<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448432</hangar_id>
 <dok_id>FZ0342</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>42</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1975/76:42</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1975-10-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:36:45</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:21:12</publicerad>
 <titel>Regeringens proposition med förslag till lag om ändring i brottsbalken m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ0342/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ0342</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ0342</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringens
proposition nr 42 1975/76&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition med förslag till lag om ändring i
brottsbalken, m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 9 oktober 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll denna dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;G. E. STRÄNG&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:209.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LENNART GEIJER&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 propositionen föreslås vissa ändringar i brottsbalkens
bestämmelser om grov stöld, rån, återfall, vUlkorlig dom och skyddslillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande grov stöld innebär förslaget all inbrott utgår
bland de i lagtexten angivna omständigheter som skall särskilt beaktas vid be­dömningen
huruvida brottet är grovt. Lagrummet kompletteras i stället med ell nytt rekvisit
som lar sikte på om gärningen är av särskilt hän­synslös arl. I fråga om beslämmelserna
om rån föreslås bl. a. den änd­ringen all möjlighet öppnas för domstolarna alt
från rånstadgandets tillämpningsområde undanta förfaranden av mindre allvarlig
art och alt i stället döma för annat brott som förfarandet innefattar, t. ex.
miss­handel och snalteri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del kriminalpoliliska utvecklingsarbetet har under senare
lid i allt slörre utsträckning inriktats på att minska användningen av frihelsbe­rövande
påföljder och atl avkorta längden på de fribetsberövanden som ändå anses
oundgängliga. 1 linje härmed föreslås all beslämmelserna om förhöjt straff i
vissa fall vid återfall i brott upphävs. Vidare föreslås ett tillägg varigenom
domstolarna får möjlighet atl med anledning av ny brottslighet kombinera elt
förordnande om fortsatt villkorlig dom eller skyddslillsyn med ådömande av elt
särskilt bötesstraff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop, 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om brottsbalken dels att 26
kap. 3 § skall upphöra atl gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att 8
kap. 4 och 5 §§, 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 §, 34 kap. 5 och 6 §§ samt 38 kap. 6 § skaU
ha nedan angivna lyddse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 4 § Är brotl som i 1 eller 3 § sägs att anse som
grovt, skall för grov stöld dömas till fängelse, lägst sex månader och högst
sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid bedömande huruvida brol-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Vid bedömande huruvida brot-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tet är
grovt skall särskilt beaktas,     tet är grovt skall särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=115&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om det
  avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen,
  sprängämne eller annal dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljesi varit av
  sär­skilt farlig eller hänsynslös arl, av­sett betydande värde eller inne­burit
  synnerligen kännbar skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om det förövats medelst inbrott eller avsett sak som någon
bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annal
dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljesi varit av sär­skilt farlig art,
avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=207 height=270&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=270 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot
  som in­nebär trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på
  bar gärning, sätter sig med sådant våld eller hot lill motvärn mol den som
  vill återtaga det tillgrip­na, dömes för rån till fängelse, lägst etl och
  högst sex år. Det­samma skall gälla, om någon med sådant våld eller hot
  tvingar an­nan till handling eller underlå­tenhet som innebär vinning för
  gärningsmannen och skada för den ivungne eller någon i vars ställe denne är.
  Lika med våld anses att försätta någon i van­makt eller annal sådant lillslånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som
in­nebär eller för den hotade fram­står som trängande fara eller, se­dan han
begått stöld och anträf­fats på bar gärning, sätter sig med sådant våld eller
hot lill mot­värn mol den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån till
fängelse, lägst etl och högsl sex år. Delsamma skall gälla om nå­gon med sådant
våld eller hot tvingar annan tUI handling eller underlåtenhet som innebär vin­ning
för gärningsmannen och ska­da för den Ivungne eller någon i vars stäUe denne
är. Lika med våld anses atl försälta någon i vanmakt eller annat sådant tiU­slånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ar förfarande som avses i förs­ta stycket med hänsyn till
våldet, hotet eller omständigheterna i öv-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rigt av mindre allvarlig arl, dömes dock ej för rån utan
för annat brott som förfarandet innefattar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 §' Iakttager den dömde icke vad som åligger honom till
följd av den villkorliga domen, må domstol, om åklagare före prövotidens utgång
anhängiggör talan därom, efter omständigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;besluta atl
varning skall meddelas den dömde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
föreskrift enligl 5 § eller ändra tidigare meddelad före­skrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undanröja den
villkorliga domen och bestämma annan påföljd för brottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärd
enligt första stycket 1 eller 2 må ej beslutas efter prövotidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undanröjes
den villkorliga do­men, skall vid påföljdens bestäm­mande skälig hänsyn tagas
till böter som jämlikt 2 § ådömts jäm­te den villkorliga domen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undanröjes
den villkorliga do­men, skall vid påföljdens bestäm­mande skälig hänsyn tagas lill
böter som ådömts enligt 2 § och 34 kap. 5 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:130.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28   kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9§=&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undanröjes
skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall
skälig hänsyn lagas till vad den dömde undergått till följd av domen å skyddslillsyn
samt till böter som enligt 2 § ådömts jämte skydds­tillsynen; och må fängelse ådömas
på kortare tid än för brottet är stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undanröjes
skyddstillsynen, skall rätlen bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall
skälig hänsyn tagas lill vad den dömde undergått till följd av domen å
skyddstillsyn samt till böter som ådömts enligl 2 § och 34 kap. 6 §; och må
fängelse ådömas på kortare tid än för brottet är stad­gal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnas tillräckliga skäl ej föreligga att undanröja
skyddstillsynen, må rätten i stället besluta åtgärd som avses i 7 § eller, om
den dömde fyllt aderton år, förordna atl han skall undergå behandling enligl 3 §.
Föres talan om sådan behandling, må i stället beslutas undanröjande av skydds­tillsynen
eller åtgärd som avses i 7 §. Har prövotiden utgått, må ej be­slutas åtgärd som
avses i 7§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 §= Är den tidigare ådömda påföljden villkorlig dom, må
förordnande enligt 1 § 1 meddelas allenast med avseende å brott som begåtts
före prövotidens början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:185.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1973: 918. » Senaste lydelse 1973:918. »
Senaste lydelse 1973: 918.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelas förordnande enligl 1 § 1, må rätlen, om det
finnes påkallat för den tilltalades till­rättaförande eller av hänsyn till
allmän laglydnad, även döma till dagsböter, högst etihundratjugo, vare sig
böter äro stadgade för brottet eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillämpas 1 § 1 eller 2, må rätten besluta åtgärd som sägs
i 27 kap. 6 § 1 eller 2 eller förlänga prövotiden till tre år, dock endast om
fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller erhållit del av ålal
före prövotidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undanröjande av villkorlig dom enligt 1 § 3 må ej ske, med
mindre fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller erhållit del av
åtal inom ett år från prövotidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§'»&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ar den tidigare ådömda på­&lt;br&gt;
följden skyddstillsyn, må rätten&lt;br&gt;
vid tillämpning av 1 § 1, om det&lt;br&gt;
finnes påkallat för den tilltalades&lt;br&gt;
tillrättaförande eller av hänsyn till&lt;br&gt;
allmän laglydnad, även döma till&lt;br&gt;
dagsböter, högst etthundratjugo,&lt;br&gt;
vare sig böter äro stadgade för&lt;br&gt;
brottet eller ej.&lt;br&gt;
Är   den   tidigare   ådömda   på-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Tillämpas  1   §   1   eller  2,   må&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;följden  
skyddstillsyn,   må   rätten      rätten besluta åtgärd eller behand-vid
tillämpning av 1  § 1  eller 2     ling som avses i 28 kap. 9 § eller besluta  
åtgärd   eller   behandling     förlänga prövotiden lill högsl fem som avses i
28 kap. 9 § eller för-     år. länga prövotiden till högsl fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dömes med tillämpning av 1 § 3 till fängelse, skall vid
straffels be­stämmande gälla vad i 28 kap. 9 § stadgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut enligl första slyckel eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut enligl andra stycket eller&lt;br&gt;
beslut om undanröjande av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslut om undanröjande av skydds-&lt;br&gt;
skyddslillsyn må ej meddelas, med&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tillsyn må ej meddelas, med mind-&lt;br&gt;
mindre fråga därom uppkommer&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;re fråga
därom uppkommer i mål&lt;br&gt;
i mål vari den dömde häktats el-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vari den
dömde häktats eUer er-&lt;br&gt;
ler erhållit del av ålal före prö-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hållit
del av ålal före prövotidens&lt;br&gt;
volidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;¥'&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnd skall deltaga
vid under-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnd skall deltaga vid under­&lt;br&gt;
rätts avgörande av fråga, som av-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätts
avgörande av fråga, som av­&lt;br&gt;
ses i 2 § dier i 27 kap. 6 §, 28&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ses i 2 §
eller i 27 kap. 6 §, 28&lt;br&gt;
kap.  9  §,  30  kap.  8  §  dier  34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. 
9  §,  30  kap.  8  §  dier 34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;* Senaste lydelse 1973: 918. ' Senaste lydelse 1975: 667.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap.
10 § andra slyckel, 12 §,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kap. 10 § andra stycket, 12 §,&lt;br&gt;
13 § eller 18 §. Detsamma skaU&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13 § eller 18 §. Detsamma skaU&lt;br&gt;
gälla i fråga om undanröjande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gälla i fråga om undanröjande&lt;br&gt;
av påföljd enligt 34 kap. 1 § 3,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;av påföljd enligl 34 kap. 1 § 3,&lt;br&gt;
förverkande av villkorligt medgi-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förverkande av villkorligt medgi­&lt;br&gt;
ven frihet eller annan åtgärd en-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ven frihet eller annan åtgärd en­&lt;br&gt;
ligt 34 kap. 4 §, åtgärd enligt 34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ligt 34 kap. 4 §, åtgärd enligt&lt;br&gt;
kap. 5 §, åtgärd eller behandling&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34 kap. 5 § iredje stycket, åtgärd&lt;br&gt;
enligt 34 kap. 6 § samt återintag-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;eller behandling enligt 34 kap.&lt;br&gt;
ning i anstalt eller annan åtgärd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6 § andra stycket samt ålerintag-&lt;br&gt;
enligt 34 kap. 8 eller 9 §.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ning i anstalt eller annan åtgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligl
34 kap. 8 eller 9 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
avgörande av fråga, som avses i 27 kap. 5 § andra slyckel eller 28 kap. 11 §,
är underrätt domför med en lagfaren domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1964:163) om införande av brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives atl 6 § lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:140.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
§ Vid bedömning enligt brotts­balken skall vad i 26 kap. 3 § stadgas om
återfall i brott till­lämpas utan hinder av alt det förra brottet bedömts efler
äldre lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
annat mål än sådant, som av första domstol avgjorts före den 1 ja­nuari 1965,
skola beslämmelserna i 34 kap. brottsbalken, med iakttagan­de av vad i 9—11 §§
denna lag sägs, tillämpas jämväl när fråga är om brott, som begåtts före sagda
dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1975-05-07&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Norling, Löfberg, Feldt,
Sigurd­sen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-WaUén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Geijer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrädsremiss med förslag till lag om ändring i
brottsbalken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den allmänna debatten om förmögenhetsbrolten har under
senare år särskilt bestämmelserna om grov stöld och rån tilldragit sig intresse.
Så­vilt gäller stöldbrottet har det därvid bl. a. framförts kritik mot del för­hållandel
all tillgrepp genom inbrott nästan undantagslöst bedöms som grov stöld.
Härigenom skulle höjningen av minimistraffel vid brottsbal­kens (BrB:s)
tillkomst ha lett tUl en allmän straff skärpning som inte var åsyftad. I fråga
om rån har kritiken främst tagit fasta på den omständig­heten att minimistraffel
för rån är fängelse ell år trots att lagrummet kommit att omfatta även
förhållandevis lindriga gärningar. Man har även ifrågasatt om rånstadgandels
ordalydelse läcker den situationen att hot sker med etl helt ofarligt vapen t.
ex. en leksakspistol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BrB innehåller en bestämmelse om alt återfall i broll i
vissa fall kan medföra förhöjt straff (26 kap. 3 §). Mot bakgrund av den
alltmera all­mänt accepterade uppfattningen alt fribetsberövanden är skadliga
för de flesta människor har det kriminalpolitiska utvecklingsarbetet under se­nare
lid i allt slörre utsträckning inriktats på all minska användningen av frihetsberövande
påföljder och att avkorta längden på de fribetsberö­vanden som ändå anses
oundgängliga. Det har därför med fog ifråga­satts om nämnda bestämmelser i 26
kap. 3 § längre slår i överensstäm­melse med gällande kriminalpolitiska
uppfattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom justitiedepartementet har i december 1974 upprättats
en prome-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;moria
(Ds Ju 1974: 20) om grov stöld och rån samt återfall i brott. Pro­memorian
utmynnar i förslag till ändring av ifrågavarande lagrum. Pro­memorian bör fogas
lill protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av riksåklagaren
(RA), hovrätten över Skåne och Blekinge, rikspolisstyrel­sen (RPS),
kriminalvårdsstyrelsen, postverket, bankinspektionen, social­styrelsen,
Sveriges advokalsamfund, landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen
SACO/SR, Sveriges domareförbund. Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen
Sveriges länspolischefer. Föreningen Sve­riges polismästare, Svenska
bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbund och Föreningen Sveriges
skyddskonsulenter och skyddassis-lenler. RÅ har bifogat yttranden från
överåklagarna i Stockholms, Gö­teborgs och Malmö åklagardistrikt samt
länsåklagarna i Hallands, Ska­raborgs och Örebro län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nyss
nämnda kriminalpolitiska strävanden har bl. a. föranlett en på­tagligt ökad
användning av påföljder som innebär kriminalvård i frihet. I takt därmed har
det efter hand framstått som en brist i nuvarande sys­tem all det inte finns
möjlighet för domstol att i samband med att den jämlikt 34 kap. 1 § BrB
förordnar all tidigare ådömd skyddstillsyn eller villkorlig dom även skall avse
ny brottslighet också skall kunna utdöma ett särskilt bötesstraff. Frågan har bl.
a. uppmärksammats i en motion lUl 1974 års riksdag (1974: 640). I sitt av
riksdagen antagna utlåtande över motionen har justitieutskottet (1974: 20)
förordat ändringar i dessa avseenden. Vid den remissomgång som föregick
utskottets behandling av motionen har inte någon avvikande mening framförts.
Med hänsyn härtill synes det lämpligt atl ta upp även denna fråga till
behandling i förevarande sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Departementspromemorian&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
departementspromemorian föreslås alt följande lagändringar ge­nomförs i BrB. I
8 kap. 4 § andra stycket, där exempel ges på olika omständigheter som skall
särskilt beaktas vid bedömningen om ett stöld-brott är grovt, utgår exemplet
&amp;quot;om del förövats medelst inbrott&amp;quot;. Sam­tidigt införs etl nytt
kriterium som innebär atl man i förevarande sam­manhang däremot bl. a. skall
självständigt beakta &amp;quot;om gärningen eljest varit av särskilt hänsynslös arl&amp;quot;.
I fråga om beslämmelserna om rån i 8 kap. 5 § anpassas lagtexten till gällande
praxis när det gäller bedöm­ningen av ell hots beskaffenhet genom atl ordet
&amp;quot;innebär&amp;quot; ersätts med orden &amp;quot;för den hotade framstår som&amp;quot;
(trängande fara). Vidare fogas till paragrafen ell nytt andra siycke av
innebörd att ett förfarande som i och för sig läcks av gärningsbeskrivningen
för rån men som med hänsyn till våldet, hotel eller övriga omständigheter är av
mindre all­varlig art inte skall bedömas som rån. I stället skall dömas för annal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brott
som gämingen innefattar. Slutligen förordas atl bestämmelsen i 26 kap. 3 § om
förhöjt straff i vissa fall vid återfall upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om det närmare innehållet i promemorieförslaget hänvisas till bilagan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
överväganden som ligger till grund för ändringsförslagen i prome­morian har i hu'vudsak
vunnit anslutning bland remissinstanserna. Fler­talet av remissinstansema tUlstyrker
också att partiella lagändringar ge­nomförs i de hänseenden som anges i
promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
promemorieförslaget i sin helhet ansluter sig postverket, kriminal­vårdsstyrelsen,
LO, Svenska bankföreningen. Svenska försäkringsbolags riksförbund samt
Föreningen Sveriges skyddskonsulenler och skyddsas­sistenter. Sistnämnda
förening anför att de lagändringar som föreslås kan ses som en början till en
fortgående omarbetning av BrB i syfte atl minska frihetsstraffens antal och
längd och öka möjUgheterna för ef­fektiva samhällsålgärder i frihet ulan atl
samhällsskyddet därför efter­satts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att slopa inbrott som ett exempel på en självständig kvalifi-kationsgmnd för
grov stöld och att i stället komplettera exemplifie­ringen i 8 kap. 4 § andra
stycket BrB över särskilt beaktansvärda om­ständigheter med elt nytt kriterium
som tar sikte på om gärningen är av särskilt hänsynslös art tillstyrks eller
lämnas ulan erinran av flertalet re­missinstanser såsom RÄ, hovrätten över
Skåne och Blekinge, socialsty­relsen, länsåklagaren i Örebro län, Sveriges
domareförbund, Sveriges ad­vokatsamfund, Föreningen Sveriges åklagare,
Föreningen Sveriges polis­mästare, Föreningen Sveriges skyddskonsulenter och
skyddsassistenter samt SACOfSR. Advokatsamfundet framhåller att de
betänkligheter samfundet redan vid BrB:s tillkomst anförde mot exemplifieringen
i lag­rummet, särskilt vad gällde inbrottsstöld, visar sig ha varit väl befo­gade.
De föreslagna lagändringarna bör enligt samfundets mening kunna ge erforderlig
vägledning för en mer nyanserad bedömning av bl. a. olika fall av
inbrottsstöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
förslaget atl i lagtexten slopa inbrotlsmomentel som exempel på en kvaliflkationsgrund
för grov stöld uttalar sig dock bankinspektionen saml överåklagarna i
Stockholm, Göieborg och Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
bankinspektionens mening har tillräcklig utredning inte före­bragts om att den
allmänna rättsuppfattningen ändrats mot en liberalare syn på inbrottsstölder.
Tillgrepp genom inbrott bör därför även i fort­sättningen i lagen anges som
exempel på grov stöld. För att förebygga att domstolarna dömer ut ett för
strängt straff föreslår inspektionen i stället att straffminimum för grov stöld
sänks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överåklagaren
i Stockholm anser att klara exempel på vilka former&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
inbrottsstöld som efter den föreslagna ändringen skulle vara atl be­döma som
grova stölder saknas i promemorian. Begreppen &amp;quot;av farlig el­ler hänsynslös
art&amp;quot; är ganska begränsade. Man har därför anledning för­moda att endast
ett fåtal gärningar kommer att bedömas som farliga och hänsynslösa och därmed
kommer också ett ytterst fåtal i och för sig all­varliga inbrottslölder att
bedömas som grova stölder. En sådan utveck­ling kan inte anses önskvärd.
Eftersom det är av största vikt att slå vakt om den personliga integriteten och
tryggheten bör även i fortsättningen inbrott där någon har sin bostad bedömas
som grovt broll utan atl hän­syn behöver tas till om gärningen skall anses som
särskilt farlig eller hänsynslös. Överåklagaren föreslår därför att inbrottsmomentel
bibe­hålls som kvalifikationsgrund i lagtexten men förses med tillägget
&amp;quot;där någon har sin bostad&amp;quot;. Överåklagaren i Göteborg uppger sig inte
ha nå­got att erinra mot syftet med den föreslagna ändringen men menar att
delta torde kunna nås om inbrottsmomentet får stå kvar men med be­stämningen
&amp;quot;av icke ringa betydelse&amp;quot; e. d., varigenom de enklaste in­brotten
skulle komma alt uteslutas från paragrafens tillämpning. Lägger man vidare som
föreslagits längre fram i paragrafens text lill uttrycket &amp;quot;av hänsynslös
art&amp;quot; visar man atl del är den grövre och mer våldsbeto-nade brottsligheten
man vill komma åt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överåklagaren i Malmö
uppger sig inte vara övertygad om atl den konstaterade slraffskärpningen för inbroltsslölder
föranletts av införan­det av ett straffminimum på fängelse sex månader för grov
stöld. Han anser vidare att den omständigheten att aUmänheten på grund av ökad brottslighet
tvingas låsa in sin egendom inte skall leda till en mildare be­dömning av inbrottsstölderna.
Att försäkringsskyddet byggts ut bör tju­ven inte heller få lUlgodoräkna sig
vid straffmälningen eflersom behovet av ytterligare försäkringsskydd just föranlelts
av risken för att bli utsatt för stöld. Därtill kommer att försäkringstagaren
står en inte oväsentlig självrisk. Även om det skydd samhället i första hand
bör upprätthålla genom strafflagstiftningen i högre grad än tidigare bör ta
sikte på andra kränkningar än dem som riktas mot intressen av ekonomisk arl bör
en­ligt överåklagaren skyddet för de ekonomiska intressena inte eftersättas. Han
avstyrker därför den föreslagna ändringen och tillägger alt ök­ningen i den
genomsnittliga strafftiden för grov stöld är så obetydlig atl man med lugn kan a'wakta
den fortsatta utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det föreslagna tUlägget
&amp;quot;av hänsynslös art&amp;quot; har föranletl några uttalanden. Hovrätten över
Skåne och Blekinge och Advokatsam­fundet anser det påkallat att på sätt som
föreslås modernisera exemplen på kvalifikationsgrunder och därvid särskilt
betona atl hänsyn skall las lill det obehag och lidande elt hänsynslöst
tillvägagångssätt vid stölden medför. Överåklagaren i Stockholm har inte heller
något att erinra mot tillägget och betonar därvid särskilt att det kan omfatta
även tillgrepp som inte sker medelst inbrott men ändå bör bedömas som grova
brott, t. ex. inträngande hos sjuka, handikappade och åldringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS
och Föreningen Sveriges länspolischefer anser däremot inte atl tillägget
&amp;quot;av hänsynslös art&amp;quot; är tillräckligt för all ge vägledning för en mera
differentierad bedömning bl. a. av olika slags inbroltsslölder. RPS framhåller
därvid bl. a. att avsikten alt ett inbrott med slölduppsåt t. ex. hos sovande
personer alltjämt avses bli betraktat som grovt brott bör komma till klarare
uttryck än i ändringsförslaget. Styrelsen ifrågasätter också om uttrycket
täcker det i promemorian anförda exemplet på grov stöld som består i att en
inbrottstjuv av rent okynne åstadkommer en mera omfatlande förstörelse eller
andra påtagliga obehag för målsägan­den. Vidare betecknas det som
otillfredsställande atl, som föreslås i pro­memorian, de rättstillämpande myndighetema
vid bedömningen skall fästa avseende vid gärningsmannens eventuella vetskap om atl
lägenhe­ten eller villan var obebodd vid inbrottstillfällel. Föreningen Sveriges
länspolischefer erinrar också om vikten av alt begreppet hänsynslös inte ges
olika betydelse i olika lagrum. Som exempel på lagrum i BrB där be­greppet
redan förekommer anges stadgandena om grov misshandel (3 kap. 6 §) och grovt
rån (8 kap. 6 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÄ
ifrågasätter om det är språkligt riktigt att beteckna en gärning så­som varande
av hänsynslös art. RA menar alt en gärningsman kan vara hänsynslös, likaså kan
han handla hänsynslöst. Härav följer dock inte att ordet hänsynslös kan
användas som adjektiv lill gärning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser vill
gå längre än promemorieförslagel och in­skränka paragrafens tillämpningsområde
ytterligare. Länsåklagaren i Hallands län konstaterar därvid alt
tillgreppsbrottsligheten behöver av­dramatiseras och att gällande lag och
rättstillämpning fäster alltför stor vikt vid begreppen skada och vinning. Enligl
länsåklagaren bör brotlsbe-nämningen grov stöld kunna reserveras för del ringa
antal fall där gär­ningsmannen uppträder hänsynslöst, är försedd med farligt hjälpmedel
eller avser att komma över &amp;quot;mycket&amp;quot; betydande värde. Begreppet myc­ket
betydande värde bör i dag anses motsvara ell belopp på omkring 50 000 kr.
Exempel på andra kvalifikalionsgrunder lorde inte behövas enär tänkbara
försvårande omständigheter i övrigt förmodligen täcks av andra straffstadganden
som kan tillämpas jämsides med stöldstad­gandet. En på detla sätt ändrad
lagtext bör dock inle medföra att slraff-mätningspraxis för vanlig stöld lägger
sig på en högre nivå än f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
hovrätten över Skåne och Blekinge betonar atl kraven vad gäl­ler stöldobjektets
värde såsom skäl all hänföra gärningen lill grovt brott generellt bör ställas
betydligt högre än som nu i allmänhet sker. Dom­stolarna lorde med betydande
värde avse några tusen kronor. Gränsen bör enligt hovrättens mening flyttas upp
till det liodubbla, varvid som en riktpunkt kan anges minst fem basbelopp
enligt lagen om allmän för­säkring. För att markera att en ändring är avsedd
även i denna del anser hovrätten i likhet med länsåklagaren i Hallands län att
exemplifieringen bör ändras från &amp;quot;betydande värde&amp;quot; till &amp;quot;myckel
betydande värde&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsåklagaren i Skaraborgs län är positiv till atl inbrott
som kvalifi­kationsgrund för grov stöld slopas men menar att även övriga
direkta kvalifikationsgrunder kan tas bort. Del är gärningen i sin helhet som
skall bedömas. För alt åstadkomma en mindre styrd bedömning skulle lagrummet i
stället kunna utformas så, atl en stöld skall bedömas som grov då metodiken
eller det angripna objektels värde ger anledning därtill. Länsåklagaren
föreslår därför en öppnare skrivning av lagtex­ten i likhet med vad som i
promemorian föreslås när det gäller bestäm­melserna om lindrigare former av
rån. Möjligen kan ullrycket hänsyns­löst beleende därvid behövas som en
anknytning till del nya stycket i rånparagrafen anför länsåklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser som uttalar sig angående förslagen till änd­ring av
bestämmelserna om rån ansluter sig till den i promemorian framförda
uppfattningen alt minimistraffel för detta brott i vissa fall ter sig för högt.
Flertalet av instanserna har inle heller något all erinra mot förslaget att
genom ett nytt andra siycke i 8 kap. 5 § BrB öppna möjlig­het för domstolarna
att från rånstadgandels tillämpningsområde un­danta förfaranden som med hänsyn
till våldet, hotet eller övriga om­ständigheter framstår som mindre aUvarliga
och att i stället döma för annat brotl som förfarandet innefattar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;RÄ
ansluter sig uttryckligen lill de synpunkter som anförs i prome­morian och
betonar all man genom den föreslagna lagändringen kom­mer bort från del
nuvarande tröskdproblemet ulan att sänka minimi­straffel för rån. En allmän
sänkning av straffsatsen för rån är inte påkal­lad enligl RÄ. I stället lar man
nu undan vad som för ett naturligt be­traktelsesätt inte ler sig som rån. Del
kan visserligen också synas natur­ligt all betrakta hela gärningen som ett enda
brott och det kan vidare sägas att uppspaltningen bryter något mot uppbyggnaden
av BrB. Med hänsyn till att de altemativ som står lill buds skulle ge
verklighetsfräm­mande beskrivningar eller broltsbeleckningar finner RÄ dock den
valda lösningen mest ändamålsenlig. Enligt länsåklagaren i Skaraborgs län ger
den relativt öppna skrivningen utan någon direkt exemplifiering dom­stolarna
möjlighet till en rättvis helhetsbedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även
Föreningen Sveriges åklagare framhåller alt den föreslagna lös­ningen torde
vara alt föredra framför införandel av en ringa form av rån men pekar på alt
åtskilliga förfaranden som inte utgör fullbordade brott därigenom kommer atl
falla utanför del straffbara området. Som exempel anges försök och förberedelse
till snatleri, bodräkl och ringa misshandel. Vidare erinras om atl stämpling lill
rån är straffbart medan stämpling till stöld och misshandel inte är straffbar
handling. SACO/SR ifrågasätter endast om det nya stycket kan tillämpas vid
lindrigt hot, ef­lersom lindrigt hot enligl gällande lagtext inte omfattas av rånsladgan-det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsåklagaren
i Hallands län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig i allt väsentligt till de tankar som promemorieförfat­taren
framfört i det här avsnittet men jag anser alt lagtexten bör utfor­mas något
annorlunda. Det förefaller mig lite väl självklart alt ell förfa­rande som inte
innefattar rån kan utgöra brottslighet av annat lindrigare slag. Redaktionellt
sett bör förhållandet kanske därför, ehuru det är svårformulerat, inarbetas i
lagrummets första stycke. Lagrummet kan t. ex. ges följande lydelse. Den som
stjäl medelst våld å person eller medelst hot som för den hotade framstår som
trängande fara eller, se­dan han begått stöld och anträffats på bar gärning,
sätter sig med sådant våld eller hot lill motvärn mot den som vill återtaga det
tillgripna, dö­mes, om våldet, hotet eller värdet av det tillgripna ej är
ringa, för rån tUl fängelse, lägst elt och högst sex år. Delsamma skall gälla,
om någon med sådant våld eller hot tvingar annan till handling eller
underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den Ivungne
el­ler någon i vars ställe denne är. Lika med våld anses all försätta någon i vanmakt
eller annat sådant tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge framhåller också atl det från lag­teknisk synpimkt
skulle vara mer tillfredsställande om det föreslagna slyckel, vars enda
funktion är att begränsa första styckels räckvidd, fo­gas in direkt i
gärningsbeskrivningen för rån. Hovrätten föreslår att lag­rummet får följande
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den-- återtaga
det tillgripna, dömes, om gärningen är av all­&lt;br&gt;
varlig art, för rån till fängelse, lägst ett och högst sex år. Detsamma&lt;br&gt;
skall, under samma förutsättning, gälla, om någon med sådant våld&lt;br&gt;
------ sådant lillslånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser är tveksamma eller kritiska mot den förordade lösningen.
Advokatsamfundet konstaterar tUl en början att de rekvisit som medför alt
gärningen skall betraktas som rån anges i första stycket av lagrummet. Samma rekvisit
skall emeUertid också gälla för de med det föreslagna andra stycket avsedda
gärningarna. Med hänsyn till alt tillgreppet även i dessa fall skett exempelvis
medelst våld på person bör därför av domen framgå att gärningsmannen gjort sig
skyldig lill rån fastän straffet tUl följd av viss eller vissa omständigheter
ansetts kunna bli mildare än normalt. Vid sådant förhållande vill samfundet i
stället förorda ett tillägg lill rånparagrafen av innebörd, alt straffet i
vissa särskUda fall av synnerligen mildrande omständigheter må nedsättas lill
fängelse i sex månader. Överåklagaren i Malmö uttalar sig i samma rikt­ning med
motivering alt domstolarna annars kan komma att se för milt på de lindrigare
rånfallen. Genom ett stadgande av innehåll alt då gär­ningen är att bedöma som
ringa straffet kan sättas lägre än elt års fäng­else skulle man bättre
tillgodose kravet på att rån under alla förhållan­den är att bedöma som ett
allvarligt brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
och Sveriges domareförbund anser all den föreslagna lösningen kan komma att
medföra avsevärda tillämpningssvårigheter för domstolarna. Man ifrågasätter
därför om det inte är möjligl att i stället&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;införa
en särskild slraffskala för lindrigare fall av rån och finna en sär­skUd brottsmbricering
för dessa brott. Enligt Föreningen Sveriges polis­mästare kunde man överväga
att införa brottsrubriceringen &amp;quot;ringa rån&amp;quot; för de gärningar som
huvudsakligen föranlett ändringsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser som uttalar sig i frågan tillstyrker eller har inget att erinra
emot atl beskrivningen av rånhotet i 8 kap. 5 § BrB förtydligas i
överensstämmelse med rättspraxis. Hovrätten över Skåne och Blekinge finner det
dock mindre lämpligt att i lagtexten ersätta ut­trycket &amp;quot;innebär&amp;quot; med
uttrycket &amp;quot;för den hotade framstår som&amp;quot; (träng­ande fara). Hovrätten
menar alt beviskravet i mål om rån därigenom i alltför hög grad kommer alt
koncentreras på vad den hotade uppfattat under ell måhända upprört
händelseförlopp. Denna bevisning måste an­ses obehövlig i fall då hotet
objektivt sett innebär trängande fara, t. ex. då del utövas med laddat
skjulvapen. Särskilt då gärningen avbrutits och stannat vid försök kan
bevisningen om rånholels inverkan på den hotade lill följd av tvekan i dennes
berättelse komma tUl korta. Detla resultat kan te sig rimligt om hotel
objektivt sett inle var trängande men ej om det i verkligheten var trängande.
