<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448443</hangar_id>
 <dok_id>FZ0353</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>53</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1975/76:53</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>53</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1975-11-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:36:45</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:21:30</publicerad>
 <titel>om ändring i lagen (I955:183) om bankrörelse</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ0353/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ0353</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ0353</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53 Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 27 november 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLOF
PALME&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;G.
E. STRÄNG&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås att systemet med offentlig representation i af­färsbankerna
byggs ut. Regeringen föreslås få rätt alt tillsätta en offentlig ledamot i de
styrelser som inom de större bankema leder verksamheten för en viss region.
Vidare skall kommunfullmäktige i kommun, där affärsbank har lokalkontor,
tillsätta två ledamöter i styrelse som är knuten till konto­ret. Del föreslås
också att offentlig styrelseledamot i affärsbanks huvud­styrelse liksom
offentlig ledamot i regionstyrelse skall ha rätt att närvara och delta i
överläggningarna inom direktion eller annat organ under styrel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l-Riks(J. 1975/7(.. I saml. Nr.';3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives atl 74 a och 159 §§ lagen (1955: 183) om bankrö­relse skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74a§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Offentlig
styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter utses, den som regeringen
förordnar, äger närvara och deltaga i överläggning­arna när ärende, som senare
skall avgöras av styrelsen, förberedes av därtill särskilt utsedda styrelseleda­möter
eller befattningshavare i ban­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
äger, om särskilda skäl föranleda det. förordna alt uppdrag enligt 74 § andra
stycket, som avser flera personer, skall om­fatta jämväl offentlig styrelseleda­mot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen äger förordna att uppdrag enligt 74 § andra
stycket, som avser flera personer, skall om­fatta jämväl offentlig styrelseleda­mot.
Avser uppdraget regionstyrel­se eller motsvarande organ, äger regeringen förordna
att person som Icke är ledamot av bankens styrelse skall omfattas av uppdraget
med uppgift att särskilt verka för atl samhällets intressen beaktas i verk­samheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avser uppdrag enligt 74 § andra stycket kontorsstyrelse,
skola kom­munfullmäktige i kommun, där kontoret är beläget, förordna alt
uppdraget skall omfatta jämväl Ivå personer, som utses av fullmäktige och som
skola ha till uppgift atl särskilt verka för att samhällets in­tressen beaktas
i verksamheten. Är kontorsstyrelse gemensam för kon­tor i två kommuner, skola
fullmäk­tige i vardera kommunen utse en så­dan person. Är styrelsen gemen­sam
för kontor i tre eller flera kom­muner, utses personerna av full­mäktige i de
två kommuner som ha flest invånare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter
utses, den eller de som regeringen förord­nar, har rätt att närvara och deltaga
i överläggningarna när ärende be­handlas av därtill särskilt utsedda
styrelseledamöter eller befattnings­havare i banken. Person som avses l.första
stycket andra meningen har moisvarande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste Ivdelse 197.': 227.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'&gt;\j9P&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till bestridande av
kostnaden för tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet skall
bankaktiebolag årligen eriägga bidrag efter visst, för bo­lagen lika
förhållande till sammanlagda beloppet av bolagets eget kapital och skulder vid
utgången av nästföregående kalenderår, dock icke över tre tusendels procent.
Närmare föreskrifter om fastställande av bidrag och bi­drags erläggande
meddelas av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det åligger bankbolag
jämväl atl utgiva ersättning, dels till offentlig styrelseledamot med belopp
som regeringen bestämmer, dels till re­visor, ombud eller likvidationsrevi­sor,
som förordnas enligt 149 § eller 158 § 1 mom., med belopp som till­synsmyndigheten
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det åligger bankbolag
jämväl att utgiva ersättning, dels lill offentlig styrelseledamot och person
som avses i 74 a § första stycket andra meningen med belopp som rege­ringen besiämmer,
dels lill revisor, ombud eller likvidationsrevisor, som förordnas enligl 149 §
eller 158 § 1 mom., med belopp som till­synsmyndigheten bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligl uppgifl på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Sådana ledamöter i
kontorsstyrelser som avses i 74 a § andra stycket skall utses före utgång­en av
är 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Senaste lydelse 1975:227.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
FINANSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1975-11-27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
slatsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Jo­hansson, Holmqvisl,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Noriing, Lidbom, Carls­son, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Pe­terson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Sträng&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1971 infördes möjlighet för regenngen att tillsätta offentliga styrelse­ledamöter
i affärsbankernas styrelser (prop. 1970: 141, BaU 64, rskr 395. SFS 1970:666).
Reformen innebar att högst tre offentliga styrelseledamö­ter fick tillsältas i
varje bank. Med anledning av sammanslagningen av Skandinaviska Banken och
Stockholms Enskilda Bank vidgades år 1972 rätten att utse offentliga
styrelseledamöter till att avse högst fem sådana le­damöter i varje bank (prop.
1971: 166, NU 51, rskr 324, SFS 1971: 1032).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
en inom finansdepartementet utarbetad promemoria (Ds Fi 1975: 12) har lagts
fram förslag till en utbyggnad av systemet med offentliga styrelse­ledamöter i
syfte alt ytterligare stärka samhällets medverkan i och infly­tande över
besluten i affärsbankerna. Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i
lagen (1955: 183) om bankrörelse. Lagförslaget bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av bankinspektio­nen, fullmäktige
i Sveriges riksbank. Landsorganisationen i Sverige (LO), Post- och Kredilbanken,
PK-banken, Svenska bankföreningen. Svenska bankmannaförbundet. Svenska
kommunförbundet. Svenska sparbanks­föreningen, Sveriges föreningsbankers
förbund. Tjänstemännens central­organisation (TCO) och Centralorganisationen
SACO/SR. Särskilda ytt­randen har avgivits av Skandinaviska Enskilda Banken.
Svenska Handels­banken och Jämtlands Folkbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Nuvarande ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl 71 § lagen (1955: 183) om bankrörelse skall för
bankaktiebolag fin­nas en styrelse som består av minst fem och högst tjugotre
ledamöter. Re­geringen har rätt att utse högst fem ledamöter i styrelsen,
offentliga styrel­seledamöter. Övriga styrelseledamöter, högst aderton, väljs
på bolags­stämma. Enligt bestämmelser, som tagils in i bolagsordningen, kan
dock en eller flera av dessa ledamöter tillsättas i annan ordning. Förutom
styrel­seledamöter utsedda enligt 71 § banklagen kan i styrelsen ingå två arbetsta-garledamöter
som utsetts med lillämpning av lagen (1973: 1093) om styrei­serepresentation
för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelseledamot skall vara myndig och här i riket bosatt
svensk medbor­gare. Av styrelseledamöterna får inte flera än en för varje
påbörjat femtal vara befattningshavare i banken. Vid denna beräkning skall
hänsyn inte las till offentlig styrelseledamot (72 § banklagen) och inle heller
till arbetsla-garrepresentant enligt nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör och
ställföreträdare för denne. Om det behövs kan flera verkställande direktörer
utses. Verk­ställande direktör skall under styrelsens överinseende leda bankens
verk­samhet och i den utsträckning som styrelsen bestämmer avgöra ärenden som
det annars ankommer på styrelsen att pröva. Styrelsen kan också uppdra åt annan
person, s. k. delegal, än verkställande direktör att ensam eller i förening med
annan avgöra ärenden för styrelsens räkning (74 § första och andra styckena
banklagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Affärsbanksstyrelsernas delegering av den egna
beslutanderätten är mycket omfattande. Det åligger styrelsen att ange delegeringens
omfatt­ning i en årlig instruktion. Om uppdraget avser beviljande av kredit
eller garanti, skall grunderna härför anges i instruktionen. Avskrift av denna
skall överlämnas till bankinspektionen som också skall få kännedom om ändringar
i instruktionen. Uppdrag kan när som helst återkallas och styrel­sen kan också
oavsett lämnat uppdrag avgöra ärende av varje slag. Vissa ärenden får styrelsen
inte delegera. Förbudet omfattar ärenden om inrät­tande eller indragning av
avdelningskontor eller övertagande av annan bankrörelse, om förvärv eller
försäljning av bankfastighet, om beviljande av kredit eller garanti till vissa
befattningshavare, delegat, styrelseledamot och sådan person närstående
sammanslutning och vissa andra personer, om förvärv av aktie och förlagsbevis i
andra fall än där fråga är om alt skydda fordran samt ärenden om fastställande
av allmänna räntesatser för in- och utlåning. Styrelsen kan dock i fråga om
&amp;quot;rörelsekredit&amp;quot; till delega­ter m. fl. fastställa vissa gränser inom
vilka underordnat organ kan besluta i styrelsens ställe. Vidare kan delegat
besluta om ändrade räntesatser för tiden intill nästa styrelsesammanträde, om
det är påkallat av allmän ränte­förändring (74 § tredje-femte styckena
banklagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 74 a § första stycket banklagen har offentlig
styrelseledamot rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ti-Riksdagen :97.V76. I saml. Nr .&amp;quot;iS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att närvara och delta i överläggningarna när ärende, som
senare skall avgö­ras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda
styrelseledamöter el­ler befattningshavare i banken. Finns flera offentliga
styrelseledamöter be­stämmer regeringen vem av ledamöterna som skall ha denna
rätt. Enligt andra stycket i samma paragraf kan regeringen förordna atl
offentlig sty­relseledamot skall omfattas av delegatuppdrag att avgöra ärenden
i stället för styrelsen. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas endast om
särskilda skäl föranleder det och är begränsad till fall när flera delegater utsetts.
Be­stämmelsen infördes för att öppna möjlighet till samhällsrepresentation i
Skandinaviska Bankens tre centralkontorsstyrelser. Bakgrunden härtill var att
denna banks styrelse utgjordes av de personer som ingick i centralkon­torsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Offentlig styrelseledamot är underkastad de
kvalifikationskrav och be­stämmelser i övrigt som gäller styrelseledamöter
utsedda av banks bolags­stämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Offentliga styrelseledamöter finns f. n. i nio av de
tretton privata affärs­bankerna. 1 var och en av de sex provinsbankerna - Wermlandsbanken,
Sundsvallsbanken. Skånska Banken, Östgötabanken, Skaraborgsbanken och Uplandsbanken
- finns en offentlig styrelseledamot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Efter
ikraftträdandet den I januari 1971 av lagstiftningen om offentlig
styrelserepresentation utsågs två offentliga styrelseledamöter i tre av de fyra
privata storbankerna, nämligen i Svenska Handelsbanken, Stock­holms Enskilda
Bank och Göteborgs Bank. I Skandinaviska Banken utsågs tre offentliga
styrelseledamöter, därvid varje ledamot tillika var ledamot i en av bankens tre
centralkontorsstyrelser. Efter sammanslagningen den 1 januari 1972 av
Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank finns fem offentliga
ledamöter i den nya banken. Skandinaviska Enskilda Ban­ken. Antalet offentliga
styrelseledamöter i Göteborgs Bank, numera Göta-banken, är två också efter
övertagandet år 1972 av Smålands Bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande de privata storbankerna gäller sålunda f. n.
att det finns två offentliga styrelseledamöter i Svenska Handelsbanken och i Gölabanken,
varav en med rätt att delta i beredningen av styrelseärende, saml fem of­fentliga
styrelseledamöter i Skandinaviska Enskilda Banken, därvid tre av ledamöterna
efter förordnande enligt 74 a § andra stycket banklagen tillika ingår i
centralkontorsstyrelsen i Stockholm, Göteborg resp. Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon offentlig styrelserepresentation finns f. n. inte i
Jämtlands Folk­bank, Bohusbanken, Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas
Bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Affärsbankernas beslutsorgan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1    Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ankommer på bankens styrelse att förvalta banks
angelägenheter och fatta därav påkallade beslut. Allt beslutsfattande under
bankstyrelsen giundas på delegering från styrelsen med tillämpning av 74 §
banklagen. Som förut nämnts skall styrelsen utfärda föreskrifter angående delegering
av befogenheter i en för ett år i sänder fastställd instruktion. Med delege­ring
från styrelsen till viss instans i banken följer således inte rätt för denna
instans att föra befogenhet vidare till underställt organ om inte föreskrift
därom meddelats i instruktionen. Banklagen ger möjlighet att delegera per­sonlig
beslutanderätt till verkställande direktör eller annan befattningsha­vare.
Delta förekommer i mera betydande utsträckning i en bank. Svenska
Handelsbanken, men i övrigt i ganska ringa utsträckning, åtminstone be­träffande
annan befattningshavare än verkställande direktör. Som regel ut­övas den
delegerade beslutanderätten kollegialt i direktioner och motsva­rande organ samt
i regionala och lokala styrelser (konlorsstyrelser). Dessa slag av styrelser
har inte någon associationsrättslig grund i bank- eller an­nan lagstiftning.
Termen styrelse är därför något vilseledande. 1 själva verket är det fråga om
delegationer, som utrustats med en från bankslyrel-sen överläten beslutanderätt
och som kännetecknas av att delegaterna, vil­ka utses av bankens styrelse, så
gott som helt utgörs av personer utanför banken. Ett undantag är de tre
regionala centralkontorsstyrelserna inom Skandinaviska Enskilda Banken.
