2448440FZ03501975/7650propproppropProposition 1975/76:50PropositionProposition5001975-11-20 00:00:002024-12-27 14:36:452008-06-12 17:21:26om ändring i ärvdabalken, m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/FZ0350/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ0350https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ0350
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1975/76:50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
ändring i ärvdabalken, m.m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 20 november 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OLOF
PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:201.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LENNART
GEIJER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås en uppmjukning av den obligatoriska skyldigheten att
förrätta bouppteckning efter avliden person. När den dödes tillgångar inte
räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter som belastar dödsboet
med anledning av dödsfallet, skall i stället en enkel s. k. död-boanmälan få
göras hos tingsrätten. Dödsboanmälan skall göras av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
förutsätter ändringar i ärvdabalken och lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt. De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>/ Riksdagen 1975f76. 1 saml. Nr 50</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i ärvdabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om ärvdabalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dds
att 18 kap. 2 §, 20 kap. 1 och 9 §§ samt rubriken till 20 kap. skall ha nedan
angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
alt i 20 kap. skall införas en ny paragraf, 8 a §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=174>
<tr>
<td valign=top align=left height=174 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>18 kap. 2§ Till dess att
egendomen omhändertagits av samtliga dödsbodelägare eller av den som eljest
har att förvalta boet, skall egendomen, där den ej slår under vård av
förmyndare, syssloman eller annan, vårdas av delägare som sammanbodde med den
avlidne eller eljest kan taga värd om egendomen; och har han att ofördröjligen
underrätta övriga delägare om dödsfallet samt, där god man för delägare
tarvas, hos rätten göra anmälan såsom i 18 kap. föräldrabalken sägs. Vad nu
är sagt om delägare gäller ock efterievande make som ej är delägare i boet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ar ej någon som sålunda
tager vård om den dödes egendom, skall husfolk, husvärd eller annan som är närmast
därtill omhändertaga egendomen saml tillkalla delägare eller hos rätten göra
anmälan om dödsfallet. Polismyndigheten är ock pliktig alt utföra vad nu
sagts, om dess biträde äskas eller eljest finnes erforderiigt. Då anmälan
skett, skall rätten, där så erfordras, .förordna god man att fullgöra vad enligl
första stycket åligger delägare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Ar ej någon som sålunda
tager vård om den dödes egendom, skall husfolk, husvärd eller annan som är närmast
därtill omhändertaga egendomen samt tillkalla delägare eller anmäla dödsfallet
till socialnämnden. Polismyndigheten är ock pliktig all utföra vad nu sagts, om
dess biträde äskas eller eljest finnes erforderiigt. Då anmälan skett, skall
socialnämnden, där så erfordras, fullgöra vad enligt första stycket åligger
delägare. För kostnaderna med anledning härav äger kommunen erhålla ersällning
av boel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om bouppteckning</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Om bouppteckning och dödsboan-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mälan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§ Bouppteckning skall förrättas sist tre månader efter
dödsfallet, såframt ej på ansökan inom samma lid rätten med hänsyn till boets
beskaffenhet eller av annan särskild orsak föriänger liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om dödsboanmälan och undanlag på grund av sådan anmälan
från skyldigheten an. förrätta bouppteckning föreskrives i 8 a §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslå den dödes tillgångar eller, när han efterlämnar
make, tillgångarna jämte hans andel I makens gifio-rätisgods icke lill annal
än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och
omfatta tillgångarna ei föst egendom eller tomträtt, behöver bouppteckning icke
förrättas, om dödsboanmälan göres lill rätten av socialnämnden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dödsboanmälan skall vara skriftlig och upplaga den dödes
fullständiga namn. personnummer, hemvist, bostadsadress och dödsdag samt
intyg, utvisande all beträffande tillgångarna föreligger fäll som avses i
första stycket. I anmälan skola även angivas namn och bostadsadresser belräftande
döds-boddägare. om uppgifier därom kunna inhämtas utan avsevärd tidsuldräkt.
Dödsboanmälan borgaras inom ivå månader efter dödsfallet. Den skall föiyaras
hos rätten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven om dödsboanmälan gjorts. skall bouppteckning
förrättas, om del begäres av dödsboddägare eller annan vars räll kan bero därav
och denne ställer säkerhet fÖr boupptecknings-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>kostnaden eller om ny lillgång yppas och del därför ej längre
.föreligger sådant fäll som avses i första stycket. Bouppteckning
skall.förlänas sist tre månader efter det all begäran därom gjordes och
säkerhet ställdes eller den nya tillgången yppades. Om förlängning av tiden Jör
boupptecknings förräiiande äger 1 § första slyckel motsvarande tillämpning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=157>
<tr>
<td valign=top align=left height=157 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det åligger rätten alt tillse,
att bouppteckning inom laga tid förrättats och ingivits. Finnes det vara
försummat, äger rätten vid vite förelägga viss tid eller, där bouppteckning
ej skett, förordna någon att föranstalta därom. Sådant förordnande utgör ej hinder
alt vara god man vid förrättningen.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
åligger rätten att tillse atl bouppteckning, när sådan erfordras. inom laga tid
förrättats och ingivits. Finnes det vara försummat äger rätten vid vite
förelägga viss tid eller, där bouppteckning ej skett, förordna någon att
föranstalta därom. Sådant förordnande utgör ej hinder att vara god man vid
förrättningen. Registrering av bouppteckning må ej äga rum, där vid bouppteckningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finnes
ej hava så förfarits som i detta kapitel sägs. Är bouppteckningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bristfällig,
äger rätten med föreläggande av vite utsätta lid inom vilken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bristen
skall avhjälpas. Den som är pliktig alt lämna uppgift till bouppteckning må vid
vite hållas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande
i fråga om dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1941:416)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om arvsskatt och gåvoskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att 45 § lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45 s Deklaration skall av den, som är skattskyldig,
avgivas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A) angående förvärv av arvs- eller testamentslott, när
lotten utgöres av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egendom i
dödsbo efter svensk medborgare i fall, då denne vid sin död ej hade hemvist i
riket och skyldighet ej inträtt att efter honom här förrätta bouppteckning
enligt svensk lag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egendom i
dödsbo efter utlänning, som vid sin död ej hade hemvist i rikel;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äganderätt
eller rättighet, vilken jämlikt 6-9 SS beskattas senare än vid arvlåtarens (lestators)
död, dock icke där fråga är om förvärv efter den som på livstid innehaft
egendom med i 8 § första stycket avsedd rätt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>egendom i
dödsbo, som avträtts till konkurs, i fall där arvsskatt skall beräknas med
tillämpning av 33 S I mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B) angående förvärv, som vid.för-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>B) angående förvärv, som illlfällit<br>
säkringsiagares död lilllällii förmån- förmånsiagare vid försäkringstagares<br>
slagare, vilken icke tillika är arvinge död; är förmånstagaren tillika amnge<br>
eller teslamentstagare; eller lestamentstagare.
skall han dock</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgiva deklaraiion endast om dödsboanmälan enligl 20 kap.
8 a if ärvdabalken gjorts och bouppteckning därför cj .förrättats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>C) angående sådan i 32 § a), b), c), e) och f) samt i
33 § 2 mom. angiven<br>
omständighet, som föranleder efterbeskaltning, dock ej där i fall som avses<br>
i 32 !j a) testamente, varom kännedom erhållits, blivit bevakat;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>D) angående förvärv genom gåva eller annat jämlikt 37 §
därmed i be<br>
skattningshänseende likställt fång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall enligt vad nu stadgas deklaration avgivas angående
lott i dödsbo efter den som vid sin död ej hade hemvist i riket och är den för
lotten skattskyldige ej bosall inom rikel, åligger det den som omhänderhar dödsboets
egendom atl i den skaltskyldiges ställe avgiva deklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. .Äldre
bestämmelser gäller fortfarande när försäkringstagares död har inträffat före
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senasie lydelse av lagens rubrik 1974:857.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1975-08-21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, statsråden Sträng, Holmqvist, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Noriing, Lidbom, Carisson, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Lidbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
med förslag till lag om ändring i ärvdabalken, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds Ju 1975:6) har lagts
fram förslag om vissa ändringar i ärvdabalken (ÄB) m. m. Förslaget innebär en
uppmjukning av den undantagslösa skyldigheten atl förrätta bouppteckning efter
avliden person. Promemorians lagförslag bör fogas till regeringsprotokollet i
detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
över promemorian har efter remiss avgetts av hovrätten för Västra Sverige,
Malmö tingsrätt, Halmstads tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, rikspolisstyrelsen,
domstolsväsendets organisationsnämnd (DON), socialstyrelsen, kammarkollegiet,
statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens
personalpensionsverk, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksarkivet,
länsstyrelsen i Malmöhus län, socialutredningen, familjelagssakkunniga. Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Stockholms kommunstyrelse, Malmö sociala
centralnämnd, Luleå kommunstyrelse, Sveriges domareförbund, Sveriges
advokatsamfund. Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund och Folksam. Riksarkivet har bifogat yttranden av
landsarkiven i Vadstena och Göteborg. Post- och Kreditbanken har förklarat att
den ansluter sig till innehållet i Svenska bankföreningens yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Nuvarande
ordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserom
bouppteckning finns i 20 kap. ÄB. Med bouppteckning avses såväl bouppleckningshandlingen
(ibland kallad bouppteckningsinstrument) som den förrättning vilken äger rum
för handlingens upprättande. Bouppteckning skall upprättas efter varje person
som dör. Bouppteckningen skall förrättas sist tre månader efter dödsfallet och
bouppteckningshandlingen skall inom en månad efter upprättandet ges in för
registrering till den tingsrätt där den döde skulle ha svarat i tvistemål (1
och 8 SS). Bo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppteckningen
skall förrättas av två kunniga och trovärdiga gode män. Del ankommer på
dödsbodelägare, som har den dödes egendom i sin vård, eller också på
boutredningsman eller testamentsexekutör att bestämma tid och ort för
förrättningen samt att utse de gode männen. Tas egendom inte om hand av
delägare, boutredningsman eller testamentsexekutör kommer del an på annan som
enligt 18 kap. 2 S ÄB har egendomen i sin vård -t. ex. husfolk, husvärd,
polismyndighet eller av domstol särskilt förordnad god man - atl föranstalta om
bouppteckning (20 kap. 2 S). Efteriämnar den döde egendom på flera orter har
delägarna möjlighet att låta förrätta särskild bouppteckning på varje ort. 1 en
av bouppteckningarna skall då tas in en sammanfattning av boets tillgångar och
skulder (7 S). Det åligger rätten att se till att bouppteckning inom laga tid
har förrättats och getts in. För att framtvinga bouppteckningspliktens
fullgörande kan rätten förelägga vite eller, där bouppteckning inte skett,
förordna någon att föranstalta därom (9 S). Om det föranleds av boets
beskaffenhet eller annan särskild orsak kan rätten på ansökan som inkommer före
förrättningsfristens utgång föriänga denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(1
S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
bouppteckningsförrätlningen skall i god tid kallas samtliga dödsbodelägare.
Efterlevande make skall kallas även om maken inle är delägare. Sekundosuccessor
som i egenskap av arvinge eller universell lestamentstagare skall tillträda sin
lott försl sedan annan arvinge eller lestamentstagare har avlidit skall
likaledes kallas till bouppteckningen (2 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
bouppteckningen anges dagen för förrättningen, den dödes fullständiga namn,
yrke och hemvist samt dödsdagen. 1 regel anges även födelsedatum eller
personnummer. Vidare anges namn och hemvist för alla dem som skolat kallas till
förrättningen. För den som inle är myndig eller av annan orsak är ur stånd att
bevaka sin rätt lämnas uppgift om förmyndare eller god man. Det skall också av
bouppteckningen framgå vilka som har närvarit vid förrättningen (3 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bouppteckningen antecknas den dödes tillgångar och skulder (4 S). Tillgångarna
tas upp med angivande av värdet enligt bestärnmelser i lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt (AGL). Huvudregeln vid värdering av fast egendom
ansluter till taxeringsvärdet året före dödsfallet och av lös egendom till det
värde som egendomen kan antas ha vid en försäljning som föranleds av boets
avveckling. Vid framräkningen av boets behållning medges avdrag för även
begravnings-och bouppteckningskostnader eftersom dessa skuldposter är direkt hänföriiga
till dödsfallet. Annars blir tidpunkten för dödsfallet avgörande för vad som
skall antecknas. Var den döde gift, redovisas i normalfallet också den efterievande
makens tillgångar och skulder. Det anges om egendom utgör giftorättsgods eller
enskild egendom. Egendomens art får betydelse för egendomens förvaltning,
utredning av makarnas skuldförhållanden samt bodelningen mellan efterievande
make och dödsboet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den döde efterlämnat testamente eller, om han var gift, äktenskapsförord
angående förmögenhetsordningen, skall det tas in i bouppteckningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
i bestyrkt avskrift fogas till denna såsom bilaga. Finns efter den döde livförsäkring,
till vilken förmånstagare inle är insatt, skall försäkringsbeloppet las upp
bland dödsboets tillgångar. Beiräffande livförsäkring till vilken förmånstagare
ar insatt gäller att bouppteckningen skall innehålla uppgift om försäkringen
trots att den inte ingår i kvarlåtenskapen. På begäran av dödsbodelägare skall
vidare i bouppteckning las upp vissa arvsförskolt och gåvor som kan inverka på
arvslotternas storiek (20 kap. 5 S ÄB). I bouppteckningen lämnas också en
särskild försäkran beträffande vissa gåvoförvärv som behandlas i 19 S AGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgifterna
till bouppteckningen lämnas av den som är bäst förtrogen med boet. Bouppgivaren
försäkrar skriftligen under edlig förpliktelse att lämnade uppgifter är riktiga
och att inte något har utelämnats. De gode männen tecknar bevis på
bouppteckningshandlingen alt allt har blivit rätteligen antecknat och
tillgångarna efter bästa förstånd värderade (20 kap. 6 S ÄB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
att förrätta bouppteckning omfattar även en plikt atl i förekommande fall göra
tillägg eller rättelse. Yppas efter boupptecknings förrättande ny tillgång
eller gäld eller annan felaktighet i bouppteckningen, skall nämligen inom en
månad göras s. k. lilläggsbouppteckning som innefattar erforderiigt tillägg
eller rättelse (10 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
bouppteckning getts in till tingsrätten, skall denna registrera bouppteckningen.
Före registreringen sker en granskning som i första hand går ul på alt
kontrollera att bouppteckning har förrättats och boets tillgångar och skulder
redovisats i enlighet med föreskrifterna i ÄB och AGL. Syftet med granskningen
är att varje bouppteckning i angivna hänseenden skall vara komplett. Att
bouppteckningen är fullständig utgör en väsentlig förutsättning för att den
skall kunna användas som underiag vid bodelning och arvskifte. Det offentligrättsiiga
momentet gör registrerad bouppteckning till även en användbar
legitimationshandling med vars hjälp dödsboföreträdare under
avvecklingsperioden på ett enkelt sätt kan styrka sin behörighet inför myndigheler,
banker, m. fl. En särskild föreskrift om boupptecknings legitimerande verkan
finns i 18 kap. 4 S ÄB. Avtal som tredje man i god tro har ingått med dem som
enligt bouppteckningen är dödsbodelägare är giltigt, även om annan delägare
finns. Registrerad bouppteckning har betydelse även vid handläggningen av
vissa andra domstolsärenden, t. ex. inskrivningsärenden och förmynderskapsärenden.
Vid transaktioner med dödsbos fasta egendom styrks sålunda i regel
undertecknarnas behörighet med bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ingiven bouppteckning skulle befinnas bristfällig, lår rätlen med föreläggande
av vite bestämma tid inom vilken bristen skall avhjälpas. Skulle komplettering
av bouppteckning hindras av att någon som är skyldig att lämna uppgift till
denna inte gör det, kan han få vitesföreläggande. Det åligger varje delägare
och även efterievande make som inte är delägare att på anmaning lämna uppgifter
till bouppteckningen (20 kap. 6 och 9 SS ÄB).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
inregistrering av bouppteckning eller tilläggsbouppteckning skall tingsrätten
även fastställa den skatt som skall betalas till staten enligt AGL. Bouppteckningen
blir därigenom vanligaste beskatlningshandling vid arvsbeskattningen. Erinras
bör i det sammanhanget om beslämmelserna i 19 S AGL. Enligt huvudregeln i denna
paragraf skall arvs- eller testamentslott vid skattens beräkning läggas samman
med skattepliktig gåva som arvingen eller testamentslagaren lått av den avlidne
inom en tidsperiod av tio år före dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa fall fastställs arvsskatt på grundval av deklaration. Bestämmelser om
sådan deklaration finns i 45 S AGL. Av särskilt intresse i det sammanhanget är
alt arvinge eller lestamentstagare inte är deklarationsskyldig beträffande
förvärv som vid försäkringstagares död tillfallit honom som förmånstagare. Detla
sammanhänger med att bouppteckningen som nyss angetts redovisar sådana
förvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
bouppteckning kan komma till stånd måste den dödes egendom omhändertas, om den
inte redan står under vård av förmyndare, syssloman eller annan. Egendomen tas
om hand av dödsbodelägare som sammanbodde med den döde eller som eljest kan ta
vård om egendomen. Motsvarande skyldighet åvilar efterievande make som ej är
dödsbodelägare. Den som lar hand om egendomen har vissa andra skyldigheter. Han
skall sålunda underrätta övriga delägare om dödsfallet och, om del behövs god
man för delägare, göra anmälan därom hos rätten. Tas den dödes egendom inte om
hand av någon som nu angetts, åligger det husfolk, husvärd eller annan som är
närmast därtill att göra det saml alt tillkalla delägare eller göra anmälan hos
rätten om dödsfallet. När det behövs är även polismyndigheten skyldig att vidta
dessa åtgärder. Har anmälan om dödsfallet gjorts hos rätten, skall denna vid
behov förordna god man att fullgöra vad som åligger delägare (18 kap. 2S ÄB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
21 kap. ÄB finns regler om den dödes gäld. Grundläggande är regeln att dödsbodelägarna
svarar för den dödes skulder i den mån dessa var kända för dem vid
bouppteckningen. Genom att sist en månad efter bouppteckningen ansöka att
dödsboets egendom avträds till förvaltning av boutredningsman eller till
konkurs har delägarna möjlighet att undgå gäldsansvaret. Blir skuld känd först
efter bouppteckningen, börjar en ny månadsfrist löpa under vilken delägarna kan
ansöka om egendomens avträdande (1 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delägare
som har boet i sin vård skall svara för den dödes alla skulder, om han försitter
tiden för boupptecknings förrättande (14 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterlämnar
den döde bara egendom som enligt utsökningslagen inte hade kunnat tas i mät hos
honom äger reglerna om personligt gäldsansvar inle tillämpning (19 S).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Tidigare reformförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
huruvida bouppteckning är ofrånkomlig, när boets egendom är ringa, var på tal
redan år 1932 i lagberedningens förslag till lag om bo-utredning och arvskifte.
Beredningen konstaterade att det vid åtskilliga underrätter hade utbildat sig
en praxis att efterge kravet på bouppteckning, när enligt tillgängliga
uppgifter tillgångarna var så obetydliga att de inte förslog till annat än
begravningskostnaderna och andra utgifter i anledning av dödsfallet.
Lagberedningen ansåg inte att en sådan ordning kunde accepteras. Enligt
beredningens mening hörde det till god ordning att, också när varken gäld eller
tillgångar fanns, genom bouppteckning slå fast vilka som var dödsbodelägare
samt att lämna övriga uppgifter som skulle förekomma i bouppteckningen. Ny gäld
liksom nya tillgångar kunde nämligen sedermera yppa sig och då var det till
nytta all redan i samband med dödsfallet ha fått dessa uppgifter fastslagna.
Beredningen ansåg också alt i mångadilhörande fall en bouppteckningsförrättning
var nödvändig för vinnande av klarhet angående boets verkliga ställning.
Lagberedningens ställningstagande ledde lill att den ovillkoriiga bouppteckningspliklen
slogs fasl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en uppmjukning av bouppteckningsskyldigheten har sedermera aktualiserats
vid åtskilliga tillfällen. Det skedde under arbetet på den nya ärvdabalken (SOU
1954:6 s. 122). Man tänkte därvid särskilt på det fallet att den avlidne var en
medellös, på ålderdomshem avliden person eller att han varken efterlämnat
nämnvärda tillgångar eller haft skulder utöver skuld till hemkommunen för
åtnjuten socialvård. I sådana situationer ansågs bouppteckningen praktiskt
taget sakna funktion. Härtill kom att släktutredningen efter den döde inte
sällan erbjöd stora svårigheter. Årvdabalks-sakkunniga fann emellertid, liksom
tidigare lagberedningen, att den obligatoriska bouppleckningspliktenborde
behållas. Ide fall närdenavlidnes egendom inte togs om hand av dödsbodelägare
ansågs del ofta vara naturligt att uppgifterna att föranstalta om
bouppteckning ankom på en socialvårdstjänsteman. Var det uppenbart att den
avlidnes tillgångar var obetydliga och skulden för åtnjuten socialvård i varje
fall uppgick till väsentligt högre belopp, kundedet inte vara rimligt alt allt
för slor möda lades ned på att efterforska dödsbodelägarnas adresser. Var det
omöjligt alt utan omgång få reda på vissa delägares adress, kunde antecknas att
han vistades på okänd orl. Någon kallelse behövde då inte ske och inle heller
någon arvskungörelse eftersom den bortovarande i realiteten inte hade något arv
att få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
rådhusrätt föreslog år 1959 en utredning om befrielse från bouppteckningsplikten,
när tillgångarna var ringa (SvJT 1959 s. 627). En förenkling borde i vart fall
kunna tillåtas när tillgångarna var så ringa att de inte förslog till
begravningskostnaderna och andra utgifter i anledning av dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bouppteckningsplikten
har behandlats av riksdagen år 1961, 1963, 1964, 1966, 1967, 1971, 1972 och
1974.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
1961 års riksdag väcktes sålunda motioner (1:497 och 11:577) om uppmjukning av
bouppteckningsskyldigheten. Efter remissbehandling anförde första lagutskottet (ILU
1961:21) bl. a. att de svårigheter som angetts vara förenade med
bouppteckningsplikten inte syntes påkalla en ändrad ståndpunkt. Beaktas måste
att bouppteckningen var av grundläggande betydelse för alla som hade intressen
att bevaka i dödsboet. Utskottet hemställde därför i sitt av riksdagen godkända
utlåtande att motionen inte skulle föranleda någon åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även vid 1963 års riksdag
väcktes motioner i ämnet (1:31 och 11:37). Första lagutskottet hemställde i
sitt av riksdagen godkända utlåtande (ILU 1963:6) att motionerna inte måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd. I utlåtandet erinrade utskottet om de
överväganden som tidigare gjorts i frågan samt tillade att det av motionärerna
ifrågasatta förfarandet i många fall ej torde komma atl medföra någon egentlig
förenkling. Den utredning som i allt fall måsle göras för alt domstolen skulle
kunna bedöma, huruvida bouppteckning skulle upprättas eller ej, kunde nämligen
enligt utskottet förutsättas få sådan omfattning, att den ej skulle väsentligen
skilja sig från den utredning som verkställdes när det var fråga om att
förrätta bouppteckning efter avliden som saknade tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin till riksdagen år 1964 avgivna ämbeisberättelse anförde justitieombudsmannen
(JO) att det vid inspektioner hade iakttagits att på en del domstolar
bouppteckning ej infordrades när barn hade avlidit och man kunde anta att
barnet ej hade ägt några eller i varje fall helt obetydliga tillgångar. JO
ansåg för sin del att undantag från bouppteckningsplikten inte kunde medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av motioner vid 1966 års riksdag (1:140 och 11:187) samt vid 1967 års
riksdag (11:30) uttalade första lagutskottet i sina av riksdagen godkända
utlåtanden (ILU 1966:5 och ILU 1967:17) att utskottet ej funnit anledning att
frångå sin tidigare uppfattning i frågan samt hemställde att motionerna ej
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
behandlades på nytt vid 1971 års riksdag (motion 1971:56). Lagutskottets
majoritet fann i betänkandet LU 1971:3 att det inte inträffat någon omständighet,
som kunde ge anledning att frångå den av riksdagen tidigare intagna
ståndpunkten, samt hemställde att motionen inte måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd. Utskottets minoritet (4 ledamöter) ansåg att riksdagen
borde i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande viss uppmjukning
av bouppteckningspliklen. Utskottsmajoritetens förslag godkändes av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ar
1972 övervägdes frågan av riksdagen i anledning av motionen 1972:16. Lagutskottet
beslöt därvid inhämta utlåtanden över motionen. Meningarna hos
remissinstanserna var delade med någon övervikt i antalet för dem som
tillstyrkte utredning. Utskottet ansåg för sin del i betänkandet LU 1972:21 alt
det inte var uteslutet att man i fråga om avlidna spädbarn i flertalet fall
skulle kunna tillämpa ett enklare förfarande än bouppteckning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i andra fall syntes en förenkling vara möjlig, t. ex. när den avlidne var helt
medellös eller utlänning som efteriämnade bara obetydliga tillgångar och
saknade släktingar i Sverige. En uppmjukning av bouppteckningsplikten skulle
emellertid medföra bara begränsade lättnader för dem som var skyldiga att ta initiativ
till bouppteckning. Inte heller de möjliga rationaliseringsvinsterna för
tingsrätterna skulle innebära någon nämnvärd fördel. Lagutskottets majoritet,
vars förslag bifölls av riksdagen, fann det därför inle påkallat atl begära en
särskild utredning. Utskottets minoritet (7 ledamöter) hemställde om en
översyn av bouppteckningsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>len motion (1974:973) till
Z?/-/Ja/■/fcyag hemställdes på nytt att riksdagen skulle begära Översyn
av bestämmelserna om bouppteckningsplikten. Bärande skäl för upprättande av
bouppteckning ansågs inte föreligga i de fall då den avlidne var medellös eller
i det närmaste medellös och utan kända arvingar eller då den avlidne varit barn
utan efterlämnade tillgångar. Ett ytteriigare fall skulle kanske vara när den
avlidne var utlänning, som efterlämnade endast obetydliga tillgångar och helt
saknade släktingar i Sverige. Bouppteckningen skulle enligt motionen kunna
ersättas av en skriftlig anmälan till rätten som i sin tur fick avgöra
huruvida en fullständig bouppteckning var nödvändig eller ej. Någon direkt
uppteckning av boets tillgångar behövde ej företas. Om rätten skulle finna att
boets tillgångar var så ringa att dessa inte täckte boets skulder, kunde rätten
därmed anse den inlämnade anmälan tillräcklig. Skulle det visa sig alt dödsboet
efter anmälans inlämnande hade tillförts medel, skulle bouppteckning företas
på sätt som sker genom tilläggsbouppteckning. Enligt motionen skulle en
uppmjukning i angivna fall medföra dels besparingar för berörda enskilda, dels
betydande arbetslättnad och minskade kostnader för åtminstone de större
tingsrätterna. Att domstolarna efler vad som har blivit känt i vissa fall har
funnit sig nödsakade att ge efter på kravet om upprättande av bouppteckning,
innebar från allmän synpunkt en icke acceptabel olikhet i rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DON
yttrade i remissvar till lagutskottet att det inom DON pågick ett arbete med
att konstruera ett formulär för bouppteckningar som skulle användas
obligatoriskt. Formuläret torde kunna utformas så att det medförde förenklingar
för såväl dödsboet som tingsrätten i de fall som åsyftades i motionen. 1 enkla
fall borde man kunna komma den föreslagna skriftliga anmälan mycket nära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagutskottet
(LU 1974:24) uttalade bl. a. atl utskottet hyste full förståelse för syftet med
motionen. I flera av de angivna fallen borde man sålunda enligt utskottets
mening kunna lillämpa elt enklare förfarande än förrättande av fullständig
bouppteckning. Med hänsyn till arbetet inom DON med bouppteckningsrutinerna
borde dock t. v. inte påbörjas en översyn av ÄB:s bestämmelser om
bouppteckningsplikt. Skulle arbetet med rutinerna inte leda till ett väsentligt
förenklat bouppleckningsförfarande i åsyftade fall och lill en enhetlig
rättstillämpning vid inregistreringen av bouppteckningar, borde bestämmelserna
i ÄB snarast ses över. Utskottet framhöll att även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
en godtagbar lösning kunde uppnås genom administrativa förenklingar skulle en
uppmjukning av själva bouppteckningsplikten kunna innebära vissa ytterligare
fördelar. Utskottet förutsatte därför att denna fråga under alla förhållanden
prövades i lämpligt sammanhang. Del skulle t. ex. kunna ske vid översyn av
dödsbolagstiftningen eller av förfarandet i bouppteckningsärenden. Utskottets
minoritet (7 ledamöter) reserverade sig för en översyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4 Promemorian</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian konstateras att mer än 80 000 personer årligen dör i Sverige. Enligt
bestämmelserna i ÄB skall bouppteckning förrättas efter var och en av dem. I
samband med förrättningen redovisas vissa föreskrivna uppgifter i en
bouppteckningshandling. Till hjälp vid handlingens upprättande har man ofta
förtryckta blanketter som finns att köpa i allmänna handeln. Någon av det
allmänna auktoriserad blankett för ändamålet finns ännu inte men förbereds f n.
inom DON. Bouppleckningshandlingen granskas vid den tingsrätt där den döde hade
sitt tvistemålsforum och registreras när den är i författningsenligt skick.
Ofta föregås registreringen av mer eller mindre omfattande
kompletteringsåtgärder. Förfarandet kompliceras enligt promemorian av att
hänsyn måste tas inte bara till ÄB:s bestämmelser utan också till de detaljerade
föreskrifterna i AGL och en omfattande rättspraxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian lorde i praktiken till förrättningsman vanligen anlitas någon som
mer eller mindre yrkesmässigt åtar sig bouppteckningsuppdrag. Bland dem som
kommer i fråga märks jurister vid advokatbyrå, tjänstemän i bankernas notariatavdelningar
eller hos begravningsföreningarna, kommunala förtroendemän eller tjänstemän saml
enskilda som anvisas av t. ex. begravningsbyråerna. När någon har anlitats för
uppdraget är det enligl promemorian regel att han själv anskaffar den föreskrivne
andre förrättningsmannen. Dennes medverkan i förrättningen inskränker sig i
praktiken ofta till påskrift av bouppteckningshandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian tar gällande regelsystem inte någon hänsyn till att de ekonomiska
förhållandena är oerhört skiftande i olika dödsbon. Beslämmelserna om kallelse
till bouppleckningsförrättning är i princip tillämpliga på även okomplicerade
dödsbon med små tillgångar och skulder där varken arvs- eller skattefrågor
utgör något problem. Vissa olikheter i sättet att göra bouppteckning finns
emellertid. Detaljrikedomen vid redovisningen av lösöre kan sålunda variera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
kostnaderna för en bouppteckning varierar enligl promemorian mycket. Därvidlag
inverkar självfallet boets omfång och komplikation. När de sociala
förhållandena är ömmande, förekommer det att kommunala förtroendemän eller
andra utan särskild ersättning ombesörjer bouppteckning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
normal bouppteckning brukar annars kosta några hundra kronor all få utförd.
Bankerna debilerar enligt promemorian ersättning efter tidsåtgången, ofta med
tillägg beräknat efter behållningens storiek. Arvoden på flera tusen kronor är
inte ovanliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt promemorian har
kraven pä en bouppteckningsreform på senare tid tagit sikte på några särskilt
typiska fall där man tycker att gällande ordning tvingar fram ett alltför
otympligt och för både del allmänna och den enskilde kostnadskrävande förfarande.
Gemensamt för dessa fall är enligt promemorian att den avlidne vid sin död var
helt medellös eller efteriämnade bara obetydliga tillgångar. Till stor del rör
del sig om barn och personer utan kända arvingar eller, när det gäller
utlänningar, utan kända arvingar i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som skäl för all lätta på bouppteckningspliklen
när det gäller avlidna barn har anförts att barnets föräldrar uppfattar
bouppteckningen som en tom formalitet vilken är stötande och plågsam.
Tvångsåtgärder för att framtvinga bouppteckning ter sig i sådana situationer
onödiga och motbjudande. Oftast efterlämnar minderåriga inga tillgångar och
något intresse av att bouppteckning upprättas finns därför inte av den
anledningen. Också när bouppteckningen avser vuxna personer som är medellösa
eller nästan medellösa framstår bouppteckningsskyldigheten många gånger som
helt meningslös. Det är enligt promemorian inte ovanligt att den dödes
anförvanter vägrar att befatta sig med saken. För den som slutligen måste
föranstalta om bouppteckning blir åtgärden ofta förenad med arbetskrävande och
kostsamma släktutredningar och andra efterforskningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bouppteckningsinstitutet
har enligt promemorian fiera olika syften. Det främsta anses vara det civilrätlsliga.