Hovrätten anser därför atl det föreslagna uttrycket i stället bör upptas i
lagtexten som en komplettering av den gällande lydelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges domareförbund och
SACO/SR tar särskilt upp frågan om motsvarande ändring bör företas i 28 §
avtalslagen och 6 kap. 1 § BrB (våldtäkt). Domareförbundet anser att
motiveringen i promemorian för att bryta enhetligheten i begreppet råntvång
framstår som väl knapp­händig och summarisk. Enligt SACO/SR bör motsvarande
ändring gö­ras i våldtäktsparagrafen eftersom del inte rimligen kan vara
meningen alt numera tillåla våldtäkt under hot med t. ex. en leksakspistol.
Något behov av ändring i 28 § avtalslagen anser SACO/SR däremot inte före­ligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges skyddskonsulenter och skyddsassistenter be­tonar särskilt att
lagändringen bör föranleda att rånbenämningen i prin­cip förbehålls handlingar
där ett verkligt hot föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser tillstyrker eller har ingen erinran emot all beslämmelserna i
26 kap 3 § BrB om förhöjt straff i vissa fall vid åter­fall i brott upphävs. I
en del yttranden framhålls därvid att gällande straffskalor för olika brott ger
tillräckligt utrymme för den straffskärp­ning som kan anses påkallad vid återfallsbrottslighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Skyddstillsyn och villkorlig dom&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1
Gällande rätt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
1 kap. 5 § BrB får flera påföljder inte ådömas för samma brotl, om inte annat
är föreskrivet. De undantag som gäller är dels atl villkor­lig dom, skyddslUlsyn
och överlämnande för vård enligl barnavårdsla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gen kan kombineras med böter — eller disciplinstraff när
fråga är om brott av krigsman — (27 kap. 2 §, 28 kap. 2 §, resp. 31 kap. 1 §
andra stycket BrB), dels atl ämbetsstraff (jfr prop. 1975: 78) kan ådömas sam­tidigt
med annan brottspåföljd. Ådömande av bötesstraff vid sidan av annan påföljd får
ske om det finnes påkaUat för den tilltalades tillrätta-förande eller av hänsyn
lill allmän laglydnad. Har den tilltalade fyllt 18 år har rätlen enligl 28 kap.
3 § BrB vid dom på skyddslillsyn vidare möjlighet förordna alt i skyddstillsynen
skall ingå behandling i anstalt om det anses erforderligt för hans tillrättaförande
eller eljest. Vid ådö­mande av skyddstillsyn kan rätten också jämlikt 28 kap. 6
§ BrB för­ordna övervakare och meddela särskild föreskrift enligt 26 kap. 15 § BrB
(rörande vistelseort, arbetsanslällning, läkarvård e. d.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fall då någon skall dömas för flera brott skall enligt 1
kap. 6 § BrB gemensam påföljd för brotten ådömas, om inte annat är föreskrivet.
Föreligger särskUda skäl kan för ett eller flera brott dels dömas till böter
jämte påföljd för annan brottslighet, dels dömas lill fängelse jämte vill­korlig
dom eller skyddstillsyn för brottsligheten i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Iakttar den som erhållit vUlkorlig dom inte vad som
åligger honom lill följd av den villkorliga domen, kan domstolen, om åklagaren
före prövotidens utgång anhängiggör talan därom, jämlikt 27 kap. 6 § BrB efler
omständigheterna: 1. besluta atl varning skall meddelas den dömde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. meddela föreskrift enligt 5 § (ang. fullgörande av
skadeståndsskyldig­&lt;br&gt;
het) eller ändra tidigare meddelad föreskrift, 3. undanröja den villkor­&lt;br&gt;
liga domen och bestämma annan påföljd för brottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den som erhållit skyddslillsyn inte iakttar vad som
åligger honom till följd av domen, kan övervakningsnämnden jämlikt 28 kap. 7 § BrB,
utom att förordna om övervakning eller meddela särskild föreskrift en­ligt 26
kap. 15 § BrB, besluta atl varning skall meddelas den dömde. Nämnden kan också
under vissa förutsättningar hos åklagare göra fram­ställning all vid domslol
förs talan om undanröjande av skyddslillsynen eller om behandling i anstalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När den som dömts till fängelse, villkorlig dom,
skyddstillsyn, ung­domsfängelse eller internering övertygas om att ha begått annal
bröt', före domen eller nytt broll efter domen men innan påföljden helt verk­ställts
eller eljest upphört, kan rätten enligt 34 kap. 1 § BrB efter om­ständigheterna:
1. förordna alt den tidigare ådömda påföljden skall ave även det andra brottet,
2. döma särskUt lill påföljd för delta brott eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3. om den
tidigare domen vunnit laga krafl, undanröja den ådömda på­&lt;br&gt;
följden och för brotten döma lill påföljd av annan arl. För tillämp­&lt;br&gt;
ningen av dessa tre alternativ gäller vissa särskilda bestämmelser (34&lt;br&gt;
kap. 2—9 §§). För det fall att den tidigare ådömda påföljden är villkor­&lt;br&gt;
lig dom föreskrivs sålunda i 34 kap. 5 § att alternativ 1 får tillämpas en­&lt;br&gt;
dast med avseende på brott som begåtts före prövotidens början saml atl&lt;br&gt;
rätten vid tUlämpning av alternativ 1 eller 2 under viss förutsättning kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;besluta åtgärd som sägs i 27 kap. 6 § 1 eller 2 eller
förlänga prövotiden till tre år. Är den tidigare ådömda påföljden
skyddstillsyn, kan rätlen vid tiUämpnuig av alternativ 1 eller 2 besluta åtgärd
som avses i 28 kap. 7 § eller förordna om behandling i anstalt eller också
förlänga prövoti­den till högst fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I rättsfallet NJA 1970 s. 178 har högsta domstolen i
resningsärende funnit all böter inle får ådömas enligt 28 kap. 2 § BrB, när 34
kap. 1 § 1 BrB tillämpas i fråga om skyddstillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Frågans tidigare behandling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om sädan ändring i BrB som gör del möjligl för domslol
att för nytillkommen brottslighet jämte förordnande om alt tidigare ådömd
villkorlig dom eller skyddstillsyn skall avse även den nya brottsligheten döma
till böter behandlades vid 1967 års riksdag med anledning av en motion (mot.
1967:11: 555). Vid remissbehandlingen av förslaget — i den del som nu är av
intresse — tiUstyrktes detta av Föreningen Sveri­ges häradshövdingar och
Föreningen Sveriges stadsdomare samt av­styrktes av RA och Advokatsamfundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första lagutskottet (ILU 1967: 45) avstyrkte i sill av
riksdagen god­kända betänkande över motionen emellertid bifall med följande
motive­ring:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad------------ gäller påföljdsfrågan kan vid första
anblicken avsakna­&lt;br&gt;
den av möjlighet alt även döma lill böter i den angivna situationen sy­&lt;br&gt;
nas vara en brist i brottsbalkens påföljdssystem. Såväl riksåklagaren som&lt;br&gt;
advokatsamfundet framhåller dock i sina yttranden över motionen att&lt;br&gt;
den av motionärerna önskade skärpningen är av ringa praktisk betydelse&lt;br&gt;
samt alt, om den vid något enstaka tillfälle skuUe behöva tillgripas, den&lt;br&gt;
kan åstadkommas genom alt domstolen för nytillkommen brottslighet&lt;br&gt;
dömer lill böter samtidigt som den med tillämpning av 34 kap. 1 § 2&lt;br&gt;
brottsbalken dömer tUl ny villkorlig dom eller ny skyddstillsyn. Med&lt;br&gt;
hänsyn härtill synes det av motionärerna aktualiserade spörsmålet icke&lt;br&gt;
vara av sådan angelägenhelsgrad all det påkallar en framslällning av&lt;br&gt;
riksdagen, särskilt som utskottet erfarit atl frågan redan uppmärksam­&lt;br&gt;
mats i justitiedepartementet och torde komma att prövas i lämpligt sam­&lt;br&gt;
manhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid 1974 års riksdag togs som tidigare nämnts frågan upp
på nytt. I motionen (mot. 1974: 640) yrkades sålunda alt BrB skall ändras så
all förordnande enligt 34 kap. 1 § 1 om atl tidigare ådömd skyddstillsyn el­ler
villkorlig dom skall avse även ny brottslighet skall kunna kombineras med ett
bötesstraff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter remiss avgavs yttranden över motionen av RÄ, Göta
hovrätt, Sveriges advokalsamfund och Sveriges domareförbund. Samtliga remiss­instanser
tillstyrkte motionen eller uttalade sig i tillstyrkande riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det följande återges ur justitieutskoltels belänkande (JuU
1974: 20) hämtade redogörelser för ifrågavarande remissyttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RÄ bekräftar inledningsvis atl möjlighet saknas alt skärpa
påföljden med böter, när domstol med stöd av 34 kap. 1 § 1 BrB förordnar atl en
tidigare ådömd villkorlig dom eller skyddstillsyn skall avse nyupptäckt
brottslighet. Om en sådan skärpning anses påkallad, kan den endast uppnås genom
att domstolen jämlikt punkt 2 i bestämmelsen dömer sär­skilt till ny villkorlig
dom eller skyddstillsyn och därvid med stöd av 27 kap. 2 § respektive 28 kap. 2
§ BrB även utdömer böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RÄ påpekar vidare atl möjligheten att förordna all
villkorlig dom skall avse annan brottslighet än som omfattas av domen begränsas
av bestämmelsen i 34 kap. 5 § BrB alt dylikt förordnande får ifrågakomma endast
beträffande broll som begåtts före prövotidens början. Till följd härav lorde
del enligl RÄ endast vara i undanlagsfall som det kan före­ligga ett behov av
alt skärpa den påföljden med böter. Någon motsva­rande begränsning gäller inle
i fråga om skyddstillsyn. Tillämpningsom­rådet för denna påföljd är också
vidare än för villkorlig dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det förhållandevis stora antalet fall när
domstol för­ordnar om fortsalt skyddstillsyn säger sig RÄ numera inle vilja
motsätta sig att frågan om möjligheterna atl skärpa påföljden med böter tas un­der
övervägande. Huruvida det finns ell moisvarande behov vid villkor­lig dom kan
enligt RÄ ifrågasättas. Med tanke på att det trots allt kan förekomma fall då
det kan vara behov av atl kombinera förordnandet med etl bötesstraff kan det
dock enligt hans mening vara lämpligt alt även denna fråga övervägs i
sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
antalet fall av skyddslillsyn upplyser RÄ atl antalet per­soner, som av
underrätt dömts till skyddslUlsyn enligt statistiska central­byråns beräkningar
uppgick 1965 till 5 935 och 1971 lUl 8 731. I dessa siffror ingår de fall då
domstol med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 BrB förordnar att tidigare skyddslillsyn
skall avse ylterligare brott. RÄ näm­ner också atl det vid en av centralbyrån
för år 1972 förelagen special­undersökning har framkommit all totalt 2 188
personer, därav 325 med förordnande om anslaltsvård, dömts till fortsalt skyddslUlsyn
med till­lämpning av nyssnämnda bestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göta hovrätt framhåller atl brottsbalkens påföljdssystem
är avsett alt erbjuda rika möjligheter när det gäller domstolens val av påföljd
och atl det redan tidigt uppmärksammades att den av motionärerna föreslagna
kombinationsmöjligheten inte stod lill buds på annal sätt än genom all
domstolen med tillämpning av 34 kap. 1 § 2 BrB dömer till ny villkorlig dom
eller ny skyddstiUsyn för den nytillkomna brottsligheten och därvid även
utdömer böter. Etl sådant förfarande möter emellertid enligt hov­rätten den
vägande invändningen alt det bör undvikas att för brott dömda personer blir
föremål för flera samtidigt löpande villkorliga do­mar eller domar på
skyddstillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt
hovrätten har efler frågans behandling 1967 ylterligare erfa­renheter
tillkommit, som klart visar på alt behov föreligger all kunna döma liU böter
samtidigt som förordnande ges om fortsatt skyddstillsyn. Svårigheter uppkommer
icke sällan om den nytillkomna brottsligheten, förutom brott av den typ som
tidigare förekommit, inrymmer t. ex. tra­fikbrott eller våldsbrott vid vilka allmänprevenliva
synpunkter gör sig starkt gäUande. I fall där den dömdes personliga
förhållanden motiverar fortsatt kriminalvård i frihet kan ett hänsynstagande till
allmänpreven-lionen ibland icke ske på annat sätt än genom ådömande av fängelse­straff.
Detta är icke tUlfredsställande. En möjlighet alt i dylika fall låta den
tidigare skyddstUlsynen stå kvar och samtidigt ådöma böter skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop, 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt hovrättens mening medföra en ylterligare och
välkommen nyanse­ring av påföljdssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De nu
anförda synpunkterna knyter sig som framgått främst till på­följden skyddslillsyn.
Vad gäller villkorlig dom gör sig enligt hovrätten behovet av den föreslagna
kombinationsmöjligheten inte gällande med samma styrka. Del kan inle vara annal
än undantagsvis som domslol förordnar atl tidigare meddelad villkorlig dom
skall avse även nya broll. De båda påföljderna synes dock enligl hovrätten böra
behandlas lika i förevarande hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av del sätt på vilket motionärerna tänkt sig att tek­niskt lösa
frågan om den föreslagna kombinationsmöjligheten anmärker hovrätten att en
ändring direkt vid 34 kap. 1 § 1 är mindre väl förenlig med den systematik efler
vUken kapitlet är uppbyggt. Det blir ju nu fråga om att ådöma ett straff utöver
en tidigare ådömd påföljd av an­nan art och icke endast all vidtaga
förändringar inom ramen för den ti­digare påföljden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hovrätten tillstyrker att lagändring sker i det syfte
motionen har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Advokatsamfundet
framhåller att strävandena nu går mot en utvid­gad användning av kriminalvård i
frihet och att detla synes ha lett lill alt domstolarna även vid återfall i brotl
under prövotiden blivit mindre benägna all genom elt frihetsstraff avbryta en
löpande prövotid efter vUlkorlig dom eller skyddslillsyn. Med hänsyn till den
allmänna laglyd­naden har det därvid ofta befunnits lämpligt med en bötesskärpning.
Man har då nödgals alt döma särskilt till skyddstillsyn eller villkorlig dom
för den nya brottsligheten för att lagligen kunna åstadkomma så­dan skärpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen synes sålunda enligt samfundet ha visat ett
ökande be­hov av all i dessa fall kunna ådöma etl bötesstraff, även om uirymme
för elt sådant straff inte finns i straffskalan för den nya brottsligheten.
Samfundet anser del därför nu vara motiverat att överväga en sådan ordning alt
domstolen skall kunna meddela förordnande om att tidigare skyddstillsyn eller
villkorlig dom skall omfatta jämväl den nya brottslig­heten och direkt förbinda
detta med en bötesskärpning utan atl gå den formella omvägen över en ny,
jämsides med den tidigare, löpande skyddstillsyn eller villkorlig dom.
Samfundet tillstyrker därför bifall till motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domareförbundet
uttalar atl brottsbalkens påföljdssystem är så flexi­belt och variationsrikt
alt det närmast ler sig som en kuriositet att just den nu ifrågavarande
kombinationen av påföljder icke skall få före­komma. Alt döma lill ny
villkorlig dom eller ny skyddstillsyn för den nytillkomna brottsligheten och
därmed med stöd av 27 kap. 2 § resp. 28 kap. 2 § BrB även utdöma böter framstår
enligt förbundet närmast som etl kringgående av del nu gällande förbudet mot
alt vid utsträckning av vUlkorlig dom eller skyddstillsyn för nytillkommen
brottslighet jämväl ådöma böter. Det leder också lill atl den dömde kommer att
samtidigt vara underkastad två villkorliga domar eller två domar på
skyddstillsyn, något som knappast lorde ha varit lagstiftarens avsikt och från
flera synpunkter framstår som olämpligt. Ett praktiskt behov att kunna an­vända
den i motionen föreslagna kombinationen framträder så pass ofta att det hinder
häremot som lagstiftningen nu reser snarast möjligt bör undanröjas. Förbundet
tillstyrker därför en lagändring i föreslaget syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sitt tidigare nämnda betänkande över motionen erinrar justitieut­skottet
om att förordnande enligt 34 kap. 1 § 1 BrB om att tidigare ådömd vUlkorlig dom
eller skyddslUlsyn skall avse nytillkommen brotts­lighet inte kan kombineras
med ett bötesstraff. En sådan skärpning av den tidigare ådömda påföljden kan,
om straffskalan för den nytillkomna brottsligheten endast upptar fängelse, bara
åstadkommas genom atl domstolen med tillämpning av 1 § 2 dömer särskilt lill ny
villkorlig dom eller skyddslillsyn och därvid även dömer lill böter. Ell sådant
förfa­rande har emellertid enligt utskottets mening den mindre tilltalande
konsekvensen alt den dömde samtidigt blir föremål för flera villkorliga domar
eller domar på skyddslillsyn. Ulskollel betonar alt en sådan ordning inle är
önskvärd. Vidare framhåller utskottet att avsaknaden av den i motionen angivna
kombinationsmöjligheten kan leda lill alt hän­synstagandet till allmänpreventionen
sker genom ådömande av fängel­sestraff, oaktat den dömdes personliga
förhållanden motiverar fortsatt kriminalvård i frihet. Utskottet anför atl en
sådan lösning slår i uppen­bar strid med de grundtankar som motiverat BrB:s
rikt nyanserade på­följdssystem och utvecklingen mot en ökad användning av
kriminalvård i frihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol
angiven bakgrund anser utskottet alt möjlighet bör öppnas för domstolama att
meddela förordnande att tidigare ådömd skyddstillsyn eller villkorlig dom skall
omfatta även nytillkommen brottslighet och samtidigt döma till böter. Enligt
vad utskottet ullalar knyter sig behovet närmast till påföljden skyddstiUsyn,
medan det beiräffande villkorlig dom endasi lorde vara i undantagsfall som
fråga uppkommer att skärpa påföljden med böter. Tillräcklig anledning synes
dock enligt utskottets mening inte föreligga att behandla de bägge påföljderna
olika i föreva­rande hänseende. Med stöd av del anförda förordar utskottet en
ändring i BrB i enlighet med det i motionen framförda önskemålet. De närmare
överväganden som förslaget fordrar bör enligt utskottets mening göras i
regeringens kansli. Vad ulskollel sålunda anfört har enligt riksdagens beslut
getts regeringen lill känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1864 års strafflag (SL) ersattes den 1 januari 1965 av
brottsbalken (BrB). Vad gäller förmögenhetsbrolten innebar BrB ingen nydaning i
förhållande till tidigare gällande rätt. De centrala brotten på detta om­råde
utformades av straffrättskommittén under 1930-talet och överför­des i stort
sett oförändrade till BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När straffrättskommittén fastställde olika
förmögenhetsrättsliga an­grepps straffvärde såväl inbördes som i förhållande
till andra lagöver­trädelser utgick den från delvis andra förutsättningar än
dem som råder idag. Det ekonomiska livet och människornas levnadsbetingelser
har ge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nomgått markanta förändringar. Mot denna bakgrund framstår
det som naturligt att tanken på en mera allmän översyn av förmögenhetsbrolten
efterhand fått allt större aktualitet. Inom ramen för brottsförebyggande rådets
verksamhet pågår f. n. också ett förberedande arbete angående vissa riktlinjer
för en sådan översyn. Emellertid bör inte partiella refor­mer på områden, där
behovet av en lagändring framstår som särskUt påtagligt, få slå tillbaka i
avvaktan på resultatet av detta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom justitiedepartementet har upprättals en promemoria
(Ds Ju 1974: 20) om grov stöld och rån saml återfall i brotl. I promemorian ut­talas
att strafflagstiftningen fortlöpande måsle anpassas till brottslighe­tens
inriktning och omfattning och till förändringar i samhället i stort.
Promemorian utmynnar i förslag till ändring och komplettering av BrB:s regler
om grov stöld (8 kap. 4 § andra stycket) och rån (8 kap. 5 §). Vidare föreslås
alt bestämmelsen i BrB om förhöjt straff i vissa fall vid återfall i brott (26
kap. 3 §) upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen av promemorian har förslagen lill
lagänd­ringar i huvudsak fått elt positivt mottagande. Även jag delar uppfatt­ningen
all lagändringar i de hänseenden som föreslås är väl motive­rade. Elt genomförande
av förslagen skulle enligt min mening bota vissa brister i gällande rält.
Dessutom kan de var för sig väntas medverka lill en straff mätningspraxis som
stämmer bättre överens inle bara med gäl­lande värderingar angående
ifrågavarande brottslighets relativa straff­värde utan även med rådande
allmänna kriminalpolitiska uppfattning om nödvändigheten av att i görligaste
mån begränsa användningen av frihetsberövande påföljder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 BrB finns slöldbrolten som tidigare har nämnts upptagna
i 8 kap. För stöld straffas den som olovligen tar vad annan tillhör med uppsåt
att tillägna sig del, om tillgreppet innebär skada. Straffet är fängelse i
högst två år (1 §). Följande två paragrafer behandlar de lindrigare brot­ten
snatteri (2 §) och bodräkl (3 §). Är broll som i, 1 eller 3 § sägs att anse som
grovt skall gärningsmannen dömas för grov stöld till fängelse i lägst sex
månader och högst sex år (4 §). Enligt bestämmelserna i andra stycket av denna
paragraf skall vid bedömande huruvida brottet är grovt särskilt beaktas
&amp;quot;om det förövats medelst inbrott eller avsett sak som någon bar på sig, om
gärningsmannen varit försedd med vapen, spräng­ämne eller annat dylikt
hjälpmedel eller om gärningen eljesi varit av särskilt farlig art, avsett
betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såvilt angår nämnda exempel på kvalifikationsgrunder för
grov stöld innebar BrB ingen saklig ändring i förhållande till förut gällande rält.
Däremot höjdes straffminimum från att tidigare ha varit straffarbete i en månad
eller fängelse i två månader lill frihetsstraff i lägst sex måna­der. Samma
höjning av minimistraffel genomfördes samtidigt för vissa andra grova
förmögenhetsbrott,  nämligen grovt bedrägeri,  grov  för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skingring, grov trolöshet mot huvudman och grov oredlighet
mot borge­närer. Som skäl för ifrågavarande ändringar av straffskalorna
anfördes bl. a. att det i rättstillämpningen hade visat sig alt det fanns en
benägen­het att rubricera sådana brott som grova så snart någon omständighet
förelåg som enligt de i lagbestämmelserna angivna exemplen typiskt sett borde
föranleda ett sådant bedömande, även om det aktuella brottet med hänsyn till
samtliga omständigheter ingalunda kunde anses som grovt och straffet
följaktligen inte borde sältas högre än till några måna­ders frihetsstraff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att motverka en sådan lagtillämpning, varigenom broltsbenäm-ningarna
miste sitt värde som uttryck för brottets svårhetsgrad, höjdes straffminimum
för de grova brotten till fängelse sex månader. En gär­ning som kunde hänföras
till någon av de nämnda brottstyperna borde följaktUgen i regel inte rubriceras
som grov om omständigheterna vid brottet var sådana att frihetsstraff under
kortare tid än sex månader borde följa på gärningen. Avsikten med ändringen av
straffminimum var alltså endast att förskjuta gränsen mellan normalformen och
den grova formen av brottet och inte alt åstadkomma en allmän straffskärp­ning
vid ifrågavarande brott. De i brollsbeskrivningarna angivna exemp­len på
omständigheter som särskilt skulle beaktas vid bedömande huru­vida ett broll
var grovt ansågs varken vara uttömmande eller i och för sig avgörande. Det
förutsattes sålunda atl rubriceringen alllid skulle ske med hänsyn tagen till
samtliga vid brottet föreliggande omständigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I promemorian lämnas en redogörelse över rättspraxis med ulgångs­punkt
i de i lagtexten angivna exemplen på omständigheter som skall beaktas särskilt
vid bedömningen av om ett stöldbrott skall anses som grovt. Vidare redovisas
vissa resultat av en särskild undersökning av straffmälningspraxis vid bl. a.
grov stöld. Materialet lyder på alt utveck­lingen inle gått i den riktning straffrättskommitlén
avsett. Tillgängliga uppgifter ger sålunda stöd för antagandet att de l'llgreppsbrotl
som en­ligt SL regelmässigt bedömts som grov stöld i praktiken i de flesta fall
också kommit att rubriceras som grov stöld enligl BrB. Det genomsnitt­liga
frihetsstraffet för grov stöld var 5,5 månader under den sista tiden av SL:s
tillämpning. Genomsnitlsslraffel har därefter ökat successivt och närmade sig
under åren 1969 och 1970 fängelse åtta månader. Härav kan den slutsatsen dras
att den vid BrB:s tillkomst genomförda höjningen av straffminimum för grov
stöld till fängelse sex månader fått en straffskärpande effekt. En sådan
utveckling var som nyss har nämnts inte åsyftad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under åren
1965—1971 dömdes 4 000—5 300 personer årligen för grov stöld. .Mia tillgängliga
uppgifter tyder på att del därvid lill allra största delen var fråga om
inbrottsstölder. Enligl promemorian kan den utveckling som skett inte motiveras
av en ändrad syn på inbroltsslölder-nas relativa straffvärde. Jag delar denna
uppfattning. Den omständighe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ten att egendom numera i väsentligt högre grad än tidigare
torde förva­ras under lås har fått till följd att inbrott i större utsträckning
än tidi­gare utgör förutsättning för tillgrepp utan att tillgreppet för den
skull behöver framstå som särskilt kvalificerat. Skyddsintressel för egendom
som på grund av sina egenskaper, främst då värdet, förvaras under lås är
självfallet fortfarande beaklansvärt. Likväl talar den allmänna ekono­miska
utvecklingen och de ökade möjligheterna till försäkringsskydd mot förluster av
ekonomisk art för att detla skyddsintresse inle längre kan tillmätas samma
tyngd som tidigare. Inle heller lyder den tidigare nämnda undersökningen av straffmälningspraxis
på alt det generellt sell finns anledning att ingripa med stränga straff mol de
människor som be­går inbrottsstölder. Det övervägande flertalet av dem är
socialt och eko­nomiskt handikappade. EnUgt undersökningen var 77 % av dem som
dömts för grov stöld efter BrB:s tillkomst arbetslösa. Anteckningar om tecken
på alkoholism förekom för omkring 73 %. Brotten synes i elt be­tydande antal
fall vara oöverlagda och begångna under alkoholpåverkan och kan varken tas som
uttryck för någon särskild yrkesskicklighet eller för vad man numera menar med
kvalificerad kriminalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att
åstadkomma en ändring av rättspraxis som inte bara stämmer bätlre överens med
de intentioner som låg bakom förslaget till BrB utan också tar hänsyn tUl den mera
nyanserade syn på ifrågavarande typer av brott som vunnit allt starkare
anslutning under mellantiden föreslås i promemorian att en lagändring nu
genomförs. Enligt promemorian bör lagändringen markera en viss förskjutning av skyddsintressel.
Vid beak­tande av de försvårande omständigheter som skall kunna leda lill alt
en stöld bedöms som grov bör hänsyn tas till del förhållandet atl medbor­garnas
krav på skydd vid kränkningar av olika slag numera är mindre inriktat på rent
ekonomiska intressen än under gångna tider. Den per­sonliga integriteten och
tryggheten mot störningar av vad som räknas till hemfriden bör komma i
förgrunden. För atl åstadkomma en sådan ordning föreslås i promemorian all inbrottsmomentel
mönstras ut ur lag­rummet som ett exempel på en självständig kvaliflkationsgrund
för grov stöld. 1 stället förordas atl exemplifieringen kompletteras med etl
nytt kriterium som tar sikte på om gärningen varit av särskilt hänsynslös arl.
Del förutsätts därvid alt frågan om graden av visad hänsynslöshet inte bara
skall tUlmälas betydelse vid bedömningen av om ett genom in­brott företaget
tillgrepp skall bedömas vara av sådan särskilt kvalifice­rad karaktär alt det måsle
betecknas som grovt utan bör få generell räck­vidd för alla stöldbrott. 1 promemorian
hänvisas i sistnämnda samman­hang bl. a. till fall då tillgrepp sker hos gamla
eller sjuka personer eller när gärningsmannen över huvud taget direkt utnyttjar
det förhållandel att en person på grund av något handikapp eller annan
omständighet över vilken han inle själv kan råda befinner sig i en situation
som han upplever som särskilt utsatt eller på annat sätt besvärlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den sålunda föreslagna lagändringen har vid
remissbehandlingen till­styrkts eller lämnals utan erinran av flertalet
remissinstanser. Jag delar uppfattningen att enbart den omständigheten atl ett
tillgrepp skett efler inbrott inte som f. n. mer eller mindre regelmässigt bör
få till följd alt tillgreppet bedöms som grov stöld och alt starka skäl därför
talar för atl inbrottsmomentel slopas i exemplifieringen över försvårande
omständig­heter. Att som två remissinstanser föreslår istället behålla inbrott
som exempel på en kvalifikationsgrund men med tillägget &amp;quot;av icke ringa be­tydelse&amp;quot;
resp. &amp;quot;där någon har sin bostad&amp;quot; är enligt min mening inle till­räckligt
för att åstadkomma en så nyanserad rättstillämpning som här framstår som
önskvärd. Givelvis är del bl. a. av betydelse var och när ett inbrott äger rum.
Det är sålunda naturligt atl elt inbrott i någons bo­stad bedöms som
allvarligare än ett inbrott i elt vindskontor eller en la­gerlokal. Emellertid
bör vid bedömningen också beaktas del mått av hänsynslöshet, exempelvis i form
av betydande skadegörelse, som gär­ningsmannen visar vid själva inbrottet. Även
andra negativa följder t. ex. i form av personligt lidande eller obehag som
uppstår i samband med tillgreppet och under del fortsatta händelseförloppet bör
beaktas, förut­satt att de omfattas av gärningsmannens uppsåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som särskilt kvalificerande bör som framhålls i
promemorian sådana förfaranden anses som innebär angrepp på den personliga
integriteten i den mån de inle skall beivras som självständiga broll eller får lill
följd alt tillgreppet rubriceras som rån. Jag tänker särskUt på tillgrepp som
sker hos gamla, sjuka eller handikappade personer. Även tillgrepp från andra
personer som befinner sig i en särskUl utsatt situation, exempelvis tillgrepp
nattetid hos sovande personer, bör anses särskilt slraffvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna lagändringen innebär atl tonvikten i
förevarande sam­manhang i mindre mån läggs på tillvägagångssätlet som sådant än
på det obehag och lidande etl hänsynslöst tillvägagångssält vid stölden innebär.