Ledamöterna i dessa rekryteras från bankstyrelsens stämmovalda ledamöter och
har därmed också ett egentligt styrelseansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av det sagda följer atl det definitiva ansvaret för banks
förvaltning ligger hos den centrala bankstyrelsen, således även i den mån
verksamheten blir bestämd av delegerade beslut. På grund härav krävs en
omfattande rappor­tering lill styrelsen av delegerade beslut. Periodisk
rapportering sker i prin­cip till närmast överordnad instans och vidare till
styrelsen, varvid styrel­sen får möjlighet att granska i vart fall de
väsentligare besluten och den in­riktning verksamheten får på grund av skilda
instansers beslutsfattande. Genom att bankstyrelsen årligen har att ta
ställning till instruktionen kan styrelsen forflöpande ompröva delegeringen på
basis av vunna erfarenhe­ler, ändra densamma eller komplettera sina riktiinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konlorsstyrelsema har i princip samma funktion och uppgifier
i samtii­ga affärsbanker. Delegerade befogenheter lar sikte på kredilärenden. Kre-dillimiten
är avpassad efter rörelsens omfattning men varierar också från bank till bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Etl stort antal kontor (expeditionskontor) saknar
kontorsstyrelse. Anta­let bankkontor i affärsbankerna var vid 1974 års utgång
1612 och antalet lokala konlorsstyrelser var då 883. Konlorsstyrelse förekom
alltså vid drygt hälften av bankkontoren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Storbankernas
kontorsstyrelser består vanligtvis av tre-sju ledamöter. Även i provinsbankerna
har flertalet kontorsstyrelser detta antal ledamö­ter. En huvuduppgift för
kontorsstyrelseledamöterna är att tillföra avdel­ningskontoren information om
förhållandena i orten till ledning särskilt vid bedömningen av kreditfrågor.
Deras medverkan har också betydelse för etableringen av kundförhållanden.
Bankerna strävar därför efter att i kon­torsstyrelserna få representation från
väsentliga aktiviteter i orten (nä­ringsidkare, kommunala förtroendemän och
tjänstemän, lantbrukare, ad­vokater etc). Endasi undantagsvis förekommer
särskilt beslutsorgan un­der kontorsstyrelse. I regel kan kontorsföreslåndaren
i brådskande ären­den avgöra kreditärenden - i tveksamma fall efter samråd med
kontors­styrelsens ordförande eller annan ledamot. Beslut anmäles vid nästkom­mande
sammanträde med styrelsen. Samråd sker också - även om kon­torsstyrelsen
beslutar - med centralt eller regionalt ansvariga befattnings­havare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de största bankerna behandlas i bankstyrelsen främst policybelonade frågor och
enskilda ärenden av särskilt stor betydelse, medan i de mindre bankerna även
ärenden som hör till den löpande förvallningen i betydande utsträckning går till
bankstyrelsen. 1 det följande lämnas en översikt i stora drag över de nuvarande
beslutsorganen i affärsbankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2  
De privata storbankerna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Skandinaviska Enskilda Bankens styrelse ingår, som förut nämnts, bl. a. fem
offentliga styrelseledamöter. Under styrelsens inseende utövas ledningen av
bankens verksamhet av förste verkställande direktö­ren och av verkställande
direktörerna för bankens tre centralkontor i Stockholm. Göteborg och Malmö. Enligl
en i år beslutad omorganisation skall verkställande ledningen fr.o.m.
bolagsstämman 1976 bestå av fyra likställda verkställande direktörer med
gemensamt ansvar inför styrelsen. En av dem skall vara chef för huvudkontoret
och de övriga chefer för cen­tralkontoren. Deras överläggningar skall ledas av
en av dem med byte vartannat år enligt en lurordning som bestäms av styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
cenlralkonlorsstyrelse som finns vid eltvart av Skandinaviska En­skilda Bankens
centralkontor består av personer som är ledamöter i ban kens centralstyrelse -
därav en offentlig styrelseledamot - saml verksläU lande direktören för kontoret
jämte ersättare. Verkställande direktören är tillika suppleant i
centralstyrelsen. Cenlralkonlorsstyrelse sammanträder som regel minsl en gång i
veckan. Den generella kredillimilen, dvs. den all­männa rätten atl lämna lån
till en och samma låntagare, är 10 milj. kr. Un­der vatje cenlralkonlorsstyrelse
finns en direktion bestående av verkstäl­lande direktören, hans
ställföreträdare och de ytterligare ledamöter som styrelsen utser. Direktionen
sammanträder som regel varje bankdag. Di­rektionens generella kreditlimit är 5
milj. kr. Inom banken finns också sär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skilda
kreditkommittéer bestående av befattningshavare och med en gene­rell
kreditlimit av I milj. kr. Kontorsstyrelses ledamöter utses av central­kontorsstyrelsen,
varjämte även kontorsföreståndaren ingår i kontorssty­relsen. Utöver dessa
ledamöter kan i kontorsstyrelsen också ingå ledamö­ter som utsetts av kommunala
organ. Ordinarie sammanträde med styrel­sen äger rum en gång varje eller
varannan vecka. Den generella kreditlimi­ten varierar från I milj. kr. till
250000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
under senare år genomförda omorganisationen av Svenska Handelsbanken innebär
att under den centrala bankstyrelsen finns åt­ta regionala enheter -
regionbanker - med stor självständighet. Region­bankerna omfattar Stor-Stockholm,
Stockholms city. Södra Sverige, Väst­ra Sverige, Östra Sverige, Mellansverige.
Södra Norrland resp. Norra Norriand. För varje regionbank finns en regionbanksslyrelse
som består av regionbankschefen och de andra personer som centralstyrelsen
utser. För regionbanksslyrelse gäller en generell kreditlimil av 15 milj. kr.
Under varje regionbanksslyrelse finns en direktion bestående av regionbanks­chefen
och vissa andra befattningshavare i chefsställning. Regionbanksdi-rektionens
generella kreditlimit är 7,5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konlorsstyrelsema
inom Svenska Handelsbanken består av kontorsfö­reståndaren och de andra
personer som regionbanksstyrelsen utser. Ge­mensam styrelse för två eller flera
kontor kan inrättas. Kontorsstyrelse sammanträder som regel en gång varannan
vecka. Den generella kreditli­miten för kontorsstyrelserna varierar från 1,5 milj.
kr. till lOOOOO kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
kreditärenden och andra viktigare ärenden som skall behandlas av Svenska
Handelsbankens centralstyrelse förbereds av centralstyrelsens beredning. Denna
består av styrelsens ordförande, de båda vice ordföran­dena, verkställande direktören
och hans ersättare saml ytterligare högst fyra styrelseledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verksamheten
i Götabanken är inte på samma sätt som i övriga pri­vata storbanker
decentraliserad till regionala förvaltningar. Närmast under centralstyrelsen
finns ett arbetsutskott som består av styrelsens ordföran­de och de två vice
ordförandena och verkställande direktören. Utöver be­fogenheten att avgöra
kreditärenden inom en allmän limit av 10 milj. kr. ankommer det på
arbetsutskottet bl. a. att förbereda styrelseärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Götabanken finns endast en regional styrelse, nämligen för Östra regio­nen
(Jönköping). Denna styrelse, som består av ledamöter som huvudsty­relsen utser
och regionchefen, sammanträder en gång i månaden. Den ge­nerella kredillimilen
för regionstyrelsen är 5 milj. kr. Under regionslyrel-sen finns en direktion
bestående av befattningshavare i banken och med en kreditlimil av 2,5 milj. kr.
En särskild regional förvaltning finns också för Västra regionen (Göteborg)
resp. Norra regionen (Stockholm). För dessa regioner finns inte några
regionstyrelser utan enbart regiondirektioner. Dessa har befogenheter som
svarar mot regionstyrelsens i Östra regionen. 1 regiondireklionema ingår enbart
ledamöter som rekryteras inom banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontorsstyrelserna inom Götabanken består av kontorsföreslåndaren
och av ledamöter som utses av bankstyrelsen. Kontorsstyrelse samman­träder
en-två gånger i månaden. Den generella kreditlimiten varierar från I milj. kr. lill
100000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3  Post- och Kreditbanken, PK-banken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PK-banken har detta år varit föremål för en genomgripande
omorganisa­tion. Liksom tidigare finns närmast under styrelsen bankledningen i
vilken bankens verkställande och vice verkställande direktörer ingår. Vidare
finns sedan tidigare en kreditkommitté. Även i denna ingår bankens verk­ställande
och vice verkställande direktörer. Kreditkommittén utökas i vis­sa fall med
styrelsens ordförande eller suppleant för denne (stor kredit­kommitté). Av kreditkommittén
avgörs styrelseärenden som inle anses tå­la uppskov och kreditärenden inom en
generell kreditlimit på 15 resp. 20 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En nyhet i organisationen är att fyra regionbanker har
inrättats, östra och norra regionbankerna med huvudkontor i Stockholm, västra i
Göte­borg och södra i Malmö. 1 regionstyrelse ingår regionchefen och ledamöter
som inte är befattningshavare i banken. Den generella kreditlimiten för re­gionstyrelse
är 10 milj. kr. På lokal nivå finns det kontorsstyrelser, vars ge­nerella
kreditlimit varierar från 2 milj. kr. till 400000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4  Övriga affärsbanker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 provinsbankerna förekommer under bankstyrelsen
huvudsakli­gen endast två beslutsnivåer, nämligen en eller flera direktioner
samt kon­lorsstyrelser. Delegeringen gäller så gott som helt kreditgivningsfrågor
och därmed sammanhängande ärenden. Allmänt kan sägas att provinsbanksty­relserna
har bättre möjligheter att följa den löpande verksamheten än stor­bankernas
styrelser beroende på att de enskilda ärendena i större utsträck­ning kommer
under styrelsens prövning och alt kontaktvägarna till verk­samheten på fältet
är kortare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
flertalet provinsbanker saknas krav på att direktionen skall ha andra medlemmar
än befattningshavare i banken. 1 fråga om Wermlandsbanken gäller dock atl
bankstyrelseledamot, som inle är befattningshavare i ban­ken, skall ingå i
direktionen. För Uplandsbanken gäller all den offentlige styrelseledamoten
skall ingå i direktionen. I Skaraborgsbankens direktion kan en av ledamöterna
vara icke befattningshavare. I Skånska Bankens di­rektion kan finnas ledamöter
som inle är befattningshavare men de måsle i så fall ingå i styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direktion sammanträder så ofta det föranleds av ärenden.
För några banker gäller all direktionen i regel sammanträder varje bankdag
eller minst en gång i veckan. För direktionen gäller som regel en kreditiimit
av 2 milj. kr. I fyra av provinsbankerna finns även speciella kreditdirektioner
eller liknande organ, vari ingår befattningshavare, med befogenhet alt be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vilja kredit inom en lägre limit än direktionen. Kredildirektionen
i en av bankerna bestar av ledamöterna i direktionen jämte en bankstyrelseleda­mot
som inte är befattningshavare. Denna direktion kan avgöra ärende utanför
direktionens kreditlimit om ärendet bör avgöras utan uppskov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontorsstyrelserna inom provinsbankerna består av
ledamöter, som ut­ses av bankstyrelsen, jämte kontorsföreståndaren på resp.
kontor. Kon­lorsstyrelse sammanträder en-två gånger i månaden. Styrelserna för
någ­ra större kontor har en kreditlimit av I milj. kr. För övriga
kontorsstyrelser ligger kredillimilen i huvudsak inom området 100000-500000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sparbankernas
Bank och Föreningsbankernas Bank är af­färsbanker av speciell karaktär genom
att utgöra centralbank för spar­banksrörelsen resp. föreningsbanksrörelsen. 1
organisatoriskt avseende skiljer de sig främst från övriga större affärsbanker
genom att båda saknar kontorsorganisation på lokal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sparbankernas
Bank har under bankstyrelsen dels ett arbetsutskott och dels en direktion och
en särskild lånedirektion. Vidare finns en koncerndi­rektion, som är ett forum
för samråd och informationsutbyte i för banken och dess dotterbolag väsentliga
frågor. 1 arbetsutskottet ingår styrelsens ordförande och fyra av styrelsen
inom sig utsedda ledamöter, varav högst en befattningshavare i banken. Arbetsutskotlet
beslutar bl. a. i kreditären­den inom en generell kreditlimit av 10 milj. kr.
och i vissa fall upp till 20 milj. kr. Direktionen liksom lånedirektionen
består endasi av befattnings­havare i banken. I båda direktionerna kan kredilärenden
avgöras inom en generell kreditlimit av 5 milj. kr. med vissa undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Föreningsbankernas Bank finns förutom styrelsen en
direktion och en direktionens kreditdelegation. Direktionen beslår av
styrelsens ordföran­de, verkställande direktören och hans ställföreträdare,
verkställande di­rektören i Sveriges Föreningsbankers Förbund och en femte
ledamot som utses av styrelsen. Den generella kreditlimiten för direktionen är
I milj. kr. Kreditdelegationen, som består av verkställande direktören, dennes
ställ­företrädare samt chefen för bankens låneavdelning, har en generell kredit­limit
av 100000 kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bohusbanken och Jämtlands Folkbank är de två minsta af­färsbankerna.
Som beslutsorgan under styrelsen finns i båda bankerna en direktion med en
generell kreditlimit av 200000 kr. Direktionen består i Jämtiands Folkbank av
verkställande direktören, dennes ställföreträdare och en av styrelsen utsedd
ledamot. I Bohusbankens direktion ingår för­utom verkställande direktören två
av styrelsen utsedda ledamöter som skall vara styrelseledamöter eller
befattningshavare i banken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bohusbanken har inga avdelningskontor och därmed ej heller
några kon­lorsstyrelser. Jämtiands Folkbank har sådana styrelser bestående av
leda­möter, som utses av bankstyrelsen, jämte kontorets föreståndare eller hans
ställföreträdare. Konlorsstyrelse kan bevilja kredit till det belopp som
bankens styrelse årligen fastställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4    Departementspromemorian&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I promemorian konstateras att försöket att genom statlig
representation i de privatägda affärsbankernas styrelser skapa direkt insyn och
medverkan från samhällets sida i dessa bankers beslut och politik i stort sett
har slagit väl ut. De offentliga styrelseledamöterna har sålunda enligt
promemorian i allt väsentligt motsvarat den målsättning som skisserades i prop.