Genom bouppteckningen klariäggs och dokumenteras vissa grundläggande fakta på
ett otvetydigt och formbundet sätt. Förfarandet tillgodoser dödsbodelägares och
borgenärers intressen, och även andra rättsägare efter den avlidne drar nytta
av förrättningen. Genom bouppteckningen minskar man riskerna för manipulationer
med dödsboets egendom och lägger en grund för efterföljande bodelning eller
arvskifte. Bouppteckningen ger även underiag för bedömning av den dödes gäld
och hur ansvaret för denna enligt bestämmelserna i 21 kap. ÄB kan komma att
fördelas i framliden. Skulle ytteriigare tillgång eller gäld i boet bli känd, ger
bouppteckningen en hållpunkt för den fortsatta boutredningen. Bouppteckningsplikten
kan också bidra till att undanröja tvist och onödig misstänksamhet i del ömtåliga
läge som ofta råder efter ett dödsfall. Som behörighetshandling fyller
bouppteckningen en väsentlig funktion gentemot iredje man samt bildar underlag
vid förordnande av god man och inskrivning av förmynderskap. Ingår fast egendom
bland den avlidnes tillgångar, kommer bouppteckningen till användning som
grundhandling eller slödhandling vid inskrivning enligl bestämmelserna i
jordabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian anförs vidare atl en annan viktig funktion som bouppteckningen har
är att bilda underlag för arvsbskattningen. Den noggranna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redovisningen
av boets tillgångar och skulder utgör en viktig förutsättning för att värdet av
skattskyldigs lott rätt skall kunna fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
tredje huvudintresset som tillgodoses genom bouppleckningsinsti-tutet är enligl
promemorian av kulturell art. Från kulturhistorisk och ekonomisk-vetenskaplig
synpunkt ger redovisningen i bouppteckningen ett värdefullt material som f n.
omfattar hela befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian konstateras alt om kravet på bouppteckning efterges i vissa fall,
det är uppenbart att angivna intressen kommer att bli sämre tillgodosedda än f.
n. För att det skall vara befogat att reformera systemet bör nämligen förenklingen
drivas så långt att en verklig rationaliseringseffekt blir märkbar både för del
allmänna och för enskilda. Skulle man i avsedda fall alltjämt kräva t. ex. en
fullständig delägarredovisning, kallelse till förrättning eller komplett egendomsförleckning
är det inte troligt att någon verklig lättnad skulle åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian lorde intresset från civilrätlslig synpunkt av en bouppteckning
vara klart mindre när boets tillgångar och skulder är små. Detla gäller för
såväl delägare som allmänna arvsfonden. Anspråket på redovisning minskar naturiigen,
om rätten till arv gäller bara obetydliga värden. Var den döde gift och förelåg
giftorätlsgemenskap mellan makarna, torde enligt promemorian även
bestämmelserna i 13 kap. 12 S giftermålsbalken bidra till atl bouppteckningen
får minskad betydelse. Enligt dessa bestämmelser får efterlevande make i
princip tillgodoräkna sig egendom lill ell värde som motsvarar fyra basbelopp,
innan några arvslotter läggs ut. Även för borgenärernas del torde enligt
promemorian intresset av en fullständig redovisning vara väsentligt mindre,
när tillgångarna är obetydliga. I praktiken torde de skuldförhållanden som här
kommer i fråga i de allra flesta fall kunna regleras utan en fullständig
bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls dock att det även i myckel små dödsbon kan förekomma att
delägare hyser misstänksamhet mot varandra och inte kan bli överens om vad som tillhör
boet eller hur det bör avvecklas. Enligt promemorian ligger del nära till hands
att alltid låta dödsbodelägare la initiativ till bouppteckning även om sådan i
det enskilda fallet inle är obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller boupptecknings funktion som behörighetshandling gentemot tredje man
framhålls i promemorian alt den tämligen lätt bör kunna ersättas av annan
handling, t. ex. släklinlyg från folkbokföringsmyndighet. Det konstateras även
att bouppteckningens betydelse som underlag vid inskrivning av förmynderskap
minskar genom deändringari'förmynderskapslagstiftningen som träder i kraft den
1 januari I976(SFS 1974:1038). Ändringarna medför att om inte särskilda skäl
föreligger skall förmynderskap för underårig skrivas in bara när den underårige
har förvärvat egendom till etl värde som överstiger två basbelopp. Enligt
promemorian lorde i de situationer där bouppteckningsplikten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
tänkas bli eftergiven deekonomiska förhållandena sällan varaav den art att förmynderskap
behöverskrivas in på grund av dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
promemorian torde dödsbon av ringa omfattning endast i sällsynta undantagsfall
innehålla fast egendom. Eftersom bouppteckning förefaller oundgänglig för att
vissa inskrivningsåtgärder skall kunna vidtas beträffande den fasta egendomen,
torde dock skyldigheten att upprätta sådan inte kunna efterges i dessa fåtaliga
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
fiskalisk synpunkt torde enligt promemorian ett förenklat förfarande inte möta
något hinder, om man på betryggande sätt tillser att arvskatt inte blir undandragen
staten. Slutsatsen blir att någon form av offentlig kontroll av boets
tillgångar alltid bör förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutligen angår bouppteckningen som källmaterial för forskning synes det enligt
promemorian uppenbart att dess betydelse i detta hänseende numera har minskat
väsentligt. En ingående uppföljning av olika befolkningsgruppers ekonomiska
och sociala förhållanden sker i skilda sammanhang. Det är enligt promemorian
knappast troligt att bouppteckningarna efter mindre bemedlade i dag ger sådana
uppgifter som inte kan hämtas på annat håll. Något hinder mot att begränsa
bouppteckningsplikten synes därför inte heller föreligga från allmänkulturell
utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian sammanfattas de allmänna övervägandena så, att det inte finns något
absolut hinder mot att mjuka upp bouppteckningsplikten. I följande avsnitt av
promemorian undersöks därför vilka kriterier som bör föreligga för all ett
förenklat förfarande, kallat dödsboanmälan, skall kunna tillämpas och hur detta
förfarande kan utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Förutsättningar för dödsboanmälan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de omständigheter som skulle kunna föranleda undantag från bouppteckningsskyldigheten
har i reformyrkandena angetts att den avlidne är ett barn, att han är utan
kända arvingar eller att han är utlänning som saknar släktingar i Sverige.
Enligt promemorian är ingen av dessa omständigheter i sig ägnad atl läggas lill
grund för en dödsboanmälan. Kravet på undantag för barn baserar sig naturiigtvis
på vetskapen att flertalet un-deråriga inte har några större tillgångar.
Yrkandet grundar sig också på att bouppteckningsformaliteterna, även i sin
enklaste form, ofla är svåruthärdliga för barnets föräldrar. Även om det
vanliga alltså är alt ett avlidet barn inte har några större tillgångar,
förekommer det emellertid enligt promemorian inte sällan undanlag. Även
nyfödda kan äga stora tillgångar och alla barn kan i princip förvärva egendom
genom arv, testamente eller gåva. Att generellt införa lättnader för exempelvis
vissa åldersgrupper av barn är enligl promemorian svårt att motivera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bouppteckning skall få underiåtas beträffande barn kan man ställa upp
tilläggskravet att det skall vara fråga om barn utan tillgångar. Med denna
förutsättning kan man emellertid enligt promemorian fråga om det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
är likgiltigt huruvida den döde är ett barn eller en vuxen person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den som inte har några kända arvingar eller som är utlänning utan släktingar i
Sverige är det uppenbariigen tillfälligheter som avgör om bouppteckning kan underiåtas
utan olägenhet. I promemorian framhålls att dödsboet även närdet gäller nu
angivna kategorier kan innehålla beaktansvärda tillgångar. Vidare har det
betydelse hur energiskt dödsbodelägare eflerforskas i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian får det med hänsyn till det anförda anses mindre lämpligt att knyta
lättnader i bouppteckningsplikten till sådana omständigheter som nu
harangetts. Frågan i vilka fall bouppteckningskravet kan efterges bör enligt
promemorian i stället avgöras med utgångspunkt i etl rent ekonomiskt kriterium.
Boets behållning bör därvid inte vara avgörande. En i och för sig obetydlig
behållning eller rent av brist kan redovisas t. ex. när avsevärda tillgångar
balanseras av stora skuldposter. Enligt promemorian är det uppenbart att boet i
sådana fall kan behöva granskas närmare och att det därför är nödvändigt med
bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
när det gäller att avgöra i vilka fall bouppteckningskravet kan efterges bör
enligt promemorian i stället vara tillgångarnas storiek. Både successionsrättsliga
och fiskaliska intressen talar för att bouppteckning förrättas, när de
tillgångar som enligt 20 kap. 4 S ÄB skall tas upp i bouppteckningen är av någon
större betydenhet. Hur stora tillgångar som bör tillåtas blir en
avvägningsfråga. Enligt promemorian bör man från civilrättslig synpunkt
förmodligen kunna gå ganska långt när det gäller alt efterge kravet på
bouppteckning. Hänsynen till arvsskattereglerna talar emellertid för atl man
stannar vid ett förhållandevis lågt belopp. I promemorian föreslås som lämplig
utgångspunkt det skattefria avdragsbeloppet 3 000 kr. som avgår från varje lott
vilken beskattas enligt klass </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-family:Verdana'>eller klass III i 28 S AGL. Enligt promemorian
torde det emellertid inte vara nödvändigt att stanna vid detta belopp. Från
tillgångarna i ett dödsbo avgår i princip alltid begravnings-och
bouppteckningskostnader. Som begravningskostnad räknas även kostnad för traktering
och för sorgkläder åt närmaste anförvanter. Mot bakgrund härav synes del enligl
promemorian rimligt att ersätta bouppteckning med dödsboanmälan, om värdet av
den dödes tillgångar inte överstiger 5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömande av tillgångssidan bör uppmärksammas förekomsten av försäkringar.
Belopp, som betalas ut på grund av t.ex. livförsäkring utan förordnande om förmånstagare,
ingår i den dödes kvariåtenskap och skall alltså räknas in bland tillgångarna.
Tvekan kan emellertid enligt promemorian uppstå om man i detta sammanhang
också skall räkna in försäkringsbelopp som tillfaller någon som förmånstagare.
Sådana belopp ingår inle i den dödes kvarlåtenskap men skall anges i
bouppteckning efter den döde. I 12S AGL föreskrivs att sådana belopp skall anses
som arvfallen egendom vid beräkning av arvsskatt. Enligt samma lagrum skall
emellertid vid skattens beräknande 45 000 kr. (numera 51 000 kr.) avräknas från
värdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 50</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
vad som har tillfallit någon i egenskap av förmånsiagare. I de fall då boets
tillgångar är så små som 5 000 kr. torde det mera sällan inträffa att förmånstagare
erhåller försäkringsbelopp som överstiger 45 000 kr. En sådan situation kan dock
inte uteslutas. Med hänsyn härtill bör man enligt promemorian inräkna de nu
angivna beloppen i boets tillgångar när det gäller att avgöra om bouppteckning
behöver göras. Bouppteckning bör sålunda alltid ske, om summan överstiger 5 000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian bör från den föreslagna 5 000-kronorsregeln göras undantag i några
angivna situationer. Det gäller först fall då bland den dödes tillgångar finns
fast egendom. Av inskrivningstekniska skäl bör då alltid förrättas
bouppteckning. Motsvarande bör även gälla vid innehav av tomträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
regler behövs vidare när den döde efterlämnar make. Enligt 20 kap. 4 S andra
stycket ÄB gäller som huvudregel att man i bouppteckning skall anteckna även efterievande
makes tillgångar och skulder varvid tillgångarnas värde anges. Bestämmelsen
har betydelse för bl. a. den schematiska bodelning och bestämning av
arvslotter som föregår beslut om arvsskatt. Även om den dödes tillgångar inte
är värda 5 000 kr., kan den på honom belöpande andelen i makens giftorättsgods
leda till att hans arvtagare skall eriägga arvsskatt. För att staten inte skall
gå föriustig arvsskatt bör därför enligt promemorian som förutsättning för
dödsboanmälan föreskrivas att värdet av makarnas sammanlagda giftorättsgods
inte får överstiga 10 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian påpekas att det i 20 kap. 4 S ÄB finns vissa särskilda bestämmelser
för det fall att den dödes make har enskild egendom. Bestämmelserna innebär
bl. a. att sådan egendom alltid skall las upp och värderas i bouppteckningen,
när den döde har eflerarvinge. Anledning härtill är att det vid efterievande
makes död behövs underlag för att beräkna lott som tillkommer eflerarvinge. I 3
kap. 2 S första stycket ÄB föreskrivs nämligen att om makarna eller en av dem
ägde enskild egendom vid den först avlidnes död eller om kvariåtenskapen efter
den försl avlidne eljest motsvarade annan andel än hälften av makarnas
egendom, så skall den först avlidnes arvingar erhålla motsvarande andel i boet
efter den sist avlidne.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I promemorian konstateras
att efterarv är uteslutet - förutom när den först avlidne har efteriämnal
bröstarvinge och efterievande make inte alls ärver-också när efterievande make
i annat fall har tagit hela kvariåtenskapen med tillämpning av 13 kap. 12 S giftermålsbalken.
Enligt promemorian kunde man allvariigt överväga att genom uttrycklig lagregel
utesluta efterarv också i de undantagsfall då dödsboanmälan skett utan att
någon av nyss angivna situationer föreligger. I promemorian konstateras emellertid
att frågor som rör efterarv f n. övervägs av familjelagssakkunniga. I avvaktan
på förslag från de sakkunniga bör inle nu göras någon ändring i reglerna om efterarv
och hur efterarvinges lott skall beräknas. Det är då också nödvändigt att behålla
nuvarande bestämmelser om anteckning och värdering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
enskild egendom vid den försl avlidne makens död. Delta leder i sin tur enligt
promemorian till att bouppteckningsplikten inte kan efterges i hithörande fall,
dvs. om den efterlevande maken har enskild egendom eller om den döde efteriämnar
egendom av sådant slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian kan efterarvinge grunda sin rätt till arv även på les-tamentariskl förordnande.
Också i denna situation torde bouppteckning efter den först avlidne vara
erforderlig för att efterarvingens lott sedermera skall kunna beräknas. Med
hänsyn härtill anses i promemorian dödsboanmälan inte heller böra komma i
fråga, när efter den döde finns testamente. Ett sådant förbehåll
tillgodoseräven helt allmänt testators och testamentstagares intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar skuldsidan påpekas i promemorian att borgenärer inte alls får betall,
om boets tillgångar är så små att de inte överstiger begravningskostnaden. För
sådan kostnad åtnjuts nämligen allmän förmånsrätt enligl förmånsrättslagen
(1970:979), när gäldenär har avlidit före ell konkursbeslut. Även om
tillgångarna är större än begravningskostnaderna synes enligt promemorian
borgenärsintresset i regel inte kräva att bouppteckning upprättas. Åtminstone
torde detta gälla, när det är fråga om ordinära småskulder för t. ex. mat,
hyra, elektricitet eller vård. Den som handhar bouppteckningen får tillgodose
kända fordringsägare med de medel som kan finnas i boet, sedan
begravningskostnaden har betalats. Fordringarna ges i princip lika rätt
inbördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan dock förekomma att borgenär som inte får hela sin fordran betald
vill ha bouppteckning förrättad. Anledning härtill kan vara misstanke om dolda
tillgångar eller favorisering av annan fordringsägare. 1 sådana och liknande
situationer kan enligl promemorian borgenärens intresse lämpligen tillgodoses
så, alt han utan hinder av att dödsboanmälan har skett ges rätt alt få
bouppteckning förrättad. Motsvarande rätt bör enligl promemorian tillkomma
envar av dödsbodelägarna eller annan vars rätt kan vara beroende av att
bouppteckning förrättas, t. ex. eflerarvinge. Bouppteckning bör förrättas inom
viss lid, förslagsvis tre månader, efter det alt begäran härom har gjorts hos
någon som enligt allmänna regler är bouppleckningsskyldig. Finns ingen som är
pliktig att föranstalta om bouppteckning bör enligt promemorian rätten
förordna någon alt göra det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls att med nu angivna principlösning hänsynen till
borgenärer inte torde utgöra hinder mot att dödsboanmälan används i fall när
den dödes tillgångar är små. Det kan givetvis inträffa att en borgenär inte får
kännedom om dödsfallet förrän lång tid efter del atl dödsboanmälan har gjorts.
Del kan också länkas att en borgenär eller en dödsbodelägare till en början
inte anser sig ha anledning att påfordra bouppteckning men att han senare
finner att bouppteckning bör ske. I sådana fall kan det sedermera vara svårt
att få boet uppgett i detalj. Denna omständighet bör dock enligt promemorian
inte tillmätas avgörande betydelse, eftersom det, om inle ny tillgång yppas,
rör sig om dödsbon med endast obetydliga till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gångar
och bouppteckning kan väntas bli påkallad bara undantagsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
bör enligt promemorian dödsboanmälan kunna ske om den dödes tillgångar med
hänsyn tagen till förekommande försäkringar inte överstiger etl värde av 5 000
kr. och inte heller omfattar fast egendom eller tomträtt. Om den döde efteriämnar
make, får makarnas giftorättsgods tillsammans vara värt högst 10 000 kr.
Bouppteckning bör alltid ske, om den döde efterlämnar testamente eller enskild
egendom eller om efterlevande make har sådan egendom. Utan hinder av att
dödsboanmälan har skett bör bouppteckning alltid förrättas, om dödsbodelägare,
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende därav begär del. Enligl
promemorian bör de förordade bestämmelserna las in i en ny paragraf, 8 a S, i
20 kap. ÄB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian bör bouppteckning - förutom i det fall då det särskilt har begärts
- också alltid förrättas, om det sedan dödsboanmälan har skett yppas ny
tillgång och det därigenom inle längre föreligger förutsättningar för
dödsboanmälan. I sådant fall åligger del enligt vanliga regler den som har
egendomen i sin vård alt föranstalta om bouppteckning. I sista hand kan rätten
även i denna situation förordna någon att se till att bouppteckning kommer till
stånd. Även bestämmelsen om bouppteckning när ny tillgång har yppats kan enligt
promemorian lämpligen tas in i 20 kap. 8 a S ÄB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl utröna vilka effekter ell system med dödsboanmälan skulle kunna få har enligl
promemorian genomgåtts 1 500 av de 9 761 bouppteckningar som år 1973
inregistrerades vid Stockholms tingsrätt. Hade ett institut med dödsboanmälan
funnits och utformats på sätt promemorian anger skulle sannolikt mer än 20 % av
bouppteckningarna kunna ha ersatts av dödsboanmälan. Enligt promemorian synes
alltså inte obetydliga rationaliseringsvinster vara att hämta för myndigheter
och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Utformningen av dödsboanmälan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian måste elt anmälningsförfarande uppenbariigen göras mycket enkelt,
om det skall innebära bestämda fördelar jämfört med den okomplicerade
bouppteckningen. Sättet blir i stor utsträckning beroende på vem som får göra
anmälan och vem som svarar för att den är sakligt riklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian avvisas tanken på att tingsrätten skall avgöra huruvida en fullständig
bouppteckning är nödvändig eller inle. En sådan ordning skulle kunna ge upphov till
svårbedömbara gränsfall och medföra ett ökat arbete för tingsrätterna. Normalt
saknar rätten underlag för att bedöma om bouppteckning måste upprättas. Att
skaffa in utredning på denna punkt skulle bli betungande för rätlen och
förorsaka de enskilda besvär. Enligt promemorian ligger det därför nära lill
hands att i elt normalt anmälningsfall bara kräva att domstolen gör en formalprövning.
En sådan förutsätter emellertid att garantier kan erhållas för alt anmälan är riklig
i sak. Sådana garantier synes man enligt promemorian bäst kunna få, om anmälan
görs av en företrädare för del allmänna. Redan i dag ombesörjer på många håll
kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>munala
förtroendemän eller tjänstemän bouppteckning och boutredning efter personer som
vid sin bortgång var ensamstående, ulan tillgångar eller omhändertagna för
vård. Eftersom dessa kategorier i stor utsträckning kommer att omfattas av ett
system med dödsboanmälan är det naturligt alt anknyta till denna praxis. Ett
annat skäl för att anmälan skall göras av socialvårdstjänstemän eller liknande
är att de inte sällan torde ha känt den döde i livstiden eller i sin tjänst har
haft med hans angelägenheter atl skaffa. I övriga fall där dödsboanmälan kan
komma i fråga är del lätt för anförvanter och andra att vid inträffat dödsfall
vända sig lill socialnämnden. I promemorian föreslås därför att dödsboanmälan
skall göras av socialnämnden eller av person som nämnden har särskilt förordnal.
Normall lorde enligt promemorian sådant förordnande böra ges åt tjänsteman inom
socialvården. Även nämndeman eller annan förtroendeman med erfarenhet av bouppteckningsförrättningar
bör emellertid kunna komma i fråga. I kommuner som har inrättat social
centralnämnd ersätter denna nämnd socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
formen för dödsboanmälan sägs i promemorian anden uppenbarligen måste vara
skriftlig. I anmälan bör till en början tas in den dödes fullständiga namn,
personnummer, bostadsadress och dödsdag. Även den dödes hemvist, dvs. den
kommun och församling i vilken han var mantalsskriven, bör anges. Mantalskrivningsorten
är avgörande för vilken domstol som skall ta emot anmälningen. F. n. åligger
det varje tingsrätt alt se till att bouppteckning efter den som har avlidit
inom domstolens jurisdiktion ges in inom laga lid. Enligl promemorian bör
denna skyldighet uppenbariigen ändras så, att tingsrätten kontrollerar att del
sker antingen bouppteckning eller dödsboanmälan. Identifieringsuppgifterna i
anmälan kommer lill användning, när rätten prickar av inkommande anmälningar mot
de underrättelser om dödsfall som sänds in från pastorsämbetena enligt 40 S
folkbokföringskungörelsen (1967:495).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga som behandlas i promemorian är om dödsbodelägarna bör antecknas
i dödsboanmälan. Ett krav på atl anmälan alltid måste innehålla fullständiga
uppgifter om dödsbodelägare skulle komplicera anmälningsförfarandet, eftersom
nödvändig släktutredning kan vara svår och fordra mycket arbete. Från
ordningssynpunkt och för framlida bruk kan det å andra sidan vara värdefullt
att uppgifter om dödsbodelägare dokumenteras i en anmälan. En kompromiss som
enligt promemorian inle förefaller alltför betungande för anmälaren är att
föreskriva alt anmälan skall uppta namn och bostadsadress på dödsbodelägare, i
den mån uppgifterna är kända för anmälaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls att den centrala delen i en dödsboanmälan blir anmälarens
intyg att tillgångarna inte överstiger föreskrivna gränsbelopp. Till ledning
för dem som kan komma alt göra dödsboanmälan bör lämpligen utfärdas anvisningar
för värderingen av tillgångarna. Uppenbarligen bör värderingen ske efter samma
principer som gäller beträffande värdering av tillgångar som skall las in i
bouppteckning. Uppstår någon tvekan huruvida</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värdet
av tillgångarna överstiger gränsbeloppen, bör enligt promemorian dödsanmälan
inte få ske. I stället måste bouppteckning förrättas enligt vanliga regler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I promemorian framhålls
vidare att anmälaren uppenbariigen bör ha en viss plikt att själv besiktiga
eller på annat sätt undersöka den dödes och i förekommande fall efterlevande
makes tillgångar. Detta innebär emellertid inte att några mer omfattande
efterforskningar skall behöva göras. Tillgångarna kan emellertid ibland behöva
utökas med lön eller semesterersättning som betalas ut först efter dödsfallet.
I undantagsfall bör anmälaren få godta andras uppgifter att tillgångar saknas.
Ett sådant förfarande kan enligt promemorian vara tillräckligt när ett barn
har dött och föräldrarna kan tillfrågas. Har anmälaren vetskap om någon
omständighet som talar för att tillgångar kan finnas, måste han enligt
promemorian undersöka saken närmare. I normala fall bör det räcka med att
besöka den dödes bostad samt gå igenom lösöret och efterlämnade handlingar.
Särskilt testamenten, bodelningsinstru-menl, äktenskapsförord och försäkringshandlingar
är av intresse, eftersom de kan utgöra hinder för dödsboanmälan. Kompletterande
upplysningar kan behöva inhämtas från anhöriga eller samboende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian ligger det i sakens natur alt den som avser atl göra dödsboanmälan
avstår därifrån, om han får reda på atl dödsbodelägare, borgenär eller annan
behörig person motsätter sig sådan anmälan och i stället vill ha bouppteckning
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till dödsboanmälan bör i
regel kunna användas förtryckt blankett som tillhandahålls av det allmänna.
Formulärets närmare avfattning bör enligt promemorian lämpligen bestämmas av
DON. För alt underlätta bruket av dödsboanmälan, när den avlidne inte har fyllt
18 år, bör övervägas om pastorsämbetet, samtidigt som underrättelse om
dödsfallet sänds till tings-rätlen, även skall direkt underrätta vederbörande
socialnämnd. Det skulle därvid enligt promemorian kunna åligga nämnden att låta
undersöka om förutsättningar för dödsboanmälan föreligger i det enskilda
fallet. Den som i förekommande fall skall göra dödsboanmälan bör fullgöra
uppdraget på sådant sätt att barnets föräldrar inte åsamkas mer besvär än
uppgifternas inhämtande kräver. I spädbarnsfallen lorde ofta ett telefonsamtal
vara tillräckligt för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Följdändringar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
promemorian medför institutet dödsboanmälan att vissa jämkningar av formell
eller redaktionell art bör vidtas i ÄB. Därutöver föreslås emellertid även
några ändringar av saklig natur, bl. a. när det gäller reglerna om ansvar för
den dödes gäld. Enligt promemorian bör betalningsskyldighet för den dödes
skulder åvila delägarna bara intill värdet av den dödes egendom, när
dödsboanmälan har gjorts. Bestämmelserna om ansvar för gäld i 21 kap. ÄB bör
alltså inte vara lillämpliga. En föreskrift härom föreslås</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
21 kap. 19 S ÄB. Enligt denna paragraf gäller motsvarande redan för egendom
som inte hade kunnat tas i mät hos den döde. Genom ansvarsbefrielsen avlägsnas
ett hinder mot skifte av kvariåtenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
skyldighet att föranstalta om bouppteckning uppslå efter det att dödsboanmälan
har gjorts, bör gäldsansvar föreligga som om anmälan aldrig hade skett, på
samma sätt som gäldsansvar enligt 21 kap. 13 S ÄB föreligger i fall då dödsbodelägare,
sedan boet har blivit avträtt till förvaltning av boutredningsman, har utverkat
rättens förordnande att boet inte längre skall förvaltas på det sättet. En
bestämmelse härom föreslås bli intagen i 21 kap. 19 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian är del givet att vissa olägenheter kan uppkomma, om del uppstår ett
gäldsansvar i efterhand. Beaktas bör emellertid alt även om bouppteckning
sedermera förrättas, så torde det ofta inte uppstå gäldsansvar till toljd av
regeln i 21 kap. 19 S om utmätningsfri egendom. Vidare bör uppmärksammas
bestämmelsen i 21 kap. 18 S om ansvarsfrihet för dödsbodelägare som ej har
njutit förmån av boet och inle heller har tagit annan befattning med del än atl
han har fullgjort vad som åligger honom enligl 18 kap. 2 S och deltagit i
förrättandet av bouppteckning. Vid tillämpning av bestämmelsen i 21 kap. 14 S
om gäldsansvar på grund av försummelse att förrätta bouppteckning i rält tid
gäller den tremånaderstid som har angetts i 20 kap. 8 a S tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga som behandlas i promemorian gäller omhändertagandeplikten i 18
kap. 2 S ÄB. Enligt detta lagrum skall - som redan angetts i avsnitt 2 - den
dödes egendom vårdas av den som är närmast därtill i avvaktan på att egendomen
kommer under förvaltning av samtliga dödsbodelägare. Vårdnadsskyldig är bl. a.
bodelägare som i praktiken kan se till egendomen. Sådan delägare är vidare
skyldig att underrätta övriga delägare om dödsfallet och göra anmälan lill
rätten när behov av god man för delägare föreligger (jfr 18 kap. 4S andra
stycket föräldrabalken). När det inte finns någon som är vårdnadsskyldig enligt
de nu återgivna reglerna inträder en tillfällig omhändertagandeplikt för den
dödes husfolk eller husvärd eller för annan som är närmast därtill. Skyldighet
föreligger även att tillkalla dödsbodelägare, som tar egendomen i sin vård,
eller att anmäla dödsfallet till rätten. Nu berörda åligganden tillkommer
dessutom alllid polismyndigheten. Har anmälan om dödsfallet gjorts till
rätlen, skall denna vid behov förordna god man att vårda egendomen, underrätta
dödsbodelägarna och undersöka behovet av god man enligt föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
blir alltså tingsrätten som får försöka skaffa en god man all ta hand om den
dödes egendom i de fall när det är svårl att uppbringa någon annan som mer
varaktigt åtar sig uppdraget. Del framhålls i promemorian alt det i smärre
dödsbon är en föga lockande uppgift att tjänstgöra som god man, eftersom ringa
eller ingen ersättning i förhållande till besväret kan väntas utgå. Stundom kan
den gode mannen inte ens få ersättning för sina utlägg. En sådan ordning är uppenbariigen
otillfredsställande. 1 promemorian föreslås därför att anmälan om dödsfall
inte längre skall göras till rätten utan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
stället till socialnämnden. Det bör därefter åligga nämnden att fullgöra vad
som ankommer på delägare. Bl. a. bör nämnden vara skyldig att föranstalta om
bouppteckning, när ingen annan gör det. När förulsällningar finns, bör nämnden
enligt promemorian liksom annan bouppleckningspliktig vara oförhindrad att i
stället la initiativ till dödsboanmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 S lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden anges atl rätten skall förordna
god man atl företräda fonden när denna är arvinge eller universell lestamentstagare.
Undantag görs dock bl. a. för det fallet att boet utvisar brist och god man inte
behövs för all la vård om boets tillgångar. Undantag torde enligt promemorian
också alltid böra medges när boet har så ringa omfattning att dödsboanmälan
sker. Med hänsyn härtill föreslås en ändring i berörda paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås vidare en ändring i 26 S protokollskungörelsen (1971:1066)
av innebörd atl dödsboanmälan skall tas in i rättens bouppteckningsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Kostnader m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian påpekas atl kommunala förtroendemän och tjänstemän redan i dag är
engagerade i arbetet med upprättande av bouppteckningar. Detta gäller i inte
obetydlig utsträckning smärre dödsbon. Stockholms kommun t.ex. har årligen
löneutgifter på mer än 200 000 kr. för tjänstemän som upprättar bouppteckningar
och utreder sådana dödsbon. En skyldighet för kommunerna att genom
socialnämnden medverka vid dödsboanmälan m. m. kan naturiigtvis i vissa fall
innebära ökade kostnader. I de kommuner där man redan nu sysslar med boutredningar
o. d. torde dock de sammanlagda kostnaderna bli lägre, eftersom systemet med
dödsboanmälan blir mindre kostnadskrävande än motsvarande arbete med
bouppteckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
i promemorian föreslagna författningsändringar föreslås träda i kraft den 1
januari 1976. De nya bestämmelserna anses böra vara tillämpliga i fråga om
dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>25</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Remissyttrandena 5.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
i promemorian framförda huvudförslaget om en uppmjukning av bouppteckningsplikten
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Till
dessa hör Malmö tingsräii. Göteborgs llngsiäit, rikspolisstyrelsen, DON,
socialstyrelsen, kammarkollegiet, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverkel,
statens personalpensionsverk, bankinspektionen, riksarkivet, landsarkivet i
Göteborg, länsstyrelsen i Malmöhus län, socialutredningen, familjelagssakkunniga.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Stockholms kommunsiyielse, Malmö
sociala ceniralnäinnd, Luleå komnninslyrdse, Sveriges domareförbund, Sveriges advokalsamfund,
Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
tingsrätt konstaterar att bouppteckningsförfarandet många gånger är onödigt
betungande för de efterlevande. Det gäller särskilt när barn dör vid späd ålder
utan att efterlämna tillgångar. I andra fall - exempelvis då ensamstående
avlidit utan att efterlämna anhöriga och andra närstående och utan några
egentliga tillgångar- upplevs etl upprätthållande av den obligatoriska
bouppteckningsplikten som meningslöst. Stundom kan det t. o. m. vara ogöriigt
att faen bouppteckning till stånd därför att någon bouppleckningspliktig inte
kan anträffas och möjligheteratl av allmänna medel ersätta särskilt förordnad bouppteckningsförrättare
saknas. Det arbete som i sådana fall läggs ned på atl upprätthålla
bouppteckningsplikten är utan motsvarande nytta för vare sigenskildellerdetallmänna.Tingsrätienhälsardärför
med tillfredsställelse en ordning som förenklar förfarandet i avsedda fall och
som till offentlig myndighet knyter det praktiska ansvaret för att erforderlig
utredning av avlidens bo kommer till stånd. /?;fe/-É'v/s/o/;svÉ'/-A'É'/understryker
del angelägna i atl förenkla bouppteckningsförfarandet. Verket ifrågasätter om
man inte på vissa punkter kan gå längre än promemorieförslagel och uppnå ytteriigare
förenklingar. Bankinspektionen anser de föreslagna ändringarna vara i
väsentliga delar väl motiverade och ägnade atl i betydande utsträckning underiätta
såväl enskildas som myndigheters befattning med dödsbon som upptar endast obetydliga
tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivet
framhåller att bouppteckningarna för äldre lid utgör ett centralt och viktigt
källmaterial både då det gäller redovisningen av dödsbodelägare och
redovisningen av boet. Den detaljerade specifikationen av lösöret har stort
värde för forskningen. Även senare tiders bouppteckningar utgör ett värdefullt
material för t. ex. ekonomisk-historisk forskning. Så har exempelvis studium
av förmögenhetsbildning gjorts med bl. a. bouppteckningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>från
1930- och 1940-talen som källmaterial. Bouppteckningar har också använts för
att studera utbredningen av vissa maskintyper inom jordbruket. Källvärdet av
bouppteckningarna är emellertid beroende av hur fullständig och detaljerad
redovisningen av boets lösöre är. Under de senare årtiondena redovisas lösöret
alltmer summariskt och schablonmässigt. Särskilt gäller detta mindre dödsbon.
Ur kulturhistorisk synvinkel har därför bouppteckningarnas källvärde minskal
samtidigt som ersättningsmaterial från annat håll otvivelaktigt ökat. Det
informationsbortfall som dödsboanmälan skulle medföra då det gäller mindre
bemedlades egendomsförhållanden lorde därför inte innebära en alltför stor
förlust. Även från släktforskningssynpunkt torde en ofullständig uppräkning av
dödsbodelägarna få accepteras då det gäller dödsbon efter mindre bemedlade.