Lagändringen ger enligt min mening erforderlig vägledning för en mera nyanserad
bedömning av brottets svårhetsgrad i enlighet med de rikllin­jer som anges i
promemorian och som jag ansluter mig till. Syftet med reformen är således alt
beteckningen grov stöld endast skall tillgripas i fall som efter en allsidig
bedömning av samtliga föreliggande omständig­heter framstår som särskUt
kvalificerade. Något avgörande språkligt hinder mot att anse en gärning vara av
hänsynslös art anser jag inte föreligga. Jag förordar därför atl 8 kap. 4 §
ändras i överensstämmelse med promemorieförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En remissinstans hävdar att borttagandet av inbrott som kvalifika­tionsgrund
för grov stöld kommer alt innebära att skyddet mol kränk­ningar av ekonomisk
art eftersatts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl lagrummets gällande lydelse ingår som exempel på
försvårande omständigheter att gärningen avsett betydande värde eller inneburit
syn­nerligen kännbar skada. Det tillgripnas värde eller den tillfogade ska-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dans slorlek kan alltså ibland få lUl följd att en gärning
som med hänsyn enbart lUl övriga omständigheter inle alls eller endast lill
viss grad kan bedömas som särskilt kvalificerad likväl rubriceras som grov
stöld. Här­vidlag föreslås ingen ändring. Mot bakgrund av såväl inträffade
föränd­ringar av penningvärdet som den allmänna ekonomiska utvecklingen,
försäkringsverksamhetens utbyggnad m. m. framhålls emellertid i pro­memorian
att del med fog kan göras gällande all kraven i fråga om objektets värde
generellt sett nu bör kunna sältas betydligt högre än som tidigare synes ha
varit fallet. Hovrätten över Skåne och Blekinge saml länsåklagaren i Hallands
län framhåller i anledning därav i sina remiss­yttranden alt begreppet
&amp;quot;betydande värde&amp;quot; i exemplifieringen för grov stöld f. n. synes
tolkas alltför rigoröst av domstolarna. Enligt hovrätten torde domstolarna
därmed ofla avse några tusen kronor. Båda instan­serna anser alt gränsen bör
sällas avseväri högre, enligt länsåklagaren ungefär vid 50 000 kr. Enligt
hovrätten bör minsl fem basbelopp enligt lagen om allmän försäkring kunna
utgöra en riktpunkt. Man förordar att dessa synpunkter markeras genom en
lagändring och föreslår all be­greppet betydande värde förstärks att avse
&amp;quot;mycket&amp;quot; betydande värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har för egen del den uppfattningen all del tillgripnas
värde, som inte säUan kan vara beroende av slumpmässiga faktorer och i varje
fall ofta ligger utanför gärningsmannens direkta planering, inte utgör något
helt ändamålsenligt kriterium när det gäller all fastställa om brottet skall
räknas som särskUt kvalificerat. Med denna utgångspunkt finner jag det vara
naturligt atl, i de fall värdet ändå måste tillmätas självstän­dig betydelse i
detta sammanhang, del verkligen bör vara fråga om vä­sentligt högre belopp än
några tusentals kronor. Mot bakgrund härav skulle det i och för sig kunna
tyckas vara motiverat att göra en ändring även på denna punkt. Uttrycket
betydande värde återfinns emellertid i flera andra lagrum i BrB såsom beiräffande
grovt bedrägeri (9 kap. 3 §) och grov förskingring (10 kap. 3 §). En ändring i
avsett hän­seende bör därför lämpligen prövas i ett större sammanhang. Det bör
dock framhållas alt tolkningen av uttrycket betydande värde i de sist­nämnda
lagrummen i regel torde avse betydligt högre belopp än vid stöld. I
överensstämmelse härmed och i linje med den ekonomiska ut­vecklingen som har
skett bör det inle finnas något hinder mot alt gränsen för vad som avses med
del i och för sig klart restriktiva uttryc­ket &amp;quot;betydande värde&amp;quot; även
utan lagändring sätts avseväri högre än som i dag normalt synes vara fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vad som anförs i promemorian ter sig också tanken
på en jus­tering av straffskalorna för stöld och grov stöld som önskvärd. Det
konstateras därvid all del bl. a. för undvikande av nuvarande tröskdef-fekter
vid gränsdragningen mellan snatteri och stöld kan ligga nära lill hands att
överväga att införa böter i straffskalan för enkel stöld. Efter­som samma
problem föreligger även i fråga om andra brottstyper ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;talas
dock att hithörande frågor lämpligen bör prövas i ett större sam­manhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del anser jag som tidigare har nämnts det angeläget att åstadkomma en
ordning som gör det möjligt att efler hand minska både antalet fribetsberövanden
och de individuella straffens längd. En juste­ring av straffskaloma kan därvid
vara en framkomlig väg. Dessa frågor bör emellertid som framhålls i promemorian
lämpligen prövas inom ra­men för en mera allmän översyn av gällande
bestämmelser. Föreva­rande reform bör dock kunna få till följd all väsentligt
färre tillgrepps­brott än f. n. hänförs tUl grov stöld och kan därigenom utgöra
etl steg i samma riktning. Som har påpekats i promemorian lorde denna reform
även kunna få viss praktisk betydelse för tillämpningen av bestämimd-serna om
internering. Erfarenheten visar all det bland det nuvarande in-temeringsklientelet
finns en tämligen stor grupp som vid återfall just gör sig skyldig tUl inbrott
av relativt okvalificerad art. Det bör kunna förut­sättas att den tendens som
redan finns alt i större utsträckning än tidi­gare underlåta åtal eller ålerintagning
i anstalt kan främjas ytterligare genom reformen. I övrigt bör frågan om inlerneringsstraffet
anstå till dess 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande (Ju
1971: 8) och åtalsrältskommillén (Ju 1970: 63) har slutfört sitt arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
bestämmelserna om rån återfinns i 8 kap. BrB. Huvudstadgan­det är upptaget i 5 §.
För rån straffas den som stjäl medelst våld å per­son eller medelst hot som
innebär trängande fara eller, sedan han har begått stöld och anträffats på bar
gärning, sätter sig med sådant våld el­ler hot till motvärn mot den som vill
återta del tillgripna. För rån straf­fas också den som med sådant våld eller
hot tvingar annan till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för
gärningsmannen och skada för den Ivungne eller någon i vars ställe denne är.
Lika med våld anses att försälta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Slrafflaliluden
för rån är fängelse från ett till sex år. För grova fall av rån finns sär­skilda
bestämmelser (6 §). Straffskalan för grovt rån omfattar fängelse i lägst fyra
och högsl tio år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om påföljden för rån är vidare bestämmelsen i 28 kap. 1 § tredje stycket BrB
av särskilt intresse. Där föreskrivs att skyddslillsyn för brott för vilket det
lindrigaste straffet är fängelse elt år eller däröver får ådömas endasi om
synnerliga skäl föreligger därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Behovet
av en ändring av gällande bestämmelser om rån har på se­nare år aktualiserats i
olika sammanhang. Den reform som därvid främst har förordats är en sänkning av slraffminimum
för rån med hänsyn lill att bestämmelsen kommit alt omfatta också mindre
allvarliga fall. En sänkning av minimum har även ansetts motiverad av behovet atl
ge domstolama större frihet att ådöma den från individualpreventiv syn­punkt
lämpligaste påföljden i fall då gärningen är av jämförelsevis lind­rig art.
Förslag av sådan innebörd har bl. a. framförts av professor Hans&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Thomstedt
i en artikel i SvJT 1968 (s. 329 ff), av brollskommissionen i betänkandet (Ds
Ju 1973: 5) Åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra den allmänna
ordningen och senast i en motion tUl 1974 års riksdag (mot. 1974: 967). I
motionen förordas vidare en omarbetning av rånstadgandets ordalydelse såvitt
gäller rånhotet i överensstämmelse med gällande praxis, nämligen att rånhot
anses föreligga även i fall då hotet inte innebär trängande fara men väl
framstår som sådant, exempel­vis när hot sker med en leksakspistol som den
hotade tror är ell rikligt skjutvapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieutskottet uttalade
i sitt belänkande med anledning av motionen (JuU 1974: 26) att man ansåg det
motiverat all de i motionen upptagna spörsmålen blev föremål för närmare
överväganden. Med hänvisning till att en översyn av bestämmelsema om bl. a. rån
då pågick inom justitie­departementet hemställde utskottet emellertid att
motionen skulle avslås. Riksdagen biföll utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den tidigare nämnda
promemorian behandlar båda dessa frågor om ändringar i beslämmelserna om rån. Såvilt
först gäller problemet med vissa mindre allvarliga fall av brottet så
konstaleras därvid alt kritiken mol konsekvensema av den nuvarande stränga slrafflaliluden
för rån är berättigad. Mot bakgrund härav förordas en lagändring som är avsedd
att öka utrymmet för ett mera nyanserat påföljdsval såvilt gäller rån­brott av
jämförelsevis mindre allvarligt slag. Av skäl som utförligt redo­visas i
promemorian föreslås den lösningen alt till 8 kap. 5 § fogas etl nytt andra siycke
av innebörd att det i fall, där etl förfarande som i och för sig faller under bestämmelsema
om rån med hänsyn till våldet, hotet eller omständighetema i övrigt är av
mindre allvarlig art, inte skall dö­mas för rån ulan för del eller de andra
brott som förfarandet innefattar, t. ex. misshandel och snatleri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissutfallet visar atl
en reform med syfte atl undanta vissa lindri­gare rånbrott från den nuvarande
straffskalan för dessa brott har starkt stöd i den allmänna uppfattningen. Även
jag ansluter mig lill de syn­punkter som i denna del anförs i promemorian och
som delas av remiss­instanserna. Även om våldstendenser bör stävjas bl. a.
genom straff­lagstiftningen framstår behovet av en slörre frihet vid straffmälningen
som påtagligt för att åstadkomma en skälig differentiering mellan nor­malfallen
rån och andra som rån betecknade broll, där våldsinslaget är relativt
obetydligt. Likaså förekommer det fall då del kan vara befogal att göra en mera
nyanserad bedömning av gämingen av hänsyn till den omständigheten att hotet
saknat all reell innebörd eller skett med rela­tivt ofarligt hjälpmedel. Vidare
kan minimistraffel för rån ibland också framstå som mindre väl avpassat till
det ekonomiska värde som det är fråga om, i synnerhet om brottet har förövats
med lindrigt våld eller ge­nom hot, som inte varit allvarligt menat. Även andra
omständigheter kan tänkas få till följd att gärningen framstår som uttryck för
en annor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lunda kriminalitet än den för vilken den stränga
straffskalan är avsedd, exempelvis i sådana tämligen vanliga fall då såväl
gärningsmannen som offret varit berusade och gärningen har föregåtts av viss
vänskaplig sam­varo dem emellan. För alt åstadkomma en större flexibilitet vid
straff-mätning i en del av nu nämnda eller andra liknande fall där omständig­heterna
är sådana alt en påföljd på fängelse i elt år eller mer framstår som alltför
sträng bör en lagändring genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
lagtekniska lösning som i detla syfte föreslås i promemorian har i allmänhet
godtagils av remissinstanserna. Två instanser förordar dock i stället en
ordning som innebär alt minimistraffel skall kunna underskri­das i fall då särskUt
förmildrande omständigheter föreligger medan någ­ra instanser menar atl en
särskild slraffskala och brottsrubricering bör införas för lindrigare fall av
rån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min del ansluter jag mig till uppfattningen i
promemorian att det är en klar fördel om broltsbenämningen rån kan förbehållas
sådana gär­ningar för vilka den gällande straffskalan är avsedd och som i det
all­männa rättsmedvetandet uppfattas som myckel allvarliga brott. Alt be­håUa
rubriceringen rån men öppna möjlighet till lägre straff än nuva­rande skala
medger för de gärningar som avses i promemorian anser jag därför inle vara en
lämplig väg. Altemativel alt införa en särskild brottsrubricering och slraffskala
för lindrigare rånbrolt framstår mol denna bakgrund som i och för sig mera
tilltalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Promemorian
visar emellertid vilka svårigheter som föreligger atl finna en adekvat brollsbeleckning
som skulle omfatta ringa slöldfall, motvärnsfall och utpressningsfall. I likhet
med riksåklagaren anser jag att de alternativ som därvid står lill buds skulle
ge verklighetsfrämmande beskrivningar eller broltsbeleckningar. Den i
promemorian valda lös­ningen har dessutom den praktiska fördelen all man i nu
avsedda fall genom all döma lill ansvar för de andra broll som förfarandet kan
inne­fatta lättare bör kunna nå fram till en enhetlig straffmälning baserad på
gällande praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsåklagaren i Hallands län och hovrätten över Skåne och
Blekinge anlägger vissa tekniska synpunkter på lagtextens utformning och anser
all det föreslagna andra stycket bör arbetas in direkt i gärningsbeskriv­ningen
för rån. Enligt länsåklagaren bör gämingsbeskrivningen därvid utformas så alt
för rån skall dömas om våldet, hotet eller värdet av det tillgripna inte är
ringa. En sådan broltsbeskrivning skulle emellertid få till följd att från
rånstadgandets tillämpningsområde endasi skulle un­dantas fall där de ingående
gärningsmomenten isolerat vore all be­döma som ringa brott, dvs. misshandel som
är atl anse som ringa resp. snalteri. Ringa hot faller redan nu utanför
bestämmelserna om rån. En sådan begränsning av undanlagels räckvidd skulle
enligt min mening alltså bli avseväri snävare än som här förutsätts och kan
därför inle godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hovrätten förordar i denna del alt i första slyckel anges
alt för rån skall dömas endast om gärningen är av allvarlig arl. En så öppen skriv­ning
skulle emellertid bl. a. få tUl följd att all vägledning för bedöm­ningen av
vilka omständigheter som bör tillmätas betydelse i samman­hanget måste sökas i
motiven lill lagändringen. Jag kan därför inle hel­ler biträda detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund
av dessa överväganden finner jag den lösning som före­slås i promemorian vara
alt föredra. I likhet med flertalet remissinstan­ser förordar jag därför atl
stadgandet om rån i 8 kap. 5 § BrB komplet­teras med ell nytt andra siycke i
enlighet med promemorieförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår härefter till frågan om utformningen av
rånhotet i lagtex­ten. I likhet med remissinstanserna anser jag att legalitetsprindpen
krä­ver att tolkningen av ett slraffbud inle bör få gå utöver dess ordalydelse
och alt skälen för en omformulering av lagtexten i aktuellt hänseende därför
framstår som starka. Genom den i promemorian förordade änd­ringen som innebär
att rånholel i lagtexten anges som etl hot som &amp;quot;för den hotade framstår
som&amp;quot; trängande fara synes man också kunna nå full överensstämmelse mellan
lagtext och praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge finner det dock mindre
lämpligt att i lagtexten ersätta uttrycket &amp;quot;innebär&amp;quot; med uttrycket
&amp;quot;för den hotade framstår som&amp;quot; (trängande fara). Som skäl anförs alt
beviskravet i målet därigenom i alltför hög grad kommer all koncentreras på vad
den hotade uppfattat under ett måhända upprört händelseförlopp och att denna be­visning
måste anses obehövlig i fall då hotet objektivt sett inneburit trängande fara,
t. ex. då det utövas med laddat skjutvapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser
denna synpunkt beaklansvärd. Särskilt då gärningen avbru­tits på försöksstadiet
kan bevisningen om rånholets inverkan på den ho­tade till följd av tvekan i
dennes berättelse komma till korta, ett resultat som inle ter sig rimligt i
fall där hotet objektivt sett inneburit trängande fara. Jag förordar därför all
det föreslagna uttrycket upptas i lagtexten som en komplettering av gällande
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar
vidare den i promemorian redovisade uppfattningen alt den sålunda föreslagna
ändringen i fråga om hotet vid rån kan företas utan moisvarande ändring i 28 §
avtalslagen och 6 kap. 1 § BrB (våldtäkt). Något absolut samband mellan dessa stadganden
och bestämmelserna om rån kan inte anses föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BrB innehåller som tidigare har nämnts en bestämmelse som
anger alt återfall i brott i vissa fall kan medföra förhöjt straff. Enligl 26
kap. 3 § kan sålunda den som har dömts till påföljd för sådant i BrB upptaget broll
som är belagt med fängelse och som, sedan domen vunnit laga kraft, på nytt
begår brott som avses i BrB och är belagt med fängelse i högst sex månader, för
återfallet dömas till fängelse i högsl två år. Är för del nya brottet stadgat
fängelse på längre lid än sex månader men högst två år kan för återfallet dömas
till fängelse i högst fyra år. Broll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
någon har begått innan han fyllt 18 år får dock inle läggas till gmnd för
straffhöjning. Detsamma gäller dom som endast föranlett bö­ter eller
disciplinstraff. Utländsk dom får tillmätas samma verkan som svensk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Aterfallsregeln
har också betydelse för tillämpningen av bestämmel­serna i 35 kap. BrB om
bortfallande av påföljd. Vid beräkning av pre­skriptionstidens längd enligl 1 §
i detla kap., vilken lid i princip avgörs av maximum i straffskalan för det
aktuella brottet, skall i de fall då be­stämmelserna i 26 kap. 3 § BrB är
tillämpliga hänsyn i stället las lill det maximum som där är föreskrivet för
återfall, oavsett om det i del en­skilda fallet finns anledning att gå utöver
den vanliga straffskalan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förarbetena tUl denna bestämmelse är syftet därmed atl öppna möjlighet till
kraftigare ingripanden mot sådana personer som genom upprepad kriminalitet
visat en tendens till asocialitet. I promemorian konstateras att detta syfle
inte längre har någon giltighel ulan tvärt om står i direkt strid med gällande kriminalpoliliska
värderingar. Mol bak­grund av del förhållandet att erfarenheten har gett belägg
för alt dom­stolarna i sin straffmälning normalt håller sig lill den nedre
delen av den aktuella straffskalan framstår det vidare som uppenbart alt dess
nuva­rande enda egentliga praktiska betydelse, nämligen för tUlämpningen av preskriptionsbestämmelserna
i 35 kap. BrB, inte heller är sakligt motive­rad. Det föreslås därför alt 26
kap. 3 § upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser har ullalat sig i tillstyrkande riktning. Jag ansluter mig tUl
den allmänna uppfattningen atl ålerfallsbestämmdsen, som i praktiken redan
torde ha förlorat all betydelse, bör slopas. Lag­ändringen bör uppfattas som
ytterligare en markering av den kriminal­politiska inriktning som jag tidigare
förordat, nämligen all söka inte bara minska användningen av frihelsberövande
påföljder ulan även i görligaste mån avkorta längden av de fribetsberövanden
som ändå anses oundvikliga. Förslaget föranleder också en följdändring i lagen
(1964: 163) om införande av brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När domslol meddelar
villkorlig dom eller dömer lill skyddstillsyn kan den för samma brott även
utdöma dagsböter, vare sig böter är före­skrivna för brottet eller inle.
Förutsättningen härför är all det är påkal­lat för den tUltalades
tillrättaförande eller av hänsyn till allmän laglyd­nad (27 kap. 2 § resp. 28
kap. 2 § BrB). Denna påföljdskombination förekommer ofta i praxis, särskilt i
fall då brottsligheten omfattar gär­ningar vid vUka allmänprevenliva synpunkter
gör sig starkt gällande, t. ex. våldsbrott och trafikbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fall då den dömde sedermera övertygas om att vara skyldig lUl an­nat brott som
har begåtts innan den villkorliga domen eller skyddstillsy­nen har upphört, kan
rätten enligt 34 kap. 1 § BrB med iakttagande av vad som är närmare föreskrivet
efter omständigheterna (34 kap. 5—6 §§) välja mellan tre altemativ i fråga om
påföljdsbestämningen. Den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
sålunda i 1. förordna att den villkorliga domen eller domen på skyddslUlsyn
skall avse också det andra brottet, 2. döma särskilt lill på­följd för detta
brott eller 3. undanröja den villkorliga domen eller do­men på skyddstillsyn
och för hela den samlade brottsligheten döma till påföljd av annan art, i
praktiken vanligen frihetsstraff. Är den tidigare ådömda påföljden villkorlig
dom, kan förordnande enligt alternativ 1 meddelas endast beträffande brott som
begåtts före prövotidens början. Vid tillämpning av alternativ 1 eller 2 beiräffande
den som tidigare har erhållit villkorlig dom eller dömts till skyddstillsyn kan
rätten under olika föratsättningar också besluta om varning, meddela särskild
före­skrift eller förlänga prövotiden. Är den tidigare ådömda påföljden skyddstillsyn,
kan rätten vidare besluta att den dömde skall undergå be­handling i anstalt
enligt 28 kap. 3 § BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillämpas altemativ 1,
dvs. meddelas förordnande all tidigare ådömd viUkorlig dom eller skyddstillsyn
skall avse också den nytillkomna brottsligheten, saknas däremot möjlighet alt
jämte sådant förordnande döma till böter med stöd av 27 kap. 2 § eller 28 kap.
2 § BrB. Yrkande om sådan ändring i BrB atl domslol får möjlighet all kombinera
förord­nandet om fortsatt skyddstiUsyn eller villkorlig dom med dagsböter har senast
framförts i en motion till 1974 års riksdag. Samtliga remissinstan­ser som
yttrat sig över motionen har uttalat sig till förmån för den före­slagna
reformen. I sitt av riksdagen godkända belänkande (JuU 1974: 20) förordade
utskottet också en ändring i BrB i enlighet med det i motionen framlagda
önskemålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även jag anser att
lagändringar bör komma till stånd i dessa hänseen­den. Under senare år har
sålunda som tidigare har nämnts frihetsstraf­fens övervägande negativa
inverkningar blivit allt mer uppenbara. Till följd härav har strävandena gått
mot en utvidgad användning av påfölj­der som innebär kriminalvård i frihet.
Detta har bl. a. tagit sig uttryck i atl domstolarna även vid återfall i brott
under prövotiden för skydds­lillsyn i stigande utsträckning blivit benägna all lillämpa
fortsalt krimi­nalvård i frihet. Den möjlighet som då står närmast lill buds är
att dom­stolen med tillämpning av 34 kap. 1 § 1 BrB förordnar att den tidigare ådömda
skyddstillsynen skall avse även den nyupptäckta brottsligheten samtidigt som i
vissa fall föreskrifter meddelas och prövotiden förlängs. Emellertid har det
därvid allt oftare upplevts som en brist atl domstolen f. n. saknar möjlighet
att kombinera den fortsatta skyddstillsynen med ett bötesstraff. En sådan
skärpning av reaktionen har inte minst upp­levts som påkallad av
allmänpreventiva skäl och ligger också i linje med de kriminalpoliliska
strävandena att ge bötessanktionen en mer fram­skjuten plats i
påföljdssystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I hög grad otUlfredsställande
är det naturligtvis om avsaknaden av den angivna kombinationsmöjligheten leder
till att den tilltalade döms till frihetsberövande påföljd trots att hans
personliga förhållanden mo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiverar
fortsatt kriminalvård i frihet. Som justitieutskottet har uttalat står en sådan
lösning i uppenbar strid med de grundtankar som präglar BrB:s rikt nyanserade
påföljdssystem och utvecklingen mol en ökad an­vändning av kriminalvård i
frihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
möjlighet att åstadkomma den skärpning av reaktionen som ett särskUt
bötesstraff innebär föreligger visserligen i den angivna situatio­nen genom att
domstolen med tiUämpning av 34 kap. 1 § 2 BrB kan döma särskilt till ny skyddstiUsyn.
Böter kan då med stöd av 28 kap. 2 § BrB för samma brott ådömas i kombination
med den nya skyddstillsy­nen. Ett sådant förfaringssätt för emellertid med sig atl
två skyddstillsy­ner delvis kommer att löpa vid sidan av varandra beträffande
en och samma person. Av flera skäl bör en sådan ordning om möjligt undvikas, och
det kan med fog hävdas att den inte skall behöva tillämpas enbart för att
möjliggöra att skyddstillsyn kombineras med böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan i detta sammanhang nämnas att om den nya brottsligheten omfattar flera
brott varav något i och för sig kan medföra bötesstraff, t. ex. olovlig körning,
domstolen kan, om särskilda skäl föreligger, med tillämpning av 34 kap. 1 § 1
och 2 jämfört med 1 kap. 6 § BrB döma till böter för detta brott och samtidigt
förordna alt tidigare ådömd skydds­tillsyn skall omfatta den övriga
brottsligheten. Denna situation är dock så jämförelsevis speciell att den inte
kan åberopas som ett skäl mol den föreslagna reformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrand av det anförda talar starka skäl för att genomföra den ändringen i BrB:s
bestämmelser om sammanträffande av brott atl möj­lighet öppnas för domstol att
kombinera ett förordnande enligt 34 kap. 1 § 1 BrB om fortsatt skyddstillsyn
med bötesstraff. I likhet med vad som är fallet enligt 28 kap. 2 § BrB bör som
förutsättning för ådöman-det av bötesstraff i sådant fall föreskrivas atl det
är påkallat för den till­talades tUlrättaförande eller av hänsyn till allmän
laglydnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag har anfört i fråga om skyddstillsyn gör sig i viss mån gäl­lande också när
det gäller villkorlig dom. Med hänsyn till atl vid villkor­lig dom förordnande
enligt 34 kap. 1 § 1 BrB får meddelas endast be­träffande brott som har begåtts
före prövotidens början lorde dock fråga om meddelande av sådant förordnande
uppkomma endast i un­dantagsfall. Detta utesluter emellertid inle att det
ibland kan framstå som motiverat att kunna kombinera förordnandet med elt
bötesstraff. Även för förordnande som nu sagts bör därför den angivna kombina­tionsmöjligheten
införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
centrala bestämmelsema om hur påföljd skall bestämmas när den som tidigare
dömts till påföljd finnes ha begått annat brott är som jag förut nämnt intagna
i 34 kap. 1 § BrB. De kompletterande föreskrif­terna för tillämpningen av de i
1 § upptagna olika alternativen rörande påföljdsbestänmingen ges i 5 och 6 §§
för de fall då den tidigare påfölj­den är villkorlig dom eller skyddslUlsyn.
Lämpligen bör de lagbestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melser
som krävs för att genomföra den i detta lagstiftningsärende för­ordade
ändringen få sin plats i dessa sistnämnda två paragrafer. Beträf­fande
villkorlig dom bör sålunda i ett nytt andra siycke av 5 § anges alt, om
förordnande meddelas enligt 1 § 1, rätlen får, om det finnes påkallat för den tUltalades
tillrättaförande eller av hänsyn till allmän laglydnad, även döma tUl
dagsböter, högst etthundratjugo, vare sig böter är före­skrivna för brottet
eller inte. 1 fråga om skyddstillsyn bör en bestäm­melse av motsvarande
innehåll tas in som ett första stycke av 6 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande bestämmelser
innebär att böter som enligt 27 kap. 2 § eller 28 kap. 2 § BrB ådömts jämte
villkorlig dom eller skyddstillsyn inte bortfaller om den vUlkorliga domen
eller skyddstUlsynen sedermera un­danröjs. Om den förordade lagändringen
genomförs, bör detsamma självfallet gälla även böter som ådömts enligt 34 kap.
5 eller 6 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om den som undergår
skyddstillsyn allvarligt åsidosätter sina åliggan­den utan atl begå nytt brotl,
kan rätten enligt 28 kap. 9 § jämfört med 8 § BrB under viss förutsättning
undanröja skyddstiUsynen och bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall
skälig hänsyn tas till vad den dömde har undergått till följd av domen på skyddslUlsyn
samt till böter som enligt 2 § ådömts jämte skyddstillsynen. Fängelse kan då ådömas
på kortare tid än som är stadgat för brottet. Vad som sagts nu skall en­ligt 34
kap. 6 § nuvarande andra stycket också gälla om rätten vid lagfö­ring för ny
brottslighet undanröjer skyddslillsynen och dömer lill fäng­else med
tillämpning av 34 kap. 1 § 3. Införs den här förordade möjlig­heten att
kombinera fortsatt skyddstillsyn med bötesstraff, bör vid till­lämpningen i
angivna fall av såväl 28 kap. 9 § som 34 kap. 6 § jämfört med 1 § 3 framgå att
hänsyn naturligen skall tas också till böter som har ådömts jämte förordnande enligl
34 kap. 1 § 1. För att detta skall komma till klart uttryck bör 28 kap. 9 §
kompletteras med en föreskrift som anger detta. Föreskriften kommer genom
hänvisning lill 28 kap. 9 § från 34 kap. 6 § alt gälla även vid tUlämpning av
sistnämnda paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även i fall då rätten med
tillämpning av 27 kap. 6 § BrB undanröjer villkorlig dom på grund av att den
dömde misskött sig utan atl ha begått nytt brott, skall enligt samma paragraf
vid påföljdens bestämmande skä­lig hänsyn tas till böter som jämlikt 2 § ådömts
jämte den villkorliga do­men. Efter ett genomförande av den förordade
lagändringen bör i an­givna fall — på samma sätt som nyss anförts i fråga om skyddslillsyn
— hänsyn tas också till böter som vid villkorlig dom ådömts jämte förord­nande enligl
34 kap. 1 § 1. En bestämmelse härom bör tas in i 27 kap. 6§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 38 kap. 6 § BrB bör
göras en redaktionell ändring för att klargöra att vad här sägs om underrätts
sammansättning vid avgörande i fråga om åtgärd enligt 34 kap. 5 och 6 §§ inte
skall avse ådömande av bötes­straff enligt sistnämnda paragrafer. Rättens domförhet
i sådant fall föl­jer de allmänna reglema i rättegångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   Upprättade
lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upp­rättats
förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964: 163) om införande av
brottsbalken. Förslagen bör fogas tUl regeringsprotokollet i detta ärende som
bilaga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964: 163) om införande av
brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8   Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enUghet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ds Ju
1974: 20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:60.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemoria
om grov stöld och rån samt återfall i brott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1975/76. 1 saml Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning   ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förmögenhetsbrotten — historisk översikt ............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grov stöld    .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1                                                                  Gällande
rätt      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftning och förarbeten  .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rättspraxis   ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nordisk rätt    ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2                                                                  Undersökningar
och reformförslag        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grönvalls rapport  .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Thomstedts promemoria    ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3                                                                  Överväganden
och förslag till åtgärder &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 Rån    ............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1                                                                  GäUande
rätt     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftning och förarbeten  .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rättspraxis   ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statistiska uppgifter m. m........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nordisk rätt    ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2                                                                  Reformförslag  
  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Strafflatiluden   ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rånhotet   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3                                                                  Överväganden
och förslag       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 Återfall............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftning och förarbeten............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbalken   ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden och förslag   ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till Lag om ändring i brottsbalken.................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de senasie åren har en övergripande kriminalpolitisk debatt förts i den aUmätma
samhällsdebatten. Det har därvid bl. a. framhåUits att kriminalpoUtiken
fortlöpande måste anpassas tUl brottslighetens in­riktning och omfattning och
till de förändringar i samhällsförhållandena som påverkar mätmiskornas sociala
anpassning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strafflagstiftningen utgör
grunden för kriminalpoUtiken. Det krimina­liserade området är avsett att spegla
samhäUets värderingar av skilda av­vikande beteenden. Värderingarna ändras i
takt med samhällsutveck­lingen. Förändringar och kompletteringar av
strafflagstiftningen utgör därför nödvändiga inslag i det kriminalpolitiska
utvecklingsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den 1 juli 1974 tiUkom en
ny myndighet under Kungl. Maj:l, Brotts­förebyggande rådet (BRÅ). BRÄ är ett
samordnande och rådgivande organ som skall söka komma tiU rätta med
brottsligheten på bred front. BRÄ började sitt arbete i form av en kommitté redan
den 1 juli 1973 (Ju 1973: 14). En särskild arbetsgmpp under BRÄ har ägnat sig
åt kri­minalpolitiska frågor. Gruppen överlämnade i maj 1974 sin första rap­port
(BRÄ 1974: 3 KriminalpoUtiskt utvecklingsarbete). Enligt gruppens mening bör en
översyn av strafflagstiftningen företas. Gruppen avvisar dock tanken på en
generell straffrättsreform. Inte minst praktiska skäl talar enligt gmppens
mening i stäUet för att man inom ramen för nuva­rande system planerar och tar
initiativ till olika reformer som uttrycker en förändrad syn på kriminaliteten
och samhällets sanktionsordning. Gruppen förordar sålunda att man inriktar
straffrättsöversynen på vissa prioriterade områden och nämner i detta
sammanhang bl. a. förmögen­hetsbrotten. BRÄ har sedermera givit gruppen i
uppdrag atl ytterligare undersöka förutsättningarna för de förslag tiU
reformåtgärder som så­lunda nämnts i gruppens första rapport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I den allmänna debatten om
förmögenhetsbrotten har under senare år ett särskilt intresse knutils tUl
gällande bestämmelser om grov stöld och rån. Såvitt gäller stöldbrottet har det
därvid bl. a. framförts kritik mot det förhåUandet att tUlgrepp genom inbrott
nästan undantagslöst be­döms som grov stöld. Härigenom skuUe en aUmän
straffskärpning ha kommit tiU stånd som inle var åsyftad vid brottsbalkens (BrB:s)
tUl­komst. I fråga om rån har kritiken främst tagit fasta på den omständig­heten
att minimistraffel för rån är fängelse ett år trots att lagrummet kommit att
omfatta även förhållandevis lindriga gärningar. Man har även ifrågasatt om
rånstadgandets ordalydelse täcker den situationen att hot sker med helt
ofarligt vapen t. ex. en leksakspistol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det kriminalpolitiska
utvecklingsarbetet har imder senare tid i allt större utsträckning inriktats på
att minska användningen av frihetsberö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vande
påföljder och att ersätta dem med individuellt avpassade påfölj­der som innebär
kriminalvård i frihet. Syftet är att därigenom främja den dömdes personlighetsutveckling
och sociala anpassning. I linje med denna utveckling finns också önskemål om
att i görUgaste mån söka av­korta längden av de fribetsberövanden som ändå
anses påkaUade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av nu nämnda förhållanden framstår det som angelä­get att utan avbidan
på en mera samlad översyn av BrB:s regler om för­mögenhetsbrotten ta upp frågan
om behovet av partiella lagändringar såvitt gäller grov stöld och rån. Det är
också motiverat att samtidigt överväga om nuvarande bestämmelse i BrB om
förhöjt straff vid återfall i brott står i överensstämmelse med gällande
kriminalpolitiska uppfatt­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Förmögenhetsbrotten — historisk översikt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vår
centrala straffrättsUga lagstiftning fram till år 1965 var 1864 års strafflag
(SL).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
början av 1900-talet planerades en aUmän strafflagsreform. Omfat­tande
förarbeten till en sådan reform utfördes av professor Johan C. W. Thyrén. År
1916 tUlsattes strafflagskommissionen, som år 1923 avgav etl förslag till
strafflag, allmänna delen (SOU 1923: 9).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1934 upprättades inom justitiedepartementet en promemoria an­gående frågan om
fortsatt arbete på en strafflagsreform. I promemorian uttalades alt arbetet
skulle ske i etapper och så småningom sammanföras lill ett enhetligt lagverk.
