talmannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i ett anförande föreslog riksdagen att till ny statsminister utse Thorbjörn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Fälldin. Detta förslag bordlädes. 1 enlighet med stadgandet i 5 kap. 2 § (RO)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bordlädes förslaget åter vid kammarens sammanträde den 6 oktober.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Förslaget till ny statsminister prövades därefter av riksdagen vid kammarens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sammanträde den 7 oktober. Därvid avgavs s. k. röstförklaringar av partigruppledarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för socialdemokratiska partiet resp. vänsterpartiet kommunisterna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Dessa förklarade att resp. partigrupper beslutat att rösta nej till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;talmannens förslag. Härvid åberopades bl. a. de tidigare återgivna uttalandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 178). Den härefter företagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omröstningen gav till resultat att 174 ledamöter röstade för talmannens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag och 160 ledamöter emot förslaget. Riksdagen hade alltså godkänt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;talmannens förslag att till ny statsminister skulle utses Thorbjörn Fälldin.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Talmannen utfärdade samma dag på riksdagens vägnar förordnande för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vid kammarens sammanträde den 8 oktober anmälde statsministern för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;riksdagen de statsråd han utsett att tillsammans med honom ingå i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regeringen. I omedelbar anslutning till denna anmälan gav statsministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;riksdagen till känna att enighet nåtts mellan centerpartiet, folkpartiet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;moderata samlingspartiet om att bilda regering och att dess politik under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;mandatperioden skulle grundas på de riktlinjer som angavs i den regeringsdeklaration &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;statsministern därefter föredrog inför kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Regeringsskifteskonselj jämlikt 6 kap. 4 (i RF ägde rum samma dag inför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;statschefen i närvaro av talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet konstaterade i sitt betänkande år 1973 med anledning av förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till en total författningsreform(KU 1973:26 s. 31 f.) att den nya RF innebär att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:569px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;parlamentarismens principer även formellt vinner inträde i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;regeringsbildningen. Det bör erinras om att RF:s regler i detta avseende i allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;väsentligt vilar på grundlagberedningens förslag som i denna del var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enhälligt. Utskottet anförde vidare bl. a. följande. För det fall att utgången av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ett riksdagsval ger ett politiskt parti egen majoritet i riksdagen kommer frågan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om utseende av statsminister sannolikt inte vålla någon konflikt i riksdagen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Även när ett valresultat talar för någon form av koalitionsregering, kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;styrkeförhållandena mellan partierna klart ange från vilket parti statsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skall hämtas. Föreligger inte någon sådan på förhand given lösning får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det förutsättas, att statsministerfrågan, liksom regeringsfrågan i övrigt, i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;första hand kommer att lösas vid överläggningar mellan partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den lämnade redogörelsen för regeringsbildningsproceduren efter 1976 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;val visar enligt utskottet att de nya grundlagsreglerna fungerade på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillfredsställande sätt. Regeringsbildningen kunde sålunda genomföras på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;kortast möjliga tid enligt de regler som gäller för handläggningen av sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;frågor i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;2. Den nya regeringens sammansättning samt vissa förändringar inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;regeringskansliet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som ovan framgått tillsatte statsminister Fälldin den 8 oktober 1976 de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsråd som tillsammans med honom skulle ingå i den nya regeringen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Antalet statsråd bestämdes till 20, en ökning med ett statsråd jämfört med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;den avgångna regeringen. Mellan de tre i regeringen samverkande partierna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fördelades 19 av de 20 statsrådsposterna. Centerpartiet erhöll åtta poster,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;moderata samlingspartiet sex och folkpartiet fem. Till statsråd och chef för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;justitiedepartementet utsågs en opolitisk ämbetsman, f. d. justitierådet Sven&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Romanus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Till ställföreträdare för statsministern utsågs statsrådet och chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;arbetsmarknadsdepartementet Per Ahlmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den 4 november beslöt regeringen att dela upp finansdepartementet i två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departement, ekonomi- och budgetdepartementen. Samma dag förordnade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsministern statsråden Bohman och Mundebo att fr. o. m. den 25&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;november vara chefer för ekonomidepartementet resp. budgetdepartementet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Samma dag som de nya statsråden utsågs, dvs. den 8 oktober, förordnade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsministern i enlighet med 7 kap. 5 § RF att vissa grupper av ärenden, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hör till visst departement, skulle föredragas av annat statsråd än departementschefen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Ytterligare förordnanden av detta slag har sedermera utfärdats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid några tillfällen. Bilaga 3 A innehåller en sammanställning av dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordnanden. Härav framgåratt f. n. finns 13 sådana förordnanden. Flertalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av dem avser statsråd som inte är departementschef. Några förordnanden har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;meddelats för departementschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I detta sammanhang skall också nämnas att statsministern genom beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den 25 november förordnade utbildningsministern att ”när chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;justitiedepartementet har förfall i dennes ställe fullgöra de särskilda åligganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som enligt lag eller annan författning ankommer på chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;justitiedepartementet”. Ett sådant generellt förordnande har, såvitt är känt,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;inte tidigare meddelats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som tidigare nämnts ändrades departementsorganisationen den 25&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;november genom finansdepartementets uppdelning. I en särskild kanslipromemoria &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;- bilaga 3 B till detta betänkande - redogörs närmare för de båda nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementens uppgifter och organisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inom det nya ekonomidepartementet utarbetas de allmänna riktlinjerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den ekonomiska politiken och den principiella inriktningen av finans- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kreditpolitiska åtgärder. Redovisningen av dessa sker främst i finansplanerna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Ekonomidepartementet svarar också för utarbetande av långtidsutredningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och för förslag till förändringar av kapitalmarknadens organisation.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;En annan uppgift för ekonomidepartementet är att i samarbete med andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departement bedöma de samhällsekonomiska effekterna av olika beslutade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och planerade åtgärder samt att klarlägga åtgärdernas konsekvenser för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;övergripande samhällsekonomiska mål. Departementet svarar vidare för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;internationellt ekonomiskt samarbete, omfattande även det finansiella och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;valutapolitiska området. I departementets verksamhet ingår även att bereda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frågor som rör den statliga statistikproduktionen, bank- och försäkringsväsendet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; fondbörsen, myntväsendet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Ekonomidepartementet är organiserat på fem sakenheter. Därutöver finns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bl. a. ett s. k. samordningskansli (se nedan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Huvuddelen av det tidigare finansdepartementets uppgifter handläggs av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det nybildade budgetdepartementet. Departementets verksamhet avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;således främst beredning av frågor om skatteväsendet och samordning av alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;frågor som rör statens budget. Till departementets verksamhetsområde hör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;vidare ärenden som gäller skatteutjämningsbidrag till kommunerna och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;andra kommunalekonomiska frågor, rationalisering och revision inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;statsförvaltningen samt presstöd och samhällsinformation. Till budgetdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;överfördes även frågor om arbets- och anställningsvillkor i allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;tjänst samt personaladministrativa och personalpolitiska frågor för statligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt;anställda. Ärenden rörande tullar och tullväsendet har den 1 februari 1977&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;överförts till handelsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I departementet finns en budgetavdelning som bereder de på departementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;ankommande frågor om den ekonomiska politiken som i första hand&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;rör resursfördelning m. m. Vidare svarar budgetavdelningen bl. a. för frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;om budgetregleringen i allmänhet. Därutöver finns tio arbetsenheter för olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;sakområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;För samordning av regeringspolitiken har sedan mitten av 1960-talet funnits&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;en särskild enhet inom statsrådsberedningen, det s. k. statsministerns kansli.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Efter regeringsskiftet inrättades ytterligare två samordningskanslier. Det ena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:556px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;är knutet till ekonomidepartementet och det andra till arbetsmarknadsdepartementet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;En naturlig följd av regeringsskiftet var att vissa personalförändringar inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringskansliet aktualiserades. Redan före det formella regeringsskiftet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;träffades en överenskommelse om vissa personalfrågor mellan den avgående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regeringen och representanter för de partier som väntades ingå i den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regeringen. Enligt upplysningar från statsrådsberedningen gäller överenskommelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;tjänstemän med politiska uppgifter, dvs. statssekreterare och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;informationssekreterare. Dessa skulle enligt överenskommelsen lämna sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;uppgifter i regeringskansliet. Statssekreterarna skulle emellertid ställas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den nya regeringens förfogande under kortare tid för rent administrativa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;uppgifter. Den nya regeringen skulle enligt överenskommelsen erbjuda alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som så önskade annat arbete inom statsförvaltningen. De principer överenskommelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;byggde på ansågs kunna tillämpas även vid kommande regeringsskiften.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Utskottet har inhämtat vissa ytterligare upplysningar om personalförändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom regeringskansliet. Dessa upplysningar har inte gett anledning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;något uttalande från utskottets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande regeringsärendenas beredning har inom utskottets kansli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;företagits en särskild undersökning av vissa forändringar inom kommittéväsendet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under tiden från regeringsskiftet den 8 oktober 1976 till och med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;februari månad 1977. Undersökningen redovisas som bilaga 4 till detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av undersökningen framgåratt sedan regeringsskiftet har fem kommittéer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagts ned. Fyra av dessa kommittéer har ersatts av tre nytillsatta kommittéer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med andra eller delvis andra direktiv och med förändrad personsammansättning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Vidare konstateras att 15 av de 276 kommittéer som var verksamma vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsskiftet har erhållit tilläggsdirektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad beträffar förändringarna i kommittéernas personsammansättning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppmärksammas i undersökningen först skiften av politisk innebörd på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ordförandeposterna och i s. k. enmansutredningar. Härvid konstateras att i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;drygt hälften av de 67 kommittéer som före regeringsskiftet hade ordförande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller utredningsmän med socialdemokratisk anknytning har ingen förändring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inträffat. I 16 kommittéer har emellertid den tidigare ordföranden ersatts av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;en person med politisk hemvist inom de nuvarande regeringspartierna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Resterande kommittéer med socialdemokratisk ordförande före regeringsskiftet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har därefter antingen fått en ordförande utan känd politisk hemvist&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller har sedermera lagts ned.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I undersökningen kartläggs också förändringar av politisk innebörd bland&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;utredningarnas ledamöter och sakkunniga. Två huvudtyper av sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förändringar urskiljs i undersökningen. För det första har inom 20 kommittéer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det politiska styrkeförhållandet förskjutits till de nuvarande regeringspartiernas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;favör. Denna effekt har vanligen uppkommit genom att personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;med anknytning till något av dessa partier fdrordnats som ledamöter utan att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samtidigt någon ledamot entledigats. Den andra huvudtypen av förändring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebär att det skett personskiften inom kommittéerna som inte påverkat de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;politiska styrkeförhållandena åt något håll. I regel rör det sig i dessa fall om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsråd i den nuvarande regeringen som ersatts av annan person från samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;parti.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den företagna undersökningen föranleder inget uttalande från utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3. Reformer inom kommittéväsendet under år 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sedan början av år 1974 har inom regeringskansliet pågått arbete med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;översyn av formerna för kommittéverksamheten. En särskild arbetsgrupp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bildades i januari 1974 med uppgift att undersöka möjligheterna till reformer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av utredningsväsendet. Gruppen presenterade i april 1975 betänkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Rapport om utredningsväsendet (Ds Ju 1975:14). Rapporten remissbehandlades.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:17px;"&gt;Översynsarbetet har fortsatt under år 1976. En ny författning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommittéerna, kommittéförordningen (1976:119), har utfärdats. Denna har i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;huvudsak ersatt kommittékungörelsen från år 1946 (1946:394). Den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommittéförordningen innehåller bl. a. föreskrifter om befogenheter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillkommer olika medverkande i kommittéarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Samtidigt med förordningen utgavs en handbok i kommittéarbete (Ds Ju&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;1976:6). Handboken, som utarbetats av en arbetsgrupp inom regeringskansliet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; är i första hand avsedd för kommittéordförande och kommittésekreterare.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Enligt arbetsgruppen skall handboken betraktas som en försöksutgåva.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;En annan arbetsgrupp inom regeringskansliet har lagt fram förslag i en rad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;administrativa frågor som rör kommittéerna. Förslagen berör bl. a. registreringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av och informationen om kommittéerna, kommittéernas lokalförsörjning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och servicen till kommittéerna i fråga om litteratur, expeditionstjänst,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skrivhjälp o. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Gruppen har vidare föreslagit att kommittéberättelsen delas upp på två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;volymer, en huvuddel som innehåller personredovisning m. m. och en del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som innehåller direktiv som har meddelats efter det redovisningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föregående kommittéberättelse färdigställdes. I samband med denna förändring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bör man enligt arbetsgruppen övergå till att ge ut kommittédirektiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fortlöpande i en serie på samma sätt som nu sker med departementspromemorior.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Sistnämnda förslag från arbetsgrupperna har genomförts. 1977 års kommittéberättelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;är till skillnad från tidigare års uppdelad på två volymer. Del 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, redogörelse för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;arbetet under den tid berättelsen avser, kostnader samt register. I del II finns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enbart direktiv och tilläggsdirektiv som har meddelats av regeringen sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisningen i 1976 års berättelse färdigställdes. Vidare utges kommittédirektiven &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fr. o. m. den 1 januari 1977 i en särskild serie. Publiceringen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;direktiven i Post- och Inrikes tidningar har upphört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt regeringens skrivelse (Skr 1976/77:103) med överlämnande av 1977&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;års kommittéberättelse kommer översynen av kommittéväsendet att fortsätta &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under år 1977 inom regeringskansliet. I sammanhanget erinrar också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;föredragande statsrådet om de förslag till ändringar av redovisningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéberättelsen som lagts fram av besparingsutredningen i betänkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Offentligt utredningsväsende (SOU 1976:49).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som utskottet tidigare uttalat är det värdefullt att frågor om formerna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéarbetet och kommittéredovisningen blivit föremål för översyn. De&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärder som vidtagits under år 1976 torde enligt utskottet medföra en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förbättring härvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;4. Enskilt statsråds beslutanderätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Som huvudregel gäller att alla ärenden som kommer in till regeringskansliet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller som initieras där är regeringsärenden. Dessa ärenden skall i enlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med bestämmelserna i 7 kap. 3 § RF avgöras kollektivt av regeringen vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringssammanträde. Undantagna från principen om kollektivt beslutsfattande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är endast regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av författningar eller särskilda regeringsbeslut. Dessa ärenden kan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den omfattning som anges i lag under statsministerns överinseende avgöras,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av chefen för det departement till vilket ärendena hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ett system med ministerstyrelse i regeringsärenden är således i princip&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;okänt för den nuvarande regeringsformen. Inte heller 1809 års regeringsform&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medgav att enskilt statsråd fattade beslut i regeringsärende. Frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;införande av formell ministerstyrelse har emellertid aktualiserats både i och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utanför riksdagen vid flera tillfällen under 1800- och 1900-talen, men förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;härom har regelmässigt avvisats. Frågan diskuterades senast med anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av författningsutredningens förslag till nytt statsskick (SOU 1963:16).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utredningen föreslog en ordning för regeringsärendenas avgörande som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avsåg att ”bringa form och realitet i bättre överensstämmelse med varandra”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;I fråga om ärenden som i realiteten avgjordes och lämpligen borde avgöras av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enskilt statsråd skulle enligt utredningen även den formella beslutanderätten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ligga hos denne. Regeringsärenden som var av mera politisk natur eller i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;övrigt av större vikt borde enligt utredningen avgöras av ministären i dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;helhet. Grundlagberedningen (SOU 1972:15) stannade emellertid efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;noggranna överväganden för att avstå från att förorda en uppdelning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsärendena i enmansärenden och kollektivärenden enligt författningsutredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag. Samma ståndpunkt intogs av Kungl. Maj:t och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen (prop. 1973:90, KU 1973:26, 1974:8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Frågan är då hur förekomsten av beslutanderätt för statsråden i vissa slags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärenden kan förenas med regeringsformens krav på kollektiv beslutsform.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Det avgörande härvidlag är innebörden av begreppet regeringsärende. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttalande av föredragande statsrådet i 1973 års grundlagsproposition skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;detta begrepp i första hand få bestämmas rent formellt. Det var enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsrådet emellertid uppenbart att regeln om kollektiv beslutsform inte fick&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kringgås på så sätt att ärenden förklarades vara departementschefsärenden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Principen måste vara att alla frågor som anses kräva ett ställningstagande från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;någon i regeringskretsen skall behandlas som regeringsärenden. Statsrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansåg dock att det även i fortsättningen borde vara möjligt att i särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författning förlägga den formella beslutanderätten hos en departementschef.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;En särställning i det avseendet intog enligt statsrådet beslut som hör till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beredningen av regeringsärenden och beslut som gäller departementsadministrationen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Dessa uttalanden lämnades utan erinran vid riksdagsbehandlingen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inom utskottets kansli har företagits en kartläggning av omfattningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den beslutanderätt som enligt författningsbestämmelser och särskilda regeringsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillkommer i första hand departementscheferna men också övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsråd (bilaga 5 till detta betänkande). I undersökningen redovisas dock ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stats- och utrikesministrarnas befogenheter. Undersökningen grundar sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;främst på en genomgång av 1975 års protokoll i departementsärenden, dvs. de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden som avgörs av statsråd eller - efter delegation - av tjänsteman i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Av undersökningen framgår att departementsärendena kan indelas i tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;större grupper med hänsyn till deras sakliga beskaffenhet. Den första gruppen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;av ärenden gäller administrationen inom ett departement. Hit hör då främst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;olika personalfrågor såsom tillsättning och entledigande av personal, personalens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tjänstgörings- och lönevillkor m. m. Departementschefens beslutanderätt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i dessa frågor grundar sig främst på bestämmelser i förordningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(1965:386) med instruktion för regeringskansliet. Enligt den ärendestatistik&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för år 1975 som redovisas i kanslipromemorian uppgick antalet sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;administrativa ärenden inom samtliga departement utom UD till 1 459.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Nära besläktade med denna ärendegrupp är kommittéärendena. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommittéärenden avses i detta sammanhang förordnande och entledigande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av kommittépersonal, frågor om formerna för hur utredningsarbetet skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bedrivas och redovisas m. m. Rättsgrunderna för statsrådens beslutsbefogenheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i kommittéärenden är dels de bemyndiganden som regeringen beslutar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ge det statsråd som föredrar förslaget till kommittédirektiv, dels bestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i den nya kommittéförordningen (1976:119), tidigare intagna i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommittékungörelsen från år 1946 (1946:394). Det totala antalet statsrådsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i kommittéfrågor uppgick under år 1975 till 1 945.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Den tredje gruppen av departementsärenden gäller externa frågor, dvs.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;frågor som ligger utanför departementen och kommittéerna. Denna ärendegrupp &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;har en oenhetlig sammansättning. I grundlag regleras tillsynen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:562px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tryckfrihetsförordningens efterlevnad, vilken ännu utövas av chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;justitiedepartementet. Riksdagen har emellertid beslutat att tillsynsfrågorna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;från och med den 1 januari 1978 skall överföras till justitiekanslern (JK).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Möjlighet skall dock finnas att i vanlig lag föreskriva att allmänt åtal för vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grövre brott mot tryckfrihetsförordningen får väckas endast efter regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medgivande. En proposition med förslag till sådan lag har aviserats till slutet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av maj 1977. - Den företagna undersökningen visar att chefen för justitiedepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;under år 1975 avgjorde 561 tryckfrihetsärenden. Det alldeles&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;övervägande antalet ärenden gällde meddelande av utgivningsbevis för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;periodisk skrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 lag angivna beslutsbefogenheter för statsråd gäller bl. a. tidsfrist för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framställning om utlämning för brott till främmande stat (chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;justitiedepartementet), vissa frågor rörande transitering genom Sverige av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utländsk medborgare (chefen för justitiedepartementet), förordnande om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;särskild kommission för undersökning av luftfartsolycka (chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommunikationsdepartementet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Genom förordning eller annat beslut av regeringen (Kungl. Majit) har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statsråd fått bemyndigande att besluta i vissa frågor. Ett ofta utnyttjat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bemyndigande, som avser samtliga departementschefer, gäller återkallade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringsärenden som enligt Kungl. Majits beslut den 26 september 1921&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(”1921 års brev”) inte behöver anmälas för regeringen. Enligt samma beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;får vidare till regeringen ställd framställning i ärende som underordnad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;myndighet skall avgöra överlämnas till myndigheten utan föregående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anmälan för regeringen. Beslut att avskriva återkallat ärende resp. överlämna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ärende till underordnad myndighet fattas i stället av departementschef.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Antalet beslut av detta slag uppgick under år 1975 till ca 550.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt regeringens bemyndigande har samtliga statsråd rätt att ge statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avtalsverk i uppdrag att förhandla om anställnings- och arbetsvillkor för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;arbetstagare hos myndighet eller annan inrättning som hör till departementet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Ingås ett avtal mellan parterna vid de förhandlingar som statsråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppdragit åt avtalsverket att föra, sker det dock under förbehåll av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringens godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vissa departementschefer har fått regeringens bemyndigande att förordna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;viss personal i några mindre, statliga myndigheter. För några departementschefer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreligger också rätt att utse deltagare i sammanträden inom internationella &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;organisationer m. m. Genom beslut vid olika tillfällen har regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidare bemyndigat statsråd att själv eller genom ombud på bolagsstämma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med aktieägarna i de aktiebolag som ligger inom hans ansvarsområde föra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;talan och utöva rösträtt för staten som aktieägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Bland de bemyndiganden som gäller viss departementschef skall här&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;endast nämnas handelsministerns beslutanderätt i ärenden som gäller export&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av krigsmateriel. Huvudregeln är att sådan export inte får förekomma utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillstånd. Frågan om utförseltillstånd prövas enligt krigsmaterielkungörelsen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av chefen för handelsdepartementet. Avser ärendet utförsel i större omfatt
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ning eller är det eljest av större vikt, skall tillståndsfrågan prövas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen. Ärenden som enligt kungörelsen prövas av handelsministern har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;krigsmaterielinspektören bemyndigats att avgöra. Enligt utskottet lämnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inte krigsmaterielkungörelsen något utrymme för ett sådant bemyndigande.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Från handelsdepartementet har upplysts att en ändring i detta hänseende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer att ske inom kort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den företagna kartläggningen visar enligt utskottet att - som förutsattes i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundlagspropositionen 1973 - flertalet statsrådsbeslut antingen rör departementsadministrationen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;eller har samband med beredningen av regeringsärenden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Endast i mycket begränsad utsträckning har statsråd erhållit rätt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pröva ärenden som gäller frågor utanför departementen och kommittéerna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Många av dessa bemyndiganden kan enligt utskottet ses som en ”förlängning” &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av statsrådens befogenheter i fråga om departementsadministrationen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller beredningen av regeringsärenden. På några områden har emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsråd av vissa speciella skäl fått befogenheter av samma slag som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;självständig myndighet. Mest vidsträckta är justitieministerns befogenheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;när det gäller tillsynen av tryckfrihetsförordningens efterlevnad. Men som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nyss nämnts kommer dessa befogenheter att försvinna från och med den 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;januari 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Granskningen har inte gett utskottet anledning till erinran mot de beslut av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen varigenom statsråd bemyndigas att avgöra visst ärende eller viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grupp av ärenden. Mot bakgrund av principen om kollektivt beslutsfattande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom regeringen vill utskottet framhålla att denna princip inte bör urholkas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom alltför vidsträckta bemyndiganden till enskilt statsråd. Liksom hittills&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör därför enskilt statsråd utom i vissa undantagsfall endast ges beslutanderätt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i frågor som har samband med departementsadministrationen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;beredningsarbetet i vid mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;5. Remisser till lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;8 kap. 18 ii regeringsformen(RF) innehåller följande bestämmelse om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;För att avge yttrande till regeringen över lagförslag skall finnas ett lagråd,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;vari ingår domare i högsta domstolen och regeringsrätten. Även riksdagsutskott &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;får inhämta yttrande från lagrådet enligt vad som närmare angives i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagsordningen. Närmare bestämmelser om lagrådet meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Hänvisningen till riksdagsordningen syftar på bestämmelsen i 4 kap. 10 $,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Statlig myndighet skall lämna upplysningar och avgiva yttrande, då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utskottet begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som ej lyder under riksdagen kan hänskjuta begäran från utskott till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;regeringens avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Begär minst en tredjedel av ledamöterna i ett utskott vid behandlingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ett ärende att upplysningar eller yttrande skall inhämtas från myndighet som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avses i första stycket, skall utskottet föranstalta om detta, såvida det icke&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;finner att därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling skulle leda till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;avsevärt men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Lagrådets närmare sammansättning, arbete på avdelningar m. m. regleras i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagen om lagrådet (1965:186), senast ändrad den 10 maj 1974 (1974:578).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Enligt lagen utgörs lagrådet av en ordinarie och högst två extra avdelningar,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;varje avdelning i normalfallet bestående av tre justitieråd och ett regeringsråd.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Det stadgas vidare, att extra avdelning träder i tjänst endast när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen förordnat därom och att sådant förordnande må meddelas när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;arbetsbördan i lagrådet kan antas bli särskilt betungande. Beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rekryteringen till lagrådet skall enligt lagen högsta domstolen utse justitieråden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och regeringsrätten regeringsråden. Regeringen kan förordna ledamot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som inte är justitieråd eller regeringsråd att tjänstgöra i lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den viktigaste ändringen beträffande lagrådets uppgifter infördes genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslut av 1970 och 1971 års riksdagar. Härigenom upphävdes Kungl. Maj:ts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skyldighet att beträffande viss lagstiftning inhämta yttrande av lagrådet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Denna s. k. obligatoriska lagrådsgranskning omfattade bl. a. allmän civil- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kriminallag, svenskt medborgarskap och statstjänstemännens rättsställning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Utanför detta obligatoriska område föll t. ex. grundlag, kommunallag, vallag,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sekretesslag och skattelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid slopandet av den obligatoriska lagrådsgranskningen framhöll konstitutionsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(KU 1970:20) särskilt värdet av att lagrådsgranskningen kunde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utsträckas till lagförslag utanför det obligatoriska området. Det framstod för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet som en brist att det inte tidigare funnits utrymme härför med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänsyn till bl. a. att enligt utskottet en lagrådsgranskning inom andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;områden i åtskilliga fall kunde vara en angelägnare uppgift än granskningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av vissa lagförslag inom den obligatoriska sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid riksdagsbehandlingen av författningsreformen förelåg inte enighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom konstitutionsutskottet angående den framtida utformningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådsgranskningen (KU 1973:26 s. 55 och s. 125). Riksdagen följde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottets majoritet, som under hänvisning till utskottets uttalande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samband med obligatoriets avskaffande bl. a. framhöll värdet av att lagrådsgranskningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunde utsträckas till lagförslag utanför det tidigare obligatoriska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;området. Utskottet fann det vidare välgrundat med införande av rätt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en utskottsminoritet att få till stånd lagrådsgranskning. Härigenom skapades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt utskottet ytterligare garantier för att de lagförslag beträffande vilka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådsgranskning bedömdes som särskilt angelägen blev föremål för granskning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Reservanterna i utskottet (c, m, fp) förordade å sin sida i princip&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;återinförande av obligatorisk lagrådsgranskning och framhöll därvid som sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åsikt att lagrådsgranskningen utgjorde ett vidgat skydd för rättssäkerhetsintresset &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och för enhetlighet, konsekvens och klarhet i rättssystemet. Även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;reservanterna framhöll värdet av att en utskottsminoritet fick rätt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föranstalta om lagrådsremiss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Lagrådsgranskningen har därefter vid flera tillfällen behandlats av riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;dels i samband med utskottets granskning av regeringsprotokollen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dels med anledning av motioner (KU 1974:22 och 57, 1975:12 samt 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;76:50 och 56). Det senaste tillfället avsåg behandlingen av de nya reglerna i RF&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om de grundläggande fri- och rättigheterna. I propositionen (1975/76:209 s.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;96) uttalade departementschefen bl. a. att han inte hade något att invända&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mot att lagrådets ställning blev föremål för en förutsättningslös utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som gällde lagrådets uppgifter inom hela lagstiftningsområdet. Under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagsbehandlingen framfördes i motioner yrkanden om bl. a. införande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett granskningsobligatorium inom större delen av lagområdet. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anslöt sig till propositionens förslag och hemställde att riksdagen måtte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anhålla hos regeringen om en förutsättningslös utredning om lagrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ställning och uppgifter. I en reservation (c, fp, m) yrkades att 8 kap. 18 § RF&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändrades på så sätt att lagrådet i princip skulle yttra sig över lagförslag,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänförliga till 8 kap. 2 och 3 §§ RF. Riksdagen biföll efter lottning utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den i år tillsatta utredningen om förstärkt skydd i regeringsformen för de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medborgerliga fri- och rättigheterna skall enligt sina direktiv även pröva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågan om lagrådets framtida ställning. Till grund för kommitténs arbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;härvidlag skall ligga en utredning verkställd av en särskild utredningsman.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Denne skall enligt de direktiv han erhållit ha avslutat sitt arbete vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;halvårsskiftet 1977. De frågor som tas upp i direktiven är lagrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammansättning, inriktningen av granskningsverksamheten och avgränsningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av området för den obligatoriska granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Lagrådet har under 1976 arbetat på två avdelningar under tiden 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;januari-31 mars och 28 november-årets slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Av de under 1976 till riksdagen avgivna lagförslagen har åtta granskats av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådet. Motsvarande antal var för år 1970 omkring 60, 1971 omkring 30,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1972 15,1973 13,1974 lOoch 1975 20. Under 1976 har vidare riksdagsutskott i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tre fall begärt lagrådets yttrande över propositioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De under 1976 till riksdagen avlämnade propositionerna som granskats av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådet är upptagna i bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet har utskottet inte funnit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anledning att göra något särskilt uttalande om utnyttjandet av lagrådsinstitutet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;under 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;6. Utgivningen av Svensk författningssamling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I likhet med tidigare år har utskottet granskat utgivningen av Svensk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författningssamling (SFS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Riksdagen fattade år 1976 beslut om ny lagstiftning angående kungörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av lagar och författningar (1976:725). Den nya lagen och därav föranledda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följdändringar i annan lagstiftning har trätt i kraft först den 1 januari 1977 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är således inte direkt tillämplig på den tid som nu omfattas av utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;granskning. En redogörelse för innebörden av den nya lagstiftningen är ändå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motiverad bl. a. med hänsyn till de riktlinjer för författningsarbetet som anges&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;2 Riksdagen 1976/77. 4 sami Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:49px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:572px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i motiven till lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Före den nya lagstiftningens tillkomst fanns inte något enhetligt system för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hur normbeslut skulle kungöras. Bestämmelserna i ämnet fanns i stället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;spridda i många olika författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Lagen om kungörande av lagar och författningar är tillämplig på författning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som beslutats av riksdagen, regeringen eller myndighet under riksdagen eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen. De publikationer som förekommer för kungörandet är, förutom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;SFS, riksdagens författningssamling, författningssamlingen för centrala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;myndigheter samt en författningssamling för varje län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För författningar som utfördas av regeringen skall kungörandet liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hittills i princip ske i SFS. Enligt 13 § skall av författning framgå när den träder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Beträffande tidpunkten för kungörandet stadgas i 8 kap. 19 § regeringsformen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(RF), att beslutad lag skall utfördas av regeringen utan dröjsmål och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kungöras så snart det kan ske samt att samma regel skall gälla beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordning, om ej annat föreskrives i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottets granskning har i år främst avsett inom vilken tid före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ikraftträdandet som de i SFS intagna författningarna varit av trycket utgivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och således tillgängliga för allmänhet och myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utredningen om författningspublicering (SOU 1970:48) föreslog att i lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om kungörande av lagar och andra författningar skulle tas in en bestämmelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av innebörd att författning, om inte annat framgick av den, skulle träda i kraft&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;två veckor efter det att den getts ut från trycket. Departementschefen (prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975/76:112) framhöll emellertid, att det i författningar som tas in i SFS&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;numera regelmässigt på något sätt angavs när författningen trädde i kraft.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Den subsidiära fyraveckorsregeln i lagen angående allmänna författningars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trädande i kraft hade enligt departementschefen spelat ut sin roll och borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därför upphävas. I stället borde med avseende på alla författningar föreskrivas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i lag att det skall framgå av författningen när den träder i kraft. En sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ordning var enligt departementschefen väl motiverad ur rättssäkerhetssynpunkt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid riksdagsbehandlingen underströks i flera motioner vikten av att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;författning kan nå sina adressater i god tid före ikraftträdandet. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anledning härav uttalde konstitutionsutskottet (KU 1975/76:51 s. 8)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet kan instämma med motionärerna när det gäller vikten av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;planeringen av författningsutgivningen sker med beaktande av informationsfrågorna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Som allmän riktlinje bör härvid gälla att en författning skall träda i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kraft först efter erforderligt rådrum för information om författningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;innehåll m. m. Utskottet förordar att planeringen av arbetet med nya lagar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och andra författningar sker med utgångspunkt från att om möjligt minst fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;veckor bör förflyta mellan en författnings kungörande och dess ikraftträdande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt; Är detta ogörligt bör helst åtminstone två veckor skilja kungörandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och ikraftträdandet. Kortare tid än en vecka bör endast kunna komma i fråga i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;undantagsfall. Till de absoluta minimikraven hör att en författning skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:289px;left:60px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kungöras på ett sådant sätt att möjlighet föreligger för envar som berörs av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;författningen att ta del av författningens innehåll innan den träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Vad utskottet sålunda uttalat gav riksdagen regeringen till känna (rskr&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1975/76:362).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Statsrådsberedningen har i en den 6 september 1976 dagtecknad promemoria &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om rutinerna vid handläggningen av regeringsärendena m. m. beträffande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ikraftträdandetiden förklarat sig förorda att den nuvarande allmänna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;minimitiden av en vecka mellan kungörandet (dvs. utkomstdagen från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trycket) och ikraftträdandet förlängs med en vecka och samtidigt understrukit &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att denna ”tvåveckorsfrist” skall anses som en minimitid. Om möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;borde tiden vara längre och - liksom hittills - ikraftträdandet sättas till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämd dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Av de under år 1976 i SFS publicerade författningarna häromkring 35 satts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kraft omedelbart eller dagen efter utgivningsdagen. Det övervägande antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av dessa rör ändringar i skattelagstiftningen och följdändringar till denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lagstiftning. I förekommande fall har angetts att lagstiftningen skall börja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillämpas först vid 1977 års taxering (t. ex. SFS 1976:67,68,69,70, 71 och 73).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Vidare har ikraftträdandedagen efter utgivningsdagen gällt ändringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordningen om prisstopp (t. ex. SFS 1976:30 och 66), förordningen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försöksverksamhet med automatisk databehandling inom exekutionsväsendet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(SFS 1976:163), ändring i expeditionskungöreisen rörande avgiftssättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på vissa fiske- och jakttillstånd (SFS 1976:171), ändringar i utlänningskungörelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(SFS 1976:30 och 818), förordningen om prägel på enkronemynt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och öresmynt (SFS 1976:857) och ändring i kungörelsen om prägel på rikets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mynt (SFS 1976:858) samt ändring i förordningen om införsel av växter m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(SFS 1976:961).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ikraftträdande före utgivningsdagen har förekommit i ett fåtal fall. Lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(1976:102) om utjämning av taxorna för fjärrtransporter av gods med lastbil&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till och från Gotland utkom från trycket den 30 mars 1976 och trädde i kraft&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den 1 mars samma år. Lagen innehåller ett bemyndigande från riksdagen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen att föreskriva högsta pris för inrikes fjärrtransport av gods med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lastbil till eller från Gotland. En ändring av värnpliktslagen trädde i vissa delar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som berörde utbildningen av värnpliktiga i kraft den 1 juni 1976 och utkom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från trycket den 9 juni samma år (SFS 1976:307). Slutligen trädde en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordning om tillämpning av en mellan Sverige och övriga nordiska länder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ingången överenskommelse med avseende på rätt till ersättning för arbetslöshetsförsäkrade(SFS &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1976:555) i kraft den 1 juli 1976 och utkom från trycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dagen efter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I ett drygt 25-tal författningar har ikraftträdandet angetts till dag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen bestämmer. I samtliga fall har det varit fråga om lagar. Riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har således bemyndigat regeringen att förordna om ikraftträdande. Bland de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fall där detta förfaringssätt har använts kan nämnas lag (1976:6) om åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;mot vattenförorening från fartyg inom Östersjöområdet, lag om ändring i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg (1976:7), d:o om förbud&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mot dumpning av avfall (1976:8), lag om ändring i luftfartslagen (1976:11), lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om ändring i lagen med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(1976:17); lagen om internationellt samarbete rörande lagföring för brott&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(1976:19) samt därav föranledda ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(1976:20 och 21), lag om ändring i lagen om marknadsdomstol&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(1976:37), lag om ändring i marknadsföringslagen (1976:55), lag om järnvägs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ansvarighet vid befordran av resande, lag om felparkeringsavgift (1976:206),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lag om ändring i lagen om flyttning av fordon i vissa fall (1976:207) samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lagstiftning om fylleristraffets avskaffande och därav föranledda lagändringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1976:510-517) samt lag om ändring i körkortskungörelsen (1946:987).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Liksom tidigare år har under 1976 ett mycket stort antal författningar satts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;kraft i samband med halvårsskiftena den 1 juli och den 1 januari. Även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ikraftträdande den 1 april och den 1 oktober är vanligt förekommande. Tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dagar eller kortare tid mellan utgivningsdag och ikraftträdandedag har därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förekommit i ett femtontal fall, varav ungefär lika många den 1 juli som den 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;januari. Bland sådana författningar kan nämnas lag om ändring i lagen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kriminalvård i anstalt (1976:506), förordningar om ändringar i kungörelserna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om ersättning till nämndemän m. fl. (1976:520 och 521), förordning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändring i vämpliktsavlöningskungörelsen (1976:523), förordning om ändring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i kungörelsen med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1976:524), förordning om ändring i namnförordningen (1976:1058), lag om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändring i semesterlagen(1976:1071), samt förordning om ändring i förordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med föreskrifter om vissa betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bilar (1976:1074).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Endast i omkring 75 författningar mot närmare 250 år 1975 har ikraftträdandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angetts till en vecka efter utgivningsdagen. För författningar utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämd ikraftträdandedag är från och med oktober månad en tid av två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;veckor från utgivningsdagen mer vanligt förekommande än en vecka, vilket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan antas ha sin grund i förenämnda rekommendation från statsrådsberedningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Granskningen ger liksom tidigare år utskottet anledning framhålla vikten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av att informationskravet blir tillgodosett genom att erforderlig tid får förflyta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan författningars utgivning av trycket och ikraftträdandet. Det är därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillfredsställande att statsrådsberedningen i promemorian den 6 december&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1976 förordat att den allmänna minimitiden av en vecka mellan utgivningsdag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och ikraftträdande förlängs med en vecka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet vill tillägga, att behovet av information om en författnings&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innehåll i god tid före ikraftträdandet självfallet varierar beroende på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;författningens innehåll. Att s. k. beredskapslagstiftning, t. ex. förordnande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om prisstopp, för att vara effektivt måste ges omedelbar verkan kan inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ifrågasättas. Liknande skäl kan tala för att bestämmelser om skatter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avgifter ibland sätts i kraft genast. Vidare kan det beträffande ändringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verksinstruktioner och liknande förordningar som inte omedelbart påverkar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra än viss myndighet enligt utskottets mening accepteras att kort tid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förflyter mellan utgivning och ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Bemyndigande till regeringen att förordna om ikraftträdande av lag har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansetts möjligt genom bestämmelsen i 8 kap. 13 § RF. Den i det föregående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;återgivna regeln i 13 § lagen om kungörande av lagar och författningar att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av författning skall framgå när den skall träda i kraft har heller inte ansetts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hindra ett sådant bemyndigande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet är medvetet om att det i särskilda fall kan föreligga svårigheter att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ange exakt ikraftträdandetid, när lagar antas av riksdagen. Detta gäller t. ex.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagstiftning i anledning av att Sverige tillträtt en konvention som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillämpas först sedan visst antal länder anslutit sig. Vidare kan ibland&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ikraftträdandet vara beroende av annan lagstiftning eller av svåröverskådligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följdarbete. En till innehållet så obestämd ikraftträdandebestämmelse som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att frågan överlämnas till regeringens avgörande är emellertid enligt utskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mening inte tillfredsställande från informationssynpunkt. Det är därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angeläget att en sådan ordning inte används annat än i undantagsfall och när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det av alldeles speciella skäl är motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I övrigt har granskningen inte föranlett något särskilt uttalande från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utskottets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;7. Propositionsavlämnandet till riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen har sedan länge sökt få till stånd en ordning, där regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;propositioner till riksdagen lämnas så att en jämn arbetsbelastning erhålls i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagsarbetet. Det har emellertid varit vanligt att propositioner har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avlämnats sent på våren och därigenom förorsakat en svår forcering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagsarbetet under maj månad. 1957 infördes i riksdagsordningen en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bestämmelse att Kungl. Maj:ts propositioner borde avlämnas till riksdagen så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;snart sig göra låter. Dessutom föreskrevs vissa tidsgränser för avlämnandet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vilka blott fick överskridas om särskilda skäl fanns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;De nuvarande reglerna för propositionsavlämnandet finns i 3 kap. riksdagsordningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Enligt 2 S skall regeringen senast den 10 januari eller, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hinder möter till följd av nyligen inträffat regeringsskifte, snarast möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;därefter avlämna budgetproposition för det närmast följande budgetåret.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Kompletteringsproposition skall, om hinder inte möter, avlämnas före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utgången av april månad. Annan proposition angående anslag för det närmast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;följande budgetåret skall avlämnas senast den 10 mars, såvida regeringen inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;finnér att propositionens behandling kan uppskjutas till följande riksmöte.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;Enligt 3 § skall annan proposition än sådan som avses i 2 fj avlämnas senast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den 31 mars om regeringen anser att propositionen bör behandlas under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;pågående riksmöte. De nu nämnda bestämmelserna gäller inte om budgetpropositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;med stöd av 2 8 har avlämnats efter den 10 januari, eller i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om proposition varigenom regeringen enligt lag för prövning underställer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen en utfärdad förordning, eller om regeringen finnér synnerliga skäl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föreligga att avlämna propositionen senare (4 §). Enligt 5 § bör regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avlämna sina propositioner på sådana tider att anhopning av arbete hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen om möjligt förebyggs. Regeringen skall samråda med talmannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;därom. Proposition kan avlämnas även när riksmöte inte pågår. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tilläggsbestämmelse 3.1.1 avlämnas proposition genom att den ges in till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid sammanträde med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kammaren efter det att den har delats ut till riksdagens ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Koncentreras avlämnandet av propositioner till vissa, korta tidsperioder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppstår en rad olägenheter i riksdagsarbetet. Det gäller bl. a. de enskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ledamöternas möjligheter att hinna lämna motioner, utskottens beredningsarbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt kammarbehandlingen. Vidare försämras massmediernas möjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att ge en tillfredsställande redovisning av de behandlade frågorna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Avlämnas propositioner sent under våren tvingas utskotten forcera sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beredningsarbete, och kammaren nödgas behandla och avgöra många&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden med åtföljande starka tidspress under riksmötets sista veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet har ägnat frågan om propositionsavlämnandet uppmärksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid upprepade tillfällen under de senaste årens granskningsarbete. Särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undersökningar har gjorts om spridningen i avlämnandet av propositioner i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;helårsperspektiv men framförallt under vissa perioder under vårsessionerna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Dessutom har man studerat hur regeringens planering av propositionsavlämnandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har fallit ut, liksom omfattningen av försenade propositioner och hur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stora förseningarna har varit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid förra årets granskning konstaterade utskottet, att vissa förbättringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skett i propositionsavlämnandet. Det gällde såväl själva planeringen som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;minskad anhopning och koncentration till vissa perioder samt också en något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mindre försening av propositionerna än tidigare. Utskottet ansåg dock att från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagens arbetssynpunkt kunde förhållandena inte anses tillfredsställande.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet underströk att det för riksdagens arbete var nödvändigt med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ytterligare förbättringar. Propositionsavlämnandet borde från regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sida organisaeras så, att det verksamt bidrog till en utjämning av arbetsbelastningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i riksdagen och möjliggjorde en mera ändamålsenlig planering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagsarbetet. I sammanhanget bör erinras om att frågan om propositionsavlämnandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också är föremål för uppmärksamhet inom utredningen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;översyn av riksdagens arbetsformer. I sitt 1976 avgivna betänkande ”Riksdagsarbetets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planering” har utredningen redovisat sin syn på problematiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kring propositionsavlämnandet och vilka åtgärder som kan vidtagas. Utredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konstaterar att man i sitt fortsatta arbete har möjlighet att överväga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behovet av en eventuell ytterligare reglering på detta område. Det skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;slutligen nämnas att statsrådsberedningen i den i avsnittet om utgivningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Svensk författningssamling omnämnda promemorian den 6 september 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;understrukit vikten av att de uttalanden och påpekanden konstitutionsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gjorde angående propositionsavlämnandet beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Som underlag för årets granskning har framtagits ett statistiskt material&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motsvarande vad som skett tidigare år. I bilaga 7, tabellerna A-D, redovisas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppgifter för åren 1971-1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Avseende spridning i propositionsavlämnandet (tab. A) kan konstateras,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att den framflyttning av propositionstiderna som tillåmpades första gången&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975 har haft viss betydelse. Både 1975 och 1976 har andelen propositioner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som lämnats i slutet av februari och början av mars ökat medan andelen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämnats under slutet av mars och början av april har minskat, jämfört med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;åren 1971-1974. Under våren 1976 har vidare en osedvanligt stor andel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositioner lämnats under sista dagen av resp. propositionstid (23 st. eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;18 %) och även under sista veckan (58 st. eller 45 %). Nästan en fjärdedel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av alla propositioner avlämnades efter propositionstidens utgång. Förseningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i propositionsavlämnandet, mätt i antal dagar (tab. B), har inte undergått&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;några större förändringar jämfört med tidigare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Planeringen av propositionsavlämnandet våren 1976 (tab. C) förbättrades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jämfört med våren 1975 (tab. D) så till vida som antalet aviserade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositioner som inte avlämnades sjönk, liksom antalet avlämnade propositioner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som inte aviserats. Det rör sig emellertid ändå om ett betydande antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositioner i båda fallen, ca 30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottets granskning har gett vid handen att en del förbättringar skett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rörande propositionsavlämnandet 1976 men att det i vissa avseenden även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inträffat klara försämringar. Särskilt otillfredsställande är att en mycket stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;andel av propositionerna avlämnats mot slutet av propositionstiderna -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nästan hälften av samtliga under sista veckan. Ledamöternas möjligheter att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;läsa in propositionerna och väcka motioner i anledning av dem blir alltmer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;beskurna, ju mer koncentrerat propositionerna avlämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det är för utskottet också angeläget att framhålla att den propositionsförteckning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som lämnas av statsrådsberedningen i januari blir så realistisk som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjligt, eftersom den i stor utsträckning kommer att styra riksdagsarbetets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;planering. Under 1976 förekom det t. ex. att 30 propositioner avlämnades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utan att ha varit upptagna i förteckningen. Det antalet bör kunna nedbringas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att det har varit vanligt med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förseningar i förhållande till uppgjorda planer och de i riksdagsordningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fastställda propositionstiderna. Vidare har en stark anhopning av propositionsavlämnandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till vissa, mycket korta tidsperioder skett. Utskottet vill i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;likhet med vad som uttalats tidigare år understryka att riksdagsarbetets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;planering och möjligheterna att hålla den uppgjorda planeringen är till stor del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beroende av när propositionerna lämnas. Utöver det självklara kravet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagsordningens tidsfrister bör respekteras vill utskottet framhålla vikten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av att man undviker att koncentrera propositionsavlämnandet till några få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;dagar i slutet av propositionsperioderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;8. Riksdagens skrivelser till regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;a. Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Riksdagens skrivelser till regeringen, som undertecknas av talmannen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utgörs av en formell redovisning av sådana beslut av riksdagen som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föranleda åtgärder från regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I samband med årets granskningsarbete har utskottet i likhet med tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;år tagit del av den redovisning - regeringens skrivelse 1976/77:102 - som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lämnats beträffande behandlingen under perioden 1 december 1975-30&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;november 1976 av riksdagens skrivelser till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Regeringens redovisningav behandlingen av riksdagsskrivelserna har varit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föremål för en översiktlig genomgång inom utskottets kansli, vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisas i tabellform i bilaga 8 A till detta betänkande. Av tabellen framgår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bl. a. att det totala antalet skrivelser som kommit in till och med den 30&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;november 1975 och som inte hade slutbehandlats senast nämnda dag uppgick&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till 110. Av de 110 skrivelserna slutbehandlades 46 skrivelser under perioden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1 december 1975-30 november 1976. Under samma tid avlämnades vidare 77&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skrivelser, som inte hade slutbehandlats senast den 30 november 1976.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Balansen av oavgjorda ärenden föranledda av riksdagens skrivelser ökade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;således under den aktuella tiden med 31.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av de den 1 december 1976 kvarstående ärendena är 56 delvis slutbehandlade,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; medan utredning pågår eller har skett i 12 ärenden. Beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanlagt 73 riksdagsskrivelser anges att de är beroende på regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prövning. Knappt hälften av dessa skrivelser har inkommit före den 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;december 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;b. 1976 års granskningsbetänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I den sammanställning som är intagen som bilaga 8 B jämförs utskottets av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen godkända uttalanden i förra årets granskningsbetänkande med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hittills vidtagna åtgärder av regeringen och inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I samband med förra årets granskningsarbete genomfördes en omfattande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undersökning av regeringens handläggning av besvärsärenden. Penna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;granskning föranledde utskottet att göra en rad uttalanden och påpekanden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet noterade bl.a. det stora och ökande antalet besvärsärenden, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt utskottet otvivelaktigt inneburit en ökad belastning på departementen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Utskottet hade erfarit från regeringskansliet att utvecklingen hade uppmärksammats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och att bl. a. vissa åtgärder i decentraliseringssyfte övervägdes. Mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;denna bakgrund fann utskottet inte anledning till annat uttalande än att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vidare utvecklingen på detta område skulle följas med uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Som utskottet ovan konstaterat visar antalet avgjorda besvärsärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;under år 1976 en viss minskning. Minskningen sammanhänger emellertid till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stor del med att en enskild, stor grupp av besvärsärenden inom kommunikationsdepartementets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;område (besvär angående ansökningstid för erhål
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lande med körkort av högre behörighet) så gott som helt försvunnit, sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ärendegruppen i fråga förlorat sin aktualitet. Av större intresse för utvecklingen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på detta område torde vara ett initiativ som tagits under april 1977 från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsrådsberedningens sida i syfte att få till stånd en genomgång av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjligheterna att i större omfattning än som gäller f. n. befria regeringen från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handläggningen av vissa besvärsärenden. Utskottet kommer att uppmärksamt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följa resultatet av detta initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottets uttalanden med anledning av förra årets besvärsundersökning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gällde också de rutiner som tillämpas inom departementen vid handläggningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av besvärsärenden. Utskottet har noterat att statsrådsberedningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skrivelse i september 1976 har anmodat departementen att - i den mån&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avvikelser förelegat - anpassa sina handläggningsrutiner i besvärsärenden till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dem som riksdagen uttalat sig för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid flera tillfällen under senare år - senast i förra årets granskningsbetänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- har utskottet uttalat sig för en översyn av frågan om särskilda regler&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för regeringens handlande i nödsituationer. Enligt vad utskottet erfarit har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under våren 1977 förutsättningarna för en sådan översyn tagits upp inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Andra uttalanden i förra årets granskningsbetänkande gällde publiceringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av regeringsbeslut och regeringens information till riksdagen om innehållet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordning som regeringen avser utfärda i anslutning till av riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;godkänt lagförslag. Som närmare framgår av bilaga 8 B har utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;uttalanden även i dessa frågor beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:631px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;9. Förberedelser för tillämpningen av medbestämmandelagen på den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;offentliga sektorn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Riksdagen antog i maj 1976 förslag till ny arbetsrättsreform (prop. 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;76:105, InU 1975/76:45, rskr 1975/76:404). Reformen trädde i kraft den 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;januari 1977 och omfattar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på både den enskilda och den offentliga sektorn. De nya reglerna finns i lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;(1976:580) om medbestämmanderätt i arbetslivet (MBL). En särskild lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(1976:600) om offentlig anställning har ersatt de tidigare statstjänstemannaoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kommunaltjänstemannalagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vad gäller den offentliga sektorn är utgångspunkten för den nya lagstiftningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att ge de offentligt anställda liksom övriga arbetstagare ett ökat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inflytande på sin arbetssituation. Detta syfte skall främst tillgodoses på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreningsrättens och förhandlingsrättens grund. Arbetstagarnas rätt att sluta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sig samman i organisationer och genom förhandlingar reglera sina förhållanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;befästs och utvecklas genom den nya lagstiftningen. Kollektivavtalen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är liksom hittills det främsta instrumentet för denna reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt MBL (11 §) åligger det arbetsgivaren att innan beslut fattas om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;viktigare förändring av verksamheten förhandla med berörda fackliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;organisationer. Detsamma gäller viktigare ändringar av arbets- och anställningsförhållanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för de anställda (primär förhandlingsskyldighet). Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har de fackliga organisationerna rätt att även i andra fall än de nämnda få till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stånd förhandlingar med arbetsgivaren (12 5). Enligt lagen föreligger även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;s. k. facklig vetorätt i vissa fall. Sådana frågor skall föregås av förhandlingar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(38 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Den nya lagstiftningen innebär att den tidigare konstruktionen i tjänstemannalagstiftningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med ett särskilt förbud mot avtal i vissa frågor mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbetsgivare och arbetstagare på den offentliga sektorn frångåtts. Syftet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;härmed är att undgå de problem som följer med de krav på en teoretiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bestämd gräns som ett avtalsförbud innebär. En given utgångspunkt är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;emellertid att rätt till förhandling och avtal saknas, i den mån avtalet skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;strida mot uttryckliga bestämmelser i regeringsformen, kommunallag eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;annan tvingande lagstiftning. I propositionen diskuterades vad som borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gälla för det fall att den ena parten vägrade träffa avtal under hänvisning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att avtalet - utan att uttryckligen strida mot lag - likväl direkt eller indirekt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skulle kränka den politiska demokratin. I första hand borde det enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föredragande statsrådet ankomma på parterna att inom förhandlingens ram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lösa denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt ett särskilt huvudavtal har arbetsgivar- och arbetstagarparterna på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den offentliga sektorn "i fråga om sådana ämnen varom avtal får anses kränka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den politiska demokratin enats om att sträva efter fredliga förhandlingar samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att undvika stridsåtgärder”. Vidare innebär avtalet att en särskild rådgivande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nämnd inrättas med uppgift att uttala sig i frågor om gränsdragningen mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;politisk demokrati och förvaltningsdemokrati. Nämnden som numera inrättats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;består av sex företrädare för arbetsmarknadens parter och sju ledamöter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt MBL (15 4;)åligger det förhandlingsskyldig part att själv eller genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde. I övrigt överlämnas i lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till parterna att besluta hur de vill låta sig representeras vid förhandlingarna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I arbetsrättspropositionen uttalades (prop. 1975/76:105 bil. 2 s. 177 f.)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beträffande förhandlingsverksamheten på den offentliga sektorn att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ankommer på regeringen resp. vederbörande kommun eller landstingskommun &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att med tillämpning av sedvanliga regler om delegation besluta om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vem eller vilka som skall företräda den offentliga arbetsgivaren vid förhandlingar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt medbestämmandelagen. En utgångspunkt bör vara att förhandling &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt 11 eller 12 § MBL skall föras av den myndighet som slutligt får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;besluta i den fråga som förhandlingen avser. Rör denna fråga bara de interna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållandena inom viss myndighet, bör således denna myndighet kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sköta erforderliga förhandlingar i den mån som den själv får besluta i frågan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Om det gäller frågor om inverkar på förhållandena vid flera myndigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;under en central förvaltningsmyndighet, bör förhandlingarna naturligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föras av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ett stort antal frågor som på ett ingripande sätt berör myndigheterna avgörs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;emellertid av regeringen. Ofta gäller det frågor som angår flera myndigheter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Förhandlingar i sådana spörsmål kunde enligt propositionen inte äga rum&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;direkt med regeringen utan borde föras under medverkan av regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kansli. För detta ändamål var avsikten att under finansdepartementet inrätta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett särskilt förhandlingsorgan, ett statens förhandlingsråd. Enligt propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle rådets uppgift i första hand bli att på lämpligt sätt organisera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhandlingsarbetet och föra förhandlingar i samarbete med tjänstemän från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berörda departement. En annan viktig uppgift för rådet var att verka för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samordning av statens insatser m. m. samt att ge råd och anvisningar till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;myndigheter i förhandlingsfrågor. Enligt propositionen skulle regeringen i ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;senare sammanhang återkomma till frågan om inrättandet av förhandlingsrådet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. m. Riksdagen hade inte något att erinra mot propositionens förslag i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angivna hänseende (InU 1975/76:45 s. 60).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Genom beslut i juni 1976 förordnade regeringen att det under andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;halvåret 1976 skulle finnas ett särskilt organ med uppgift att förbereda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inrättandet av statens förhandlingsråd. I september 1976 lade detta särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;organ fram förslag till arbetsuppgifter och organisation m. m. för förhandlingsrådet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Förslaget togs efter remissbehandling upp i propositionen 1976/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;77:25 om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 (prop. s. 24&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ff.). I propositionen föreslogs att den nya myndigheten - statens förhandlingsråd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;- skulle inrättas från den 1 januari 1977. Enligt propositionen skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rådet föra förhandling enligt MBL i frågor på departementsnivå och lämna de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statliga myndigheterna rekommendationer i principiella frågor som inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;syftar till kollektivavtal. Därutöver skall rådet ge myndigheterna råd och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anvisningar och - i mån av resurser - önskat biträde i frågor om förhandling&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och information enligt MBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det skall inte ankomma på förhandlingsrådet att föra förhandlingar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;syftar till kollektivavtal utan sådana förhandlingar skall ankomma på statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avtalsverk. För att underlätta samordningen mellan de båda myndigheterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslogs att chefen för förhandlingsrådet skall ingå i avtalsverkets styrelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och arbetsutskott. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionens förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;(AU 1976/77:11).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I samma proposition föreslogs också inrättandet av en särskild rådgivande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;nämnd i medbestämmandefrågor. I nämnden avsågs ingå företrädare för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;departementen och förhandlingsrådet samt bl. a. cheferna för statskontoret,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statens avtalsverk och statens personalnämnd. Det var avsett att ett av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;statsråden skulle vara ordförande i nämnden. Även på denna punkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;godkände riksdagen propositionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Under arbetet med 1977 års budgetproposition aktualiserades frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förhandlingsverksamheten. I skrivelse i september 1976 från statssekreteraren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i finansdepartementets löne- och personalenhet till övriga statssekreterare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;erinrades om att MBL skulle träda i kraft den 1 januari 1977. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anfördes att någon formell skyldighet att tillämpa bestämmelserna i MBL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ännu inte förelåg men att avsikten var att i stället för sådana överläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som hittills hållits tillämpa ett förfarande som så nära som möjligt anknyter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;till det som skulle komma att följa av MBL. På grund av att budgetarbetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;hade blivit så tidsmässigt pressat var det dock nödvändigt att tillämpa ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;tidsschema som kunde medföra vissa olägenheter för berörda parter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Skrivelsen fogas som bilaga 9 A till detta betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Enligt uppgift tillämpades det i skrivelsen angivna förfarandet under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;budgetarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Genom beslut den 25 november 1976 bemyndigade regeringen det tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;nämnda särskilda organet med uppgift att förbereda inrättandet av statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förhandlingsråd att vidta följande åtgärder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1. Att meddela statsmyndigheterna erforderliga rekommendationer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beträffande sådana förhandlingar enligt MBL som ej syftar till kollektivavtal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och beträffande information enligt nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. Att samordna och genomföra sådana förhandlingar enligt 1 som för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslut efter den 31 december 1976 av riksdagen eller regeringen förbereds&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. Att samordna och genomföra överläggningar med de statsanställdas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;huvudorganisationer beträffande 1977 års budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Resultatet av förhandlingsverksamheten tog sig uttryck i ett antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;överläggningsprotokoll. Vidare träffades i december ett övergångsavtal för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det statliga arbetstagarområdet i anledning av arbetsrättsreformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Instruktion för statens förhandlingsråd utfärdades den 28 december 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(SFS 1976:1065, ändrad SFS 1977:73). Av denna framgår bl. a. att det särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åligger rådet att samordna och genomföra förhandlingar i frågor som för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut av riksdagen, regeringen eller departementschef förbereds inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringskansliet och som ej enbart rör arbetstagare i regeringskansliet eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hos kommitté som hör till departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Som bilaga 9 B till detta betänkande fogas utdrag ur bilaga 3 till årets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;budgetproposition, som avser behandlingen av budgetpropositionen mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bakgrund av MBL.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den lämnade redogörelsen för regeringens förberedelser för tillämpningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av MBL på den offentliga sektorn har inte föranlett något särskilt uttalande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från utskottets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;10. Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Mot bakgrund av det beslut som hösten 1976 fattades av Norrbottens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Järnverks AB (NJA) styrelse att skjuta Stålverk 80-projektet på framtiden har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet vid årets granskning tagit upp frågan om den förra regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handläggning av ärendet. Granskningen omfattar några moment i beredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom industridepartementet. Däremot har utskottet inte sett det som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sin uppgift att bedöma det ansvariga statsrådets och regeringens ställningstaganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i olika sakfrågor med anknytning till projektet. I en inom utskottets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kansli upprättad promemoria, bilaga 10 till detta betänkande, lämnas en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;redovisning för ärendets beredning och fattade beslut under tiden 1973-1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 det följande ges därför endast en översiktlig beskrivning av ärendets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Planerna på Stålverk 80 initierades inom NJA våren 1973. Avsikten varatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åstadkomma en utvidgning av NJA:s verksamhet genom att i stor skala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vidareförädla norrbottensmalm till stålämnen. Utredningsarbetet, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;bedrevs i nära samarbete mellan NJA:s ledning och industridepartementet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ledde till att regeringen våren 1974 föreläde riksdagen en proposition med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riktlinjer för finansieringen av Stålverk 80. Vid riksdagsbehandlingen förelåg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enighet mellan partierna om projektets fullföljande, men representanterna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;moderata samlingspartiet förordade vissa andra riktlinjer för genomförandet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lenlighet med 1974 års riksdagsbeslut beviljade riksdagen vid 1975och 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;76 års riksdagar ytterligare medel till stålverket. 1976 års beslut innebar en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inskränkning av projektets inriktning, bl. a. på så sätt att stålverket i första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hand skulle anpassas till svensk stålindustris behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under granskningen har förre industriministern Rune Johansson, Statsföretags &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verkställande direktör Per Sköld och ordföranden i Statsföretags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;styrelse Bertil Olsson företrätt inför utskottet och redogjort för ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill till en början beröra några frågor med anknytning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utarbetandet av 1974 års proposition i stålverksfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det är uppenbart att förberedelsearbetet inom industridepartementet skett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;med en påfallande forcering. Även med ett nära samarbete mellan NJA:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ledning och industridepartementet är det enligt utskottet anmärkningsvärt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att propositionen kunde vara klar att föreläggas riksdagen redan omkring två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;veckor efter det att Statsföretag fattade beslut om tillstyrkande av projektet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och endast en och en halv månad efter det att NJA:s slutliga utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inkommit till departementet. Detta forcerade tidsschema måste givetvis ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inverkat på ärendets beredning. Utskottet vill i sammanhanget särskilt peka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på följande omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det är känt att Stålverk 80-projektet drevs med stor kraft från NJAledningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sida. En sådan ambition kan naturligen vara ägnad att ta mera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sikte på för projektet positiva än negativa faktorer. Det hade därför enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets mening kunnat krävas att man från regeringens sida också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisade kritiska eller ifrågasättande synpunkter på projektet. Av några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådana visar emellertid 1974 års proposition inga spår. De kritiska röster som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förekommit har inte fått något utrymme i propositionen. Utskottet syftar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;härvid bl. a. på den i propositionen omnämnda referensgruppen som enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;brev till industriministern från två av dess ledamöter över huvud taget inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fyllt någon uppgift. Detta påstående, vars riktighet utskottet saknar anledning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ifrågasätta, framstår som så mycket mera anmärkningsvärt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avsikten med den allsidigt sammansatta referensgruppen synes ha varit att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med denna ersätta det sedvanliga remissförfarandet. Detta ledde till att en för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;svenska förhållanden så omfattande satsning som Stålverk 80 inte blev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:564px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föremål för den grundliga beredning som i vårt land anses så betydelsefull för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;statsmakternas ställningstaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Industridepartementet inhämtade vidare under ärendets beredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;synpunkter från nationalekonomisk expertis angående vilken inverkan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Stålverk 80 kunde ha på landets betalningsbalans. Detta sakkunnigutlåtande,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som går ut på att projektet i förevarande hänseende skulle sakna nämnvärd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betydelse, har inte berörts i propositionen. Enligt utskottet hade det för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagens ställningstagande varit av värde om utlåtandet i fråga redovisats i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet vill vidare något beröra Statsföretags roll i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Statsföretag tillkom 1969 som ett statligt förvaltningsbolag med uppgift att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;vara ett mellanled i förhållandet mellan regeringen och de statliga bolagen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Dess uppgift skulle vara att ta ansvaret förden översiktliga planeringen i stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av de statliga företagen, varmed främst avsågs frågor rörande investeringar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådan omfattning att de i väsentlig grad påverkade företagssektorns struktur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller innebar upptagande av nya verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt vad departementschefen anförde i propositionen om bildandet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Statsföretag borde man efter tillkomsten av ett förvaltningsbolag kunna skilja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mellan sådana beslut av mera allmän innebörd, vilka fattas av den politiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ansvariga instansen i förhållande till förvaltningsbolaget och beslut som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;huvudsakligen är ekonomiskt/tekniskt motiverade, vilka förvaltningsbolaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fattar vid utövandet av sitt ägaransvar gentemot dotterbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen ställde sig bakom ett uttalande av statsutskottet att det genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inrättandet av förvaltningsbolaget blev möjligt att i större utsträckning än nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänföra politiska beslut av verkställande natur till skilda organ, vilket enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet innebar faktiska fördelar och stod i överensstämmelse med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;traditionen inom svensk förvaltning. Utskottet fortsatte:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den föreslagna ansvarsuppdelningen mellan Kungl. Majit och förvaltningsbolaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ser utskottet som ett nödvändigt led i vad avser en rationell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ledning av de statliga företagen. Kungl. Majit har fortfarande huvudansvaret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för skötseln av den statliga företagssektorn. Utskottet anser inte att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslagna ansvarsuppdelningen begränsar riksdagens möjligheter att erhålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upplysningar om de olika statliga bolagen. Sådana möjligheter kommer bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att finnas dels genom riksdagens medverkan vid revision av förvaltningsbolaget,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; dels genom att riksdagsledamöter bereds tillfälle delta i förvaltningsbolagets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bolagsstämmor och där kan ställa frågor, dels i anslutning till den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;redogörelse om den statliga koncernen, som årligen avses föreläggas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen, dels genom interpellationer och enkla frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Stålverk 80 var utan tvekan ett projekt av en sådan storleksordning att ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förberedande utredningsarbete knappast skulle ha kunnat påbörjas utan att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen varit ingående informerad och ställt sig positiv. Om motivuttalandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vid Statsföretags bildande följts, borde emellertid, såvitt utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan finna, det fortsatta utredningsarbetet i första hand ha skett i samarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mellan NJA och Statsföretag. Detta synes också ha varit förutsatt från början.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Sålunda anförde industriministern i det brev han den 11 september 1973&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:555px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sände till styrelseordföranden i Statsföretag att regeringen var villig att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medverka i projektet och att NJA och Statsföretag sålunda borde vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;oförhindrade att omedelbart igångsätta de mera detaljerade undersökningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av projektet som var nödvändiga för ett beslut. Dessa intentioner har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;emellertid uppenbarligen inte följts. Det nära samarbete som i stället förekom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan NJA och industridepartementet var ägnat att sätta Statsföretag på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellanhand. Det finns därför anledning anta att Statsföretags styrelse, när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den den 27 februari 1974 hade att fatta beslut om projektet, såg sig ställd inför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fullbordat faktum och därmed förhindrad att pröva frågan förutsättningslöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt vad som numera är känt lät Statsföretags verkställande direktör Per&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sköld anteckna skiljaktig mening till protokollet när Statsföretag fattade sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillstyrkande beslut i Stålverk 80-frågan. Per Sköld har inför utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;uppgivit, att han omedelbart underrättade industriministern härom. Även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om denna omständighet inte inverkade på industriministerns egen bedömning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av ärendet hade det enligt utskottets mening kunnat krävas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;industriministern hade redovisat denna för en allsidig bedömning av ärendet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;så viktiga fråga för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Redan under 1974 togs vissa kontakter mellan NJA:s ledning och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Kruppkoncernen i Tyskland om att skapa ett gemensamtägt valsverk i Luleå.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Dessa planer hade, såvitt framkommit, avancerat ganska lång när anslagsframställningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;i 1975 års budgetproposition gjordes. Om planerna hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fullföljts skulle det, enligt samstämmiga uppgifter, ha inneburit en mångdubbel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investeringskostnad för projektet. Likväl sägs i nämnda proposition&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;"att projektplanerna enligt vad som inhämtats pågår i enlighet med uppgjord&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidsplan, att tekniska specifikationer håller på att utarbetas och att anbud&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inhämtats för vissa markarbeten”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med hänsyn till den ändrade inriktning som planeringsarbetet fått genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;valsverksplanerna måste budgetpropositionen på denna väsentliga punkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;anses ofullständig. Enligt utskottets mening borde det ha varit möjligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redan i det sammanhanget redovisa att planer förelåg om en utvidgning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;projektet. Detta hade, såvitt utskottet kan finna, inte behövt innebära att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;frågan om ett samarbete med Kruppkoncernen vid den tidpunkten bringats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till offentligheten mot koncernens uttryckliga önskan. Det kan erinras om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den kortfattade redogörelsen i budgetpropositionen ledde till att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;återförvisade näringsutskottets betänkande till förnyad utskottsbehandling.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;Med det anförda vill utskottet självfallet inte påstå att mera grundliga och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;allsidiga analyser från regeringens sida skulle ha inneburit att stålverksprojektet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte påbörjats eller fått en annan inriktning. Däremot är det med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hänsyn till de allvarliga ekonomiska konsekvenser som stålverkssatsningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medfört, inte minst för Luleå kommun, och de förhoppningar om ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sysselsättning som väckts bland människorna i regionen enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mening betänkligt, att det föreligger anledning till kritik mot det ansvariga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsrådet i vad gäller ärendets beredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;11. Angående regeringens handläggning av vissa energifrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;De energipolitiska frågorna har alltsedan regeringsskiftet ägnats den största&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;uppmärksamhet från regeringens sida. Ett särskilt statsråd med ansvar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;handläggningen av enerigfrågorna har utsetts för att skapa ett samlat grepp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;över energipolitikens olika delfrågor. I regeringsdeklarationen ägnades ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;stort avsnitt åt energipolitiken. Där uttalade regeringen bl. a. att den skall föra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;en energipolitik som tryggar energiförsörjning och sysselsättning samt ger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;handlingsfrihet för framtiden. I regeringens program på detta område ingår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;besparingsåtgärder av olika slag, en energiforskning som i ökad utsträckning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inriktas på att utveckla teknik för användning av förnyelsebara energikällor,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ett effektivare utnyttjande av vattenkraften i redan exploaterade älvar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:19px;"&gt;Det största intresset i den allmänna debatten har den nya inriktningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kärnkraftspolitiken väckt. Kärnkraften är förenad med stora problem och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;risker. Främst gäller det hanteringen av det använda bränslet och det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;högaktiva avfallet. Satsningen på kärnkraft kan enligt regeringsdeklarationen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inte ske, om inte dessa risker bemästras på ett betryggande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Den stora vikt som den nya regeringen tillmäter kärnkraftens säkerhetsfrågor &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har också kommit till uttryck i direktiven till energikommissionen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;i villkorspropositionen, vilken antagits av riksdagen under våren. Enligt den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;s. k. villkorslagen krävs särskilt tillstånd för att tillföra kärnreaktor kärnbränsle.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Tillstånd meddelas av regeringen. Sådant tillstånd får ges endast om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;reaktorinnehavaren har företett avtal som på ett betryggande sätt tillgodoser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;behovet av upparbetning av använt kärnbränsle. Han skall vidare ha visat hur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och var en helt säker slutlig förvaring av det vid upparbetningen erhållna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;högaktiva avfallet kan ske. Om använt kärnbränsle inte avses bli upparbetat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;krävs för tillstånd att reaktorinnehavaren har visat hur och var en helt säker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;slutlig förvaring av det använda icke upparbetade bränslet kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;För reaktorn Barsebäck 2, vilken redan är färdigställd, gäller särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;föreskrifter. Dessa innebär i huvudsak att reaktorn inte får drivas efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utgången av år 1977, om inte särskilt tillstånd har meddelats till det. För&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;reaktorn krävs mindre omfattande krav för tillstånd än vad som gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beträffande övriga reaktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vägras tillstånd eller föranleder den föreslagna lagen i annat fall att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;meddelat tillstånd inte kan utnyttjas, blir reaktorinnehavaren berättigad till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som han har vidtagit före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagens ikraftträdande. För kostnader som nedlagts efter lagens ikraftträdande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreligger ingen lagfäst rätt till ersättning. Ersättning kan i stället utgå efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskild prövning. Vägledande för ersättningens storlek bör enligt lagen vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;om reaktorinnehavaren sökt begränsa förlusten om och när det blivit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppenbart att villkoren inte kommer att kunna uppfyllas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Genom den nu av riksdagen godkända villkorslagen haren ansvarsfördelning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;etablerats som innebär att kärnkraftsproducenterna själva har att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bedöma möjligheterna att lösa säkerhetsfrågorna och ta de initiativ som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föranleds av dessa bedömningar. Det slutliga ansvaret för säkerhetsfrågorna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ligger emellertid på regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet finner det mycket tillfredsställande att den nya regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;organiserat sitt arbete på ett sätt som medger att energifrågorna kan ägnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;större uppmärksamhet. Genom energiministerns försorg har kontakter med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kärnkraftsproducenterna etablerats i flera omgångar. Redan i oktober 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fördes informerande samtal mellan representanter för regeringen och regeringspartierna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samt kärnkraftsproducenterna. Dessa samtal har sedan under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;våren 1977 följts upp med ytterligare överläggningar bl. a. rörande förutsättningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;för och konsekvenserna av senareläggning alternativt avbrytande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av pågående kärnkraftsprojekt. Dessa överläggningar skall ses som ett led i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetet att skapa ett allsidigt faktaunderlag för de beslut som kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;krävas av regeringen med anledning av villkorslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under februari 1977 besökte energiministern Paris för att delta i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;europeiska rymdorganisationens styrelsemöte. I samband med denna resa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förmedlade svenska ambassaden ett informellt sammanträffande för energiministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med representanter för det franska atomenergikommisariatet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Därigenom blev energiministern informerad om de franska myndigheternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;syn på upparbetningsfrågorna och om möjligheterna att uppnå mer långsiktiga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upparbetningsavtal för de svenska kärnkraftverken. Upparbetning kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;f. n. endast ske i det internationella företaget United Reprocessors regi och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;äga rum antingen i den franska anläggningen La Hague eller i den engelska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anläggningen i Windscale. De franska myndigheternas uppfattning i dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;frågor måste med hänsyn härtill vara av största intresse för en bedömning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjligheterna att lösa de säkerhetsproblem som är aktuella i detta sammanhang.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vid det sammanträffande som energiministern efter återkomsten från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Paris hade med representanter för Sydkraft AB (bilaga 10) som driver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Barsebäck 2, informerade energiministern om sin bedömning av förutsättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för att uppnå ett från statsmakternas synpunkt godtagbart avtal för det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avfall som kommer att produceras under resten av 1970-talet samt under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1980-talet. I samband därmed aktualiserades naturligen vilka möjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som fanns att stoppa provdriften av Barsebäck 2 och - för att minska risken för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;större ekonomiska förluster - avvakta med idrifttagning till den tidpunkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;under hösten då ett ev. upparbetningsavtal skall prövas av regeringen. Ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådant avtal har sedermera träffats mellan kärnbränslebolaget vilket är ett av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kraftproducenterna samägt bolag med uppgift att sluta kontrakt om bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kärnbränsleförsörjning och upparbetning och COGEMA och gäller för 1970-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;talets avfall från Barsebäck 2 samt Ringhals 3. Om detta avtal fyller de krav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som stipuleras i villkorspropositionen har ännu inte prövats av regeringen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Inom utskottet har ifrågasatts om energiministern genom sina kontakter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med företrädare för kärnkraftsindustrin i Sverige och atomenerigkommis