1970: 141. Vissa svårigheter för dem att följa verksamheten - särskilt i
storbankerna - anses dock utgöra skäl att överväga en utökad samhällsrepresentation
i affärsbankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 prop.
1970: 141 förutsattes att varje offentlig styrelseledamot aktivt föl­jer
bankens verksamhet och håller sig informerad om handläggningen av viktigare
ärenden, även om de beslutas av annat organ i banken än styrel­sen. I
promemorian fastsläs att de offentliga styrelseledamöterna - hur ra­tionellt de
än söker fullgöra sitt uppdrag - dock omöjligen kan hinna befat­ta sig med
annat än en begränsad del av det beslutsfattande som förekom­mer på olika
nivåer inom en bank. Det tilläggs att detta särskilt gäller i de storbanker som
har decentraliserat betydande delar av verksamheten till regionala styrelser
och andra organ. Visserligen regleras formerna för den omfattande delegationen
av styrelsens beslutanderätt i detalj av den in­struktion som bankstyrelsen
fastställer för banken. Styrelsen följer i efter­hand genom ett rapportsystem
hur den överlåtna beslutanderätten har utö­vats av de styrelsen underställda
organen. Bankstyrelsen kan emellertid i praktiken inte korrigera de beslut som
har fattats på lägre nivå i banken. Den enda möjlighet som härvid står till
buds är att ändra instruktionen med avseende på framtida beslut. Slutsatsen
blir därför att samhällsrepresenta-tionen i affärsbankerna nu bör byggas ut för
att ytterligare förbättra sam­hällets möjligheteratt påverka beslutsfattandet
inom bankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Promemorian
behandlar först frågan om ökad samhällsrepresentation pä central och regional
nivå i var och en av de privatägda storbankerna, dvs. Skandinaviska Enskilda
Banken. Svenska Handelsbanken och Götaban­ken. Vad gäller Skandinaviska
Enskilda Banken arbetar under styrelsen tre stora och tämligen självständiga
enheter, centralkontoren i Stockholm. Göteborg och Malmö. 1 promemorian
framhålls den skillnad som råder i förhållande till andra banker i det att
ledamöterna i de tre centralkontors­styrelserna rekryteras från bankstyrelsens stämmovalda
ledamöter. De har därmed ett direkt styrelseansvar även då de arbetar i
centralkontors­styrelser. Bankens högsta ledning, verkställande ledningen,
kommer fr.o.m. bolagsstämman år 1976 att beslå av fyra likställda verkställande
direktörer, varav en skall vara chef för huvudkontoret och de tre övriga chefer
för centralkontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nuvarande regler, som gör
del möjligt för en av de offentliga styrelseledamöterna att delta i
överläggningarna såvitt gäller beredning av styrelseärende, bör en­ligt
promemorian ändras så all den offentlige ledamoten får rätt att delta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;också i överläggningarna i andra ärenden som avgörs eller
behandlas av verkställande ledningen. Vidare påpekas i promemorian alt det av
de of­fentliga representanterna i banken uppfattats som en brist att gällande
rätt inte innehåller någon bestämmelse om att den offentlige representant, som
ingår i varje centralkontorsstyrelse, inte har motsvarande möjlighet närdet
gäller direktionsarbetet vid centralkontoret. Pä denna punkt föresläs en
ändring så att den offentlige representanten i centralkontorsstyrelse får rätt
att närvara och delta i överläggningarna såväl vid beredning av ärende som
senare skall avgöras i centralkontorsstyrelsen som när annat ärende behandlas i
direktion eller annan delegatgrupp. Det tilläggs att han i kraft av sin
ställning som styrelseledamot därjämte har rätt att begära all den in­formation
han vill ha.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Svenska Handelsbanken finns under bankstyrelsen och dess
bered­ningsutskott åtta regionbanker med relativt stor självständighet.
Offentlig representant finns inte i någon av de åtta regionbanksstyrelserna.
Enligt promemorian talar samma skäl som anförts för samhällsrepresentation i
bankstyrelserna och i Skandinaviska Enskilda Bankens centraikontorssty-relser
för att former skapas för samhällets medverkan i beslutsprocessen på regionbanksnivå.
1 fråga om Svenska Handelsbanken föreslås i prome­morian dock en annan ordning
än i Skandinaviska Enskilda Banken, efter­som ledamöterna i Svenska
Handelsbankens regionstyrelser inte ingår i huvudstyrelsen. 1 Svenska
Handelsbankens regionstyrelser bör sålunda en särskild samhällsrepresentant
utses för var och en av de åtta regionbanker­na med uppgift att i regionbanksstyrelsen
verka för att samhällets intressen beaktas i regionbankens verksamhet. Samhällsrepresentanten
bör i analogi med vad som föreslagits i fråga om Skandinaviska Enskilda Banken
ges rätt att deltaga i regionbankens direktionsarbete. Det påpekas, att häri
ligger att han också har rätt att erhålla önskad information i fråga om de
ärenden som i hans frånvaro behandlats i direktionen. Samhällsrepresentanten
bör enligt promemorian utses av regeringen. 1 fråga om ansvar gentemot
bankstyrelsen, sekretess och arvodering anses samma regler böra gälla för samhällsrepresentanten
som för övriga som ingår i regionbanksstyrelsen. Det föreslås dock, att
regeringen, liksom beträffande de offentliga styrelse­ledamöterna, skall
bestämma arvodesbeloppets storlek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I promemorian föreslås vidare att samhällsrepresentation
införs i Göta­bankens tre regionala förvaltningar på motsvarande sätt som i
fråga om Svenska Handelsbanken. Det innebär att regeringen skall kunna
tillsätta en samhällsrepresentant i styrelsen för Östra regionen och i envar av
de re­giondirektioner som utgör topporgan för Västra resp. Norra regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Promemorieförslaget att offentlig styrelseledamot skall ha
rätt alt närva­ra och deltaga i överläggningarna när ärende behandlas i
direktionen eller annan s. k. delegatgrupp omfattar också de offentliga
styrelserepresentan­ter som finns i andra affärsbanker än de tre storbankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt promemorian bör inte bara de offentliga
styrelseledamöterna ulan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;t2-Riksilasen 197'i/76. I saml. Nr .3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
samhällsrepresenlanterna i de regionala styrelserna inbjudas att del­ta i de
informationsmöten som med jämna mellanrum brukar anordnas av finansdepartementet
för utbyte av erfarenheter mellan finansministern och samhällsrepresenlanterna
i affärsbankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
framhålls i promemorian att de skäl som har anförts för statlig repre­sentation
i bankerna saknar giltighet i fråga om PK-banken. Om regeringen i
fortsättningen skall utse samhällsrepresentanleri de regionala styrelserna i de
privata affärsbankerna, anses del emellertid vara rimligt, att regering­en
också utser en ledamot i var och en av de fyra regionstyrelser, som PK-banken
har enligt sin nya organisation. I promemorian förordas vidare alt de sålunda
utsedda ledamöterna bereds tillfälle att deltaga i det informa­tionsutbyte och
samråd som anordnas genom finansdepartementets för­sorg och att också två
ledamöter från PK-bankens huvudstyrelse inbjuds till dessa möten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
promemorian behandlas även frågan om samhällsrepresentation i af­färsbankernas
lokalkontorsstyrelser. Som en väsentlig uppgift för ledamö­ter i kontorsstyrelserna
framhålls uppgiften atl tillföra lokalkontoren en så bred information som
möjligt om förhållanden på orten till ledning särskilt vid bedömningen av kredilfrågor.
Del påpekas att del redan nu förekom­mer på flera håll att kommunala förtroendemän
ingår i de lokala kontors­styrelserna. Enligt promemorian bör denna ordning nu
lagfästas och gälla för samtliga affärsbanker. Kommunerna bör sålunda ges rält
att utse två representanter för det allmänna i lokalstyrelser vid
affärsbankskontor be­lägna i kommunen. Är kontorsstyrelse gemensam för kontor i
två eller fle­ra kommuner bör varje kommun ha rätt att utse en ledamot i
styrelsen. De kommunala representanterna får enligt förslaget väljas av
kommunfull­mäktige för den tid som fullmäktige besiämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
promemorian framhålls all för de kommunala ledamöterna i lokalkon­torsstyrelserna
kommer alt gälla samma regler som för övriga ledamöter i fråga om ansvar
gentemot banken, skyldighet att iaktta sekretess m. m. Enligl promemorian bör
affärsbank honorera de kommunala representan­terna på samma sätt som de övriga
ledamöterna utan att detta anges i nå­gon föreskrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
systemet med samhällsrepresentation byggs ul enligt vad som före­slås i
promemorian anses del vara naturligt all offentliga styrelseledamöter i
fortsättningen utses även i de privata affärsbanker där sådana hittills inte funnits,
dvs. Sparbankemas Bank, Föreningsbankernas Bank, Jämtlands Folkbank och
Bohusbanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
utökad offentlig representation i affarsbankema enligt förslagen i promemorian
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av flera remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till dessa hör riksbanksfullmäktige (majoriteten), LO.
TCO, Svenska bankmannaförbundet. Svenska kommunförbundet (majoriteten av styrel­seledamöterna)
och PK-banken. Avvisande till förslagen i promemorian är bankorganisationerna,
dvs. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanks­föreningen och Föreningsbankernas
förbund. En kritisk inställning till för­slagen har också några reservanter
inom riksbanksfullmäktige resp. inom kommunförbundets styrelse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksbanksfullmäktige (majoriteten) har inte någon erinran
mot de fram­lagda förslagen, vilka anses vara en naturlig utbyggnad av det
numera täm­ligen allmänt accepterade systemet med offentlig representation inom
ban­kerna. Fullmäktige anser att det är värdefullt att systemet med offentliga
ledamöter har tillfört bankstyrelsema personer som har en allmän bak­gmnd av
erfarenhet i samhällsfrågor och är oberoende av den normala pro­ceduren för
utväljande av styrelseledamöter. Det samhällsinflytande inom bankerna som
skapas på detta sätt är av ett helt annat slag än den kontroll som direkt
utövas av kreditpolitiska myndigheter och tillsynsmyndigheter och utgör inte
någon ersättning för denna. Enligt fullmäktige är det inte självklart att
skälen för systemet med offentliga styrelseledamöter är gilti­ga enbart för
privata bankaktiebolag och inte för sparbanker och förenings­banker. Förslaget
att tillsätta offentliga styrelserepresentanter i Sparban­kernas Bank och
Föreningsbankernas Bank kan möjligen ses som etl expe­riment i att utsträcka
systemet även till bankinstitut med andra ägarförhål­landen. Förslaget att
införa statliga styrelseledamöter också i regionala styielser framstår som en
anpassning till storbankernas organisation. Till­sättandet av styrelseledamöter
i de båda minsta affärsbankerna innebär in­te något annat än en tillämpning av
redan fastlagda regler. - Av större principiellt intresse är förslagen att av
regeringen utsedda ledamöter skall kunna deltaga i alla beslut av
delegatgrupper på direktionsnivå och att av kommunerna utsedda ledamöter skall
ingå i konlorsstyrelsema. Fullmäkti­ge framhåller att i praktiken blir de
offentliga representcinternas inflytande i hög grad beroende av deras
möjligheter att anslå tillräcklig tid till uppdra­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO framhåller att en utökad samhällelig kontroll och
styrning av affärs­bankerna är ett led i strävan efter en mer planmässig
utveckling av närings­livet. En vidgad samhällspåverkan av affärsbankernas
verksamhet bör ske på olika sätt varav en effektivisering och utökning av
systemet med offent­liga styrelserepresentanter är ett. LO tillstyrker därför
förslägen i prome­morian. LO understryker vikten av att de offentliga
styrelseledamöterna ges också reella möjligheter atl delta i arbetet på
direktionsnivå eller mot­svarande. Därför bör vidtas åtgärder som skapar reella
förutsättningar för ett meningsfullt deltagande i detta arbete. Avsikten med
offentliga styrel­seledamöter är enligt LO att dessa på ett övergripande plan
skall bidra till en förbättrad information som underlag för en effektivare
näringspolitik och att de skall utgöra ett led i en effektivare styrning av
näringslivet i en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lighet med de näringspolitiska intentionerna. För att
detta skall fungera be­hövs en kontinuerlig kontakt mellan de offentligt
utsedda styrelseledamö­terna på central och regional nivå och de instanser som
har det ledande an­svaret för näringspolitiken. En utökad offentlig
representation i bankerna bör också innebära att de offentligt utsedda
ledamöterna i väsentligt större utsträckning än hittills ges vägledning och
samhälleligt stöd i sitt arbete. Vidare bör ett för ledamöterna gemensamt
sekretariat upprättas där de kan få hjälp med mindre utredningar,
statistikinsamling m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även TCO tillstyrker promemorieförslagen och framhåller
att de är en konsekvens av den tidigare knäsatta principen om direkt insyn och
infly­tande i bankema genom offentliga styrelseledamöter. Det är väsentligt att
till samhällsrepresentanter utses personer som kan ägna uppgiften en bety­dande
och kontinuerlig arbetsinsats. Även om avgörande av kreditgiv­ningsfrågor är
bankernas viktigaste uppgift bör samhällsrepresenlanterna delta i
beslutsorganens övriga arbete i samma utsträckning som andra leda­möter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska hunknuinnaförbundet
anser också att det är befogat att utöka den offentliga representationen på sätt
som föreslås i promemorian. Även om behovet av insyn och beslutsmedverkan i kreditgivningen