Därigenom kunde arbetet i första hand inriktas på områden där mera trängande
reformbehov förelåg. Dit hörde förmö­genhetsbrolten och arbetet borde därför tUl
en början inriktas på dessa. Departementschefen biträdde i yttrande till
statsrådsprotokollet 1937 åsikten att den avsedda strafflagsrevisionen borde
genomföras successivt och främst inriktas på förmögenhetsbrotten. För att
utföra detla arbete tillsattes straffrättskommittén samma år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
1940 avgav straffrällskommitlén belänkande med förslag till lag­stiftning om förmögenhetsbrott
(SOU 1940: 20). Kommittén föreslog atl i lagen skulle införas beskrivningar som
närmare angav de skilda brotts-begreppens innebörd. För att göra dessa begrepp
lättillgängliga hade brottsbeskrivningarna gjorts kortfattade. Man hade försökt
att genom själva uppställningen och den systematiska grapperingen av lagstadgan-dena
ge vägledning för bedömande av lagens anda och mening vilket in­nebar att man
kunnat avstå från att söka lösa alla gränsfaU genom ut­tryckliga föreskrifter i
lagtexten. För att göra brottsbegreppen lättbe­gripliga hade varje brott vidare
givits sin särskilda benämning. Enligt kommitténs uppfattning lade aUmänheten
större vikt vid brottets rabri-cering än vid det ådömda straffet. I betänkandet
framhölls också att be­tydelsen av att brottet i domen angavs till namnet blev
större i den mån&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utvecklingen
skulle leda tiU att de tidsbestämda straffen kom att ersättas av påföljder som vUlkorlig
dom utan i förväg bestämt straff. EnUgt kommitléförslaget sammanfördes
bestämmelserna om stöld, rån, åver­kan och egenmäktigt förfarande tiU ett
kapitel (20 kap.). Kommitténs förslag innebar vidare en genomgående uppdelning
av de viktigaste för­mögenhetsbrotten i tre skilda svårhetsgrader. För det
centrala tillgrepps­brottet betydde detta en uppdelning på snatteri, stöld och
grov stöld var­jämte för vissa specialfall av stöld gavs särskUda regler om bodräkl.
Vid bedömning av till vilken brottsgrad ett brott borde hänföras skulle enligt förslaget
hänsyn tas tUl samtliga omständigheter vid brottet. Omständig­heter som rörde brottsUngens
person skulle däremot inte komma i be­traktande i detta hänseende utom vad gäUde
återfall. Straffet för de i grader indelade förmögenhetsbrotten skulle nämligen
vid återfall utmä­tas efter skalan för närmast strängare grad av samma brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefen
uttalade i prop. (1942: 4) bl. a. att förslaget i stort sett syntes väl ägnat
att råda bot för de brister som vidlådde gäl­lande rätt. Straffskalorna hade
gjorts tämligen vida, vilket medförde den fördelen, alt domstolarna vid
straffmätningen kunde ta hänsyn till det särskilda fallels beskaffenhet. Alt
ett stort antal brotl delats upp i gra­der alltefter brottets grovhet fann departementschefen
lämpligt såsom ägnat att anpassa det straffrättsliga bedömandet och i viss
utsträckning även de särskilda brottens benämning efter den aUmänna
uppfattningen inom samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffrättskommitténs
förslag antogs med smärre justeringar av riks­dagen år 1942. Därigenom erhöU
brotten stöld, grov stöld och rån i hu­vudsak sin nuvarande utformning. Är 1945
fick straffrättskommittén i uppdrag att söka åstadkomma en ny strafflag eller
brottsbalk. Kommit­tén avgav etl förslag lill brottsbalk år 1953 (SOU 1953:
14). Förslaget antogs av riksdagen år 1962. I fråga om stöld, grov stöld och
rån inne­bar BrB ingen saklig ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Grov stöld 3.1 GäUande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.1
Lagstiftning och förarbeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 SL
fanns som tidigare nämnts efter år 1942 stöldbrotten upptagna i 20 kap. För
stöld dömdes den som olovligen tog vad annan tillhörde med uppsåt att tillägna
sig det, när tillgreppet innebar skada. Straffet var straffarbete i högst två
år eller fängelse (1 §). I 2 och 3 §§ stadgades ansvar för snatteri och bodräkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kapitlet
innehöll också en strängare straffbestämmelse med beteck­ningen grov stöld (4 §).
I stället för det dittills tiUämpade systemet med ett antal uppräknade
kvalifikationer som alltid skuUe leda tUl att ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brott
bedömdes som grovt stadgades, att för grov stöld skulle dömas då stöld eller bodräkl
med hänsyn tiU samthga omständigheter vid brottet var att anse som grov. Till
ledning för bedömningen innehöU paragrafen en samling exempel på grova fall.
Som exempel angavs att gärningen var av särskUt farlig beskaffenhet — inbrott, fickstöld,
medförande av vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel — eller att
brottet av­såg betydande värde eUer innebar synnerligen kännbar skada. I
motiven framhölls att det varken var nödvändigt att i de angivna exempelfallen
alltid döma för grov stöld eUer uteslutet att till grov stöld hänföra andra fall
än dessa. Straffet angavs tUl straffarbete i högst sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till BrB innebar ingen saklig ändring i fråga om rekvisiten för grov stöld.
Däremot föreslogs en höjning av straffminimum till fri­hetsstraff i lägst sex
månader i överensstämmelse med vad som enligt förslaget skulle gäUa även för
vissa andra grova förmögenhetsbrott näm­ligen grovt bedrägeri, grov
förskingring, grov trolöshet mot huvudman och grov oredlighet mot borgenärer.
För aUa dessa brott stadgades tidi­gare elt minimistraff på straffarbete i en
månad eller fängelse i två må­nader. Enligt straffrättskommitténs i detta
sammanhang uttalade mening borde en gärning som kunde hänföras till någon av
nyss nämnda brotts­typer i regel inle rubriceras som grov om omständigheterna
vid brottet var sådana att frihetsstraff under kortare tid än sex månader borde
följa på gärningen. I rättsskipningen hade emellertid, enligt vad kommittén
fortsättningsvis anförde, yppats en benägenhet att rubricera brotten som grova
så snart någon omständighet förelåg som enligt de i lagbestäm­melserna angivna
exemplen typiskt sett borde föranleda till sådant bedö­mande, även om det aklueUa
brottet med hänsyn tUl samtliga omstän­digheter ingalunda kunde anses som grovt
och straffet följaktligen inte borde sättas högre än tUl några månaders
straffarbete. För att motverka en sådan lagtillämpning, varigenom
brottsbenämningarna enligt komil-tén miste sitt värde som uttryck för brottets svårhetsgrad,
föreslog kom­mittén att straffminimum för de grova brotten sattes till fängelse
i sex månader. Om domstolen ansåg att lägre straff än fängelse i sex månader
borde följa på brottet skulle aUtså stadgandet om grovt brott i regel inte tillämpas.
Någon gång kunde möjligen omständigheterna vara sådana alt brottet borde mbriceras
som grovt fastän man ansåg att lägre straff än fängelse i sex månader borde
utdömas. För dessa undanlagsfall borde enligt kommitténs mening de allmänna bestämmelsema
om straffned-sättning kunna bli tUlämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen av förslaget tUl BrB föranledde höjningen av straffminimum
för vissa grova brott en del erinringar. Föreningen Sveri­ges sladsdomare
instämde i kommitténs kritik av den dittillsvarande lag­tillämpningen och
delade även kommitténs uppfattning att de aktuella gärningarna i regel inte
borde rubriceras som grova i fall då ett frihets­straff på kortare tid än sex
månader ansågs motiverat. Även om kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mittens
förslag sålunda endast syftade tUl en ändrad praxis i fråga om brottsrubriceringen
förelåg emeUertid risk för att den föreslagna höj­ningen av straffminimum
skulle leda tiU en förlängning av strafftiden. Dessa farhågor gällde särskilt
stöld- och bedrägeribrotten, där en tämli­gen fast praxis utbUdals i fråga om
gränsen mellan grova och icke grova brott. Föreningen ifrågasatte därför om
inte en omarbetning av beskriv­ningarna på de grova brotten var nödvändig för
att syftet med kommit­téns förslag skulle kunna nås utan att man samtidigt fick
en förlängning av strafftiderna. Stockholms rådhusrätt konstaterade bl. a. all
dess praxis på förevarande område innebar alt tillgrepp som förövats medelst in­brott
betecknades som grov stöld om gärningen inte avsåg ringa värde och inte heUer
på grund av övriga omständigheter borde uteslutas från den grova brottsbeleckningen.
Denna praxis hade sin grund i de exem­pel som angavs i lagrummet. De utmätta
frihetsstraffens längd stannade inte säUan under sex månader vid enstaka brottsUghelen.
1 jämförelse härmed innebar de av kommittén föreslagna straffskaloma en skärp­ning.
Om det inte var avsett att beteckningen grovl brott skulle användas i de
angivna exempelfallen syntes en ändring av exemplifieringen vara påkaUad. I
samma riktning uttalade sig hovrätten för Övre Norrland och rådhusrätten i
Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även Advokatsamfundet
anslöt sig till den sålunda framförda kriti­ken. Samfimdet underströk bl. a.
att felet med de gällande bestämmel­serna om straff för grovt brott inte var
att minimistraffel var för lågt utan att lagtextens formulering fått till följd
att exemplen missförstods och uppfattades som exempel på grova brotl. För alt
motarbeta en så­dan felaktig laglillämpning låg det därför närmast till hands
all ändra formuleringen så att riskerna för missförstånd såvitt möjligt
undanröj­des. T. f. landsfogden i Norrbottens län uttalade vissa betänkligheter
mot den föreslagna ändringen eflersom den kunde medföra all domsto­larna inför
utsikten alt behöva döma ut ett såsom alltför strängt betrak­tat frihetsstraff
skulle kunna bli benägna att rubricera även i och för sig grov brottslighet som
normalbrott. Landsfogden i Malmöhus län fann inte något att erinra mot
förslaget med hänsyn tUl den alltför stora mild­het många domstolar visat i mål
av ifrågavarande slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De farhågor som uttalats
för att den föreslagna ändringen skulle med­föra en inte åsyftad utveckUng i
ena eller andra riktningen delades inte av Svea hovrätt, som framhöll att
ändringen syntes stå i överensstäm­melse med den tankegång som låg till grund
för gradindelningen av för­mögenhetsbrolten. Det fanns enligt hovrättens mening
inte heller anled­ning befara att den föreslagna strafflatituden skidle komma
att medföra någon omotiverad inverkan på straffmätningen i skärpande riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1958 års lagrådsremiss med förslag lill brottsbalk anförde departe­mentschefen
i denna del bl. a. följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med kommitténs förslag har minimum för den
grova typen av vissa förmögenhetsbrott, däribland grov stöld, höjts från
frihetsstraff i två månader till sex månader. Denna ändring innebär en
förskjutning av gränsen mellan normalformen och den grova formen av brottet,
och syftet är alltså icke atl åstadkomma en allmän straffskärpning vid ifrå­gavarande
brott. Jag vill i detla sammanhang erinra om all rubrice­ringen alllid skall
ske med hänsyn lagen till samtliga vid brottet förelig­gande omständigheter. De
i vissa brottsbeskrivningar angivna exemplen på omständigheter, som skall
särskilt beaktas vid bedömande huruvida ett brott är grovl, är sålunda varken
uttömmande eller i och för sig av­görande. Även om exempelvis ett olovligt
tillgrepp har skett medelst in­brott, kan del därför med hänsyn liU
omständigheterna i övrigt bli alt bedöma såsom stöld och icke som grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrummet avseende grov stöld, såvitt gäller dess allmänna
utform­ning, bibehölls i oförändrat skick i propositionen (1962: 10) med
förslag till brottsbalk. Proposilionen antogs år 1962 av riksdagen utan ändring
i hithörande delar. 1 förhållande till motsvarande bestämmelse i SL efler den
år 1942 genomförda reformen kom sålunda den nya bestämmelsen att skilja sig
endast i fråga om strafflatituden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I BrB finns slöldbrolten upptagna i 8 kap. För stöld
straffas den som olovligen lar vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig
det, om till­greppet innebär skada. Straffet är fängelse i högst två år (1 §).
Följande två paragrafer behandlar de lindrigare brotten snatteri (2 §) och bodräkl
(3 §). Beslämmelserna om grov stöld återfinns i 4 § och har följande ly­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är brott som i 1 eller 3 § sägs alt anse som grovl, skall
för grov stöld dömas till fängelse, lägst sex månader och högsl sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid bedömande huruvida brottet är grovl skall särskilt
beaktas, om del förövats medelst inbrott eller avsett sak som någon bar på sig,
om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt
hjälpmedel eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig arl, avsett
betydande värde eUer inneburit synnerligen kännbar skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De såsom exempel anförda kvaUfikalionsgrunderna tar sikte
både på handlingen som sådan och det tillgripna objektet. Att de exempel som
berör själva handlingen nämns först avses klargöra all sättet för gär­ningens
förövande främst bör vara avgörande. Är detta kvalificerat blir brottet i regel
grov stöld, även om det tillgripnas värde är ringa eller andra omständigheter
som hänför sig lill det tillgripna objektet talar i motsatt riktning (SOU 1940:
20 s. 105).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det praktiskt mest betydelsefulla fallet av grov stöld är
det då till­greppet sker medelst inbrott. Lagen innehåller inte någon närmare
be­stämning av begreppet inbrott. En sådan bestämning har inte ansetts
nödvändig eftersom det här bara är fråga om ett exempel på alla förhål­landen
som kan medföra atl en gäming skall hänföras till den aktuella svårhetsgraden.
Oavsett om det i ett enskUt fall är fråga om ett typiskt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inbrott
eller bara ett inbrotlsliknande förfarande är det sålimda me­ningen att domstolen
bör pröva om brottet efter omständigheterna skall anses som grovt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ytterligare exempel på omständighet som kan föranleda att etl tillgrepp skall
betecknas som grov stöld anges i lagen att gärningen avser sak som någon bär på
sig. Bakom detta exempel hgger bl. a. uppfatt­ningen att en fickstöld vanligen
ådagalägger såväl brottslig förelagsam-het som genom övning vunnen skicklighet
och därför åt särskilt farlig. Exemplet tar emellertid även sikte på tUlgrepp
av eller ur handväskor i den bestulnes omedelbara vård. Enligt motiven bör
däremot tiUgrepp från sovande eller höggradigt berusade personer inte alltid
bedömas lika strängt. Inte heller bör varje handrån eller s. k. snappning,
alltså alt ta något ur den bestulnes hand, anses som grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stöld
kan vidare enligt de angivna exemplen vara att anse som grov på grund av att
gärningsmannen var försedd med vapen, sprängämne el­ler dylikt hjälpmedel.
Hjälpmedlet behöver varken ha använts eller ens visats. Det räcker sålunda att
gärningsmannen medfört hjälpmedlet i syfte alt eventuellt använda det vid
stölden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en komplettering av de exempel som avser att markera ell kvali­ficerat
tillvägagångssätt anges att gärningen eljest är av särskilt farlig art. Av
motiven framgår alt man här har tänkt bl. a. på fall då gärnings­mannen använt
lindrigare skräckmedel eller hot än råntvång. Som sär­skilt farliga bör enligt
motiven vidare anses dels vissa inbrotlsliknande förfaranden och dels fall då
gärningsmannen försett sig med särskilda tekniska hjälpmedel för att genomföra
en mera organiserad brottslighet t. ex. bil eller motorbåt. I detta sammanhang
konstateras vidare att en enstaka stöld som ingår som ett led i en organiserad
brottslig verksam­het i vissa fall bör betecknas som grov även om inget tekniskt
hjälpme­del använts. Skälet till att denna sistnämnda situation inte är
särskilt omnämnd i lagtexten är enligt motiven bl. a. svårigheten att närmare ange
måttet av viss organisation eller yrkesmässighet. Även i fall då gär­ningsmannen
är helt ensam och utan hjälpmedel anses en stöld kunna böra bedömas som
särskilt farlig nämligen om gärningen ger prov på större förslagenhet eller
brottslig företagsamhet. Sådana omständigheter har emellertid inte ansetts vara
av så praktisk betydelse att de bör sär­skilt omnämnas i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
tillgreppsobjektet som sådant har som tidigare nämnts ansetts böra tillmätas
viss betydelse för bedömningen om en stöld skall anses som grov. I lagtexten
nämns här som exempel att brottet avser bety­dande värde eller innebär synnerligen
kännbar skada. Hänsyn skall så­lunda kunna las både lill det tillgripnas
faktiska värde och dess sär­skilda betydelse för ägaren. Är det tillgripnas
värde av särskild betydelse från allmän synpunkt bör detta beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
innebär den i förevarande lagram intagna ex-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;emplifieringen,
att grov stöld förehgger om själva gämingen ådagalägger särskUd
yrkesskicklighet, t. ex. fick- eller inbrottsstöld, eller i övrigt är av
yrkesmässig typ, exempelvis ingår i en organiserad verksamhet. När
gärningsmannen ger prov på särskUt brottsUg företagsamhet genom att övervinna
yttre hinder föreligger också grov stöld. Ett synnerligen vär-defuUt tiUgreppsobjekt
skaU vidare tUlmätas självständig betydelse som kvalifikationsgrund. Även om en
stöld inte kan betecknas som grov en­bart med hänsyn tUl sättet den förövats på
eller på grund av det tillgrip­nas beskaffenhet kan dock försvårande
omständigheter vid brottet i båda dessa hänseenden föranleda alt stölden bör
bedömas som grov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.2
Rättspraxis&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
genomgång av rättspraxis med utgångspunkt från de i lagtexten angivna
omständigheter som skall särskilt beaktas vid bedömningen av om ett stöldbrott
skall anses som grovt visar till en början all inbrotts­stöld oftast bedöms som
grov stöld. Högsta domstolen (HD) har dock i två refererade rättsfaU bedömt
inbrottsstölder som stöld. 1 NJA 1944 s. 447 ändrade HD rubriceringen grov
stöld tiU stöld då inbrott skett i en låst garderob och avsett böcker till ett
värde av 2 kr 50 öre. I NJA 1970 s. 493 ändrade HD likaledes rubriceringen till
stöld i ett faU där tUlgrep-pet skett genom inbrott i en servering och avsett
öl och matvaror till etl värde av 150 kr. I domskälen angavs därvid att
stölden, trots all den förövats medelst inbrott, med hänsyn främst tUl
beskaffenheten och vär­det av det tillgripna samt det förhållandet att avsikten
inle varit att till­gripa annat, inte borde bedömas som grov stöld. En ledamot
var skiljak­tig och ville döma för grov stöld med hänsyn tUl att stölden skett
natte­tid medelst inbrott i en låst byggnad på en obevakad, inhägnad och låst
byggarbetsplats samt att deltagarna i brottet handlat efter föregående samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
intresse i detta sammanhang är vidare rättsfallet NJA 1965 s. 251 i vilket HD
bedömt tillgrepp av en radio, en räknemaskin och en rock, sammanlagt värda
1.450 kr, genom inbrott på ett kontor som grov stöld trots att brottet begicks
slumpmässigt av en berusad person. I domskälen angavs därvid alt fastigheten inle
inrymde bostadslägenheter ulan endasi affärs- och kontorslokaler men att
brottet Ukväl måste anses som grovt med hänsyn tiU att det förövats nattetid
medelst inbrott i en fastighet som under natten lämnas obevakad och avsåg ej
obetydligt värde. Straf­fet fastställdes till fängelse åtta månader. Ett juslitieråd
var av skUjaktig mening och ville med beaktande av samtliga omständigheter vid
brottet döma för stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HD:s
bedömning i det nyssnämnda rättsfallet har kommenterats i en artikel av Folke
Höljer (SvJT 1967 s. 303 ff.). Höljer diskuterar där hu­mvida HD:s bedömning
kan ha grundals på andra särskilda kvalifika­tionsmoment än inbrottet. Vad då
särskilt angår den omständigheten att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gärningen
förövats nattetid hänvisas bl. a. tUl straffrättskommitténs ut­talande (SOU
1940: 20 s. 104) att det inte kan uppställas som allmän re­gd att stöld
nattetid i bebott hus efler olovligt inträngande eller undan­gömmande medför
alt brottet alltid bör anses som grovt. Enligt Höljer borde sålunda det
förhållandet att inbrottet skett nattelid ha än mindre relevans i fall då
stölden förövats i ett obebott hus. Vad gäller den om­ständigheten att huset
var obevakat hänvisar Höljer också till straffrätts­kommittén, som uttalat alt
ingalunda alla stölder borde anses som grova bara på den grund att föremålet
måste lämnas utan stängsel eller tillsyn utan att hänsyn här måste tas även
till vad som tiUgrips, dess värde och betydelse från allmän synpunkt eller för
ägaren (SOU 1940: 20 s. 108). Höljer tUlbakavisar tanken på att någon större
skydds-löshet förelegat hos objektet i förevarande fall än vad som i allmänhet
gäller beiräffande fasligheter. Höljer drar därför den slutsatsen att någ­ra
särskilda kvalifikationsmoment utöver inbrottet inte förelegal. Höl­jer gör
slutligen det antagandet atl normalstraffet för motsvarande in­brottsstöld före
brottsbalken utgjort A—6 månaders straffarbete och alt brottet alltså inle bort
bedömas som grovt med hänsyn tUl motiven för höjningen av slraffminimum för
grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland senare refererade
rättsfall finns ylterligare ett i vilket HD be­dömt tillgrepp genom inbrott som
grov stöld (NJA 1970 s. 353). Det var här fråga om inbrott i sommarstugor.
Tillgreppsvärdet understeg vid varje tillfälle 500 kr. HD anförde alt
tillgreppen förövats genom inbrott samt gällt lokaler som av praktiskt
tvingande skäl varit utan tillsyn och i vilka kunnat påräknas att det fanns
någorlunda värdefull och för till­grepp lämpad egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang finns
också anledning att fästa uppmärksamhet på HD:s motivering i notisfallet NJA
1969 B 22. HD ändrade där rubri­ceringen av tillgrepp av diverse biltillbehör
ur en bil i en verkstadslokal nattetid från grov stöld till stöld med följande
motivering: I målet kan icke anses styrkt att gärningen förövats medelst
inbrott. Varken vad i målet utretts ang. värdet av de tiUgripna föremålen, vUket
av RÄ icke påståtts vara högre än 1.000 kr., eller av Hovr:n i övrigt anförda
om­ständigheter eller vad eljest i målet förekommit medför att brottet är att
anse som grovt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från hovrätterna finns
några rättsfaU refererade där stöld medelst in­brott bedömts som enkel stöld. I
SvJT 1946 rf s. 32 gällde tiUgreppet syllflaskor till ett värde av nio kr.
Inbrottet hade skett genom att en märla i en källardörr brutits bort. Försök
att bryta upp en parkeringsau­tomat ansågs i SvJT 1970 rf s. 14 som försök till
stöld. EnUgt etl annal rättsfall samma år, rf s. 57, bedömdes ett efter inbrott
i en lagerlokal företaget tillgrepp av en skrivmaskin, värd 300 kr, endast som
stöld. In­brottet hade här gjorts utan noggrannare planering och med enkla
medel. Inte heller framgick det att gärningsmannen kunnat räkna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
finna egendom av betydande värde i lokalerna. I ett annat fall som avgjorts av
hovrätt har slutligen försök tUl tUlgrepp genom inbrott i en livsmedelsaffär
ansetts vara försök tiU enkel stöld enär anledning sakna­des att anta att
gärningsmannen i affären kunnat komma över egendom liU ett betydande värde (SvJT
1971 rf s. 17).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
exempel på andra förhållanden som särskilt bör beaktas vid bedömningen av om en
stöld bör anses som grov anges som tidigare nämnts bl. a. fickstöld och tUlgrepp
med hjälp av vapen, sprängämne o. d. eller alt gämingen &amp;quot;eljest varit av
särskilt farUg art&amp;quot;. Hovrättsrådet Gunnar Grönvall har i en rapport över straffmälningspraxis
(Ds Ju 1973: 8 Straff mätning — Rapport om en expertundersökning av straff­mälningspraxis
— Mened, stöld och grov stöld) redogjort bl. a. för do­mar, där försvårande
omständigheter antecknats och där brotten rubri­cerats som grov stöld (s. 67 ff).
En grupp av sådana mål avsåg tillgrepp från personer, som varit mer eller
mindre värnlösa vid brottstillfället. I tre faU skedde tillgreppet från sovande
personer. Vidare hade stölder från äldre personer bedömts som försvårande. I en
hovrättsdom från år 1970 dömdes sålunda till fängelse åtta månader för
tillgrepp av 1.200 kr från en 86-årig man. 1 en dom som gällde tillgrepp av
9.000 kr uttalade en underrätt år 1967 atl brottet förövats med stor förslagenhel
mol en nära 70-årig person och därför borde leda till ett frihelsberövande av
icke kortvarig natur. Straffet bestämdes till fängelse i sex månader. Till­grepp
av en plånbok, innehållande 185 kr, ur målsägandens hand ledde i en underrätlsdom
år 1961 till tio månaders straffarbete. En underrätt dömde år 1966 en tUltalad
till fängelse sex månader för tillgrepp av en börs med 300 kr från en 55-årig
man. Att gämingen riktals mol en ar­betskamrat hade särskilt antecknats i tre
domar. Den ena var en under­rätlsdom från år 1965 och avsåg ett fall då den
tilltalade hade stulit 17.500 kr ur en resväska från en rums- och arbetskamrat.
Påföljden be­stämdes lill fängelse i tolv månader. I domen angavs också atl
tillgrep­pet gällt en betydande penningsumma och uppenbarligen inneburit syn­nerligen
kännbar skada för den bestulne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
den tidigare lämnade redogörelsen för gällande rätt framgår att de i lagtexten
angivna exemplen som direkt tar sikte på objektet för brottet har relaterats
till om detla avser betydande värde eller innebär synnerli­gen kännbar skada.
Av intresse i detta sammanhang är bl. a. rättsfallet NJA 1965 B 34. Den tUltalade
hade från en god vän stulit en tavla av Maurice Ulrillo. Tavlan var värd 50.000
kr men hade genom den tillta­lades våUande skadats så att värdet sjunkit till
hälften. HD anförde i do­men bl. a. att tillgreppet avsett ett verk av en
världsberömd konstnär, vilket representerade ett högt ekonomiskt värde.
Tillgreppet hade därför inneburit synnerligen kännbar skada. På bedömningen måsle
även in­verka den skadegörelse konstverket utsatts för genom den tilltalades be­handling
av målningen. Det ansågs också anmärkningsvärt alt brottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riktats
mot en god vän till den tUltalade, som dessutom visat honom väl­vilja i
ekonomiskt hänseende. Brottet var därför att bedöma som grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutiigen
kan referatet i SvJT 1973 rf. s. 87 nämnas. Rättsfallet gäUde en person som
vidtagit vissa åtgärder i avsikt att stjäla värdepost från en poslbU. Brottet
fullbordades inte. Tingsrätten antecknade att gärningen skulle ha varit att
bedöma som grov stöld om den fullbordats och döm­de för försök till grov stöld.
Hovrätten bedömde åtgärderna som icke straffbar förberedelse till grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1.3
Nordisk rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
danska straffeloven är straffet för stöld fängelse i högst elt år sex månader,
vid återfall två år sex månader (§§ 276 och 285). Om en stöld är av särskilt
grov beskaffenhet är maximistraffet fängelse i sex år (§ 286). Kriterierna för
bedömningen av om en stöld skaU anses som grov är något annorlunda utformade än
i brottsbalken. Enligt den danska lagen kan sålunda en stöld vara grov beroende
på det sätt, på vilket den förövats, om den förövats av flera i förening eller
genom medförande av vapen eller annal farligt redskap eller medel, på grund av
det tillgripnas betydande värde eller de förhållanden, under vUka det befann
sig eller om brottsligheten omfattar ett slörre antal stölder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
finska strafflagen är straffet för stöld fängelse i högst två år el­ler böter
(28 kap. 1 §). Böter infördes i straffskalan genom en lagänd­ring år 1972. För
grov stöld är straffet tukthus i högst fyra år eller fäng­else i minst sex
månader (28 kap. 2 §). Om föremålet för stölden har synnerligen stort värde
eller om gärningen är ägnad att orsaka bety­dande skada eller riktar den sig
mot person, som på grund av hjälplös-hel, föranledd av sjukdom, ålder eller
bostadsförhållanden, inle kan skydda sin egendom eller har gärningsmannen
eller, då flera är delak­tiga i brottet, någon av dem med gärningsmannens
vetskap för brottets begående försett sig med sprängämne eller med skjulvapen
eller annat för våld ägnat redskap eller har flera gärningsmän annorledes än av
tUl­fällig orsak slagit sig samman i syfte att begå stölder, rån eUer andra dy­lika
brott och bör stölden i ovannämnda eller övriga fall med beaktan­de av de
omständigheter i sin helhet, vilka föranlett brottet och fram­går av delsamma,
anses som grov, skall gärningsmannen dömas för grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
norska straffeloven är straffet för stöld fängelse i högsl tre år (§ 257).
Bestämmelsen om grov stöld (§ 258) anger alt särskild vikt vid bedömande av om
brottet är grovt skall läggas vid om stölden förövats medelst inbrott eller
från person på allmän plats, om gärningsmannen varit försedd med vapen,
sprängämne eller liknande, om stölden gäller ett betydande värde eller om
gärningen på andra grunder är av särskilt farlig eller samhällsskadlig art.
Straffet är fängelse i högst sex år. Har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
som döms för grov stöld tidigare straffats tre eUer flera gånger för grov stöld
eller rån är minimistraffel fängelse i två år, om inte särskilda skäl talar
däremot (§ 263 st. 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Undersökningar och reformförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2.1
Grönvalls rapport&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare nämnts har hovrättsrådet Gunnar Grönvall utfört en un­dersökning av straffmälningspraxis
vid bl. a. grov stöld. Undersök­ningen presenterades i en rapport i juni 1973.
Det undersökta materialet omfattar domstolsavgöranden under åren 1961—1970.