3 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Riksdagen 1976/77. 4 sami. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:5px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:563px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:50px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sionen i Paris agerat självständigt i strid mot principen att s. k. ministerstyrelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ej bör förekomma. Utskottet vill bestämt hävda att statsrådets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;verksamhet inte kan betraktas som ministerstyrelse. Redan inträttandet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en särskild ministerpost markerade regeringens avsikt att fasta den största&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vikt vid energipolitiken. Med hänsyn till de stora tekniska och ekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;frågor som aktualiseras vid en ändrad inriktning av kärnkraftspolitiken är det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nödvändigt att energiministern har överläggningar med berörda kärnkraftsproducenter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och andra för att skaffa fram det underlag som krävs för de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;energipolitiska besluten. Av hänsyn till kärnkraftsproducenternas behov av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;information om hur man inom regeringen sett på olika frågor är det naturligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att energiministern på sätt som skett under våren inleder kontakter med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dessa för att klara ut konsekvenserna av olika tänkbara framtida beslut.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;För övrigt har kärnkraftproducenterna själva begärt att få till stånd överläggningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med företrädare för regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Samtidigt som utskottet vill framhålla att ministerstyrelse inte bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förekomma i ett parlamentariskt system utformat enligt vår svenska modell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;konstaterar utskottet sålunda att inget framkommit under utskottets granskning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i denna del som ger anledning till kritik mot energiministern. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verksamhet som utskottet ovan redovisat ligger inom ramen för regeringsformens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmelser och anda. Utskottet kan inte heller finna att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;energiministern - som ifrågasatts under utskottsbehandlingen - i dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sammanhang agerat på annat sätt än vad som förutsatts i regeringsdeklarationen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Där anges att regeringen skall ta initiativ till förhandlingar med bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Svensk Kärnbränsleförsörjning och de berörda kraftföretagen. Att olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alternativa handlingslinjer övervägs i dessa sammanhang ligger enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottets uppfattning i linje med regeringens politik i övrigt på detta område.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Sammanfattningsvis har granskningen av dessa frågor inte föranlett något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttalande från utskottets sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;12. Fråga om lokalisering av post- och järnvägsterminal till Solna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringen uppdrog i september 1962 åt försvarets fastighetsnämnd att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upprätta en översiktlig plan rörande det framtida utnyttjandet av Järvafältet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;norr om Stockholm. 1 planen skulle fastighetsnämnden ange vilka delar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fältet som borde reserveras för statliga ändamål och vilka delar som borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avsättas för bostadsbebyggelse och andra ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Fastighetsnämnden överlämnade i slutet av år 1964 till regeringen ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslag angående Järvafältets framtida utnyttjande. Enligt förslaget borde för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statliga ändamål behållas bl. a. ett närmare angivet område vid Västerjärva.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;De delar av fältet som inte erfordrades för något statligt ändamål kunde,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt fastighetsnämnden, med vissa förbehåll avstås för bostadsbebyggelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;m. m. till de kommuner inom vilka marken var belägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den av försvarets fastighetsnämnd upprättade översiktliga planen grundade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sig bl. a. på en av Stockholmstraktens regionplanekontor upprättad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regionplaneskiss 1963. Såväl i regionplaneskissen 1963 som i försvarets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fastighetsnämnds planförslag upptogs ett betydande område vid Bagartorp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och Järva skjutbanor för godsterminal och lagerbyggnader m. m. för SJ:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I januari 1966 träffades ett avtal mellan statens markdelegation och berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommuner om överlåtelse av vissa delar av Järvafältet - sammanlagt 4 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hektar - varigenom 1 560 hektar överläts till Stockholm, 70 hektar till Solna,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;235 hektar till Sundbyberg, 1 450 hektar till Sollentuna och 630 hektar till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Järfälla kommun. Avtalet godkändes av regeringen och av de fem berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utöver villkor för överförande av marken till resp. kommun angavs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avtalet att ”envar kommun skall medverka dels till skyndsam erforderlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planläggning av Kronans inom kommunen behållna områden på Järvafältet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dels till att dessa områden i samband med blivande utbyggnad erhålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anslutningar till erforderliga kommunaltekniska anordningar i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gällande föreskrifter och praxis”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De områden som omfattades av avtalet har sedermera genom särskilda av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen godkända köpeavtal överlåtits till resp. kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Parallellt med förhandlingarna om överlåtelse till kommunerna av delar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Järvafältet pågick översiktlig planering av fältet. Med stöd av ett regeringsbemyndigande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i mars 1965 tillsatte chefen för kommunikationsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en delegation, Järvafältsdelegationen, med uppgift att upprätta en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;översiktlig dispositionsplan för de delar av Järvafältet som avsågs bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reserverade för statliga ändamål. Delegationen avgav den 1 mars 1968&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betänkandet Statlig stadsdel. I betänkandet föreslogs bl. a. att ett område&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mellan Ursvik och Uppsalabanan skulle avsättas för godsterminal och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;spåranslutet industrilagerområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringen gav den 1 april 1971 statens markdelegation i uppdrag att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;företräda staten vid förhandlingar med vederbörande kommunala organ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom Stockholmsområdet avseende frågor rörande användningen av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statliga markområdet inom Järvafältet och därtill knutna frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid överläggningar mellan markdelegationen och Järvafältskommittén&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den 1 maj 1971 beslöt parterna att tillsätta ett gemensamt expertutskott ”med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppgift att utreda och framlägga förslag beträffande förutsättningarna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vissa marköverlåtelser på Järvafältet”. Till grund för beslutet låg en inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;markdelegationen upprättad promemoria, varav framgick att man från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statens sida var beredd att under vissa förutsättningar uppta överläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om bl. a. eventuell jämkning av markreservatet för godsterminalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inom expertutskottet diskuterades olika möjligheter att lösa terminalfrågorna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för SJ och postverket med ianspråktagande av delar av statens behållna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mark inom Järvafältet men även av den Solna kommun tillhöriga f. d.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kapplöpningsbanan vid Ulriksdal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Flera olika alternativ diskuterades utan att det gick att uppnå full enighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mellan alla berörda intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:4px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:562px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Genom ett regeringsbeslut i januari 1972 lämnades utan bifall en ansökan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;från Solna kommun om fastställelse av ändring och utvidgning av stadsplan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för Bagartorpsområdet ”med hänsyn till att frågan om eventuell lokalisering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av en godsterminal för statens järnvägar till det av planförslaget berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;området ännu är oklar”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I förslag till regionplan 1973 är området söder om Igelbäcken inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Järvafältet i princip markerat som arbetsområde. Under behandlingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regionplanen framförde Solna kommun bl. a. önskemål om att arbetsområdet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i Västerjärva ersattes med bostadsområde. I skrivelse från landstingets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;planeringskommitté i mars 1973 - vilken skrivelse enligt landstingets beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle tjäna till ledning vid regionplanens tillämpning - yttrade kommittén&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att det inte varit möjligt att finna något bättre läge bland andra studerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alternativ för lokalisering av en godsterminal för SJ, och då några nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;omständigheter inte framkommit borde yrkandet inte föranleda någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Regionplanen fastställdes av regeringen i april 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I bilaga 12 A till detta betänkande lämnas vissa ytterligare uppgifter om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frågans läge, som hämtats från en inom kommunikationsdepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upprättad PM dagtecknad 1976-04-01.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I motionen 1975:1451 av herrGranstedt m. fl. (c) yrkades att riksdagen hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen skulle anhålla att planeringen för lokalisering av post- och SJterminal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till Västerjärva skulle avbrytas och att frågan om annan lokalisering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I sitt av riksdagen godkända yttrande över motionen uttalade trafikutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(TU 1975:8):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De anläggningar varom här är fråga berör såväl Solna kommun som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Storstockholmsregionen i övrigt och bedöms enligt vad utskottet erfarit av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;båda verken som nödvändiga för att de stora trafik- och servicebehov som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom området föreligger skall kunna tillgodoses på ett betryggande sätt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Något annat lämpligt alternativ för lokalisering av anläggningarna har av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verken ej heller befunnits föreligga. Sedan åtskilliga år tillbaka pågår därför ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omfattande och komplicerat utrednings- och förhandlingsarbete för att i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samråd med vederbörande regionala och lokala myndigheter m. fl. få till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stånd en för de olika parterna så gynnsam lösning som möjligt av frågorna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Det måste enligt utskottets uppfattning få ankomma på de båda verken att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortsätta arbetet härmed samt att i föreskriven ordning för statsmakternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövning anmäla härav föranledda förslag eller eljest uppkommande spörsmål.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Utskottet vill dock i sammanhanget understryka att staten såsom en stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;arbetsgivare i regionen har ett ansvar för en förbättrad inomregiona!&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;balans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Under hänvisning till det anförda och då utskottet anser det fortsatta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utrednings- och förhandlingsarbetet böra avvaktas anser utskottet någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åtgärd från riksdagens sida i frågan i vart fall f. n. ej påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Riksdagsbeslutet fattades den 16 maj 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I en skrivelse i juli 1975 till Solna kommun hemställde statens järnvägar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och postverket att kommunen skulle upprätta detaljplan för det staten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:545px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillhöriga markområdet inom Västerjärva, som enligt den tidigare nämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regionplanen hade reserverats för terminaler för de båda verken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Kommunen meddelade i skrivelse i januari 1976 att kommunen motsatte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sig den tänkta lokaliseringen av terminalerna och alltså inte vidtagit några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åtgärder i planläggningsfrågan. Statens järnvägar och postverket begärde med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anledning av skrivelsen att regeringen skulle vidta den åtgärd som det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;angivna förhållandet föranledde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I beslut den 1 april 1976, vari hänvisades till den inom kommunikationsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;upprättade promemorian uttalades följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Tillkomsten av de nya terminalerna måste anses utgöra ett betydande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänt intresse. Till främjande av detta intresse är det nödvändigt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stadsplan upprättas för det aktuella området. Kommunen har underlåtit att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidtaga erforderliga planeringsåtgärder. Utredningen i ärendet visar att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreligger ett omedelbart behov av en terminal för postverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringen föreläde med stöd av 27 § byggnadslagen kommunfullmäktige&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i Solna kommun att senast den 31 december 1976 för prövning underställa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen stadsplan för postterminal inom berört område i Västerjärva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringen förutsatte att kommunen vid den översiktliga planeringen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;borde föregå upprättande av slutligt förslag till stadsplan för postterminal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reserverade mark för tillgodoseende av statens järnvägars behov av godsterminal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Frågan togs upp av den nya regeringen som i beslut den 11 november 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upphävde föreläggandet den 1 april 1976 för Solna kommun i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stadsplan för markområdet i Västerjärva. Vidare hemställde regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samma dag i skrivelse till Stockholms läns landsting att landstinget genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regionplanenämnden måtte utreda frågan. Regeringens skrivelse fogas som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bilaga 12 B till detta betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av skrivelsen framgår bl. a. att regeringen för att underlätta regionplanenämndens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbete att skapa praktiska förutsättningar för överläggning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alternativ lösning skulle tillsätta en referensgrupp under ledning av statssekreteraren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i bostadsdepartementet. Vidare framhölls att det var angeläget att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbetet bedrivs i sådan takt att förslag till lokalisering och eventuell ändring i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regionplanen kunde föreläggas under första halvåret 1977. Enligt uppgift från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bostadsdepartementet har den nämnda referensgruppen tillsatts och ett antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sammanträden med regionplanenämnden hållits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Frågan har behandlats i interpellationsdebatter i riksdagen den 24 februari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och den 18 november 1976. Som bilaga 12 C till detta betänkande fogas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skrivelse 1976-10-25 från chefen för postverket och chefen för statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;järnvägar till bostads- och kommunikationsministrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Inom utskottet har tagits upp frågan om den nya regeringen genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upphävande av regeringsbeslutet den 1 april 1976 åsidosatt vad riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tidigare uttalat angående lokaliseringsfrågan. Vidare har ifrågasatts om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;berörd personal enligt de principer som statsmakterna fastlagt fått tillfälle att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:560px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;framföra sina synpunkter i saken. Även frågan om tillämpningen av 27 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;byggnadslagen i förevarande fall har tagits upp inom utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I vad gäller den första frågan har bl. a. åberopats det tidigare återgivna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagsbeslutet den 16 maj 1975, i vilket uttalades att något annat lämpligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;alternativ för lokalisering av anläggningarna i fråga än det angivna området&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom Solna kommun inte befunnits föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet vill erinra om att regeringsbeslutet den 11 november 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;innefattade förutom upphävandet av föreläggandet för Solna kommun en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hemställan till Stockholms läns landsting att genom regionplanenämnden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;skyndsamt utreda lokaliseringsfrågan. För att underlätta regionplanenämndens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;arbete har regeringen tillsatt en referensgrupp under ledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;statssekreteraren i bostadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Mot bakgrund av bl. a. Solna kommuns inställning i saken var det enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet naturligt att regeringen lät föranstalta om ytterligare utredning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågan. Något definitivt ställningstagande föreligger sålunda ännu inte. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet får det självfallet förutsättas att vederbörlig information lämnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berörda personalkategorier innan slutligt beslut fattas i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande tillämpningen av 27 § byggnadslagen vill utskottet erinra om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den kommunala självstyrelsen och det s. k. planmonopolet. Bestämmelsen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fråga, som tillkom redan 1931, innebär visserligen en inskränkning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;planmonopolet, men det framgår av bl. a. förarbetena att det förutsatts att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmelsen skulle tillämpas restriktivt. Det bör erinras om att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;möjlighet som enligt bestämmelsen föreligger för regeringen att även mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommuns önskan fastställa stadsplan aldrig tidigare tagits i anspråk. (Se&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Bexelius m. fl. Byggnadslagstiftningen s. 157). Vidare kan nämnas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departementschefen vid bestämmelsens tillkomst bl. a. framhöll att det var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppenbart att med ”allmänt intresse” i bestämmelsen inte åsyftades det fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att stadsplanen var av betydelse för staten som fastighetsägare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Upphävandet av det tidigare regeringsbeslutet får bl. a. ses mot bakgrund&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av angivna förhållanden. I övrigt har utskottet inte funnit anledning till något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uttalande i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;13. Ersättning i visst enskilt fail&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen 1976/77:71 om viss ersättning till handikappad föreslogs att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagen godkände att särskild ersättning skulle utbetalas till Tonny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Bodmark med 17 000 kronor. Bodmark, som är handikappad efter en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hjärnskada, har i enlighet med bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försäkring uppburit folkpension i form av helt sjukbidrag sedan mitten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1960-talet med undantag av perioden december 1973-maj 1975. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen borde statsmakterna ”med hänsyn till de speciella förhållanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som obestridligen föreligger i detta fall” utnyttja de möjligheter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;myndigheterna saknar och i särskild ordning ge Bodmark ersättning för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uteblivna pensions- och tilläggsformåner för den nyss nämnda tidsperioden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;december 1973-maj 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ett enigt socialförsäkringsutskott (SfU 1976/77:20) hade inte något att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erinra mot att den ersättning som ställts i utsikt till Bodmark utbetalades och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillstyrkte följaktligen propositionens förslag. Socialförsäkringsutskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anförde emellertid vissa principiella synpunkter på det förfaringssätt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;använts i detta fall. Riksdagen godtog utan votering utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med anledning av denna proposition har utskottet velat belysa frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagsbehandling av ärenden som gäller ersättningar, pensioner o. d. till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enskilda personer. I en kanslipromemoria (bilaga 13) redogörs dels för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsformens bestämmelser i detta hänseende, dels för de ärenden av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detta slag som förekommit i riksdagen sedan enkammarreformen 1971.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Regeringsformen lämnar utrymme för riksdagen att med utnyttjande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sin rätt att besluta över statens medel tillerkänna enskilda personer ekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förmåner. Denna möjlighet har emellertid, som den ovannämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kanslipromemorian visar, endast utnyttjats i rena undantagsfall. Det nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;aktualiserade ärendet eller den praxis som utbildats föranleder därför inget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uttalande från utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;14. Övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet har utöver de granskningsämnen som redovisats i det föregående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tagit upp ytterligare några frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;a. Fråga om vissa garantiutfästelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Mot bakgrund av de ansträngningar som från svensk sida tidigare gjorts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fråga om export av jaktflygplanet Viggen m. m. till Belgien, Danmark,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Nederländerna och Norge har inom utskottet tagits upp frågan om vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;garantiutfästelser från den svenska regeringens sida till berörda länder. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kanslipromemoria i ämnet har upprättats -bilaga 14 till detta betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Av promemorian framgår bl. a. att dåvarande försvarsministern i brev till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;de nämnda ländernas regeringar (försvarsministrar) i december 1974&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;behandlat frågor om eventuell export av Viggenplanet m. m. och därvid gjort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;vissa uttalanden om garantiutfästelser från svensk sida. Enligt vad utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;erfarit informerades utrikesnämnden om regeringens åtgärder i Viggenfrågan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; Som känt kom någon export av Viggenplanet inte till stånd. Hade så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;skett och fråga uppkommit om eventuella garantier från statens sida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;beträffande fullföljande av berörda svenska företags åtaganden, vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;anföra att en sådan åtgärd självklart skulle ha krävt riksdagens medverkan på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;grund av åtagandenas omfattning och konsekvenser. Det är naturligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;frågan om riksdagens medverkan klargörs i sådana sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;b. Dispositionen av visst väganslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;I statsverkspropositionen 1974 föreslogs införandet av ett särskilt,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;konjunkturpolitiskt betingat anslag om 200 milj. kr., benämnt Särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statliga vägar. En lämplig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ordning var enligt departementschefen, att det särskilda anslaget ställdes till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Kungl. Maj:ts förfogande att disponeras för särskilda insatser i fråga om drift&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och byggande av statliga vägar, när detta är motiverat av konjunkturpolitiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;eller andra skäl. Åtgärderna, som i första hand borde inriktas på arbeten, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;på en gång var från sysselsättningssynpunkt värdefulla och vägpolitiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;angelägna, skulle enligt departementschefen planeras i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(AMS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Ett enigt trafikutskott (TU 1974:1) framhöll bl. a. att anslaget borde till fullo&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;få utnyttjas av vägverket som skulle få i uppdrag att planera sin verksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med hänsyn till detta. Det borde också få ankomma på verket att göra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fördelningen mellan byggnads- och driftsanslagen. Utskottet förutsatte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;behovet av en snabb ombyggnad av broar med otillräcklig bärighet särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppmärksammades, att angelägna nybyggnadsbehov inte eftersattes och att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en återhämntning kunde påbörjas i fråga om det ackumulerade behovet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;egentligt vägunderhåll. Utskottet föreslog att bl. a. vad här återgetts gavs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen till känna samt att riksdagen anvisade de begärda medlen. Detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;blev också riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I budgetpropositionen 1975 förordade departementschefen att ett motsvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anslag togs upp även förbudgetåret 1975/76. Anslaget föreslogs liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föregående år bli ställt till regeringens förfogande för att disponeras för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilda insatser i fråga om drift och byggande av statliga vägar när detta var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motiverat av konjunkturpolitiska och andra skäl. Trafikutskottet (TU 1975:1)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upprepade i huvudsak samma uttalande som gjorts ett år tidigare. Utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;enhälliga uttalande godkändes av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet har tagit del av regleringsbreven för ifrågavarande anslag för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;budgetåret 1974/75 och 1975/76. Av dessa framgår visserligen att hela&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;anslaget i enlighet med riksdagens beslut ställts till statens vägverks&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;disposition och att vägverket vid fördelningen mellan drift- och byggnadsåtgärder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall beakta vad trafikutskottet anfört. Men regeringen har enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;båda regleringsbreven förbehållit sig den slutliga prövningsrätten i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anslagets fördelning. Särskilt bör noteras att regeringen i regleringsbrevet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975/76 har gett vägverket detaljerade direktiv om vilka vägprojekt som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beaktas vid upprättandet av förslaget till fördelning av anslaget. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet har regeringen i fråga om detta anslag inte tillräckligt noggrant&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;iakttagit vad riksdagen beslutat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;c. Vissa ytterligare frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Härutöver har utskottet granskat vissa frågor beträffande regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åtgärder till bekämpande av tobaksrökningens skadeverkningar. En kanslipro
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:550px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;memoria i ämnet har upprättats {bilaga 15). Vidare har för utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;granskning anmälts ett inom utbildningsdepartementet handlagt tillsättningsärende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rörande en universitetslektorstjänst i Umeå - kanslipromemoria&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bilaga 16. Vissa frågor rörande den berörde sökanden behandlades av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet även i förra årets granskningsbetänkande (se KU 1975/76:50 s. 49).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Inom utskottet har tagits upp vissa frågor rörande utfärdandet av lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(1976:891)om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse (kanslipromemoria bilaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;17). Slutligen har utskottet behandlat fråga om direktiv till socialutredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;(kanslipromemoria bilaga 18).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet har inte funnit anledning att göra något särskilt uttalande med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anledning av de angivna frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:377px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den granskning som sålunda utförts samt resultatet därav får utskottet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:185px;"&gt;anmäla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stockholm den 13 maj 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;På konstitutionsutskottets vägnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;KARL BOO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:29px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Närvarande: herrar Boo (c). Johansson i Trollhättan (s), Björck i Nässjö (m),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Mossberg (s), Fiskesjö (c), Lindahl i Hamburgsund(fp), Svensson i Eskilstuna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(s). Nordin (c), Karlsson i Malung (s). Schött (m), Kindbom (c). Nyquist (s), fru&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Hammarbacken (c), fröken Nilsson (s) och fru Stålberg (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid beslut under nedan antecknade avsnitt har beträffande avsnittet 14&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Övriga frågor herr Eliasson ersatt herr Kindbom och fru Lundqvist - såvitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avser länsstyrelsens styrelse - ersatt herr Lindahl Hamburgsund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:341px;left:263px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Reservationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Herrar Johansson i Trollhättan, Mossberg, Svensson i Eskilstuna, Karlsson i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Malung, Nyquist, fröken Nilsson och fru Stålberg (alla s) har avgivit följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;åtta reservationer till betänkandet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1. Beträffande avsnittet 2. Den nya regeringens sammansättning samt vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förändringar inom regeringskansliet såvitt avser samordning och personalförändringar
Reservanterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;anser att den del av utskottets yttrande som börjar på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;s. 9 ”För samordning” och slutar på s. 10 ”från utskottets sida” bort ha följande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I en modern parlamentarisk demokrati har medborgarna rätt att ställa höga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krav på regeringens politiska handlingskraft. För att kunna möta dessa krav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste regeringen organisera sitt arbete på ett effektivt sätt. Härigenom skapas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förutsättningar för en målmedveten och sammanhållen regeringspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är mot denna bakgrund som man skall se den tidigare regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansträngningar att förstärka de samordnande och politiska funktionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom regeringskansliet. Inom statsrådsberedningen skedde en successiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utbyggnad av ett centralt politiskt samordningskansli. Samtidigt tilldelades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statssekreterarna betydelsefulla roller i det politiska samordningsarbetet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Också informationstjänsten inom regeringskansliet fick en fastare organisation.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Bl. a. inrättades inom departementen och statsrådsberedningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilda tjänster som informationssekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den nya regeringen som på grund av sin koalitionskaraktär uppenbarligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har särskilda behov av samordningsresurser har valt att i stället för en central&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samordningsenhet arbeta med tre separata kanslier. Förutom statsministerns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kansli inom statsrådsberedningen har regeringen inrättat samordningskanslier &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inom ekonomi- och arbetsmarknadsdepartementen. Av en undersökning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som redovisas som bilaga till denna reservation (bilaga 19) framgår att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom dessa kanslier har t. o. m. mitten av mars 1977 anställts sammanlagt 19&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;personer, därav två som statssekreterare, en som kansliråd och 16 som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sakkunniga. Samtidigt har även utanför samordningskanslierna förordnats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;personer med huvudsakligen politiska uppgifter. Undersökningen i bilagan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;visar, att vid sidan av statssekreterarna och informationssekreterarna, vars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;antal ökat med två resp. fyra efter regeringsskiftet, har 18 politiskt sakkunniga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordnats. Utskottet avser att återkomma med en mer ingående kartläggning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av dessa förhållanden. Men redan nu kan enligt utskottet konstateras att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;antalet politiskt rekryterade i det närmaste fördubblats efter regeringsskiftet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den metod som regeringen har valt för samordning har av allt att döma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inneburit en fördröjning av beslutsprocessen inom regeringskansliet. Som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;exempel kan nämnas att kompletteringspropositionen inte kunnat avlämnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till riksdagen i tid. Den bristande samordningen har också medfört att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enskilda statsråd i olika sammanhang agerat på egen hand i uppenbar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motsättning till den fastställda regeringspolitiken. Utskottet har under årets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;granskning särskilt uppmärksammat energiministerns handläggning av olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energipolitiska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Parlamentarismen förutsätter att regeringen uppträder och handlar som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enhet. Det är uppenbart att en regering bestående av flera partier har särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;svårigheter i detta hänseende. Dessa svårigheter synes emellertid ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förvärrats av den lösning av samordningsfrågorna som den nya regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valt. Trots att ett stort antal politiska rådgivare anställts fungerar uppenbarligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte regeringen som en sammanhållen politisk enhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Detta ges riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;2. Beträffande avsnittet 10 Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Reservanterna anser att utskottets yttrande i detta avsnitt (s. 28-31) bort ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Mot bakgrund av det beslut som hösten 1976 fattades av Norrbottens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Järnverks AB (NJA) styrelse att skjuta Stålverk 80-projektet på framtiden har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utskottet vid årets granskning tagit upp frågan om den förra regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handläggning av ärendet. Granskningen omfattar några moment i beredningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom industridepartementet. Däremot har utskottet inte sett det som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sin uppgift att bedöma det ansvariga statsrådets och regeringens ställningstaganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i olika sakfrågor med anknytning till projektet. I en inom utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kansli upprättad promemoria, bilaga 10 till detta betänkande, lämnas en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisning för ärendets beredning och fattade beslut under tiden 1973-1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1 det följande ges därför endast en översiktlig beskrivning av ärendets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Planerna på Stålverk 80 initierades inom NJA våren 1973. Avsikten var att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;åstadkomma en utvidgning av NJA:s verksamhet genom att i stor skala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;vidareförädla norrbottensmalm till stålämnen. Utredningsarbetet, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;bedrevs i nära samarbete mellan NJA:s ledning och industridepartementet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ledde till att regeringen våren 1974 föreläde riksdagen en proposition med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;riktlinjer för finansieringen av Stålverk 80. Vid riksdagsbehandlingen förelåg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;enighet mellan partierna om projektets fullföljande, men representanterna för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;moderata samlingspartiet förordade vissa andra riktlinjer för genomförandet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;I enlighet med 1974 års riksdagsbeslut beviljade riksdagen vid 1975 och 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;76 års riksdagar ytterligare medel till stålverket. 1976 års beslut innebar en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;inskränkning av projektets inrikning bl. a. på så sätt att stålverket i första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;hand skulle anpassas till svensk stålindustris behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Under granskningen har förre industriministern Rune Johansson, Statsföretags &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;verkställande direktör Per Sköld och ordföranden i Statsföretags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;styrelse Bertil Olsson företrätt inför utskottet och redogjort för ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;Satsningen på ett stort ämnesverk i Norrbotten kom till stånd på grund av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;många samverkande faktorer. Förutom rent företagsekonomiska aspekter på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:553px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;projektet var det framför allt regionalpolitiska motiv i en svår sysselsättningssituation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som gjorde satsningen angelägen. Därom rådde också en bred&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enighet i riksdagen. Det var mot denna bakgrund naturligt att frågan drevs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med kraft och skyndsamhet från såväl NJA-ledningens och Statsföretags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som regeringens sida. Den som stålexpert kände förre chefen för Sandvik AB&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Wilhelm Haglund hade först fört fram tanken på ett stålverk i Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Såväl de tidigare nämnda regionalpolitiska skälen som de prognoser som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gjordes angående efterfrågan på stål i världen talade för ett projektet skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;börjas snarast. Detta gjorde det enligt utskottets mening nödvändligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;propositionen i ämnet snabbt kunde föreläggas riksdagen. Vid riksdagsbehandlingen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1974 riktades inte någon kritik mot ärendets beredning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;industridepartementet. Det bör i sammanhanget erinras om att näringsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hade tillgång till det detaljerade utredningsmaterialet i ärendet samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att utskottet under beredningen av ärendet inhämtade upplysningar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;disponenten vid NJA John Olof Edström, Jernkontorets direktör Lars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Nabseth och Per Sköld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagens enhälliga beslut om finansieringen av ett nytt stålverk byggde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på ett omfattande utredningsarbete från NJA:s sida samt tillstyrkan av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;projektet från både NJA:s enhälliga och Statsföretags styrelse. Statsföretags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verkställande direktör redovisade skiljaktig mening i sin styrelse utan att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anmäla reservation. Med tanke på att han en månad tidigare varit med om att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i egenskap av styrelseordförande i NJA tillstyrka projektet, kan enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet tyngden i hand senare ställningstagande starkt ifrågasättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Mot bakgrund av det anförda måste enligt utskottets mening den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beredning av stålverksärendet som skedde inom industridepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anses tillfredsställande, vilket också framgick av att riksdagen ansåg sig ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillräckligt underlag för att fatta sitt beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det har inom utskottet gjorts gällande att Statsföretag inte fyllt den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;funktion i ärendet som var förutsatt vid dess bildande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För att belysa denna fråga vill utskottet först något beröra Statsföretags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ställning i förhållande till å ena sidan de statliga bolagen och å andra sidan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Statsföretag tillkom 1969 som ett statligt förvaltningsbolag med uppgift att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara ett mellanled i förhållandet mellan regeringen och de statliga bolagen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Dess uppgift skulle vara att ta ansvaret för den översiktliga planeringen i stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av de statliga företagen, varmed främst avsågs frågor rörande investeringar av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sådan omfattning att de i väsentlig grad påverkade företagssektorns struktur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller innebar upptagande av nya verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt vad departementschefen anförde i propositonen om bildandet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Statsföretag borde man efter tillkomsten av ett förvaltningsbolag kunna skilja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan sådana beslut av mera allmän innebörd, vilka fattas av den politiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansvariga instansen i förhållande till förvaltningsbolaget och beslut som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvudsakligen är ekonomiskt/tekniskt motiverade, vilka förvaltningsbolaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fattar vid utövandet av sitt ägaransvar gentemot dotterbolagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Riksdagen ställde sig bakom ett uttalande av statsutskottet att det genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inrättandet av förvaltningsbolaget blev möjligt att i större utsträckning än nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hänföra politiskt beslut av verkställande natur till skilda organ, vilket enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utskottet innebar faktiska fördelar och stod i överensstämmelse med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;traditionen inom svensk förvaltning. Utskottet fortsatte:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den föreslagna ansvarsuppdelningen mellan Kungl. Majit och förvaltningsbolaget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ser utskottet som ett nödvändigt led i vad avser en rationell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ledning av de statliga företagen. Kungl. Majit har fortfarande hvudansvaret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för skötseln av den statliga företagssektorn. Utskottet anser inte att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreslagna ansvarsuppdelningen begränsar riksdagens möjligheter att erhålla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upplysningar om de olika statliga bolagen. Sådana möjligheter kommer bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att finnas dels genom riksdagens medverkan vid revision av förvaltningsbolaget,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; dels genom att riksdagsledamöter bereds tillfälle delta i förvaltningsbolagets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bolagsstämmor och där kan ställa frågor, dels i anslutning till den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redogörelse om den statliga koncernen, som årligen avses föreläggas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen, dels genom interpellationer och enkla frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Stålverk 80 var utan tvekan ett projekt av sådan storleksordning att ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förberedande utredningsarbete knappast skulle kunnat påbörjas utan att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen varit ingående informerad och ställt sig positiv. Särskilt som det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redan på ett tidigt stadium stod klart, att finansieringen till stor del måste ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid sidan av Statsföretag, var det också enligt utskottets mening nödvändigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för regeringen, dvs. i första hand industriministern, att noggrant följa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredningsarbetet och därmed bevaka statens ägarintressen. Såvitt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;granskning gett vid handen har detta inte inverkat på Statsföretags roll i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sammanhanget. Statsföretag var från början med i utredningsarbetet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hölls därefter fortlöpande underrättat om ärendets utveckling. Dessutom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sammanträffande styrelsens ordförande och vice ordförande samt verkställande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;direktören ungefär varannan vecka med industriministern. Ända fram&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till senhösten 1974 var Statsföretags verkställande direktör ordförande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;NJAis styrelse och hade således även i denna egenskap möjlighet att följa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;projekteringsarbetet rörande Stålverk 80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det har slutligen inom utskottet gjorts gällande att uppgifterna om Stålverk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;80 i 1975 års budgetproposition var ofullständiga med hänsyn till de planer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som då fanns att NJA tillsammans med Kruppkoncernen i Tyskland skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bygga ett valsverk i Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt utskottets mening skulle det snarast ha varit felaktigt av regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om man i detta inledande förhandlingsskede mot i vart fall det ena företagets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uttryckliga önskan gett offentlighet åt de pågående överläggningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;På grund av det anförda finnér utskottet inte granskningen ge anledning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;några erinringar mot det sätt på vilket stålverksprojektet handlades av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;dåvarande regeringen. Utskottet vill tillägga, att frågan om att förlägga ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;stålverk till Luleåregionen är uppskjuten på grund av den nuvarande pressade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;situationen på stålmarknaden men att planerna därmed på intet sätt kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;anses skrinlagda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:19px;"&gt;Detta ges riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:561px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3. Beträffande avsnittet 11 Regeringens handläggning av energifrågorna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Reservanterna anser att utskottets yttrande i detta avsnitt (s. 32-34) bort ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Samhällets energiförsörjning är av grundläggande betydelse för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fortsatta välfärdsutvecklingen. Inte minst efter oljekrisen 1973 har behoven&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av en planmässig hushållning med energi och en långsiktig planering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;energiförsörjningen framstått som en av de viktigaste frågor som statsmakterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har att handlägga. Mot denna bakgrund har utskottet funnit det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angeläget att i årets granskning särskilt uppmärksamma regeringens handläggning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av de energipolitiska frågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I regeringsdeklarationen aviserade regeringen vissa förändringar i energipolitiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Framför allt skulle förslag till en särskild villkorslag för tillstånd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att ha kärnkraftsverk i drift presenteras för riksdagen. En energikommission&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle tillsättas för att förbereda nästa beslut rörande energipolitiken. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;viktig uppgift för denna energikommission skulle bli att utarbeta en särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beredskapsplan för avveckling av kärnkraften, vilken skall sättas i kraft, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;säkerhetsproblemen inte kan lösas. För kärnreaktorn Barsebäck 2, vilken vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detta tillfälle var färdigbyggd, skulle särskilda regler gälla. Reaktorn skulle tas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ur drift om avtal om upparbetning icke företetts före den 1 oktober 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Tillsammans gav dessa uttalanden i regeringsdeklarationen upphov till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydande osäkerhet rörande framtiden för de kärnkraftsverk som är under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;byggnad och projektering. Förslaget till villkorslag presenterades först den 18&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;januari i år och direktiven till energikommissionen publicerades den 23&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;decemberl976. Villkorslagen, som nu är antagen av riksdagen, lägger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansvaret för centrala energipolitiska beslut på kärnkraftsproducenterna.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Enligt lagen krävs särskilt tillstånd för att tillföra kärnreaktor kärnbränsle.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sådant tillstånd får meddelas endast om reaktorinnehavaren har företett avtal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som på ett betryggande sätt tillgodoser behovet av upparbetning av använt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kärnbränsle. Han skall vidare ha visat hur och var en helt säker slutlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förvaring av det vid upparbetningen erhållna högaktiva avfallet kan ske. Om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;använt kärnbränsle inte avses bli upparbetat krävs för tillstånd att reaktorinnehavaren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har visat hur och var en helt säker slutlig förvaring av det icke&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upparbetade använda bränslet kan ske. För Barsebäck 2 gäller som aviserats i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringsdeklarationen särskilda mindre omfattande krav än vad som gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beträffande övriga reaktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vägras tillstånd eller föranleder den föreslagna lagen i annat fall att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;meddelat tillstånd inte kan utnyttjas, blir reaktorinnehavaren berättigad till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ersättning av staten för förlust till följd av åtgärd som han har vidtagit före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagens ikraftträdande. För de investeringsbeslut som fattas därefter riskerar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sålunda kärnkraftsproducenterna att själva få svara för förlusterna i de fall de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vägras tillstånd att ta reaktorn i drift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Som framhållits av de socialdemokratiska reservanterna i näringsutskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(NU 1976/77:23 s. 24-25) råder stor ovisshet om tolkningen av vissa centrala&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;punkter i lagen. Innebörden av uttrycket ”helt säker förvaring” är t. ex. inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nöjaktigt klarlagd i lagtexten eller i motiveringen. Detsamma gäller kravet på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att reaktorinnehavaren skall ha visat ”hur och var” en helt säker slutlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förvaring av högaktivt avfall eller ej upparbetat kärnbränsle skall ske. Av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anförda följer att kämkraftföretagen - och allmänheten - lämnas i ovisshet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om innebörden av lagen i väsentliga delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Det är självfallet otillfredsställande - inte minst ur rättssäkerhetssynpunkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;- att tolkningen av ny lagstiftning är oklar redan vid ikraftträdandet. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänsyn till de stora ekonomiska värden som står på spel i dessa frågor och den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vitala betydelse som energiförsörjningen har för sysselsättnning och välstånd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är det otillständigt av regeringen att med stöd av denna lag skjuta ifrån sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ansvaret för viktiga beslut av stor betydelse för den framtida energiförsörjningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Regeringens tillämpning av villkorslagen måste följas med den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;största uppmärksamhet och utskottet avser att återkomma till denna fråga i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nästa års granskningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den svåra situation som kraftproducenterna försatts i genom den långa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väntan på en proposition som dessutom visade sig vara oklar på centrala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;punkter har förvärrats ytterligare av olika initiativ som tagits från energiministerns &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sida. I februari 1977 företog energiministern en resa till Frankrike&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;under vilken han besökte det franska atomenergiorganet CEA (Commissariat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;d’Energie Atomique). Enligt uppgifter som lämnats till utskottet under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utfrågningar med energiministern och representanter för kraftproducenterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förekom vid detta besök samtal om möjligheterna för Svensk kärnbränsleförsörjning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;AB att få till stånd ett sådant upparbetningsavtal som krävs enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;villkorslagen. Denna hade då ännu inte antagits av riksdagen. Svensk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kärnbränsleförsörjning AB är ett av kraftproducenterna samägt bolag som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;viss utsträckning tecknar kontrakt rörande kärnbränsle, upparbetning osv.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för delägarnas dvs. även Vattenfalls räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Energiministerns besök synes ha ägt rum utan stöd av något regeringsbeslut.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Statsrådet åtföljdes inte av någon representant för kärnbränslebolaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;trots att detta vid denna tidpunkt stod mitt uppe i förhandlingarna med det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;statliga franska bolaget COGEMA om ett upparbetningsavtal. Det har inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;varit möjligt för utskottet att få ett klart begrepp om i vilken utsträckning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kämbränslebolaget eller de berörda kraftproducenterna var informerade om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;besöket. Någon kontakt togs inte heller med den franska regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vid återkomsten till Sverige hade energiministern överläggningar med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bl. a. representanter för Sydkraft AB som driver bl. a. Barsebäck 2. Till dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;överläggningar inbjöd energiministern i brev den 13 januari 1977. I brevet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;anförs att regeringen fann det vara lämpligt att vid denna tidpunkt inleda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;diskussioner med berörda kraftföretag. Syftet med kontakterna borde enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;energiministerns brev vara bl. a. att klarlägga konsekvenserna av om driften&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av Barsebäck 2 skulle avbrytas. Motsvarande inbjudningar sändes till övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kärnkraftsproducenter som har reaktorer under byggnad eller projektering.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt;Även om brevet sålunda sändes i regeringens namn finns inte något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:559px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:53px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsbeslut som bemyndigar energiministern att inleda dessa kontakter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt vad som framkommit vid utskottsbehandlingen var energiministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid överläggningarna med Sydkraft mycket skeptisk inför möjligheterna att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppnå ett godtagbart upparbetningsavtal för Barsebäck 2 inom den av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;villkorspropositionen stipulerade tidsramen. Energiministern förordade att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bolaget skulle stoppa reaktorn, som då var under provdrift, i avvaktan på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens tillståndsprövning under hösten 1977. Ett sådant alternativ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avvisades dock av bolaget med hänsyn till den ökade kraftproduktion från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olja och kol som därmed skulle bli nödvändig. Det har sedermera visat sig att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;energiministerns bedömning av svårigheterna att erhålla upparbetningsavtal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;var orealistisk. Endast en dryg månad senare uppnåddes en överenskommelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mellan Svensk kärnbränsleförsörjning AB och COGEMA om ett avtal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som är giltigt för den återstående delen av 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt utskottets mening är energiministerns agerande i dessa frågor i flera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avseenden uppseendeväckande. Besöket i Frankrike - mitt uppe i en känslig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhandlingssituation - ägde rum utan tillfredsställande kontakter med det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhandlande svenska bolaget och berörda kärnkraftsproducenter. Vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtalen med Sydkraft försökte energiministern genom påståenden vilka av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;representanter för bolaget uppfattades som påtryckningar om svårigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som uppenbarligen inte förelåg att få bolaget att avbryta driften av Barsebäck&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2. Detta skedde trots att regeringens utåt deklarerade ståndpunkt både enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsdeklarationen och villkorspropositionen var att Barsebäck 2 fick&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;startas och drivas i avvaktan på en prövning under hösten 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Som framhållits skapar redan villkorslagens utformning en betydande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;osäkerhet om vad som egentligen gäller på detta område. När sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens främsta företrädare i energifrågorna - energiministern - under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hand som vid förhandlingarna med Sydkraft rörande Barsebäck 2 agerar i en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riktning som går emot vad regeringen kollektivt beslutat och offentliggjort i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsdeklarationen och villkorspropositionen blir svårigheterna för kraftproducenterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;självfallet ännu större. Inte heller bidrar energiministerns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inbjudan till överläggningar i regeringens namn men utan bemyndigande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från regeringen till att skapa klarhet i var regeringen i sin helhet står i dessa för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhället så väsentliga frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt utskottets mening måste det kravet ställas på en regering att den står&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enad utåt om den politik som man under kollektivt ansvar och utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;reservationer beslutat om. Det är en lång tradition i vårt land, som slagits fast i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den nya regeringsformen, att s. k. ministerstyrelse ej bör förekomma. Det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;något alldeles nytt i vår moderna politiska historia att enskilda statsråd agerar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;självständigt vid sidan av och i klar motsättning till den officiella regeringspolitiken.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; I energifrågorna är detta särskilt olyckligt eftersom det kan bidra till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en osäkerhet som hotar den framtida energiförsörjningen och därmed&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligheterna till full sysselsättning och en fortsatt välståndsökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Detta ges riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;4. Beträffande avsnittet 12. Fråga om lokalisering av viss post- och järnvägsterminal.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;”Utskottet vill erinra” och slutar ”uttalande i frågan.” bort ha följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I det nämnda riksdagsbeslutet hänvisades till det pågående utrednings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förhandlingsarbetet. Någon åtgärd från riksdagens sida ansågs i vart fall vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;denna tidpunkt inte påkallad. Som tidigare framgått meddelade Solna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommun i januari 1976 berörda verk att man motsatte sig den tänkta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lokaliseringen av terminalerna och därför inte vidtagit några åtgärder i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;planläggningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Regeringsbeslutet den 1 april 1976 får ses mot denna bakgrund och var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;enligt utskottet också en mycket naturlig åtgärd med hänsyn till de nämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagsuttalandena, i vilka som nyss nämnts konstaterades att något annat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lämpligt lokaliseringsalternativ inte förelåg. Enligt utskottet borde riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;åsikt om en ändrad lokalisering ha inhämtats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Bostadsministern tillkännagav redan den 23 oktober att regeringen hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för avsikt att upphäva den socialdemokratiska regeringens beslut den 1 april&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om lokalisering av gods- och postterminal. Därefter fattade regeringen sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslut den 11 november 1976, utan att berörda verk givits möjligheter att,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt företagsnämndskungörelsens bestämmelser, informera och samråda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;med berörd personal. Denna handläggning måste betraktas som ett åsidosättande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av gällande företags nämndsavtal för statsförvaltningen, enligt vilket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;berörd personal skall ges tillfälle till information och samråd. Berörda verk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;borde i god tid före tillkännagivandet av regeringens planer getts möjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att inom ramen för företagsnämndsavtalet informera berörd personal, i en för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;personalen mycket viktig fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Detta ges riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;5. Beträffande avsnittet 13. Ersättning i visst enskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;”Regeringsformen lämnar utrymme” och slutar ”uttalande från utskottet”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Regeringsformen lämnar utrymme för riksdagen att med utnyttjande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sin rätt att besluta över statens medel tillerkänna enskilda personer ekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;förmåner. Denna möjlighet är emellertid inte avsedd att utnyttjas på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ett sådant sätt att förbudet mot att fullgöra förvaltningsuppgift i praktiken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kringgås. Härigenom skulle, som ett enigt socialförsäkringsutskott betonat i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;det aktuella fallet, en risk för rättsosäkerhet hos medborgarna och för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;svårigheter för de lagtillämpande organen uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Även om utskottet inte vill utesluta att regeringen även framdeles kan anse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;det nödvändigt att i vissa undantagsfall lämna riksdagen förslag om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;4 Riksdagen 1976177. 4 sami. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:562px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;ersättningar till enskilda personer, förutsätter utskottet i likhet med socialförsäkringsutskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;att den nämnda propositionen inte blir vägledande för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Detta ges riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:19px;"&gt;6. Beträffande avsnittet 14. Övriga frågor® Dispositionen av visst väganslag
Reservanterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:19px;"&gt;anser att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;”Utskottet har tagit” och slutar ”vad riksdagen beslutat” bort ha följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Inom utskottet har gjorts gällande att regeringen inte tillbörligen följt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagens beslut. Medlen har emellertid, såsom riksdagen avsett, i sin helhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ställts till statens vägverks disposition. Enligt regleringsbreven för resp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;budgetår skulle det vidare få ankomma på vägverket att - med beaktande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vad trafikutskottet anfört vid sin behandling av förevarande anslag - i samråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med AMS bedöma fördelningen mellan drift- och byggnadsåtgärder samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inkomma med förslag härom till regeringen som därefter meddelade beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om anslagets användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet har inte kunnat finna att regeringen åsidosatt de ifrågavarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Detta ges riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;7. Beträffande avsnittet 14. Övriga frågo^ Vissa ytterligare frågor såvitt avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;val av ledamöter i länsstyrelses styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Reservanterna anser att utskottets yttrande i frågan (s. 41) bort ha följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Som närmare framgår av kanslipromemorian, bilaga 17, har utskottet tagit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upp vissa frågor med anknytning till lagen om val av ledamöter i länsstyrelses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;styrelse, som beslöts av riksdagen den 1 december 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Propositionen med förslag till lag om val av ledamöter i länsstyrelses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;styrelse forcerades av politiska skäl för att möjliggöra att det nya valsättet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle slå igenom redan med ingången av år 1977. Detta ledde till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;landstingen och de kommuner som skulle förrätta valen tvangs göra detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innan den nya lagen trätt i kraft. Tre landsting såg sig t. o. m. tvingade att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förrätta valen redan före riksdagsbeslutet. Stöd för ett sådant förfaringssätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hade de uppenbarligen genom den aktivitet som förekom från kommundepartementets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sida. Sålunda uttryckte kommunministern sig i brev till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;landstingen och till de kommuner som skulle förrätta valen på ett sätt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;visar att han ställde sig bakom att valen förrättades så tidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;Även om landstingen förrättade valen under uttryckligt förbehåll om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagens beslut är det enligt utskottet betänkligt att kommunministern på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;detta sätt föregrep riksdagsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utredning visar att samtliga landsting utom ett förrättade valen utan att ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillgång till författningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Detta ges riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;8. Beträffande avsnittet 14. Övriga frågo^ Vissa ytterligare frågor såvitt avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;direktiv till socialutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Reservanterna anser att utskottets yttrande i frågan (s. 41) bort ha följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Som framgår av kanslipromemoria (bilaga 18) beslöt den förutvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen efter remissbehandlingen av socialutredningens principbetänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att ge utredningen ett tilläggsuppdrag. Uppdraget ledde till att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningens arbete med frågan om tvångsingripanden inom socialvården&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inriktades på att utforma ett lagförslag som inte innehöll några bestämmelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om tvångsåtgärder mot vuxna inom socialvårdslagstiftningen. Efter regeringsskiftet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grep emellertid den nya socialministern in i utredningens arbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;under hand och förändrade arbetets inriktning så att också ett tvångsalternativ &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har kommit att utredas. Enligt utskottet borde denna förändring av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inriktningen av utredningens arbete ha kommit till uttryck i av regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;beslutade tilläggsdirektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Detta ges riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:396px;left:530px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1150px;left:40px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:169px;left:771px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:773px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:747px;left:774px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1060px;left:778px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:173px;left:145px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs120" style="padding-left:2px;"&gt;BILAGEDEL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:15px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringsärenden år 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:520px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:29px;"&gt;B 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:386px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:132px;left:6px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ärendegrupp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;UD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S:a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 Proposi-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 Lagråds-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;remisser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3 Utfärdade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;författning-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ar (SFS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 413&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4 Kommitté-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;och utred-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ningsdirek-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tiv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5 Reglerings-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;brev samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;anslags-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;och stats-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;bidrags-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;548&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;405&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;732&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;332&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;452&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;435&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4 114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6 Tjänste-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;759&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;472&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;379&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6 022&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7 Besvärs-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;541&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;358&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 607&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;697&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;983&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;664&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;775&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1056&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7 182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8 Dispens-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;och övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;partsären-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 332'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;663&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;485&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 343&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;602&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;861&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;390&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8 740'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9 B-protokoll-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ärenden2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;383&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10 Övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Totalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4 369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;562&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 803&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 856&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 741&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5 205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3 686&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 628&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;627&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 771&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;806&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28 350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:959px;left:39px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 Inkl. 1 828 nådeärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2 Ärenden som inte omedelbart har offentliggjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:142px;left:17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:175px;left:17px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:682px;left:131px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:715px;left:13px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:22px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringsärenden år 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:133px;left:15px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ärendegrupp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;UD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fi1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S:a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 Propositio-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 Lagrådsre-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;misser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3 Utfärdade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;författningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(SFS)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4 Kommitté-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;och utred-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ningsdirek-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tiv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5 Reglerings-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;brev samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;anslags- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;statsbidrags-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;526&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;301&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;442&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;661&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;700&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;584&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4 471&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6 Tjänsteären-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;773&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;488&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5 632&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7 Besvärsären-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;589&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;899&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;881&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;988&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;602&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;813&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6914&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8 Dispens-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;och övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;partsärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 5002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;459&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;623&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;380&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1993&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;683&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;778&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;483&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8 6302&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9 B-protokoII-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ärenden3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;358&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10 Övriga ären-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Totalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4 439&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;458&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 981&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 540&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 758&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5 114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3 633&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 509&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;701&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 546&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 061&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;811&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1006&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;27 557&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:947px;left:36px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 Hit har förts även regeringsärenden inom ekonomi- och budgetdepartementen (fr. o. m. 76-11-25).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2 Inkl. 1 820 nådeärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3 Ärenden som inte omedelbart har offentliggjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:143px;left:23px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:177px;left:23px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:648px;left:128px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:681px;left:24px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:32px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:370px;"&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1977-02-17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Regeringsskiftet efter valet den 19 september 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;Vissa stadga riden om regeringsskifte efter allmänt val&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Enligt den nya författningen är statsministern och talmannen de huvudagerande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vid ett regeringsskifte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Talmannens valperiod är identisk med mandatperioden för den riksdag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som valt honom. Härav följeratt den gamla riksdagens talman fungerar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sådan fram till dess den nya riksdagen samlas. Val av talman äger rum vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksmötets första sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;Om statsministern inlämnar sin ansökan om entledigande till den gamla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagens talman entledigar denne statsministern jämte övriga statsråd. 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;väntan på att en ny regering tillträder kvarsitter den gamla som expeditionsministär.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Då statsministern entledigats skall talmannen samråda med företrädare för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;varje partigrupp om utseende av ny statsminister. Av departementschefsuttalanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i grundlagspropositionen framgår att i första hand åsyftas den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nyvalde talmannen. För den händelse entledigandet skett redan innan den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nya riksdagen samlats och ny talman valts har det dock inte uteslutits att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gamle talmannen för att vinna tid inleder samrådet. Förslag rörande ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsminister skall dock framlägags för den nya riksdagen av dess nyvalde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;talman. Samrådet kommer därför alltid att slutföras av den nyvalde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;talmannen. Sedan denne även överlagt med de nyvalda vice talmännen avger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;han muntligen vid kammarsammanträde förslag till riksdagen om ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsminister (prop. 1973:90 s. 178 och 278). Någon tidsfrist inom vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslaget skall lämnas föreskrivs inte. Riksdagen skall härefter, utan beredning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i utskott, senast på fjärde dagen pröva förslaget genom omröstning.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Omröstningen kan föregås av debatt. Riksdagens beslut skall emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innefatta endast godkännande eller förkastande av talmannens förslag. Något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ställningstagande till de skäl som framförts under debatten skall inte göras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(prop. 1973:90 s. 278). Röstar mer än hälften, dvs. minst 175 av riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledamöter, mot förslaget är detta förkastat. I annat fall blir det godkänt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Talmannen utfärdar förordnande för statsministern på riksdagens vägnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den nye statsministern anmäler snarast muntligen eller skriftligen de av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;honom utsedda statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid en särskild konselj inför statschefen. Talmannen skall kallas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;konseljen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Skulle talmannens förslag förkastas framlägger denne efter samråd med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;företrädare för partierna och överläggningar med vice talmännen ånyo förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till statsminister. Har riksdagen förkastat talmannens förslag fyra gånger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avbryts förfarandet för utseende av statsminister och återupptas först sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;val till riksdagen hållits. Eftersom ordinarie val inte skall hållas inom tre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;månader måste inom samma tid förrättas extra val. Talmannen bestämmer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tidpunkten för detta val (prop. 1973:90 s. 279 och 3 $ ValL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid riksmötets öppnande skall statsministern avge regeringsförklaring&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;”om icke särskilda skäl föranlederannat”. Av departementschefsuttalanden i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundlagspropositionen framgår att därmed åsyftas bl. a. att en regering som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;avgått efter nederlag vid val men som kvarstår som expeditionsministär inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behöver avge regeringsförklaring (prop. 1973:90 s. 516).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Entledigandet av statsministern och övriga statsråd efter valet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Måndagen den 20 september 1976 kl. 18.45 inlämnade statsminister Palme&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en skrivelse vari han begärde sitt entledigande (underbilaga 1) till talman&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Allard på dennes tjänsterum. Talmannen entledigade omedelbart statsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och övriga statsråd och överlämnade ett exemplar av bifogade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skrivelse (underbilaga 2) till statsministern. Tisdagen den 21 september&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;översändes exemplar av skrivelsen till övriga statsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Vid utväxlingen av skrivelser i talmannens tjänsterum var inga representanter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för massmedia närvarande men ett stort uppbåd av press- och TVfotografer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hade samlats i korridoren utanför och bereddes tillfälle att där ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bilder av statsministern och talmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Kopior av statsministerns och talmannens skrivelser delades ut till svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och utländska journalister vid den presskonferens som talmannen anordnade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i stora partilokalen kl. 19.15 på måndagskvällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Det inledande samrådet om ny statsminister&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;För tids vinnande inledde talman Allard omedelbart föreskrivet samråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;om ny statsminister. Överläggningarna med statsminister Palme (s) ägde rum&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vid sammanträffandet på måndagskvällen. Med övriga partiledare hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;talmannen samtal tisdagen den 21 september enligt följande tidsschema:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kl. 10.00 herr Fälldin (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kl. 10.30 herr Bohman (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kl. 13.30 herr Ahlmark (fp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kl. 14.00 herr Werner (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Även dessa sammanträffanden bevakades intensivt av massmedia.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Med hänsyn till att ansvaret för erforderliga initiativ vid regeringsskifte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;efter allmänt val i första hand åvilar den nyvalda riksdagens talman&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;begränsade talman Allard sig vid sina inledande kontakter med partiledarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till att framhålla att överläggningarna om utseende av ny statsminister borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bedrivas med största möjliga skyndsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Samtliga partiledare uttryckte sin tacksamhet över det snabba initiativ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;talman Allard tagit och förklarade sig ha för avsikt att överlägga sinsemellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;som en förberedelse för fortsatt samråd med den talman som den 4 oktober&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utsågs av den nyvalda riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Fortsatt samråd om ny statsminister&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Måndagen den 4 oktober 1976 utsågs herr Allard till talman i den nyvalda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Tisdagen den 5 oktober kallade talmannen samtliga partiledare till fortsatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samråd om ny statsminister enligt nedanstående tidsplan:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;kl. 10.00 herr Palme (s)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kl. 10.10 herr Fälldin (c)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kl. 10.20 herr Bohman (m)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kl. 10.30 herr Ahlmark (fp)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kl. 10.40 herr Werner (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid detta samråd uttalade herrar Palme och Werner att valresultatet gav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;underlag för en borgerlig regering och att det därför borde ankomma på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;företrädarna för centerpartiet, moderata samlingspartiet och folkpartiet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslå ny statsminister. Herrar Bohman och Ahlmark förordade att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;talmannen skulle föreslå riksdagen att till ny statsminister utse herr Fälldin.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Denne förklarade sig beredd att acceptera statsministerposten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid överläggning med herr förste vice talmannen Bengtson (c), herr andre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vice talmannen Magnusson (m)och herr tredje vice talmannen Eriksson (fp)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kl. 11.00 samma dag anslöt dessa sig till rekommendationen att utse herr&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Fälldin till statsminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Förslag om ny statsminister&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid kammarens sammanträde samma dag, tisdagen den 5 oktober, kl. 14.00&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslog talmannen i ett anförande (underbilaga 3) riksdagen att till ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsminister utse herr Fälldin. Detta förslag bordlädes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 enlighet med stadgandet i 5 kap. 2 $ riksdagsordningen bordlädes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslaget åter onsdagen den 6 oktober kl. 14.00.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid sammanträdet torsdagen den 7 oktober kl. 14.00 erinrade talmannen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att förslaget bordlagts två gånger och att riksdagens prövning av förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunde ske antingen vid sammantärdet den 7 oktober eller vid ett följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanträde, dock senast lördagen den 9 oktober.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Kammaren beslöt pröva förslaget om ny statsminister vid sammanträdet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den 7 oktober. Därvid avgavs röstförklaringar (underbilaga 4) av herrar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Svanberg (s) och Hermansson (vpk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sedan herr talmannen erinrat om att förslag om ny statsminister skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;prövas av riksdagen genom omröstning upplästes och godkändes följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Den som godkänner talmannens förslag att till ny statsminister utses herr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Fälldin röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;den det ej vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Röstar mer än hälften av riksdagens ledamöter nej har riksdagen förkastat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades mindre än hälften av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kammarens ledamöter ha röstat för nej-propositionen. Under överläggningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hade emellertid begärts rösträkning, varför votering verkställdes med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:179px;text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:193px;"&gt;Ja - 174&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:185px;"&gt;Nej - 160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Riksdagen hade alltså godkänt talmannens förslag att till ny statsminister&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle utses herr Fälldin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Talmannen utfärdade samma dag på riksdagens vägnar förordnande för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsministern (underbilaga 5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:138px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:143px;"&gt;#-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Anmälan av utsedda statsråd och avgivande av regeringsförklaring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Vid sammanträden torsdagen den 7 oktober kl. 19.00 hade centerpartiets,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;moderata samlingspartiets och folkpartiets riksdagsledamöter informerats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om innehållet i den regeringsdeklaration som statsminister Fälldin avsåg att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avge i samband med anmälan av utsedda statsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Fredagen den 8 oktober kl. 9.00 anmälde statsministern för riksdagen de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;statsråd han utsett att tillsammans med honom ingå i regeringen. I omedelbar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anslutning till denna anmälan gav statsministern riksdagen till känna att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enighet nåtts mellan centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;om att bilda regering och att dess politik under mandatperioden skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundas på de riktlinjer som angavs i den regeringsdeklaration statsministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;nu läste upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Statsministerns anmälan lades till handlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;R egeringsskifteskonseljen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Regeringsskifteskonseljen hade ursprungligen utsatts till fredagen den 8&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;oktober kl. 11.30 men tidpunkten ändrades till kl. 10.15. varigenom vanns en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bättre tidsmässig samordning med den presskonferens som den nya regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;gav i riksdagshuset samma dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;För förfarandet vid regeringsskifteskonseljen hade rättschefen i statsrådsberedningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;upprättat bifogade promemoria (underbilaga 6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vid konseljen lämnade talmannen bilagda redogörelse (underbilaga 7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:476px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;till bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:173px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1976-09-20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:274px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Riksdagens talman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:352px;left:51px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Jag begär härmed att bli entledigad från befattningen som statsminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:396px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Olof Palme&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:546px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:472px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;till bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:182px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Till Statsministern och övriga statsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:261px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Statsministern har i dag till mig överlämnat en skrivelse med begäran om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;entledigande. I anledning därav och med stöd av bestämmelserna i 6 kap. 6&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och 7 §§ regeringsformen entledigar jag statsministern och övriga statsråd.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Jag erinrar om stadgandet i 8 ij i samma kapitel: Har regeringens samtliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledamöter entledigats, uppehåller de sina befattningar till dess ny regering har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;tillträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stockholm den 20 september 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Henry Allard&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Talman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:479px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;till bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:161px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Förslag om ny statsminister&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Herr TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sedan statsminister Palme den 20 september begärt att bli entledigad från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sin befattning har jag samma dag beviljat honom och övriga statsråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;entledigande. Enligt regeringsformen ankommer det på mig att för riksdagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;godkännande avgiva förslag om ny statsminister. Efter samråd med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;företrädare för varje partigrupp inom riksdagen och överläggning med vice&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;talmännen för jag härmed föreslå riksdagen att till ny statsminister utse herr&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Fälldin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:468px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;till bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:159px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Anföranden vid prövning av förslag om ny statsminister&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Herr SVANBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Herr talman! Valresultatet medför en borgerlig majoritet i riksdagen. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;socialdemokratiska riksdagsgruppen finnér det mot denna bakgrund naturligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att en borgerlig regering bildas och att till statsminister utses den varom de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;borgerliga partierna kan enas. Denna gruppens uppfattning har framförts till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;talmannen. Mot denna bakgrund har gruppen övervägt att avstå i omröstningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om talmannens föreliggande förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I förarbetena till den nya grundlagen, i propositionen 1973:90, står dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följande: ”Det är emellertid tydligt att riksdagens ställningstagande realiter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer att gälla inte bara vem som skall bli statsminister utan också - och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framför allt - regeringens partimässiga sammansättning och dess program i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;stort.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inga invändningar har i riksdagen rests mot detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Att avstå från att rösta skulle med denna skrivning som utgångspunkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebära att gruppen ställer sig neutral till ett borgerligt regeringsprogram.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Det kommer vi självfallet inte att göra. Därför har vi beslutat att rösta nej till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;talmannens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Jag föreslår därmed också att rösträkning sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Herr HERMANSSON (vpk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Herr talman! Även vpk-gruppen kommer att rösta nej till talmannens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag. Innebörden i den ordning som regeringsformen föreskriver för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utseende av statsminister måste rimligen vara att riksdagen i sak har att ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ställning till den politik den till statsminister föreslagne kan väntas föra. I och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för sig hade det varit rimligare att statsministerkandidaten för riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;presenterade sitt förslag till regeringsprogram innan omröstningen skedde,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;men därom finns inget utsagt i regeringsformen. Den omröstning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riskdagen nu står inför är alltså i grunden en omröstning för eller mot ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;borgerligt regeringsprogram och inte främst för eller mot en viss person. Att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rösta nej är därför för vpk-gruppen det självklara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Jag vill tillägga att det i och för sig inte alls är självklart att en borgerlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samlingsregering måste bli resultatet av valutslaget. Grundvalen för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fortsatt socialdemokratisk regering har ryckts undan, men därav följer inte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en borgerlig samlingsregering är alternativet. Att regeringsbildaren utgår ur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det största borgerliga partiet är heller inte självklart. Riksdagens prövning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;talmannens förslag avgör dock denna fråga. Jag vill emellertid erinra om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsformens föreskrift att talmannen, om hans förslag förkastas, tre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gånger kan återkomma med nya förslag till statsminister innan extra val till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen skall utlysas. Under valrörelsen har det från de båda borgerliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mittenpartiernas sida framhållits att en eventuell borgerlig regering skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grundas på mittenpolitik. Både ur denna och uren rad andra synpunkter hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det enligt vpk-gruppens mening varit riktigt att företrädare för det moderata&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samlingspartiet icke utses till ministerposter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:464px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;till bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:181px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Förordnande för statsministern&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sedan riksdagen denna dag godkänt mitt förslag om ny statsminister&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förordnar jag enligt 6 kap. 4 i; regeringsformen riksdagsledamoten Thorbjörn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Fälldin att vara statsminister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stockholm den 7 oktober 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Henry Allard&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Talman&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1062px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5 Riksdagen 1976/77. 4 sami. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:48px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:48px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:336px;"&gt;Underbilaga 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:350px;"&gt;till bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;STATSRÅDSBEREDNINGEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Rättschefen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1976-10-07&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:279px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;PM&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Förfarandet vid konseljen den 8 oktober 1976 kl. 10.15 (regeringsskifteskonseljen)