aren central beståndsdel av bankverksamheten kan enligt förbundet ledamolskap i
bankstyrelse och andra beslutsorgan inte begränsas till att vara &amp;quot;kontrol­lant&amp;quot;
för ett visst avsnitt av verksamheten. De offentliga styrelserepresen­tanterna
får givetvis vara beredda att ta samma ansvar för verksamheten som helhet som
övriga styrelseledamöter. Förbundet framhåller att ut­vecklingen mot att allt
mer vittgående frägor numera avgörs på regional ni­vå också finns i större
sparbanker och inom föreningsbanksrörelsen. 1 de affärsbanker som hunnit längst
i detta avseende har - såsom anges i pro­memorian — de regionala enheterna stor
självständighet inte bara vad be­träffar kreditgivningen. utan också i frågor
som t. ex. utlandsengagemang, fond- och notariatrörelse samt organisation och
personaladministration. Detta hindrar inte att bankernas direktioner och
motsvarande beslutsorgan såväl nu som i fortsättningen har ett betydande reellt
inflytande både på in­riktningen av bankverksamheten i stort och i enskilda
frågor. Dessa förhål­landen är anledningen till att förbundet i samband med
utvärderingen av försöksverksamheten med facklig representation i bankstyrelsema
fram­fört krav på att representation för de anställda skall vidgas till att
omfatta jämväl nämnda organ. Om den föreslagna kommunala representationen i de
lokala kontorsstyrelserna skulle innebära, att dessa får ökad betydelse och
därmed en på sikt stärkt ställning, så kan detta aktualisera frågan om
representation för de anställda även på kontorsstyrelsenivå. Förbundet
förutsätter vidare atl den information, som behövs för alt de offentliga le­damöterna
skall kunna fullgöra sina uppdrag, även kommer personalrepre­sentanterna och
övriga styrelseledamöter till del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska koinniunförbundet (majoriteten inom förbundets
styrelse) till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styrker förslaget om kommunalt utsedda ledamöter i affärsbankernas
lo­kalstyrelser. Det framhålls att möjligheten till kommunalt inflytande i PK-bankens
förvaltning också är motiverad. Den föreslagna kommunala representationen bör
bli värdefull för både kommun och bank. Förbundet finner från kommunal synpunkt
inte någon erinran mot övriga förslag i pro­memorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PK-banken
ställer sig i princip positiv till den föreslagna utbyggnaden av systemet med
offentliga styrelseledamöter. Vissa erinringar av praktisk natur som har
samband med PK-bankens organisation redovisas i det föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankinspektionen framhåller att de offentliga
styrelseledamöterna lik­som de övriga är ansvariga för att bankrörelsen drivs
rationellt och lön­samt. Med den ställning av halvofficiella organ som bankerna
sedan gam­malt haft och i ännu högre grad kommit att inta med
samhällsutvecklingen under senare årtionden är det numera en självklarhet att
de bolagsstämmo-valda ledamöterna även verkar för att samhällets intressen
beaktas i ban­kens verksamhet. I fråga om bankinspektionens tillsyn görs ingen åtskill­nad
mellan de offentliga styrelseledamöterna och de stämmovalda. Inspek­tionen
anser att utvecklingen med delegering av ärenden från bankstyrel­sen till
regionala och lokala organ inte varit till nackdel för de offentliga styrelseledamöternas
möjligheter till inflytande. Härigenom har nämligen en lång rad tidskrävande
och även i övrigt tyngande rutinärenden avlastats frän centralstyrelserna till
förmån för en grundligare behandling av centra­la frågor rörande bankens policy
och de viktigaste kreditärendena. Det sagda innebär inte något hinder för att
ge de offentliga styrelseledamöterna vidgade befogenheter eller att fördjupa
den offentliga representationen till regional och lokal nivå. De offentliga representanterna
på dessa nivåer har dock att följa centralstyrelsens generella instruktioner
och de beslut som fattas av bankstyrelsen eller annat överordnat organ till
vilket beslutande­rätt delegerats. I vilken utsträckning rätten att delta och
få insyn begagnas kommer att bero på olika praktiska förhållanden, i första
hand den offentli­ga representantens möjligheter att offra lid för uppdraget
men också på de praktiska förutsättningarna att tillkalla honom vid brådskande
beslut. Att bankerna på olika nivåer måsle ha en beredskap till snabba ståndpunktsla­ganden
är en självklarhet. I den mån en offentlig representant inte har praktiska
möjligheter all delta i besluten, skall han givetvis kunna få full in­syn i
efterhand. De överlag goda erfarenhetema av de offentliga represen­tanternas
deltagande i beslutsprocesserna ger anledning förmoda atl hithö­rande praktiska
frågor skall kunna lösas på elt smidigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankorganisationerna ställer sig som förut har nämnts
avvisande till för­slagen i promemorian. Svenska bankföreningen anför att
gällande lagbe­stämmelser ger det allmänna en total insyn i bankerna och
fullgoda möjlig­heter att i olika hänseenden påverka deras verksamhet. Enligt
föreningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;finns inte tillräckliga sakskäl för de i promemorian
framförda förslagen. I fråga om näringspolitiken har inte från något håll
hävdats att bankernas uppträdande har gått emot av samhället uppställda mål.
Beträffande regio­nalpolitiken har de sakkunniga myndigheterna veterligen inte
funnit anled­ning till någon kritik mot bankernas medverkan. Tvärtom är
principen den att statligt regionalpolitiskt stöd normalt kommer ifråga endast
på villkor att även stödföretagets bank vill medverka med kredit. Denna princip
skul­le vara otänkbar om myndigheterna ansåg bankernas bedömningar och
uppträdande stå i strid med samhällets intresse. Bankernas instruktioner, som
successivt fastställs under medverkan av de offentliga ledamöterna och tillställs
bankinspektionen, ger klart besked om vilka ärenden som de­legerats till andra
organ än styrelsen. Offentlig styrelseledamot har i prak­tiken en vidsträckt
möjlighet att påfordra att ett ärende, som har delegerats till annat organ inom
banken, skall återföras till styrelsens beslutanderätt. Han har också rätt att
få den information om arbetet i banken som han kan önska. Bankföreningen
framhåller att för bankerna är det naturligt att suc­cessivt möta varje
önskemål från de offentliga styrelseledamöterna om en sådan organisation av
samarbetet att dessa ledamöter kan fylla sin uppgift. Detta kan enligt
bankföreningens mening väl uppnås inom ramen för nuva­rande lagstiftning. De
föreslagna reglerna kan inte undgå att tynga hand­läggningen av åtskilliga
ärenden i bankerna och över huvud försvåra ban­kernas arbete utan att
resultatet ens utifrån promemorians synsätt förbätt­ras i motsvarande mån. De
avsedda förbättringarna skulle - utan dessa negativa verkningar - kunna uppnås
på annat sätt. Vid behov skulle sålun­da kunna ske en mer omfattande
rapportering till styrelsen och — i de fall så anses önskvärt - en starkare
koncentration till styrelsen av praktiskt el­ler principiellt särskilt
betydelsefulla ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska sparbanksföreningen år kritisk mot att
promemorieförslagen har lagts fram utan beskrivning och analys av rådande
förhållanden i bank­väsendet som helhet. Särskilt den ifrågasatta kommunala
representationen i de privatägda affärsbankernas kontorsstyrelser kan påverka
de grundläg­gande balans- och arbetsförhållandena inom banksektorn.
Sparbanksför­eningen avstyrker att departementspromemorian läggs till gmnd för
lag­stiftning utan att konsekvenserna därav för bankverksamheten i sin helhet
utreds. Föreningen har däremot ingen erinran mot att offentlig styrelsere­presentation
införs i Sparbankernas bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sveriges
föreningsbankers förbund anser atl behovet av en utökad of­fentlig
representation inte på elt övertygande sätt har motiverats i prome­morian.
Förbundet motsätter sig att offentliga styrelseledamöter tillsätts i föreningsbanksrörelsens
affärsbank Föreningsbankernas bank. Förenings-banksrörelsens regionala
föreningsbanker har genom sina aktieinnehav det dominerande inflytandet i
Föreningsbankernas Bank. Denna utgör sålunda en integrerad del av den föreningsbankskooperativa
rörelsen med indirekt, representativt inflytande för de lokala
föreningsbankernas 260000 med-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lemmar. Offentlig representation i ett kooperativt ägt
företag har inte tidi­gare ansetts erforderlig annat än i speciella
situationer. Under rörelsens uppbyggnadsskede fanns det sålunda statlig
representation i dåvarande Svenska Jordbrukskreditkassan. Detta berodde
emellertid på att staten försett kassan med en grundfond. 1 samband med att grundfonden
avveck­lades år 1958 upphörde även den offentliga representationen. Banken har
utöver sin funktion som rörelsens centralbank endast en mycket begrän­sad,
traditionell bankverksamhet och hart. ex. endast ett kontor. Vid till­komsten
år 1971 av systemet med offentlig styrelserepresentation i affärs­bankerna
ansågs det uppenbariigen att det inte fanns någon anledning atl utnyttja rätten
all utse offentliga styrelseledamöter i Föreningsbankernas Bank. Enligt
förbundels mening har därefter inle något inträffat som gör del påkallat att
ompröva denna inställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tre
ledamöter Inom riksbanksfullmäktige har reserverat sig mot full­mäktiges beslut
till remissyttrande. Hernelius och Nettelbrandt kan inte biträda förslagen i
föreliggande skick. De menar att förslagen innebär en så omfattande utvidgning
av det nuvarande systemet med offentlig styrelse­representation att det ligger
nära till hands att tala om elt helt nytt system. Enligt de båda reservanterna
företer promemorian brister som försvårar varje försök till granskning. Antalet
kommunrepresentanter, som skall ut­ses, kan inte förutses, då utredning saknas
om hur många styrelser som av­ses verka inom flera kommuner. De kommunalt
utsedda kan komma att bilda majoritet i en del styrelser. De föreslagna kommunrepresentanlema,
som kommer att representera olika meningsriktningar inom en kommun, skall bl.a.
tillvarata kommunens samhällsekonomiska intressen, sådana dessa uppfattas av
dem själva. Det finns därvid en uppenbar risk för sam­manblandning av olika
intressen. Bengtsson anser att del inte på grundval av materialet i promemorian
är möjligt att bedöma de föreslagna åtgärder­nas lämplighet och att
riktlinjerna i promemorian inte oförändrade kan lig­ga till grund för
bestämmelser om offentliga ledamöters representation och befogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fem reservanter inom kommunförbundets styrelse kan inte
biträda att samhällsrepresentationen i affärsbankerna byggs ut till atl även
omfatta medverkan på den regionala nivån samt deltagande i direktionsarbelet.
Särskilt arbetet i direklionema är tidskrävande. 1 praktiken kommer det icke
all visa sig möjligl att lill detta arbete knyta personer med den kapa­citet
och allmänna överblick, som de offentliga ledamöterna förutsätts be­sitta. Det
ursprungliga syftet med atl till bankstyrelsema knyta offentliga representanter
kan sålunda inte tillgodoses. Reservanterna är vidare starkt tveksamma lill förslagel
atl två offentliga representanter, utsedda av kom­munfullmäktige, skall ingå i
varje lokal konlorsstyrelse. En ordning som innebär att särskilt valda
kommunala representanter skulle ha att tillse all &amp;quot;samhällsekonomiska
överväganden i ökande utsträckning&amp;quot; beaktas vid kreditprövningar innebär enligl
reservanternas mening en sammanbiand-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning av skilda intressen. De anser att behovet av den
föreslagna ändringen inte är styrkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jämtlands
Folkbank framhåller att någon offentlig styrelseledamot inte tillsatts i banken
på grund av den mindre omfattningen av verksamheten. Banken har f. n. nio
kontor i Jämtlands län och etl i Stockholm. Sex av kon­toren är belägna på
orter med stagnerande expansion. Krediterna får vara högst 5.5 milj. kr. till
samma låntagare och styrs därmed automatiskt till privatpersoner samt små och
medelstora företag. Den övervägande delen av kreditgivningen avgörs av
centralstyrelsen vars ledamöter represente­rar såväl kommunal verksamhet som
näringslivet. Aktieägarnas antal är så stort som 4 000 och ingen får rösta för
mer än 50 aktier. Något sakligt be­hov att låta banken omfattas av systemet med
samhällsrepresentanter finns inte. Däremot kommer bankens arbete alt försvåras.
Kontorsstyrel­serna har endast 2-3 ledamöter och systemet med
kommunrepresentanter blir därför ohanterligt och effektivitetssänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
bankföreningen har anfört vissa synpunkter pä den närmare ut­formningen och
tillämpningen av regler om en vidgad samhällsrepresenta­tion i affärsbankerna.
Föreningen utgår från att bestämmelsen att regering­en kan förordna att
offentlig styrelseledamot skall ingå i persongrupp till vilken delegerats
styrelseärenden skall - liksom f. n. — användas endast då delegatgruppen består
av styrelseledamöter. I fråga om den föreslagna nya regeln att offentlig
styrelseledamot skall ha generell rätt atl närvara och delta i överläggningarna
när ärende behandlas av därtill särskilt utsed­da styrelseledamöter eller
befattningshavare anför föreningen följande. Of­fentlig styrelseledamot bör i
fortsättningen liksom hittills äga närvara och deltaga i överläggningarna när
ärende, som senare skall avgöras av styrel­sen, förbereds. Frågan är hur långt
närvarorätten därutöver skall sträckas. För att uppnå en reglering som ger
samma sakliga innebörd för alla banker och som inte på ett olyckligt sätt
skapar svårigheter i det praktiska arbetet bör följande beaktas. Gemensamt för
alla banker är atl kreditgivningen in­tar en dominerande plats i verksamheten.