Undersökningen har beträffande lillgreppsbrotten främst haft till syfte att
söka belysa hur straffmätningen påverkats av den höjning av straffminimum för
grov stöld tiU fängelse sex månader, som trädde i kraft den 1 januari 1965. För
att ge en mera fullständig bild av utvecklingen omfattar un­dersökningen också straffmälningen
vid stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
ledning av resultatet av den sålunda utförda undersökningen konstaterar GrönvaU
bl. a. att straffmätningen vid stöld var förhållande­vis jämn under den del av
undersökningsperioden då SL fortfarande var tillämplig, dvs. under åren
1961—1964. Medelvärdet för de utdömda frihetsstraffen var då omkring 3,7
månader. Genomsnittsstraffet för stöld låg sedan kvar på ungefär samma nivå
under åren 1965 och 1966. Under åren 1967 och 1968 sjönk medelvärdet för de
utmätta frihets­straffen tUl ungefär 3,2 månader. Denna nivå var därefter
stabil under resten av undersökningsperioden. Fängelsestraff på tre—fyra
månader dominerade under hela perioden och utgjorde sålunda påföljden i unge­fär
hälften av samtliga undersökta domar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
analys av motsvarande medelvärden i fråga om påföljderna för grov stöld gav en
motsatt bild. Under åren 1961—1964 låg straffmät­ningen genomsnittligt på en
jämn nivå av 5,5 månader. Är 1965 steg medelvärdet till drygt sju månader och
närmade sig vid undersöknings­periodens slut åtta månader. Före år 1965 hade
straff över sex månader utdömts i omkring 20 procent av det totala antalet
fall. Efter 1965 var motsvarande andel i genomsnitt 50 procent medan resten
utgjorde sex-månadersstraff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grönvall
anför att undersökningsresultaten såvitt gäller grov stöld i och för sig är
naturliga under förutsättning att i denna brotlskategori ef­ler BrB:s ikraftträdande
ingår grövre fall än under SL-tiden. Medel­straffen för stöld iinder årenl967—1970
pekar emellertid i annan rikt­ning. Eftersom avsikten med höjningen av
straffminimum för grov stöld var att ett antal brott som tidigare bedömts som
grov stöld i fortsätt­ningen skulle räknas som stöld borde genomsnittsbrottet
stöld vara grövre under BrB-tiden och straffmätningen därmed något strängare än
under  SL-tiden.   Residlatet  av  undersökningen  visade  emellertid  all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;straff
mätningen vid stöld under BrB:s tUlämpning tvärtom hade blivit mildare än
tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt söka få ett begrepp om vilka olika faktorer som kan tänkas ha spelat in vid
straffmälningen av stöldbrott har Grönvall i ett urval av fall närmare
undersökt tillvägagångssättet vid stölden, det tillgripnas värde, klientelets
ålder och tidigare kriminaUtet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller stöld visar denna undersökning att tUl en början en mindre ökning av det
tillgripnas genomsnittsvärde har skett under den aktuella perioden. Denna
utveckling strider i och för sig mot den mildring av straffen som kunnat
iakttas under den del av undersökningsperioden då BrB varit tillämplig. GrönvaU
drar därför den slutsatsen att den regist­rerade sänkningen av straffnivån inte
kan sättas i relation tUl tiUgrepps-värdet. Undersökningen av åldersfaktorn
visar vidare alt fler ungdomar i åldern 15—19 år dömdes till frihetsstraff
enligt SL än enligt BrB, vU­ket förhållande också snarast talar i arman
riktning än mot den genom­snittligt mildare straffmätning som inträtt under BrB:s
tillämpning. Där­emot hade medelvärdet för klientelets tidigare belastningar
minskat nå­got under denna period. Grönvall menar dock att den obetydliga för­skjutning
av antalet belastningar som det här är fråga om inte kan ut­göra någon
självständig förklaring till den generella sänkningen av straffnivån eflersom genomsniltsbelaslningen
var mycket hög såväl un­der SL- som under BrB-tiden. Grönvall antar dock atl ålerfallsfaktorn
hade större betydelse under SL-tiden än senare och menar sammanfatt­ningsvis
all lindringen av straffmälningspraxis för stöld i huvudsak bör hänföras till
det förhåUandet att aterfallsregeln i SL 4:14 upphävdes vid BrB:s tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
grov stöld visar samma undersökning att tillgreppen avsett något större värden
under BrB-tiden. EmeUertid har Grönvall genom alt dela in materialet i
värdeklasser ansett sig kunna påvisa alt det inträtt en slraffskärpning efter BrB:s
tillkomst även vid lika tillgreppsvärden, och främst då i de klasser som
omfattar förhållandevis ringa värden. Mest markant framstår straff skärpningen
för värdeklassen O—199 kr, där medelstraffet steg från 4,2 månader enligt SL
till 7,2 månader enligt BrB. Motsvarande tendens kan skönjas även vad gäUer
högre tillgrepps-värden. Grönvall drar därför den slutsatsen att den
konstaterade vär­deökningen knappast kan förklara den generella straff
skärpningen. Un­dersökningen av åldersfaktorn visar däremot att färre tilltalade
i åldern 15—19 år dömdes tiU frihetsstraff enligt BrB, vilket förhållande i och
för sig borde påverka medelvärdet för ådömt frihetsstraff i skärpande riktning
för BrB-tidens del. Grönvall framhåller dock att denna grupp är så pass liten
att den endast i ringa utsträckning torde kunna förklara den allmänna slraffskärpningen.
Den kriminella belastningen för tillta­lade i mål om grov stöld var
genomsnittligt högre under BrB-tiden än tidigare. Liksom i fråga om stöld borde
detta förhållande emellertid inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tiUmälas
någon nämnvärd betydelse eftersom de tiUtalade redan under SL-tiden var
kraftigt belastade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller tillvägagångssättet vid stölden har Grönvall delat in
undersökningsmaterialet i tillgrepp genom inbrott och i andra tillgrepp. Inbrottsstölderna
dominerar materialet och har i sin tur delats in i in­brott i försäljningslokal
och inbrott i annan lokal (lägenhets- och som­marstugeinbrott samt inbrott i bU).
Av det totala antalet grova stölder som undersöktes utgjorde inbrottsstölderna
77 procent under SL-tiden och 83 procent under BrB-tiden. Av 141 undersökta
domar angående stöld hade endast i ett fall antecknats att brottet förövats
genom inbrott. Inbrottet hade här gjorts i en affärslokal där varor tUl elt
värde av 300 kr hade lillgripits. I domen, meddelad av underrätt år 1969, fanns
an­tecknat att gärningen bedömts som stöld framför allt därför att dörren till
affärslokalen hade öppnats lätt och utan skador med en mejsel. Den tUltalade
var tidigare dömd sex gånger. Straffet bestämdes lill fängelse sex månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inbrott
i försäljningslokal utgjorde 28 procent av samtliga undersökta grova stölder
under SL-tiden. Lägenhelsinbrolt och inbrott i bil utgjorde vardera 8 procent
under samma tid medan övriga 32 procent avsåg in­brott i andra utrymmen. För BrB-tidens
del utgjorde inbrotten i försälj­ningslokal 48 procent, lägenhelsinbrotlen 10
procent, inbrotten i bil 12 procent och övriga 13 procent inbrott i annat uirymme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
sålunda redovisade materialet tycks bl. a. ge vid handen att in­brotten i
försäljningslokal har ökat från 28 tiU 48 procent medan inbrot­ten i
ospecificerad lokal har sjunkit från 32 till 13 procent efter BrB:s tiUkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller de tUlgripna objektens värde så visar undersökningen att medelslraffet
för tUlgrepp upp lill 500 kronors värde-efter inbrott i för­säljningslokal
uppgick till 4,4 månader enligt SL mot 6,5 månader enligt BrB. För inbrott med
samma tillgreppsvärde men i annan lokal dömdes genomsnittligt enligt SL tUl 5,0
månader och enligt BrB tUl 7,2 månader. Jämförelsen visar enligt Grönvall en
tendens till mildare straff för in­brott i försäljningslokal än för inbrott i
annan lokal. Vad gäller den iakttagna förskjutningen mot större andel inbrott i
försäljningslokal är Grönvall för sin del närmast beredd att uppfatta detla som
ell uttryck för att brotten blivit något mindre avancerade under perioden 1965—
1970, vilket förhållande i så fall strider mot den inträffade genomsnitt­liga slraffskärpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
konstaterar GrönvaU att den sålunda konstate­rade relativt kraftiga slraffskärpningen
för grov stöld varken torde bero på nämnvärda skUlnader i fråga om brottsUghetens
art eller brottsklieii-telet som sådant. Grönvall drar därför den slutsatsen
att höjningen av straffskalans minimum för grov stöld lett till en inte avsedd
skärpning vid straffmälningen genom att man inte till normalfallet av stöld
fört&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;över
de lindrigare brott, vilka tidigare bedömdes som grov stöld. Som orsak härtiU
anger Grönvall att förarbetena är föga vägledande för atl avgöra
rubriceringsfrågan. Även det förhållandet att beskrivningen av de
kvalificerande brottsmomenten behållits helt oförändrad i BrB anges som en
tänkbar förklaring till att bedömningarna inte ändrats i avsedd riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;J.2.2
Thomstedts promemoria&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en särskild bilaga tUl den tidigare nämnda rapport som BRÅ:s kri­minalpolitiska
grupp lagt fram i maj 1974 har professor Hans Thom­stedt utvecklat vissa
synpunkter på reformbehovet med avseende på för­mögenhetsbrotten. Han anför
därvid bl. a. att kriminaliseringen av för­mögenhetsbrolten med ett nutida
betraktelsesätt kan sägas ha sin grund i två skilda motiveringar. Det ena är
den enskilde medborgarens intresse av lugn och trivsel i sin miljö, i sitt hem
och i sitt arbete. Det andra är intresset alt skydda samhällets ekonomiska funktioner
i stort och att in­skärpa medborgarnas plikt att iaktta solidaritet mot
samhället. Han konslalerar vidare att den enskUde numera i stor utsträckning
har möj­lighet att skydda sig från ekonomiska förluster till följd av förmögen­hetsbrott
genom försäkringar och hjälp från samhället. Däremot är det svårare för honom
att skydda sig mot de Udanden och obehag som till­grepp av hans personUga
egendom och kränkning av hans hem- och ar­betsmiljö medför. 1 del hänseendet
skulle hans straffskydd kanske be­höva förstärkas. Thomstedt påpekar i det
sammanhanget bl. a. att tjuv-nadsbrolten bara kan avse egendom som har
förmögenhetsvärde och att tiUgrepp av egendom som enbart har affektionsvärde
inte kan rubriceras som stöld eUer snatteri utan är att bedöma som egenmäktigt
förfarande. Thomstedt ifrågasätter om denna skillnad i behandlingen av
tillgrepps­objektet är kriminalpoliliskt motiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Thomstedt
anför vidare att stöld i hemmet enligt gällande rält i regel är att betrakta
som grov, om den sker medelst inbrott. Inbrottsbegreppet är emellertid inte i
och för sig relaterat till frågan om en obehörig kränkning av målsägandens
privata sfär utan tUl otillåtna metoder för atl förskaffa sig tillträde tUl
lokaler eller förvaringsmöbler. Enligl Thomstedt skulle det i dagens läge vara
rimligare atl tillgrepp i för­ening med hemfridsbrolt eller olaga intrång
betraktades som grov stöld än all, som sker i praxis, stöld medelst inbrott
nästan undantagslöst rubriceras som grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller straffskalorna anser Thomstedt att det bl. a. finns anled­ning undersöka
om straffsatserna kan sänkas både genom att bötesstraff införs i latituder där
det nu endast stadgas fängelse och genom atl gäl­lande maxima och minima för
fängelsestraffen sänks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
anger Thomstedt att en översyn av förmögen-helsbrotlen bör gå ut på en viss
förskjutning av syftet med stadgandena från skydd mot ekonomisk skada till
skydd för integritet och solidaritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.,1975/76:42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Överväganden och förslag till åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GrönvaUs
rapport tyder på att strafftiderna för stöld och grov stöld ändrats under tiden
1961—1970. För stöld har sålunda medelvärdet för de utmätta frihetsstraffen
minskat från 3,7 månader till 3,2 månader. För grov stöld har det
genomsnittliga frihetsstraffet däremot ökat från 5,5 månader under den sista
tiden av SL:s tillämpning till närmare åtta månader under åren 1969 och 1970.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
sålunda visade straffhöjningen för grov stöld kan givetvis bero på flera
faktorer. Brottsligheten kan ha blivit grövre. Vidare kan den ökade
användningen av påföljder som innebär kriminalvård i frihet ha betydelse i
detta sammanhang. Det finns emeUertid inga säkra belägg för att nu nämnda
förhållanden har haft någon avgörande betydelse för den utveckling som det här
är fråga om. Vad särskilt gäller brottslighe­tens svårhetsgrad kan visserligen
göras gällande att tiUgreppen efter BrB:s tillkomst genomsnittiigt sett synes
ha avsett något större värden än under den närmast föregående tiden men det bör
då samtidigt fram­hållas att den påvisade slraffskärpningen främst avsett
tillgrepp av egendom under 500 kronors värde. Att tillgreppsvärdet åtminstone
vid jämförelsevis låga belopp tUlmätts relativt liten betydelse framgår också av
den tidigare redogörelsen för rättspraxis. Tillgrepp genom sommar-slugeinbroll
av föremål vars värde ej översteg 500 kr har sålunda be­dömts som grov stöld
medan tillgrepp av biltUlbehör för 1 000 kr i en verkstadslokal utan inbrott
bedömts som enkel stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffhöjningen
kan också tänkas ha sin grund i det förhållandet att brottsklienlelet ändrats,
exempelvis genom en ökad andel &amp;quot;yrkesförbry­tare&amp;quot; eller en genomsnittUgt
högre kriminell belastning hos de tUltalade. Av Grönvalls undersökning framgår
emellertid (s. 70) att 77 procent av dem som efter BrB:s tillkomst dömts för
grov stöld var arbetslösa och att anteckningar om tecken på alkoholism förekom
för omkring 73 pro­cent. Dessa uppgifter i förening med vad som i övrigt är
känt om krimi­nalvårdens klientel (jfr bl. a. SOU 1972: 64 s. 55 f) ger starkt
underlag för uppfattningen att det här i mycket stor omfattning är fråga om ett
klientel med betydande sociala problem av skilda slag. Att detla klientel skulle
anses särskilt straffvärt förefaller mindre sannolikt. Visserligen vi­sar GrönvaUs
undersökning att den genomsnittliga kriminella belast­ningen ökat från omkring
4 belastningar per individ under SL-tiden lill 7 belastningar under BrB-tiden.
Mot bakgrand bl. a. av den allmänna kriminalpolitiska utvecklingen finns det
emellertid knappast anledning räkna med att dessa variationer i antal
belastningar kan ha hafl någon påtagUgt iiärskiljande effekt vid straffmätningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns mot bakgrund härav stöd för det antagande som det tidigare redovisade
materialet från rättstiUämpningen pekar på, nämligen att de tUlgreppsbrott som
enligt SL regelmässigt bedömts som grov stöld i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;praktiken
i de aUra flesta faU också kommit att rubriceras som grov stöld enligt BrB.
Eftersom det genomsnittliga frihetsstraffet för grov stöld enligt Grönvalls
undersökning under SL-tiden uppgick tiU 5,5 må­nader blir slutsatsen att den
vid BrB:s tillkomst genomförda höjningen av straffminimum för grov stöld lill
fängelse sex månader fåtl en straff-skärpande effekt. En sådan utveckling var
inte åsyftad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
åren 1965—1971 dömdes mdlan 4 000 och 5 300 personer för grov stöld. Alla tiUgängliga
uppgifter tyder på att det därvid till allra största delen var fråga om inbrotlsstölder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inbrott
som kvalifikationsgrund för en strängare bedömning av till-greppsbrolt har
gamla anor. Genom inbrottet övervann gärningsmannen vissa yttre hinder. Gämingen
framstod därför som särskilt kvalifice­rad. Emellertid lorde
samhällsutvecklingen bl. a. ha fåtl till följd alt egendom numera i väsentligt
högre grad än tidigare förvaras under lås. Inbrott utgör därför i slörre
utsträckning än tidigare fömtsättning för tillgrepp utan att tillgreppet för
den skulle behöver framstå som särskilt kvalificerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
inbrottet ansågs gärningsmannen också ha ådagalagt viss &amp;quot;yr­kesskicklighet&amp;quot;
(SOU 1940: 20 s. 109). De tidigare lämnade uppgifterna om ifrågavarande brotlskUentel
ger emellertid närmast vid handen att de som döms för grov stöld liU största
delen är personer med allvarliga sociala problem. Dessa omständigheter talar
för alt brotten i ell bety­dande antal fall snarare karaktäriseras av det
förhållandet alt de är oöverlagda och begångna under alkoholpåverkan och därmed
knappast kan las som uttryck vare sig för någon särskild yrkesskicklighet eller
för vad man numera menar med kvalificerad kriminalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inbrott som kvalifikationsgrund
har också motiverats av intresset att söka skapa ett förstärkt skydd för sådan
egendom som på grund av sina egenskaper, främst då värdet, eller av annan
anledning framstår som så betydelsefull för ägaren att den i allmänhet förvaras
under lås. Flera skäl talar emellertid för att ett sådant skyddsinlresse om än
fortfarande betydelsefullt likväl inte längre kan tillmätas samma tyngd som
tidigare. Av stor betydelse i detta sammanhang är bl. a. den allmänna ekono­miska
utvecklingen och inle minst de ökade möjligheterna att skydda sig mot förluster
av ekonomisk art som utbyggnaden av försäkringsverk­samheten har medfört.
Visserligen medför inträffade försäkringsfall på sikt en belastning för såväl koUeklivet
av försäkringstagare som enskilda försäkringstagare i form av höjda premier och
skärpta försäkringsvill­kor. Trots detla synes den uppfattningen ha blivit allt
mer allmänt ac­cepterad att det skydd som samhället i första hand bör
upprätthålla ge­nom strafflagstiftningen i högre grad än tidigare bör ta sikte på
andra kränkningar än dem som riktas mot intressen av ekonomisk natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
kan konstateras att den kritik, som riktats mot att tillgrepp genom inbrott
nästan undantagslöst bedöms som grov stöld,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;är befogad. En sådan utveckling har som tidigare nämnts
inte heller varit avsedd och kan inte motiveras av en ändrad syn på inbrotlsslölder-nas
relativa straffvärde. Skäl föreligger därför att söka minska betydel­sen av
inbrott som självständig kvalifikationsgrand för att ett tillgrepps­brott skall
bedömas som grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det synes sålunda mer befogat att man i förevarande
sammanhang når fram till en ordning som innebär att beteckningen grov stöld
reser­veras för de gärningar som efter en mer allsidig bedömning av samtliga
föreliggande omständigheter i det aktuella fallet framstår som särskilt
kvalificerade. Det synes därvid inte uteslutet alt det i många fall kan finnas
skäl att fästa slörre avseende vid andra moment i gärningsman­nens
handlingssätt än det faktum att han begått ett inbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En betydelsefull faktor är givetvis var och när ett
inbrott äger rum. Det torde sålunda inte behöva råda någon tvekan om all ell
inbrott i exempelvis en bostad i sig bör bedömas annolunda än elt inbrott i ett
skjul eller en lagerlokal. Det bör inle heller framstå som onaturligt att man i
förstnämnda fall även fäster avseende bl. a. vid frågan huruvida gärningsmannen
var övertygad om alt lägenheten eller villan för lillfäl­let var helt obebodd
eller om han bryter sig in i en lokal där han vet el­ler kan befara att andra
personer just då uppehåller sig. Hänsyn bör också las till det mått av
skadegörelse eller andra negativa konsekvenser som uppstår både vid själva
inbrottet och under det fortsatta händelse­förloppet i samband med tiUgreppet.
En särskild betydelse i detta sam­manhang synes böra tillmätas sådana
förfaranden som innebär angrepp på den personliga integriteten i den mån de
inte skall beivras som själv­ständiga brott eller får till följd att
tillgreppet rubriceras som rån. Ett sådant kvalificerande moment kan bl. a.
föreligga i fall då tillgrepp sker hos gamla eller sjuka personer eUer när
gärningsmannen över huvud ta­get direkt ulnylljar det förhållandel atl en
person på grund av något han­dikapp eller annan omständighet över vilken han
inte själv kan råda be­finner sig i en situation som han upplever som särskilt
utsatt eller på an­nal sätt besvärlig. Generellt sett synes det sålunda vara
motiverat atl vid bedömningen av brottets svårhetsgrad fästa stort avseende vid
det per­sonliga lidande eller obehag som förorsakats av gämingen. Självfallet
är det här endast fråga om förhållanden som täcks av gärningsmannens uppsåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan vid remissbehandlingen av förslaget till BrB uttalades
som tidi­gare nämnts vissa farhågor för att höjningen av straffminimum för grov
stöld skulle leda till förlängda strafftider. Det ifrågasattes därför om inle
den avsedda ändringen i praxis borde säkerställas genom vissa juste­ringar i
lagtexten. Denna bibehölls dock i oförändrat skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har i det föregående visats att de farhågor som
sålunda uttalades under remissbehandlingen var befogade. För att åstadkomma en
ändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
rättspraxis som inte bara stämmer bättre överens med de intentioner som låg
bakom förslaget till BrB utan också tar hänsyn till den mera nyanserade syn på
ifrågavarande typer av brott som vunnit allt starkare anslutning under
mellantiden bör därför en lagändring nu genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagändringen
bör markera en viss förskjutning av skyddsintresset. Vid beaktande av de
försvårande omständigheter som skall kunna leda tUl att en stöld bedöms som
grov bör hänsyn sålunda tas tUl det förhål­landet alt medborgarnas krav på
skydd vid kränkningar av olika slag numera är mindre fokuserat på de rent
ekonomiska intressena än under gångna tider. Den personliga integriteten och
tryggheten mot störningar av vad som räknas lUl hemfriden har allt mer kommit i
förgrunden. Del framstår därför som naturligt att tonvikten i förevarande
sammanhang i mindre mån läggs på tillvägagångssätlet som sådant än på det
obehag och lidande elt hänsynslöst tillvägagångssätt vid stölden medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund härav bör inbrottsmomentel mönstras ut ur lagrummet som etl exempel på
en självständig kvalifikationsgrund för grov stöld och exemplifieringen i
stället kompletteras med ett nytt kriterium som bätlre än f. n. ger uttryck för
en laglillämpning i överensstämmelse med nyss anförda synpunkter. Den mest
ändamålsenliga lösningen synes därvid vara atl ta fasta på det mått av
hänsynslöshet som gärningsman­nen ådagalagt. Eftersom det här otvivelaktigt
finns vissa beröringspunk­ter med den innebörd som i förevarande sammanhang
tilläggs begreppet &amp;quot;farlig&amp;quot; framstår det som naturligt alt ändringen
får den lagtekniska ut­formningen atl del i det sista exemplet i lagrummet som
tar sikte på sät­tet för gärningens förövande anges &amp;quot;eller om gärningen eljesi
varit av särskilt farlig eller hänsynslös art&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidigare
redovisade överväganden torde ha klargjort att de sålunda föreslagna
ändringarna i 8 kap. 4 § BrB avser att ge vägledning för en mera differentierad
bedömning bl. a. av olika slags inbroltsslölder. Det bör sålunda inte råda
någon tvekan om att den som med slölduppsåt bryter sig in hos sovande personer
i regel måsle anses ha gjort sig skyl­dig lill grov stöld. Delsamma gäller
också exempelvis i fall då gärnings­mannen i samband med ett inbrott av rent
okynne åstadkommer en mera omfatlande förstörelse eller andra påtagliga obehag
för målsägan­den. Hänvisningen liU &amp;quot;särskilt hänsynslös art&amp;quot; tar
emellertid också sikte på andra fall av tillgrepp än sådana som sker efter
inbrott eller därmed jämstäUda förfaranden. Detta gäller bl. a. fall då gärningsman­nen
medvetet utnyttjar det förhållandet att en person är gammal, sjuk eUer bosatt
på en ensligt belägen plats till att under mer eller mindre falska
förevändningar bereda sig tillträde till dennes bostad och senare med hjälp av vederbörandes
godtrogenhet eller utsatta ställning ogeneral genomför vissa tillgrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad som nu anförts och tidigare här gjorda ut­talande om de
ekonomiska aspekternas relativa betydelse för bedöm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningen av ett tillgrepps svårhetsgrad bör framhållas att stöldobjektels
egenskaper, bl. a. dess värde, givetvis är avsett att få betydelse även i
fortsättningen. Det hgger vidare i sakens natur att exempelvis just del
tillgripnas värde eller den tillfogade skadans slorlek ibland kan få till följd
att en gäming som med hänsyn enbart till övriga omständigheter inle aUs eller
endast till viss grad kan bedömas som särskilt kvalificerad likväl bör
rubriceras som grov stöld. Av hänsyn till såväl inträffade för­ändringar av
penningvärdet som den allmänna ekonomiska samhällsut­vecklingen,
försäkringsverksamhetens utbyggnad m. m. synes del emel­lertid med fog kunna
göras gällande att kraven i fråga om objektels värde genereUt sett bör sättas
betydligt högre än som tidigare synes ha varit faUet. Eftersom lagtexten
emellertid i denna del redan anger &amp;quot;bety­dande värde&amp;quot; synes det här
varken finnas behov av eller uirymme för någon ylterligare lagändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
tidigare lämnade redogörelsen för vad som till övervägande delen kännetecknar
det kUentel som begår och lagfors för slöldbrolt i förening med den allt mer
allmänt accepterade uppfattningen om fri-helsberövandenas negativa eller i
varje fall starkt tvivelaktiga värde från rehabUiteringssynpunkt (jfr bl. a. SOU
1972: 64 s. 118 och BRÅ 1974: 3 s. 14) talar i och för sig för behovet av en straffmälningspraxis
som i ännu slörre utsträckning än hittUls primärt kan ta sikte på åtgärder som
innebär kriminalvård i frihet. Det framstår sålunda som angeläget att man på
sikt i så slor utsträckning som möjligt skall kunna reducera både antalet fribetsberövanden
som de individuella straffens längd. Mot denna bakgrund ter sig en justering av
straffskalorna för stöld som önskvärd. Delta gäUer i synnerhet det för
undvikande av vissa Iröskdef-fekler framförda förslaget atl införa böter i
straffskalan för enkel stöld. Eftersom samma problem emellertid föreligger även
i fråga om andra brottstyper bör hithörande frågor lämpligen prövas i ett
större samman­hang. Detsamma gäller behovet av en eventuell justering av
straffskalan för grov stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns i förevarande sammanhang slutligen anledning att
även fästa viss uppmärksamhet vid den indirekta och begränsade betydelse som
här tidigare förordade ändringar i bestämmelserna om grov stöld kan tänkas få
när det gäller att förverkliga gällande kriminalpolitiska målsättningar i fråga
om den framlida användningen av lidsobegränsade frihetsberövande påföljder. En
utredning med uppdrag all avskaffa på­följden ungdomsfängelse har redan
påbörjat sitt arbete (Ju 1974: 16). Det finns vidare skäl anta alt utvecklingen
i vårt land liksom i andra nordiska länder kommer att gå därhän att den tidsobeslämda
påföljden internering inte kommer att finnas kvar för de lagöverträdare som be­döms
som farliga enbart på gmnd av risken för fortsalla förmögenhets­brott. I
avvaktan på de ställningstaganden på detla område som lorde bli aktuella sedan
1971 års utredning om behandling av psykiskt avvi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kände
(Ju 1971: 8) slutfört sitt arbete samt i avbidan även på resultatet av åtalsrättskommitténs
(Ju 1970:63) arbete framstår det under sådana förhållanden som värdefullt, om
man genom förevarande reform kan åstadkomma en ordning som innebär att
gränsdragningen mellan stöld och grov stöld får till följd att väsentligt färre
brott än f. n. kommer att hänföras till sistnämnda svårhetsgrad. Eftersom
erfarenheten visar all det bland det nuvarande interneringsklientelet finns en
tämligen stor grupp som vid återfall just gör sig skyldig till inbrott av
relativt okvalifi­cerad art skulle den tendens som redan finns att i större
utsträckning än tidigare underlåta åtal eller ålerintagning i anstalt sålunda
kunna ytterli­gare främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Rån&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1 GäUande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.1 Lagstiftning och
förarbeten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I SL i dess lydelse efter
år 1942 fanns stadgandet om rån i 20 kap. Gämingsbeskrivningen omfattade den
som stal medelst våld å person el­ler medelst hot som innebar trängande fara, eUer,
sedan han begått stöld och anträffats på bar gärning, satte sig till motvärn
med sådant våld el­ler hot mot den som ville återta det tillgripna. Av
stadgandet framgick vidare att ansvar för rån även skulle ådömas den som med
sådant våld eller hot tvingade någon tiU handling eller underlåtenhet, som
innebar vinning för gärningsmannen och skada för den tvungne eller någon i vars
ställe denne var. Lika med våld skulle anses åtgärd varigenom nå­gon försattes
i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Straffet för rån var straffarbete i elt
till åtta år. Om någon vid rån blev så våldförd alt han avled eller erhöll svår
kroppsskada eller om rånet av annan anledning var alt anse som grovl skulle
straffet bestämmas till straffarbete på livs­tid eUer från sex till tio år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffminimum för enkelt
rån överensstämde med vad som hade gällt före år 1942 i fall då det förelåg
synnerligen mildrande omständigheter. Man hade inte ansett att högre minimum
borde komma i fråga med hänsyn till att brottet ibland, särskUt då det gällde
råntvång som utöva­des av den som ertappades på bar gärning, kunde vara
tämligen lindrigt. StraffmaxLmum åtta år överensstämde också med tidigare
gällande rält. Paragrafen upptog inget annat kvalifikationsfall för grovt rån
än atl nå­gon blivit så våldförd alt han avlidit eller fått svår kroppsskada. •&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I förslaget till BrB
gjorde straffrättskommittén ingen annan ändring i fråga om rån än att
bestämmelserna om grovt brott bröts ut liU en sär­skild paragraf. I samband
därmed infördes brottsbeteckningen grovt rån. I 1958 års lagrådsremiss med
förslag till BrB anförde departements­chefen bl. a. atl han godtog straffrällskommitléns
förslag beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rån med den avvikelsen att strafflatituden för enkelt
brott lämpligen borde bestämmas till fängelse mellan sex månader och sex år. I
fråga om grovt rån innebar hans förslag också vissa jämkningar av kvaUfika­lionsgrunderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 lagrådsremissen år 1960 fick bestämmelserna om enkelt
rån sin slut­Uga utformning. Stadgandet bibehöll därvid i allt väsentligt sin
lydelse från år 1942. Straffet bestämdes lill fängelse i lägst ett och högst
sex år. Proposilionen med förslag tUl BrB antogs år 1962 av riksdagen ulan
ändring vad gäller brottet rån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I BrB återfinns beslämmelserna om rån i 8 kap.