-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:402px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;I BAKGRUND&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1. Hans Maj:t Konungen är ordförande vid konseljen (5 kap. 1 § regeringsformen).&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2. De avgående statsråden deltar inte i konseljen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3. Vid konseljen förs protokoll enligt vanliga regler [se förordningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;(1975:1) om protokoll och expeditioner i regeringsärenden m. m.].&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;4. Konseljens inledande del är offentlig. Under denna del (avsnitt II p. 1-7)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;står konseljsalens dörrar öppna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;II KONSELJEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1. Talmannen och statsråden samlas i konseljsalen. Statsråden ställer sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;vid sina platser vid konseljbordet (namnskyltar finns vid platserna) - se&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;vidare punkten 4. där principerna för placeringen anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2. Hans Maj:t Konungen kommer in i konseljsalen och hälsar på talmannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;och statsministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3. Hans Maj:t Konungen går runt bordet och hälsar på statsråden som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;därvid presenteras av statsministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4. Hans Maj:t Konungen, talmannen och statsråden sätter sig vid konseljbordet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:26px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;Hans Maj:t Konungen sätter sig vid bordets, från dörren sett, övre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:26px;"&gt;kortända,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;talmannen sätter sig till höger om Hans Maj:t Konungen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;statsministern sätter sig till vänster om Hans Maj:t Konungen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;statsrådet Bohman sätter sig t i 11 h ö g e r om talmannen och statsrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;Ahlmark till vänster om statsministern,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;övriga statsråd sätter sig vid bordet i ordning efter ålder, dvs. med det till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;levnadsåren äldsta statsrådet till höger om statsrådet Bohman, det till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;levnadsåren näst äldsta till vänster om statsrådet Ahlmark osv. (7 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;8 § regeringsformen). Skulle två eller flera av de statsråd, som avses nu,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;vara födda samma år avgör födelsetiden det året företrädet mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;dem.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;5. Hans Majit Konungen öppnar konseljen och hälsar de närvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:26px;"&gt;välkomna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;6. Talmannen redogör för den i regeringsformen 6 kap. 2-4 §§ fastlagda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;proceduren vid utseende av statsminister och för det förslag som han har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;lagt fram samt riksdagens beslut med anledning av detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;7. Hans Majit Konungen konstaterar att regeringsskifte enligt 6 kap. 4 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:27px;"&gt;regeringsformen nu har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:307px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Med Hans Majit Konungens konstaterande är den ”öppna” delen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;konseljen avslutad. Talmannen samt ev. närvarande allmänhet avlägsnar sig.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Dörrarna till konseljsalen stängs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:397px;left:33px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;8. Statsministern redogör för innehållet i den regeringsdeklaration som han&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;tidigare under dagen har lämnat i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;9. Ev. ytterligare ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10. Hans Majit Konungen förklarar konseljen avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1005px;left:37px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1 Det förutsätts att samma placeringsprincip skall gälla såväl vid följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;konseljer som vid regeringssammanträdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:295px;left:258px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:385px;left:259px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:994px;left:38px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:39px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:331px;text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:336px;"&gt;Underbilaga 7&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:351px;"&gt;till bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1976-10-08&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Eders Majestät!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sedan statsminister Palme den 20 september begärt att bli entledigad från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sin befattning beviljade jag samma dag honom och övriga statsråd entledigande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Efter samråd med företrädare för varje partigrupp inom riksdagen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överläggning med vice talmännen föreslog jag den 5 oktober riksdagen att till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ny statsminister utse herr Fälldin. Detta förslag godkändes av riksdagen den 7&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;oktober, och jag har på riksdagens vägnar utfärdat förordnande för den nye&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsministern, som i dag anmält de av honom utsedda statsråden för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:526px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;B 16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:645px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Bilaga 3 A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:97px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Nu gällande förordnanden enligt 7 kap. 5 § RF&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:132px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Föredragande statsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:134px;left:234px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Fr. o. m. Ärendegrupp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:132px;left:602px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Departement&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:167px;left:28px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Johannes Antonsson (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:308px;left:28px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Britt Mogård (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:407px;left:30px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Elvy Olsson (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:620px;left:30px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Nils G. Åsling (c)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Ingegerd Troedsson (m)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:831px;left:31px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Ola Ullsten (fp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Staffan Burenstam Linder (m) 76-10-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:166px;left:235px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;76-10-08 ”sorn ansvarig för samordningen av nor
diska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:67px;"&gt;samarbetsfrågor föredra de ärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:67px;"&gt;som omfattas av de i handelsdepartementets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:67px;"&gt;regleringsbrev upptagna anslagen A 5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:67px;"&gt;kostnader för nordiskt samarbete och A 6&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:67px;"&gt;Nordiska ministerrådssekretariatet”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;76-10-08 kyrkliga ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;76-10-08 1. ungdomsorganisationers verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:67px;"&gt;och därmed sammanhängande frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:68px;"&gt;2. skolväsendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:68px;"&gt;3. lärarutbildningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;76-11-25 lagstiftningsärenden som rör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:69px;"&gt;1. expropriation och förköp av fast egendom.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:68px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:69px;"&gt;2. fastighetsbildning, inbegripet äganderättsutredning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:69px;"&gt;och legalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:69px;"&gt;3. gemensamhetsanläggningar, samfälligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:69px;"&gt;och ledningsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:69px;"&gt;4. allmänna vatten- och avloppsanläggningar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:69px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:69px;"&gt;5. tomträtt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;76-10-08 1. regionalpolitiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:70px;"&gt;2. företagarföreningarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;76-10-08 1. den allmänna hälsovården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:70px;"&gt;2. handikappvård och rehabilitering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:70px;"&gt;3. sjukvårdsväsendet, inbegripet frågor om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:70px;"&gt;utövning av läkar- och tandläkaryrkena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:70px;"&gt;och frågor om rättsmedicinska och rättspsykiatriska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:70px;"&gt;undersökningar, samt apoteksväsendet
76-10-08 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:70px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;internationellt utvecklingssamarbete&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;77-01-14 invandrar- och medborgarskapsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:167px;left:603px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;handels&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:275px;left:603px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:407px;left:603px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;justitie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:623px;left:605px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;arbetsmarknad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:681px;left:605px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;social&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:831px;left:607px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utrikes&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;arbetsmarknad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:887px;left:320px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utrikeshandeln med undantag av samfärd- utrikes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;selfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:938px;left:36px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Olof Johansson (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:937px;left:244px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;76-10-08 1. energipolitiken industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:64px;"&gt;2. teknisk forskning och utveckling&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;76-10-14 provning, kontroll och standardisering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:125px;left:33px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:158px;left:33px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:33px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Föredragande statsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fr. o. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ärendegrupp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Departement&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Birgit Friggebo (fp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;76-10-08&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;bostadsbyggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;bostad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;76-11-25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;lagstiftningsärenden som rör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1. hyra och hyresreglering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2. förvärv och förvaltning av hyresfas-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3. bostadsrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;justitie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:44px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:95px;left:44px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:245px;left:43px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:27px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:352px;"&gt;Bilaga 3 B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;PM angående ändrad departementsorganisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Departementsorganisationen ändrades den 25 november 1976. Finansdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;delades då i två departement - ekonomi- (E) och budgetdepartementen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;(B).1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Gällande regler&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt 7 kap. 1 § RF skall för beredning av regeringsärenden Finnas ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringskansli. I detta skall ingå departement för skilda verksamhetsgrenar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Regeringen fördelar ärendena mellan departementen och statsministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utser bland statsråden chefer för departementen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vilka departement som finns, ärendefördelningen mellan dessa m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framgår av departementsförordningen (1963:214, senast omtryckt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1976:1052).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Ekonomidepartementets uppgifter och organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Inom ekonomidepartementet utarbetas de allmänna riktlinjerna för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ekonomiska politiken och den principiella inriktningen av finans- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kreditpolitiska åtgärder. Redovisningen av dessa sker främst i finansplanerna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Ekonomidepartementet svarar också för utarbetande av långtidsutredningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och för förslag till förändringar av kapitalmarknadens organisation.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;En annan uppgift för ekonomidepartementet är att i samarbete med andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departement bedöma de samhällsekonomiska effekterna av olika beslutade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och planerade åtgärder samt att klarlägga åtgärdernas konsekvenser för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;övergripande samhällsekonomiska mål. Departementet svarar vidare för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;internationellt ekonomiskt samarbete, omfattande även det finansiella och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;valutapolitiska området. I departementets verksamhet ingår även att bereda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;frågor som rör den statliga statistikproduktionen, bank- och försäkringsväsendet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; fondbörsen, myntväsendet m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Departementet är organiserat på fem sakenheter (se figur 1). En av dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bereder frågor som gäller riktlinjerna för den ekonomiska politiken på kort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sikt. Enheten för finanspolitik utför inkomstberäkningar, analyser av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inkomstfördelningsfrågor samt skatte- och transfereringssystemets effekter,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;m. m. Inom en särskild enhet bereds frågor om riktlinjerna för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ekonomiska politiken rörande samhällsutvecklingen på längre sikt. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;internationella enheten följer löpande den internationella ekonomiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1024px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1 Samtidigt ändrades förkortningen för bostadsdepartementet från B till Bo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:54px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utvecklingen och deltar i internationellt förhandlingsarbete. Bank- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;försäkringsenheten, som överförts från finansdepartementet, bereder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ärenden i fråga om lagstiftning om bank- och försäkringsväsendet samt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kredit- och valutapolitiska frågor m. m. Dessutom finns en särskild arbetsgrupp &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som under chefskap av expeditionschefen/rättschefen bl. a. handlägger &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;administrativa ärenden, ekonomidepartementets avsnitt i budgetpropositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och ärenden som rör den statliga statistikproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I departementet finns slutligen ett samordningskansli som svarar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kontakten med motsvarande organ i statsrådsberedningen och i arbetsmarknadsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Chefstjänstemännen i ekonomidepartementet är en statssekreterare, en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;planeringschef och en expeditionschef/rättschef. Tjänsterna som statssekreterare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och planeringschef har överförts från finansdepartementet. För&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;expeditionschefen/rättschefen föreslås i budgetpropositionen (prop. 1976/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;77:100, bilaga 10 s. 5) att en ordinarie tjänst inrättas. För cheferna för fyra av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de fem sakenheterna har kanslirådstjänster överförts från finansdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;. Två av dessa har bytts ut mot tjänster för departementsråd. För chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den femte sakenheten har en kanslirådstjänst inrättats. I övrigt har från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finansdpartementet överförts 22 tjänster för handläggande personal och åtta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tjänster för övrig personal. Fem handläggar- och fem biträdestjänster har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inrättats. I samband med bildandet av departementet inrättades således&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanlagt 7 handläggartjänster och 5 tjänster för övrig personal, medan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;övriga tjänster överfördes från finansdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt förslag i budgetpropositionen för 1977/78 skall i departementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finnas 50 tjänster, varav 37 avser handläggande personal och 13 övrig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Till ekonomidepartementet hör 13 förvaltningsmyndigheter, bl. a. myntverket,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; statistiska centralbyrån, bankinspektionen, försäkringsinspektionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och konjunkturinstitutet. Vidare överfördes från finansdepartementet nio&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommittéer. Bland dessa kommittéer återfinns 1968 års kapitalmarknadsutredning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(Fi 1969:59) och utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kapitaltillväxten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Budgetdepartementets uppgifter och organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Huvuddelen av det tidigare finansdepartementets uppgifter handläggs av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det nybildade budgetdepartementet. Departementets verksamhet avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;således främst beredning av frågor om skatteväsendet och samordning av alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;frågor som rör statens budget. Till departementets verksamhetsområde hör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vidare ärenden som gäller skatteutjämningsbidrag till kommunerna och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra kommunalekonomiska frågor, rationalisering och revision inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsförvaltningen samt presstöd och samhällsinformation. Till budgetdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överfördes även frågor om arbets- och anställningsvillkor i allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tjänst samt personaladministrativa och personalpolitiska frågor för statligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Figur 1: Ekonomidepartementets organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:29px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:127px;left:185px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Statsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:165px;left:173px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Chefstjänsteman:&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Statssekreterare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Planeringschef&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Expeöitioi—&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;rättschef &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:206px;left:204px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;litionschef/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:361px;left:175px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Särskild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;arbetsgrupp:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;ada. ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;dep, hurudtitel. statl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:269px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Bank- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;försäkringsenhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;(3)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:267px;left:149px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Enhet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;finanspolitik &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;(F)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:266px;left:364px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Kortsiktsenheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;(K)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:265px;left:468px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Internationellaenheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;(i)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:502px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:14px;"&gt;Ärenden rörande tullar och tullväsendet har den 1 februari 1977 överförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till handelsdepartementets verksamhetsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Budgetdepartementets organisation framgår av figur 2. I departementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;finns en budgetavdelning, som bereder de på departementet ankommande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;frågor om den ekonomiska politiken, som i första hand rör resursfördelning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. m. Vidare svarar budgetavdelningen bl. a. för frågor om budgetregleringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i allmänhet. Därutöver finns tio arbetsenheter för följande sakområden:
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt; administrativa ärenden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. ärenden om kommunala lån och fonder samt kommunal skatteutjämning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. frågor om företagsbeskattning, taxeringskontroll, m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. frågor om direkt beskattning i övrigt (företrädesvis fysiska personers&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beskattning), folkbokföring och uppbörd, avstående av statsverkets fordran,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;5. frågor om dubbelbeskattningsavtal, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;6. frågor om arvs- och gåvoskatt, indirekt beskattning, alkohollagstiftning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;7. frågor om löner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;8. frågor om pensionsförmåner, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;9. inflytandefrågor, m. m.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:356px;left:167px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:131px;left:384px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:163px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:152px;left:163px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:157px;left:223px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:161px;left:163px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:229px;left:164px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:245px;left:83px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:262px;left:29px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:463px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:251px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:356px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:337px;left:464px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:337px;left:357px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:338px;left:251px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:338px;left:31px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:262px;left:31px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:130px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:262px;left:139px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:163px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:161px;left:164px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:262px;left:235px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:230px;left:242px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:251px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:112px;left:281px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:161px;left:320px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:264px;left:347px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:356px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:454px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:464px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:560px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;10. frågor om personaladministrativ utveckling och organisation, omlokalisering,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; personalutbildning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I departementet finns vidare ett statistiskt sekretariat, som biträder inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departementet och dess kommittéer med statistiska uppgifter, ett rättssekretariat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för rättsfrågor rörande arbetstagare i allmän tjänst m. m. och en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sektion för skälighetsfrågor inom löneområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Gemensam beteckning för de arbetsenheter, som nämnts ovan under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;punkterna 7-10, samt för rättssekretariatet och sektionen för skälighetsfrågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom löneområdet är personalenheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Till departementet räknas också departementens organisationsavdelning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(OA) som är ett gemensamt organ för samtliga departement inom utrikesdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(ej med i figur 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Chefstjänstemän i budgetdepartementet är två statssekreterare, två expeditionschefer,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; två rättschefer och en budgetchef. Den ene av expeditionscheferna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och rättscheferna har sina arbetsuppgifter inom personalenheternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sakområden. Som tidigare nämnts överfördes en av finansdepartementets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;båda statssekreterartjänster till ekonomidepartementet. Som ersättning inrättades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför en ny tjänst som statssekreterare för de löne- och personalfrågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samt medbestämmandefrågor som rör de statligt anställda. Tjänsten föreslås i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;budgetpropositionen (prop. 1976/77:100, bilaga 11, s. 11) bli ordinarie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För budgetåret 1977/78 föreslås det totala antalet tjänster i budgetdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(inklusive departementens organisationsavdelning) bli 177. Härav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgör 113 tjänster för handläggande personal och 64 för övrig personal.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Motsvarande siffror för finansdepartementets del var för budgetåret 1976/77&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;205, 134 resp. 71.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Till budgetdepartementet hör 35 förvaltningsmyndigheter med uppgifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som omfattar bl. a. rationalisering och revision, skatteadministration, lokalförsöijning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och personalfrågor. Flertalet kommittéer inom finansdepartementets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verksamhetsområde (20 kommittéer) överfördes till budgetdepartementet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Figur 2: Budgetdepartementets organisation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;B 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:427px;left:34px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:222px;left:110px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:147px;left:288px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;U I B -P&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;:o w o d)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;Vi-P C rtJ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:10px;"&gt;d&amp;gt; »rt »O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;C£ U&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;o to u s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;•H-H O O&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;-PiH 5? m&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:105px;left:378px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:203px;left:379px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:304px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:519px;left:253px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;Ih -p&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;cd cd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;•p -p&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:685px;left:129px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:715px;left:118px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&amp;lt;H +&amp;gt; • -P t»0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;d) c6 CU -P TJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;Ä -P K :ed 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;o to W fe CQ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:508px;left:387px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:269px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;I • m&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;03 C tjOrH&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;W)-P C rH&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;(ff-P .H O&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;+*&amp;lt;« t. I
d) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:269px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;^ d) Pt&amp;lt; &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;« H C&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;:o n&amp;gt; tö o&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;fe ,o -P ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:549px;left:494px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:619px;left:404px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:578px;left:494px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:13px;"&gt;•H C rH&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;O -P rH •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:18px;"&gt;« -P O C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;I -p cd .C -p&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;m -p St o&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;&amp;gt; a mx -H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;P .* &amp;lt;U rH -p&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;-&amp;lt; n «J M&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:708px;left:525px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:733px;left:387px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;0 ^ C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;n3 ’H d&amp;gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&amp;lt; -P t3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:772px;left:381px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:427px;left:33px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:222px;left:110px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:595px;left:112px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:445px;left:246px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:105px;left:378px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:679px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:519px;left:489px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:207px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:284px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:197px;left:379px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:203px;left:379px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:221px;left:285px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:222px;left:208px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:243px;left:238px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:296px;left:379px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:300px;left:189px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:303px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:385px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:394px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:475px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:487px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:568px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:578px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:634px;left:490px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:651px;left:490px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:672px;left:190px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:746px;left:490px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:762px;left:381px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:764px;left:490px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:772px;left:380px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:299px;left:93px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:207px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:263px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:578px;left:277px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:243px;left:277px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:283px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:341px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:148px;left:362px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:521px;left:363px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:573px;left:479px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:222px;left:238px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:222px;left:310px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:31px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:367px;"&gt;Bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;PM angående förändringar i kommittéväsendet efter regeringsskiftet den 8&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;oktober 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I denna PM redovisas en undersökning av vissa förändringar som inträffat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom kommittéväsendet undertiden från regeringsskiftet den 8 oktober 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till och med februari månad 1977. Materialet för undersökningen är 1977 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kommittéberättelse (Skr 1976/77:103) kompletterad med uppgifter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;erhållits från statsrådsberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I undersökningen har tre typer av förändringar sedan regeringsskiftet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kartlagts:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1. Nedlagda kommittéer (se underbilaga 1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2. Kommittéer som erhållit tilläggsdirektiv (underbilaga 2)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3. Förändringar i kommittéernas personsammansättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Att undersöka vilka kommittéer som upphört eller som erhållit tilläggsdirektiv &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har inte inneburit några problem. Den tredje uppgiften kräver däremot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en speciell metodik för att vara av intresse i detta sammanhang. Denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;metodik diskuteras närmare under avsnitt 3 nedan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Undersökningens huvudresultat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1. Nedlagda kommittéer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Sedan regeringsskiftet har fem kommittéer upphört utan att ha slutfört sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;arbete. Fyra av dessa kommittéer har ersatts med tre nytillsatta kommittéer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med andra eller delvis andra direktiv och med förändrad personsammansättning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Enligt sina direktiv skall sålunda den nytillsatta utredningen (Fi&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1976:06) om kommunernas ekonomi, som tillkallades enligt regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bemyndigande den 18 november, fullfölja det arbete som har påbörjats inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08) och 1976 års skatteutjämningsutredning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(Fi 1975:09). Arbetsgruppen (Kn 1976:01) för översyn av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan har genom regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bemyndigande 22 december ersatts av en parlamentariskt sammansatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredning i samma ämne. Vidare har utredningen (Kn 1976:04) om vidgad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;länsdemokrati ersatt utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvudmannaskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den femte kommittén som lagts ned är delegationen (Ju 1973:03) för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jämställdhet mellan män och kvinnor, vars uppdrag överlämnats till den före&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsskiftet tillsatta kommittén (Ju 1976:08) att utreda frågor om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jämställdhet mellan män och kvinnor. Denna kommitté har efter regeringsskiftet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förts över från justitie- till arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2. Kommittéer som erhållit tilläggsdirektiv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Av de 276 kommittéer som var verksamma vid regeringsskiftet har 15&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erhållit tilläggsdirektiv t. o. m. februari månad 1977 (se bilaga 2). Fem av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dessa kommittéer hör hemma inom utbildningsdepartementets område, två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom vardera justitie-, kommunikations- och budgetdepartementen samt en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom försvars-, jordbruks-, handels- och arbetsmarknadsdepartementen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3. Personförändringar inom kommittéväsendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som inledningsvis angavs måste i denna del av undersökningen vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avgränsningar och definitioner göras för att resultaten skall vara av intresse i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För det första är det uppenbarligen endast intressant att redovisa förändringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;när det gäller ordförande, ledamöter och sakkunniga, inte beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;experter, sekreterare och annan biträdes personal i kommittéerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För det andra bör endast sådana förändringar redovisas som - med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillämpning av på förhand angivna kriterier - kan antas ha en politisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innebörd. Intresset bör då i första hand riktas mot förordnanden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;entlediganden av personer som - såvitt framgår av undersökningsmaterialet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- är statsråd, riksdagsledamot, kommunalråd eller landstingsråd, i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;undersökning kallade yrkespolitiker. Som yrkespolitiker betraktas däremot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;exempelvis inte landshövding som tidigare varit statsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En grupp av tjänstemän som spelaren framträdande roll inom utredningsväsendet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är statssekreterarna. I samband med regeringsskiftet lämnade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtliga statssekreterare utom kabinettssekreteraren och den ene av de båda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statssekreterarna på UD sina tjänster. Detsamma gällde departementens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;informationssekreterare. Härav kan dras slutsatsen att dessa tjänstemän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillsätts huvudsakligen på politiska grunder. Som politiska tjänstemän bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också betraktas tjänstemännen inom riksdagsgruppernas kanslier. Mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bakgrund av dessa uppgifter förefaller det således lämpligt att i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undersökning även redovisa förändringar som berört politiska tjänstemän i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nyss angiven mening. Naturligtvis skulle det vara möjligt att särredovisa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dessa förändringar men ett sådant förfaringssätt skulle leda till åtskilliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;komplikationer, framför allt i resultatredovisningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid analysen av resultaten har de politiska tjänstemännen förts till två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;grupper:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1) tjänstemän hos de nuvarande regeringspartierna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2) tjänstemän hos det förutvarande regeringspartiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Ytterligare en fråga av metodiskt slag skall till sist diskuteras. Sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsskiftet har det i viss utsträckning förekommit personskiften inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéerna, där endast den förordnade eller den entledigade är yrkespolitiker &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller politisk tjänsteman. Med tillämpning av nyss angivna kriterier&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle då endast ena parten i personbytet redovisas. Detta skulle troligen ge en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mindre intressant och i vissa fall rent av missvisande bild av förändringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;karaktär. Därför omfattar undersökningen alla beslut om förändringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kommittéernas personsammansättning som berör minst en yrkespolitiker eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;politisk tjänsteman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I den följande redovisningen av undersökningens resultat behandlas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;personförändringarna i två avsnitt. Det första avsnittet gäller utredningsordförande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;och särskilda utredningsmän (”enmansutredningar”), det andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;ledamöter och sakkunniga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Ordförande och utredningsmän. Vid regeringsskiftet den 8 oktober var 276&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommittéer verksamma. Vid denna tidpunkt leddes 69 kommittéer (25 %) av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;personer som med tillämpning av förut angivna kriterium kan betecknas som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkespolitiker eller politiska tjänstemän. Två av dessa hade sin politiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hemvist inom något av de nuvarande regeringspartierna, medan resterande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;67 personer kom från det förutvarande regeringspartiet. Men det bör alltså&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;understrykas att ordförande eller utredningsmän i tre av fyra statliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommittéer alltså inte var yrkespolitiker eller politiska tjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Någon minskning i sistnämnda hänseende har inte kunnat iakttas efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringsskiftet. Resultaten av undersökningen tyder snarast på en svag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;tendens i motsatt riktning: en ökning av andelen kommittéer med ”opolitisk” &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ordförande eller utredningsman. Nio kommittéer, som före regeringsskiftet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hade en ordförande eller motsvarande med anknytning till det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;socialdemokratiska partiet, har därefter fått ”opolitiska” ordförande. Nettoresultatet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av ökningen blir emellertid endast sex på grund av att i ett fall en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;”opolitisk” ordförande ersatts av en borgerlig yrkespolitiker och i två fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;”opolitiska” ordförande entledigats utan att ersättare hittills utsetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som angavs ovan hade före regeringsskiftet 67 kommittéer ordförande eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredningsmän med socialdemokratisk anknytning. I drygt hälften av dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéer (35) har ingen förändring inträffat. 116 kommittéer har emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den tidigare ordföranden ersatts av en person med politisk hemvist inom de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nuvarande regeringspartierna. Som nyss framhölls har den socialdemokratiske &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ordföranden eller utredningsmannen i nio kommittéer ersatts av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;”opolitisk” person. I sju fall, slutligen, har den tidigare ordföranden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;entledigats och ej ersatts. Fem av dessa kommittéer har sedermera lagts ned&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(jfr ovan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Sammanlagt 32 utredningsordförande eller utredningsmän med anknytning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till det förutvarande regeringspartiet har således entledigats från sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppdrag. Huruvida detta skett på egen begäran eller på annat sätt har inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utretts. Här skall emellertid nämnas att enligt tidningsuppgifter den 30&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;september 1976 begärde elva utredningsordförande efter samråd med det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;socialdemokratiska partiet att bli entledigade. Åtta av dessa lämnade också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sedermera sina uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ledamöter, sakkunniga. Sedan regeringsskiftet har förändringar, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;berört minst en yrkespolitiker eller politisk tjänsteman, ägt rum inom 46 av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;276 kommittéerna. Två huvudtyper av förändringar kan urskiljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För det första har inom 20 kommittéer det politiska styrkeförhållandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förskjutits till de nuvarande regeringspartiernas favör. Denna effekt har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppkommit på olika sätt. Det vanligaste är att personer med anknytning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;något av de borgerliga partierna förordnats som ledamöter utan att samtidigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;någon ledamot entledigats. Kommitténs ledamotsantal har m. a. o. ökats. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;annan förändring med samma effekt är att antalet personer från de borgerliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;partierna som förordnats, är fler än dem som entledigats från samma partier.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Även i dessa fall har alltså en utökning av ledamotsantalet skett. Ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra förändringar som förskjutit styrkeförhållandet till borgerliga partiernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;favör är att ledamot från det socialdemokratiska partiet ersatts av borgerlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledamot och att ledamöter från socialdemokraterna entledigats utan att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ersättas i kommitté som innehåller ledamöter med anknytning till något av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;borgerliga partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den andra huvudtypen av förändring innebär att det skett personskiften&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som inte påverkat de politiska styrkeförhållandena åt något håll. En eller flera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledamöter från ett visst parti har ersatts av lika många ledamöter från samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;parti. Vanligen rör det sig i dessa fall om statsråd i den nuvarande regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sorn ersatts av annan person från samma parti. Denna typ av förändring har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ägt rum inom 18 kommittéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Här bör emellertid påpekas att i sju av dessa kommittéer har ordförandeskiften &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ägt rum, vilka samtliga påverkat de politiska styrkeförhållandena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom kommittén till fördel för regeringspartierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Bland övriga förändringar kan nämnas att i tre fall har statsråd i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nuvarande regeringen lämnat en kommitté utan att hittills ersättas av annan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;borgerlig yrkespolitiker. I dessa kommittéer har alltså styrkeförhållandena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förskjutits i socialdemokratisk favör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:40px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:329px;text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:336px;"&gt;Underbilaga 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:346px;"&gt;till bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Förändringar i kommittéväsendet efter regeringsskiftet den 8 oktober 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(t. o. m. februari 1977)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Nedlagda kommittéer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Ju 19. Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:55px;"&gt;kvinnor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 13. Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 27. 1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kn 10. Arbetsgruppen (Kn 1976:01) för översyn av kontakterna mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;medborgare och samhällsorgan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kn 11. Utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:55px;"&gt;huvudmannaskap m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:335px;"&gt;Underbilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:346px;"&gt;till bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Förändringar i kommittéväsendet efter regeringsskiftet den 8 oktober 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;(t. o. m. februari 1977)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kommittéer som erhållit tilläggsdirektiv:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Ju 11. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Ju 54. Utredningen (Ju 1976:04) för översyn av lagstiftningen om förmö
genhetsbrott
Fö &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;11. Beredningen för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:55px;"&gt;(BKF)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;K 20. Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;K 23. Utredningen (K 1976:02) om vissa körkortsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;B 8. Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;B 14. 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;U 15. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:56px;"&gt;(SSK)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;U 25. 1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;U 45. Studiestödsutredningen (U 1975:16)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;U 57. Utredningen (U 1976:06) om stöd till de fria trossamfundens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:56px;"&gt;teologiska seminarier m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;U 61. Utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala utbildningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Jo 13. Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;H 16. Utredningen (Fl 1976:03) om insyn i företagens marknads- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:56px;"&gt;produktplanering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;A 21. Kommittén (Ju 1976:08) att utreda frågor om jämställdhet mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:57px;"&gt;män och kvinnor, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1061px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;6 Riksdagen 1976/77. 4 samt. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kl) 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:40px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:365px;"&gt;Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;PM angående omfattningen av statsrådens beslutanderätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Som huvrdregel gäller att alla ärenden som kommer in till regeringskansliet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller som initieras där är regeringsärenden. Dessa ärenden skall i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 3 § RF avgöras kollektivt av regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid regeringssammanträde. Ett system med ministerstyrelse i regeringsärenden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;är således okänt för regeringsformen. Undantagna från principen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kollektivt beslutsfattande är dock regeringsärenden som gäller verkställighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom försvarsmakten av författningar eller särskilda regeringsbeslut. Dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden kan i den omfattning, som anges i lagen (1974:613)om handläggning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av vissa regeringsärenden, under statsministerns överinseende avgöras av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;chefen för det departement till vilket ärendena hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förandra ärenden inom regeringskansliet än regeringsärenden föreskrivs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;andra beslutsformer. Det är då fråga om beslut av departementschef eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;annat statsråd. Statsråds beslutanderätt kan i många fall med stöd av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;författningsbestämmelse överlämnas till tjänsteman i regeringskansliet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Ärenden som avgörs av statsråd eller av tjänsteman benämns departementsärenden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; Vilka slag av ärenden som är departementsärenden är denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undersöknings huvuduppgift att närmare kartlägga. Här skall endast nämnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att dessa ärenden huvudsakligen gäller administrationen inom ett departement &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;och de kommittéer och andra beredningsorgan som hör till ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departement. I viss begränsad utsträckning har departementschef också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutanderätt i frågor som gäller förhållanden utanför departementsorganisationen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och kommittéväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Slutligen skall erinras om att regeringsformen föreskriver att statsministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslutar i frågor som gäller regeringens sammansättning, bl. a. chefskapet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departementen och ansvarsområden för de statsråd som ej är departementschefer.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Kollektivt beslutsfattande kontra ministerstyrelse i regeringsärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under det utredningsarbete som föregick beslutet om 1974 års regeringsform &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreslogs av forfattningsutredningen (SOU 1963:16) en ordning för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsärendenas avgörande som avsåg att ”bringa form och realitet i bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överensstämmelse med varandra”. I fråga om ärenden som i realiteten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avgjordes och lämpligen borde avgöras av enskilt statsråd skulle även den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;formella beslutanderätten ligga hos denne. På motsvarande sätt borde enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredningen regeringsärenden som var av mera politisk natur eller i övrigt av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;större vikt avgöras av ministären i dess helhet genom ett kollektivt beslut för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilket också ett kollektivt ansvar borde komma i fråga. Utredningen föreslog i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enlighet härmed att statsråden samlade till ministerråd skulle utgöra den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;centrala gemensamma instansen i regeringens verksamhet och att i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;krets beslut borde fattas i alla ärenden av större vikt. Övriga regeringsärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle enligt förslaget delegeras till avgörande av enskilt statsråd. Vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillkomsten av vissa regeringsbeslut, bl. a. propositioner och andra skriftliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;meddelanden till riksdagen, författningar rörande regeringsarbetet och vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tjänstetillsättningar, ansåg utredningen det lämpligt att statschefen medverkade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Denna medverkan föreslogs i anslutning till då gällande ordning få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;formen av behandling i konselj av dessa regeringsärenden. Alla regeringsärenden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som togs upp i konselj skulle enligt förslaget dessförinnan ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandlats i ministerråd. Beslut i konseljärende föreslogs komma till stånd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;genom att konungen biträdde ministerrådets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Grundlagberedningen (SOU 1972:15) avvisade av principiella skäl-liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;f. ö. redan skett i direktiven till beredningen - författningsutredningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag om statschefens medverkan vid tillkomsten av regeringsbeslut. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beredningen borde beslutanderätten i regeringsärendena i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;parlamentarismens principer helt tillkomma ministären.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beredningen diskuterade vidare utförligt för- och nackdelar med den av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;författningsutredningen förordade uppdelning av regeringsärendena i ”rutinärenden”,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; som skulle avgöras av enskilt statsråd, och viktigare ärenden, i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vilka besluten skulle fattas av regeringen kollektivt. Beredningen erinrade i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;detta sammanhang om det pågående arbetet på att överföra beslutanderätten i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vissa regeringsärenden av enklare beskaffenhet till annan myndighet. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beredningens mening borde dessa strävanden kunna leda till att regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbete koncentrerades till viktigare frågor utan en uppdelning av det slag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;föreslogs av författningsutredningen. Beredningen rekommenderade en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fortsatt utflyttning av ärenden från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;På beslutsformerna i regeringen borde enligt beredningen i första hand&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ställas det kravet att de skall ge säkerhet för att ärendena blir omsorgsfullt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beredda och riktigt avgjorda. Beredningen ansåg det svårt att härvidlag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;generellt ge företräde åt vare sig ett system med ensambeslut eller ett system&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med samfällda beslut. Det var enligt beredningen emellertid inte osannolikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att det formellt enskilda ansvaret vid beslutsformen ”ensam minister” skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kunna leda till att samarbetet över departementsgränserna avtog. I varje fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kunde behovet av omsorgsfull beredning och prövning inte åberopas som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;stöd för att beslutsformen ”ensam minister” skulle vara överlägsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Ett andra syfte hos beslutsformerna kunde enligt beredningen sägas vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att ge underlag för utkrävande av ansvar, både i politiskt och i juridiskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;hänseende. Allmänt sett torde formen ”samfällda beslut” beträffande det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;politiska ansvaret snarast vara mera ändamålsenlig än ensambeslut, eftersom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det är ett intresse att regeringsarbetet så långt möjligt präglas av enhetliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;värderingar. Härtill kommer, att den samfällda beslutsformen bättre än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ensambeslut kan fånga upp alla de varierande beredningsformer som har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utvecklats i praxis. Vad gäller det juridiska ansvaret torde det enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;beredningen vara likgiltigt, om man väljer den ena eller den andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:548px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beslutsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Beredningen diskuterade vidare vilken verkan beslutsformen kan ha i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om regeringens sammanhållning. Det kan vara angeläget att regeringen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;särskilt om den består av företrädare för skilda partier, arbetar i former som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stimulerar till sammanhållning mellan statsråden. Ett samfällt ansvar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gentemot riksdagen och allmänheten torde skärpa kravet på sammanhållning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Beredningen framförde vidare den synpunkten att regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sammanhållning borde komma till uttryck även mot underordnade myndigheter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Det fanns, menade beredningen, en risk att en minister som ensam&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stod för vissa beslut i högre grad än nu skulle se sig oförhindrad att ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;underhandsdirektiv till sådana myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beredningen framhöll slutligen att en fördel med att alla regeringsärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avgjordes i en och samma form var att man i annat fall kunde befara att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;väcktes krav på överprövning hos regeringen i dess helhet av beslut som hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fattats i enklare form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beredningen kom på grundval av dessa överväganden fram till att avstå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från att förorda en uppdelning av regeringsärendena i enmansärenden och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kollektivärenden. Enligt beredningens förslag skulle beslutanderätten i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringsärenden tillkomma ministären och utövas vid regeringssammanträden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Undantag härifrån gjordes dock i fråga om regeringsärenden som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handlade om befälet över försvarsmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I propositionen 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordades beredningens förslag att i princip alla regeringsärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle avgöras av regeringen som ett kollektiv. Departementschefen, som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det väsentliga instämde i beredningens argumentering, betonade att enligt ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;parlamentariskt synsätt borde besluten i alla regeringsärenden färgas av eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtminstone vara förenliga med värderingar gemensamma för hela regeringen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Visserligen var det enligt departementschefen ofrånkomligt att ett avsevärt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antal ärenden måste avgöras efter reellt ställningstagande från endast en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledamot i regeringen. Men avgörandet borde i sådana fall vara ett uttryck, inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enbart för det enskilda statsrådets värderingar utan för hela regeringens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt departementschefen skulle en författningsmässig uppdelning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsärendena på enmansbeslut och samfällda beslut bara bristfälligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;komma att återspegla den verkliga beslutsprocessen inom regeringen. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;realiteten skulle säkerligen många ärenden som hänvisades till den kollektiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutsformen komma att avgöras utan att andra än föredraganden närmare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kände till frågan. Departementschefen ansåg det nämligen omöjligt att i en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författning dra en klar gräns kring de ärenden där ett gemensamt bedömande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verkligen skulle behövas och äga rum. Departementschefen pekade vidare på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riskerna för kompetenstvister i efterhand, huruvida ett statsråd hade varit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;behörigt att fatta ett visst beslut ensam, samt för krav på överprövning hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen i dess helhet av enmansbeslut. Slutligen framhöll departementschefen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i likhet med beredningen betydelsen av att arbetsmängden i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen ytterligare reduceras genom decentralisering av ärendegrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid riksdagsbehandlingen av propositionen anslöt sig riksdagen i enlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med konstitutionsutskottets förslag (KU 1973:26 s. 34) till de allmänna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;principer om regeringens arbetsformer som föreslagits i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Den konstitutionella ramen för statsrådens beslutanderätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;Övervägandena i samband med grundlagsreformen om formen för beslutsfattande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i regeringsärende resulterade således i den bestämmelse som finns i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;7 kap. 3 § RF och som har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3 § Regeringsärenden avgöres av regeringen vid regeringssammanträde.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Regeringsärenden som gäller verkställighet inom försvarsmakten av författningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller särskilda regeringsbeslut kan dock, i den omfattning som angives&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i lag, under statsministerns överinseende avgöras av chefen för det departement &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till vilket ärendena hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Motsvarande stadgande i 1809 års RF överensstämmer i sak och såsom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stadgandet kom att tillämpas i praxis med den nya regeringsformens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmelse. Stadgandet i 7 § i 1809 års RF löd:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;§ 7. Alla regeringsärenden, med undantag av sådana, som i 15 § omförmälas,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; skola inför Konungen i statsrådet föredragas och där avgöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;De i 15 § angivna ärendena var de s. k. kommandomålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Av betydelse för förevarande undersökning är frågan om hur förekomsten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av beslutanderätt för statsråden i vissa slags ärenden kan förenas med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringsformens - både den gamla och den nya - krav på kollektiv&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslutsform. Det avgörande härvidlag är innebörden av begreppet regeringsärende.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 Malmgrens m. fl. kommentar till gamla regeringsformens 7 § heter det att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;begreppet regeringsärende bör bestämmas rent formellt och anses omfatta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;varje ärende som författningsenligt skall prövas av Konungen. Malmgren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Att med hänsyn till innehållet, ärendets vikt och betydelse e. d. skilja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;regeringsärenden från andra låter sig ej göra. Även en obetydlig dispensfråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;är ett regeringsärende, och ett ärende som först handlagts av ett ämbetsverk,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;blir regeringsärende, då det kommer till K.M:t.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Malmgren framhåller vidare att om det i vederbörlig ordning bestämmes,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att ett ärende icke vidare skall avgöras av K. M:t, utan av någon ämbetsmyndighet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; så upphör ärendet därigenom att vara ett regeringsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;I Malmgrens kommentar ställs sedan frågan om RF § 7 är till hinder för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;införandet avs. k. ministerstyrelse (med beslutanderätt för departementscheferna).&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Enligt Malmgren bör denna fråga besvaras nekande, då 7 § visserligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;stadgar, att ärendena skall avgöras inför konungen i statsrådet, så länge de är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringsärenden, men icke förbjuder statsråden att handlägga och avgöra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ärenden som ej är regeringsärenden. Däremot bör man säga, tillägger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Malmgren, att ministerstyrelse ”icke står väl tillsammans med den kollegiala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;karaktär och den solidariska ansvarighet, som ministären äger”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utan att utvecklas lika ingående är det samma ståndpunkt som intas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;departementschefen i grundlagspropositionen (prop. 1973:90, s. 184). Där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sägs att vad som är ett regeringsärende får i första hand bestämmas formellt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Enligt departementschefen är det emellertid uppenbart att regeln om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kollektiv beslutsform inte får kringgås på så sätt att ärenden förklaras vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departementschefsärenden. Principen måste vara att alla frågor som anses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kräva ett ställningstagande från någon i regeringskretsen skall behandlas som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringsärenden. Enligt departementschefen bygger de särskilda bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om handläggning av kommandomål på denna tanke. Departementschefen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;anser dock att det även i fortsättningen bör vara möjligt att i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;särskild författning förlägga den formella beslutanderätten hos en departementschef.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; En särställning i det avseendet intar enligt departementschefen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslut som hör till beredningen av regeringsärenden och beslut som gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;administrationen inom ett departement. Departementschefen erinrar också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om utrikesdepartementets myndighetsfunktioner och chefens för justitiedepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;befogenheter enligt tryckfrihetsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Bestämmelser rörande handläggningen av departementsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 proposition 1971:30 med förslag till förvaltningslag uttalade departementschefen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(s. 319) att lagen inte till någon del borde göras tillämplig hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Kungl. Maj:t i statsrådet. Departementschefen utgick från att handläggningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av ärenden hos Kungl. Maj:t i tillämpliga delar följde samma principer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som enligt lagen skulle gälla för underordnade myndigheter. Departementschefen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansåg däremot att lagen borde gälla utan undantag beträffande ärende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hos departementschef, när han på grund av särskilt bemyndigande fungerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som förvaltningsmyndighet med självständig beslutanderätt, t. ex. i personalärenden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Förvaltningslagens bestämmelser skulle i princip gälla också i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden hos departementschef om utlämnande av allmän handling. Förfarandereglema &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i 2 kap. tryckfrihetsförordningen tog dock givetvis över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motsvarande bestämmelser i förvaltningslagen. Departementschefen erinrade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;slutligen om att förvaltningslagen skulle bli tillämplig också när&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tjänsteman i departementet på grund av delegation handlade ett ärende i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Undersökningens uppläggning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den undersökning som företagits syftar till att kartlägga omfattningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och innehållet i den beslutanderätt som enligt författningsbestämmelser och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskilda regeringsbeslut tillkommer i första hand departementscheferna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;men också övriga statsråd. 1 undersökningen redovisas dock ej utrikesministerns &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;befogenheter, vilka på grund av sin omfattning och speciella karaktär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör ägnas en särskild undersökning. Inte heller handelsministerns befogenheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;såsom föredragande i utrikeshandelsfrågor har undersökts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Undersökningens bas utgörs av en genomgång av 1975 års protokoll i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;departementsärenden för samtliga departement utom UD. Protokollen har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bedömts ge ett gott underlag för den åsyftade undersökningen trots att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inte föreligger något krav på protokollering av besluten i departementsärenden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Det heter nämligen i 18 a § i förordningen (1965:386) med instruktion för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringskansliet att i fråga om varje beslut av departementschef eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tjänsteman i departement eller departementens organisationsavdelning skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finnas protokoll eller annan handling varav framgår vem som fattade beslutet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslutets dag och dess innehåll. Enligt statsrådsberedningens skrivanvisningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående utformningen av protokoll och expeditioner m. m. (daterade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975-01-02) skall regeln vara att alla departementsbeslut tas in i departementsprotokollet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; såvida inte ”beslutet är av beskaffenhet att kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antecknas på handling i ärendet” (s. 15).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Praxis vid departementens tillämpning av denna regel synes vara tämligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enhetlig. Vad som således endast undantagsvis återfinns i protokollen är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut som hör till den normala beredningen av ett ärende, t. ex. beslut om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;remiss av ärende och om kommunikation av remissyttrande. Sådana beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fattas i regel inte heller av departementschefen utan av chefstjänsteman eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;annan tjänsteman, som departementschefen utser (17 S instruktionen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;regeringskansliet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Sammanfattningsvis kan alltså sägas att departementsärendena kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppdelas dels med hänsyn till om statsråd eller tjänsteman fattat beslutet, dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med hänsyn till om beslutet är protokollfört eller inte. Vad undersökningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;omfattar är av statsråd [aliade, protokollförda beslut i departementsärenden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Antalet protokollförda tjänstemannabeslut är ganska begränsat och hänför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sig huvudsakligen till ärenden som rör departementspersonalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande undersökningsmetoden skall blott ytterligare nämnas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;protokollsgenomgången självklart har kompletterats med studier av författningsbestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och förarbeten till dessa, förfrågningar på departementen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Olika huvudgrupper av departementsärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Som antyddes inledningsvis kan departementsärendena indelas i tre större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grupper med hänsyn till deras sakliga beskaffenhet. Den första gruppen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ärenden gäller administrationen inom ett departement. Hit hör då främst olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;personalfrågor såsom tillsättning och entledigande av personal, personalens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tjänstgörings- och lönevillkor m. m. Departementschefens beslutanderätt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dessa frågor hör naturligt samman med chefskapet över departementet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Departementschefens funktion i dessa sammanhang är alltså densamma som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;chefen för en förvaltningsmyndighet och/eller myndighetens styrelse har i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;motsvarande ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Nära besläktade med denna ärendegrupp är kommittéärendena. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommittéärenden avses i detta sammanhang förordnande och entledigande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av kommittépersonal, frågor om formerna för hur utredningsarbetet skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bedrivas och redovisas m. m. Kommittéerna (och andra berednings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samrådsorgan som tillsätts av regeringen eller efter regeringens bemyndigande) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;är visserligen självständiga beredningsorgan som på grundval av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;direktiv eller allmänna riktlinjer som utfärdas har att förbereda regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslut i olika frågor. Men antingen kommittén tillkallas av regeringen eller,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;såsom vanligen är fallet, av ett enskilt statsråd efter regeringens bemyndigande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har kommittén genom sin ämnesinriktning en anknytning till ett visst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;departement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den tredje gruppen av departementsärenden gäller frågor som ligger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utanför departementen och kommittéerna, i fortsättningen kallade externa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden. Denna ärendegrupp har en oenhetlig sammansättning. Med viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förenkling kan man dock säga att den huvudsakligen innehåller två slags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden, dels ärenden i vilka det ”normalt” borde tillkomma regeringen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;besluta men som av praktiska eller av vissa speciella skäl bör få avgöras av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsråd, dels ärenden vilkas beredning kräver ett ”externt” statsrådsbeslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och som alltså senare kommer under regeringens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En uppdelning av de under år 1975 protokollförda statsrådsbesluten i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementsärenden i dessa tre huvudgrupper har i allmänhet inte inneburit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;några svårigheter. Vissa gränsdragningsproblem har dock förelegat. Några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;exempel skall anföras. Framställningar från enskilda, myndigheter, organisationer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. m. har i allmänhet förts till kategorin externa ärenden. Framställningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som gäller t. ex. anställning vid departementet och representation&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i kommittéer har emellertid räknats till ärendegrupperna för departementsadministration &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resp. kommittéväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En annan grupp av ärenden, som vållat vissa problem vid klassificeringen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gäller olika frågor, vanligen personalfrågor, rörande arbetsgrupper, samrådsorgan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; nämnder och andra liknande organ. Klassificeringsprinciperna har här&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;varit följande. Ärenden som gäller en arbetsgrupp eller motsvarande som ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statsråd inrättat inom ett departement för beredning av viss fråga har förts till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den administrativa ärendegruppen. Som kommittéärenden har betraktats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärenden rörande berednings- eller samrådsorgan, som inrättats på samma sätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som ”vanliga” kommittéer, dvs. i regel av statsråd efter regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bemyndigande, under förutsättning av att organet har en ”tillfällig” karaktär.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Rör ärendet däremot organ av mera ”permanent” karaktär, då vanligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;benämnd nämnd, har det förts till de externa ärendena. Gränsen mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;”tillfälliga” och ”permanenta” organ har dragits med hjälp av 6 § departementsförordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(1963:214). De organ som räknas upp i denna paragraf&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som hörande till visst departement har ansetts vara ”permanenta” och övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;organ ”tillfälliga”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Tab. 1. Antalet protokollförda statsrådsbeslut år 1975 fördelade på ärendetyp &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och departement&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:102px;left:21px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ärendetyp Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Departementsadmini-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;strationen 2181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1572&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 459&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kommittéväsendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;m. m. 2143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 945&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Externa förhållan-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;den 804&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 769&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa 1 236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;338&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;363&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;380&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;686&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;483&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5 173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:321px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;1 Härav avser 38 ärenden statsrådsberedningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;2 Inklusive ärenden som gäller departementens organisationsavdelning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;3 Härav avser 27 ärenden kommitté som tillkallats av statsråd knutet tili statsrådsberedningen