Därigenom undviks tidsödande efterforskningar. Även landsarkivet i Göieborg
konstaterar att man utan överdrift kan säga alt redovisningen i
bouppteckningarna har blivit mer och mer summarisk och atl detta förhållande
minskat deras värde för kulturhistorisk forskning. Det finns numera annat
material, t.ex. tidningar, som ger ett bättre material för sådana
undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Malmöhus län anser att det i nu avsedda dödsbon knappast föreligger något
behov av ett formbundet bouppteckningsförfarande med kallelser till
dödsbodelägarna och i många fall mycket omfattande utredning om vilka som är
dödsbodelägare, åtgärder som vid anlitande av t. ex. advokat kan förorsaka
kostnader som överstiger boets tillgångar. Genom dödsboanmälan kan man bespara
dödsbodelägarna onyttig pappersexercis och troligen ge tingsrätterna en inte
obetydlig lättnad i arbetet med inregistrering av bouppteckningar. Innan förs'aget
genomförs, bördock ett mer allsidigt statistiskt material inhämtas för
bedömande av de väntade rationaliseringsvinsterna. faw///c/ags-sa/c/cHrtwgoframhålleratt
de upprepade framställningarna om bouppteckningspliktens begränsning visaratt
det nuvarande obligatoriet i många hänseenden upplevs såsom onödigt och
besvärande. En uppmjukningärdärför påkallad och de sakkunniga ansluter sig helt
till den principiella tanken bakom förslaget att göra undantag från skyldighet
alt förrätta bouppteckning. Också kommunförbundet ställer sig uttryckligen
positivt till promemorieförslaget. Luleå kommunstyrelse konstaterar all det
har förekommit att socialhjälp har utgått till begravningskostnader eftersom
befintliga tillgångar använts till bestridande av bouppleckningskostnader för
alt efterforska anhöriga, boende såväl inom som utom landet. Handläggningen av
sådana ärenden är tids- och kostnadskrävande. Det har förekommit att
dödsbodelägare kallats men att förrättningen har ägt rum utan atl någon av
delägarna har infunnit sig. Detta har främst gällt när äldre syskon eller
avlägsna anhöriga är dödsbodelägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oowa/-e/ö/*w«(/ef
anser atl den väsentliga vinsten med promemorieförslagel ligger i att
allmänheten befrias från skyldigheten alt förrätta bouppteckning i sådana
fall, där det framstår som onödigt och ibland t. o. m. som stötande att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framtvinga
en bouppteckning. För tingsrätternas del torde förslaget knappast medföra någon
påtaglig minskning i arbetsbelastningen. Arbetsinsatsen föratt granska och
registrera en dödsboanmälan torde nämligen enligt förbundet vara nästan lika
stor som närdet gäller en enkel bouppteckning. Advokatsamfundet vitsordaratt
behov föreliggerav att i synneriigen enkla dödsbon ersätta den ordinarie
bouppteckningen med etl anmälningsförfarande. Den föreslagna dödsboanmälan förefallerenligl
samfundet vara väl ägnad alt fylla elt sådant behov. Också Svenska
bankföreningen delar uppfattningen att ett förenklat förfarande bör kunna
anordnas när den avlidne efterlämnar endast smärre tillgångar. Föreningen
finner den förordade lösningen ändamålsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige, Halmstads tingsrätt, riksskatteverket. Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Folksam och landsarkivet i Vadstena ställer sig kritiska
till förslaget om uppmjukning av bouppteckningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige anser alt de fall som avses med förslaget är av relativt
okomplicerad natur och att de för den enskilde med nu gällande ordning inte kan
anses vara särskilt betungande ur arbets- och kostnadssynpunkt. De obetydliga
lättnader som ett eftergivande av bouppteckningsplikten i dessa fall skulle
innebära för den enskilde kommer däremot att medföra ökad arbetsbelastning för
socialnämnden och dess tjänstemän som enligt förslaget har att föranstalta om
dödsboanmälan. Enligt hovrätten kan även antas alt allmänheten kommer alt
försöka utnyttja möjligheten till dödsboanmälan i oträngt mål med åtföljande
onödigt arbete för den tjänsteman inom socialvården som har att ombesörja
dödsboanmälan. Hovrätten anser att de fördelar som förslaget kan innebära för
den enskilde skulle resultera i så stora nackdelar för det allmänna att någon
rationalisering inte skulle uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Halmstads
tingsrätt ifrågasätter om förslaget bör genomföras utan att man något mera
ingående belyser och diskuterar frågor om bouppteckningens funktioner i civilrättsligt
hänseende. Förvaltnings- och redovisningsuppgifter uppkommer så snart det
finns några tillgångar. Även om tillgångarna bara förslår till att betala
begravningskostnaderna och andra av dödsfallet föranledda utgifter är någon
form av förvaltning nödvändig. 1 princip är det den avlidnes rättsinnehavare
som disponerar tillgångarna för berörda utgifter. Blir det medel över skall
dessa fördelas. Erfarenheten torde visa att delägarna ofta har intresse av en
sådan delning även när behållningen är obetydlig. Enligt tingsrättens mening
torde en dödsboanmälan, i vart fall då någon behållning kan väntas uppkomma,
inte kunna föranleda befrielse från vissa förvaltnings- och
redovisningsbestyr. Även perifera och kanske svårnådda andelsägare har
rättigheter som i gällande regelsystem inte kan negligeras. Det måste alltid
utrönas vem som är delägare. De förvaltnings- och redovisningsbestyr som har
berörts torde knappast i praktiken kunna fullgöras enklare än genom en
kontrollerad bouppteckning och en slutuppgörelse i form av slutredovisning -
arvskifte. Sannolikt skulle ett eftergivande av bouppteckningskravet föra med
sig att redovisningsskyl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>digheten
inle sällan helt åsidosattes. Tingsrätten ifrågasätter därför om del är
lämpligt att i föreslagen omfattning låta dödsboanmälan ersätta bouppteckning.
Införs dödsboanmälan, bör användningen strängt begränsas lill de huvudgrupper
av fall som berörs i promemorian. Det rör sig sålunda om fall av klar
medellöshet och när minderårig avlidit. Medellöshetsfallen torde kunna
avgränsas genom alt del exempelvis anges att tillgångarna uppenbarligen inte
förslår till annat än begravningskostnader och andra med dödsfallet
sammanhängande kostnader. Redovisnings- och skiftesfrågorna får i sådana fall
ingen aktualitet. Ifall den döde är minderårig kan exempelvis begränsningar
göras till de okomplicerade fall, när egendomen är av mindre värde och skall tillfalla
samboende föräldrar som redan före dödsfallet förvaltat den. Enligt
tingsrättens mening skulle önskvärda förenklingar kunna nås utan att man
behöver överge en generell bouppteckningsskyldighet. De formulär som har
utarbetats av DON och som nu prövas vid bl.a. tingsrätten har synts mycket
ändamålsenliga. Ytterligare förenklingar kan vara möjliga med några
lagändringar och en mera liberal praxis. Tingsrätten nämner också all den inte
har erfarenhet av några svårigheter att få in bouppteckningar. Sådana
svårigheter är troligen i huvudsak begränsade till de största orterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>/?/te5/cfl//ei'c/A.<:'/avstyrker
atl promemorieförslagel läggs till grund lor lagstiftning. Verket anser till
en början alt släklulredningar med anledning av ett dödsfall inte kan få underiåtas
utan atl gällande regler om rätt till och fördelning av arv ändras. Av ÄB måste
framgå i vilka situationer nämnda regler inle skall gälla samt när man på grund
därav skall få underlåta atl forska efter arvingar. Vidare måste regleras vilka
personer som skall ha rätt lill kvariåtenskapen i sådana fall. I sammanhanget
måste beaktas att del i de flesta fall som avses med dödsboanmälan torde finnas
något att skifta. Vidare bör beaktas föremål som kan ha affektionsvärde. Ett
visst mått av ansträngningar för efterforskning av arvingar och lestamentstagare
bör krävas även om tillgångarnas värde efler ekonomiska bedömningar är ringa.
Den effektivare personregistreringen torde för övrigt i allt högre grad bidra lill
att underiätta efterforskningar. Från exekutionsrältslig synpunkt försämrar en
dödsboanmälan utmätningsmannens möjligheter genom alt det inte anges vilka
tillgångar som finns. Det är inte ovanligt med skatteskulder i små bon.
Promemorieförslaget innebär att frågan huruvida bouppteckning får ersättas av
dödsboanmälan kan avgöras helt oberoende av skuldernas storlek.
Riksskatteverket delar inte de i promemorian redovisade bedömningarna på denna punkl
utan anser att så snart det finns skulder i etl dödsbo den nu gällande formella
ordningen bör iakttas. Enligl verkels mening vore det en alltför stor
inkonsekvens i vårt rättssystem atl på etl så förenklat sätt som dödsboanmälan
innebär lyfta av betalningsansvaret för skulder, samtidigt som
betalningsansvaret hos den levande gäldenären är omgärdat med så många centrala
civilrättsliga regler. Verket anser alt del bör undersökas om en förenkling av bouppieckningsförfarandet
i stället</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
uppnås med en obligatorisk blankett för bouppteckning och att man därför bör
avvakta resultatet av DON:s arbete i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsinspeklionen
framhåller att bouppteckningen såsom rättsligt institut har en central
betydelse i skilda hänseenden. Det förefaller inspektionen synnerligen
tveksamt, om man bör införa ett enklare institut där mycket viktiga fakta ej
blir klart utredda och redovisade. De allt mer spridda gruppförsäkringarna - liv,
olycksfall, barnolycksfall - med ofta beaktansvärda belopp begränsar ju f ö. i
slor utsträckning användningen av det i promemorian föreslagna systemet. Med
hänsyn härtill anser inspektionen att bouppteckning bör behållas som enda
rättsinstitut vid utredning av dödsbo men att del bör övervägas huruvida inte
ett enklare bouppteckningsförfarande kan åstadkommas för vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund konstaterar att försäkringsbolagen, särskilt
livförsäkringsbolagen, i vissa avseenden har stor erfarenhet av dödsboutredningar.
Detta sammanhänger med att vid dödsfall utfallande försäkringsbelopp enligt
föreliggande förmånstagareförordnanden i regel skall utbetalas till efterievande
make, barn eller andra arvingar. För atl bolagen skall kunna tillse att
beloppen tillfaller rätta mottagare och med riktig fördelning dem emellan
måste bolagen begära tillförlitlig utredning om de berättigade. Denna utredning
har i regel formen av ett dödsfallsinlyg med släktutredning från pastorsämbetet
jämte bekräftelse eller komplettering av nära anhörig eller annan som väl
känner till den avlidnes förhållanden. Särskilt sedan arvsrätten mellan utomäktenskapliga
barn samt deras fäder och fädernefränder ändrades år 1969 måste
försäkringsbolagen emellanåt infordra bouppteckningshandling för att kunna göra
en riktig utbetalning. Om bouppteckning ersätts av dödsboanmälan och denna inte
är tillföriitlig med avseende på den däri intagna förteckningen över
dödsbodelägare, uppstår för både försäkringsbolagen och andra en besvärande
ovisshet. Enligt förbundets mening kan inle antas att dödsboanmälan
företrädesvis kommer i fråga när barn, ungdomar eller åldringar har avlidit,
eftersom många av dem kommer att efteriämna försäkringsbelopp som utesluter
dödsboanmälan. Det finns en stor frekvens av olika grupplivförsäkringar för
bl. a. studerande och skilda föreningsmedlemmar samt t. ex.
förarplatsförsäkringar och andra olycksfallsförsäkringar. Även om förbundet kan
i stort instämma i en del allmänna uttalanden i promemorian som talar fören
dödsboanmälan, finner förbundet alt det för enskilda dödsbodelägare och
borgenärer kan vara i hög grad otillfredsställande att inte dödsboanmälan
innehåller en tillföriitlig förteckning av intressenterna och de tillgångar
som skall delas. Erfarenhetsmässigt är risken för konflikter mellan
dödsbodelägare inte mindre när tillgångarna är små. Även om lösöret som
brukligt är uppskattas lill ett lågt värde kan det bland tillgångarna finnas
gamla släklföremål och andra tillhörigheter med stort affektionsvärde för
delägarna i boet. Under alla förhållanden skulle bodelning och arvskifte
försvåras om delägarna inte kunde finna någon redogörelse för boets
beskaffenhet per dödsdagen. En sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redogörelse
är av betydelse som utgångspunkt även för den redovisning av boets förvaltning
som delägarna har rätt att kräva, om längre tid förflyter mellan dödsfallet och
skiftet. Dödsbodelägarna har visserligen givits en rätt att påkalla förrättande
av bouppteckning trots att dödsboanmälan skett. Uppkommer misshälligheterna
vid arvskifte en längre tid efter dödsfallet, kan det emellertid vara svårt
eller omöjligt att rekonstruera förhållandena vid tiden för dödsfallet, och en
begäran om bouppteckning blir då ändamålslös. Förbundet är för sin del inte
övertygat om att de fördelar som det framlagda förslaget kan medföra uppväger
de nackdelar som skulle kunna väntas. På grund härav avstyrker förbundet
förslaget. Först sedan praktiska erfarenheter vunnits av resultatet av det
arbete inom DON som pågår i syfte att förenkla bouppteckningsförfarandet torde
man på nytt böra överväga huruvida behov finns av ett särskilt avvecklingsförfarande
för små dödsbon. Folksam anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsarkivet
i Vadstena konstaterar att dödsboanmälan skulle vara en från forskningssynpunkt
mycket dålig ersättning för bouppteckningen. Om förslaget genomförs, skulle man
komma fram till ett system ungefär motsvarande det som tillämpades i Stockholm
åren 1756-1924 under vilken tid s. k. fattigbevis upprättades i stället för
bouppteckning när föga eller intet fanns att tillgå i dödsboet. Fattigbevisen
utgör- liksom den föreslagna dödsboanmälan -en källa av högst begränsat
forskningsvärde. Det har även visat sig att det i samband med de numera
intensivt bedrivna undersökningarna beträffande arbetarklassens förhållanden
har varit förenat med svårigheter att erhålla kunskap om dennas rent konkreta
miljö. Motsvarande skulle sannolikt komma att gälla även i fråga om den
föreslagna dödsboanmälan. Det är ju inte i och för sig boets ekonomiska värde
som är avgörande då det gäller materialets värde från forskningssynpunkt. Det
synes inte heller troligt att man genom någon annan källa kan erhålla kunskap om
olika befolkningslagers levnadsmiljö. Härtill kommer atl man vid jämförande
undersökningar inte skulle kunna få korresponderande uppgifter om vissa
befolkningsgruppers förhållanden. Enligt landsarkivets åsikt skulle det vara
olyckligt om man som nu har föreslagits i viss mån skulle återgå till etl
åtminstone i Stockholm tidigare tillämpat system med olikartad behandling i
fråga om redovisningen av dödsbon. Landsarkivet anser sålunda för sin del att
det inle föreligger tillräckligt starka skäl för ett genomförande av den i
promemorian föreslagna reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Förutsättningar för dödsboanmälan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovräilen
för Västia Sverige, som har avstyrkt införande av dödsboanmälan, förklarar sig
i och för sig inte ha något att erinra mot att tillgångarnas storiek las till
utgångspunkt vid avgörande av frågan om boupptecknings-kravet kan efterges saml
all den övre gränsen dras vid de i förslaget angivna beloppen. Bankinspektionen
anser det vara av särskild vikt att avsteg från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bouppteckningsplikten
inte görs, när den avlidne efteriämnar fast egendom eller tomträtt. Såväl
inskrivningstekniska skäl som kravet på rättssäkerhet när det gäller uppgifter
om fast egendom utgör motiv härför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus
län framhåller all bouppteckningens viktigaste uppgift från fiskal synpunkt är
att bilda underlag vid fastställande av arvsskatt. De föreslagna villkoren för
atl bouppteckningspliklen skall kunna efterges synes ur denna aspekt
godtagbara. Även med beaktande av ku-mulationsreglerna i 19 och 41 SS AGL kan
förslaget accepteras, eftersom boets behållning vid de föreslagna
beloppsgränserna knappast kan beräknas nämnvärt översliga 3 000 kr. som utgör
lägsta skattefria lott. Familjelagssakkunniga anser att de föreslagna fasta
värdegränserna om högsl 5 000 resp. 10 000 kr. får anses uppfylla kravet på ett
lätt angivbart rekvisit för undantagsregelns tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domareförbundet
har i huvudsak ingen erinran mot de föreslagna undantagen från skyldigheten
alt förrätta bouppteckning. I de fall då dödsboets egendom avträds till förvallning
av boutredningsman anser förbundet emellertid - i likhet med Malmö lingsräii -
all bouppteckning av praktiska skäl alltid bör upprättas. De föreslagna
värdegränserna synes förbundet väl avvägda. Förbundet ifrågasätter emellertid
om inte värdegränserna till undvikande av ständiga lagändringar bör anknytas till
basbeloppet. Att det skattefria avdragsbeloppet inte är indexreglerat torde
knappast utgöra något hinder häremot. Förbundet vill därför förorda att
dödsboanmälan skall kunna ske om den dödes tillgångar inte överstiger ett halvt
basbelopp eller, om den döde efteriämnar make, värdet av makarnas sammanlagda
giftorättsgods inte överstiger ett basbelopp. Liknande synpunkter på en
indexreglering anförs av Malmö tingsräii, socialstyrelsen, kammarkollegiet,
bankinspektionen, riksarkivet, Stockholms kommunstyrelse och Svenska
bankföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om beloppsgränsen 5 000 kr. för ensamstående avliden påpekar Malmö
tingsrätt atl gränsen inte är någon garanti för att dödsboanmälan bara kommer
att omfatta fall där arvsskatt inte utgår. 1 vissa fall är kostnaderna för
begravning små och några bouppleckningskostnader förekommer inte. Kostnader
för sorgkläder till anhörig och för traktering vid begravning är sparsamt
förekommande. Den föreslagna ordningen medger därför skattepliktig arvslott
inom ramen för en dödsboanmälan och blir sålunda inte förenlig med kravet på atl
beskattningen skall vara likformig och rättvis. En erforderiig garanti uppnås
först om beloppsgränsen sätts till 3 000 kr. Även rikspolisstyrelsen
ifrågasätter del lämpliga i att avvika från det skattefria avdragsbeloppet 3
000 kr. Enbart den omständigheten att begravningskostnaderna antas regelmässigt
uppgå till minsl 2 000 kr. torde inte utgöra ett tillräckligt vägande skäl att
medge en sådan avvikelse. Någon skyldighet förrätten att beakta
arvsskattefrågan vid kontroll av dödsboanmälan är inte praktiskt möjlig att
ålägga, om dödsboanmälan utformas enligt förslaget. Inte heller torde det gå
att ålägga särskild deklarationsskyldighet för de fall skattskyldighet
föreligger. Styrelsen anser därför att beloppsgränsen bör knytas till det
skattefria avdragsbeloppet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet
anser att bouppteckning bör vara obligatorisk, om den döde efteriämnar någon
som skall laga arv eller testamente först sedan arvinge eller universell teslamentstagare
har avlidit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskaiteveikei
anser-som redan nämnts i avsnitt 5.1 -att bouppteckning alltid bör upprättas så
snart det finns skulder i ett dödsbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
promemorieförslaget skall försäkringsbelopp som tillfaller någon som förmånsiagare
inräknas i boets tillgångar när det gäller all bedöma om bouppteckning behöver
göras. Svenska försäkringsbolags riksförbund konstaterar att förslagels
verkningar härigenom begränsas lill de fall då förmånstagare vid den avlidnes
död erhåller utbetalning från försäkringen eller förfoganderätten över
försäkring varifrån belopp helt eller delvis förfaller till betalning först
efter dödsfallet. Däremot skulle värdet av försäkring med sådan lyp av förmånstagarförordnande
som avses i 37 S 2 mom. första stycket AGL inte behöva medräknas bland
tillgångarna. Förekomsten av sådan försäkring måste emellertid beaktas bl. a.
vid beräkning av efterievande makes och bröstarvinges rätt enligt 104 S andra
stycket lagen (1927:77) om för-, säkringsavtal. Förordnanden av denna innebörd
är mycket vanliga vid försäkring med periodiska utbetalningar. Även om
terminsbeloppen är låga representerar ändå sådan försäkring ofta ett ganska
stort kapitalvärde. Enligt förbundets mening gör dessa omständigheter samt
likheten mellan testa-menlariska förordnanden och förmånstagarförordnanden att
det kan sättas i fråga om inle bouppteckning bör upprättas när den avlidne har efteriämnal
försäkring till vilken förmånstagare insatts. Enligt 20 kap. 5 S andra stycket ÄB
skall vid bouppteckning anteckning om här berörda förhållanden göras. Även
Folksam fäster uppmärksamheten på att försäkringsbelopp som utgår på grund av förmånstagareförordnande
som avses i 37 S 2 mom. första stycket AGL enligt förslaget inte skulle behöva
medräknas bland tillgångarna. Enligl Folksams mening bör lagtexten ändras så
att bland tillgångarna skall medräknas försäkring vartill förmånstagare är
insatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
tingsrätt finner alt området för dödsboanmälan begränsas onödigtvis genom
förslaget att man i värdet av efteriämnade tillgångar skall räkna in
förekommande förmänstagarförvärv från den avlidne. Sådana förvärv påverkar
endast sällan fördelningen av kvariåtenskapen och medför bara i undantagsfall atl
arvsskatt tas ut. Enligl tingsrättens mening bör därför övervägas om inte
dödsboanmälan kan användas, även om försäkring med förmånstagarförordnande
föreligger. En tillfredsställande garanti mot skattebortfall erhålls om
skyldighet föreskrivs att i dödsboanmälan förteckna eventuellt förekommande förmånstagarförvärv
och överiämna åt domstolen alt i det enskilda fallet avgöra om förvärvet skall
medföra skyldighet all upprätta bouppteckning. Halmstads lingsräii anser att
förekomsten av försäkringar komplicerar förhållandena vid dödsboanmälan.
Formulärets enkelhet reduceras i hög grad. Enligt tingsrätten är det möjligt
alt man i praktiken skulle kunna tillåta användning av anmälan även där
försäkringar finns men boets övriga tillgångar är av ringa värde. Anmälan
skulle då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behöva
innehålla anteckning om förekommande försäkringar och kompletteras av
uppgifter från försäkringsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kaniinarkollegiei
framhåller att bestämmelserna i 12 S första stycket AGL innebär att varje där
avsett försäkringsbelopp eller kapitaliserat försäkringsvärde är att betrakta
som arvfallen egendom. Enligt efterföljande bestämmelser i paragrafen är dessa
belopp i viss utsträckning skattefria. Kollegiet anser för sin del all
dödsboanmälan bör kunna användas i de fall där tillgångarna jämte efter förmånslagaravdrag
skattepliktig del av försäkring inte överstiger värdet av etl halvt basbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser uppehåller sig vid förslagels konsekvenser för bortovarande
arvinges rätt. Luleå kommunstyrelse konstaterar att den enda negativa effekten
av den föreslagna förenklingen av bouppteckningsförfarandet synes vara alt
dödsbodelägare och andra anhöriga i vissa fall inle eflerforskas och därigenom inle
får kännedom om den anhöriges bortgång. Kommunstyrelsen anser att det kan
ifrågasättas hur långt samhällets skyldigheter sträcker sig. Om det befinns
erforderligt att anhöriga underrättas om ell dödsfall synes pastorsexpeditionen
vara det offentliga organ som har största möjligheterna att efterforska och
underrätta de anhöriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmö
tingsrätt anför att den föreslagna beloppsgränsen inrymmer möjligheter till
arvslott eller arvslotter av inte helt obetydliga värden, även om de inte uppgår
till arvsskatteplikliga belopp. För det fall atl arvinge är bortovarande eller
okänd tas hans rätt enligl nuvarande ordning lill vara genom godmansförordnande,
ulan vilket registrering av bouppteckning inte kan ske, och arvskungörelse när
värdet av lotten täcker kungörelsekosl-naderna. Den i promemorian föreslagna
ordningen inrymmer inle motsvarande rättsskydd för bortovarande eller okänd
arvinge. Tingsrätten anser att sådan arvinges rätt inte kan lämnas helt
oskyddad och att frågan därom bör övervägas. Även Göteborgs lingsräii
ifrågasätter om dödsboanmälan skall kunna ske när arvskungörelse skall
utfärdas. Innan sådan kungörelse sker, skall också rätten enligt 18 kap. 4S föräldrabalken
ha förordnat god man. Att god man enligl föräldrabalken även i fortsättningen
kan behöva förordnas understryks av kammarkollegiet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskalieverkei
anser atl dödsboanmälan skulle förändra innebörden av bl. a. bestämmelserna i
16 kap. ÄB om preskription av rätt alt ta arv eller testamente, eftersom
kallelse av arvingar och lestamentstagare förutsätter att bouppteckning
förrättas. Sedan föreskriften om dödsboanmälan har iakttagits finns inga ylterligare
föreskrifter om vad de eller den som har hand om boet i fortsättningen skall
iaktta mer än bestämmelserna i 18 kap. 2 S ÄB som endast talar om elt slags tillsvidareförvaltning.
Några kompletterande föreskrifter om ändrad arvsrätt m. m. har inte getts.
Förslagels intentioner förefaller verket oklara på denna punkt.
Efterforskningar måsle göras, såvida avsikten inle är alt ändra arvsreglerna.
Följden av förslaget blir då endast att efterforskningarna kan få göras vid en
senare tidpunkt än, som nu, i samband med bouppteckningen. Riksskatteverket
anser det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 50</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
sin del stötande atl införa längre gående schablonregler för preskription av
arv än de som finns f n. Inte heller domareförbundet finner det klart hur
kontroll skall ske att arvinge på okänd eller främmande ort får sin andel av
behållningen i de fall då dödsboanmälan har skett och behållning finns i boet
ulan att detta har omhändertagits av socialnämnden. Förbundet påpekar i detta
sammanhang atl det även när dödsboanmälan sker tycks finnas anledning alt
förordna god man för allmänna arvsfonden så snart det finns behållning i boet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3
Utformningen av dödsboanmälan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget är socialnämnden eller någon som nämnden har förordnal behörig att
göra dödsboanmälan. Göteborgs tingsrätt finner valet av socialtjänstemän för
uppgiften att göra dödsboanmälan i och för sig invändningsfrill. Tingsrätten
påpekar emellertid att en utökning av den mångfald av uppgifter av olika slag
som numera ankommer på socialnämnderna nödvändiggör en förstärkning av
myndigheten med kompetent personal för arbetsuppgifter av ifrågavarande slag.
För Göteborgs del har socialförvaltningen f n. inle några anslag för
bouppteckningsändamål. Erfarenhetsmässigt förekommer ej heller mer än en och
annan gång atl i tingsrätten för registrering inges bouppteckning upprättad av
någon socialtjänsteman eller annan kommunalt anställd tjänsteman enligt privat
åtagande. Tingsrätten har varit inne på tanken om inte tingsrätten skulle kunna
ombesörja bestyret med dödsboanmälan. Erforderlig personalförstärkning behövde inle
bli omfattande och inle särskilt kostsam. Inte heller kontakten med
allmänheten skulle bli något problem. Det synes likväl tingsrätten främmande
att domstolarna åläggs en organiserad serviceverksamhet av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
hovräilen .for Västra Sverige anser atl ett eftergivande av bouppteckningsplikten
i avsedda fall skulle medföra ökad arbetsbelastning för socialnämnden och dess
tjänstemän. Den som skall göra anmälan har sålunda att - förutom att inhämta
vissa uppgifier rörande den avlidnes person och dödsbodelägarna - själv besöka
den avlidnes bostad. Han måste därvid gå igenom lösöret och efteriämnade
handlingar, särskilt testamenten, bodelningsinstrument, äktenskapsförord och
försäkringar, samt i förekommande fall undersöka efterlevande makes
tillgångar. Även om några mer omfattande efterforskningar inte behöver göras
måste en förutsättning för elt förenklat förfarande som det föreslagna vara atl
del arbete som föregår dödsboanmälan görs på ett så noggrant sätt att
garantier erhålls för att anmälan i sak blir riktig. Den föreslagna ordningen
kan ge upphov till svårbedömbara gränsfall när det gäller atl bestämma värdet
av boets och efterlevande makes tillgångar. Den som gör dödsboanmälan bör också
söka utröna om någon dödsbodelägare, borgenär eller annan behörig person molsätter
sig en sådan anmälan, i vilket fall arbetet måsle avbrytas och bouppteckning
förrättas i vanlig ordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga
konstaterar att förslaget innebär atl dödsboanmälan görs av en företrädare för
det allmänna efter erforderiig utredning. Härigenom kan någon form av
offentlig konlroll behållas också för de fall då bouppteckningsplikten efterges
utan att den enskilde betungas onödigt. Den föreslagna ordningen kan de
sakkunniga i princip tillstyrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser diskuterar i vilken omfattning behörigheten atl göra dödsboanmälan
bör delegeras. Malmö tingsrätt anser alt uppgiften i många fall bör kunna
delegeras lill dem som yrkesmässigt tillhandagår med upprättande av
bouppteckningar, exempelvis begravningsbyråer eller andra med erfarenhet och
sakkunskap i värderingsfrågor. Tingsrätten ifrågasätter om inte även advokat
generellt kan utrustas med behörighet att göra dödsboanmälan. Halmstads
tingsrätt konstaterar alt det i en del fall synes mest ändamålsenligt att
socialnämnden gör anmälan. För andra fall kan det emellertid ligga närmare till
hands att exempelvis överförmyndaren ombesörjer anmälan. Sannolikt skulle en ej
alltför snäv krets funktionärer kunna ges behörighet. Till kretsen bör då kunna
hänföras också personer som lått särskilt förordnande av rätlen. För
landsbygdsförhållanden kan det exempelvis vara ändamålsenligt att förordnande
ges åt förtroendemän m. fi. som regelmässigt brukar stå till tjänst med atl
upprätta bouppteckningar och andra handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har invändningar mot förslaget om socialnämnds medverkan i samband med inträffade
dödsfall. Rent principiellt kan det enligt styrelsen inte vara
tillfredsställande alt kommunerna påläggs uppgifter som det får anses tillhöra
staten att ta ansvar för. Registrering av dödsfall och indrivande av arvsskatt
är traditionellt typiska statliga angelägenheter. Socialstyrelsen motsätter
sig därför att kommunerna åläggs den föreslagna skyldigheten att i förekommande
fall göra dödsboanmälan. Visseriigen har i somliga fall socialnämnd (social
centralnämnd eller social distriktsnämnd) sådan kännedom om den avlidne att
dödsboanmälan utan större besvär skulle kunna göras. Detta är emellertid inte alltid
fallet. Den myndighet som normalt har den bästa inblicken i den avlidnes
ekonomi och som torde ha de största förutsättningarna att göra korrekt dödsboanmälan
är enligt socialstyrelsens mening den lokala skattemyndigheten. Det förefaller
därför styrelsen lämpligare att den lokala skattemyndigheten åläggs skyldighet
att göra dödsboanmälan. Skall f ö. lokalkännedom åberopas som skäl för socialnämnd
att göra anmälan förefaller det naturiigare all lägga skyldigheten på den
sociala distriktsnämnden, när sådan finns utsedd, och inte på social centralnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet, som ställer sig positivt till att kommunerna lämnar service i
fråga om dödsboanmälan, anser att kommunerna bör ha frihet att bedöma vilken
organisation som är mest lämplig i den enskilda kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luleå
kommunstyrelse yttrar beiräffande förslaget att anmälan om dödsfall i vissa
fall skall göras till sociala centralnämnden alt detta synes vara helt i linje
med den allmänna utvecklingen. Under senare är har det ofta fö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rekommit
alt dödsbodelägare kontaktat tjänstemän i nämnden och hemställt om hjälp med
bouppteckning och rådfrågat om hjälp med kostnaderna. De förtroendemän eller
tjänstemän som erhåller ifrågavarande uppdrag bör vara väl skickade alt avgöra
huruvida bouppteckning är erforderiig eller om det kan vara tillfyllest med
dödsboanmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet anser att lill
undvikande av dubbelarbete dödsboanmälan bör kunna få göras även av annan än
socialnämnd eller någon som nämnden har förordnal. En begravningsförening t.
ex. som har hand om boet bör få rätt att göra sådan anmälan. Eflersom
föreningen ju ändå har alla uppgifter som behövs för en anmälan synes del
kollegiet onödigt att behöva gå omvägen via socialnämnden. Kollegiet anser f ö.
atl del skulle kunna räcka om dödsboanmälan skedde i form av en deklaration
under edlig förpliktelse. Riksrevisionsverkel förordar att anmälningsförfarandel
görs generellt tillämpbart på alla mindre dödsbon, oavsett vem som utreder
boet. Verket påpekar att det vid vanlig bouppteckning är två personer som
värderar tillgångarna i boel. Redovisade värden lorde normall godtas av
domstolarna utan närmare kontroll. Det synes därför verket rimligt all
motsvarande kan gälla även vid dödsboanmälan, dvs. all man godtar intyg av två
trovärdiga personer om atl tillgångar saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket anser del
olämpligt att inte boet uppges under edlig förpliktelse vid dödsboanmälan.