Huvudstadgandet som är upptaget i 5 § har följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som
innebär trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gär­ning,
sätter sig med sådant våld eller hot till motvärn mot den som vill återtaga det
tUlgripna, dömes för rån till fängelse, lägst etl och högst sex år. Delsamma
skall gälla, om någon med sådant våld eller hot tvingar annan till handling
eller underlåtenhet som innebär vinning för gär­ningsmannen och skada för den ivungne
eller någon i vars ställe denne är. Lika med våld anses att försälta någon i
vanmakt eller annat sådant tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt BrB betecknas sålunda varje förmögenhetsöverföring
som sker medelst våld å person eller medelst hot som innebär trängande fara som
rån. Det våld eller hot som paragrafen talar om bmkar betecknas rån-tvång. Med
våld å person avses alt gärningsmannen bär våldsam hand på en person som därigenom
utsätts för misshandel eller betvingande. Atl hastigt rycka något från en
person eller att knuffa någon eller annan lika lindrig våldsutövning anses
alltså inte höra hit. Tillgrepp i samband med sådana våldsfall får räknas som
stöld eller grov stöld, inle som rån. För att ett hot skall anses innebära
trängande fara krävs inle bara att faran skall vara omedelbart överhängande
ulan också att den avser nå­got betydelsefullt intresse såsom liv, hälsa eller
därmed likställt intresse. I praxis har det ansetts tillräckligt alt hotet tett
sig som etl hot som inne­bär trängande fara trots atl faran i själva verket
inte varit trängande, ex­empelvis när hotel skett med leksakspistol (NJA 1956 C
187). Med våld likställs enligl lagtexten atl någon försätts i vanmakt eller annal
sådant tiUslånd. Därmed avses bl. a. fall då någon på grund av intagning av be­dövande
medel som sker mot hans vilja eller användning exempelvis av tårgas försätts i
en hjälplös situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såvilt gäller förfarandet omfattar rånparagrafen tre fall:
stöldfallel, motvärnsfallet och utpressningsfaUet. Med stöld menas tillgrepp
som faller under kapitlets fyra första paragrafer. Det är alltså här fråga om
råntvång i fall då tillägnelseuppsåt föreligger. Motvärnsfallet avser del fallet
att någon gör sig skyldig tiU dels en fullbordad stöld och dels ell därefter
medelst råntvång utövat motväm. En förutsättning är dock att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;råntvånget
används för att fullfölja stölden och inte endast för att skydda brottslingen
själv. Utpressningsfallet avser slutligen den situation som föreligger när
någon genom råntvång tvingar annan att lämna ifrån sig en sak eller att utfärda
skuldebrev, kvitto eller Uknande handling som innebär förmögenhetsöverföring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förmögenhetsöverföring betecknas som rån om den sker genom råntvång men som
utpressning (BrB 9: 4) om annat otillåtet tvång kom­mer till användning. För
att en förmögenhetsöverföring som fram­bringas genom råntvång skall anses som
rån fordras vidare i princip att våldet eller hotet riktas mot den Ivungne. Om
någon tvingar annan till en förmögenhetsöverföring genom råntvång som riktar
sig mol en Iredje person är det således fråga om utpressning och inte rån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strafflatituden
för rån är fängelse från ett liU sex år. För grova faU av rån finns ett
särskilt stadgande (6 §). Straffskalan för grovt rån omfattar fängelse i lägst
fyra och högst tio år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.2
Rättspraxis&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
kriterium på rån anges i 8 kap. 5 § BrB bl. a. att någon stjäl medelst våld å
person eller efter stölden sätter sig till motvärn med våld å person mot den
som viU återta det tillgripna. Rån förutsätter alltså ett direkt samband mellan
våldet och tillgreppet. Frågan om delta samband såvitt gäller tillgrepp och
efterföljande våld har varit uppe till prövning i HD. I rättsfallet NJA 1942 s.
238 hade en person med bruk av en falsk nyckel berett sig tillträde tUl en
affär och där tillgripit 15 kr. Under uppehållet i butiken blev gärningsmannen
överraskad av innehavaren, som försökte hindra honom atl undkomma.
Gärningsmannen mattade då först två knytnävsslag mot innehavaren utan att
träffa denne. För alt hindra förföljandet höll han sedan igen en dörr från
utsidan, men öpp­nade den vid två tillfällen och sparkade innehavaren i
mellangärdet. Un­der den fortsatta flykten gick gärningsmannen vidare till anfaU
mot in­nehavaren med en ribba, dock utan att utdela något slag. Enligt dom­skälen
gav omständigheterna vid handen att innehavaren med sina åt­gärder avsett att
återta de tillgripna pengarna. Gärningen bedömdes så­som rån. 1 rättsfallet NJA
1945 s. 483 hade en person tUlgripit äpplen och skärbönor i en trädgård. I
samband med att han avlägsnade sig från platsen överraskades han av ägaren och
tilldelade denne två slag i pan­nan. Då det av utredningen inte framgick att
ägaren försökt återta det tillgripna bedömdes händelseförloppet som snatleri
och misshandel. Straffet fastställdes till fängelse två månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet
våld å person har bl. a. varit föremål för prövning i ett fall som avgjordes år
1972. Målet gällde en person som olovligen hade till­gripit en vinflaska på en
restaurang och därefter tilldelat en anställd etl slag över bröstet för att
hindra atl denne återtog flaskan. Slaget fick till följd att den anställde föll
omkull. Det konstaterades emeUertid all sia-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;get
i och för sig inte hade förorsakat någon smärta. Tingsrätten fann därför inte
utrett att våldet varit av sådan beskaffenhet som avses i rån­paragrafen utan
dömde gärningsmannen för snatteri och ofredande. Straffet för dessa och
ytterligare brott bestämdes till fängelse två måna­der. Hovrätten, som anmärkte
att fallet mot gatan medfört huvudvärk, svullnad i bakhuvudet och iUamående,
fann däremot våldet vara av så­dan beskaffenhet som avses i rånparagrafen och
dömde gärningsmannen för rån m. m. tUl fängelse ett år. HD beviljade inte
prövningstillstånd (HD:s mål nr B 244/72).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett annat kriterium på rån anges i paragrafen att gärningsman­nen åstadkommer
förmögenhetsöverföring medelst hot som innebär trängande fara. Av det tidigare
nämnda tUlståndsprövningsmålel NJA 1956 C 187 framgår att HD godtagit
tolkningen att ett hot skall anses innebära trängande fara när det av envar
omdömesgill person skulle ha uppfattats innebära en omedelbart förestående
livsfara. Hotet utgjordes i det aktuella fallet av en leksakspistol och en
påse, som gavs intryck av alt innehålla en bomb. Hotet riktades mot en
bankkassör. Ifrågavarande tolkning av det aktuella kriteriet har kritiserats av
professor Hans Thomstedt i en artikel om domaren och straffbudet (SvJT 1959 s.
1 ff). Thomstedt anmärker att det varken av förarbeten eller av rättspraxis
framgår om ansvar för rån förutsätter att gärningsmannens hot verkli­gen
innebär trängande fara eller om det räcker att hans offer och andra iakttagare
fått den uppfattningen. Lagtextens avfatlning anser Thom­stedt närmast tala för
att hotet verkligen måste ha inneburit trängande fara. Vid sådant förhåUande
kräver enligt Thomstedts mening hänsynen lill legalitetsprindpen att ansvaret
begränsas till fall, där objektiv fara förelegat. Den motsatta uppfattningen,
som domstolama i det aktuella fallet gett uttryck för, torde ha som grund att
straffbudet för rån i mot­sats till straffbestämmelserna för misshandel ansetts
ha till ändamål atl skydda offrets handlingsfrihet och inte hans kroppsliga
integritet, menar Thomstedt. Uttrycket hot som innebär trängande fara skulle
från den utgångspunkten avse fall, då hotet för den hotade — åtminstone om
denne är en vanUg normal person och således inte speciellt lättskrämd — verkar
innebära trängande fara. Offrets handlingsfrihet, dvs. hans motståndskraft mot
hotel, inskränks nämligen Uka mycket vare sig gär­ningsmannens pistol är riktig
eller blott en leksak, så länge offret tror alt det rör sig om ett användbart
vapen. Thomstedt finner visserligen all detta resonemang kan förefalla plausibelt
men ifrågasätter likväl riklig­heten av en tolkning, som gör att lagbudet
tillämpas på fall som inte täcks av dess ordalydelse. Thomstedt anför slutligen
att goda skäl talar för denna tolkning av hotets beskaffenhet vid rån men menar
att lagstif­taren då bör ändra lagtexten. Thomstedt ger uttryck åt samma
uppfatt­ning i en senare artikel i SvJT (1968 s. 329 ff). Hans tolkning av
lagtex­ten delas av bitr. professorn Olle Hoflund (Om farebegreppet i straffrät-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ten
1967 s. 96 ff) medan professor Ivar Strahl intagit en motsatt stånd­punkt (SvJT
1960 s. 262).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av intresse för tolkningen
av begreppet hot i bestämmelserna om rån är också några andra rättsfall, varav
två från Svea hovrätt år 1962. I del första, mål B 1087, hade en person A
ställt sig hindrande i vägen för B och begärt att få låna 20 kr av denne. B
blev rädd och överlämnade 100 kr. Underrätten dömde för rån eflersom A avsett
att tvinga B all utge pengarna. Enligt domstolen måste A därvid ha insett att
B, när han läm­nade ifrån sig pengarna, uppfattal A:s förfarande som ell hot om
ome­delbart förestående våld å honom samt alt B inför hotel lämnat över penningbeloppet.
Hovrätten fann all hotet inte varit av den allvarliga be­skaffenhet som anges i
rånparagrafen och dömde i stället för utpress­ning. Två ledamöter var
skiljaktiga och ville döma för rån på de av råd­husrätten anförda skälen och
med hänsyn till att hela situationen måste antas ha gett B grundad anledning
räkna med alt han skulle bli utsatt för svår kroppslig misshandel. Straffet
bestämdes till straffarbete tio må­nader medan underrätten dömt till
straffarbete ett år sex månader för rån. I målet B 1178 hade den tilltalade
genom hot att döda målsäganden (R) tUllvingat sig 21 kr av denne. Underrätten
dömde för utpressning med motiveringen att det inte kunde anses tillfyUest
utrett att gärnings­mannen själv insett alt det hot, för vilket han utsatte R,
varit av sådan beskaffenhet alt det av denne uppfattats som ett överhängande
hot lill livet eller om svår misshandel men att det måste antas för visst, all
han förstått all R åtminstone måst uppfatta det som ell hot om viss miss­handel.
Hovrätten dömde för rån under hänvisning till alt gärningsman­nen måsle antas uppsåtligen
ha givit R gmndad anledning räkna med att han skulle bli föremål för svår
kroppslig misshandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om hotets
beskaffenhet vid rån har slutligen även varit uppe i ett relativt nyligen
avgjort mål (HD:s beslut den 4 december 1973 nr SB 1383). Målet gällde en
person som till två poslexpedilörer räckt fram ett ultagningskvillo på vilket
han skrivit: &amp;quot;Detta är ett rån. Lägg upp 5 000 kronor på disken. Gör inget
annal så blir ingen skadad&amp;quot;. Gärnings­mannen, som bar en leksakspistol
instoppad i byxlinningen, hade under­strukit hotet genom att föra sin hand mot
pistolen och yttra alt något tråkigt kunde hända om han inte blev åtiydd. Postexpeditörerna,
för vilka hotet framstod som innebärande trängande fara, lämnade över 5 000 kr.
Såväl underrätten som hovrätten bedömde gärningen som rån. HD meddelade inte prövningslUlstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av beslämmelserna i 28
kap. 1 § tredje stycket BrB framgår att skyddslUlsyn för brott för vilket det Undrigasle
straffet är fängelse i etl år eller däröver får ådömas endast om synnerliga
skäl föreligger därtill. Frågan om påföljdens art vid rån har behandlats i
några rättsfall. HD har inte i något av dessa ansett synnerliga skäl för
skyddstillsyn före­ligga. I NJA 1962 s. 759 hade två ynglingar i avsikt att
stjäla pengar och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;spritdrycker berett sig tilllräde tiU S:s lägenhet. Den
ene av ynglingarna hade vid besöket tiUdelat S tre knytnävslag. Gärningen
bedömdes som försök till rån. 1 hovrätten dömdes den som utfört misshandeln tUl
vill­korlig dom med övervakning och skyldighet att iaktta vissa särskilda
föreskrifter. HD fann emellertid alt även om den av hovrätten ådömda påföljden
kunde vara lämpligare än ovillkorligt frihetsstraff påkallade hänsynen till den
allmänna laglydnaden ett frihetsstraff. Straffet bestäm­des till straffarbete
åtta månader. Målet NJA 1965 s. 152 avsåg en tju­goårig yngling som tillsammans
med tre kamrater under en bilfärd till­gripit 40 kr ur en medpassagerares
portmonnä sedan han hade vridit dennes arm. Gärningen bedömdes som rån. HD
antecknade atl brottet inte syntes ha haft sin grund i kriminell läggning ulan
väsentligen hade betingats av tiUfälliga omständigheter, bl. a. spritpåverkan.
Intresset av den allmänna laglydnadens upprätthållande krävde dock med hänsyn
till brottels beskaffenhet att den ådömda påföljden medförde en längre tids frihelsberövande.
Skyddslillsyn, även om den förenades med anstallsbe-handling kunde därför inte
anses utgöra en tillräckligt ingripande på­följd. Straffet bestämdes till
ungdomsfängelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett annat refererat rättsfall från samma år, s. 454,
dömde HD en ar-tonåring av sanuna skäl tiU ungdomsfängelse. Två juslitieråd var
skiljak­tiga och ville döma till skyddstillsyn, den ene bl. a. för att rånet
var av synnerligen lindrig art. Gärningen begicks mot en 27-årig man som följl
med en flicka för att mot betalning ha samlag med henne. TUlgreppel avsåg 100
kr och skedde genom fasthållning men utan misshandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I rättsfallet NJA 1970 s. 353 bedömde domstolarna rånets svårhets­grad
på olika sätt. Målet avsåg två personer som med våld olovligen trängt in i A:s
bostad och där företett en kniv och en pistol, som i verk­ligheten var ofarlig,
men som av A måste ha uppfattats som ett farligt vapen. De förmådde A att ta
fram pengar, av vilka de tiUgrep minst 77'0 kr. Underrätten konstaterade bl. a.
att rånet var mycket valhänt och amatörmässigl ulfört och all den ene
gärningsmannen, som nyss fyllt tjugo år, vid gärningens begående fick anses ha
visat en för rån ovanligt stor beskedlighet. Han dömdes för bl. a. rån till skyddslillsyn
med an-staltsbehandling. Hovrätten fastställde domen. Enligt HD visade utred­ningen
visserligen atl gärningsmännens handlingssätt i några detaljer ut­märkts av viss
valhänlhet och en mer eller mindre uppriktigt menad be­skedlighet gentemot A.
Gärningen fick emellertid sin huvudsakliga prä­gel av alt det här var fråga om
en 86-årig man som bodde ensam och ensligt och att gärningen var noggrant
planlagd i förväg. Rånet kunde med hänsyn härtill inte anses vara av lindrig
art. Skyddslillsyn kunde av hänsyn till allmän laglydnad inte komma i fråga. HD
bestämde straffet för 20-åringen till fängelse ett år. En ledamot var av
skiljaktig mening och ville fastställa hovrättens dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av intresse i detta sammanhang är vidare ett senare
avgjort hovrätts-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mål. I SvJT 1972 rf s. 34 redogörs sålunda för ett fall i
vilket två omyn­diga pojkar förövat ett rån mot en fjortonåring. Den ene av
pojkarna hade genom att tilldela fjorlonåringen två slag i ansiktet förmått
denne atl lämna ifrån sig 1 kr. 35 öre. Gärningen bedömdes som rån. Den and­re
av de tilltalade hade visserligen försökt avstyra ytterligare misshan­del, men
ansågs likväl genom sitt uppträdande och vissa yttranden ha understrukit det
medelst våld framsläUda kravet på pengar och här­igenom främjat gärningen. Hans
delaktighet i gärningen bedömdes därför som medhjälp till rån. I fråga om
påföljderna antecknade hovrät­ten alt del lindrigaste straffet för rån är
fängelse i elt år. I förevarande faU måsle emellertid rånet relativt sell anses
vara så lindrigt alt nämnda straff i betraktande av huvudgärningsmannens ungdom
och personliga förhållanden framstod som orimligt hårt. Med hänsyn härtill fann
hov-rätlen synnerliga skäl föreligga alt döma honom till skyddstillsyn jämte,
med hänsyn till den allmänna laglydnaden, ett högt bötesstraff. Med­hjälparen ådömdes
elt bötesstraff varjämte prövotiden för en tidigare ådömd skyddslillsyn
förlängdes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om påföljden för rån kan slutligen även belysas
genom ett ny­ligen avgjort och i detta hänseende uppmärksammat fall (HD:s
beslut den 14 december 1973 nr SB 1422). Målet gällde en alkoholiserad pen­sionär
som tUlgripit en flaska vodka i en blomsterkiosk och därefter ge­nom hot med en
mejsel satt sig till motvärn mot blomslerförsäljaren när denne försökte återta
flaskan. Gärnmgen bedömdes som rån. Påföljden bestämdes av underdomstolarna
till internering med en minsta lid för anslaltsvården av åtta månader. HD
beviljade inle prövningstillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.3 Statistiska uppgifter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Två undersökningar som utförts vid kriminalvelenskapliga
institutet vid Stockholms universitet innehåller uppgifter av intresse i detta
sam­manhang. Båda behandlar rån i Stockholm, den ena under år 1964, den andra
under år 1969.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1964 anmäldes 252 rån till Stockholmspolisen. Det
faktiska under­laget bakom 189 av dessa anmälningar har undersökts närmare. Det
framgick därvid bl. a. att värdet av det tillgripna, vilket inte angetts i 7
procent av faUen, i omkring 39 procent av fallen understeg 100 kr. och alt
tillgreppsvärdet översteg 1 000 kr. i endast omkring 6 procent av fal­len. I 90
procent av fallen hade gärningsmannen brukat våld. Våldet hade i cirka 70
procent av fallen utövats utan vapen eller särskilt till-hygge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I omkring 45 procent av de undersökta rånen hade
gärningsmannen, offret eller båda varit berusade. Detta gällde i 49 fall
offret, i 6 fall en­bart gärningsmannen medan i 28 fall båda var berusade. I 70
procent av dessa rån hade gärningen föregåtts av viss vänskaplig samvaro mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gärningsmannen
och offret. Av 189 rånoffer var en tredjedel anteck­nade i kriminalregislrel.
Av misstänkta gärningsmän, 121 personer, sak­nade över hälften fast
anställning. De flesta av dessa var i åldern 20—40 år. Av gärningsmännen var 58
procent antecknade i kriminalregislrel. Av dessa hade 60 procent 3—15 tidigare
belastningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
undersökning som avser år 1969 omfattar endast gärningsmän under 25 år som
dömts för rån eller för sådant brott överlämnats för vård enligt
barnavårdslagen. Genom denna urvalsmetod omfattar un­dersökningen totalt 60
ungdomar mellan 8 och 25 år, som tillsammans förövat 35 rån. Vid 22 av rånen
användes inte något vapen eller särskilt tillbygge. Skjutvapen förekom vid 3
rån. Minst 60 procent av gärnings­männen var påverkade av alkohol eller annat rusgivande
medel vid brottet. Cirka 28 procent av rånen hade föregåtts av viss vänskaplig
samvaro mellan gärningsmannen och offret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen hade främst
till syfte att belysa den sociala bakgrun­den hos gärningsmännen.
Undersökningsresultatet ger vid handen att de flesta ungdomarna kom från en
undermålig miljö. Såväl deras uppväxt­miljö som övriga levnadsomständigheter
skilde sig markant från förhål­landen som kan betecknas som tillfredsställande.
Av klientelet hade 40 procent varit placerade i fosterhem och/eller anstalt.
Föräldrarna till­hörde i stor utsträckning socialgrupp III. Spritmissbruk hos
framför allt fadern var vanligt förekommande. Kriminaliteten hos syskon var mar­kant.
Begåvnings- och ulbUdningsnivån hos gärningsmännen var förhål­landevis låg. Av
dem som var i arbetsför ålder saknade 40 procent ar­bete vid brottstillfället.
Över hälften visade tecken på psykisk awikdse eUer störning. Missbruk av
alkohol eller annat rusgivande medel fanns antecknat för 47 av 60 gärningsmän.
Av gärningsmännen hade 51 tidi­gare gjort sig skyldiga till brollsbalksbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottskommissionen
återger i sitt betänkande Åtgärder för att be­kämpa brottsligheten och
förbättra den allmänna ordningen (Ds Ju 1973: 5 s. 48 f) resultaten av en inom
rikspolisstyrelsen förelagen under­sökning angående anmälda rån under år 1972.
Enligt denna undersök­ning uppgick antalet anmälningar i hela landet detta år
till 1 862. Vid cirka tio procent av dessa rån hade skjutvapen förekommit.
Ungefär 60 procent av rånen hade förövats på gator, torg och andra allmänna
plat­ser. Totalt tillgreps cirka 3 milj. kr., varav 2,7 milj. vid väpnade rån mol
bank- och postkontor samt värdetransporter. Det totala antalet rån mol bank-
och postkontor var 100, varav alla utom två hade begåtts under vapenhot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ur
den allmänna kriminalstatistiken över meddelade domar för rån och grovt rån
under åren 1965—1971 kan följande material hämtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:10.8pt'&gt;
  &lt;td width=108 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1965&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1966&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1967&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1968&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1969&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1970&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.6pt'&gt;
  &lt;td width=108 rowspan=2 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;antal
  dömda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;varav 15—20 är vid brottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:22.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.6pt'&gt;
  &lt;td width=108 rowspan=2 valign=top style='width:80.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;villk.
  dom/skyddstills varav 15—20 år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;. 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1.4 Nordisk rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt danska straffeloven är straffet för rån (r0veri)
fängelse från sex månader till tio år. För rån straffas den som för att skaffa
sig eller an­nan oberättigad vinning medelst våld eller hot om omedelbart använ­dande
därav fråntager eller avtvingar någon främmande lös sak, för stu­len sak i
säkerhet eller tvingar någon till handling eller underlåtenhet som medför skada
för den överfallne eller någon för vUken denne hand­lar. Har rånet varit av
särskilt farlig art är maximistraffet fängelse i 16 år (§ 288).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt finska strafflagen är straffet för rån tukthus i
högst tio år. Slraffarten tukthus innebär elt minimistraff på sex månader. Den
som med våld å person eller med hot, som innebär trängande fara för liv el­ler
hälsa, tar ifrån annan gods eller pengar i avsikl all utan laga rält till­ägna
sig eller annan egendomen straffas för rån (31 kap. 1 §). Enligt 3 § samma kap.
skall även den som ertappas med snatteri, stöld eller försök därtill och som
för att kunna fuUborda brottet eller behålla den egen­dom han tillägnat sig
brukat våld mot annan eller mot annan använt hot som innebär trängande fara för
liv eller hälsa dömas för rån eller försök därtill. Lagen innehåller också ett
särskilt stadgande om grovt rån. Straf­fet är här tukthus på viss tid, minst
två år. Den, som genom hot som innebär trängande fara för liv eller hälsa eller
genom våld å person för att bereda sig eller annan nytta avtvingar någon gods
eller penningar, eftergift av gäld, förskrivning, borgensförbindelse eller
annan fördel i egendom, vartill han ej har laga rätt, straffas för rånarlad
utpressning enligt samma strafflatituder som gäller för rån eller grovt rån (4
§ 3 st.). Av intresse i detta sammanhang är även en bestämmelse som infördes i
3 kap. 5 § år 1972. Denna nya regel medger att domstolen när särskilda skäl
föreligger får underskrida straffminimum eller avvika från stadgad slraffart om
hinder inte möter med hänsyn tiU aUmänt intresse. I propo­sitionen som föregick
lagändringen anmärktes särskilt att stadgandet kunde komma att tillämpas vid
rån om straffskalan i det enskilda fallet på grund av våldets eller hotets art
eller till följd av omständigheterna vid gämingen var att anse som för sträng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt norska straffeloven straffas den för rån som i
avsikt att skaffa sig eller annan oberättigad vinning bemäktigar sig ett
föremål som helt eller delvis tillhör annan genom att utöva våld mot person
eller sätta ho­nom ur stånd att försvara sig eller med hjälp av hot som
framkallar all-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varlig
fruklan för våld mot person. För rån straffas också den som i av­sikt och med
medel som nämnts tvingar någon att företa en handling som vållar skada eller
risk för skada för honom eller den på vars vägnar han handlar (§ 267). Slrafflaliluden
är fängelse från sex månader lill tio år. Visar handlingen särskilt kriminell
läggning är minimistraffel fäng­else i två år. Delsamma gäller vid återfall i
rån, såvida inte särskilda skäl talar däremot. Straffet kan i vissa fall
bestämmas till fängelse på livslid (§ 268).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Reformförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.1
Strafflatituden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
en artikel i SvJT 1968 s. 329 ff har professor Hans Thomstedt bl. a. förordat
en ändring av strafflatituden för rån. Han pekar i artikeln på att gällande
höga slraffminimum för rån medför vissa nackdelar i de fall då det är fråga om förhåUandevis
lindriga former av detta brott. Han konstaterar således att en stöld, även om
den bedöms som grov, kan medföra skyddstillsyn utan särskilda restriktioner
medan denna på­följd med hänsyn till bestämmelsen i 28 kap. 1 § tredje stycket BrB,
kan komma i fråga vid rån endast om synnerliga skäl föreligger därtill. Det
framhålls vidare att ett rån stundom kan framstå som ett relativt lindrigt
brott, nämligen om våldsanvändningen är ringa och det belopp brottet avser är
litet. Som exempel på sådana fall hänvisar han till två av de i det föregående
redovisade rättsfallen, nämligen NJA 1965 s. 152 och NJA 1965 s. 454 (se
4.1.2). Thomstedt förordar mot bakgrund härav en sänkning av minimistraffel för
rån för att ge domstolarna större frihet atl ådöma den från individualpreventiv
synpunkt lämpligaste påföljden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottskommissionen har
också övervägt frågan om behovet av en ändring av strafflatituden för rån i
samband med dess ställningstagan­den tiU den i direktiven aktualiserade frågan
om eventuella skärpningar av gällande straffbestämmelser för våldsbrott.
Kommissionen konstate­rar därvid bl. a. att den inte funnit anledning föreslå
någon höjning av maximistraffet för normalfallet av rån eftersom de
allvarligaste gärning­arna alltid lorde kunna hänföras till bestämmelsen om
grovt rån. Enligt kommissionens mening borde inte heller minimistraffel för
normalfallet skärpas, eftersom denna straffbestämmelse omfattar också mindre
all­varliga fall. Som exempel på ett sådant fall nämndes att någon efter till­gripandet
av ett paket cigarretter tiUdelar ägaren ett knytnävsslag när denne försöker
återta cigarretterna. Med tanke exempelvis på sådana fall skulle det enligt
kommissionens mening snarast kunna vara motive­rat att överväga om inte minimistraffel
för rån borde sänkas. Denna fråga borde emellertid enligt kommissionen
lämpligen prövas i samman­hang med en mera allmän översyn av straffskaloma i BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om en översyn av BrB:s bestämmelser om rån har senast ak-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tualiserats
i en motion tUl 1974 års riksdag (mot. 1974: 967). 1 denna anförs bl. a. att
råntvång inte behöver vara så allvarligt som straffsatsen för rån synes utvisa.
För att våld i den mening som är aktuellt i föreva­rande sammanhang skall anses
föreligga krävs inte mera än att offret tillfogas smärta eller att hans
kroppsliga rörelsefrihet betvingas genom fasthållande. Hotet behöver enligt
rättspraxis inte innebära hot med ett laddat skjutvapen eller med aUvarUgt
menad misshandel utan kan avse ett hot som för den hotade framstår som aUvarligt
fastän det i verklighe­ten är ofarligt, t. ex. hot med leksakspistol. Enligt
motionen kan således relativt ofarliga handlingar bedömas som rån, varvid som
exempel nämns de här tidigare refererade rättsfallen NJA 1965 s. 152 och 454.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motionären
konstaterar vidare att minimistraffet för rån är anmärk­ningsvärt högt i
jämförelse med straffet för andra brott som innebär tvång medelst våld eller
hot samt att BrB inte innehåller bestämmelser om någon ringa form av rån. Som
exempel av intresse i delta samman­hang anges straffskalorna för våldförande,
utpressning, olaga tvång, misshandel, snatteri, stöld och grov stöld. Enligt
motionen behöver skillnaden mellan stöld och rån i praktiken inte vara särskilt
stor i fråga om det lidande som tillfogas målsäganden genom gärningen. Väsk-ryckning
från en gammal dam bedöms normalt ej svårare än som grov stöld trots alt en
sådan gärning kan framstå som minst lika skrämmande som att bli hotad med en
leksakspistol eller att bli fasthållen medan ens fickor länsas. Skillnaden i
straffminimum mellan grov stöld och rån sägs därför inte vara motiverad,
särskilt som hänsyn inte heller tagils till det förhållandet att straffsatsen
för brottet inte bara gäller gärningsmannen ulan också andra medverkande, t. o.
m. en medhjälpare som inte har nå­gon del i utövandet av råntvånget. Motionären
förordar därför alt stad­gandet om straffminimum ses över och föreslår att
minimum sänks till fängelse sex månader i likhet med vad som gäller för grov
stöld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motionen
har efter beslut av justitieutskottet sänts på remiss till riks­åklagaren (RÅ),
rikspolisstyrelsen, Svea hovrätt, BRA, Sveriges advokat­samfund, Sveriges
domareförbund och Föreningen Sveriges åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
remissinstanser ansluter sig till den i motionen framförda uppfattningen att minimistraffet
för rån i vissa fall ter sig för högt. Rikspolisstyrelsen säger sig dela
motionärens uppfattning atl de lindri­gaste typerna av rån med hänsyn lill sin
förhållandevis ringa svårhets­grad påminner om vissa stöldbrott och anser det
otillfredsställande att de rättstillämpande organen i dylika fall kan komma all
känna sig tvinga­de atl av individualpreventiva skäl använda en annan
brottsrubricering än rån. Föreningen Sveriges åklagare menar att praxis med
hänsyn till gäUande straffminimum kommit att ställa mycket stränga krav på
bevis­ningen i fråga om sambandet mellan det utövade våldet och tillgreppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansema
har förordat olika lösningar för att skapa möjUghet till en mildare bedömning
av vissa typer av rån. Enligt RÅ kan det fin-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nas
anledning att överväga en sänkning av straff minimum, möjligen till fängelse
sex månader. Föreningen Sveriges åklagare tiUstyrker en sådan sänkning under
förutsättning att det klargörs att åtgärden inle är elt ut­tryck för en mildare
syn på brottet rån som sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Advokatsamfundet bör man inte kunna bortse från det förhål­landet att
gärningar, vilka omfattas av rånrekvisiten, traditionellt och av allmänheten
torde betraktas vara av så allvarlig natur att de i princip bör leda till
strängare påföljd än grov stöld. Det kan därför enligt sam­fundets mening inte
vara riktigt att samma straffskala generellt skali gälla för de båda
brottskategorierna. Samfundet anser emellertid all del bör skapas möjlighet för
en mildare bedömning än den straffminimum tillåter då omständigheterna i det
särskilda fallet så fordrar, exempelvis då våldet varit förhållandevis
obetydligt, då hotet objektivt sett inte in­neburit trängande fara eller då tUlgreppet
inte avsett något större värde. Enhgt samfundet kan man tänka sig att nå en
sådan lösning genom att införa en särskild straffbestämmelse för lindrigare
former av rån, må­hända med en särskild brottsbenämning. En alternativ lösning
kan enligl samfundets mening vara alt införa en bestämmelse med innehåll att på­följden
vid mildrande eller särskilda omständigheter kan nedsättas till sex månaders
fängelse. Även Sveriges domareförbund finner atl en sär­skild straffskala för
lindriga fall av rån bör övervägas eflersom en sänk­ning av straffminimum
medför risker för att straffmätningen även vid normalfaUet av rån kan mildras,
vilket inger betänkligheter från all­mänpreventiv synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt betänkande i anledning av motionen anför justitieutskottet (JuU 1974: 26)
bl. a. att antalet rånbrott under de senaste åren stigit betydligt och att det
enligt utskottets mening är angeläget att samhället med kraft ingriper mot
denna regelmässigt mycket allvarliga form av våldsbrotls-lighet. Samtidigt bör
emellertid framhåUas att rånbegreppet även inne­fattar relativt ofarliga
handlingar, t. ex. fall där våldet är ringa och det tillgripna avser obetydliga
värden. I sådana fall kan inte sällan minimi­straffet framstå som alltför
strängt. All straffskalans nedre gräns ligger vid ett år har även den
konsekvensen att det krävs synnerliga skäl för all påföljden skyddstillsyn
skall få användas. Domstolen kan alltså tvingas tillgripa en frihetsberövande
påföljd även om en sådan inte är påkallad av individualpreventiva skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
anför vidare att den under remissbehandlingen framförda tanken på en särskild
straffbestämmelse och en särskild brottsbenäm­ning för Undrigare foriner av rån
framstår som ett alternativ till motio­närens förslag om en sänkning av
straffminimum med eller utan samti­dig justering av gämingsbeskrivningen. Av
intresse är enligt utskottet en jämförelse med våldtäktsbrottet och dess Hndriga
form, våldförande. Mot denna bakgrand är utskottet inte berett att binda sig
för en lösning i enlighet med motionärens förslag men anser det motiverat att hithö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rande frågor blir föremål för närmare överväganden.
Utskottet förutsät­ter att de i motionen upptagna spörsmålen kommer att
behandlas i det arbete med en begränsad översyn av bestämmelserna om grov stöld
och rån, som enligt vad utskottet erfarit f. n. pågår inom justitiedepartemen­tet.