-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:450px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Av tabell 1 framgår att det totala antalet protokollförda statsrådsbeslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;under år 1975 uppgick till närmare 5 200. Av dessa avsåg ca 37 %&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommittéväsendet, 34 % externa förhållanden och de resterande dryga 28 %&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;interna departementsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En jämförelse mellan departementen ger vid handen att justitiedepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har väsentligt fler departementsärenden än övriga departement.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Förklaringen härtill är de särskilda befogenheter som justitieministern har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;när det gäller tryckfriheten. Räknar man bort denna ärendegrupp (ca 560&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden) blir resultatet av departementsjämförelsen följande. Störst var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;justitie- och utbildningsdepartementen som under år 1975 hade var för sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närmare 700 departementsärenden. Näst störst var jordbruksdepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med knappt 500 ärenden. Därnäst kom industridepartementet,där något över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;400 ärenden avgjordes under år 1975. Mellan 300 och 400 departementsärenden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslöts under året inom vart och ett av försvars-, kommunikations-,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finans- och arbetsmarknadsdepartementen. Färre än 300 ärenden hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;social-, handels-, bostads- och kommundepartementen. Minst av dem var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommundepartementet med ca 130 ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En närmare analys av skillnaderna mellan departementen kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;göras i det följande, där de tre huvudgrupperna av departementsärenden tas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upp till behandling var för sig. Dessförinnan skall emellertid nämnas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statistiska undersökningarav departementsärendena harföretagits vid ett par&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidigare tillfällen i samband med att regeringsarbetet utretts. Dessa undersökningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ligger förhållandevis långt tillbaka i tiden och har redan av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anledningen begränsat värde som jämförelse. Härtill kommer att i ingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dessa undersökningar lämnas närmare upplysningar om hur beräkningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gått till, något som ökar osäkerheten i de slutsatser som sådana jämförelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:112px;left:30px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:146px;left:31px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:170px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:297px;left:32px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;skulle kunna ge anledning till. Det har därför inte ansetts meningsfullt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;använda dessa undersökningar i jämförande syfte.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Departementsadministrationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Gällande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Departementschefens beslutanderätt i frågor som gäller departementets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbetsorganisation och personal grundar sig främst på bestämmelser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förordningen (1965:386, omtryckt 1974:834) med instruktion för regeringskansliet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Instruktionen tillämpas inom statsrådsberedningen och inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samtliga departement med undantag av utrikesdepartementet. För UD finns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en särskild instruktion (1965:857), som bl. a. innehåller bestämmelser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;motsvarande hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 instruktionen för regeringskansliet finns bestämmelserom arbetsfördelning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;m. m. inom departementen. Departementschefen får därutöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;meddela ytterligare föreskrifter. Departementschefen får också besluta om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avvikelser från instruktionens bestämmelserom arbetsfördelning (13 S). Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stöd av detta stadgande fastställer departementschefen bl. a. en arbetsordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Departementschefens beslutanderätt i personalärenden gäller bl. a. frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;om tjänstetillsättning, semester och annan ledighet samt vikariat. När det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller tjänstemännen i lönegrad F 23/24 och däröver beslutar dock regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i vissa personalfrågor. Tjänster i dessa lönegrader tillsätts således av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen (22 §). Likaså prövar regeringen fråga som gäller dessa tjänstemäns &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ledighet för ”annat än sjukdom eller sådant allmänt uppdrag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;meddelats av regeringen eller på grund av regeringens bemyndigande, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledigheten skall vara minst sex månader i följd” (24 ij).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Även frågor om upphörande av anställning prövas i allmänhet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementschefen (27 $). Så är exempelvis fallet då tjänsteman uppnått den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ålder som anges i avtal om statlig pension eller motsvarande avtal (lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(1976:600) om offentlig anställning (LOA) 7 kap. 3 §) eller då tjänstemannen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;själv begärt entledigande. Även tvångsentledigande vid nedsatt arbetsförmåga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på grund av sjukdom e. d. (LOA 7 kap. 4 fj) beslutas av departementschefen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Fråga om uppsägning av tjänsteman enligt lagen (1974:12) om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anställningsskydd (LOA 7 kap. 2 $) prövas beträffande tjänst eller vikariat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;som regeringen tillsätter av regeringen och i övrigt av departementschefen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I instruktionen för regeringskansliet finns en generell delegationsregel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1 De undersökningar som här avses är:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Betänkande angående statsdepartementens verksamhetsområden och arbetsformer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;m. m., avgivet av Axel Schotte, Stockholm 1917.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Utredningen angående statsdepartementens organisation (SOU 1939:44)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Författningsutredningen: 11 Regeringsarbete! (SOU 1958:14)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Den stadgaratt departementschefen får förordna tjänsteman i departementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;eller i departementens organisationsavdelning att avgöra ärende rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departementets organisation som ankommer på departementschefen men&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;”ej är av sådan beskaffenhet att det bör avgöras av denne” (16§). Hur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;omfattande delegationen får vara anges närmare för varje särskild typ av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärende, där beslutanderätten enligt instruktionen ligger hos departementschefen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Bl. a. får tjänster i högst lönegrad F 4 och annan personal med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;motsvarande löneställning tillsättas av tjänsteman som departementschefen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;bestämmer(22 fj). Även beslutanderätten i fråga om förläggning av personalens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;semester och om annan ledighet än semester kan delegeras till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tjänsteman i departementet (24 §). Delegation får vidare förekomma i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärenden som gäller upphörande av anställning på grund av pensionering eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på tjänstemannens egen begäran (27 §). När dessa delegationsmöjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utnyttjats är det vanligen departementets expeditionschef som erhållit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;beslutanderätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Härskall ytterligare nämnas, att i många författningar och även i avtal, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;staten har ingått med arbetsmarknadens parter, gäller i personalfrågor och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;liknande att beslutanderätten tillkommer ”myndigheten”, ”vederbörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;myndighet”, ”den myndighet hos vilken tjänstemannen är anställd” etc. Är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en sådan bestämmelse tillämplig på departementen avses med ”myndigheten” &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller det motsvarande uttryck som använts vederbörande departementschef.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Därvid förutsätts naturligtvis att det inte framgår klart av författningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller avtalet i övrigt att annan myndighet åsyftas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Som exempel på författningar, där med ”myndigheten” avses vederbörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departementschef, kan nämnas lagen (1976:600) om offentlig anställning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; anställningsförordningen (1965:601) och allmänt resereglemente&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(1952:735).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Undersökningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utgångspunkten för den följande jämförelsen mellan departementen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fråga om antalet departementsadministrativa ärenden är att antalet ärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av detta slag bör vara i huvudsak proportionellt mot antalet anställda inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;resp. departement. Som framgår av tab. 2 var emellertid antalet administrativa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ärenden inom några departement betydligt större resp. mindre än vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;man hade anledning att vänta sig med tanke på personalstyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Tab. 2. Antalet protokollförda statsrådsbeslut rörande departementsadministrationen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och antalet anställda inom resp. departement under år 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:104px;left:22px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;SB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;+&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Alla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;dep.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(utom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;UD)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Antal administrati-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;va beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 459&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Antal anställda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Antal administrati-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;va beslut/Antal an-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ställda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1,15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;0,89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;0,98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1,40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;0,79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1,12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2,12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;0,88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1,46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1,26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;0,86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1,03&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1,13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:341px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Källa för uppgifterna om antal anställda: budgetpropositionen 1976 (prop. 1975/76:100)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;Ett särskilt stort antal beslut av administrativ art (i förhållande till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;personalstyrkan) fattades inom jordbruksdepartementet. Antalet beslut var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;nästan dubbelt så stort som inom jämförbara departement. I den tabell som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;återfinns i underbilaga I redovisas antalet administrativa beslut uppdelade på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;olika ärendegrupper. Av denna tabell framgår att jordbruksdepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skilde sig markant från övriga departement beträffande ärendegruppen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tjänsteresor. Antalet protokollförda beslut inom denna ärendegrupp var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avsevärt större för jordbruksdepartementet än för något annat departement.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Detta förhållande beror till viss del på jordbruksdepartementets omfattande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;internationella verksamhet men framför allt på en annorlunda praxis i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om registreringen av besluten om tjänsteresor. Enligt uppgift från statsrådsberedningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fattas i de flesta andra departement beslut om tjänsteresor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;informellt och bekräftas formellt genom attestering av reseräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Även inom arbetsmarknads- och kommunikationsdepartementen var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antalet administrativa ärenden större än vad man hade anledning vänta sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med hänsyn till antalet anställda. Tabellen i underbilaga 1 utvisar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetsmarknadsdepartementets del en ”anhopning” av ärenden, som var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;större än för andra jämförliga departement, när det gäller två ärendegrupper,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nämligen förordnanden och entlediganden att biträda inom departementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samt ärenden som gäller löne- och ersättningsfrågor. Behovet av tillfälligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;anställd personal inom detta departement torde få ses mot bakgrund av det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;beredningsarbete på det arbetsrättsliga området som pågick inom departementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under år 1975 och som våren 1976 resulterade i propositionen om lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om medbestämmanderätt i arbetslivet m. m. (prop. 1975/76:105).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;När det gäller kommunikationsdepartementet kan inga liknande ”anhopningar” &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av ärenden urskiljas. Vid en jämförelse med andra departement i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samma storleksordning kan endast konstateras att i flertalet ärendegrupper&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;var antalet ärenden inom kommunikationsdepartementet något större.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Anledningen torde vare sig ha varit en annorlunda praxis eller några andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:114px;left:32px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:198px;left:31px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:316px;left:31px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;speciella förhållanden utan endast tillfälliga omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Bland de departement där antalet administrativa beslut var väsentligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mindre än personalstyrkan ”motiverar” är finansdepartementet av särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;intresse. Departementet var under år 1975 - bortsett från UD - det största i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;antal anställda räknat. Till departementet hörde, som bekant, också departementens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;organisationsavdelning (numera inom budgetdepartementet).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Redan nu nämnda förhållanden aktualiserade för finansdepartementets del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på ett helt annat sätt än för andra departement behovet av delegation av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutanderätten i administrativa ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det kan nu konstateras att de delegationsmöjligheter, som enligt vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ovan framhölls finns i instruktionen för regeringskansliet, under år 1975&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utnyttjades i betydande utsträckning inom finansdepartementet. Delegationsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av expeditionschefen eller av chefen för departementens organisationsavdelning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(organisationschefen) förekom inom de administrativa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärendegrupperna förordnande och entledigande av personal, göromålsförordnande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; tjänstgöringsfrågor och lönefrågor. Det sammanlagda antalet sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut uppgick under året till närmare 300, häri inräknat beslut av organisationschefen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på grund av delegation från annan departementschef än chefen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för finansdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Också det förhållandevis låga antalet administrativa beslut inom försvars-,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handels- och industridepartementen beror på att delegationsmöjligheterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utnyttjades. Inom övriga departement förekommer - såvitt framgår av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;protokollen - delegation inte alls eller i mycket begränsad utsträckning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;administrativa ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Kommittéväsendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Gällande bestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Rättsgrunderna för statsrådens beslutsbefogenheter i kommittéärenden är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dels de bemyndiganden som regeringen beslutar ge det statsråd som föredrar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslaget till kommitténs direktiv, dels bestämmelser i kommittéförordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(1976:119). Under år 1975, som denna undersökning avser, gällde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ännu kommittékungörelsen från år 1946 (1946:394) i sin helhet. Denna har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;fr. o. m. 1 maj 1976 till största delen ersatts av kommittéförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Ett regeringsbeslut om att bemyndiga chefen för visst departement eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;annat statsråd att tillkalla en kommitté innehåller i regel också föreskrifter om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;högsta antalet ledamöter av kommittén. Vidare brukar statsrådet ges rätt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utse-en av ledamöterna att vara ordförande och att besluta om sakkunniga,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Bemyndigande i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;om kommitténs rätt att samråda med statliga myndigheter och att inhämta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;upplysningar och yttranden från dem förekom regelmässigt före ikraftträdandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av den nya kommittéförordningen men behövs numera inte då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;tillstånd härtill ges direkt i 6 S i förordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:544px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt den under år 1975 gällande kommittékungörelsen krävdes departementschefsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i följande frågor. En kommitté måste ha departementschefens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillstånd för att få sätta i gång större undersökning under medverkan av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enskilda personer, foretag eller sammanslutningar (2 § forsta stycket).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Medgivande av departementschef krävdes också för att kommittén skulle få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hålla sammanträde på annan ort än Stockholm (3 § första stycket). Detsamma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gällde i fråga om att företa andra resor på statens bekostnad än från och till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hemorten vid arbetets början och slut samt vid dess ajournering (3 § andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;stycket). Även för tryckning av betänkande behövdes tillstånd av departementschefen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(2 § tredje stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Dessa bestämmelser kvarstår i sak så gott som oförändrade i 1976 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéförordning. I stället för departementschef tillkommer dock enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordningen beslutanderätten ”det statsråd som handlägger ärenden angående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommittén” (7 8). Vidare behövs vederbörande statsråds tillstånd för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hålla sammanträde på annan ort än ”ordinarie sammanträdesort” som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;således inte längre behöver vara Stockholm (8 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den enda nyheten av betydelse är att en delegationsbestämmelse införts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(18 8). Enligt denna bestämmelse kan statsråd förordna tjänsteman i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementet att i statsrådets ställe besluta i fråga om tillstånd till större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undersökningar, ändrad sammanträdesort, resor och tryckning, dvs. i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtliga slag av ärenden där statsrådets medgivande krävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Undersökningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För att kunna göra en rättvisande jämförelse mellan departementen i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om antalet statsrådsbeslut i kommittéärenden måste hänsyn tas till att antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommittéer inom de olika departementens verksamhetsområde skiftar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;starkt. I tab. 3 anges för resp. departement antalet kommittébeslut under år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1975, antalet under året verksamma kommittéer samt kvoten mellan dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;båda tal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:757px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Tab. 3. Antalet protokollförda statsrådsbeslut rörande kommittéväsendet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;m. m. och antalet kommittéer inom resp. departement under år 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:799px;left:27px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;SB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;+&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Alla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;dep.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(utom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;UD)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Antal kommittébe-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;slut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;396&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 945&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Antal kommittéer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Antal kommittébe-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;slut/Antal kommit-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;téer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3,34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5,72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4,40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4,39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4,58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6,29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4,58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4,94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8,62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3,50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5,26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:1020px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Källa för uppgifterna om antalet kommittéer: konstitutionsutskottets granskningsbetänkande 1976 (KU 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;76:50 s. 216).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:809px;left:38px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:894px;left:38px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1012px;left:37px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;På motsvarande sätt som i analysen av de administrativa besluten skall här&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anges de departement som hade betydligt fler resp. färre beslut än man har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anledning vänta sig mot bakgrund av kommittéväsendets omfattning inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departementet. Som hjälpmedel vid analysen av avvikelserna skall användas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en tabell, införd som underbilaga 2, där kommittéärendena brutits ned i olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ärendegrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Inom tre departement, nämligen industri-, arbetsmarknads- och utbildningsdepartementen,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; fattades under år 1975 väsentligt fler kommittébeslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;än som var ”motiverat” av antalet kommittéer som hörde till resp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departement. För industridepartementets del var det - som framgår av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;underbilaga 2 - framför allt ärendegruppen rörande tillstånd till särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undersökningar, konsultationer m. m. som var större än för andra departement.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Detta förhållande torde få ses mot bakgrunden av arten av den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredningsverksamhet som i många fall bedrivs inom industridepartementets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommittéer. Det rör sig ofta om utredningsuppgifter som kräver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omfattande kartläggningar och ingående samhälls- och företagsekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;analyser av förhållandena inom t. ex. en viss industrigren. När det gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;industridepartementet skall vidare noteras förekomsten av ett ganska stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;antal beslut som gällde ärenden rörande andra beredningsorgan än kommittéer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i vanlig bemärkelse. Som exempel på sådana beredningsorgan kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nämnas bygg-, skogs- och stålbranschråden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För arbetsmarknadsdepartementets del var det framför allt två typer av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ärenden som förekom i större utsträckning än inom andra jämförliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;departement, nämligen ärenden rörande kommittépersonalens löner och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ersättningar samt ärenden som gäller tillstånd för kommitté att sammanträda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utanför Stockholm. Gruppen övriga ärenden var vidare större för arbetsmarknadsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;än för något annat departement. Det hänger samman&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med att till denna grupp har förts en ärendetyp som endast förekommer inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detta departement, nämligen bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;För utredningar av detta slag inom arbetsmarknadsdepartementets område&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finns särskilt anvisade medel under kommittéanslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utbildningsdepartementet var under år 1975 jämte justitiedepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(inklusive statsrådsberedningen) störst av departementen när det gällde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéernas antal. Till vart och ett av dessa departement hörde drygt 60&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéer. Antalet kommittébeslut var emellertid väsentligt större inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbildningsdepartementet. Inom så gott som samtliga ärendegrupper som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redovisas i underbilaga 2 fattades fler beslut inom utbildningsdepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;än inom justitiedepartementet. Skillnaden var speciellt stor - såväl i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förhållande till justitie- som till andra departement - i fråga om förordnande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och entledigande av sekreterarpersona! och experter samt i fråga om tillstånd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till resor. Särskilt bör noteras det stora antalet beslut inom utbildningsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om förordnanden och entledigande av experter. Antalet sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslut var mer än dubbelt så stort som inom något annat departement.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Antalet ”expertbesluf ’ bör emellertid ses mot bakgrund av omfattningen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;de ärenden som gällde tillstånd till särskilda undersökningar och konsultationer.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; I huvudsak kan nämligen dessa båda typer av beslut sägas innebära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alternativa sätt att tillgodose en kommittés behov av expertkunskap. Man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kan då för utbildningsdepartementets del konstatera att antalet lämnade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;undersökningstillstånd m. m. var mindre eller ungefär lika stort som inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departement med avsevärt färre kommittéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid en sådan jämförelse som nyss gjordes mellan justitie-och utbildningsdepartementen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;- de båda stora ”kommittédepartementen’' - bör beaktas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;antalet kommittébeslut per kommitté inom justitiedepartementet är lägre än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för alla andra departement (se kvottalen i tab. 3). Vid en granskning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tabellen i underbilaga 2 framgår att i samtliga ärendegrupper med undantag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av resetillstånden var antalet beslut inom justitiedepartementet, trots&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéväsendets storlek, ungefär lika stort eller endast något större än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom departement med färre kommittéer. Detta resultat torde bl. a. innebära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att antalet personer, som i olika funktioner knyts till justitiedepartementets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéer, i genomsnitt är mindre än inom kommittéer som hör till andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departement, särskilt utbildningsdepartementet. Ett ytterligare tecken på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detta är att justitiedepartementet under år 1975 hade ett förhållandevis stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antal ”enmansutredningar”. Inte mindre än 20 av departementets 64&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommittéer hade denna karaktär. Motsvarande tal för utbildningsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;var sju av 63 kommittéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Externa förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Denna ärendegrupp har som tidigare framhölls en oenhetlig sammansättning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Det gemensamma för dessa ärenden är att de vare sig avser departementens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inre förhållanden eller kommittéväsendet i vid mening. Vanligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har de anhängiggjorts genom framställningar från myndigheter, organisationer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller enskilda personer. Mera sällan har de initierats inom regeringskansliet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Redan ärendegruppens heterogena sammansättning gör det nödvändigt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ägna redovisningen av den ganska stort utrymme. Men en mer detaljerad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redogörelse kan också motiveras från andra utgångspunkter. För det första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;torde det vara mindre välkänt vilka utomdepartementala befogenheter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillkommer departementschef eller annat statsråd. För det andra är det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;antagligen av större intresse att diskutera de externa befogenheternas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förenlighet med regeringsformens princip om kollektivt beslutsfattande än i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fråga om de befogenheter som ligger inom departements- och kommittéadministrationen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En redovisning som gör anspråk på fullständighet kan det dock bara bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fråga om när det gäller de befogenheter som är meddelade i publicerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;författningar. De särskilda regeringsbesluten om bemyndiganden för statsråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;redovisas i den mån de synes ha ett mera allmänt intresse eller utgör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rättsgrunden för ett någorlunda stort antal beslut under det år som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;undersökts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Framställningen har disponerats så att i det första avsnittet behandlas de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bestämmelser om statsråds beslutanderätt som meddelats i grundlag och lag,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dvs. bestämmelser som tillkommit genom beslut av riksdagen (före 1975&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom gemensamt beslut av riksdagen och Kungl. Maj:t). Denna redovisning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gör som ovan framhölls anspråk på fullständighet. I det andra avsnittet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redogörs för bemyndiganden som statsråd erhållit genom beslut av regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(Kungl. Majit). Någon skillnad görs inte här mellan beslutanderätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt författning och enligt särskilt beslut av regeringen. Slutligen redovisas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det tredje avsnittet vissa vid genomgången av 1975 års departementsprotokoll &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påträffade ärenden i vilka besluten fattats av statsråd utan stöd i särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;författning eller i särskilt regeringsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En tabellarisk sammanställning av antalet externa statsrådsbeslut under år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975, fördelade på olika ärendegrupper, finns i underbilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Beslutanderätt för statsråd enligt grundlag och lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utlämnande av allmän handling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt vad som anförs i propositionen 1975/76:160 om nya grundlagsbestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angående allmänna handlingars offentlighet (s. 195) prövas f. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fråga om utlämnande av handling, som förvaras inom regeringskansliet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som hör till regeringsärende, inom varje departement av tjänsteman eller, i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sista hand, av det statsråd till vars ansvarsområde ärendet hör. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositionen föreligger emellertid inte något hinder mot att frågan hänskjuts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till regeringens avgörande. Stöd för denna ordning kan enligt propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hämtas från bestämmelser i 2 kap. 3 § första stycket och 9 § andra stycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt särskilt stadgande i nu gällande bestämmelser kan beslut, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;meddelats av departementschef, inte överklagas (10 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen har nyligen beslutat om nya bestämmelser om allmänna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handlingars offentlighet (prop. 1975/76:160, KU 1975/76:48, 1976/77:1). De&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nya bestämmelserna, som skall träda i kraft den 1 januari 1978, förändrar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rättsläget i nu aktuellt hänseende på två sätt. Dels skall i överensstämmelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med den praxis som hittills rått rätten att i sista hand pröva fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbekommande av handling tillkomma även annat statsråd än departementschef &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom vederbörandes verksamhetsområde. Dels blir det möjligt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;besvära sig över beslut av statsråd. Sådana besvär skall anföras hos regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(15 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Under år 1975 förekom i departementsprotokollen endast två ärenden, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gällde utlämnande av allmän handling. I det ena fallet avslog chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;socialdepartementet en ansökan att få ta del av ett yttrande av överinspektören &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för den psykiatriska vården med hänvisning till vissa bestämmelser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sekretesslagen (61 § i departementsprotokollet). Det andra ärendet gällde en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1056px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;7 Riksdagen 1976/ 77. 4 sami Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansökan att få ut vissa handlingar rörande uppgörelsen mellan staten och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;PRIBO. Finansministern lämnade ansökan utan bifall. Av ärendebeskrivningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framgår att chefen för finansdepartementet genom ett tidigare beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreskrivit att dessa handlingar jämlikt bestämmelse i sekretesslagen inte fick&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utlämnas förrän efter tjugo år - när det gällde viss handling, efter två år - utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilt tillstånd av chefen för finansdepartementet eller av dennes expeditionschef &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(01-22 § 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Att döma av genomgången av departementsprotokollen skulle alltså&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antalet ärenden av detta slag vara litet. För hela år 1975 har endast två ärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påträffats. Man bör emellertid hålla i minnet att med stöd av bestämmelse i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;TF avgörs i regeringskansliet ärenden om utlämnande av allmän handling i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;första hand av tjänsteman. Enligt denna bestämmelse skall befattningshavaren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hänskjuta frågan till myndighetens avgörande endast i tveksamma fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och vidare i fall då befattningshavaren vägrar att lämna ut handlingen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sökanden begär att myndigheten skall avgöra frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Justitieministerns befogenheter enligt tryckfrihetsförordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Bakgrund. Justitieministerns funktioner i samband med tillsynen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tryckfrihetsförordningens efterlevnad är de äldsta och kanske mest anmärkningsvärda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av de självständiga befogenheter som tillkommer statsråden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Intill departementalreformen 1840 utövades dessa funktioner av hovkanslern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;men överflyttades i samband med reformen på justitiestatsministern. Sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;år 1876 tillkommer de chefen för justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Frågan vem som har att utöva tillsyn och besluta om allmänt åtal enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tryckfrihetsförordningen har föranlett åtskilliga ändringsförslag, vilka i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allmänhet inneburit att dessa uppgifter helt skulle överflyttas på justitiekanslern.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Frågan restes bl. a. under det utredningsarbete som föregick beslutet om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den nu gällande tryckfrihetsförordningen. I sitt betänkande med förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ny tryckfrihetsförordning uttalade 1944 års tryckfrihetssakkunniga att vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;principiella skäl kunde tala för att tillsynen och åtalsrätten helt borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anförtros JK. Mot en sådan lösning kunde emellertid enligt de sakkunniga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anföras att åtalsfrågan ofta har en politisk innebörd och i sådana fall bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövas även från andra synpunkter än de strängt juridiska. De sakkunniga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ansåg därför att dessa ärenden även i fortsättningen borde prövas av chefen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för justitiedepartementet (SOU 1947:60 s. 165). Samma ståndpunkt intogs av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Kungl. Maj:t och riksdagen (prop. 1948:230, KU 1948:30, 1949:10).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;År 1970 tillsattes massmedieutredningen (MMU) med uppdrag att utreda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågan om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. m. I direktiven till utredningen tog departementschefen bl. a. upp&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillsynsfrågan och framhöll att erfarenheten visade att det med nuvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;system var svårt att genomföra en effektiv tillsyn. Enligt departementschefen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunde det diskuteras om inte granskningsuppgifterna med fördel skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna anförtros någon annan instans än en ledamot av statsrådet. I sitt år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975 avgivna betänkande Massmediegrundlag (SOU 1975:49) förordade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;MMU en omläggning av tillsynen av TF:s efterlevnad. Förslaget innebar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;justitieministern inte längre skulle ha denna uppgift och att systemet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tryckfrihetsombud skulle avskaffas, liksom skyldigheten att avlämna granskningsexemplar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av tryckt skrift. När det gäller frågan om vem som skall ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;initiativ till allmänt åtal för tryckfrihetsbrott föreslog utredningen att denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppgift anförtroddes JK. Enligt MMU kunde dock en politisk bedömning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åtalsfrågan vara värdefull i en del fall. Därför föreslogs att det skulle kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreskrivas i vanlig lag att JK får väckta åtal för visst slag av tryckfrihetsbrott&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;endast efter tillstånd från regeringen. Även justitieministerns befattning med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utgivningsbevis för periodisk skrift skulle enligt förslaget upphöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;MMU:s förslag i nu berört hänseende låg till grund för de förslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändringar i TF:s bestämmelser angående tillsyn och åtal, som regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framlade våren 1976 (prop. 1975/76:204). 1 propositionen följdes utredningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslag att justitieministerns befattning med tryckfrihetsfrågorna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle upphöra. Enligt departementschefen talade principiella skäl mot att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;justitieministern utövade tillsyn över TF:s efterlevnad. Vidare anfördes att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det nuvarande systemet var behäftat med åtskilliga brister. 1 propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;godtogs också MMU:s förslag att tillsynen och åtalsbefogenheter skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförtros JK. I likhet med MMU förordade departementschefen att det borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finnas möjlighet att i vanlig lag föreskriva att allmänt åtal för visst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tryckfrihetsbrott får väckas endast efter regeringens medgivande. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;departementschefen borde det dessutom vara möjligt för regeringen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anmäla tryckfrihetsbrott till allmänt åtal, vare sig sådant medgivande krävdes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller inte. Härigenom skulle nuvarande praxis beträffande förhållandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mellan justitieministern och JK tillämpas i viss utsträckning. Samtidigt skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förutsättningar skapas för en konstitutionell kontroll av tillsynen av TF:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;efterlevnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen (KU 1975/76:54, KU 1976/77:1) har godkänt den föreslagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ordningen som skall tillämpas från och med den 1 januari 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I ett nyligen avlämnat betänkande (Ds Ju 1976:18) har MMU framlagt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förslag till följdförfattning till ändringarna i TF. Enligt förslaget måste JK&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inhämta regeringens tillstånd innan han väcker åtal i tryckfrihetsmål som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gäller spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och andra grövre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;brott mot tryckfrihetsförordningen. MMU föreslår också att JK innan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringens medgivande lämnas får inleda endast sådan förundersökning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som erfordras för att inhämta medgivandet. En proposition i ämnet har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;aviserats till slutet av maj 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Gällande bestämmelser. Chefens för justitiedepartementet befogenheter i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tryckfrihetsfrågor regleras i olika stadganden i tryckfrihetsförordningen. I 9&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kap. återfinns bestämmelserna om tillsyn och åtal. Av dessa framgåratt det är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;justitieministern som själv eller genom ombud skall vaka över förordningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;efterlevnad. Ombuden förordnas av justitieministern, som också fastställer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en instruktion för tryckfrihetsombuden (1 §). Om justitieministern finnér att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;allmänt åtal för tryckfrihetsbrott bör väckas, skall han anmäla detta till JK,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som alltså är åklagare i sådana mål (2 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;TF:s 10 kap. innehåller bestämmelser om beslag och andra särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tvångsmedel som riktar sig mot skrift och spridning av skrift. Behörig att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;besluta om beslag ari första hand justitieministern. Han kanäven uppdraga åt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tryckfrihetsombud att förordna om beslag. Denna beslutanderätt gäller till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dess åtal väckts för tryckfrihetsbrott eller begäran framställts hos rätten om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konfiskering (2 §). Justitieministern eller tryckfrihetsombud har att besluta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om beslag inom en vecka från det skriften utgavs och granskningsexemplar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avlämnades. Ombud som förordnar om beslag skall genast anmäla detta till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;justitieministern, som prövar om beslaget skall bestå (3 $). När justitieministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordnat om beslag eller fastställt beslag som tryckfrihetsombud&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutat, skall han genast underrätta JK, som har att ta ställning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtalsfrågan (4 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I justitieministerns befogenheter ingår vidare att efter ansökan från ägaren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;meddela utgivningsbevis för periodisk skrift (5 kap. 5 §) samt att återkalla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utfärdat utgivningsbevis (5 kap. 6 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Iakttagelser vid granskningen. Sammanlagt avgjorde under år 1975 justitieministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;561 tryckfrihetsärenden. En tabellarisk sammsntällning över dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ärenden och besluten i dem återfinns i underbilaga 4. Det alldeles övervägande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;antalet, 518 ärenden, gällde meddelande av utgivningsbevis för periodisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skrift. 511 ärenden avsåg ansökan från ägaren om utgivningsbevis eller om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändrad titel på periodisk skrift, för vilken utgivningsbevis redan meddelats.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Ansökningarna bifölls i 458 fall (90 96). Av övriga ärenden lämnades ansökan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utan bifall i 44 fall (9 96) under åberopande av att titeln företedde ”sådan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;likhet med titeln på skrift, för vilken utgivningsbevis tidigare utfärdats, att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förväxling lätt kan ske” (5 kap. 5 §, tredje stycket). Resterande nio ärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avskrevs, sedan begärd komplettering inte kommit in från sökanden, eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lämnades utan åtgärd därför att skriften inte uppfyllde TF:s kriterier på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;periodisk skrift (1 kap. 7 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Av övriga sju ärenden, som hänförts till kategorin meddelande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utgivningsbevis för periodisk skrift, avsåg fyra ärenden anmälan om ändrad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tryckningsort och tre ärenden sådan utgivaranmälan (5 kap. 4 §) utan vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utgivningsbevis ej får utfärdas (5 kap. 5 § andra stycket). Dessa tre ärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rörande utgivaranmälan avskrevs då begärd komplettering inte kommit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den näst största gruppen av tryckfrihetsärenden gällde återkallande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utgivningsbevis för periodisk skrift. Av de 23 ärenden som hänförts till denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grupp avsåg 17 återkallelse efter anmälan från ägaren att skriftens utgivning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upphört (5 kap. 6 § första stycket 1.). I ett fall återkallades utgivningsbeviset&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med hänvisning till att skriften inte kommit ut med minst fyra nummer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under något av de två senaste åren (5 kap. 6 § första stycket 5.). Resterande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fem ärenden gällde anhållan från annan än ägaren om återkallelse av ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utgivningsbevis. I tre av dessa ärenden förelädes ägaren att visa att skriften&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;faktiskt kommit ut. Två ansökningar avslogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Inom området för justitieministerns befogenheter i samband med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kontrollen av TF:s efterlevnad förekom under år 1975 endast ett mindre antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;ärenden. Ärenden, som gällde förordnande och entledigande av tryckfrihetsombud &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och vissa andra ombudsfrågor (9 kap. 1 §, första stycket) uppgick till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;elva. En framställning om åtalsanmälan hos JK. för tryckfrihetsbrott (9 kap.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;2 §)ochen framställning om förordnande av beslag (\0 kap. 2 §)lämnades båda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utan bifall. Två anmälningar gjordes till JK om att skrift saknade i ena fallet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppgift om tryckeri, tryckort och tryckningsår, i andra fallet uppgift om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tryckort. Att sådana uppgifter skall åsättas skrift föreskrivs i 4 kap. 4 §. Brott&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mot denna föreskrift räknas inte som tryckfrihetsbrott utan som s. k.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ordnings förseelser och handläggs ej som tryckfrihetsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Slutligen förekom under året ett mindre antal andra skrivelser och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framställningar i tryckfrihetsfrågor. Samtliga dessa ärenden, som uppgick till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fem, lämnades utan bifall eller utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;R ä t tshjälpsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt den ursprungliga lydelsen av 43 8 i rättshjälpslagen (1972:429) skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anmälan till rättshjälpsnämnd om förordnande av offentligt biträde göras av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;”den myndighet som handlägger målet eller ärendet”. Bestämmelsens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avfattning ledde till att fråga om anmälan i ärende som handlades hos Kungl.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Maj:t måste beslutas i konselj. Med hänvisning till att frågan egentligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;närmast hade karaktären av ett led i vederbörande departements beredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av huvudfrågan föreslogs i proposition till 1974 års riksdag (prop. 1974:71)att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelsen ändrades. Enligt förslaget skulle stadgandet kompletteras med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelse enligt vilken anmälan i ärende hos Kungl. Majit får avges av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;chefen för det departement, till vilket ärendet hör, eller av tjänsteman som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementschefen bestämmer. Riksdagen godkände förslaget (JuU 1974:18,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rskr 235). En motsvarande bestämmelse hade redan tagits in i 37 8&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;rättshjälpskungörelsen(1973:248)såvitt angick yttrande till rättshjälpsnämnd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;över biträdes kostnadsräkning eller parts ansökan att offentligt biträde skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I departementsprotokollen för år 1975 hade endast påträffats ett beslut som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har samband med dessa bestämmelser. Beslutet, som är fattat av chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;försvarsdepartementet, innebär ett bemyndigande för chefen för arbetsenhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att i ärende som handläggs vid enheten avge yttrande som avses i 15 §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rättshjälpskungörelsen (08-25 § 12). Enligt uppgift från statsrådsberedningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har motsvarande bemyndiganden givits av justitie- och finansministrarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Utlämning för brott m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott har chefen för justitiedepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beslutanderätt i två hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I 23 § stadgas att den som i främmande stat är misstänkt, tilltalad eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dömd för brott, vilket enligt denna lag kan föranleda utlämning, får på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;begäran av behörig myndighet i den främmande staten eller med anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av där utfärdad efterlysning omedelbart anhållas eller åläggas reseförbud av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;åklagare enligt vad som i allmänhet gäller om brottmål. Beslut om anhållande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller reseförbud skall utan uppskov anmälas hos rätten, som skyndsamt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prövar åtgärden. Om rätten förordnar att anhållandet eller reseförbudet skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestå, skall chefen för justitiedepartementet genast underrättas. Finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;denne, att hinder mot utlämning föreligger eller att utlämning eljest inte bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ske, kan han utverka regeringens förordnande om upphävande av åtgärden. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;annat fall skall den främmande staten genom utrikesdepartementets försorg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;underrättas om åtgärden. Därvid skall chefen för justitiedepartementet ange&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;viss tid inom vilken framställning om utlämning skall göras. Denna tid får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte vara längre än fyrtio dagar från den dag personen anhölls eller reseförbud&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;meddelades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under år 1975 fattade justitieministern åtta beslut som gällde tidsfrist för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framställning om utlämning för brott till främmande stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt 26 § utlämningslagen kan chefen för justitiedepartementet medge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att den som av främmande stat utlämnas till annan stat får föras genom riket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;såvida denne inte är svensk medborgare och inte heller eljest synnerliga skäl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;talar däremot. Framställning härom görs på diplomatisk väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I det lagförslag som Kungl. Maj:t i samband med lagens tillkomst år 1957&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;remitterade till lagrådet förutsattes att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att ge tillstånd till genomtransport för den som av främmande stat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utlämnades till annan stat. Lagrådet ansåg emellertid att det föreslagna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förfarandet var onödigt restriktivt och bedömde dessutom, med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;flygtransporter, att det var alltför omständligt att avvakta konseljbeslut.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Därför föreslog lagrådet att tillståndet skulle ges av chefen för justitiedepartementet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Kungl. Majit och riksdagen anslöt sig till lagrådets förslag och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelsen fick därmed den utformning som ovan angivits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Något tillståndsärende av detta slag förekom inte i 1975 års departementsprotokoll &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En motsvarighet till stadgandet i 26 § utlämningslagen finns i 40 § lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Denna paragraf innehåller regler om transitering genom Sverige av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utlänning som har berövats friheten i främmande stat och skall föras till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;annan främmande stat på grund av överenskommelse om verkställighetssamarbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt den s. k. brottmålskonventionen vilken bl. a. undertecknats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av Sverige. Enligt stadgandet ankommer det på chefen för justitiedepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att pröva frågan om transitering. Vid prövningen skall beaktas de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;omständigheter som enligt brottmålskonventionen kan utgöra grund för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vägran att medge transitering. Sådana grunder är t. ex. att den dom som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;verkställas avser brott av politisk natur eller rent militärt brott eller att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finns synnerliga skäl att anta att domen har föranletts eller skärpts på grund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av ras, religion, nationalitet eller politisk åsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Inte heller något ärende av detta slag förekom i departementsprotokollet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;under år 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Undersökning av luftfartsolycka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I proposition till 1970 års riksdag (prop. 1970:51) föreslogs en ändring i 11&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kap. 9 § luftfartslagen (1957:297) som innebar att chefen för det departement&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till vilket ärenden rörande luftfart hör, dvs. f. n. chefen för kommunikationsdepartementet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; gavs befogenhet att förordna särskild undersökningskommission &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och särskilda ledamöter i haverikommission med uppgift att verkställa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undersökning av luftfartsolycka. Enligt då gällande bestämmelser tillkom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;dessa befogenheter Kungl. Maj:t. Ändringen motiverades med behovet av att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utredningen av en inträffad luftfartsolycka snabbt skulle komma i gång.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Enligt propositionen kunde då gällande bestämmelser medföra att den tid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som förflöt innan kommissionen kom i arbete blev onödigt lång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid förslagets behandling i lagrådet yttrade lagrådet följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Bemyndigande för statsråd att avgöra ärenden står mindre väl i överensstämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med den rådgivande ställning som regeringsformen anvisar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsråden och lärer numera vara ovanligt. Med hänsyn till beskaffenheten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nu ifrågavarande ärenden och de skäl som anförts för förslaget, lämnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;emellertid lagrådet detta utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen biföll propositionens förslag (1 LU 1970:28, rskr 134).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Under år 1975 förekom ett ärende, som gällde förordnande av ledamöter i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;haverikommission.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Här skall nämnas att en arbetsgrupp inom försvars- och kommunikationsdepartementen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med företrädare för chefen för flygvapnet och luftfartsinspektionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nyligen avlämnat ett betänkande (Ds K 1977:2) vari föreslås inrättande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av en statens haverikommission. Kommissionen skall enligt förslaget vara ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningsorgan för allvarligare luftfartsolyckor inom såväl den civila som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;militära luftfarten. Om kommissionen inrättas kan enligt förslaget 11 kap. 9 S&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;luftfartslagen upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:15px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Vissa frågor enligt utlänningslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I proposition till 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:18) föreslogs bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådana ändringar i utlänningslagen (1954:193), att beslut om avlägsnande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utlänning genom avvisning, förpassning eller utvisning skulle förfalla, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det inte verkställts inom två år från det beslutet vann laga kraft. Preskriptionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skulle inte gälla terrorister. Inte heller skulle preskriptionsregeln&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;omfatta domstols beslut om förvisning. Som en följd härav föreslogs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;propositionen vissa inskränkningar i fråga om möjligheterna att återbryta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;beslut om avlägsnande. Återbrytningsrätten skulle enligt förslaget förbehållas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regeringen. Samtidigt föreslogs införande av en ny bestämmelse i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:549px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utlänningslagen (51 a §) enligt vilken det statsråd som ansvarar för handläggningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av utlänningsärenden skulle ges rätt att interimistiskt besluta om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inhibition (uppskov) av verkställighet av avlägsnandebeslut i avvaktan på att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen meddelar slutligt beslut i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Förslaget godkändes av riksdagen (InU 1975/76:24, rskr 121).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I utlänningslagen föreskrivs i åtskilliga fall att förhör skall hållas med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utlänning, i vissa fall först efter begäran av denne. I fråga om ärende som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;handläggs av regeringen skall enligt lagens nuvarande lydelse regeringen eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;myndighet som regeringen bestämmer utse förhörsmyndighet. I en nyligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avlämnad proposition (1976/77:132) föreslås att frågor som rör förhör i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utlänningsärende får avgöras av det för dessa ärenden ansvariga statsrådet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med rätt för statsrådet att delegera frågan till tjänsteman som statsrådet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bestämmer. Den föreslagna ändringen (utlänningslagen 40 §) motiveras på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den ordning som gäller beträffande förhör i utlänningsärende som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handläggs av regeringen vållar betydande olägenheter. Själva beslutet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förhör skall hållas i visst fall, liksom beslutet vilken myndighet som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hålla förhöret fattas av regeringen vid regeringssammanträde. Om utlänningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har tagits i förvar, kan beslut behöva fattas så skyndsamt, att närmaste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ordinarie regeringssammanträde inte kan avvaktas. Extra regeringssammanträde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;blir då nödvändigt. En sådan ordning bör enligt min mening inte längre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behållas. De frågor det här gäller har karaktär av led i departementets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beredning av utlänningsärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Beslutanderätt för statsråd enligt förordning (motsv.) och enligt särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;beslut av regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Bemyndiganden som gäller samtliga departementschefer eller statsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Kungl. Maj:t beslöt den 26 september 1921 dels att återkallelse som avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärende vars prövning ankommer på Kungl. Maj:t i statsrådet inte behöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anmälas för Kungl. Maj:t, dels att till Kungl. Maj:t ställd framställning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärende vars avgörande tillkommer underordnad myndighet utan föregående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anmälan för Kungl. Maj:t får överlämnas till sådan myndighet. Detta beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som går under benämningen "1921 års brev" får enligt statsrådsberedningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skrivanvisningar numera anses gälla i fråga om regeringens befattning med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sådana ärenden. Beträffande ”brevets” innebörd och tillämpning anförs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skrivanvisningarna vidare följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;”Brevet" innebär inte att ärendena formlöst kan läggas till handlingarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;efter anmälan för departementschefen eller att annan än departementschefen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;kan fatta beslut i sådant ärende. ”Brevet” innebär endast en reglering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kompetensfördelningen så till vida att regeringen inte fattar beslut i ärendet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Beslutsfunktionen får i stället anses tillkomma det ansvariga statsrådet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Något stöd i förordningen med instruktion för regeringskansliet för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;statsrådets beslutanderätt får utövas av annan än denne finns inte. Ärendet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör anmälas för statsrådet, som haratt fatta beslut om ärendet skall avskrivas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från vidare handläggning eller överlämnas till underordnad myndighet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Beslutet skall givetvis finnas bevarat i en urkund. Det naturligaste är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departementsprotokollet, men det kan också tänkas att beslutet antecknas på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handlingen i ärendet. Beslut om avskrivning eller återkallelse har betydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som utgångspunkt för exempelvis fatalietid eller som det beslut varigenom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett överklagat beslut vinner laga kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ett beslut av liknande slag som ”1921 års brev” fattades av Kungl. Maj:t&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den 30 december 1947. Enligt detta beslut behöver inte berättelser oell&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redogörelser, som enligt meddelade föreskrifter skall inges till Kungl. Majit,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anmälas i konselj om vederbörande statsråd inte ifrågasätter någon särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärd. Även detta beslut får enligt skrivanvisningarna numera anses gälla i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fråga om regeringens befattning med sådana berättelser och redogörelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Protokollförda statsrådsbeslut att avskriva återkallat ärende, att överlämna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärende till myndighet och att lägga berättelser och redogörelse till handlingarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;var under år 1975 vanligt förekommande inom alla departement utom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finansdepartementet (se tabell 4). Från detta departement har upplysts att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;man för beslut av detta slag använder det enklare förfarande som anges i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsrådsberedningens skrivanvisningar. 1 stället för att protokollföras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antecknas beslutet på handlingen i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:535px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Tab. 4 Antal protokollförda statsrådsbeslut under år 1975 om att avskriva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;återkallat ärende, överlämna ärende och lägga berättelser och redogörelser till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;handlingarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:600px;left:21px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;SB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;+&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K Fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Alla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;dep.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(utom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;UD)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Avskrivning av åter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;kallat ärende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Överlämnande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ärende till myndig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;het&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Berättelser och redo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;görelser till hand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;lingarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;91 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;559&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:908px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Av tabellen framgår bl. a. att avskrivning av återkallat ärende helt naturligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förekom särskilt ofta inom departement med många partsärenden (besvärsärenden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; dispensärenden m. m.). Sådana departement var under år 1975&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kommunikations-, utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(jfr KU 1975/76:50 s. 73). Antalet avskrivningsbeslut inom arbetsmarknadsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;var emellertid inte speciellt stort. Även inom finansde
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:610px;left:30px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:693px;left:30px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:844px;left:170px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:877px;left:30px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;partementet behandlades under år 1975 åtskilliga partsärenden men besluten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om avskrivning registreras som nyss nämnts i annan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;När det gäller exempelvis inrättande av en ny myndighet får statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avtalsverk i uppdrag av visst statsråd att förhandla om anställnings- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetsvillkor i fråga om arbetstagare hos myndigheten. Denna befogenhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grundas på ett beslut av Kungl. Maj:t den 22 oktober 1965. Enligt detta beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bemyndigades chef jor statsdepartement att lämna sådant förhandlingsuppdrag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i fråga om arbetstagare hos myndighet eller annan inrättning som hör till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departementet. Bemyndigandet gäller enligt beslutet även statsråd som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förordnats enligt 5 § 1809 års RF att föredraga ärenden i departementschefs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ställe. Från den 1 januari 1975 torde bemyndigandet även gälla statsråd som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsministern förordnat som föredragande i visst ärende eller viss grupp av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden i stället för departementschefen (7 kap. 5 § RF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ingås ett avtal mellan parterna vid de förhandlingar som statsråd uppdragit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åt avtalsverket att föra, sker det under förbehåll av regeringens godkännande.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Formellt sett är regeringen alltså inte bunden av den ingångna överenskommelsen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Statsrådets uppdrag är följaktligen att betrakta som ett led i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beredningen av ett regeringsärende. Här skall ytterligare erinras om att i vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fall krävs också godkännande av riksdagens lönedelegation för att avtalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;skall bli giltigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under år 1975 utnyttjades detta bemyndigande i 18 statsrådsbeslut. Beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om förhandlingsuppdrag till statens avtalsverk förekom inom samtliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departement utom social-, kommunikations-, jordbruks- och bostadsdepartementen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Inom försvarsdepartementet uppgick antalet beslut till fem, inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vart och ett av justitie- och utbildningsdepartementen till fyra. Inom vart och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett av de övriga departement där beslut av detta slag förekom fattades ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådant beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En liknande befogenhet för departementschef anges i instruktionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(1974:628) för statens förhandlingsnämnd. Enligt 2 § instruktionen har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nämnden bl. a. till uppgift att på Kungl. Maj:ts eller departementschefs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppdragföra förhandlingar med kommun, landstingskommun eller annan ickestatlig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;huvudman, främst om villkor för samverkan mellan staten och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvudmannen inom sjukvård, utbildning eller forskning. Fem sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppdrag lämnades under år 1975, tre av utbildningsministern och två av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;socialministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Genom 3 § kungörelsen (1974:225) om utmärkelsen "För nit och redlighet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rikets tjänst’' tilläggs departementschef beslutanderätt i en fråga som berör de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;myndigheter som hör till departementet. Det heter nämligen i detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stadgande att fråga om tilldelning av denna utmärkelse till chef för myndighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som lyder omedelbart under regeringen skall prövas av ”chefen för det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departement dit myndigheten hör eller av myndighet eller tjänsteman som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departementschefen bestämmer”. Under år 1975 förekom fyra sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärenden, ett inom vartdera finans-, utbildnings-, handels- och bostadsdepartementen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Bemyndiganden som galler flera departementschefer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt bemyndigande av regeringen (Kungl. Maj:t) har departementschef i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flera fall fått rätt att förordna experter, sekreterare och annan biträdespersonal i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vissa mindre, statliga myndigheter, vanligen kallade nämnder. I vissa fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förekommer också att departementschefen bemyndigats att utse ledamöter i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådana nämnder men i regel utses ledamöterna av regeringen. Som exempel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på nämnder för vilka sådana bemyndiganden av olika omfattning föreligger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan från försvarsdepartementets område nämnas försvarets arbetstidsnämnd,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; försvarets fastighetsnämnd, försvarets haverikommission och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försvarets personal nämnd. Exempel från socialdepartementets område är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statens handikappråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beslut som grundar sig på sådana bemyndiganden har påträffats i 1975 års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;protokoll för försvarsdepartementet (12 beslut), socialdepartementet (8&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslut), finansdepartementet (3 beslut), jordbruksdepartementet (7 beslut),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;industridepartementet (1 beslut) och kommundepartementet (1 beslut).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Befogenhet att utse ledamöter, revisorer m. fl. i vissa icke-statliga organ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillkommer ibland departementschef. Beslut i sådana ärenden fattades under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;år 1975 av cheferna för socialdepartementet (1), kommunikationsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(1), finansdepartementet (1), jordbruksdepartementet (1) och industridepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Inom några departement finns bemyndiganden för departementschefen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utse deltagare i sammanträden inom internationella organisationer m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Åtskilligt av det internationella samarbetet ligger på utredningsplanet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Arbetet i t. ex. expertgrupper eller andra underkommittéer har ofta huvudsakligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beredningskaraktär. Här finns alltså en principiell likhet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringens bemyndiganden i kommittéfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt regleringsbrev för åttonde huvudtiteln (anslaget 11. Kulturellt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utbyte med utlandet) bemyndigas chefen för utbildningsdepartementet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utse deltagare i konferenser och kurser, anordnade av eller i samverkan med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;internationella organisationer på kulturområdet. Under år 1975 utnyttjades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;detta bemyndigande vid 27 tillfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Jordbruksministern kan enligt olika bemyndiganden förordna deltagare i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sammanträde med internationell organisation inom sitt område. 104 beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundade på sådana bemyndiganden fattades under år 1975. Cirka hälften av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dem avsåg deltagande i sammanträde inom ramen för FAO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det skall tilläggas att även utrikesministern och handelsministern - den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;senare i sin egenskap av föredragande i utrikeshandelsfrågor - har erhållit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;motsvarande slag av bemyndiganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Statsrådsberedningen har utarbetat förslag om övergång till denna ordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för att utse deltagare i sammanträden inom internationella organisationer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;även för andra departement med stor internationell kontaktverksamhet. På&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundval av ett sådant förslag beslöt regeringen den 27 november 1975 att ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;chefen för kommunikationsdepartementet motsvarande bemyndigande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;inom dennes ansvarsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det finns exempel på att även ombud och sakkunniga vid förhandlingar med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;annan star eller inom internationell organisation utses av statsråd. Handelsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har exempelvis fått regeringens bemyndigande att tillkalla sakkunniga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för Sveriges deltagande inom ramen för det nordiska ministerrådet (24&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beslut under år 1975). Ett motsvarande bemyndigande har handelsministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;även såsom föredragande i utrikeshandelsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:18px;"&gt;Även i de fall där deltagare i internationell konferens utsetts på annat sätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;än genom statsrådsbeslut har vissa departementschefer möjlighet att besluta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om resekostnadsersättning m. m. till deltagare i sådana konferenser. Utbildningsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;får t. ex. disponera ovannämnda anslag för Kulturellt utbyte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med utlandet för detta ändamål. Under år 1975 uppgick antalet beslut om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;resebidrag till åtta, vilka samtliga tillkom med anledning av framställning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bidrag från olika myndigheter och organisationer. Anslaget till Internationellt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samarbete inom arbetsmarknadsdepartementets område (XI. A 4) får av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbetsmarknadsdepartementet disponeras för bl. a. utgifter för svenskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;deltagande i ILO:s verksamhet, kostnader för det nordiska samarbetet såvitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gäller arbetsmiljöfrågor och internationellt arbetsmarknadspolitiskt samarbete &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i övrigt (åtta beslut 1975). Inom bostadsdepartementet används anslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. (XII A 4) för reseersättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till deltagare! internationella konferenser och seminarier (åtta beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1975). På motsvarande sätt får, efter särskilda beslut av regeringen, flertalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;depatementschefer besluta om användning av departementets anslag till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;extra utgifter för bidrag till organisationers och enskilda personers deltagande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i internationella konferenser m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Genom beslut vid olika tillfällen har regeringen bemyndigat statsråd att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;själv eller genom ombud på bolagsstämma med aktieägarna i de aktiebolag,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som ligger inom hans ansvarsområde,.föra talan och utöva rösträtt,för staten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som aktieägare. I departementsprotokollen återspeglas dessa berny ndiganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i de beslut varigenom fullmakt utfärdas för tjänsteman i departementet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;företräda staten vid bolagsstämma. Under år 1975 utfärdade chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;försvarsdepartementet tre sådana fullmakter, chefen för finansdepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;12 fullmakter, chefen för jordbruksdepartementet en fullmakt och chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;industridepartementet 34 fullmakter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Bemyndiganden för viss departementschef&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Genom beslut den 20 mars 1908 bemyndigade Kungl. Majit järnvägsstyrelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att utfärda permanenta eller tillfälliga fribiljetter för resor pä statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägar för befattningshavare vid statens och i vissa fall enskilda järnvägar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och för vissa av befattningshavarnas anhöriga. Bemyndigandet avsåg också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rätt för järnvägsstyrelsen att efter chefens för civildepartementet ”beprövande” &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(sedan 1920 chefens för kommunikationsdepartementet) utfärda permanent &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fribiljett på samtliga statensjärnvägar för ”ämbetsmän inom departementet,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; vilka handlade järnvägsärenden”. 1 Kungl. Majits beslut heter det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-38px;left:566px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1157px;left:275px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:522px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:775px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:970px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidare att ”därest fråga förekommer om beviljande av fria resor eller fria&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;transporter i andra än här ovan nämnda fall” skall hemställan därom göras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hos vederbörande departementschef, som fattar beslut i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med tillämpning av sistnämnda föreskrift i 1908 års beslut av&amp;amp;jorde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommunikationsministern under år 1975 två ansökningar som gällde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fribiljettsförmån resp. frikort på statens järnvägar. Den ena ansökan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämnades utan bifall, den andra utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Här skall ytterligare nämnas att i samband med uppdelningen år 1920 av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;civildepartementet i social- och kommunikationsdepartementen förordnade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Kungl. Majit att befattningshavare i kommunikationsdepartementet, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte hade rätt till permanent fribiljett enligt 1908 års bestämmelser, skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtnjuta samma förmån när det gällde att erhålla tillfälliga fribiljetter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillkom jämförliga befattningshavare vid statensjärnvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Från denna tidpunkt utfärdades på grund av chefens för kommunikationsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bemyndigande för järnvägsstyrelsen permanenta fribiljetter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för byråchefer och högre befattningshavare i departementet samt tillfälliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fribiljetter för den övriga personalen i departementet och deras hustrur och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;minderåriga barn. Genom senare bemyndiganden av chefen för kommunikationsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har åtskilliga andra tjänstemän tillerkänts permanent&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fribiljett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Genom olika av riksdagen godkända överenskommelser med främmande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stater sluts avtal för undvikande av dubbelbeskattning m. m. (dubbelbeskattningsavtal).&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Regeringen föreskriver genom förordning (kungörelse) om avtalets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tillämpning för Sveriges del. Enligt bestämmelse i sådant avtal får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;"finansministern eller hans befullmäktigade ombud” träffa överenskommelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med utländsk myndighet i fråga som gäller tillämpningen av avtalet. Antalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kungörelser eller förordningar som rör dubbelbeskattningsavtal uppgick&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt registret över gällande SFS-författningar den 1 januari 1976 till 75.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Finansministerns beslutanderätt enligt dubbelbeskattningsavtalen återspeglas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i departementsprotokollet, då fullmakt utfärdas för tjänsteman i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;finansdepartementet att i dubbelbeskattningsärende träffa överenskommelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med utländsk myndighet. Under år 1975 utfärdade finansministern fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sådana fullmakter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Kr/gsmaterielexporten regleras i kungörelsen (1949:614) angående förbud&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;mot utförsel från riket av krigsmateriel (krigsmaterielkungörelsen) med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;därtill fogad förteckning över krigsmateriel. Huvudregeln är att sådan export&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;inte får förekomma utan tillstånd. Frågan om utförseltillstånd prövas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;chefen för handelsdepartementet. Avser ärendet utförsel i större omfattning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;eller är det eljest av större vikt, skall tillståndsfrågan prövas av regeringen (2 §,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;första stycket). Genom en ändring i krigsmaterielkungörelsen år 1972 gavs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;chefen för handelsdepartementet också rätt att i brådskande fall förordna, att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;kungörelsen skall under viss kortare tid tillämpas även i fråga om vara som ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;är upptagen i förteckningen men som kan få militär användning (3 §). I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;proposition 1971:146 om riktlinjerna för krigsmaterielexporten, vari bl. a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;denna ändring av krigsmaterielkungörelsen berördes, uttalade departementschefen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att motivet för att ge chefen för handelsdepartementet detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bemyndigande var behovet att snabbt kunna stoppa export av civila varor,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som kunde få militär betydelse. Uttalandet lämnades utan erinran vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;riksdagsbehandlingen (UU 1971:21).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Ärenden om utförseltillstånd bereds av krigsmaterielinspektionen inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handelsdepartementet. Enligt 1971 års proposition om krigsmaterielexporten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(s. 3) avgörs de ärenden som enligt kungörelsen prövas av chefen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handelsdepartementet av krigsmaterielinspektören enligt bemyndigande.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Från handelsdepartementet har upplysts att detta bemyndigande är muntligt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Av betydelse i sammanhanget är möjligen ett beslut av chefen för handelsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den 28 maj 1946. Enligt detta beslut skulle från och med den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;18 maj 1946 krigsmaterielinspektören eller - vid förfall för denne - den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tjänsteman, departementschefen därtill förordnade ”omhänderhava” ärenden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rörande undantag från kungörelsen (1930:437) angående förbud mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utförsel från riket av vissa varor och ”underteckna utgående expeditioner”.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De redovisningsprinciper som tillämpas i denna undersökning-protokollförda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsrådsbeslut - har medfört att handelsdepartementets beslut under år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1975 om krigsmaterielexport utelämnats i översiktstabellen, tab. 1 ovan, på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grund av att besluten alltså ej fattades av chefen för handelsdepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utan av krigsmaterielinspektören. Här skall därför nämnas att enligt uppgift&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från krigsmaterielinspektionen avgjordes under år 1975 sammanlagt 1 368&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krigsmaterielärenden. Tillstånd till export meddelades i 1 360 ärenden, sex&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ärenden lades till handlingarna och två framställningar lämnades utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bifall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Chefen för handelsdepartementet erhåller vidare fortlöpande vissa bemyndiganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i lotter frågor. 1 regeringens beslut om tillstånd till vissa lotterier&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt lotteriförordningen (1939:207) bemyndigas i regel samtidigt handelsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att utse ombud vid lotteriet. Under år 1975 förekom 24 beslut som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avsåg förordnande av sådant ombud. Vidare skall enligt gällande koncession&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för penninglotteriet (Kungl. Maj:ts beslut 1973-10-26) chefen för handelsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordna kontrollanter i lotteriet. Antalet sådana beslut under år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1975 uppgick till 12. Slutligen förordnar handelsministern kontrollanter vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Tipstjänst AB enligt gällande koncession för bolaget (Kungl. Maj:ts beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1973-06-14). Ett sådant beslut fattades under år 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Statsrådsbeslut utan stöd i särskild författning eller särskilt regeringsbeslut
Vid &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;genomgången av departementsprotokollen för år 1975 har påträffats ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;antal beslut som inte grundar sig på någon särskild författningsbestämmelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller på något särskilt beslut av regeringen eller Kungl. Maj:t om bemyndigande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Frånvaron av särskild rättsgrund för dessa beslut får emellertid inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppfattas så att det inte finns allmänna grunder som kan motivera att statsråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslutat i dessa ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;En sådan allmän grund är den beslutanderätt som tillkommer statsråd i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fråga som hör till beredningen av ett ärende. På denna grund bör det t. ex.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vara möjligt för statsråd att till en kommitté överlämna en framställning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utredning i ämne som ryms inom kommitténs uppdrag. Skrivelser med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utredningsyrkanden torde på samma grund kunna lämnas över till förvaltningsmyndighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under förutsättning av att inom myndigheten pågår en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utredning, som gäller samma ämne och vars resultat senare kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövas av regeringen. Mera omdiskuterat är om departementschef med eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utan överlämnande av skrivelse med utredningsyrkande kan uppdra åt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förvaltningsmyndighet att utreda en fråga som inte redan är föremål för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredning inom myndigheten. Ett sådant uppdrag får inte förväxlas med det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vanliga remissförfarandet, där departementschefen eller i allmänhet en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tjänsteman inom departementet begär myndighetens yttrande över en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framställning som kommit in till departementet. Att en sådan begäran i vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fall kan leda till en mer eller mindre omfattande utredning inom myndigheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är en annan sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Från genomgången av 1975 års departementsprotokoll kan noteras att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut att överlämna ärende till kommitté eller annat beredningsorgan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förekom inom samtliga departement utom kommunikations-, finans- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbildningsdepartementen. Flest sådana beslut hade arbetsmarknadsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med 14. Sammanlagt fattade departementscheferna 50 beslut av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Inom regeringskansliet liksom inom varje annan myndighet finns självfallet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ett behov av att på ett så enkelt sätt som möjligt avgöra ärenden som inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kan leda till ett ställningstagande i sak. ”1921 års brev” har anvisat en lösning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på detta problem när det gäller återkallade ärenden och ärenden som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avgöras av underordnad myndighet. Det finns emellertid ärenden där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förutsättningarna för en tillämpning av ”1921 års brev” inte föreligger men&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som ändå inte kan eller inte finns anledning att pröva i sak. Som exempel kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;nämnas till regeringen eller till enskilt statsråd avgivna opinionsyttringar. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kan gälla klagomål på regeringens politik i allmänhet eller på åtgärder som har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vidtagits av något enskilt statsråd. Men det kan också vara fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rekommendationer till regeringen, statsministern eller statsråd att föra en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;viss politik. Ett annat exempel är i sak klara skrivelser, som saknar preciserat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkande. Framställningarna är då ofta inriktade på ett visst ändamål eller ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;visst verksamhetsområde, som man begär att staten skall ha sin uppmärksamhet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Enligt uppgift från statsrådsberedningen saknas en fast praxis vid behandlingen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av dessa och liknande ärenden. I många fall tas sådana ärenden upp till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avgörande i regeringssammanträde. I andra fall beslutar departementschefen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Meddelandet om beslut till den sökande åtföljs ibland av en departementsskrivelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i vilken olika upplysningar i sakfrågan lämnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Denna något diffust avgränsade ärendegrupp avspeglas i departementschefsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom vilket ärende avskrivits, skrivelse lagts till handlingarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller skrivelse lämnats utan åtgärd. Denna ärendegrupp förekom under år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975 inom justitie-, försvars-, kommunikations-, utbildnings- och jordbruksdepartementen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Mest frekvent var den inom justitiedepartementet (172&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärenden) och försvarsdepartementet (22 ärenden). Inom övriga uppräknade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departement rörde det sig endast om ett fåtal ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:626px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;till bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:127px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Antalet protokollförda statsrddsbeslut under dr 1975 i departementsadministrativa ärenden, fördelade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;pä ärendegrupper och departement&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:175px;left:20px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ärendegrupper&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;SB +&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1. Förordnande och ent-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ledigande av personal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;547&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2. Förordnande och ent-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ledigande att biträda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;som sakkunnig m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3. Göromålsförordnan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4. Bemyndigande, upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;drag m. m. till tjän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;steman i departemen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5. Förordnande att ingå i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;interna arbetsgrupper&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;o. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6. Tjänstgöringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7. Löne- och ersätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8. Tillstånd till tjänste-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;resa m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9. Övriga ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 459&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:1051px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;8 Riksdagen 1976/77. 4 sami. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:185px;left:28px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:253px;left:28px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:604px;left:194px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:638px;left:29px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:38px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;KU 1976/77:44 B 61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:462px;"&gt;Underbilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:474px;"&gt;till bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Antalet protokollförda statsrddsbeslut under år 1975 i kommittéärenden, fördelade på ärendegrupper och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;departement&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:173px;left:32px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ärendegrupper&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;SB +&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1. Förordnande och ent-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ledigande av:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;a) hel kommitté&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;b) ledamöter, sakkun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;niga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;c) experter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;328&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;d) sekreterarpersonal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;e) biträdespersonal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;0 ospecificerad perso-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;nal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2. Tjänstgöringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3. Löne- och ersätt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ningsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4. Tillstånd till resor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;318&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5. Tillstånd till sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;manträde utanför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Stockholm&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6. Tillstånd till under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;sökningar, konsulta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tioner m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7. Tryckningstillstånd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8. Ärenden rörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;andra beredningsor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;gan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9, Övriga ärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:697px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:697px;left:204px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;214 103 132 145 197 396 110 89 181 75 261 42 1 945&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:183px;left:45px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:233px;left:44px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:688px;left:207px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:721px;left:41px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:25px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:459px;"&gt;Underbilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:470px;"&gt;till bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Antalet protokollförda statsrädsbeslut i externa ärenden, fördelade på ärendegrupper och departement
Ärendegrupper &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:14px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;SB+&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:122px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:128px;"&gt;Ju Fö S K Fi U Jo H A Bo I Kn Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;I. Beslutanderätt enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;grundlag och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;A. Samtliga statsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;1. Utlämnande av allmän &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;handling 1 1 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;B. Chefen för justitiedepartementet
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:21px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt; Tillsyn m. m. enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;TF (se även underbi
laga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;4) 561 561&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;2. Tidsfrist för framställning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;om utlämning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;för brott till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;främmande stat 8 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;C. Chefen för kommunikationsdepartementet
I.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:24px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt; Undersökning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;luftfartsolycka 1 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;II. Beslutanderätt enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;förordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;(motsv.) och enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;särskilt beslut av regeringen
A.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt; Samtliga statsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;1. Avskrivning av återkallat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;ärende 10 25 8 74 74 41 26 19 86 5 34 402&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;2. Överlämnande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;ärende till myndighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;37 38 16 19 2 15 13 5 145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;3. Berättelser och redogörelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;till handlingarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;10 1 1 12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;4. Förhandlingsuppdrag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;till statens av
talsverk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;4 5 14 11 1 1 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;5. Förhandlingsuppdrag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;till statens för
handlingsnämnd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;2 3 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;6. Tilldelning av utmärkelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;”För nit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;och redlighet i rikets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;tjänst” till chef för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;myndighet som lyder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:23px;"&gt;omedelbart under &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:24px;"&gt;regeringen lill 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:189px;left:30px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:239px;left:30px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:84px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Ärendegrupper SB+&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:127px;"&gt;Ju Fö S K Fi U Jo H A Bo I Kn Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;7. Rättshjälpsfrågor 1 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;B. Flera departementschefer
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt; Förordnande m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;gällande personal i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;vissa mindre, statliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;myndigheter 12 8 3 7 1 1 32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;2. Förordnande m. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;gällande ledamöter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;revisorer m. fl. i vissa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;icke-statliga organ &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;lil 1 1 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;3. Förordnande av deltagare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;i sammanträden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;inom internationella &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;organisationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;m.m. 27 104 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;4. Förordnande av ombud &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;och sakkunniga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;vid förhandlingar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;med annan stat eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;inom internationell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;organisation 24 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;5. Beslut om resekostnadsersätlning
m.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt; m. 3 8 6 8 8 33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;6. Fullmakt att föra talan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;och utöva rösträtt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;för staten som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;aktieägare 3 12 1 34 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;C. Chefen för försvarsdepartementet
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Diverse regeri ngsbe
myndiganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;5 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;D. Chefen för socialdepartementet
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:20px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Diverse regeringsbe
myndiganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;3 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;E. Chefen för kommun -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;ikationsdepartemen -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:21px;"&gt;tet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;1. Beslut om fribiljettsförmåner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;m. m. vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;SJ 2 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;2. Anvisningar till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;länsstyrelserna enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;regeringens bemyndigande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;1 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:76px;left:49px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:126px;left:48px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:77px;left:149px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:87px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Ärendegrupper SB+&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:126px;"&gt;Ju Fö S K Fi U Jo H A Bo I Kn Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;F. Chefen för finansdepartementet
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:19px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; Fullmakt att träffa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;överenskommelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;med utländsk myndighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;i dubbelbe
skattningsärende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;4 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;G. Chefen för utbildningsdepartementet
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Kostnader för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;svenska unescorådets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:20px;"&gt;konferenser och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;utredningar II II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;H. Chefen för handelsdepartementet
I.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Lotteriärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;m. m. 37 37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;2. Diverse regeringsbe
myndiganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;3 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;I. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:21px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt; Diverse regeringsbe
myndiganden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;3 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;III. Beslut utan stöd i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;särskild författning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;eller särskilt regeringsbeslut
A.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Flera departementschefer
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Ärende avskrivs&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;utan återkallelse (jfr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;ovan II. A.l) 17 4 3 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;2. Skrivelse läggs till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;handlingarna 95 3 98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;3. Skrivelse utan åtgärd &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;77 2 79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:15px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;4. Överlämnande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;ärende till kommitté/arbetsgrupp &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;661 27 14 437 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;5. Övrigt 6 11 2 2 111 15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:864px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:863px;left:187px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:76px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;804 128 28 100 26 133 182 102 46 114 58 48 1 769&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:78px;left:22px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:128px;left:22px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:855px;left:189px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:888px;left:25px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:78px;left:122px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:483px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:12px;"&gt;till bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:131px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;1. Tryckfrihetsärenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;a) Meddelande av utgivningsbevis och ändring i utgivningsbevis för periodisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;skrift (5 kap. 5 § TF)   518&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:32px;"&gt;1. Ansökan om utgivningsbevis   459&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:83px;"&gt;bifall  409&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:84px;"&gt;utan bifall, titeln innebär förväxlingsrisk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:83px;"&gt;(5 kap. 5 § 3 st)  41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:83px;"&gt;utan åtgärd, ej periodisk skrift   4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:83px;"&gt;avskrivet, begärd komplettering ej inkommen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:83px;"&gt;  5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;2. Ansökan om ändrad titel   52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:83px;"&gt;bifall  49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:83px;"&gt;utan bifall, titeln innebär förväxlingsrisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:82px;"&gt;(5 kap. 5 8 3 st)  3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:30px;"&gt;3. Anmälan om ändrad tryckningsort  4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;4. Utgivaranmälan   3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:83px;"&gt;avskrivet, begärd komplettering ej inkommen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:83px;"&gt;  3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;b) Återkallande av utgivningsbevis för periodisk skrift (5 kap. 6 § TF) ... 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:31px;"&gt;1. Anmälan från ägaren att skriftens utgivning upphört (5 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:57px;"&gt;6 8 första stycket 1.)  17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:30px;"&gt;2. Skriften har icke under något av de två senast förflutna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:57px;"&gt;kalenderåren på särskilda tider utkommit med minst fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:57px;"&gt;nummer (5 kap. 6 8 första stycket 5.)   1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;3. Anhållan om återkallelse   5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:82px;"&gt;ägaren föreläggs att visa att skriften utkommit &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:83px;"&gt; 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:76px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:83px;"&gt;medges ej   2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;c) Förordnande av tryckfrihetsombud (9 kap. 1 8, första stycket TF) .... 11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:31px;"&gt;1. Förordnande/Entledigande av tryckfrihetsombud   9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;2. Övriga frågor rörande tryckfrihetsombud (tills vidare ej nytt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:56px;"&gt;TF-ombud, ledighet för ombud)   2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;d) Åtalsanmälan hos justitiekanslern för tryckfrihetsbrott (9 kap. 2 8 TF) 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:57px;"&gt;framställning om anmälan, utan bifall  1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;e) Förordnande om beslag m. m. (10 kap. 1 8 TF)   1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:50px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:56px;"&gt;framställning om åtgärd, utan åtgärd  1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;f) Anmälan till JK om att skrift saknar uppgift som föreskrivs i 4 kap. 4 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:24px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:29px;"&gt;(tryckeriets namn, tryckningsorten, tryckningsåret)  2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;g) Övriga skrivelser och framställningar angående tryckfrihetsfrågor .... 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:82px;"&gt;utan bifall   1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:82px;"&gt;utan åtgärd   4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:839px;left:386px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:839px;left:555px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;561&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:830px;left:438px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:176px;left:249px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:193px;left:311px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:210px;left:183px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:244px;left:249px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:261px;left:353px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:294px;left:176px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:311px;left:282px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:328px;left:183px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:361px;left:249px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:378px;left:341px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:395px;left:223px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:429px;left:176px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:479px;left:245px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:530px;left:355px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:546px;left:281px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:580px;left:168px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:597px;left:219px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:631px;left:435px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:665px;left:326px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:698px;left:362px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:715px;left:387px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:732px;left:355px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:766px;left:409px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:799px;left:219px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:816px;left:226px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:492px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Bilaga 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:110px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Under år 1976 till riksdagen angivna propositioner sorn granskats av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:127px;"&gt;Med förslag till lag om erkännande och verkställighet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:126px;"&gt;av utländskt avgörande ang. underhållsskyldighet
Med &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:127px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:127px;"&gt;förslag till arbetsrättsreform, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:127px;"&gt;Med förslag till lag om påföljder och ingripande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:127px;"&gt;vid olovligt byggande, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:127px;"&gt;Om ändring i föräldrabalken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:127px;"&gt;Om ändring i brottsbalken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:127px;"&gt;Om ändring i konkurslagen (1921:225) m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:127px;"&gt;Med förslag til! lag om vattenförbud, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:127px;"&gt;Med förslag till preskriptionslag, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:146px;left:15px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975/76:98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975/76:105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975/76:164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975/76:170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975/76:176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975/76:210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975/76:215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1976/77:5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:155px;left:522px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(Ju)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:222px;left:522px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;(A)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(B)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(Ju)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(Ju)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(Ju)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(Ju)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;(Ju)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:444px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Under riksdagsbehandlingen har lagrådets yttrande inhämtats beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Prop. 1975/76:148 Med förslag till ändring i brottsbalken m. fl. lagar rörande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:121px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:124px;"&gt;enklare former för beivrande av mindre lagöverträdelser JuU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:126px;"&gt;1976/77:11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Prop. 1975/76:174 Med förslag till ändring i brottsbalken (spioneribestämmel
serna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:121px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:125px;"&gt;m. fl. brott) JuU 1975/76:46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Prop. 1975/76:202 Med förslag till nya regler om telefonavlyssning m. m. JuU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:121px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:126px;"&gt;1976/77:20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:454px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Antalet propositioner samt spridningen i propositionsaviämnandet under åren 1971-1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:497px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Bilaga 7 A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:139px;left:107px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:712px;left:73px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;Q.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:633px;left:110px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;ju *o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:839px;left:107px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;T&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:915px;left:75px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:18px;"&gt;&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;CL 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:938px;left:89px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;'-a &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:742px;left:106px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;r&amp;lt;-&amp;gt; Tf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:787px;left:107px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;rs m&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;— o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:138px;left:162px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:179px;left:162px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;H 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:213px;left:163px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;*o cl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;5 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&amp;lt; Q.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:266px;left:162px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs095" style="padding-left:4px;"&gt;f §■&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;M *—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;CQ Cl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:331px;left:162px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:373px;left:162px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;H 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:408px;left:163px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;•O Cl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:3px;"&gt;5 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&amp;lt; Cl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:455px;left:162px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs110" style="padding-left:3px;"&gt;fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;CQ Cl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:525px;left:162px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:567px;left:162px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;H 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:618px;left:163px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&amp;lt; Q.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:660px;left:162px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;3 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;CQ Q.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:975px;left:72px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:126px;left:215px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;»Al OO (N Tf ^ (N&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:226px;left:215px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;oo o Os oo tj- r
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:280px;left:215px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;Ov « IT) (N tJ
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:319px;left:215px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;n 0\ a rs ^ a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Tf os r'" o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:421px;left:215px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;O rf fS n rs (N&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:473px;left:215px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;ir&amp;gt; vo Os rj- On «—i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:513px;left:215px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;cn \© 't Tf o n&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;oo o \o Tt n ti&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;(N n ro n ro rf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:710px;left:215px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:846px;left:215px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;ro •- rs oo n oo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:922px;left:214px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;F~ rs ‘Sv öo&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;— O n fN O (N&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:962px;left:215px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;—&amp;lt; oo o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;OO rf O OO On I-»&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1010px;left:215px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;- M n rr vc&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;r-~ r- r- r- i—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;On O. O-' On On 0“&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:472px;left:339px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:280px;left:570px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;l_&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;o.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;T3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:642px;left:424px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;r-~&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;ON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:683px;left:392px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;3C r- __&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;_ cjn =&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:571px;left:460px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:47px;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:38px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:39px;"&gt;. :0&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:35px;"&gt;O C&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:33px;"&gt;:0 vj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:38px;margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:34px;"&gt;Ii&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:38px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:34px;"&gt;V)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:48px;"&gt;V)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:38px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:35px;"&gt;I- 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;p £ e £&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:0px;"&gt;. 2 &amp;amp; •* ^&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;, ^ ^ IO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;text-align:right;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:8px;"&gt;— r- r«2 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:21px;"&gt;on on&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:529px;left:567px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;CL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;OJ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;T3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;-O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:685px;left:447px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:717px;left:397px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:740px;left:412px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;c/5 3 3 w&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;•3 '7 = .2, 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:751px;left:441px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:0px;"&gt;? •£ *&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;■ V&amp;gt; o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:752px;left:482px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;'i? -j?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;T2 c/&amp;gt; t/&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:727px;left:520px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;_ iri ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;w r- n&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:1px;"&gt;.2.2: rs o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:760px;left:449px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:3px;"&gt;ala&amp;amp;a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;&amp;amp;&amp;amp;§■&amp;amp;&amp;amp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:765px;left:521px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;q. «d «/-&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:772px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;. r
g &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;ON -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:835px;left:399px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:859px;left:426px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt;g.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:868px;left:409px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:0px;"&gt;. o. o"&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;2 Q. :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;• Cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;g^;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;&amp;gt; &amp;gt; ;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;cd cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;C C&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;OJ O)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;) 00 00&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;C C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:823px;left:501px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;o u _ o •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;c c r: ■&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;.O o :0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;S S -S « .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs100" style="padding-left:4px;"&gt;i. i §• i ■&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;O O »- C/3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;o. n. _g&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:1px;"&gt;■5.= c £&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;■ * 8,-S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:948px;left:452px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;c c c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;oj oj oj&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;00 00 oo&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;c c c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:985px;left:409px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;3 3 3 3 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1001px;left:409px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;cd cd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;_c sz&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;OJ OJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;CQ CQ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1001px;left:449px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;cd cd cd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;SI SI XI&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;o OJ OJ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;m CQ CQ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1033px;left:393px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;— fN ro rf */"&amp;gt; sO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:921px;left:499px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:32px;"&gt;00-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;L, &amp;gt; C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;cd cd •— r-.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;C c — :&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;00 00-3 £&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&amp;lt;= c .S — •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;— — £ I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;-o -O c &amp;gt; &amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;C C o =0 '&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;cd ed •— —&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;r c S w&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:565px;left:588px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;12 Behandlingen av 17 propositioner har uppskjutits till 1976/77 års riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:356px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-39px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:66px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:102px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:154px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:208px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:331px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:111px;left:385px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:204px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:685px;left:-19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;i proposnionsaviamnanaer aren iv/j-iv/o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:7px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:477px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Bilaga 7 B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:186px;left:12px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;00 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;c .s&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:210px;left:12px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:6px;"&gt;§ &amp;gt; M 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;r? — 00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs095" style="padding-left:4px;"&gt;Elig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:277px;left:10px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:8px;"&gt;00 CO&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;—• i—. C (—• |&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:8px;"&gt;11 ä §«.g -a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:21px;"&gt;c . g c/i (2 ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:34px;"&gt;o. So . . op&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:9px;"&gt;k;ö 2 U c a-£&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;Qj 6: o. -o &amp;lt;u tn c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:332px;left:14px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:5px;"&gt;I 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:429px;left:11px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;a c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:400px;left:26px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;e&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;CL)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;‘&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;OJ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;C/i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:426px;left:67px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:527px;left:10px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;2 .2? O..S&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;i2ci5 =&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;_ u 3 o S&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;« öo w « S)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;o 3 då .5 _2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;f- e co &amp;lt;2 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:632px;left:13px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;d &amp;lt;u c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;P 3 a&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:659px;left:9px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:21px;"&gt;w- u— &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;C :ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs100" style="padding-left:7px;"&gt;la Sii *&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;5 &amp;gt; 3S M =&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;&amp;lt;, fl c w u&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:649px;left:83px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:781px;left:10px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;C0 &amp;lt;d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;C ■O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;5 C0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;lt; C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:229px;left:156px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;ro O ro&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;»o rs «o&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;I I I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:230px;left:219px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:16px;"&gt;*o r- &amp;lt;o r- to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;nO ro NO to '—I to&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;T 1 T 111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:344px;left:156px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;(N » ^&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Tf- »O d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:345px;left:219px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;On CD ro&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;fN OO &amp;gt;h&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:448px;left:156px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;^ I OO | OO tO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:560px;left:156px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&amp;lt;0 to O to &amp;gt;—I o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;CN OO — Tf O Tj
On &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;—■ — O fN OO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:877px;left:156px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;~ — (N (N M ro &amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;( r- i— (— r- r~-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;On On On On On On On &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:987px;left:156px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;•— &amp;lt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;c/&amp;gt; &amp;lt;/) c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;3 8 -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;e t« js&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;°co :0 &amp;lt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&amp;gt; i ac&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:976px;left:236px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1016px;left:218px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;*- £ —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;•fl :0 (U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&amp;gt; 2: a:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:232px;left:374px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;to —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;lt;N| OO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;I I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:233px;left:480px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;»O OO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;T to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:22px;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:345px;left:279px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;'O fl;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:29px;"&gt;cn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:346px;left:373px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:18px;"&gt;«o&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;r- ro&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:347px;left:480px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:347px;left:585px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;O vO&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;h-r ri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:564px;left:479px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;fN CN&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;fN fO&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;Nj. O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:564px;left:585px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;NO O&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;rN r—1 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;On&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:881px;left:479px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;to to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;r- r
ON &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;ON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1015px;left:279px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;l_ C/3 _&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&amp;lt;&amp;gt;cfl :0 d&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;&amp;gt; S E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:977px;left:372px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:8px;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:8px;"&gt;8 5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:8px;"&gt;« ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;to J2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;:0 (1)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;a: 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:991px;left:477px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;— a&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;r- t
5 &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align:right;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;»C0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1024px;left:479px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;:0 &amp;lt;L&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;X X&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1018px;left:585px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:8px;"&gt;&amp;lt;*) JS&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;:0 &amp;lt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;1 a:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:234px;left:665px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;T&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:731px;left:723px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;1 Sessionsindelningen har upphört fr. o. m. 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:36px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:14px;"&gt;2 1975 års riksmöte (dvs. t. o. m. 1975-05-31).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:15px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:28px;"&gt;3 Del av 1975/76 års riksmöte (t. o. m. 1975-12-31).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:50px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:152px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1157px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:509px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:142px;left:5px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:143px;left:148px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:151px;left:660px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:151px;left:714px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:601px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Propositionsavlämnandet under våren 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:229px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:20px;"&gt;(i förhållande till statsrådsberedningens förteckning 1976-01-12)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:498px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:34px;"&gt;B 69&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Bilaga 7 C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:108px;left:86px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:9px;"&gt;&amp;gt;«|5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:6px;"&gt;11° ^&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;3 c a. &amp;gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:9px;"&gt;e E S M&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;&amp;lt; 2 o.'57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:231px;left:90px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;•S c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;7D ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;*cä = ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;C ~&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;ca &amp;lt;u c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;'—' t) 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;OX) C C.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;c J2 -o&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;c 5ä ‘s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;OJ -C c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;£ £ se&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:497px;left:91px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;g _&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;Q. so&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:549px;left:87px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:586px;left:88px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;ca a&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs100" style="padding-left:6px;"&gt;ii&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:686px;left:121px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;] sO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;5 ^&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;- Os&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs120" style="padding-left:0px;"&gt;ii&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:384px;left:180px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;• -O&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;C O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:485px;left:176px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:8px;"&gt;C ~ _&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;51 cS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:6px;"&gt;■g &amp;gt; §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;£ oo a&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:673px;left:197px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;c c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;E«c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;:ca ' 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:829px;left:177px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;2 C TD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;3 o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;&amp;gt; ^ C ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;g 0) ^ c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;:ea •— 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;■O D M D.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:155px;left:267px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;TfOrMOtoosr^O — r^—« r*-&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:236px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;T -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:238px;left:305px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:1px;"&gt;7 °P&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;rN —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:323px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:29px;"&gt;SO SO&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;04 — — ro&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:230px;left:353px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;O O OO — O Os  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;777T77T3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;fN — r^fNtN^TtZ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:323px;left:353px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;r-^ r-^ u-&amp;gt; sq&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;sO*OOssOsOO'^"^7'&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;rs fN so&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:418px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:16px;"&gt;— (noooso-o
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:424px;left:412px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;(N fN n (N —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:508px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;OroOroO^-^-OOr^O — O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:592px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;ro —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;i?) X M — (N n -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:598px;left:407px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:699px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;"^■000 — ^0000000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:780px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;r-oo--'to-o--o
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:869px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;r- — OO — SOOO — -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:952px;left:267px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;Os &amp;gt;n Tt oo n (N — sosor^rroofs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1025px;left:282px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:366px;left:551px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs120" style="padding-left:2px;"&gt;1 Inom parentes antalet propositioner för vilka ej någon bestämd tidpunkt angetts (t. ex. endast ”mars-april”).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs110" style="padding-left:15px;"&gt;2 För försenade propositioner avlämnade under våren 1976 exkl. de i noten 1 angivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:98px;left:83px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:97px;left:171px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:97px;left:259px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:98px;left:507px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:97px;left:543px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:590px;left:17px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;Proposilionsavlämnandet under 1975 års riksmöte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:230px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:20px;"&gt;(i förhållande till statsrådsberedningens förteckning 1975-01-10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:32px;left:526px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:483px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Bilaga 7 D&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:101px;left:116px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;E g&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;q b&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:141px;left:78px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;c E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;lt; -2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:262px;left:78px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:8px;"&gt;cd &amp;lt;D C&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;^*0 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;00 S "TT"&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;c JS s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;&amp;lt;u -F c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs095" style="padding-left:7px;"&gt;52 i i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;:0 .&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;U-&amp;gt; 00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:440px;left:69px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;CD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;C/)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;:0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;o.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;£&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;V)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Q.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;0)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;"O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;i—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;»cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;CD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;&amp;lt;0)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;.C/)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;o~&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Os&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;'1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;__&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;i—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(D&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;T3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:681px;left:77px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:24px;"&gt;. ON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:6px;"&gt;*a:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;a u&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;c- 4) 73 il)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;&amp;lt;u c F&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;■&amp;gt; E 3 c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:9px;"&gt;« SS 2 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;— cd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;2 Q. C «-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;C O £&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;&amp;lt; a.2 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:374px;left:171px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;. -o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;C W&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:396px;left:188px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;gt; §&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;00 o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:552px;left:169px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;lt;u&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;gt; ^&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;öö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;c c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;CO 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;s-S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;gt; w&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:667px;left:187px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:673px;left:171px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:31px;"&gt;C ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;^ C ^ c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;:cd :c0 .C 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;T3 C 00 O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:826px;left:169px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;2 c -o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;33 cd '3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;gt; 5 C ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;2 P ^ c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;:cd ■- .&amp;gt; 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;T3 ~a 00 o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:152px;left:325px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:231px;left:257px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;T&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:238px;left:282px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;i i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:226px;left:332px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:13px;"&gt;rn T| OO&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:13px;"&gt;ro — o-&amp;gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;lill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:13px;"&gt;r*3 n sO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:232px;left:448px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:316px;left:290px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;ro o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;04 O-*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:317px;left:336px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:10px;"&gt;ON ro 09 O O f-; O. t/0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;I »O !&amp;gt;0 ro Tfrr) —ri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:35px;"&gt;09 .—i ro&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:393px;left:325px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:22px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:19px;"&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:0px;"&gt;' O r-~ ro \o — ■&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:504px;left:257px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;"cf-OOn-OrO — 04 — 04 0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:603px;left:290px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;OO04’^-tO04 — OO — O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:699px;left:290px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:780px;left:257px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;ro — — O — ro O ro O ■&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:869px;left:257px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;■'0-040004-^00 — OOOO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:950px;left:256px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;O Ol -t Ti O i— On&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:951px;left:395px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;n d- o- n n&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1026px;left:271px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:461px;left:554px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;:0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:580px;left:568px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;d* &amp;lt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;: c -o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;; 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:10px;"&gt;O —;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:0px;"&gt;5 5 *&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:0px;"&gt;i 0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;“ oj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:0px;"&gt;5 S :0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;1 : CO C&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;J- ni ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:0px;"&gt;1 M h*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;3 *-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;: C&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;: °&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;j ö£) °c0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;2 —&amp;gt; os&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:0px;"&gt;3 °&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:0px;"&gt;0 cd Jr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:635px;left:649px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:645px;left:622px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs095" style="padding-left:8px;"&gt;sfi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-2px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;«u cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;00 tf) -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;-O c&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;3 aj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:22px;"&gt;E I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:710px;left:625px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:7px;"&gt;Cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:742px;left:621px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;£&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;C/O&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;00 ■&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:9px;"&gt;c •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:820px;left:579px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:1px;"&gt;C E’&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;9 :co SZ ■&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:28px;"&gt;O&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:28px;"&gt;O ■&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:843px;left:576px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;- &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;8 *&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:867px;left:597px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:1px;"&gt;O)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:869px;left:577px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;2 _&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;CL O&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:900px;left:556px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;(D &amp;lt;L) 'c/) &amp;lt;u&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;cd cd 2 —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;w ZZ Q. d)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;C C O &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:967px;left:576px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;2 c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;2 % “&amp;gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:14px;"&gt;ii ■§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1009px;left:609px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;oo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:882px;left:626px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;£ c £&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;0 3-*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;mac&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;•Slä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;-2 ^ ^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:-1px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;— cd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;0» *&amp;gt; °&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;T3 — —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;OJ —&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;2 »cd °cd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&amp;lt;D &amp;gt; &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;23 h h&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:178px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-38px;left:43px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1156px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:881px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:95px;left:73px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:263px;left:73px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:96px;left:162px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:96px;left:249px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:97px;left:496px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:97px;left:532px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:721px;left:777px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:38px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:356px;"&gt;Bilaga 8 A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Regeringens behandling av riksdagens skrivelser den 1 december 1975-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;30 november 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Skrivelserna uppdelade i olika kategorier efter art av behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Källa: Regeringens skrivelse 1976/77:102.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:243px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;Riksdagsskrivelser som inkommit t. o. m. 1975- Riksdagsskrivelser som inkom
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:250px;left:32px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11-30 och som ej slutbehandlats senast nämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;dag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;mit 1975-12-01-1976-11-30 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;som ej slutbehandlats senast sist-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;nämnda dag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Departe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;ment&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kategori&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kategori&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ju&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;UD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Fi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;U&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;H&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:696px;left:39px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Anm:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:1px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;Kategori 1: Ärendet i sin helhet slutbehandlat under tiden 1975-12-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;01-1976-11-30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:55px;"&gt;2: Ärendet delvis slutbehandlat, delvis föremål för utredning eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:70px;"&gt;beroende på regeringens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:55px;"&gt;3: Ärendet i sin helhet under utredning eller efter utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:72px;"&gt;beroende på regeringens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:54px;"&gt;4: Ärendet i sin helhet beroende på regeringens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:320px;left:43px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:320px;left:368px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:370px;left:43px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:370px;left:368px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:603px;left:112px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:603px;left:366px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:637px;left:42px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:26px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:354px;"&gt;Bilaga S B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;PM angående regeringens åtgärder med anledning av uttalanden (påpekanden) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i KU:s granskningsbetänkande 1975/76:50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Riksdagens skrivelse den 29 april 1976 (rskr 1975/76:269) med anledning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU:s granskningsbetänkande anmäldes vid regeringssammanträde den 16&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;september 1976. I den följande sammanställningen jämförs riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttalanden med anledning av KU:s betänkande med hittills vidtagna åtgärder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av regeringen och inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I skrivelse av den 6 september 1976 till statssekreterarna, expeditionscheferna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och rättscheferna har rättschefen i statsrådsberedningen sammanfattat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de uttalanden som riksdagen gjorde med anledning av utskottets granskning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av handläggningen av besvärsärenden. Skrivelsen innehåller vidare en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redovisning av vad utskottet anfört och riksdagen godkänt i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utgivningen av SFS, propositionsavlämnandet och publiceringen av regeringsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. m. 1 skrivelsen har tagits upp även de synpunkter på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författningsarbetet som KU anlagt i betänkandet 1975/76:51 med anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av propositionen 1975/76:112 om kungörande av lagar och andra författningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(ej med i den följande sammanställningen). 1 den mån statsrådsberedningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ansett uttalandena motivera särskilda åtgärder har dessa angetts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;skrivelsen under resp. avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande uttalanden i övriga frågor som riksdagen gjorde med anledning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av utskottets granskning våren 1976 har för varje särskilt uttalande undersökts &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om och i så fall vilka åtgärder som vidtagits från regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:667px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(sidhänvisningarna avser KU 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;76:50)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1. Regeringens handläggning av besvärsärenden
s.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; 6-7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;Ökningen av antalet besvärsärenden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;har otvivelaktigt inneburit en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ökad belastning på departementen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Häri ligger bl. a. en risk för längre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;handläggningstider och mindre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ingående behandling av ärendena.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet har erfarit att utvecklingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:667px;left:312px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:867px;left:312px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I skrivelse till expeditionscheferna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;1977 -04-25 ha r statsrådsberedn i ngen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bl. a. framhållit att konstitutionsutskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;påpekanden motiverar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;det görs en ordentlig genomgång av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligheterna att i större omfattning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;än som gäller f. n. befria regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har uppmärksammats inom regeringskansliet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och att man f. n. överväger &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;bl. a. att decentralisera beslutanderätten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i vissa speciella grupper&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av besvärsärenden. Utskottet har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;sålunda anledning att räkna med att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;erforderliga åtgärder vidtas och kommer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att med fortsatt uppmärksamhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följa den framtida utvecklingen på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;s. 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Antalet besvär, som kommit in till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen efter besvärstidens utgång &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och som i enlighet med huvudregeln &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har avvisats, har under de två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;senaste åren uppgått till 373 resp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;327. I relation till hela mängden av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;besvär hos regeringen är dessa tal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;visserligen inte särskilt höga. Men&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det synes ändå värt att observera att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;så pass många besvär årligen inte har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommit in till regeringen i rätt tid. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;detta sammanhang vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framhålla vikten av att besvärstidsreglema &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;klart framgår av besvärshänvisningarna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Regeringen bör verka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att enhetliga och entydiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;formuleringar används i detta hänseende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;av förvaltningsmyndigheterna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Även om regeringen, såsom nyss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sagts, i vissa fall har formell rätt att ta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upp för sent ingivna besvär till prövning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;anser utskottet att detta bör ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;endast om något tredjemansintresse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte berörs och ett avvisande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;besvären skulle leda till ett materiellt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;otillfredsställande resultat. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;får sålunda i detta sammanhang&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:323px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från handläggningen av vissa besvärsärenden.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:367px;left:320px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;SB:s skrivelse till statssekreterarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. fl. (s. 1):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;"KU (bet. 1975/76:50, s. 7-8)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framhåller vikten av att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;a) förvaltningsmyndigheterna använder &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enhetliga och entydiga formuleringar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid angivandet av besvärstidsreglerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i sina besvärshänvisningar
b) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;de principer för handläggningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av för sent inkomna besvär som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsrådsberedningen har lagt fast i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sina anvisningar och vilka helt överensstämmer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;med utskottets egna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rekommendationer strikt följs inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samtliga departement. KU betonar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskilt att remissbehandling av för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;sent inkomna besvär inte skall äga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;rum (s. 8 n).”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;understryka vikten av att de i statsrådsberedningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anvisningar fastlagda &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;principerna, som helt överensstämmer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;med utskottets rekommendationer,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; strikt tillämpas inom samtliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;departement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Beträffande remissbehandling av för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;sent inkomna besvär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet kan alltså konstatera att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;handläggningen av dessa ärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortfarande inte sker efter enhetliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;principer. En förändring bör komma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till stånd så att de av utskottet och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsrådsberedningens anvisningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordade principerna följs inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtliga departement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 9-10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Vid granskningen av handläggningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av vissa grupper av besvärsärenden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under år 1975 har uppmärksammats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att i de grupper av ärenden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;där remiss har skett av alla, eller så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gott som alla, ärenden har remissen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gått ut omedelbart efter det att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;besvärsinlagan kommit in till departementet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Det är uppenbart att i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådana fall har remissen karaktär av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en ren rutinåtgärd. Den kan knappast &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ha föregåtts av den noggranna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prövning av behovet av åtgärden,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som förordas i förvaltningslagen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statsrådsberedningens anvisningar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Det kan emellertid inte bestridas att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det beskrivna förfaringssättet ibland&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan ha vissa praktiska fördelar,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;särskilt i fråga om sådana ärendegrupper &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;där ett behov av remiss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erfarenhetsmässigt föreligger. Utskottet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anser det önskvärt att remiss
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:310px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:541px;left:312px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;SB:s skrivelse till statssekreterarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. fl. (s. 1-2):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;"KU(bet. 1975/76:50, s. 10) framhåller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sammanfattningsvis vikten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att regeringens prövning inte fördröjs &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom onödigt eller onödigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utdraget remissförfarande. Självfallet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är det också angeläget att ärendena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;efter avslutad remissbehandling &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;tas upp till avgörande av regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;så snart det kan ske. Bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måste strävan givetvis vara att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;undvika en sådan tidsutdräkt i brådskande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärenden att frågan har förlorat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sin aktualitet då regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslut fattas.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;behovet för ärendegrupper av nämnt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;slag tas upp till prövning från tid till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;s. 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande remittering har vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;iakttagits att det mycket ofta har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förekommit att tid för yttrande inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har satts ut. Detta förfaringssätt, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte stämmer överens med statsrådsberedningens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;anvisningar, synes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rent av vara det normalt tillämpade.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;s. 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Sammanfattningsvis vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;framhålla vikten av att regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prövning inte fördröjs genom onödigt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eller onödigt utdraget remissförfarande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Självfallet är det också angeläget &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att ärendena efter avslutad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;remissbehandling tas upp till avgörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av regeringen så snart det kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ske. Bl. a. måste strävan givetvis&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara att undvika ett sådan tidsutdräkt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i brådskande ärenden att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frågan har förlorat sin aktualitet då&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens beslut fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I flertalet fall då regeringen lämnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;besvären utan bifall förekommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;över huvud taget ingen beslutsmotivering.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; Ofta torde emellertid skälen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för regeringens ståndpunkt kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utläsas av själva ärendebeskrivningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;(reciten). Inom många departement &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillämpas därvid den metoden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;att om regeringen helt instämmer i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den överklagade myndighetens bedömning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lämnas inte någon motivering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;alls i beslutet. Inom andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:324px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:766px;left:321px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;SB:s skrivelse till statssekreterarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. fl. (s. 2):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;"KU (bet. 1975/76:50, s. 13)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konstaterar att en förbättring på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;detta område har skett men understryker &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på nytt vikten av en ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;användning av så utförliga och klargörande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;motiveringar som möjligt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens beslut.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departement hänvisas tvärtom ofta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till just nämnda omständighet i regeringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;beslut. Från den klagandes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;synpunkt torde det senare förfaringssättet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;vara mer upplysande och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör i större utsträckning än f. n.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna användas i regeringens beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;i besvärsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;att det har skett en ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;utveckling i den av utskottet tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordade riktningen. Motiveringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förekommer allmänt sett oftare och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;större utsträckning än tidigare informativa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;både från den klagandes och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från berörda myndigheters synpunkter.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Mot bakgrund av de iakttagelser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som utskottet gjort vill utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dock ånyo understryka vikten av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ökad användning av så utförliga och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;klargörande motiveringar som möjligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;i regeringens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;2. Publicering av regeringsbeslut och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vissa informationsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;s. 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande innehållet i Från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Riksdag &amp;amp; Departement kan här&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskilt nämnas referat av vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frågedebatter i riksdagen,det huvudsakliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehållet i vissa propositioner,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; utredningsförslag och utredningsdirektiv &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt utkomna SFSförfattningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och vissa officiella publikationer.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Däremot har i denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;tidning hittills inte publicerats några&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;regeringsbeslut av det slag som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utskottet i det tidigare berört, nämli
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:306px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:746px;left:308px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;SB:s skrivelse till statssekreterarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;m. fl. (s. 7)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;”Frågan om publicering av regeringsbeslut &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har vid flera tillfällen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppmärksammats av KU. Redan år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;1969 utfärdade SB anvisningar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ämnet. Dessa ledde emellertid inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till några praktiska resultat. Ytterligare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överväganden har därefter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gjorts bl. a. med utgångspunkt i en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;diskussionspromemoria (1973-05-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;30) från SB. Dessa överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1054px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;9 Riksdagen 1976/77. 4 samt. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;gen viktigare beslut av regeringen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;rättsskapande, tolkande eller eljest&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vägledande karaktär. Utskottet har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;emellertid uppmärksammat att vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beslut av detta slag, i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vad som tidigare har förutsatts skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;ske, under senare år har publicerats i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Förvaltningsrättslig Tidskrift. Detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;har dock hittills förekommit i mycket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ringa omfattning (under 1975 i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;endast två fall). Vikten av att regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i ökad utsträckning låter på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;lämpligt sätt publicera och sprida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kännedom om innebörden av viktigare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslut, inte minst i besvärs- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dispensärenden, bör därför ytterligare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;understrykas. En möjlighet som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;bör undersökas är att beslut som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ovan berörts publiceras i tidskriften&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Från Riksdag &amp;amp; Departement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:21px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;5. Utgivning av Svensk författningssamling
s.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet får med anledning av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gjorda iakttagelserna erinra om sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidigare uttalanden om att inte minst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;rättssäkerhetskraven motiverar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;takten i lagstiftningsarbetet hålls så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jämn som möjligt under hela året&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och att författningarna kommer ut i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;så god tid före ikraftträdandet att alla&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berörda kan få tillräcklig information&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om innebörden av de nya bestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(se t. ex. KU 1974:58 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1975:12 s. 23). Mot bakgrunden av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det till hel- och halvårsskiftena i hög&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;grad koncentrerade författningsarbetet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har utskottet därför vid flera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tillfällen tagit upp frågan, om inte en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:320px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avsatte inte heller de några praktiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;KU har nu återvänt till frågan och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anför i bet. 1975/76:50 (s. 14-17)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanfattningsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;- Vikten av att regeringen i ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;utsträckning låter på lämpligt sätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;publicera och sprida kännedom om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebörden av viktigare beslut, inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;minst i besvärs-ochdispensärenden,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör därför ytterligare understrykas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;En möjlighet som bör undersökas är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att beslut som ovan berörts publiceras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i tidskriften Från Riksdag &amp;amp;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Departement.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;SB avser att under hösten på nytt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;aktualisera frågan om publicering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringsbesluten och hemställer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;man inom departementen överväger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vad som lämpligen kan göras på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;området.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:674px;left:314px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;SB:s skrivelse till statssekreterarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. fl. (s. 3-4):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;"KU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;a) bet. 1975/76:50 (s. 22): - Mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bakgrunden av det till hel- och halvårsskiftena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i hög grad koncentrerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författningsarbetet har utskottet vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flera tillfällen tagit upp frågan, om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte en ytterligare tidsmässig utspridning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av författningarnas ikraftträdande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;borde göras. Utskottet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som har erfarit att detta eftersträvas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;av statsrådsberedningen, avser att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;följa denna fråga med fortsatt uppmärksamhet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt; Över huvud taget bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det enligt utskottets mening inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottes uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ytterligare tidsmässig utspridning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författningarnas ikraftträdande borde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;göras. Utskottet, som har erfarit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att detta eftersträvas av statsrådsberedningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;, avser att följa denna fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;med fortsatt uppmärksamhet. Över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvud taget bör det enligt utskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mening inte förekomma att författningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sätts i kraft utan att möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förelegat för den som berörs av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författningen att dessförinnan få del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av författningens innehåll. Ytterligare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ansträngningar måste göras för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att förhindra att detta inträffar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortsättningen. Utskottet förutsätter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att statsrådsberedningen vidtar erforderliga &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärder i detta syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:301px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förekomma att författningar sätts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kraft utan att möjlighet förelegat för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den som berörs av författningen att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dessförinnan få del av författningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innehåll. Ytterligare ansträngningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måste göras för att förhindra att detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inträffar i fortsättningen. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsätter att statsrådsberedningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidtar erforderliga åtgärder i detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;b) bet. 1975/76:51 (s. 8-9): - Som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;allmän riktlinje bör gälla att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;författning skall träda i kraft först&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;efter erforderligt rådrum för information &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om författningens innehåll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;m. m. Utskottet förordar att planeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av arbetet med nya lagar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;andra författningar sker med utgångspunkt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från att om möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;minst fyra veckor bör förflyta mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en författnings kungörande och dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;ikraftträdande. Är detta ogörligt bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;helst åtminstone två veckor skilja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kungörandet och ikraftträdandet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Kortare tid än en vecka bör endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kunna komma i fråga i undantagsfall.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Till de absoluta minimikraven&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hör att en författning skall kungöras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på ett sådant sätt att möjlighet föreligger &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för envar som berörs av författningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att ta del av författningens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;innehåll innan den träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;SB förordar att den nuvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;allmänna minimitiden av en vecka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;mellan kungörandet (dvs. utkomstdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från trycket) och ikraftträdandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;förlängs med en vecka. SB vill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samtidigt understryka att denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;”tvåveckorsfrist” skall anses som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;minimitid. Om möjligt bör tiden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara längre och - liksom hittills -&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ikraftträdandet sättas till en bestämd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:325px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:99px;left:324px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den här förordade nya ordningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör tillämpas i fråga om författningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som trycklovas efter den 1 oktober&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1976. SB kommer senare i höst göra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;de ändringar i gröna boken som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föranleds av vad som här har förordats.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:279px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;6. Propositionsavlämnandet till riksdagen
s.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill understryka att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för riksdagens arbete är nödvändigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med ytterligare förbättringar vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller propositionsavlämnandet. De i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagsordningen angivna tidsgränserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör respekteras och de propositionsförteckningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som lämnas riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör vara så realistiska att den i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förteckningen angivna planeringen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;allt väsentligt kan följas. Propositionsavlämnandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör även i övrigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från regeringens sida organiseras så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att det verksamt bidrager till en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;utjämning av arbetsbelastningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen och möjliggör en mera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ändamålsenlig planering av riksdagsarbetet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:368px;left:323px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;SB:s skrivelse till statssekreterarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;m. fl. (s. 6):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;"KU bet. 1975/76:50 (s. 26-30)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konstaterar sammanfattningsvis i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;detta ämne att det för riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;arbete är nödvändigt med ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förbättringar vad gäller propositionsavlämnandet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; De i riksdagsordningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angivna tidsgränserna bör respekteras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och de propositionsförteckningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;som lämnas riksdagen bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara så realistiska att den i förteckningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;angivna planeringen i allt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väsentligt kan följas. Propositionsavlämnandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör även i övrigt från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens sida organiseras så att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det verksamt bidrager till en utjämning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;av arbetsbelastningen i riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;och möjliggör en mera ändamålsenlig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;planering av riksdagsarbetet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;SB vill när departementen lämnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;uppgifter om planerade propositioner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kraftigt betona vikten av att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;synpunkter beaktas som KU sålunda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har fört fram.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;7. Riksdagens skrivelse lill regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angående tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i fråga om vägar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;s. 53 Reservation 3 (4 c, 2 m, 1 fp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagens beslut som fattades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för snart ett och ett halvt år sedan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;måste ses som en direkt uppmaning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till regeringen att för riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;snarast lägga fram förslag i ämnet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Enligt uppgift kommer frågan att tas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;upp i samband med en kommande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;översyn av miljöskyddslagstiftningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Det är emellertid från konstitutionell &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;synpunkt inte godtagbart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att så lång tid kommer att förflyta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;innan riksdagsbeslutet i fråga förverkligas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;8 Behovet av särskilda regler för regeringens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;handlande i nödsituationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;s. 36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Mot bakgrund av de initiativ som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;således tagits från regeringens sida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har vad utskottet och riksdagen tidigare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;begärt i fråga om prövning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;behovet av särskilda regler för extraordinära &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;situationer vunnit visst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beaktande. Med hänsyn emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till vikten av så klara handlingslinjer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som möjligt beträffande regeringens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;och berörda myndigheters möjligheter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och ansvar i ett sådant läge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förutsätter utskottet att regeringen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;enlighet med riksdagens tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;uttalanden fortlöpande ägnar dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;frågor största uppmärksamhet och i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lämpliga former föranstaltar om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;översyn i angivet syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:305px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:230px;left:307px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Regeringen beslöt den 18 mars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1976 att bemyndiga jordbruksministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att tillkalla en utredning för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;göra en översyn av miljöskyddslagstiftningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:656px;left:307px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt vad som uppgetts från justitiedepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har man inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;departementet tagit upp frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättningarna för en översyn i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;detta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:41px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:554px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;12. Bemyndigande till regeringen enligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;terrängkörningslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;s. 40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet vill samtidigt understryka &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att det för riksdagens bedömning i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ärenden av liknande slag är synnerligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;viktigt att det i propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;redovisade beslutsunderlaget klargör &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;hur avvägningen mellan normgivningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i lag respektive förordning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer att utformas. I detta syfte är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det värdefullt, att den tilltänkta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förordningen biläggs respektive lagförslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;när propositionen avlämnas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:325px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:187px;left:321px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Från statsrådsberedningen har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upplysts att vid propositionsskrivandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;eftersträvas att lämna riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;så fullständig information som möjligt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om innehållet i de föreskrifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som regeringen avser utfärda genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förordning i anslutning till av riksdagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;godkänt förslag. I fall då det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har varit praktiskt möjligt från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tidsmässiga och andra synpunkter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har förslag till förordningstext presenterats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagen. Ett exempel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;härpå är prop. 1976/77:113 om körkortslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som också innehåller förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;till körkortsförordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I sammanhanget kan framhållas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att statsrådsberedningen i sina anvisningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;för propositionsskrivning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(den s. k. röda boken) under rubriken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Verkställighetsföreskrifter(s. 63) anför &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;”De förslag som läggs fram i en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;proposition kräver ofta föreskrifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;av regeringen, t. ex. verkställighetsföreskrifter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tillen lag, statsbidragsbestämmelser,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; förordning för myndighets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verksamhet etc. Det är av stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vikt att utkast till sådana föreskrifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;föreligger när man skriver föredragandeavsnittet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Annars kan det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ibland bli svårt att efteråt åstadkomma &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;en författning som stämmer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;överens med vad riksdagen har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;beslutat. Det kan dessutom vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;fördelaktigt från arbetssynpunkt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skriva författningstexten före föredragandeavsnittet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt; Att man sparar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mycket arbete när regeringens före