Inte minsl de formföreskrifter som gäller självdeklaration för inkomst- och
förmögenhetstaxering torde enligt verkets uppfattning ha medfört en utbredd
respekt för skriftliga uppgifter avgivna på heder och samvete. Den
omständigheten alt en person inte med en försäkran på.heder och samvete behöver
uppge underiaget för en beskattning torde innebära en ökad risk för oriktiga
uppgifter. Det måste vara mera frestande att undanhålla en bankbok eller underiåta
atl omtala en gåva när uppgiften om förhållandena inte behöver bekräftas på
angivet sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domareförbundet
framhåller att även om socialnämnden i många fall får antas känna till
förhållandena i berörda dödsbon lorde nämnden i kanske flertalet fall sakna
sådan kännedom. Särskilt gäller detta när det är små barn som har avlidit. Det
förefaller därför förbundet vara alltför stelt att bara socialnämnd eller någon
som nämnden har förordnal skall vara behörig att göra dödsboanmälan. Det finns fiera
yrkesgrupper som åtar sig boupp-teckningsförrättningar och som har stor
erfarenhet på området. Även sådana grupper av personer torde enligl förbundet
med fördel kunna anförtros att göra dödsboanmälan. Därmed skulle också vinnas
att påbörjade bouppteckningsförrättningar, där det först under
dödsboutredningen visar sig att förutsättningar för anmälan föreligger, utan
omgång kan avbrytas för alt ersättas av det enklare förfarandet. Enligt
förbundet synes betänkligheter inle kunna anföras mot att uppskattning av
tillgångarna görs genom trovärdiga män. Även om sålunda förbundet anser atl
dödsboanmälan skall kunna göras av andra personer än som föreslagits, bör likväl
socialnämnden alllid ha det yttersta ansvaret för att anmälan görs. Som
alternativ till att dödsbo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anmälan
skall göras av socialnämnd bör enligl Svenska bankföreningens mening kunna
föreskrivas alt dödsbodelägare får göra sådan anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska.försäkringsbolags
riksförbund anser del nödvändigt att någon person underskriver en lämpligt
formulerad försäkran och tar på sig ansvaret för att tillgångarna har riktigt
och fullständigt uppgivits för anmälaren. Detta är viktigt eftersom särskilda
gode män inte skall bekräfta värdena och det inle heller fordras av anmälaren
att han gör några mera omfattande egna undersökningar angående kvarlåtenskapen
och dennas värde. Den allmänna förekomsten av personförsäkringar understryker
vikten av alt anmälaren gör sig noga underrättad om sådana försäkringar. Även
efterlevande makes försäkring i vilken avliden make har ägt giftorätt skall
medräknas med sitt värde per dödsdagen. Besked om detta värde måste i regel
inhämtas från vederbörande försäkringsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
atl anmälan behöver uppta namn och bostadsadress på dödsbodelägare bara i den
mån uppgifterna är kända för anmälaren behandlas särskilt av några
remissinstanser. Kammarkollegiet påpekar att det redan nu förekommer alt inte alla
dödsbodelägare upptas i bouppteckningar av enklare slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
lingsräii ifrågasätter om inte större krav bör ställas på dödsbo-delägarredovisningen.
Påtalade svårigheter alt få fram korrekta förteckningar över delägarna
förefaller tingsrätten överdrivna. Rådande svårigheter torde mindre vara
förknippade med omgången atl få fram uppgift om vilka som är dödsbodelägare än
med besväret alt nå vederbörande med kallelser till förrättning. Ett medgivande
alt endasi för anmälaren kända delägare skall antecknas kan enligt tingsrätten
medföra att delägarredovisningarna i anmälningarna normalt kommer att vara
ofullständiga. Som regel bör krävas att dödsbodelägarnas namn anges. Även
Göteborgs tingsrätt understryker att det måste anses väsentligt alt kretsen av
dödsbodelägare redovisas så fullständigt som möjligt, eftersom bouppteckningens
primära uppgift i princip alltjämt ligger pä det civilrättsligaplanet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
påpekar att ofullständig angivelse av delägarna kan förorsaka vissa problem,
bl. a. när det gäller atl avgöra vem som skall anses berättigad att få ut
banktillgodohavande bland den avlidnes tillgångar. Bank äger enligt 67 S lagen
(1955:183) om bankrörelse inte åberopa betalning till annan än rätt innehavare
av bankbok. Också domareförbundet anser med hänsyn till den betydelse som
dödsboanmälan kommer att ha som legitimationshandling att dödsbodelägares namn
som regel skall antecknas. Endast om kravet härpå skulle föranleda en alltför slor
arbetsinsats bör detta kunna efterges. Enligt förbundets mening är det rimligt
att fordra att vissa efterforskningar görs. Det bör sålunda kunna krävas att
kontakt tas med pastorsämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund framhåller att det är ofta inte tillräckligt att
dödsbodelägarna redovisas i enlighet med promemorieförslaget. Finns
tillgängaratt skifta, måste under alla förhållanden vid skiftet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>göras
en undersökning om vilka som är delägare. Om ny gäld yppas efter dödsboanmälan,
är det också av betydelse att veta vilka som i egenskap av dödsbodelägare
primärt blir ansvariga för denna och, om den blir infriad av någon delägare,
vilka han skall kunna kräva på andelar av skulden. Förbundet har nämligen
uppfattat den föreslagna bestämmelsen i 21 kap. 19 S ÄB så att dödsbodelägarnas
friskrivning från personligt ansvar för boets och den dödes skulder bara avser
sådana skulder som var kända, när dödsboanmälan gjordes. Med hänsyn härtill
och till intresset även i andra sammanhang av atl förteckningen av
dödsbodelägarna är lika tillförlitlig som vid bouppteckning torde enligt
förbundets mening fordras att anmälaren införskaffar och bifogar till domstolen
ett officiellt besked om vad som finns antecknat hos
kyrkobokföringsmyndigheterna om den dödes närmaste arvingar, dvs. ett
släktintyg av det slag som försäkringsbolagen regelmässigt kräver. Med hänsyn till
att kyrkobokföringen inte i dessa hänseenden alltid är fullständig bör
anmälaren dessutom begära skriftlig bekräftelse eller komplettering av släktintygel
från någon nära anförvant till den döde eller annan som väl känner till hans
förhållanden. Även sådant intyg infordrar försäkringsbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
utformningen i övrigt av dödsboanmälan har ett fiertal remissinstanser gjort
skilda påpekanden. Halmstads tingsrätt anmärker att dödsboanmälan i många fall
kan väntas ske sedan någon delägare vänt sig till socialnämnden med begäran om
hjälp. Delägaren torde därvid ha att lämna uppgifter om boet. Enligt
tingsrättens mening synes det kunna begäras att också delägaren - bl. a. med
hänsyn till ansvaret mot övriga delägare - skriver under anmälan. Tingsrätten
noterar också i sammanhanget att det inte är klariagt hur man tänker sig att
anmälaren skall skaffa sig kännedom om boet. Inte heller är redovisat vilket
ansvar anmälaren - som får antas handla i tjänsten - skall ha för uppgifternas
riktighet. Ofla torde det vara nödvändigt att åtminstone interna anteckningar
görs om varifrån uppgifter erhållits och vilka förhållanden som har varit kända
för handläggaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsräii föreslåratt man, föratt i någon mån nedbringa antalet vitesförelägganden
att inge bouppteckning, bör i samband med anmaning om bouppteckning upplysa om
möjligheten att ersätta bouppteckningen med dödsboanmälan. Möjlighet finns även
att genom annonsering eller på annal sätt tillkännage för allmänheten att den
kan hänvända sig till socialnämnden för biträde i berörda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DON
uppehåller sig vid blanketten för dödsboanmälan. Enligt DON synes det lämpligt
att domstolsverket fastställer formulär för dödsboanmälan samt ombesörjer
tryckning och distribution av blankett i enlighet med formuläret. Blanketten
förses lämpligen på baksidan med de anvisningar som kan behövas för anmälaren.
I fråga om den särskilda rutin som berörs i promemorieförslaget när den döde
inte har fyllt aderton år, nämligen att pas-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>torsämbetet
eventuellt skall underrälla socialnämnden om dödsfallet, framhåller DON atl en
sådan ordning innebär onödigt arbete för pastorsämbeten och socialnämnder. I
stället bör tingsrätternas bevakningsrutin för bouppteckningar utformas så att
i påminnelse att förrätta bouppteckning erinras om att det under vissa
förutsättningar kan räcka med dödsboanmälan. Även advokatsamfundet ifrågasätter
om inte en sådan upplysning bör ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet
har upprättat ett eget förslag till hur en blankett för dödsboanmälan skulle
kunna utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
finner det vara en brist alt, om dödsboanmälan lämnas, domstolen saknar
möjlighet atl lillämpa bestämmelserna i 19 S AGL, eftersom det i dödsboanmälan
inle skall lämnas uppgifl om tidigare förvärv eller försäkran alt sådant
förvärv ej förekommit. Del kan i dessa fall inte röra sig om några större
skattebelopp, när arvslotten är liten. Det oaktat måste dock enligt verkets
uppfattning bestämmelserna ändras, t. ex. på så sätt att man från arvs- och teslamentslotter
som vid skattläggningen skall sammanläggas med tidigare förvärv undantar lott
vars värde uppgår lill högst 5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska försäkringsbolags riksförbund framhåller alt om den döde under
livstiden genom gåva förfogat över sin egendom och kvarvarande tillgångar inkl.
försäkringar inle överstiger 5 000 kr. kommer dessa gåvor med den utformning
lagförslaget har fått inte att redovisas. I de fall då någon nettobehållning
återstår att ärva kan det för bröstarvinge vara lill nackdel att gåvorna inte
blir antecknade på sätt som anges i 20 kap. 5 S tredje stycket ÄB. Denne måste
för sådant ändamål påkalla bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
avser den lagtekniska utformningen ifrågasätter familjelagssakkunniga
lämpligheten av att göra anmälningsförfarandel till elt särskilt rättsligt institut
som ar sidoordnat med bouppteckningsinstitutet. Enligl de sakkunniga uppnås
onekligen vissa fördelar med den föreslagna ordningen. Regelsystemet behäller
sålunda en viss stadga och blir fortfarande helt förbehållet ÄB. Uppläggningen
är emellertid förenad med vissa nackdelar. Enligt de sakkunnigas mening är det naturiigt
all ulgå från 20 kap. 1 S ÄB, där bouppteckningsplikten f n. fastslås. I
anslutning lill dessa bestämmelser borde del kunna anges under vilka
materiella förutsättningar bouppteckning inte behöver förrättas. Dessutom
borde i lagrummet kunna anges atl, om bouppteckning inte behövs, anmälan om
förhållandet skall inges till rätten av socialnämnd eller någon som nämnden
förordnat. Vad som i övrigt skall åligga socialnämnden i fråga om anmälans form
och innehåll torde lämpligen kunna regleras i särskild författning. Därutöver bör
enligt de sakkunniga undersökas vilka ändringar som erfordras i ÄB med hänsyn till
att i ett antal fall bouppteckning inte kommer atl förrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller rätten för delägare eller annan att särskilt begära att bouppteckning
förrättas anser familjelagssakkunniga att denna rätt bör prekluderas efter viss
tids förlopp från det dödsboanmälan gjorts. Svårigheter torde nämligen kunna
uppkomma om bouppteckning skall förrättas efter en längre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tid,
när tillgångarna kan ha utskiftats. I övrigt bör bouppteckning förrättas under
i stort sett samma förutsättningar som gäller för s. k. lilläggsbouppteckning.
Utöver fall då ny tillgäng har yppats kan bouppteckning sålunda behöva
förrättas därför att till följd av annan felaktighet förutsättning för
dödsboanmälan visar sig ej ha förelegat. Kännedom kan exempelvis ha vunnits om
testamente efter den döde, om rättshandling på grund av vilken egendom är
enskild eller om förhållande som föranleder skyldighet atl erlägga arvsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till ändringar i promemorians utkast lill lagtext lämnas även av Göteborgs
tingsrätt, Malmö tingsräii, Halmstads tingsrätt, kammarkollegiet. Landstingsföl-bundet,
domareförbundet, advokalsamfiindel. Svenska bankföreningen och Svenska
försäkringsbolags riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Följdändringar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige anser att det behövs regler om arvskifte, betalning av den
dödes gäld och generellt undantag från arvsskatteplikt i fall när dödsboanmälan
har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
liiigsräit påpekar att promemorieförslagel inle innehåller någon bestämmelse
som ger domstol möjlighet att avvisa anmälan och förelägga dödsboet att i
stället förrätta och ge in bouppteckning. Fall kan förekomma när domstolen
genom inkommen kontrolluppgift om försäkring eller eljesi finner anledning anta
att förutsättningar för dödsboanmälan inte föreligger. Tingsrätten tar också
upp frågan om befogenhet för domstol atl meddela föreläggande om komplettering
av innehållet i gjord anmälan. Tingsrätten är benägen att förorda att
befogenhet i berörda hänseenden tillerkänns domstol utan att sådan befogenhet
bör innebära skyldighet att i varie fall av dödsboanmälan pröva om
bouppteckning i stället skall förrättas. Frågan om ansvar för oriktig uppgift
vid eller i dödsboanmälan bör också uppmärksammas innan förslaget föranleder
lagstiftning. Även domareförbundet anser atl denna fråga bör behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Halmstads
tingsräii lar upp de föreslagna ändringarna i 18 kap. 2 S andra stycket ÄB och
konstaterar att de i första hand synes åsyfta en lösning för det fall alt ingen
tar hand om eller kan förmås ta hand om ett dödsbo med endast ringa tillgångar.
Avsikten synes närmast vara att socialnämnden eller den nämnden förordnar skall
ta hand om boet, göra dödsboanmälan och möjligen också avveckla boel. Om
avsikten är alt ge nämnden långtgående uppgifter och befogenheter, bör detta enligl
tingsrättens mening komma lill tydligare uttryck. Innebörden av socialnämndens
befogenhet att förordna förvaltare är också något oklar. Riktigast synes det
tingsrätten vara att ansvaret för förvaltningsuppgifterna liksom befogenheterna
att vidta ifrågavarande uppgifter tillkommer nämnden. Nämnden bör därvid - utan
särskild bestämmelse i ÄB - anses äga befogenhet alt delegera uppgifter till
eller anlita biträde av sina tjänstemän.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
utomstående utses bör som hittills förordnande meddelas av rätten. Därmed
erhåller man en tydlig anslutning till den förvaltningsordning som gäller för godmanskap
enligt föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt ifrågasätter det lämpliga i atl anmälan om dödsfall i vissa fall
skall göras hos socialnämnden. Hithörande ärenden är vanligen av brådskande
natur och anknyter nära till övervakningen av alt bouppteckning förrättas. Det
bör därför övervägas om ej också i fortsättningen anmälan om dödsfall bör ske lill
rätten, som då också i förekommande fall skall förordna god man alt ta hand om
boel. Denne kan ju vara en socialvårdstjänsteman som, om förutsättningarna
finns, tar initiativ till en dödsboanmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
anser att, om socialnämnd blir skyldig att förordna någon atl omhänderta
avlidens egendom på sätt avses i 18 kap. 2S ÄB, det ej vidare bör åligga
polisen att omhänderta sådan egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
motsätter sig atl kommunerna åläggs atl ta hand om boet efter avlidna personer,
eftersom del rent principielll inle kan anses vara tillfredsställande att
kommunerna påläggs uppgifter som det far anses tillkomma staten att ta ansvar
för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet
anser det inte lämpligt att socialnämnd i de fall anmälan om dödsfall har
gjorts till nämnden förordnar någon atl fullgöra vad som enligt 18 kap. 2 S
första stycket ÄB åligger delägare, kollegiet anser att god man kan behöva
förordnas i dessa fall även i fortsättningen. Alla dödsbon är inte små. Om t.
ex. en person med stora tillgångar dör utan andra arvingar än syskon i USA är
det olämpligt att kvariåtenskapen ens provisoriskt omhändertas av en av
socialnämnden förordnad person. Ännu mindre bör socialnämnden - vilket är
förslagets innebörd - de facto göras lill boutredningsman. En av rätlen enligt
18 kap. 4S föräldrabalken eller 18 kap. 2S ÄB förordnad god man måste enligt
kollegiet vara lämpligare. Kollegiet anser inte heller att någon ändring är
behövlig i 7 S lagen om allmänna arvsfonden. Sistnämnda uppfattning hyser även familjelagssakkunniga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkel
anser att det bör klariäggas vilken funktion bouppteckningen har som underlag
för kommande arvskifte, särskilt vad avser uppgifter om arvsberätligade.
Motsvarande gäller i vad mån dödsbodelägare skall underrättas om dödsfall.
Likaledes synes del verket böra övervägas huruvida en tidsgräns bör fastställas
inom vilken dödsbodelägare eller borgenär senast skall kunna begära att
bouppteckning upprättas i de fall när endast dödsboanmälan har ingivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskalieverkei
erinrar om att bröstarvinge enligt 7 kap. 4 S ÄB äger för utfående av laglott
påkalla nedsättning av gåva. om en arvlåtare i livstiden bortgetl egendom under
sådana omständigheter eller på sådana villkor alt gåvan till syftet är att likställa
med testamente. Bröstarvingen har ett år på sig från det att bouppteckning
efter arvlåtaren avslutades, om han vill väcka talan för att göra gällande sin
rätt mot gåvolagare. F. n. har bröstarvinge på grund av beslämmelserna i 20
kap. 2 S ÄB om kallelse till bo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppteckningsförrättning
garanti för att han får kännedom om dödsfallet. Vid dödsboanmälan finns inte
någon sådan garanti. Bestämmelserna i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 kap.
2 S ÄB är inte ens formellt tillräckliga som garanti. Verket finner<br>
sådana konsekvenser klart otillfredsställande och anser att man inte på ett<br>
sådant fördolt sätt som förslaget innebär bör ändra reglerna om laglott. Mate<br>
riellt förefaller inte heller ändringen välmotiverad, eftersom det kan vara<br>
fråga om fall där arvlåtaren gjort myckel stora gåvor. Så kan t. ex. en för<br>
mögen arvlåtare skänka bort alla sina tillgångar utom enkelt bohag med<br>
ett bouppteckningsvärde ej överstigande 5 000 kr. Även om man för att<br>
undvika berörda olägenheter låter 7 kap. 4 Sandra stycket ÄB vara oförändrat<br>
uppstår enligt verkets mening otillfredsställande konsekvenser med insti<br>
tutet dödsboanmälan. Om nämligen klanderbar gåva gjorts men någon bo<br>
uppteckning inte avslutats, förblir den rättsliga situationen oviss för gåvomot-<br>
tagaren under obestämd tid, eftersom bröstarvingars rätt till klandertalan inte<br>
tidsmässigt begränsas. Motsvarande resonemang som nu förts gällerenligt ver<br>
kets uppfattning även den föreslagna ändringen av 8 kap. 8 S ÄB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
kritiserar även promemorieförslaget i vad del avser 21 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
ÄB. Förslagetinnebär,påpekarverket,attettlindrigaregäldsansvarkom-<br>
mer att gällaom bouppteckning inte har förrättals. En sådan ordning finner ver<br>
ket inte materiellt motiverad. Om olika ansvarsregler skall finnas borde det<br>
rimligtvis vara så atl ett minskat gäldsansvar i första hand skulle komma i
fråga<br>
närbouppieckningharförrättats,eftersom man i den situationen harstörregar<br>
antier för alla uppgifters riktighet. Däremot kunde möjligen enligt verket
över-<br>
vägas att ändra den nuvarande föreskriften på sådant sätt, att ansvarsreglerna<br>
inte skall gälla, om - vare sig bouppteckning har förrättats eller endast
dödsbo<br>
anmälan har skett - den dödes tillgångar inte överstiger ett värde av 5 000 kr.<br>
Vad gäller den föreslagna bestämmelsen i 21 kap. 19 Sandra stycket anser ver<br>
ket att bestämmelsen fårolika innebörd beroende påorsaken till att bouppteck<br>
ning har förrättals. Har bouppteckning förrättats på grund av att ny tillgång
yp<br>
pats och förutsättning för dödsboanmälan därigenom inte längre föreligger, är<br>
föreskriften enligt riksskatteverkets mening i och för sig klar och logisk. Del<br>
blir fråga om ett slags lilläggsbouppteckning. Har emellertid bouppteckning<br>
förrättats av annan anledning, framslården föreslagna regeln i 21 kap. 19 Sför-<br>
sla stycket ÄB som tämligen godtycklig. Regler om gäldsansvaret bör- vilket<br>
f n. är fallet - vara utformade så att man efter en viss begränsad tid når
slutlig<br>
visshet om vem som har ansvar. De föreslagna reglerna innebär bl. a. att en<br>
dödsbodelägares ansvar under obegränsad tid framåt kan komma i en ny situa<br>
tion om någon påkallar förrättande av bouppteckning. Riksskatteverket anser<br>
att olägenheterna av en sådan lagreglering inte kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksarkivet
ställer sig frågande till vad som skall hända om t. ex. värderingsmannen efter
genomgång av lösöret finner alt bouppteckningsvärdet överstiger gränsvärdet.
Fråga blir då om värderingsmannen automatiskt blir bouppteckningsförrättare och
skall kunna ta ul avgift för förrättningen. Elt annat spörsmål är om
dödsboanmälan skall vara avgiftsfri även om boet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innehåller
tillgångar nära gränsvärdet 5 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Malmöhus län konstaterar att jämlikt 75 S kommunalskattelagen (1928:370) och
15 S iagen (1947:576) om statlig inkomstskatt kan dödsbo efter framställning
härom medges befrielse från att eriägga kvarstående eller tillkommande skatt
som har påförts den avlidne och som har förfallit till betalning efter
dödsfallet. Vid handläggning av sådan framställning brukar länsstyrelsens
taxeringsenhet regelmässigt infordra bouppteckning för att kunna bedöma delsom
den avlidne harefterlämnat dödsbodelägare som vid hans frånfälle har varit
beroende av honom för sin försörjning, delsom ömman-deomständigheter kan anses
föreligga och dels om ett bifall till ansökan kan antas komma dödsbodelägarna till
godo. Dessa uppgifter torde emellertid kunna inhämtas påannat sätt i de fall
endast dödsboanmälan gjorts. Enligt 115 S taxeringslagen är preskriptionstiden
för eftertaxering beroende av det kalenderår under vilket bouppteckning efter
den skatlskyldige har blivit ingiven för registrering. Någon ändring av denna
paragraf aviseras inte i promemorieförslagel. Del kan emellertid enligt
länsstyrelsen ifrågasättas om tillägget "eller dödsboanmälan"
behöver införas i nämnda lagrum. Det synes inte sannolikt att eftertaxering
blir aktuell, om den avlidne har efteriämnal bo vars tillgångar är så ringa som
det härar fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de föreslagna ändringarna i 7 kap. 4 S och 8 kap. 8 S ÄB anför familjelagssakkunniga
att i de fall där bouppteckning inte skall krävas torde del bli förhållandevis
sällsynt att talan förs mot gåvolagare. Har den avlidne bortgivit egendom av
någon betydelse så att till följd av gåvan tillgångarna vid dödsfallet har kommil
att understiga gränsen för bouppteckningsplikten, kunde det övervägas om den
favör för gåvotagaren som den korta pre-klusionstiden utgör borde få räknas
även från anmälan. Eftersom några sakliga ändringar på denna punkt knappast bör
göras i förevarande sammanhang bör dock regler, såsom det föreslås i
promemorian, ges också för det fall att bouppteckning inte förrättas. De
sakkunniga förordar dock att en frist för väckande av talan räknas inte från
anmälan utan från dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om 18 kap. 4 S första stycket ÄB anför familjelagssakkunniga att särskilda
bestämmelser om dödsboanmälan som legitimationshandling inle bör tas in i
paragrafen. Bouppteckningen som behörighetshandling gentemot tredje man kan
tämligen lätt ersättas med annan handling, l. ex. släktintyg från
folkbokföringsmyndighet. Ingenting hindrar vidare att en socialnämndsutredning
om vilka som är delägare i boet rent faktiskt kan komma till begagnande, om det
skulle uppstå tvekan huruvida boet är behörigen företrätt. 1 18 kap. 4 S andra
stycket ges f n. en särskild regel med avseende på den tid som förfiyter innan
bouppteckning har skett. Är rättshandlingen brådskande och är tredje man i god
tro, blir rättshandlingen gällande mot boet även om den har företagits utan
medverkan av universell teslamentstagare. Eftersom enligt förslaget bouppteckning
alltid skall förrättas när det finns testamente efter den döde, synes det
obehövligt med en regel om att motsvarande skall gälla innan dödsboanmälan har
gjorts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga
anser att den nya bestämmelse som har föreslagits i 21 kap. 19 S första stycket
ÄB torde få relativt liten praktisk betydelse vid sidan av den redan i samma
lagrum intagna regeln. De sakkunniga ifrågasätter därför om den bör införas.
Ansvarsordningen blir enligt de sakkunniga även något förvirrande med tanke på
att de ordinära ansvarsreglerna skall komma lill tillämpning, om senare
bouppteckning ändock skall förrättas. De sakkunniga påpekar vidare att regeln
är avfattad så all ansvarsbegränsningen inträder sä fort anmälan har gjorts,
även om tillgångarna överstiger angivna maximibelopp. Regeln kommer därigenom i
visst motsatsförhållande till 14 S och lorde - om den skall införas - böra
syfta på fall där de materiella förutsättningarna fördödsboanmälan-eller för
befrielse från bouppteckningspliklen - föreligger och inte på den formella
åtgärden att dödsboanmälan har gjorts. Enligt de sakkunniga infördes gällande
bestämmelser i 19 S om ansvarsbegränsning inte av skäl motsvarande dem bakom utsökningslagens
regler om utmätningsfrihet, utan bara för att en klar och lättillämplig regel
skulle erhållas. Promemorieförslagel kan därför sägas innebära atl man ger två
olika regler för alt nå ett och samma mål, nämligen en skälig begränsning av
ansvaret i medellösa bon. Föratt komma bort frän de svårigheter som uppslår med
två olika regelsystem, vilka dessutom delvis konkurrerar med varandra, skulle
man enligt de sakkunniga , kunna tänka sig atl ändra paragrafen på det sättet
att angiven ansvarsbegränsning skall inträda när tillgångarna inte är större
än att förutsättningar för dödsboanmälan - eller undantag från
bouppteckningsplikten - förelegat. Här åsyftar de sakkunniga de angivna
gränserna om 5 000 resp. 10 000 kr. ej andra förutsättningar för anmälan. Alt
bouppteckning förrättas efter särskild begäran eller därför alt egendom var
enskild bör exempelvis inte föranleda ett vidsträcktare ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domareförbundet
ifrågasätter om det finns tillräckliga skäl att vidta sådana formella ändringar
som de som föreslås i 19 kap. 2 S samt 21 kap. 1, 2 och 18 SSÄB. Sådana ändringarförorsakarenligt
förbundels mening allmänheten och tillämpande myndigheter mera besvär än
verklig nytta. Malmö tingsrätt gör liknande anmärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund drar slutsatsen att arvsskatt inte avses bli
uttagen i de fall när anmälningsförfarandet tillämpas. Enligt förbundets mening
torde detta förhållande kräva vissa följdändringar i AGL. Enligt förbundels
mening kräver promemorieförslagel även en komplettering av övergångsbestämmelserna
till lagen (1969:621) om ändring i ÄB. Arvsanspråk för vissa utomäktenskapliga
släktingar födda före år 1970 preskriberas nämligen ibland, om inte arvingen
var känd för dödsbodelägare, boutredningsman eller den som sitter i boet inom
tre månader från dödsfallet eller, om bouppteckningen förrättas senare, senast vid
bouppteckningen. Det bör övervägas om dödsboanmälan även i detta avseende skall
jämställas med bouppteckning och huruvida kännedom om utomäktenskaplig arvinge
hos</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>socialnämnd
eller person, som enligt bemyndigande från sådan nämnd gör dödsboanmälan, skall
tillerkännas betydelse för sådan arvinges arvsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige konstaterar att den ökade arbetsbörda som enligt förslaget
skulle komma att åvila socialnämnden uppenbarligen medför även ökade kostnader
för det allmänna. De fördelar som, om förslaget genomförs, kunde vinnas för den
enskilde skulle enligt hovrättens mening resultera i så stora nackdelar för det
allmänna att någon rationalisering inte skulle uppnås. Hovrätten understryker
att bouppteckningsskyldighelen helt naturligt i första hand bör åligga den
enskilde som bäst känner till dödsboets förhållanden och ej vältras över på
socialnämnden, för vars verksamhet detta arbete måsle framstå såsom främmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
rikspolisstyrelsen påpekar att det medför vissa kostnader för kommunerna, om
dödsboanmälan skall göras av socialnämnd eller någon som nämnden har förordnat.
Någon rätt för kommun att i förekommande fall ta ut ersättning av dödsboet har
inte föreslagits. Med hänsyn till kravet att anmälan skall göras av en
företrädare för det allmänna bör en sådan lösning inte heller förordas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
kan för sin del inte acceptera atl socialnämnd åläggs skyldighet att se till
att den avlidnes bo tas om hand i de fall ingen annan finns som gör detla,
särskilt som detta automatiskt anses medföra skyldighet för vederbörande kommun
att stå för de kostnader som inle täcks av tillgångarna i boet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjelagssakkunniga
-anmärker -att,om de uppgifter som nu vilarpå rätten och av rätten förordnad
god man enligt 18 kap. 2 S ÄB överflyttas på socialnämnden och någon som
nämnden förordnar, blir bestämmelserna till-lämpliga generellt. Den som
erhållit förordnande kan därför komma atl få ta befattning även med dödsbon i
vilka ingår större tillgångar. För del arbete han nedlägger torde fortfarande i
första hand dödsboet böra bli ersättningsskyldigt. Den som socialnämnden har
förordnat att göra dödsboanmälan förutsätts också lägga ned visst arbete på sitt
uppdrag, såsom alt göra undersökningar om tillgångar, delägare m. m. För detta
arbete synes ersättning skola lämnas av kommunen. De sakkunniga vill dock
framhålla atl gränsfall kan uppkomma, t. ex. om den som har förordnals enligt
18 kap. 2 S ÄB finner alt dödsboanmälan bör göras. När det allmänna i större utsträckning
än hittills skall kunna kopplas in på boutredningar bör ersättningsfrågorna
uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
finner det svårt atl närmare överblicka de ekonomiska konsekvenserna för
kommunerna av promemorieförslaget. Även om del för flertalet kommuner inte
innebär att större uppgifter överförs till dem är del ändå fråga om ett nytt
åliggande. Kostnaderna-för kommunerna måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därför
enligt förbundels mening beaktas vid diskussionerna om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun. Förbundet förutsätter att samråd med förbundet kommer atl
ske om de anvisningar som kan erfordras för reformens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommunstyrelse konstaterar att det kommer att innebära en ökad arbetsbörda för
socialnämnden om den skall göra dödsboanmälan och medverka vid avvecklingen av
dödsbo, där så befinns erforderiigt. Detta förhållande medför avsevärt ökat
behov av personal samt ökade kostnader i anledning därav och ökade övriga
omkostnader. Styrelsen föreslår därför att statligt bidrag utgår för alt läcka
de merkostnader som föranleds av atl vissa av de arbetsuppgifter som nu har
åvilat tingsrätt överförs på kommunen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>47</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
bestämmelser om bouppteckning i 20 kap. ärvdabalken (ÄB) innebär att
bouppteckning är obligatorisk efter varje dödsfall. Bouppteckning förrättas av
två gode män som i allmänhet tillkallas av dödsbodelägare som har hand om den
dödes egendom. Till förrättningen skall i god tid kallas samtliga
dödsbodelägare för att de skall kunna bevaka sin rätt. Vid förrättningen
upprättas en bouppteckningshandling som skall innehålla uppgifter om - förutom
den döde och dödsbodelägarna - den dödes tillgångar och skulder. Vidare
redovisas i förekommande fall testamente, äktenskapsförord och försäkringar.
Den som är bäst förtrogen med boet försäkrar skriftligen under edlig
förpliktelse att lämnade uppgifter är riktiga och de gode männen bekräftar med
sina namn att allt har blivit korrekt antecknat och att tillgångarna har blivit
rätt värderade. Bouppleckningshandlingen ges sedan in till tingsrätten, som
efter granskning fattar beslut om den skatt som i förekommande fall skall
betalas till staten enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
undantagslösa bouppteckningsplikten infördes år 1934. Dessförinnan hade i
praxis kravet på bouppteckning ofta eftergetts, när enligt tillgängliga uppgifier
tillgångarna var så obetydliga att de inte täckte annat än begravningskostnaderna
och andra utgifter i anledning av dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bouppteckningsskyldigheten
har under senare år satts i fråga vid åtskilliga tillfällen. Bl. a. har i
riksdagen förts fram krav på att bouppteckningspliklen skall mjukas upp. Det
har gjorts gällande att bärande skäl för upprättande av bouppteckning inte kan
anses föreligga när exempelvis den avlidne var en medellös vuxen person eller etl
barn utan efterlämnade tillgångar. Lagutskottet (LU 1974:24) har uttalat sin
förståelse för att man inför ett enklare förfarande än förrättande av
fullständig bouppteckning i berörda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en uppmjukning av bouppteckningsplikten har övervägts i en inom
justitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds Ju 1975:6). Härvid har bl. a.
gjorts en genomgång av de olika funktioner som bouppteckningen fyller. Främsta
betydelsen brukar tillmätas bouppteckningens civilrättsliga uppgifter. Genom
bouppteckningen klariäggs och dokumenteras grundläggande fakta i ett dödsbo i
en bestämd och för alla dödsbon gemensam ordning. Bouppteckningen bildar
utgångspunkt för dödsboförvaltningen och redovisningen av denna. Den utgör
vidare en grund för bodelning och arvskifte. Vid boets avveckling blir
bouppteckningen härigenom av stor betydelse för den dödes rättsägare, framför allt
dödsbodelägare och borgenärer. Bouppteckningen används vidare som
behörighetshandling vid rättsliga transaktioner och utgör underiag vid
handläggningen av olika domstolsärenden. En annan viktig funktion har
bouppteckningen som underlag för åstad-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommande
av en rättvis och likformig arvsbeskattning. Från kulturhistorisk och
ekonomisk-vetenskaplig synpunkt slutligen innehåller bouppteckningen värdefullt
material som hittills har omfattat hela befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian skulle man, om boets tillgångar är små, kunna avstå från kravet på
bouppteckning utan att berörda intressen alltför mycket träds för när. Det
föreslås därför att ett förenklat förfarande, kallat dödsboanmälan, skall
kunna ersätta bouppteckning när den dödes tillgångar inte överstiger 5 000 kr.