Den offentliga ledamoten kan tänkas i princip ha närvarorätt i delegatgrupp som
beslutar i kreditärenden. Detta rimmar också med uppfattningen atl kreditgivningen
innefattar en form av resursallokering, i vilken samhället kan ha ett intresse.
Kreditbe­sluten i en bank är emellertid så frekventa och av så skiftande valör
att of­fentlig styrelseledamot omöjligen kan närvara vid dem alla. Riktpunkten
bör vara atl närvarorätten å ena sidan inle skall utsträckas så långt att ar­betets
fortgång i banken hämmas och å andra sidan inte begränsas så myc­ket att det
tänkta syftet med närvarorätten förfelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankföreningen förutsätter att syftet med närvarorätten
framför allt skall vara att den offentliga ledamoten får tillfälle att sätta
sig in i och bli förtro­gen med kreditärenden av särskild praktisk och/eller
principiell betydelse. Ett kriterium för sådana ärenden synes vara antingen att
ärendet skall slut­ligt avgöras av styrelsen själv — i den delen räcker
nuvarande rätt för of-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fentlig styrelseledamot att närvara och deltaga i
överläggningar vid bered­ning av styrelseärenden - eller att beslutanderätten
har anförtrotts en de­legatgrupp närmast under styrelsen. 1 en sådan
delegatgrupp bör en offent­lig ledamot utifrån promemorians åskådning
tillerkännas närvarorätt. En delegatgrupp på denna nivå avgör ofta inte endast
kreditärenden. Gruppen kan även ha anförtrotts att besluta i andra
kvalificerade ärenden. Regeln bör därför enligt bankföreningen innehålla att en
offentlig styrelseledamot äger närvara och delta i överläggningarna i sådan
delegatgrupp närmast un­der styrelsen, vars uppdrag huvudsakligen avser
kreditärenden. Denna re­gel skulle inte täcka andra från det allmännas synpunkt
viktiga ärenden, om de skulle utgöra det huvudsakliga innehållet i uppdraget
för någon dele­gatgrupp. Sådana ärenden hör dock redan till följd av sin
karaktär till sty­relsens egen beslutsfär. Dessa ärenden har inte heller sådan
frekvens att de på den grund behöver delegeras till andra organ. Genom sin
medverkan i styrelsen får offentlig styrelseledamot därför i stor utsträckning
möjlighet att påverka beslutsfattandet i dessa ärenden. Med hänsyn till
ärendenas karaktär kan en eventuell delegering förutsättas regelmässigt ske
endast till en regionstyrelse eller likvärdigt organ. Det är en av
kärnpunkterna i promemorian att de offentliga ledamöternas medverkan och insyn
i be­slutsprocessen f. n. kan blibegränsad just genom delegering ut i regioner­na.
Från den offentliga styrelseledamotens synpunkt bör en sådan delege­ring
normalt inte möta någon erinran. Offentlig ledamot har emellertid i praktiken
en vidsträckt möjlighet att päfordra att ett ärende, som delege­rats till annat
organ inom banken, skall återföras till styrelsens beslutande­rätt. 1 sista
hand kan han påkalla bankinspektionens prövning av delege-ringsbeslutet. Vad
bankföreningen anfört om närvarorätt för offentlig sty­relseledamot bör äga
motsvarande tillämpning för särskild samhällsrepre­sentant i regionstyrelse och
regiondirektion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
bankföreningen bör i lagen inte anges att samhällsrepresenlan­terna skall
särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamhe­ten, eftersom
det är grundläggande för samarbetet i styrelser och delegat­grupper att de
olika ledamöterna inte anser sig tillhöra skilda fraktioner med olika mål.
Föreningen utgår från att de nya samhälls- och kommun­representanterna skall
uppfylla samma kvalifikationskrav som ställts upp för de offentliga
styrelseledamöterna och att samråd sker med banken in­nan förordnande sker.
Person som är huvudman i sparbank eller på annat sätt engagerad i annat
bankinstitut bör inte få komma i fråga som företrä­dare för det allmänna i
affärsbank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några banker har tagit upp frågor som närmast rör resp.
bank. Skandi­naviska Enskilda Banken lämnar vissa uppgifter om bankens tre
central­kontorsstyrelser. Vid varje veckosammanträde ges en redogörelse för
verksamheten under den gångna veckan, omfattande utvecklingen av bankens
kassaställning, valutaläget och deltagande i emissioner på svensk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och utländsk kapitalmarknad samt andra frågor av större
betydelse eller intresse. Vidare finns vid dessa tillfällen protokollen från de
dagliga direk­tionssammanträdena jämte bilagor tillgängliga och cirkulerar
mellan delta­garna. Dessa kan då begiira att i direktionen avgjorda ärenden
skall be­handlas också i centralkontorsstyrelsen eller i bankstyrelsen.
Därigenom kan styrelsens medlemmar hålla en löpande uppsikt över den kreditgivning
som beslutas i respektive direktion. Vid veckosammanträdena lämnas även en
orientering om verksamheten inom de båda övriga regionerna ge­nom föredragning
av protokollen från föregående veckosammanträde där. Genom att de offentliga
styrelseledamöterna deltar i centralkontorssty­relsernas sammanträden har den
offentliga representationen fått en större omfattning och en mera långtgående
reell innebörd i Skandinaviska Enskil­da Banken än i de övriga bankerna. Mot
bakgrund av redan existerande möjligheter att i samband med centralkontorsstyrelsernas
veckosamman­träden löpande följa direktionsarbetet finns enligt banken inte
något egent­ligt behov för de offentliga ledamöterna att närvara vid
direktionssamman­träden. Banken framhåller att formerna för hur direktionens
avslagsbeslut i kreditärenden skall komma till centralkontorsstyrelsens
kännedom är en fråga som kan lösas inom ramen för nuvarande system.
Direktionsledamö­ternas arbete med de löpande bankärendena - kundkontakter,
förhand­lingar, affärsavslut, resor etc. - nödvändiggör att det dagliga
direktions­sammanträdet normalt begränsas till en koncentrerad genomgång av de
frågor, i vilka gemensamt, protokollfört beslut krävs. Vid oförändrade an­språk
på effektivitet och kundservice kan en förlängning inte medges av den tid som
dessa befattningshavare är engagerade i interna sammanträ­den. Vidare synes
principen om styrelseledamöternas likställdhet leda till att även övriga
ledamöter i centralkontorsstyrelsen borde ges rätt att när­vara vid
direktionens sammanträden. En sådan utveckling av arbetsfor­merna skulle vara
mycket olycklig. Banken ser helst att närvarorätt för of­fentlig
styrelseledamot i direktionen undviks. I övrigt hänvisar banken i denna del
till Svenska bankföreningens remissyttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett annat
organisatoriskt särdrag för Skandinaviska Enskilda Banken är att banken är
ensam bland de svenska bankerna om att ha mer än en verk­ställande direktör.
Antalet är f n. fyra. varav en är förste verkställande di­rektör och de övriga
chefer för var sitt centralkontor. Bankstyrelse som be­gagnar den i banklagen
inskrivna möjligheten att utse flera verkställande direktörer har att årligen
meddela föreskrifter om arbetsfördelningen mel­lan dem. Det sker i en särskild
instruktion, i vilken regler ges om varje verkställande direktörs särskilda
funktioner och om formerna för samråd mellan de verkställande direktörerna. För
dem och deras ställföreträdare används därvid den gemensamma beteckningen
verkställande ledningen. Från 1976 års bolagsstämma avses denna beteckning bli
reserverad för de fyra verkställande direktörerna. Banken framhåller att de
verkställande di­rektörerna varken enligt nuvarande instmktion eller i den
kommande och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;varken enskilt eller såsom ett kollegium har någon från
styrelsen delegerad beslutanderätt utöver vad som ligger i uppdraget att vara
verkställande di­rektör. Inte heller när det gäller att lörbereda
styrelseärenden har verkstäl­lande ledningen andra uppgifter än som ligger i
varje medlems uppdrag så­som verkställande direktör. Banken ser allvarligt på
förslaget om närvaro­rätt vid verkställande ledningens sammanträden. Om
förslaget genomförs, skulle det innebära att den nya lagstiftningens sakliga
innebörd blev vä­sentligt mera långtgående för Skandinaviska Enskilda Banken än
för övriga banker genom att en offentlig representant därigenom skulle sättas
in di­rekt i den verkställande funktionen i banken. Till en verkställande direk­törs
uppgifter hör givetvis att fatta beslut i för banken gemensamma ange­lägenheter,
däribland riktlinjer för verksamheten inom olika rörelsegrenar. 1 stor
utsträckning kommer sådana beslut att avse antingen vad som i så­dant hänseende
skall föreslås styrelsen eller hur styrelsens beslut i dessa frågor skall
genomföras. Det är inte riktigt att säga att verkställande direk­tören därvid
utövar delegerad beslutanderätt i bankärenden eller att han såsom därtill
särskilt utsedd förbereder styrelseärenden. Framför allt före­ligger det inte
någon skillnad i uppgiftens natur beroende på om den tillde­las en eller flera
personer. I instruktionen för verkställande ledningen talas om sammanträden
mellan de verkställande direktörerna, som skall hållas i regel varje vecka.
Någon bundenhet vid vissa former kan dock inte accep­teras när det gäller
kontakterna mellan de verkställande direktörerna, ef­tersom kontakterna till
frekvens, tidpunkt och längd kommerall bli styrda av den ström av frågor som
verkställande direktörerna får att ta ställning till under sitt gemensamma
ansvar. De kommer även därvidlag att vara i samma situation som en ensam
verkställande direktör och regler om när­varorätt vid deras behandling av
gemensamma ärenden skulle möta samma praktiska problem som i hans fall. Banken
hemställeratt närvarorätt för of­fentlig ledamot i Skandinaviska Enskilda
Bankens verkställande ledning in­te tas med i det slutliga förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska Handelsbanken anför att vid sidan av
centralstyrelsen och dess beredning samt regionbanksstyrelserna och regionbanksdirektionerna
finns inom banken ett mycket stort antal internt tillsatta arbetsgrupper, som
allt efter behov bildas för att handlägga olika i den löpande bankverk­samheten
förekommande ärenden. Det kan vara projektgrupper för ut­formning av arbelsmtiner,
för data- och systemfrågor, för byggnadsfrågor, för marknadsföringen m. m.
Sådana arbetsgrupper tillsätts inte av styrel­sen och är alltså inte heller delegatgrupper
enligt 74 § andra stycket bankla­gen. Enligt lydelsen av de nu föreslagna bestämmelsema
skulle emellertid de offentliga representanterna ha möjlighet alt delta också i
arbetet inom sådana grupper. Detta skulle innebära avsevärda praktiska olägenheter.
Dessa grupper måste bl.a. kunna sammanträda med mycket kort varsel. De frågor
de behandlar faller dessutom vid sidan av syftet med den utöka­de offentliga
representationen. Enligt banken bör bestämmelserna därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;utformas så att det framgår, att avsikten är att de
offentliga representanter­na skall närvara och delta i överläggningar enbart
vid sammanträde med persongrupp som utsetts av styrelsen. Banken menar vidare
att det kan fin­nas delegatgrupper, dvs. grupper som utsetts av styrelsen, i
vilkas arbete samhällsrepresenlanterna knappast har intresse av att delta. Vid
centrala huvudkontoret i Handelsbanken finns sålunda en administrativ
förvaltning inrättad för beslut i främst vissa mindre viktiga personalärenden
och smär­re investeringsärenden. Instruktion för denna förvaltning fastställs
av centralstyrelsen. I instruktionen fastställes också vilka tjänstemän, som
skall delta i olika beslut. Med tanke på fall av denna typ bör bestämmelser­na
utformas på sådant sätt. att det klart framgår att samhällsrepresentan-terna.
när så av myndigheterna anses lämpligt, endast skall ingå i vissa de­legatgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser berör särskilt förslaget att kommun
skall ha rätt att utse representanter i affärsbankernas kontorsstyrelser.
Bankinspektio­nen framhåller att bankstyrelserna i en del fall kanske ser sig
nödsakade att utse fler &amp;quot;egna&amp;quot; ledamöter än som eljest är motiverat
för att balansera en kommunal dominans. Saken skulle kunna få särskild
aktualitet, när lokal­styrelsen är gemensam för kontor i fler än två kommuner.
Även kostnads­aspekten bör beaktas i den praktiska tillämpningen. Vidare kan
tillgången till lämpliga kandidater våra begränsad på grund av att många kommunal­män
är engagerade i sparbanksrörelsen. Inspektionen ifrågasätter om inte den
avsedda bestämmelsen kunde få den lydelsen att. om kontorsstyrelse är gemensam
för kontor i mer än en kommun, fullmäktige i de två kommu­ner som har det
största invånarantalet äger förordna vardera en ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
bankföreningen anser att två företrädare för kommunen är en alltför omfattande
kommunal representation, om en kontorsstyrelse består endast av några fä
ledamöter. En lämpligare regel är att kommun skall äga utse två ledamöter, om
antalet övriga ledamöter i kontorsstyrelsen uppgår till minst fyra och i andra
fall endast en ledamot. Bankföreningen påpekar vidare att i åtskilliga
kontorsstyrelser är redan i dag kommunala befatt­ningshavare och förtroendemän
ledamöter. Skulle i dessa fall kommunen dessutom utse särskilda representanter,
skulle ledamöterna av detta slag kunna bli oproportionerligt många och framför
allt skulle det totala antalet ledamöter i det särskilda fallet kunna bli
alltför stort. Bankföreningen, som förutsätter att den kommunala
representationen i konlorsstyrelsema skall bli föremål för samråd med bankema.
utgår ifrån att i här avsedda fall kom­munen skall låta anstå med motsvarande
val av kommunrepresentant till dess den av banken utsedde avgår. Enligt
bankföreningen är en bestäm­melse härom önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PK-banken anför att dess från Kreditbanken övertagna
kontorsrörelse bl.a. omfattar ett 80-tal avdelningskontor med egna styrelser.