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Utskottets uttalande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:304px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Regeringens åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skrifter så småningom skall meddelas &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är uppenbart. Ofta förhåller det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sig emellertid så att tiden inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medger att man förfar på detta sätt.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Skrivs föredragandeavsnittet helt eller &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;i huvudsak inom en sakenhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall man dock så tidigt som möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ta kontakt med rättssekretariatet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller motsvarande för att få dess&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medverkan vid utarbetandet av författningsutkast.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Visar det sig först i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett sent skede av arbetet att särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreskrifter behövs och medger inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tiden att texten utformas, skall rättssekretariatet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ändå kopplas in.”&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:37px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:354px;"&gt;Bilaga 9 A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Skrivelse i september 1976 från statssekreteraren i finansdepartementets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;löne- och personalenhet till övriga statssekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) (MBL) träder som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bekant i kraft den 1 januari 1977. 1977 års budgetproposition kommer i likhet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med vad som tillämpades i fråga om 1976 års budgetproposition att anmälas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på sista regeringssammanträdet i december. Någon formell skyldighet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillämpa bestämmelserna i MBL finns alltså inte i fråga om nästa års&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;budgetproposition. Vi vill ändå försöka att i stället för sådana överläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som hittills hållits tillämpa ett förfarande som så nära som möjligt anknyter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till det som kan komma att följa av MBL. På grund av att budgetarbetet i år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har blivit så tidsmässigt pressat är det dock nödvändigt att tillämpa ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tidsschema som kan medföra vissa olägenheter för berörda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Naturligast vore att budgetarbetet först framskridit så långt att arbetsgivaren &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(fackdepartementet i samråd med finansdepartementet) för sin del tagit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ställning till hela budgetarbetet innan någon förhandlingskontakt tas med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;personalorganisationerna. För att organisationerna skall kunna få tid att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överväga olika förslag bör dock fackdepartementen så snart Fi/Ba och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fackdepartementet är preliminärt överens, dvs. sedan Fi/Ba lämnat sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;definitiva ställningstaganden (Fi II) och dessa godtagits av vederbörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fackdepartement, successivt anmäla till Fi/L varje fråga rörande viktigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förändring av verksamheten, viktigare förändring av anställnings- eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;arbetsförhållanden och sådana frågor i övrigt som bedöms vara av allmänt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;intresse för personalorganisationerna. Efter samråd med berört fackdepartement &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kallar Fi/L berörda personalorganisationer till information om de frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som anmälts. Informationerna, som beräknas kunna påbörjas tidigast under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vecka 47, lämnas av företrädare för fackdepartementen. Vid dessa informationsmöten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall härutöver ges den information i övrigt som kan lämnas. Till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;informationsmötena kallas generaldirektören i förhandlingsrådet. Begär&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;någon personalorganisation i anslutning till informationen att särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överläggningar skall ske överlämnas ärendet till generaldirektören i förhandlingsrådet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som leder överläggningen med biträde av företrädare för berört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fackdepartement och Fi/L.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Avsikten är att informationen och ev. överläggningar skall vara avslutade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;före den 10 december. Därefter slutförs propositionsarbetet. De ev. ändringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i departementens tidigare ställningstaganden som kan bli följd av överläggningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förs in i budgetpropositionen, som därefter delas. Vid delningen bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;även generaldirektören i förhandlingsrådet och - om frågan rör arbets- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anställningsvillkor för statstjänstemän - statens avtalsverk få tillfälle att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anlägga synpunkter på förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-16px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-38px;left:670px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1158px;left:376px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:684px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:886px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:21px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:356px;"&gt;Bilaga 9 B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Behandlingen av 1977 års budgetproposition mot bakgrund av den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;medbestämmandelagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet träder i kraft den 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;januari 1977.1 11 § behandlas arbetsgivarens s. k. primära förhandlingsskyldighet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Där sägs att arbetsgivare skall på eget initiativ förhandla med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; innan han beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet eller av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Enligt 12 § är arbetsgivaren skyldig att förhandla innan han fattareller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;verkställer beslut även i andra frågor som rör förhållandet mellan honom och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetstagare hos honom, om sådan organisation begär detta och beslutet rör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medlem i organisationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 prop. 1975/76:105 bil. 2 (InU 1975/76:45, rskr 1975/76:404) med förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till arbetsrättsreform såvitt rör den offentliga sektorn behandlas frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den förhandlingsordning som bör tillämpas på denna sektor vid förhandlingar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt 11 och 12 §§ medbestämmandelagen och som alltså avser frågor som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Föredraganden pekar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;först (s. 173) på att de för den statliga och den kommunala sektorn speciella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;beslutsformerna erbjuder vissa lagtekniska och praktiska problem i detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sammanhang. Således kan det naturligtvis av principiella skäl inte komma i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fråga att införa ett förhandlingsförfarande direkt med regeringen eller som ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;moment i riksdagsbehandlingen av en fråga. Detsamma gäller i samband&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;med beslutsfattandet i en kommuns politiska organ. Även om förhandlingar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt 11 eller 12 § således inte kan få förekomma direkt med de högsta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;politiska organen, torde de anställdas medverkan i frågan i stället kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förekomma i ett tidigare skede, när ärenden inför det politiska avgörandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förbereds av tjänstemän i regeringskansliet eller av olika kommunala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;myndigheter. Den för den offentliga sektorn lämpligaste ordningen i dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;situationer synes enligt föredraganden vara att förhandlingar enligt 11 eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;12 § sker på den nivå där underlaget för de politiska organens beslut slutligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;arbetas fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Föredraganden framhåller att ett stort antal frågor som på ett mycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ingripande sätt rör förhållandena vid en eller flera myndigheter avgörs av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen (s. 177). Förhandlingar i sådana frågor kan av principiella skäl inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;ske direkt med regeringen. 1 den mån förhandlingar därvid skall föras i sådana&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;frågor, får det enligt föredraganden i stället ske under medverkan av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regeringskansliet. Viktiga förhandlingsfrågor på departementsnivån torde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;komma att avse den verksorganisatoriska uppbyggnaden i stort och större&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;organisationsförändringar inom myndighet. Sådana frågor innefattar i stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utsträckning problem av likartad natur, antingen frågorna rör myndigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som lyder under det ena eller det andra departementet. Behandlingen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådana frågor kan ofta få betydelse även för andra myndigheter än den eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;dem som en viss förhandling avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;För att dessa förhandlingar skall kunna samordnas kommer en särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;myndighet, statens förhandlingsråd, att inrättas samtidigt som medbestämmandelagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;träder i kraft(prop. 1976/77:25, AU 1976/77:ll.rskr 1976/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;77:75). Förhandlingsrådet får till uppgift bl. a. att föra sådana förhandlingar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt medbestämmandelagen som inte syftar till kollektivavtal i frågor som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för beslut av riksdagen eller regeringen förbereds inom regeringskansliet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Under andra halvåret 1976 finns ett särskilt organ inrättat med uppgift att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förbereda inrättande av statens förhandlingsråd. Detta organ har bl. a. i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppdrag att samordna och genomföra sådana förhandlingar enligt 11 eller 12 &amp;lt;j&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medbestämmandelagen som förbereds inom regeringskansliet för beslut av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagen eller regeringen efter den 31 december 1976. Det särskilda organet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;har också bemyndigats att samordna och genomföra överläggningar med de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsanställdas tre huvudorganisationer - Centralorganisationen SACO/SR,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Statsanställdas förbund och TCO:s statstjänstemannasektion - beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1977 års budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Eftersom 1977 års budgetproposition anmäls i december 1976 och medbestämmandelagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;träder i kraft först den 1 januari 1977 finns ingen skyldighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att tillämpa lagens bestämmelser i fråga om budgetpropositionen. Det har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändå ansetts lämpligt att tillämpa ett förfarande som nära anknyter till det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som följer av medbestämmandelagen. De statsanställdas huvudorganisationer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har fått information om sådana frågor som rör viktigare förändring av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verksamheten, viktigare förändring av anställnings- eller arbetsförhållanden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och sådana frågor i övrigt som bedöms vara av allmänt intresse för dem.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Personalorganisationerna har beretts tillfälle att i anslutning till att informationer &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämnades begära särskilda överläggningar om de olika punkterna i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;budgetpropositionen. Sådana överläggningar har i enlighet med nyssnämnda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bemyndigande letts av det särskilda organet med biträde av företrädare för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Budgetpropositionen har fått sin slutliga utformning först sedan dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överläggningar slutförts. Detta innebär självfallet inte att riksdagen skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara på något sätt bunden i förhållande till organisationerna beträffande de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;punkter som har varit föremål för överläggningar. Resultatet av överläggningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har f. ö. inte karaktär av kollektivavtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid överläggningarna har förts protokoll som redovisar parternas inställning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i överläggningsfrågan. I vissa fall har överläggningarna avslutats med att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;parterna har protokollfört att enighet inte har kunnat uppnås i den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;diskuterade frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Från personalorganisationernas sida har vid överläggningarna understrukits &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelsen av att myndigheterna planerar sitt arbete på ett sådant sätt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de uppfyller de krav som utvecklingen inom arbetsrättens område ställer. Jag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;delar helt organisationernas uppfattning av betydelsen härav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:25px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:359px;"&gt;Bilaga 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;PM angående Stålverk 80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;NJA:s utveckling 1939-1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Norrbottens Järnverk AB (NJA) bildades genom riksdagsbeslut (prop. 1939&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;U:70, SäU 76). Produktionen var till en början i huvudsak inriktad på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;framställning av tackjärn för vidareförädling vid andra järnverk och hade en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kapacitet på ca 60 000 ton tackjärn per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;År 1954 hade NJA utvecklats genom bl. a. en masugn, ett götvalsverk och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ett grovvalsverk till en årlig produktion av 200 000 ton valsverksprodukter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och ca 30 000 ton tackjärn samt hade omkring 2 000 anställda. Företagets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resultat kunde emellertid inte förränta det kapital som hade investerats i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anläggningarna, och 1954 års riksdag (prop. 1954:51, SU 1954:60) anvisade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför 200 milj. kr. till teckning av aktier samt 30 milj. kr. för nedskrivning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aktier. NJA:s aktiekapital kom härigenom att uppgå till 300 milj. kr. 75 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kr. ställdes dessutom till bolagets förfogande som en rörlig kredit för att täcka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behovet av rörelsekapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under åren 1954-1962 redovisade NJA i stort sett tillfredsställande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;resultat, men därefter förändrades situationen igen till följd av prisfall på stål.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Detta ledde till att riksdagen 1966 (prop. 1966:48, SU 1966:105)anvisade 100&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;milj. kr. avsedda att täcka förlusten, lösa in kortfristiga krediter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjliggöra slutförandet av vissa investeringar. Den rörliga krediten hos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksgäldskontoret höjdes samtidigt till 125 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid årsskiftet 1969-1970 uppgick de ackumulerade förlusterna för företaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till omkring 100 milj. kr. Förlusten var delvis orsakad av kraftiga prissänkningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på sådana produkter som dominerade NJ A:s program såsom halvfabrikat,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; räls, tråd m. m. NJA erhöll ett nytt kapitaltillskott på 100 milj. kr. (prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;1970:78, SU 1970:104). Produktionen uppgick år 1970 till ca 425 000 ton&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valsade produkter. Antalet anställda var 3 400.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Föratt komma till rätta med lönsamhetsproblemen beslöt NJA att förändra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sortimentet i riktning mot mera förädlade produkter och samtidigt öka den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;metallurgiska kapaciteten (IP 70). Beskrivning av den tänkta inriktningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;verksamheten lämnades riksdagen i prop. 1970:78 och 1971:64. IP 70 innebar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en betydande satsning på den metallurgiska sidan av verksamheten.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Vidareförädlingen inriktades till stor del på fartygsprofiler men också på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stålbyggnadsmaterial och verkstadsmaterial av olika slag. En betydande del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av produktionen var avsedd att säljas i form av tackjärn och ämnen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Kostnaderna för IP 70 uppgick till 550 milj. kr. inkluderande även ett ökat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behov av rörelsekapital. Staten lämnade stöd med sammanlagt 260 milj. kr.,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varav 22 milj. kr. som bidrag och 238 milj. kr. som lån (prop. 1971:64, NU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1971:22, prop. 1971:139, NU 1971:45 samt prop. 1972:1 bil. 15, NU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1972:15).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;IP 70 gav NJA en produktionskapacitet på 1,6 miljoner ton råjärn och 1,2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;miljoner ton råstål. Vidare uppnåddes en optimal kapacitet av 800 000 ton&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;färdigvalsade produkter och 150 000 ton svetsade produkter. Detta åstadkoms &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;genom att en ny masugn och en ny s. k. LD-ugn för stålframställning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;installerades. Vidare uppfördes ett nytt syrgasverk, en stränggjutningsanläggning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;och en ytbehandlingsanläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;IP 70 ökade koksbehovet. För att förbilliga tillgången till koks beslöt NJA&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att investera i ett eget koksverk. Kostnaderna härför beräknades till 337 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kr. I statligt finansiellt stöd till koksverket beviljade riksdagen 200 milj. kr.,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;varav 75 milj. kr. som tillskott till statsföretag för aktieteckning i NJA, 100&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;milj. kr. i lån enligt samma villkor som för lokaliseringsstöd och 25 milj. kr. i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;form av bidrag (prop. 1972:117, NU 1972:55, prop. 1973:85, bil. 9 och NU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1973:36). Senare kompletterades koksverket med en förvärmningsanläggning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för 63 milj. kr. Denna har dock aldrig fungerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För att åstadkomma en ökad förädling av råjärn till stålämnen anskaffades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under åren 1974 och 1975 ytterligare en LD-konverter och två stränggjutningsanläggningar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Härigenom ökades ämneskapaciteten till 800 000 ton per&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;år. Investeringarna kostnadsberäknades till omkring 230 milj. kr. Det ökade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behovet av rörelsekapital uppskattades till omkring 40 milj. kr. Staten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medverkade genom lån på samma villkor som för lokaliseringslån med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanlagt 154 milj. kr.(prop. 1974:170 bil. 11, NU 1974:56,prop. 1975:1 bil.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;15 och NU 1975:15).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Stålverk 80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Förberedelsearbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Planerna på Stålverk 80 initierades inom NJA våren 1973. Avsikten varatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åstadkomma en utvidgning av NJA:s verksamhet genom att i stor skala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidareförädla Norrbottenmalm till stålämnen och därigenom förbättra NJA:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ekonomiska resultat. Förberedelsearbetet bedrevs i nära samarbete mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;NJA:s ledning och industridepartementet. Utredningar gjordes angående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bl. a. marknadsförutsättningar, anläggningskostnader, kapitalavkastning,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konsekvenserna för stålbranschen och annan industri, förväntade konsekvenser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;i form av befolkningsförändringar och sysselsättningsläge i Luleå och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i Norrbotten i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I en sammanfattning av utredningarna, daterad den 22 januari 1974,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;redovisades resultaten av det utförda utredningsarbetet. Härav framgick bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att kapaciteten för den ämnesproducerande enheten beräknades till 4&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;miljoner ton per år. Stålämnena skulle i första hand levereras till västeuropeiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;företag. Kapitalbehovet angavs till 4 600 milj. kr. med hänsyn tagen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kostnadsutveckling under genomförandetiden samt erforderligt rörelsekapital.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Lönsamheten beräknades bli god, 12-16 procent för engagerat kapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Statsföretags styrelse beslöt den 27 februari 1974 att fullfölja projektet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under förutsättning att staten medverkade vid finansieringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förutom NJA:s utredningsarbete föregicks 1974 års proposition i stålverksfrågan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(1974:64) av en utredning, företagen inom länsstyrelsen i Norrbottens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;län om projektets inverkan på sysselsättning, folkmängd och samhällsbyggande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; inkommen till industridepartementet den 1 mars 1974. Utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehöll väsentligen följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Arbetskraftsefterfrågan, som analyserats branschvis, skulle enligt undersökningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;öka från omkring 24 000 åren 1950-1970 till närmare 36 000 1980.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Enligt denna beräkning skulle jord-och skogsbruk minska från 1 269 år 1970&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till 761 år 1980, industrin öka från 6 463 till 11 580. varav 4 400 på stålverkets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och NJ A:s i övrigt antagna expansion, byggnadsindustrin från 2 268 till 4 000,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;varuhandeln från 3 125 till 4 440, samfärdsel, post och tele från 2 533 till 3 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt offentlig förvaltning från 8 927 till 12 200.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;Folkmängden i Luleå beräknades 1980 till ca 80 000. Härav skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stålverket svara för 10 000, innefattande även indirekta effekter. Det antogs i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undersökningen att inflyttningen till Luleå, som totalt uppskattades till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;17 000, till 60-70 procent skulle komma från övriga delar av länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt länsarbetsnämndens i länet bedömning av arbetskraftsutbudet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle tillgången på arbetskraft i länet komma att för överblickbar tid vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydligt större än efterfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande samhällsbyggande! i Luleåregionen mot bakgrund av Stålverk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;80 var tongångarna i utredningen optimistiska. Det pekades på att regionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;till följd av den utbyggnad av NJA som redan ägt rum samt tillkomsten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Tekniska högskolan i Luleå och av flera nya industriföretag haft en även med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nationella mått betydande tillväxt men att den år 1969 bildade nya Luleå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kommun väl förmått att behärska utvecklingen. Den ytterligare befolkningsökning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;som tillkomsten av Stålverk 80 kunde väntas utgöra skulle kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hanteras genom förenade insatser av de fyra kommunerna Luleå, Boden,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Piteå och Älvsbyn, som utgör länets primära centrum och som genom sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samarbetskommitté deklarerat sin beredskap att samfällt lösa de problem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;som kan uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Beträffande serviceutrustning uppfyllde enligt länsstyrelsens mening de fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;centralorternas resurser högt ställda krav, och det var endast på idrottens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;område som en starkt växande folkmängd kunde föra med sig större krav på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;nyanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vidare kunde en växande folkmängd medföra ökade krav på kollektivtrafiken &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;liksom på väg- och gatunätet i regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Regionens vatten- och avloppsfrdgor gav inte anledning till några särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;farhågor i samband med en befolkningstillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Beträffande t/lldtlighetsprövning och miljökonsekvenser uttalades endast att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;överläggningar pågick mellan länsstyrelsen och NJA för att de tillsammans&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle försöka få till stånd den smidigaste handläggningsmaterian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Professorn i nationalekonomi Peter Bohm gjorde en utredning om stålver
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;kets inverkan på betalningsbalansen. Utredningen inkom till industridepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den 7 mars 1974 och tar upp två huvudfrågor med anknytning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Stålverk 80. Ett sammandrag av Bohms synpunkter bifogas denna PM som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;underbilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;En referensgrupp tillkallades av chefen för industridepartementet den 30&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;november 1973 med uppgift att ta del av olika utredningar och lämna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;synpunkter. I gruppen ingick chefen för Jernkontoret direktör Lars Nabseth,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;f. d. generaldirektören Bertil Olsson,direktören för Höganäs AB Ernst Geijer,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fil. dr Rudolf Meidner, bruksdisponenten Wilhelm Haglund, förbundsordföranden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Bert Lundin, planeringschefen Erik Höök, byråchefen Östen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Johansson och professor Ragnar Benzel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Gruppen hade tre sammanträden; det sistaden 21 februari 1974. Efter detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sammanträde skrev Nabseth och Geijer var för sig brev till industriministern,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;där de framhöll att det presenterade materialet inte givit dem någon möjlighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att ta ställning vare sig för eller emot projektet. Breven bifogas denna PM som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;underbilagor 2 och 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Propositionen 1974:64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;NJA:s huvudutredning angående stålverket vardagtecknad den 24 januari&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1974 och inkom till industridepartementet den 1 februari 1974. Den är i vissa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;delar sekretessbelagd. Propositionen 1974:64 beslöts vid regeringssammanträde &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den 15 mars 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Propositionen innehöll först ett avsnitt om den internationella stålmarknaden,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; där bl. a. följande uppgifter lämnades:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Världskonsumtionen av stål ökade under de senare decennierna med i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genomsnitt närmare 6 procent per år och uppgick 1972 till ca 630 miljoner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;ton.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I de prognoser för den framtida stålkonsumtionen som gjorts under senare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;år bedömdes tillväxttakten komma att uppgå till i genomsnitt mellan 4 och 5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;procent per år fram till mitten av 1980-talet. Samma tillväxttakt beräknades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för tiden 1985-2000. Den totala världskonsumtionen skulle enligt prognoserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;uppgå till 950 miljoner ton år 1980,1 150 miljoner ton år 1985 och 2 500&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;miljoner ton år 2000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Liksom stålkonsumtionen är stålproduktionen i hög grad koncentrerad till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ett relativt fätal länder. De fyra största producentländerna var samtidigt de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;största stålkonsumenterna. De svarade 1970 för 63 procent av världsproduktionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av stål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Stålindustrins stora råvarubehov har medfört att den i regel lokaliserats i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nära anslutning till järnmalms- och kolförekomster. Under efterkrigstiden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;har dock de stora producentländerna i allt mindre utsträckning kunnat basera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sin ståltillverkning på inhemska råvarutillgångar. Särskilt stort har importbehovet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av järnmalm blivit. Sålunda har världshandeln med järnmalm vuxit&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från ca 150 miljoner ton år 1960 till över 300 miljoner ton år 1972. En liknande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utveckling har ägt rum beträffande exporten av kokskol, dock i betydligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;mindre skala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utvecklingen mot en lägre grad av inhemsk råvaruförsörjning har medfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att kustlokalisering av stålverk blivit fördelaktigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utvecklingen har vidare medfört att ökad uppmärksamhet ägnas möjligheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att i större utsträckning geografiskt skilja mellan tillverkningsorterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för å ena sidan göt och ämnen och å andra sidan den vidare bearbetningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom i första hand valsning. Så t. ex. förutsågs i tioårsplanen för British Steel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Corporation utvecklingen i Storbritannien gå i denna riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Propositionen innehöll vidare en redogörelse för NJA:s utredning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stålverk 80. Av denna framgick följande om marknadsinriktning och konkurrenssituation:
Som &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;grund för NJA:s marknadsbedömningar ligger dels utvecklingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stålförbrukning och stålproduktion, dels en förväntad omstrukturering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;stålindustrin. Redan under 1970-talet kan sålunda ett ökat behov av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ämnesköp väntas uppkomma hos många västeuropeiska stålverk. Särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gäller detta den västtyska stålindustrins produktion av handelsfärdigt stål. De&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;främsta anledningarna till denna utveckling är den stora koncentrationen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stålverk till områden som dels är mindre lämpliga för ytterligare stålverksutbyggnader,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; dels har ett ogynnsamt läge med hänsyn till råvarutransporter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Eftersläpningar i stålindustrins investeringar under 1960-talet har medfört ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stort behov av ersättningsinvesteringar inom framför allt råstålstillverkningen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Det kan från stålverkens synpunkt bedömas vara fördelaktigt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;koncentrera sina investeringar på manufakturering inom de existerande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stålverken och i ökad utsträckning köpa eller på annat håll tillverka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ämnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;NJA har haft täta kontakter med stålverk som man bedömt kunna vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;framtida köpare av ämnen från Stålverk 80. NJA har tidigare levererat ämnen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till några av dessa verk. För varje verk har den framtida produktionen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;handelsfärdigt stål satts i relation till råstålsförsörjningen. Behovet av externa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämnesköp har framräknats och tillsammans med de ansvariga inom resp.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stålverk har NJA bedömt den andel av de kontinuerliga ämnesköpen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan förväntas bli placerade hos NJA. Det sammanlagda ämnesbehov som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stålverken uttalat intresse av att köpa från NJA är betydligt större än den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;kvantitet som skall marknadsföras från Stålverk 80. Även från stålverk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utanför Europa har kommit förfrågningar om ämnesleveranser från NJA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid Stålverk 80 kommer 4 miljoner ton ämnen för såväl profil-, stång- som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;plåttillverkning årligen att produceras. Kontakter med potentiella kunder har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;visat att sortimentet kan begränsas till ett förhållandevis litet antal dimensioner &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och kvaliteter. Detta är fördelaktigt ur bl. a. produktionsteknisk och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;transportekonomisk synvinkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:17px;"&gt;Även om Stålverk 80 genom sin stora kapacitet blir starkt exportinriktat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bedöms betydande kvantiteter kunna avsättas på den svenska marknaden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Av den totala produktionen på 4 miljoner ton beräknas sålunda 10-15 %&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;komma att vidarebearbetas vid andra svenska stålverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;NJA kommer med Stålverk 80 att relativt snabbt stå rustat för att förse en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;växande marknad med ämnen. På längre sikt får man dock vara beredd att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möta en ökad konkurrens. Vid NJA har man därför gjort en jämförelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;mellan Stålverk 80 och tänkbara konkurrenter på den västeuropeiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;marknaden. NJA har därvid jämfört förutsättningarna för en etablering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;ämnesverk i Luleå med orter i Brasilien, Sydafrika, Mellanöstern och Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:552px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Jämförelserna avser kostnaden per ton ämnen vid leverans till europeiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avsättningsområden, främst Ruhr- och Saarområdena. Varje ort har jämförts&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med Luleå i fråga om inköpskostnader för malm och kol, transportkostnader&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för råvaror och färdiga produkter, lönekostnader och kapitalkostnader. NJA&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har därvid också försökt uppskatta de kostnader som sammanhänger med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vintersjöfart vid Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Rotterdam har vid kostnadsjämförelser ansetts vara den ur ekonomisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;synpunkt lämpligaste lokaliseringsorten för ett nytt järnverk inom CECA.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Rotterdams lokaliseringsfördelar ligger i dess närhet till de europeiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avsättningsområdena samt i något lägre kolpriser. I Luleå kan malmen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;erhållas till ett betydligt lägre pris än i Rotterdam. NJA beräknar att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kostnaden per ton ämnen från Luleå vid aktuell marknadsbild ligger lägre än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för motsvarande ämnen från Rotterdam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Av de planerade ämnesverken anses ett vid Tubarao i Brasilien ha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avancerat längst i planeringen. Priset för malm i Tubarao ligger under det i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Luleå medan kolpriset beräknas bli något högre. Efter hänsyn till leveranskostnader &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till kundkrets i Europa skulle brasilianska ämnen enligt NJA:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beräkningar bli dyrare än ämnen från Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;NJA har också jämfört kostnaderna för ämnesverk baserade på direktreduktion &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i Luleå och i Iran. I denna jämförelse belastas Luleå med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;oljekostnader för framställning av reduktionsgas. Reduktionen i Iran skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt denna jämförelse kunna ske kostnadsfritt med naturgas utan alternativanvändning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Merkostnaderna för malm och utleveranser skulle emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;belasta ett verk i Iran så att priset per ton ämnen därifrån skulle bli betydligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;högre än från Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Av de övriga konkurrensjämförelser som NJA har utfört skall här bara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nämnas en mellan ämnesverk i Uddevalla och Luleå. I Uddevalla skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kostnaderna för kol och utleveranser bli något lägre men denna skillnad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle mer än uppvägas av högre malmkostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid flertalet lokaliseringsjämförelser mellan kustbaserade stålverk är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skillnaderna störst i fråga om kostnader för malm och utleveranser.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Kolkostnaderna däremot, skiljer sig som regel inte nämnvärt och skillnader i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;lönekostnader kompenseras i huvudsak av skillnader i produktivitet. Löneandelen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vid ämnesframställningen är dessutom en förhållandevis liten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnadspost. Bland orter som aktualiserats för stålverksetablering kan Luleå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppvisa den gynnsamma kombinationen av näraliggande malmfyndigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och relativ närhet till marknaderna. Det kunnande i fråga om järnhantering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som finns i Luleå bör också vara en konkurrensfördel jämfört med orter utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;motsvarande industriell tradition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;A'JA:s kalkyl/or Stålverk80 beräknade den totala investeringskostnaden till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2 700 milj. kr. i 1973 års penningvärde. De största kostnadsposterna skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;utgöras av masugnar, koksverkstillbyggnad, stålverk och stränggjutningsanläggningar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt; Totala kostnader exkl. räntor under byggnadstiden uppskattades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till 3 700 milj. kr. i löpande penningvärde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I kalkylförutsättningarna ingick att malmen erhölls på järnväg och att 85&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;procent av malmen sintrades i stålverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Rörelsekapital i form av lager och kundfordringar beräknades till 400 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kr. i 1973 års penningvärde. Igångsättningskostnaderna beräknades till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;100-200 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid en normal konjunkturutveckling och vid en ekonomisk livslängd av 15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;år skulle enligt NJA:s beräkningar investeringen vara återbetalad år 1986,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dvs. 8 år efter det att den första masugnen vid Stålverk 80 skulle tas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För att studera den genomsnittliga avkastningen på investerat kapital&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under en konjunkturcykel gjordes inom NJA en beräkning med utgångspunkt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;i att verket skulle ha varit färdigställt år 1969. Även vid denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beräkning visade verket en mycket god räntabilitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ett antal känslighetsanalyser har gjorts angående stålverkets lönsamhet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Enligt dessa skulle förskjutningar i lönekostnader fl relativt begränsade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konsekvenser för räntabiliteten. Detta berodde på att lönekostnader utgjorde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en liten andel av de totala kostnaderna. En löneökning på 8 procent per år,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som inte kunde kompenseras av prishöjningar, medförde således en genomsnittlig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försämring av räntabiliteten på 2 procent per år. En prisändring på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ämnen med 10 kr. per ton skulle påverka räntabiliteten med knappt 1 procent.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Vidare skulle enligt beräkningarna den beläggningsnivå vid vilken verket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upphörde att vara lönsamt ligga vid 60 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande finansieringen angavs i propositionen följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Kapitalbehovet för Stålverk 80 inkl. prisstegringar och räntor under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;byggnadstiden samt rörelsekapital beräknas av NJA i löpande penningvärde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till 4 600 milj. kr. Härav bedömer NJA att ca 4 000 milj. kr. behöver&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finansieras externt genom kapitaltillskott och lån. Under åren 1974-1976 kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sålunda ett sammanlagt kapital av 800 milj. kr. och under åren 1977-1979&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sammanlagt 3 150 milj. kr. komma att behöva tillföras. Stålverk 80 väntas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;från produktionsstart år 1979 t. o. m. år 1986 generera vinstmedel motsvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;den totala investeringskostnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I skrivelse från Statsföretag AB av den 1 mars 1974 framgår i huvudsak&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Statsföretags styrelse rekommenderar genomförandet av Stålverk 80 under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förutsättning av statligt kapitaltillskott till Statsföretag av lägst 1 000 milj. kr.,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;lån enligt samma villkor som gäller för lokaliseringslån med 1 300 milj. kr.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och statliga garantier för lån med lägst 1 500 milj. kr. Av Statsföretags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skrivelse framgår vidare att formerna för kapitaltillskottet bör bli föremål för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;överläggningar. Statsföretag förväntar sig att staten är beredd att bära en del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av eventuell förlust som kan uppstå under stålverkets första verksamhetsår.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det som återstår att finansiera beräknas kunna tillföras bolaget genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;extern upplåning. På den svenska kapitalmarknaden räknar NJA med att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kunna placera bl. a. obligationslån. Beroende på var inköp av anläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sker kan exportkrediter utnyttjas. Den internationella lånemarknaden anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;NJA bör kunna absorbera lån av den storleksordning det här kan bli fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Departementschefen anförde sammanfattningsvis följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Stålverk 80 synes ha förutsättningar att ge en god avkastning på investerat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kapital. Satsningen på en statlig basindustri i Norrbotten ger underlag för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;positiv näringslivs- och befolkningsutveckling inom såväl Norrbotten som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;andra län där stålindustrin är lokaliserad. En vidareförädling av malmen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Sverige är motiverad från företagsekonomiska och sysselsättningspolitiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1056px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;10 Riksdagen 1976/77. 4 samt. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;synpunkter och ger dessutom ökade exportintäkter från den norrbottniska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;malmen. Det är av vikt att kunna konstatera att en lokalisering till Luleå av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;det föreslagna stålverket av såväl företagsekonomiska som samhälleliga skäl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;är att föredra framför andra lokaliseringsalternativ. Stålverket bör mot denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bakgrund uppföras av NJA och staten bör medverka till dess finansiering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Stålverk 80 är en investering av sådan storlek att Statsföretag endast i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;begränsad omfattning kan bidra till dess finansiering. NJA har beräknat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kapitalbehovet för stålverket till 4 600 milj. kr. i löpande penningvärde under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppbyggnadsperioden. Enligt Statsföretags uppfattning bör staten bidraga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med ett kapitaltillskott på lägst 1 000 milj. kr. och med lån av 1 300 milj. kr. på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samma villkor som gäller för lokaliseringslån. Därutöver förväntar sig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Statsföretag statliga garantier för den övriga upplåning som kan bli aktuell.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 likhet med Statsföretag anser jag att staten i betydande omfattning måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;medverka till finansieringen av Stålverk 80. Denna medverkan bör ske i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ungefär den takt stålverket byggs upp. Det egna kapitalet i stålverket bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppgå till omkring 25 % av det totala finansieringsbehovet som av NJA&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beräknas till 4 600 milj. kr. Denna del av kapitalet bör tillföras i form av en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ökning av det egna kapitalet i NJA. Det torde ankomma på Statsföretag att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tecknade nya aktierna i NJA, vilket bör ske till överkurs så att en lämplig del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av det tillkommande egna kapitalet tillförs NJA:s reservfond. Staten bör bidra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till Statsföretags finansiering av aktieteckningen till ca två tredjedelar genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;att teckna nya aktier i Statsföretag. Även dessa aktier bör tecknas till viss&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;överkurs. Den sammanlagda ökningen av det egna kapitalet i Statsföretag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle härigenom komma att uppgå till 700 milj. kr. Jag anser att aktieteckningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bör fördelas över de kommande fyra budgetåren och ske med 175 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kr. under budgetåret 1974/75.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Statens övriga medverkan till finansieringen bör ske i form av lån till NJA.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Dessa lån kan sammantaget komma att uppgå till 1 300 milj. kr. och bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lämnas på samma villkor som lokaliseringslån. Det första av dessa lån synes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;komma att behövas tidigast under budgetåret 1976/77. Jag avser att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;återkomma i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Stålverk 80 kan väntas lämna avkastning på investerat kapital omkring år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1980. Detta kommer givetvis att beaktas när staten ställer krav på utdelning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från Statsföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Jag är beredd att ställa det detaljerade utredningsmaterialet i ärendet till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vederbörande riksdagsutskotts förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Propositionens hemställan avsåg att riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. skulle godkänna de förordade riktlinjerna för finansieringen av ett nytt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;stålverk i Luleå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. till teckning av aktier i Statsföretag AB för budgetåret 1974/75 under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fonden för statens aktier skulle anvisas ett investeringsanslag på 175 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:20px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Riksdagsbehandlingen 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid riksdagsbehandlingen ställde sig näringsutskottet (NU 1974:40) positivt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till projektet som sådant. Till grund för denna bedömning låg förutom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionen även det fullständiga utredningsmaterialet i ärendet. Utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fick också projektet belyst genom särskilda föredragningar, bl, a. av representanter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för NJA och Statsföretag AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;De i anledning av propositionen väckta motionerna gav samtliga uttryck&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för en positiv inställning till projektet. Endast en motion (m) berörde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;huvudfrågorna i propositionen. Sålunda föreslogs att Stålverk 80 borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;realiseras som ett fristående objekt, ett nytt aktiebolag. Ett av skälen härtill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;var att aktierna i så fall skulle kunna utbjudas på den öppna marknaden.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet avstyrkte motionen under motivering dels att en uppdelning på två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bolag av den samlade malmförädlingsverksamheten i Luleå inte kunde anses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rationell, dels att en basindustri av sådana dimensioner som stålverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;naturligen borde helt ägas av staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;En annan motion (vpk) tog upp de miljöproblem som hängde samman med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stålverkets tillkomst. Utskottet hänvisade till vad departementschefen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttalat om god planering och bra samarbete från ansvariga regionala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;myndigheters sida och om NJA:s noggranna utredningar om erforderliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reningsanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Flera motioner (m, c, fp och vpk) ägnades åt de regionala problem som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunde uppkomma genom en kraftig expansion i Luleåområdet till följd av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stålverket. Utskottet ansåg inte några särskilda åtgärder motiverade på grund&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av motionerna men förklarade sig fästa stor vikt vid att en konsolidering och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utbyggnad av näringslivet kom till stånd i Norrbottens län samt underströk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydelsen av insatser från de statliga företagens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet tillstyrkte propositionens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Till utskottets betänkande fogades, såvitt nu är i fråga, tre reservationer. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reservation (2 m) knöt an till den i det föregående nämnda motionen om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;finaniseringen av stålverket. I en annan reservation av samma ledamöter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;yrkades ett särskilt program för åtgärder i syfte att stödja sysselsättningen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Norrlands inland. Ett liknande yrkande framfördes i den tredje reservationen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;(vpk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen, som följde utskottet, biföll propositionen om Stålverk 80 den 28&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;maj 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Proposition och riksdagsbehandling 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Propositionen 1975:1 bil. 15 (s. 188) innehöll yrkande om ett nytt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;investeringsanslag på 175 milj. kr. för aktieteckning i Statsföretag AB i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enlighet med de år 1974 av riksdagen beslutade riktlinjerna. Beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetet med Stålverk 80 anfördes, att projektplanerna pågick i enlighet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppgjord tidsplan, att tekniska specifikationer höll på att utarbetas samt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anbud hade inhämtats för vissa markarbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Näringsutskottet (NU 1975:15) tillstyrkte propositionens förslag, men vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kammarbehandlingen yrkades återremiss till utskottet av representanter för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;centerpartiet, moderata samlingspartiet och folkpartiet. Grunden till återremissyrkandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;var att nya fakta om projektet påstods ha kommit fram sedan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottsbetänkandet justerades. Enligt vad som anfördes i anslutning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;återremissyrkandet hade uppgifter om fördyringar av projektet i jämförelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;med tidigare beräkningar presenterats. Bl. a. stödde man sig på att industriminister &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Rune Johansson i en interpellationsdebatt den 1 april 1975&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(riksdagsprotokollet 45, s. 11 f.) bekräftat fördyringarna av stålverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Merän en tredjedel av de röstande biföll återremissyrkandet,och riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslöt således att återförvisa ärendet till näringsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid den förnyade behandlingen erhöll näringsutskottet (NU 1975:31)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redogörelser rörande anläggningen av Stålverk 80 av ordföranden i Statsföretags &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;styrelse, generaldirektör Bertil Olsson, ordföranden i NJA:s styrelse,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;generaldirektör Erik Grafström, verkställande direktören i Statsföretag, Per&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Sköld, verkställande direktören i NJA, John Olof Edström och projektledaren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för Stålverk 80, direktör Jan Friberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet tog vidare del av statens naturvårdsverks yttrande över NJA:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ansökan om tillstånd enligt byggnadslagen att anlägga ett stålverk i Luleå och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;koncessionsnämndens för miljöskydd yttrande i samma ärende. Kompletterande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;upplysningar rörande miljövårdsproblem i samband med stålverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lämnades av byråchefen i naturvårdsverket, Lars Lindau och ordföranden i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;koncessionsnämnden, chefsrådmannen Lennart af Klinteberg. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lämnades upplysningar i ärendet av professorn vid handelshögskolan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Stockholm, Erik Ruist och docenten Lars Wohlin, Industrins utredningsinstitut.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet fann inte att vid genomgången presenterats några fakta som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ändrade den grundläggande bedömningen av projektet som utskottet gjorde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1974. Utskottet fortsatte:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;De upplysningar som utskottet erhållit om projektets miljömässiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;aspekter visar att NJA:s ledning lägger stor vikt vid dessa. Utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förutsätter att stålverkets miljöskydd kommer att utformas enligt långtgående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelser om skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reducera störningarna för omgivningen, främst då i form av utsläpp till luft&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det är uppenbart att den ursprungliga kostnadsramen inte kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hållas. En betydande ökning av kostnaderna för projektet har konstaterats.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Finansieringen av Stålverk 80 är enligt utskottets uppfattning ett allvarligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;problem. Från Statsföretags ledning har framförts att en förstärkning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Statsföretags aktiekapital utöver den som i princip beslutats förra året är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nödvändig. Utskottet förutsätter att regeringen så snart lämpligen kan ske&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;återkommer till riksdagen med en fullständig finansieringsplan för Stålverk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med hänsyn till de stora investeringskostnader som uppbyggnaden av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stålverk 80 för med sig och projektets regionalpolitiska betydelse utgår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet från att riksdagen kontinuerligt hålls underrättad om hur projektet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;framskrider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottet vidhöll således sin hemställan i det återremitterade betänkandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(NU 1975:15).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-15px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:661px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:739px;left:775px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-37px;left:776px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottets två moderata ledamöter reserverade sig rörande motiveringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och ansåg att utskottets sista stycke bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Stålverk 80 är en för svenska förhållanden ovanligt stor industriinvestering.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Enligt den nuvarande planeringen beräknas hela anläggningen med två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;masugnar vara färdigställd vid utgången av år 1979. Med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;projektets storlek och komplexitet är detta en mycket kort uppbyggnadsperiod.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Redan nu står det klart att projektet drabbats av en rad svårigheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;främst av ekonomisk och administrativ natur. Det är enligt utskottets mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väsentligt att en satsning av denna storleksordning inte utsätts för störningar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;För att minska risktagandet bör projektet inte forceras fram utan lämpligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;delas upp på två etapper. En sådan uppdelning kan vara väl motiverad även&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med hänsyn till den påfrestning på kapitalmarknaden som en forcering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;projektet innebär. De påtagliga riskerna för överhettning av regionen skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lättare kunna bemästras genom utbyggnad över längre tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänsyn till de stora investeringskostnader som uppbyggnaden av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stålverket för med sig och projektets regionalpolitiska betydelse anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet att riksdagen halvårsvis bör få en fyllig redogörelse för projektets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I ett särskilt yttrande (1 c och 1 fp) anfördes följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt vår mening är det nödvändigt att riksdagen får full insyn i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppbyggnaden av Stålverk 80. Riksdagen bör ges reella möjligheter att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bedöma hur ändrade förutsättningar beträffande t. ex. avsättningsmöjligheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för verkets produkter, kostnaderna och lönsamheten påverkar projektet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; För detta ändamål är det inte tillräckligt att riksdagen erhåller en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;redovisning i samband med anslagsfrågor rörande stålverket. Det fordras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;också att en fristående expertgrupp på riksdagens vägnar följer projektet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;årligen till näringsutskottet redovisar hur projektarbetet enligt dess mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fortskrider samt hur olika händelser påverkar projektets förutsättningar och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;genomförande. Denna expertgrupp bör knytas till näringsutskottet och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;omfatta såväl företagsekonomisk expertis som företrädare förarbetstagarparten.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagen fattade beslut i ärendet den 22 maj 1975 och biföll därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Utvecklingen juni 1975-april 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Redan före riksdagsbeslutet den 22 maj 1975 var det känt, att ett samarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;under slutet av år 1974 inletts mellan NJA och Krupp Huttenwerke AG&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(Krupp) angående ett gemensamt valsverk i Luleå. Industriminister Rune&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Johansson redogjorde för detta samarbete vid en interpellationsdebatt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen den 1 april 1975 (riksdagsprot. 1975:45 s. 11 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Den 16 juni 1975 kom NJA överens med Stora Kopparbergs Bergslag AB&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om att bilda ett gemensamt företag, Baltic Steel AB, för att utreda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förutsättningarna för att etablera ett varmvalsverk för breda band i Gävle.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Valsverket skulle basera sin tillverkning på ämnen från NJA och på så sätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;garantera en säker och kontinuerlig avkastning för en betydande del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;stålämnena från Stålverk 80. Valsverket skulle också medföra en ökad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillförsel av halvfabrikat till Stora Kopparberg som på så sätt skulle kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;expandera inom tunnplåtområdet. Utredningarna beräknades vara klara i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;början av år 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I mitten av oktober 1975 offentliggjorde NJA resultaten av det fortsatta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;projekteringsarbetet. Nu hade väsentliga ändringar av planeringsförutsättningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inträffat. För första gången förordade projektledningen en direkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;planeringsmässig koppling mellan Stålverk 80 och valsverksprojekten.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Förverkligandet av dessa bedömdes utgöra en avgörande förutsättning för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stålverk 80 skulle kunna byggas. Detta ändrade ställningstagande motiverades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av förändrade marknadsbedömningar. Dessa hade i sin tur till stor del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föranletts av energikrisens verkningar och av en mindre optimistisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppskattning av stålefterfrågan. Projektledningen bedömde mot denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bakgrund marknadsutvecklingen innebära ett genomsnittligt lägre kapacitetsutnyttjande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och en större konjunkturkänslighet för stålverkets produkter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;än vad man tidigare antagit. Genom att knyta Stålverk 80 till de båda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valsverken skulle man kunna påräkna en jämnare och lönsammare ersättning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;än om man skulle sälja hela ämnesproduktionen till externa köpare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sammankopplingen av Stålverk 80 med valsverken föranledde NJA att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beräkna det sammanlagda kapitalbehovet i 1975 års penningvärde till 13 000&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;milj. kr. I löpande penningvärde innebar detta omkring 16 000 milj. kr. I&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beloppen var inräknade de delar av valsverken som förutsattes bli finansierade &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av Krupp resp. Stora Kopparberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De förändrade förutsättningarna medförde enligt NJA att byggnadstiden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förlängdes till 1984. Stålverken skulle därvid genomföras i två etapper med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;driftstart 1979 resp. 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:15px;"&gt;Ökningen av anläggningskostnaderna berodde enligt NJA främst på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prisökningar för anläggningar och på de ökade kraven från miljövården och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kompletteringar beträffande i första hand infrastruktur för Stålverk 80.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Kostnadsökningarna låg på 40-60 procent. Åtgärder för förbättrad arbetsmiljö &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och yttre miljö som kommit till efter den preliminära kalkylen låg på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;omkring 500 milj. kr. Merkostnaderna för infrastruktur bl. a. i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;distributionssystem för vatten, el, gas m. m. samt för interna transportsystem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och hamnar uppskattades till närmare 1 000 milj. kr. Stålverk 80 bedömdes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;kostnadsmässigt ligga omkring tio procent högre än andra liknande verk med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hänsyn till de höga miljökraven och klimatförhållandena i Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Trots de ökade kostnaderna ansåg NJA att Stålverk 80 borde kunna ur&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lönsamhetssynpunkt konkurrera med andra nyuppförda stålverk under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättning att malmpriserna var konkurrenskraftiga och miljökraven inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;blev väsentligt högre än för andra stålverk som uppfördes under samma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I november 1975 lämnade bolagets styrelseordförande och verkställande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;direktör samt projektledaren för Stålverk 80 en redogörelse till näringsutskottet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;En fördjupad granskning av projektet redovisades av NJA i en särskild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rapport i februari 1976, den s. k. februarirapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Av februarirapporten framgick bl. a. att osäkerheten om konjunkturutvecklingen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på stålmarknaden var mycket stor med särskilda svårigheter för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;nya stålverk. Olika kalkylalternativ gav som resultat att stålverket t. o. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1984 skulle medföra ackumulerade förluster på mellan 2 500 och 3 400&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;miljoner. Sett över en längre period skulle internräntan bli 6-10 procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En bidragande orsak till de beräknade stora förlusterna under projektets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;första år berodde enligt NJA på den etappuppdelning som ansetts nödvändig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på grund av kopplingen till de båda valsverksprojekten. Den forsta etappen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för stålverket skulle nämligen komma att innehålla anläggningsinvesteringar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dimensionerade för stålverket i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;NJA:s och Krupps utredningar om ett gemensamt ägt valsverk i Luleå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledde till att det inte fanns förutsättningar för att lägga in detta projekt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planeringen av Stålverk 80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sammanfattningsvis gav februarirapporten vid handen, att Stålverk 80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;med en produktion av 4 milj. km ämnen per år och en samtidig satsning på två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;valsverk kunde komma att ställa anspråk på betydligt mer kapital än vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tidigare beräknats. Vidare skulle de ekonomiska resultaten från Stålverk 80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;under verkets första verksamhetsår föra med sig mycket stora ackumulerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förluster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Proposition 1975/76:207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Mot bakgrund av slutsatserna i februarirapporten ägde samtal rum mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen, Statsföretag och NJA om en modifierad inriktning av projektet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Stålverk 80. Vid dessa överväganden utgick regeringen enligt vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anfördes i prop. 207 i hög grad från industripolitiska och regionalpolitiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bedömningar. Därvid spelade behovet av en starkare inhemsk metallurgisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bas för stålindustrin en stor roll. Vidare framhölls den stora vikt regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fäste vid behovet av en industriell utveckling i Norrbotten. Industriministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angav i propositionen bl. a. de omständigheter som enligt hans mening låg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bakom den betydande fördyring av det ursprungliga projektet som kunnat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konstateras. Marknadsutvecklingen hade förändrats, anläggningskostnaderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hade ökat starkt till följd av dels prisstegringar, dels ökade krav på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;miljöåtgärder och infrastruktur för stålverket. Det förändrade läget på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stålmarknaden hade till stor del föranletts av den internationella energikrisen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1973-74. Industriministerns slutsatser överensstämde således med NJA:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bedömning som återgivits i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vid tiden för propositionen, som beslöts den 1 april 1976 hade staten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medverkat med 350 milj. kr. till finansiering av projektet. Enligt NJA:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beräkningar hade 125 milj. kr. använts för projektet och ytterligare 135 milj.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kr. var uppbundna i det fortsatta projektarbetet. Av dessa 260 milj. kr. var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;närmare 100 milj. kr. att hänföra till muddringsarbeten, 50 milj. kr. till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tunnelarbeten, 30 milj. kr. till projektorganisationer, 13 milj. kr. till projekt
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kontor, 37 milj. kr. till tegel (or utbyggnaden och 30 milj. kr. till övriga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;kostnader. Återstoden av de 350 milj. kr. beräknades vara tagna i anspråk den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1 juli 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den modifierade inriktning av stålverksprojektet som föreslogs i prop. 207&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebar i korthet all ett metallurgiskt centrum i Luleå, i första hand anpassat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till svensk stålverksindustris behov, skulle byggas ut samt all denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utbyggnad skulle ge minst samma sysselsättningseffekt som angavs i prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1974:64, nämligen 2 300 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Propositionens förslag byggde på NJA:s kalkyler, vilka Statsföretags&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;styrelse i skrivelse till regeringen den 31 mars 1976 ställt sig bakom och vilka i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;korthet innebar följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I målet att skapa minst 2 300 arbetstillfällen inrymdes en strävan att bereda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;7 500-8 000 anställda tryggad långsiktig sysselsättning vid NJA. Åtgärder för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att främja sysselsättningsmålet skulle i första hand utgå från företagsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överväganden. Förslaget innebar vidare att NJA:s produkter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;primärt skulle anpassas till den svenska marknaden och dämtöver till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;näraliggande exportmarknader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med hänsyn till de kraftiga förluster NJA lidit under 1975 och också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beräknades lida under 1976 ansåg NJA att de resurser som samhället ställde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till förfogande för att realiserade regionalpolitiska och industripolitiska målen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;borde avse både ämnesverket och den fortsatta produktionsapparaten inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nuvarande NJA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den metallurgiska kapaciteten vid NJA skulle öka med 2,5 milj. ton ämnen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;per år i stället för det ursprungliga projektets 4 milj. ton. Man utgick härvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från att inriktningen på den svenska marknaden till väsentlig del skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;komma till uttryck genom det bandvalsverk som planerats i Gävle. Hänsyn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;togs också till andra svenska handelsståltillverkares väntade långsiktiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behov. Under en relativt lång övergångsperiod skulle en del av NJA:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ämnesproduktion exporteras. NJA förhandlade sålunda med kontinentala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valsverksintressenter om långsiktiga leveranser av ämnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;NJA:s beräkningar utgick alltså från att det i Gävle planerade bredbandsvalsverket &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle komma till stånd. Detta beräknades i sin första etapp ha ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ämnesbehov på ca 1,5 milj. ton per år. Det totala kapitalbehovet för valsverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beräknades uppgå till ca 2 000 milj. kr. och beräknades sysselsätta ca 500&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Departementschefen ansåg att ett valsverk i Gävle var ett naturligt led i en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;strukturomvandling inom den mellansvenska stålindustrin. Valsverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle ge Stora Kopparberg nya utvecklingsmöjligheter, som skulle räcka till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att trygga sysselsättningen där på lång sikt. Det var därför motiverat med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statlig medverkan i valsverket via NJA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Propositionen redovisade inte några detaljerade kostnadskalkyler för den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aktuella utbyggnaden av NJA. Det angavs endast, att utbyggnaden kunde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beräknas dra betydligt lägre kostnader än vad det förstnämnda valsverket i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;Luleå som tidigare planerades i samverkan med Krupp skulle ha gjort. Även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:522px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för ämnesverket skulle kapitalbehovet bli lägre än i det ursprungliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;projektet. Minskningen skulle dock inte bli proportionell till minskningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ämnesverkets kapacitet. Kostnadsreduktionen torde dock ”kunna räknas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;miljarder kronor”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Inte heller lönsamheten för det aktuella projektet kunde anges vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tidpunkten för propositionen. Enligt NJ A:s bedömningar borde lönsamheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i det nya projektet dock bli bättre än i det tidigare projektet. De faktorer som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;låg till grund för denna bedömning var ett snabbare genomförande,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samordningen mellan utbyggnaden i NJA och ämnesverket och bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;marknadsanpassning med kortare transportavstånd till marknaden. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ytterligare förbilligande omständighet var att det nya projektet skulle kräva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väsentligt mindre - om ens några kvantiteter av den ur transportsynpunkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;dyrare Kirunamalmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Projekteringsarbetet vid NJA skulle beträffande ämnesverket inriktas på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att medge leveranser under år 1981. Det skulle bedrivas så att ett detaljerat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutsunderlag skulle kunna föreligga i början av år 1977. Vid samma tid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beräknades också ett detaljerat beslutsunderlag för bandvalsverket i Gävle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;NJA:s beräkning av det fortsatta medelsbehovet låg till grund för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;propositionens förslag. Enligt dessa skulle NJA intill utgången av budgetåret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1976/77 behöva ytterligare ca 450 milj. kr. Vidare ansåg sig NJA behöva ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bemyndigande som möjliggjorde att beställningar kunde utläggas med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betalningar efter den 30 juni 1977 intill ett belopp på 300 milj. kr. Vid sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillstyrkan framhöll departementschefen särskilt angelägenheten för Luleå&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommun att kunna fullgöra sina åtaganden i fråga om samhällelig service&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:3px;"&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sammanfattningsvis anförde departementschefen följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Förutsättningarna för Stålverk 80 med den inriktning som angavs i prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1974:64 har som jag tidigare nämnt i väsentliga avseenden förändrats.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sålunda skulle ett ekonomiskt engagemang i såväl stålverk som de båda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;valsverken enligt min mening ställa alltför stora krav på finansiella resurser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtidigt som högst betydande förluster skulle kunna påräknas under de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första verksamhetsåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Malmtillgångarna i Mellansverige har hittills utgjort basen för en stor del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den svenska stålindustrin. Den tekniska utvecklingen härefter hand medfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att den norrbottniska järnmalmen fått en ökad användning. Denna malm har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;emellertid hittills till största delen exporterats. Att i detta läge med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;malmbas i Mellansverige som av ekonomiska skäl avtar i tillgänglighet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ensidigt exportera den norrbottniska malmen kan inte anses samhällsekonomiskt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;försvarbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;En trygg inhemsk ämnesförsörjning är av stor betydelse för den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stålindustrin. Ett nytt ämnesverk vid NJA i Luleå bör tillgodose den ökning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av metallurgiska kapaciteten som är nödvändig för att stärka den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stålindustrins konkurrenskraft och möjliggöra ökade investeringar i såväl&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;valsningskapacitet som manufakturering i svensk stålindustri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;De ytterligare åtgärder som kan vara nödvändiga för att göra svensk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stålindustri konkurrenskraftig på sikt studeras f. n. inom handelsstålutred
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ningen och den strukturutredning beträffande specialstålet som görs av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;Jernkontoret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Mot denna bakgrund har målinriktningen för projektarbetet för Stålverk 80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;formulerats, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- att NJA skall genomföra utbyggnaden av ett metallurgiskt centrum i Luleå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;i första hand anpassat till svenska stålindustrins behov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- att denna utbyggnad skall ge minst samma sysselsättningseffekt som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;angavs i prop. 1974:64, nämligen 2 300 anställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Det modifierade Stålverk 80-projektet bör sålunda i första hand inriktas på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;produktion för vidareförädling inom landet. Huvuddelen av ämnesproduktionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bör på sikt kunna levereras till ett bandvalsverk i vilket NJA har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ägarintressen. Samtidigt och integrerat med uppförandet av ett nytt stålverk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för produktion av ämnen bör resurserna för valsning och vidareförädling&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inom NJA:s nuvarande ståldivision väsentligt förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den modifierade inriktningen av Stålverk 80-projektet och ett engagemang&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i ett bandvalsverk kan genomföras med sammantaget betydligt lägre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kapitalanspråk än vad som bedömdes nödvändigt vid en anläggning för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;produktion av 4 milj. ton ämnen per år och de båda valsverk som därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsattes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För att inte projektarbetet skall fördröjas bör ytterligare medel ställas till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;NJA:s förfogande redan nu. NJA har beräknat kapitalbehovet under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;budgetåret 1976/77 till 450 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Staten har enligt finansieringsplanen för Stålverk 80 i prop. 1974:64 tecknat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;aktier i Statsföretag med 175 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1974/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;75 och 1975/76. Jag förordar att staten på samma sätt under budgetåret 1976/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;77 ställer ytterligare 175 milj. kr. till förfogande för projektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt samma finansieringsplan förutsattes staten utöver aktiekapitalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;medverka till stålverkets finansiering i form av lån till NJA på sammanlagt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1 300 milj. kr. på samma villkor som lokaliseringslån. Av NJA angivet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kapitalbehov under budgetåret 1976/77 om 450 milj. kr. bör 275 milj. kr.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ställas till förfogande av staten i form av lån på samma villkor som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lokaliseringslån. Medlen bör utbetalas till NJA efter prövning av regeringen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varje enskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;NJA har vidare anhållit om ett bemyndigande som möjliggör att beställningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kan läggas ut med betalningar efter den 30 juni 1977 intill ett belopp av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;300 milj. kr. Enligt den tidigare nämnda finansieringsplanen i prop. 1974:64&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skulle Statsföretag med egna medel teckna aktier i NJA för 350 milj. kr. Detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör enligt min mening ske under år 1976 varigenom behovet av ett särskilt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bemyndigande bortfaller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Till det modifierade Stålverk 80-projektets slutliga utformning och till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;statens finansiella medverkan utöver redan beviljade och av mig nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förordade anslag ämnar jag återkomma under år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Jag är beredd att ställa utredningsmaterial till vederbörande riksdagsutskotts &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Propositionens hemställan avsåg, att riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för fullföljande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;projekteringen av en stålverksutbyggnad i Luleå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. till lån till NJA för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anvisa ett investeringsanslag av 275 milj. kr.,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. till aktieteckning i Statsföretag AB för finansiering av stålverket för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på 175 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Riksdagsbehandlingen av det modifierade Stålverk 80-projektet (NU 1975/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;76:72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vid sin behandling av ärendet hade näringsutskottet tillgång till utredningsmaterial &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som ställts till förfogande av industridepartementet. Liksom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tidigare fick utskottet redogörelser av ledningen för NJA, av projektledaren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för stålverksutbyggnaden och av verkställande direktören i Statsföretag AB.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet behandlade samtidigt fem följdmotioner och sex under den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;allmänna motionstiden väckta motioner. En redogörelse för några av dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämnas i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Beträffande frågan om de allmänna riktlinjerna för den fortsatta projekteringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konstaterade utskottet att det förelåg en bred enighet om att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förändrade uppläggningen av projektet gav uttryck för en välmotiverad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;omprövning av de ursprungliga planerna med hänsyn till de betydande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ändringar i förutsättningarna för projektet som inträtt sedan planerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ursprungligen gjordes upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Av de fem följdmotionerna var fyra partimotioner som var och en gav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttryck för ett samlat ställningstagande till propositionens förslag. 1 partimotionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uttalades kritik mot den hittillsvarande handläggningen av stålprojektet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och de successiva ändringarna av målinriktningen. Inte i någon av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;partimotionerna godtogs de av regeringen föreslagna riktlinjerna för fullföljandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av projekteringen av stålverksutbyggnaden. I flera av motionerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ansågs beslutsunderlaget otillfredsställande. Allmänt stödde man emellertid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslaget att 450 milj. kr. skulle anslås för det fortsatta projekteringsarbetet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Centerpartiet begärde i sin partimotion att riksdagen skulle låta anstå med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fastställande av riktlinjer för stålverksutbyggnaden i avvaktan på bättre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslutsunderlag. I motionen förespråkades bl. a. en intensiv regionalpolitisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;insats för vidareförädling av malmen, innefattande bl. a. uppbyggnad av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;verkstadsindustrin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Folkpartiet föreslog i sin partimotion att man skulle avvakta med ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;slutligt ställningstagande till utbyggnaden till dess man fått ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;beslutsunderlag men att riksdagen borde uttala att en stålverksutbyggnad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;borde komma till stånd inom ramen för det nuvarande NJA.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Moderata samlingspartiets partimotion angav andra riktlinjer än propositionens.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt; Dessa gick bl. a. ut på att man vid projekteringen även skulle pröva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;alternativ till ett stålverksutbyggande för att uppnå avsedd sysselsättningseffekt.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Vpk-motionen tog bl. a. sikte på ett förstatligande av hela stålindustrin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt förespråkade att projekteringen skulle fortsätta enligt de ursprungliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;planerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utskottet avstyrkte motionerna i vad de gick ut på avvikelser från de i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;propositionen angivna riktlinjerna för det fortsatta projekteringsarbetet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet ställde sig således bakom propositionens förslag rörande den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;målinriktning för projektarbetet som industriministern hade formulerat.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Utskottet framhöll att i denna ingick att riksdagen senare skulle fl tillfälle att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;på grundval av ett utförligt beslutsunderlag definitivt ta ställning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;stålverksprojektets utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Partimotionerna från folkpartiet, centerpartiet och moderata samlingspartiet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;innehöll yrkanden om åtgärder i anslutning till stålverksprojektet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ökad sysselsättning i övre Norrlands inland. Utskottet instämde i att dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;frågor var angelägna samt pekade på åtgärder som redan vidtagits, t. ex. ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inlett samarbete mellan företagarföreningen i Norrbottens län och NJA samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;åtgärder från Statsföretags sida för att skapa ytterligare sysselsättningstillfällen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom främst det inre stödområdet. Mot bakgrund härav utgick&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utskottet från att problemen skulle beaktas utan något särskilt uttalande från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riksdagens sida. 1 anslutning till behandlingen av en motion (c) om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;gruvbrytning i Kaunisvaara framhöll utskottet vidare beträffande sysselsättningsaspekterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;att det var angeläget att frågan om utnyttjande av Kaunisvaaramalmen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kunde komma till stånd med det snaraste och att det vore&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;önskvärt med en offert från LKAB:s sida, som klart angav vilka kostnader&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;staten skulle behöva ikläda sig för att fä en gruvbrytning till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utskottet godtog i sin hemställan propositionens förslag i vad avser både&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;riktlinjer och medelstilldelning och avstyrkte således samtliga motioner utom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den som behandlade gruvdriften i Kaunisvaara, vilken föranledde ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;yrkande om tillkännagivande av vad utskottet anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Till utskottsbetänkande! fogades åtta reservationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande riktlinjerna för den fortsatta projekteringen av stålverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansågs i en gemensam c- och fp-reservation att riksdagen inte på grundval av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det knapphändiga material som nu förelåg borde fatta ett beslut som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väsentligt inskränkte riksdagens framtida handlingsfrihet. Enligt reservanterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;borde det fortsatta arbetet med projektet baseras på att enighet rådde om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att en betydande satsning för utbyggd stålproduktion i Luleå skulle komma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till stånd. Utgångspunkt för planeringen borde vara det nuvarande NJA, vars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upprustning och modernisering borde fullföljas genom fortsatt investeringsverksamhet.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Stålverksprojektets detaljutformning skulle stå öppen för prövning,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; när ett fullständigt beslutsunderlag förelåg. Detta förutsatte att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kostnader, tillgång på finansieringsmedel, lönsamhetsberäkningar, sysselsättningseffekter,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; marknadsbedömningar osv. grundligt utreddes och dokumenterades &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att kunna redovisas för riksdagen. Det ansågs vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nödvändigt att riksdagen, och i synnerhet näringsutskottet, under det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortsatta projekteringsarbetet fick tillfälle att följa utvecklingen, så att en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;god beredskap för det slutliga beslutet byggdes upp inom riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet ansåg liksom c- och fpreservanterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att riksdagens beslut inte fick innebära att handlingsfriheten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bands eller att ett realistiskt och för den närmast berörda regionen positivt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslut försvårades eller omöjliggjordes, när frågan om stålverksutbyggnaden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;återkom till riksdagen för ett definitivt ställningstagande. Moderat reservan
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:528px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;terna skilde sig så till vida från folkparti- och centerreservanterna att de ansåg&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att flera alternativa vägar att uppnå sysselsättningsmålet måste prövas under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;projekteringsarbetet. Ett av dessa alternativ skulle vara en ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förädling av NJA:s produkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vpk:s representant i utskottet ansåg i sin reservation beträffande riktlinjerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för projektet att projektets ursprungliga omfång borde garanteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I fråga om miljöhänsyn och energihushållning yrkade företrädarna för m, c&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och fp i en reservation att riksdagen i ett särskilt uttalande till regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle understryka vikten av att miljö- och energihushållningsaspekterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillmättes stor betydelse vid planeringsarbetet och att åtgärder vidtogs för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stimulera till vidgad forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen följde utskottet utom beträffande sistnämnda reservation, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;antogs efter lottning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Utvecklingen efter 1975/76 års riksdagsbeslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Styrelsen för NJA rekommenderade i oktober 1976 att projektet Stålverk 80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle uppskjutas. Man hänvisade härvid till de ändrade marknadsförutsättningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet påvisat.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Samtidigt uttalades att en utbyggnad av den metallurgiska kapaciteten dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;oförändrat utgjorde grunden för NJ A:s långsiktiga utveckling och bedömdes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;viktig såväl från NJA:s som hela landets synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Näringsutskottet lämnades under hösten 1976 redogörelse för denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I prop. 1976/77:57 begärdes anslag till NJA:s fortsatta verksamhet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;närmare 1,8 miljarder kronor. Näringsutskottet har i ett i dagarna avgivet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betänkande tillstyrkt framställningen. Betänkandet bifogas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 propositionen omnämns beträffande Stålverk 80-projektet att NJA:s&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;styrelse beslutat rekommendera att det ställs på framtiden och att detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ställningstagande biträtts av de fackliga organisationerna inom företaget.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;Industriministern säger sig ha för avsikt att i annat sammanhang återkomma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;beträffande Stålverk 80. Enligt vad som uppgivits från industridepartementet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kan detta inte förväntas ske under innevarande riksmöte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:535px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:337px;"&gt;Underbilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:345px;"&gt;lill bilaga 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sammandrag av professorn i nationalekonomi Peter Bohms utredning angående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stålverk SOts inverkan på betalningsbalansen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Först behandlas den mer allmänna frågan angående i vilka huvudsakliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avseenden en konventionell investeringskalkyl av ett omfattande industriprojekt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är otillräcklig som underlag för ett ställningstagande i regering och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdag. Därefter diskuteras problemet om, i vad mån och i vilket hänseende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;projektets effekter på Sveriges export och import utgör en sådan punkt där&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den konventionella kalkylen måste korrigeras för att få samhällsekonomisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;relevans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande den förstnämnda frågan definieras en konventionell investeringskalkyl &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som en rent företagsekonomisk kalkyl som med tanke på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;projektets storlek från sysselsättningssynpunkt e. I. har kompletterats med en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beräkning av de effekter på bostadsbyggande och samhällsservice som träffar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närmast berörda kommun och län. Med samhällsekonomisk bedömning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett investeringsprojekt menas en sammanställning av i prinicp alla effekter på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhället - hushåll, företag samt stat och kommun i landet som helhet. Vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bedömningen av problemet förutsätter Bohm&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;att ett projekt som Stålverk 80 bedöms på samma sätt från företagsekonomisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;synpunkt som normalt gäller för privata företags investeringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;att projektets storlek i förhållande till branschens produktion föranleder en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;jämförelse av alternativa lokaliseringar i vad gäller såväl orter som företag och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;att projektets inhemska varuleveranser jämförs med en alternativ försörjning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;vid import.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Bohms överväganden rörande relationerna mellan objektets företagsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och samhällsekonomiska konsekvenser omfattar först frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sysselsättningsbehovet i kommunen. Han kommer här fram till att Luleåregionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;oavsett om projektet kommer till stånd karakteriseras av förväntad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;full sysselsättning. Stålverk 80 skulle därmed i princip komma att motsvara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilket annat projekt som helst i expanderande regioner med i stort sett full&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sysselsättning. Detta leder enligt Bohm till följande slutsatser: 1) Eftersom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;alternativa projekt får antas komma till stånd utifrån i huvudsak konventionella &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;företagsekonomiska kriterier torde detta motivera att samma företagsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kalkylränta används i båda fallen, 2) Stålverk 80 skall ge upphov&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till en betydande nyinflyttning till Luleå i stället för en motsvarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inflyttning till alternativa expansiva orter och i Syd- och Mellansverige och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därmed ställa ungefär samma krav på bostadsbyggande och utbyggnad av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samhällsservice som en alternativ användning av de i projektet nedlagda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;resurserna. Från sysselsättnings- och samhällsplaneringssynpunkt skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;projektet således knappast medföra ett nämnvärt behov av omvärdering eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;komplettering av den företagsekonomiska kalkylen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Likaså finner Bohm att miljöeffekten av projektet får anses måttlig,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;åtminstone i relation till andra industriprojekt som resurserna annars skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ha använts till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Inte heller anser Bohm att någon korrigering av kalkylräntan eller någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;komplettering av den företagsekonomiska kalkylen är påkallad med hänsyn&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till de särskilda poster som ingår i kalkylen. Sålunda finns det med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppställda jämförelsealternativ inte anledning att omvärdera arbetskraftskostnader &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och förekommande skatter. Samma gäller beträffande materialoch &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;råvaruanskaffningen, eftersom det här i huvudsak torde vara fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppköp till priser som bestäms på världsmarknaden eller på marknader med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anbudskonkurrens. Undantag härifrån utgör malmtransporterna från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Lappland, där projektet kommer att belastas av kostnader som klart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överstiger de merkostnader som frakterna förorsakar SJ. I en samhällsekonomisk &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;bedömning skulle det därför vara nödvändigt att omvärdera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fraktkostnaderna ner till nivån för järnvägstransporternas faktiska merkostnader.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Sammanfattningsvis gör Bohm således den bedömningen att den företagsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;projektvärderingen av Stålverk 80 i allt väsentligt fångar in också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;projektets samhällsekonomiska konsekvenser sett i relation till den alternativa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;användningen av de resurser projektet skulle disponera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beträffande den andra av Bohm behandlade frågan, nämligen om det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;faktum att produktionen ger Sverige ökade valutaintäkter medför att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samhällsekonomiska produktionsvärdet överstiger det företagsekonomiska,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;leder Bohms argumentering till slutsatsen att valutaintäkterna för landet som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;helhet av ett projekt som Stålverk 80 blir långt mer blygsamma än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förekommande uppgifter ger vid handen. Bakgrunden till denna slutsats kan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;korthet sammanfattas så att effekterna på valutareserven av ett industriprojekt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte kan utläsas av dess exporthandel och importsubstitutioner utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste jämföras med resultatet av ett alternativt resursutnyttjande. Vidare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan frågan om huruvida ökade valutaintäkter anskaffas på ett för samhället&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;effektivt sätt inte avgöras enbart på grundval av att ett projekt har hög&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;exporthandel eller leder till betydande importsubstitution. Projektet måste i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;dessa avseenden jämföras med alternativa sätt att inbringa utländsk valuta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för att finna den väg som ger en given måluppfyllelse till lägsta samhälleliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;resursuppoffringar. För ett långsiktigt investeringsprojekt saknar dock&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;valutaintäkternas storlek betydelse för de ekonomisk-politiska mål som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;formulerats i Sverige. På lång sikt strävar valutakurserna mot jämvikt, varför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;en trend mot ökad svensk export delvis kommer att motverkas av en ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;import. Om ett projekts avkastning som helhet saluförs inom landet eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utomlands är således utan betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den enda egentliga skillnaden är att en extra komplikation i investeringsbedömningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;inträder när man dessutom måste göra en långsiktsprognos&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;över framtida valutakurser. Låter man denna skillnad spela någon roll skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det snarare vara en fördel om stora och långsiktiga projekt som Stålverk 80&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte gav några exportintäkter alls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:522px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:23px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:336px;"&gt;Underbilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:346px;"&gt;lill bilaga 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;JERNKONTORET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:14px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Till Statsrådet och Chefen för Industridepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt utdrag ur departementsprotokoll den 30.11.1973 har undertecknad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ingått i en arbetsgrupp under ordförandeskap av statssekreterare Tony&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Hagström med uppgift att medverka vid undersökningarna av projektet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Stålverk 80 vid Norrbottens Järnverk AB. Då denna arbetsgrupp haft sitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;slutsammanträde den 21.2.1974, finner jag det angeläget att få framföra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följande synpunkter på gruppens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Redan vid det första sammanträdet framhölls från ordförandens sida att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gruppen inte skulle utarbeta någon skriftlig rapport över sitt arbete. Något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ställningstagande från gruppens sida till projektet Stålverk 80 var det inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fråga om, och sammansättningen av gruppen var inte heller sådan att detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;skulle vara möjligt. Gruppens uppgift var i stället att granska ett antal delutredningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;närmast av samhällsekonomisk natur, som skulle göras i anslutning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till projektet, och att diskutera problem i anslutning därtill. Från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;departementets sida fick man sedan, om så befanns lämpligt, beakta de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;framförda synpunkterna vid ärendets fortsatta handläggning. Någon närmare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;granskning av de rent företagsekonomiska aspekterna av projektet var det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;däremot inte fråga om. Det kunde dessutom ifrågasättas om gruppen var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;lämpligt sammansatt för en dylik uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Vid det avslutande sammanträdet den 21.2.1974 upprepades åter de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inledningsvis framförda synpunkterna, att gruppen inte skulle ta och inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;heller hade tagit ställning till det ifrågasatta projektet. Enligt undertecknades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;mening skulle detta inte heller ha varit möjligt. Såsom jag upplevde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;diskussionen och tillgängliga fakta, kunde inte de sysselsättningspolitiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;och de exportstimulerande argument som framfördes på något vis motivera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;det ifrågsatta projektet, om jämförelse gjordes med möjliga alternativ. Det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;centrala argumentet för projektet måste vara det rent företagsekonomiska.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Visserligen skedde vid gruppens sammanträden en viss presentation av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;tillgängliga företagsekonomiska kalkylerna. Men någon möjlighet för gruppens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;medlemmar att närmare ta del av dessa kalkyler gavs inte. Inte heller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;skedde i enlighet med det ursprungliga syftet någon inträngande diskussion&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av dem. Undertecknad skulle därför inte på grundval av det presenterade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;materialet över huvud taget ha någon möjlighet att ta ställning vare sig för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;eller emot ifrågavarande projekt. Såsom framhållits muntligt vid sammanträdena,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; var detta heller inte avsikten. Jag finnér det emellertid viktigt inför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;den fortsatta handläggningen att denna synpunkt på detta sätt också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;framföres i skriftlig form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;Stockholm den 26 februari 1974&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;Lars Nabseth&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;11 Riksdagen 1976/77. 4 sami. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:37px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:336px;"&gt;Underbilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:345px;"&gt;till bilaga 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:240px;"&gt;Höganäs den 25 februari 1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Industriminister Rune Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Industridepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Fack&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;103 10 Stockholm 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Rune,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Referensgruppen, Stålverk 80, har haft sitt tredje och sista sammanträde.