Var den döde gift, får värdet av makarnas sammanlagda giftorättsgods inte
överstiga 10 000 kr. Även om tillgångarna inte överstiger de angivna beloppen,
bör enligt promemorian bouppteckning ändå ske i vissa fall, t. ex. när
dödsbodelägare eller borgenär vill ha bouppteckning lill stånd eller när i kvariåtenskapen
ingår fast egendom. Vid beräkningen av tillgångarnas värde har det vidare
ansetts nödvändigt att medräkna försäkringsbelopp som efter den döde
tillfaller någon som förmånstagare. Dödsboanmälan skall enligt promemorian
göras av socialnämnden eller någon som nämnden har förordnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har det stora fiertalet remissinstanser godtagit förslaget
om en uppmjukning av bouppteckningsskyldigheten. Från många håll understryks
att reformen är angelägen, eftersom det ofta är meningslöst att upprätthålla
obligatoriet. Det betonas också att det arbete och de kostnader som läggs ned
på bouppteckningar många gångerär utan motsvarande nytta för vare sig enskilda
eller del allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ätskilliga
remissinstanser finner det föreslagna systemet med dödsboanmälan vara en
ändamålsenlig lösning. På några håll anser man dock atl systemet skulle
innebära blott obetydliga lättnader för den enskilde men ökad arbetsbelastning
för socialnämnden och dess tjänstemän. 1 fråga om följderna för tingsrätternas
del anser somliga instanser att dödsboanmälan skulle kunna ge en inte ringa
lättnad i arbetet, medan en remissinstans anser att förslaget knappast torde
medföra någon påtaglig minskning i arbetsbelastningen. Från något håll
ifrågasätts om man inte på vissa punkter kan gå längre än promemorieförslaget
och alltså söka uppnå ytteriigare förenklingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser ställer sig avvisande lill förslaget. Kritiken tar främst sikte
på att en dödsboanmälan inte tillgodoser bouppteckningens civilrätlsliga
funktion. Det understryks att del civilrättsliga regelsystemet - så snart det
finns några tillgångar - förutsätter dödsboförvaltning och redovisningsåtgärder
i vissa former. Risk finns annars alt svårnådda eller okända rättsägare berövas
sin rätt. Erfarenheten visar, framhålls det, atl anspråken på en rättvis
fördelning av avlidens tillgångar är stora även när behållningen är obetydlig.
En viss risk anses även föreligga atl möjligheten till dödsboanmälan skall
utnyttjas trots att förutsättningarna därför brister. Från ett håll anmärks att
blotta förekomsten av skulder i ett dödsbo bör föranleda bouppteckning så att ÄB:s
bestämmelser om den dödes gäld kan tillämpas. Från försäkringshåll betonas att
de fullständiga uppgifterna i bo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppteckning
om delägare - särskilt i fråga om utomäktenskapliga barn -är av betydelse för
att försäkringsbolagen skall kunna göra korrekta utbetalningar till förmånstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att den diskussion om bouppteckningspliktens bestånd som har
förts under senare år klart visar att bouppteckningsplikten i många fall
uppfattas som en meningslös och betungande formalitet. Som tidigare nämnts
gäller detta främst fall då ett barn utan nämnvärda tillgångar har avlidit
eller då i övrigt boets tillgångar är små. Även om det arbete med enhetliga
bouppteckningsformulär som hittills har bedrivits av DON kan leda till
förenklingar vid bouppteckning torde man dock inte härigenom kunna uppnå
tillräckliga lättnader i de åsyftade fallen. Det finns därför starka skäl att
överväga en uppmjukning av bouppteckningsskyldighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har angetts i promemorian fyller bouppteckningen i och för sig flera viktiga
funktioner, främst i civil- och skatterättsliga avseenden. Det är dock tydligt
att bouppteckningens betydelse växlar i olika dödsbon. Från civilrättslig synpunkt
torde uppenbariigen intresset av en bouppteckning vara ringa, om boets
tillgångar och skulder är små. Delägarnas anspråk på redovisning minskar naturiigen
om rätten till arv gäller bara obetydliga värden. Även för borgenärernas del
torde intresset av en fullständig redovisning vara väsentligt mindre, när
tillgångarna är obetydliga. På denna punkt bör också beaktas den praxis som har
utvecklats under senare år och som innebär att bouppteckningarna i ordinära
dödsbon - särskilt i storstadsregionerna - ger en alltmera summarisk och
schematisk redovisning av tillgångarna. Värderingen av lösöret sker ofta
klumpvis, vilket försvårar eller omöjliggör identifiering av enstaka föremål
och därmed efterkontroll. Själva bouppteckningsförrättningen har i många fall
rationaliserats så alt i praktiken bara bouppgivaren och en förrättningsman
deltar. 1 fråga om arvskifte torde ÄB:s bestämmelser i stor utsträckning inte
tillämpas, utan det skriftliga skiftet ersätts av en formlös delning.
Möjligheten härtill beror givetvis till stor del på - förutom boets omfattning
och innehåll - delägarnas inställning och sammansättning. Efteriämnar den döde
make eller vuxna bröstarvingar, behöver de ofta inte något formellt delnings-
eller skiftesinslrument. Finns det å andra sidan t. ex. omyndiga delägare eller
ingår fast egendom i boet måste vanligen ett regelrätt arvskifte äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhållits i promemorian kan det naturligtvis även i mycket små dödsbon
förekomma att delägarna hyser misstänksamhet mot varandra och inte kan bli
överens om vad som tillhör boel och hur del bör avvecklas. Detta utgör dock
inte en tillräcklig anledning att generellt upprätthålla bouppteckningsplikten.
Påpekas bör att det naturligtvis inte är något som hindrar att bouppteckning
förrättas även i fall då den inte är obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
problem kan också uppstå när dödsbodelägare vistas på avlägsen ort e. d. Risk
finns i så fall för att hans rätt inte beaktas i olika avseenden. Inte heller
detta utgör dock enligt min mening anledning alt upprätthålla kravet på
bouppteckning när tillgångarna är obetydliga. Hänsynen till av-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 50</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagset
boende dödsbodelägare talar dock för alt man inte går så långt när det gäller
att efterge kravet på bouppteckning som har föreslagits i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
hänsynen till borgenärer utgör ett skäl mot att alltför mycket mjuka upp
bouppteckningsplikten. Klart är emellertid att det inle är nödvändigt med
bouppteckning, om tillgångarna är så obetydliga att de inte till någon del
förslår till gäldande av fordringar som innehas av den dödes borgenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det därefter gäller de skattemässiga aspekterna torde det inte föreligga något
hinder mot att ersätta bouppteckningen med ett förenklat förfarande, om
dödsbobehållningen är så ringa att någon arvsskall inte skall utgå. För att
förhindra atl skatt undandras staten torde det dock vara nödvändigt alt låta
någon annan än de enskilda dödsbodelägarna avgöra om bouppteckning kan underiåtas.
Vidare kan det finnas skäl att sätta gränsen för tillgångarnas värde lägre än
som har föreslagits i promemorian. Jag återkommer till detta i ett följande
avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i övrigt gäller de invändningar mot promemorieförslagel som har gjorts under
remissbehandlingen anser jag inte att önskemålet om bouppteckning för att underiätta
utbetalning av försäkringar kan tillmätas avgörande betydelse. Utredning om förmånstagare
får inhämtas i annan ordning. Även i andra fall när bouppteckning nyttjas som
behörighetshandling lorde den kunna ersättas av annan handling, t. ex.
släktintyg från folkbokföringsmyndighet. Vidare torde det från forskningshåll
kunna accepteras alt bouppteckningar i viss utsträckning faller bort. Beaktas
bör härvid bl. a. atl, som nyss nämndes, bouppteckningarna i mindre dödsbon har
kommit att utformas alltmer summariskt samt att olika gruppers
levnadsförhållanden numera i högre grad än tidigare blir föremål för
sociologiska och statistiska undersökningar på grundval av annat material än
bouppteckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser jag övervägande skäl tala för att man inför en ordning som innebär alt
bouppteckning under vissa förutsättningar skall kunna underlåtas och ersättas
av en dödsboanmälan. De förutsättningar som härvid bör gälla ämnar jag gå in på
i följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang framhålla att även om man inför en möjlighet att i
vissa fall underlåta bouppteckning, så hindrar detta givetvis inte att man
prövar alla möjligheteratt förenkla bouppteckningsförfarandet i sådana fall då
bouppteckning alltjämt måste ske. På denna punkt är bl. a. del pågående
arbetet med enhetliga formulär för bouppteckningar av intresse. Arbetet, som
tidigare har bedrivits av DON, avses fortsätta inom domstolsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Förutsättningar för dödsboanmälan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås att frågan om befrielse från bouppteckningsplikten avgörs
med utgångspunkt i ett rent ekonomiskt kriterium. Tillgångarnas storiek
förutsätts därvid bli avgörande. Vid avvägningen av hur stora till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gångar
som kan tillåtas är del enligt promemorian naturiigt att utgå från det
skattefria avdragsbeloppet 3 000 kr som avgår från varje lott vilken beskattas
enligt klass </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>eller klass III i 28 S AGL. Därutöver bör hänsyn tas
till att tillgångarna i ett dödsbo i princip alltid minskas med begravnings-och
bouppteckningskostnader. Mot bakgrund härav föreslås i promemorian att
bouppteckning skall få ersättas med dödsboanmälan, om värdet av den dödes
tillgångar inte överstiger 5 000 kr. Vid beräkningen av denna summa bör av
skattehänsyn inräknas försäkringsbelopp som tillfaller någon som förmånstagare,
trots att beloppet inte ingår i kvarlåtenskapen efter den döde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förslaget om en 5 000-kronorsgräns är knutna vissa förbehåll. Om den döde efteriämnar
make, får makarnas giftorättsgods tillsammans vara värt högst 10 000 kr.
Bouppteckning skall vidare alllid ske, om den döde efteriämnar fast egendom
eller tomrätt. Motsvarande föreslås - med hänsyn till bl. a. möjligheten av efterarv
-gälla, om den döde efteriämnar testamente eller enskild egendom eller om efterievande
make har sådan egendom. Vidare förslås att bouppteckning alltid skall ske, när
dödsbodelägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende därav begär
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har från många håll salts i fråga om inte de tillåtna
värdegränserna för dödsboanmälan bör indexregleras. Det har därvid föreslagits
att dödsboanmälan skall kuiina ske om den dödes tillgångar inte överstiger ett halvt-basbelopp
eller, när den döde var gift, värdet av makarnas sammanlagda giftorättsgods
inte överstiger ett basbelopp. Ett par remissinstanser anser att värdet av den
dödes tillgångar inte bör få överstiga det skattefria avdragsbeloppet 3 000 kr.
Risk finns annars för att arvsskatt undandras staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att bland den dödes tillgångar skall räknas in försäkringsbelopp som tillfaller
någon som förmånstagare kritiseras av flera remissinstanser, som framhåller att
systemet med dödsboanmälan kompliceras och i onödan begränsas om hänsyn måste
tas till sådana förmånstagarförvärv. Kammarkollegiet anser för sin del att
dödsboanmälan bör få göras, om tillgångarna jämte - efter förmånslagaravdrag
enligt 12 S andra stycket AGL -skattepliktig del av försäkring inle överstiger
värdet av ett halvt basbelopp. Från försäkringsbolagens sida påtalas att
försäkringsbelopp som utgår på grund av förmånstagarförordnande som avses i 37 S
2 mom. första stycket AGL enligt förslaget inte skulle räknas med bland
tillgångarna. För att man skall undgå denna inkonsekvens ifrågasätts av en
remissinstans om inte bouppteckning alltid bör förrättas när den döde har efteriämnal
försäkring till vilken förmånsiagare har satts in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
övriga villkor som i promemorieförslaget uppställs för dödsboanmälan har remissinsianserna
inte gjort några invändningar. Från etl par håll görs emellertid gällande att
bouppteckning av praktiska skäl också alltid bör upprättas, om boets egendom
avträds till förvaltning av boutredningsman. Vidare hävdar en remissinstans
att man av hänsyn till den dödes fordringsägare bör ställa upp det mera
långtgående villkoret att döds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>boanmälan
bör få förekomma bara om skulder saknas i dödsboet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser slutligen anser att den föreslagna ordningen inte i tillräcklig
grad värnar om bortovarande eller okänd arvinges rätt. Behov av bouppteckning
kan enligt dessa instanser i regel alltid antas föreligga när god man skall
förordnas för sådan rättsägare och arvskungörelse är aktuell. I ett
remissyttrande sätts dock i fråga hur långt det allmännas skyldigheter bör
sträcka sig vid efterforskandet av rättsägare efter den döde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag lill en början instämma i förslaget att ett rent ekonomiskt
kriterium bör vara avgörande för om kravet på bouppteckning skall kunna
efterges. Som framhålls i promemorian räcker det inte att fästa avseende vid
boets behållning utan bestämmande bör i stället vara tillgångarnas storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När del sedan gäller att
avväga hur stora tillgångar som bör tillåtas är det givetvis angeläget alt
gränsen sätts så, att det uppstår en märkbar rationaliseringseffekt för
myndigheter och enskilda. Från den synpunkten innebär promemorieförslaget
avsevärda fördelar. Enligt vad som anförs i promemorian skulle nämligen
sannolikt mer än 20 % av bouppteckningarna kunna ersättas av dödsboanmälan, om
institutet utformas så som föreslås. Samtidigt kan man inte bortse från att
förslaget i vissa siluationer kan vara till nackdel för den dödes rättsägare.
Sätts värdegränsen till 5 000 kr, innebär det att ett dödsbo kan innehålla
åtskilliga tillgångar i form av lösöre o. d. som visseriigen saknar större
ekonomiskt värde men som ändå är av intresse för dödsbodelägarna. Dessa torde
då ibland behöva den mera fullständiga redovisning som följer med en
bouppteckning. Särskilt gäller detla, som tidigare har nämnts, om det finns
dödsbodelägare som vistas på okänd eller avlägsen ort.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kan inte heller
bortses från att staten i undantagsfall skulle kunna gå miste om arvsskatt, om
en värdegräns på 5 000 kr införs. Även om begravningskostnader o. d. i de allra
fiesta fall torde vara så höga att de tillgångar som återstår sedan dessa
kostnader har dragits av understiger den lägsta skattepliktiga lotten om 3 000
kr, torde det någon gång kunna uppståen skattepliktig rest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de nu gjorda invändningarna mot promemorieförslaget kommer att huvudregeln om
en 5 000-kronorsgräns har måst förses med en rad undantag och villkor som komplicerarden
praktiska tillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det sagda har jag kommit fram till att värdegränsen bör sättas
lägre än som har föreslagits i promemorian. Enligt min mening torde flertalet
av de nackdelar som är förenade med promemorieförslaget kunna undvikas, om man
som villkor för dödsboanmälan stipulerar att den dödes tillgångar inte (år
överstiga begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet.
En sådan begränsning kommer visseriigen att innebära att
rationaliseringseffekten av det nya systemet minskar, eftersom dödsboanmälan
kommer att kunna göras i betydligt färre fall än som följer av promemorieförslagel.
Å andra sidan torde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dödsboanmälan
även med den nu angivna begränsningen kunna göras i flertalet av de situationer
där gällande ordning anses särskilt betungande eller onödig. Hit hör sålunda
flertalet av de fall då den döde är ett barn eller en medellös eller så gott
som medellös vuxen person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår alltså att dödsboanmälan skall få ersätta bouppteckning, om den dödes
tillgångar inte förslår till annat än begravningskostnader och andra utgifter
med anledning av dödsfallet. Med denna utformning av förutsättningarna för
dödsboanmälan uppnås flera fördelar. Dödsbodelägarna kommer inle att gå föriusliga
någon rätt, eftersom dödsfallskostnaderna skall betalas innan arvskifte sker
och det alltså i det angivna fallet inte finns några tillgångar att skifta.
Inte heller för borgenärernas del torde det återstå några tillgångar, eftersom
begravningskostnader o. d. alltid torde betalas innan övriga skulder regleras.
Beaktas bör också att, om dödsboet försätts i konkurs, begravningskostnader har
företräde framför oprioriterade och vissa prioriterade fordringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sammanräkningen av värdet på den dödes tillgångar bör det inte vara nödvändigt
att räkna in försäkringsbelopp som på grund av förmånstagarförordnande inte
ingår i kvariåtenskapen. Kontrollen av förmånstagares förvärv kan tillgodoses
i annan ordning. Till denna fråga återkommer jag i ett kommande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
tillgångarna inte får överstiga dödsfallsutgifterna, är det knappast troligt
att det bland tillgångarna kan rymmas fast egendom eller tomträtt. Skulle detta
i något enstaka undantagsfall inträffa, bör dödsboanmälan inte få göras. I
stället måste bouppteckning förrättas av bl. a. inskrivningstekniska skäl.
Enligt min mening kan det förväntas att dödsbodelägarna i sådana fall själva
lar initiativ till bouppteckning, även om en sådan inte är obligatorisk enligt
lagen. Med hänsyn härtill och till att frågan mest torde ha teoretiskt intresse
synes det inte erforderiigt att belasta lagtexten med något uttryckligt
förbehåll i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
den döde efteriämnar make, bör vid beräkningen av den dödes tillgångar hänsyn
tas även till hans andel i den efteriämnade makens giftorättsgods. En
konsekvens härav torde ofta bli att bouppteckning måste förrättas. Härden dödes
make uteslutande enskild egendom behövs däremot i och för sig inte
bouppteckning. Är den dödes tillgångar så små att de inte förslår till annat än
begravningskostnader e. d., innebär delta, som nyss har sagts, att något arv
inte utgår efter honom. Det kan då heller inte bli fråga om något efterarv vid
den sist avlidne makens död. Därmed bortfaller den anledning att förteckna
makars enskilda egendom som finns när den döde efteriämnar egendom som
tillfaller någon som arv. Vad som nu har sagts gör att inte heller förekomsten
av testamente behöver föranleda bouppteckning när tillgångarna är så små att
de inte täcker annat än begravningskostnader o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sätts
värdegränsen för dödsboanmälan så lågt som nu har angetts, anser jag det inte
nödvändigt att, som har föreslagits i promemorian, tillerkänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
dödes borgenärer någon rätt att påfordra bouppteckning. En förutsättning är dock
givetvis atl dödsboanmälan används endast när lagens villkor verkligen är
uppfyllda. På den punkten anser jag all man får tillräckliga garantier om man,
som jag senare skall återkomma till, låter anmälan göras bara av någon som har
utsetts genom det allmännas försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås att, utöver borgenär, även dödsbodelägare eller annan
enskild rättsägare skall kunna påkalla bouppteckning, trots att dödsboanmälan
redan har gjorts. Onekligen kan etl sådant syslem medföra praktiska svårigheter,
särskilt om begäran om bouppteckning framställs efter lång tid. Med de mera
begränsade förulsällningar för dödsboanmälan som nu har förordats blir det
enligt min mening inte heller nödvändigt alt ge dödsbodelägare en så vidsträckt
rätt att påkalla bouppteckning som följer av promemorieförslaget. Rätten att
påkalla bouppteckning sedan dödsboanmälan har gjorts bör i stället begränsas till
fall då ny tillgång yppas och därigenom de materiella förutsättningarna för
dödsboanmälan rubbas. I sådant fall bör det naturligen uppslå också en
skyldighet för delägare atl låta förrätta bouppteckning. Lika litet som vid s.
k. tilläggsbouppteckning bör någon särskild sista tidpunkt för förrättningen
anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Utformningen av dödsboanmälan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls att ett förfarande med dödsboanmälan måsle göras mycket
enkelt, om förfarandet skall innebära några väsentliga fördelar i
jämförelse.med en okomplicerad bouppteckning. Jag är av samma uppfattning.
Enligt min mening medför också de nyss förordade förutsättningarna för bruket
av dödsboanmälan att förfaringssättet kan göras jämförelsevis smidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
när det gäller bouppteckningar bör dödsboanmälningar ges in lill tingsrätten.
Viktigt är emellertid alt tingsrätten inte betungas med en skyldighet att
ingående pröva huruvida anmälningen är riktig i sak. För tingsrättens del bör
det i stället uteslutande bli fråga om en formell granskning. I första hand
bör kontrolleras att antingen bouppteckning eller dödsboanmälan ges in i räll
lid. Har dödsboanmälan gjorts, bör den fortsalta granskningen inskränka sig lill
en kontroll av all i lag angivna föreskrifter om anmälan har iakttagits. Jag
återkommer till delta i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för att en dödsboanmälan är riklig i sak skall enligl promemorian åvila
socialnämnden eller den som nämnden har delegerat uppgiften lill. Sådan
delegation föreslås normalt ske lill tjänsteman inom socialvården. Även
nämndeman eller annan förtroendeman med erfarenhet av bouppteckningsförrättningar
bör emellertid enligl promemorian kunna komma i fråga. Att anmälan skall göras
av företrädare för det allmänna anses erbjuda garanti mot felaktigheter och
missbruk. Tjänstemän vid socialnämnd eller i förekommande fall social
centralnämnd förutsätts vara särskilt lämpade för uppgiften, bl. a. eftersom de
inte sällan torde ha haft att göra med den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avlidne
när denne var i livet. Förslaget i denna del ansluter också till den ordning
som på många håll förekommer och som innebär att kommunala förtroendemän eller
tjänstemän ombesörjer bouppteckning efter personer som vid sin bortgång var
ensamslående, utan tillgångar eller omhändertagna för vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har man på några håll ansett alt kravet på socialnämndens
medverkan är onödigt stelbent. Strängare krav än vid bouppteckning anses inte
nödvändiga. Eventuellt kunde det räcka om anmälan gjordes av dödsbodelägare.
Socialstyrelsen motsätter sig i princip atl kommunerna åläggs uppgifter som har
anknytning lill registrering av dödsfall och indrivande av arvsskatt, eftersom
sådan verksamhet av tradition är en statlig angelägenhet. Från kommunal sida
har man emellertid i huvudsak ställt sig positiv till atl kommunerna lämnar
service i fråga om dödsboanmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag betona vikten av del allmännas medverkan i anmälningsförfarandel.
En offentlig kontroll torde, somjag redan tidigare har antytt, vara nödvändig
för atl inte möjligheten till dödsboanmälan skall missbrukas. Del är också viktigt
att de personer som gör dödsboanmälan har behövlig erfarenhet och tillräckliga
kunskaper. Enligt min mening erbjuder promemorieförslaget på denna punkl en
lämplig lösning. Jag föreslår alltså att dödsboanmälan alltid skall göras av
socialnämnden eller någon som nämnden har förordnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan gäller socialnämndens möjlighet till delegation framhåller åtskilliga remissinstanser
atl nämnden bör kunna ges tämligen fria händer. Som exempel på lämpliga
personer vid sidan av kommunala förtroendemän och tjänstemän anges bl. a.
advokater och andra som yrkesmässigt tillhandagår allmänheten med
bouppteckningar eller som har erfarenhet och sakkunskap i värderingsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl systemet med dödsboanmälan skall fungera väl måste den enskilde ulan större
besvär kunna nå någon som är behörig att göra anmälan. Enligt min mening är det
därför motiverat att socialnämnden ges möjlighet att delegera anmälningsrätten till
personer inom en ganska vid krets. Avgörande för om förordnande skall kunna meddelas
bör i första hand vara atl den tilltänkte besitter erforderiig kompetens för
uppgiften samt att han kan antas bevaka enskilda och allmänna intressen i den
utsträckning som behövs. Innan förordnande meddelas måste härjämte
ersättningsfrågan vara löst. Anmälaren lorde - i den mån uppgiften inte åligger
honom i tjänsten -i regel böra uppbära särskild ersättning av kommunen för
uppdragets fullgörande. Som jag senare skall återkomma till bör kostnaden
också stanna på kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås atl dödsboanmälan skall vara skriftlig. Detta förslag har
inte mött någon erinran under remissbehandlingen. Även jag anser skriftlig form
vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller anmälningens innehåll bör till en början tas in den dödes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fullständiga
namn, personnummer, bostadsadress och dödsdag. Även hans hemvist, dvs. den
kommun och församling i vilken han var mantalsskriven, bör anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorieförslaget skall i anmälan vidare anges namn och adresser beträffande
dödsbodelägare, i den mån uppgifterna är kända lör anmälaren. Några
remissinstanser ifrågasätter på denna punkt om man inle som regel bör kräva att
det görs en fullständig uppräkning av delägarna. Även jag anser att en sådan uppräkning
normalt bör ske. För delta talar - utöver allmänna ordningssynpunkter - alt det
kan vara av värde med en komplett delägarförteckning, om ny lillgång efter den
döde skulle yppas sedan dödsboanmälan har skett. I sådant fall kan det, som jag
redan har nämnl, bli nödvändigt alt förrätta bouppteckning enligt allmänna
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
sagda innebär att den som avser att göra dödsboanmälan alltid bör vara skyldig
att genom förfrågningar hos personer som känner till den dödes förhållanden ta
reda på vilka delägare som finns. Innan anmälan görs beträffande vuxen
avliden, bör en kontroll även göras med pastorsämbetet i kyrkobokföringsorten.
Att kravet på fullständig delägarredovisning någon gång kan behöva efterges
återkommer jag till i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i promemorian bör den centrala delen av dödsboanmälan vara anmälarens
intyg om tillgångarnas storiek. Med den av mig förordade materiella
förutsättningen för anmälan behöver intyget i princip bara ange att den dödes
tillgångar inte förslår till annat än begravningskostnader och andra utgifter
med anledning av dödsfallet. Efterlämnar den döde make får intygas att
tillgångarna jämte den dödes andel i makens giftorättsgods inte överstiger dödsfallsulgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Självklart
är det inte meningen att intygsgivaren skall behöva anställa några mer
omfattande efterforskningar beträffande den dödes tillgångar. Inte heller skall
han behöva gå in på några svåra värderingsfrågor. Principen måste vara att
bouppteckning skall förrättas, så snart det uppslår tvekan om huruvida den
dödes tillgångar understiger den legala gränsen eller ej. Hänsyn bör också las lill
om någon av dödsbodelägarna vill ha bouppteckning till stånd. Uttrycks sådant
önskemål, bör dödsboanmälan normalt inte ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ämnar i specialmotiveringen närmare gå in på de uppgifter som bör åligga den
som avser att göra dödsboanmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförs i promemorian bör lill dödsboanmälan användas förtryckt blankett som
tillhandahålls av det allmänna. Jag biträder DON;s uppfattning alt det
lämpligen bör åligga domstolsverket att fastställa formulär för anmälan och
att ombesörja blankettframställning och distribution till socialnämnderna. På
verket bör även ankomma att utfärda de anvisningar för dödsboanmälan som kan
visa sig behövliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutligen gäller den laglekniska regleringen av institutet dödsboanmälan
föreslår jag att man i 20 kap. 1 S ÄB gör ett tillägg av innebörd att
bouppteckning inte behöver ske, om den dödes tillgångar eller, om han efteriämnar
make, tillgångarna jämte hans andel i makens giftorätlsgods inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslår
till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av
dödsfallet. De närmare föreskrifterna om hur anmälan skall göras och om
anmälans form och innehåll bör lämpligen tas in i en ny paragraf, 8 a S, i 20
kap. ÄB. Bestämmelsen om bouppteckning när ny tillgång har yppats föreslås bli
intagen i 10 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4
Följdändringar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås att vissa jämkningar av formell eller redaktionell natur
vidtas i ÄB med anledning av tillkomsten av bestämmelserna om dödsboanmälan.
Liksom en del remissinstanser anser jag all några av dessa ändringar kan utgå
som onödiga. Hit hör de föreslagna ändringarna i 19 kap. 2S samt 21 kap. I, 2
och 18 SS-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
7 kap. 4 S finns bestämmelserom rätt för bröstarvinge att påkalla nedsättning
av gåva för utfående av laglott. Bröstarvinge som vill göra sådan rätt gällande
skall väcka talan inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren
avslutades. I promemorian föreslås alt en motsvarande tidsfrist skall gälla i
fall då bouppteckning ersätts av dödsboanmälan. Etiårstiden skulle i så fall
räknas från del dödsboanmälan gjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anser jag att den föreslagna bestämmelsen i och för sig saknar större
praktisk betydelse. I fall då ett dödsbos tillgångar är så små att förutsättningar
för dödsboanmälan föreligger torde det sällan förekomma att egendom har skänkts
bort i sådan omfattning att det blir aktuellt för bröstarvinge att påkalla
nedsättning av gåva för utfående av laglott. Skulle en sådan situation inträffa
torde f ö. bouppteckning ofta förrättas för att rättsläget skall bli mera klariagt.
Man kan dock inte helt utesluta möjligheten att dödsboanmälan sker och att
bröstarvinge sedan vill väcka sådan talan som nyss har angetts. Rimligen bör
även i det fallet gälla en etlårsfrist inom vilken talan skall väckas. Jag
biträder alltså promemorieförslaget om att man i 7 kap. 4 S tar in en
bestämmelse som innebär att när dödsboanmälan sker talan måste väckas inom etl
år från det att anmälan gjordes. Skulle bouppteckning förrättas efter fristens
utgång som följd av att ny tillgång yppats, bör rätlen att påkalla nedsättning
av gåva vara prekluderad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse motsvarande den som nu har förordats bör las in i 8 kap. 8 S ÄB,
som handlar om tid för framställande av anspråk på underhållsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
kap. 2 S ÄB innehåller bestämmelser om vem som skall vårda avlidens egendom till
dess att den har omhändertagits av samtliga dödsbodelägare eller av den som
annars har att förvalta boet. Vårdnadsplikten åvilar i första hand delägare som
sammanbodde med den avlidne eller som annars kan ta vård om egendomen. Även
efterlevande make som inte är dödsbodelägare har en vårdnadsplikt. Finns ingen
sådan närstående, åligger det husfolk, husvärd eller annan som är närmast
därtill atl tillfälligt ta hand om egen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>domen.
Vårdnadshavaren får sedan välja mellan alt själv tillkalla delägare i boet
eller hos rätten göra anmälan om dödsfallet. 1 del senare fallet skall rällen,
om det behövs, förordna god man all fullgöra den provisoriska dödsboförvaltning
som normalt åligger delägare. Vid behov är även polismyndigheten skyldig att
vidta de åtgärder som ankommer på husvärd m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås att anmälan från husvärd m. fl. om dödsfallet inle längre
skall göras hos rätten utan till socialnämnden, som i förekommande fall skall
förordna någon atl handha den provisoriska dödsboförvaltningen. Bestämmelsen blir
formellt tillämplig inle bara på små dödsbon utan också beträffande dödsbon som
har inle obetydliga tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sålunda föreslagits har i allmänhet godtagits under remissbehandlingen.
Till dem som lämnar förslaget utan erinran hör bl.a. kom-mitnförbundet. Från
domstolshåll ifrågasätts dock om man inte bör behålla ordningen med anmälan till
rätten. Vidare molsätter sig ell par statliga remissinstanser att kommunerna
åläggs att ta hand om boet efter avlidna personer, åtminstone om det är fråga
om ett bo med större tillgångar. Rikspolisstyrelsen slutligen anser alt
polismyndigheten inle längre bör vara skyldig att ta hand om avlidens egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För min del anser jag atl starka
skäl talar lill förmån för promemorieförslaget. I de fall då en avlidens
egendom enligt nuvarande regler har tagits om hand tillfälligt och anmälan om
dödsfallet görs till rätten, föreligger ofta svårigheter alt finna någon som är
villig att vara god man i dödsboet. Särskilt gäller detla naturiigtvis om
tillgångarna är små. Ringa eller ingen ersättning brukar utgå för besväret, och
stundom får den gode mannen inte ens sina utlägg gottgjorda. Om man i stället
låter socialnämnden se till att boet blir tillfälligt omhändertaget undviks
dessa problem. Det får också helt allmänt anses ligga i linje med
socialnämndens allmänna uppgifter alt ombesörja dödsboförvallning till dess att
dödsbodelägarna själva har tagit hand om egendomen. Påpekas bör att en sådan
ordning sedan länge tillämpas i Stockholm. Jag förordar således alt promemorieförslagel
genomförs i den nu berörda delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första hand torde socialnämnden få befatta sig närmare med smärre dödsbon där
delägare saknas eller delägare undandrar sig alt medverka vid avvecklingen av
boet. När dödsbo däremot har tillgångar av värde lorde socialnämnden som regel inle
få någon svårighet alt ganska snart överiämna förvaltningen till delägarna.
Nämndens uppgift blir då i huvudsak att underrätta delägarna, något som
underlättas av den moderna folkbokföringen. Tillfaller kvariåtenskapen allmänna
arvsfonden, bör förvaltningen omedelbart kunna övertas av företrädare för
fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
bör själv få ansvaret för de förvaltningsålgärder som kommer i fråga men bör
givetvis kunna anlita tjänsteman hos kommunen för del praktiska genomförandet. Till
förfarandet återkommer jag i specialmotiveringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
därefter gäller polismyndighetens uppgifier i förevarande sammanhang anser jag
det alltjämt erforderiigt att polismyndigheten vid behov kan anlitas för de tillfälliga
åtgärder som eljesi husvärd och andra är skyldiga att vidta. Påpekas bör också
all polismyndigheten enligt bestämmelserna i 2 kap. 3 lagen (1937:81) om
internationella rättsförhållanden rörande dödsbo har förhållandevis omfattande
förvaltningsuppgifter i fall då en person med hemvist utomlands efterlämnar
egendom här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
18 kap. 4 S första stycket ÄB har bouppteckning en legitimerande verkan på så
sätt att avtal som tredje man i god tro sluter med dem som enligl
bouppteckningen är dödsbodelägare blir gällande, även om annan delägare finns.