Med hänsyn härtill finner utskottet någon särskild framställning från
riksdagens sida inle påkallad ulan hemställer alt riksdagen avslår motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har sedermera bifallit utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2.2 Rånhotet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av redogörelsen för rättspraxis framgår alt frågan om
rånhotets be­skaffenhet debatterats i olika sammanhang med utgångspunkt bl. a.
från rättsfallet NJA 1956 C 187. Den nyss redovisade motionen 1974: 967 med
hemställan om översyn av brottsbalkens bestämmelser om rån be­handlar också
denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motionen anförs atl uttrycket hot som innebär trängande
fara i prax­is anses föreligga även i fall där faran i själva verket inle varit
träng­ande men väl framstått som trängande, t. ex. då hot skett med oladdad
pistol. Enligl motionen är det otillfredsställande att domstolarna utsträc­ker
ett slraffbuds tillämpningsområde utöver dess ordalydelse. Motionä­ren finner
skäl tala för att sådana fall även i fortsättningen behandlas som rån men
förordar att broltsbeskrivningen ändras i överensstäm­melse med praxis. Det
föreslås att rånhotet utformas efter mönster av stadgandet om olaga hot i 4
kap. 5 § BrB, där det alltså är fråga om hot &amp;quot;som är ägnat atl hos den
hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person
eller egendom&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen av motionen finner RÅ att den ståndpunkt som intagits i
praxis är riklig och ändamålsenlig och framhåller alt rån, där hotel skett med skarpladdat
skjutvapen, i allmänhet bedöms som grovt rån. Även om praxis sålunda måste
anses fastlagd så att något akut behov av lagstiftning inte föreligger anser RÄ
dock att den omstän­digheten att rånbroltets omfattning är omtvistad i
doktrinen talar för alt lagtexten kan behöva förtydligas. Domareförbundet
uttalar att det i lik­het med motionären anser det vara otillfredsställande att
rådande praxis beträffande hot med oladdad pistol och liknande fall mindre väl
stäm­mer överens med lagens ordalydelse. Det är här fråga om upprätthållan­det
av straffrättens legalitetsprincip, som är av grandläggande betydelse för
rättssäkerheten. Förbundet vill därför mte motsätta sig en översyn i föreslaget
hänseende. Rikspolisstyrelsen, som anser att det i och för sig kan ifrågasättas
om behov av en lagändring föreligger med hänsyn till den nuvarande stadgan i
rättspraxis, har inte heller något att erinra mot en sådan översyn. BRÅ
instämmer i uppfattningen att del kan råda viss tvekan om prax­is stämmer
överens med lagmmmets ordalydelse. BRÅ menar dock alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det från kriminalpolitisk synpunkt är tveksamt om den
förordade om-formuleringen i enlighet med praxis är lämplig och uttalar att det
från denna synpunkt torde finnas skäl att i princip förbehålla rånbenäm­ningen
sådana handlingar där ett verkligt hot föreligger. Samtidigt an­märker BRÅ att
dess kriminalpolitiska arbetsgrupp behandlat frågan om de negativa
konsekvenserna av brotlsbenämningar som ger en missvi­sande bild av lagsladgandets
innehåll (se BRÅ 1974: 3 s. 11). Advokat­samfundet finner inle att det är
nödvändigt alt mjuka upp rekvisiten för rån under förutsättning att möjlighet
skapas till en mildare straffmäl­ning för lindrigare former av rån och menar
att rättstillämpningen må­hända därigenom i stället skulle kunna anpassas bätlre
lill lagrummets nuvarande ordalydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges åklagare anser inte att den tolkning
som i praxis givits rånholet strider mot ordalagen i lagtexten och ullalar all
förslaget att bestämma hotet på sätt som skett i 4 kap. 5 § BrB skulle få till
följd alt även mycket okvalificerade hot skulle räknas som rånhot. För­eningen
avstyrker därför bifall lill motionen i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sill tidigare nämnda betänkande i anledning av motionen
anför justi­tieutskottet alt i rättspraxis numera på ett entydigt sätt har
fastslagits att s. k. rånlvång föreligger även om faran objektivt sett inte är
trängande men hotet för den hotade tett sig som elt hot som innebär trängande
fara. Något akut behov av lagstiftning till ledning för rättstillämpningen kan
därför inte anses föreligga. Å andra sidan kan det från mer all­männa
utgångspunkter anses mindre tillfredsställande atl lagrummets innebörd inte
tydligt kommer till uttryck i lagtexten. Från kriminalpoli­tisk synpunkt kan
det också, som bl. a. BRÅ framhållit i sill remissytt­rande, finnas skäl att i
princip förbehålla rånbenämningen för hand­lingar där ett verkligt hot föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet finner emellertid atl frågan om en justering av
gärningsbe­skrivningen inte bör betraktas isolerat från spörsmålet om en ändrad
slraffskala för lindrigare former av rån. Utskottet är mot den bakgrun­den inte
berett all binda sig för motionärens lösning men anser det mo­tiverat atl
hithörande frågor blir föremål för närmare överväganden i samband med det
tidigare nämnda och i förevarande promemoria ak­tuella arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har även i denna del på skäl som tidigare
anförts avslagit motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De synpunkter som i skilda sammanhang framförts
beträffande gäl­lande slraffskala för rån innefattar en samstämmig kritik av
det förhål­landet att latituden inte ger möjlighet till ett tUlräckligt
nyanserat val av påföljd vid lindrigare former av rån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett av de skäl som åberopats för behovet av en mildare straffmät-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
än som nu är möjlig är att det utövade våldet inte sällan kan vara av lindrig
beskaffenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare år har rån mot banker och övriga penninginrätlningar men också andra förmögenhetsbrott
där våld eller hot om våld ingår ökat. Till en del har tendensen också gått mot
allt grövre våld. Gär­ningsmännen har sålunda varit beväpnade i större
utsträckning än tidi­gare. Inom ramen för samhällets brottsförebyggande och brottsbekäm­pande
verksamhet har därför åtskilligt gjorts som inneburit förstärkta insalser inle
minst mot våldsbrotlsligheten. I detta sammanhang kan bl. a. erinras om de slraffskärpningar
som genomförts på vapenlagstift­ningens område. Av betydelse är också de redan
genomförda eller beslu­tade förstärkningarna av polisens resurser som bl. a. är
avsedda all säl­tas in i det brottsförebyggande arbetet och kampen mot våldsbrotten.
Del finns vidare skäl erinra om de åtgärder som vidtas av banker och postverket
för alt hindra eUer försvåra rån. Därtill kommer den verk­samhet i syfle alt
nedbringa kriminaliteten som pågår eller kan väntas bli initierad bl. a. av
BRÅ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Intresset
alt skydda den enskilde mot angrepp av våldskaraktär fram­står som ytterst
motiverat. Att brott, där ett våld som riktar sig mol liv eller hälsa främst
har sin grund i det förhållandet att gärningsmannen önskar uppnå viss ekonomisk
vinning, i lagstiftningen anses särskUt slraffvärda stämmer väl överens med
rådande allmänna uppfattning. Den stränga straffsatsen för rån fyller sålunda
här i första hand en rent allmänpreventiv funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av dessa överväganden torde det inte kunna göras gäl­lande alt
nuvarande straffsatser i och för sig är olämpligt avpassade i förhållande till
flertalet av rånbrotten. Emellertid kan ifrågasättas om elt kombinerat
tillgrepps- och våldsbrott som till sin natur skiljer sig vä­sentligt från
normalfallet av rån, exempelvis därigenom att inslaget av våld är obetydligt,
av allmänheten uppfattas som lika allvarligt som t. ex. ett bankrån och därför
bör sttaffas enligt samma bestämmelser som gäller för sådant brott. I detta
sammanhang kan erinras om atl BRÄ:s kriminalpolitiska arbetsgrupp särskilt
erinrat om vikten av att tillämpade brottsbenämningar inle är missvisande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
våld avses i förevarande sammanhang som tidigare nämnts miss­handel eUer
betvingande av en persons rörelsefrihet. Misshandel anses föreligga så snart
någon uppsåtiigen tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eUer
försätter någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd. Begreppet misshandel föratsätter
alltså i dess obetydligaste form endasi smärta, som därtill kan vara av
relativt hastigt övergående natur. Alt knuffa en person torde inte vara att
bedöma som misshandel utan som ofredande medan en örfil i normalfallet omfattas
av begreppet misshandel. Våldet kan också beslå i ett betvingande, dvs. en
fasthåll­ning av offret under det att tillgreppet sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad nu sagts framgår att en handling, som består i att en person genom en örfil
eller fasthållning liUskansar sig viss egendom enligl gäl­lande ordning alltid
torde böra bedömas som rån. Detsamma gäller fall där någon efter tillgrepp av
egendom blir upphunnen och utdelar elt knytnävsslag mol ägaren för alt hindra
denne att återta del tillgripna. Något generellt uirymme för lägre straff än
ett års fängelse ges inte i gällande straff skala. Även om våldstendenser bör
stävjas bl. a. genom strafflagstiftningen framstår behovet av en större frihet
vid straffmät­ningen som påtagligt för att åstadkomma en differentiering mellan
nor­malfallen rån och andra såsom rån betecknade brott, där våldsinslaget är
relativt obetydUgt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de skäl som åberopats för behovet av en möjlighet tiU en mU-dare straffmälning
vid rån har vidare anförts att hotet stundom framstår som mindre allvarligt
menat även om det för den hotade tett sig som yt­terligt farligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hot som innebär trängande fara menas i detta sammanhang etl hot om omedelbart
förestående våld som är riktat mot elt betydelsefullt intresse såsom liv eller
hälsa. Hotet skall alltså avse våld av allvarUg be­skaffenhet, exempelvis hot
om svår misshandel. Det är här således fråga om etl betydligt grövre våld än
vad som enligt nyss lämnade redogörelse krävs i de fall då det är fråga om ett
våld som verkligen har utövats. En gärningsman som har för avsikt alt genomföra
sina hotelser för atl uppnå sitt syfte framstår under sådana förhåUanden som
väl så hänsyns­lös som många av de gärningsmän vilka utövat visst våld i
samband med tillgrepp. Orsaken till alt våldet uteblivit är sålunda i regd
endast beroende på yttre omständigheter, främst då offrets handlingssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Faran
för att hotel skall förverkligas behöver emellertid inle vara konkret. Enligt
praxis och doktrin avser lagbudet inte endast att skydda offrets kroppsliga
integritet utan också hans handlingsfrihet. Även om utredningen skulle ge vid
handen att en gärningsman aldrig hafl för av­sikl all förverkliga hotet eller
ens haft möjlighet därtill bedöms gär­ningen som rån under förutsättning att
den hotade objektivt sell haft grundad anledning att tro att faran var
överhängande. Goda skäl talar också för att rån med exempelvis ett oladdat
skjutvapen alltid bör bedö­mas vara av sådan allvarlig beskaffenhet alt det
objektivt sett framstår som motiverat att tillämpa en straffskala med minimum
fängelse ett år. Detta utesluter emellertid inte alt det i övrigt kan tänkas
förekomma fall då det kan vara befogat att göra en mera nyanserad bedömning av
gär­ningen av hänsyn just till den omständigheten alt hotel saknat all reell
innebörd eller skett med elt relativt ofarligt hjälpmedel. Även dessa för­hållanden
synes sålunda tala för att möjligheter bör skapas för etl mera differentierat
påföljdsval än den nuvarande latituden för rån medger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ytterligjire skäl för en mildare bedömning av vissa rånbrott har åberopats att
gärningarna kan avse obetydliga värden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rånbroltet
omfattar som tidigare nämnts den som medelst rånlvång stjäl eller tilltvingar
sig egendom med förmögenhetsvärde. Begreppet stjäla avser även tillgrepp som
isolerat skulle bedömas som snatteri eller bodräkl. Förmögenhelsvärdet kan
alltså vara mycket lågt. Av undersök­ningen beträffande anmälda rånbrott i
Stockholm 1964 (se 4.1.3) fram­går att ungefär 38 procent av rånbrotten avsåg
tillgreppsvärden under 100 kr. Även om tillgreppsvärdet i och för sig inte bör
tillmätas någon avgörande betydelse när det gäller att bedöma ett brott som i
första hand fått sin särskilda karaktär genom dess anknytning till våldsutöv­ning,
förefaller minimistraffet för rån som mindre väl avpassat för brott som avsett
endast jämförelsevis ringa värden, åtminstone om brottet samtidigt förövats med
lindrigt våld eller genom hot, som inte varit all­varligt menat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
andra omständigheter torde kunna anföras som motiv för beho­vet av en större
flexibilitet vid straffmätningen än gällande straffskala medger. Den nyss
åberopade undersökningen beträffande 1964 års rån­brott visar sålunda att i 45
procent av dessa gärningsmannen, offret eller båda varit berusade. Av dessa rån
hade 70 procent föregåtts av viss vänskaplig samvaro mellan kontrahenterna. En
tredjedel av rånoffren var själva kriminellt belastade. Dessa uppgifter styrker
inte bara upp­fattningen att det här i betydande utsträckning är fråga om en
väsentligt annorlunda kriminalitet än den som utmärker s. k. normalfall av rån och
för vilken den stränga straffskalan är menad. De sålunda redovisade
undersökningsresultaten visar också att man här ofta har atl göra med gärningsmän
som inle från allmän synpunkt kan betecknas som farliga utan snarare utmärks av
det förhåUandet att de är mer eller mindre gravt handikappade från social
synpunkt. 1969 års undersökning om gärningsmännens sociala bakgrund och
levnadsförhållanden ger klart belägg för klientelets brister i socialt
avseende. Av hänsyn till dessa förhållanden framstår det likaledes som
berättigat alt söka åstadkom­ma en ordning som innebär alt inle alla gärningar
som i dag faller un­der 8 kap. 5 § BrB skall föranleda elt minimistraff på
fängelse elt år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
kan konstateras att kritiken mot den nuvarande slrafflaliluden för rån är
berättigad. Skäl föreligger därför all genom en lagändring öka utrymmet för ett
mera nyanserat påföljdsval såvilt gäller rånbrott av jämförelsevis lindrigt
slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den tidigare nämnda motionen till 1974 års riksdag liksom i de i an­ledning
därav angivna remissyttrandena har olika förslag redovisats an­gående sättet
för genomförandet av en sådan reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motionären
föreslår sålunda att straffminimum för rån skall sänkas tUl fängelse sex
månader. Samma straffminimum gäller i övriga nor­diska länder. Emellertid kan,
vilket bl. a. Grönvalls tidigare redovisade undersökning för grov stöld och ett
remissyttrande bekräftar, en sänk­ning av ett straffminimum få till följd alt
rättspraxis överlag ändras i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mildare
riktning. En sådan utveckling bör med hänsyn bl. a. till vad tidi­gare sagts
angående tendensen i fråga om rån mot bl. a. banker och andra
penninginrättningar liksom beträffande inställningen tUl vålds­brott i
allmänhet inte accepteras. Därtill kommer vidare att ett straffmi­nimum på
fängelse sex månader mot bakgrand av vad som tidigare an­förts beträffande skilda
gärningars relativa straffvärde i vissa fall kan tänkas innebära en onödigt
hård begränsning vid påföljdsvalet. Som teo­retiskt exempel kan tänkas ett faU,
då en berusad person medelst rånhot avtvingar annan en bussbiljett. Vidare
talar som tidigare nämnts starka skäl för alt broltsbenämningen rån bör
förbehållas sådana gärningar, för vilka den gällande stränga straffskalan är
avsedd och som i det all­männa rättsmedvetandet uppfattas som mycket allvarliga
brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser aktualiserar frågan om en särskild straffbe­stämmelse för
lindrigare typer av rån. Som skäl härför kan bl. a. anföras alt rånbrottet till
skillnad från andra grova förmögenhetsbrott inte är uppdelat i tre grader efter
brottets svårhet. Någon ringa form av rån förekommer inte i gällande
lagstiftning. Mot en sådan lösning talar dock alt broltsbenämningen rån genom
tiderna erhållit en särskUd innebörd, som ger uttryck för all det här är fråga
om brotl av allvarlig karaktär. En ordning som innebär atl vissa lindrigare
former av rån hänförs till en annan särskild bestämmelse skulle därför kräva en
ny brollsbe­leckning. Beteckningen skulle omfatta ringa slöldfall, motvärnsfall
och utpressningsfaU. Del synes under sådana förhållanden inle kunna und­vikas
all man kan nödgas tiUgripa en benämning som antingen blir mindre adekvat i
vissa fall, t. ex. tvångslillgrepp, eller annars framstår som mer eller mindre
konstlad eller svårförståelig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad tidigare sagts framgår alt de händelseförlopp som faller under
bestämmelserna om rån i alhnänhet utgör brott mot flera skUda lagrum som man
emellertid av hänsyn främst till önskvärdheten av en samlad bedömning avstått
från att tUlämpa i konkurrens. Med utgångspunkt från de i del föregående
anförda exemplen synes det emellertid med fog kunna göras gällande att det i
vissa fall likväl skulle vara mera adekvat alt bedöma gärningsmannens
förfaringssätt exempelvis som snatteri och misshandel eller stöld och olaga hot
i stället för att aUtid låta våldet, ho­tet eller tillgreppet, hur pass
underordnat det än kan vara i samman­hanget, utgöra ett kvalifikalionsmoment
för rån. Straffskalorna för de enskilda brotl som del här kan vara fråga om
synes var för sig och såvilt gäller påföljden fängelse i varje faU med stöd av beslämmelserna
om ge­mensamt straff för flera brott i 26 kap. 2 § BrB ge fullt tillräckligt ut­rymme
för en straffmälning som är lämpligt avpassad till den aktuella brottsligheten.
Det synes dessutom inte heller böra vara uteslutet atl ex­empelvis ett
tillgrepp som normalt skulle ha betecknats som snatteri kan komma atl anses som
så kvalificerat att det bör bedömas som stöld. En ordning som innebär atl man
på nu angivet sätt efter omständigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan lägga rätt tyngdpunkt på de skilda brottsliga moment
som ingår i händelseförloppet synes inte bara leda till ett rubriceringsmässigl
bätlre resultat än som blir fallet enligt gällande rätt utan bör även kunna
verk­samt bidra till en straffmätning som stämmer bättre överens med praxis i
övrigt. Vad särskilt gäUer utpressningsfallet av rån består skillnaden mellan detla
brott och brottet utpressning (9 kap. 4 § BrB) främst i gra­den eller arten av
tvång. Är tvånget av lindrigare slag eller av annan art än råntvång eller
riktar det sig mot en tredje person bedöms gärningen redan nu som utpressning.
Med hänsyn tUl vad ovan anförts om beskaf­fenheten av våldet eller hotet i de
fall, där en lindrigare påföljd för brot­tet kan vara motiverad, lorde det
framstå som mest naturligt alt åstad­komma en ordning som innebär att sådana
fall också kan bedömas en­ligt denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrand av dessa överväganden förordas att det i 8 kap. 5 § BrB införs ett
nytt andra siycke med följande lydelse. Är förfarande som avses i första
stycket med hänsyn till våldet, hotel eller övriga om­ständigheter av mindre
allvarlig art dömes dock ej för rån ulan för annat brott som gärningen
innefattar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande
beskrivning av rånhotet i rånparagrafen har med endast smärre redaktionella
jämkningar varit densamma sedan SL:s tillkomst. Förarbetena innehåller inte
någon diskussion angående frågan om kon­kret fara för hotets förverkligande
skall föreligga. Straffrättskommittén framhöll i denna del i sitt belänkande SOU
1940: 20 endasi alt rånhotet överensstämde och borde överensstämma med det
civilrättsliga tvånget i 28 § avtalslagen. Hotet är vidare uttryckt på samma
sätt i paragrafen om våldtäkt (6 kap. 1 § BrB). Varken våldtäktsparagrafen
eller 28 § av­talslagen synes i nu aktuellt hänseende ha varit föremål för
tolkning i något refererat rättsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av vad som tidigare anförts framgår att praxis såvitt
gäller rån nu­mera intagit den bestämda ståndpunkten att rån anses föreligga
även när hotel inle innebär konkret fara men väl uppfattas som sådant. Flera beaktansvärda
skäl talar också för en sådan ordning. Det är sålunda både för offrets
upplevelse av gärningen som dess resultat i regel helt ovidkommande humvida del
är fråga om en leksakspistol eller etl verk­ligt, fungerande skjutvapen. Av
hänsyn tUl allmänpreventionen och sam­hällets intresse av all effektivt
motverka alla tendenser tUl ökningar av bank- och postrån eller annan liknande
kriminalitet synes det inte heller kunna komma i fråga alt rån med hjälp t. ex.
av attrapper av skilda slag skall sältas i någon särställning. Erforderlig
hänsyn till om­ständigheterna i del enskilda fallet kan las vid straffmälningen
inom ra­men för tillämpliga latituder. Det har emellertid hävdats att ifrågava­rande
praxis knappast synes ha stöd i gällande lagtext. Av legalitetshän-syn bör
tolkningen av ett straffbud givetvis inte få gå över dess ordaly­delse. Mot
denna bakgmnd framstår skälen för en omformulering av lagtexten som starka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreslås därför att bestämmelsen i 8 kap. 5 § BrB på denna punkl anpassas tUl
gällande praxis genom att ordet &amp;quot;innebär&amp;quot; ersätts med orden &amp;quot;för
den hotade framstår som&amp;quot; (trängande fara). En del av de in­vändningar som
under remissbehandlingen av den tidigare nämnda riks­dagsmotionen riktals mot
en sådan ändring synes förlora sin aktualitet om det tidigare förordade nya
andra stycket samtidigt tas in i paragra­fen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har nyss sagts att det f. n. på denna punkt finns en överensstäm­melse mellan
ordalagen i 8 kap. 5 § BrB och 28 § avtalslagen samt 6 kap. 1 § BrB (våldtäkt).
Något absolut samband mellan sistnämnda stadganden och beslämmelserna om rån
föreligger emellertid inle. Med hänsyn därtill och då den vedertagna tolkningen
i fråga om rån, särskilt om den skulle ges tillämpning även på avtalslagen, kan
tänkas leda till ännu oförutsedda konsekvenser saknas skäl att beträffande
dessa lagrum föreslå en ändrad ordalydelse i aktuellt hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Återfall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1
Lagstiftning och förarbeten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Före
lagändringen år 1942 innehöll 4 kap. 14 § SL en bestämmelse som angav att
återfall i stöld, snatteri, inbrott, rån och rånförsök under vissa närmare
angivna formella förutsättningar skulle medföra skärpt straff. Förutom att
återfallet inverkade på brollsmbriceringen — snal­teri kunde betecknas som
stöld exempelvis — drabbades de som återföll i denna typ av brottslighet i
regel av ett alltmer stegrat straff vid varje ny lagföring. Tanken bakom denna
bestämmelse var att återfallsslraffen i varje fall skulle medverka tUl att
oskadliggöra de oförbätterliga åter-fallsförbrytarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffrättskommittén
påpekade i sill belänkande med förslag lUl lag­stiftning om förmögenhetsbrott (SOU
1940: 20) alt tjuvar, som i intellek­tuellt och ekonomiskt hänseende ofta var
sämre rustade i kampen för tillvaron än exempelvis bedragare och förskingrare,
i gällande lagstift­ning hade satts i en särskUt strängt behandlad särklass.
Detta hade fått till följd att en för stöld straffad person som stal på nytt
dömdes till straff, som inte sällan vida översteg de straff som utdömdes för
brotts­lingar som ktmde betecknas som storsvindlare eller storförskingrare. Uppgiften
att oskadliggöra återfaUsförbrytare tUlgodosågs emellertid nu­mera inom ramen
för de särskilda skyddsåtgärderna internering och för­varing. I den mån återfaUsstraffet
inte längre hade som ändamål alt hindra de oförbätterliga från att begå brott
genom att hålla dem inspär­rade kunde reglema om återfall därför göras både
mindre stränga och mindre invecklade. Eftersom en återfallsskärpning kunde vara
påkallad även vid andra förmögenhetsbrott än tjuvnadsbrotl och då något för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mildrande inle låg däri all den som straffats för förmögenhetsbrott
av viss art därefter övergick till andra arter av brottslig verksamhet föreslog
kommittén en sådan utvidgning av återfallsinstitutets tillämpningsområ­den, att
alla förmögenhetsbrott gjordes återfallsgmndande. Kommit­tén föreslog emellertid
samtidigt att verkan av återfall skulle inskränkas så till vida alt straffet,
utan alt brottsrubriceringen påverkades, skulle skärpas endast inom ramen för
den ordinära latituden för grovt brotts­fall. Fortfarande skulle dock
återfallet obligatoriskt medföra straff­skärpning. Kommittén ansåg sig sakna
anledning alt överväga frågan om ålerfallsbestämmelser vid andra brott än
förmögenhetsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom 1942 års lagändring erhöU 4 kap. 14 § SL ändrad
lydelse i överensstämmelse med kommitténs förslag. Vid en strafflagsrevision år
1948 utsträcktes bestämmelsen att gälla även förfalskningsbrotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Strafflagberedningen
tillsattes år 1938 med uppgift att företa en översyn av det straffrättsliga sanktionssyslemet.
År 1953 avgav bered­ningen belänkande med förslag lill ändringar i strafflagen m.
fl. författ­ningar (SOU 1953: 17) och tre år senare sitt slutbetänkande (SOU
1956: 55). I delta betänkande sammanförde beredningen samtliga brotts­påföljder
i ett lagförslag med benämningen lag om skydd mol brott (skyddslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan i sitt år 1953 avgivna betänkande föreslog
beredningen genom­gripande ändringar av bestämmelserna om återfall. Förslaget
hade den innebörden, att om någon på nytt begick brott så skulle straffskalans
maximum i vissa fall få överskridas. En bötesdom skulle emellertid ald­rig få
läggas till grund för någon förhöjning, vilket utgjorde en in­skränkning i
förhållande till gällande rätt. En nyhet i förslaget var vi­dare alt regeln i 4
kap. 14 § SL om obligatorisk straffskärpning vid åter­fall upphävdes. I stället
skulle straffet utmätas enligt en strängare skala endasi om skäl därtill
förelåg. Syftet med förslaget var att öppna möjlig­het till kraftigare
ingripanden mot sådana personer, som visade tendens till asocialitet. Aterfallsregeln
föreslogs tUlämplig på alla slag av brott som var belagda med straff i SL. Det
hade däremot inte ansetts påkallat att utsträcka dess tillämplighet till
specialstraffrätten. I återfallsbesläm-melserna inom specialstraffrätten
föreslogs inte någon ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det
övervägande antalet remissorgan tillstyrkte förslaget. Några in­vändningar
förtjänar dock alt återges. Hovrätten över Skåne och Ble­kinge samt Göieborgs
rådhusrätt framhöll vissa ölägenheter av en så omfattande återfallsbestämmelse
som föreslagits och ifrågasatte om det inle var mest lämpligt om straffskalorna
gjordes så vida all tillräcklig hänsyn lill återfall kunde tas ulan särskild återfallsbestämmelse.
Såväl nämnda hovrätt som Sveriges advokatsamfund ansåg i vart fall att en
preskriptionstid borde införas vad gällde återfallsgrundande brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Departementschefen uttalade i prop. 1962: 10 med förslag
till brotts­balk att han godtog den principiella lösning beredningen
föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämligen
att det borde överlämnas åt domstolarna att med hänsyn till samtliga
föreliggande omständigheter avgöra om straffskärpning skulle ske. Enligt
departementschefen torde i allmänhet den omständigheten att återfall förelåg
kunna beaktas tillräckligt inom den vanliga straffska­lan. Även en dom som
innebar överlämnande tUl särskild vård kunde föranleda all fängelse för elt
senare brotl bestämdes med tillämpning av aterfallsregeln. Departementschefen
framhöll dock atl det knappast torde kunna bli anledning att skärpa ett straff
vid återfall om det tidi­gare brottet begåtts under inflytande av
sinnessjukdom, sinnesslöhel och därmed jämställt tUlstånd. Något uttryckligt
förbud häremot i lagtexten ansågs emellertid inte erforderligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I BrB
återfinns aterfallsregeln i 26 kap. 3 §. Den har följande ly­delse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
någon dömts till påföljd för sådant i denna balk avsett brotl som är belagt med
fängelse och begår han, sedan domen vunnit laga kraft, ånyo broll som avses i balken
och är belagt med fängelse i högst sex må­nader, må för återfallet dömas till
fängelse i högst två år. Är för del nya brottet stadgat fängelse på längre tid
än sex månader men högsl två år, må för återfallet dömas lill fängelse i högst
fyra år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ej
må brott, som någon begått innan han fyllt aderton år, läggas till grund för
förhöjning som i första stycket sägs, ej heller dom å böter el­ler
disciplinstraff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utländsk
dom må tillmätas samma verkan som svensk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förutsättning för återfallsskärpning enligl lagrummet är sålunda dels att brott
begåtts efter det atl gärningsmannen blivit dömd för annat brott och dels att
den tidigare domen vunnit laga kraft. Det återfalls­grundande brottet skall
vidare vara ett brott som behandlas i BrB. Att domen meddelats enligt SL
utesluter dock inte att brottet kan vara åter­fallsgrundande (se 6 § första
stycket lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken). Fängelse måste ingå i
straffskalan för detla brott. Vidare förutsätts alt för det återfallsgrundande
brottet dömts till annan påföljd än böter eller disciplinstraff för krigsmän.
Sistnämnda förutsättning är alltså uppfylld om för det tidigare brottet
meddelats t. ex. villkorlig dom eller skyddslillsyn. Ett brott som någon begått
före 18 års ålder är dock aldrig återfallsgrundande. Utländsk dom får tUlmätas återfallsgrun­dande
verkan. Det förutsätts även här att gärningen är ett brotl enligt BrB, som kan
grunda återfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att straffet för det nya brottet, återfallet, skall kunna skärpas måsle
återfallet vara ett BrB-brotl. Fängelse måste ingå i straffskalan. Straffskalans
maximum får inte översliga fängelse i två år. När förutsätt­ningarna är
uppfyllda får det straffmaximum som är stadgat för åter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;faUsbrottet överskridas. Är straffmaximum fängelse i sex
månader skall det i stället vara två år och är maximum högre än sex månader men
högst två år skall det i stället vara fängelse i fyra år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detla
sammanhang förtjänar sambandet mellan aterfallsregeln och stadgandet i 26 kap.