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 referensgruppens uppgifter ingick inte att behandla projektets företagsekonomiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berättigande utan skulle den vara behjälplig med synpunkter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;på andra aspekter av projektet, såsom konsekvenserna på sysselsättningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i Norrbotten och i Bergslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Något skriftligt yttrande har som avsetts ej avgivits, men jag hoppas en del&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av de synpunkter som framförts under sammanträdena skall vara av värde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vid vidarebehandlingen av projektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Trots det inkompletta underlaget var referensgruppen vid det sista&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sammanträdet enig om att Stålverk 80 ej kan motiveras med sysselsättningsskäl &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utan måste bedömas på företagsekonomiska grunder, en uppfattning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;som jag helt delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Det förefaller snarare som om projektet genom sitt behov av huvudsakligen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;manlig arbetskraft kan komma att bidraga till undersysselsättningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kvinnor i Luleå-området. Ej heller bidrar projektet till att Norrbottens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;invånare kan stanna kvar där de ursprungligen varit bosatta, då de ju måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flytta till Luleå med de konsekvenser det har av nya bostäder, serviceanläggningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;etc. Är projektet företagsekonomiskt riktigt går emellertid arbetskraftsproblemet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;såsom länsstyrelsen i Norrbotten anger säkert att lösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den information vi fick angående det företagsekonomiska berättigandet av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;projektet var för inkomplett för att möjliggöra några mer kvalificerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;synpunkter och kan alltså inte ligga till grund för en tillstyrkan av detta efter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svenska förhållanden så enorma projekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Med vänlig hälsning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Ernst Geijer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:19px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:522px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:17px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:341px;"&gt;Bilaga II A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;INDUSTRIDEPARTEMENTET Stockholm den 9 januari 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;STATSRÅDET OLOF JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Statens vattenfallsverk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;162 87 VÄLLINGBY&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringen har 1976-12-30 beslutat att förelägga riksdagen förslag till lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. (prop. 1976/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;77:53). Förslaget innebär att kärnreaktor får tas i drift endast om reaktorns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehavare har företett avtal som på ett betryggande sätt tillgodoser behovet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av upparbetning av använt kärnbränsle och har visat hur och var en helt säker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;slutlig förvaring av det vid upparbetningen erhållna högaktiva avfallet kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ske. För det fall att upparbetning inte äger rum ställs kravet att innehavaren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall visa hur och var en helt säker slutlig förvaring av det inte upparbetade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kärnbränslet kan ske. Frågor om tillstånd enligt lagen skall enligt förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt förslaget har innehavaren av en reaktor som vägras tillstånd eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som till följd av lagen inte kan utnyttja tillstånd enligt atomenergilagen rätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till ersättning av staten i princip motsvarande de kostnader som han har lagt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ned före lagens ikraftträdande. Någon generell regel om ersättning för förlust&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till följd av åtgärd som reaktorinnehavare har vidtagit efter ikraftträdandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;finns inte i förslaget. Frågor om ersättning för sådana kostnader får prövas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;De olika kraftföretag som är engagerade i kärnkraftsprogrammet har under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hösten begärt överläggningar med regeringen för att diskutera den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;situation som regeringsförklaringen och sedermera villkorspropositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;innebär. Regeringen har tidigare - bl. a. i regeringsförklaringen aviserat sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avsikt att ta initiativ till förhandlingar i hithörande frågor med de berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kraftföretagen. Vad gäller vattenfallsverket blir det närmast fråga om överläggningar.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Utan att föregripa riksdagens behandling av prop. 1976/77:53 finnér&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen det nu vara lämpligt att inleda diskussioner med berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kraftföretag. Jag får härmed kalla statens vattenfallsverk till överläggningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Stockholm, vid tidpunkt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kan överenskommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;De inledande kontakternas syfte bör bl. a. vara att klarlägga förutsättningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för och konsekvenserna av senareläggning alternativt avbrytande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kärnkraftprojektet Forsmark 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Med vänlig hälsning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1050px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Olof Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:110px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;INDUSTRIDEPARTEMENTET&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;STATSRÅDET OLOF JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Box 1746&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lil 87 STOCKHOLM&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:298px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringen har 1976-12-30 beslutat att förelägga riksdagen förslag till lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle m. m. (prop.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1976/77:53). Förslaget innebär att kärnreaktor får tas i drift endast om reaktorns &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innehavare har företett avtal som på ett betryggande sätt tillgodoser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behovet av upparbetning av använt kärnbränsle och har visat hur och var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en helt säker slutlig förvaring av det vid upparbetningen erhållna högaktiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avfallet kan ske. För det fall att upparbetning inte äger rum ställs kravet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att innehavaren skall visa hur och var en helt säker slutlig förvaring av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det inte upparbetade kärnbränslet kan ske. Frågor om tillstånd enligt lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall enligt förslaget prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den föreslagna lagen gäller inte för de fem reaktorer som var tagna i drift&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;hösten 1976. För Barsebäck 2, som är färdig, innebär förslaget att reaktorn får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tas i drift utan särskilt tillstånd. Den får dock ej drivas efter utgången av år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1977 utan tillstånd av regeringen. Tillstånd får meddelas endast om reaktorns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;innehavare före utgången av september 1977 har företett avtal som på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betryggande sätt tillgodoser behovet av upparbetning eller, alternativt, har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;visat att hanteringen av använt, inte upparbetat kärnbränsle kan ske på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;helt säkert sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Enligt förslaget har innehavaren av en reaktor som vägras tillstånd eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som till följd av lagen inte kan utnyttja tillstånd enligt atomenergilagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rätt till ersättning av staten i princip motsvarande de kostnader som han&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har lagt ned före lagens ikraftträdande. Någon generell regel om ersättning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för förlust till följd av åtgärd som reaktorinnehavare har vidtagit efter ikraftträdandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finns inte i förslaget. Frågor om ersättning för sådana kostnader&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;får prövas särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De olika kraftföretag som är engagerade i kärnkraftprogrammet har under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hösten begärt överläggningar med regeringen för att diskutera den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;situation som regeringsförklaringen och sedermera villkorspropositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebär. Regeringen har tidigare - bl. a. i regeringsförklaringen aviserat sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avsikt att ta initiativ till förhandlingar i hithörande frågor med de berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kraftföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utan att föregripa riksdagens behandling av prop. 1976/77:53 finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen det nu vara lämpligt att inleda diskussioner med berörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:368px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:137px;"&gt;Bill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:95px;"&gt;Bilaga 11 B&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Stockholm den 9 januari 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:514px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kraftföretag. Jag får härmed inbjuda Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en första genomgång i industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Stockholm,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; vid tidpunkt som kan överenskommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;De inledande kontakternas syfte bör bl. a. vara att klarlägga förutsättningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för och konsekvenserna av senareläggning alternativt avbrytande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kärnkraftprojektet Oskarshamn 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Med vänlig hälsning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:284px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Olof Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:43px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:348px;"&gt;Bilaga I1C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;INDUSTRIDEPARTEMENTET Stockholm den 9 januari 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;STATSRÅDET OLOF JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Forsmarks Kraftgrupp AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Kungsgatan 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lil 43 STOCKHOLM&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:299px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Regeringen har 1976-12-30 beslutat att förelägga riksdagen förslag till lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. (prop. 1976/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;77:53). Förslaget innebär att kärnreaktor får tas i drift endast om reaktorns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;innehavare har företett avtal som på ett betryggande sätt tillgodoser behovet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av upparbetning av använt kärnbränsle och har visat hur och varén helt säker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;slutlig förvaring av det vid upparbetningen erhållna högaktiva avfallet kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ske. För det fall att upparbetning inte äger rum ställs kravet att innehavaren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall visa hur och var en helt säker slutlig förvaring av det inte upparbetade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kärnbränslet kan ske. Frågor om tillstånd enligt lagen skall enligt förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt förslaget har innehavaren av en reaktor som vägras tillstånd eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som till följd av lagen inte kan utnyttja tillstånd enligt atomenergi lagen rätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till ersättning av staten i princip motsvarande de kostnader som han har lagt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ned före lagens ikraftträdande. Någon generell regel om ersättning för förlust&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till följd av åtgärd som reaktorinnehavare har vidtagit efter ikraftträdandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finns inte i förslaget. Frågor om ersättning för sådana kostnader får prövas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De olika kraftföretag som är engagerade i kärnkraftprogrammet har under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hösten begärt överläggningar med regeringen för att diskutera den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;situation som regeringsförklaringen och sedermera villkorspropositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebär. Regeringen har tidigare - bl. a. i regeringsförklaringen aviserat sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avsikt att ta initiativ till förhandlingar i hithörande frågor med de berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kraftföretagen. Vad gäller vattenfallsverket blir det närmast fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;överläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utan att föregripa riksdagens behandling av prop. 1976/77:53 finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen det nu vara lämpligt att inleda diskussioner med berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kraftföretag. Jag får härmed inbjuda Forsmarks Kraftgrupp AB till en första&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genomgång i industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Stockholm, vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;tidpunkt som kan överenskommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:520px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;De inledande kontakternas syfte bör bl. a. vara att klarlägga förutsättningarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;för och konsekvenserna av senareläggning alternativt avbrytande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kärnkraftprojektet Forsmark 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Med vänlig hälsning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:218px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Olof Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU 1976/77:44 B 115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:348px;"&gt;Bilaga II D&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;INDUSTRIDEPARTEMENTET Stockholm den 13 januari 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;STATSRÅDET OLOF JOHANSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Sydsvenska Kraft AB&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Fack&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;200 70 MALMÖ 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:295px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Regeringen har 1976-12-30 beslutat att förelägga riksdagen förslag till lag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. (prop. 1976/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;77:53). Förslaget innebär att kärnreaktor får tas i drift endast om reaktorns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;innehavare har företett avtal som på ett betryggande sätt tillgodoser behovet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av upparbetning av använt kärnbränsle och har visat hur och var en helt säker&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;slutlig förvaring av det vid upparbetningen erhållna högaktiva avfallet kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ske. För det fall att upparbetning inte äger rum ställs kravet att innehavaren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall visa hur och var en helt säker slutlig förvaring av det inte upparbetade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kärnbränslet kan ske. Frågor om tillstånd enligt lagen skall enligt förslaget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;prövas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den föreslagna lagen gäller inte för de fem reaktorer som var tagna i drift&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hösten 1976. För Barsebäck 2, som är färdig, innebär förslaget att reaktorn får&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tas i drift utan särskilt tillstånd. Den får dock ej drivas efter utgången av år&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1977 utan tillstånd av regeringen. Tillstånd får meddelas endast om reaktorns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innehavare före utgången av september 1977 har företett avtal som på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betryggande sätt tillgodoser behovet av upparbetning eller, alternativt, har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;visat att hanteringen av använt, inte upparbetat kärnbränsle kan ske på ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;helt säkert sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt förslaget har innehavaren av en reaktor som vägras tillstånd eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som till följd av lagen inte kan utnyttja tillstånd enligt atomenergilagen rätt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till ersättning av staten i princip motsvarande de kostnader som han har lagt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ned före lagens ikraftträdande. Någon generell regel om ersättning för förlust&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till följd av åtgärd som reaktorinnehavare har vidtagit efter ikraftträdandet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finns inte i förslaget. Frågor om ersättning för sådana kostnader får prövas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sydkraft har under hösten uttalat intresse för överläggningar med regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att diskutera den nya situation som regeringsförklaringen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sedermera villkorspropositionen innebär. Regeringen har tidigare - bl. a. i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringsförklaringen - aviserat sin avsikt att ta initiativ till förhandlingar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hithörande frågor med de berörda kraftföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utan att föregripa riksdagens behandling av prop. 1976/77:53 finner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;regeringen det nu vara lämpligt att inleda diskussioner med berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kraftföretag. Jag får härmed inbjuda Sydsvenska Kraft AB till en första&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:515px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genomgång vid tidpunkt och på plats som kan överenskommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Syftet med denna och ev. ytterligare kontakter bör vara bl. a. att klarlägga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konsekvenserna av om driften av Barsebäck 2 skulle avbrytas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Med vänlig hälsning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:218px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Olof Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:529px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:64px;left:27px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:351px;"&gt;Bilaga 12 A&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Ur promemoria, dagtecknad 1976-04-01, som upprättats inom kommunikationsdepartementet
1.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; Fortsatta överläggningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Vid överläggningar, som statens markdelegation senare upptagit med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;företrädare för Solna kommun, behandlades i första hand förutsättningarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för kommunens medverkan till genomförande av en planläggning i huvudsaklig &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;överensstämmelse med det s. k. alt. b dvs. med placering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;terminalanläggning på Västerjärva och industrilager på kapplöpningsfältet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;med spårförbindelse på viadukt över Uppsalabanan och tillfartsspår, till stora&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;delar i tunnel, i en båge norr och väster om terminalområdet. Olika förslag att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bereda kommunen kompensation för det markområde på kapplöpningsbanan,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt; som därvid erfordrades för lagerhusdelen av SJ-terminalen, berördes.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Kommunrepresentanterna ansåg sig emellertid inte kunna förorda att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:6px;"&gt;kapplöpningsbanan togs i anspråk för föreslaget ändamål. Övriga föreliggande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;alternativ till planläggning kunde inte heller läggas till grund för en ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;överenskommelse om samverkan för genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Markdelegationen beslutade då att undersöka möjligheterna att lösa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;terminalfrågorna helt inom ramen för statens eget markinnehav vid Västerjärva.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Det har därvid visat sig möjligt att genom utnyttjande av spåranslutning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i tunnel enligt alt. 5 inpassa erforderliga anläggningar inom ett jämfört&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med tidigare planer mera begränsat markområde väster om stambanan med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ett utdragsspår öster om stambanan. Förslaget, det s. k. alt. 5 b, innebär bl. a.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;att en postterminal förläggs i områdets sydöstra del, i nära anslutning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Enköpingsvägen, och att utrymmet för industrilager minskas. Terminalens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förläggning medför kortast möjliga tillfartsväg samt kortaste sträckning för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;vatten- och avloppsledningar. Läget är också gynnsamt med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;allmänna färdmedel och utbyggd service. Förslaget har godtagits av SJ och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;postverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Alt. 5 b har lagts till grund för ytterligare överläggningar med representanter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för Solna kommun. Kommunen har därvid uttalat att minskningen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;markbehovet för terminalanläggningarna i och för sig är en positiv ändring,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;men då kommunen intagit den ståndpunkten att terminalanläggningarna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;över huvud taget inte bör lokaliseras till plats inom kommunen, har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;representanterna ansett sig förhindrade att ingå på en närmare prövning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;2. Alternativa placeringar av nya terminalanläggningar för SJ, ASG och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;postverket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;För SJ:s del krävs terminalanläggningar såväl söder som norr om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stockholm. För södra storstockholmsområdet tillgodoses terminalbehovet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;f. n. genom anläggningar vid Södra station och Årsta. För norra storstockholmsområdet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är terminalanläggningar belägna vid Norra station och Solna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;station. Lokalerna är omoderna vilket försvårar en utbyggnad och rationalisering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av godshanteringen. Bl. a. befintliga trafikanordningar samt planerad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;utbyggnad av gatunätet (Norra länken) i området kring Norra station&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;omöjliggör en utbyggnad där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;SJ:s enhetslastterminal vid Solna måste vidare flyttas när E 18 får sin nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planerade sträckning förbi Hagalunds övre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Huvuddelen av SJ:s ankommande och avgående gods framförs i dag i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fjärrgodståg till/från rangerbangården i Tomteboda. En ny SJ-terminal bör&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför vara belägen i närheten av rangerbangården. För att inte belasta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;huvudspåren, vilka genom bl. a. pendeltrafiken är hårt utnyttjade, måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;växlingsrörelserna mellan rangerbangården och terminalen kunna ske på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;särskilda spår. Detta understryker behovet av närhet till Tomteboda, vilket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;krav tillgodoses vid en förläggning av terminalen till Järvafältet. Huvudparten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av styckegodsmängden torde vidare under överskådlig tid komma att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;distribueras till och från de inre delarna av Stockholmsregionen. Mot denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bakgrund måste en förläggning av den norra godsterminalen till det som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;plansammanhang benämns som det halvcentrala bandet från SJ:s synpunkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;anses nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Planeringen inom SJ har mot den angivna bakgrunden varit inriktad på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;placering på Järvafältet. SJ har dock under årens lopp undersökt och bedömt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;andra alternativ, bl. a. i Barkarby, Upplands Väsby och Märsta. Genomgående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller att all annan placering än på Järvafältet ger betydande merkostnader &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;både för investeringarna - i form av olämpligare placering av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;terminalen samt framför allt längre spårdragningar från rangerbangården i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Tomteboda - och för driften i form av längre tågdragningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;Förutom betydande anläggnings- och driftmerkostnader skulle alternativa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lokaliseringar medföra långa transporter med bil till och från terminalerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vilket i sin tur ställer ökade krav på vägnätet. Denna belastning accentueras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av det förhållandet att distributionsbilarnas trafikströmmar sammanfaller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med den övriga biltrafikens toppar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;ASG räknar med att det inom kort blir nödvändigt med en ny terminal i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;norra storstockholmsområdet som ersättning för anläggningarna vid Norra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;station och Albano. En naturlig förläggning är i anslutning till en ny SJterminal.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:17px;"&gt;För postverkets del stod det redan i mitten av 1960-talet klart att lokalerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vid Stockholm Ban och där tillgängligt lastutrymme och spårområde på sikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle vara otillräckliga. Efter en intern utredning beslöt postverket år 1966 att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i princip flytta behandlingen av tung och skrymmande post (paket, korsband,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tidningar, dvs. s. k. B-post) från Stockholm Ban till en ny postterminal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I dag hyr postverket lokaler av SJ i ilgodsbyggnaden vid Blekholmsgatan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Detta är en provisorisk lösning som blir allt orimligare efterhand som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;postmängden ökar. Postverket är f. n. i en situation där en försening av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;postterminalfrågan medför allvarliga risker för den postala trafiken i Stockholmsregionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;och för postdistributionen i övriga landet. Härtill kommer att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;arbetsmiljön i nuvarande Stockholm Bans lokaler är synnerligen otillfredsställande,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; vilket med skärpa framhållits av personalorganisationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Under planeringsarbetets gång har beträffande en ny postterminal ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;flertal olika alternativ till lokalisering utretts. Alternativen, som aktualiserats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;bl. a. av berörda kommuner, är följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Innerstaden: Området vid SJ:s ilgodsbyggnad mellan Blekholmsgatan och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Klara strand samt befintliga fastigheter vid Norrtull och Norra station.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:17px;"&gt;Norra Storstockholm: Västerjärva, Ulriksdals kapplöpningsfält med Överjärva,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Lundaområdet, Barkarby flygfält, Rotebro, Upplands-Bro och Vallentuna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:17px;"&gt;Södra Storstockholm: Årstafältet,ett område nära Älvsjö station, Botkyrka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samt trakten kring Södertälje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Eftersom den ojämförligt största postmängden produceras inom området&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;norrom en linje Mälaren-Saltsjön, kom utredningen om lämplig lokalisering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;av postterminalen helt naturligt att i forsta hand gälla norra Storstockholm i så&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;nära anslutning till innerstaden som möjligt. Företagna utredningar har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nämligen visat att det i innerstaden inte kan erbjudas erforderlig mark för en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;postterminal av det slag det här är fråga om och inte heller tillgång till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;spårutrymmen som krävs. Vidare måste man ta hänsyn till de begränsningar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fråga om tung trafik i innerstaden som nu gäller och som väntas bli alltmer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omfattande till följd av den långsiktiga målsättningen för trafikplaneringen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;City.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I detta sammanhang kom även SJ:s planer att anlägga en godsterminal på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Järvafaltet att bli en betydelsefull faktor dels på grund av läget, som från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;postal synpunkt uppfyller de trafikmässiga krav som måste ställas på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lokaliseringen, dels på grund av kravet på en spåranläggning med direkt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anslutning till järnvägsnätet. Kravet på en förläggning av postterminalen till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samma område som en SJ-terminal grundar sig bl. a. på att 83 % av landets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;postmängd befordras på järnväg, när det gäller längre transporter, s. k.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;mellanområdesförbindelser. Från miljösynpunkt är det dessutom av stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelse att godstransporterna mellan SJ-terminalen och postterminalen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan försiggå inom ett slutet terminalområde. Förläggs terminalerna till skilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;områden ökas ytterligare den tunga trafiken på vägnätet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En lokalisering till annat av de tidigare nämnda alternativen inom norra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Storstockholm än Järva eller Ulriksdal skulle innebära - under förutsättning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att tillräcklig spårförsörjning över huvud taget är möjlig - att tidpunkten för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;godsvagnarnas ankomst till postterminalen blir betydligt senarelagd. Likaså&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måste hämtningen av lastade vagnar ske väsentligt tidigare. Detta innebär en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avsevärt förkortad behandlingstid vid postterminalen och därigenom risk för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en starkt försämrad service och ökade transportkostnader. Huvuddelen av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utomregionala posttransporterna med bil berör E 18, E 4 norrut samt - via&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Essingeleden - E 4 söderut. Västerjärva är här bästa lösningen. Det är också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:-20px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:-40px;left:778px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:525px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:65px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den lösning som ger kortast möjliga avstånd (nära 10 km) till Stockholm C,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;där posten överförs till postkupéer i SJ:s tåg. Detta avstånd måste minimeras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med hänsyn till befordringskostnaderna dels för postverket, dels för kunder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som avlämnar tung post. Bortsett från Västerjärva ligger de övriga lokaliseringsalternativen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;också så långt bort att man av tidsskäl inte kan centralisera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;brevsorteringen till terminalen såsom avsett är. Vidare förlängs transporttiderna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;såväl på järnväg som på landsväg för den tunga posten så att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;servicenivån även för denna post (s. k. B-post) bedöms inte kunna upprätthållas.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Alternativen med en terminal i söder för hela Storstockholm har på grund&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av bl. a. transportkostnaderna för uppsamling och spridning inte ansetts som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;en realistisk lösning. De studerade alternativen har dessutom inte kunnat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;erbjuda erforderliga ytor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Efter utflyttningen av den tunga posttrafiken från innerstaden till Järvaterminalen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kommer Stockholm Ban (vid Stockholm C) att byggas om och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rustas upp för att bl. a. fungera som postterminal för innerstaden beträffande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;brevposten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;3. Sammanfattning och slutsats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Från statens sida har alltsedan början av 1960-talet förutsatts att viss del av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statens mark på Järvafätet skall användas för terminalanläggningar. För att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;planläggning av berört område skall kunna ske på ett för berörda kommuner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;godtagbart sätt har från statens sida under årens lopp visats stort tillmötesgående &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;när det gäller att utreda olika alternativ och att så långt möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;begränsa anspråken när det gäller dispositionen av den statliga marken. De&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;båda verken, postverket och SJ, har även utrett alternativa placeringar när det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;gäller byggandet av de nya terminaler, som är nödvändiga av effektivitets-,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;service- och arbetsmiljöskäl. Därvid har konstaterats att andra placeringar än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på den statliga marken vid Järva ger oacceptabla service- och kostnadseffekter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som inte kan kompenseras. Avslutningsvis kan konstateras att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppförandet av post- och järnvägsterminaler, som är nödvändiga för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillgodose i första hand Stockholmsregionens behov men även har betydelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;för post- och järnvägsservicen i landet som helhet, får anses utgöra ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;betydande allmänt intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:532px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:498px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Bilaga 12 B&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:129px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;BOSTADSDEPARTEMENTET BESLUT&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:226px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:233px;"&gt;1976-11-11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:226px;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:232px;"&gt;P1 2275/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stockholms läns landsting&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Landstingshuset&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Fack&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;104 22 STOCKHOLM&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:20px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Lokalisering av post- och järnvägstermina! inom Stockholmsområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I beslut den 1 april 1976 föreläde regeringen med stöd av 27 g byggnadslagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Solna kommun att upprätta stadsplan för postterminal inom ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;markområde i Väster-Järva i kommunen. Regeringen förutsatte i beslutet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommunen i sin översiktliga planering också skulle reservera mark för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;statens järnvägars behov av godsterminal m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Ovan nämnda beslut har denna dag upphävts av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Frågan om lokalisering av post- och järnvägsterminaler inom Stockholmsområdet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bör bli föremål för ytterligare och kompletterande överväganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;genom prövning av flera alternativ. Enligt regeringens uppfattning bör detta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ske inom ramen för pågående regionplanearbete. Det ankommer på statens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;järnvägar och postverket att från sina utgångspunkter redovisa kostnads- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;effektivitetsanalyser för de studerade alternativen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Postverket har i dag huvuddelen av sin hantering av skrymmande och tung&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;post, s. k. B-post, koncentrerad till Stockholms centralstationsområde.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Verksamheten bedrivs dels i egna lokaler (Stockholm Ban), dels i av SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;förhyrda utrymmen. I båda fallen är lokalerna omoderna och otillräckliga för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den expanderande verksamheten och det finns redan i dagsläget ett mycket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;starkt behov av nya utrymmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För SJ:s del behövs godsterminalanläggningar både söder och norr om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Stockholm. För södra Storstockholm tillgodoses terminalbehovet för SJ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;genom anläggningar vid Södra station och Årsta och för postverket genom en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;terminalanläggning i Årstadal, som tillgodoser den B-posttrafik som är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aktuell för södra Storstockholm. SJ:s nuvarande terminalanläggningar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;norra Storstockholm är belägna vid Norra station och Solna station.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Lokalerna vid Norra station är omoderna vilket motverkar utvecklingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en rationell godshantering. En på sikt nödvändig om- och tillbyggnad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;försvåras av befintliga trafikleder samt den planerade utbyggnaden av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;trafikleden Norra Länken. SJ:s anläggning vid Solna station måste flyttas om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väg E 18 får sin nya planerade sträckning förbi Hagalunds övre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Även SJ:s dotterföretag AB Svenska Godscentraler (ASG) är i behov av ny&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:62px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;terminalbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Postverket, SJ och ASG har således behov av nya terminaler inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Storstockholm. Lokalisering av detta slag av terminaler ställer speciella krav i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den regionala planeringen. Det är fråga om stora arbetsplatser, som alstrar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mycket trafik och som ställer speciella krav på tillfredsställande anslutning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;väg- och järnvägsnätet. Det är av stor betydelse att finna en lokalisering, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan tillgodose såväl krav på effektivitet och service i de båda verken som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;personalens krav på en god arbetsmiljö och godtagbar restid mellan bostad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och arbetsplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den framtida post- och godsförsörjningens organisation i Storstockholmsregionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;är av avgörande betydelse för funktionen av det integrerade system&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som finns uppbyggt för hela landets post- och godsdistribution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Lokaliseringen av en post- och järnvägsterminal påverkar även förhållandena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i övrigt för regionens invånare. Lokaliseringsfrågan måste därför ses i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sitt totala perspektiv och utgående från såväl de allmänna kommunikationsintressena &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;som regioninvånarnas intressen. Även möjligheten att särlokalisera &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;terminalerna måste beaktas. Regionalplanenämnden har redan den 11&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;juni 1976 beslutat att utföra vissa underlagsstudier av betydelse för beslut om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;terminalens lokalisering. Regeringen har funnit det angeläget att frågan om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;terminalens lokalisering prövas av de för regionplaneringen ansvariga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;organen innan slutligt beslut i frågan fattas. Regeringens beslut att upphäva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;det tidigare föreläggandet för Solna kommun att upprätta stadsplan för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;terminalen får ses mot denna bakgrund. För att underlätta regionplanenämndens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;arbete kommer regeringen att skapa praktiska förutsättningar för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;överläggning om alternativa lägen bland annat genom att låta tillsätta en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;referensgrupp under ledning av statssekreteraren i bostadsdepartementet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Till gruppen kommer representanter för berörda departement och verk samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;länsstyrelsen att knytas. Vidare inbjuds representanter för personalen i de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;båda verken att medverka i gruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Med hänsyn till postverkets, SJ:s och ASG:s föreliggande och framtida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;behov av utrymme för terminaler hemställer regeringen att landstinget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;genom regionplanenämnden utreder hur dessa behov lämpligast tillgodoses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom Storstockholmsområdet. Regeringen förutsätter att nämnden - om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;resultatet av lokaliseringsprövningen så påfordrar - vidtar åtgärder för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ändring av gällande regionplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Det är angeläget att arbetet bedrivs i sådan takt att förslag till lokalisering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och eventuell ändring i regionplanen kan framläggas under första halvåret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;På regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1003px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Elvy Olsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1026px;left:256px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Ulf Lindgren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:21px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:40px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:348px;"&gt;Bilaga 12 C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Skrivelse till cheferna för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;bostads- och kommunikationsdepartementen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt vad vi erfarit överväger regeringen att fatta beslut om att upphäva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det av regeringen tidigare fattade beslutet om stadsplan för Solna innefattande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;post- och godsterminal. Postverket och Statens järnvägar för med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anledning härav anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Inrättandet av den planerade terminalen i Solna är av utomordentligt stor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betydelse för postens och Statens järnvägars verksamhet. Det berör i hög grad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;väsentliga kommunikationsintressen för näringslivet såväl i Stockholmsregionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som landet i övrigt. Den planerade terminalen syftar också till att lösa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;arbetsmiljöproblem av stor betydelse för de båda verkens personal och frågan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;berör i hög grad personalens arbetsförhållanden i övrigt. Enligt de principer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som statsmakterna fastlagt kan sådana frågor inte behandlas utan att de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anställda får tillfälle att framföra sina synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Till det tidigare av regeringen fattade beslutet var fogad en promemoria&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ang. terminalen i Solna. Inom postverket har dessutom upprättats bilagda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;promemoria av den 22 oktober 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Postverket och Statens järnvägar hemställer i samråd med berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;personalorganisationer att, innan beslut i ärendet fattas, yttrande inhämtas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;över promemoriorna och övriga handlingar av intresse i ärendet av följande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;remissorgan: Postverket, Statensjärnvägar, länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Statsanställdas förbund. Posttjänstemännens förening, Stockholms läns&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;landstings regionplanenämnd. Sveriges industriförbund,Svenska företagares&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;riksförbund. Svenska handelskammarförbundet. Sveriges hantverks- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;industriorganisation (SHIO), Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och Stockholms handelskammare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Postverket och Statens järnvägar vill redan nu framhålla dels att den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utredning av terminalfrågan som gjorts visar att något ur samhällsekonomisk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och företagsekonomisk synpunkt godtagbart alternativ till Solnaterminalen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte finns, dels att postpersonalen uttalat att den inte kan acceptera en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ytterligare fördröjning av frågans lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:840px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Postverket&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Ove Rainer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:839px;left:321px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Statens Järnvägar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Lars Peterson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:526px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:24px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:360px;"&gt;Bilaga 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;PM angående ersättning i visst enskilt fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen 1976/77:71 föreslogs att riksdagen godkände att särskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;ersättning skulle utbetalas till Tonny Bodmark med 17 000 kr. Bodmark, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är född 1950 och handikappad efter en tidig hjärnskada, uppbar sedan mitten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av 1960-talet folkpension i form av helt sjukbidrag. En ansökan om fortsatt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sjukbidrag avslogs av allmän försäkringskassa i januari 1974. Kassan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beviljade honom däremot invaliditetsersättning. Beslutet fastställdes slutligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av försäkringsdomstolen i april 1975. En ansökan om resning av försäkringsdomstolens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dom lämnades utan bifall av regeringsrätten i februari 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Efter genomgången arbetsprövning ansökte Bodmark i september 1975 på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;nytt om sjukbidrag. Med hänsyn till resultatet av arbetsprövningen beviljades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hans ansökan. Eftersom lagen om allmän försäkring medger retroaktiva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;pensionsförmåner under högst tre månader beviljades sjukbidraget fr. o. m.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;juni 1975. Beslutet fastställdes slutligt av försäkringsdomstolen i december&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt propositionen borde statsmakterna ”med hänsyn till de speciella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållanden som obestridligen föreligger i detta fall” utnyttja de möjligheter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;som myndigheterna saknar och i särskild ordning ge Bodmark ersättning för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uteblivna pensions- och tilläggsförmåner förtiden december 1973-maj 1975.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Beloppet, 17 000 kr., skulle utbetalas från femte huvudtitelns reservationsanslag &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Extra utgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Socialförsäkringsutskottet (SfU 1976/77:20) hade inte något att erinra mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att den ersättning som ställts i utsikt till Bodmark utbetalades och tillstyrkte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följaktligen propositionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet anförde därutöver vissa principiella synpunkter på det förfaringssätt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som använts i detta fall. Utskottet framhöll bl. a. att i den mån&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagstiftningen och dess tillämpning gav anledning till ändringar måste dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;företas i föreskriven ordning. Om man utanför denna ordning särbehandlade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enskilda fall förelåg enligt utskottet en uppenbar risk att detta skapade en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;känsla av rättsosäkerhet hos medborgarna och medförde svårigheter för de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lagtillämpande organen. Utskottet förutsatte att det förfaringssätt som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet ställde sig bakom inte blev vägledande för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Vid riksdagens behandling av ärendet yttrade socialförsäkringsutskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ordförande, herr Aspling, följande (RD snabbprotokoll nr 104 s. 25):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Herr talman! Ett enigt utskott står bakom socialförsäkringsutskottets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betänkande nr 20 om bifall till propositionen 1976/77:71. Jag vill dock med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;några ord kommentera betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:18px;"&gt;Riksdagens maktutövning är koncentrerad till två områden - den normgivande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;- lagstiftande makten och finansmakten. Den rättstillämpande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;verksamheten är däremot helt överlämnad åt myndigheter och domstolar.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Som utskottet understrukit innefattar den normgivande makten endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;befogenhet att utfärda generella normer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;12 Riksdagen 1976/77. 4 sami. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:44px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Att utskottet har ansett sig särskilt böra kommentera detta beslut beror inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i och för sig på att en enskild person tillerkänns en ersättning vars skälighet vi&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inte haft anledning att gå in på. Utskottet har emellertid funnit det befogat att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;peka på att förslaget i propositionen innebär att riksdagen genom sin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finansmakt skall bevilja dispens från en allmän lag som berör varje&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;medborgare i detta land. Det kan, menar vi, inte uteslutas att det finns andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;personersom med samma fog som den personsom propositionen avser skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kunna åberopa skäl för en särbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utskottet har som framgår av betänkandet inte givit sig in på någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;närmare diskussion om tyngden av de skäl som åberopas i propositionen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Utskottet har nämligen ansett att ersättning i detta fall med hänsyn till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;omständigheterna bör utgå. Vad utskottet med sin skrivning har velat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;understryka är att det är angeläget att man i fortsättningen inte föregriper&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagens dispensmakt. Utskottet har också velat förebygga att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall behöva ta ställning till enskilda förslag från motionärer eller propåer från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen om att ersättning skall utgå till personer som lagligen inte är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;berättigade till ersättning. Riksdagens uppgift bör, menar vi i utskottet,även i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fortsättningen vara att besluta om normer som gäller alla medborgare - inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att fungera som en överprövningsinstans närandra besvärsvägar har prövats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Med det anförda yrkar jag, herr talman, bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:489px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Grundlagberedningens förslag till ny regeringsform (SOU 1972:15) innehöll &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ett stadgande, 10 kap. 13 §, vars första mening löd:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen får icke upphäva, ändra eller fastställa beslut, som regeringen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;domstol eller annan myndighet har fattat, eller eljest, på annat sätt än genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lag eller utgiftsanslag, besluta om angelägenhet, som det enligt författning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;ankommer på sådan myndighet att pröva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Beredningen ansåg att redan kravet på en lämplig arbetsfördelning ledde till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att riksdagen i huvudsak endast borde ta befattning med normbeslut och inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;med rättstillämpning av olika slag. Särskilda organ, nämligen regeringen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förvaltningsmyndigheterna och domstolarna, skulle se till att normbesluten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;blir följda i tillämpningen. Också behovet av stabilitet i rättsförhållanden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;mellan enskilda gjorde det enligt beredningen angeläget att riksdagen inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;grep in i handläggningen av enskilda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Bestämmelserna i 10 kap. 13 ?; innebar enligt beredningen att riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte kunde uppträda som rättstillämpare i konkurrens med regeringen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;domstolarna och andra myndigheter. Riksdagen skulle sålunda inte kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upphäva, ändra eller fastställa av myndigheterna fattade beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Beredningens förslag innebar vidare, att riksdagen,om den ville besluta om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;angelägenheter, som enligt författning föll inom någon myndighets verksamhetsområde,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; skulle vara hänvisat till att göra detta antingen genom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagstiftning, dvs. genom att skapa nya rättsregler, eller, när det rörde sig om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;frågor av ekonomisk natur - exempelvis beviljande av skadeersättning i ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;visst fall eller av en individuell pensionsförmån - genom anslagsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I proposition 1973:90 med förslag till ny regeringsform och ny riksdags
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:476px;left:42px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:19px;left:528px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ordning anförde departementschefen (s. 401 f.) att i överensstämmelse med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nuvarande ordning borde principen vara att riksdagen inte skulle vara ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förvaltande eller rättsskipande organ utan att förvaltnings- och rättsskipningsuppgifterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle ligga hos regeringen, förvaltningsmyndigheterna och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;domstolarna. Redan på grund av sin organisation och sammansättning var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;enligt departementschefen riksdagen som regel inte lämpad att handha&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppgifter av sistnämnda slag utan borde i huvudsak ägna sig åt de uppgifter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som följer med dess innehav av normgivnings- och finansmakten och åt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kontrollen av rikets styrelse och förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt departementschefen borde riksdagen alltså inte kunna besluta i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sådan rättsskipnings- eller förvaltningsangelägenhet som enligt särskilda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;föreskrifter ankom på regeringen, domstol eller annan myndighet. Inte heller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;borde riksdagen kunna genom lag tillägga sig själv förvaltnings- eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rättsskipningsuppgift, exempelvis besluta om näringstillstånd eller expropriation.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Denna grundsats föreslogs komma till tydligt uttryck i RF. Något&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undantag för utgiftsbeslut borde inte göras i bestämmelsen. Det var nämligen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enligt departementschefens mening tydligt att riksdagen vid beviljande av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anslag inte fullgjorde någon förvaltningsuppgift ens när besluten tog sikte på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;enskilda fall (ej kursiverat i prop.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Departementschefen framhöll vidare, att vissa andra bestämmelser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förslagen till RF och RO däremot förutsatte att riksdagen fattade beslut av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mer eller mindre utpräglad förvaltningsnatur. Med hänsyn härtill måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;bestämmelsen innehålla ett undantag för det fall förvaltningsuppgift hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagts på riksdagen genom föreskrift i grundlag eller riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;På grundval av bl. a. dessa överväganden utformades förslaget till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;stadgande i 11 kap. 8 $ RF om kompetensfördelningen mellan riksdagen å ena&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sidan samt domstolar och myndigheter å den andra. Bestämmelsen, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämnades utan erinran vid riksdagsbehandlingen, har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;8 5 Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift får ej fullgöras av riksdagen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidare mån än som följer av grundlag eller riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:791px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Följande förteckning över propositioner och motioner rörande ekonomiska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förmåner till enskilda personer, har upprättats av riksdagens upplysningstjänst &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för utskottets räkning. Förteckningen bygger på en genomgång av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;sakregistren för den aktuella perioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:751px;left:260px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU 1976/77:44 B 127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Propositioner och motioner 1971-1977 (27 april), vari hemställts om ekonomisk förmän till enskild&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;person&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:103px;left:31px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;År/prop. el. mot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ärende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Riksda-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;gens be-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;slut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(Utskotts-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;betänkan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;de)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 25:1-3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Livränta till vissa personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(FöU 7)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 87:3, 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Vissa pensionsfrågor, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(InU 16)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 480&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 805&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ekonomisk gottgörelse till fru Elin Johansson&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Pension m. m. åt föreståndaren för Tessininsti-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(SoU 14)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tutet Gunnar W. Lundberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Avslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(KrU 27)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 18:1-3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Livränta till vissa personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(FöU 10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Vissa pensionsfrågor, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(InU 13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Trafiklivränta till Torild Oldenburg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Avslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(SfU 42)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1973&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 18:1-4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Livränta till vissa personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(FöU 12)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Vissa pensionsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(InU 18)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 411&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 845&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Pension till dispaschören Gösta Hasselrot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Pensionen till förre skräddaren vid 1 19, E.G.B.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Tillkän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;nagiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(LU 11)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Lindberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Avslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(InU 26)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 1344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ersättning åt Edvin Karlsson, Aneby&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Avslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(TU 16)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 30:1-11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Livränta till vissa personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(FöU 13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Vissa pensionsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(InU 12)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 104, mom. 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Skadeståndsansvaret för barn, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Återkal-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;lad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 443&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ersättning åt brandmannen Lars Enoch Petters-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(JuU 75/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;son&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Avslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;76:7)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 1010&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Viss riksdagsmannapension år f. d. riksdagsle-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(KU 75/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1975/76&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 764&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;damoten Erik Alexanderson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:12px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Konstnärslön till schackspelaren Ulf Anders-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Avslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;76:18)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 915&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;son&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Viss riksdagsmannapension åt f. d. riksdagsleda-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;moten Erik Alexanderson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Avslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Uppskov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(KrU 35:3)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Mot. 1141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Statspension åt f. d. generalkonsuln Gustav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Tillkän-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(UU 76/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Forssius&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;nagiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;77:13)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1976/77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Viss ersättning till handikappad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bifall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(SfU 76/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;77:20)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Prop. 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Vissa pensionsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ej behand-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;lad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;(InU)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:113px;left:46px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:181px;left:46px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:20px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:21px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:358px;"&gt;Bilaga 14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;PM angående vissa garantiutfästelser i samband med ev. export av Viggenplanet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;I promemorian behandlas vissa frågor rörande ev. export av jaktflygplanet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Viggen m. m. till Holland, Belgien, Norge och Danmark. Frågan gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;närmast innebörden av den svenska regeringens garantier till ev. köparländer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;för leveranser av plan och reservdelar m. m. givna år 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Gällande regler för krigsmaterielexport&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Krigsmaterielexporten regleras i kungörelsen (1949:614) angående förbud&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mot utförsel från riket av krigsmateriel (krigsmaterielkungörelsen) med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därtill fogad förteckning över krigsmateriel. Huvudregeln är att sådan export&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte får förekomma utan tillstånd. Frågan om utförseltillstånd skall prövas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;chefen för handelsdepartementet. Avser ärendet utförsel i större omfattning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eller är det eljest av större vikt skall tillståndsfrågan prövas av regeringen.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Enligt praxis prövar regeringen ärenden som rör utförsel till ett högre värde än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;500 000 kr. eller som är av principiell natur. Ärendena bereds av krigsmaterielinspektionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom handelsdepartementet. De ärenden som enligt kungörelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prövas av handelsministern får efter bemyndigande avgöras av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;krigsmaterielinspektionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 propositionen 1971:146 angående krigsmaterielexport redovisas principer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för export av krigsmateriel. Propositionen har godkänts av riksdagen (UU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1971:21 rskr 343). Departementschefen angav följande riktlinjer m. m.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Riktlinjer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Som jag förut har anfört måste huvudregeln vara generellt förbud mot att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;exportera krigsmateriel utan tillstånd. De riktlinjer som här redovisas avser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att ge närmare ledning för tillståndsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 vissa fall föreligger ovillkorligt hinder mot krigsmaterielexport. Detta kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara fallet på grund av internationella avtal, beslut av FN:s säkerhetsråd eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig. I dessa fall skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;självfallet exporttillstånd vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Utrikes- och neutralitetspolitiska skäl saknar betydelse i fråga om krigsmaterielexport &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till de nordiska staterna och till de neutrala staterna i Europa.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Därför bör i fredstid tillstånd beviljas för export till dessa stater. I fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;andra stater måste från fall till fall bedömas om de utrikes- och neutralitetspolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skälen har så ringa vikt att export bör tillåtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De principiella överväganden som här har redovisats leder till att tillstånd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inte bör beviljas för export till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krigsförklaring har avgetts eller ej,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;väpnad konflikt, eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:16px;"&gt;stat som har inre väpnade oroligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;Vid tillämpningen av dessa regler bör man dock skilja mellan materiel av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;utpräglat defensiv karaktär och krigsmateriel i övrigt. De allmänna utrikespolitiska &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;skälen mot krigsmaterielexport har, som jag tidigare har anfort, inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;samma tyngd i fråga om defensiva vapen, t. ex. kustartilleri- och luftvärnsmateriel.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; Visserligen bör inte ens defensiv materiel kunna exporteras till stat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat. Men i de övriga fall som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;här avses bör export av sådan materiel, som inte kan utnyttjas för att påverka&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;den föreliggande krissituationen, kunna tillåtas. Detta är helt i överensstämmelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;med den praxis som gäller f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Starka utrikespolitiska skäl talar vidare mot att Sverige exporterar krigsmateriel,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt; som kan bli utnyttjad för att undertrycka mänskliga rättigheter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt;Även om denna princip redan nu kan sägas vara vägledande för praxis i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tillståndsärenden, är det angeläget att det uttryckligen slås fast som en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;grundläggande regel att export inte kan medges i dessa fall. Regeln avses&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;medföra ökad restriktivitet i fråga om urvalet av mottagare för svensk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;krigsmaterielexport i överensstämmelse med det allmänna syfte som jag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;förut har angett för de nya riktlinjerna. Regeln bör uttryckas så, att tillstånd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inte skall ges för export av krigsmateriel till stat, som på grund av deklarerade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avsikter eller rådande politiska förhållanden kan antas använda materielen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för att undertrycka mänskliga rättigheter som anges i FN-stadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I fråga om reservdelar till tidigare levererad krigsmateriel föreligger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;särskilda förhållanden. Med den stränga restriktivitet jag förordar för urvalet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av de stater till vilka krigsmaterielexport skall medges är det osannolikt, att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tveksamhet uppstår i fråga om export av reservdelar till materiel, för vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;licens en gång lämnats. Skulle detta ändå inträffa, bör enligt min mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;avgörande vikt fästas vid att reservdelarna är ett komplement till materiel,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som exporterats med vederbörligt tillstånd. För att svensk krigsmaterielindustri &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skall kunna verka på exportmarknaden inom de ramar som jag har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;angi vit är det angeläget att köparna har goda garantier för att de får reservdelar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till inköpt materiel. Reservdelar till tidigare inköpt materiel bör därför fä&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;exporteras oavsett förhållanden som jag här angivit som hinder för export.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Ovillkorliga exporthinder gäller dock givetvis även i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utredningen och flera remissinstanser har betonat de svårigheter som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppstår i företagens planering, om påbörjade eller kontrakterade leveranser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste avbrytas. Dessa svårigheter måste enligt min mening beaktas. Om,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som jag har funnit, krigsmaterielexport av viss omfattning skall tillåtas av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beredskapshänsyn, bör man också beakta de konsekvenser för sysselsättningen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som kan uppstå, om en för export utbyggd kapacitet plötsligt inte kan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utnyttjas. Utfärdad exportlicens bör därför indragas, förutom vid ovillkorliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;exporthinder, endast om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Även i fall av väpnad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;konflikt bör indragning av licensen kunna underlåtas,om det är förenligt med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de neutralitetsrättsliga reglerna och mottagarstaten deltar i konflikten endast&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;symboliskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Som utredningen anfört och jag tidigare framhållit medför den tekniska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utvecklingen att Sverige med begränsade resurser får allt svårare att följa med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i den tekniska utvecklingen och med egen produktion täcka hela den sektor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som är av betydelse för det svenska försvarets behov. Det är som jag också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tidigare framhållit inte tänkbart att vi med hjälp av export av krigsmateriel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan klara detta problem. Det kan därför bli nödvändigt att i framtiden inleda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samarbete med företag i andra stater. I ett sådant samarbete måste&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samarbetspartnern komma med på ett mycket tidigt stadium. Vid samar
-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:525px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;betsavtal mellan foretag i Sverige och i andra länder om gemensam&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utveckling och produktion av krigsmateriel bör sådan utförsel till det andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;landet som föranleds av avtalet medges oavsett förhållanden som tidigare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;angivits som hinder för krigsmaterielexport. Dock gäller även i detta fall de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;tidigare angivna ovillkorliga exporthindren. Avtal av detta slag förutsätter en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;mycket restriktiv prövning vid val av utländsk samarbetspartner. Jag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsätter att avtalen alltid skall underställas Kungl. Majit och att myndigheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skall ha full insyn i den svenska samarbetspartnerns verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Liksom f. n. bör endast statlig myndighet eller av staten auktoriserad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vapenimportör godtas som köpare. Detta medför att risken för att krigsmateriel &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hamnar hos icke avsedd stat är kraftigt reducerad. För att ytterligare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;minska denna risk bör utländska köpare av svensk krigsmateriel, om det inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av särskilda skäl kan underlåtas, skriftligen förklara att materielen under de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;närmaste fem åren från köptillfället är avsedd för köparens eget behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I fråga om export av krigsmateriel till befrielserörelser vill jag i likhet med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utredningen och remissinstanserna hänvisa till den grundläggande principen,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vilken bl. a. fastslagits i ett av riksdagen godkänt utlåtande från statsutskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(SU 1969:82), att ingen stat har rätt att ingripa i en annan stats inre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angelägenheter. Hävdandet av denna princip är framför allt i de mindre&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;staternas intresse. En sanktionering av export av krigsmateriel till vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;från svensk sida betraktas som befrielserörelser i etablerade stater skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;urholka principen och undergräva våra möjligheter att hävda den. Trots att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;neutralitet i formell mening endast föreligger i krig och inte vid inre väpnade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;konflikter, skulle en inblandning i sådana konflikter genom export av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krigsmateriel till endera parten stå i dålig samklang med den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;neutralitetspolitiken och med det konsekventa svenska stödet för fredlig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;lösning av konflikter. Därtill kommer svårigheterna att avgöra vad som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;betraktas som befrielserörelse. Principen att endast etablerade stater och av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;vårt land erkända regeringar eller deras ombud skall kunna uppträda som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;köpare bör alltså gälla generellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Expon/rågans m. m. behandling i riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Frågor om försäljning ur krigsmaterielexportsynpunkt m. m. och ev.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utfästelser m. m. har behandlats vid frågedebatter i riksdagen 1974 och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels ang. utfästelser om företagsetablering (Berndtson, vpk)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels om principerna för export av krigsmateriel (Werner i Tyresö, vpk)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;dels om villkoren för export av Viggenplan (fröken Eliasson, c).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Handelsminister Feldt underströk i svaren att försäljningsärendet inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;var slutfört. Han anförde i svaret till fröken Eliasson bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 samband med de aktuella överläggningarna mellan SA AB-Scania AB och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;myndigheterna i Belgien, Danmark, Holland och Norge om gemensam&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utveckling och tillverkning av Viggens jaktversion har regeringen lämnat de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nämnda länderna en redogörelse för dessa regler. Regeringen har därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angivit vilka utfästelser som skulle kunna lämnas inom ramen för dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regler därest ett slutligt avtal kommer till stånd, som innebär ett långtgående&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samarbete mellan företag i Sverige och i de nämnda länderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:539px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:36px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Pressmeddelande från UD 1975 -01 -17&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Pressmeddelandet har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:15px;"&gt;Uttalande av utrikesminister Sven Andersson angående den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;neutralitetspolitiken och förhandlingarna om försäljning av flygplanet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Viggen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:220px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den svenska regeringen har givit vissa garantier till de fyra länder som är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;intresserade av Viggen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Dessa garantier som vid ett eventuellt kontrakt kommer att gälla mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sverige och de fyra länderna, säger utrikesminister Sven Andersson, står i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överensstämmelse med vår alliansfria politik, internationella regler och FNstadgan.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; De följer också de riktlinjer om svensk vapenexport som regering&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och riksdag behandlade 1971.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:14px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Försvarsdepartementets handläggning av frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Departementets handläggning av frågan framgår av pressmeddelande från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;statssekreteraren 1975-03-19 jämte till detta pressmeddelande fogat brev&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1974-12-05 från försvarsminister Holmqvist till försvarsministrarna i Norge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och Danmark (tre bilagor på engelska) underbilaga 1 och statssekreterarens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;brev (på engelska) 1975-03-10 i saken, underbilaga2. Handlingarna har fogats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som underbilaga 1 till denna PM. De engelska texterna har översatts till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svenska inom riksdagens internationella sekretariat och fogats till promemorian &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som underbilaga 4. Utskottet har tagit del av en inom försvarsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;upprättad promemoria, dagtecknad 1975-03-14, med redogörelse för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;”Viggen-frågan” och de aktuella garantiutfästelserna. Ärendet har behandlats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i utrikesnämnden, underbilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:192px;left:38px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:466px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:103px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;FÖRSVARSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Statssekreteraren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:106px;left:330px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1975-03-19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;PRESSMEDDELANDE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:207px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I anledning av de diskussioner som ägt rum rörande frågan om försäljning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;från Saab-Scania m. fl. svenska företag till Belgien, Danmark, Nederländerna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och Norge har försvarsdepartementet beslutat att offentliggöra de frågor som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ställts till den svenska regeringen och de svar som getts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I början av hösten 1974 ställdes följande frågor från den styrkommitté som i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de fyra länderna förbereder det politiska beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1. To what extent is the Swedish Government willing to guarantee the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;proposals for co-production and additional compensation which havé been&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;made by the Swedish industries to the four countries?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. To what extent is the Swedish Government willing to guarantee the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prices quoted by the Swedish industries to the four countries?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;3. To what extent is the Swedish Government willing to limit theeffects of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;price escalation with respect to those parts which will be produced in Sweden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;for the four countries?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. To what extent is the Swedish Government willing to guarantee the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;availability in times of tension and war of those parts which will be produced&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;in Sweden for the four countries?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. To what extent is the Swedish Government willing to cooperate with or&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;participate in the logistieorganization that the four countries would require to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;operate Viggens?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Efter en överläggning mellan försvarsminister Eric Holmqvist och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;försvarsministrarna i de fyra länderna, vilken överläggning ägde rum i början&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av oktober, besvarades de ställda frågorna genom brev den 5 december&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I anslutning till svenska regeringens utfästelse att fullfölja ett ev. kontrakt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;har berörda svenska företag (Saab-Scania AB, AB Volvo och Telefon AB L.M.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Ericsson) åtagit sig att hålla den svenska staten skadeslös för vad staten skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;behöva utge om ett ev. kontrakt slöts. Detta innebär alltså att någon&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;subvention från skattebetalarnas sida inte skulle komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;De fyra länderna återkom i slutet av februari med ytterligare frågor. Dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hade följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;l.a. The prices proposed by SAAB/SCANIA do not fit the frame of the 4&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;countries budgets. Conseqently, will SWEDEN agree to a substantial&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;reduction in its prices, all other conditions remaining equal?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;b. If so, will the Swedish Government guarantee that these reduced prices&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;will be maintained under the following conditions:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:531px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;(1) Swedish buy of less thån 150 A/C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;(2) 4 countries buy of less thån 348 A/C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;(3) Delays in deliveries in relation to the presently foreseen delivery&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;schedule&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;(4) Major financial difficulties for the Prime Contractor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;c. Will the Swedish Government, prior to a contract eventually being&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;signed, guarantee the prices offered by SAAB/SCANIA?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2. Is the Swedish Government willing to make export to third countries&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;subject to a joint decision?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. Since the joint production by five countries of a large number of Viggen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;aircraft would be an undertaking of quite some magnitude, would the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Swedish Government envisage a joint Governmental Management Organization &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;of the five countries to ensure adequate control över the development,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;the production and the logistic support of the aircraft?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;4. Is the Swedish Government prepared to propose a further integration of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;logistic support for the Viggen in the four countries and SWEDEN thån has&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;hitherto been discussed?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. The Swedish Government is requested to further elaborate on the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;guarantee of continued production deliveries and logistic support in times of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tension and crisis?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sedan en delegation från de berörda länderna haft överläggningar med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;företrädare för den svenska regeringen den 3 mars 1975 redovisades det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svenska svaret på de nya frågorna av statssekreteraren i försvarsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Ulf Larsson den 10 mars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Försvarsministerns och statssekreterarens brev biläggs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;CHEFEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;KUNGL. FÖRSVARSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:289px;"&gt;Stockholm 1974-12-05&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:195px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;Försvarsminister Alv Jakob Fostervoll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;OSLO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Försvarsminister Erling Bröndum&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;KÖPENHAMN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Jag tackar för de öppenhjärtiga diskussioner som vi fick tillfälle till vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Edert besök nyligen i Sverige. I enlighet med vad som överenskoms vid dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;diskussioner lämnar jag nu svar på de frågor som framställts av Eder i brev&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;den 17 september 1974 till statssekreterare Anders Thunborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Svaret har sammanställts i bilaga nr 1, 2 och 3 till detta brev. Jag vill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framhålla att de i bilaga 1 och 2 lämnade åtagandena endast gäller under den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;självklara förutsättningen att ett kontrakt kommer till stånd. Jag vill i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;följande lämna kommentarer i vissa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;En fråga vid diskussionerna gällde om man från svensk sida kunde lämna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;någon garanti för att inflationens effekt på priset för Eurofighter höll sig inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;någon viss bestämd gräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I detta sammanhang tror jag det är viktigt skilja på två fall: dels tillverkning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av Eurofighter helt inom Edra fyra länder utan svenskt deltagande i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;tillverkningen, dels en gemensam tillverkning inom Edra fyra länder och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 det förstnämnda fallet utspelar sig tillverkningen helt utom den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens kontroll. Jag kan sålunda inte finna det möjligt att vi i detta fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kan lämna någon garanti för att inflationen inte skulle påverka priset för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flygplanet med mer än någon viss procentsats. Enligt vad jag erfarit är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;emellertid de berörda svenska företagen beredda att ytterligare diskutera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjliga lösningar med de fyra kundländerna och de tillverkande företagen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dessa länder i syfte att begränsa effekterna av kostnadsökningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den svenska regeringen har vidare övervägt de synpunkter, som framfördes &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av den belgiske försvarsministern, nämligen att detta vore för svenskt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;näringsliv ett unikt tillfälle att penetrera den europeiska gemenskapen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;därför kunde vara värt ett pris lika väl som varje annan tänkbar satsning från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svensk sida. Svenska regeringen är starkt intresserad av ett samarbete med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;EG. Vi har också redan avtal med EG för den övervägande delen av vår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;handel med EG-länderna. Detta samarbetsintresse kan dock inte få innebära&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att den svenska regeringen skulle kunna utställa en garanti rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förhållanden över vilka vi inte har någon kontroll. Den svenska regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;vill i detta sammanhang också peka på det bidrag, som medgivandet från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;svensk sida att lämna en fullständig licens för tillverkning av Eurofighter för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;de fyra ländernas behov utgör för dessa länders näringsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;I händelse av en gemensam tillverkning inom Edra fyra länder och Sverige&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;är den svenska regeringen beredd att på ömsesidig basis begränsa inflationens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inverkan till någon bestämd procentsats varom våra fem länder kan enas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1 vad avser logistic organization har vi i Sverige upprättat en fullständig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;sådan såväl med avseende på försörjning med reservdelar som med underhåll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;på olika nivåer. Den underhållsverksamhet,som utföres i fred, utgör grunden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för motsvarande i händelse av beredskap eller krig. Som ett neutralt land vill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vi vara oberoende på dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;De resurser, som sålunda finnes uppbyggda i Sverige kunna också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;användas för de fyra ländernas behov. Detta äro vi helt villiga att diskutera.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;En lämplig lösning är troligen att resurser skapas även hos Eder för underhåll&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och att vi samarbetar för utjämnande av variationer i belastningarna på ömse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;håll. Som exempel kan nämnas att vi från svensk sida beställt stora antal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;motoröversyner vid Turbomeca i Frankrike och Rolls Royce i England under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vissa perioder då behovet av översyner översteg de svenska resurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Utöver de frågor, som upptagits av Eder skulle jag vilja peka på de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;möjligheter, som föreligger från svensk sida till samverkan eller samarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med Eder inom någon eller några av nedanstående områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1. Training&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2. Flight safety&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3. Firing and Trials Range Facilities&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;4. Quality Control&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Detta omnämndes kortfattat av general Olin vid genomgången hos SaabScania &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i Linköping (se bilaga 3). Vi är från svensk sida beredda att närmare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;diskutera dessa och andra områden där samarbete kan tänkas vara till nytta&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;för berörda parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Skulle behov av ytterligare diskussioner eller liknande i detta ärende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;erfordras eller vara önskvärda äro vi från svensk sida gärna beredda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;härtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Jag har sänt brev med samma innehåll även till övriga tre berörda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;försvarsministrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:847px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Eric Holmqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:26px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:358px;"&gt;Annexe 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:14px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;The Swedish Government gives its full support to the proposals presented&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;by Saab-Scania AB, Volvo Flygmotor AB and LME AB concerning the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;”Eurofighter”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;The Swedish Government is fully aware of the implications of these&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;proposals in respect of supplying the ”Eurofighters” at i. a. certain prices,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;investments in the buyer countries and purchases to be made from these&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;countries.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;The Swedish Government has no cause to question either the determination &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;or the technical and financial capacity of the above-named companies to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;fulfil the said undertakings.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;The Swedish Government will complete the development of JA 37 during&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;the period spanned by the ”Eurofighter” programme, and put this version of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;the ”37” aircraft into multiple production in addition to the AJ, SK, SH and&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;SF versions, which are already in production. Aggregate plans comprise&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;between 350 and 400 aircraft, barely half of which number would be JA 37&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;aircraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;The ”37” aircraft system will be in operation in the Swedish Armed Forces&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;until the year 2000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;The Swedish Government has, through the Swedish Defence Material Administration,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; studied Saab-Scania’s proposal to General S. Hamre dated 20th&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;of August 1974 and considers it to be a sound proposal in all respects.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;In case of a contract for delivery of the ”Eurofighter” to the four countries,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;based upon the above-mentioned proposals, the Swedish Government will&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;guarantee the contractual fulfilment of the agreements which Saab-Scania,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Volvo Flygmotor and LME may conclude concerning the production etc. of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;the ”Eurofighter” and other commitments connected therewith.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;In case of a joint programme the Swedish Government is willing to limit the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;effects of price escalation with respect to those parts which will be produced in&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Sweden for the four countries to the same extent as the four countries are&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;willing to limit the price escalation with respect to those parts which will be&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;produced in the four countries for Sweden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;There are resources in Sweden for the logistic support and maintenance of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;the ”37” weapons system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Should the four countries so wish Sweden is prepared to negotiate on the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;utilization of these resources also for support and maintenance of the ”37”&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;weapons system in the four countries. Sweden is also prepared to assist the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;four countries in building up their own logistic and maintenance resources.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:6px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Cooperation at depot level can be considered.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;The above-said guarantee is valid on condition that a delivery contract&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regarding the ”Eurofighter” is concluded.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:37px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:360px;"&gt;Annexe 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Sweden has long pursued a restrictive policy as regards the exports of war&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;materials. The guidelines at present governing the licensing of these exports&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;were adopted by the Swedish Government and Parliament in 1971. On the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;whole these guidelines reflect the policies pursued prior to 1971. In one vital&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;respect, however, the present export regulations represent a new departure.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;The regulations envisage that Swedish manufacturers of war materials may&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;initiate co-operation with manufacturers in other countries for the production&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;of technically advanced materials. In such cases an agreement of co-operation&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;must be concluded. Agreements of this kind must be submitted for approval&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;to the Swedish Government. Such approval by the Swedish Government&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;makes it possible for the Swedish partner in such an agreement, insofar as the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;attitude of the Swedish authorities is concerned, to fulfil his commitments&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;according to the agreement. This guarantee applies to all situations where&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sweden is not under a clear international obligation to prevent the export of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;war materials covered by this type of agreement. Only a decision by the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Security Council of the United Nations obliging all members of the United&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Nations to stop exports of war materials to any or all of the four countries&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;would cause the Swedish Government to discontinue granting the necessary&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;export licences. It is, of course, inconceivable that the Security Council would&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ever take such a decision since this would require the support of all the five&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;permanent members of the Council.