Antalet le­damöter av dessa styrelser är f. n. ca 380 eller inemot fem per
styrelse i ge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nomsnitt. I flera fall är antalet endast tre. Ett 70-tal
personer representerar den primärkommunala sektorn i egenskap av
chefstjänstemän eller för­troendevalda. Landstingen är representerade genom 17
ledamöter. Den kunskap dessa personer genom sin goda kännedom om ortens
ekonomiska förhållanden och sin allmänna erfarenhet av ekonomiska frägor
tillfört dessa styrelser har visat sig mycket värdefull för banken. Konkreta
kredit­ärenden dominerar kontorsstyrelsernas föredragningslistor och bankpoli-cyfrågor
av större räckvidd förekommer knappast. Goda insikter hos samtliga ledamöter i
företagsekonomiska och samhällsekonomiska fråge­ställningar är nära nog en
nödvändighet sett ur bankens synvinkel. Detta torde också vara en förutsättning
för att en representation i kontorsstyrel­serna skall te sig meningsfull frän
kommunernas synpunkt sett. Erfarenhe­terna visar att styrelserna för mindre
avdelningskontor inte behöver ha fler ledamöter än tre föratt frågorna skall
bli tillräckligt belysta. I det perspek­tivet torde en kommunrepresentant vara
till fyllest på vissa platser. Enligt banken kan en kvotregel vara att föredra
framför förslaget att två ledamö­ter skall utses. En annan för banken väsentlig
fråga är om den kommer att få förslagsrätt när det gäller val av kommunala
styrelseledamöter. I varje fall synes det önskvärt att få någon form av
övergångsbestämmelser, som gör det möjligt för nuvarande kommunrepresentanter
att sitta kvar i styrel­serna. Skulle ytterligare kommunrepresentanter utses
finns det fisk för kommunal överrepresentation, vilket inte torde vara avsikten
med försla­get. Det sagda har enligt banken motsvarande giltighet i fråga om
region­styrelserna. I tre av dessa finns redan representanter för den
offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det år 1971 införda systemet med offentliga
styrelseledamöter i de pri­vata affärsbankernas styrelser syftade till att ge
samhället möjlighet till di­rekt medverkan i och inflytande över bankernas
beslut i fråga om såväl fi­nansieringsverksamhetens allmänna inriktning,
enskilda kreditfrågor som andra från samhällets synpunkt viktiga ärenden.
Reformen innebar att re­geringen fick möjlighet att tillsätta högst tre
styrelseledamöter i varje af­färsbanks styrelse. Med anledning av
sammanslagningen av Skandinavis­ka Banken och Stockholms Enskilda Bank
utvidgades år 1972 rätten att ut­se offentliga ledamöter till att avse högst
fem sådana ledamöter. Vidare gäller att offentlig ledamot har rätt att delta i
beredning på direktionsnivå av ärenden som senare skall avgöras av bankens
styrelse. F. n. finns of­fentliga styrelseledamöter i nio av de tretton privata
affärsbankerna. I var och en av de sex provinsbankerna - Wermlandsbanken.
Sundsvallsban­ken. Skånska Banken. Östgötabanken. Skaraborgsbanken och Uplands­banken
- ingår en offentlig styrelseledamot i bankens styrelse. Vidare finns två
offentliga styrelseledamöter i Svenska Handelsbanken och i Gö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tabanken samt fem i Skandinaviska Enskilda Banken, därvid
tre av leda­möterna även ingår i centralkontorsstyrelsen i Stockholm. Göteborg
resp. Malmö. Offentliga styrelseledamöter har däremot hittills inte utsetts i
Jämtlands Folkbank, Bohusbanken, Sparbankernas Bank eller Förenings­bankernas
Bank.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 en inom finansdepartementet upprättad promemoria (DS Fi
1975: 12) angående utökad offentlig representation i affärsbankerna har lagts
fram förslag om en utbyggnad av samhällsrepresentationen i affärsbankerna i
syfte att ytterligare förbättra samhällets möjligheter till insyn i och infly­tande
över beslutsfattandet inom affärsbankerna. Innan jag går in närmare på dessa
förslag vill jag i korthet beröra den allmänna bakgrunden till sy­stemet med oö&amp;quot;entliga
styrelseledamöter i affärsbankerna och till de i pro­memorian framlagda
förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En förutsättning för att den samhällsekonomiska
utvecklingen skall fort­gå efter de riktlinjer som bestäms av statsmakterna är
att samhället har er­forderiigt inflytande över landets kreditväsende.
Samhället har därför på olika vägar skaffat sig en stark ställning på den
svenska kredit- och kapital­marknaden. Detta har skett bl. a. genom
tillskapande av AP-fonderna och genom direkt ägande av kreditinstitut, främst PK-banken
och investerings­banken. Även den privata banksektorn styrs och kontrolleras i
betydande grad från samhällets sida. Genom olika penningpolitiska åtgärder kan
riks­banken påverka bankernas kreditgivningsförmåga och placeringsinrikl-ning.
Vidare kontrollerar bankinspektionen fortlöpande all bankerna dri­ver sin
verksamhet inom de ramar som anges i banklagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den nyckelroll som affärsbankerna har på
kreditmarkna­den är det helt naturligt av särskilt intresse för samhället att fä
inflytande i och kontroll över dessa bankers verksamhet. Affärsbankerna har
tilldelats flera betydelsefulla uppgifter som exekutiva organ för statens
ekonomiska politik. De handlägger sålunda bl. a. ärenden inom ramen för
valutaregle­ringen. Vidare spelar affärsbankerna en central roll inom
näringspolitiken. Detta har självfallet sin grund i att bankerna genom sin kreditgivning
och övriga verksamhet deltar i beslut som kan ha stora återverkningar på den
näringspolitiska utvecklingen i landet eller i större eller mindre regioner. Därttll
kommer det inflytande affärsbankerna häröver näringslivet genom den nära
förbindelse - via styrelserepresentation eller på annat sätt - som finns mellan
bankerna eller dessa närstående investmentbolag och många både större och
mindre företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 departementspromemorian läggs fram förslag som innebär
en bredd­ning och fördjupning av systemet med samhällsrepresentanter i
affärsban­kerna. 1 promemorian föreslås att det skall bli möjligl för
regeringen att till­sätta samhällsrepresentanter också i de s. k.
regionstyrelser som under se­nare år har inrättats i några av de stora affarsbankema
och till vilka ban­kens styrelse har delegerat betydande delar av sin
beslutanderätt. Det föreslås också att offentlig ledamot i bankens styrelse
skall få generell rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att närvara och delta i överläggningarna inom direktion
eller annat organ och således inte som f. n. endast när styrelseärende
förbereds. Motsvaran­de rätt föreslås för samhällsrepresentant i
regionstyrelse. I promemorian föreslås också att kommunfullmäktige i kommun där
affärsbanks lokalkon­tor är beläget skall fä rätt att utse högst tvä ledamöter
i kontorsstyrelsen. Såväl samhällsrepresentanterna i regionstyrelserna som de kommunvalda
ledamöterna skall - i enlighet med vad som gäller för de offentliga ledamö­terna
i huvudstyrelsen - ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets
intressen beaktas i bankens verksamhet. Det föreslås vidare att systemet med
offentlig representation i affärsbankerna skall få vidgad tillämpning på så
sätt att offentliga styrelseledamöter skall tillsättas även i de båda minsta
affärsbankerna liksom i Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank samt att
samhällsrepresentation skall finnas också i PK-bankens re­gionstyrelser och lokalkontorsstyrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen har riksbanksfullmäktige lämnat
förslagen utan erinran. Fullmäktige ser dessa som en naturlig utbyggnad av det
numera allmänt accepterade systemet med offentlig representation i affärsbanker­na.
Även LO. TCO och bankmannaförbundet. liksom PK-banken, tillstyr­ker förslagen.
Kommunförbundet tillstyrker förslaget om kommunal representation i
lokalkontorsstyrelserna och har inte någon erinran mot övriga förslag i
promemorian. Bankinspektionen ser inte något hinder för att ge de offentliga
styrelseledamöterna vidgade befogenheter eller att för­djupa den offentliga
representationen till regional och lokal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från bankhåll riktas kritik mot förslagen i promemorian.
Svenska bank­föreningen anser att det inte finns tillräckliga sakskäl för
förslagen. Svens­ka sparbanksföreningen har ingen erinran mot alt offentlig
styrelserepre­sentation införs i Sparbankernas Bank men avstyrker i övrigt
promemorie­förslagen. Även Sveriges föreningsbankers förbund avstyrker
förslagen och motsätter sig vidare att offentlig styrelseledamot tillsätts i
Förenings­bankernas Bank. En minoritet inom riksbanksfullmäktige resp. inom kom­munförbundets
styrelse har också en negativ inställning till promemorie­förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag anföra följande. Den statliga
representationen i af­färsbankernas styrelser har nu fungerat i inemot fem år.
1 stort sett har det­ta försök att genom offentliga styrelseledamöter skapa
direkt insyn och medverkan från samhällets sida i de privatägda affärsbankernas
beslut och politik slagit väl ut. De offentliga ledamöterna, som har utvalts
bland per­soner med väl dokumenterade kunskaper i samhällsfrågor, har kunnat
till­föra bankstyrelserna kunskap och information från sina intresseområden. De
farhågor som från bankhåll uttalades innan reformen beslutades, bl. a. i fråga
om risk för splittring i styrelsernas arbete och för misstroende mellan
styrelseledamöterna, har sålunda inte besannats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är väsentligt att samhällsrepresentanterna kan följa
verksamheten i banken även i fråga om andra viktigare ärenden än sådana som
avgörs av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styrelsen. I 1970 års proposition om införande av
offentliga styrelseleda­möter i affärsbankerna (prop. 1970: 141) förutsatte jag
sålunda att varje of­fentlig styrelseledamot skulle aktivt följa bankens
verksamhet och hålla sig informerad om handläggningen av viktigare ärenden även
om de besluta­des av annat organ i banken än styrelsen. I två hänseenden
infördes, som jag redan berört, regler som ger offentliga styrelseledamöter
möjlighet att utanför styrelsesammanträdena delta i arbetet inom banken. Enligt
den ena regeln har offentlig styrelseledamot - om det finns flera, den som för­ordnas
av legeringen - rätt att närvara och delta i överläggningama när ärende, som
senare skall behandlas av styrelsen, förbereds av därtill sär­skilt utsedda
styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. Den and­ra regeln somjag
syftar på ger regeringen rätt att förordna att av styrelsen lämnat uppdrag att
avgöra ärenden i stället för styrelsen skall omfatta ock­så offentlig
styrelseledamot. Bestämmelsen var föranledd av de speciella
organisationsförhållandena inom Skandinaviska Banken och har tillämpats endast
på denna bank och den efter bankens sammanslagning år 1971 med Stockholms
Enskilda Bank bildade banken. Skandinaviska Enskilda Ban­ken. Genom att
utnyttja denna bestämmelse har det varit möjligt att låta en offentlig
styrelseledamot ingå i envar av de tre regionala centralkontorssty­relser med
stor självständighet som finns i denna bank. Detta har också varit motiverat
med hänsyn till att de tre centralkontorsstyrelserna i övrigt består av
ledamöter som också ingår i centralstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nyss berörda regeln om möjlighet för bankstyrelserna
att delegera sin beslutanderätt till direktioner och kreditutskott och till
regionala eller lokala styrelser har utnyttjats i stor utsträckning. Delegeringens
art och omfattning i de olika bankerna skiftar dock beroende på bankstyrelsens policy
och bankens organisatoriska uppbyggnad. 1 en instruktion som sty­relsen
fastställer för ett år i sänder skall i detalj anges vilka befogenheter de
olika delegatgrupperna har. Styrelsen följer via ett rapportsystem hur den
överlåtna beslutanderätten har utövats av de olika delegatgrupperna. I
praktiken kan bankstyrelsen knappast ändra på beslut som har fattats på lägre
nivå. Följden härav är att de offentliga styrelseledamöternas möjlig­heter att
påverka beslutsfattandet i banken minskas i samma mån som sty­relsen har
delegerat beslutanderätt till andra organ. Det sagda innebär att det finns skäl
att bredda det allmännas representation i bankerna. Behovet av att bygga ut det
nuvarande systemet med samhällsrepresentanter i ban­kerna framträder särskilt
tydligt mot bakgrund av den betydande delege­ring av styrelseärenden som inom
storbankerna sker till regionala styrel­ser. Som framgår av det föregående är
frågan redan löst såvitt gäller Skan­dinaviska Enskilda Banken i vars tre
centralkontorsstyrelser en offentlig styrelseledamot ingår. De organisatoriska
ändringar som har skett i de bå­da andra privata storbankerna — Svenska
Handelsbanken och Götabanken - sedan lagstiftningen om offentliga
styrelseledamöter trädde i kraft inne­bär att också i dessa banker har
inrättats delegatgrupper med stor själv-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ständighel som leder verksamheten inom ett större
geografiskt område. Under Svenska Handelsbankens styrelse finns sålunda nu åtta
stycken re­gionbanker och till var och en av dessa är knuten en regionbanksslyrelse
bestående av regionbankschefen och ett antal andra personer som utses av
huvudstyrelsen. Regionbanksstyrelserna har f.n. generell möjlighet atl bl. a.
lämna kredit på en hand upp till 15 milj. kr. och. beträffande kredit lill stat
och kommun, upp till 40 milj. kr. 1 Götabanken finns numera tre regio­nala
förvaltningar. 1 en av dessa finns i spetsen en styrelse bestående av personer
både inom och utom banken. 1 spetsen för var och en av de båda andra förvaltningama
finns en direktion bestående av tjänstemän i banken. Alla tre delegatgrupperna
har en generell kreditlimit som f. n. utgör 5 milj. kr. Enligt min mening bör
nu - i konsekvens med vad som redan gäller för Skandinaviska Enskilda Banken -
införas samhällsrepresentation även i dessa båda bankers regionala topporgan.