2 § BrB angående gemensamt straff att belysas. När gemensamt straff för flera
brott skall bestämmas skall det gemensamma straffets maximum beräknas med
hänsyn tiU det förhöjda straff maxi­mum som kan komma i fråga enligt 3 §. När
man i konkurrensfall öns­kar beräkna maximum för det gemensamma straffet måste
man alltså först för vart och etl av de konkurrerande brotten särskilt för sig
kon­statera, huruvida regeln om återfallsskärpning är möjlig att tillämpa och
därefter lägga de sålunda tillämpliga maxima till grund för beräkningen enligl
2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eflersom
26 kap. 3 § BrB endast anger att straffmaximum ibland kan vara högre än det i
straffbudet utsatta behöver paragrafen inte åberopas i annat fall än när denna
möjlighet verkligen har utnyttjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Aterfallsregeln
har vidare betydelse för tiUämpning av bestämmel­serna i 35 kap. BrB om
bortfallande av påföljd. Vid beräkning av pre­skriptionstidens längd enligl 1 §
i detta kap., som i princip avgörs av maximum i straffskalan för det aktuella
brottet, skall således i del fall då beslämmelserna i 26 kap. 3 § BrB är
tillämpliga hänsyn i stället tas till det maximum som där är stadgat för
återfall, oavsett om det i del en­skilda fallet finns anledning alt gå utöver
den vanliga straffskalan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Överväganden och förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några officiella siffror eller undersökningar angående återfallsbe-stämmelsens
tillämpning föreligger inte. Det finns inte heller något rätts­fall refererat i
fråga om tillämpning av 26 kap. 3 § BrB. Av Grönvalls tidigare nämnda rapport,
såvitt gäller återfall i slöldbrolt, framgår dock bl. a. atl bestämmelserna i 4
kap. 14 § SL har citerats i majoriteten av domar från SL-tiden medan däremot 26
kap. 3 § BrB inte har åberopats i någon enda dom från tiden därefter som ingått
i undersökningsmate­rialet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa uppgifter bestyrker den allmänna uppfattningen att
domsto­larna efler BrB:s ikraftträdande i regel inte ansett att det förelegat
något behov av en straffmätning som går utöver de för de särskilda brotten
angivna straffmaxima samt att eventuella undanlag från denna regel därför måsle
anses ha haft karaktären av myckel extrema undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid val av
påföljd skall domstolen enligt 1 kap. 7 § BrB med beak­tande av vad som krävs
för alt upprätthålla allmän laglydnad fästa sär­skilt avseende vid att
påföljden skall vara ägnad att främja den dömdes anpassning i samhället. Dessa
båda krav, att allmänt söka avhålla från brotl och samtidigt bidra till den
dömdes anpassning i samhället, leder i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;många
situationer naturligt nog till komplicerade överväganden vid på­följdsvalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
först gäller den rent allmänpreventiva aspekten på straffmäl­ningen så finns
det emellertid som nyss sagts inte något som tyder på atl bestämmelserna i 26
kap. 3 § över huvud taget blir tUlämpade annat än möjligen i enstaka
undanlagsfall. Skälet härtill lorde främst kunna sö­kas i det förhållandet att domstolama
vid straffmätningen för enstaka brottslighet normalt håller sig till den nedre
delen av straffskalan vUket i sin tur fått till följd att den återstående delen
av straffskalan gett fullt tillräckligt utrymme för de straffskärpningar som
kan ha ansetts påkalla­de på grund exempelvis av återfall. Vid brottslighet som
omfattat flera gärningar har dessutom bestämmelserna i 26 kap. 2 § BrB om
möjlighet till förhöjt maximum vid gemensamt straff kunnat tUlämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
därefter gäller de rent individualpreventiva aspekterna på straff­mätningen så
framstår det i dag som helt uteslutet alt möjligheterna lUI långvarigare fribetsberövanden
än som medges i de för de särskilda brotten angivna straffskalorna skuUe kunna
tillgripas enbart av hänsyn till brottslingens behandlingsbehov. Som tidigare
nämnts har sålunda den uppfattningen blivit allt mera aUmänt accepterad att fribetsberövan­den
är skadliga för de flesta mäimiskor, lätt uppammar lill hat mot sam­hället och
därigenom ökar risken för återfall i brott. Med denna ut­gångspunkt har
utbyggnaden av frivården, dvs. skyddskonsulenl- och övervakarorganisationerna
ökat kraftigt. Anslagen för frivården har mångdubblats, från 9 milj. kr. år
1964 tUl 63 milj. kr. innevarande år. Satsningarna på frivården syftar till att
förhindra återfall i brott. En grundtanke bakom de senasie årens reformer på
detta område är just alt den kriminelle genom sociala åtgärder och inte genom
hot och straff skall hjälpas in i samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kriminalpolitiska utveckUngsarbetet har därför under senare tid i allt större
utsträckning inriktats på att minska användningen av frihels­berövande
påföljder och alt avkorta längden av de fribetsberövanden som ändå anses
oundvikliga. Den tidigare nämnda kriminalpolitiska ar­betsgruppen inom BRÄ har
också i sin första rapport uttalat att använd­ningen av frihetsstraff bör kunna
begränsas ytterligare och att som all­män riktlinje bör gälla att frihelsberövande
påföljd endast skall använ­das som ett yttersta medel och då aldrig skaU få
motiveras av behand-lingsmässiga skäl. De frihetsstraff som likväl skall
användas bör enligt gruppens mening vidare kunna göras kortare än f. n. I de
nyligen utfär­dade direktiven för utredningen angående frågor i anslutning till
avskaf­fande av påföljden ungdomsfängelse (Ju 1974: 16) har liknande tanke­gångar
framförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av det anförda kan konstateras att de syften som ur­sprungligen ansågs
motivera behovet av ålerfallsbestämmdsen i 26 kap. 3 § BrB inle längre har
någon gUtighet utan tvärt om står i direkt strid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mot gällande kriminalpolitiska värderingar. Med hänsyn
till vad som ti­digare sagts angående denna bestämmelses tiUämpning framstår
det vi­dare som uppenbart att dess nuvarande enda praktiska betydelse, nämli­gen
för tillämpningen av preskriptionsbesfämmelsema i 35 kap. BrB, inte heller är
sakligt motiverad. Det föreslås därför att 26 kap. 3 § upp­hävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag tiU&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom förordnas i fråga om brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels atl 26 kap. 3 § skall upphöra att gäUa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels att
8 kap. 4 och 5 §§ skaU ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är brott som
i 1 eller 3 § sägs att anse som grovt, skall för grov stöld dömas lill
fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
bedömande humvida brot­tet är grovt skall särskilt beaktas, om det förövats
medelst inbrott eller avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit
för­sedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen
eljest varit av särskilt farlig arl, avsett betydande värde eller inneburit
synnerligen kännbar skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
bedömande huruvida brot­tet är grovt skall särskilt beaktas, om det avsett sak
som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne
eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljest varit av sär­skilt
farlig eller hänsynslös arl, avsett betydande värde eller inne­burit 
synnerligen  kännbar  skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som
stjäl medelst våld å person eller medelst hot som in­nebär trängande fara
eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gärning, sätter sig med sådant
våld eller hot lill motväm mot den som vill återtaga det tillgrip­na, dömes för
rån till fängelse, lägst ett och högsl sex år. Det­samma skall gälla, om någon
med sådant våld eller hot tvingar an­nan till handling eller underlåten­het som
innebär vinning för gär­ningsmannen och skada för den tvungne eller någon i
vars ställe&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 42&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som
stjäl medelst våld å person eller medelst hot som för den hotade framstår som
trängan­de fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar gär­ning,
sätter sig med sådant våld el­ler hot till motvärn mot den som vill återtaga
det tillgripna, dömes för rån till fängelse, lägst ett och högsl sex år.
Delsamma skall gäl­la, om någon med sådant våld el­ler hot tvingar annan till
hand­ling eller underlåtenhet som inne­bär vinning för gärningsmannen och skada
för den ivungne eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;denne är. Lika med våld anses att någon i vars ställe
denne är. Lika&lt;br&gt;
försätta någon i vanmakt eller an- med våld anses atl försätta någon&lt;br&gt;
nal sådant tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i vanmakt eller armat sådant till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är förfarande som avses i första stycket med hänsyn till
våldet, ho­tet eller omständigheterna i övrigt av mindre allvarlig art dömes
dock ej för rån utan för annat brott som förfarandet innefattar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har  någon   dömts   till  påföljd&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för sådant i denna balk avsett brotl&lt;br&gt;
som är belagt med fängelse och be­&lt;br&gt;
går han, sedan domen vunnit laga&lt;br&gt;
kraft, ånyo brott som avses i bal­&lt;br&gt;
ken och är belagt med fängelse&lt;br&gt;
i högst sex månader, må för åter­&lt;br&gt;
fallet dömas till fängelse i högst&lt;br&gt;
ivå år. Är för det nya brottet stad­&lt;br&gt;
gat fängelse på längre tid än sex&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;*&amp;#9632;&lt;br&gt;
månader men högst två år, må för&lt;br&gt;
återfallet dömas till fängelse i högst&lt;br&gt;
fyra år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ej må brott, som någon begått innan han fyllt aderton år,
läggas till grund för förhöjning som i första stycket sägs, ej heller dom å
böter eller disciplinstraff.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utländsk dom må tillmätas sam­ma verkan som svensk.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:182.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2 (De remitterade förslagen)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om brottsbalken dels att 26
kap. 3 § skall upphöra att gälla,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
all 8 kap. 4 och 5 §§, 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 §, 34 kap. 5 och 6 §§ samt 38
kap. 6 § skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är
brott som i 1 eUer 3 § sägs all anse som grovl, skall för grov v öld dömas lill
fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
bedömande huruvida brot­tet är grovl skall särskilt beaktas, om det förövats
medelst inbrott eller avsett sak som någon bar på sig, om gärningsmannen varit
försedd med vapen, sprängämne eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljesi
varit av sär­skilt farlig art, avsett betydande värde eller inneburit
synnerligen kännbar skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
bedömande huruvida brot­tet är grovt skall särskilt beaktas, om det avsett sak
som någon bar på sig, om gärningsmannen varit försedd med vapen, sprängämne
eller annat dylikt hjälpmedel eller om gärningen eljesi varit av sär­skilt
farlig eller hänsynslös art, av­sett betydande värde eller inne­burit
synnerligen kännbar skada.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som
in­nebär trängande fara eller, sedan han begått stöld och anträffats på bar
gärning, sätter sig med sådant våld eUer hot till motväm mot den som vill
återtaga del tillgrip­na, dömes för rån till fängelse, lägst elt och högst sex
år. Det­samma skall gälla, om någon med sådant våld eller hot tvingar an­nan
till handling eller underlå­tenhet som innebär vinning för gärningsmannen och
skada för den Ivungne eller någon i vars ställe denne är. Lika med våld anses  atl  
försälta   någon   i   van-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som stjäl medelst våld å person eller medelst hot som
in­nebär eller för den hotade fram­står som trängande fara eller, se­dan han
begått stöld och anträf­fats på bar gärning, sätter sig med sådant våld dier
hot lill mot­värn mot den som vill återtaga det tillgripna, dömes för rån lill
fängelse, lägst etl och högst sex år. Detsamma skall gälla om nå­gon med sådant
våld eller hot tvingar annan tiU handling eUer underlåtenhet som innebär vin­ning
för gärningsmannen och ska­da för den tvungne eller någon i vars  ställe 
denne   är.  Lika  med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;makt eller annat sådant tUlstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;våld anses alt försätta någon i vanmakt eller annat sådant
tUl­stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är
förfarande som avses i förs­ta stycket med hänsyn till våldet, hotet eller
omständigheterna i öv­rigt av mindre allvarlig art dömes dock ej för rån utan
för annat brott som förfarandet innefattar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 §1 Iakttager den dömde icke vad som åligger honom tUl
följd av den villkorliga domen, må domslol, om åklagare före prövotidens utgång
anhängiggör talan därom, efter omständigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;besluta atl
varning skall meddelas den dömde,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddela
föreskrift enligt 5 § eller ändra tidigare meddelad före­skrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undanröja den
villkorliga domen och bestämma annan påföljd för brottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åtgärd
enligl första stycket 1 eller 2 må ej beslutas efter prövotidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undanröjes
den villkorliga do­men, skall vid påföljdens bestäm­mande skälig hänsyn lagas
till böter som jämlikt 2 § ådömts jäm­te den villkorliga domen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undanröjes
den vUlkorliga do­men, skall vid påföljdens bestäm­mande skälig hänsyn tagas
till böter som ådömts enligt 2 § och 34 kap. 5 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28
kap. 9 §2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undanröjes
skyddstUlsynen, skaU rätten bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall
skälig hänsyn tagas till vad den dömde undergått till följd av domen å
skyddstillsyn samt till böter som enligt 2 § ådömts jämte skydds­tillsynen; och
må fängelse ådömas på kortare tid än för brottet är stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Undanröjes
skyddstUlsynen, skall rätlen bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall
skälig hänsyn lagas lill vad den dömde undergått till följd av domen å skyddslillsyn
saml lill böter som ådömts enligt 2 § och 34 kap. 6 §; och må fängelse ådömas
på kortare tid än för brottet är stad­gat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnas tillräckliga skäl ej föreligga att undanröja skyddstiUsynen,
må rätlen i stället besluta åtgärd som avses i 7 § eller, om den dömde fyllt aderton
år, förordna all han skall undergå behandling enligt 3 §. Föres talan om sådan
behandling, må i stället beslutas undanröjande av skyddstillsynen eller åtgärd
som avses i 7 §. Har prövotiden utgått, må ej beslutas åtgärd som avses i 7 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Senasie lydelse 1973: 918. - Senaste lydelse 1973: 918.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 §3 Är den tidigare ådömda påföljden villkorlig dom, må
förordnande enligl 1 § 1 meddelas allenast med avseende å brott som begåtts
före prövotidens början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelas    förordnande    enligt 1  § 1, må rätten, om
det finnes påkallat   för   den   tilltalades   till­rättaförande  eller  av 
hänsyn  till allmän laglydnad, även döma till dagsböter,   högst   etihundratjugo,
vare  sig  böter  äro  stadgade  för brottet eller ej. Tillämpas 1 § 1 eller 2,
må rätten besluta åtgärd som sägs i 27 kap. 6 § 1 eller 2 eller förlänga prövotiden
lUl tre år, dock endast om fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats
eller erhållit del av åtal före prövotidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undanröjande av villkorlig dom enligt 1 § 3 må ej ske, med
mindre fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller erhållit del av
ålal inom etl år från prövotidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 §*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillämpas 1 § 1 beträffande den som dömts till skyddslUlsyn,
må rätten, om det finnes påkallat för den tilltalades tillrättaförande eller av
hänsyn till allmän lag­lydnad, även döma lill dagsböter, högst etthundratjugo,
vare sig bö­ter äro stadgade för brottet  eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ej-&lt;br&gt;
Är   den   tidigare   ådömda   på-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Vid tillämpning av 1 § 1 eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;följden  
skyddstillsyn,   må   rätten     2  må rällen besluta åtgärd eller vid
tillämpning av 1  § 1  eller 2      behandling  som  avses  i  28  kap.
besluta   åtgärd   dller   behandling     9 § eller förlänga prövotiden lill
som avses i 28 kap. 9 § eller för-     högst fem år. länga  prövotiden   till  
högsl  fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dömes med lUlämpning av 1 § 3 till fängelse, skall vid
straffets be­stämmande gäUa vad i 28 kap. 9 § stadgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt första slyckel eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut enligt andra stycket eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslut     om     undanröjande     av      beslut    
om     undanröjande     av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=72&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddslillsyn
  må ej meddelas, med mindre fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats
  el­ler erhållit del av åtal före prö­votidens utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skyddslillsyn må ej meddelas, med mindre fråga därom
uppkommer i mål vari den dömde häktats el­ler erhållit del av åtal före prö­votidens
utgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1973: 918. ' Senaste lydelse 1973: 918.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 §5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nämnd skall deltaga vid under-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nämnd skall deltaga vid under-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätts
avgörande av fråga, som av- rätts avgörande av fråga, som av­&lt;br&gt;
ses i 2 § eller i 27 kap. 6 §, 28 ses i 2 § eller i 27 kap. 6 §, 28&lt;br&gt;
kap. 9 §, 30 kap. 8 § dier 34 kap. 9 §, 30 kap. 8 § dier 34&lt;br&gt;
kap. 10 § andra stycket, 12 §, kap. 10 § andra slyckel, 12 §,&lt;br&gt;
13 § eller 18 §. Detsamma skall 13 § dier 18 §. Delsamma skall&lt;br&gt;
gälla i fråga om undanröjande gälla i fråga om undanröjande&lt;br&gt;
av påföljd enligt 34 kap. 1 § 3, av påföljd enligl 34 kap. 1 § 3,&lt;br&gt;
förverkande av vUlkorligt medgi- förverkande av villkorligt medgi­&lt;br&gt;
ven frihet eller annan åtgärd en- ven frihet eller annan åtgärd en­&lt;br&gt;
ligt 34 kap. 4 §, åtgärd enligt 34 ligt 34 kap. 4 §, åtgärd enligl&lt;br&gt;
kap. 5 §, åtgärd eller behandling 34 kap. 5 § tredje stycket, åtgärd&lt;br&gt;
enligl 34 kap. 6 § samt återintag- eller behandling enligl 34 kap.&lt;br&gt;
ning i anstalt eller annan åtgärd 6 § andra stycket samt ålerinlag-&lt;br&gt;
enligl 34 kap. 8 eller 9 §.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ning
i anstalt eller annan åtgärd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt 34 kap. 8 eller 9 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid avgörande av fråga, som avses i 27 kap. 5 § andra
stycket eller 28 kap. 11 §, är underrätt domför med en lagfaren domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1964:163) om införande av
brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives att 6 § lagen (1964: 163) om
införande av brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:140.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 § Vid bedömning enligt brotts­balken skall vad i 26 kap.
3 § stadgas om återfall i brott till­lämpas utan hinder av atl det förra
brottet bedömts efter äldre lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I annal mål än sådant, som av första domslol avgjorts före
den 1 januari 1965, skola beslämmelserna i 34 kap. brottsbalken, med iakt­tagande
av vad i 9—11 §§ denna lag sägs, tillämpas jämväl när fråga är om broll, som
begåtts före sagda dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse enligt prop. 1975: 78.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:218.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid sammanträde 1975-10-06&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: justitierådet Gyllensvärd, regeringsrådet
Nordlund, justi­tierådet Ulveson, justitierådet Erik Nyman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådet den 21 maj 1975 lUlhandakommet utdrag av
proto­koll vid regeringssammanträde den 7 maj 1975 har regeringen på hem­ställan
av statsrådet Geijer beslutat inhämta lagrådels yttrande över för­slag tUl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1964: 163)
om införande av brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen, som finns bilagda delta protokoll, har inför
lagrådet före­dragits av hovrättsassessorn Anilha Bondestam. Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I remissen aviseras en mera allmän översyn av
bestämmelserna om förmögenhetsbrotten. Riktlinjer för en sådan översyn har
numera lagts fram i en rapport (1975: 3) av en arbetsgrupp inom
brottsförebyggande rådet. När behov av lagändring är särskilt påtagligt, skall
emellertid enligt såväl remissen som rapporten partiella reformer kunna företas
ulan att man avvaktar resultatet av översynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillgängliga uppgifter ger vid handen, atl en mycket
betydande del av slöldbrolten i rättstillämpningen hänförs till kategorin grova
brott och att inbrottsstölderna därvidlag intar en helt dominerande ställning.
Del förhållandet att inbrott i lagtexten anges som exempel på kvalifika­tionsgrund
för grovt brott torde ha lett lill att inbroltsslölder regelmäs­sigt bedöms som
grova. Om inbrottsmomentel utgår ur exemplifieringen, har man anledning att
förvänta en mer nyanserad bedömning av in­brottsstölderna. Därmed tillgodoser
man också rådande kriminalpoli­tiska strävanden att begränsa användningen av frihelsberövande
påfölj­der. Lagrådet har i och för sig ingen erinran mot att inbrott i fortsätt­ningen
inte tas upp som exempel på kvalifikationsgrund för grovt broll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna ändringen av lagtexten innebär atl
exemplifieringen av omständigheter som kvalificerar till grov stöld kommer alt
inledas med del ganska speciella fallet atl tillgreppet &amp;quot;avsett sak som
någon bar på sig&amp;quot;. Delta är mindre tilltalande, i synnerhet som man med
visst fog kan göra gällande atl del inle finns anledning alt behålla fickstöld
och därmed jämförbart förfarande som särskilt angiven kvalifikations­grund för
grovt brott. Emellertid är behovet av en lagändring i sådant avseende inle lika
påtagligt som när del gäller inbrotlsstöld. Med hän­syn härtill och lill all
förevarande bestämmelse lorde komma alt om-fallas av den allmänna översynen
anser sig lagrådet inte böra hem­ställa om ändring av den föreslagna lagtexten
i nu berörda hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
delar uppfattningen atl graden av visad hänsynslöshet hör till de faktorer som
bör särskilt beaktas vid bedömningen av om stöld skall anses grov. I remissen
saknas dock belägg för atl domstolama inle redan nu iakttar detta. Del kan
därför ifrågasättas, om påtagligt behov finns av atl i detta sammanhang införa
ett nytt kriterium på grov stöld som tar sikte på hänsynslösheten i gämingsmannens
handlande. Härtill kommer atl det föreslagna nya kriteriet, fömtom att den
språkliga ut­formningen ej är invändningsfri, saknar den precisering som hade
varit önskvärd. Del kan vidare framhållas att den nuvarande kvalifikations­grunden
att gärningen varit av särskilt farlig arl etc. — vUken nu är avsedd att
kompletteras med hänsynslöshetsrekvisitel — är gemensam för grov stöld, grovl
bedrägeri och grov förskingring. En komplettering moisvarande den föreslagna
skulle vara motiverad också beträffande de båda sist nämnda brotten. Vad här
anförts talar för atl frågan om lag­rummets utformning i denna del bör anstå i
avvaktan på den allmänna översynen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet förordar alltså, att ingen annan ändring nu företas
i paragra­fen än all orden &amp;quot;förövats medelst inbrott eller&amp;quot; utgår ur
andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet delar uppfattningen alt del finns behov av atl nu
genom en lagändring öka utrymmet för ell mera nyanserat påföljdsval i fråga om rånbrolt
av jämförelsevis lindrigt slag. Vilken lagteknisk metod som bör användas för
all genomföra ändringen kan vara föremål för viss tvekan. Bäst överensstämmande
med den i brottsbalken vanligen an­vända tekniken skulle otvivelaktigt vara att
för mindre grova typer av rånbrott införa en ny broltsgrad med särskild
straffskala och särskild brottsrubricering. Del lorde emellertid knappast vara möjligl
all finna en bra gemensam beteckning, omfattande ringa broll av alla de tre
typerna av rån: stöldfall, motvärnsfall och utpressningsfall. Den i remis­sen
förordade lösningen alt gärningsmannen vid förfaranden, som i och för sig
faller in under bestämmelserna om rån men som är av mindre allvarlig art, inle
skall dömas för rån utan för det eller de andra brott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som förfarandet innefattar, utgör etl nytt tekniskt grepp.
Undantagsvis kan det vara förenat med vissa svårigheter att avgöra vUka andra
brott som ett rånförfarande av ifrågavarande slag skall anses innefatta, t. ex.
om det — utöver stöld eller snatleri — skall anses utgöra misshan­dels- eller frihetsbrott
eller kanske bådadera, men svårigheter av så­dan art möter också i andra
sammanhang. Lösningen synes innebära helt övervägande fördelar, och lagrådet
har ej någon erinran mol att den genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lagändring i fråga om utformningen av regeln om rånhot
som samtidigt föreslås kan däremot inte motiveras med något akut prak­tiskt
behov. Såsom framgår av remissprotokollel och den därvid fogade promemorian är
det genom rättspraxis redan fastslaget alt råntvång föreligger även i fall då
faran objektivt sell inte är trängande men ho­tet för den hotade framstår såsom
innebärande trängande fara. Lagänd­ringens syfte är alt åstadkomma full överensstämmelse
mellan lagtex­tens ordalydelse och denna praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna lagstiftningsåtgärden kan emeUertid i
realiteten få större betydelse än vad som sålunda varit avsett. Om ändringen
genom­förs utan motsvarande ändring i beslämmelserna om våldtäkt i 6 kap. i § BrB,
kommer rekvisilet &amp;quot;hot som innebär trängande fara&amp;quot; sanno­likt atl vid
lUlämpning av nämnda lagrum lolkas molsättningsvis i för­hållande till det nya rekvisilet
för rån genom hot. Del bör vidare upp­märksammas att det principiella
problemet, huruvida tvång skall anses föreligga även i fall då fara för ell
förverkligande av hotet objektivt sett inte finns, också aktualiseras vid tUlämpning
av stadgandet om ola­ga tvång (4 kap. 4 §) och därmed även av reglerna om frihelskränkande
otukt (6 kap. 2 §) och utpressning (9 kap. 4 §). Tolkningen av de be­stämmelsema
kan därför också tänkas bli påverkad på samma sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förefaller av liknande skäl betänkligt alt ulan
närmare utredning om verkningarna upphäva den överensstämmelse som sedan länge
har rått mellan del straffrättsliga rånhotet och reglerna om civilrättsligt
tvång i 28 § avtalslagen — en överensstämmelse som hittills har ansetts starkt
motiverad (se NJA &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1915 s.
238 f och 1942 s. 357). Genom hänvisningar i 17 § skuldebrevslagen och 18 kap.
3 § jordabalken har reglerna om tvång i 28 § avtalslagen för övrigt numera
betydelse långt utanför sitt urspmngliga område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under åberopande av del anförda finner lagrådet del inte
tillrådligt alt man nu som en partiell reform genomför den i remissen
föreslagna ändringen i fråga om utformningen av rånholet. Enligt lagrådels
mening bör de i del föregående berörda problemen i stället tas upp till gemen­sam
behandling i samband med den aviserade allmänna översynen av bestämmelserna om förmögenhetsbrolten.
En fråga som därvid förtjä­nar uppmärksammas är, om del inte vid utformningen
av de olika reg­lerna angående råntvång och olaga tvång finns anledning att
anknyta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
den i 4 kap. 5 § BrB beträffande olaga hot uttryckta tankegången att hotet
skall vara ägnat att hos den hotade framkalla viss uppfattning om faran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
hemställer, att den i förevarande paragraf föreslagna änd­ringen beträffande rånholel
får utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om aterfallsregeln slopas,
kan det — åtminstone teoretiskt — få följd­verkningar inle bara, såsom angivils
i remissprotokollel, på tUlämpning­en av reglerna om ålalspreskription i 35
kap. BrB ulan också beträffan­de andra bestämmelser. Som exempel kan nämnas 2
kap. 2 § 3 BrB om tillämpligheten i visst fall av svensk lag när brott förövats
utom­lands, 30 kap. 1 § BrB, som anger förutsättningarna för atl interne­ring
skall kunna ådömas, samt 26 § utlänningslagen (1954: 193) om för­visning som
särskild rättsverkan av brott. Det hade varit önskvärt att få konsekvenserna i
sådana avseenden belysta. Emellertid föreligger det, såvitt lagrådet kan finna,
ej anledning räkna med negativa verkningar av någon betydelse. Reformen synes
väl ansluta sig lill de allmänna kriminalpoliliska värderingar som i övrigt kommil
till ullryck i remis­sen. Lagrådet har därför ej något atl erinra mot atl 26
kap. 3 § BrB upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om  ändring i lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
lämnas utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1975-10-09&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden
Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Carlsson, Feldt, Si­gurdsen,
Leijon, Hjelm-Wallén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Geijer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition med förslag till lag om ändring i
brottsbalken, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden anmäler lagrådets yttrandei gver förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1964: 163) om införande av brottsbalken. Föredraganden redogör för
lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har förordat alt frågan om en komplettering av
exemplen på kvalifikationsgrunder för grov stöld i 8 kap. 4 § brottsbalken med
ett hänsynslöshelskrilerium bör anstå i avvaktan på en mer allmän översyn av förmögenhetsbrolten.
Av,yttrandet i denna del framgår alt lagrådet i och för sig delar uppfattningen
alt graden av visad hänsynslöshet hör till de faktorer som bör särskilt beaktas
vid bedömningen om en stöld skall anses som grov. Behovet av det föreslagna
tillägget ifrågasätts också främst på den grunden att det i remissen enligt
lagrådets mening saknas belägg för alt domstolarna inte redan nu iakttar detla.
Av det i remissen redovisade undersökningsmaterialet framgår emellertid bl. a. atl
den allra största delen av de tUlgreppsbrott vilka enligt gällande reg­ler
bedöms som grov stöld har förövats genom inbrott. Det samtidigt framförda och
av lagrådet tillstyrkta förslaget att mönstra ul orden &amp;quot;för­övats medelst
inbrott eller&amp;quot; kan därför väntas få en myckel slor prak­tisk betydelse för
bedömningen av merparten av de stölder som för när­varande rubriceras som grova.
Mol denna bakgrund framstår behovet av all ge domstolarna vägledning för den
framtida bedömningen som påtagligt. Ett primärt syfte med den tänkta reformen
är all skapa förut­sättningar för en mera nyanserad syn på olika slags tUlgreppsbrott
och främst då inbrotlsstölder. Avsikten att tonvikten i dessa sammanhang i
mindre mån skall läggas på tillvägagångssättet som sådant än på del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 7 maj 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;obehag och lidande som ell hänsynslöst tillvägagångssätt
vid stölden in­nebär bör därför framgå av lagtexten. Eftersom de nuvarande
kvalifika­tionsgrunderna för grov stöld till vissa delar överensstämmer med dem
för grovt bedrägeri och grov förskingring skulle det som lagrådet har
framhållit i och för sig kunna vara motiverat med en motsvarande kom­plettering
också beträffande de båda sist nämnda brotten. Skäl alt be­akta inslag av
särskilt hänsynslös art kan sålunda ibland också föreligga vid bedömningen av
om ett bedrägeri eller elt förskingringsbrotl skall anses som grovl. Risken för
den form av särskilt allvarliga kränkningar som riktar sig mera direkt mol
individens fysiska integritet och känsla av säkerhet lorde emellertid generellt
sett vara avgjort slörre vid lill-greppsbrotl. Med hänsyn härtill och till den
koppling som enligt vad jag nyss har angivit föreligger mellan slopandet av inbrollsrekvisitet
och kompletteringen med hänsynslöshetskrileriet vid grov stöld är jag inle
beredd all som lagrådet har förordat låta frågan anstå till en allmän översyn
av förmögenhetsbrolten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har beträffande beslämmelserna om rån i 8 kap. 5 § brotts­balken hemställt atl
den föreslagna ändringen i fråga om rånholel får ulgå. Som skäl härför åberopas
att ändringen i realiteten skulle kunna tänkas få större betydelse än som varit
avsett och då på både straffrät­tens och civilrättens område. Lagrådet hänvisar
i detla sammanhang bl. a. till 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 § BrB och 28 §
avtalslagen. Jag kan inte se att ändringen över huvud tagel inverkar på
tolkningen av be­stämmelsen om olaga tvång i 4 kap. 4 § brottsbalken. Såvitt
angår rån­tvång torde användningen av leksakspistoler och liknande praktiskt ta­get
bara förekomma vid rån. Där är det emellertid genom rättspraxis sedan länge
otvivelaktigt fastslaget all råntvång föreligger även i fall då faran objektivt
sett inte är trängande men hotet för den hotade framstår som trängande fara.
Frågan har också uppmärksammats av riksdagen (mol. 1974: 967, JuU 1974: 26). Omformuleringen
av lagtexten syftar inte tUl en ändrad tillämpning vare sig i fråga om rån
eller i fråga om andra lagrum där olika uttryckssätt för hot förekommer utan
avser en­dast all vid den partiella översyn som nu företas beträffande rån
undan­röja den från allmän rätlspolitisk synpunkt otillfredsställande situation
som alltid föreligger om det inle råder full överensstämmelse mellan lag­text
och fastslagen praxis. Del kommer sålunda även fortsättningsvis att bli en
uppgift för rättstillämpningen alt avgöra huruvida &amp;quot;hot som innebär
trängande fara&amp;quot; i 28 § avtalslagen och 6 kap. 1 § brottsbalken bör tol­kas
i överensstämmelse med den ståndpunkt som i praxis har intagits beiräffande
rån. Någon anledning alt därvid dra slutsatser molsättnings­vis från den nu
föreslagna ändringen finns inle med hänsyn till bak­grunden lill ändringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill för fullständighetens skull tillägga att den nu
aktuella tolk­ningsfrågan vad gäller bestämmelsen i 28 § avtalslagen — frånsett
de av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 42&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådet
angivna hänvisningarna — för framtiden får mindre betydelse genom de förslag
till ändringar i avtalslagen som nyligen har remitterats till lagrådet för
yttrande. Förslaget innebär bl. a. att en generalklausul införs i avtalslagen,
varigenom domstol ges möjlighet atl jämka eller lämna avtalsvillkor ulan
avseende om villkoret är oskäligt, exempelvis med hänsyn till omständigheterna
vid avtalets tillkomst och omständig­heterna i övrigt. Har villkoret sådan
betydelse för avtalet att del inte skäligen kan krävas att detla i övrigt skall
gälla med oförändrat inne­håll får avtalet jämkas även i annat hänseende eller
i sin helhet lämnas ulan avseende. Vad gäller 6 kap. brottsbalken bör nämnas atl
sexual-brotlsulredningen (Ju 1972: 01) har till uppgift atl företa en
fullständig översyn av sedlighetsbrotten. Dess betänkande kan väntas föreligga
re­dan under slutet av innevarande år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av det
anförda kan jag inle dela lagrådels farhågor beiräffande de problem som skulle
kunna uppkomma vid en isolerad omformulering av lagtexten i fråga om hotet vid
rån. Jag är därför inte beredd atl tillmötesgå lagrådet på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl antaga de av lag­rådet
granskade förslagen med vidtagna jämkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som före­draganden har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975   750222&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ0342</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197576__42.pdf</filnamn>
<filstorlek>4264985</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regeringens proposition med förslag till lag om ändring i brottsbalken m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7FB3E6B5-33C4-41E1-808B-4D52B48AAF1B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>