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Any co-operation of a technically advanced weapons system like the SAAB&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;37 Eurofighter would obviously require a very far-reaching agreement of cooperation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;between the Swedish companies concerned and companies in the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;four countries. Such an agreement would enable the Swedish Government to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;continue to grant export licences also in times of tension and war. With the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sole and essentially formal reservation regarding a decision by the Security&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Council of United Nations prohibiting such exports, the Swedish Government &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;is thus prepared to guarantee the u nrestricted granti ng of export 1 icences&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;also in times of tension and war of those parts of the SAAB 37 Eurofighter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;which will be produced in Sweden under an agreement of co-operation. It is&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;obviously also in the interest of the Swedish Government that such an&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;agreement should be fully implemented.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Moreover, the Swedish Government is prepared to issue a comprehensive&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;licence allowing the aircraft to be produced in its entirety in the four countries&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;concerned. Under such an arrangement no parts would be delivered from&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sweden and accordingly no Government guarantee regarding export licences&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;would be required.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:527px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:26px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:360px;"&gt;Annexe 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;EUROF1GHTER ASSISTANCE&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Possible items of assistance that may be negotiated between customers and&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;the Swedish Defence Material Administration and/or the Swedish Air Force&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(SDMA/SAF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1. Training&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1.1 Flying training at SAF Training Centre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1.2 ”37” conversion for instructors.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1.3 Advanced operational training for instructors.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1.4 Simulator instructor training.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1.5 Ground crew instructor training.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1.6 SAF squadron commander service for operational training consultation.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;2. Flight safe ty&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2.1 Technical fauk reporting, data handling, analysis and experience&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;information assistance and exchange.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2.2 Pilot and ground crew flight safety reporting, data handling, etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;3. Firing and trials range facilities&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3.1 Use of SDMA test range for weapons systems trials and quality&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(performance) control.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3.2 Possible joint procurement of drones and other flight targets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;4. Quality control&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;4.1 SDMA quality control experts to act for other customers according to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;established international practice.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;4.2 Other customers’ QC experts to act for SDMA concerning equipment&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;manufactured outside Sweden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:540px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:34px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:338px;"&gt;Underbilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;FÖRSVARSDEPARTEMENTET 1975-03-10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Statssekreteraren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. By letter of December 5,1974 the Swedish Minister of Defence, Mr. Eric&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Holmqvist, informed the Ministers of Defence of Belgium, Denmark, The&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Netherlands and Norway that the Swedish Government had, through the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Swedish Defence Material Administration, studied Saab-Scania’s proposal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;and considered it to be sound in all respects. The Swedish Government notes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;that Saab-Scania’s proposal of January 15,1975 contains certain modifications&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;for instance as regards the price. The Swedish Government is still prepared to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;guarantee the contractual fulfilment of the agreements which Saab-Scania,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Volvo Flygmotor and L.M. Ericsson may conclude concerning the production &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;etc. of the Eurofighter and other commitments connected therewith.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;The Swedish Government is not a party to any agreement that may be&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;concluded. The price is determined by Saab-Scania on purely economic&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grounds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;In the Swedish Government’s view, the value of the proposals should be&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;considered in their entirety. They should be evaluated taking into account&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i. a. the compensation offered in the form of industrial orders.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;The Swedish Government is not prepared to consider measures which&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;would havé the effect of offering the Eurofighter at a price lower thån that&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;which Saab-Scania considers possible, since such measures would imply a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;direct subsidy to the four buyer countries.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Sweden’s plänning as regards the procurement of JA 37 envisages about&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;150 aircraft. A decision has already been made regarding series production of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;30 aircraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;The Swedish Government can make no pronouncement regarding the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;extent to which Saab-Scania’s prices remain valid in case fewer thån 348&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;aircraft are purchased or if changes are made in the dates and date of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;deliveries.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. If the Eurofighter in its entirety is to be produced in the four contries&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;concerned, it will be up to these countries to decide on the export of the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Eurofighter to third countries. Should the Eurofighter be produced jointly in&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sweden and the four countries, Swedish approval must be obtained for&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;exports to third countries. In that easea joint decision by Sweden and the four&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;countries will be necessary. Sweden will then base its decision on the guiding&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;principles for the export of war materials which were approved by the Swedish&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;parliament in 1971.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;In this connection the Swedish Government wants to refer to annexe 2 to&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Mr. Holmqvisfs letter of 5 December, 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. If a joint production is decided on, it would seem necessary to find&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;appropriate arrangements for cooperation between the participating countries&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:23px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;concerning development and production matters, including questions of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;control. In this connection Sweden must take into consideration that the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;development of the fighter version of Viggen (JA 37) is under way and that a&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;decision has been made regarding series production of this version. As&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regards logistic support the Swedish Government could envisage cooperation&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;concerning i. a. documentation, failure analysis, soft-ware documentation&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;and soft-ware configuration control, maintenance plans, procurement of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;testequipment, special tools and spares and line-replaceable units (LRU). In&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;this connection the Swedish Government refers to annexe 3 in the letter from&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;the Minister of Defence.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. In annexe 1 to his letter, the Swedish Minister of Defence has outlined&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;possible forms of co-operation in the case of logistic support and maintenance.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; The Swedish Government refers to this annexe as regards this&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;issue.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. The Minister of Defence has in annexe 2 to his letter given details of&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;what the Swedish Government would be prepared to guarantee as regards the&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;issuing of the necessary export licenses in the event that the Eurofighter is&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;produced jointly in Sweden and the four countries. The Swedish Government&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;therefore refers to this annexe. In case of a joint production the Swedish&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Government assumes that the four countries, for their part, will furnish&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sweden with the same guarantees as those provided by the Swedish&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Government.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1065px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;13 Riksdagen 1976/77. 4 sami. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:22px;left:537px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;FÖRSVARSDEPARTEMENTET 1975-03-14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:122px;left:30px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Viggen-frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;1. Belgien, Danmark, Nederländerna och Norge står alla under de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;närmaste åren inför en ombeväpning av jaktflyget. Beslutstidpunkten ligger&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;visserligen något längre bort i tiden för de båda skandinaviska staterna men&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;de fyra ländernas regeringar har ändå bedömt det angeläget att om möjligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;söka komma fram till ett gemensamt val av nytt jaktplan. För detta har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ekonomiska skäl ansetts tala men ett gemensamt flygplanköp innebär också&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ett praktiskt led i standardiseringssträvandena inom NATO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;För Belgien beräknas anskaffningsbehovet vara 116 jaktplan, för Nederländerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;102, för Norge 72 och för Danmark 58. Som jämförelse kan nämnas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;att den svenska planeringen är inriktad mot en anskaffning av ca 150 plan. En&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;första seriebeställning om 30 har nyligen beslutats av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;De fyra länderna har bildat en särskild kommitté för att förbereda ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommande beslut (Multinational Fighter Program) med den norske försvarsministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Alv Jakob Fostervoll som ordförande i ministerkommittén. Den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;norske generalen Sverre Hamre har som ordförande lett den s. k. styrkommittén &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som haft att göra tekniska och ekonomiska utvärderingar av aktuella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;plan. Kommitténs sekretariat finns i Bryssel. Styrkommittén har bedömt fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;olika plan, nämligen två amerikanska (General Dynamics resp. Northrop),&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;den franska Mirage och den svenska Viggen. Sedan det amerikanska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;flygvapnet för sin del tycks rekommendera General Dynamics plan, har det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;andra amerikanska planet fallit bort från diskussionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt vad som redovisats av de fyra ländernas försvarsministrar fyller de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tre återstående flygplanen de tekniska krav som man ställt upp från ländernas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. De ekonomiska aspekterna av Viggen-affären är givetvis i första hand&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en angelägenhet för berörda svenska företag (Saab-Scania, Volvo flygmotor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och L.M. Ericsson), vilka också lämnat förslag till styrkommittén rörande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dels priser, dels vissa industribeställningar och -investeringar vid ev. köp av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Viggens jaktversion (kallad Eurofighter). Företagens huvudalternativ har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därvid gällt en till de fyra länderna helt förlagd produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ett andra alternativ har utgjort förslag om en samproduktion av ca 500 plan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för Sverige och de fyra länderna, varvid ca 40 % av produktionen skulle ske i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Sverige. Detta senare alternativ med samproduktion torde av de fyra staterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i dag bedömas vara det mest realistiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Med hänsyn till att det i ett fall som detta rör sig om en ev. export av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;krigsmateriel ankommer det emellertid också på regeringen att fatta beslut&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;innan ev. export kommer till stånd. Från de fyra ländernas sida har man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vidare ansett det vara angeläget att få del av svenska erfarenheter av Viggensystemet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;men också riktat kompletterande frågor till regeringen. De frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som riktats till den svenska regeringen har huvudsakligen kretsat kring tre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:66px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;områden, nämligen ekonomiska frågor, frågor om export till de fyra länderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i händelse av krigs- och kristillstånd resp. export till tredje part samt fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om samarbete vad avser utbildning, underhåll m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Företrädare för de fyra länderna har besökt Sverige vid tre tillfällen, två&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;gånger under hösten 1974 och en senast för kort tid sedan. Försvarsministern&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har i ett brev till de fyra ministrarna, som avsändes före jultiden 1974,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;redovisat svar på de dittills ställda frågorna. Svar på kompletterande frågor&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;har lämnats nyligen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. Frågor om prisets storlek liksom industribeställningar etc. avgörs av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svenska företagen själva. Försvarsministern har dock låtit företrädare för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;försvarets materielverk gå igenom de priserbjudanden de svenska företagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;lämnat. Efter denna granskning har försvarsministern i sitt brev till sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;kollegor i de fyra länderna kunnat konstatera att priserna är rimliga. Vid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överläggningar som senare ägt rum har man också från de fyra ländernas sida&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förklarat sig införstådd med prissättningen. Om ett kontrakt skulle komma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till stånd, på grund av hittills lämnade erbjudanden från företagens sida, har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen ansett sig kunna garantera ett fullföljande av detta kontrakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Från de fyra ländernas sida har man pekat på att - även om priset i sig är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;rimligt för Eurofighter - ländernas ekonomiska planering inte skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inrymma en anskaffning av Viggen. Man har därvid tagit upp tanken på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;någon form av direkt statlig subventionering från svensk sida av priset.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Denna propå har regeringen inte ansett sig böra tillmötesgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. Frågor om export av krigsmateriel regleras i Sverige genom riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;beslut i anledning av prop. 1971:146 (UU 1971:21). Innan export kan komma&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till stånd skall beslut fattas i ärendet av regeringen (chefen för handelsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;efter föredragning av krigsmaterielinspektören).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt de beslutade riktlinjerna är huvudregeln ett generellt förbud mot att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;exportera krigsmateriel utan tillstånd. I vissa fall föreligger ovillkorligt hinder&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mot sådan export, exempelvis på grund av internationella avtal, beslut av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;FN:s säkerhetsråd eller folkrättsliga regler om export av neutral stat under&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krig. I dessa fall skall exporttillstånd vägras. I övrigt brukar tillstånd inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beviljas för export till stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;till stat som är invecklad i konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och till stat som har inre väpnade oroligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;För att göra det möjligt för Sverige att följa med i den snabba tekniska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utvecklingen på området förutses i 1971 års riktlinjer att svenska företag skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kunna inleda samarbete med företag i andra stater om gemensam utveckling&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och produktion av teknologiskt avancerad krigsmateriel. Sådant samarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förutsätter ett särskilt avtal som skall underställas regeringen.. Val av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utländsk samarbetspartner skall därvid prövas mycket restriktivt. Ett samarbetsavtal &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;gör det möjligt för det svenska företaget att fullfölja sina åtaganden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;enligt avtalet oavsett förhållanden som normalt utgör hinder för krigsmaterielexport.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Dock gäller även här de ovillkorliga exporthindren, som i detta fall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i praktiken innebär ett beslut av FN:s säkerhetsråd om förbud mot export av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:20px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:23px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:67px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;krigsmateriel. Med reservation för ett sådant beslut har regeringen därför&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ansett sig kunna meddela de fyra länderna att den kommer att medge den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;export av materiel som föranleds av ett eventuellt samarbetsavtal om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;gemensam utveckling och produktion av Viggen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Emellertid lår man också beakta hur förhållandena kan utvecklas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;prakti ken i kris och krig. Man måste räkna med att stora faktiska hinder gör en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;export omöjlig. Med tanke därpå förutses sådana åtgärder som lagring i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;respektive länder av reservdelar, liksom deposition där av ritningar m. m. och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en allmän framförhållning i produktionen i Sverige. Från de svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;företagens sida har man till de fyra länderna lämnat förslag härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Vad avser reexport till tredje land har från svensk sida upplysts om att i det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fall produktionen helt äger rum utanför Sverige ankommer det på de fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;länderna att avgöra denna fråga. Vid samproduktion krävs medverkan i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;beslutet från svensk sida, varvid 1971 års riktlinjer kommeratt ligga till grund&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;för det svenska ställningstagandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;5. Från de fyra ländernas sida har även tagits upp fråga om samarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;rörande utbildning, underhåll m. m. liksom samarbete för utveckling och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;produktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ett visst samarbete skulle enligt svensk bedömning kunna ske. Svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;erfarenheter när det gäller utbildning, flygsäkerhet m. m. skulle kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utnyttjas. Ett samarbete i fråga om bl. a. dokumentation, felanalyser och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;anskaffning av testutrustning, specialverktyg och reservdelar skulle vara&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligt. Vid en samproduktion behövs någon form av projektledning, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dock måste vara skilt från organ för liknande ändamål inom NATO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Regeringen har avvisat förslag om att skapa en för de fem länderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;gemensam underhållsorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;6. Bibehållandet av en svensk industri för produktion av försvarsmateriel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;är en förutsättning för vår alliansfria utrikespolitik. För Sverige har därför en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;eventuell försäljning av Viggen intresse från bl. a. den synpunkten att man&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;framöver har att räkna med svårigheter att behålla en egen flygplansindustri&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om man ej kan räkna med någon form av internationellt samarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:522px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:24px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:335px;"&gt;Un de/bilaga 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:14px;"&gt;Översättning av i pressmeddelande 1975-03-19 från statssekreteraren i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;försvarsdepartementet ingående texter på engelska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Pressmeddelande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1. 1 vilken utsträckning är den svenska regeringen villig att garantera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslagen om samproduktion och ytterligare kompensation som har gjorts av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de svenska industrierna har framställts till de fyra länderna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;2. I vilken utsträckning är den svenska regeringen villig att garantera de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;priser som de svenska industrierna angivit till de fyra länderna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3. 1 vilken utsträckning är den svenska regeringen villig att begränsa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;effekten av kostnadsökningarna när det gäller de delar som skall produceras i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sverige för de fyra länderna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;4. 1 vilken utsträckning är den svenska regeringen villig att i tider av ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;spänning och i krigstid garantera tillgången på de delar som skall produceras&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i Sverige för de fyra länderna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. I vilken utsträckning är den svenska regeringen villig att samarbeta med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;eller delta i den logistiska organisation, som de fyra länderna skulle behöva&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;för att flyga Viggen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 a. De av Saab-Scania föreslagna priserna passar inte i ramen för de fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ländernas respektive budget. Kommer Sverige som en följd därav att gå med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;på en avsevärd reduktion av priserna under det att alla andra villkor förblir&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;oförändrade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;b. Om så är fallet kommer då den svenska regeringen att garantera att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;dessa reducerade priser bibehålls under följande omständigheter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(1) Svenskt köp av mindre än 150 A/C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(2) De fyra ländernas köp av mindre än 348 A/C&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(3) Förseningar i leveranserna i jämförelse med den nu förutsedda leveransplanen
(4) &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:25px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Allvarligare finansiella svårigheter för huvudentreprenören&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:37px;"&gt;c. Kommer den svenska regeringen, innan ett ev. kontrakt undertecknats &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;att garantera de priser som SAAB/SCANIA erbjuder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:36px;"&gt;2. Arden svenska regeringen villig att exportera till tredje länder om ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;gemensamt beslut fattas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:36px;"&gt;3. Eftersom dessa fem länders gemensamma produktion av ett stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;antal Viggenplan skulle bli ett projekt av avsevärd storlek, skulle den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;svenska regeringen då kunna tänka sig ett för de fem länderna gemensamt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:24px;"&gt;styrorgan på regeringsnivå för att säkra en adekvat kontroll över&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:26px;"&gt;utvecklingen av produktionen av och det logistiska stödet till planet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:37px;"&gt;4. Är den svenska regeringen beredd att föreslå en ytterligare integrering &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;av det logistiska stödet för Viggen i de fyra länderna och Sverige än&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:25px;"&gt;som hittills diskuterats?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1055px;left:25px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;14 Riksdagen 1976177. 4 sami. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:46px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:44px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:15px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:35px;"&gt;5. Den svenska regeringen ombeds att ytterligare specificera garantin&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;om fortsatt produktion och leverans samt logistiskt stöd under tider av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:22px;"&gt;ökad spänning och i krigstid?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Översättning av bilaga 1-3 till försvarsministerns brev 1974-12-05 till försvarsministrarna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i Oslo och Köpenhamn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Bilaga 1 (annexe 1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den svenska regeringen ger sitt fulla stöd åt de förslag som presenterats av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Saab-Scania AB, Volvo flygmotor AB och LME AB beträffande ”Eurofighter”.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den svenska regeringen är fullt medveten om innebörden av dessa förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;när det gäller leverans av ”Eurofighters” till bl. a. vissa priser, investeringar i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;köparländerna och köp som skall göras från dessa länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den svenska regeringen har ingen anledning att ifrågasätta varken den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bestämda föresatsen eller den tekniska och ekonomiska kapaciteten hos ovan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nämnda företag när det gäller fullföljandet av nämnda åtaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den svenska regeringen vill fullfölja utvecklingen av JA 37 under den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;period som omspänner Eurofighter-programmet och sätta denna version av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;plan ”37” i massproduktion som ett tillägg till AJ, SK, SH och SF-versionema&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;som redan är under produktion. De sammanlagda planerna innefattar mellan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;350 och 400 plan, av vilka knappt hälften skulle vara JA 37.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Flygplanssystem ”37” kommer att vara i funktion i det svenska försvaret&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till år 2000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den svenska regeringen har, genom försvarets materielverk, studerat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Saab-Scanias förslag till general S. Hamre daterat 20 augusti 1974 och anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det vara ett i alla hänseenden välgrundat förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I händelse av ett leveranskontrakt på ”Eurofighter” till de fyra länderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;baserat på ovannämnda förslag kommer den svenska regeringen att garantera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;det kontraktsenliga fullföljandet av de överenskommelser som Saab-Scania,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Volvo flygmotor och LME kan komma att ingå avseende produktionen etc.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;av Eurofighter och andra åtaganden förknippade därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;1 händelse av ett gemensamt program är den svenska regeringen villig att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;begränsa effekten av kostnadsökningarna med avseende på de delar som skall&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;produceras i Sverige för de fyra länderna i samma utsträckning som de fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;länderna är villiga att begränsa kostnadsökningarna beträffande de delar som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;skall produceras av de fyra länderna för Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Det finns resurser i Sverige för logistiskt stöd till och underhåll av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;vapensystem ”37”.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Om de fyra länderna så önskar är Sverige berett att underhandla om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;utnyttjandet av dessa resurser även för stöd till och underhåll av vapensystem&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;”37” inom de fyra länderna. Sverige är också berett att hjälpa de fyra länderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:521px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:22px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;att bygga upp egna resurser i fråga om underhåll och logistik. Samarbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på depånivå kan diskuteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ovannämnda garanti gäller under förutsättning att ett leveranskontrakt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;avseende ”Eurofighter” undertecknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Bilaga 2 (annexe 2)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Sverige har länge fört en restriktiv politik vad beträffar export av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;krigsmateriel. De riktlinjer som för närvarande sty r licensgivningen för denna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;export antogs av Sveriges regering och riksdag 1971. På det hela taget&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;reflekterar dessa riktlinjer den politik som fördes före 1971. 1 ett viktigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;avseende representerar emellertid de nuvarande exportförordningarna en ny&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tankegång.Förordningarna innebär att svenska tillverkare av krigsmateriel&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kan ta initiativ till samarbete med tillverkare i andra länder för produktion av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tekniskt avancerad materiel. I sådana fall måste ett samarbetsavtal upprättas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Avtal av detta slag måste underställas den svenska regeringen för godkännande.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; Ett sådant godkännande av den svenska regeringen gör det möjligt för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;den svenska parten i ett sådant avtal att såvitt angår de svenska myndigheterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;fullfölja sina åtaganden i enlighet med avtalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Denna garanti är tillämplig på alla situationer där Sverige inte har en klar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;internationell förpliktelse att förhindra export av krigsmateriel som täcks av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;denna typ av avtal. Endast ett beslut av Förenta nationernas säkerhetsråd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;som tvingar alla medlemsländer att stoppa exporten av krigsmateriel till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vilket som helst eller alla av de fyra länderna skulle kunna förmå den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;regeringen att upphöra med beviljandet av de nödvändiga exportlicensema.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Det är naturligtvis otänkbart att säkerhetsrådet någonsin skulle fatta ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;sådant beslut, eftersom detta skulle fordra stöd av alla de fem ständiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;medlemmarna av rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Allt samarbete betr. ett tekniskt avancerat vapensystem som SAAB 37&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Eurofighter skulle tydligen fordra ett mycket långtgående samarbetsavtal&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;mellan de svenska företagen i fråga och företag i de fyra länderna. Ett sådant&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avtal skulle göra det möjligt förden svenska regeringen att fortsätta att bevilja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;exportlicenser också i tider av ökad spänning och krig. Med ett beslut av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Förenta nationernas säkerhetsråd, som förbjöd sådan export, som enda och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;väsentligen formella reservation, är den svenska regeringen sålunda beredd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;att garantera exporttillstånd i obegränsad omfattning även i tider av ökad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;spänning och krig av de delar av SAAB 37 Eurofighter som skall produceras i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;Sverige under ett samarbetsavtal. Det ligger naturligtvis också i den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;regeringens intresse att ett sådant avtal skulle tillämpas i full utsträckning.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:20px;"&gt;Dessutom är den svenska regeringen beredd att utfärda en allmän licens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;som skulle tillåta att planet produceras i sin helhet i de fyra länderna i fråga.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;Under sådana omständigheter skulle inga delar levereras från Sverige och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;följaktligen ingen regeringsgaranti betr. exportlicenser vara nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:538px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs090" style="padding-left:4px;"&gt;EUROFIGHTER STÖD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Möjliga stödformer som kan avtalas mellan kunder och Försvarets&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Materielverk i Sverige och/eller Svenska Flygvapnet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1. Utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1.1. Flygutbildning vid Flygvapnets Utbildningsenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1.2. ”37”-omskolning för instruktörer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1.3. Avancerad operationsutbildning för instruktörer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1.4. Instruktörsträning med simulator (attrapp)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1.5. Utbildning av instruktörer för instruktion av markpersonal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1.6. Konsultation med Flygvapnets divisionschef beträffande operationsutbildning
2.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Flygsäkerhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;2.1. Rapportering av tekniska fel, databehandling, analys och erfarenhet,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;information, hjälp och utbyte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;2.2. Rapportering om flygsäkerhet, databehandling etc. av piloter och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;markpersonal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;3. Anordningar för skjutning och prov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;3.1. Utnyttjande av Försvarets Materielverks övningsområde för vapensystemprov &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och kvalitets (prestations) kontroll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;3.2. Eventuell gemensam anskaffning av flygande måltavlor och andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;måltavlor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;4. Kvalitetskontroll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;4.1. Experter på kvalitetskontroll från FMV som kan representera andra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kunder enligt gällande internationell praxis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;4.2. Andra kunders experter på kvalitetskontroll som kan representera&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;FMV beträffande utrustning tillverkad utanför Sverige&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:16px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;Översättning av statssekreterarens i försvarsdepartementet brev 1975-03-10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1. 1 ett brev av den 5 december 1974 informerade den svenske försvarsministern,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Eric Holmqvist, försvarsministrarna i Belgien, Nederländerna,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Danmark och Norge att den svenska regeringen, genom det svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;försvarets materielverk, studerat Saab-Scanias förslag och ansett det vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;välgrundat i alla avseenden. Den svenska regeringen noterar att Saab-Scanias&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;förslag av den 15 januari 1975 innehåller vissa modifikationer vad beträffar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;t. ex. priset. Den svenska regeringen är fortfarande beredd att garantera det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kontraktsenliga fullföljandet av de överenskommelser som Saab-Scania,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Volvo Flygmotor och L M Ericsson kan ingå vad beträffar produktionen etc.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av Eurofighter och andra åtaganden förknippade därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den svenska regeringen utgör ingen part i något avtal som kan slutas.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Priset bestäms av Saab-Scania på rent ekonomisk grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Ur den svenska regeringens synpunkt bör värdet av förslagen övervägas i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;sin helhet. De bör värderas bl. a. med hänsyn tagen till den kompensation&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som erbjuds i form av industriorder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Den svenska regeringen är inte beredd att överväga åtgärder som skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;innebära att Eurofighter erbjuds till ett lägre pris än det som Saab-Scania anser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjligt, eftersom sådana åtgärder enbart skulle innebära ett direkt understöd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till de fyra köparländema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Sveriges planer när det gäller anskaffandet av JA 37 avser omkring 150&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;plan. Ett beslut har redan tagits avseende serietillverkning av 30 plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Den svenska regeringen kan inte göra något uttalande betr. i vilken&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utsträckning Saab-Scanias priser står sig om färre än 348 plan köps eller om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ändringar görs betr. leveransdatum och leveranstakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;2. Om Eurofighter skall produceras i sin helhet i de fyra länderna kommer&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;det att ankomma på dessa länder att besluta om export av Eurofighter till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tredje länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Skulle Eurofighter produceras gemensamt i Sverige och de fyra länderna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;måste svenskt tillstånd erhållas före export till tredje länder. 1 det fallet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;kommer ett ömsesidigt beslut mellan Sverige och de fyra länderna att bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nödvändigt. Sverige kom mer då att basera sitt beslut på de riktlinjer för export&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;av krigsmateriel som fastställdes av Sveriges riksdag 1971. I detta sammanhang &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;önskar den svenska regeringen referera till bilaga 2 i herr Holmqvists&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;brev av den 5 dec. 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;3. Om man beslutar sig för en gemensam produktion tycks det bli&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;nödvändigt att finna lämpliga former för samarbete mellan de deltagande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länderna beträffande utvecklingsfrågor och produktion inkl. kontrollfrågor. 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;detta sammanhang måste Sverige ta hänsyn till att utvecklingen av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stridsversionen av Viggen (JA 37) pågår och att beslut har fattats avseende&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;serieproduktion av denna version. Vad beträffar logistiskt stöd kunde den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;svenska regeringen tänka sig samarbete beträffande t. ex. dokumentation,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;felanalys, dokumentation av mjukvaror, formkontroll av mjukvaror, underhållsplaner,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt; anskaffning av testutrustning, speciella verktyg och reservdelar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;och "line-replaceable units”. I detta sammanhang refererar den svenska regeringen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;till bilaga 3 i försvarsministerns brev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;4. I bilaga 1 i sitt brev har den svenske försvarsministern skisserat möjliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;former för samarbete vad beträffar logistiskt stöd och underhåll. Den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;regeringen refererar till denna bilaga betr. denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:42px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:542px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;5. Den svenske försvarsministern har i bilaga 2 i sitt brev givit detaljer om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vad den svenska regeringen skulle vara beredd att garantera när det gäller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utfärdandet av de nödvändiga exportlicensema i den händelse Eurofighter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;produceras gemensamt i Sverige och de fyra länderna. Den svenska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen hänvisar därför till denna bilaga. Om det skulle bli fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;en gemensam produktion förutsätter den svenska regeringen att de fyra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;länderna å sin sida kommer att förse Sverige med samma garantier som den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;svenska regeringen är beredd att ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:359px;"&gt;Bilaga 15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:14px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;PM angående regeringens åtgärder med anledning av riksdagens uttalanden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;mot tobaksrökning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Under det senaste årtiondet har riksdagen vid ett flertal tillfällen behandlat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;frågor om åtgärder för att minska tobakskonsumtionen och gjort uttalanden i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ämnet, vilka föranlett skrivelser till regeringen. I denna PM redovisas de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;riksdagsuttalanden som gjorts sedan år 1968 och de åtgärder som regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidtagit med anledning härav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Med anledning av motioner vid 1968 års riksdag med förslag till olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åtgärder för att minska tobakskonsumtionen uttalade riksdagen att hela&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;frågan om konsumtionen av tobaksvaror borde bli föremål för utredning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(2LU 1968:48, rskr 338). Under höstriksdagen 1969 besvarades en enkel fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om när den begärda utredningen skulle tillsättas. I svaret framhölls att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen ansåg att man borde åstadkomma begränsningar av reklamen för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tobak och alkohol men att sådana begränsningar med hänsyn till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tryckfrihetsrättsliga aspekterna borde åstadkommas genom överenskommelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;med de marknadsförande företagen. Regeringens avsikt var att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avvakta resultatet av dessa förhandlingar innan utredningen tillsattes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:18px;"&gt;Även vid 1970 års vårriksdag väcktes motioner i tobaksfrågan. 1 konstitutionsutskottets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;betänkande 1970:26 behandlades motioner som syftade till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;att undanröja de tryckfrihetsrättsliga hinder, som kunde föreligga i fråga om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;förbud mot tobaksreklam. Utskottet hänvisade till att regeringen enligt ett av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;statsrådsberedningen utfärdat pressmeddelande avsåg att tillsätta en utredning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i syfte att undersöka vilka ändringar som behövde göras i gällande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;grundlag för att förbud mot reklam för alkohol och tobak skulle kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;genomföras. 1 enlighet med utskottets förslag förklarade riksdagen motionerna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;besvarade härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Senare samma vår behandlade andra lagutskottet (2LU 1970:35) motioner&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;om tobaksrökning. Utskottet fann det angeläget att den utredning, som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;riksdagen begärt 1968, snarast kom till stånd och förutsatte att så skedde utan&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet anförde i anslutning till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;konstitutionsutskottets betänkande att något hinderenligt utskottets mening&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;inte kunde anses föreligga mot att utredningen av frågekomplexet i stort&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;bedrevs parallellt med den av regeringen aviserade utredningen som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;omnämnts i konstitutionsutskottets utlåtande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Genom konseljbeslut den 4 december 1970 överlämnades riksdagsskrivelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;från 1968 och andra lagutskottets utlåtande 1968:48 jämte motioner till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;utredningen om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;m. m. (rnassmedieutredningen). Enligt Kungl. Maj:ts skrivelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;(1971:3) till riksdagen med redogörelse för behandlingen hos Kungl. Maj:t av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;riksdagens skrivelser var riksdagsskrivelsen därmed slutbehandlad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:21px;"&gt;I 1971 års granskningsbetänkande (KU 1971:34s. 20) anmälde utskottet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:536px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:35px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Kungl. Maj:ts åtgärder med anledning av 1968 års riksdagsskrivelse i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tobaksfrågan hade tagits upp till granskning på grundval av en kanslipromemoria &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i ämnet (bilaga 11). Granskningen föranledde ej något särskilt uttalande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;av utskottet. I ett särskilt yttrande (2 fp) ifrågasattes om riksdagens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;viljeyttring blivit vederbörligen beaktad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 mars 1971 uppdrog regeringen åt socialstyrelsen att med utgångspunkt i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rapporter från Världshälsoorganisationen och med beaktande av vad som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;anförts i en av Nationalföreningen för upplysningen om tobakens skadeverkningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;(NTS) överlämnad skrivelse att redovisa en allsidig medicinsk&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;undersökning rörande tobakskonsumtionen och med anledning härav&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vidtagna åtgärder. I uppdraget ingick också att lägga fram förslag till de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ytterligare åtgärder inom socialstyrelsens verksamhetsområde som styrelsen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fann nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Det utredningsuppdrag, som massmedieutredningen erhållit, redovisades&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under år 1972 i betänkandet Tryckfriheten och reklamen (SOU 1972:49). På&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;grundval härav framlades våren 1973 prop. 1973:123 med förslag till ändring i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tryckfrihetsförordningen. I propositionen föreslogs bl. a. ett stadgande i TF&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;som innebar att det i lag kunde föreskrivas förbud mot kommersiell annons i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tryckt skrift i den mån annonsen skulle användas vid marknadsföring av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror. Propositionens förslag innebar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;emellertid inte något ställningstagande till frågan i vad mån ingripanden mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sådan reklam också skulle ske. Propositionen godkändes av riksdagen (KU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1973:23, 1974:2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I april 1974 redovisade socialstyrelsen resultatet av den utredning som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen beställt i mars 1971. Styrelsen överlämnade då med eget yttrande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;rapporten Tobaksrökning som hade utarbetats av en särskilt tillsatt arbetsgrupp.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Med anledning av motioner i tobaksfrågan vid 1974 års riksdag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;erinrade socialutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande (SoU 1974:5&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;s. 21-24) om socialstyrelsens utredning. Utskottet framhöll att det var&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;angeläget att regeringen utan dröjsmål gav riksdagen tillfälle att ta ställning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till ett program som innefattade åtgärder för en systematisk satsning på att fä&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till stånd en minskning av tobakskonsumtionen. Riksdagen beslöt att ge&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringen till känna vad utskottet anfört om ett program för åtgärder mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tobaksrökning (rskr 112).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;1 socialstyrelsens tobaksrapport behandlades bl. a. frågorna om tobaksreklam &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;och varningstext på tobaksförpackningar. Med anledning härav och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med anledning av ovannämnda riksdagsuttalande tillkallades vid årsskiftet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;1974-1975 en särskild sakkunnig som tillsammans med sex experter&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(tobaksreklamutredningen H 1974:06) skulle utreda frågan om lämpliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;former för införande av förbud mot tobaksreklam. Frågan om skyldighet för&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillverkare och importörer att förse förpackningar till tobaksvaror med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varningstext skulle också övervägas. I juni 1975 avlämnade utredningen ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;delbetänkande (Ds H 1975:2) om varningstext och innehållsdeklaration på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tobaksvaror. På grundval av utredningens betänkande lades hösten 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:26px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:55px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;fram förslag till lag i detta ämne (prop. 1975/76:49). Socialutskottet (SoU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;1975/76:22) tillstyrkte propositionens lagförslag som ett led i åtgärderna att få&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;till stånden minskning av tobakskonsumtionen. Utskottet förordade dock att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;även andra tobaksvaror än sådana som rökes redan från början skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;omfattas av märkningsplikt. Beträffande frågan om ett åtgärdsprogram mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tobakens skadeverkningar beklagade utskottet att regeringen inte ansett det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vara möjligt att lägga fram ett mera utförligt program i detta syfte. Enligt vad&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utskottet hade inhämtat avsåg dock regeringen att förelägga riksdagen sina&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;överväganden i frågan i samband med ett i propositionen förutskickat förslag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;om medelsanvisning till en upplysningskampanj på området. Med hänvisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;till det anförda ansåg utskottet att frågan om åtgärdsprogram inte borde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Med anledning av motionsyrkanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om ytterligare medelsanvisning till tobaksinformation föreslog&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utskottet dock att socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden)&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;redan under budgetåret 1975/76 borde tillföras 700 000 kr. för att förbereda en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mera omfattande informationskampanj mot tobakens skadeverkningar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;fr. o. m. budgetåret 1976/77. Riksdagen biföll utskottets hemställan på&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;samtliga punkter (rskr 83).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Våren 1976 föreslogs i prop. 1975/76:142 ökade insatser för upplysning om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tobakens skadeverkningar. Enligt propositionen skulle ett särskilt anslag på 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;milj. kr. utgå under budgetåret 1976/77 för tobaksupplysning. Vidare skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;folkrörelserna beredas ökade möjligheter att medverka i upplysningsarbetet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tobaksfrågan. Socialutskottet (SoU 1975/76:39) hade inte något att erinra mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;vad som anförts i propositionen. Genom de åtgärder som redovisades i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;propositionen hade enligt utskottet viktiga moment i ett åtgärdsprogram mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tobaksbruket angetts. I överensstämmelse med vad riksdagen tidigare uttalat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;ansåg utskottet det emellertid påkallat att riksdagen fick ta ställning till ett&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;mera fullständigt program på området. Enligt utskottet var det dock inte&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;nödvändigt med någon ytterligare framställning hos regeringen i frågan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Motionsyrkande med denna innebörd avstyrktes därför. Riksdagen följde&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;utskottet (rskr 299).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Under den allmänna motionstiden 1977 har väckts ett flertal motioner i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tobaksfrågan. Dessa motioner behandlas i ett av socialutskottet den 22 mars&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;avgivet betänkande (SoU 1976/77:25). Utskottet erinrar om att angelägenheten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;av att riksdagen snarast får ta ställning till ett mera fullständigt program&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;i tobaksfrågan framhållits vid ett flertal tillfällen. Utskottet konstaterar nu&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;med tillfredsställelse att regeringen den 17 mars 1977 beslutat tillsätta en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;tobakskommitté som skall avge förslag till ett samlat åtgärdsprogram för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;minska tobakskonsumtionen och motverka dess skadeverkningar. Kommittén &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;bör enligt direktiven med beaktande av de synpunkter som framförts i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;socialstyrelsens år 1974 framlagda tobaksutredning lägga fram förslag dels om&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;åtgärder som omedelbart bör vidtas för att minska tobakskonsumtionen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;förebygga tobakens skadeverkningar, dels om åtgärder på längre sikt. Med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;hänvisning till tillsättandet av denna kommitté förklarar utskottet att syftet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;15 Riksdagen 1976177. 4 sam!. Nr 44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:47px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:547px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med motionerna får anses tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionerna.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Betänkandet har ännu inte behandlats av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Till sist skall nämnas att tobaksreklamutredningen, efter en vidgning av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;uppdraget benämnd tobaks- och alkoholreklamutredningen, i augusti 1976&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;överlämnade sitt slutbetänkande Reklamen för alkohol och tobak (SOU&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1976:63). Betänkandet är f. n. på remiss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:6px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:7px;left:528px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:52px;left:29px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:358px;"&gt;Bilaga 16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;PM angående regeringens behandling av visst tillsättningsärende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Fil. lic Reinhard Helmers sökte 1972 ett ledigförklarat extra universitetslektorat &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i organisk kemi vid universitetet i Umeå. I annonsen om tjänsten&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hade som behörighetskrav angetts dels avlagd doktorsexamen eller motsvarande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;kompetens, dels styrkt erforderlig skicklighet som vetenskapsidkare&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;och lärare. Ämnesprofessorn vid universitetet Christoffer Rappe förklarade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Helmers icke behörig till tjänsten under motivering att Helmers saknade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;docentkompetens. Rappe förordade en annan sökande som sedermera fick&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I yttrande till JO i anledning av att Helmers anfört klagomål mot&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ifrågavarande tillsättningsförfarande anförde universitetskanslersämbetet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;(UKÄ) att universitetet vid tjänstens ledigkungörande underlåtit att tillämpa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;de för tjänsten gällande behörighetsbestämmelserna genom att felaktigt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;fordra docentkompetens för behörighet. UKÄ fortsatte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;UKÄ finner universitetets uraktlåtenhet med avseende på behörighetsfrågan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;olycklig, särskilt som Rappes utlåtande kommit att åberopas i ett annat&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tillsättningsärende, nämligen ett ärende rörande en extra universitetslektorstjänst &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;i organisk kemi vid universitetet i Lund. Såvitt avser förevarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ärende kan dock universitetets misstag inte anses ha lett till någon rättsförlust&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:4px;"&gt;för Helmers. Även om universitetet hade tillämpat de gällande behörighetsbestämmelserna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;torde Helmers nämligen inte ha kommit i fråga till tjänsten.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Då innehavaren i viss omfattning förutsatts skola bedriva professorsundervisning &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och Helmers ende kvarstående medsökande innehade docentkompetens,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; torde denne i vilket fall bort prioriteras till tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;1 beslut den 2 juli 1975 anförde stf JO Sverne följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I likhet med universitetskanslersämbetet anser jag att gällande behörighetsbestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för ifrågavarande tjänst åsidosatts genom det uppställda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;kravet på docentkompetens för behörighet. Av Rappes och Mårdells yttrande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;får emellertid anses framgå att rättsläget var något oklart vid den aktuella&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;tiden och gav visst utrymme för den gjorda tolkningen. Förfarandet att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;uppställa kravet på docentkompetens i annonsen och att därefter utgå från&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;detta krav vid behörighetsbedömningen och vid tillsättningsärendets slutliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;avgörande vill jag därför beteckna som ett ursäktligt misstag. Helmers hade ju&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;för övrigt enligt vad universitetskanslersämbetet framhållit i allt fall ej&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;kommit i fråga till tjänsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:2px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Mot denna bakgrund finns ej anledning för mig att ytterligare efterforska&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;vem som egentligen bör bära ansvaret för att annonsen fick ifrågavarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;felaktiga utformning. Under alla förhållanden ger utredningen inte något stöd&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;för Helmers antydningar om att Rappe i realiteten bestämt annonsens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;innehåll genom obehörig påverkan och i otillbörligt syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;1 beslut den 20 november 1975 lämnade regeringen av Helmers anförda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;besvär i ärendet utan bifall. Besvären syftade till att Rappes inkompetensförklaring &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;av Helmers skulle ogiltigförklaras. I beslutet anförde regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:43px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:541px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:40px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Regeringen - som i likhet med universitetskanslersämbetet och justitieombudsmannen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;finner att behörighetsbestämmelserna för ifrågavarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:4px;"&gt;tjänst åsidosatts genom uppställt krav på docentkompetens - lämnar&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;besvären utan bifall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I skrivelse till regeringen den 2 juni 1976 anhöll Helmers på nytta» Rappes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;votum skulle undanröjas. I beslut den 12 augusti 1976 anförde regeringen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:10px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Regeringen finner Helmers’ skrivelse ge anledning till följande uttalande. 1&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;beslut den 20 november 1975 med anledning av besvär av Helmers har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;regeringen funnit att behörighetsbestämmelserna för ifrågavarande tjänst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;åsidosatts genom uppställt krav på docentkompetens. Härav följer att Rappes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;inkompetensförklaring, som varit grundad på nämnda krav, inte kan utgöra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vitsord i fråga om kompetens till universitetslektorstjänst vid ifrågavarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;tidpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:23px;"&gt;I skrivelse till regeringen den 26 augusti 1976 anhöll Helmers på nytt att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ifrågavarande inkompetensförklaring skulle i sin helhet ogiltigförklaras.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Helmers begärde vidare beskydd mot åsiktsförföljelse i form av administrativa &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övergrepp och lagöverträdelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringen anförde i beslut den 30 december 1976 följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:7px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Regeringen, som i beslut den 12 augusti 1976 uttalat sig om ifrågavarande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;yttrande, lämnar ansökningen utan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:6px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:16px;"&gt;Även i förra årets granskning (KU 1975/76:50) behandlade utskottet&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringens handläggning av tillsättningsärenden rörande Helmers. I granskningsbetänkande &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;behandlade utskottet endast ett ärende, som avsåg underlåten &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;diarieföring av en till utbildningsdepartementet inkommen handling.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Utskottet ansåg, att handlingen bort diarieföras samt förklarade, att ärendet i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;övrigt inte hade föranlett något särskilt uttalande från utskottets sida. (Se&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vidare KU 1975/76:50 s. 49 och 289).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I en reservation till betänkandet (s. 63 f.) uttalade herr Måbrink (vpk) såvitt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;avser nu ifrågavarande inkompetensförklaring följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I ärendet 3552/75 har departementet vägrat undanröja ett inkompetensvotum,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; som hade sin grund i mot universitetsstadgan stridande kompetensvillkor.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Såvitt utskottet kan finna, är de nu påtalade felaktigheterna ej förklarliga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;med hänsyn till förbiseenden, okunnighet eller enstaka omdömesfel. De är&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;alla riktade mot en och samma sökande. De ingår i ett helhetssammanhang&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och utgör alltså seriemässiga brott mot bestämmelserna. Med hänsyn härtill&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;finner utskottet de nämnda felaktigheterna vara begångna under försvårande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;omständigheter. Utskottet kan därför endast komma till slutsatsen, att det&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ansvariga statsrådets handläggning motiverar en anmärkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:25px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:356px;"&gt;Bilaga 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;PM angående lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Frågans behandling under 1975/76 års riksmöte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;I propositionen 1975/76:168 om vissa frågor rörande den regionala&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;samhällsförvaltningens uppgifter och organisation föreslogs att länsstyrelsens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;styrelse skulle utökas till, förutom landshövdingen, 14 särskilt utsedda&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ledamöter. Av dessa skulle tio representera de politiska partierna och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;nomineras av dessa. Antalet platser för varje parti skulle stå i proportion till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;partiernas röstetal i länet vid riksdagsvalet. De fyra återstående ledamöterna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;skulle ha erfarenheter från näringslivet och arbetsmarknaden i länet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Samtliga ledamöter skulle förordnas av regeringen. För varje ledamot skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utses en suppleant i samma ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Konstitutionsutskottet tillstyrkte förslaget (KU 1975/76:55). I en reservation &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;hemställdes att riksdagen skulle avslå förslaget i propositionen samt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uttala att länsstyrelsen borde bestå av, förutom landshövdingen, 14 ledamöter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;och 14 suppleanter, samtliga valda av resp. landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Riksdagen beslutade den 25 maj 1976 i enlighet med förslaget i propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;(rskr 1975/76:370). Regeringen fattade därefter beslut om ändring i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länsstyrelseinstruktionen i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;godkänt (SFS 1976:539).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I proposition 1976/77:19 föreslogs en särskild lag om val av ledamöter i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;länsstyrelses styrelse av den innebörd som förordats i nämnda reservation.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Proposition 1976/77:19 beslöts den 21 oktober 1976, inkom till riksdagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;den 5 november och bordlädes den 8 november. Motionstiden utgick den 23&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;november.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Konstitutionsutskottet (KU 1976/77:12) tillstyrkte propositionen och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;riksdagen beslöt den 1 december 1976 i enlighet med utskottets hemställan.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse utfärdades den 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;december 1976, utkom av trycket den 14 december 1976 och trädde i kraft den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Kommundepartementet utsände propositionen till samtliga landsting&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;samt Gotlands, Göteborgs och Malmös kommuner tillsammas med dels&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;pressmeddelandet om propositionen, dels ett följebrev från kommunministern,&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:7px;"&gt; underbilaga 1 och 2. Även landstingsförbundet informerade i brev till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;landstingets kanslier om det förestående valet, underbilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:19px;"&gt;Som underbilaga 4 fogas en uppställning av tidpunkterna för val i de olika&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;landstingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:17px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:18px;left:534px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KOMMUNDEPARTEMENTET Underbilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kommunministern 1976-11-05 lill bilaga 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:176px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Till samtliga landsting&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Regeringen har nu överlämnat proposition om förtroendemannastyrelsen i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;länsstyrelsen till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För information har jag härmed nöjet översända ett exemplar av propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i fråga och bifogar samtidigt pressmeddelande från departementet. Jag&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;hemställer om att de politiska partiorganisationerna och deras landstingsgrupper &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;informeras om att val, under förutsättning att riksdagen bifaller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;regeringsförslaget, bör förrättas vid kommande möte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Med vänlig hälsning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:424px;left:37px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;Johannes Antonsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:522px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KOMMUNDEPARTEMENTET Underbilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kommunministern 1976-11-10 till bilaga 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:171px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Kommunfullmäktiges ordförande i Gotlands kommun + Göteborg/&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Malmö&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Regeringen har nu till riksdagen överlämnat proposition om förtroendemannastyrelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;i länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;För information har jag härmed nöjet översända ett exemplar av propositionen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i fråga och bifogar samtidigt pressmeddelande från departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:14px;"&gt;Jag hemställer om att de politiska organisationerna i kommunen informeras &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om att val .under förutsättning att riksdagen bifaller regeringsförslaget,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;bör förrättas så snart som är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Med vänlig hälsning&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Johannes Antonsson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:535px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:38px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;LANDSTINGSFÖRBUNDET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:477px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Underbilaga 3&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;till bilaga 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:81px;left:268px"&gt; 
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;1976-11-18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:172px;left:33px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Landstingens kanslier&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;Dnr Lf A 1085/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Val av ledamöter i länsstyrelses styrelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;I RS-skrivelse nr 228/76 har landstingsförbundet lämnat viss vägledande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;information om val genom landsting till vissa offentliga organ. Därvid&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;påpekades bl. a. att landstingen enligt förordningen (1976:539) om ändring i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länsstyrelseinstruktionen (1971:460) inte längre har att utse några ledamöter i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;länsstyrelsernas styrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Genom regeringens nyligen framlagda proposition 1976/77:19 om förtroendemannastyrelsen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i länsstyrelsen avses emellertid en ny lag om val av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;ledamöter i länsstyrelses styrelse träda i kraft den 1 januari 1977. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;propositionen skall landstingen - med de modifikationer som föranleds av de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;särskilda förhållandena i Gotlands, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;- ha att genom (under sedvanlig förutsättning proportionella) val utse&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;samtliga 14 ledamöter i respektive länsstyrelse utom ordföranden/landshövdingen.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; Vidare skall utses personliga suppleanter. Valen skall enligt 19 § 2&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;stycket landstingslagen förrättas av de nyvalda landstingen före utgången av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;1976. De skall avse en mandatperiod av tre år och bör ske under uttrycklig&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;förutsättning att riksdagen bifaller regeringens proposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt vad som upplysts från kommundepartementet har propositionen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;genom departementets försorg utsänts till samtliga landstingskanslier,&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;varjämte statssekreteraren under hand lämnat viss förhandsinformation till&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;de landstingskommuner där vallandstingsmöten hålls redan under november.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt; Någon ytterligare information från landstingsförbundets sida synes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;därför inte för närvarande nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:817px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;LANDSTINGSFÖRBUNDET&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:853px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Rolf Wikstrand&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:24px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:524px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:60px;left:25px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:336px;"&gt;Under bi laga 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:340px;"&gt;lill bilaga 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Tidpunkter för landstingens val av länsstyrelsernas styrelser enligt lagen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;(1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelsernas styrelse, som utkom av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;trycket den 1 januari 1977:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:231px;left:20px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Stockholms län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13/12 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Uppsala län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;14/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Södermanlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Östergötlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jönköpings län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kronobergs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;26/11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kalmar län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Blekinge län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;29/11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kristianstads län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13-14/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Malmöhus län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Hallands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13-14/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Göteborgs och Bohus län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Älvsborgs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Skaraborgs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Värmlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;6/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Örebro län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;19/11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Västmanlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;20/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kopparbergs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Västernorrlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jämtlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Västerbottens län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;8/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Norrbottens län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:NaNpx;"&gt;13-14/12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:12px;left:32px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:533px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:59px;left:503px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Bilaga 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:137px;left:25px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;PM angående socialutredningens arbete med frågan om tvångsingripanden&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;inom socialvården&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:18px;"&gt;Socialutredningen,som tillkallades i december 1967, har till uppgift att göra&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen, bl. a. barnavårds- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:6px;"&gt;nykterhetslagarna. Dessa lagar innehåller bestämmelser om tvångsmässiga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;samhällsingripanden, som i allvarligare fall leder till administrativa frihetsberövanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;i form av intagning på anstalt för vård och behandling. Enligt&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;utredningens direktiv borde översynen av barnavårdslagen och nykterhetsvårdslagen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;även avse möjligheterna att som ett särskilt avsnitt i en allmän&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;socialvårdslag eller i en särskild lag sammanföra bestämmelser om tvångsingripanden &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;inom socialvårdens ram. Utredningen skulle vidare överväga i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;vad mån det kunde vara lämpligt att i organisatoriskt hänseende skilja&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;uppgifter som bygger på frivillig medverkan från den enskilde medborgarens&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;sida från uppgifter av tvångskaraktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Socialutredningen överlämnade i juni 1974 principbetänkandet Socialvården &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;- Mål och medel (SOU 1974:39). 1 ett avsnitt om sociala vårdinsatser&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utan den enskildes samtycke fann utredningen att sådana insatser i&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;undantagsfall kunde bli nödvändiga inom ramen för den kommande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;socialvårdslagstiftningen i fråga om dels minderåriga, dels vuxna missbrukare.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; I förhållande till gällande rätt innebar förslaget enligt utredningen en&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;väsentlig begränsning i samhällets möjligheter att vidta åtgärder mot den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;enskildes vilja. Betänkandet remissbehandlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Genom skrivelse i februari 1975 överlämnade regeringen de inkomna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;remissyttrandena för beaktande i utredningens arbete på en ny socialvårdslag.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt; I skrivelsen uttalades bl. a. att vid utformningen av förslaget till den nya&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lagen m. m. borde åtgärder utan den enskildes samtycke vad gäller barn och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;ungdom regleras i särskild lag med utgångspunkt i det av utredningen&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;föreslagna förfarandet. Beträffande övriga åtgärder utan den enskildes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtycke borde utredningen undersöka möjligheterna till enhetliga bestämmelser &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;utanför socialvårdslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Enligt vad som erfarits från utredningen ledde skrivelsen till att arbete&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;påbörjades inom utredningen med att utforma ett lagförslag som i fråga om de&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vuxna inte innehöll några bestämmelser om åtgärder utan den enskildes&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;samtycke inom socialvårdslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;I ett frågesvar i riksdagen i november 1976 meddelade den nye socialministernatt &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;han hade haft ett samtal med socialutredningens ordförande för att&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;orientera sig om utredningens läge. På fråga från socialministern skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;ordföranden därvid ha förklarat att utredningen enligt hans uppfattning hade&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;möjlighet att inom ramen för gällande direktiv utarbeta två alternativ i fråga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;om möjligheterna att använda tvång mot vuxna missbrukare: ett som byggde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:18px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:519px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:61px;left:21px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;på utredningens eget förslag i principbetänkandet och ett som utgick från den&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;dåvarande regeringens intentioner i skrivelsen från februari 1975. Socialministern &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;anförde vidare att han vid sin genomgång av utredningens arbetsuppgifter &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte hade funnit anledning att ta initiativ till någon ändring eller&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;komplettering av utredningens direktiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Enligt uppgift från utredningen pågår arbete med att utforma två alternativ&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;i enlighet med vad som framgått ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:14px;left:36px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:16px;left:533px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:63px;left:34px"&gt; 
&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:357px;"&gt;Bilaga 19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:315px;text-align:right;margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:376px;"&gt;Bilaga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:322px;"&gt;till reservation 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:13px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;PM angående vissa personalförändringar inom regeringskansliet sedan regeringsskiftet
Mellan &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;den avgående regeringen och representanter för de partier som&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;väntades ingå i den nya regeringen träffades före regeringsskiftet överenskommelse &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;om vissa personalfrågor inom regeringskansliet. Enligt upplysningar &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;från statsrådsberedningen gäller överenskommelsen tjänstemän med&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;politiska uppgifter, dvs. statssekreterare och informationssekreterare. Dessa&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;skulle enligt överenskommelsen lämna sina uppgifter i regeringskansliet.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;Statssekreterarna skulle emellertid ställas till den nya regeringens förfogande&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;under kortare tid för rent administrativa uppgifter. Den nya regeringen skulle&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;enligt överenskommelse erbjuda alla som så önskade annat arbete inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;statsförvaltningen. De principer överenskommelsen byggde på ansågs kunna&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;tillämpas även vid kommande regeringsskiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:17px;"&gt;Den följande redovisningen avser de faktiska personalförändringarna under &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;perioden 20/9 1976-15/3 1977 när det gäller statssekreterare och informationssekreterare.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt; Dessutom redovisas antalet personer som förordnats&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;som sakkunniga med huvudsakligen politiska uppgifter under denna period.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Statssekreterare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:9px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Under undersökningsperioden har personskiften skett på statssekreterartjänsterna &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom samtliga departement utom UD. Inom UD kvarstår kabinettssekreteraren.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; En av de två övriga statssekreterarna inom UD har&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;lämnat sina befattningar men kvarstår tills vidare för speciella uppgifter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:3px;"&gt;En ny statssekreterare har anställts vid UD. Även den förre statssekreteraren&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inom kommunikationsdepartementet kvarstod vid mitten av mars för speciella &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Nya tjänster som statssekreterare har efter regeringsskiftet inrättats inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;utbildningsdepartementet (2 tjänster) och inom arbetsmarknadsdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;(1 tjänst). Innehavaren av den nya tjänsten som statssekreterare inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt;arbetsmarknadsdepartementet är knuten till departementets samordningskansli.&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:3px;"&gt; Tjänsten som statssekreterare i statsrådsberedningen var vid regeringsskiftet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;vakant men har därefter besatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:17px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;/ nformationssekreterare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:15px;"&gt;Efter regeringsskiftet har personskiften skett på samtliga pressombudsmanna- &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och informationssekreterartjänster. Inom finansdepartementet fanns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:13px;left:29px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:15px;left:523px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:2px;"&gt;B 164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:58px;left:31px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;inte tidigare någon informationssekreterare. Vid uppdelningen av finansdepartementet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;i ekonomi- och budgetdepartementet anställdes inom vart&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;och ett av de båda nya departementen en informationssekreterare. Inom&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;social- och bostadsdepartementen har efter regeringsskiftet anställts ytterligare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;en informationssekreterare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:18px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Sakkunniga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:8px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:16px;"&gt;Från statsrådsberedningen och samordningskanslierna inom ekonomi- och&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;arbetsmarknadsdepartementen har uppgifter inhämtats om vilka sakkunniga&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;med huvudsakligen politiska uppgifter som förordnats inom regeringskansliet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;efter regeringsskiftet. Av dessa uppgifter framgår, att vid mitten av&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;mars 1977 fanns 35 sådana sakkunniga. DepartementsfÖrdelningen framgår&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;av följande tabell:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:388px;left:27px"&gt;&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Departement&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Förord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;nande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Anmärkning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Statsrådsberedningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;En person förordnad på vakant tjänst&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;som kansliråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Justitie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Utrikes&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:33px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Social&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kommunikation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Ekonomi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;De förordnade är knutna till depar-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;tementets samordningskansli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Budget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Utbildning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Handels&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:NaNpx;"&gt;-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Arbetsmarknad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Av de förordnade är 4 knutna till de-&lt;/span&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;partementets samordningskansli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Bostad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Kommun&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:0px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:NaNpx;"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;span class="fs100" style="padding-left:NaNpx;"&gt;3^&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:7px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt;&lt;/div&gt; 
&lt;div class="block" style="top:398px;left:36px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:448px;left:37px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:776px;left:39px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:8px;left:45px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:9px;left:543px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:56px;left:39px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Innehållsförteckning sid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Granskningsarbetets omfattning och inriktning  1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;Översiktlig redovisning av regeringsprotokollens innehåll m. m. ... 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;Utskottets granskning  4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:13px;"&gt;1. Proceduren i samband med regeringsskiftet 1976   4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;2. Den nya regeringens sammansättning samt vissa förändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:25px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:32px;"&gt;inom regeringskansliet m. m  8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;3. Reformer inom kommittéväsendet under år 1976   11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;4. Enskilt statsråds beslutanderätt  12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;5. Remisser till lagrådet  13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;6. Utgivningen av Svensk författningssamling  17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:11px;"&gt;7. Propositionsavlämnandet till riksdagen  21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:11px;"&gt;8. Riksdagens skrivelser till regeringen  24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;9. Förberedelser för tillämpningen av medbestämmandelagen på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:25px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;den offentliga sektorn  25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;10. Stålverk 80  28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;11. Angående regeringens handläggning av vissa energifrågor .... 32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;12. Fråga om lokalisering av post-och järnvägsterminal till Solna . 34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;13. Ersättning i visst enskilt fall  38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:3px;"&gt;&lt;span class="fs085" style="padding-left:5px;"&gt;14. Övriga frågor  39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:25px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;a) Fråga om vissa garantiutfästelser (Viggenplanet)  39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:25px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:30px;"&gt;b) Disposition av vissa väganslag  40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:25px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:30px;"&gt;c) Vissa ytterligare frågor  40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;- tobaksrökningens skadeverkningar  40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:47px;"&gt;- tillsättningsärenden  41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;- val av ledamöter i länstyrelses styrelse  41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;- direktiv till socialutredningen  41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;Reservationer  42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:22px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;Bilagor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:10px;"&gt;1. Regeringsärenden 1975 och 1976  B 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;2. Regeringsskiftet efter valet den 19 september 1976  B 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;3. A Nu gällande förordnanden enligt 7 kap. SS RF  B 16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;3. B PM angående ändrad departementsorganisation  B 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;4. PM angående förändringar i kommittéväsendet efter regeringsskiftet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:46px;"&gt;den 8 oktober 1976   B 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;5. PM angående omfattningen av statsrådens beslutanderätt.. B 29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;6. Under år 1976 till riksdagen avgivna propositioner som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:45px;"&gt;granskats av lagrådet  B 66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;7. A Antalet propositioner samt spridningen i propositionsavläm
nandet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:46px;"&gt;under 1971-1976  B 67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:8px;"&gt;7. B Försening i propositionsavlämnandet åren 1971-1976  B 68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:8px;"&gt;7. C Propositionsavlämnandet under våren 1976   B 69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:91px;left:391px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:136px;left:210px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:159px;left:439px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:204px;left:288px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:226px;left:439px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:249px;left:307px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:271px;left:233px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:293px;left:398px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:316px;left:365px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:338px;left:348px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:383px;left:241px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:406px;left:167px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:473px;left:290px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:496px;left:175px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:518px;left:454px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:541px;left:322px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:563px;left:273px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:586px;left:371px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:608px;left:264px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:630px;left:404px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:653px;left:338px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:676px;left:149px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:766px;left:337px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:788px;left:468px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:810px;left:435px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:832px;left:443px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:878px;left:328px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:945px;left:253px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:990px;left:278px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1013px;left:483px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:1035px;left:418px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:11px;left:27px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;KU 1976/77:44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:10px;left:529px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;B 166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:57px;left:28px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;7. D Propositionsavlämnandet under 1975 års riksmöte  B 70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:6px;"&gt;8. A Regeringens behandling av riksdagens skrivelser den 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:44px;"&gt;december 1975-30 november 1976   B 71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;8. B PM angående regeringens åtgärder med anledning av utta
landen &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:45px;"&gt;(påpekanden) i KU:s granskningsbetänkande 1975/&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:45px;"&gt;76:50  B 72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:7px;"&gt;9. A Skrivelse i september 1976 från statssekreteraren i finansde
partementets &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:45px;"&gt;löne- och personalenhet till övriga statssekreterare &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:45px;"&gt;  B 83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:7px;"&gt;9. B Behandlingen av 1977 års budgetproposition mot bakgrund av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:45px;"&gt;den nya medbestämmandelagen  B 84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;10. PM angående Stålverk 80  B 86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:2px;"&gt;11. A-D Fyra brev från statsrådet Olof Johansson  B 110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:3px;"&gt;12. A Ur promemoria, dagtecknad 1976-04-01 .sorn upprättats inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;kommunikationsdepartementet  B 117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;12. B Regeringens skrivelse till Stockholms läns landsting  B 121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;12. C Skrivelse från Ove Rainer och Lars Peterson till cheferna för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:48px;"&gt;bostads-och kommunikationsdepartementen  B 123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:5px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;13. PM angående ersättning i visst enskilt fall  B 124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;14. PM angående vissa garantiutfästelser i samband med ev.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;export av Viggenplanet m. m  B 128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;15. PM angående regeringens åtgärder med anledning av riksdagens &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;uttalanden mot tobaksrökning  B 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;16. PM angående regeringens behandling av visst tillsättningsärende &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;  B 154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:4px;"&gt;17. PM angående lagen (1976:891)om val av ledamöter i länsstyrelses &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:48px;"&gt;styrelse  B 156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs075" style="padding-left:5px;"&gt;18. Angående direktiv till socialutredningen  B 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;margin-top:4px;"&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:5px;"&gt;19. PM angående vissa personalförändringar inom regeringskansliet &lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span class="fs080" style="padding-left:47px;"&gt;sedan regeringsskiftet (Bilaga till reservationen 1)  B 163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:70px;left:455px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:115px;left:340px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:182px;left:127px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:249px;left:119px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:295px;left:325px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:317px;left:275px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:340px;left:391px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:384px;left:319px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:406px;left:467px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:451px;left:419px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:474px;left:401px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:519px;left:302px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:564px;left:352px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:609px;left:147px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:654px;left:197px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:677px;left:386px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block" style="top:721px;left:484px"&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;div class="pageWrap"&gt;
    &lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block" style="top:1025px;left:34px"&gt; 
&lt;p&gt;&lt;span class="fs070" style="padding-left:2px;"&gt;GOTAB, Stockholm 1977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;
    &lt;div class="sidlinje" /&gt;
  &lt;/div&gt;
  &lt;!-- end:pages --&gt;
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G001KU44</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>bet_197677_KU_44.pdf</filnamn>
<filstorlek>8305549</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3283D9DA-F133-430E-B1FB-080771D08581</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>rskr</referenstyp>
<uppgift></uppgift>
<ref_dok_id>G00K304</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>rskr</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1976/77</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>304</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Riksdagsskrivelse 1976/77:304</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp>rskr</ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Riksdagsskrivelse</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>