Den för Skandinaviska Enskilda Banken tillämpade ordningen enligt vilken
offentliga ledamöter i huvudsty­relsen tillika ingår i de regionala styrelserna
är emellertid inte lämplig för övriga banker. Jag ansluter mig därför till
förslaget i promemorian att i banklagen införs en bestämmelse som ger
regeringen rätt att utse en sär­skild samhällsrepresentant som skall ingå i
regionstyrelse eller annat regio­nalt topporgan och ha till uppgift att verka föratt
samhällets intressen be­aktas i bankens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande regeln om rätt för regeringen att bestämma att offentlig
styrelseledamot skall ingå i delegatgrupp bör som föreslagits i promemori­an
behållas och tillämpas på Skandinaviska Enskilda Bankens centralkon­torsstyrelser
även i fortsättningen. Bankföreningen framhåller att bestäm­melsen därutöver
bör kunna tillämpas om i annat fall viss del av en banks styrelse såsom
arbetsutskott eller under annan benämning fungerar som delegatgrupp. Enligt
bankföreningen bör i lagtexten anges att som förut­sättning för tillämpning av
bestämmelsen skall gälla att delegatgruppen be­står uteslutande av personer som
är ledamöter i styrelsen. Jag vill för egen del framhålla att bestämmelsen
liksom hittills skall kunna tillämpas när -som fallet är med Skandinaviska
Enskilda Banken - ledamöterna i huvud-styrelsen också bildar olika
delegatgrupper. Jag vill dock inte biträda för­slaget om att en absolut
förutsättning skall vara att samtliga delegater är styrelseledamöter. Del kan
nämligen länkas fall där inle alla personerna i delegatgruppen är
styrelseledamöter men där del ändå kan anses befogat alt också en offentlig
styrelseledamot får ingå i gruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viktig fråga är i vilken utsträckning samhällsrepresentanterna
skall ha möjlighet att delta i arbetet inom direktioner och andra persongrupper
med särskilda uppgifter inom en bank. Som förut nämnts gäller f. n. att of­fentlig
styrelseledamot - eller, om flera sådana finns i en bank, den som regeringen
förordnar - har rätt att närvara och delta i överiäggningarna när ärende som
senare skall avgöras av styrelsen förbereds av därtill sär­skilt utsedda
styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. I prop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1970:
141 framhölls att syftet med regeln var att den offentliga styrelseleda­moten
skulle bli i stånd att närmare orientera sig i styrelseärenden som för­bereddes
vid sammanträde inom t.ex. bankens direktion, verkställande ledning eller s. k.
kreditutskott. Om sådan beredning inte förekom i någon enstaka bank avsågs inte
att åstadkomma någon ändring i bankens organi­sation eller arbetsformer.
Förslaget i promemorian att ge samhällsrepre­sentanterna i huvudstyrelser och
regionala styrelser generell rält att närva­ra och delta i överläggningarna när
ärenden behandlas av en särskilt utsedd grupp av personer har ägnats särskild
uppmärksamhet av de mot förslaget kritiskt inställda remissinstanserna.
Invändningarna går närmast ut på att samhällsrepresentanterna har möjlighet att
skaffa sig den önskade infor­mationen från arbetet i direktioner och andra
organ utan att de själva deltar i arbetet samt att den föreslagna ordningen
kommer atl medföra praktiska olagenheter för arbetet inom resp. bank. Med
anledning härav vill jag framhålla att det visseriigen kan vara möjligl för en
offentlig ledamot att genom rapporter i efterhand skaffa sig en tämligen god
överblick över vik­tigare kreditärenden och andra, mera betydelsefulla ärenden
som avgörs av direktioner och andra organ inom banken. Det är emellertid
uppenbart att en samhällsrepresentant på ett helt annat sätt kan påverka
beslutsfat­tandet inom direktion, kreditutskott och liknande organ, om han får
närva­ra vid behandlingen av ärendena där och inte enbart i efterhand får besked
om besluten. I sammanhanget kan erinras om att enligt de delegationsreg­ler som
f. n. gäller för de olika bankernas direktioner och kreditutskott kre­diter till
en och samma låntagare kan beviljas lill betydande belopp, i vissa fall upp
till 15 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört anserjag att det är befogat att vidga samhällsrepresentanternas
möjligheter till insyn i och inflytande på arbetet utanför huvud- och
regionstyrelser för alt de bättre skall kunna fyl­la sin uppgift att verka för
att samhällets intresse beaktas i bankens verk­samhet. En väsentlig fråga är
hur långt samhällsrepresentanternas närva­rorätt skall sträcka sig. Enligt
promemorieförslaget skall dessa, som nämnts, ha närvaro- och yttranderätt vid
sammanträde inom varje person­grupp av styrelseledamöter eller tjänstemän som tillsatts
för att handlägga vissa ärenden, oavsett om beslutanderätten i dessa delegerats
från styrel­sen eller om det är fråga om andra ärenden. Av promemorian framgår emellertid
att förslaget utgår från att närvarorätten i första hand avser di­rektioner,
kreditutskott och andra liknande organ till vilka styrelsen har delegerat
beslutanderätten i viktigare kreditfrågor och andra väsentligare ärenden.
Bankföreningen föreslåratt närvarorätten skall i lag begränsas till att avse
sammanträden dels -som f.n. - med personer som har utsetts att förbereda
styrelseärenden, dels med ledamöter i delegatgrupp som har till huvudsaklig
uppgift att avgöra kreditärenden, dock enbart om delegat­gruppen är verksam
närmast under huvudstyrelsen resp. regionslyrelse. Med anledning härav vill jag
framhålla att samhällsrepresentanten av na-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;turliga skäl måste koncentrera sin medverkan i arbetet
utanför huvudsty­relsen resp. regionstyrelse till direktion eller motsvarande
organ närmast Under styrelsen. Med hänsyn särskilt till att den organisatoriska
uppbygg­naden skiftar mellan olika banker anserjag det emellertid inte lämpligt
att i lag avgränsa samhällsrepresentanternas arbetsområde pä det sätt som
bankföreningen har föreslagit. Offentlig ledamot bör sålunda ha möjlighet att
delta också i sammanträde inom t. ex. särskilda kreditutskott, utlands­förvaltningar
och andra organ i banken, i den mån där behandlas ärende som det finns
anledning alt bevaka därför att samhällsintressen berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankernas kritik mot förslaget på denna punkt grundas till
stor del på farhågor för att samhällsrepresentanternas rätt att medverka i
arbetet utanför styrelsen kan leda till en byråkratisering av arbetsformerna
inom bankerna. Jag anser att dessa farhågor är betydligt överdrivna. Med hän­syn
till att de skilda bankernas organisation är olika och ändras efter hand är det
knappast möjligt att utforma närmare anvisningarom samhällsrepre­sentanternas
medverkan i arbetet utanför styrelsen. Enligt min mening bör det vara möjligt
att på ett smidigt sätt med beaktande av de särskilda för­hållandena i resp.
bank passa in de offentliga representanternas medver­kan i bankarbetet i direktioner
och andra organ. Utgångspunkten skall va­ra bankernas och samhällets gemensamma
intresse för att statsmakternas intentioner i olika hänseenden beaktas. Mot
denna bakgrund bör de offent­liga representanterna i samråd med resp.
bankledning kunna utstaka vissa rikllinjer för hur deras medverkan i arbetet
praktiskt skall ordnas. Direk­tioner och de andra bankorgan det här är fråga om
sammanträder ofta. i vissa fall regelmässigt dagligen. Det är självfallet inte
möjligt för samhälls­representanterna att delta i alla dessa sammanträden.
Genom ett lämpligt rapportsystem bör den berörda offentliga representanten
fortlöpande kun­na hållas underrättad om de viktigare kreditärenden eller andra
ärenden som är under handläggning i banken så att han därigenom kan beredas
till­fälle att infinna sig i banken och lägga fram de synpunkter som han kan ha
i ärendet. De praktiska problem som är förknippade härmed bör kunna lö­sas på
sådant sätt att handläggningen av ärendena inte onödigtvis fördröjs eller
försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis förordar jag atl offentlig
styrelseledamot - eller om flera sådana utsetts, den eller de som regeringen
förordnar - ges rätt att närvara och delta i överläggningarna när ärende
behandlas av därtill sär­skilt utsedda styrelseledamöter eller tjänstemän i
banken, samt alt sam­hällsrepresentant i regional styrelse eller förvaltning
skall ha motsvarande rätt i fråga om därtill knuten direktion eller annat
organ. Regeln bör i fråga om de privata storbankerna självfallet tillämpas så
alt offentlig ledamot i huvudstyrelsen inte deltar i sammanträden till vilka samhällsrepresentant
i regionstyrelse har tillträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till Skandinaviska Enskilda Bankens speciella
organisa­tion finns det anledning att särskilt beröra vad som i dessa hänseen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den bör gälla för denna bank. En självklar konsekvens av
vad jag har an­fört i det föregående är att de offentliga styrelseledamöter i
huvudstyrelsen som enligt regeringens förordnande tillika ingår i
centralkontorsstyrelse skall ges rätt att delta i arbetet inom direktion och
andra organ som är knutna till resp. centralkontorsstyrelse. En särskild fråga
gäller i vad mån en av de offentliga styrelseledamöterna bör genom förordnande
av rege­ringen ges rätt att delta i sammanträden inom bankens verkställande led­ning.
Denna består f. n. av förste verkställande direktören samt verkstäl­lande
direktörerna vid de tre centralkontoren. Efter en omorganisation i samband med
1976 års bolagsstämma kommer den verkställande ledningen att bestå av fyra likställda
verkställande direktörer. Det ankommer på verkställande ledningen att bl. a.
handha för banken gemensamma uppgif­ter och svara för föredragningar i
styrelsen. Enligt bankens nu gällande in­struktion svarar förste verkställande
direktören för bankens gemensamma angelägenheter och centralkontorsdirektörerna
för frågor som rör resp. centralkontor. Några beslutsfunktioner har inte
delegerats av styrelsen till de verkställande chefstjänstemännen för att av dem
avgöras gemensamt. Verkställande ledningen sammanträder enligt instruktionen i
regel en gång i månaden för överläggningar i frågor som bör tas upp till
gemensamt dryf­tande. Banken har i sitt yttrande avvisat tanken att offentlig
styrelseleda­mot skall kunna ges rätt att närvara vid dessa sammanträden. Jag
vill för egen del framhålla att frågan om offentlig representation i samband
med de sammanträden som regelbundet avhålls mellan bankens fyra ledande
chefstjänstemän från det allmännas synpunkt synes vara av mindre bety­delse.
Jag tänker då närmast på att de kreditfrågor som inför ett möte med
huvudstyrelsen kan bli föremål för överiäggningar regelmässigt dessförin­nan
torde ha behandlats inom den berörda centralkontorsstyrelsen eller dess
direktion. I dessa organ har då en offentlig styrelseledamot haft möj­lighet
att framföra sina synpunkter och samme ledamot kan därefter delta i
huvudstyrelsen när ärendet där avgörs. Med hänsyn härtill anserjag atl något
förordnande för offentlig styrelseledamot atl delta i här omnämnda sammanträden
begränsade till de fyra verkställande direktörerna inte be­höver ges.
Eventuella framtida ändringar i avseende på chefstjänstemän­nens befogenheter
kan självfallet leda till en annan bedömning av frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1970: 141 förutsatte jag att de offentliga
ledamöterna utsågs bland' personer med stort allmänekonomiskt kunnande och med
god kännedom om de samhälleliga målsättningarna inom den ekonomiska politiken i
all­mänhet och näringspolitiken i synnerhet. Med de nya uppgifter som enligt
vad jag nyss har föreslagit läggs på de offentliga ledamöter som skall med­verka
i arbetet på direktionsnivå blir en ytteriigare förutsättning alt de har
tillräcklig tid att avsätta för det utökade arbetet i banken. Det blir självfal­let
av vikt för möjligheten att stärka det allmännas inflytande i bankarbetet att samhällsrepresentanterna
utses bland personer som uppfyller de angiv­na förutsättningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bankstyrelses delegering av sin beslutanderätt sker, som
jag förut har nämnt, också till kontorsstyrelser, dvs. styrelser som är knutna
till avdel­ningskontor och andra lokala kontor. Antalet sådana styrelser
uppgick vid 1974 års utgång till 883. De handlägger ofta kreditfrågor som är
viktiga för den kommun eller den bygd där kontoret är beläget. Deras
befogenheter skiftar. Beträffande kreditärenden finns det kontorsstyrelser som
får lämna lån upp till 1,5 milj. kr. Styrelserna består vanligen av kontorsförestånda­ren
och ett mindre antal personer som representerar olika intresseområden i orten.
Affärsbankerna har själva insett värdet av att i kontorsstyrelserna ha med
personer med kommunal erfarenhet och därför ingår redan i dag kommunala
förtroendemän eller befattningshavare i åtskilliga kontorssty­relser. Från
samhällets synpunkt är det å andra sidan självfallet värdefullt om
representanter för kommunerna får möjlighet att påverka besluten i kreditfrågor
som är av betydelse för kommunernas liv och utveckling. Det­ta gäller så myckel
mer som det i praktiken inte torde vara möjligt för de offentliga styrelseledamötema
eller samhällsrepresentanterna i regionsty­relserna att bevaka de ärenden som
avgörs på kontorsnivå. Mot denna bakgrund anserjag att regler om kommunal
representation i affärsbanker­nas kontorsstyrelser nu bör införas i banklagen.