En särskild regel i andra stycket av nyssnämnda paragraf anger vidare att
rättshandling som äger rum före bouppteckningsförrätt-ningen i vissa fall är giltig
trots att teslamentstagare inte har medverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås att vad som i paragrafen sägs om bouppteckning skall gälla
dödsboanmälan, när sådan är aktuell. För min del ställer jag mig liksom en
remissinstans kritisk till förslaget i denna del. Även om en dödsboanmälan i
princip skall redovisa samtliga delägare kan det - som jag närmare kommer alt
utveckla i specialmotiveringen - i undantagsfall bli nödvändigt atl avslå
därifrån. Anmälan blir således mindre tillföriitlig än bouppteckning som
behörighetshandling. Härtill kommer att en bouppteckning som behörighelshandling
gentemot iredje man tämligen lätt kan ersättas av t. ex. släktintyg från
folkbokföringsmyndighet. Mol bakgrund av det anförda anser jag inte alt 18 kap.
4S första stycket bör ändras så att det där, utöver bouppteckning, talas om
dödsboanmälan. Inte heller i fråga om andra stycket synes en ändring vara
praktiskt motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian föreslås att gäldsbestämmelserna i 21 kap. ÄB inte skall vara
tillämpliga, när dödsboanmälan har gjorts. Detta framgår av en särskild föreskrift,
som föreslås bli införd i 19 S- Om man begränsar möjligheterna att göra dödsboanmälan
i enlighet med vad jag tidigare har förordat minskar behovet av en sådan
föreskrift. Den regel som f n. finns i 19 S och som utesluter gäldsansvar i
fall då det efter den döde finns endast utmätningsfri egendom lorde i de allra
flesta fall medföra att det inte uppstår något gäldsansvar i fall då
dödsboanmälan har gjorts. Helt kan dock en sådan situation inte uteslutas. Det
torde emellertid vara olämpligt att något gäldsansvar för dödsbodelägarna
inträffar när dödsboanmälan har gjorts. Jag förordar därför atl man för in en
föreskrift i 21 kap. 19 S som utesluter gäldsansvar i sådant fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett tidigare avsnitt har behandlats den situationen alt ny tillgång yppas sedan
dödsboanmälan har gjorts och det därmed inte längre finns förutsättningar för
dödsboanmälan. I ett sådant fall skall bouppteckning förrättas. Därmed blir
också de vanliga reglerna i 21 kap. om gäldsansvar lillämpliga. Någon särskild
föreskrift härom torde inte behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag tidigare har föreslagit skall man, när dödsboanmälan görs,
kunna bortse från försäkring efter den döde till vilken förmånstagare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
insatt. FÖr att erforderlig kontroll av förmånstagarens förvärv skall kunna ske
bör emellertid AGL kompletteras med en föreskrift om deklarationsskyldighet i
berörda situation. Jag föreslår därför all 45 S AGL ändras så alt skattskyldig förmånsiagare
som tillika är arvinge eller lestamentstagare blir deklarationspliktig, om
dödsboanmälan har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i promemorian bör i 26 S prolokollskungörelsen (1971:1066) föreskrivas
att dödsboanmälan skall tas in i rättens bouppleckningsprotokoll. Denna fråga
får senare anmälas för regeringen. I motsats till vad som har föreslagits i
promemorian anser jag emellertid inte att någon ändring bör göras i 7 S lagen (I928:28I)om
allmänna arvsfonden. Enbart det förhållandet att dödsboanmälan har gjorts bör
inte påverka frågan huruvida god man för allmänna arvsfonden skall förordnas.
Frågan bör i stället avgöras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6.5 Kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian anges att det redan i dag förekommer atl kommunala förtroendemän
och tjänstemän är engagerade i arbetet med bouppteckningar. Detta gäller i inle
obetydlig utsträckning smärre dödsbon. Stockholms kommun t.ex. har åriigen
löneutgifter på mer än 200 000 kr för tjänstemän som upprättar bouppteckningar
och utreder sådana dödsbon. En skyldighet för kommunerna atl genom
socialnämnden medverka vid dödsboanmälan m. m. kan i vissa fiill innebära ökade
kostnader. I de kommuner där man redan nu tar hand om dödsbos tillgångar m. m.
torde dock enligt promemorian de sammanlagda kostnaderna bli lägre, eftersom
systemet med dödsboanmälan blir mindre kostnadskrävande än moisvarande arbete
med bouppteckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har
från bl. a. kommunalt håll framhållits att promemorieförslaget innebär ökade
kostnader för kommunerna. Stockholms kommunstyrelse anser att kommunerna bör få
merutgifterna täckta genom statsbidrag, medan kommunförbundet inte kräver
särskilda statsbidrag för verksamheten. Förbundet påpekar dock att även om
förslaget för flertalet kommuner inte innebär att större uppgifter överförs till
dem är det ändå fråga om ett nytt åliggande. Kostnaderna för kommunerna måste
därför enligt kommunförbundets mening beaktas vid diskussionerna om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag försl påpeka att man vid diskussionen av kostnadsfrågorna i
viss mån får skilja mellan kostnaderna för dödsboförvallning och kostnaderna
för dödsboanmälan. I fråga om dödsboförvaltningen innebär mitt tidigare förslag
att socialnämnden kan komma alt tillfälligt ta hand om även dödsbon där
tillgångarna har ett ej obetydligt värde. I sådana fall skall givetvis
kostnaderna för förvaltningen i första hand betalas av dödsboet. Först i den
mån tillgångarna inte förslår till alt täcka förvaltningskostnaderna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
dessa att belasta kommunen. Vad därefter gäller kostnaderna för dödsboanmälan
bör de ersättas av kommunen. Jag vill emellertid påpeka att de av mig förordade
riktlinjerna innebär att antalet dödsboanmälningar blir lägre än de skulle bli
med promemorieförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär de nu framlagda förslagen atl kommunerna torde åsamkas vissa ökade
kostnader. I de kommuner där man redan nu befattar sig med dödsboförvaltning o.
d. torde dock kostnadsökningen bli obetydlig. Även i övrigt torde de ökade
kostnaderna bli måttliga i den mån de nya uppgifterna kan utföras av kommunens
egna tjänstemän. När utomstående anlitas för alt göra dödsboanmälan kan ibland
kostnaderna bli högre. Som jag redan har antytt bör den som i sådant fall
förordnas ha rätt till skäligt arvode och kostnadsersättning för uppdragels
fullgörande. Kostnaden för varje uppdrag torde dock i allmänhet bli blygsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det sagda anser jag inte atl det finns anledning att låta bidrag
från staten utgå för den kommunala service som kommer alt lämnas, om den nya
lagstiftningen genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.6
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angelägel att möjligheten att göra dödsboanmälan införs så snart som
möjligt. Å andra sidan kan kommuner och övriga berörda behöva en viss
förberedelsetid. Jag föreslår därför att den nya lagstiftningen träder i kraft
den I juli 1976. 1 fråga om dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet
bör dock alltjämt äldre bestämmelser gälla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>7 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om ändring i ärvdabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. lag
om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.<br>
Beträffande lagförslaget under 2 har samråd ägt rum med chefen för fi<br>
nansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bör fogas till regeringsprolokollel i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>63</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.1
Ärvdabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>7
kap. 4§ och 8 kap. 8 H</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förevarande paragrafer har tagits in bestämmelser om vissa tidsfrister för
väckande av talan m. m. i fall då dödsboanmälan har gjorts. Beiräffande motiven
för bestämmelserna får jag hänvisa till avsnittet 6.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>18 kap. 2 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket har ändrats i enlighet med vad jag har föreslagit i avsnittet 6.4. De
nya reglerna innebär atl den som enligt bestämmelserna i andra stycket
tillfälligt omhändertar den dödes egendom kan välja mellan att själv tillkalla delägare
eller att göra anmälan om dödsfallet lill socialnämnden i den kommun där den
döde var mantalsskriven. Görs anmälan blir socialnämnden ansvarig förden
provisoriska dödsboförvaltning som behandlas i paragrafens första stycke. 1 den
provisoriska dödsboförvallning som sålunda åvilar nämnden eller den som
företräder nämnden ingår för det första att la hand om boets egendom. Nämnden
skall vidare underrätta delägarna om dödsfallet och, om god man behövs för
delägare, anmäla förhållandet till rätten på sätt som sägs i 18 kap. 4S föräldrabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden
eller den som företräder nämnden bör givetvis sträva efter att boet snarast
kommer under delägarnas gemensamma förvallning. Fn inledande åtgärd blir alt ta
reda på delägarnas namn och adresser. Härvid kan det bli erforderiigt att anlita
pastorsämbetet eller annan folkbokföringsmyndighet. Skulle delägarna inte
vilja medverka till dödsboförvaltningen bör de anmodas att begära särskild
förvaltning enligl 19 kap. ÄB, dvs. bouiredningsmannaförordnande. Har den döde inte
annan arvinge än allmänna arvsfonden bör kontakt las med fonden så att
företrädare för denna omgående kan överta förvaltningen. Kan den provisoriska
förvaltningen inte avslutas innan tre månader har förflutit från dödsfallet, blir
nämnden enligt bestämmelserna i 20 kap. 2 S andra stycket jämfört med 20 kap. 1
S skyldig att föranstalta om bouppteckning. När förutsättningar finns, är dock
socialnämnden oförhindrad att i stället ta initiativ till dödsboanmälan enligt
20 kap. I S.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>20
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>1
§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
paragrafen har lagts en ny andra punkl i vilken anges att bouppteckning inte alltid
behöver ske. Under vissa förutsättningar kan i stället göras dödsboanmälan.
Angående skälen för de nya bestämmelserna får jag hänvisa till avsnitten 6.1
och 6.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påpekas
bör att det givetvis inte föreligger någon skyldighet att utnyttja möjligheten
att göra dödsboanmälan. Den eller de som enligl 2 S skall ta initiativ till bouppteckning
är alltid oförhindrade att låta förrätta bouppteckning, om de vill ha en sådan
till stånd. Anledning kan t. ex. vara att dödsbodelägarna vill ha en lillföriitlig
förteckning över föremål med affektionsvärde som skall delas eller skiftas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första punkten måste den som är bouppleckningsskyldig låta förrätta bouppteckning
inom en tremånadersfrist efter dödsfallet. Inom samma tidsrymd bör bestämmas
om i stället dödsboanmälan skall göras. Skall bouppteckning förrättas kan
rätten på ansökan före utgången av fristen föriänga denna. Någon motsvarande
möjlighet finns inle vid dödsboanmälan, men som framgår av 8 a S behöver
dödsboanmälan ej inges till rätten tidigare än inom fyra månader från
dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för att slippa förrätta bouppteckning är två. Materiellt ställs kravet att den
dödes tillgångar inte förslår till annat än begravningskostnader och andra
utgifter med anledning av dödsfallet. Som formell förutsättning anges att
dödsboanmälan görs enligt föreskrifterna i 8 a S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
materiella kravet begränsar möjligheten att underiåta bouppteckning till sådana
fall där den döde efteriämnar inga eller myckel begränsade tillgångar. I
första hand torde dödsboanmälan komma i fråga när den döde var etl barn. Det
bör dock uppmärksammas att barn kan ha förvärvat egendom genom arv, testamente
eller gåva till så stora värden att bouppteckning måste ske. Möjligheten av
andel i oskiftat dödsbo får inte heller förbises. Beaktas bör också att äldre
tonåringar inte sällan - kanske genom egen arbetsinkomst - har förvärvat
kapitalvaror som mopeder, båtar och stereoanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan grupp efter vilken dödsboanmälan kan bli aktuell är medellösa eller
nästan medellösa vuxna personer. Det kan röra sig om sjuka eller gamla som är
intagna för vård eller personer som i annat fall har omhändertagits eller som
har levt under oordnade förhållanden. Beträffande sjuka eller gamla bör
emellertid beaktas alt de inte sällan efteriämnar tillgångar i form av
hopsparade pensionsmedel o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda torde många gånger kunna
konstateras utan att någon mer ingående undersökning av den dödes</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållanden
behöver ske. I en del fall kan emellertid saken vara mera tveksam. Det kan då till
en bönan behöva klariäggas vad kvarlåtenskapen beslår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av.
Vid utredningen är det naturiigt att knyta an till den uppdelning av" egendomen
som brukar ske vid bouppteckning och således var för sig beräkna värdet av
exempelvis kontanter, möbler och husgeråd, annan personlig lösegendom,
värdepapper samt fordringar. Har den döde haft andel i handelsbolag skall den
medräknas liksom andel i oskiftat dödsbo. Beloppet av försäkring som tillhörde
den döde räknas in bland hans tillgångar, i den mån förmånstagare inte är
insatt. Ingår fasl egendom eller tomträtt i kvarlåtenskapen bör bouppteckning
av inskrivningstekniska skäl alltid förrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
överblick har skapats över den dödes samlade tillgångar, skall deras värde
uppskattas. Vid värderingen används samma principer som vid bouppteckning. Det
blir sålunda värderingsbestämmelserna i 21 och 23 S AGL som kommer till
användning. För personlig lösegendom och annat egentligt lösöre gäller därvid
att värdet uppskattas lill vad egendomen kan antas ge vid en med tillböriig
omsorg verkställd försäljning som aktualiseras av dödsfallet. Tillgångarnas
samlade värde jämförs med begravningskostnader och andra dödsfallsutgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
begravningskostnader ingår bl. a. kostnader för jordfästning, gravsätlning och
dödsannonser. Som begravningskostnad i AGL:s mening räknas även utgifter för en
begravningsmåltid eller liknande samt för sorgkläder åt närmaste anhöriga.
Dessa kostnader bör beaktas även i förevarande sammanhang. Vidare får hänsyn
tas till andra utgifler med anledning av dödsfallet, t. ex. inköp av gravplats
och uppförande av gravvård. Liksom vid tillämpningen av 13 S AGL bör vid
tillämpningen av förevarande bestämmelse gälla att utgiftsposterna får beaktas
bara i den mån de kan anses skäliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
allmänhet torde begravning ha ägt rum vid den tidpunkt då det är aktuellt att
göra dödsboanmälan. Man kan då utgå från räkningar från begravningsentreprenör
o. d. Skulle undantagsvis begravning inte ha skett, får det göras en
uppskattning av begravningskostnader och andra utgifter. Härvid bör man utgå
från vad det kostar att genomföra en enkel begravning utan speciellt fördyrande
arrangemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild utgiftspost med anledning av dödsfall är kostnaderna för bouppteckning.
Dessa kostnader omfattar skäligt arvode åt bouppteckningsförrättare och
särskilda värderingsmän. Även denna post bör beaktas vid avgörandet av om
dödsboanmälan kan ske, eftersom bouppteckning är oundviklig i fall då sådan
anmälan inte äger rum. Det ligger i sakens natur att kostnaderna för en
bouppteckning i förevarande fall måste antas vara blygsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
avgörandet av om dödsboanmälan kan ske är det i första hand den dödes egendom
som skall beaktas. Var han gift, gäller det alltså hans giftorättsgods och
förekommande enskilda egendom. Har efterievande make eget giftorättsgods, skall
därav medräknas den andel som kan belöpa på den döde. I fall där giftorättsgods
finns blir det ofla fråga om bodelning. För att få underlag till en sådan är
delägarna givetvis oförhindrade att avstå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 50</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>från
att göra dödsboanmälan och i stället låta förrätta bouppteckning. Över huvud
taget är det tillrådligt att använda dödsboanmälan med försiktighet när efterievande
makes tillgångar och ekonomiska förhållanden i övrigt nämnvärt skiljer sig från
den dödes. Svårighet kan ofta föreligga att utan bouppteckning klariägga vad
som har utgjort den dödes tillgångar eller hans makes. Förekomsten av
äktenskapsförord eller testamente ger också anledning till försiktighet,
eftersom sådana handlingar i regel inte brukar upprättas när makarnas
tillgångar är obetydliga. Vid beräknande av den dödes andel i efterievande
makes giftorättsgods bör observeras att hänsyn skall tas lill värdet på
dödsdagen av den dödes andel i personförsäkring som eventuellt innehas av den efterievande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
jämförelse mellan tillgångarnas värde och dödsfallsulgifterna iakttas att
bouppteckning får underiåtas bara om tillgångarna inte överstiger utgifterna.
Det kan finnas skäl för den som avser att göra dödsboanmälan att på denna punkt
iaktta försiktighet och i tveksamma fall avslå från anmälan. Som har antytts i
avsnittet 6.3 är det inte meningen att dödsboanmälan skall ske, om
värderingsfrågorna är komplicerade eller om det behövs mer omfattande
efterforskningar beträffande den dödes tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
formella förutsättningen för alt bouppteckning skall få underlåtas är att
dödsboanmälan görs i enlighet med föreskrifterna i 8 a S- Det krävs alltså bl.
a. alt anmälan kommer in till rätten inom fyra månader från dödsfallet och är
upprättad av behörig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8a§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens första stycke anges när och hur dödsboanmälan görs samt vad anmälan
skall innehålla. Genom andra stycket införs en arkiverings-föreskrift
beträffande dödsboanmälan. Hithörande frågor har behandlats i avsnittet 6.3 i
den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dödsboanmälan
görs enligt /b>.sw stycket inom fyra månader från dödsfallet. Tidsfristen
sammanfaller med den längsta frist som gäller för ingivande av bouppteckning.
Enligt 8 S första stycket skall nämligen bouppteckning inges till rätten inom
en månad efter upprättandet, och upprättandet förutsätts i sin tur ske vid
bouppteckningsförrättningen som jämlikt I S skall äga rum sist tre månader
efter dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dödsboanmälan
skall göras hos rätten. Rätt domslol är den tingsrätt lill vilken bouppteckning
efter den döde skulle ha ingelts, dvs. tingsrätten i den ort där den döde
skulle ha svarat i tvistemål i allmänhet eller, om sådan domslol saknas,
Stockholms tingsrätt. Anmälan har gjorts när anmälningshandlingen har kommit
domstolen lill hända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
skall göras av socialnämnden eller av någon som nämnden har förordnat. Det är
härvid fråga om socialnämnden i den kommun där den döde hade sitt hemvist. Med
socialnämnd avses social centralnämnd, när sådan finns inrättad. I praktiken
torde nämnden så gott som alltid dele-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gera
anmälningsrätten. Det är emellertid väsentligt att nämnden, innan ett förordnande
meddelas, prövar den tilltänktes kompetens. Självklart kan förordnande meddelas
såväl generellt som för ett enstaka fall. I allmänhet torde generella
förordnanden böra tidsbegränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
hur många generella förordnanden som bör meddelas blir beroende av kommunens
invånarantal och geografiska utbredning. Givetvis är det angeläget atl personer
förordnas i sådant antal atl allmänheten utan omgång kan få den service som
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen anges inle några speciella kvalifikationskrav för den som skall
förordnas att göra dödsboanmälan. Erforderiig kompetens torde i princip alltid
finnas hos dem som brukar förrätta bouppteckningar, t. ex. advokater och andra
praktiserande jurister, bankjurister och nämndemän. Bland övriga som bör kunna
komma i fråga märks kommunala förtroendemän och tjänstemän. Förordnande att
göra anmälan bör självfallet inte utfärdas för någon som direkt kan påverka
dödsfallsutgifternas storlek, t. ex. den som är verksam på en begravningsbyrå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild fråga som får uppmärksammas i samband med att förordnande meddelas är
ersättningsfrågan. I den mån anmälaren inte utför sin uppgift i tjänsten torde
han kunna göra anspråk på arvode och kostnadsersättning, som i så fall får
betalas av kommunen. Detta kan utgöra ett skäl för socialnämnden att i första
hand meddela förordnande åt tjänstemän hos kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förordnande att göra dödsboanmälan missköts, torde ansvar för oriktig myndighetsutövning
enligt 20 kap. 1 S brottsbalken (se SFS 1975:667) kunna komma i fråga, såvida
förfarandet inle är att bedöma som osant intygande enligt 15 kap. 11 S samma
balk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dödsboanmälan
skall alltid vara skriftlig. Som jag har anfört i avsnittet 6.3 bör det
lämpligen åligga domstolsverket att fastställa formulär för dödsboanmälan och
tillhandahålla blanketter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anmälan tas först in vissa uppgifter som hänför sig till den döde. Dennes fullständiga
namn, personnummer, bostadsadress och dödsdag skall sålunda anges. Dessutom
antecknas den dödes hemvist, dvs. den kommun och församling i vilken han var
mantalsskriven. Mantalsskrivningsorten blir bestämmande för vilken domslol som
skall ta emot anmälningen. Identifieringsuppgifterna kommer till användning,
när domstolen prickar av inkommande anmälningar mot de underrättelser om
dödsfall som sänds över från pastorsämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anmälan skall i princip antecknas namn och bostadsadresser beträffande samtliga
dödsbodelägare. 1 normala fall torde detta kunna ske utan slörre besvär.
Uppgifter torde lätt kunna erhållas från kända anhöriga eller samboende eller
från pastorsämbetet. Var den döde vid sin bortgång omhändertagen för vård bör
anstalten i fråga kunna ge upplysningar. Någon gång</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
det gäller då i regel en vuxen avliden - kan det emellertid ställa sig svårare
att på angivet sätt få fram en fullständig delägarförteckning. För att inte anmälningsförfarandel
skall uppehållas i avvaktan på resultatet av långvariga efterforskningar är det
i sådant fall tillräckligt atl i anmälan ta in uppgifter om de dödsbodelsägare
som är kända för anmälaren. Har denne anledning misstänka att delägarförteckningen
inte är fullständig bör anmärkning därom göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
centrala delen i dödsboanmälan är anmälarens intyg att den dödes tillgångar
eller, om den döde efterlämnar make, tillgångarna jämte den dödes andel i
makens giftorättsgods inle förslår till annal än begravningskostnader och andra
utgifter med anledning av dödsfallet. För atl anmälaren skall kunna avge
föreskrivet intyg krävs del i allmänhet att han besiktigar eller på annal
säkert sätt låter undersöka den dödes tillhörigheter. I normala fall bör det
räcka med att besöka den dödes bostad och gå igenom hans egendom. Vid
genomgången av lösöret bör särskild uppmärksamhet ägnas åt efterlämnade
handlingar såsom testamenten, bodelningsinstrument, äktenskapsförord,
lagfartsbevis och försäkringshandlingar, vilka kan ge viktig information om
tillgångarnas storlek. Motsvarande gäller inkomst- och kontrolluppgifter,
pensionsbrev, deklarationer och debetsedlar. Kompletterande upplysningar kan
behöva inhämtas från anhöriga eller samboende eller från olika myndigheler, t.
ex. lokala skattemyndigheten. I fråga om fordringar som den döde kan ha haft
bör undersökas om det finns innestående lön eller semesterersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
anmälaren har gått igenom boet, återstår att göra ett överslag av de samlade
tillgångarna på sätt som har angetts vid 1 S och jämföra det sammanlagda värdet
med begravningskostnader och övriga utgifter med anledning av dödsfallet.
Uppstår tvekan huruvida värdet av tillgångarna överstiger nämnda utgifter, får
dödsboanmälan inte ske. Bouppteckning måste då i stället förrättas enligt
vanliga regler. Motsvarande gäller,om anmälaren inle känner sig övertygad om
att samtliga tillgångar har blivit kända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan har nämnts under 1 S är dödsbodelägare oförhindrad att ta initiativ till
bouppteckning även i de fall när dödsboanmälan är möjlig att göra. Det ligger i
sakens natur att dödsboanmälan inte bör göras när någon av delägarna föredrar
att bouppteckning förrättas. Erhåller den tilltänkte anmälaren besked av denna
innebörd bör han alltså avstå från anmälan, om del inte är klart att delägaren
har ett syfte som är chikanöst e. d. Ätt annan rättsägare efter den avlidne, t.
ex. borgenär, motsätter sig dödsboanmälan utgör en anledning för anmälaren att
iaktta försiktighet -särskilt om dolda tillgångar påstås existera - men innebär
inte hinder för anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskilt ömtålig situation föreligger när den döde var ett barn. Som förut
antytts är del ett exempel på fall då dödsboanmälan ofta kan komma till användning.
Den som skall göra anmälan bör i en sådan situation givetvis fullgöra uppdraget
så atl barnets föräldrar inte åsamkas mer besvär än upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gifternas
inhämtande kräver. I spädbarnsfallen torde undersökningen ofta kunna begränsas
till elt telefonsamtal med föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke föreskrivs att dödsboanmälan skall förvaras hos
rätlen. Till skillnad från bouppteckningar, som skall förvaras i bestyrkt avskrift,
arkiveras anmälningar i original. Detta medför i sin lur att anmälningar
behöver inges i bara etl exemplar. Hos rätten bör därjämte förvaras de löpande
förordnanden som socialnämnden har utfärdat för dem som skall göra
dödsboanmälan. Dessa behöver därigenom inle styrka sin behörighet vid varje anmälningstillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens/o/sro stycke har införts ett tillägg som anger alt domstolen skall
se till att antingen bouppteckning har förrättats och ingetts eller dödsboanmälan
gjorts inom föreskriven tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
fullgör sin kontroll genom att pricka av inkomna bouppteckningar och
dödsboanmälningar mot de underrättelser om dödsfall som rätten enligt 40 S
folkbokföringskungörelsen (1967:495) erhåller från pastorsämbetet. Beträffande
såväl bouppteckning som dödsboanmälan gäller enligt 1, 8 och 8 a SS att
handlingen skall ha kommit rätten lill hända inom fyra månader från dödsfallet.
Har varken bouppteckning eller dödsboanmälan getts in inom denna tid kan
domstolen vid vite förelägga den som är bouppleckningsskyldig atl inom viss lid
inge bouppteckning. Innan vitesföreläggande utfärdas kan domstolen sända
påminnelse om bouppteckningsskyldighelen. Det torde vara lämpligt all i
påminnelser och förelägganden la in upplysning om möjligheten lill
dödsboanmälan. Något föreläggande om atl göra dödsboanmälan kan inle utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
vitesföreläggande beträffande bouppteckningsplikten utfärdats, bör vite inte
kunna utdömas, om behörig dödsboanmälan har kommit in innan vitesfrågan avgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
registrering av bouppteckning sker, åligger det enligt andra stycket rätten att
se till alt bouppteckningen är upprättad enligt bestämmelserna i ÄB. Vid behov
kan rätten förelägga den bouppteckningspliktige att avhjälpa bristfälligheter.
Någon motsvarighet till denna bestämmelse har inte ansetts behövlig i fråga om
dödsboanmälan. Beträffande sådan anmälan åligger del rätten att kontrollera atl
den innehåller de uppgifter som anges i 8 a S och att den har undertecknats av
behörig person, dvs. företrädare för socialnämnden eller någon som nämnden har
förordnat. Skulle det brista i något av dessa avseenden, föreligger ingen
anmälan i lagens mening. Bestämmelserna i första stycket om utkrävande av
bouppteckning kan därmed bli tillämpliga. Det sagda hindrar naturligtvis inte
alt domstolen under hand låter inhämta kompletterande uppgifter till en
dödsboanmälan, så att lagens krav blir uppfyllda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som f n. upptar bestämmelser om s. k. tilläggsbouppteckning, har erhållit ett
nytt andra stycke. I detta anges att bouppteckning skall förrättas inom tre
månader, om ny tillgång yppas sedan dödsboanmälan har gjorts och det därigenom
inte längre föreligger förutsättning för sådan anmälan. I fråga om
bouppteckningen blir allmänna bestämmelser tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudförulsättning
för dödsboanmälan är enligt 1 S att den dödes tillgångar inte förslår till
annat än begravningskostnader och andra dödsfallsutgifter. Framkommer i
efterhand tillgång, som inte var känd när anmälan gjordes, kan i princip två
skilda situationer föreligga. Om den nya tillgången tillsammans med de
tillgångar som redan tidigare var kända inte överstiger dödsfallsutgifterna,
finns inte behov av någon ytteriigare åtgärd. Överstiger däremot värdet av de
sammanlagda tillgångarna dödsfallsutgifterna skall bouppteckning förrättas. Det
blir därvid inte fråga om en s. k. tilläggsbouppteckning, som bara innefattar
tillägg eller rättelse av en tidigare gjord bouppteckning, utan om en
fullständig bouppteckning, upprättad enligt de allmänna bestämmelserna i 20
kap. Det skall alltså bl. a. göras en komplett förteckning över den dödes
tillgångar och skulder vid hans frånfälle. Försummas bouppteckning, kan gäldsansvar
inträda enligt 21 kap. 14 S ÄB. Vidare bildar bouppteckningens förrättande
utgångspunkt för den tidsfrist som enligl 21 kap. I S gäller för boets
avträdande till förvaltning av boutredningsman eller till konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>21 kap. 19 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen har tagits in en bestämmelse om befrielse från gäldsansvar när
dödsboanmälan har gjorts. Beträffande motiven härför hänvisas till avsnittet
6.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.2
Arvsskattelagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>45
§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen har tagits in en bestämmelse som ålägger skatlskyldig förmånstagare
till försäkring deklarationsplikt, även om han är arvinge eller lestamentstagare.
Deklarationsplikten inträderom dödsboanmälan har gjorts med anledning av
försäkringstagarens död.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler skall deklaration avges av den som är skattskyldig angående
förvärv som vid försäkringstagares död har tillfallit förmånsiagare. Undantag
görs dock för förmånstagare vilken samtidigt är arvinge eller teslamentstagare.
Undantaget korresponderar med föreskriften i 20 kap. 5 S andra stycket ÄB om
att bouppteckning skall innehålla uppgift om livförsäkring som på grund av förmånstagarförordnande
ej ingår i kvariåt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enskapen.
Om bouppteckning ersätts med dödsboanmälan enligl 20 kap. 1 S ÄB, kommer
livförsäkring med förmånstagarförordnande inte att redovisas på det sätt som
nyss har angetts. I det läget har det ansetts behövligt med en
deklarationsplikt för skattskyldig förmånstagare, trots att han är arvinge
eller lestamentstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i ärvdabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>10 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:207.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Promemorieförslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i ärvdabalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om ärvdabalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att 7 kap. 4 S, 8 kap. 8 S, 18 kap. 2 och 4 SS, 19 kap. 2 S, 20 kap. 1 och 9 SS,
21 kap. 1,2, 18 och 19 SS samt rubriken lill 20 kap. skall ha nedan angivna
lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att i 20 kap. skall införas en ny paragraf, 8 a S, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på
sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i
avseende å gåvan vad i 2 och 3 SS är stadgal om testamente äga motsvarande
tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot; och skall vid nedsättning av
gåvan motsvarande del av den bortgivna egendomen åter-bäraseller,om det ej kan
ske,ersättning utgivas fördess värde. Vid laglottens beräkning skall värdet av
den bortgivna egendomen läggas till kvarlåtenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
bröstarvinge mot gåvolagare</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vill bröstarvinge mot gåvolagare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>göra
gällande rätt som avses i första göra gällande rätt som avses i första stycket,
skall han väcka talan inom stycket, skall han väcka talan inom ett år från det
bouppteckning efter ett år från del bouppteckning efter arvlåtaren avslutades.
Försittes den- arvlåtaren avslutades eller dödsboanna tid, är rätt till talan föriorad.
mä/ang/oc/es. Försittes denna tid,är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rätt
till talan föriorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
vid dödsfallet gåvan ej fullbordad, må den ej, med mindre särskilda skäl äro
därtill, göras gällande, i den mån det skulle lända till intrång i bröstarvinges
laglott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anspråk
på underhållsbidrag enligt I S skall vid talans förlust framställas senast vid
skiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätt
till underhållsbidrag enligt 3, Rätt ttll underhållsbidrag enligt 3, 4 eller 5 S
göres gällande genom att 4 eller 5 S göres gällande genom atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anspråk
framställes eller talan väckes, i fall som avses i 3 S inom ett år sedan
testamente, varom där sägs, blivit den underhållsberättigade delgivet och i
fall som avses i 4 eller 5 S inom samma tid från del bouppteckning efter arvlåtaren
avslutades. Försittes denna tid, är rätten förlorad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anspråk
framställes eller talan väckes, i fall som avses i 3 S inom ett år sedan
testamente, varom där sägs, blivit den underhållsberättigade delgivet och i
fall som avses i 4 eller 5 S inom samma tid från det bouppteckning efter arvlåtaren
avslutades eller dödsboanmälan gjordes. Försittes denna tid, är rätten föriorad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=187>
<tr>
<td valign=top align=left height=187 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
dess att egendomen omhändertagits av samtliga dödsbodelägare eller av den som
eljest har att förvalta boet, skall egendomen, där den ej står under vård av
förmyndare, syssloman eller annan, vårdas av delägare som sammanbodde med den
avlidne eller eljest kan taga vård om egendomen; och har han att ofördröjligen
underrätta övriga delägare om dödsfallet samt, där god man för delägare
tarvas, hos rätlen göra anmälan såsom i 18 kap. föräldrabalken sägs. Vad nu
är sagt om delägare gäller ock efterievande make som ej är delägare i boet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är ej någon som sålunda
lager vård om den dödes egendom, skall husfolk, husvärd eller annan som är
närmast därtill omhändertaga egendomen samt tillkalla delägare eller hos
rätten göra anmälan om dödsfallet. Polismyndigheten är ock pliktig att utföra
vad nu sagts, om dess biträde äskas eller eljest finnes erforderiigt. Då
anmälan skett, skall rätten, där så erfordras, förordna god man att fullgöra
vad enligt första stycket åligger delägare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är ej någon som sålunda
tager vård om den dödes egendom, skall husfolk, husvärd eller annan som är
närmast därtill omhändertaga egendomen samt tillkalla delägare eller anmäla
dödsfallet till socialnämnden. Polismyndigheten är ock pliktig att utföra vad
nu sagts, om dess biträde äskas eller eljest finnes erforderiigt. Då anmälan
skett, skall socialnämnden, där så erfordras, förordna någon att fullgöra vad
enligt första stycket åligger delägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad tredje man i god tro
slutit med dem som enligt bouppteckningen äro dödsbodelägare är gällande, ändå
att annan delägare finnes.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad tredje man i god tro slutit
med dem som enligl bouppteckning eller dödsboanmälan äro dödsbodelägare är
gällande, ändå att annan delägare finnes.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har,
innan bouppteckning skett, rättshandling företagits utan medverkan av teslamentstagare,
är den ej på sådan grund ogiltig, där iredje man var i god tro och
rättshandlingen skäligen ej kunde anstå tills bouppteckningen förrättats.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Har,
innan bouppteckning skett eller dödsboanmälan gjorts, rättshandling företagits
utan medverkan av teslamentstagare, är den ej på sådan grund ogiltig, där
tredje man var i god tro och rättshandlingen skäligen ej kunde anstå tills
bouppteckning förrättats eller anmälan gjorts.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:137.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid ansökan som i I S sägs
fogas avskrift av bouppteckningen efter den döde eller, där inregistrering
skett, uppgift å dagen därför. Är ej bouppteckning förrättad, lämnas trovärdig
uppgift om delägarna i boet och deras hemvist samt, där testamentsexekutör är
förordnad, om dennes namn och hemvist.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid ansökan som i 1 S sägs
fogas avskrift av bouppteckning efter den döde eller, där inregistrering skett,
uppgift å dagen därför. Är ej bouppteckning förrättad, lämnas trovärdig uppgift
om delägarna i boet och deras hemvist sam t, där testamentsexe-kutor är
förordnad, om dennes namn och hemvist.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:133.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Om
bouppteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bouppteckning
skall förrättas sist tre månader efter dödsfallet, såframt ej på ansökan inom
samma tid rätten med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild
orsak föriänger tiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Om
bouppteckning och dödsboanmälan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bouppteckning
skall förrättas sist tre månader efter dödsfallet, såframt ej på ansökan inom
samma tid rätten med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild
orsak föriänger tiden. Bouppteckning behöver dock ej ske, om dödsboanmälan göres
hos rällen enligl vad somföreskrives 18 a §.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8aS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bouppteckning får ersättas av dödsboanmälan, om den dödes tillgångar icke
överstiga ett värde av 5 000 kronor och ej omfatta fast egendom eller tomt-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75 Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätt. Bland tillgångarna skall medräknas egendom som enligl
12 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall anses som arvfallen.