Förslaget i promemorian avser en rätt för kommuner att tillsätta ledamöter i
kontorsstyrelserna. Ef­tersom samma ordning bör gälla över hela landet förordar
jag att kommun­fullmäktige skall ha skyldighet utse ledamöter i affärsbankernas
lokala sty­relser. 1 överensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om de
offent­liga styrelseledamöterna och som har föreslagits i det föregående beträf­fande
samhällsrepresentanterna i regionslyrelserna bör i lagen anges att de kommunala
representanterna skall ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets
intressen beaktas i verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt förslaget i promemorian skall i princip högst två
kommunrepre­sentanter kunna utses för varje kontorsstyrelse. Om sådan styrelse
är ge­mensam för två eller flera kommuner skall enligt förslaget kommunfull­mäktige
i varje kommun ha rätt att utse var sin representant. Vid remissbe­handlingen
har från bankhåll hävdats att det i de mindre kontorsslyrelser-na är
tillräckligt med en kommunvald ledamot. Vidare har det föreslagits
övergångsregler för de fall där i kontorsstyrelsen redan ingår ledamot som är
att anse som representant för kommunen. Reglerna skulle innebära att kommun inle
skall få utse ledamot i sådan styrelse förrän den nuvarande ledamoten med
kommunal förankring avgått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om antalet kommunvalda ledamöter i en kontorsstyrelse är
två kan ett ärende uppenbarligen många gånger bli mera allsidigt belyst från
samhälle­liga utgångspunkter än om enbart en kommunrepresentant finns i styrel­sen.
Detta måste vara av värde för såväl banken som kommunen. Jag för­ordar därför
att kommun där lokalkontor är beläget skall utse två ledamö­ter i
kontorsstyrelse. 1 de fall då kontorsstyrelse är gemensam för kontor i två
kommuner skall kommunfullmäktige i varje kommun utse en ledamot i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styrelsen. I linje med vad bankinspektionen har föreslagit
förordar jag vidare för det fåtal fall där kontorsstyrelsen är gemensam för
kontor i tre eller flera kommuner att skyldigheten att utse ledamöter skall
begränsas till de två till invånarantalet största kommunerna. Antalet kommunvalda
ledamöter kan därigenom aldrig överstiga två.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1970: 141 framhöll jag att beslut om tillsättande
av offentlig sty­relseledamot borde fattas först efter det ifrågavarande bank
under hand be­retts tillfälle att framlägga sina synpunkter i fråga om
personvalet. Också i fråga om de samhällsrepresentanter som skall ingå i
regionstyrelser och lo­kalstyrelser bör tillsättandet föregås av en kontakt med
berörda bank. Där­vid bör samförstånd kunna nås om t. ex. den mandattid som
skall gälla för uppdraget. Vid samrådet mellan kommun och bank bör också de över­gångsproblem
som bl. a. bankföreningen berört kunna lösas på ett lämpligt sätt. Jag vill i
detta sammanhang också instämma i vad bankföreningen har anförl om att till samhällsrepresentant
i en bank inle bör utses person som har närmare anknytning till annat
bankinstitut. Särskilda bestämmelser i de avseenden somjag nu har berört torde
inte behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Offentliga styrelseledamöter har, somjag förut har anförl.
hittills inte ut­setts i de båda minsta affärsbankerna, Jämtlands Folkbank och
Bohusban­ken och inte heller i Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank.
Enligt promemorian bör offentliga styrelseledamöter i fortsättningen utses även
i dessa banker. Jämtlands Folkbank har för sin del motsatt sig detta och
Föreningsbankernas förbund har avvisat förslaget såvitt gäller För­eningsbankernas
Bank. Förbundet hänvisar därvid främst till att den ko­operativa karaktären hos
föreningsbanksrörelsen gör att en offentlig sty­relserepresentation i rörelsens
affärsbank inte är motiverad. För egen del anserjag att den fördjupning och
utvidgning av systemet med samhällsrep­resentation som jag har förordat i det
föregående bör leda till att offentliga styrelseledamöter utses även i nämnda
banker och att dessa också skall omfattas av den föreslagna skyldigheten för
kommuner att utse ledamöter i lokalstyrelser. Vad gäller Föreningsbankernas
Bank vill jag särskilt fram­hålla att dess karaktär som en del av en kooperativ
rörelse visserligen möj­liggör en öppnare insyn i verksamheten, men alt denna
insyn inte kan er­sätta det inflytande på beslutsfattandet i affärsbankerna som
åsyftas med systemet med offentliga representanter i affärsbankerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om den statliga PK-banken ansluter jag mig till förslagel
i prome­morian all en samhällsrepresentant bör utses i var och en av de fyra re­gionstyrelser
som f n. är under uppbyggnad. Likaså bör den förut förorda­de skyldigheten för
kommun atl utse ledamöter i konlorsstyrelser avse också PK-bankens kontorsnät.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om de olika förslag somjag här har förordat genomförs, bör
det medföra atl det allmännas medinflytande i beslutsprocessen i affarsbankssyslemet
väsentligt breddas och fördjupas. För att samhällsrepresentanterna skall kunna
fylla sin uppgift på avsett sätt är del, som LO har framhållil i sitt ytt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rande, angeläget att kontakt upprätthålls mellan samhällsrepresentanterna
och dem som har det ledande ansvaret för näringspolitiken och den ekono­miska
politiken i stort. För det ändamålet har den ordningen tillämpats atl
finansdepartementet en eller två gånger om året har samlat de offentliga styrelserepresentanterna
för informationsutbyte och överläggningar med mig. Denna form för
informationsutbyte bör förekomma även i framtiden och, om det visar sig
erforderligt, byggas ut. Till mötena bör i framliden in­bjudas såväl de
offentliga styrelseledamöterna som samhällsrepresentan­terna i storbankernas
regionala förvaltningar. Även två ledamöter från PK-bankens huvudstyrelse bör
ges tillfålle att delta i dessa möten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LO anser att det dessutom bör inrättas ett för samhällsrepresentanterna
gemensamt sekretariat som kan bistå dessa med utredningar av olika slag. Att
inrätta ett sekretariat för ledamöter i olika bankers styrelser är emeller­tid
förenat med särskilda problem från sekretessynpunkt. Med hänsyn här­till och då
ledamöterna torde kunna erhålla önskade uppgifter via resp. bank eller på annat
sätt kan jag inte biträda förslaget om inrättandet av ett sådant sekretariat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällsrepresentanterna i affärsbankerna blir
underkastade de an­svars- och sekretessregler som gäller för övriga ledamöter i
det organ i vil­ka de ingår. Vad gäller den närmare innebörden av sekrelesspliklen
vill jag hänvisa till uttalanden i prop. 1970: 141 och i bankoutskotlets
utlåtande 1970:64.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
överensstämmelse med vad som gäller i fråga om de offentliga styrelse­ledamöterna
bör en bestämmelse ges om att samhällsrepresenlanterna i storbankernas
regionstyrelser - för Götabankens del i en regionstyrelse och två
regiondirektioner - skall erhålla arvode med belopp som regering­en besiämmer.
Utöver ersättning för styrelsearbete bör ersättning utgå också för arbete som
offentlig ledamot i huvudstyrelse eller regionstyrelse utför inom direktion
eller annat organ utanför resp. styrelse. För de kom­munala representanternas
del förutsätter jag att banken arvoderar dem på samma sätt som de övriga ledamötema
i konlorsstyrelsema utan att delta föreskrivs i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet
upp­rättats förslag till lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74 a &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I paragrafens nuvarande andra stycke anges att regeringen
kan, om sär­skilda skäl föranleder det, förordna att sådant delegatuppdrag enligt
74 § andra stycket som avser flera personer skall omfatta även offentlig styrel­seledamot.
Bestämmelsen tillkom, som har framgått av det föregående, för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att lösa de särskilda problemen med samhällsrepresentation
i Skandinavis­ka Bankens - sedermera Skandinaviska Enskilda Bankens — tre
central­kontorsstyrelser, vilka består av ledamöter som ingår i
centralstyrelsen. I förslaget till ny lydelse av paragrafen har bestämmelsen
tagits upp som en första punkt i första stycket, dock att kravet att särskilda
skäl skall förelig­ga har tagits bort. Bestämmelsen är liksom hittills närmast
avsedd att till­lämpas på Skandinaviska Enskilda Bankens cenlralkontorsstyrelser.
Enligt vad jag har anfört i den allmänna motiveringen skall bestämmelsen kunna
tillämpas också på andra delegatgrupper som helt eller delvis består av sty­relseledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I första stycket har som en andra punkt tagits upp den nya
bestämmel­sen som ger regeringen rätt att tillsätta en särskild samhällsrepresentant
i delegatgrupp som utgör regionstyrelse eller annat högsta organ för ett stör­re
geografiskt område. Bestämmelsen tar. somjag har utvecklat i det före­gående,
sikte på de regionstyrelser som numera finns i Svenska Handels­banken.
Götabanken och PK-banken och på de regiondirektioner som finns i Götabanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket i förslaget innehåller de nya reglerna om skyldighet för
kommunfullmäktige att utse två ledamöter i delegatgrupp som fungerar som
styrelse för verksamheten vid affärsbanks avdelningskontor eller an­nat
lokalkontor. Enligt en särskild övergångsbestämmelse skall kommu­nerna före
utgången av år 1976 ha tillsatt kommunala representanter i kon­torsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket i paragrafens nya lydelse, som svarar mot första stycket i den
nuvarande lydelsen, reglerar de av regeringen utsedda offentliga leda­möternas
rätt att närvara och delta i överiäggningarna inom direktion, kre­ditutskott
eller annat liknande organ som finns inom banken. Med tanke på Skandinaviska
Enskilda Bankens organisation har första punkten formule­rats så att den ger
utrymme för regeringen att bestämma att de tre offentli­ga styrelseledamöter
som förordnats att ingå i var sin centralkontorssty­relse också får delta i
arbetet inom den direktion och andra persongrupper som är knutna till resp.
centralkontorsstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;159 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra stycket innehåller bestämmelser om skyldighet för
bank att utge ersättning bl.a. till offentlig styrelseledamot med belopp som
regeringen bestämmer. Det har nu lagts till att sådan skyldighet gäller också i
fråga om samhällsrepresentant i regionstyrelse eller motsvarande organ.
Ersättning kan utgå både för styrelsearbete och för arbete inom direktion eller
annat organ utanför huvudstyrelsen resp. regionstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1955: 183) om
bankrörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9   
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra­ganden har
lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BILAGA&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget i promemorian&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
förordnas att 74 a och 159 S§ lagen (1955: 183) om bankrörel­se skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:133.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;74 a §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter
utses, den som regeringen förordnar, cVg-närvara och deltaga i överläggning­arna
när ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förberedes av därtill
särskilt utsedda styrelseleda­möter eller befattningshavare i ban­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
äger&amp;quot;, om särskilda skäl föranleda det. förordna att uppdrag enligt 74 S
andra stycket, som avser flera personer, skall om­fatta jämväl offentlig
styrelseleda­mot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen äger förordna att uppdrag enligt 74 § andra
stycket, som avser flera personer, skall om­fatta jämväl offentlig styrelseleda­mot.
Avser uppdraget regionslyrel­se eller annat högsta organ för ett större område,
äger regeringen även förordna att annan än offent­lig styrelseledamot skall
omfattas av uppdraget med uppgift att säi­skilt verka.för att samhällets intres­sen
beaktas i verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avser uppdrag enligt 74 § andra stycket konlorsstyrelse
äger koin-inunfullmäktige i kommun, där kontoret är beläget. jÖrordna högst Ivå
ledamöter i konlorsstyrdsen. likaledes med uppgift atl särskilt verka för atl
samhällets intressen beaktas i verksamheten. Är kon­lorsstyrelse gemensam för
kontor i Ivå eller flera kommuner äger kom­munfullmäktige i varje kommun förordna
en ledamot.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter
utses, den som regeringen förordnar, har rätt att närvara och dellaga i över­läggningarna
när ärende behandlas av därttll särskilt utsedda styrelse­ledamöter eller
befattningshavare i banken. Den för vilken förordnan­de meddelats enligt första
stycket andra punkten har motsvarande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste Ivdelse 1975:227.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;159 P&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till
bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet
skall bankaktiebolag årligen erlägga bidrag efter visst, för bo­lagen lika
förhållande till sammanlagda beloppet av bolagets eget kapital och skulder vid
utgången av nästföregående kalenderår, dock icke över tre tusendels procent.
Närmare föreskrifterom fastställande av bidrag och bi­drags eriäggande meddelas
av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
åligger bankbolag jämväl att utgiva ersättning, dels till offentlig
styrelseledamot med belopp som regeringen bestämmer, dels till re­visor, ombud
eller likvidationsrevi­sor, som för ordnas enligt 149 § eller 158 § I mom., med
belopp som till­synsmyndigheten bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
åligger bankbolag jämväl att utgiva ersättning, dels till offentlig
styrelseledamot och annan som förordnals enlig! 74 a § första styc­ket med
belopp som regeringen be­stämmer, dels till revisor, ombud eller
likvidationsrevisor, som för­ordnas enligt 149 § eller 158 § I mom., med belopp
som tillsyns­myndigheten bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
62.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1975:227.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ0353</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197576__53.pdf</filnamn>
<filstorlek>1681647</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i lagen (I955:183) om bankrörelse</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6E66ACD3-9593-4CB5-82FC-3CAC49F40D00</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>