Lever make efter, får värdet av makarnas sammanlagda giftorätlsgods icke
överstiga 10 000 kronor. Finnes efter den döde testamente eller egendom i
vilken gifto -rätt var utesluten eller har efterievande makesådanegendom, skall
bouppteckning alhid ske.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dödsboanmälan göres inom lie månader från dödsfallet av
socialnämnden eller någon som nämnden förordnat. Anmälan skall vara skriftlig
och upptaga den dödes fullständiga namn, personnummer, hemvist, bostadsadress
och dödsdag, namn och bostadsadresser beträffande dödsbodelägare som äro
kända för anmälaren samt intyg om den dödes och, om han var gift, efterlevande
makes tillgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av alt dödsboanmälan hargjorisskallbouppteckningfÖrrättas,
om ny lillgång yppas och förulsällning fördödsboanmälan därigenom ej längre föreligger
eller om i annal fall bouppteckning begäres av dödsboddägare, borgenär eller
annan vars rätt kan vara beroende därav. Bouppteckningen skall förrättassenasi
tre månader efterdei att tillgången yppades eller begäran gjordes.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
åligger rätten att tillse, att bouppteckning inom laga lid förrättats och
ingivits. Finnes det vara försummat, äger rätten vid vite förelägga viss lid
eller, där bouppteckning ej skett, förordna någon att föranstalta därom. Sådant
förordnande utgör ej</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
åligger rätten att tillse, att inom laga lid bouppteckning förrättats och
ingivits eller dödsboanmälan gjorts. Finnes det vara försummat, äger rätten vid
vite förelägga viss tid för Ingivande av bouppteckning eller, där bouppteckning
ej skett, förordna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=183 height=35>
<tr>
<td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hinder
att vara god man vid förrätt ningen.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>någon att föranstalta därom. Sådant förordnande skall
också meddelas, om bouppteckning skall förrättas enligt 8 a § och det ej finnes
någon som enligt 2 § har all föranstalta därom. Förord-nandeatiföransialtaom
bouppteckning utgör ej hinder alt vara god man vid förrättningen. Registrering
av bouppteckning må ej äga rum, där vid bouppteckningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finnes ej hava så förfarits som i detta kapitel sägs. Är
bouppteckningen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bristfällig,
äger rätten med föreläggande av vite utsätta lid inom vilken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bristen skall avhjälpas. Den som är pliktig att lämna
uppgift till bouppteckning må vid vite hållas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IS</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varder ej
efter ansökan, som göres sist en månad efter det bouppteckningen förrättades,
dödsboets egendom avträdd till förvaltning av boutredningsman eller till
konkurs, svara delägarna för sådan gäld efter den döde som vid bouppteckningens
förrättande var dem veteriig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yppas
efter bouppteckningens förrättande ny gäld efter den döde och avträdes ej
egendomen efter ansökan som göres sist en månad därefter, svarar delägare,
som sådan tid försuttit, för den gälden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Varder ej
efter ansökan, som göres sist en månad efter det bouppteckning förrättades,
dödsboets egendom avträdd till förvaltning av boutredningsman eller till
konkurs, svara delägarna för sådan gäld efter den döde som vid bouppteckningens
förrättande var dem veteriig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yppas
efter boupptecknings förrättande ny gäld efter den döde och avträdes ej
egendomen efter ansökan som göres sist en månad därefter, svarar delägare, som
sådan tid försuttit, för den gälden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker egendomsavträde
efter ansökan, som ingivits senare än en månad efter det bouppteckningen
förrättades, är delägare pliktig att till dödsboet utgiva det belopp, varmed gäld.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sker egendomsavträde
efter ansökan, som ingivits senare än en månad efter det bouppteckning förrättades,
är delägare pliktig att till dödsboet utgiva det belopp, varmed gäld.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Där borgenär begär det,
skall delägare med ed fästa, att gäld som yrkandet avser ej var honom veteriig
en månad före ansökningsdagen. Gitter han ej gå eden, skall så anses som hade
den gälden tidigare varit honom veteriig.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
var honom veteriig en månad före ansökningsdagen, överstiger värdet av den
avträdda egendomen och eljest tillgängliga medel, men skall ej vidare mot
enskild borgenär stå i ansvar efter vad i 1 S sägs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
var honom veteriig en månad före ansökningsdagen, överstiger värdet av den
avträdda egendomen och eljest tillgängliga medel, men skall ej vidare mol
enskild borgenär stå i ansvar efter vad i 1 S sägs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18
S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har arvinge eller teslamentstagare
ej njutit förmån av boet och ej heller tagit annan befattning därmed än att</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
arvinge eller lestamentstagare ej njutit förmån av boet och ej heller tagit
annan befattning därmed än att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>han
fullgjort vad enligt 18 kap. 2 S</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>han fullgjort vad enligt 18 kap. 2'<br>
åligger honom och deltagit i boupp-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>åligger honom och deltagit i boupp<br>
teckningens förrättande, är han fri</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tecknings förrättande, är han fri från<br>
från ansvar pä grund av underlåten-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ansvar på grund av underlåtenhet atl<br>
het att avträda boet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avträda boet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>19 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finnes efter den döde
allenast egendom som ej kunnat hos honom tagas i mät, skall vad i detta kapitel
är stadgat om ansvar för gäld ej äga tillämpning. Vad nu är sagt länder dock ej
till inskränkning i delägares skyldighet att låta egendomen eller dess värde gå
i betalning för gälden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finnes efter den döde
allenast egendom som ej kunnat hos honom tagas i mät, skall vad i detla kapitel
är stadgat om ansvar för gäld ej äga tillämpning. Motsvarande gäller, när dödsboanmälan
gforis. Vad nu är sagt länder dock ej till inskränkning i delägares skyldighet atl
låta egendomen eller dess värde gå i betalning för gälden.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Förrättas bouppteckning
enligt 20 kap. 8 a §ired.fe slyckel, skall ifrågaom ansvar för gäld så anses
som hade dödsboanmälan ej gjorts.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom förordnas
att 7S lagen (1928:281) om allmänna arvsfonden skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=275>
<tr>
<td valign=top align=left height=275 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finnes, då dödsfall
inträffar, ej annan arvinge än fonden eller är fonden universell teslamentstagare,
skall det hos rätten anmälas av den, som har boet i sin vård, och namne rätten,
när sådan anmälan sker eller förhållandet eljest varder kunnigt, god man att
vid boutredningen företräda fonden. God man skall ej förordnas, om fonden
uteslutits från arv genom testamente och anledning till klander mol
testamentet ej kan an-lagas föreligga. Ej heller skall god man förordnas, om
boet utvisar brist och god man icke behövs föratt taga vård om boets
tillgångar.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finnes,
då dödsfall inträffar, ej annan arvinge än fonden eller är fonden universell lestamentstagare,
skall det hos rätten anmälas av den, som har boet i sin vård, och namne rätten,
när sådan anmälan sker eller förhållandet eljest varder kunnigt, god man att
vid boutredningen företräda fonden. God man skall ej förordnas, om fonden
uteslutits från arv genom testamente och anledning till klander mot testamentet
ej kan antagas föreligga. Ej heller skall god man förordnas, om boet utvisar
brist och god man icke behövs för att taga vård om boets tillgångar eller om dödsboanmälan
enligt 20 kap. 8 a § ärvdabalken gjorts. Prövas god man ej vara lämplig för
uppdraget, varde han av rätten entledigad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det åligger
kammarkollegiet att övervaka, att gode mannen behörigen fullgör sina
skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste Ivdelse 1972:640.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:164.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Till lagrådet remitterade förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i ärvdabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om ärvdabalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att 7 kap. 4S, 8 kap. 8 S, 18 kap. 2 S, 20 kap. I, 9 och 10 SS, 21 kap. 19 S
samt rubriken till 20 kap. skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dds
att i 20 kap. skall införas en ny paragraf, 8 a S, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:137.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på
sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i
avseende å gåvan vad i 2 och 3 SS är stadgat om testamente äga moisvarande
tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot; och skall vid nedsättning av
gåvan motsvarande del av den bortgivna egendomen åier-bäras eller, om det ej
kan ske, ersättning utgivas för dess värde. Vid laglottens beräkning skall
värdet av den bortgivna egendomen läggas till kvariåtenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
bröstarvinge mot gåvolagare</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vill bröstarvinge- mot gåvolagare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>göra
gällande rätt som avses i första göra gällande rält som avses i första stycket,
skall han väcka talan inom stycket, skall han väcka talan inom ett år från det
bouppteckning efter ett år från det bouppteckning efler arvlåtaren avslutades. Försiltes
den- arvlåtaren avslutades eller dödsboanna tid, är rätt lill talan
förlorad. mälangjordes. Vörsities denna tid, år</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rätt
till talan förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
vid dödsfallet gåvan ej fullbordad, må den ej, med mindre särskilda skäl äro
därtill, göras gällande, i den mån det skulle lända till intrång i bröstarvinges
laglott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anspråk
pä underhållsbidrag enligt 1 S skall vid talans föriust framställas senast vid
skiftet. Rätt lill underhållsbidrag enligl 3, Rätt till underhållsbidrag
enhgt 3,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller 5 S göres
gällande genom att anspråk framställes eller talan väckes, i fall som avses i
3 S inom ett år sedan testamente, varom där sägs, blivit den underhållsberättigade
delgivet och i fall som avses i 4 eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S inom samma
tid från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid,
är rätten föriorad.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller 5 S göres
gällande genom att anspråk framställes eller talan väckes, i fall som avses i
3 S inom ett år sedan testamente, varom där sägs, blivit den underhållsberättigade
delgivet och i fall som avses i 4 eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S inom samma
tid från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades eller dödsboanmälan
gjordes. Försittes denna lid, är rätten föriorad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
dess att egendomen omhändertagits av samtliga dödsbodelägare eller av den som eljesi
har atl förvalta boet, skall egendomen, där dej ej står under värd av
förmyndare, syssloman eller annan, värdas av delägare som sammanbodde med den
avlidne eller eljest kan taga vård om egendomen; och har han atl ofördröjligen
underrätta övriga delägare om dödsfallet samt, där god man för delägare tarvas,
hos rätten göra anmälan såsom i 18 kap. föräldrabalken sägs. Vad nu är sagt om
delägare gäller ock efterievande make som ej är deliigare i boet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är ej
någon som sålunda tager vård om den dödes egendom, skall husfolk, husvärd eller
annan som är närmast därtill omhändertaga egendomen samt tillkalla delägare
eller hos rält en göra anmälan om dödsfallet. Polismyndigheten är ock pliktig
att utföra vad nu sagts, om dess biträde äskas eller eljest finnes erforderiigt.
Då anmälan skett, skall rätten, där så erfordras,/o/-o/-(/nfl;?oc/OTon o/? fullgöra
vad enligt första stycket åligger delägare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är ej
någon som sålunda tager vård om den dödes egendom, skall husfolk, husvärd eller
annan som är närmast därtill omhändertaga egendomen saml tillkalla delägare
eller anmäla dödsfallet Ull socialnämnden. Polismyndigheten är ock pliktig atl utföra
vad nu sagts, om dess biträde äskas eller eljest finnes erforderiigt. Då
anmälan skett, skall socialnämnden, där så erfordras, fnllgjöra v ad enligt
första stycket åligger delägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om bouppteckning</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om bouppteckning ocb dödsboanmälan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IS</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bouppteckning
skall förrättas sist tre månader efter dödsfallet, såframt ej på ansökan inom
samma tid rätlen med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild
orsak förlänger tiden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bouppteckning
skall förrättas sist tre månader efter dödsfallet, såframt ej på ansökan inom
samma tid rätten med hänsyn till boets beskaffenhet eller av annan särskild
orsak föriänger liden. Bouppteckning behöver dock ej förrättas, om den dödes
tillgångar eller, om han efteriämnar make, tillgångarna jämte hans andel I
makens giftorättsgods icke.förslår till annat än begravningskostnader och andra
utgifter med anledning av dödsfallet och anmälan härom (dödsboanmälan) göres enligt
vad som föreskrives 18 a §.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 50</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lajf</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dödsboanmälan göres inom fyra månader från dödsfallet hos rällen
av socialnämnden eller någon som nämnden förordnat. Anmälan skall vara
skriftlig och upptaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den
dödes fullständiga namn, personnummer, hemvist, bostadsadress och dödsdag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>namn och
bostadsadresser beträffande dödsboddägare. om uppgifterna kan inhämtas utan
avsevärd lids-ut dräkt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>iniygailden
dödestillgångar eller, om han efterlåmnarmake. tillgångarna jämte hans andel i
makens giftoi-älis-gods icke förslår till annal än begravningskostnader och
andra utgifter med anledning av dödsfallet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dödsboanmälan skal! förvaras hos rätten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9
S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=121>
<tr>
<td valign=top align=left height=121 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><span style='font-family:Verdana'>god
man vid förrättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Registrering av
bouppteckning må ej äga rum, där vid bouppteckningen finnes ej hava så
förfarits som i detta kapitel sägs. Är bouppteckningen bristfällig, äger
rätten med föreläggande av vite utsätta tid inom vilken bristen skall
avhjälpas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den som är pliktig att
lämna uppgift lill bouppteckning må vid vite hållas därtill.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det åligger rätten att
tillse, att bouppteckning inom laga tid förrättats och ingivits. Finnes det
vara försummat, äger rätlen vid vite förelägga viss tid eller, där
bouppteckning ej skett, förordna någon alt föranstalta därom. Sådant
förordnande utgör ej hinder att vara god man vid förrättningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det åligger rätten att
tillse, att inom laga tid bouppteckning förrättats och ingivits eller
dödsboanmälan gjorts. Finnes det vara försummat, äger rätten vid vite förelägga
viss tid för ingivande av bouppteckning eller, där bouppteckning ej skett,
förordna någon att föranstalta därom. Sådant förordnande utgör ej hinder att
vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yppas
efter boupptecknings förrättande ny lillgång eller gäld eller annan felaktighet
i bouppteckningen, skall inom en månad uppgöras handling, innefattande tillägg
eller rättelse; och gäller om sådan handling vad ovan är stadgat om
bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Yppas
ny tillgång sedan dödsboanmälan gjorts och föreligger därigenom Icke längre förulsällning
för sådan anmälan, skall bouppteckning .förrättas senast tre månader efter det
alt tillgången yppades.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finnes efler den döde
allenast egendom som ej kunnat hos honom tagas i mät, skall vad i detta kapitel
är stadgat om ansvar för gäld ej äga tillämpning. Vad nu är sagt länder dock ej
lill inskränkning i delägares skyldighet att låta egendomen eller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finnes efler den döde
allenast egendom som ej kunnat hos honom tagas i mät. skall vad i delta kapitel
är stadgat om ansvar för gäld ej äga tillämpning. Motsvarande gäller, när dödsboanmälan
gforis. Vad nu är sagt länder dock ej till inskränkning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dess
värde gå i betalning för gälden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>delägares skyldighet att
låta egendomen eller dess värde gå i betalning för gälden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande
i fräga om dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1941:416)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
arvsskatt och gåvoskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 45 S lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskall' skall ha
nedan.angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Deklaration
skall av den, som är skattskyldig, avgivas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A) angående
förvärv av arvs- eller testamentslott, när lotten utgöres av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>egendom i dödsbo efter svensk medborgare i fall, då
denne vid sin död ej hade hemvist i riket och skyldighet ej inträtt att efter
honom här förrätta bouppteckning enligt svensk lag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>egendom i dödsbo efter utlänning, som vid sin död
ej hade hemvist i riket;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>äganderätt eller rättighet, vilken jämlikt 6-9 SS
beskattas senare än vid arvlåtarens (testators) död, dock icke där fråga är om
förvärv efter den som på livstid innehaft egendom med i 8 S första stycket
avsedd rätt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>egendom i dödsbo, som avträtts till konkurs, i fall
där arvsskatt skall beräknas med tillämpning av 33 S 1 mom.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>B) angående
förvärv, som vid.för-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>B) angående förvärv, som tillfallit<br>
säkrlngstagai-es död tillfallil.förmånsta- förmånstagare vid försäkringstagares<br>
gare, vilken icke tillika är aiyinge eller död: är förmånstagaren tillika
arvinge<br>
teslamentstagare; eller lestamentstagare,
skall han dock</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>avgiva
deklaration endast om dödsboanmälan enligt 20 kap. 1 § äiydahalken gjorts.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>C) angående
sådan i 32 S a), b), c), e) och O samt i 33 S 2 mom. angiven<br>
omständighet, som föranleder efterbeskaltning, dock ej där i fall som avses<br>
i 32 S a) testamente, varom kännedom erhållits, blivit bevakat;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>D) angående förvärv genom
gåva eller annat jämlikt 37 S därmed i be<br>
skattningshänseende likställt fång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
enligt vad nu stadgas deklaration avgivas angående lott i dödsbo efter den som
vid sin död ej hade hemvist i rikel och är den för lotten skatlskyldige ej
bosatt inom riket, åligger det den som omhänderhar dödsboets egendom att i den
skattskyldiges ställe avgiva deklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande när
försäkringstagares död har inträffat före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' .Senaste Ivdelse av lagens rubrik 1974:857.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:223.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanträde 1975-11-04</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
justitierådet Gyllensvärd, regeringsrådet Nordlund, justitierådet Ulveson, justitierådet
Erik Nyman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
lagrådet den 10 oktober 1975 lillhandakommet utdrag av protokoll vid regering.ssammanträde
den 21 augusti 1975 har regeringen på hemställan av statsrådet Lidbom beslutat
inhämta lagrådels yttrande över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i ärvdabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen,
som finns bilagda detta protokoll, har inför lagrådet föredragits av utnämnde
hovrättsrådet Bo Olof Melin. Förslagen föranleder följande yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl tillgodose olika intressen som kan göra sig gällande i samband med ett dödsfiill
finns i ÄB ell utförligt och efter ingående överviiganden uppbyggt regelsystem.
Av grundläggande betydelse för systemets utformning i olika avseenden har
varit, att en bouppteckningsförrältning skall ingå som elt obligatoriskt led i
varje boutredning. Elt flertal bestämmelser utöver dem som direkt lar sikte på bouppteckningspliklen
förutsätter sålunda att bouppteckning alltid blir upprättad. Det möter därför
uppenbara svårigheter att införa lättnader i bouppteckningsskyldighelen utan en
mer omfattande överarbetning av regelsystemet än som kan ske inom ramen fören
partiell reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissen föreslås nu en försiktig uppmjukning av det hittillsvarande kravet på
att bouppteckning alltid skall förrättas efter elt dödsfall. Den praktiska
betydelsen av den föreslagna reformen blir måhända inle särdeles slor, men att
i etl sammanhang som del förevarande medge mera betydande eftergifter från bouppteckningspliklen
synes med hänsyn till vad som nyss sagts knappast vara möjligt ulan risk för
besvärande komplikationer. Det kan sättas i fråga, om del finns tillräcklig
anledning atl nu vidta de föreslagna lagstiftningsåtgärderna. I
lagstiftningsärendet får emellertid anses ådagalagt, atl del på många håll
föreligger etl starkt önskemål om en begränsning av bouppteckningsplikten
åtminstone såvitt gäller fall, när den döde inte efterlämnar tillgångar av
något egentligt värde. Lagrådet vill därför inte motsätta sig en reform med
angivet syfte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som framkommit vid lagrådsgranskningen kommerall på sedvanligt sätt redovisas i
anslutning till de olika lagrummen. I vissa avseenden aktualiserar det
remitterade förslaget emellertid spörsmål med sådan räckvidd att de lämpligen
bör behandlas redan i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
förslaget skall, när den döde efteriämnar endasi obetydliga tillgångar,
bouppteckning kunna ersättas av s. k. dödsboanmälan, som i så fall skall avges
av socialnämnden eller någon av nämnden förordnad person. Förslaget innebär alt
det skall ankomma på den som enligt eljest gällande regler har att föranstalta
om bouppteckning alt avgöra, om del förenklade förfarandet med anmälan skall
tillämpas när förutsättning härför föreligger. Dödsbodelägare som har den dödes
egendom i sin vård får således vanligen besluta i saken. Övriga delägare och
andra, som kan ha berättigat intresse av alt förhållandena i boet blir
klarlagda genom en bouppleckningsförrättning, saknar enligl förslaget
möjlighet att framtvinga bouppteckning. På denna punkt avviker förslaget från
vad som förordats i den lill grund för remissen liggande
departementspromemorian. Att på detla säll tillerkänna viss dödsbodelägare
exklusiv bestämmanderätt kan ej anses tillfredsställande, även om det kan
förutsättas att denne i regel lar hänsyn till olika önskemål som kan ha
framställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ordningen leder till stötande konsekvenser särskilt i det fallet,
.som någon gång kan länkas föreligga, alt den döde saknar egentliga tillgångar,
beroende på atl han under livstiden givit bort huvuddelen av sin egendom till
någon av arvingarna under omständigheter som anges i 7 kap. 4 S ÄB. Del kan då
vara så atl del är just gåvotagaren eller någon honom närstående som har all
besluta, huruvida bouppteckning skall äga rum eller inte. För att övriga
dödsbodelägare skall kunna få full klarhet om gävotransaktionen och kunna ta
ställning till om de skall kräva återbäring av den bortgivna egendomen blir det
vanligen av slor betydelse alt bouppteckning kommer lill stånd. Detta hänger
samman med att i bouppteckningen skall lämnas uppgifter om bl. a. gåvor som avkomling
lill den döde mottagit av denne (20 kap. 5 S tredje stycket ÄB) och alt envar
bo-delägare är skyldig atl på anmaning lämna uppgifter härom och kan åläggas att
med ed bestyrka uppgifterna (20 kap. 6 S första och andra styckena ÄB). Även om
den nu skildrade situationen är särpräglad, visar del sagda att del föreslagna
undantaget från bouppteckningsplikten kan komma atl utnyttjas för atl skydda
arvinge från berättigade krav på återbäring av gåvomedel, om inte dödsbodelägarna
i allmänhet tillerkänns räll atl påkalla bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
andra skäl talar för att bouppteckning inte bör få underiåtas, om sådan
förrättning begärs av dödsbodelägare eller annan intressent. Förutom vad
departementspromemorian innehåller i denna del bör beaktas, atl skilda uppfattningar
kan råda om vilka tillgångar den döde efteriämnal och vilket värde dessa har.
Den .som skall avge intyg om förhållandena bör rimligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
vara nödsakad att göra mera ingående undersökningar. Del finns därför onekligen
risk för atl han, utan att göra sig skyldig lill egentlig försummelse, någon
gång felbedömer förhållandena med påföljd atl en dödsboanmälan på felaktiga
grunder får ersätta bouppteckning. Om detta i efterhand påtalas av någon som är
beroende av dödsboutredningen, bör rättelse kunna komma till stånd genom att
bouppteckning förrättas även mol bestridande av den bouppteckningsskyldige.
Risken att dödsboanmälan sker på grund av för låg uppskattning av tillgångarna blir
något mindre, om man, såsom föreslås i det följande, på det sättet skärper
villkoret för undantag från kravet på bouppteckning att det skall vara
uppenbart att tillgångarna inle förslår till annat än begravningskostnader och
jämförbara utgifter. För de enskilda rättsägarna kvarstår likväl behovet av att
ha tillgång till ett korrektiv, när dödsboanmälan anses ha gjorts på felaktiga
grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åberopande av det anförda föreslår lagrådet den ändringen i det remitterade
förslaget atl, även efter det en dödsboanmälan har gjorts, bouppteckning skall
förrättas, om del begärs av dödsbodelägare eller annan, vars rätt kan bero
därav. För att missbruk skall förhindras och medel för bestridande av
bouppteckningskostnaden inte skall saknas i dessa fall bör emellertid som
villkor för atl begäran om bouppteckning skall bli beaktad föreskrivas, att den
som begär bouppteckning ställer säkerhet för kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gyllensvärd,
Nordlund och Ulveson:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån regler för socialnämndens handläggning av ifrågavarande ärenden inte
meddelas i de nu föreslagna lagändringarna har socialnämnden att tillämpa de
bestämmelser i lagen (1956:2) om socialhjälp och lagen (1970:296) om social
centralnämnd m. m. som i allmänhet gäller för dess verksamhet. Kommun får
besluta, all de uppgifter som ankommer på socialnämnd, barnavårdsnämnd och
kommunal nykterhetsnämnd skall handhas av en för de tre vårdområdena gemensam
social centralnämnd. Inrättas sådan nämnd, får kommunen även inrätta två eller
flera sociala distrikts-nämnder föratt, var och en inom sill socialvårdsdisirikt,
handlägga ärenden som avser vård och behandling ellerannan åtgärd beträffande
enskild person. Vad som i lag eller annan författning är föreskrivet om
socialnämnd skall med vissa undantag äga motsvarande tillämpning i fråga om
social centralnämnd och social distriklsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de föreslagna nya beslämmelserna i 18 kap. 2 S och 20 kap. 8a S ÄB anges inle
vilken socialnämnd som avses, vistelsekommunens eller man-lalsskrivningskommunens.
Ledning i frågan får då hämtas från socialhjälpslagen. 1 dess 1 S stadgas atl
kommunen skall tillse alt den som vistas i kommunen erhåller såväl
tillfredsställande omvårdnad som erforderlig socialhjälp. Av förarbetena till
lagen och elt avgörande av regeringsrätten framgår att i dessa skyldigheter kan
ingå atl ombesörja begravning och betala begravningskostnaderna (se SOU 1950:
11 s. 334 och prop. 1955: 177 s. 122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
RÅ 1973 ref 11). Det synes naturligt atl samma socialnämnd tilläggs uppgifterna
att tillfälligt ta vård om den avlidnes egendom och atl göra dödsboanmälan. Enligl
vad remissprolokollet ger vid handen har man emellertid åsyftat att dessa
uppgifter skall fullgöras av socialnämnden i den kommun där den döde var
mantalsskriven. En sådan ordning torde inte kunna åstadkommas utan uttrycklig
reglering i lag och förefaller inte heller ändamålsenlig. Vi förordar därför alt,
såsom också sken i de remitterade förslagen till ändringar i 18 kap. 2 S och
20 kap. 8 a S, den nämnd som tilläggs ifrågavarande uppgifter i lagtexten anges
med ordet "socialnämnden" samt atl därmed skall förstås den nämnd som
vid behov haft alt svara för den avlidnes sociala omvårdnad i livstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Socialnämnden kan enligt
socialhjälpslagen och lagen om social centralnämnd m. m. efter bemyndigande av
kommunfullmäktige delegera sin beslutanderätt åt särskild avdelning, beslående
av ledamöter eller suppleanter i nämnden, eller ål ledamot eller suppleant
eller åt tjänsteman hos kommunen. Genom att man fullt utnyttjar dessa delegalionsmöjligheier
bör kretsen av personer med befogenhet alt göra dödsboanmälan kunna bli tillräckligt
vid, särskilt om uppdrag ges även åt andra kommunens tjänstemän än dem
tillhörande socialförvaltningen, t.ex. tjänstemän vid överförmyn-darorganisationen.
Om det remitterade förslaget innebär att socialnämnden skulle äga förordna
dödsboanmälare att, vid sidan av nämnden och dess delegater, handla inte på
socialnämndens vägnar utan som innehavare av självständigt uppdrag, anser vi
oss böra avstyrka en sådan ordning. Den skulle nämligen medföra en besvärande
oklarhet om de självständiga dödsboanmälarnas ställning i kommunalrättsligt
hänseende. Skulle det anses att man måste gå utanför kretsen av kommunala
förtroendemän och tjänstemän för atl få lämplig spridning av uppdragen som
dödsboanmälare, torde befogenheten att göra dödsboanmälan uteslutande böra
tillkomma av rätlen eller länsstyrelsen förordnade personer. I sådant fall
finge dock de med uppdragen förenade kostnaderna rimligtvis bäras av
statsverket. Mot bakgrund av del anförda förordar vi i första hand alt endasi
socialnämnden får behörighet atl göra dödsboanmälan med de möjligheter att
delegera beslutanderätten som nyss redovisais. I andra hand förordas atl
behörigheten tillägges den som av rätten (eller länsstyrelsen) förordnals
därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
som i ärende om dödsboanmälan meddelas av kommunalt organ kan, om särskild
besvärsbestämmelse inte införs, överklagas endast i den ordning som är
föreskriven för kommunalbesvär (jfr 54 S socialhjälpslagen och 76 S
kommunallagen). Del betyder bl.a., all endast kommunmedlem kan överklaga sådant
beslut. Dödsbodelägare och borgenärer som inie är kommunmedlemmar har alltså
ingen besvärsrält. Om man inför den av lagrådet föreslagna möjligheten för den
vars rält kan bero därav all få bouppteckning lill stånd även om dödsboanmälan
gjorts, saknas anledning att vidga besvärsrätlen. Inte heller synes skäl finnas
alt låta besvärsprövningen omfatta mer än den legaliietskontroll som utgör
föremålet för kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>munalbesvär.
Det kunde i stället övervägas all genom särskild föreskrift utesluta
möjligheten atl anföra besvär över beslut av dödsboanmälare. 1 varje fall hören
sådan föreskrift meddelas, om ett system med självständiga dödsboanmälare
införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
bestämmelse har inte föreslagits om rätt till ersättning av enskild för
kommunens kostnader för dödsboanmälan. Eftersom socialhjälpslagen medger kommun
räll lill ersättning av enskild endasi för socialhjälp, får nämnda kostnader
därför stanna på kommunen. Någon annan ordning har inte heller förutsatts i
remissprotokollet. Däremot har föredragande statsrådet utgått från att, när
socialnämnden tillfälligt tagit vård om dödsbo där tillgångarna har ett ej
obetydligt värde, kostnaderna för förvaltningen i första hand skall betalas av
dödsboet. Den föreslagna ändringen i 18 kap. 2S ÄB innebär atl på socialnämnden
lägges en skyldighet alt ombesörja lillfällig dödsboförvallning i vissa fall.
Ulan stöd av bestämmelse i lag lär då kommunens kostnader för sådan förvallning
inte kunna tvångsvis tas ul av dödsboet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nyman:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framgår av vad i det följande anförs vid 20 kap. 8 a S ÄB förordar jag, all
dödsboanmälan inle skall göras av socialnämnden eller någon som nämnden
förordnat ulan av den som eljest har all föranstalta om bouppteckning och alt
myndighets kontrollerande medverkan utformas så atl riktigheten av de i
anmälan lämnade uppgifterna skall vara bestyrkta av lämplig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en sådan ordning införs, är det naturligt atl behörighet atl bestyrka uppgifter
i dödsboanmälan tilläggs bl. a. socialvårdstjänslemän. Delta torde emellertid
kunna ske utan att de kommunalräitsliga problem som berörts av övriga ledamöter
aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i ärvdabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framgår av vad som sagts i det föregående torde frågan, huruvida sådan gåva
förekommit som avses i denna paragraf, ofta inte kunna nöjaktigt klarläggas
utan atl bouppteckning förrättas. Enligl lagrådels mening skulle det med hänsyn
härtill vara betänkligt atl ändra paragrafen på sätt som föreslagits i
remissen. Lagrådet kan därför inte lillslyrka ändringen. Någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 50</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olägenhet av atl paragrafen får gälla med oförändrad
lydelse även sedan möjlighet öppnats att i vissa fall underlåta bouppteckning
synes inle vara alt befara. Visserligen kommer rätten att väcka talan om
nedsättning av gåvan alt kvarstå under längre tid, men varje dödsbodelägare som
så önskar kan, om den av lagrådet tidigare föreslagna ändringen genomförs, få
till stånd en begränsning av liden genom all påkalla bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet hemställer alltså, atl förslaget om ändring i
denna paragraf får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådei:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagrådet anfört vid 7 kap. 4 S äger motsvarande
tillämpning beträffande förevarande paragraf Lagrådet hemställer därför, alt
också förslaget om ändring i denna paragraf får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gyllensvärd, Nordlund och Ulveson:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den föreslagna ändringen av paragrafen har vi inte
något atl erinra. Vi hänvisar dock till vad vi inledningsvis anförl om
innebörden av del i lagtexten använda ordet "socialnämnden" och om
nämndens kostnader för lillfällig dödsboförvallning i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyman:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det föregående framgår, all jag förordar all
dödsboanmälan inle skall göras av socialnämnden eller någon som nämnden förordnal
ulan av den som eljest har alt föranstalta om bouppteckning. Någon ändring av
denna paragraf erfordras därvid inle enligl min mening. Å andra sidan innebär
den av mig förordade lösningen inte något hinder mol den föreslagna ändringen,
om denna av särskilda skäl finnes böra genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 och 8 a SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gyllensvärd. Nordlund och Ulveson:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande stadgandet i 1 S om den lid inom vilken
bouppteckning skall förrättas ulsäger inte direkt att bouppteckning är
obligatorisk efter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varje
dödsfall men ger ändå klart vid handen att bouppteckningsskyldighel föreligger.
Stadgandet kompletteras med reglerna i 9S om atl rällen skall tillse alt
bouppteckning förrättats inom laga lid och att, om del befinnes vara försummat,
ingripa med åtgärder som närmare anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
undantag från bouppteckningsskyldighelen som bestämmelserna om dödsboanmälan är
avsedda att innefatta bör i någon form komma till ullryck redan i I S- Hur besiämmel.serna
i övrigt bör fördelas mellan 1 S och den i remissen föreslagna nya paragrafen
är elt lagtekniskt spörsmål, vartill vi återkommer i del följande. Sambandet
mellan paragraferna föranleder oss att la upp dem till gemensam behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del remitterade förslaget anges som materiell förutsättning för att dödsboanmälan
skall få ske och bouppteckning alltså inte skall behöva förrutlas endast atl
den dödes tillgångar eller, om han efterlämnar make, tillgångarna jämte hans
andel i makens giftorätlsgods inle förslår till annat än begravningskostnader
och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Föredragande statsrådet
framhåller emellertid, atl principen måsle vara atl bouppteckning skall
förrättas, så snart del uppslår tvekan om huruvida den dödes lillgångar
understiger den legala gränsen eller ej. Del är inle meningen, sägs del, alt
den som gör dödsboanmälan skall behöva anställa någon mer omfatlande
efterforskning beträffande den dödes tillgångar eller gå in på några svåra
värderingsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
av vad lagrådet inledningsvis anfört torde framgå all vi ej har något all
erinra mol huvudprincipen atl som villkor för dödsboanmälan uppställs all den
dödes lillgångar inle överstiger begravningskostnader och övriga utgifter med
anledning av dödsfallet. Vi ansluter oss också lill det nyss återgivna
uttalandet att bouppteckning bör förrättas i alla sådana fall då del uppslår
tvekan om huruvida villkoret är uppfyllt. Enligl vår mening är denna senare
princip så viklig alt den bör komma till uttryck i laglexlen. Vi föreslår
därför, alt bestämmelserna utformas så att del krävs alt det är uppenbart all
den ifrågavarande förutsättningen för dödsboanmälan föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det i departementspromemorian intagna lagförslaget fick bouppteckning inte
ersättas av dödsboanmälan, när den dödes tillgångar omfattade fasl egendom eller
tomträtt. Någon motsvarighet härtill upptas inie i del remitterade förslaget.
Föredragande statsrådet framhåller visserligen atl dödsboanmälan inte bör få
göras, om det bland tillgångarna finns fasl egendom eller lomiräll, men han
anser det inte erforderligt alt belasta laglexlen med något uttryckligt
förbehåll i ämnet. Vi vill i detta fall förorda en återgång till promemorieförslagel.
När dödsboanmälan kommer i fråga, är del naturligtvis mycket litet troligt att
fasl egendom eller lomiräll ingår i dödsboel. Små andelar i mindre värdefulla fasiigheler
kan emellertid förekomma. I vissa irakier har del l.ex. varit ganska vanligl
med en långl gående uppdelning av fasiigheler i ideella andelar. Med lanke
härpå och med hänsyn lill del säll varpå jordabalkens regler om lid för ansökan
om lagfart och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inskrivning
av tomträttsförvärv är utformade (se 20 kap. 2 S andra slyckel 3 och 21 kap. 7S
jordabalken) finner vi det påkallat med en uttrycklig föreskrift om alt
dödsboanmälan inle får göras, när tillgångarna omfattar fast egendom eller tomlräil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
formell förulsällning för all bouppleckning ej skall behöva förrättas upptar 1 S
i det remitterade förslaget att dödsboanmälan görs enligl föreskrifterna i 8aS.
I 8a S föreskrivs sedan, all dödsboanmälan skall göras inom fyra månader från
dödsfallet, atl den skall göras hos rällen av socialnämnden eller någon som
nämnden förordnal samt alt anmälan skall vara skriftlig och ha visst närmare
angivet innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
alt dödsboanmälan skall göras av socialnämnden eller någon som nämnden förordnal
har av oss behandlals i inledningen. Såsom vi där framhållil bör i laglexlen ej
anges mer än alt del är socialnämnden som avger dödsboanmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
uppställa som formell förulsällning all dödsboanmälan görs inom fyra månader
från dödsfallet synes ej vara sakligt befogat. Till en början kan anmärkas, atl
även en anmälan som avges senare bör i princip ha den verkan atl bouppteckning
därefter inte behöver förrättas; av ett uttalande i remissprolokollet atl döma
synes något annat heller inte ha varit avsett. Vidare är det önskvärt att
frågan huruvida dödsboanmälan skall avges blir prövad så snart som möjligl
efter dödsfallet. Skulle prövningen utfalla så att någon anmälan inte avges,
bör det finnas möjlighet all förrätta bouppteckning inom laga lid eller
åtminstone att i föreskriven ordning ansöka om förlängning av tiden. En lämplig
lösning synes vara att i lagen endast föreskrivs all dödsboanmälan bör avges
inom två månader efter dödsfallei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna beslämmefserna om ulformningen av dödsboanmälan föranleder i övrigt
inle några andra erinringar än all föreskrifterna ej bör ges den innebörden au
varje formell brist gör anmälan verkningslös och atl vi.ssa språkliga
justeringar bör vidtas för all nå bättre anslutning till ärv-dabalkens
språkbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
har lagrådet förordat återgång lill promemorieförslagel såtillvida att
dödsbodelägare och annan vars räll kan bero därav alllid skall på begäran kunna
få lill stånd bouppleckning. De bestämmelser som föranleds härav bör enligt
vår mening tas upp i förevarande sammanhang, enär de innebär en begränsning av
möjligheterna all genom dödsboanmälan vinna befrielse från
bouppteckningsskyldigheten. Sålunda bör föreskrivas atl, även om dödsboanmälan
gjorts, bouppleckning skall förrättas, när del begärs av dödsbodelägare eller
annan som nyss sagts. Lagrådet har föreslagil, atl därvid som villkor skall
gälla all den som begär bouppleckning ställer säkerhet för
bouppteckningskostnaden. Om detla villkor skall här endast tilläggas, atl säkerhelsslällaren
blir all betrakta som garant för kostnaden i fråga och atl säkerheten bör kunna
lämnas exempelvis i form av en garanti förbindelse eller genom deposition avett
kontantbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
lorde inle vara behövligt atl i lagtexten ange till vem en begäran</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
bouppleckning skall riktas. Önskar någon få lill slånd bouppleckning, bör han i
förslå hand vända sig till den som enligt 2 S har all föranstalta om sådan
förrättning. Skulle delta inte leda lill något resultat, kan saken anmälas till
rätten, som ju enligl 9S skall övervaka all bouppteckningsskyldighelen
fullgörs och som får pröva om förutsättningar all tvinga fram bouppteckning
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Viss
lid bör föreskrivas inom vilken bouppleckning i del nu behandlade fallet skall
förrättas. Här bör i likhet med vad som är stadgat i I S en lid av tre månader
gälla, och liden bör räknas från del all begäran om bouppleckning gjordes och
säkerhet ställdes. Av betydel.se inte minsl med hänsyn lill sladgandel i 21
kap. 14 Sär alt samma möjligheter till förlängning föreligger som vid lillämpning
av 1 S.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till bestämmelsen om räll för dödsbodelägare eller annan atl efterdei
dödsboanmälan gjorts påkalla bouppteckning synes motsvarighet lämpligen böra
tas upp till del stadgande som enligl det remitterade förslaget skall skrivas
in i 10 S oeh där bilda etl nytt andra siycke. Sålunda bör redan i samband med
reglerna om dödsboanmälan anges, atl bouppteckning skall förrättas, om ny lillgång
yppas och på den grund förulsällning för undanlag från bouppleckningsskyldighelen
inle längre föreligger. Också den bouppieckningsfrisi om tre månader som här skall
gälla bör kunna förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Självklart
är alt den som är bouppleckningsskyldig enligl 2 S skall, även efter del all
dödsboanmälan gjorts, kunna utan stöd av särskilt stadgande föranstalla om
bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härefter
återstår all la ställning till frågan hur de olika bestämmelserna bör
disponeras. Valet står främst mellan ivå lösningar. Den ena innebär att man, på
sätt som skett i del remitterade förslaget, låter 1 S innehålla de regler som
är av materiell innebörd och i den nya paragrafen, placerad mellan 8 och 9 SS,
samlar övriga bestämmelser, vilka då huvudsakligen blir av formell natur. Enligl
del andra alternativet anges i 1 S endasi all undantag från huvudregeln om
bouppteckningsskyldighet kan förekomma på grund av dödsboanmälan och hänvisas
härvidlag till den nya paragrafen. I denna las sedan upp alla de regler som
skall gälla om dödsboanmälan och möjligheterna atl genom sådan anmälan
underlåta bouppleckning. Enligt vår mening är denna senare lösning att föredra.
Den innebär atl I S behåller sin prägel av huvudsiadgande lill grund för hela
den följande regleringen i kapitlet. Skall paragrafen, såsom enligl del
förstnämnda alternativet, dessutom ange de olika materiella förutsättningarna
för alt bouppteckning inle skall behöva förrättas, kommer tyngdpunkten i
paragrafen an förskjutas på ett mindre lämpligt säll. Delta gäller särskilt om
den av lagrådet föreslagna ulbyggnaden av de materiella förutsättningarna
godtas. Härtill kommer atl överblicken över vad som skall gälla rörande
dödsboanmälan försvåras, om bestämmelserna i ämnet delas upp mellan 1 och 8 a
SS- Det remitterade förslaget visar för övrigt ganska tydligt de laglekniska
svårigheterna med en sådan uppdelning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl vår mening bör alltså i 1 S inte göras annan
ändring än atl genom etl tillägg, som bör få bilda elt andra siycke i
paragrafen, föreskrivs all om dödsboanmälan och undanlag på grund av sådan
anmälan från skyldigheten atl förrätta bouppteckning stadgas i 8 a S- Vidare
bör med hänsyn lill vad vi anförl i del föregående sistnämnda paragraf kunna få
följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"8 a S. Är uppenbart atl den dödes lillgångar eller,
när han efterlämnar make, tillgångarna jämte hans andel i makens giftorätlsgods
icke förslå till annal än begravningskostnader och andra utgifter med anledning
av dödsfallet och omfatta lillgångama ej fasl egendom eller lomiräll, behöver bouppleckning
icke förrättas, om dödsboanmälan göres lill rällen av socialnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dödsboanmälan skall vara skriftlig och upplaga den dödes
fullständiga namn, personnummer, hemvist, bostadsadress och dödsdag samt iniyg,
ulvisande all beträffande lillgångama föreligger fall som avses i första slyckel.
I anmälan skola även angivas namn och bosiad.sadresser beträffande dödsbodelägare,
om uppgifter därom kunna inhämtas utan avsevärd tidsuldräkt. Dödsboanmälan bör
göras inom två månader efter dödsfallet. Den skall förvaras hos rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändå alt dödsboanmälan gjorts, skall bouppteckning
förrättas, om del begäres av dödsbodelägare eller annan vars rätt kan bero
därav och denne ställer säkerhet för bouppleckningskosinaden eller om ny lillgång
yppas och på den grund ej längre sådant fall föreligger som avses i första
stycket. Bouppteckning skall förrättas sist tre månader efter det atl begäran
därom gjordes och säkerhet ställdes eller den nya tillgången yppades. Om förlängning
av tiden för boupptecknings förrättande iiger vad i 1 S första stycket sägs moisvarande
lillämpning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyman:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till vad övriga ledamöter anfört utom i
de delar som rör frågan om vem som skall göra dödsboanmälan och därav avhängiga
frågor. I dessa hänseenden får jag för egen del anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl förrättande av bouppteckning inordnats såsom etl
obligatorium i bo-utredningsförfarandel för med sig all del inle gärna är möjligl
alt för vissa fall formlöst efterge kravet på alt bouppleckning skall
förrättas. Någon form av anleckning eller regislrering beiräffande den dödes
förhållanden blir nödvändig. Del remitterade förslaget utgår också i
överensstämmelse härmed från alt, när förhållandena är sådana att förrättande av
bouppleckning inle är erforderligt,anmälan därom till regislreringsmyndigheten
skall krävas för befrielse från bouppteckningsskyldighelen. Enligl förslagel
skall emellertid s. k. dödsboanmälan inle göras av den som eljesi skulle ha ;itl
föranstalta om bouppteckning utan av socialnämnden eller någon som denna förordnal
att göra sådan anmälan. Genom att på detla sätt ingivande av dödsboanmälan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
systematiskt anknyts till skyldigheten all förrätta bouppleckning och ej heller
läggs på den som i olika fall har att fullgöra denna skyldighet bryts den
ordning som ÄB utgår från. Med hänsyn till vad lagrådet inledningsvis anförl
om ÄB:s regelsystem bör ell sådanl ingrepp allmänt sett undvikas. Del för däriämte
i förevarande fall med sig svårigheler som har direkl samband med an
skyldigheten atl föranstalta om bouppteckning och behörigheten alt göra
dödsboanmälan inle sammanfaller. Att den som har att föranstalla om bouppleckning
blir beroende av den som äger göra dödsboanmälan och vice versa framstår från
praktisk synpunkt som en olägenhet. Beroendeförhållandet får bl. a. betydelse
för möjligheten all samordna tidsfristerna för förrättande av bouppleckning och
ingivande av dödsboanmälan. En detaljanmärkning berör det fall all efter
dödsboanmälan ny lillgång yppas i boel. Frågan om bouppteckningsförrältning
trots tillgången kan underiåtas förulsälls i detta fall enligl förslagel ankomma
på dödsbodelägaren all avgöra, oaktat moisvarande slällningslagande enligt 8 a S
i sista hand skall ankomma på socialnämnden. All den nämnda behörighelen skall lillkomma
socialnämnden eller någon som nämnden förordnal föranleder också särskilda överväganden
från kommunalrättslig synpunkl beiräffande den ställning, grundad på delegation
eller annal bemyndigande, som den som skall äga göra dödsboanmälan kommer alt
inta. Därvid blir av betydelse även frågan om klagorätt i ärenden angående
dödsboanmälan. Denna kan aktualiseras såväl av den som anser att bouppteckning
bör komma till slånd som av den som är missnöjd med beslui alt dödsboanmälan ej
skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
den föreslagna lösningen valls synes ha sin grund i behovet av myndighetskontroll
i de fall då kravet på bouppteckningsförrältning skall kunna efterges. Delta
behov kan emellertid med fördel tillgodoses vid en ordning, enligl vilken
behörigheten all göra dödsboanmälan tilläggs den som eljest skulle ha att
föranstalta om bouppleckning. Del får i övrigt anses tveksamt om det
administrativa förfarande och de komplikationer, som utvägen atl göra
dödsboanmälan lill en myndighetsuppgift för med sig, slår i proportion lill de aktuella
ärendenas betydelse och antal och om förfarandet är ägnat atl medföra den
förenkling för den enskilde .som skall eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
naturliga utvägen alt tillgodose behovel av ell förenklat förfarande i vissa
fall synes vara au ge möjlighet lor den som eljesi har all föranstalta om
bouppteckning all på ell enkelt säll lill inregistreringsmyndigheien göra
dödsboanmälan innehållande försäkran, atl förhållandena är sådana atl enligt lag
bouppleckning inte behöver förrättas. För all lillgodose det av föredragande slalsrådel
pålalade behovel av konlroll i anmälningsfallen bör därjämte gälla all
riktigheten av de i anmälan uppgivna förhållandena skall vara bestyrkt av
lämplig myndighet. För all elt sådanl bestyrkande eller intyg på ett enkelt säll
skall kunna erhållas av den enskilde bör behörighei atl utRlrda intyg ges ål en
vid krets av personer. Denna bör förutom tjänstemän inom kommunernas
.socialförvaltning kunna omfatta kommunala förtroendemän, nämndemän och präster
m. fl. Såsom exempel på regler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
detta slag kan anföras bestämmelsema om allmän rättshjälp och föreskrifterna
om bestyrkande av uppgift, när ansökan om fri rättegång prövades av domstol.
Anmälan bör kunna göras enligl formulär, innehållande såväl försäkran från anmälaren
atl lagens förutsättningar för atl utbyta bouppleckning mol anmälan föreligger
som intyg, som bestyrker all uppgifterna är riktiga. Förutsättningarna bör
finnas angivna i formuläret och formulär bör kunna erhållas hos paslorsämbelen,
kommunala myndigheler och regislreringsmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
anmälan på angivet säll får göras av den som eljesi har alt föranstalta om bouppleckning,
lorde den, när fråga är om personer som avlidit ulan atl efterlämna anhörig
eller tillgångar, komma all göras antingen omedelbart av socialvårdstjänslemän eller
tjänstemän med anknytning lill vårdinrättning eller av god man, som enligl 18
kap. 2S förordnas av rällen. Till sådan god man torde vanligen förordnas
tjänsteman som nyss sagts. 1 nu nämnda fall lorde därmed skillnaden i praktiken
i förhållande lill den ordning som för närvarande gäller främst komma all bli
att bouppteckning inte behöver förrättas. 1 övriga fall innebär den ovan
förordade lösningen atl fördödsboanmälan inte krävs myndighets medverkan i
vidare mån än all, enligl vad förut anförts, de föreliggande förhållandena
skall bestyrkas. Härigenom erhålls en huvudsaklig överensstämmelse med vad som
gäller i fråga om förrättande av bouppteckning. Även liden för ingivande av
dödsboanmälan kan samordnas med vad som gäller för förrättande av bouppleckning.
Den enskilde lorde med denna ordning också få slörre frihet då det gäller
erforderlig myndighetskontakt. Detla bör vara av värde i många av de fall för
vilka reformen kan få betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
vill jag därför förorda att behovet av ell förenklat boutredningsförfarande i
vissa fall tillgodoses på så sätt, alt den som enligl lag har alt föranstalta
om bouppteckning ges möjlighet atl i dess ställe lill regislreringsmyndigheten
inge en anmälan med försäkran och intyg om alt i lagen angivna förulsällningar
för att underlåta bouppteckningsförrältning föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
lagtextens utformning föranleder det anförda avvikelse från vad som förordats
av lagrådels övriga ledamöter endasi i fråga om 8 a S första och andra siyckena,
vilka förslagsvis skulle kunna ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"'Är
uppenbart atl den dödes lillgångar eller, när han efteriämnar make, tillgångarna
jämte hans andel i makens giftorätlsgods icke förslå till annat än
begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och omfatta
tillgångarna ej fa.sl egendom eller tomträtt, behöver bouppleckning icke
förrättas, om dödsboanmälan göres lill rätten av den som enligt 2 S har atl
föranstalta om bouppteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dödsboanmälan
skall vara skriftlig och upplaga den dödes fullständiga namn, personnummer,
hemvist, bostadsadress och dödsdag samt uppgift om namn och adress beträffande
dödsbodelägare, om uppgift därom kan inhämtas ulan avsevärd tidsuldräkt.
Anmälan skall i övrigt innehålla för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>säkran
på heder och .samvete alt beträffande tillgångarna föreligger fall som avses i
första stycket samt intyg därom av myndighet, som regeringen bestämmer.
Dödsboanmälan skall göras inom lid som är föreskriven för förrättande av bouppleckning.
Den skall förvaras hos rätten.'"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformas
bestämmelserna om dödsboanmälan så som förordats vid behandlingen av 1 och 8 a
SS, medför dödsboanmälan inte alt skyldighet alt förrätta bouppteckning är
utesluten i alla fall. Dödsbodelägare eller annan iniressent kan begära bouppleckning
och del kan dyka upp en ny lillgång, i båda fallen med påföljd att bouppleckning
mäste förrättas. Rätlens tillsyn över att bouppteckningsskyldighelen fullgörs
kan därför inte begränsas till alt avse all inom laga lid antingen
bouppteckning förrättats och ingivils eller också dödsboanmälan gjorts. Med
hänsyn härtill förordar lagrådet, alt första Slyckel första punkten i 9 S får
följande lydelse; "Del åligger rällen att tillse all bouppteckning, när
sådan erfordras, inom laga lid upprättats och ingivits." 1 övrigt kan
paragrafen enligt lagrådels mening behållas oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lOS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
har förordats atl den i 10 S andra stycket i det remitterade förslaget upptagna
regeln - i omredigerat skick - skall flyttas över till 8 a S. Del innebär atl
10 S enligl lagrådels uppfattning inte behöver ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I9S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
det remitterade förslagel skall de i 21 kap. meddelade reglerna om
dödsbodelägares ansvar för den dödes gäld inte vara lillämpliga, när dödsboanmälan
har gjorts. Av flera skäl kan sällas i fråga, om en sådan bestämmelse om </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a href="http://galdsbefriel.se/"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>galdsbefriel.se</span></a> </span><span
style='font-family:Verdana'>bör meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
en början kan anmärkas alt gäldsansvar på grund av underlåtenhet alt avträda
boel enligl vad .som sägs i I S i förevarande kapiiel inte blir akluelll, när
dödsboanmälan fåtl ersätta bouppleckning. Någon avirädan-defrist börjar
överhuvudtaget inle löpa i sådanl fall. Däremot kan länkas all gäldsansvar
någon gång kan komma i fråga på grund av reglema ill, 12 eller 14 SS. Härför förulsälls
emellertid atl vederbörande gjort sig skyldig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
ell handlande som slår i strid med uttryckliga bestämmelser eller till försummelse
med avseende på bouppieckningsplikiens fullgörande. An för sådana fall meddela
en särskild beslämmelse om giildsbefrielse är knappast motiverat. Den
begränsning av gäldsansvaret, .som föreligger redan nu på grund av 19 S och som
avser del fallet atl efter den döde endasi finns egendom som var utmätningsfri
hos honom, får anses tillräcklig. I remissen uttalas, all denna regel i de allra
flesta fall lorde medföra all del inle uppslår något gäldsansvar, när dödsboanmälan
har gjorts. Delta uttalande lorde kunna skärpas därhän, all del är svårl atl
länka sig något fall där de materiella förutsällningarna för dödsboanmälan
föreligger men del ändå efter den döde finns egendom som kunnat utmätas hos
honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör uppmärksammas, all en beslämmelse om gäldsbefrielse i fall .som nu är i
fråga inle kan grundas enbart på den formella lorulsäliningen all dödsboanmälan
har gjorts. Skulle sedan dödsboanmälan gjorts uppkomma skyldighet all förrätta
bouppleckning - därför an död.sbodelägare eller annan rättsägare begär
bouppteckning eller all ny lillgång blivii känd -måsle detta kunna inverka på gäldsansvaret.
Även om boupptecknings-skyldighet inie kunnat göras gällande men bouppleckning likväl
blivit för-rällad sedan dödsboanmälan gjorts, synes eljesi gällande regler om gäldsansvar
böra vinna tillämpning. Del sagda visar, alt en beslämmel.se om gäldsbefrielse,
när dödsboanmälan har gjorts, inle kan meddelas ulan all förses med
reservationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt atl reglerna om gäldsbefrielse är klara och lättillgängliga, så all
dödsbodelägarna vet vad de har all rälla sig efter. All - ulan all verkligt
behov föreligger- komplicera del nuvarande systemet med regler om gäldsbefrielse
och upphörande av sädan befrielse i fall som här avses bör inte komma i fråga.
Lagrådet förordar alltså, atl 19 S behålls oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagrådei:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i 45 S föreslagna bestämmelsen om deklarationsplikl för förviirv, som tillfallit
förmånsiagare vid försäkringstagares död, bör omformuleras med lanke på all
enbart den omständigheten all dödsboanmälan gjorts inte utesluter, alt bouppleckning
förrättas och förmånstagarens förvärv tas upp lill beskattning i samband med
bouppteckningens inregistrering. Som villkor för all deklarationsplikl skall
inträda för förmånstagare, som tillika är arvinge eller lestamentstagare, bör diirför
föreskrivas inte bara, så.som enligt remissen, atl dödsboanmälan gjorts ulan
också alt på den grund bouppleckning ej förrättats. Godlas den inom lagrådei
förordade omdisponeringen av reglerna i 20 kap. ÄB om dödsboanmälan, bör
vidare hänvisningen lill 1 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uldrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1975-11-20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, statsråden Sträng, Holmqvisl, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldl, Sigurdsen, Guslafsson,
Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
slalsrådel Geijer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om ändring i ärvdabalken, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i ärvdabalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1941:416)
om arvsskatt och gåvoskatt. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådei
påpekar inledningsvis all del enligl det remitterade förslagel ankommer på den
som enligt eljesi gällande regler har atl föranstalla om bouppleckning alt
avgöra om det förenklade förfarandet med dödsboanmälan skali tillämpas, när förulsällning
härför föreligger. Dödsbodelägare som har den dödes egendom i sin vård får alltså
vanligen besluta i saken, medan övriga delägare och intressenter saknar
möjlighet all framtvinga bouppteckning. Atl på detta sätt tillerkänna viss
delägare exklusiv bestämmanderätt kan enligt lagrådets mening ej anses
tillfredsställande, även om det kan förutsättas att delägaren i regel tar
hänsyn till framställda önskemål. Också i övrigt anser lagrådet att stötande
konsekvenser kan följa, om inte dödsbodelägare i allmänhet tillerkänns rätt att
påkalla bouppteckning. Med anledning härav föreslår lagrådet att, även efter
det en dödsboanmälan har gjorts, bouppleckning skall förrättas, om det begärs
av dödsbodelägare eller annan vars rätt kan bero därav. Föratt missbruk skall
förhindras och medel för bestridande av bouppteckningskostnaden inte skall
saknas i dessa fall bör emellertid ytterligare föreskrivas atl en begäran om
bouppteckning skall beaktas endasi om den som begär bouppteckning ställer
säkerhet för kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för min del försl påpeka all det remitterade förslaget innehåller en beslämmelse
alt bouppteckning skall förrättas, om ny tillgång yppas sedan dödsboanmälan har
gjorts och det därigenom inte längre föreligger förutsättning för sådan
anmälan. Har inte ny lillgång yppats, saknas uppenbariigen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om lagrådsremiss fallal vid regeringssammaniriide den 21 augusti 1975.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i de allra flesta fall anledning för dödsbodelägare eller
andra intressenter alt påkalla bouppleckning. Som har anförts i remissprotokollel
kan också praktiska svårigheler uppstå när bouppteckning skall förrättas i
efterhand. Jag vill emellertid inle bestrida att del i undanlagsfall skulle
kunna inträffa en otillfredsställande situation, om inte dödsbodelägare och
andra intressenter får en generell rält att påkalla bouppleckning i efterhand.
Jag tillstyrker därför att en sådan räll införs. Som lagrådet anför bör då
också föreskrivas all den som begär bouppleckning skall ställa säkerhet för
kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl remissprolokollet skall dödsboanmälan göras av
.socialnämnden eller någon som nämnden har förordnal. Tre av lagrådels ledamöter
an.ser all med ordel "socialnämnden" bör förslås den nämnd som vid
behov har haft alt svara för den avlidnes sociala omvårdnad i livstiden, dvs.
socialnämnden i vislelsekommunen. Vidare förordas i första hand all endasi
socialnämnden får behörighet all göra dödsboanmälan, varvid nämnden dock enligl
socialhjälpslagen och lagen om social centralnämnd m. m. med kommunfullmäktiges
bemyndigande har möjlighet all delegera uppgiften lill bl.a. egen ledamot eller
tjänsteman hos kommunen. Om delegations-möjligheterna fullt utnyttjas, anser lagrådsledamölerna
all kretsen av personer med befogenhet all göra dödsboanmälan blir tillräckligt
vid. I andra hand förordas att behörigheten att göra dödsboanmälan tilläggs den
som förordnals därtill av rätten eller länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del vill jag till en början ansluta mig lill lagrådsledamöiernas
tolkning av ordet "socialnämnden"". Vad därefter gäller frågan
om vilka personer som bör kunna göra dödsboanmälan delar jag uppfattningen all
antalet behöriga personer kan bli lillriickligi. om delegationsrätten begränsas
lill vad .som kan ske inom ramen för socialhjälpslagen och lagen om social
centralnämnd m. m. Om delegationsrätten begränsas på del sättet blir också
frågan om ersällning lill den som gör dödsboanmiilan lättare atl lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del .sagda innebär all del i lagen inte bör sägas mer än
all del är socialnämnden som gör dödsboanmälan. Jag vill emellertid belöna
vikten av att socialnämnden utnyttjar möjligheten all delegera besluianderäiien
i tillräcklig ulslräckning, så all de enskilda får den .service som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I remissprolokollel har föreslagils all socialnämnden i
viss ulslräckning skall vara skyldig all ombesörja dödsboförvallning lill dess
alt dödsbodelägarna själva har tagit hand om egendomen. Eftersom denna
provisoriska dödsboförvallning kan komma all avse även dödsbo med lillgångar av
inte obetydligt värde, anser jag det naturligt all koslnaderna för förvallningen
i första hand betalas av dödsboel. Lagrådsmajoriieien påpekar all berörda kosinader
inle lorde kunna las ut tvångsvis utan stöd av bestämmelse i lag. Jag ansluter
mig lill denna uppfattning och återkommer slrax lill hur besiämmelsen bör
utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande förslagel lill lag om ändring i ärvdabalken hemsiäller
lagrådet att ändring inte görs i fråga om 7 kap. 4 och S kap. 8 . eftersom
någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>olägenhet
inte synes vara att befara, om paragraferna fär gälla med oförändrad lydelse.
Jag godtar lagrådels uppfattning på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
lagrådets majoritet har ullalal i fråga om 18 kap. 2 § AB föranleder enligl min
mening all lill paragrafens andra siycke bör fogas en beslämmelse av innebörd
all kommunen för sina kosinader på grund av socialnämndens åligganden har räll lill
ersättning av dödsboet. Kommunens fordran på ersättning är inte förenad med
förmånsrätt (jfi prop. 1970:142 s. 104).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag kan i allt väsentligt
biträda de förslag till ändrad utformning av 20 kap. 1,8 a och 9 § AB som
lagrådets majoritet för fram. Endast när det gäller förslaget att man som villkor
för dödsboanmälan skall föra in etl uppenbarhetsrekvisit har jag en avvikande
mening. Enligl min åsikt skulle ordet "uppenbart" i sammanhanget
kunna bidra lill en onödigt restriktiv lillämpning av möjligheten alt göra
dödsboanmälan. Jag anser allt.så all ändringsförslaget på denna punkt inte bör
godtas. Detla hindrar inte alt principen ändå bör vara all bouppleckning skall
förrättas, så snart det uppstår tvekan om huruvida den dödes lillgångar
understiger den legala gränsen eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
lagrådets ledamöter i övrigt anför lill belysande av de olika bestämmelsema i
20 kap. 1,8a och 9 SS ger mig inte anledning till några erinringar. Beträffande
10 ■ samma kapitel delar jag lagrådets uppfattning att någon ändring inle
behöver göras med hänsyn till den utformning som 8 a S föreslås få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissprolokollet har föreslagits att man för in en beslämmelse i 21 kap. 19) ,4B
som utesluter gäldsansvar för dödsbodelägarna när dödsboanmälan har gjorts.
Enligt lagrådels mening kan del av flera skäl sältas i fråga om en sådan beslämmelse
bör meddelas. Lagrådei pekar också på den nuvarande regeln om befrielse från gäldsansvar
i fall då del efter den döde finns endast utmätningsfri egendom. Enligt
lagrådels uppfattning är del svårl all länka sig något fall där de materiella förutsällningarna
för dödsboanmälan föreligger men det ändå efter den döde finns egendom som hade
kunnat utmätas hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anserjag atl den nuvarande regeln om uimälningsfri egendom så gon som alltid
lorde medföra alt det inte uppstår något gäldsansvar i fall då förutsättningar
för dödsboanmälan föreligger. Som har anförts i remissprotokollel kan dock en
sådan situation inle helt och hållet uteslutas. Jag delar emellertid lagrådets
uppfattning all det är onödigt atl komplicera del nuvarande regelsystemet med
en beslämmelse om gäldsbefrielse i fall då dödsboanmälan har gjorts. 21 kap. 19
S ÄB bör alliså lämnas oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om 45 ■) arvsskaiidagen biträder jag lagrådels förslag lill omredigering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:50</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
antaga de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:50</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inneh</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Lag om ändring i ärvdabalken.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskall</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uldrag av prolokoll vid regeringssammaniräde den 21 augusii
1975</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning.................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidigare
reformförslag................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Promemorian.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förulsällningar för dödsboanmälan..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulformningen av dödsboanmälan........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följdändringar m. m............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kosinader m.m..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Remissyttrandena...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förulsällningar för dödsboanmälan..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utformningen av dödsboanmälan....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följdändringar m. m............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Föredraganden.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningar för dödsboanmälan.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utformningen av dödsboanmälan........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följdändringar m.m.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kosinader............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmolivering........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärvdabalken........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arvsskallelagen................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I Promemorieförslagel......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Till lagrådet remitterade förslag ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uldrag av lagrådets prolokoll den 4 november 1975...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uldrag av prolokoll vid regeringssammanträde den 20
november 1975</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>G</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>teborgs Offsettryckeri AB, Stockholm 75.11853</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
FZ0350prop_197576__50.pdf4372860pdfom ändring i ärvdabalken, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/EC973462-DC53-40BB-9F24-5A802D3DEA42